Sök i Ratio Lex

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N;o 3

1908-02-04 · 60 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 56 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SLU 1908:3, Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N;o 3

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N;o 3.

1

N:o 3.

Ank. till Eiksd. kansli den 10 mars 1908 kl. 8 e. in,

Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 3, i anledning

af dels Kungl. Majds proposition angående lönereglering

för lärarpersonalen vid småskolor m m., dels ock två

med föranledande af propositionen väckta motioner.

Genom proposition n:o 25 af den 31 december 1907 har Kung]. Maj:t,

under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit Riksdagen

att ej mindre medgifva:

dels'' vidtagande af sådana ändringar i fråga om aliöningsförhållandena

för de i § 2 af kungörelsen angående aflöning åt lärare vid folkskolor

och småskolor den 1 juni 1900 omnämnda lärare, att sådan lärare skall i

årlig begynnelselön åtnjuta minst femhundra kronor samt tre ålderstillägg

å femtio kronor hvardera, det första efter fem, det andra efter tio och

det tredje efter femton ars oförvitlig tjänstgöring efter undergången stadgad

pröfning, att utgå från och med början af kalenderåret närmast efter det,

hvarunder det femte, tionde eller femtonde tjänståret gått till ända;

dels att, om hinder eller svårighet möter för skoldistrikt att förse sådan

lärare med tjänlig, i skolan eller nära denna belägen bostad jämte nödig

vedbrand, skoldistriktet skall lämna honom i ersättning för nämnda förmåner

minst etthundra kronor för år;

dels att, med ändring af nu stadgade grunder i fråga om statsbidrag till

aflönande af vissa lärare, följande bestämmelser må blifva gällande:

1. Till aflönande af lärare, som, efter att hafva i stadgad ordning

Bill. titt Riksd. Prat. 1.908. 4 Sami. 2 Afd. 3 Häft. (N:o 3.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

vid vederbörligt seminarium eller, enligt § 6 i kungörelsen angående lönetillskott

af allmänna medel för lärare och lärarinnor vid folkskolor och

småskolor den 5 juni 1885, inför folkskoleinspektör undergått pröfning

för anställning vid småskola, vid mindre folkskola eller vid folkskola, i

egenskap af biträdande lärare, blifvit behörigen antagen till lärare vid

någon af förenämnda skolor och som i årlig lön åtnjuter, utom föreskrifna

förmåner af husrum och vedbrand eller stadgad ersättning därför, minst

femhundra kronor, samt till aflönande af hvarje annan till dylik befattning

behörigen antagen lärare, som i årlig lön erhåller, förutom nämnda

naturaförmåner eller ersättning därför, minst fyrahundrafemtio kronor,

äger skoldistriktet att af statsmedel bekomma ett årligt bidrag i förra fallet

af trehundratrettiotre kronor trettiotre öre och i senare fallet af trehundra

kronor, dock under de i § 2 mom. 1 af kungörelsen angående statsbidrag

till aflönande af lärare vid folkskolor och småskolor den 1 juni 1900, sådant

detta mom. lyder i kungörelsen den 10 juni 1904, angifna villkor.

2. Därest vid någon af de i punkt 1 omförmälda skolor anställd

lärare, som undergått sådan pröfning, hvarom i samma punkt nämnts,

oförvitligt tjänstgjort under sammanlagdt fem tjänstår och lönen till

honom således utgår för åtta månaders undervisning med minst femhundrafemtio

kronor jämte de i lag bestämda naturaförmåner eller ersättning

därför, äger skoldistriktet erhålla statsbidrag med trehundrasextiosex

kronor sextiosju öre.

3. Har sådan lärare, hvarom i punkt 2 är nämndt, oförvitligt tjänstgjort

under sammanlagdt tio tjänstår, och lönen till honom således utgar

för åtta månaders undervisning med minst sexhundra kronor jämte de i

lag bestämda naturaförmåner eller ersättning därför, äger skoldistriktet

att erhålla statsbidrag med fyrahundra kronor.

4. Om sådan lärare, hvarom i punkt 2 och 3 sägs, oförvitligt tjänstgjort

under tillhopa femton tjänstår och lönen till honom således utgår

för åtta månaders undervisning med minst sexhundrafemtio kronor jämte

de i lag bestämda naturaförmåner eller ersättning. därför, äger skoldistriktet

att erhålla statsbidrag med fyrahundratrettiotre kronor trettio
t’F6

ÖP6 *

dels att, med ändring af nu stadgade grunder i fråga om aflönande

af vikarie för vissa lärare under tjänstledighet på grund af sjukdom, följande

bestämmelser må blifva gällande:

Då biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid mindre folkskola

eller småskola, till hvilkens aflönande bidrag af statsmedel utgår, på grund

af sjukdom åtnjuter tjänstledighet och vid smaskoleseminarium examinerad

eller, enligt § 6 i kungörelsen angående lönetillskott af allmänna medel

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3. 3

för lärare ocli lärarinnor vid folkskolor och småskolor den 5 juni 1885,

af folkskoleinspektör pröfvad vikarie är förordnad under oafbrutet minst

en månad af den fastställda årliga undervisningstiden, skall vikarien

för den tid, hvarunder hans förordnande varar, åtnjuta arfvode efter

minst fyrahundrafemtio kronor för åtta månaders undervisningstid eller

femtiosex kronor tjugufem öre för läsmånad, hvarje månad beräknad till

trettio dagar, och i öfrigt samma förmåner som vikarie för ordinarie eller

extra ordinarie lärare vid folkskola.

Har i fall, som här omförmäles, oexaminerad vikarie förordnats, skall

denne åtnjuta arfvode efter minst fyrahundra kronor för åtta månaders

undervisningstid eller femtio kronor för läsmånad och i öfrigt enahanda

förmåner, som nyss är sagdt;

dels att, med ändring af nu stadgade grunder i fråga om aflönande af

vikarie för vissa lärare vid af landsting eller stad, som ej i landsting

deltager, inrättadt småskoleseminarium under tjänstledighet på grund af

sjukdom, må blifva gällande enahanda bestämmelser, som ofvan föreslagits

i fråga om vikarier för biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid

mindre folkskola eller småskola under tjänstledighet på grund af sjukdom;

dels ock sådan förhöjning af de understödsbelopp, hvilka efter utgången

af år 1908 beviljas från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt,

att beloppet af helt understöd utgör 450 kronor för år;

att det årliga understödsbelopp, hvilket tillkommer lärare eller lärarinna,

som blifvit i tjänst anställd före den 1 januari 1880, uppnått en

lefnadsålder af minst 55 år samt tjänstgjort minst 20 år, och för hvilken

summan af lefnads- och tjänstår uppgår till minst 80, utgör 300 kronor;

att, om lärare eller lärarinna af vederbörande skolråd eller folkskoleinspektör

anses på grund af försvagad hälsa, bristande syn eller hörsel

eller annan liknande, oförvållad anledning icke vidare vara fullt lämplig

att sköta sin tjänst, äro, efter uppnådda 25 tjänstår, lärare, som fyllt 50

år, och lärarinna, som fyllt 45 år, berättigade att, då han eller hon om

understöd gör ansökning, efter afgång från tjänsten bekomma afkortadt

årligt understöd till följande belopp:

a) lärarinna,

som fyllt 45 år....................................................................................... 205 kronor

» » 46 » ....................................................................................... 220 »

» » 47 »....................................................................................... 240

» 48 »......................................................................................... 255 »

» » 49 ><......................................................................................... 275

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

b) lärare eller lärarinna,

som fyllt SO år.........................

:> 51 »

:> :> 52 » ...........................

5 53 ''> ...........................

■> » 54 »...........................

300 kronor

325

350

380 »

415

att det afkortade årliga understöd, hvilket tillkommer lärare eller

lärarinna, som blifvit i tjänst anställd före den 1 januari 1880 samt, efter

uppnådd lefnadsålder af minst 55 år och tjänstgöringstid af minst 20 år,

af förutnämnda skäl icke vidare anses fullt lämplig att sköta sin tjänst,

utgör, om summan af lefnads- och tjänstår uppgår till

75 år ............................................................................................................ 205 kronor

76

77

78

79

220 »

240 »

255 »

275

samt att det årliga understöd, till hvilket den lärare eller lärarinna är

berättigad, som ej upphunnit det för erhållande af helt eller afkortadt understöd

bestämda antalet lefnads- och tjänstår, men, sedan han eller hon

tjänstgjort minst 15 år, genom obotlig sjukdom blifvit urståndsatt att

vidare sköta sin tjänst, utgör 205 kronor;

än äfven öka

dels det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor med 1,200,000 kronor,

eller från 8,150,000 kronor till 9,350.000 kronor;

dels det under samma hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: Bidrag

till aflönande i vissa fall af vikarie för lärare eller lärarinna vid folkskola

eller småskola med 21,000 kronor, eller från 125,000 kronor till 146,000

kronor;

dels ock det under samma hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: Bidrag

till aflönande af lärare och lärarinnor vid seminarier för småskollärares och

småskollärarinnors bildande med 6,000 kronor, eller från 20,000 kronor

till 26,000 kronor.

Såsom af det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet inhämtas,

har chefen för ecklesiastikdepartementet vid sakens föredragning i statsrådet

lämnat en öfversikt öfver såväl de förändringar, hvilka här ifrågavarande

lärarepersonals löneförhållanden undergått under senare åren, som ock

nu gällande bestämmelser i ämnet. Departementschefen redogör därefter

opaginerad Kontrollera mot PDF

ö

Sammansatta Stats- (och Lag-)UtsIcottets Utlåtande N:o 3.

tör särskilda af centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening

och föreningen svenska folkskolans vänners förvaltningsråd hos Kung?.

gjorda framställningar om beredande af förbättring i samma lärarepersonals

löneförmåner äfvensom för tvenne till ecklesiastikdepartementet

inkomna petitioner i ämnet, denna från 1,521 lärarinnor i småskolor och

11) in (1t c folkskoloi samt biträdande lärarinnor vid rolkskolor och den andra

från 4,318 »lärarinnor i mindre folk- och småskolor samt biträdande lärarinnor

i folkskolor». I statsrådsprotokollet omnämnes därjämte dels en till

departementschefen inkommen skriftlig resolution från ett i Malmö under

november 1907 hållet, af omkring 200 deltagare besökt möte med småskollärarinnor

från skilda delar af Skåne, hvilken resolution afser bifall

till den af svenska folkskolans vänner gjorda, förut omförmälda framställningen,

dels ock en underdånig skrifvelse från småskollärarinnor inom

Östergötland och Smaland, hvilka till ett antal af 300 förklarat sig instämma

i denna resolution. Departementschefens redogörelse för den° förberedande

behandlingen af ärendet afslutas med en sammanställning af de

i ämnet hörda myndigheternas yttranden. Beträffande detaljerna i° denna

redogörelse tillåter sig utskottet hänvisa till propositionen. För egen del

anför departementschefen följande:

»Af handlingarna i ärendet finner jag otvetydigt framgå, att den aflöning Departesom

småskollärarpersonalen enligt 1904 års lönereglering åtnjuter och som

redan da torde hafva varit knappt tilltagen, icke längre motsvarar ens lågt Behofvet af

ställda fordringar. De inkomna framställningarna om löneförbättring vittna lön<4°rbätt"

om den härda kamp mot sjukdom och brist, ja stundom nöd, som småskollärarinnorna

på många håll föra i denna de alltjämt stigande lefnadskostn

ad er nas tid. Det kan endast förvåna, att denna för vår barnanndervisning

så viktiga kår lyckats under de ekonomiskt brydsamma förhållanden, hvari

den lefva!, hålla uppe intresset för sitt kall på det sätt, som den, enligt

samfälldt vittnesbörd, gjort, dag anser mig icke behöfva närmare utveckla

denna sak. Hvad i ärendet förekommit ger ju klart och tydligt vid handen,

att det allmänna maste gripa in för att åt småskolans lärarpersonal bereda

eu mer människovärdig tillvaro. En löneförbättring för denna personal

.''u ju också en naturlig följd af den lönereglering för lärarna vid folkskolorna,

som 1906 ars Riksdag på Kung!. Maj:ts proposition beslöt.

Eu annan fråga blir den, huru högt man kan sträcka sig med afseende

på en sådan löneförbättring. Hänsyn måste därvid tagas jämväl till den

ökade ekonomiska börda, som därigenom lägges på såväl staten som de

enskilda kommunerna, hvilka senare redan nu på många håll se kostnaden

för skolväsendet stiga till belopp, som hota att öfverskrida deras

ofta ganska svaga ekonomiska bärkraft.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Begynnelse
lönen.

Alders
tilläggen,

Sammansätta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande A;o 3.

Hvad då först beträffar begynnelselönen, tillåter jag mig erinra, att

af petitionärerna centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening

och .1,858 småskollärarinnor föreslagit en begynnelselön af 450 kronor, 305

småskollärarinnor en begynnelselön af 500 kronor samt styrelsen för Svenska

folkskolans vänner och 1,673 småskollärarinnor en begynnelselön af 550

kronor. Af de hörda myndigheterna hafva 32 förordat en begynnelselön

af 450 kronor, 10 af 500 kronor, en af 525 kronor och 39 af 550 kronor.

Det synes mig, som om handlingarna uppenbarligen utvisade, att med ett

belopp af 450 kronor såsom begynnelselön ifrågavarande lönereglering icke

kom me att föra till det därmed'' åsyftade målet. Existensminimum för eu

småskollärarinna på landet — och från landsbygdens lärarinnor maste man

utgå — torde ligga snarare öfver än under nyssnämnda belopp, och en

lönereglering, fotad på detta, skulle således icke medföra den ekonomiskt

någorlunda tryggade ställning, som petitionärerna afsett, och som naturligtvis

bör eftersträfvas att genom löneregleringen ernå. Jag anser mig därför icke

kunna föreslå lägre grundlön än 500 kronor, och när jag stannar vid detta

belopp är det icke därför, att icke ett ännu något högre belopp skulle

komma det verkliga behofvet närmare, utan med föranledande af den utaf

mig förut omnämnda hänsynen till det allmännas ekonomi. Å andra sidan

vill jag dock betona, att flen af mig sålunda ifrågasatta höjningen af begynnelselönen

från 350 till 5ö0 kronor ju innebär en högst väsentlig förbättring

af ifrågavarande personals ekonomiska ställning. Ökningen uppgår

nämligen till 42,8 procent.

En ytterligare förbättring skulle åstadkommas, om, såsom jag tänkt

mig, ålderstilLiggen bestämmas till tre att utgå efter respektive 5, 10 och

15 års tjänstgöring. Med hänsyn till att begynnelselönen blifvit satt till

endast 500 kronor och att småskollärarinnan just i början af sin tjänstgöring

torde behöfva använda eu del af sin aflöning i och för sin bosättning

och till gäldande af studieskulder, finner jag föga lämpligt att, såsom på

sina. håll föreslagits, låta det första ålderstillägget fortfarande inträda först efter

10 års tjänstgöring. Visserligen kommer småskolepersonalen genom den af mig

föreslagna anordningen i en i detta afseende bättre ställning än folkskolepersonalen,

som får beräkna ålderstillägg först efter respektive 5, 10 och

15 års tjänstgöring såsom ordinarie. Men dels är att märka, att folkskolläraren

oftast erhåller eller åtminstone kan erhålla ordinarie anställning

ganska snart efter alfågel examen vid seminariet, dels ock synas småskollärarinnorna

böra i någon man bekomma någon fördel till utjämnande af

deras ogynnsammare ställning vid beräknande af tjänstår. Jag erinrar

nämligen därom, att enligt de af mig förut omnämnda författningarna en

folkskollärare äger att vinna uppflyttning i högre lönegrad, därest han under

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-)JJtshotlets Utlåtande N:o 3. 7

de fem erforderliga åren meddelat undervisning under mera än fyra femtedelar

af den å nämnda tjänstetid belöpande fastställda undervisningstiden af åtta månader

om året, under det att för småskollärarinna tjänst iret räknas såsom

fullt först då hon under löpande kalenderår tjänstgjo rtåtta månader med reduktion

till tjänstår å åtta månader af de sammanlagda tjänstetiderna för

de kalenderår, under Indika hon undervisat kortare tid än åtta månader.

Hvad angår ålderstilläggens storlek, anser jag mig icke kunna föreslå

dem till högre belopp än 50 kronor, detta hufvudsakligen med hänsyn till

de stats finansiella krafvel]. Men en anordning med icke alltför höga ålderstillägg

medför äfven den fördelen, att skillnaden i aflöning mel an

äldre och yngre lärarinnor icke blir alltför stor, hvarigenom å ena sidan

lockelsen för skoldistrikten att hufvudsakligen vända sig till de yngsta

lärarinnorna för att erhålla den billigaste arbetskraften blir mindre, och å

andra sidan det blir lättare för äldre lärarinnor med större erfarenhet att

vinna transport till befattningar, som i afseende å arbete och andra dylika

förhållanden äro att anse såsom förmånligare.

Med de af mig föreslagna lönesatserna skulle småskollärarinnan således

komma till eu slutlön af 650 kronor, under det att slutlönen nu är

450 kronor. Detta är en ökning af 44,4 procent. Härtill kommer förmånen

af bostad och bränsle, hvartill jag strax skall komma.

Gör man en jämförelse mellan hvad en småskollärarinna skulle under

en trettioårig tjänstetid i aflöning uppbära med åtnjutande af de utaf mig

föreslagna lönesatserna och hvad hon skulle komma att åtnjuta med en begynnelselön

af 450 kronor och tre ålderstillägg hvart dera å 75 kronor, såsom de

flesta af petitionärerna tänkt sig saken, kommer man till följande resultat:

Aflöning å 500 kr. i 5 år 2,500

» » 550 » i 5 » .......................................... 2,750

» 600 » i 5 » .......................................... 3,000

» » 650 » i 15 » .................. 9,750

Summa kronor 18,000

Aflöning å 450 kr. i 5 år ....................................... 2,250

» » 525 » i 5 » 2,625

» » 600 » i 5 » 3,000

» » 675 » i 15 » 10,125

Summa kronor 18,000

Man kommer således i båda fallen till samma slutbelopp; men i ena fallet äro

de tidigare åren bättre tillgodosedda, i det andra fallet de senare åren, hvilket

för en lärarinna, som icke bildar egen familj, torde hafva mindre betydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

S Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

Ebo3ud"ochäl Jag liar redan erinrat om, att småskollärarinnorna enligt nu gällande

vedbrand, bestämmelser skola af skoldistriktet förses med tjänlig bostad jämte nödig

vedbrand eller ock, där hinder eller svårighet härför möta, erhålla i

ersättning för nämnda förmåner minst 50 kronor för år. Dessa naturaförmåner

böra fortfarande oförändradt utgå. Men den eventuella ersättningen

för dem synes under nuvarande förhållanden vara väl knappt tilltagen

och komma att för vederbörande ersättningstagare medföra förlust.

Jag anser därför, att denna ersättning bör höjas till 100 kronor för år.

Man har då också större sannolikhet för, att skoldistrikten i regel komma

att utgöra dessa förmåner in natura, något som ur många synpunkter

torde vara att föredraga.

Aflöningen för l)en af åtskilliga myndigheter gjorda framställningen om höjd aflöning

vicTmhutre för de småskollärarinnor, hvilka tjänstgöra vid mindre folkskola eller

folkskolor ochg^som biträdande vid folkskola, kan jag icke biträda. Det är visserligen

lärarinnor vid sant, att dessa lärarinnor hafva en mera omfattande och ansträngande

folkskolor, tjänstgöring än de, hvilka arbeta vid småskolan. Men det är att observera,

att mindre folkskolan är en undantagsform, som icke ger det resultat,

man i folkbildningsafseende har rätt att fordra. Den mindre folkskolan

har i vårt land en alltför stor utsträckning, och det kan icke vara skäl

att genom höjd aflöning med åtföljande liöjdt statsbidrag premiera denna

skolform. Vilja skoldistrikten behålla dessa mindre folkskolor, böra de

kunna själfva bekosta ett tilläggsarfvode åt de vid dem anställda lärarinnorna.

