Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

1908-03-17 · 480 sidor, varav 401 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 401 av 480 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1908:10, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

1

N:o 10.

Ank. till Riksd. kansli den 17 mars 1908, kl. ö e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

(I. A.)

Ordinarie anslag.

Jordbruksdepartementets afdelning af Kung!. Maj:ts kansli.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd ocli behof bar Kungl.

Maj:t under nionde bufvudtiteln i punkten 1 föreslagit Riksdagen att

höja den uti gällande stat för jordbruksdepartementets afdelning af

Kungl. Maj:ts kansli upptagna anslagsposten till arfvode åt expeditionschefen,

nu 7,500 kronor, med 2,100 kronor eller till 9,600 kronor,

däraf 6,600 kronor motsvarande lön samt 3,000 kronor motsvarande

tj änstgöringspenningar.

I afseende å denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden den 13 nästlidne januari åberopat

hvad statsrådet och chefen för justitiedepartementet samma dag

till protokollet öfver justitiedepartementsärenden anfört angående behofvet

af förhöjning af de för närvarande till expeditionschefen utgående

arfvoden. . .

Under hänvisning till hvad utskottet angående höjning af arfvodena

till expeditionscheferna i statsdepartementen uttalat i punkt 2 af

utlåtandet n:o 7 angående utgifterna under riksstatens sjätte hufvudtitel

samt Riksdagens i detta ämne fattade beslut, får utskottet hemställa,

i) HUnvisar till punkt i Kungl. Maj:ts proposition.

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft. (N:o 10.)

Höjning af

arfvodet åt

expedition«•

chefen.

[!•]'')

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Hajning af

anslaget till

amanuenser,

vikariatsersättning

och

renskrifning

m. m.

[2-]

att Riksdagen må höja den i gällande stat för

jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts

kansli upptagna anslagsposten till arfvode åt expeditionschefen,

nu 7,500 kronor, med 1,500 kronor till

9,000 kronor, däraf 3,000 kronor skola anses motsvara

tjänstgöring penningar.

2:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att höja den i

staten för jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli

upptagna anslagsposten för amanuenser, vikariatsersättning och renskrifning

m. m. från dess nuvarande belopp 12,000 kronor till 18 000

kronor, eller med 6,000 kronor.

I detta ärende har departementschefen till förenämnda statsrådsprotokoll

öfver jordbruksärenden anfört följande:

»Uti gällande stat för jordbruksdepartementets afdelning af Eders

Kungl. Maj:ts kansli är, alltsedan jordbruksdepartementet genom 1900 års

Riksdags beslut inrättades, till departementschefens förfogande för amanuenser,

vikariatsersättning och renskrifning m. m. i riksstaten uppförd en

anslagspost å 12,000 kronor, till hvilket belopp nämnda post blifvit

bestämd under antagandet, att antalet ärenden, som departementet

finge att handlägga, skulle årligen komma att uppgå till omkring 1,100.

Redan under de nio månader, hvarunder departementet år 1900 var i

verksamhet, eller från och med 1 april, uppgick emellertid antalet

ärenden till 1,040. Sedermera har antalet oafbrutet ökats, på sätt

följande tablå utvisar:

År

Inkomna.

Afgjorda.

Öfverlämnade

till annat depar- ment eller

myndighet.

Remitte- rade och

ej åter- komna.

Eljest

oafgjordaj

|

1900

1,040

719

48

149

124

1901

1,288

1,114

40

225

182

1902

1,485

1,333

70

290

199 1

1903

1,548

1,519

35

298

185

1904

1,699

1,621

33

288

240 !

1905

1,842

1,673

33

370

293 1

1906

1,875

1,788

46

384

320

1907

2,043

—

—

1

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10. 3

Af det anförda framgår, att departementets arbete högst väsentligt

vuxit, och den ökning i ärendenas antal, som från departementets

bildande fortgått och som för närvarande uppgår till omkring 90 procent,

kommer säkerligen alltjämt att fortfara.

Omförmälda fortgående stegring i departementets arbete bär

gifvetvis föranledt alltjämt ökade utgifter för amanuenser, vikariatsersättning

och renskrifning m. m., på sätt ock framgår af följande

tablå:

År

Amanuensarfvoden,

gratifikationer samt

vikariatsersättning.

Renskrifnings

kostnad.

1900

4,993: 31

1,127: 75

V4-3712)

1901

7,600: 12

1,746: 43

1902

8,136: 21

1,831: 2 0

1903

8,883: 15

2,211: 50

1904

8,090: 97

2,236: 05

1905

8,937: 54

2,348: io

1906

8,783: 92

2,643: 15

1907

10,353: 73

2,797: 15

Extra

vakt-

\ betjäning.

Arfvode

åt biblio- tekarie.

Summa

utbetaldt.

83: 32

—

6,193: 88

64: so

230: —

9,641: 05

42: —

—

10,009: 41

52: 50

360: —

11,507: 15

50: —

360: —

10,737: 02

91: —

360: —

11,736: 64

! 244: —

360: —

12,031: 07

488: so

360:-—

13,999: 38

Såsom häraf framgår, har ifrågavarande anslagspost under de två

senaste åren visat sig otillräcklig, och har under nästlidna år måst

anvisas tillskott från anslaget till extra utgifter for att kunna lämna

de inom departementet tjänstgörande amanuenserna skälig ersättning

för deras arbete. . r . _ . , ,

Alltsedan början af departementets verksamhet hafva inom detsamma

varit anställda fyra amanuenser med fast arfvode, af hvilka

två tjänstgjort å hvar sin af departementets två byråer, en hos expeditionschefen

och en såsom biträde åt registratorn. Det arfvode, som af

dessa amanuenser åtnjutits, har utgått med 125 kronor i månaden

för en hvar af de å byråerna samt hos expeditionschefen anställda

amanuenserna samt med 75 kronor i månaden för registratorns amanuens.

Årsarfvodet skulle således utgjort respektive 1,500 och 900 kronor

men hafva ifrågavarande amanuenser under de senare åren erhållit

fyllnad i sina arfvoden till respektive 1,800 och 1,200 kronor medelst

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

gratifikationer vid årets slut, därest icke deras inkomster från departementet

till följd af förordnanden å ordinarie tjänst redan uppgått till

dessa sistnämnda belopp.

I denna anordning har emellertid till följd af rådande brist på

tor ambetsmannaverksamhet utbildade arbetskrafter — endast en s. k.

extra amanuens fanns vid årsskiftet 1907—1908 tjänstgörande inom

departementet — samt behofvet att i största möjliga mån befria dessa

från så,dana sknfgöromål, som icke fordra särskild utbildning, från och

med sistlidna december månad måst vidtagas den förändring, att ett

särskilt kvinnligt biträde anställts med skyldighet att dels bestrida

nn,g°j0må ’ i S°m förut äle&at amanuensen hos registratorn, samt dels

tillhandagå departementets tjänstemän med biträde vid uppsättandet

af enklare koncept och dylikt.

Då emellertid detta biträde måst tillförsäkras ett arfvode af 100

kronor i månaden, har följden blifvit, att endast tre af de i departementet

tjänstgörande amanuenserna kunnat tilldelas fasta arfvoden.

Svångheten att nöjaktigt fylla de luckor i de extra ordinarie

tjänstemännens antal, som uppstå genom befordringar och afgåno- till

an“ail verksamhet> hafva emellertid för hvarje dag blifvit allt större:

och det ar med de ringa befordringsutsikter, som för närvarande

finnas inom departementet, fara värdt, att, om ej fasta arfvoden frameles

kunna beredas åtminstone fem amanuenser, antalet extra ordinarie

jansteman skall komma att nedgå till en grad, som kommer att inverka

menligt på arbetet inom departementet. Nämnda antal extra

bitraden ar nämligen det minsta, som ständigt erfordras för göromålens

famna gång Jag har därvid utgått ifrån att alltid under hela den

dagliga arbetstiden en amanuens bör finnas tillgänglig å hvardera af

departementets tva byråer, en anordning, som det redan förut funnits

nödigt att införa uti de flesta öfriga departement. Med den ringa aflöning,

som i hvarje fall skulle tillkomma amanuenserna, kan emellertid

icke af dessa tjänstemän fordras hela den dagliga arbetstid, som bör

Jordras af departementets ordinarie tjänstemän. Härtill kommer att i

ett verk med så jämförelsevis dåliga befordringsutsikter, som de, hvilka

erbjudas inom jordbruksdepartementet, svårigheten att erhålla dugliga

bitraden skulle blifva allt för stor, om ej vederbörande extra tjänsters^

hade tillfälle att bereda sig meriter jämväl i annat verk med

Ut/,lkte^ , ^or att kunna tillgodose nyss angifna önskemål fordras

t 11 , ?ntale alman"enser är så stort, att alltid två amanunenser

“ På Gardera byrån. Utöfver nämnda antal byråama
nuenser

behofves äfven ovillkorligen en amanuens till biträde åt expe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10. «

ditionschefen. Det torde alltså blifva nödigt att redan för nu angifna

ändamål vidtaga åtgärd för vinnande af höjning i förenämnda anslagspost.

En sådan höjning betingas emellertid jämväl af behofvet att bereda

äfven vissa af jordbruksdepartementets amanuenser den arfvodesförbättring,

som, på sätt framgår af hvad som i fråga om andra statsdepartements

amanuensanslag denna dag förekommit, ansetts erforderlig för

dessa departements vidkommande.

Äfven i andra afseenden kräfves en förhöjning af samma anslagspost.

Den utsträckning af den dagliga arbetstiden inom departementet, som

föranledts af ärendenas alltjämt ökade antal, har nödvändiggjort att under

hela året, med undantag af ett par sommarmånader, anställa en extra

vaktmästare, hvilkens aflöning numera utgar med 50 kronor i månaden.

Då härtill kommer att till följd af det ökade arbetet ledighet

från löpande ärenden måste, särskildt vid tiden för aflåtande af framställningar

till Riksdagen, i allt större utsträckning beredas såväl

expeditionschefen som andra ordinarie tjänstemän inom departementet

för handläggning af större och svårare ärenden, hvarvid ersättning åt

vikarie utgår från ifrågavarande anslagspost, samt att ökningen af

ärendenas antal med nödvändighet medför en ökning af renskrifningskostnaden,

anser jag det belopp, hvarmed ifrågavarande anslagspost,

hvilken, såsom nyss nämnts, redan visat sig otillräcklig, bör höjas,

icke kunna beräknas lägre än till 6,000 kronor.»

Då den af Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningen synes vara

af omständigheterna påkallad, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

må höja den i staten för jordbruksdepartementets

afdelning af Kungl. Maj:ts kansli upptagna anslagsposten

för amanuenser, vikariatsersättning och renskrifning

m. m. från dess nuvarande belopp 12,000

kronor till 18,000 kronor, eller med 6,000 kronor.

Vid bifall till hvad utskottet under punkterna 1 och 2 hemställt,

kommer anslaget till jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Maj.ts

kansli, nu 46,200 kronor, att ökas med 7,500 kronor till 53,700 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Landtbruksstyrelsen.

Lcindtbruks
tiyrelten.

[3.]

3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels godkänna i

statsrådsprotokollet intaget, af departementschefen tillstyrkt förslag

till stat för landtbruksstyrelsen, äfvensom de villkor och bestämmelse^

som af departementschefen föreslagits för åtnjutande af de i samma

stat upptagna aflöningsförmåner,

dels förklara

ej mindre, att enhvar, som med eller efter ingången af år 1909

tillträdde ordinarie befattning i landtbruksstyrelsen, skulle vara pliktig

att underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar

i nämnda styrelse, hvilka icke före den 1 november 1908 anmälde

att de ville underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda

villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunde därtill förbindas,

skulle varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner

äfvensom, i den mån ej annat föranleddes af bestämmelserna i

gällande lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid

den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels ock i riksstaten uppföra anslaget till landtbruksstyrelsen,

nu 34,800 kronor, med ett med 22,800 kronor till 57,600 kronor förhöjdt

belopp.

Departementschefen har i detta ärende till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Den 2 november 1907 har den af Kungl. Maj:t den 3 oktober

1902 tillsatta kommitté rörande reglering af statens ämbetsverks och

myndigheters löneförhållanden m. m., den s. k. löneregleringskommittén,

till åtlydnad af nådig befallning afgifvit underdånigt betänkande angående

reglering af löneförhållandena m. m. vid landtbruksstyrelsen.

Därefter har styrelsen, jämlikt nådig remiss, den 18 november 1907

afgifvit underdånigt utlåtande öfver kommitténs förslag.

Till följd däraf att kommittén i sitt förenämnda betänkande i

visst hänseende hänfört sig till ett annat af kommittén den 31 sistlidne

oktober afgifvet betänkande angående fastare anstälning för vissa

biträden hos statens ämbetsverk och myndigheter, har genom särskild

remiss styrelsens yttrande inhämtats jämväl öfver sistnämnda betänkande;

och har styrelsen den 21 november 1907 afgifvit det sålunda infordrade

utlåtandet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

7

Då jag nu går att med ledning af den utredning, som sålunda

vunnits, förelägga Eders Kungl. Maj:t förslag till ny stat för ifrågavarande

ämbetsverk, torde det tillåtas mig att till eu början med några

ord erinra om detsammas nuvarande organisation och stat in. in.

Då landtbruksstyrelsen är 1889 bildades efter beslut vid samma ^gånUation

års riksdag, bestämdes tillika angående styrelsens organisation, att och stat.

styrelsen skulle bestå af en öfverdirektör såsom chef samt en fiskeriinspektör

och två byråingenjörer, benämnda den ena öfveringenjör och

den andra landtbruksinspektör, såsom föredragande. Därutöfver skulle

finnas allenast eu ordinarie tjänsteman, nämligen en sekreterare i första

allmänna lönegraden.

För styrelsens chef och ledamöter fastställdes följande aflöningsbelopp,

nämligen för öfverdirektören 7,000 kronor samt för en hvar af

föredragandena 4,000 kronor med två ålderstillägg, hvart å 500 kronor.

Uti organisationen har sedermera 1894 års Riksdag på förslag af

Kungl. Maj:t beslutit den ändring, att sekreteraren skulle vara ledamot

af styrelsen med enahanda aflöning som dess förutvarande ledamöter,

hvarjämte, likaledes efter förslag af Kungl. Maj:t, genom beslut

af 1898 års Riksdag aflöningarna för styrelsens ledamöter höjts med

500 kronor.

Någon förändring i afseende å personalen har därefter icke

ägt rum.

För närvarande gäller för landtbruksstyrelsen följande stat:

Lön

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

Öfverdirektören och chefen ............

5,000

2 000

1

7,000

Fiskeriinspektören ........................

3,000

1,500

4,500

1 byråingenjör .............................

3000

1,500

4,500

; 1 d:o ..............................

3,000

1,500

4,500

3 000

1,500

4,500

1 vaktmästare .............................

Till extra biträden, vikariatsersättning

500

300

SOO

och expenser..............................

—

—

9.000

Summa

_

—

84,800

Efter 5 år kan lönen höjas med 500!

; kronor och efter 10 år med ytter-''

ligare 500 kronor.

Efter 5 år kan lönen höja» med 100

kronor och skall, om vaktmästaren

i sådan egenskap åtnjuter fri

hostad, lönen, så länge denna förmån

kvarstår, minskas med 150

• kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Landtbruksstyrelsens

ämbetsverksamhet.

I den för landtbruksstyrelsen den 13 december 1889 utfärdade

instruktionen föreskrifves, att det skall åligga styrelsen att med uppmärksamhet

följa landtbrukets och dess binäringars samt fiskerinäringens

tillstånd och att, efter omständigheterna, själ? vidtaga eller hos Eders

Kungl. Maj:t föreslå de åtgärder, som styrelsen anser lämpliga för dessa

näringars befrämjande.

Styrelsen hade att från 1890 års början öfvertaga landtbruksakademiens

förvaltningskommittés förutvarande befattning i afseende å

landtbruksläroverk, mejeriundervisning, statens landtbruksingenjörer och

landtbruksstipendiater, fiskeriassistenter, instruktörer eller undervisare

i särskilda delar af landthushållningen samt i husslöjd och i fiskodling,

agenter för befrämjande af mejeri- och fiskeriprodukters afsättning,

kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behof, frökontrollanstalter,

reseunderstöd för landtbrukets studerande, äfvensom fonden

för svenska hornboskaps- och fårafvelns förädling, allt med undantag

beträffande medelförvaltningen, som tillhör statskontoret.

Med länens hushållningssällskap bör landtbruksstyrelsen stå i

oafbruten förbindelse och äger från dem och deras förvaltningsutskott

infordra erforderliga yttranden och upplysningar, liksom å andra sidan

styrelsen bör meddela hushållningssällskapen kännedom om sådant,

som kan vara af vikt för befrämjande af sällskapens ändamål, samt

hos sällskapen göra framställningar och väcka förslag i ämnen, som

beröra sällskapens verksamhet.

