Sök i Ratio Lex

Sammansatta Stats- (och Lag-utskottets) Utlåtande N:o 13

1908-04-30 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SLU 1908:13, Sammansatta Stats- (och Lag-utskottets) Utlåtande N:o 13

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-utskottets) Utlåtande N:o 13.

1

N:o 13.

Ank. till Riksd. kansli den 30 april 1908, kl. 1 e. m.

Sammansatta stats- och lagutskottets utlåtande, n:o 10, i anledning

af Kungl. Majds proposition angående visst villkor beträffande

löne- och pensionsregleringen för lärarpersonalen vid

småskolor m. m.

Uti en den 3 innevarande april till Riksdagen aflåten proposition,

n:o 179, har Kungl. Maj:t under åberopande af propositionen bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet föreslagit Riksdagen att medgifva,

att den enligt nådiga propositionen den 31 december 1907 föreslagna

förhöjning af de understödsbelopp, bvilka efter utgången afår 1908 beviljas

från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, måtte utgå endast

under villkor, att skoldistrikt såsom bidrag till bestridande af anstaltens

utgifter erlade en årlig afgift af aderton kronor för hvarje i § 1 af

det för anstalten nu gällande reglemente den 22 juni 1892 omförmäld

lärare, för hvilken skoldistriktet för samma år utbekommer lönetillskott

af allmänna medel, med undantag allenast för vikarie vid ordinarie folkskollärartjänst,

med skyldighet för vederbörande lärare att å sin lön

vidkännas ett årligt afdrag af sju kronor.

Vid ärendets föredragning i statsrådet yttrade departementschefen följande:
»Uti

den af Eders Kungl. Maj:t enligt nådigt beslut den 31 december

1907 till Riksdagen aflåtna proposition angående lönereglering för lärarpersonalen

vid småskolor m. m. föreslog Eders Kungl. Maj:t Riksdagen

att medgifva, bland annat, viss förhöjning af de understödsbelopp, hvilka

efter utgången af år 1908 komma att beviljas från småskollärares m. fl.

ålderdomsunderstödsanstalt.

Bih. Ull Rikad. Prof. 1908. 4 Samt. 2 Afd. 13 Höft. (N:o 13.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatta Stats- (och Lag-utskottets) Utlåtande N:o 13.

Enligt nn gällande reglemente för denna anstalt, § 3, är skoldistrikt

skyldigt att såsom bidrag till bestridande af anstaltens utgifter erlägga

en årlig afgift af 10 kronor för hvarje lärare, för hvilken skoldistriktet

för samma år utbekommer lönetillskott af allmänna medel, med undantag

allenast för vikarie vid ordinarie folkskollärartjänst, med skyldighet för

vederbörande lärare att å sin lön vidkännas ett årligt afdrag af fyra

kronor.

Till statsrådsprotokollet för nämnda dag anförde jag i omförmälda

löneregleringsfråga bland annat följande: ’Det är tydligt, att med en så

väsentlig höjning af understöden, som här blifvit, ifrågasatt, de nuvarande

bidragen från skoldistrikten icke alls komma att förslå, utan den nu

samlade fonden kommer inom kort att förtäras och därefter statens

bidragsskyldighet att i för hvarje år ökad mån tagas i anspråk, intill

dess anstalten kommer i jämviktsläge. Därom är ju i och för sig intet

att säga, då anstalten är grundad på principen om statens direkta deltagande

i pensioneringskostnaderna, och endast på grund af omständigheter,

som tillkommit efter anstaltens upprättande, staten hittills undsluppit

att lämna då beräknade bidrag. Staten bör därför vara beredd

att nu träda fram. Men å andra sidan synes med hänsyn till den

numera, särskildt från Riksdagens sida, framhållna principen, att vederbörande

böra själfva i ökad grad bidraga till sin pensionering, det kunna

uppställas den fordran, att skoldistriktens bidrag höjas med rätt för

distrikten att i sin ordning göra något större afdrag å vederbörande

lärares löner.’

Jag erinrade vidare därom, att direktionen öfver folkskollärarnas

pensionsinrättning erhållit nådig befallning att inkomma med utredning

och förslag, på hvad sätt och under hvilka villkor ifrågavarande lärarpersonal

kunde erhålla höjdt understöd från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

enligt angifna grunder med skyldighet för vederbörande

skoldistrikt att för hvar och en af förenämnda lärare och lärarinnor

erlägga en årlig afgift af 15 kronor och med rätt för distriktet

att å lärares och lärarinnors lön göra ett årligt afdrag af 6 kronor; att

direktionen i sitt med anledning häraf afgifna utlåtande äfven föreslagit

viss ändrad lydelse af § 3 i det för anstalten gällande reglementet; att

på gifven anledning sedermera införskaffats ny utredning i nyssberörda

ämne, men stödd på förutsättning, att årsafgiften till anstalten från skoldistriktet

komme att utgå med 18 kronor; att enligt denna utredning,

hvilken lades till grund för den nådiga propositionen i ämnet, inkomsten

af årsafgifter beräknats att redan för år 1909 stiga med omkring 90,000

kronor i jämförelse med hvad som skulle utgå, därest årsafgiften bibe
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sammansatta Stats- (och Lag-utskottets) Utlåtande N:o 13.

hölles vid förutvarande belopp; samt a# jag med hänsyn härtill uttalade,

att skoldistriktens bidrag till anstalten skulle proportionsvis höjas från 10

till 18 kronor för hvarje tjänst, med rätt för distrikten att däraf uttaga

7 kronor från hvarje tjänstinnehafvare.

En dylik höjning utgjorde således en viktig förutsättning för den

till Riksdagen gjorda framställningen, men af förbiseende blef ej i propositionen

äskadt Riksdagens medgifvande till den afsedda höjningen

med däraf föranledd ökning af det belopp, skoldistrikt i sin ordning

kunde uttaga af tjänstinnehafvare.

Eders Kungl. Maj:ts framställning har numera blifvit i hufvudsak

af Riksdagen godkänd utan att Riksdagen gjort någon erinran beträffande

nyss angifna förbiseende.

Enär emellertid, såsom jag redan framhållit, höjning å angifvet sätt

af omförmälda bidrag är en nödvändig förutsättning för den föreslagna

löne- och pensionsregleringen, samt en dylik höjning ej torde kunna vidtagas

utan Riksdagens begifvande, får jag nu hemställa, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,

att den enligt nådiga propositionen den 31 december 1907 föreslagna

förhöjning af de understödsbelopp, hvilka efter utgången af år

1908 beviljas från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, må

utgå endast under villkor, att skoldistrikt såsom bidrag till bestridande

af anstaltens utgifter erlägger en årlig afgift af aderton kronor för hvarje

i § 1 af det för anstalten nu gällande reglemente den 22 juni 1892

omförmäld lärare, för hvilken skoldistriktet för samma år utbekommer

lönetillskott af allmänna medel, med undantag allenast för vikarie vid

ordinarie folkskollärartjänst, med skyldighet för vederbörande lärare att

å sin lön vidkännas ett årligt afdrag af sju kronor.»

Utskottet, som icke haft något att emot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning erinra, hemställer,

att Riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

Stockholm den 30 april 1908.

På det sammansatta utskottets vägnar:

T. ZETTERSTRAND.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.