Dessa skolor komma ändock att ställa sig billigare för skoldistrikten

än egentliga folkskolor. Hvad nu är sagdt gäller i tillämpliga delar äfven

med afseende å de biträdande lärarinnorna vid folkskolorna.

°rrarinnordc Jag öfvergår härefter till frågan om de s. k. oexaminerade småskola

’ lärarinnornas aflöningsförmåner. Det torde därvid böra påpekas, att denna

fråga i själfva verket icke har någon stor omfattning. Af de nära 10,000

lärarinnor, hvarom här är tal, höra endast omkring 400 till de oexaminerade,

och det torde få anses såsom själflållet, att detta antal kommer att

årligen minskas, i synnerhet som dessa lärarinnor, enligt 4 § i nådiga

stadgan angående pröfning vid under offentlig kontroll stående seminarium

för anställning såsom lärare vid småskola och mindre folkskola eller såsom

biträdande lärare vid folkskola den 28 maj 1897, äga rätt att efter två

års tjänstgöring undergå i denna författning afsedd pröfning.

Jag kan icke biträda förslaget, att dessa lärarinnor med lägre kompetens

men med lätt tillfälle att, där de besitta erforderliga kunskaper

och duglighet, skaffa sig full kompetens skulle i aflöningshänseende full
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

ständigt eller i det närmaste likställas med i vanlig ordning examinerade

lärarinnor. Därigenom skulle dessa oexaminerade obehörigen gynnas till

nackdel för dem, hvilka offrat tid och penningar på att skaffa sig den af

staten äskade utbildningen. För närvarande åtnjuta de oexaminerade 50

kronor lägre lön än de examinerades begynnelselön och sakna rätt till ålderstillägg.

Jag har icke funnit skäl framlagda, som förmått mig att öfvergifva

nämnda grunder för de oexaminerades aflöning. Särskildt synes mig

förslagen om ålderstillägg efter en längre tids tjänstgöring, 20 å 25 år,

synnerligen litet tilltalande. Däre.-t afsikten varit att därigenom bereda

dessa lärarinnor högre ålderdom sunderstöd, torde detta mål icke kunna

pa sadant sätt vinnas, så länge icke systemet med ålderdomsunderstöd utbytes

mot verklig pensionering. Angående denna fråga kommer jag att

senare yttra mig.

Jag föreslår således, att framställningarna rörande de oexaminerade

endast i så måtto vinna afseende, att såsom villkor för erhållande af statsbidrag

till deras aflönande föreskrifves en aflöning af minst, 450 kronor.

Angående statsbidragen till ifrågavarande personals aflönande kan jag statsbidraget,

yttra mig kort. De utgå för närvarande öfver hela linjen med två tredjedelar

af den lagbestämda aflöningen. Med de lönesatser, jag nu föreslagit

och hvilka jag särskildt sökt afpassa med hänsyn jämväl till vederbörande

skoldistrikts ekonomi, finner jag ej anledning att föreslå ändring i berörda

proportion mellan aflöningen och statsbidraget.

Jag vill bär erinra därom, att Kungl. Maj:t i sin proposition till 1906

års Riksdag angående lönereglering för folkskolans lärare föreslog, att ålderstilläggen

till dem skulle helt och hållet utgå af statsmedel, men att Riksdagen

icke godkände Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Om jag härefter öfvergår till frågan om den ökning i statsutgifter, Erf°yderlis

som den af mig tilltänkta löneregleringen skulle komma att medföra, erfor- statsanslaget

dras till en början utredning rörande antalet hi ra,rinn or och deras fördelning

på olika lönegrader. Enligt infordrade uppgifter för år 1907 ställa

sig dessa siffror sålunda:

med 1— 5 tjänstår finnas ...................

.............. 3,322

lärarinnor

s 6—10 » » ...................

1,918

»

» 11—15 » »

.............. 1,453

»

- 16—20

.............. 1,015

»

öfver 20 »

.............. 1,851

hvartill komma oexaminerade................

.............. 400

*

Summa 9,959 lärarinnor.

Bill. till lliksd. Prot. 1908. 4 Samt. 2 Afd. 3 Häjt. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatta Stats- (och Lag-)TJtskottets Utlåtande N:o 3.

Da ökningen af lönen blir för lärarinnor med 1—5 tjänstår 150 kronor,

för öfriga examinerade 200 kronor och för de oexaminerade 150 kronor,

komma statsbidragen i sin ordning att ökas för lärarinnor med 1-5

tjänstår med 100 kronor, för öfriga examinerade med 13o kronor 33 öre

och för de oexaminerade med 100 kronor.

De ökade statsutgifterna komma således att stiga till följande belopp:

för 3,322 lärarinnor

:: 6,237

400 oexaminerade

å 100: — ............ 332,200: —

å 133: 33 .......... 831,579: 21

å 100: — ........... 40,000: —

Summa 1,203,779: 21

eller i rundt tal 1,200,000 kronor, med hvilket belopp det under riksstatens

åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid

folkskolor och småskolor fördenskull bör höjas.

För kommunerna kommer löneregleringen att orsaka .en ökning i utgifterna

för skolväsendet med sammanlagdt omkring 600,000 kronor, hvilket

icke torde blifva alltför betungande.

Aflöningeu till I sammaiiliag med förevarande löneregleringsfråga torde äfven bestämsjukvikaner.

meiserna rörande aflönande af s. k. sjukvikarier och af vissa lärare vid de

s. k. landstingsseminarierna böra undergå revision.

Kådiga kungörelsen angående aflönande af vikarie för lärare vid folkskola

eller småskola under tjänstledighet på grund af sjukdom den 1 juni

1900 innehåller först i § 1 mom. 1 bestämmelse, att, därest vid folkskolan

anställd ordinarie eller extra ordinarie lärare, till hvilkens aflönande bidrag

af statsmedel utgår, på grund af sjukdom åtnjuter tjänstledighet och vikarie

för honom är förordnad på satt närmare anges, vikarien skall åtnjuta visst

arfvode samt förses med tjänlig, skolan närbelägen bostad, bestående af

ett rum, med vedbrand eller ock erhålla ersättning därför, beräknad efter

minst 50 kronor för åtta månaders undervisningstid, äfvensom med belopp,

som af skoldistriktet bestämmes, undfå godtgörelse för resekostnad, där

sådan ifrågakommer.

Vidare heter det i § 1 mom. 2 och § 2 mom. 1 af samma kungörelse:

§ 1. mom 2. Då biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid

mindre folkskola eller småskola, till hvilkens aflönande bidrag af statsmedel

utgår, på grund af sjukdom åtnjuter tjänstledighet och vid småskollärarseminarium

examinerad eller, enligt § 6 i nådiga kungörelsen angående

lönetillskott af allmänna medel för lärare och lärarinnor vid folkskolor

och småskolor den 5 juni 1885, af folkskoleinspektör pröfvad vikarie

är förordnad under oafbrutet minst en månad af den fastställda årliga

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

undervisningstiden, skall vikarien för den tid, hvarunder hans förordnande

varar, åtnjuta arfvode efter minst 800 kronor för åtta månaders undervisningstid

eller 37 kronor 50 öre för la smånad, hvarje månad beräknad

till 30 dagar, och i öfrigt samma förmåner som vikarie för ordinarie eller

extra ordinarie lärare vid folkskola.

Ilar i fall, som i detta mom. omförmäles, oexaminerad vikarie förordnats,

skall denne åtnjuta arfvode efter minst 250 kronor för åtta månaders

undervisningstid eller 31 kronor 25 öre för läsmånad och i öfrigt enahanda

förmåner, som nyss är sagdt.

§ 2 mom.'' 1. Om enligt läkarbetyg sjukdom, på grund hvaraf tjänstledigheten

åtnjutes, är sådan, att densamma gör läraren oförmögen att

vederbörligen uppehålla sin tjänst, men ej af sådan beskaffenhet, att vid

betygets utfärdande läkaren efter omsorgsfull undersökning anser sannolikt,

att sjukdomen för all framtid hindrar den sjukes återinträde i tjänstgöring,

samt den tjänstledige läraren icke uppnått 60 års ålder och i vederbörlig

ordning förklarats berättigad till hel pension eller helt ålderdomsunderstöd,

skall vikariens aflöning utgöras sålunda, att den tjänstledige läraren

af sin lön afstår ett belopp, motsvarande en fjärdedel af vikariens kontanta

minimiaflöning, samt två tredjedelar af samma minimiaflöning utgå

af statsmedel och återstoden erlägges af skoldistriktet, hvilket det jämväl

åligger att förse vikarien med bostad jämte vedbrand eller ock lämna ersättning

därför, enligt hvad ofvan omförmälts, äfvensom att, där så ifrågakornmer,

godtgöra honom resekostnad.

Ifrågavarande vikarier åtnjuta således nu en aflöning, för år räknadt,

som, därest vikarien är examinerad, med 50 kronor understiger examinerad

ordinarie lärarinnas begynnelselön, och, därest vikarien är oexaminerad,

med 100 kronor understiger samma begynnelselön. Jag finner ingen anledning

att föreslå någon ändring i förhållandet mellan aflöningama, utan

anser vikarien fortfarande böra hafva respektive 50 och 100 kronor under

examinerad ordinarie lärarinnas begynnelselön. Examinerad vikarie skulle

således få 450 kronor, oexaminerad vikarie 400 kronor, allt för år räknadt.

Bestämmelsen rörande den andel af vikariens aflöning, som den tjänstlediga

lärarinnan af sin lön skall till denne afstå, synes höra kvarstå oförändrad

och således afse en fjärdedel af den nu föreslagna minimiaflöningen.

Likaledes föreslår jag, att bestämmelserna rörande skoldistriktets

skyldighet att förse vikarien med bostad jämte vedbrand eller lämna ersättning

därför äfvensom godtgöra vikarien resekostnad få kvarstå oförändrade.

Det synes mig icke här, där det i regel får anses vara fråga om

vikariat af kortare varaktighet, vara samma skäl att höja ersättningen för

bostad jämte vedbrand som med afseende å den ordinarie lärarpersonalen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sammansatta Stals- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

Hvad statsbidraget angår, synes detta fortfarande böra sättas till tva

tredjedelar af vikariens nyss berörda mummaHoning; och då denna höjes,

uppstår således eu ökning i statens utgift för ändamålet. Enligt kapitalkontot

till rikshufvudboken för år 1906 utanordnades för samma år statsbidrag

till aflönande i vissa fall af vikarie för lärare eller lärarinna vid

folkskola eller småskola med sammanlagd! 131,477 kronor 77 öre. Häraf

utgingo 28,678 kronor 3 öre till vikarier för småskolepersonalen. Enligt

de af mig nu angifna grunderna skulle statsbidraget böjas för examinerad

vikarie från 200 kronor till 300 kronor och för oexaminerad vikarie från 166

kronor 67 öre till 266 kronor 67 öre, Då de oexaminerade vikarierna icke

härvidlag torde spela- någon stor roll, synes anslaget böra- höjas med 50

procent af det år 1906 för ifrågavarande ändamål utanordna,de beloppet, eller

med 14,339 kronor. Men härtill kommer, att ifrågavarande anslag, hvilket i

1908 års stat är uppfördt med 125,000 kronor, såsom nyss antydts, redan

år 19t>6 öfverskridits med ett belopp af 6,477 kronor 77 öre. Det torde

vid sådant förhållande vara lämpligt att i detta sammanhang höja anslaget

jämväl med sistnämnda belopp. Anslaget skulle således behöfva ökas med

sammanlagdt 20,816 kronor 77 öre, eller i rundt tal 21,000 kronor.

De vid lands- Enligt nådiga kungörelsen angående bidrag af allmänna medel till aftingsseminari-lönande

af lärare och lärarinnor vid af landsting eller stad, somejilandssmLkoiiärär-ting

deltager, inrättadt seminarium för bildande af lärare och lärarinnor

in norna a af- vid småskola in. in. den 27 maj 1898 äger landsting eller dylik stad att

lonmg. aflönande af dessa lärare och lärarinnor uppbära bidrag af allmänna

medel enligt samma grunder, som gälla- med afseende på de lönetil!skott,

b vilka af statsmedel utgå till skoldistrikt för aflönande af lärare och lärarinnor

vid distriktets folk- och småskola.

Nådiga kungörelsen angående aflönande af vikarie för lärare vid af

landsting eller stad, som ej i landsting deltager, inrättadt småskollärarseminarium

under tjänstledighet på grund af sjukdom den 31 maj 1901

stadgar i § 1. sådan denna lyder enligt nådiga kungörelsen den 28 juni 1907:

Därest lärare vid af landsting eller stad, som ej i landsting deltager,

inrättadt småskoleseminarium, till hvilkens aflöning bidrag af allmänna

medel utgår, på grund af sjukdom åtnjuter tjänstledighet och vikarie för

honom är förordnad under oafbrutet minst en månad af den fastställda

undervisningstiden af åtta månader om året, skall vikarien för den tid,

hvarunder hans förordnande varar, åtnjuta arfvode, därest han aflagt folkskollärarexamen,

efter minst 800 kronor för åtta månaders undervisningstid

eller 100 kronor för läsmånad, hvarje månad beräknad till 30 dagar, och,

om han aflagt småskollärarexamen eller blifvit af folkskoleinspektör pröfvad

enligt § 6 i nådiga kungörelsen angående lönetillskott af allmänna medel

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

13

för . lärare och lärarinnor vid folkskolor och småskolor den 5 juni 1885,

efter minst 300 kronor för åtta månaders undervisningstid eller 87 kronor

50 öre för läsmanad samt, om han är oexaminerad, efter minst 250 kronor

för ofvannämnda undervisningstid eller 31 kronor 25 öre för läsmanad,

livarjämte vikarien skall erhålla ersättning för bostad med vedbrand, beräknad

efter minst 50 kronor för åtta månaders undervisningstid, äfvensom

undfå godtgörelse för resekostnad, där sådan ifrågakommer.

§ 2 mom. 1 af samma kungörelse innehåller i fråga om vikariearfvodets

utgörande bestämmelser fullkomligt motsvarande de af mig

förut omförmälda i § 2 mom. 1 af kungörelsen angående aflönande af

vikarie för lärare vid folkskola eller småskola under tjänstledighet på grund

af sjukdom.

1 ill bidrag till aflönande af lärare och lärarinnor vid seminarier för

små skollärares och småskollärinnors bildande är i riksstaten uppfördt ett

förslagsanslag å 20,000 kronor. För ändamålet utgick år 1906 ett belopp

af 23,260 kronor 73 öre.

Ifrågavarande lärare och lärarinnor böra, i den mån de aflagt småskollärarexamen

eller pröfvats af folkskoleinspektör enligt nådiga kungörelsen

den 5 juni 1885 i detta sammanhang få sina aflöningar höjda i

likhet med smaskolepersonalen, eller till 500 kronor med tre ålderstillägg

å 50 kronor efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring. Denna höjning motsvaras

af en ökning af statsbidraget för lärare eller lärarinna med 1—5

tjänstår 100 kronor och för öfriga examinerade 133 kronor 33 öre.

Vid ifrågavarande seminarier äro för närvarande anställda 23 lärare

med småskolekompetens, däraf 1 med 5 tjänstår, 9 med 6 — 10 tjänstår, 6

med 11 — 15 tjänstar och 7 med flera- än 15 tjänstår. Ökningen af det

erforderliga statsbidraget skulle således komma att uppgå till följande

belopp:

för 1 lärare å kronor 100: —............ kronor 100: —

Summa kronor 3,033: 26.

Anslaget skulle således behöfva höjas med 3,033 kronor 26 öre, hvartill

lämpligen torde böra läggas förut anmärkta brist 3,260 kronor 73 öre.

Ökningen skulle därigenom uppgå till i rundt tal 6,000 kronor.

Äfven ifrågavarande lärares sjukvikarier böra naturligtvis erhålla höjd

aflöning i likhet med småskolepersonalens sjukvikarier, hvilket medför motsvarande

_ höjning a-f statsbidraget till vikariernas aflöning. Med hänsyn

till det ringa antalet af dessa lärare och då det för ändamålet i riksstaten

uppförda anslag, 2,000 kronor, visar betydligt öfverskott, är någon höjning

af detta anslag icke erforderlig.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

Pensions
frågan.

Jag öfvergå^ härefter till frågan om småskolepersonalens pensionsförhållanden.

Gällande [ nu gällande reglemente för småskollärares med liera ålderdoms
e*

*mme Ser‘understödsanstalt med den lydelse 6, 7, 8 och 9 §§ erhållit genom nådiga

kungörelsen den 16 juni 1906 stadgas bland annat följande, med iakttagande

af att hvad som är sagdt om lärare gäller äfven lärarinna.

Anstalten afser beredande af ålderdoms understöd åt de lärare vid

småskolor och mindre folkskolor samt de f ke ordinarie lärare vid folkskolor,

för hvilkas aflönande tillskott af allmänna medel åtnjutes (§ 1). De

för anstaltens ändamål erforderliga kostnader bestridas genom afgifter af

dels vederbörande skoldistrikt dels vederbörande lärare samt genom fyllnadsbidrag

af staten (§ 2). Skoldistrikt är skyldigt att såsom bidrag till

bestridande af anstaltens utgifter erlägga eu årlig afgift af 10 kronor för

hvarje lärare, för hvilken skoldistriktet för samma år utbekommer lönetillskott

af allmänna medel, med undantag allenast för vikarie vid ordinarie

folkskollärartjänst, med skyldighet för vederbörande lärare att å sin lön

vidkännas ett årligt afdrag af fyra kronor (§ 3). Rätt till understöd från

anstalten tillkommer, under de villkor i öfrigt, som reglementet bestämmer,

hvar och eu af de i § 1 afsedda lärare, som antingen, då understödet

sökes, är eller inom ett år före inlämnandet till vederbörande skolråd af

sin ansökning om understöd varit i tjänst anställd (§ 5). Understödet är

antingen helt eller afkortadt. Helt understöd utgår med ett belopp af

250 kronor för år (§ 6). Rätt till helt understöd tillkommer efter afgång från

tjänsten hvarje understödsberättigad lärare, som uppnått 55 års ålder och

räknar 30 tjänstår. Lärare, som blifvit i tjänst anställd före den 1 januari

1880 och uppnått eu lefnadsålder af minst 55 år, är, om han tjäll styl ort

minst 20 år och summan af lefnads- och tjänstår uppgår till minst 80,

berättigad att efter afgång från tjänsten erhålla understöd till belopp af

165 kronor (§ 7). Anses af vederbörande skolråd eller folkskoleinspektör

lärare eller lärarinna på grund af försvagad hälsa, bristande syn eller hörsel

eller annan liknande, oförvållad anledning icke vidare vara fullt lämplig

att sköta sin tjänst, är, efter uppnådda 25 tjänstår, lärare, som fyllt So år,

och lärarinna, som fyllt 45 år, berättigade att efter afgång från tjänsten

bekomma afkortadt årligt understöd till följande belopp:

a) lärarinna,

som

fyllt 45 år............................

........................... 115

kronor

»

» 46 » ...........................

........................... 125

»

»

» 47 » ................

.......................... 135

»

» 48 » ...........................

...........145

»

*

» 49 » ...........................

........................... 155

»

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3. 15

Irare eller lärarinna,

som fyllt 50 år................................

165 kronor

» » 51 » ...............................

....................... 180 »

- » 52 » ..............................

....................... 195

» » 53 » ...............................

....................... 215 >

- » 54 » .............................

....................... 230 »

Lärare, som blifvit i tjänst anställd före den 1 januari 1880 och uppnått

en lefnadsålder af minst 55 år, är, om han tjänstgjort minst 20 år

och af förutnämnda skäl icke vidare anses fullt lämplig att sköta sin tjänst,

likaledes berättigad att efter afgång från tjänsten erhålla afkortadt årligt

understöd sålunda:

till belopp af

115 kronor

125 »

135 »

145

155

(§ 8). Lärare, som ej upphunnit det för erhållande af helt eller afkortadt

understöd bestämda antalet lefnads- och tjänstår men genom obotlig

sjukdom blifvit urståndsatt att vidare sköta sin tjänst, äger att, därest lian

tjänstgjort minst 15 år, från anstalten bekomma ett årligt understöd af

115 kronor (§ 9).

om summan af lefnadsoch

tjänstår uppgår till

75 år .......