Gemensamt med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har landtbruksstyrelsen

att till Kungl. Maj:t afgifva utlåtande i frågor, som röra

statsunderstöd, i form af lån, anslag eller andra förmåner för afdiknings-

eller odlingsföretag eller arbeten, som afse minskande af

frostländighet.

I afseende å företag, för hvilket lån från odlingslånefonden beviljats,

tillhör det landtbruksstyrelsen att gemensamt med väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen bestämma tiden, inom hvilken företaget skall

vara fullbordadt. Landtbruksstyrelsen skall ock hafva tillsyn öfver

själfva odlingsarbetets utförande i enlighet med fastställd plan och

gifna föreskrifter, så att inga väsentliga ändringar må äga rum utan

anmälan och vederbörligt tillstånd, styrelsen dock medgifvet att tillåta

eller föreskrifva sådana mindre ändringar i den för odlingsarbetet fastställda

planen, som leda till dess förbättring. Styrelsen tillkommer ock

att meddela slutligt godkännande af själfva odlingsarbetet; och bör den.

så snart dylikt godkännande lämnats, därom underrätta väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande, N:o 10. •''

Särskilda angifves i instruktionen, att landtbruksstyrelsen icke

äger taga befattning med frågor rörande hästafvel^ utan skola ärenden

angående denna näring fortfarande behandlas af stuteriöfverstyrelsen.

Enligt instruktionens ursprungliga lydelse skulle jämväl ärenden

angående hafsfiske! vid rikets västra kuster tills vidare vara undantagna

från landtbruksstyrelsens ämbetsbefattning. Dessa sistnämnda ärenden

voro då lagda till kommerskollegium.

I instruktionen var ock till eu början föreskrifvet, att styrelsen

årligen skulle till chefen för civildepartementet afgifva berättelse om

hushållningssällskapens verksamhet under det nästförutgångna aret.

De sålunda i instruktionen meddelade bestämmelser rörande landtbruksstyrelsens

allmänna ämbetsverksamhet hafva sedermera ej undergått

andra förändringar, än att dels det ålagts styrelsen att till

Kungl. Maj:t årligen afgifva berättelse rörande ej allenast hushållningssällskapens

utan äfven de styrelsen underlydande tjänstemäns samt de

under dess inseende ställda läroverks och andra anstalters verksamhet

under det nästförflutna året, dels ock till landtbruksstyrelsen ofverflyttats

ärenden angående liafsfisket vid rikets västra kuster, hvilken

öfverflyttning tillfört styrelsen en väsentlig ökning af dess arbeten.

i sitt betänkande den 2 sistlidne november framhåller loneregleringskommittén,

hurusom emellertid inom den i instruktionen

gifna yttre ramen för landtbruksstyrelsens verksamhet under den tid,

som förflutit från styrelsens inrättande, pågått å olika områden ett

delvis ganska betydande utvecklings- och nydaningsarbete, som pa

styrelsen ställt ökade kraf.

För att af styrelsens ämbetsverksamhet, sådan den numera gestaltar

sig, gifva en något fylligare bild, än som framgar af mstruktionens

bestämmelser, har kommittén meddelat följande från landtbruksstyrelsen

erhållna uppgifter. ,

Förutom hvad styrelsen enligt instruktionen alåge i förhållande

till hushållningssällskapen — 26 till antalet hade styrelsen att yttra

sig öfver alla ändringar i dessa sällskaps stadgar och samverka med

sällskapens hvartannat år sammanträdande ombud.

De undervisningsanstalter å landtbrukets område, hvilka stode

under styrelsens öfverinseende, utgjordes af landtbruksinstitutet vi

Ultima, landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, 27 landtmannaskolor

hvilka årligen erliölle statsunderstöd samt finge för sig åt

landtbruksstyrelsen fastställda undervisningsplaner, 20 landtbruksskolor,

Bill. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sand. 1 Afd. 10 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

1 mejeriskola, 26 mejeristationer för kvinnliga elever, 1 torfskola och

1 trädgårdsskola.

A styrelsen ankomme vidare tillsynen öfver 2 fiskarskolor och

5 kurser för utbildande af kontrollassistenter.

Beträffande kontroll- och försöksväsendet hade styrelsen under

sitt inseende 8 kemiska stationer, 1 kemisk-växtbiologisk anstalt, 18’)

frökontrollanstalter samt 2 profningsanstalter för maskiner och redskap

för landtbrukets behof äfvensom de med statsmedel understödda enskilda

föreningar föi utöfvande af försöksverksamhet, däribland svenska mosskulturföreningen

och Sveriges utsädesförening.

Likaså hade styrelsen inseendet öfver statens 21 landtbruksingenjörer

äfvensom extra landtbruksingenjörer och landtbruksstipendiater,

hvilkas verksamhet årligen bestämdes af styrelsen genom fastställande

af resplaner och andra föreskrifter. samt inspekterades och

följdes af styrelsen.

Vidare tillkomme styrelsen vissa åligganden i afseende å de så

kallade meliorationsfonderna — odlingslånefonden, allmänna frostminskningsanslaget,

norrländska afdikningsanslaget samt norrländska nyodlingsfonden.

Dessa fonder och anslag stode, hvad medelförvaltningen

anginge, under statskontoret, men ärenden om lån och anslag från

desamma handlades, hvad norrländska nyodlingsfonden anginge, af landtbruksstyrelsen

ensam samt beträffande de öfriga af landtbruksstyrelsen

och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gemensamt, därvid föredragning

och expedition ankomme på landtbruksstyrelsen. De år 1907 å ifrågavarande

fonder och anslag tillgängliga medlen utgjorde respektive

1,000,000 kronor, 200,000 kronor, 500,000 kronor och 100,000 kronor.

Beträffande det norrländska afdikningsanslaget hade ansetts böra

erinras, att detsamma, enligt Riksdagens beslut, för år 1908 komme

att höjas till 700,000 kronor. Lades därtill det redan omförmälda allmänna

frostminskningsanslaget, 200,000 kronor, blefve för de med dessa

båda anslag afsedda ändamål tillgängliga 900,000 kronor. Under landtbruksstyrelsens

första verksamhetstid hade motsvarande medel uppgått

till allenast 50,000 kronor. Antalet så kallade frostplaner, som år 1891

utgjort 20, hade år 1906 uppgått till 165.

För nötboskaps-, svin- och fårafvelns höjande funnes anställda

2 statskonsulenter och 1 undervisare äfvensom 1 elev. Jämväl deras

verksamhet reglerades och öfvervakades af landtbruksstyrelsen. Dessutom

hade styrelsen att handlägga ärenden angående fonden för svenska

'') Antalet har numera nedgått till 17.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o JO.

11

hornboskaps- och fårafvelns förädling, att leda verksamheten vid landets

16 afvelscentra för nötboskap, att handhafva hela den med statsmedel

understödda nötboskapspreinieringen, som numera utsträckts till samtliga

hushållningssällskapens områden, samt att bestämma ocli reglera

förandet af riksstamboken öfver svensk ayrshireboskap. Äfvenså hade

styrelsen att med uppmärksamhet följa och yttra sig i frågor angående

köttbesiktning och slakthus.

Vidkommande mejerihandteringen hade landtbruksstyrelsen att

reglera den verksamhet, som öfvades af statskonsulenten i mejerihushållning

jämte 1 elev, att ordna och leda de svenska smörprofningarna

samt att öfva inseende öfver Sveriges landtbrukskonsulents i England

verksamhet i syfte att befordra afsättningen därstädes af svenska mejeriprodukter.

De för husslöjden anställda 2 instruktörer vore i sin verksamhet

underkastade styrelsens ledning, likasom styrelsen äfven eljest hade att

ordna och leda åtgärder för husslöjdens befordrande.

Vidare hade styrelsen att med uppmärksamhet följa allt hvad som

anginge veterinärväsendet och husdjurssjukdomarna samt särskildt att

ansvara för och leda åtgärderna mot tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.

Dessa sistnämnda ärenden föredroges hos styrelsen af en därtill

af Kungl. Magt förordnad veterinär såsom extra ledamot.

De kraftiga och omfattande åtgärder, som under senare tid från

det allmännas sida vidtagits för att höja det mindre jordbruket, hade

för landtbruksstyrelsen medfört ett betydande arbete. Styrelsen hade

nämligen att öfva den centrala ledningen af dessa åtgärder, hvilka

numera omfattade premiering af mindre jordbruk, understöd åt kontrollföreningar

samt studieresor och undervisning för idkare af mindre

jordbruk.

Äfven torfindustriens höjande tillhörde numera landtbruksstyrelsens

omsorg, och handhade styrelsen inseendet öfver statens 2 torfingenjörer

och dess torfassistenter, hvarjämte styrelsen gemensamt med kommerskollegium

afgåfve yttranden rörande lån från fonden för torfindustriens

befrämjande. Dessa lånefrågor föredroges af ledamot från landtbruksstyrelsen.

Vidkommande fisket hade landtbruksstyrelsen öfverinseendet öfver

statens fiskeriadministration, som enligt Riksdagens beslut komme att

bestå af 6 fiskeriintendenter, 1 fiskeriassistent, 1 fiskeriingenjör och

2 fiskeri stipendiater. Styrelsen handlade ock ärenden angående fonden

för fiskerinäringens befrämjande äfvensom angående anslagen till fiskeri
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

administrationen och fiskets befrämjande å olika orter samt belöningar

för sälars dödande samt handhade förvaltningen af anslaget till fiskeriförsök

och af fiskodlingsanstalten vid Finspång.

Jämväl åtgärderna i afseende å stormvarningarna hörde i hufvudsakliga

delar under landtbruksstyrelsen.

Till utredning angående omfattningen af landtbruksstyrelsens

ämbetsåligganden vid olika tider har kommittén meddelat följande hos

styrelsen uppgjorda tabellariska öfversikt rörande antalet under nedannämnda

år inkomna mål och ärenden samt deras fördelning å de olika

föredragandena.

Till landtbruksstyrelsen inkomna mål och ärenden

tillhörande föredragning af

. i

År

1890

1895

1900

1905

1906

fiskeriinspektören ........................

in

145

171

307

348

öfveringenjören ...........................

171

354

534

625

989

landtbruksinspektören .................

707

887

952

1,552

1,686

sekreteraren ..............................

—

72

116

103

140

t. f. tuberkulinföredraganden ........

—

—

4,106

4,645

4,590

Summa

9S9

1458

5,879

7,232

7,753

Fördelning af

göromålen.

Till ledning för bedömandet af omfattningen utaf de styrelsens

chef och ledamöter åliggande särskilda ämbetsgöromål må från den af

kommittén lämnade redogörelse följande uppgifter här vara på sin plats.

Enligt landtbruksstyrelsens instruktion är öfverdirektören Kungl.

Maj:t i första rummet ansvarig för uppfyllandet af styrelsens åligganden.

Han äger ensam besluta i alla hos styrelsen förekommande

ärenden och må, när han så nödigt finner och hans öfriga tjänstegöromål

det medgifva, företaga tjänsteresor ej mindre för att inspektera de under

styrelsens inseende ställda läroverk och andra anstalter samt den styrelsen

underlydande personal och dess tjänsteförrättningar än äfven för att

bereda sig kännedom om de näringars tillstånd inom landet, Indika

utgöra föremål för styrelsens ämbetsbefattning.

Åt ledamot i styrelsen äger enligt instruktionen öfverdirektören,

när omständigheterna därtill föranleda, uppdraga att i hans ställe företaga

resa i inspektionsändamål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10. ^

Fiskeri inspektören handlägger såsom föredragande ärenden rörande

fiskerinäringen eller fiskeritjänsteinännen. Dessutom har han att, sjal!

eller med biträde af vederbörande underlydande tjänstemän, efter hand

åstadkomma utredning om de lämpligaste åtgärderna för fiskets ändamålsenliga

befrämjande i de särskilda fiskevattnen, att närmast under styrelsen

leda och öfvervaka bemälda tjänstemäns och omgå för fiskennäringens

befrämjande med bidrag af statsmedel anställda personers

verksamhet och af dem infordra upplysningar, samt att, i den man

hans ofri ga göromål det tillåta, tillhandagå hushållningssällskapen och

andra med råd och anvisningar i frågor rörande fiskerinäringen, för

fullgörande af de honom sålunda tillhörande åligganden äger fiskeninspektören,

efter inhämtande af öfverdirektörens tillstånd, företaga

tjänsteresor. .. .

Till öfveringenjörens handläggning höra ärenden rörande alclikmngsoch

odlingsföretag samt arbeten, som afse minskande af frostländighet,

äfvensom ärenden angående landtbruksingenjörerna och landtbruks
stipendiaterna.

. , ,

Sekreteraren åligger att såsom föredragande i styrelsen handlägga

frågor om styrelsens organisation och arbetsordning, om antagande åt

extra ordinarie tjänstemän och vaktbetjänte hos styrelsen samt om deras

tjänstgöring, om tjänstledighet för styrelsens personal och förordnanden

i anledning däraf, om afsked och pension för befattmngshafyande hos

styrelsen samt om tjänstefel af extra ordinarie tjänstemän och åt vaktbetjänte

äfvensom styrelsens ekonomiska ärenden.

Särskilt är stadgadt, att, då af annan ledamot föredragas ärenden

som angå utfärdande, ändring, allmän förklaring eller upphäfvande åt

reglementen, instruktioner eller andra allmänna föreskrifter eller som

röra tjänstefel af den styrelsen underlydande personal eller afgifvande

af underdåniga utlåtanden i besvärsmål, sekreteraren skall närvara och

deltaga i ärendets behandling.

Sekreteraren är vidare ålagdt att föra styrelsens protokoll, ansvara

för uppsättningen af samt till styrelsens granskning öfverlämna koncept

till expeditioner i de mål och ärenden, hvilka hos styrelsen föredragits,

att uppbära och handhafva till styrelsen inkommande medel, utbetala

dem till vederbörande och i laga ordning redovisa desamma samt att

besörja verkställigheten af styrelsens beslut i ekonomiska angelägenheter.

Äfvenledes skall sekreteraren hafva uppsikt öfver samt ansvara för

registrator- och aktuariegöromålens behöriga skötande samt fördenskull

tillse, att vederbörliga diarier föras och register därtill upprättas, att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kompetens•

villkor.

Särskilda

spörsmål.

Det civila

veterinärväsendet.

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

remisser och utgående expeditioner blifva behörigen afsända eller utlämnade,

att förteckning öfver de vid kalenderårs utgång balanserade mål

upprättas, att expeditionslistor, protokoll, konceptexpeditioner och handlingar

i afgjorda mål ordnas och förvaras äfvensom att styrelsens arkiv

hålles i behörigt skick m. m.

Landtbruksinspektören tillhör det att handlägga de ärenden,

som icke höra till annan ledamots handläggning, d. v. s. de egentliga

landtbruksärendena. Enligt hvad förut blifvit nämndt, ankomma dock

ärenden angående försök med tuberkulin och däraf betingade åtgärder

på en veterinär såsom extra ledamot.

I nådiga kungörelsen den 28 november 1894 angående vissa

ändringar i den för landtbruksstyrelsen gällande instruktion meddelas,

i afseende å kompetensvillkor för styrelsens ledamöter, följande bestämmelser.

l ör att kunna föreslås till fiskeriinspektör fordras såväl att hafva

ådagalagt goda vetenskapliga kunskaper om fiskarterna och deras

lefnadsförhållanden, som ock att hafva minst fem år tjänstgjort såsom

fiskeriassistent eller ock annorledes förvärfvat omfattande praktisk

erfarenhet i de ämnen, som tillhöra fiskeriinspektörens verksamhet.

. För behörighet till öfveringenjörsbefattningen fordras att hafva

fullgjort hvad för kompetens till landtbruksingenjörstjänst är föreskrifvet

samt att hafva under minst fem år tjänstgjort såsom landtbruksingenjör.

Till landtbruksinspektör må ej föreslås annan än den, som aflagt

afgångsexamen vid högre allmänt läroverk samt fullständigt och med

goda vitsord genomgått ett af rikets landtbruksinstitut och som är i

landthushållning erkändt kunnig och förfaren.

Till sekreterare må ej annan föreslås än den, som aflagt examen

för inträde i rikets rättegångsverk eller Eders Kungl. Maj:ts kansli.

Innan kommittén i sitt betänkande af den 2 november 1907

öfvergår till behandlingen af frågan om själfva regleringen af löneförhållandena

vid landtbruksstyrelsen, har kommittén berört ett par

frågor, som länge utgjort föremål för diskussion inom intresserade

kretsar, nämligen huruvida ej styrelsens verksamhetsområde borde utvidgas

genom öfverflyttning till densamma af dels det civila veterinärväsendet

samt dels ärenden rörande hästafveln.

Hvad det civila veterinärväsendet angår, har, alltsedan ett ordnadt

veteiinäi väsende i Sverige tillkom, de veterinära angelägenheterna varit

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stat sill skottets Uttalande N:o JO.

