Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut beträffande utskottets utlåtande n:o 11, i anledning af Kung!. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 35 ock SO §§ i gällande väglag samt en med föranledande af propositionen väckt motion.

1908-04-30 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SLU 1908:12, Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut beträffande utskottets utlåtande n:o 11, i anledning af Kung!. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 35 ock SO §§ i gällande väglag samt en med föranledande af propositionen väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-)utshottets Memorial N;o 12.

1

N:o 12.

Ank. till Kiksd. kansli den. 30 april 1908, kl. 11 f. m.

Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut beträffande

utskottets utlåtande n:o 11, i anledning af Kung!. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af

35 ock SO §§ i gällande väglag samt en med föranledande

af propositionen väckt motion.

Uti utlåtande, n:o 11, i anledning af Kung!. Maj ris proposition

med förslag till lag om ändrad lydelse af 35 och 80 §§ i gällande väglag

samt en med föranledande af propositionen väckt motion hemställde

sammansatta stats- och lagutskottet, att Riksdagen måtte i anledning af

propositionen och motionen för sin del antaga förslag till lag af viss

angifven lydelse. De afvikelser från propositionen, som den af utskottet

föreslagna lydelsen företer, betingades däraf, att utskottet icke ansett

nödigt, att efterbesiktning vid vägsyner lagfästes såsom särskildt institut.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hafva kamrarne

i denna fråga stannat i skiljaktiga beslut, i det att Första Kammaren

beslutat i öfverensstämmelse med Kungl. Maj ris förslag samt Andra

Kammaren bifallit utskottets hemställan.

Efter öfvervägande, huruvida och i hvad form eu sammanjämkning

mellan kamrarnes skiljaktiga beslut lämpligen må kunna åvägabringas,

har utskottet trott en tillfredsställande lösning stå att vinna på grundvalen

af en af herr Paulson med instämmande af herr Persson i Borrby

vid utskottets förenämnda utlåtande fogad reservation.

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 2 Afd. 12 Höft. (N:o 12.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansätta Stats- (och Lag-)utskottets Memorial A:o 12.

I ändamål af sammanjämkning'' tår utskottet alltså hemställa att

kamrarne, hvardera med frånträdande af sitt i ärendet fattade beslut,

ville antaga följande

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 35 och SO §§ i lagen den 23 oktober 1891

angående väghåttmngsbesvärets åtgörande på landet.

Härigenom förordnas, att 35 och SO §§ i lagen den 23 oktober

1891 angående vägliållningsbesvärets utgörande på landet skola erhålla

följande ändrade lydelse:

Årligen skall vägsyn hållas af länsman med biträde af två nämndemän.

Sådan syn bör förrättas tidigt på våren eller sent på hösten a

tid, som antingen redan är eller, med afseende på skiljaktiga förhållanden,

varder, efter landstingets hörande, af Konungens befallningshafvande

bestämd för hela länet eller delar däraf.

På vägstämma ankommer att besluta, att till utrönande af huruvida

vid vägsvnen befunna brister blifvit af hjälpta, formlig efter besiktning

skall äga ruin. Sådan besiktning förrättas af länsmannen med

samma antal nämndemän som förut sagts.

Kungörelse om vägsyn skall minst åtta dagar före syneförrättn

i ngen och, där så ske kan, å två på hvarandra följande söndagar

offentliggöras, och bör därvid bestämmas ej mindre dagen och timmen,

då den på hvarje ställe tager sin början, än äfven huru stor del åt

vägen hvarje dag kommer att besiktigas.

Vid vägsvri föres protokoll, hvari antecknas för hvarje väglott.

befunna brister i vägunderhållet med angifvande af det sätt för deras

af hjälpande, som synemännen finna lämpligast, och det penningbelopp,

hvartill kostnaden för bristernas afhjälpande uppskattas; dock att, där

formlig efterbesiktning skall äga rum, protokollet vid vägsvnen allenast

skall innehålla anteckning om bristerna och om lämpligaste sättet för

deras afhjälpande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-)ut skottets Memorial N:o 12. 3

hnderrättelse om de vid vägsynen befunna bristerna och de föreslagna

atgäidei na för deras af hjälpande meddelas de väghållningsskyldiga

genom Kungörelse, som skall uppläsas sist å andra söndagen efter syneförlättningens

slut eller, om gudstjänst da ej hålles, å först infallande med

gudstjänst förenad söndag samt därefter vara tillgänglig å det ställe inom

socknen, som för sådant ändamål af kommunalstämma utses; skolande

länsmannen därjämte inom samma tid tillställa vägstyrelsen utdrag af

kungörelsen, i hvad den rör vid synen befunna brister i det vägunderhåll,

som åligger vägkassan. I kungörelsen utsättes viss dag, ej tidigare

än åtta dagar från kungörelsens uppläsande, då det åligger väghållare

eller vägfogde att hafva bristerna botade, vid äfventyr, om sådant underlåtes,

af böter enligt i t § samt påföljd därjämte att bristerna emot lega

afhjälpas.

Skall formlig efterbesiktning äga rum, intages i kungörelsen föreläggande

för väghållare eller vägfogde att till dagen för denna förrättning

hafva bristerna botade vid äfventyr, som nyss är saofft.