76 » ......

77 » .

78 » ......

79 » .......

Förutnämnda understödsbelopp fastställdes af 1906 års Riksdag på

grund af nådig proposition (n:o 92), med anledning af en vid 1905 års

Riksdag väckt motion med däraf föranledd riksdagsskrivelse.

Innan ° Kung! Maj:t aflat berörda proposition, hade Kung! Maj:t infordrat

utlåtande i ämnet från direktionen öfver folkskollärarnas pensionsinråttning.

I detta utlåtande åberopades beräkningar, verkställda på direktionens

föranstaltande af sakkunnig person, aktuarien Ivar Hultman samt

anfördes och erinrades i öfrigt, bland annat:

Riksdagen hade särskildt hemställt, att det skulle undersökas, om icke

vid en ytterligare höjning af understödsbeloppen det borde kräfvas, att de

från och genom skoldistrikten inflytande bidragen till understödskostnadernas

bestridande också höjdes.

Enligt § 3 i det för understödsanstalten fastställda reglementet vore

skoldistriktet ställdt såsom den i förhållande till staten betalningsskyldige,

med rätt för distriktet att i sin ordning uttaga lärarens andel genom inne
-

Propoäition

ill 1906 års

Riksdag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sammansatta Stats- (och Lag-)TJtskoitets Utlåtande N:o 3.

hållande å lönen af ett mot denna andel svarande belopp. Det torde dock

ofta förekomma, att lärarens andel i bidraget icke från skoldistriktets sida

utkräfdes, utan att skoldistriktet bestrede bidraget i dess helhet. Detta

uppenbarligen i den afsikten att bespara småskolläraren en utgift, som för

hans ringa villkor kunde vara ganska kännbar, men som åter ansåges för

skoldistriktet föga betungande. Principen om en löntagares skyldighet att

själf lämna bidrag till den ålderdomsförsörjning, som han genom, statens

försorg Unge tillgodonjuta, hvilken princip mer och mer gjordes gällande,

hade således alltifrån småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalts inrättande

tillämpats å den lärarpersonal, för hvilken denna anstalt vore

afsedd. Det borde bemärkas, att detta moment om lärarens skyldighet

att lämna dylikt bidrag icke på sin tid upptagits vare sig uti det kommittéutlåtande,

som af därtill utsedda pe1 soner afgifvits, innan anstalten upprättades,

eller uti den nådiga propositionen angående anstalten, som af Kungl. Maj:t

år 1892 afläts till Riksdagen, utan att detsamma tillfogats vid frågans behandling

i Riksdagen. 1 kommitténs förslag likasom äfven i den nådiga

propositionen hade ifrågasatts endast bidrag från skoldistriktet, och detta

med det b dopp af (i kronor, som allt hittills varit gällande.

Uppenbart vore, att den . sålunda vidtagna, i och för sig ganska betydande

ökningen i bidragets belopp mycket förstärkt understödsanstaltens

ekonomiska ställning och varit en väsentligen medverkande orsak till att

denna visat mer gynnsamma resultat än från början beräknats. 1 följd

häraf hade någon skyldighet för staten att lämna bidrag till understödens

bestridande ännu ej inträdt och komme antagligen först om åtskilliga år

härefter att inträda. 1 afseende å sistberörda förhållande torde icke med

skäl göras gällande, att ökning uti de från och genom skoldistrikten ingående

bidragen vore behöflig för att bringa anstaltens ekonomi uti ett af

omständigheterna påkalladt förbättradt läge, och således stödde sig väl en

fordran om en dylik åtgärds vidtagande mer på principiella skäl. Vid

ökade utgifter ville man i hvarje händelse trygga ställningen genom ökade

inkomster och särskilt lärarna vidkommande ansåges det tilläfventyrs vara

af vikt att i samband med bättrade lönevillkor och ålderdomsunderstöd

uppehålla fordringen på erläggande af förhöjdt bidrag till ålderdomsförsörjningen.

Härvid borde dock erinras, att, när de från anstalten utgående

understöden, jämlikt nådiga kungörelsen den 15 juni 1900, höjdes, hvilket

medförde en ökning af 33 Va procent i understödens därförut gällande belopp,

någon höjning af de nu omliandlade bidragen från skoldistrikt och

lärare icke stadgats eller ens satts i fråga.

Uti motionen hade såväl vid § 7 som vid § 8 bibehållits öfvergångsstadganden,

afseende dem, som före den 1 januari 1880 varit i tjänst an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

ställda, och till hvilka vid anstaltens inrättande särskild hänsyn ansetts

böra tagas både i följd af deras antagligen högre ålder och flera andra

skal. Da, vid eventuellt bifall till motionen, ändringar i enlighet därmed

icke torde kunna komma till stånd förr än mer än 25 år förflutit från

den tidpunkt, som uti öfvergångsstadgandena sålunda angifvits, kunde det

väl synas, som om öfvergångsstadgandet under § 8 numera kunde uteslutas,

då därunder bestämbara fall ej vidare skulle förekomma. Erfarenheten

visade dock, att jämväl pa allra sista tiden detta öfvergångsstadgande

behöft. tillämpas, beroende på att lärare, som varit i tjänst anställda

före den 1 januari 1880 sedermera under längre tider afbrutit sin verksamhet

och sa åter upptagit densamma. Då åtminstone formellt sedt

stadgandet vore å sådana fall tillämpligt, torde med dess borttagande ännu

böra anstå.

Vid de af aktuarien Hultman gjorda beräkningarna hade man, såsom

i redogörelsen framhållits, genom erfarenhetsrön, som omfattade ett flertal

år, kunnat justera den beräkning öfver understödstagarnas framtida antal,

som före anstaltens tillkomst af kommitterade utförts — en justering,

som kunnat göras så omfattande, att detta antal reducerats till 60 procent

af det tidigare antagna — hvarjämte till utgångspunkt för beräkningen

af anstaltens tillgodohafvande hos statskontoret kunnat tagas den vid

1904 års utgång där innestående behållningen.

Af hvad tabellerna utvisade borde såsom särskildt beaktansvärdt

framhållas.

Antalet understödstagare, som under anstaltens första verksamhetsår

uppgått till endast 42 emot af kommittén beräknade 180, skulle enligt

de nu gjorda beräkningarna för år 1905 uppgå till 594 samt år 1925

hafva hunnit upp till 1,527.

Skulle understöden från och med år 1907 för blifvande understödstagare

höjas i nu ifragasatt omfattning, eller med 25 procent af de nuvarande

beloppen, därvid helt understöd komme att utgå med 250 kronor

och medelbeloppet af samtliga understöd beräknats till 175 kronor, utan

att någon höjning förekomme i det genom skoldistrikten inflytande bidraget

till understödskostnaden, skulle statsbidrag för denna kostnad blifva

erforderligt första gången år 1914 eller under det tjuguandra året sedan

anstalten trädde i verksamhet, och da med belopp af 46,050 kronor, hvilket

belopp under därpå följande året eller 1915 skulle hafva ökats till 113,700

kionor, hvarefter samma bidrag likaledes med successivt ökade belopp, men

med efter hand minskad stegring skulle år 1925 hafva hunnit upp till

157,425 kronor.

Om under enahanda förutsättningar ökning al understöden ägde rum,

Bih. till Rilcsd. Prot. 1908. 4 Sami. 2 Afcl. 3 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande L:o 3.

men det bidrag till understödskostnaden,* som genom skoldistrikten inflöte,

tillika böjdes och äfven denna höjning bestämdes till 25 procent af nuvarande

beloppet, så att bidraget i dess helhet komme att utgöra 12

kronor 50 öre, skulle bidrag till samma kostnad från statens sida blifva

bebo Iligt, första gången år 1916 eller under anstaltens tjugufgärde verksamhetsår

och då med ett belopp af 15,350 kronor, livilket belopp det

påföljande året 1917 skulle hafva ökats till 97,775 kronor, hvarefter samma

bidrag komme att med ökade belopp men med efter hand minskad stegring

hafva år 1925 vuxit upp till 127,675 kronor.

Såsom syntes, vore skillnaden i afseende å tidpunkten, da statens

bidrag till understödskostnaden skulle erfordras, om höjning af understöden

vidtoges med eller utan höjning af de genom skoldistrikten inflytande

bidragen, allenast två år. Skillnaden i den utgift för staten, som

under de nyss nämnda olika förutsättningarna komme att påfordras, vore

mer i ögonen fallande; den skulle vid det sista ar, till hvilket dessa beräkningar

framförts, komma att utgöra i rundt tal 30,000 kronor.

Såvidt direktionen kunde finna, borde inga betänkligheter hysas för

den ökade kostnad, som i hvarje händelse först åtskilliga år därefter skulle

åsamkas statsverket genom de nu ifrågasatta förhöjningarna i de från

småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt utgående ålderdomsunderstöden.

Denna ökning kunde icke sägas afsevärd i förhållande till den

billiga och angelägna sak, som därmed skulle främjas.

Småskollärarnas ålderdomsförsörjning hade, sedan den ordnats, icke

dittills förorsakat statsverket några kostnader, ehuru vid dess inrättande

det förutsatts, att detta redan skulle blifvit fallet. Om då framdeles

statens bidrag komme att påfordras något förr och till något högre belopp,

än hvad som skulle blifva fallet, om de nuvarande understödsbeloppen

bibehölles, så kunde ju detta likasom afräknas på hvad som därförinnan

åt statsverket besparats, och som komme att besparas, mest i följd af de

bidrag till understödsanstaltens uppehållande, som små skollärarna in. fl.

skälfva lämnat.

Sedan statskontoret afgifvit utlåtande i detta ärende, framhöll dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet i det anförande till statsrådsprotokollet,

som åtföljde propositionen till Riksdagen, såsom sin åsikt,

att med hänsyn särskilt till den gynnsamma ekonomiska ställning, småskollärares

m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt visade, i sammanhang med

den ifrågasatta ökningen i understödsbeloppen icke borde vidtagas någon

höjning i de dåvarande afgiftema till anstalten. lytt ytterligare skål att

icke företaga någon afgiftsförhöjning tillkomme, enligt departementschefens

åsikt, om anstaltens inkomster under de närmaste åren ökades därigenom,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

att, såsom statskontoret föreslagit och departementschefen funne lämpligt,

det i statskontorets kassa för anstaltens räkning inneliggande öfverskottet

å afgifterna, hvilket vid 1906 års början uppgått till 533,086 kronor 14

öre, liksom de afgifter, som därefter inflöte till statskontoret för anstaltens

räkning, Unge, till den del de icke behöfde anlitas för anstaltens utgifter,

göras räntebärande. I fråga om förvaltningen af dessa medel borde detta

bestyr tillkomma statskontoret.

Uti sin skrifvelse i ämnet framhöll Riksdagen särskilda att en höjning

af afgifterna borde under den närmaste tiden kunna ersättas genom åtgärden

att för anstaltens räkning göra dess öfverskottsmedel räntebärande,

hvadan Riksdagen icke föreslog någon förhöjning i pensionsafgifterna.

Såsom

framgår

af den förut

lämnade redogörelsen för de inkomnaDepa,rt!ments"

ciierens

framställningarna i ämnet och myndigheternas häröfver afgifna yttranden, yttrande,

har på åtskilliga håll uttalats sympati för åtgärden att, såsom man uttryckt

sig, ombilda understödsanstalten till en verklig pensionsinrättning. För

min del

har

jag icke kunnat finna något giltigt skäl för en förändring af

grunderna för understödsanstalten, hvilken hittills fungerat väl, och hvilken

med den åt densamma gifna organisationen torde kunna äfven för framtiden

på ett tillfredsställande sätt ombesörja den öfveråriga småskolepersonalens

pensioneringsförhållanden. I motsats till en pensionsinrättning

sådan som folkskollärarnas pensionsinrättning, hvilken har till uppgift att

insamla fonder, från hvars afkastning pensionerna skola utgå, bestridas

understöden från. ålderdomsunderstödsanstalten genom de inflytande årsafgifterna,

hvilka icke fonderas, och, i den mån dessa årsafgifter icke räcka

till, genom statens tillskott. Att i förevarande fall en fond kommit att

inom anstalten uppstå, är en särskild sak och af tillfällig, snart öfvergående

natur. Att förändra denna anstalt till en sådan pensionsinrättning som

folkskollärarnas skulle medföra dryga kostnader och förutsätta ett omfattande

förberedande arbete utan någon påvisad fördel för vederbörande

personal.

Men om understödsanstalten bibehålies, är det tydligt, att med en så

väsentlig höjning af understöden, som här blifvit ifrågasatt, de nuvarande

bidragen från skoldistrikten icke alls komma att förslå, utan den nu samlade

fonden kommer inom kort att förtäras ''och därefter statens bidrags

skyldighet att i för hvarje år ökad mån tagas i anspråk, intill dess

stalten kommer i jämviktsläge. Därom är ju i och för sig intet att säga,

då anstalten är grundad på principen om statens direkta deltagande i

pensioneringskostnaderna, och endast på grund af omständigheter, som tillkommit

efter anstaltens upprättande, staten hittills und sluppit att lämna

oL

an
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sammansatta Stats- (och Lag-)Utslcottets Utlåtande N:o 3.

då beräknade bidrag. Staten bör därför vara beredd att nu träda fram.

Men å andra sidan synes med hänsyn till den numera, särskild! från Riksdagens

sida, framhållna principen, att vederbörande böra själfva i ökad

grad bidraga till sin pensionering, det kunna uppställas den fordran, att

skoldistriktens bidrag höjas med rätt för distrikten att i sin ordning göra

något större afdrag å vederbörande lärarinnors löner.

Med hänsyn till dessa förhållanden anbefalldes genom nådigt bref den

28 juni 1907 direktionen öfver folkskollärarnas pensionsinrättning att inkomma

med utredning och förslag på hvad sätt och under hvilka villkor

lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor samt biträdande

lärare och lärarinnor vid folkskolor kunde erhålla helt understöd från

småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt till ett belopp af 400

kronor för år samt afkorta dt understöd i samma förhållande till helt

understöd, som hittills varit bestämdt, med skyldighet för vederbörande

skoldistrikt att för hvar och en af förenämnda lärare och lärarinnor erlägga

en årlig afgift af 15 kronor och med rätt för distriktet att å lärares

och lärarinnors lön göra ett årligt afdrag af 6 kronor.

Med underdånig skrifvelse den 31 augusti 1907 öfverlämnade direktionen

och åberopade såsom eget förslag af förutbemälde aktuarie!! Hultman

verkställda utredningar och förslag i förutberörda ämne, hvarvid direktionen

tillika anmärkte, att någon ändring i gällande bestämmelser i fråga

om sättet och villkoren för understöds utgående icke borde följa af den

föreslagna förhöjningen, om densamma komme till stånd. Direktionen

afgaf äfven förslag till ändrad lydelse af §§ 3, 6, 7, 8 och 9 i det för

anstalten gällande reglementet.

På gifven anledning erhöll Hultman sedermera från ecklesiastikdepartementet

uppdrag att verkställa ny utredning i nyssberörda ämne, men

stödd på förutsättning att helt understöd komme att utgå med 450 kronor

och årsafgiften till anstalten från skoldistriktet med 18 kronor; och har

Hultman inkommit med

l:o) följande tablå öfver understödsanstaltens beräknade ställning under

åren 1907—1925, hvarvid är att iakttaga, att den negativa behållning,

som förekommer från och med 1915, representerar de belopp, som anstalten

skulle behöfva åtnjuta såsom understöd af statsverket:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Antagande: Från och med den 1 januari 1909 är helt understöd = 450 kronor och

år saf giften = 18 kronor.

År

Beräknad!

antal un- derstöds- tagare

per år

Under-

stödets

beräknade

medel-

belopp

Summa

utbetaldt

understöd

per år

Förvalt-

nings-

kostnad

Summa

beräknade

utgifter

per år

Beräknadt

antal in- flutna års- afgifter

Inkomst

af års- afgifter

Inkomst

af räntor

Summa

beräknade

inkomster

per år

Tillgångar

Beräknad

behållning vid

årets slut

År

1907

700

175

122,500

8,200

130,700

10,857

108,570

19,840

128,410

695,270

564,570

1907

1908

766

175

134,050

8,700

142,750

11,063

110,630

19.760

130.390

694,960

552,210

1908

1909

829

315

261,135

9,200

270,335

11,262

202,716

19,327

222,043

774,253

503,918

1909

1910

888

315

279,720

9.200

288,920

11,453

206,154

17.637

223,791

727,709

438,789

1910

1911

944

315

297,360

9,200

306,560

11,636

209,448

15,358

224,806

663,595

357,035

1911

1912

996

315

313,740

9,200

322,940

11,811

212,598

12,496

225.094

582,129

259,189

1912

1913

1,044

315

328,860

9,200

338,060

11,976

215,568

9,072

224,640

4S3,829

145,769

1913

1914

l,091i

315

343,665

9.200

352,865

12,132

218,376

5.102

223,478

369,247

16,382

1914

1915

1.134

315

357,210

9,200

366,410

12.277

220,986

573

221,559

237,941

— 128,469

1915

1916

1,174

315

369,810

9,200

379,010

12.412

223,416

0

223,416

223.416

— 155,594

1916

1917

1,212

315

381,780

9,200

390,980

12.536

225,648

0

225,648

225,648

— 165,332

1917

1918

1,247

315

392,805

9,200

402,005

12,649

227,682

0

227,682

227,682

— 174,323

1918

1919

1.280

315

403,200

9,200

412,400

12,750

229,500

0

229,500

229.500

— 182,900

1919

1920

1,310

315

412,650

9,200

421,850

12,839

231,102

0

231,102

231.102

— 190,748

1920

1921

1,337

315

421,155

9,200

430,355

12,916

232,488

0

232.488

232,488

— 197,867

1921

1922

1,363

315

429,345

9,200

438,545

12,980

233,640

0

233,640

233,640

— 204,905

1922

1923

1,386

315

436,590

9,200

445,790

13,032

234,576

0

234,576

234,576

— 211,214

1923

1924

1,407

315

443,205

9,200

452,405 j

13,071

235,278

0

235.278

235,278

— 217,127

1924

1925

1,425

315

448,875

9,200

458.075

13,097

235,746

0

235,746

235,746

— 222,329

1925

Anm. Behållningen vid 1906 års slut utgjorde kronor 566,860.

to

Sammansätta Stats- (och Lag-JVtskottets Utlåtande N:o 3.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

2:o) följande tablå öfver de enligt §§ 7, 8 och 9 i det för anstalten

gällande reglemente utgående afkortade understödsbelopp:

§ 7.

Kronor 300: — i stället för kronor 165: —

§ 8.

, . Procent af

Utjämnadt

Nu gällande

a) lärarinna, helt understöd

belopp

belopp

som

fyllt 45 år 45 procent kronor 202: 50

kronor

205

—

kronor 115

—-

» 46 49 » » 220: 50

»

220

—

»

125

—■

» 47 » 53 » » 238:50

»

240

—

»

135

—

» 48 >> 57 » » 256: 50

»

255

—

»

145

—

» 49 » 61 » » 274: 50

»

275

—

»

155

-*

b) lärare eller lärarinna,

som

fyllt 50 år 66 procent kronor 297:

kronor

300

—

kronor 165

—•

» 51 » 72 » >> 324: —

»

325

-—

»

180

—•

» 52 » 78 » » 351: —

»

350

—

»

195

—

» 53 » 85 » » 382:50

»

380

—

»

215

—

» 54 » 92 . » » 414: —

»

415

—

»

230

--

Öfvergångsstadgande:

Understödets

Nu gällande

om

summan af lefnads och tjänstår

belopp

belopp

uppgår till 75 år................................................

kronor

205:

—

kronor 115

--

» 76 » ................................................