15

anförtrodda åt samma myndighet, som haft öfverinseendet öfver hälsovården

i riket, nämligen först sundhetskollegium och sedermera medicinalstyrelsen.

Den 18 maj 1894 föreskrefs, att en af Kung], Maj:t därtill särskilt

förordnad legitimerad veterinär skulle hos medicinalstyrelsen

deltaga i handläggningen af veterinärärenden; och på förslag af Kungl.

Maj:t beslöt 1900 års riksdag, att i medicinalstyrelsens stat skulle

uppföras aflöning åt en föredragande för veterinärärenden, hvilken i

likhet med de öfriga civila ledamöterna af sagda styrelse skulle benämnas

medicinalråd och äga åtnjuta enahanda löneförmåner som dessa ledamöter.

I anledning af nådig proposition angående organisation af arméns

centrala förvaltningsmyndighet har vid 1907 års riksmöte blifvit af

Riksdagen godkänd ny aflöningsstat för arméförvaltningen, i hvilken

stat jämväl tinnes upptagen en särskild myndighet för arméns sjukvårdsoch

veterinärärenden, med benämning »arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse».

I denna styrelse skall öfverfältläkaren vara chef med öfverstes

lön. Där skola ock finnas två föredragande, nämligen en fältläkare för

sanitetsärenden med öfverstelöjtnants lön samt en fältveterinär för

veterinärärenden med majors lön.

I det anförande till protokollet öfver landtförsvarsärenden, med

livilket chefen för landtförsvarsdepartementet föreläde Kungl. Maj: t

sitt förslag till proposition i ämnet, framhöll han behofvet af att

till en särskild myndighet för arméns sjukvårds- och veterinärärenden

förena öfverfältläkarbefattningen och den hittillsvarande sjukvårdsbyrån

inom arméförvaltningens intendentsdepartement, dock under förutsättning

att, på sätt medicinalstyrelsen föreslagit, uti vissa frågor, nämligen

rent hygieniska frågor, befordringsfrågor och frågor om tillsynen öfver

militärläkarnas och militärveterinärernas medicinska verksamhet i fredstid,

ett med hänsyn till dessa frågors natur erforderligt samband mellan

medicinalstyrelsen och den nya sjukvårdsstyrelsen komme att förefinnas.

Kommittén har i sitt betänkande redogjort för de skiftande förslag

till lösning af frågan om ett rationellt ordnande af den närmaste ledningen

af det civila veterinärväsendet, som under tidernas lopp framställts.

Af denna redogörelse framgår, att de utvägar, som hufvudsakligen

föreslagits, varit — förutom den att låta ifrågavarande förvaltningsgren

fortfarande lyda under medicinalstyrelsen — dels inrättandet

för de veterinära angelägenheterna af en särskild, under

s. 16 Kontrollera mot PDF

Kommittén.

Landtbruhsstyrelsen.

Departements
chefen.

16 Statsutskoiieis Utlåtande N:o 10.

vederbörande statsdepartement omedelbart lydande styrelse, hvilken

skulle handhafva såväl det civila som det militära veterinärväsendet,

dels inrättandet af eu särskild under vederbörande departement omedelbart

lydande byrå för de civila veterinärärendena, dels öfverflyttandet

af veterinärärendena till veterinärinstitutets lärarkollegium eller vissa

af dess ledamöter samt dels nämnda ärendens förläggande under landtbruksstyrelsen.

Sistnämnda förslag upptogs af Kungl. Maj:t i proposition till

1898 års riksdag. Då gjorde nämligen Kungl. Maj:t framställning

om anvisande af anslag till en veterinärledamot i landtbruksstyrelsen

i sammanhang med förslag om de civila veterinärärendenas öfverflyttande

till nämnda styrelse. Därvid var afsedt, att förutom de

göromål beträffande det civila veterinärväsendet, som ålegat föredraganden

af veterinärärenden i medicinalstyrelsen, den nya ledamoten

i landtbruksstyrelsen jämväl skulle komma att öfvertaga handläggningen

af ärenden rörande försök med tuberkulin och däraf betingade åtgärder,

för livilka sistnämnda ärendens behandling Kungl. Maj:t den 15 oktober

1897 förordnat en legitimerad veterinär att intill den 1 januari 1899

tjänstgöra såsom ledamot i landtbruksstyrelsen. Den af Kungl. Maj:t

gjorda framställningen bifölls emellertid ej af Riksdagen.

Kommittén har nu i sitt betänkande meddelat, att det varit föremål

för öfverläggning inom kommittén, huruvida vid behandlingen af

landtbruksstyrelsen kommittén borde ånyo upptaga spörsmålet om de civila

veterinärärendenas öfverflyttande från medicinalstyrelsen till landtbruksstyrelsen,

men att, då frågan om dessa ärendens förblifvande tillsvidare

hos medicinalstyrelsen så pass nyligen som år 1900 varit föremål för

Kungl. Maj:ts och Riksdagens samfällda pröfning och någon särskild

framställning om förändring därutinnan ej funnes bland de till

kommittén från Kungl. Majit eller vederbörande statsdepartement

remitterade handlingar, kommittén ansett sig ej böra vidare inlåta sig

på nämnda spörsmål.

Landtbruksstyrelsen har i sitt förenämnda utlåtande den 18

november 1907 ej haft något att erinra mot kommitténs förslag vare

sig i denna eller andra delar.

Det slut, till hvilket kommittén sålunda kommit, synes mig böra

vinna gillande. Att redan nu rubba en anordning, som efter lifliga

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

meningsutbyten så nyligen som förhållandet varit med den ifrågavarande

vunnit fast form, torde icke vara lämpligt, dårest icke anordningen

redan skulle visat sig icke kunna nöjaktigt fylla de kraf, som måste

ställas på densamma. Detta torde emellertid icke kunna sägas om den

nu förevarande, äfven om man med veterinärärendenas stigande omfattning

och betydelse måste tänka sig nödvändigheten af en förändring

i framtiden. Jag ber därjämte att få tillägga att, såvidt jag har mig

bekant, ett förläggande af de civila veterinärärendena under landtbruksstyrelsen

för närvarande icke påyrkas från något håll.

Enligt gällande instruktion äger landtbruksstyrelsen icke att taga

befattning med frågor rörande hästafveln, utan skola ärenden angående

denna näring fortfarande behandlas af stuteriöfverstyrelsen.

Sedan vid ett möte mellan hästuppfödare och hästvänner, som

år 1893 på föranstaltande af chefen för stuteriöfverstyrelsen och andra

för saken intresserade hölls i Malmö, fråga väckts om en förändrad

organisation af den centrala ledningen af landets hästväsende och mötet

uttalat sig därför, har denna fråga gjorts till föremål för ingående utredningar

inom vederbörande statsdepartement samt jämväl varit föremål

för behandling af en af Kungl. Maj:t den 28 mars 1896 tillsatt

kommitté. . .

Handlingarna i detta ärende hafva genom särskild remiss öiverlämnats

till löneregleringskommittén, och har kommittén i sitt betänkande

lämnat en sammanfattning af hvad i ärendet förekommit.

Af denna sammanfattning framgår, hurusom landtbruksstyrelsen

vid upprepade tillfällen gjort framställning om förläggning under styrelsen

af ärendena angående hästafveln.

De skäl, som föranledt styrelsen härtill, hafva hufvudsakligen varit

följande.

Orsaken, hvarför de redan befintliga institutionerna för hästatvelns

främjande icke ansetts tillfyllestgörande, hade, enligt styrelsens åsikt,

varit den, att, oaktadt under en lång följd af år icke oansenliga belopp

af statsmedel anvisats för hästafvelns höjande, samma afvel ännu icke

kunde sägas hafva erhållit den karaktär af enhet och sammanhang,

som utgjorde ett väsentligt villkor för dess varaktiga förbättring, b ör

åstadkommande af eu för landets hästafvel önskvärd enhet fordrades

emellertid ett oaflåtligt arbete under en längre tid, och inom vårt

vidsträckta land kunde, enligt styrelsens mening, det önskvärda resultatet

vinnas endast genom den ledning, som en central styrelse däråt

Bih. till BiJcsd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 3

Ärenden

angående

hästafveln.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

kunde lämna. På den centrala myndighetens egen handlingskraft och

förmåga att fylla sin uppgift måste framgången af statens bemödande

för hästafvel ytterst bero. Den organisation, stuteriöfverstyrelsen

erhållit, kunde ej vara för ändamålet tillfyllestgörande. Med

afseende å den ekonomiska betydelse, hästafveln ägde för landtbruket,

borde denna angelägenhet ses hufvudsakligen från ekonomisk

synpunkt, d. v. s. från landtbruksnäringens egen. Hästafveln inom

landet kunde icke höjas på annat sätt än genom landtmannens

biträde och detta kunde icke vinnas, utan att hans eget intresse

därmed förknippades. Däraf följde, att den myndighet, som handhade

landets hästafvel, borde äga på samma gång den noggrannaste inblick

i landtbrukets ekonomi och den tillförlitligaste kännedom om dettas

intressen samt om medlen, huru de befordrades. Stuteriöfverstyrelsens

organisation erbjöde icke någon säkerhet för, knappast någon "möjlighet

till erhållande af nämnda inblick och kännedom. Den brist hos

landets hästafvel, som onekligen förelåge, kunde för den skull icke

af hjälpas annorledes än genom öfverlämnandet af vården om hästafveln

åt ett på lämpligt sätt organiseradt ämbetsverk. Beträffande frågan, åt

hvilket ämbetsverk omförmälda ärenden lämpligen borde öfverlämnas,

så, enär hvarken dessas beskaffenhet eller myckenhet kräfde upprättandet

af ett särskildt nytt ämbetsverk, samt befrämjandet af hästafveln

gifvetvis skulle ålegat landtbruksstyrelsen, därest icke i dess instruktion

denna gren af landthushållningen uttryckligen undantagits från

dess ämbetsbefattning, syntes förhållandena själfva hänvisa till vidtagande

af den åtgärd, som styrelsen för sin del ansåge vara den uti ifrågavarande

afseende naturligaste och lämpligaste, eller att ärenden rörandé

hästafveln öfverlämnades till styrelsen. I sådan händelse borde emellertid

särskilda fackmän inom styrelsen anställas såsom föredragande

af hit hörande frågor.

Styrelsens förslag har emellertid ej vunnit vidare tillslutning.

Mot detsamma hafva sålunda uttalat sig kavalleriinspektören, hushållningssällskapens

ombud, förenämnda af Kungl. Maj:t den 28 mars

1896 tillsatta kommitté och stufveriöfverstyrelsen. De flesta af de

myndigheter och personer, som sålunda yttrat sig, hafva jämväl

val it eniga därom, att närmaste ledningen af landets hästväsende

borde öfverlämnas åt en särskild, omedelbart under vederbörande statsdepartement

lydande styrelse. Såsom skäl härför har särskildt anförts,

att hos landtbruksstyrelsens chef ej kunde med visshet förutsättas de

hippologiska insikter, hvilka erfordrades hos den. som skulle handhafva

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statmtxlcottets Utlåtande N:o 10. ll>

ledningen af hästafveln, och att det följaktligen vore att befara, att

han konime att blifva mer eller mindre beroende af den eller dem,

Rom inom styrelsen blefve föredragande i ärenden rörande hästväsendet.

Därigenom skulle, har särskildt stuteriöfverstyrelsen framhållit, den

erforderliga enheten och själfständigheten i ledningen äfventyras.

Till dem, som sålunda önska ledningen af hästväsendet anförtrodd

åt eu särskild styrelse, hör äfven 1890 års kommitté.

Löneregleringskommittén har i sitt betänkande i denna del hufvudsakligen

uttalat, att vid öfvervägande af livad på den ena och på

den andra sidan blifvit anfördt i fråga om den myndighet, åt hvilken

den centrala ledningen af landets hästväsende borde vara anförtrodd,

kommittén för sin del, med hänsyn till de särskilda intressen, som vore

förknippade med hästafveln, ansett klokast och lämpligast, att hithörande

ärenden handlades af en särskild styrelse och alltså fortfarande

undantoges från landtbruksstyrelsens ämbetsbefattning.

Såsom framgår af hvad jag förut yttrat, har landtbruksstyrelsen

i sitt utlåtande öfver kommitténs nu ifrågavarande betänkande icke

haft något att erinra mot detsamma.

Äfven jag anser mig böra ansluta mig till kommitténs uppfattning.

Hästafveln intager nämligen till följd af dess särskilda betydelse

för landets försvar eu sådan särställning i förhållande till öfriga jordbruket

rörande frågor, att den väl torde erfordra sin särskilda målsman,

på samma gång som det torde blifva svårt att finna eu

sådan form för inordnande af ledningen af densamma under ett annat

ämbetsverk, att alla berättigade anspråk kunna tillgodoses. Till frågan

om stuteriöfverstyrelsens organisation torde jag inom kort få tillfälle

återkomma, då densamma för närvarande är föremål för behandling

inom löneregleringskommittén.

Under anmärkning att någon annan förändring beträffande området

för landtbruksstyrelsens ämbetsverksamhet, än som skulle följt

af ett förläggande under styrelsen af de civila veterinärärendena samt

ärenden angående hästafveln, hvarken från styrelsens sida eller eljest

ifrågasatts, samt att ej heller från styrelsen förelåge någon framställning

om ökning af dess ordinarie personal, har kommittén i fråga om reglering

af löneförhållandena m. m. vid styrelsen till en början fram
-

Lönercglcringskommitténs

ställning

till ifrågavarande

spörsmål.

Landtbruksstyrelsen.

+

Departements
chefen.

Kommitténs

yttrande i

fråga om

själfva löneregleringen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

A flåningsbelopp.

hållit, att kommittén vid afgifvande af sitt förslag utgått ifrån den

förutsättningen, att styrelsens ordinarie personal lomme att blifva

oförändrad.

Sedan kommittén därefter påpekat, hurusom den förebragta utredningen

gåfve vid handen, att under årens lopp en högst väsentlig

ökning ägt rum i styrelsens arbete samt kommittén tillika erinrat om

den mångskiftande karaktären af detta arbete, anför kommittén hufvudsakligen

följande.

Enligt kommitténs uppfattning borde det icke kunna betviflas,

att staten genom den gren af dess förvaltning, som vore åt landtbruksstyrelsen

anförtrodd, hade en stor uppgift att fylla, och att på det sätt,

hvarpå denna uppgift löstes, i ej oväsentlig mån berodde vårt lands

utveckling icke blott i ekonomiskt utan äfven i socialt afseende.

Landtbruket ensamt födde för närvarande omkring hälften af

landets befolkning, och enligt officiella statistiska beräkningar hade

värdet af skörden i medeltal för åren 1899—1903 utgjort öfver 615

miljoner kronor samt värdet af exporten af svenskt smör för år 1905 öfver

35 miljoner kronor. Det svenska fisket kunde beräknas lämna en årlig

afkastning af omkring 12 miljoner kronor. Häraf framginge, hvilken

stor ekonomisk betydelse för vårt land landtbruket och äfven fisket

ägde, samt vikten däraf, att dessa näringar bedrefves på ett sätt, som

lämnade det största möjliga utbyte, äfvensom hvilken förlust som uppkomme

genom försummelser härutinnan.

Det måste, enligt kommitténs åsikt, ligga stor vikt uppå, att den

statsmyndighet, som inom den centrala förvaltningen hade att särskildt

företräda sagda intressen, vore sammansatt på ett sätt, som erbjöde full

garanti för ett verkligt sakkunnigt och omsiktsfullt handhafvande af

dessa angelägenheter, samt att för sådant ändamål äfven rekryteringen

af verkets arbetskrafter kunde försiggå på ett tillfredsställande sätt.

Med afseende å ej mindre de ändrade förhållanden, som numera

rådde beträffande lefnadskostnaderna i hufvudstaden, än ock de större

anspråk, som numera måste ställas på tjänstemännens arbete och deras

tjänstgöringstid på tjänsterummet, syntes det fördenskull vara oundgängligt,

att aflöningarna både för landtbruksstyrelsens chef och för

dess ordinarie ledamöter väsentligen ökades.

I afseende å de afiöningsbelopp, som därvid borde ifrågakomma,

och därvid först aflöningen för styrelsens chef, har kommittén till en

början erinrat, hurusom den i första delen af sina betänkande^ inne
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o JO.