Vid formlig efterbesiktning föres protokoll, hvari antecknas för

hvarje väglott kvarstående brister i vägunderhåll och det penningbelopp,

^ hvartill kostnaden för deras af hjälpande uppskattas.

Kan ej för kostnad, som vid vägsyn eller formlig efterbesiktning

beräknats, lega af länsmannen under hand åstadkommas, varde arbetad

utbjudet på offentlig auktion, som hålles af länsmannen och kungöres i

sockenkyrkan minst fyra dagar förut. Gföres då ej anbud, som af länsmannen

pröfvas antagligt, äge han på annat lämpligt sätt besörja om

arbetets utförande.

Stanna vid vägsyn eller formlig efterbesiktning förrättningsmännen

1 oilka meningar, galle hvad de flesta säga, Har hvar sin särskilda

mening, galle länsmannens.

Nämndemän., som biträder vid vägsyn eller formlig efterbesiktnmg,

skall för förrättningen åtnjuta ersättning enligt gällande resereglemente,

dock att dagtraktamente ej må beräknas. Den sålunda utgående

ersättningen bestrides till hälften ur vägkassan och till andra hälften

af statsmedel.

Tillfälliga emellan de årliga vägsynerna uppkomna brister skola

dar saken sadant uppskof tåla kan, väghållare eller vägfogde anmanas

att inom viss _ kort tid afhjälpa vid äfventyr som ofvan är nämndt

Forsittes den tid, eller är bristen af beskaffenhet, att dröjsmål med dess

af hj alpande kan medföra våda för vägfarande, läte länsmannen ofördröjligen

pa lämpligt sätt bota skadan.

Kostnad för väglagning, som enligt denna paragraf genom läns
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatta Stats- (och Lag-)ntskottets Memorial i\.o 12.

mannens föranstaltande utföres, äge lian hos vederbörande väghållare

eller vägfogde omedelbart uttaga; dock, hvad angår botande af tillfälliga

brister, ej till större belopp, än kronofogden, efter granskning''

af kostnadsräkningen, godkänner.

SO §.

Den, som med vägstämmans beslut ej nöjes, äge däröfver anföra

besvär hos Konungens befallningshafvande inom tid^ som nedan sägs;

och varde den tid räknad från det sådant tillkännagifvande, att stämma

hållits, hvarom i 52 § förmäles, blifvit i väghållningsdistriktets kyrkor

uppläst. o

I enahanda ordning och inom nedan angifna tid må klagan föras

öfver vägdelning och särskilda nämndens uppskattning; skolande besvärstiden

räknas, där fråga är om vägdelning enligt 45 §, från det

klaganden erhållit sådan underrättelse, hvarom i samma paragraf stadgas,

samt, där besvären afse annan vägdelning eller särskilda nämndens

uppskattning, i förra fallet från det kungörelsen om vägdelningens afsilande

och i senare fallet från det den i 51 § omförmälda länskungörelse

blifvit i distriktets kyrkor uppläst. .

I alla ofvannämnda fall skola besvären, vid talans förlust, mgifvas,

i mål från Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och. Västernorrlands

län inom fyrtiofem dagar och i mål från öfriga ortei'' inom riket inom

trettio dagar, dock att menighet, som klagar, äger åtnjuta femton

dagars längre besvärstid. ?

Finner för pröfning af besvär öfver vägdelning Konungens befallningshafvande

nödigt låta anställa syn; äge Konungens befallningshafvande

förordna ojäfvig landtmätare eller annan lämplig person att

med biträde af två tillkallade jämväl ojäfviga gode lxxän sådan syn

hålla. Kostnaden för förrättningen skall förskjutas åt vägkassan, men

stannar på den, som vid sakens slut därtill skyldig pröfvas.

Väghållare, som är missnöjd med åläggande vid vägsyn eller med

beslut vid formlig efterbesiktning, hvarigenom han förklarats icke hafva

ställt sig till efterrättelse honom meddeladt föreläggande att bota brist,

äge däröfver föra klagan hos Konungens befallningshafvande, i förra

fallet inom femton dagar från den dag, underrättelse om åläggandet

blifvit, på sätt i 35 § sägs, i socknens kyrka uppläst, och i senare

fallet inom samma tid från den dag, då efterbesiktningen förrättats. Kj

må klagan, hvarom nyss är sagdt, verka uppehåll med verkställigheten

af åläggande vid vägsyn eller hindra uttagande af kostnad för väglag
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sammansatta Stats- (och Lag-)utskottets Memorial N:o 12.

ning i den ordning, hvarom i 35 § sista stycket förmäles, med mindre

Konungens befallningshafvande annorlunda förordnar.

Har beslut vid vägsyn eller formlig efterbesiktning fattats i strid

mot länsmannens mening, äger denne underställa detsamma Konungens

befallningshafvandes pröfning.

Öfver Konungens befallningshafvandes beslut i fråga, som i denna

lag omförmäles, må klagan föras i den ordning, som för ekonomimål i

allmänhet är stadgad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1909.

Stockholm den 30 april 1908.

På det sammansatta utskottets vägnar:

T. ZETTERSTRAND.

Bill. till Bikscl. Prof. 1908.

4 Sami.

2 Afd. 12 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.