220:

—

»

125

—

» 77 » ................................................

»

240:

—

»

135

—

» 78 » ................................................

»

255:

—

»

145

—

» 79 » ................................................

»

275:

—

155

—■

§ 9.

Kronor 205: — i stället för kronor 115: —

Jäg vill här anmärka, att Hultman vid de af honom nu gjorda beräkningar

såväl i fråga om antalet understödstagare som beträffande inflytande

årsafgifter med hänsyn till den under åren 1903 —1906 vunna ytterligare

erfarenhet i någon mån modifierat de antaganden, hvarpå hans i och för

propositionen till 1906 års Riksdag verkställda beräkningar grundats.

De gjorda underdåniga framställningarna gå i pensionsfrågan ut på,

att blifvande pension eller understöd skulle uppgå till 75 procent al slut
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Ut1 ätande N.o 3.

lönen. Med utgångspunkt från den af mig föreslagna slutlönen 650 kronor

skulle vid dylikt förhållande helt understöd komma att utgöra 487

kronor 50 öre. Beräknar man helt understöd till två tredjedelar af slutlönen,

kommer man till ett belopp af 433 kronor 33 öre.

Otvifvelaktigt medför den föreslagna löneförbättringen äfven nödvändigheten

af en höjning utaf understödsbeloppen, och denna höjning torde

böra blifva rätt betydlig.

Hittills bär i allmänhet beloppet af helt understöd utgjort ungefär

hälften af slutlönen. Med bibehållande af denna princip skulle understödet

höjas till allenast 325 kronor. Detta finner jag med nuvarande lefnadsomkostnader

alldeles otillräckligt; och jag anser inga skäl förefinnas att

fortfarande beträffande understödets belopp tillämpa principer, söm så väsentligt

. skilja sig från hvad som gäller beträffande folkskollärarna och

andra tj änstinnehafvare.

Jag har tänkt mig, att helt understöd skulle kunna sättas till 450

kronor, hvilket belopp innebär en ökning i jämförelse med nuvarande förhållanden

af 80 procent. De afkortade understöden skulle då utgå med

de af Hultman uträknade, nyss angifva beloppen. Skoldistriktens bidragskulle

proportionsvis höjas från 10 till 18 kronor för hvarje tjänst, med

rätt för distrikten att häraf uttaga 7 kronor från hvarje tjänstinnehafvare.

Någon skillnad i afseende å understödsbeloppen torde ej kunna eller

höra göras mellan examinerade och oexaminerade lärarinnor. Dessa båda

kategorier intaga samma ställning i förhållande till skoldistrikten, och det

kan vid sådant förhållande svårligen göras någon skillnad dem emellan i

afseende å afgifterna till anstalten. Vidare torde de föreslagna understödsbeloppen

få anses utgöra ett minimum af hvad vederbörande under de

gifna omständigheterna för sin existens behöfva i bidrag från anstalten,

och detta gäller naturligtvis i lika hög grad om de oexaminerade som om de

examinerade. Det kan visserligen anmärkas, att den oegentligheten inträffar,

att en oexaminerad i helt understöd får lika stort belopp^ som den kontanta

lönen uppgått till, men denna omständighet torde icke vara af beskaffenhet

att föranleda till andra bestämmelser för de oexaminerade.

Därvid är ock att märka, att de oexaminerade i allt fall — liksom alla understödstagare

— vid afgång från tjänsten mista den därmed förenade förmanen

af bostad och bränsle eller ersättning därför.

Enligt hvad de af aktuarien Hultman nu gjorda beräkningar utvisa,

kommer ett ordnande af småskollärarpersonalens pensionsförhållanden i

enlighet med de af mig nu förordade grunder att påkalla ett ganska

väsentligt bidrag från statens sida. Detta skulle visserligen icke be
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Enskilda

motioner.

24 Sammansatta Stats- (och Lag-) Ut skottets Utlåtande. N:o 3.

höfva börja att utgå förrän år 1915 men sedermera oafbrutet stiga och

år 1925, då anstalten torde kunna antagas hafva kommit i jämviktsläge,

belöpa sig till 222,329 kronor. Vid sistnämnda tid skulle emellertid inkomsten

af årsafgifter bestiga sig till 235,746 kronor. Staten skulle således

icke bestrida fullt hälften af kostnaderna för pensioneringen, under

det att beträffande såväl folkskollärarnas pensionsinrättning som döfstumlärarnas

pensionsanstalt tvä tredjedelar af kostnaderna ansetts skola bestridas

af statsmedel och en tredjedel af årsafgifter.

1 detta sammanhang vill jag yttra några ord i anledning af ett par

önskemål, som framställts i några af myndigheternas yttranden i ärendet,

Några hafva ansett, att helt understöd borde utgå efter 30 tjänstår, oberoende

af lefnadsåldern. Detta torde dock, såsom stridande mot gängse

principer för pensionering, icke kunna ifrågakomma. Stöi*re afseende förtjänar

yrkandet, att lefnadsåldern för erhållande af helt understöd måtte

nedsättas till 50 år. Detta skulle emellertid innebära en väsentlig ändring

i de grunder, hvarpå ifrågavarande anstalt är byggd, och säkerligen påkalla

en ganska betydlig ytterligare ökning icke endast i statens bidrag utan

äfven i årsafgifterna, och då härtill kommer, att de till stöd för detta yrkande

åberopade skäl i väsentlig grad förlora i betydelse, därest den af

mig nu föreslagna löneregleringen och höjningen särskildt af de afkortade

understöden komma till stånd, kan jag ej heller biträda detta yrkande.

Det bär, såsom jag förut antydt, af de i ärendet hörda myndigheterna

på sina håll framhållits önskvärdheten af, att i detta sammanhang åtskilliga

af de gällande, delvis föråldrade och föga ändamålsenliga stadgandena

rörande småskolepersonalens utbildning m. in. bearbetades. Ehuru de sålunda

uttalade önskemålen delvis äro synnerligen behjärtansvärda, torde de dock

icke lämpligen böra nu komma under ompröfning. En sammankoppling af

dessa frågor, i och för sig föga lämplig, skulle dessutom i hög grad försena

framförandet af den för småskolepersonalen så viktiga löneregleringsfrågan.

1 sammanhang med ifrågavarande proposition har sammansatta statsocli

lagutskottet till behandling förehäft två särskilda inom Riksdagens

Andra Kammare i anledning af propositionen väckta motioner, nämligen:

n:o 217, af herr O. A. Ericsson i Ofvanmyra och n:o 224, af herr F. Berg

i Stockholm m. fl.

Hem Ericssons

motion.

Herr Ericssons motion, n:o 217, är af följande lydelse:

»I Kungl. Maj:ts till innevarande Riksdag afgifna proposition n:o 25

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

angående lönereglering för lärarpersonalen vid småskolor m. m. föreslår

Kung]. Maj:t bland annat att, om hinder eller svårighet möter för skoldistrikt

att förse sådan lärare, som omnämnes i § 2 af kungörelsen angående

aflöning af lärare vid folkskolor ooh småskolor den 1 juni 1900, med

tjänlig, i skolan eller nära denna belägen bostad jämte nödig vedbrand,

skoldistriktet skall lämna honom i ersättning för nämnda förmåner minst

100 kronor för år.

Enligt nu gällande bestämmelser skall skoldistriktet förse sådan lärare

med tjänlig bostad jämte nödig vedbrand eller ock, där hinder eller svårighet

härför möta, lämna i ersättning för nämnda förmåner minst 50"

kronor för år.

Olika meningar torde dock förefinnas beträffande behofvet af ökad

ersättningsskyldighet i berörda afseende, åtminstone då ökningen gäller så

afsevärdt som med 100 procent. Såvidt af de åberopade handlingarna

framgår, synes icke heller hvarken verkställande utskottet för Sveriges allmänna

folkskollärarförening eller lärarna själfva hafva gjort någon framställning

därom. Föredragande statsrådets motivering för förhöjningen är

också ytterst knapphändig och verkar godtycklig, samt stödjes endast af

en länsstyrelses och en inspektörs uttalade mening.

Godtager Riksdagen den föreslagna förhöjningen med rätt för lärare

att blifva godtgjord med ersättningen, då tjänlig bostad saknas, blir säkerligen

frestelsen stor för lärare på vissa trakter att utnyttja dessa tänjbara

bestämmelser i högre grad än som kan vara förenligt med ett skoldistrikts

förmåga att bära eu dylik börda. Det kan förutsättas fall t. ex. då läraren

är bosatt inom trakten och har egen bostad, han då försöker få skolans

bostad förklarad otjänlig. Det kan också tänkas, att skoldistriktet nyss

uppfört skolhuset och anordnat enligt dess mening tjänlig bostad för läraren,

så kommer en lärare som har större anspråk och förklarar bostaden

otjänlig och yrkar på ersättning. I sådana och liknande fall verkar denna

börda dubbelt tryckande för skoldistriktet, som måhända äfven har att

betala amortering och ränta å lån för skolhusets uppförande; och därjämte

har man de obehagliga meningsskiljaktigheterna mellan läraren och

skoldistriktet att dragas med.

I detta sammanhang bör också framhållas de högst varierande prisen

på ved och hyreslägenheter, som förekomma på olika orter inom vårt vidsträckta

land. Bestämmer man nu att ersättningen, där sådan kan komma

i fråga, för vedbrand och bostadslägenhet skall åt berörda lärare utgå med

minst 100 kronor för år, så lär det nog i de flesta fall, åtminstone på

Bill. till Ritcsd. Prof. 1908. 4 Sand. 2 Afd. 3 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o S.

landsbygden, blifva så, att ersättningen stannar vid den summan eller 100

kronor, oafsedt höga eller låga priser å ved och bostadsrum. Detta blir

emellertid en orättvisa, som bör såvidt möjligt är undvikas.

Ett sätt, och enligt mitt förmenande det bästa, vore att bibehålla det

nu stadgade minimibeloppet, 50 kronor, och på samma gång besluta ett

maximibelopp t. ex. 120 kronor, inom hvilken ram man hade att röra sig

vid bestämmandet af ifrågavarande ersättning, och hvarvid man kunde anpassa

ersättningsbeloppets storlek efter ortsförhållandena.

Men för att i så fall ställa större säkerhet för läraren att kunna erhålla

den högre ersättningen, där sådan vore berättigad, och på samma

gång i någon mån utjämna och lätta de olika skoldistriktens bördor i

detta hänseende, bör staten åtaga sig att lämna skoldistrikten bidrag för

hvarje skola motsvarande 2/3 af det för hvarje distrikt bestämda ersättningsbeloppets

storlek, dock med den inskränkning att bidraget beräknas

utgå med minst 33 kronor 33 öre och högst 80 kronor för hvarje skola

per år.

För att öfvervaka och se till att rättvisa mellan de olika skoldistrikten

iakttages, kan man lämna Konungens befallningshafvande bemyndigande

att pröfva beloppens storlek, hvarvid naturligen prisförhållandena å ved

och bostadslägenheter skola utgöra grunden.

Genom en anordning på sätt jag här föreslagit, har man säkert lika

stor sannolikhet för att skoldistrikten i regel komma att utgöra dessa förmåner

in natura, som om den kung!, propositionen bifalles oförändrad.

Kommunerna eller de olika skoldistrikten äro för närvarande hårdt

betungade med utgifter för folkskoleväsendet och blifva det i ännu högre

grad vid bifall till den nu berörda kungl. propositionen. Ett större bidrag

från statens sida är således fullt berättigad! och på många ställen synnerligen

väl behöflig! Med en begränsning däraf, sådan jag härofvan föreslagit,

behöfver man icke heller frukta för att bidraget skall blifva något

synnerligen betungande för staten. De skolor, hvilka här afses, uppgå till

ett antal, som understiger 10,000, och beräknas bidraget i medeltal till 50

kronor per skola, skulle således ett anslag på 500,000 kronor vara fullt

tillräckligt.

Med åberopande af hvad jag sålunda i största korthet anfört, vågar

jag vördsamt föreslå,

att Riksdagen ville besluta följande ändring i och tillägg till ifrågavarande

Kungl. Maj:ts proposition, nämligen,

att, om hinder eller svårighet möter för skoldistrikt att förse sådan

lärare med tjänlig, i skolan eller nära denna belägen bostad jämte nödig’

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Sammansatta Stats- (och Lag-)Utskoltets Utlåtande N:o 3.

vedbrand, skoldistriktet skall lämna honom i ersättning för nämnda förmåner

minst femtio, högst etthundratjugu kronor för år.

att såsom bidrag för lämnad tjänlig bostad jämte nödig vedbrand,

eller kontant ersättning därför åt sådan lärare, äger skoldistriktet att af

statsmedel bekomma ett årligt bidrag af minst 33 kronor 33 öre och

högst 80 kronor.

att under riksstatens åttonde hufvudtitel uppföra ett förslagsanslag

å 500,000 kronor till bidrag åt skoldistrikt för lämnad tjänlig bostad och

nödig vedbrand, eller kontant ersättning därför åt berörda lärare.

o

Åt statsutskottet, dit denna motion torde remitteras, öfverlämnas att

vidtaga de förändringar och omformuleringar af förslaget, som kunna anses

nödiga vid hufvudsakligt bifall därtill.»

Den af herr Berg in. fl. väckta motionen, n:o 224, är af följande Hem Bergs

lydelse: m- f,:s motion.

»I det anförande till statsrådsprotokollet den 31 december 1907, hvarmed

chefen för ecklesiastikdepartementet motiverat den till innevarande

ars Riksdag'' öfverlämnade propositionen om lönereglering för lärarpersonalen

vid småskolor in. in., yttrar han bland annat:

»Af handlingarna i ärendet finner jag otvetydigt framgå, att den aflöning,

som småskollärarpersonalen enligt 1904 års lönereglering åtnjuter,

och som redan då torde hafva varit knappt tilltagen, icke längre motsvarar

ens lågt ställda fordringar. De inkomna framställningarna om

löneförbättring vittna om den hårda kamp mot sjukdom och brist, ja

stundom nöd, som småskollärarinnorna på många håll föra i denna de

alltjämt stigande lefnadskostnadernas tid. Det kan endast förvåna, att

denna för vår barnundervisning .så viktiga kår lyckats under de ekonomiskt

brydsamma förhållanden, hvari den lefva!, hålla uppe intresset för

sitt kall på det sätt, som den, enligt samfälldt vittnesbörd, gjort. Jag

anser mig icke behöfva närmare utveckla denna sak. Hvad i ärendet

förekommit ger ju klart och tydligt vid handen, att det allmänna måste

gripa in för att åt småskolans lärarpersonal bereda en mer människovärdig

tillvaro.»

Beträffande den i propositionen föreslagna begynnelselönen 500 kronor

framhåller chefen för ecklesiastikdepartementet uttryckligen, att då han

stannat vid nämnda summa, har det ingalunda varit därför, att icke ett

ännu högre belopp skulle komma det verkliga behofvet närmare, och i fråga

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

om åldersti Iläggens bibehållande vid beloppet 50 kronor betonar han, att

detta belopp blifvit bestämdt hufvudsakligen med hänsyn till de statsfinansiella

krafvel!, alltså icke uteslutande till hvad i och för sig egentligen

skulle vara behöfligt.

Yi dela i detta hänseende fullständigt föredragande departementschefens

uppfattning. Vi gifva vårt fulla erkännande åt de förbättringar

han förordat, och det är mycket långt ifrån, att vi skulle vilja uttala

något klander öfver det hänsyntagande till statsfinansiella betänkligheter,

som afhållit honom från att begära de högre belopp, hvilka enligt hans

mening skulle kommit det verkliga behofvet närmare. Men då meningen

är, att småskolekårens lönefråga, hvilken genom allehanda ogynnsamma

omständigheter blifvit så lång tid undanskjuten, nu ändtligen skall erhålla

en lösning, hafva vi ansett önskvärd!, att man gör sig fullt klart hvad

som erfordras, för att denna lösning skall blifva tillfredsställande och för

någon tid framåt beståndande.

Enligt propositionens hemställan skulle småskollärarinnorna erhålla

en begynnelselön af 500 kronor och eu slutlön af 650 kronor. Spörsmålet

är nu: i hvad mån motsvara dessa belopp deras verkliga lefnadsbeliof

»i denna de alltjämt stigande lefnadskostnadernas tid»?

Svaret skulle vara jämförelsevis lätt funnet, ifall vi hade en tillräckligt

omfattande social statistik att tillgå. Så är tyvärr ej förhållandet.

Alldeles utan fast vägledning i förevarande hänseende är man emellertid

icke. Vid två särskilda tillfällen, i slutet af år 1899 och i slutet af år

1907, hafva undersökningar rörande småskollärarinnornas lefnadskostnader

blifvit anordnade inom den organisation, som varit däraf närmast intresserad,

nämligen Sveriges allmänna folkskollärareförening, och resultatet af

dessa båda undersökningar hafva af nämnda förenings centralstyrelse

blifvit ställda till vårt förfogande genom en särskild promemoria, som i

form af bilaga åtföljer denna vår motion.

Med hjälp af de i förevarande promemoria meddelade tabellerna kan

man bilda sig en ungefärlig föreställning såväl om lefnadskostnadernas

raskt fortgående stegring som om deras förhållande ej blott till de gällande

utan ock till de nu af Kungl. Maj:t föreslagna lönebeloppen.

Enligt 1899 års undersökning utgiorde en småskollärarinnas kostnader

för själfva lifsuppehälle! (bostad och bränsle oberäknade) för landsbygden

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3. 29

i medeltal 384 kronor, för städerna 491 kronor och för hela riket 416

kronor, hennes öfriga nödvändiga utgifter (gäldande af studieskulder,

skatter, inköp af oumbärlig litteratur o. s. v.) för landsbygden 86 kronor,

för städerna 93 kronor och för hela riket 88 kronor, hennes sammanlagda

oundvikliga lefnadskostnader alltså för landsbygden 470 kronor, för

städerna 584 kronor och för riket i dess helhet 504 kronor.

Den i slutet af år 1907 anställda undersökningen, hvilken skedde

enligt samma grunder som den förra, visar på alla punkter en högst betydande

ökning. Kostnaderna för själfva lifsuppehället (bostad och bränsle

ej inräknade) utgjorde nu för landsbygden i medeltal 479 kronor, för

städerna (och de stadsliknande samhällena) 598 kronor och för hela riket

539 kronor. Öfriga nödvändiga utgifter uppgingo för landsbygden till

168 kronor, för städerna till 191 kronor och för hela riket till 179

kronor. De sammanlagda nödvändiga kostnaderna voro sålunda för landsbygden

647 kronor, för städerna 789 kronor och för riket i dess helhet

718 kronor.

I olikhet med hvad som gäller i flera andra land har man i Sverige

vid lärarelöners bestämmande icke tagit hänsyn till de olika lefnadsförhållandena

på olika orter och alltså icke fastställt olika minimilöner för

landsbygd och för stad. Man har stannat vid de belopp, som man ansett

kunna vara något så när tillräckliga på landsbygden; städerna och de

stadsliknande samhällena ha varit hänvisade att söka tillförsäkra sig de

erforderliga lärarekrafterna genom särskilda kommunala tilläggslöner. I

enlighet med detta hos oss gängse betraktelsesätt har ock chefen för

ecklesiastikdepartementet i sitt förevarande yttrande till statsrådsprotokollet

uttalat, att det är från lefnadskostnaderna för småskollärarinnorna

pa Landsbygden, som man vid löneregleringen har att utgå. Om man i

öfverensstämmelse med denna grundsats alldeles bortser från städernas

och de stadsliknande samhällenas småskollärarinnor samt uteslutande

fager hänsyn till de å landsbygden anställda, finner man, att dessas oundgängliga

årliga lefnadskostnader för närvarande uppgå till i medeltal 647

kronor.