21

fattande allmänna förutsättningar cell grunder för en reglering af löneförhållanden

m. in. inom de centrala ämbetsverken, såsom tillhörande

normala lönegrader upptagit öfverdirektörer och andra darmed jämförliga

chefer, livilka ätnjöte en aflöning af 7,000 kronor; att till denna

(Tupp äfven herde chefen för landtbruksstyrelsen, men att det emellertid

funnes öfverdirektörer och därmed jämförliga chefer som atnj ote

högre aflöning än den nämnda normala, såsom ofverdirektoren vid

försäkringsinspektionen, hvilken uppbure 10,000 kronor, ofverdirektörerna

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vid riksforsakrmgsanstalten

och i öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk äfvensom justitiekanslern,

som vore tillförsäkrade 8,000 kronor hvar, samt riksarkivarien,

hvilkens aflöning uppginge till 7,500 kronor; samt att kommittén

i sitt nämnda betänkande till de normala lönegraderna hanfot äfven

de generaldirektörer, hvilka för närvarande uppbure i aflöning 9,000

kronor, till hvilken grupp äfven hörde generaldirektören i statskontoret

och generalkrigskommissarien, och att kommittén for generaldirektor

i normalgrad föreslagit en aflöning af 10,000 kronor samt för öfverdirektör

och annan därmed jämförlig chef i normalgrad 8,000 kronor.

Härefter har kommittén anfört följande.

Vid 1907 års riksmöte hade, på förslag af Kungl. Maj:t, atfoningen

för generaldirektören i statskontoret och för generalkrigskommissarien

bestämts till 11,000 kronor, däraf lön 7,000 kronor, tjanstcöringspenningar

3,000 kronor och ortstillägg 1,000 kronor. Da darmed

torde få anses medgifvet, att aflöningen till generaldirektor i normalgrad

finge vid förestående löneregleringar sättas 2,000 kronor högre an

den för närvarande utgjorde, borde väl ock aflomngsförhojmngen foi

öfverdirektör i normalgrad bestämmas till 2,000 kronor och dennes aflöning

alltså höjas till 9,000 kronor. Med afseende emellertid a betydelsen af

landtbruksstyrelsens verksamhet och de kraf, som måste stallas pa ess

chef i fråo-a om ej blott kunskaper utan äfven praktisk duglighet och

förfarenhet, hade kommittén funnit en aflöning af 9,000 kronor ej vara

till fyllest för denne. Att hänföra honom till generaldirektörer i normalgrad

hade kommittén dock ej velat ifrågasätta, i hvilket hänseende

kommittén tilläte sig erinra, att chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

allenast vore öfverdirektör, dock med högre aflöning an i

normalgrad, oaktadt af ledamöterna i sistnämnda styrelse två vore

byråchefer och tillhörde tredje normalgraden. Kommittén hade fördenskull

ansett sig böra föreslå, att chefen för landtbruksstyielsen,

med fortfarande benämning af öfverdirektör, måtte erhålla en aflöning

s. 22 Kontrollera mot PDF

Förutsättning

för den nya

afiöningsstaten.

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

till samma belopp, som tillerkänts öfverdirektören för försäkringinspektionen

eller 10,000 kronor, hvilket belopp emellertid bär, med

beaktande åt den indelning i aflöningstitlar, som för statskontoret och

armeforvaltmngens civila personal godkänts vid 1907 års riksdag

l onAe 1kunna fordelas sålunda, lön 6,200 kronor, tjänstgöringspenningar

2,800 kronor och ortstillägg 1,000 kronor.

Beträffande därefter landtbruksstyrelsens fyra ordinarie ledamöter

liar kommittén, med hänsyn till de anspråk på insikter och duglighet’

som pa dem måste ställas, samt den arbetsmängd, som hvilade på dem’

f1.! ifrågavarande ledamöter, med benämning af byråchefer!

hantordes till den tredje normala lönegraden för tjänstemän vid de

centrala ämbetsverken; och har kommittén hemställt, att för dessa

iyra byrachefsbefattningar i landtbruksstyrelsen aflöningen måtte bestammas

i likhet med hvad som vid 1907 års riksdag medgifvits motsvarande

befattningar i statskontoret och arméförvaltningen, nämligen

p 00 kronor, tjänstgöringspenningar 2,500 kronor och ortstillägg

600 kronor eller tillhopa 8,100 kronor, hvartill skulle kunna komma

ett ålderstillägg till lönen efter 5 år med 600 kronor.

I iråga slutligen om den hos landtbruksstyrelsen anställda vaktmästare

har kommittén till en början erinrat, att enligt gällande stat denne

atnjote samma aflömngsförmåner som vaktmästare i allmänhet inom

^centrala verken, nämligen lön 500 kronor och tjänstgöringspenningar

300 kronor eller tillhopa 800 kronor jämte ett ålderstillägg å 100

kronor, samt att, om vaktmästaren i sådan egenskap åtnjöte fri bostad

Jonen, sa länge denna förmån kvarstode, skulle minskas med 150 kronor’

hvarefter kommittén föreslagit, att äfven åt vaktmästaren i landtbruksstyrelsen

måtte medgifvas enahanda aflöning, som vid 1907 års riksdan

medgifvits vaktmästare i allmänhet uti statskontoret och arméförvaltningen,

nämligen lön 700 kronor, tjänstgöringspenningar 350 kronor

och ortstillägg 150 kronor eller tillhopa 1,200 kronor, hvartill efter

o ar skulle kunna komma ett ålderstillägg till lönen af 100 kronor.

och att vaktmästaren hos styrelsen äfven i fråga om afdrag för bostad

matte likställas med förenämnda vaktmästare i statskontoret och armélorvaltnmgen.

I anslutning till de beslut, som af den senast församlade lliksdagen

fattats ifråga om ny aflöningsstat för statskontoret och angående

organisation af arméns centrala förvaltningsmyndighet har kommittén

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet* Utlåtande N:o 10. 23

vidare hemställt, att såsom förutsättning för den blifvande nya afföningsstaten

måtte uppställas, att samtliga ordinarie tjänstinnehafvare

skulle, i deu mån ej undantag ansåges höra stadgas eller för särskilda

fall efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst 6

timmar hvarje söckendag.

Slutligen har kommittén ansett vid den blifvande nya staten för

landtbruksstyrelsen böra i alla tillämpliga hänseenden fästas enahanda

aflöningsvillkor, som vid 1907 ars riksdag antagits för statskontoret,

och framställt förslag i öfverensstämmelse därmed.

I den stat, som vid 1889 års riksdag fastställdes för landtbruksstyrelsen,

var, i öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag, »till

extra biträden, vikariatsersättning och expenser» upptaget ett anslagsbelopp

af 5.000 kronor.

Detta anslag höjdes vid 1898 års riksdag till 6,000 kronor och

vid 1904 års riksdag till dess nuvarande belopp, 9,000 kronor.

Beträffande ifrågavarande anslag liar kommittén anfört följande.

Sedan Riksdagen i skrifvelse den 23 maj 1900 anhållit, att

Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, huruvida och i hvad

mån personer, som vore hos statens ämbetsverk och myndigheter på

ett stadigvarande sätt sysselsatta med skrifgöromål och dylika sysslor,

kunde erhålla någon fastare anställning, äfvensom för Riksdagen framlägga

det förslag, hvartill denna utredning kunde föranleda, hade,

bland andra myndigheter, äfven landtbruksstyrelsen anbefallts att häröfver

afgifva underdånigt utlåtande.

I detta utlåtande, som afgifvits den 10 oktober 1906, hade styrelsen

erinrat, att det enligt gällande instruktion ålåge den bland

styrelsens ledamöter, hvilken benämndes sekreterare, att, utom annat,

ansvara för uppsättning af samt till styrelsens granskning öfverlämna

koncept till expeditioner i alla ärenden, som hos styrelsen föredragits,

äfvensom att hafva uppsikt öfver och ansvara för registrator- och

aktuariegöromålens behöriga skötande. Honom ålåge i sådant hänseende

tillse, att öfver inkommande handlingar samt utgående expeditioner

fördes särskilda diarier, att register därtill upprättades, att till

styrelsen inkommande handlingar behörigen emottoges, att remisser

och expeditioner behörigen afsändes eller till vederbörande utlämnades,

att expeditionslistor, protokoll, konceptexpeditioner och handlingar i

afgjorda mål ordnades och förvarades, att styrelsens arkiv hölles i

behörigt skick in. m.

Aflönings
villkor.

Anslag till

extra

biträden,

vikariatsersättning

och expenser.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Enligt hvad styrelsen vidare erinrat, funnes till handläggande af

ofvan uppräknade göromål icke, förutom sekreteraren, anställd någon

annan vare sig ordinarie eller extra ordinarie tjänsteman eller något

annat manligt biträde, utan hade styrelsen funnit med sin fördel mest

förenligt att i stället hos sig anställa kvinnliga biträden, af hvilka

två kunde anses hafva stadigvarande, regelbundet arbete hos styrelsen.

Det ena af dessa båda biträden, som alltsedan styrelsens inrättande

år 1890 varit därstädes anställdt, hade sysselsatts med skrifgöromål.

diarie- och registerföring, uppsättande af lättare expeditioner, expeditionsgöromål,

verkställande vid behof af kalender- och andra statistiska

arbeten, upprättande af styrelsens årsräkenskaper m. m. Det

andra biträdet hade varit sysselsatt hufvudsakligen med skrifgöromål

äfvensom med diarieföring. * Den för dessa båda biträden bestämda

arbetstiden på tjänsterummet hade utgjort för det förra biträdet omkring

6 och för det senare omkring 4 timmar dagligen.

Styrelsen hade sagt sig kunna med verklig tillfredsställelse vitsorda

den ordning och noggrannhet, hvarmed dessa kvinnliga biträden

utfört sina göromål, samt särskildt den synnerliga skicklighet, det

äldre biträdet ådagalagt vid fullgörandet af de- delvis ganska maktpåliggande

och kräfvande göromål, som åt henne anförtrotts, och hade

styrelsen förklarat sig anse det vara dess skyldighet att söka bereda

åt dessa och dylika, vare sig manliga eller kvinnliga biträden, som

framdeles kunde komma att anställas hos styrelsen, en fast anställning,

liksom äfven under vissa villkor pension vid viss framskriden ålder.

Enligt styrelsens mening stode för vinnande af detta ändamål icke

någon lämpligare utväg till buds, än att i styrelsens stat för två

ordinarie biträden upptoges aflöningar, fördelade i lön och tjänstgöringspenningar.

Tillo ledning för bestämmande af de belopp, hvarmed aflöningarna

borde utgå, hade styrelsen meddelat, att det äldre biträdet åtnjöte ett

>ordinarie arfvode» af 125 kronor i månaden eller 1,500 kronor för

år, kvarjämte samma biträde tillförsäkrats gratifikationer om tillhopa

800 kronor samt erhållit dyrtidstillägg med tio procent å såväl arfvodet

som gratifikationerna, alltså tillsammans 1,980 kronor för år, samt att

det andra biträdet åtnjöte ett »ordinarie arfvode» af 50 kronor i

månaden, gratifikationer om 100 kronor samt dyrtidstillägg med tio

procent å arfvodet eller inalles 760 kronor för år.

Enligt hvad styrelsens representant i kommittén meddelat, hade

emellertid aflöningen till det senare biträdet från och med ingången

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

25

af år 1907 höjts, i det att arfvodet satts till 75 kronor för månad

eller 900 kronor för år. Däremot skulle biträdet icke vidare komma

i åtnjutande af dyrtidstillägg. I gratifikation hade samma biträde vid

midsommaren 1907 bekommit ett belopp af 50 kronor.

Det vore vidare att omförmäla, att enligt uppgift från det äldre

biträdet hos landtbruksstyrelsen hon, utöfver ofvannämnda inkomst af

1,980 kronor för år, åtnjöte särskild ersättning för öfvertidsarbete,

och att på grund däraf hela hennes inkomst af arbete för ämbetsverkets

räkning år 1906 utgjort 2,580 kronor 50 öre.

I förberörda underdåniga utlåtande hade styrelsen föreslagit sådan

höjning af biträdenas aflöning, att dem måtte tilldelas en lön af 500

kronor jämte två ålderstillägg till lönen, hvardera om 100 kronor,

samt att tjänstgöringspenningar måtte beräknas för det ena biträdet

till G kronor för arbetsdag eller 1.800 kronor för år och för det andra

till 2 kronor 40 öre för arbetsdag eller 720 kronor för år.

För den händelse att styrelsens i nämnda hänseende framställda

förslag skulle vinna bifall, hade styrelsen ansett, att det i ämbetsverkets

stat för närvarande upptagna anslag å 9,000 kronor till extra biträden,

vikariatsersättning och expenser skulle kunna minskas med ett i förhållande

till de nämnda biträdenas aflöningsförmåner afpassadt belopp,

som dock till följd af den oafbrutet fortgående utvecklingen af styrelsens

verksamhet syntes ej böra bestämmas till mer än 2,000 kronor.

Styrelsen hade fördenskull hemställt, att ifrågavarande anslag måtte i

styrelsens stat upptagas med ett belopp af 7,000 kronor.

I sitt förutnämnda betänkande af den 81 sistlidne oktober angående

fastare anställning för vissa biträden hos statens ämbetsverk

och myndigheter hade kommittén hemställt, att åt biträden, som för

stadigvarande arbetsuppgifter vore hos statsmyndigheter anställda eller

hädanefter anställdes, måtte gifvas en fast ställning, hvarmed skulle

följa förutom aflöningen jämväl rätt till vissa andra förmåner, såsom

semester, sjukhjälp och, i vissa fall, ålderdomsunderstöd m. m. Det

skulle bero på Kungl. Maj:t att, i den män befintliga anslag därtill

lämnade tillgång, bestämma, om och i hvilken omfattning dylika

biträden finge inom ett ämbetsverk anställas; och skulle såsom fasta

biträden i regel anställas endast kvinnor.

Ur det allmännas synpunkt hade kommittén ansett böra förutsättas,

att anställning såsom fast biträde ej skulle ifrågakomma annat

än för biträde, hvars arbetskraft, i hufvudsakligen samma omfattning

som den ordinarie personalens, utnyttjades för statstjänsten, samt att

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami, 1 Afd, 10 Väft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

därjämte borde, för tillstånd att inrätta dylik biträdesbefattning, kräfva»

utredning, att behofvet af biträdes arbetskraft till nämnda omfattning

vore af stadigvarande beskaffenhet.

Beträffande aflöningen för dylika biträden, hade kommittén anfört,

att vid nu rådande prisförhållanden i hufvudstaden begynnelsearfvodet

för fasta biträden hos myndigheter därstädes ej borde bestämmas till

lägre belopp än 1,200 kronor för år, hvilket arfvode sedermera skulle,

i den mån sådant funnes af förhållandena påkalladt, kunna efter hand

höjas, dock icke utöfver 1,800 kronor för år. Grunderna för aflöningen

till ifrågavarande biträden skulle bestämmas af Kungl. Maj:t,

på förslag af vederbörande ämbetsverk, inom de af kommittén angifna

minimi- och maximibelopp.

I landtbruksstyrelsens ofvannämnda utlåtande af den 10 oktober

1906 hade styrelsen uttalat sin tillfredsställelse med det sätt, hvarpå

de hos styrelsen anställda kvinnliga biträden löst de dem anförtrodda

uppgifter. Ett oförtydbart erkännande häraf läge ock däri, att, vid

behandlingen af frågan om reglering af löneförhållandena m. in. hos

landtbruksstyrelsen, nämnda styrelse icke ansett sig böra ifrågasätta

anställning af biträdande ordinarie eller extra tjänstemän utan tilltrott

sig att kunna fortfarande tills vidare besörja de styrelsen åliggande

göromål med anlitande af enahanda slags biträden som hittills.

Att vid dylikt förhållande hos landtbruksstyrelsen skulle finnas

full och stadigvarande sysselsättning för två fasta biträden, syntes

kommittén uppenbart.

För dessa befattningar skulle gälla hvad kommittén rörande dylika

fasta biträden i allmänhet uti sitt nyssnämnda betänkande föreslagit

eller till beaktande framhållit. I afseende å aflöningsförmånerna torde

emellertid finnas påkalladt att göra undantag för det äldsta af de nuvarande

biträdena, under förutsättning att hon blefve till fast biträde

antagen. Det vore nämligen upplyst, att hon, som tjänstgjort hos

styrelsen allt från dess inrättande, hade sig anförtrodda uppgifter,

mera kräfvande och mångsidiga än de, som i allmänhet plägat åläggas

dylika biträden. Med afseende härå åtnjöte hon redan nu högre aflöning

för år än hvad kommittén tänkt sig som maximiarfvode för fasta

biträden i allmänhet, och hade landtbruksstyrelsen i sitt utlåtande af

den 10 oktober 1906 för henne föreslagit en aflöning, slutande å 2,500

kronor. I betraktande häraf hade kommittén icke funnit något att

erinra vid, att för henne personligen det fasta arfvodet bestämdes att

utgå med högst 2,500 kronor för år, dock att därå icke finge grundas

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

27

någon rätt för henne till högre ålderdomsunderstöd än det belopp,

som i sådant hänseende kunde komma att högst utgå enligt de åt

kommittén för fasta biträden i allmänhet föreslagna bestämmelser eller

900 kronor för år.