Häraf synes, att den i propositionen föreslagna begynnelselönen 500- kronor skulle stanna ganska långt — närmare 150 kronor — under hvad

numera i medeltal för eu småskollärarinna kräfves för att något så när

tillgodose de nödvändiga lefnadsbehofven. Lägger man härtill, att inom

mycket stora trakter af Sveriges landsbygd, särskild! i Norrland, medelkostnaden''

uppgår till vida betydligare summor, skall man säkerligen

medgifva, att eu begynnelselön af 550 kronor ingalunda skulle i dessa

dyra tider kunna anses öfverdrifvet hög.

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Sammansatta Stats- (och La g-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

I likhet med chefen för ecklesiastikdepartementet medgifva vi gärna,

att eu anordning med »alltför höga ålder stillägg» kunde i ett visst afseende

vara förknippad med någon olägenhet, så länge ålderstilläggen fortfarande

skola till en del bäras af skoldistrikten. Dessa skulle nämligen

vid lediga tjänsters tillsättande måhända kunna häraf känna sig frestade

att föredraga en yngre och således billigare men mindre meriterad sökande

framför eu äldre och därför något kostsammare men mera erfaren

och duglig. De af oss i denna motion ifrågasatta ålderstilläggen å 75

kronor lära emellertid näppeligen af någon kunna betecknas såsom »alltför

höga», då ju de motsvarande ålderstillägg, som blifvit bestämda för folkskollärarinnorna,

utgöra 100 kronor hvartdera och med allt skäl snarare

ansetts vara för små än för stora.

I betraktande af den ständigt växande styrka, hvarmed allmänna

meningen under senare tiden börjat kräfva ett verksamt och grundligt

utjämnande af den ekonomiska tunga, som folkskoleväsendet ålägger kommunerna,

synes det oss för öfrigt uppenbart, att den tid ej kan vara aflägsen,

då i enlighet med Andra Kammarens ofta uttalade mening en väsentlig

del af denna tunga, och i främsta rummet den, som utgöres af

lärares och lärarinnors ålderstillägg, helt öfverföres från skoldistrikten till

statsverket.

De skäl, som förmått chefen för ecklesiastikdepartementet att förorda

bibehållandet för framtiden af samma åtskillnad i lönehänseende mellan

examinerade och oexaminerade småskollärarinnor, hvilken hittills gällt,

hafva icke förefallit oss i allo öfvertygande.

Enligt propositionen skulle de oexaminerade småskollärarinnorna erhålla

eu begynnelselön af allenast 450 kronor och icke komma i åtnjutande

af några ålderstillägg. De af oss förut åberopade uppgifterna om

småskollärarinnornas oundgängliga lefnadskostnader synas emellertid till

fullo ådagalägga riktigheten af departementschefens uttalande, att till och

med existensminimum för en småskollärarinna på landet snarare torde

ligga öfver än under hvad som skulle beredas genom en begynnelselön åt

450 kronor samt tre därpå följande ålderstillägg å 50 kronor hvartdera.

Detta uttalande synes oss innebära, att en aflöning af 450 kronor utan

ålderstillägg icke skulle kunna bringa eu oexaminerad småskollärarinna

upp ens till existensminimum och följaktligen för henne alldeles icke medföra

den ekonomiskt någorlunda tryggade ställning, som man naturligtvis

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-)Utskottets Utlutande N.o 3. 31

borde eftersträfva att genom löneregleringen ernå för samtliga vid småskolan

varaktigt använda lärarekrafter. Med afseende å pensionen från

alderdomsunderstödsanstalten förfäktar ock departementschefen med kraft

den uppfattningen, att ingen skillnad bör göras mellan examinerade och

oexaminerade lärarinnor, enär »dessa båda kategorier intaga samma ställning

i förhållande till skoldistrikten» och enär »de föreslagna understödsbeloppen

fa anses utgöra ett minimum af hvad vederbörande under de

gifna^ omständigheterna för sin existens behöfva i bidrag från anstalten»..

Den asikten, att om staten tillförsäkrade de oexaminerade småskollärarinnorna,

till tryggande af deras nödtorftiga bärgning, en aflöning i jämnhöjd

med de examinerades begynnelselön, så skulle därigenom »dessa oexaminerade

obehörigen gynnas till nackdel för dem, hvilka offrat tid och penningar

pa att skaffa sig den af staten äskade utbildningen , kunna vi

alldeles icke. dela. Beviljade staten de 400 oexaminerade småskollärarinnorna

ytterliga 50 kronor hvardera för att bereda dem en mera dräglig

existens, kunde sadant gifvetvis icke lända deras 9,559 examinerade kamrater

till ringaste nackdel.

Med det nu sagda hafva vi ingalunda velat häfda den meningen, att

det skulle vara betydelselöst, huruvida en småskollärarinna är vederbörligen

utbildad och pröfvad eller icke. Tvärtom. Man kan med skäl finna

det olämpligt, att oexaminerade lärarekrafter alltframgent skola fa på

ifrågavarande viktiga undervisningsområde anställas, och vi sluta oss för

var del till dem, som anse tiden inne för en ändring härutinnan. Men

da det sa länge tillåtits, att oexaminerade lärarinnor af skoldistrikten erhållit

ej blott tillfällig utan äfven varaktig anställning, och då de, trots

ofta mycket ogynnsamma förhållanden, i allmänhet skött sitt arbete på

ett erkännansvärdt sätt, synes det oss i sin ordning, att man tillförsäkrar

de redan anställda oexaminerade lärarinnorna någorlunda rimliga ekonomiska

villkor. . Såsom departementschefen riktigt anmärker, har frågan i

själfva verket icke någon stor omfattning: »af de nära 10,000 lärarinnor,

hvarom här är tal, höra endast omkring 400 till de oexaminerade, och

det torde fä anses såsom själffallet, att detta antal kommer att årligen

minskas.»

Af i hufvudsak enahanda skäl halla vi före, att aflöningen åt sjukvikaiie

för småskollärarinna borde sättas lika med den för examinerad

småskollärarinna fastställda begynnelselönen. En småskollärarinnas oundgängliga

lefnadsbehof kunna icke gärna vara väsentligen mindre, då hon

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottds Utlåtande N-.o 3.

vikarierar, än då hon sköter egen tjänst. Förhållandet mellan sjuk vikarie

å ena sidan samt vederbörande skoldistrikt och den för sjukdom tjänstledige

å den andra skulle dessutom genom den af oss förordade anordningen

blifva bättre regleradt, och mycken oklarhet samt många obehagliga

slitningar skulle därmed kunna undvikas. För att skolråden ej måtte

känna sig frestade att i oträngdt mål anlita inkompetenta vikarier framför

kompetenta, borde dock för oexaminerad vikarie statsbidraget sättas något

lägre.

Med afseende å sättet för småskollärarinnornas pensionering skulle vi

helst hafva sett, om, i enlighet med mycket allmänt uttalade önskningar,

förslag blifvit af Kungl. Maj:t framlagdt till omdaning af småskollärarinnornas

ålderdomsunderstödsanstalt enligt grunder likartade med de för

folkskollärarnas pensionsinrättning gällande. Genom en dylik omdaning

skulle man andeligen kunna komma ifrån det af chefen för ecklesiastikdepartementet

påpekade sakförhållande, som efter var uppfattning är ett

missförhållande, att till och med vid den tidpunkt (år 1925), då ålderdomsu

n derstö dsan st alten beräknas hafva uppnått sitt jämviktsläge, staten

skulle bestrida »icke fullt hälften af kostnaderna för pensioneringen, under

det att beträffande såväl folkskollärarnas pensionsinrättning som döfstumlärarnas

pensionsanstalt två tredjedelar af kostnaderna ansetts skola bestridas

af statsmedel och en tredjedel åt årsafgifter >. Som ett förslag till

ålderdomsunderstödsanstaltens omdaning emellertid förutsätter synnerligen

vidlyftiga utredningar, hvilka endast af Kungl. Maj:t kunna astadkommas,

hafva vi angående småskollärarinnornas pensionering intet särskild! yrkande

att framställa.

T fråga om kostnaderna för genomförandet af de önskemal, hvilka vi

i det föregående framlagt, få vi slutligen anföra följande:

a) Beträffande förslagsanslaget »lönetillskott, åt lärare vid folkskolor

och småskolor''»:

Då ökningen af lönen skulle för lärarinnor med 1 5 tjänstar blifva

200 kronor, för lärarinnor med 6—10 tjänstår 275 kronor, för lärarinnor

med 11—15 tjänstår 300 kronor, för öfriga examinerade 325 kronor och

för de oexaminerade 250 kronor, komme statsbidragen i sin ordning att

ökas för lärarinnor med 1—5 tjänstår med 133 kronor 33 öre, för lära
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

rinnor med 6—10 tjänstår med 183 kronor 33 öre, för lärarinnor med

11—15 tjänstår med 200 kronor, för öfriga examinerade med 216 kronor

67 öre och för de oexaminerade med 166 kronor 67 öre.

De ökade statsutgifterna komme således att stiga till följande belopp:

för 3,322 lärarinnor å kronor 133: 33 ........................... kronor 442,922: 26

» 1,918 » » » 183: 33 » 351,626: 94

» 1,453 » » » 200: — » 290,600: —

» 2,866 » » » 216: 67 * 620,976: 22

, 400 » * » 166: 67 » 66,668: —

Summa kronor 1,772,793: 42

eller i rundt tal 1,770,000 kronor, med hvilket belopp det under riksstatens

åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare

vid folkskolor och småskolor fördenskull borde höjas.

Det af Kung! Maj:t framlagda förslaget skulle betinga en ökning af

förevarande anslag med 1,203,779 kronor 21 öre, det i denna motion

framställda en ökning med 1,772,793 kronor 42 öre. Af skillnaden, som

utgör ungefär 569,000 kronor, komme 345,300 kronor på begynnelselönens

böjande med 50 kronor (för oexaminerad lärarinna med 100) samt

223,700 kronor på ålderstilläggens böjande med 25 kronor hvardera.

b) Beträffande förslagsanslaget »Bidrag till aflönande i vissa fall af

vikarie för lärare eller lärarinna vid folkskola eller smaskola»:

Enligt i propositionens motivering lämnad upplysning utgingo under

år 1906 i statsbidrag till vikarier för småskolepersonalen 28,678 kronor

3 öre. Med eu höjning af vikaries ''lagstadgade minimiafiöning från 300

kronor till 550 kronor skulle nämnda bidragssumma behöfva höjas i

samma proportion, alltså med 835/3 procent eller 23,898 kronoi 36 öre.

Lägges härtill det belopp, hvarmed ifrågavarande anslag öfverskridits, eller

6 477 kronor 77 öre, finner man, att detsamma skulle behöfva ökas med

sammanlagdt 30,376 kronor 13 öre eller i rundt tal 30,000 kronor.

c) Beträffande förslag sanslag et »Bidrag till aflönande af lär ate och

lärarinnor vid seminarier för småskollärarinnors bildande»:

Såsom af chefen för ecklesiastikdepartementet meddelats, äro för närvarande

vid småskoleseminarierna anställda 23 lärare med smaskolekompetens,

däraf 1 med 5 tjänstår, 9 med 6—10 tjänstår, 6 med 11—15

tjänstår och 7 med flera än 15 tjänstar. Ökningen af det eifordeiliga

statsbidraget skulle således komma att uppgå till följande belopp.

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 2 Afd. 3 Raft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

för 1 lärarinna a kronor 133: 33 ....................................... kronor 133: 33

» 9 » * » 183: 33 * 1,649: 97

> 6 » » » 200: -- ........................................ » 1,200: —

» 7 » » » 216: 67 » 1,516: 69

Summa kronor 4,499: 99

Anslaget skulle alltså behöfva höjas med 4,499 kronor 99 öre, hvartill

enligt departementschefens förslag lämpligen borde läggas en af honom

anmärkt brist å 3,260 kronor 73 öre. ökningen skulle därigenom uppgå

till 7,760 kronor 72 öre eller i rundt tal 7,500 kronor.

Skillnaden i kostnad mellan propositionens förslag och det i denna

motion framlagda skulle, hvad här ifrågavarande anslag beträffar, uppgå

till ungefär 1,466 kronor, hvaraf 766 kronor komme på ökandet af begynnelselönen

och 700 kronor på ökandet af ålderstilläggen.

Med stöd af hvad sålunda anförts fa vi härmed hemställa om sådan

jämkning i Kungi. Majits proposition n:o 25 angående lönereglering för

lärarepersonalen vid småskolor in. mv

att Riksdagen måtte

ej mindre medgifva:

dels vidtagande af sådana ändringar i fråga om aflöningsförhållandena

för de i § 2 af kungörelsen angående aflöning åt lärare vid folkskolor och

småskolor den 1 juni 1900 omnämnda lärare, att sådan lärare skall i

årlig begynnelselön åtnjuta minst 550 kronor samt tre ålderstillägg a 75

kronor livartdera, det första efter fem, det andra efter tio och det tredje

efter femton års oförvitlig tjänstgöring efter undergången stadgad pröfning,

att utgå från och med början af kalenderåret närmast efter det, hvarunder

det femte, tionde eller femtonde tjänståret gått till ända;

dels att, om hinder eller svårighet möter för skoldistrikt att förse

sådan lärare med tjänlig, i skolan eller nära denna belägen bostad jämte

nödig vedbrand, skoldistriktet skall lämna honom i ersättning för nämnda

förmåner minst 100 kronor för år;

dels att, med ändring af nu stadgade grunder i fråga om statsbidrag

till aflönande af vissa lärare, följande bestämmelser må blifva gällande:

1. Till aflönande af lärare, som, efter att hafva i stadgad ordning

vid vederbörligt seminarium eller, enligt § 6 i kungörelsen angående lönetillskott

af allmänna medel för lärare och lärarinnor vid folkskolor och

småskolor den 5 juni 1885, inför folkskoleinspektör undergått pröfning

för anställning vid småskola, vid mindre folkskola eller vid folkskola i

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtade N:o 3.

egenskap af biträdande lärare, blifvit behörigen antagen till lärare vid

någon af förenämnda skolor, och som i årlig lön åtnjuter, utom föreskrifna

förmåner af husrum och vedbrand eller stadgad ersättning därför, minst 550

kronor, samt till aflönande af hvarje annan till dylik befattning före den

1 januari 1908 behörigen antagen lärare, som i årlig lön erhåller, förutom

nämnda naturaförmåner eller ersättning därför, minst 550 kronor, äger

skoldistriktet att af statsmedel bekomma ett årligt bidrag af 366 kronor

67 öre, dock under de i § 2 mom. 1 af kungörelsen angående statsbidrag

till aflönande af lärare vid folkskolor och småskolor den 1 juni 1900, sådant

detta inom. lyder i kungörelsen den 10 juni 1904, angifna villkor.

2. Därest vid någon af de i punkt 1 omförmälda skolor anställd

lärare, som undergått sådan pröfning, hvarom i samma punkt nämnts,

oförvitligt tjänstgjort under sammanlagd! fem tjänstår och lönen till honom

således utgår för åtta månaders undervisning med minst 625 kronor jämte

de i lag bestämda naturaförmåner eller ersättning derför, äger skoldistriktet

erhålla statsbidrag med 416 kronor 67 öre.

3. Har sådan lärare, hvarom i punkt 2 är nämndt, oförvitligt tjänstgjort

under sammanlagdt tio tjänstår, och lönen till honom således utgår

för åtta månaders undervisning med minst 700 kronor jämte de i lagbestämda

naturaförmåner eller ersättning därför, äger skoldistriktet att

erhålla statsbidrag med 466 kronor 67 öre.

4. Om sådan lärare, hvarom i punkterna 2 och 3 sägs, oförvitligt tjänstgjort

under tillhopa femton tjänstår och lönen till honom således utgår

för åtta månaders undervisning med minst 775 kronor jämte de i lag bestämda

naturaförmåner eller ersättning därför, äger skoldistriktet att erhålla

statsbidrag med 516 kronor 67 öre;

dels att, med ändring af nu stadgade grunder i fråga om aflönande

af vikarie för vissa lärare under tjänstledighet på grund af sjukdom, följande

bestämmelser må blifva gällande:

Då biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid mindre folkskola

eller småskola, till hvilkens aflönande bidrag af statsmedel utgår, på grund

af sjukdom åtnjuter tjänstledighet och vid småskoleseminarium examinerad

eller, enligt § 6 i kungörelsen angående lönetillskott af allmänna medel

för lärare och lärarinnor vid folkskolor och småskolor den 5 juni 1885,

af folkskoleinspektör pröfvad vikarie är förordnad under oafbrutet minst

en månad af den fastställda årliga undervisningstiden, skall vikarien för

den tid, hvarunder hans förordnande varar, åtnjuta arfvode efter minst

550 kronor för åtta månaders undervisningstid eller 68 kronor 75 öre för

läsmånad, hvarje månad beräknad till trettio dagar, och i öfrigt samma

förmåner som vikarie för ordinarie eller extra ordinarie lärare vid folkskola.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Sammansatta Stals- (och Lag-) Ut skottets Utlåtande N.o 3.

Har i fall, som här omförmäles, oexaminerad vikarie förordnats, skall

denne åtnjuta arfvode efter minst 500 kronor för åtta månaders undervisningstid

eller 62 kronor 50 öre för låsmanad och i öfrigt enahanda

förmåner, som nyss är sagd!;

dels att, med ändring af nu stadgade grunder i fråga om aflönande

af vikarie för vissa lärare vid af landsting eller stad, som ej i landsting

deltager, inrättadt småskoleseminarium under tjänstledighet på grund .af

sjukdom, må blifva gällande enahanda bestämmelser, som ofvan föreslagits

i fråga om vikarier för biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid

mindre folkskola eller småskola under tjänstledighet pa grund af sjukdom;

dels ock sådan förhöjning af de understödsbelopp, hvilka efter utgången

af år 1908 beviljas från småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt,

(lika med Kung]. Maj ds förslag);

än äfven öka

dels det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor med 1,7 70,000 kronor,

eller från 8,150,000 kronor till 9,920,000 kronor;

dels det under samma hufvudtitel upptagna förslagsanslaget: Bidrag till

aflönande i vissa fall af vikarie för lärare eller lärarinna vid folkskola eller

småskola med 30,000 kronor, eller från 125,000 kronor till 155,000 kronor;

dels ock det under samma hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: Bidrag

till aflönande af lärare och lärarinnor vid seminarier för smaskollärares

och småskollärarinnors bildande med 7,500 kronor, eller från 20,000 kronor

till 27,500 kronor.»

s. 37 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

37

Bil

Utredningar angående småskollärarinnornas lefnadskostnader, föranstaltade

af Sveriges allmänna folkskollärareförening.

Samtidigt med öfverlämnandet af bifogade statistiska utredningsmaterial

torde följande korta upplysningar böra meddelas om anledningen

till ocli sättet för dess åstadkommande.

Sveriges allmänna folkskollärareförening, hvilken satt som sin uppgift

att verka för hela folkskoleväsendets, alltså äfven småskolans, höjande och

fördenskull afser att utgöra en sammanslutning icke blött af den egentliga

folkskolans utan i lika hög grad af småskolans lärarekår, har på grund häraf

städse haft på sitt program frågan om förbättring af småskolepersonalens

ogynnsamma ekonomiska villkor samt vid lämpliga tillfällen sökt i sin

mån medverka till främjandet af detta önskemål.

I detta syfte beslöt centralstyrelsen för nämnda förening år 1899 att

åvägabringa en undersökning af småskollärarinnornas oundgängliga lefnadskostnader

samt, till jämförelse härmed, af inkomstförhållandena för kvinnor

i vissa andra samhällsställningar. Den utsände därför mot slutet af 1899

i afseende härå till föreningens samtliga kretsar en del frågor samt lät,

efter det svar ingått, genom en statistisk fackman verkställa eu bearbetning

af dessa. Resultatet af den sålunda åstadkomna utredningen föreligger

i bifogade tabell I med därtill hörande tillägg.

Då den företagna utredningen ovedersägligen visade, att de löneförmåner,

som vid ifrågavarande tid voro småskollärarinnorna tillförsäkrade,

långt ifrån motsvarade deras lefnadsbehof, väckte vid 1900 års riksdag

herrar Fridtjuv Berg och Emil Hammarlund, med instämmande af ett stort

antal ledamöter af Andra Kammaren, eu motion, hvilken afsåg att —• så

långt förhållandena då kunde anses medgifva — i någon mån lindra småskollärarinnornas

ekonomiska betryck. Följden blef Riksdagens beslut om

ett andra ålderstillägg å 50 kronor att utgå efter uppnådda femton tjänstår.

Motionärernas yrkande, att begynnelselönen måtte höjas från 300 till 350

kronor blef däremot icke bifallet.

Uppenbart var, att den lilla löneförbättring, som sålunda vunnits, på

intet sätt kunde anses motsvara verkliga behofvet. Frågan upptogs därför

1902 ånyo af Sveriges allmänna folkskollärareförening, och efter förberedande

undersökningar och öfverläggningar, i hvilka småskollärarinnorna

själfva togo verksam del, uppställdes på föreningens allmänna ombudsmöte

1903 ett program för frågans lösning, hvari önskemålen formulerades

sålunda:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande A'':o 3.

1) att examinerade småskollärarinnors grundlön skulle utgöra 450

kronor;

2) att examinerade småskollärarinnor borde erhålla tre ålderstillägg

å 100 kronor efter 10, 15 och 20 tjänstår men, sedan småskollärarinna

blifvit ordinarie, efter 5, 10 och 15 ordinarie tjänstår;

3) att ålderstilläggen borde helt och hållet utgå af statsmedel;

4) att oexaminerade lärarinnor ej vidare borde vid småskolan anställas;

5) att de nu tjänstgörande oexaminerade lärarinnorna skulle erhålla

450 kronors lön men inga ålderstillägg.

Som emellertid, innan dessa önskemål framburits, frågan genom en

från annat håll åstadkommen petition bragts under Kungi. Maj:ts och

Riksdagens pröfning, hvaraf resultatet endast blef en år 1904 beviljad förhöjning

af begynnelselönen med 50 kronor (från 300 till 350 kronor), såg

sig Sveriges allmänna folkskollärareförening nödsakad att låta spörsmålet

tills vidare hvila.

Sedan follcskolekarens lönefråga vid 1906 års riksdag erhållit en lösning,

ansåg dock föreningens centralstyrelse, att eu motsvarande förbättring

för småskolekåren borde med allra första komma till stånd, helst redan

vid 1907 års riksdag, samt ingick därför den 12 november 1906 till Kungl.

Maj:t med en i öfverensstämmelse med denna önskan affattad petition.

Då frågans lösning emellertid blef ytterligare uppskjuten och under

tiden den uppfattningen med allt större kraft gjorde sig inom småskollärarinnekåren

gällande, att lönevillkoren genom de år från år stegrade

lefnadskostnaderna kommit att stanna så långt under verkliga behofvet,

att en lönereglering af den blygsamma omfattning, som man dittills tämligen

allmänt tänkt sig och centralstyrelsen i sin nyssnämnda petition förordat,

icke längre kunde erkännas såsom tillfredsställande, fann centralstyrelsen

det vara erforderligt, att en ny utredning af småskolekårens

lefnadskostnader anordnades. Den beslöt därför mot slutet af 1907 att,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad som skett 1899, genom till

föreningens samtliga kretsar utsända frågor inhämta faktiska uppgifter om

såväl småskollärarinnornas lefnadskostnader som ock inkomstförhållandena

hos vissa grupper af kvinnliga arbetare på olika områden.

Äfevn de nu inkomna svaren hafva blifvit underkastade statistisk

bearbetning af kompetent fackman, och föreligger resultatet häraf i bifogade

tabell II jämte tillägg.

I ofvannämnda petition af den 12 november 1906 yttrade centralstyrelsen

bland annat:

Af den utredning rörande småskollärarinnornas lefnadskostnader, som

genom Sveriges allmänna folkskollärareförening kom till stånd år 1899,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

39

framgick, att en småskollärarinnas årsutgifter då utgjorde i medeltal: för

landsbygden 470 kronor och för hela riket 504 kronor. Eu liknande utredning

beträffande löneförhållandena inom olika kvinnliga yrkesgrenar

gaf vid handen, att redan för sju år sedan de kvinnliga yrkesarbetarnas

medelinkomst utgjorde 553 kronor samt de kvinnliga skrifbiträdenas in. fl.

094 kronor. En nu företagen undersökning af liknande art skulle utan

tvifvel såväl i det ena som andra afseendet gifva till resultat betydligt

högre siffror.

Då en sådan undersökning nu blifvit verkställd, och tillfälle till jämförelse

sålunda gifves, visar sig ock, hvilken förhållandevis oerhörd stegring

i lefnad skostnader och därpå grundade lönebehof, som under de närmast

förflutna åtta åren inträdt.

Mot båda de omnämnda utredningarna kan utan tvifvel den anmärkningen

göras, att uppgifterna äro lämnade hufvudsakligen af sådana personer,

hvilkas ekonomiska förhållanden det i förevarande fall gällt att

förbättra, och hvilka därför möjligen skulle kunna anses ha en viss benägenhet

att, låt vara oafsiktligt, uppskatta sina oundgängliga lefnadskostnader

väl högt. Som utredningarna i fråga äro de enda i sitt slag,

är en objektivt bindande kontroll i detta hänseende tyvärr ej möjlig att

åstadkomma. Centralstyrelsen föreställer sig emellertid, att uppgifterna

vid en närmare granskning torde komma att befinnas ganska väl öfverensstämma

med hvad man på andra vägar har sig bekant, samt vill därjämte

betona, att de i alla händelser vid båda undersökningstillfällena härflutit

ur enahanda källa och följaktligen måste anses vara sinsemellan fullt

jämförbara.

Med allt erkännande af de afsevärda förbättringar, som blifvit i den

kungl. propositionen till innevarande års Riksdag föreslagna, måste det

alltså, enligt centralstyrelsens mening, på grund af förefintliga faktiska

omständigheter anses synnerligen af behofvet påkalladt, att småskolekårens

lönefråga nu erhåller en lösning i öfverensstämmelse med de önskningar,

som dels af ett stort antal småskollärarinnor m. fl. framburits till Kungl.

Majfl, dels af centralstyrelsen vid dess senaste årsmöte i anledning af då

insamlade utredningsmaterial i ärendet uttalades, nämligen: en förhöjning

af den af Kungl. Maj:t föreslagna begynnelselönen med 50 kronor och af

de tre ålderstilläggen med 25 kronor hvartdera.

Stockholm den 4 februari 1908.

För Sveriges allmänna folkskollärareförenings centralstyrelse:

Dess verkställande utskott.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

T a b. I.

Till Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening.

Till fullgörande af mig genom centralstyrelsen meddeladt uppdrag får jag härmed öfverlämna

följande i tabellform uppställda sammanfattning af från Sveriges allmänna folkskollarareförenings

särskilda kretsar inkomna uppgifter rörande de genomsnittliga lefnadskos.naderna

för småskolans lärarepersonal äfvensom rörande inkomstförhallandena inom vissa andra samhällsklasser.

Stockholm den 20 januari 1900.

L Flodström,

e. o. aktuarie i Kungl. kommerskollegium, statistiska afdelningen.

Län

(Lb. = Landsbygd

St. = Stad)

Lefnadskostnader

(utom till bostad och

ved) för småskol- lärarinna

Småskollärarinnas

öfriga nödvändiga

utgifter

Samma

nödvändiga

utgifter.

Allmänt

medel-

belopp

i

Uppgifven årlig

medelinkomst för

Uppgifvet

|hög8ta raedel-

| belopp

Uppgifvet

lägsta medel-

belopp

Allmänt

medelbelopp

Uppgifvet 1

högsta medel-^

belopp

Uppgifvet

lägsta medel-

belopp

Allmänt

medelbelopp

kvinnliga

grofarbetare

kvinnliga

yrkesarbetare

kvinnliga

skrifbiträden

o. d.

Stockholms stad

_

—

—

_

—

—

—

—

—

—

Stockholms

län

Lb.

500

350

407

100

35

75

482

1 306

556

675

St.

475

475

475

63

63

63

538

1

Uppsala

»

Lb.

500

340

386

163

00

116

602

l 356

508

640

St.

500

500

500

155

155

155

655

1

Södermanlands

»

Lb.

450

300

372

140

45

83

455

1 313

621

775

St.

500

400

446

140

45

90

536

f

Östergötlands

»

Lb.

500

345

408

100

100

100

508

l 412

671

739

. St.

550

430

460

150

45

101

561

I

Jönköping

Lb.

400

300

358

100

52

72

430

l 373

525

719

St.

400

318

364

100

82

91

455

J

Kronobergs

Lb.

350

300

323

200

70

112

435

l 294

400

617

St.

470

470

470

79

79

79

549

f

Kalmar

»

Lb.

550

325

391

170

50

75

466

l 329

500

538

St.

600

400

500

75

50

63

563

f

Gottlands

Lb.

400

290

363

127

65

81

434

l 360

455

650

St.

400

400

400

65

65

65

465

J

Blekinge

»

Lb.

500

325

423

100

50

81

504

l 367

435

750

St.

650

460

603

150

50

S8

691

1

Kristianstads

»

Lb.

500

276

366

153

30

83

449

l 390

515

700

St.

375

350

■ 363

125

90

108

471

1

s. 41 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3. 41

Län

(Lb. = Landsbygd,

St. = Stad)

Lefnadskostnader

(utom till bostad och

ved) för småskol- lärarinna

Småskollärarinnas

öfriga nödvändiga

utgifter

Summa

nödvändiga

utgifter.

Allmänt

medel-

belopp

Uppgifven årlig

medelinkomst för

Uppgifvet

högsta medel-

belopp

Uppgifvet

lägsta medel-

belopp

Allmänt

medelbelopp

Uppgifvet

högsta medel-

belopp

Uppgifvet

lägsta medel-

belopp

Allmänt

medelbelopp

kvinnliga

grofarbetare

kvinnliga

yrkesarbetare

kvinnliga

skrifbiträden

o. d.

Malmöhus

län

Lb.

500

300

367

200

25

93

460

)

St.

750

340

538

147

100

108

646

1 385

591

677

Hallands

»

Lb.

450

350

403

100

50

77

480

1

St.

600

365

454

100

63

85

539

> 398

604

720

Göteborgs-Bohus »

Lb.

400

350

370

50

60

50

420

)

St.

586

465

534

111

50

79

613

1 481

694

750

Alfsborgs

»

Lb.

600

350

483

100

25

70

553

1

St.

800

400

600

75

SO

63

663

> 365

535

683

Skaraborgs

»

Lb.

500

300

390

150

50

90

480

1

St.

560

400

475

150

50

100

575

[ 345

575

783

Värmlands

»

Lb.

425

300

357

134

50

95

452

)

St.

500

304

402

110

100

105

507

) 348

613

792

Örebro

»

Lb.

450

225

347

175

25

75

422

1

St.

550

550

550

100

100

100

650

[ 400

588

750

Västmanlands

»

Lb.

350

300

317

50

50

50

367

)

St.

400

400

400

50

50

50

450

y 346

425

550

Kopparbergs

»

Lb.

500

350

396

100

50

79

475

)

St.

600

450

525

75

75

75

600

1 372

554

620

Gäfleborgs

»

Lb.

500

300

389

100

25

71

460

)

St.

450

450

450

50

50

50

500

> 390

440

616

Västernorrlands »

Lb.

530

300

422

152

100

120

542

)

St.

600

495

548

152

100

126

674

> 470

694

860

Jämtlands

»

Lb.

400

300

358

150

60

103

461

|

St.

550

550

550

150

150

150

700

> 438

450

650

V ästerbottens

»

(Umeäkretsen)

Lb.

550

550

550

88

88

88

638

I ,

St.

630

630

630

88

88

88

710

> 400

—

600

Norrbottens

»

(Ofverkalixkretsen)

Lb.

400

400

400

175

175

175

575

St.

—

—

—

—

—

—

f 300

450

—

Landsbygden

—

—

384

—

—

86

470

_

_

Städer

—

—

491

— ''

—

93

584

—

_

_

Kiket

—

—

416

—

—

88 |

504

379

553

694

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Samt. 2 Afd. 3 Höft.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Sammansatta Stats- (och Lag-)Vtskottets Utlåtande N:o 3.

Tillägg till Tab. I.

InkoinstförliSllanden inom vissa andra samhällsklasser.

Från Stockholms län: för barnmorskor 500—1,000 kronor; för sjuksköterskor 500—

1,000 kronor; kontorister 900 kronor.

Från Uppsala län: för barnmorskor 600—800 kronor.

Från Södermanlands län: för sömmerskor 500 kronor; barnmorskor 500—800 kronor;

bankbiträden 1,200 kronor.

Från Östergötlands län: för mejerskor intill 1,000 kronor; nåtlerskor 600—720 kronor;

sömmerskor 500—800 kronor; sjuksköterskor 600—1,000 kronor; kassörskor 600—1,000

kronor; sätterskor 1,000 kronor.

Från Jönköpings län: för barnmorskor intill 800 kronor jämte naturaförmåner; sjuksköterskor

700 kronor.

Från Kronobergs län: för telefonbiträden 500 kronor; barnmorskor 600 kronor.

Från Kalmar län: för barnmorskor 500—600 kronor; slöjdlärarinnor 500—600 kronor.

Från Gottlands län: för barnmorskor 500 kronor.

’ Från Blekinge län: för mejerskor 400—800 kronor; barnmorskor 400—800 kronor;

sparbanksbiträden 600—800 kronor; kassörskor 600—1,200 kronor.

Från Kristianstads län: för mejerskor 1,400 kronor; förestånderska vid slöjdskola 640

kronor jämte bostad och ved.

Från Malmöhus län: för mejerskor 875—800 kronor; sjuksköterskor 600—900 kronor;

barnmorskor 600—700 kronor; handelsbiträden 700—1,500 kronor; lärarinna vid idiothem

400—500 kronor jämte fritt vivre; kassörskor 1,000 kronor.

Från Hallands län: för barnmorskor 400—750 kronor; sjuksköterskor 500—1,000

kronor; telefonister 750 kronor.

Från Göteborgs och Bohus län: för badhuskamrerare 825 kronor; kontorister 1,200

kronor.

Från Älfsborgs län: barnmorskor 400 kronor.

Från Skaraborgs län: för mejerskor intill 600 kronor; barnmorskor 700 kronor; slöjdlärarinnor

550 kronor.

Från Värmlands län: för sjuksköterskor 500 kronor; barnmorskor 700—1,000 kronor.

Från Örebro län: för telefonister 650 kronor; mejerskor 700 kronor; barnmorskor 800

kronor; bokhållare 800 kronor.

Från Västmanlands län: för barnmorskor 500—1,000 kronor.

Från Kopparbergs län: för mejerskor 500 kronor; barnmorskor 400—700 kronor; sjuksköterskor''

550—800 kronor; skolkökslärarinnor 600 kronor; handelsbiträden 700 kronor;

kassörskor 800 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

Från Gäfleborgs län: för telefonister 500—600 kronor; barnmorskor 300—700 kronor;

sjuksköterskor 500 kronor; mejerskor 750—1,000 kronor; kassörskor 750—1,800 kronor.

Från Västernorrlands län: för poststationsföreståndarinnor 400 kronor; sjuksköterskor

400 kronor; barnmorskor 600—800 kronor; skolköksförestånderska 700 kronor; föreståndarinna

för barnhem 900 kronor; föreståndarinna för syatelier 1,000 kronor; nåtlerskor 1,000

kronor; tillskärerskor vid kappaffärer 1,000 kronor.

Från Jämtlands län: för sätterskor på trjmkerier 700—800 kronor.

Från Norrbottens län: för telefon föreståndarinnor 500 kronor; poststationsföreståndarinnor

600 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

Tab. II.

Till centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening.

Till fullgörande af mig genom styrelsen lämnadt uppdrag får jag härmed öfverlämnq följande

i tabellform uppställda sammanfattning af från Sveriges allmänna folkskollärareförenings

särskilda kretsar inkomna uppgifter rörande de genomsnittliga lefnadskostnaderna (husrum och

vedbrand ej inberäknade) för småskollärarinnepersonalen äfvensom rörande inkomstförhållanden

inom vissa andra klasser af kvinnliga arbetare och yrkesutöfvare.

Stockholm den 22 januari 1908.

Theophil Andersson.

Aktuarie i Kung!, kommerskollegium.

Län

(Lb. — Landsbygd

St. = Stad.)

Lefnadsomkostnader

(utom bostad och

bränsle)

Öfriga nödvändiga

utgifter

Summa

nödvän- diga ut- gifter.

Allmänna

medel- belopp

Uppgifven årlig medel- inkomst (bostad och

bränsle inberäknadt) för:

Högsta

medelbelopp

Lägsta

medelbelopp

Allmänna

medelbelopp

Högsta

medelbelopp

Lägsta

medelbelopp

Allmänna

medelbelopp

Kvinnliga

jordbruks- arbetare eller

grofarbe^are

Kvinnliga

yrkes-

arbetare

Kvinnliga

skrifbiträdeu

och dylikt

Stockholms

län

Lb.

675

400

488

225

225

225

713

613

995

1,100

St.

775

400

588

225

225

225

813

613

995

1,100

Uppsala

Lb.

645

325

493

260

06

152

645

513

—

875

St.

750

450

633

250

150

200

833

525

1,100

950

Södermanlands

»

Lb.

577

263

443

300

113

186

629

525

600

875

St.

080

313

503

300

113

211

714

825

923

1,200

Östergötlands

»

Lb.

700

400

503

275

103

186

689

531

763

970

St.

755

500

613

347

150

223

836

550

1,054

985

Jönköpings

»

Lb.

575

269

419

200

75

137

556

500

600

782

St.

650

333

491

225

75

143

634

500

746

892

Kronobergs

»

Lb.

552

550

552

215

204

213

765

588

588

813

St.

705

552

583

215

204

213

796

CO

C/L

O

588

813

Kalmar

»

Lb.

600

325

457

400

50

156

613

493

685

784

St.

700

450

588

250

75

174

762

663

742

767

Gottlands

»

Lb.

571

300

443

275

193

230

673

517

633

767

St.

596

575

586

275

193

234

820

550

700

850

Blekinge

»

Lb.

550

365

450

400

14

167

617

—

787

925

St.

600

366

505

400

95

223

728

—

787

925

Kristianstads

»

Lb.

640

347

491

215

80

153

644

587

741

828

St.

950

490

720

255

130

178

898

625

829

1,075

s. 45 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

45

Län

(Lb. = Landsbyg

St. = Stad)

d

Lefnadsomkostnader

(utom bostad och

bränsle)

Öfrig

a nödvändiga

utgifter

Summa

nödvän- diga ut- gifter.

Allmänna

medel- belopp

Uppgifven årlig medel- inkomst (bostad och

bränsle inberäknadt) för:

Högsta

medelbelopp

Lägsta

medelbelopp

Allmänna

medelbelopp

Högsta

medelbelopp

Lägsta

medelbelopp

Allmänna

medelbelopp

| gipsarbetare |

Kvinnliga

jordbruks-

arbetare eller

Kvinnliga

yrkes-

arbetare

Kvinnliga

skrifbiträden

och dylikt

Malmöhus

län

Lb.

595

333

468

335

142

227

695

559

823

793

St.

790

494

650

330

115

223

873

722

593

1,091

Hallands

»

Lb.

680

274

499

256

120

169

668

638

753

940

St.

630

490

549

256

125

177

726

581

839

583

Göteborgs-Bohus »

Lb.

460

460

460

75

75

75

535

400

600

700

St.

585

585

585

66

66

66

651

—

—

800

Älfsborgs

»

Lb.

500

350

425

300

97

150

575

429

738

694

St.

523

420

481

151

100

134

616

600

913

875

Skaraborgs

»

Lb.