Med iakttagande häråt ansåge kommittén, att till arfvoden åt

fasta biträden i landtbruksstyrelsen borde beräknas ett belopp af högst

4,300 kronor för år. Härutöfver syntes för tillfälliga biträden böra

afses ett belopp af omkring 1,700 kronor äfvensom för särskildt anlitade

sakkunniga biträden 1,000 kronor. I sistnämnda hänseende

kunde erinras, att i instruktionen vore medgifvet, att, därest för något

ärende erfordrades utredning, som icke stode att vinna inom styrelsen

eller hos därunder lydande tjänstemän, styrelsen ägde för sådant ändamål

anlita särskildt sakkunnigt biträde.

Enligt den för landtbruksstyrelsen gällande instruktion skulle under

öfverdirektörens ämbetsresor och semester eller då han under viss

kortare tid vore förhindrad att förrätta sitt ämbete, ärendena, med

vissa inskränkningar, afgöras af styrelsens ledamöter, där ej Kung!.

Maj:t annorlunda förordnade. I regel funnes sålunda ej särskild vikarie

för chefen under dennes frånvaro.

Åt ledamot ägde styrelsen bevilja tjänstledighet för högst en manad.

Under ledamot sålunda beviljad tjänstledighet eller när ledamot

befunne sig på ämbetsresor, begagnade semester eller vore jäfvig att

taga del i ett ärendes behandling eller när ledamotsplats vore ledig,

ägde styrelsen antingen uppdraga åt annan ledamot att, jämte sin egen

tjänst, bestrida den förres åligganden eller ock meddela förordnande å

tjänsten åt person, som styrelsen undfått Kungl. Maj:ts bemyndigande

att vid förefallande behof förordna till tjänstens uppehållande. Enligt

hvad kommittén inhämtat, hade under semester för någon af de tekniska

ledamöterna städse annan ledamot uppehållit, jämte egen tjänst, den

lediges befattning. Endast vid semester för sekreteraren hade hittills

särskild vikarie förordnats.

Uti hvad sålunda gällde i ofvanberörda hänseenden hade någon

ändring icke ifrågasatts från landtbruksstyrelsens sida, och, med afseende

å de särskilda förhållanden, som förelåge beträffande detta ämbetsverk,

hade kommittén ansett sig icke äga anledning till erinran

vid den nämnda ordningen. Af denna följde, att till vikariatsersättning

under semester för styrelsens ordinarie tjänstemän endast behöfde beräknas

ett mindre belopp.

s. 28 Kontrollera mot PDF

LandtbruJis
styrdscn.

Departements
chefen.

28 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Därutöfver måste dock, i den händelse, med godkännande af kommitténs

förslag, tva fasta biträden anställdes hos landtbruksstyrelsen,

beredas medel för aflönande af vikarier för dessa under semester och,

inom de i kommitténs betänkande af den 31 sistlidne oktober angifna

gränser, vid förekommande sjukdomsfall.

För vikariatsersattning i det hela syntes dock ej behöfva beräknas

mer än 1,000 kronor.

Enligt hvad från landtbruksstyrelsen meddelats, hade de öfriga

utgifter, som bestridts af ifrågavarande anslag, under åren 1904, 1905

och 1906 utgjort respektive kronor 4,890:89, 5,016:30 och 4,658: 93

eller i medeltal för dessa tre år kronor 4,855: 37. Med afseende härå

och för att tillgodose behofvet någon tid framåt syntes för enahanda

ändamål böra beräknas ett belopp af 6,000 kronor.

För ofvan angifna särskilda ändamål skulle sålunda i landtbruksstyrelsens

stat böra uppföras ett årsanslag af 14,000 kronor.

Såsom jag- redan förut nämnt, har landtbruksstyrelsen icke haft

något att erinra mot kommitténs i betänkandet den 2 sistlidna november

afgifna förslag.

Ej heller har styrelsen i sitt förenämnda utlåtande af den 21 i

samma månad framställt någon anmärkning mot kommitténs förslag

i betänkandet af den 31 oktober 1907.

Äfven jag biträder i hufvudsak kommitténs förslag till lönereglering

för landtbruksstyrelsen.

Styrelsens arbete är redan nu af den betydelse och omfattning,

att de af kommittén föreslagna aflöningar åt styrelsens chef och ledamöter

enbart med hänsyn därtill icke kunna anses för höga; och med

den snabba utveckling, hvari glädjande nog det svenska landtbruket

för närvarande synes vara stadt, är det att förvänta, att äfven betydelsen

och omfattningen af styrelsens ämbetsförvaltning komma att

för hvarje år stegras. Icke minst torde småbrukets alltmer stigande

betydelse för nationalhuskållningen komma att ställa allt jämt ökade

kraf på styrelsens förmåga af initiativ och ledning. De ringa kapitaltillgångar,

med Indika det lilla jordbruket arbetar, göra nämligen, att

detta i än högre grad än det större är beroende af impulser och stöd

från det allmännas sida. Men äfven för jordbruket i dess helhet torde

betydelsen af en kraftig ledning blifva allt större ju mer det blir nödvändigt

att söka afvinna jorden stegrad afkastning så till mängd som

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10. 29

värde. Motsvarande förhållande gör sig gällande äfven på fiskets område.

Nya fiskeplatser måste uppsökas, bättre fångstmetoder inläras,

fiskodlingen lämnas erforderligt stöd o. s. v., allt uppgifter, som komma

att ställa stora kraf på fiskeriadministrationen och ledningen af densamma.

..ii

Det är emellertid ej blott i afseende å produktionens okande som

växande uppgifter vänta styrelsen. Äfven ordnandet och underlättandet

af afsättningen af landtbrukets och fiskets produkter såväl inom som

utom landet torde komma att i ökad mån taga dess krafter i anspråk.

Skall styrelsen kunna i alla dessa hänseenden fylla de kraf, som

sålunda synas vänta densamma, måste emellertid aflöningsförhållandena

för såväl dess chef som dess ledamöter så ordnas, att till dessa platsei

alltid de yppersta krafter må kunna påräknas.

I fråga om den för styrelsens vaktmästare föreslagna aflöning

torde jag böra nämna att i eu till Kung!. Maj:t ingifven, den 25 oktober

1907 dagtecknad skrift styrelsen för statens vaktmästareförening anhållit

att vid blifvande löneregleringar aflöningarna för vaktmästare

måtte bestämmas efter i viss mån andra grunder än som vid 1907 års

riksdag tillämpats i fråga om vaktmästare vid statskontoret.

Då emellertid icke någon rubbning nu synes böra företagas i

aflöningsgrunder, som så nyligen fastslagits, torde förenämnda skrift ej

föranleda någon afvikelse från kommitténs förslag.

Mot den af kommittén för beviljande af de föreslagna nya afiöningsförmånerna

uppställda förutsättning eller att samtliga ordinarie

tjänstinnehafvare skola, i den mån ej undantag kunna anses höra stadgas

eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet

tillstädes minst G timmar hvarje söckendag, har jag ej någon

erinran att göra. Bestämmelse i sådant hänseende i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad soin redan stadgats för statskontoret syne»

alltså i sinom tid böra intagas uti instruktionen för styrelsen.

Ej heller föranleda de af kommittén föreslagna särskilda villkor

och bestämmelser för åtnjutande af de nya aflöningsförmånerna någon

erinran från min sida. .....

I ett afseende anser jag mig emellertid för närvarande icke kunna

ansluta mig till kommittén, nämligen i fråga om anställandet hos styrelsen

af två fasta kvinnliga biträden. Kommittén har i denna del

hänvisat till sitt den 31 oktober 1907 i ämnet afgifna betänkande.

Nu är emellertid förhållandet, att af de åtskilliga myndigheter, hvilkas

utlåtanden öfver nämnda betänkande infordrats, en stor del ännu icke

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

hunnit inkomma med sina yttranden. Härtill kommer, att såväl i en

del redan inkomna utlåtanden som särskildt uti en från styrelsen för

föreningen af kvinnor i statens tjänst i december 1907 ingifven underdånig

skrift åtskilliga anmärkningar och däribland äfven sådana af

djupt ingripande principiell betydelse framställts mot det sätt, hvarpå

kommittén sökt lösa frågan om ordnande af skrifbiträdenas ställning.

Att redan nu och utan att afbida den ytterligare utredning, som

infordrats, söka definitivt lösa denna grannlaga fråga, har under dylika

omständigheter icke synts mig lämpligt. Jag anser således, att med frågan

om anställande af kvinnliga biträden hos styrelsen bör få anstå ännu

någon tid, till dess frågan kan bedömas från de allsidiga synpunkter

dess vikt kräfver. Denna omständighet inverkar emellertid såsom af

det föregående framgår, icke på det beräknade anslagsbehofvet, åtminstone

icke i den mån, att däraf skulle kunna föranledas någon rubbning

i den föreslagna statens belopp.

^ anslutning till hvad jag sålunda anfört tillåter jag mig framlägga

följande förslag till stat för landtbruksstyrelsen, att gälla från

och med år 1909:

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Orts-

tillägg.

Summa.

Öfverdirektören och

chefen.......

6,200

2,800

1,000

10.000

1 byråchef.....

5,000

2,500

600

8,100

{Efter 5 år'' kan lönen

3 byråchefer . . . .

15,000

7,500

1,800

24,300

med 600 kronor.

1 vaktmästare . . .

Till extra biträden,

vikariatsersättning

700

350

150

1,200

< Efter 5 år kan lönen

med 100 kronor.

och expenser . . .

_

—

—

14,000

Summa

—

—

—

57,600

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor

årligen. °

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

31

Nyssnämnda belopp 57,600 kronor öfverskjuter med 22,800 kronor

den nuvarande statens slutsumma 114,800 kronor, därvid emellertid

hänsyn icke tagits till ålderstillägg.

För åtnjutande af de för ordinarie befattningshafvande sålunda

föreslagna aflöningsförmånerna föreslår jag, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad kommittén hemställt och med hvad Riksdagen nästlidna

år beslutat i fråga om statskontoret, följande villkor och bestämmelser

nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning i landtbruksstyrelsen skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation

af ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet

kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom, därest

ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma

ej längre kan såsom själfständigt ämbetsverk anses, eller därest

vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas till annat

ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad

och den aflöning, han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning

sköta de med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts

förordnande, tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning i landtbruksstyrelsen icke må förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,

såframt ej, hvad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, hvad angår

innehafvare af annan befattning, landtbruksstyrelsen, uppå därom

gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller

tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i

ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare

mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men

för den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till

den, som erhållit förordnande att uppehålla befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår

ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag

eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är

lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under

ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen

eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller

eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänsteman eller betjänt för tid,

hvarunder han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af

Iandtbruksstyrelsen pröfvas böra användas till befattningens uppehållande,

skall under tiden innehållas, såvida ej Iandtbruksstyrelsen finner skäligt

låta honom uppbära något däraf;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att

innehafvare!! under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller

fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras

honom till last den tid, lian åtnjutit semester, under iakttagande att

den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret

näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;

börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som före den

nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till

befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller

på grund af förordnande i följd af frågan om reglering af löneförhållandena

m. in. vid Iandtbruksstyrelsen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att styrelsens chef och ledamöter äga årligen, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, en

hvar under en och en half månad;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till

månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stut sutskottets Utlutande N:o 10. 39

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed.

Därjämte torde, i öfverensstämmelse med hvad som jämlikt

Kungl. Maj:ts och Riksdagens föregående år fattade beslut blifvit

bestämdt för statskontoret, böra meddelas bestämmelser angående

skyldighet för efter den nya lönestatens trädande i kraft nytillträdande

befattningshafvande att underkasta sig nyss omförmälda villkor och

bestämmelser samt om förfaringssättet med sådana äldre befattningshafvande,

livilka icke före viss tid, hvilken lämpligen torde kunna

bestämmas till den 1 november 1908, anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser, och

som icke kunna därtill lagligen förbindas.»

I betraktande af det maktpåliggande och alltjämt ökade arbete,

som åligger landtbruksstyrelsen, och de stora kraf, som ställas på styrelsens

initiativ och ledning inom de områden, som ligga under dess verksamhetskrets,

anser utskottet en förhöjning i aflöningarna för styrelsens

chef och ledamöter vara af omständigheterna påkallad. Då utskottet

funnit den af Kungl. Maj:t för landtbruksstyrelsen föreslagna stat, hvad

beträffar aflöningarnas belopp och deras fördelning i lön, tjänstgöringspenningar

och ortstillägg, i allmänhet stå i öfverensstämmelse med den

af 1907 års Riksdag fastställda staten för statskontoret, och då utskottet

icke haft något att erinra mot det i staten upptagna belopp till extra

biträden, vikariatsersättning och expenser, finner utskottet sig böra tillstyrka,

att denna stat varder af Riksdagen antagen; och som de för åtnjutande

af löneförmånerna uppställda villkor och bestämmelser äro

desamma, som af Riksdagen förut blifvit i sådant hänseende fastställda,

får utskottet äfven förorda deras godkännande af Riksdagen.

Hvad beträffar frågan om den tid ordinarie tjänsteinnehafvare

skall vara skyldig att vara tillstädes å ämbetsrummet, har departementschefen

till ofvannämnda statsrådsprotokoll uttalat, att bestämmelse i

sådant hänseende, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad som

redan stadgats för statskontoret, syntes i sinom tid böra intagas

uti instruktionen för landtbruksstyrelsen. I likhet med hvad näst

lidet års Riksdag beslöt vid löneregleringen för statskontoret, anser

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 5

Utskotteie

yttrande.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

utskottet emellertid, att bestämmelse i nu angifven riktning bör uppställas

såsom förutsättning för Riksdagens godkännande af den föreslagna

aflöningsstaten och att därför efter lönestaten bör intagas en

bestämmelse af följande lydelse:

»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1909 under förut

sättning att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelat föreskrift därom, att

samtliga ordinarie tjänstemän och betjänte skola, i den mån ej undantag

kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas,

vara å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar hvarje söckendag.»

I anslutning till hvad Kungl. Maj:t i öfrigt föreslagit hemställer

utskottet,

att Riksdagen må

a) godkänna följande ailöningsstat för landtbruksstyrelsen:
-

Tjänst-

Lön.

görings-

Orts-

Summa.

pennin-

tillägg.

gar.

Öfverdirektören och

chefen ............

6.200

2,800

1,000

10,000

1 byråchef .........

5.000

2.500

600

8,100

/Efter 5 år kan lönen

3 byråchefer.........

15,000

7,500

1,800

21,300

/höjas med 600 kr.

1 vaktmästare......

700

350

150

1,200

/Liter 5 år kan lönen

\höjas med 100 kr.

Till extra biträ-

den, vikariatser-

sättning och ex-

penser ............

—

—

—

14,000

Summa | — | —

—

57,600

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle,

skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom

utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

b) besluta att under ofvanstående aflöningsstat

skall införas följande bestämmelse:

»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1909

under förutsättning att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar

föreskrift därom, att samtliga ordinarie tjänstemän

och betjänte skola, i den mån ej undantag kunna

anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning

medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst

6 timmar hvarje söckendag.»;

c) godkänna följande villkor och bestämmelser

för åtnjutande af de i staten upptagna aflöningsförmåner,

nämligen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stat ml skottets Utlåtande N:o 10.

att innehafvare af ordinarie befattning i landtbniksstyrelsen

skall vara underkastad den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,

som vid en möjligen inträdande förändrad organisation

af ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar

eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i

sådant hänseende, äfvensom, därest ämbetsverkets ställning

inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma

ej längre kan såsom själfständigt ämbetsverk

anses, eller därest vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande

göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk,

vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad

och den aflöning han innehar, efter ny eller förändrad

arbetsordning sköta de med befattningen förenade

göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra

i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning i landtbruksstyrelsen

icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens

eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk

ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelse för ATerk eller bolag,

som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom

tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

af hvad slag som helst, såframt ej, hvad

angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, hvad angår

innehafvare af annan befattning, landtbruksstyrelsen,

uppå därom gjord framställning'' och efter pröfning,

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hederligt för tjänstgöringen i

ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen

kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast

för den tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort

eller åtnjutit semester, men för den tid, han

eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till

den, som erhållit förordnande att uppehålla befattningen;
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning

förrätta, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget,

men att den, som undfår ledighet för svag

hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring

hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra

särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges

från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så

mycket af lönen eller ortstillägget, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest pröfvas

skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänsteman eller

betjänt för tid, hvarunder han afhållit sig från tjänstgöring

utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd

från tjänstgöring eller i häkte tagen, den del

af hans aflöning, som icke af landtbruksstyrelsen

pröfvas böra användas till befattningens uppehållande,

skall under tiden innehållas, såvida ej landtbruksstyrelsen

finner skäligt låta honom uppbära något däraf;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids

fortsatt innehafvande af befattning i samma lönegrad

är i staten medgifven, tidpunkten för förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att

innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den

tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,

med godt vitsord bestridt sin egen eller, på

grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke

må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester,,

under iakttagande att den högre aflöningen ej får

tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter

det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;

börande löntagare därvid tillgodoräknas den

tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft

förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig

på grund af fullmakt eller konstitutorial eller på grund

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o JO.