550

300

439

260

50

154

593

530

846

960

St.

680

350

525

260

50

160

685

530

846

983

Värmlands

»

Lb.

800

365

554

203

25

143

697

532

613

813

St.

880

500

690

245

150

182

872

650

650

957

Örebro

»

Lb.

560

260

426

369

55

164

590

498

600

721

St.

740

300

723

369

114

246

969

500

600

800

Västmanlands

»

Lb.

600

292

452

310

60

170

622

513

—

760

St.

725

720

723

197

130

164

887

500

—

850

Kopparbergs

»

Lb.

684

275

465

327

93

164

629

548

535

713

St.

600

450

505

240

150

201

706

554

753

690

Gäfleborgs

»

Lb.

450

335

803

305

90

183

986

483

717

735

St.

590

360

467

305

158

229

696

581

817

950

Västemorrlands »

Lb.

600

425

526

205

85

164

690

465

567

750

St.

700

550

622

416

125

223

845

525

770

900

Jämtlands

»

Lb.

500

350

429

175

60

137

566

449

475

775

St.

700

700

700

200

200

200

900

550

—

1,060

Västerbottens

»

Lb.

590

685

588

220

195

108

696

625

940

1,025

St.

710

665

688

220

195

208

896

625

940

1,025

Norrbottens

»

Lb.

656

450

568

245

100

168

736

650

738

850

St.

670

580

685

170

100

140

775

725

775

900

Landsbygden

—

—

479

—

—

168

647

523

730

832

Städerna

—

—

598

—

—

191

789

695

808

915

Biket

—

—

539

—

—

179

718

558

751

873

A n m. Uppgifterna för städerna afse förhållandena icke blott i de egentliga städerna utan äfven i så

kallade stadsliknande samhällen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3

Tillägg till Tabell II.

Inkomstförkållanden inom vissa andra samhällsklasser.

Stockholms län:

Kronobergs län:

Barnmorskor.....................

700—2,000

kr.

Barnmorskor...................

.. 800—1,200 kr.

Sjuksköterskor..................

600—1,200

»

Kassörskor......................

.. 1,000—1,200

>

Kvinnliga bankbokhållare.

.. 1,200—1,500

»

Uppsala län:

Sjuksköterskor................

.. 700—1,000

>

Bankbokhållare ...............

1,000—1,900

kr.

Bankkassörskor ...............

1,400—2,200

Kalmar

län:

Barnmorskor.....................

600—1,000

»

Barnmorskor...................

1,100 kr.

Handelsföreståndarinnor ...

1,200

Kassörskor......................

.. 800-1,000

Kassörskor........................

900—1,200

»

Sjuksköterskor................

.. 700—1,200

>

Mejerskor ........................

500— 600

»

Sjuksköterskor..................

700—1.000

»

Gottlands

lön:

Kontorister......................

.. 800—1,000

kr.

Södermanlands

: län:

Bank- och postbiträden......

1,000

kr.

Blekinge län:

Barnmorskor.....................

1,000

Barnmorskor...................

1,200

kr.

Mejerskor ........................

750- 800

»

Handarbetslärarinnor.......

1,000

Skolköks- och slöjdlärarin-

Kassörskor......................

800—1.000

nor ..............................

1,100—1,600

»

Kontorister......................

800— 900

Telefonister .....................

780—1,800

Mejerskor ......................

1,000

>

Musiklärarinnor .............

1,200

>

Östergötlands

län:

Sjuksköterskor................

.. 800—1,000

>

Bankbiträden.....................

600— 900

kr.

Telefonister ...................

.. 840— 900

Bankbokhållare..................

1,200—1,500

Barnmorskor.....................

600— 900

»

Kristianstads län:

Kontorsbiträden med sär-

Kassörskor......................

.. 1,200—1,500

kr.

skild utbildning ............

1,000—2,000

Kontorister......................

900—1,200

»

Sjuksköterskor..................

600— 800

»

Mejerskor ......................

700— 900

Telefonister .....................

660—1,260

2>

Sjuksköterskor................

.. 600—1,200

>

Telefonister ...................

700—1,020

>

Jönköpings

län:

Bankbokhållare..................

1,200—1,500

kr.

Malmöhus

län:

Barnmorskor.....................

800—1,200

Bankkassörskor ..............

1,200 kr.

Kassörskor........................

1,000—1,500

Diakonissor ...................

700—1,200

Sjuksköterskor..................

900—1,000

Handelsföreståndarinnor .

.. 1,000—1,500

»

Telefonister .....................

900—1.260

»

Kassörskor......................

.. 1,200—2,750

>

Telegrafister.....................

1,260—1,800

Kontorsbitr. vid järnvägen 1,100—1,500

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Sammansatta Stats- (och Lag-)Utskottets Utlåtande N:o 3.

Kvinnliga kontorister........

.. 1,200—1,800 »

Kvinnliga prokurister .....

. 1,200—1,800 »

Mejerskor .......................

. 1,000—1,800 »

Sjuksköterskor.................

700—1,200 »

Telefonister ....................

. 1,100—1.650 »

Hallands

län:

Bank- och postbiträden.....

. 1,000—1,200 kr.

Bokförerskor....................

900—1,100 »

Kassörskor.......................

900—1,500 »

Kontorister.......................

1,500 »

Sjuksköterskor.................

700 »

Göteborgs och Bohus län:

Sjuksköterskor.................

950 kr.

Alf sborgs län:

Barnmorskor.....................

1,200 kr.

Kassörskor.......................

. 1,000—2.100 »

Kontorister.......................

1,000 »

Kvinnliga bokhållare........

. 1,000—2,100 »

Mejerskor .......................

. 500— 650 »

Telefonister ....................

540—1,350 »

Skaraborgs

län:

Bankbiträden....................

. 1,200—1,500 kr.

Barnmorskor....................

. 800—1,200 »

Mejerskor .......................

. 665— 800 »

Sjuksköterskor.................

. 1,000—1,200 »

Telefonister ....................

600— 960 »

Värmlands

län:

Barnmorskor.....................

800- 900 kr.

Postbiträden.....................

500- 800 »

Sjuksköterskor..................

900 »

Telefonister .....................

. 800—1,000 »

Telegrafister.....................

1,300 »

Sjuksköterskor.................. 600—1,000 kr.

Telefonister ..................... 800—1,056 »

Västmanlands län:

Barnmorskor.....................

Sjuksköterskor..................

Slöjd- och skolkökslärarin
nor

..............................

Telefonister .....................

600-1.200 kr.

600—1,000 »

675— 975 »

600— 900 »

Kopparbergs län:

Barnmorskor.................

Bokförerskor..................

Bokhållare.....................

Kassörskor.....................

Kontorister.....................

Kvinnliga diakoner.........

Sjuksköterskor...............

Skolköksföreståndarinnor

Telefonister ..................

700-1,000 kr.

1,270 »

1,020 »

600—1,270 *

1,000 »

1,100—1,200 »

600 »

800—1,000 »

480— 960 »

Gäfleborgs län:

Bankbiträden..................... 1,200 kr.

Barnhemsföreståndarinnor... 900 »

Barnmorskor..................... 700—1,200 »

Fattiggårdsföreståndarinnor 850 »

Kassörskor........................ 1,200—1,800 »

Mejerskor ........................ 500— 700 »

Sjuksköterskor.................. 800—1,500 »

Västernorrlands län :

Barnmorskor..................

Handelsföreståndarinnor

Kassörskor......................

Kvinnliga bankbokhållare.

Sjuksköterskor...............

Skolköksföreståndarinnor

Telefonister ...................

800—1,000 kr.

1,000—1,500 »

1,500 »

1,500 »

900-1,000 »

1,500 »

600— 950 »

Örebro län: Jämtlands län:

Barnmorskor..................

575—1,030 kr.

Bankbiträden.............

......... 900—1,500 kr

Epidemisjuksköterskor .....

950 »

Barnmorskor.............

........ 500- 850 *

Kassörskor.......................

1,200 »

Kassörskor................

........ 1,000—1,200 »

Kontorister.......................

1,200 »

Sjuksköterskor..........

........ 500— 850 »

Milkontorister .................

1,075 »

Telefonister .............

......... 800 »

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

Västerbottens lön:

Norrbottens län:

Barnmorskor........

Mejerskor ...........

Sjuksköterskor.....

800 kr. Barnmorskor..

850 » Sjuksköterskor

700—1.500 kr,

700—1,100 >

1,000—1,200 » Telefonister

1,000 »

Frågan, huruvida och i hvilken omfattning inom distriktet bibehållit sig seden, att lärarinnorna

utom de lagstadgade löneförmånerna äfven åtnjuta afsevärda förmåner i form af frivilliga

naturabidrag till lefnadsuppehället har i 144 fall besvarats med bestämdt nej och endast

i 2 fall med ja. I inalles 35 fall har denna sed förklarats ännu förekomma, ehuru i »endast

obetydlig grad», »endast undantagsvis» eller »endast i mera aflägsna trakter» o. s. v.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

De framställningar, som blifvit gjorda i ämnet af föreningar, repre- uts,;ottets

senterande lärarekåren, samt ett afsevärdt antal medlemmar af denna kår6^,^™",*''

och hvilka närmast synas hafva föranledt den föreliggande propositionen, löneförbättgifva

samtliga uttryck för den uppfattningen, att en väsentlig förbättring rins''

af småskolelärarepersonalens nuvarande löneförmåner måste komma till

stånd,^ om lärarekåren öfver hufvud taget skall kunna på ett tillfredsställande

sätt fullgöra sina för samhället synnerligen betydelsefulla uppgifter. Det

kan heller icke bestridas, att den ersättning, som för närvarande utgår

för dessa lärares och lärarinnors arbete, är så ringa, att den icke erbjuder

säkerhet för att de, oberoende af brödbekymmer, skola kunna ägna sina

skolplikter den arbetslust och arbetsintensitet, som deras viktiga kall krafvel-.

Att de under senare åren afsevärdt stegrade lefnadskostnåderna utgöra

en starkt verkande anledning till det bekymmersamma ekonomiska läge, i

hvilket lärarne i fråga otvifvelaktigt mången gång befinna sig för närvarande,

är i de ofvannämnda framställningarna betonadt. Denna synpunkt

har också blifvit framhållen af samtliga de i ämnet hörda myndigheterna,

nämligen domkapitlen, Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länen och statens

folkskoleinspektörer. Oberoende af nu vidrörda förhållanden är för

öfrigt, enligt utskottets mening, en väsentlig förbättring af ifrågavarande

lärares löneförmåner motiverad redan af vikten och värdet af det arbete,

som af dessa lärare utföres. Utskottet anser alltså, att synnerligen talande

skäl föreligga för en löneförbättring för småskolans lärarepersonal.

Vid bestämmandet af de nya löneförmånernas omfång får man emellertid

icke bortse från frågans finansiella sida. Man måste alltså, såsom chefen

för ecklesiastikdepartementet i sitt yttrande till statsrådsprotokollet

framhållit, vid frågans bedömande taga hänsyn jämväl till den ökade börda,

som genom löneregleringen lägges på såväl staten som de enskilda kommunerna.

Dessa olika synpunkter, å ena sidan det behjärtansvärda och berättigade

i krafvet på löneförbättring, å andra sidan hänsynen till det allmännas

förmåga att bära eu förbättring af lönerna i fråga hafva gjort sig gällande

vid utskottets pröfning af en hvar af de särskilda punkterna i propositionen

och de i anledning af densamma väckta motionerna.

Don i propositionen och motionerna föreslagna löneförhöjningen afser

såväl examinerade som oexaminerade lärare och i fråga om de förra såväl

begynnelselön som ålderstillägg, hvar jämte i förslagen vidröres det förhållande,

i hvilket stat och kommun deltaga, i löneförmånernas utgörande

äfvensom småskoleper sonat ens pensionsförhållanden.

Beträffande begynnelselönen för examinerade lärare vid småskolor och Begynnelsean

dra med denna personal likställda lärare har Kungl. Maj:t föreslagit, att !onendensamma

måtte ökas från det nu utgående beloppet, 350 kronor, till 500

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 2 Afd. 3 Raft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

Ålderst

illäggen.

50 Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

kronor. Herr F. Berg och hans medmotionärer hafva hemställt, att begynnelselönen

måtte bestämmas till 550 kronor. I de i ärendet från myndigheterna

infordrade yttrandena förekomma ej mindre än fyra olika förslag

med afseende å begynnelselönen. Åtskilliga myndigheter biträda alltså

Kungi. Majtts förslag, andra föreslå samma belopp som motionärerna, under

det att åter andra anse 450 kronor vara tillfyllest och en länsstyrelse stannar

vid 525 kronor.

Vid öfvervägande af de olika förslagen rörande begynnelselönen har

utskottet funnit det af Kungl. Maj:t föreslagna beloppet vara ändamålsenligast

afvägdt med hänsyn till alla på frågan inverkande omständigheter.

Den förbättring, som småskolepersonalen därigenom vinner i sina lönevillkor,

måste betecknas såsom ganska beaktansvärd, i det begynnelselönen

skulle komma att ökas med omkring 44 procent. De i ärendet förebragta

uppgifterna rörande småskolelärarnes lefnadskostnader synas också gifva

vid handen, att eu lön å 500 kronor kommer att tillförsäkra lärarne åtminstone

under deras yngre år en ekonomiskt tryggad ställning. Redan

på denna grund har utskottet funnit sig icke kunna ansluta sig till motionärernas

förslag i fråga om begynnelselönen. Men härtill kommer, att ett

bifall till motionen i denna del, under förutsättning att statsbidraget till

lönerna liksom hittills och såsom af såväl Kungl. Maj:t som motionärerna

blifvit föreslaget komme att utgå med två tredjedelar, skulle öka statsutgifterna

i en omfattning, som måste inge starka betänkligheter. Utskottet

tillåter sig härutinnan framhålla, att ett beslut i öfverensstämmelse

med motionen i denna punkt skulle komma att medföra en ökning af statsutgifterna

med mera än 300,000 kronor utöfver de kostnader, som propositionen

i förevarande afseende förutsätter.

I fråga om antalet ålderstillägg och det antal tjänstår, efter hvilka

hvart och" ett af desamma skola utgå, öfverensstämma herr F. Bergs och

medmotionärers motion med propositionen, i det att såväl i motionen som

i propositionen föreslås, att ålderstilläggen skola utgå efter respektive 5,

10 och 15 års oförvitlig tjänstgöring. Chefen för ecklesiastikdepartementet

har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet framhållit, att småskolepersonalen

genom den sålunda föreslagna anordningen skulle komma i en i detta

afseende bättre ställning än folkskolepersonalen, som får beräkna ålderstillägg

först efter respektive 5, 10 och: 15 års tjänstgöring såsom ordinarie.

Såsom departementschefen jämväl betonar, erhåller folkskoleläraren emellertid

oftast, eller'' kan åtminstone erhålla ordinarie anställning ganska snart

efter aflagd examen vid seminariet, hvartill kommer, att småskolelärarne

böra i någon mån bekomma någon fördel till utjämnande af deras ogynnsammare

ställning vid beräknande af tjänstår. Småskolelärarinnan har

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Sammansatta Stats- (och Lag-)Utskottets Utlåtande N\o 3.

nämligen att räkna tjänståret såsom fullt först då hon under löpande

kalenderår tjänstgjort åtta månader med reduktion till tjänstår å åtta månader

af de sammanlagda tjänstetiderna för de kalenderår, under livilka

hon undervisat kortare tid än åtta månader, under det att folkskoleläraren

äger att vinna uppflyttning i högre lönegrad, därest han under de fem

erforderliga åren meddelat undervisning under mera än fyra femtedelar af

den å nämnda tjänstetid belöpande fastställda undervisningstiden af åtta

månader om året. Hvad departementschefen härutinnan anfört synes till

fullo motivera den i propositionen föreslagna anordningen med trenne

ålderstillägg efter respektive 5, It) och 15 års tjänstgöring.

Hvad beträffar det belopp, med hvilket ålderstillägg skulle utgå, skiljer

sig propositionen och motionen härutinnan från hvarandra, att i den förra

föreslås 50 kronor under det att den senare utgår från ett belopp af

75 kronor.

De statsfinansiella hänsyn som bestämt Kungl. Maj:t för att icke

föreslå högre belopp än 50 kronor beaktar utskottet till fullo. Utskottet

finner sig också af sådana grunder förhindradt att förorda motionärernas

förslag i denna del, som i händelse af bifall till detsamma kommc att öka

statens kostnader utöfver hvad i propositionen beräknats med omkring

223,000 kronor om året. Emellertid håller utskottet före, att de kraf, som

kommit till synes i motionen, på denna punkt böra af Riksdagen i någon

mån vinna tillmötesgående. Eu äfven ringa ökning af de af Kungl. Maj:t

föreslagna ålderstilläggen lärer ej heller sakna betydelse för lärarne. Med

afseende å dessa förhållanden har utskottet trott sig böra stanna vid ett

belopp af 60 kronor för hvarje ålderstillägg. Den ökning i statens kostnader

som komme att förorsakas genom en sådan förändring af propositionen

han beräknas till omkring 90,000 kronor om året.

I fråga om ersättning som skoldistrikt, i händelse hinder eller svårig-E™ajtlj"B for

het möter för skoldistriktet att förse lärare med tjänlig i skolan eller nära vedbrand,

denna belägen bostad järnte nödig vedbrand, skall lämna läraren öfverensstämma

den kungl. propositionen och herr F. Bergs m. fl. motion, i det

att bådadera utgå från ett belopp af minst 100 kronor för år. Herr Ollas

A. Ericsson föreslår i sin motion den förändring med afseende å ersättningsbeloppet,

att detta bestämmes till minst 50 kronor och högst 120

kronor. Men dessutom ifrågasättes i sistnämnda motion eu sådan afvikelse

i hittills gällande grundsatser för statens bidrag till lärarnes aflöning att

skoldistriktet skall äga att bekomma bidrag af statsmedel för bostads- och

vedbrandsförmåner eller däremot svarande ersättning. Statsbidraget tänker

sig motionären skola blifva minst 33 kronor 33 öre och högst 80 kronor.

Med hänsyn härtill föreslår han också, att Riksdagen ville besluta att under

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

riksstatens åttonde lmfvudtitel uppföra ett förslagsanslag å 500,000 kronor

till bidrag åt skoldistrikt för lämnad tjänlig bostad och nödig vedbrand

eller kontant ersättning därför åt småskolelärare.

Hvad först beträffaå det af herr Ollas A. Ericsson framställda förslaget,

att ersättningen för uteblifven förmån af bostad och vedbrand in natura

skall utgå med minst 50 kronor och högst 120 kronor har utskottet icke

kunnat finna, att de skäl, som af motionären blifvit förebragta för en sådan

anordning, äro öfvertygande med afseende å dess lämplighet och rättvisa.

Det af motionären föreslagna minimibeloppet är i regel för lågt, och

att i lag fastställa ett maximibelopp kan ej vara lämpligt. Mot den minimisiffra-,

som af Kungl. Maj:t föreslagits, har utskottet intet att erinra.

Genom ett bifall till herr Ericssons förslag att staten skulle öfvertaga

en del af den kostnad, som föranledes af förmånen af bostad och vedbrand,

skulle man komma att frångå den i afseende å skolväsendet hittills tillämpade,

enligt utskottets mening, fullt riktiga principen, att staten icke bör

äga någon byggnadsskyldighet. Utskottet kan för den skidl ej heller biträda

motionen i clenna del.

Oexaminerade Beträffande s. k. oexaminerade småskollärarinnor, d. v. s. sådana som

amrmnor. icke i stadgad ordning vid vederbörligt seminarium eller enligt § 6 i kungörelsen

den 5 juni 1885 inför folkskoleinspektör undergått pröfning för

anställning vid småskola, vid mindre folkskola eller vid folkskola i egenskap

af biträdande lärare, föreslås i den kungl. propositionen att såsom

villkor för erhållande af statsbidrag till deras aflönande skall föreskrifvas

förutom förmånen af bostad och vedbrand eller stadgad ersättning därför

en aflöning af minst 450 kronor. I herr F. Bergs in. fl. motion föreslås

en ökning af sistnämnda belopp till 550 kronor.