37

af förordnande i följd af frågan om reglering af löneförhållandena

in. in. vid landtbruksstyrelsen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad

tid för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått

den lefnads- och tjänsteålder, som berättiga!

honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda,

att styrelsens chef och ledamöter äga årligen,

när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång

kan ske, åtnjuta semester, en hvar under en och en

half månad; „ „. ,

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,

entledigande eller dödsfall själfva lönen äfvensom

ort&tillägget utgå till månadens slut; o

att i fråga om skyldighet att från tjänsten åtgå

äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad

i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt

till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikrafttrådande

eller, såvidt angår innehafvare af befattning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen

stadgadt; samt .

att den, som tillträder den nya aflömngsstaten,

skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts

bestämmande, upphörande af eller minskning i extra

inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed.

d) förklara, .

ej mindre, att enhvar, som med eller etter ingången

af år 1909 tillträder ordinarie befattning i

landtbruksstyrelsen, skall vara pliktig att underkasta

sig förberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af

ordinarie befattningar i nämnda styrelse, hvilka icke

före den 1 november 1908 anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor

och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill

förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills

tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den män

ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda

lag, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

dem; samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

e) i riksstaten uppföra anslaget till landtbruksstyrelsen,

nu 34,800 kronor, med ett med 22,800

kronor till 57,600 kronor förhöjdt belopp.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

LoT™j?rt 4:0 . Kun"L MaJ:t har föreslagit Riksdagen att, med förklarande

institutet vid den i staten för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp uppta8''na

anslagspost »extra lärare, arfvoden» skulle minskas med 2,500

14-J kronor till 9,200 kronor, medgifva att i samma stat måtte efter anslagsposten

»6 lektorer» upptagas »1 adjunkt» med aflöning af 3,000 •

kronor, däraf 2,000 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar,

med bestämmelse tillika att efter 5 år aflöningen kunde höjas med

500 kronor, efter 10 år med ytterligare 500 kronor, efter 15 år med

ytteiligare 500 kronor och efter 20 år med ytterligare 500 kronor, att

af hvarje ålderstillägg 350 kronor skulle räknas tillhöra lönen och 150

kronor tjänstgöringspenningarna, att, därest adjunkten åtnjöte fri bostad,

skuile å lönen afdraga^ 500 kronor årligen, samt att de villkor och

förbehåll, som nu vore stadgade för åtnjutande af de i staten för landtbruks-

och mejeriinstitutet vid Alnarp i öfrigt upptagna aflöningsförmåner,

skulle gälla äfven för ifrågavarande adjunktsbefattning.

I detta ärende har departementschefen till förberörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

>1 den stat, som år 1902 fastställdes för landtbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp, upptogs till extra lärare ett belopp af 11,700 kronor.

Då ny stat efter beslut vid 1905 års riksdag samma år fastställdes, bibehölls

detta belopp oförändradt. Vid sistnämnda tillfälle, då lönerna

för institutets lektorer höjdes, förelåg äfven fråga om beredande af

förbättrade villkor åt extralärarna, i det att institutets styrelse, bland

annat, hemställt, att extra läraren i mejerilära och bakteriologi måtte

tillerkännas ett arfvode af 3,000 kronor med rätt till tjänstårsberäkning

äfvensom ålderstillägg till samma antal och belopp som adjunkterna

vid de allmänna läroverken. Till stöd för de begärda löneförbättringarna

anfördes, bland annat, att lärarna vid institutet otvifvelaktigt

redan från början af vederbörande myndigheter samt statsmakterna

ansetts böra vara minst likställda med lärarna vid de allmänna

läroverken, att de likväl, med i de flesta fall högre kompetens

°“ större undervisningsskyldighet, hade en ogynnsammare ekonomisk

ställning än nämnda lärare, att det därför vore att befara, att

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10. 39

institutet icke skulle kunna till lärare påräkna andra krafter än sädana,

som på grund af mindre duglighet icke lyckats vinna anställning vid

allmänna läroverken eller uti andra bättre aflönade befattningar, samt

att dessa skäl gällde icke blott lektorerna utan äfven extra lärarna,

hvilkas ställning och arfvoden redan då visat sig otillfredsställande. Landtbruksstyrelsen,

som tillstyrkte löneförbättring åt lektorerna, förklarade

sig emellertid hysa tvekan, huruvida förhållandena då ännu kunde antagas

med full säkerhet gifva stöd åt institutsstyrelsens åsikt om behofvet

af eu förhöjning af de extra lärarnas arfvoden. Anslaget till

dem hade så nyligen beviljats, nämligen år 1902, att någon bestämd

erfarenhet i detta hänseende då ännu icke kunnat erhallas. Det kundo

visserligen antagas, att höjningen af lönerna för lärarna vid do allmänna

läroverken äfven kunde komma att inverka på möjligheten att

till extra lärare vid landtbruksinstituten, särskildt vid Alnarp, erhålla

fullt lämpliga personer, och äfven kunde utsikterna till förvärf inom

vissa industrigrenar så ökas. att svårighet kunde möta att vid vissa af

ifrågavarande befattningar kunna fästa så goda lärarkrafter som de, af

hvilka instituten vore i behof, men då sådan erfarenhet här om då ännu

icke förelåge, ansåge landtbruksstyrelsen tiden icke vara inne att i

denna del vidtaga ändring i gällande stat.

Med hänsyn till hvad landtbruksstyrelsen sålunda anfört förklarade

föredragande departementschefen sig anse, att frågan om höjda

arfvoden åt extra lärarna icke borde, åtminstone för det dåvai ande,

föranleda någon vidare åtgärd. På grund häraf förföll frågan. I

I underdånig skrifvelse den 6 september 1907 har styrelsen för

institutet vid Alnarp gjort framställning om förbättrade aflöningsvillkor

för extra läraren i mejerilära och bakteriologi, hvilken äfven benämnes

mejeriinstruktör. Styrelsen har därvid anfört följande. Sedan genom

lektor N. Engströms frånfälle den 28 augusti 1906 lektorsbefattningen

i mejerilära och bakteriologi vid institutet blifvit ledig och denna

tjänst därefter dels uppehållits på förordnande, dels senare tillträda

af dåvarande extra läraren uti anförda ämnen, mejeriinstruktören vid

institutet, filosofie doktorn L. F. Rosengren, hade det icke lyckats att

till besättande af denne senares ledigblifna befattning såsom extra

lärare och mejeriinstruktör erhålla någon kompetent person, ehuru

platsen först en gång samt efter ansökningstidens utgång och någon

tids förlopp ytterligare ännu en gång blifvit på öfligt sätt uti allmänna

tidningarna förklarad till ansökan ledig. Styrelsen för institutet, som

äfven på enskild väg förgäfves sökt till platsen förvärfva lämplig per
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

son, hade med anledning däraf känt sig förvissad, att svårigheten att

besätta anförda plats icke blott berodde af brist på därtill lämpliga

personer, utan i väsentlig mån på befattningens beskaffenhet. Då densamma

icke för närvarande kunde aflönas högre än med 2,500 kronor

jämte bostad, men utan ålderstillägg, och innehafvaren af denna extralärarplats

icke kunde beräkna tjänstår och därmed meritera sig till en lektorsbefattning

i ämnet eller annan liknande tjänst, visade det sig nämligen,

att till platsen kompetenta personer föredroge att söka och med lätthet

erhölle fördelaktigare befattningar på annat håll. Då emellertid den

viktiga mejeriundervisningen i vårt land komme att lida allvarligt men

däraf, att lämpliga lärarkrafter vid den högsta läroanstalten i ämnet icke

kunde förvärfvas och rekryteras, och ifrågavarande plats särskildt borde

vara af den beskaffenhet, att innehafvaren däraf kunde tänkas och

äfven påräkna att få ersätta och efterträda eu afgående lektor i ämnet,

ansåge styrelsen sig böra i underdånighet fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet

på behofvet, för att icke säga nödvändigheten, af att söka

ändra befattningens beskaffenhet sålunda, att dugliga sökande till densamma

skulle kunna påräknas eller, om kompetent person till densamma

ej för ögonblicket skulle finnas, yngre förmågor skulle kunna

finnas hågade att söka utbilda sig för densamma. Att för denna tjänst

i alla händelser en utbildning vore af nöden, som knappast understege

lektorns i ämnet, framginge tydligt nog däraf, att enligt institutets

stadgar mejeriinstruktören vore skyldig biträda lektor såväl vid

undervisningen uti mejerilära och bakteriologi som vid öfningarna uti

dessa ämnen å laboratoriet. Institutsstyrelsen har på grund häraf

hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga nödiga åtgärder för att

åstadkomma sådan ändring af extralärarbefattningen i mejerilära och

bakteriologi vid landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, att densamma

i likhet med lektorsbefattningarna uppfördes å ordinarie stat

med tjänsteårsberäkning och samma lön och ålderstillägg som för

adjunkt vid rikets allmänna läroverk, med afdrag af högst 350 kronor

för bostad.

Landtbruksstyrelsen har häröfver den 31 oktober 1907 afgifvit

underdånigt utlåtande och därvid anfört följande.

Enligt 34 § i nådiga stadgarna för landtbruks-och mejeriinstitutet

vid Alnarp den 3 juni 1904 ålåge det extra läraren i mejerilära och

bakteriologi att, förutom honom tillhörande egentlig undervisningsskyldighet,

tjänstgöra såsom mejeriföreståndare och instruktör vid institutets

mejeri samt handleda och öfvervaka eleverna vid deras öfningar

och arbeten därstädes. Detta förhållande äfvensom den omständigheten,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10. 41

att innehafvare!! af motsvarande befattning vid det förutvarande mejeriinstitutet

vid Alnarp skulle enligt de för sistnämnda institut den 19

maj 1893 tillsvidare utfärdade stadgar benämnas mejeriinstruktör, hade

föranledt därtill, att ifrågavarande befattning, ehuru utan egentligt stöd

i numera gällande bestämmelser, kommit att benämnas mejeriinstruktörsbefattningen.

Redan vid omorganisationen af Alnarps landtbruksinstitut och

mejeriinstitutet vid Alnarp hade af landtbruksstyrelsen uti dess underdåniga

utlåtande den 28 maj 1901 framhållits, att den då föreslagna

extra läraren i mejerihushållning och bakteriologi borde hafva en

fastare ställning än de öfriga extra lärarna, en åsikt, som dock icke

för det dåvarande hade ledt till något direkt förslag i nämnda hänseende.

Emellertid hade erfarenheten visat, att det icke läte sig göra

att med nuvarande aflöningsförmåner och nuvarande sättet för extra

lärarens i mejerilära och bakteriologi antagande, det vill säga med

villkor om 6 månaders ömsesidig uppsägning, erhålla någon till befattningen

kompetent sökande. Det syntes under sådana förhållanden

vara erforderligt, att ifrågavarande befattning förändrades såtillvida, att

innehafvaren af densamma erhölle en fastare ställning än den, som

vore extra lärarna vid institutet beskärd, och att, pa sätt institutsstyrelsen

föreslagit, aflöningsförmånerna vidkommande denna befattning

i staten för institutet upptoges i likhet med adjunktsbefatt
ningarna

vid de allmänna läroverken eller, enligt landtbimksstyrelsens

åsikt, hellre i likhet med adjunktsbefattningarna vid landtbruksinstitutet

vid Ultuna, och befattningsinnehafvaren benämndes mejeriinstruktör,

i hvilken händelse emellertid det i staten för landtbruksoch

mejeriinstitutet vid Alnarp till »extra lärare, arfvoden» upptagna

belopp borde minskas med 2,500 kronor, motsvarande det nuvarande

arfvodet för extra läraren i mejerilära och bakteriologi.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt, har landtbruksstyrelsen

hemställt, dels att uti staten för landtbruks- och mejeriinstitutet vid

Alnarp måtte upptagas en mejeriinstruktör med en aflöning af 3,000

kronor, däraf lön 2,000 kronor och tjänstgöringspenningar 1,000 kronor,

med bestämmelse att efter 5 år aflöningen kunde höjas med 500

kronor, efter 10 år med ytterligare 500 kronor, efter 15 år med yttei’- ligare 500 kronor och efter 20 år med ytterligare 500 kronor samt att,

så länge mejeriinstruktören åtnjöte fri bostad, å lönen skulle afdragas

500 kronor årligen, allt med tillämpning af nu gällande villkor beträffande

aflöningarnas åtnjutande, dels ock att det i staten för institutet under

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Häft. G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Departements

chefen.

Utakottets

yttrande.

rubriken till »extra lärare, arfvoden» upptagna belopp måtte minskas

med 2.500 kronor.

Det nu vid landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp inträdda

förhållandet, att allvarliga svårigheter mött för återbesättandet af den

för institutets verksamhet och utvecklingen af landets mejerihandtering

synnerligen maktpåliggande befattningen såsom extra lärare i mejerilära

och bakteriologi vid institutet samt föreståndare och instruktör

vid dåvarande mejeri, synes mig otvetydigt gifva vid handen, att

eu förändring af ifrågavarande lärarbefattning i syfte att gifva dess

innehafvare en säkrare och mera tryggad ställning är af beliofvet påkallad.

Såsom af handlingarna framgår, torde det icke kunna bestridas,

att osäkerheten i ställning och de knappa aflöningsvillkoren måste till

hufvudsaklig del bära skulden till, att platsen måst stå obesatt. I

jämförelse med de inkomster, hvilka numera såväl inom statsförvaltningen

som i de praktiska yrkena bjudas personer med ungefär liknande

utbildning och åligganden, kunna ifrågavarande extralärares aflöningsförmåner

och ställning i öfrigt icke sägas utgöra någon lockelse för

dugliga personer till att öfvertaga befattningen. Jag delar därför fullständigt

landtbruksstyrelsens mening, att ifrågavarande befattning bör

förändras till likhet med de adjunkturer, som redan för närvarande

finnas inrättade vid landtbruksinstitutet vid Ultuna.

Då den nye adjunktens aflöning bör i staten upptagas med 3,000

kronor, men afdrag för fri bostad bör göras med 500 kronor, blifver

utgiftsbeloppet blott 2,500 kronor, hvadan anslaget till institutet icke

röner inverkan af förändringen. Ålderstilläggen böra utgå från det

särskilda förslagsanslaget för dylikt ändamål.»

Då ny stat för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp blifvit

så nyligen som år 1905 fastställd att gälla från och med år 1906, Inr

utskottet hyst betänkligheter mot att redan nu må företagas rubbning

i denna stat; men med afseende därå att, enligt hvad utskottet inhämtat,

äfven på annat håll yppats svårigheter att kunna besätta befattning

af likartad beskaffenhet och då det är af stor vikt att undervisningen

i mejerilära och bakteriologi vid institutet varder af skicklig

person uppehållen, har utskottet ansett sig böra biträda Kungl. Majrts

föreliggande förslag och hemställer alltså,

att Riksdagen må. med förklarande att den i

staten för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10. 43

upptagna anslagspost »extra lärare, arfvoclen» skall

minskas med 2,500 kronor till 9,200 kronor, medgifva

att i samma stat må efter anslagsposten »6 lektorer»

upptagas »1 adjunkt» med aflöning åt 3,000

kronor, däraf 2,000 kronor lön och 1,000 kronor

tjänstgöringspenningar, med bestämmelse tillika att

efter 5 år aflöningen kan höjas med 500 kronor, efter

10 år med ytterligare 500 kronor, efter 15 år med

ytterligare 500 kronor och efter 20 år med ytterligare

500 kronor, att af hvarje ålderstillägg 350 kronor

skola räknas tillhöra lönen och 150 kronor tjänstgöringspenningarna,

att, därest adjunkten åtnjuter fri

bostad, skola å lönen afdragas 500 kronor årligen,

samt att de villkor och förbehåll, som nu äro stadgade

för åtnjutande af de i staten för landtbruksoch

mejeriinstitutet vid Alnarp i öfrigt upptagna aflöningsförmåner,

skola gälla äfven för ifrågavarande

adjunktsbefattning.

Veteriuärunclervisuingeii.

5:o) Kungi. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att dels godkänna

det i statsrådsprotokollet intagna förslaget till stat för veterinär- skara.

inrättningen i Skara äfvensom de villkor och förbehåll, som föreslagits [5.]

för åtnjutande af de i samma stat upptagna aflöningsförmåner,

dels förklara,

ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången af år 1909

tillträdde ordinarie befattning vid inrättningen, skulle vara pliktig underkasta

sig förberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar

vid inrättningen, hvilka icke''före den 1 november 1908 anmälde, att

de ville underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor

och bestämmelser, och som icke lagligen kunde därtill förbindas, skulle

varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom,

i den mån ej annat föranleddes af bestämmelserna i gällande lag

angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt till

pension, som dittills tillkommit dem; samt

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

dels höja det under anslagstiteln »veterinärundervisningen» upptagna

anslaget till veterinärinrättningen i Skara, nu 1,400 kronor, med

4,000 kronor till 5,400 kronor.

I detta ärende har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Sedan Riksdagen år 1886, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

hvad Kungl. Maj:t redan år 1884 föreslagit, för sin del beslutat,

att veterinärinrättningen i Skara skulle ombildas till en fullständig

hofbeslagsskola för utbildande af civila och militära hofslagare och

att där fortfarande finge underhållas en sjukvårdsanstalt för husdjur,

hvarest lämplig praktisk undervisning i behandling af enklare åkommor

hos husdjuren borde lämnas åt dem, som ville häraf begagna sig, samt

Kungl. Maj:t godkänt detta Riksdagens beslut, framlade Kungl. Maj:t,

efter medicinalstyrelsens och styrelsens för veterinärinrättningen hörande''

för 1888 års Riksdag förslag till stat för nämnda inrättning. Däri

upptogos, bland annat, aflöningar till föreståndaren å 3,500 kronor, till

instruktionssmeden å 1,000 kronor och till två drängar å 450 kronor

hvardera. Alla dessa skulle därjämte åtnjuta fri bostad. Riksdagen

anförde emellertid, att föreståndaren icke torde blifva så upptagen af

sina göromål för läroanstaltens räkning, att han icke borde kunna

bereda sig tillfälle till en ganska vidsträckt verksamhet såsom praktiserande

veterinär. Med hänsyn härtill och då föreståndaren tillika

koniine att åtnjuta förmånen af fri bostad, ansåge Riksdagen, att föreståndarens

kontanta aflöning lämpligen kunde bestämmas till allenast

2,500 kronor. Då vidare instruktionssmeden skulle vara berättigad

att vid anstalten för egen räkning bestrida skoning af hästar äfvensom

där erhålla fri bostad, föreställde sig Riksdagen, att ett belopp af

800 kronor vore att anse såsom fullt tillräcklig aflöning åt ifrågavarande

instruktionssmed. Riksdagen godkände därför följande, af Kungl. Maj:t

därefter genom nådigt bref den 31 maj 1888 fastställda och ännu

gällande stat för veterinärinrättningen i Skara:

föreståndaren, jämte fri bostad, lön kronor 1,500: —

„ tjänstgöringspenningar „ 1,000:— kronor 2,500: —

instruktionssmeden, jämte fri bostad, lön .................... 800:_

ägande instruktionssmeden att för egen räkning och

med egna arbetare bestrida skoning af hästar, utan

att likväl lärlingarnas undervisning därigenom får

lida något intrång;

transport kronor 3,300: —

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

45

transport kronor

förbrukning af järn, kol och redskap under en fyra

månaders kurs för 12 civila ocli sex månaders kurs

för 12 militära hofslagare efter 30 kronor för

hvarje lärling ........................................ »

två drängar, jämte bostad, lön 450 kronor för hvardera ,,

ved och lyse för elever och undervisningslokaler, under
visningsmateriell

och onera m. m............... «

premier åt lärlingarna, motsvarande afkastningen af

det utaf E. U. Uggla, A. Hellstadius och N. Thunberg

för ändamålet donerade kapital............................... »

bvggnaders underhåll ........................................................... »

%J o o ----

3.300: —

720: —

900: —

1,005: —

75: —

800: —

Summa kronor 6,800

Till bestridande af dessa utgiftsposter skola enligt nämnda nådiga

bref användas dels det ordinarie statsanslaget

dels ock följande särskilda inkomster:

arrendeafgiften för hemmanet Brogården med tillhörande

kvarn och torp, beräknad till

arrendeafgifter för öfriga till inrättningen upplåtna

fastigheter............................................................................

afkastningen af det utaf E. U. Uggla, A. Hellstadius

och N. Thunberg donerade, till premier afsedda

kapital.....................................................................................

räntor å inrättningens kapital, 18,550 kronor

kronor 1,400:

3,000: —

1.400: —

t o

925

Summa kronor 6.800

För hvart och ett af åren 1902 — 1908 har Riksdagen därjämte

å extra stat beviljat — förutom ett tillfälligt anslag för år 1902 till

nybyggnader, reparationer, täckande af uppkommen brist m. m.

ett belopp af 900 kronor, däraf 200 kronor till vikarie åt föreståndaren,

100 kronor till löneförbättring åt två drängar samt återstoden såsom

bidrag till bestridande af utgifter för ved och lyse för elever samt

undervisningslokaler, undervisningsmateriell och onera m. m.

Gällande nådiga stadga för veterinärinrättningen är utfärdad

den 1 februari 1889.

Genom nådigt bref den 25 oktober 1901, i anledning af ifrågasatt

allmän lönereglering för statens ämbets- och tjänstemän m. fl., anbefallde

Kung!. Maj:t veterinärinrättningens styrelse att inkomma med

opaginerad Kontrollera mot PDF

4G

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

utredning, huruvida för tiden efter år 1902 ändringar ansåges böra

äga rum i den för inrättningen gällande lönestat samt om tillfälle

kunde föreligga att genom förenkling i förvaltningen åstadkomma

indragning af någon tjänst. Med anledning häraf inkom styrelsen med

underdånig skrifvelse den 16 maj 1902, hvari styrelsen tillkännagaf,

att något tillfälle till förenkling i förvaltningen eller indragning af

tjänst icke förelåg, samt i öfrigt anförde, bland annat, följande.

Hvad föreståndarens löneförmåner vidkomme, ansåge styrelsen

dem vara redan från början allt för knappt tilltagna, och sedan prisen

å lifsförnödenheter under tiden från år 1888 betydligt stegrats samt

penningvärdet minskats, måste samma löneförmåner ännu mindre anses

motsvara de kvalifikationer, som man borde fordra hos föreståndarbefattningens

innehafvare. Styrelsen utginge härvid från den åsikt,

att, såsom dittills, denne borde vara att söka bland veterinärkårens

mera dugande medlemmar. Enligt gällande stadga hade han både

ansvarsfulla och betydande åligganden, nämligen att meddela teoretisk

undervisning åt två särskilda årliga hofbeslagskurser, en militär under

sex och en civil under fyra månader; att två timmar dagligen tjänstgöra

vid en mycket anlitad poliklinik; att verkställa operationer och

annan behandling af sjuka djur, som tillfördes den stationära kliniken;

att vid inträffande hastigare sjukdomsfall och olyckshändelser kostnadsfritt

lämna hjälp och råd; att utöfva närmaste tillsyn öfver inrättningen

i dess helhet, dess byggnader, smedja, underlydande jordbrukslägenheter,

inventarier, bibliotek och arkiv in. m.; att föredraga alla ärenden

inför styrelsen och vara dess sekreterare; samt att sköta all penningförvaltning

och räkenskapsföring in. in. Såsom skäl för, att aflöningen

år 1888 af Riksdagen nedsattes under det då föreslagna beloppet, hade

angifvits, att föreståndaren kunde på sidan om sin befattning vid inrättningen

förskaffa sig inkomster af enskild praktik. Härtill vore

han alltså hänvisad. Men föga tid blefve öfrig för sådant ändamål,

hvilket erfarenheten tydligt ådagalagt. Under alla förhållanden ansåge

styrelsen emellertid det vara för anstalten i hög grad ofördelaktigt,

att föreståndaren på grund af för knapp aflöning hänvisades

till att, så att säga, sä mycket som möjligt vistas utom inrättningen.

Kurserna behöfde tillsyn, de å sjukstallarna uppställda djuren likaså.

och den af anstaltens uppgifter, som bestode i att när som helst kunna

till veterinärvård emottaga hastigt insjuknade eller af olycksfall drabbade

djur, blefve förfelad, om föreståndaren vore frånvarande och alltså

ingen veterinär funnes tillstädes. Föreståndarens kontanta aflöning

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o JO. 47

herde af dessa och i (ifrigt anförda skid enligt styrelsens åsikt höjas

till 4,500 kronor.

Hvad därefter anginge instruktionssmedens lön, föreslog styrelsen

denna till 1.200 kronor med hänsyn till såväl förhöjda priser ä lifsförnödenheter

som vikten af att instruktionssmedjan förestodes samt

den praktiska hofslageriundervisningen meddelades af en i sitt fack duglig

person. Detta vore så mycket mer betydelsefullt, som intresset för hästafveln

och ett godt hofbeslag vore i stigande.

För drängarna föreslogos löner å 650 och 600 kronor, enär

arbetslönerna i allmänhet ökats och det vore viktigt för sjukvården, som

fordrade noggrann tillsyn, ibland äfven nattetid, att pålitligt och dugligt

folk kunde påräknas till dessa platser.

Öfver denna framställning afgaf medicinalstyrelsen underdånigt

utlåtande den 13 oktober 1902 samt anförde därvid, att styrelsen vidhölle

sin redan år 1887 uttalade åsikt, att en kontant aflöning till

föreståndaren å allenast 2,500 kronor vore alltför ringa, och att eu

förhöjning behöfdes, för så vidt man önskade vid inrättningen åtminstone

för någon längre tid binda en erkändt skicklig veterinär, hvilket

syntes vara det oeftergifligaste villkoret, för att inrättningen skulle

kunna fylla sitt ändamål. Det borde emellertid enligt medicinalstyrelsens

åsikt icke förnekas föreståndaren att skaffa sig extra inkomst

genom utöfvande af privat praktik å den Skara stad omgifvande landsbygden.

Vid detta förhållande ansåge medicinalstyrelsen föreståndarens

lön höra bestämmas till 3,500 kronor, hvilket dock vore det minsta,

som borde ifrågakomma. Hvad instruktionssmeden anginge, hemställde

medicinalstyrelsen, lika med inrättningens styrelse, att hans aflöning

måtte höjas till 1,200 kronor. Drängarnas löner syntes kunna bestämmas

till 600 och 550 kronor, hvarvid det extra anslaget å 100 kronor till

ökning af drängarnas löner skulle upphöra. De bägge andra extra

anslagsposterna, tillhopa 800 kronor, borde öfverflyttas till den ordinarie

staten.

Dessa år 1902 afgifna yttranden öfverlämnades till löneregleringskommittén,

som emellertid på grund af andra arbeten icke medhunnit

att taga dem under behandling utan, på nådig befallning, återställt

dem till Eders Kungl. Maj:t.

Uti underdånig skrifvelse den 23 augusti 1907 har veterinärinrättningens

styrelse gjort förnyad framställning i ämnet och meddelat,

att från inrättningens lärare och betjänte till styrelsen ingått upprepade

framställningar om löneförbättring. Styrelsen har anfört, att

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

alla de skäl för en sådan förbättring, som styrelsen framhållit i förberörda

underdåniga skrifvelse den 16 maj 1902, alltjämt förelåge.

Hvad särskilt anginge föreståndaren, hade erfarenheten under de

senast gångna åren allt mera ådagalagt det olämpliga, för att ej säga

orimliga, i att denne skulle på grund af en alltför knappt tilltagen

lön hänvisas att söka genom enskild veterinärpraktisk verksamhet

uppnå en nödvändig ökning i inkomster. Anstaltens kliniker hade

nämligen allt mera anlitats, både från närliggande och mera aflägsna

trakter, och kurserna hade varit fulltaliga, såväl de civila som de

militära. Då föreståndarbefattningen vid inrättningen helt kräfde sin

man, borde dess innehafvare så aflönas, att han kunde hafva sin utkomst

genom sin tjänst.

Nuvarande instruktionssmeden hade framställt den önskan, att,

därest icke hans löneförmåner afsevärdt förbättrades, afgå från sin befattning.

Detta skulle, enligt styrelsens mening, med hänsyn till hans

duglighet och lämplighet för platsen vara till stor skada för undervisningen.

Hvad drängarna anginge, hade det mött svårigheter att

med nuvarande små löneförmåner få och kvarhålla dugligt folk vid

dessa tjänster.

Enär sedan år 1902, då styrelsen senast yttrat sig i frågan, afsevärda

stegringar i lefnadskostnaderna ytterligare inträdt samt förändrade

lönestater fastställts för en del andra verk och inrättningar, bland

annat för veterinärinstitutet i Stockholm, ville styrelsen föreslå, att.

jämte fri bostad, följande aflöningsförmåner måtte bestämmas, nämligen:

för föreståndaren eller lektorn 4,000 kronor, hvaraf 2,600 kronor lön

och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar, äfvensom 4 ålderstillägg å

500 kronor efter 5, 10, 15 och 20 års väl vitsordad tjänstgöring; för

instruktionssmeden eller läraren i praktiskt hofbeslag lön å 1,200

kronor samt ett ålderstillägg å 300 kronor efter 10 års väl vitsordad

tjänst; för en fodermarsk, tillika dräng 750 kronor samt för ytterligare

en dräng 700 kronor. De sålunda för föreståndaren föreslagna aflöningsförmånerna

vore desamma som år 1907 fastställts för lektorer vid

veterinärinstitutet, dock att styrelsen nu icke föresloge något afdrag

för fri bostad för ifrågavarande föreståndare och detta på grund af

den mängd förvaltningsuppdrag, som ålåge honom utöfver hans undervisningsskyldighet

och kliniska verksamhet. De för åtnjutande af löneförmåner

å veterinärinstitutets nya stat fastställda villkor och bestämmelser

borde i tillämpliga delar föreskrifvas jämväl beträffande veterinärinrättningens

föreståndare, hvilken sålunda icke borde äga att utan

styrelsens medgifvande utöfva enskild praktik.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottet* Utlåtande N:o JO.

Sodan sistberörda framställning remitterats till medicinalstyrelsen,

väcktes förslag, att instrnktionssineden skulle komma i åtnjutande åt,

förutom fri bostad och förhöjd aflöning, äfven tantiéme af nettoinkomsten

af hofbeslagssmedjan i stället för den honom för närvarande tillerkända

rätt att uti inrättningens smedja med egna arbetare och för egen

räkning verkställa skoning af hästar. Medicinalstyrelsen begärde därför,

att styrelsen för veterinärinrättningen ville meddela upplysning, dels

huru stora aflöningsförmåner för sådan händelse kunde anses skäligen

höra tillkomma instruktionssmeden, dels huruvida pa grund af det sålunda

ändrade förhållandet ytterligare betjänings anställande vid smedjan

erfordrades och i så fall uppgift på den behöfliga lönen, dels ock huru

stor årlig inkomst af hästskoning eller annat smidesarbete ansåges

komma att smedjan tillföras. Med anledning häraf föreslog styrelsen

för veterinärinrättningen i särskild skrifvelse, att atiöningsförmånerna

för instruktionssmeden under sådan förutsättning måtte bestämmas till,

förutom fri bostad, lön å 1.400 kronor jämte 2 alderstillägg, hvartdera

å 200 kronor, att utgå efter 5 och 10 års väl vitsordad tjänstgöring,

hvartill skulle komma 10 procent på nettovinsten af rörelsen i smedjan,

samt att, med fäst afseende på de ändrade förhållanden, som genom

en sådan omorganisation komme att uppstå, en verkgesäll med ett årligt

arfvode af, förutom fri bostad, 1,000 kronor måtte vid inrättningens

smedja anställas. Därjämte meddelade styrelsen, att den vinst, som.

därest allt smidesarbete utfördes för inrättningens räkning, skulle komma

att uppstå af rörelsen i veterinärinrättningens smedja, syntes kunna

beräknas till omkring 1,200 kronor om året.

Vidkommande de aflöningsförmåner, som syntes böra tillkomma

föreståndaren för veterinärinrättningen, har medicinalstyrelsen för egen

del i underdånigt utlåtande den 27 november 1907 framhållit, att, då

styrelsen i sina föregående utlåtanden föreslagit hans kontanta aflöning

till 3,500 kronor, styrelsen ansett sig kunna stanna vid denna jämförelsevis

låga summa endast under den förutsättningen, att föreståndaren

vore oförhindrad att i och utom staden Skara idka privat veterinäi - verksamhet. Styrelsen för veterinärinrättningen hade emellertid nu,

som det syntes, på ett fullt tillfredsställande sått motiverat sin fiamställning

dels om förhöjning af föreståndarens aflöningsvillkor utöfver

det af medicinalstyrelsen förut tillstyrkta beloppet, dels därom att

föreståndaren borde få helt och hållet ägna sin tid och sina kraftei

åt inrättningen och dess behof. Det vore nämligen uppenbart, att

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Åfd. 10 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

Departements
chefens
yttrande.