I likhet med chefen för ecklesiastikdepartementet finner utskottet det

icke vara motiveradt, att dessa lärarinnor med lägre kompetens men med

lätt tillfälle att, där de besitta erforderliga kunskaper och duglighet, skaffa

sig full kompetens i aflöningshänseende fullständigt likställas med i vanlig

ordning examinerade lärarinnor. Däremot synes det utskottet rimligt, att

det belopp, som bestämmes såsom grundlön för de examinerade lärarinnorna,

nämligen 500 kronor, i regel jämväl tillerkännes de oexaminerade.

I likhet med motionärerna anser utskottet dock att denna förmån bör tillkomma

allenast sådana oexaminerade lärarinnor som blifvit antagna till befattning

som lärarinna före den 1 januari 1908.

Därest oexaminerad lärarinna, som icke antagits före sistnämnda dag,

tillfälligtvis bestrider befattning och därtill befinnes duglig samt omständigheterna

äro sådana, att examinerad lärarinna icke kunnat erhållas, anser

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

utskottet emellertid skäligt, att kommunen kommer i åtnjutande af statsbidrag,

som i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag bör utgå med 300 kronor.

Utskottets förslag angående de oexaminerade lärarinnornas aflöning

betingar en ökning i statsutgifterna af omkring 14,500 kronor utöfver

Kungl. Maj:ts förslag.

I fråga om proportionen mellan lönesatserna och statsbidraget råderstat8bldra8etfull

öfverensstämmelse mellan propositionen samt herr Bergs och hans

medmotionärers motion, i det att bådadera utgå från att det senare i likhet

med hvad nu är fallet såväl i fråga om folkskolelärare som småskolelärare

skall utgöra två tredjedelar af lönen. Bibehållandet af den hittills

gällande principen jämväl i fråga om de nya lönesatserna föranleder ingen

erinran från utskottets sida. Hvilken ökning af statsutgifterna för småskoleväsendet

detta förhållande med de af utskottet ifrågasatta lönerna

kommer att medföra på de särskilda posterna i förhållande till Kungl.

Maj ds förslag, är redan af utskottet framhållet. Denna ökning belöper sig

i sin helhet till i rundt tal 106,000 kronor. Då den förhöjning i statsutgifter,

som den af Kungl. Majd föreslagna löneregleringen skulle komma

att medföra, beräknas till i rundt tal 1,200,000 kronor, skulle alltså en

lönereglering ''med de af utskottet ifrågasatta lönesatserna medföra en ökning

af nu utgående statsbidrag som med hänsyn därtill att sistnämda tal

är afrundadt nedåt lämpligen kan sättas till 1,306,000 kronor.

Till förtydligande af de sålunda gjorda beräkningarna meddelas följande

tablå öfver den ökning i statsutgifterna för folkskoleväsendet, som utskottets

förslag kommer att medföra:

bidrag

»

»

»

»

till aflöning af 3,322 lärarinnor å kronor 100: — kronor

» » » 1,918

» » » 1,453

» » » 2,866

» » » 400

» » 140: — »

» » 146: 67 »

» » 153: 33 »

» » 133: 33 »

332,200: —

268,520: —

213,106: 67

439,453: 33

53,333: 33

Summa kronor 1,306,613: 33

Den ökning af kommunernas utgifter för skolväsendet, som den af

Kungl. Maj:t föreslagna löneregleringen skulle orsaka och som uppgår

sammanlagdt till omkring 600,000 kronor, kommer genom utskottets förslag

att stiga till omkring 650,000 kronor.

Aflöningen till s. k. siukvikarier har af Kungl. Makt blifvit föreslagenA|loningcn 1,11

o o cd o cd siukvikarier.

till 450 kronor för den händelse att vikarien är examinerad samt till 400

kronor om vikarien är oexaminerad. Herr F. Berg och medmotionärer

ifrågasätta i förra fallet 550 kronor och i det senare 500 kronor. Att,

såsom motionärerna föreslagit i fråga om examinerade vikarier, bestämma

s. 54 Kontrollera mot PDF

Do vid

landstingsseminarierna

anställda

småskolelärarinnornas

aflöning.

Pensions
frågan.

54 Sammansätta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

vikarieaflöningen till samma belopp som grundlönen för examinerad ordinarie

lärarinna vore att frångå den i afseende å tjänstebefattningar i allmänhet

gällande grundsatsen, att vikariens ersättning skall utgå med endast

eu del af den ordinarie tjänstinnehafvarens aflöning. Ett sådant afsteg

från denna grundsats, hvilken gäller bland annat för folkskolelärarepersonalen,

anser utskottet icke tillrådligt. Utskottet finner det af Kung!. Maj:t

på denna punkt föreslagna beloppet, 450 kronor, väl afvägdt och förordar

förty bifall till propositionen i denna del.

I fråga om de oexaminerade vikarierande hafva jämväl motionärerna

ansett, att aflöningen bör sättas lägre än för examinerade vikarier. Utskottet

anser denna princip naturlig och ansluter sig vid sådant förhållande

äfven i denna del till Kungl. Maj:ts förslag.

Chefen för ecklesiastikdepartementet har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet

anmärkt, att lärare och lärarinnor vid af landsting eller stad,

som ej i landsting deltager, inrättadt seminarium för bildande af lärare och

lärarinnor vid småskola böra, i den mån de aflagt småskolelärareexamen

eller pröfvats af folkskoleinspektör enligt kungl. kungörelsen den 5 juni

1885, få sina aflöningar höjda i likhet med småskolepersonalen. Utskottet,

som ansluter sig till detta uttalande, utgår alltså från att dessa lärare

komma att åtnjuta lön med 500 kronor jämte tre ålderstillägg å 60 kronor

efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring. Med förutsättning af samma grundlön

samt ålderstillägg för hvarje gång af 50 kronor beräknas i propositionen,

att statsbidraget till ifrågavarande lärares aflöning skulle ökas med 3,033

kronor 26 öre. Utgår man såsom utskottet från tre ålderstillägg å 60

kronor hvardera måste sistnämnda belopp ökas med omkring 280 kronor.

Detta förhållande torde emellertid icke behöfva föranleda någon ändring i

propositionens förslag om ökning med 6,000 kronor af förslagsanslaget:

bidrag till aflönande af lärare och lärarinnor vid seminarier för småskolelärares

och småskolelärarinnors bildande.

Sjukvikarier för här ifrågavarande lärare och lärarinnor böra, såsom

departementschefen framhållit, naturligtvis erhålla höjd aflöning i likhet

med småskolepersonalens sjukvikarier. Med hänvisning till hvad utskottet

anfört rörande aflöning af sjukvikarier för lärare vid småskolorna finner

utskottet sig kunna instämma i hvad som i propositionen anförts jämväl i

förevarande punkt.

Den nu ifrågasatta löneförbättringen för småskolepersonalen lärer,

såsom Kungl. Maj:t föreslagit, böra åtföljas af en höjning i ålderdomsunderstödsbeloppen

för samma personal. Det nuvarande ålderdomsunderstödet

utgår antingen som helt eller afkortadt. Helt ålderdomsunderstöd

uppgår till 250 kronor, afkortadt till växlande lägre belopp beroende på

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Sammansatta Stats- (och Lag-)Utskottets Utlåtande N:o 3.

vederbörandes ålder och tjänstår in. in., lägst till 115 kronor. Kungl.

Maj:ts förslag innebär eu icke oväsentlig ökning af de nu fastställda beloppen.

Gränsbeloppen utgöras enligt detsamma af högst 450 kronor (helt

understöd) och 205 kronor (lägsta afkortade understöd). Någon förändring

af Kungl. Maj :ts förslag härutinnan har icke af någon motionär påyrkats.

Fastmera hafva herr Berg och medinotionärer uttryckligen anslutit sig till

propositionen på denna punkt, äfven om motionärerna förklarat sig helst

hafva sett, att förslag blifvit af Kungl. Maj:t framlagdt till omdaning af

småskolelärarinnornas ålderdomsunderstödsanstalt enligt grunder likartade

med de för folkskollärarnes pensionsinrättning gällande. Utskottet finner

jämväl den af Kungl. Maj:t föreslagna anordningen i fråga om ålderdomsunderstöden

vara till fullo motiverad. Understödsbeloppen äro väl och i

hvarje fall bättre afvägda efter nu rådande lefnadskostnader och den

viktiga uppgift, som ålegat understödstagarne, än hvad som är fallet med

de nu fastställda understöden. Att i fråga om understöden fortfarande

fasthålla vid den hittills i det stora hela tillämpade principen, att desamma

skola utgöra hälften af slutlönen, anser utskottet med hänsyn till

ofvannämnda förhållanden icke böra komma i fråga. Bibehålies denna

grundsats, skulle helt understöd komma att utgå med 840 kronor, under

förutsättning att utskottets förslag vinner Riksdagens bifall. Detta belopp

kan endast i ringa grad anses svara mot nuvarande lefnadskostnader. Att

såsom hittills en olikhet måste förefinnas i understöden för lärare med

olika ålder och tjänstgöringstid, anser utskottet själffallet. Utskottet har

alltså icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag rörande ålderdomsunderstöd

åt småskolelärarepersonalen, utan finner sig böra tillstyrka bifall

till detsamma.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa:

att Riksdagen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition

och herr Bergs in. flis motion, n:o 224, samt

med afslag å herr Ericssons motion, n:o 217, måtte

ej mindre medgifva:

dels vidtagande af sådana ändringar i fråga om aflöningsförhållandena

för de i § 2 af kungörelsen angående

aflöning åt lärare vid folkskolor och småskolor den

1 juni 1900 omnämnda lärare, att sådan lärare skall i

årlig begynnelselön åtnjuta minst 500 kronor samt tre

ålderstillägg å 60 kronor hvartdera, det första efter fem,

det andra efter tio och det tredje efter femton års oför
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

vitlig tjänstgöring efter undergången stadgad pröfning,

att utgå från och med början af kalenderåret närmast

efter det, hvarunder det femte, tionde eller femtonde

tjänståret gått till ända;

dels att, om hinder eller svårighet möter för skoldistrikt

att förse sådan lärare med tjänlig, i skolan eller

nära denna belägen bostad jämte nödig vedbrand, skoldistrikt

skall lämna honom i ersättning för nämnda förmåner

minst 100 kronor för år;

dels att, med ändring af nu stadgade grunder i

fråga om statsbidrag till aflönande af vissa lärare, följande

bestämmelser må blifva gällande:

1. Till aflönande af lärare, som, efter att hafva i

stadgad ordning vid vederbörligt seminarium eller, enligt

§ 6 i kungörelsen angående lönetillskott af allmänna

medel för lärare och lärarinnor vid folkskolor

och småskolor den 5 juni 1885, inför folkskoleinspektör

undergått pröfning för anställning vid småskola, vid

mindre folkskola eller vid folkskola i egenskap af biträdande

lärare, blifvit behörigen antagen till lärare vid

någon af förenämnda skolor, och som i årlig lön åtnjuter,

utom föreskrifna förmåner af husrum och vedbrand

eller stadgad ersättning därför, minst 500 kronor,

samt till aflönande af hvarje annan till dylik befattning

före den 1 januari 1908 behörigen antagen lärare, som

i årlig lön erhåller, förutom nämnda naturaförmåner

eller ersättning därför, minst 500 kronor, äger skoldistriktet

att af statsmedel bekomma ett årligt bidrag af

333 kronor 33 öre, dock under de i § 2 mom. 1 af

kungörelsen angående statsbidrag till aflönande af lärare

vid folkskolor och småskolor den 1 juni 1900, sådant

detta mom. lyder i kungörelsen den 10 juni 1904, angifna

vilkor.

2. Därest vid någon af de i punkt 1 omförmälda

skolor anställd lärare, som undergått sådan pröfning,

hvarom i samma punkt nämnts, oförvitligt tjänstgjort

under sammanlagdt fem tjänstår och lönen till honom

således utgår för åtta månaders undervisning med minst

560 kronor jämte de i lag bestämda naturaförmåner

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

eller ersättning därför, äger skoldistriktet erhålla statsbidrag

med 373 kronor 33 öre.

3.. Har sådan lärare, hvarom i punkt 2 är nämndt,

oförvitligt tjänstgjort under sammanlagdt tio tjänstår,

och lönen till honom således utgår för åtta månaders

undervisning med minst G20 kronor jämte de i lag bestämda

naturaförmåner eller ersättning därför, äger skoldistriktet

att erhålla statsbidrag med 413 kronor 33 öre.

4. Om sådan lärare, hvarom i punkter 2 och 3

sägs, oförvitligt tjänstgjort under tillhopa femton tjänstår

och lönen till honom således utgår för åtta månaders

undervisning med minst 680 kronor jämte de i lag bestämda

naturaförmåner eller ersättning därför, äger skoldistriktet

att erhålla statsbidrag med 453 kronor 33 öre,

dels att, utan hinder af bestämmelsen i föregående

moment om statsbidrag endast för sådan oexaminerad

lärare, som blifvit anställd före den 1 januari 1908,

statsbidrag med 300 kronor för år räknadt må utbekommas

i det fall, att sådan lärartjänst, som omförmäles

i föregående moment, punkt 1, vid förfall för tjänstinnehafvaren

eller vid inträffad ledighet måst tillfälligtvis

uppehållas af lärare, som icke aflagt sådan pröfning,

som i samma punkt omnämnes, såvida folkskoleinspektören

vitsordar att vederbörligen examinerad lärare ej

kunnat erhållas, att den antagne befunnits duglig och

att i årlig lön utgått utom föreskrifna förmåner af husrum

och vedbrand eller stadgad ersättning därför, minst

450 kronor,

dels att, med ändring af nu stadgade grunder i

fråga om aflönande af vikarie för vissa lärare under

tjänstledighet på grund af sjukdom, följande bestämmelser

må blifva gällande:

Då biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid

mindre folkskola eller småskola, till hvilkens aflönande

bidrag af statsmedel utgår, på grund af sjukdom åtnjuter

tjänstledighet och vid småskoleseminarium examinerad

eller, enligt § 6 i kungörelsen angående lönetillskott

af allmänna medel för lärare och lärarinnor vid

folkskolor och småskolor den 5 juni 1885, af folkskoleinspektör

pröfvad vikarie är förordnad under oafbrutet

Bih. till Rilesd. Prof. 1908. 4 Sami. 2 Afd. 3 Höft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

minst en månad af den fastställda årliga undervisningstiden,

skall vikarien för den tid, hvarunder hans förordnande

varar, åtnjuta arfvode efter minst fyrahundrafemtio

kronor för åtta månaders undervisningstid eller

femtiosex kronor tjugufem öre för läsmånad, hvarje

månad beräknad till trettio dagar, och i öfrigt samma

förmåner som vikarie för ordinarie eller extra ordinarie

lärare vid folkskola.

Har i fall, som här omförmäles, oexaminerad vikarie

förordnats, skall denne åtnjuta arfvode efter minst fyrahundra

kronor för åtta månaders undervisningstid eller

femtio kronor för läsmånad och i öfrigt enahanda förmåner,

som nyss är sagdt;

dels att, med ändring af nu stadgade grunder i

fråga om aflönande af vikarie för vissa lärare vid af

landsting eller stad, som ej i landsting deltager, inrättadt

småskoleseminarium under tjänstledighet på grund

af sjukdom, må blifva gällande enahanda bestämmelser,

som ofvan föreslagits i fråga om vikarier för biträdande

lärare vid folkskola eller lärare vid mindre folkskola eller

småskola under tjänstledighet på grund af sjukdom;

dels och sådan förhöjning af de understödsbelopp,

hvilka efter utgången af år 1908 beviljas från småskollärares

m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt,

att beloppet af helt understöd utgör 450 kronor

för år;

att det årliga understödsbelopp, hvilket tillkommer

lärare eller lärarinna, som blifvit i tjänst anställd före

den 1 januari 1880, uppnått en lefnadsålder af minst

55 år samt tjänstgjort minst 20 år, och för hvilken

summan af lefnads- och tjänstår uppgår till minst 80,

utgör 300 kronor;

att, om lärare eller lärarinna af vederbörande skolråd

eller folskoleinspektör anses på grund af försvagad

hälsa, bristande syn eller hörsel eller annan liknande,

oförvållad anledning icke vidare vara fullt lämplig att

sköta sin tjänst, äro, efter uppnådda 25 tjänstår, lärare,

som fyllt 50 år, och lärarinna, som fyllt 45 år, berättigade

att, då han eller hon om understöd gör ansök
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Sammansatta Stats- (och Lag-) Utskottets Utlåtande N:o 3.

ning, efter afgång från tjänsten bekomma

ligt understöd till följande belopp:

afkortadt år-

a) lärarinna,

som

fyllt 45 år ..........................

.. 205 kronor

»

» 46 » .........................................

.. 220

»

» 47 » ...................................

.. 240

»

» 48 » ...............

.. 255 »

»

» 49 » .................................

.. 275

b) lärare eller lärarinna,

som

fyllt 50 år .............................

.. 300 kronor

2>

» 51 » ............................

.. 325 »

»

> 52 » ............................

.. 350 »

»

» 53 » ...............

.. 380

»

» 54 » .................

.. 415 »

att det af kortade årliga understöd, hvilket tillkommer

lärare eller lärarinna, som blifvit i tjänst anställd

före den 1 januari 1880 samt, efter uppnådd lefnadsålder

af minst 55 år och tjänstgöringstid af minst 20 år,

af förutnämnda skäl icke vidare anses fullt lämplig att

sköta sin tjänst, utgör, om summan af lefnads- och

tjänstår uppgår till

75 år ........................................................................ 205 kronor

76 » ........................................................................ 220

77 » ........................................................................ 240

78 » ........................................................................ 255 »

79 » ........................................................................ 275

samt att det årliga understöd, till hvilket den lärare

eller lärarinna är berättigad, som ej upphunnit det

för erhållande af helt eller afkortadt understöd bestämda

antalet lefnads- och tjänstår, men, sedan han ellor hon

tjänstgjort minst 15 år, genom obotlig sjukdom blifvit

urståndsatt att vidare sköta sin tjänst, utgör 205 kronor;

än äfven öka

dels det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda

förslagsanslaget: Lönetillskott åt lärare vid folkskolor

och småskolor med 1,306,000 kronor, eller från

8,150,000 kronor till 9,456,000 kronor;

dels det under samma hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

Bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie för

lärare eller lärarinna vid folkskola eller småskola med

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Sammansatta Stats- (och Lag-)Utskottets Utlåtande N;o 3.

21,000 kronor, eller från 125,000 kronor till 146,000

kronor;

dels ock det under samma hufvudtitel uppförda förslagsanslaget:

Bidrag till aflönande af lärare och lärarinnor

vid seminarier för småskollärares och småskollärarinnors

bildande med 6,000 kronor, eller från 20,000

kronor till 26,000 kronor.

Stockholm den 10 mars 1908.

På det sammansatta utskottets vägnar:

G. BILLING.

Reservationer

mot motiveringen:

af herr Hammarlund mot vissa delar af densamma; och

af herr Lindhagen, som anfört:

»Inom utskottet har jag påyrkat bifall till den af herr Berg m. fl.

afgifna motionen, hvilken blifvit äfven af mig undertecknad. Men då en

allmän uppfattning inom utskottet gjorde sig gällande, att utskottets enhälliga

biträdande af den kompromiss, som innefattas i dess nu aflåtna

betänkande, utgjorde en sannolik förutsättning för att vid denna riksdag

något skulle kunna vinnas i motionens syfte,, har jag böjt mig för en dylik

uppfattning. Det är pa detta skäl och ej pa den af utskottet i alltföi

uppenbar strid mot min mening affattade motivering, som jag biträdt

utskottets hemställan, äfven såvidt den innefattar afstyrkande af motionen.»

Stockholm, Ivar Haeggsströms Boktryckeri A.-B., 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.