50 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

föreståndaren med den omfattning, som både den stationära kliniken

och polikliniken vid inrättningens sjukvårdsanstalt numera fått, icke

borde vara hänvisad att söka en hufvudsaklig del af sin inkomst

i privat veterinärverksamhet utom inrättningen. Medicinalstyrelsen

hölle därför före, att, därest man önskade vid inrättningen binda en

verkligt skicklig och intresserad veterinär, föreståndarens aflöningsförmåner

borde höjas till de af styrelsen för veterinärinrättningen föreslagna

beloppen, hvarigenom föreståndaren komme i åtnjutande af

samma löneförmåner som de, hvilka fastställts för lektorerna vid veterinärinstitutet

samt landtbruksinstituten vid Ultuna och Alnarp. Af

principiella skäl ansåge sig medicinalstyrelsen icke kunna biträda styrelsens

för veterinärinrättningen förslag, i hvad det afsåge rätt för föreståndaren

att åtnjuta fri bostad utan afdrag å lönen, utan syntes sådant

afdrag böra fastställas till 500 kronor, men hade medicinalstyrelsen för

sm del icke något att erinra mot att föreståndaren, med hänsyn till

den mängd förvaltande uppdrag, som ålåge honom, härför tillerkändes

ett årligt arfvode af 500 kronor.

I fråga om aflöningen till läraren i praktiskt hofbeslag, instruktionssmeden,

ville medicinalstyrelsen, som ansåge, att den nuvarande

anordningen vid veterinärinrättningens smedja vore otillfredsställande,

på det lifligaste tillstyrka styrelsens för veterinärinrättningen i dess

sistberörda skrifvelse framställda aflöningsförslag, och ansåge medicinalstyrelsen

sig hafva så mycket mera skäl därtill, som instruktionssmedens

verksamhet vid inrättningen vore synnerligen väl vitsordad.

Något afdrag för bostad borde icke ske för instruktionssmeden.

Mot hvad styrelsen för veterinärinrättningen föreslagit beträffande

anställande af betjånte, nämligen att af sådana borde finnas dels en

verkgesäll med en lön af 1.000 kronor och fri bostad (ett rum), dels

en fodermarsk, samtidigt dräng, med en lön af 750 kronor jämte fri

bostad samt dels eu dräng med eu lön af 700 kronor jämte fri bostad,

hade medicinalstyrelsen icke något att erinra.

Såväl af veterinärinrättningens styrelse som af medicinalstyrelsen

har tillika föreslagits, att 800 kronor af det under senare tid årligen

beviljade extra anslaget till inrättningen måtte öfverflyttas till ordinarie

stat.

Med hänsyn till hvad som anförts i de framställningar och utlåtanden,

för hvilka jag nu redogjort, finner jag frågan om reglering

af aflöningsförhållandena för veterinärinrättningens i Skara lärår- och

tjänstepersonal icke längre kunna undanskjutas.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10. 51

Det synes mig därvid fullt befogadt, att den hittillsvarande

grundsatsen i afseende pa föreståndarens aflöningssätt, nämligen att

hans kontanta aflöning sättes till ett jämförelsevis lågt belopp och

han hänvisas att genom privat praktik skaffa sig den nödvändiga

fyllnaden i inkomster, nu öfvergifves. Omsorgen om inrättningens

behöriga skötsel synes mig oafvisligen fordra detta, helst som arbetet

vid inrättningen under senare år vunnit betydligt ökad omfattning.

Visserligen bör det icke absolut förbjudas föreståndaren att utöfva

dylik praktik, men härför torde, i öfverensstämmelse med hvad som stadgats

beträffande lärarna vid veterinärinstitutet, böra fordras uttryckligt

tillstånd af veterinärinrättningens styrelse. Häraf följer, att den inkomst,

han möjligen kan bereda sig genom dylik praktik, icke bör, såsom

hittills, få utöfva bestämmande inflytande vid fastställandet af hans

aflöningsbelopp. Med hänsyn till arten och omfattningen af föreståndarens

verksamhet synes det fullt behörigt, att han i aflöningshänseende

likställes med lektor vid veterinärinstitutet. Benämningen

lektor tillkommer honom redan enligt nu gällande stadga för veterinärinrättningen.

Jag biträder alltså förslaget, att hans aflöning bestämmes

till 4,000 kronor, däraf 2,000 kronor lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar,

jämte fyra ålderstillägg å 500 kronor, af livilka

350 kronor böra räknas såsom lön och 150 kronor såsom tjänstgöringspenningar.

Pensionen blifver då högst 4,000 kronor.

I likhet med medicinalstyrelsen anser jag det böra föreskrifvas,

att föreståndaren skall för fri bostad vidkännas afdrag a lönen med

500 kronor. Något extra arfvode för hans förvaltningsgöromål synes

däremot icke skäligen böra beviljas.

Det föreslagna upphörandet af instruktionssmedens rättighet att

för egen räkning och med egna arbetare bestrida skoning af hästar

finn er” jag innebära en välbetänkt förändring i afseende å förhållandena i

hofbeslagssmedjan. Allt hofbeslag och annat smide därstädes skulle sålunda

framdeles ske för veterinärinrättningens räkning och inkomsterna däraf

inflyta i inrättningens kassa. Jag tillåter mig erinra, att liknande förhållande

redan äger rum beträffande hofbeslagssmecljorna vid veterinårinstitutet

i Stockholm samt landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp. Af

den sålunda förordade förändringen följer emellertid, att, då instruktionssmeden

gar miste om eu hittillsvarande inkomst, hans aflöning

måste höjas utöfver det belopp, som förhållandena i öfrigt eljest kunnat

betinga. I sådant afseende har för honom föreslagits lön å 1,400

kronor, två ålderstillägg å 200 kronor efter 5 och 10 års tjänst samt

tantiéme af 10 procent å nettovinsten af rörelsen i smedjan. Därjämte

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

har ifrågasatts, att han icke skulle behöfva vidkännas bostadsafdrag.

Häremot vill jag först anmärka, att, med hänsyn särskildt till pensionsbeloppet,

aflöningen synes böra delas i lön och tjänstgöringspenningar.

Jag kan vidare icke finna skäl föreligga, hvarför icke instruktionssmeden

skall vidkännas afdrag för fri bostad, då ju denna grundsats

allmänt tillämpats vid löneregleringar under senare år. Jag anser

däremot, att aflöningen bör i motsvarande mån höjas. I betraktande

af de säregna förhållandena vid denna veterinärinrättning finner jag

det ganska lämpligt att, såsom föreslagits, en del af instruktions”

smedens aflöning utgår i form af andel i inkomsten af smedjan. Hvad

själfva de föreslagna aflöningsbeloppen vidkommer, finner jag dem, med

hänsyn till de skäl, som i sådant afseende åberopats, icke vara för högt

tilltagna, ehuru de enligt min mening böra beträffande den sammansättning,

under hvilken de skola utgå, i någon mån förändras. Jag

får alltså föreslå, att instruktionssmedens aflöningsförmåner bestämmas

till 1,000 kronor lön och 700 kronor tjänstgöringspenningar, eller tillhopa

1,700 kronor jämte 10 procent af nettovinsten å rörelsen i hofbeslagssmedjan

äfvensom två ålderstillägg å 200 kronor hvartdera, efter

5 och 10 års tjänst, att tilläggas lönen. För fri bostad bör afdrag

med 300 kronor ske å lönen. Högsta pensionsbeloppet skulle vid dessa

förhållanden blifva 1,400 kronor.

På grund af denna lönereglering skola de nya pensionsbestämmel

serna tillämpas å dessa bägge befattningshafvare, hvilka alltså

skola vidkännas afdrag för sin egen pensionering.

Hvad betjäningen angår, anser jag det af samma skäl, som jag

nästlidna år anförde i fråga om betjäningen vid veterinärinstitutet,

vara mindre lämpligt att detaljeradt upptaga dessa befattningar i staten.

De äro nämligen af den natur, att växlingar i arbetsmarknaden samt

andra anledningar lätt kunna föranleda behof af jämkningar i de särskilda

beloppen. Jag har emellertid icke något att invända mot, att

ett belopp, motsvarande i afrundadt tal de nu föreslagna aflöningarna,

eller 2,500 kronor, uppföres i staten för detta ändamål. Det å extra

stat under senare år beviljade anslaget å 100 kronor till förhöjning i

drängarnas löner skulle då ej längre erfordras.

Mot öfverflyttningen till ordinarie stat af de hittills å extra stat

beviljade anslagen å 200 kronor till vikariatsersättning eller, såsom

posten hittills rubricerats, aflönande af vikarie åt föreståndaren samt

600 kronor till utgifter för ved och lyse för elever och undervisningslokaler,

undervisningsmateriel! m. in. har jag icke något att erinra, då

s. 53 Kontrollera mot PDF

Stat snitt kottets Utlutande N:o 10.

53

dessa utgifter föranledas af stadigvarande behof. Förstnämnda belopp

tarfvas på grund däraf, att föreståndaren skulle lä rätt till semester.

Hvad stateu i öfrigt angår, kan jag ej undgå att finna det mindre

lämpligt, att den af Riksdagen fastställes fullt så detaljerad^ som för

närvarande är fallet. Den saknar därigenom den smidighet, som kan

vara önskvärd för att motsvara förhållandenas växling under olika år.

En liknande specialisering förekommer exempelvis icke vare sig uti

veterinärinstitutets eller landtbruksinstitutens stater. Posterna »förbrukning

af järn in. in.» 720 kronor, »ved och lyse m. in.» 1,005

kronor å ordinarie och (500 kronor å extra stat, samt »byggnaders

underhåll» 800 kronor synas mig därför lämpligen kunna sammanslås

till eu anslagspost å 3,125 kronor under benämning »veterinärinrättningens

öfriga utgifter».

Med anledning af hvad jag sålunda anfört, tillåter jag mig framlägga

följande förslag till stat för veterinärinrättningen i Skara, att

gälla från och med år 1900:

Lön.

Tjänstgö-

nngspen-

ningar.

Summa.

1 föreståndare, lektor ..................

2,600

1,400

4,000

1 instruktionssmed.................................

1,000

700

1,700

Betjäning...........................................

—

—

2,500

Vikariatsersättning ......

Premier åt lärlingarna, motsvarande af- kastningen af det utaf E. U. Uggla,

A. Hellstadius och N. Thunberg för

200

ändamålet donerade kapital

—

75

Veterinärinrättningens öfriga utgifter

—

—

3,125

Summa kronor

11,600 I

Amu. 1. För föreståndaren kan aflöningen höjas efter 5 år med 500 kronor och

efter ytterligare 5 år likaledes med 500 kronor samt efter nya 5 år med ytterligare 500

kronor och efter än ytterligare 5 år ånyo med 500 kronor. Af hvarje sådant ålderstill- ^

lägg skola 350 kronor utgöra lön och 150 kronor tjänstgöringspenningar.

2. För instruktionssmeden kan lönen höjas efter 5 år med 200 kronor och efter

ytterligare 5 år likaledes med 200 kronor.

3. Därest fri bostad åtnjutes, skall afdrag af lönen ske för föreståndaren med

500 kronor och för instruktionssmeden med 300 kronor årligen.

4- Instruktionssmeden äger årligen, efter det räkenskaperna afslutats, uppbära 10

procents andel af den å rörelsen i smedjan under aret uppkomna nettovinsten.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

För åtnjutande af de sålunda föreslagna aflöningsförmånerna för

föreståndaren och instruktions smeden tillåter jag mig i öfverensstämmelse

med hvad vid föregående riksdag beslutats för statskontoret och

veterinärinstitutet, föreslå följande villkor och bestämmelser, nämligen:

att sådan tjänstinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid en

möjligen inträdande förändrad organisation af veterinärinrättningen

eller eljest i allmänhet kan varda stadgad;

att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med sådan befattning ej heller må förenas vare sig uppdragsåsom

ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är

med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registrerad!,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning åt livad slag som helst, så framt ej veterinärinrättningens

styrelse uppå därom gjord framställning och efter

pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses

inverka hinderlig! pa tjänstgöringen vid inrättningen, finner uppdraget

eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas;

att sådan tjänstinnehafvare icke må äga att utan medgifvande af

veterinärinrättningens styrelse utöfva enskild praktik eller yrkesverksamhet

;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller därmed

jämförlig ledighet, men för den tid, han eljest varit från tjänstgöring

befriad, skola utgå till den, som erhållit förordnande att uppehålla

befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott

eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning

afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att

sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina

tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för befattnin•

gens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till befattnings innehafvare för tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattnings innehafvare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10. 00

höra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom uppbära något häraf;

att därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehafvare!! mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som eifordras

för att vinna nämnda förhöjning, med goda vitsord bestndt

sin e"en eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller

fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester eller därmed jämförlig ledighet,

och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma villkor,

samt för tredje förhöjningen, därest sådan är medgifven, eftei nya

fem år, äfvenledes på samma villkor, äfvensom för fjärde förhöjningen

efter än ytterligare fem år, likaledes på samma villkor, under iakttagande,

hvad hvar och eu af dessa aflöningsförhöjningar angår, att

den högre aflöningen ej får tillträdas förrän vid början af kalenderåret

näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;

börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som före den

nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde af

befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial ellei

på grund af förordnande i följd af frågan om reglering af löneförhållandena

in. m. vid inrättningen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättiga!’ honom till pension, icke må samma fölhöjning tillträda,

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall sjålfva lönen utgår till manadens slut,

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt;

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungi. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed.

Dessutom torde, i öfverensstämmelse med hvad som skett i fråga

om statskontoret, böra meddelas bestämmelser angående öfvergång till

den nya aflöningsstaten.

Såsom jag i det föregående erinrat, bestridas för närvarande

veterinärinrättningens utgifter dels medelst ai kastningen af till densamma

upplåtna fastigheter och kapital, tillsammans beräknad till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

5,400 kronor, och dels genom ordinarie statsanslag å 1,400 kronor.

Med hänsyn till de upplysningar angående inrättningens ekonomi, som

jag införskaffat, anser jag försiktigheten bjuda att icke heller nu

beräkna den utöfver statsanslaget disponibla inkomsten högre, än som

skedde vid bestämmande af det nuvarande statsanslagets belopp. Häraf

följer, att den af mig förordade utgiftsökningen måste motsvaras af

ökadt statsanslag. Om från den nu föreslagna statens slutsumma, 11,600

kronor, dragas dels berörda särskilda inkomster, 5,400 kronor, och

dels de belopp, föreståndaren och instruktionssmeden böra afstå på

grund af fria bostäder, 800 kronor, eller tillhopa 6,200 kronor, återstår

ett belopp af 5,400 kronor, som måste täckas genom statsanslag.

Det ordinarie statsanslaget, nu 1,400 kronor, bör därför ökas med

4,000 kronor. Härvid bör dock tagas i betraktande, att i stället ett

under senare år beviljadt anslag å extra stat af 900 kronor icke vidare

erfordras, och att alltså den verkliga utgiftsökningen för statsverket

kan anses stanna vid 3,100 kronor, oberäknad! utgifterna för ålderstillägg.

»

TJtskottets

yttrande.

Emot den af Kungl. Maj:t föreslagna staten för veterinärinrättningen

i Skara bär utskottet icke haft annat att erinra, än att, enligt

en vid pensionskommitténs den 7 november 1902 afgifna betänkande,

hvilket legat till grund för den af nästliden års Riksdag antagna lag

om civila tjänstemäns rätt till pension, fogad tabell, angifvande innehafvare

af tjänster, med hvilka pensionsrätt skulle enligt kommitténs

lagförslag blifva förenad, finnes under rubriken »Yeterinärinrättningen

i Skara» upptagna två drängar med lön af 450 kronor, såsom de varit

i den hittills gällande staten uppförda; men om nu aflöningen till

betjäningen, såsom Kungl. Maj:t föreslagit, sammanslås till ett gemensamt

belopp, som icke ens upptagits under rubriken »lön», synes

kunna ifrågasättas, huruvida icke dessa nämnda drängar därigenom

beröfva^ rätt till pension. Utskottet har emellertid endast velat uttala

dessa betänkligheter utan att därföre föreslå ändring i hvad Kungl.

Maj:t med afseende å de jämkningar i de särskilda beloppen, som

kunna föranledas af växlingar i arbetsmarknaden och andra anledningar

•—• i detta afseende föreslagit.

Ifråga om den vid staten fogade anmärkningen 4, att instruktionssmeden

äger årligen, efter det räkenskaperna afslutats, uppbära 10

procent andel åt den å rörelsen i smedjan under året uppkomna

nettovinsten, har utskottet ansett, att såsom villkor för rätten att

uppbära denna andel bör föreskrifvas ej allenast att räkenskaperna

skola vara afslutade utan äfven att de skola vara af styrelsen godkända.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

57

Hvad slutligen beträffar den af Kung! Magt med anledning af

den ökade utgiftsstaten föreslagna höjningen i anslaget till veterinärinrättningen,

har utskottet funnit, att då, enligt hvad departementschefen

upplyst, den vinst, som uppstår af rörelsen i veterinärinrättningens

smedja kan antagas årligen uppgå till omkring 1,200 kronor,

men denna vinst icke tagits i beräkning vid angifvandet af den

erforderliga kostnadsökningen, denna ökning, som af Kungl. Maj:t föreslagits

till 5,400 kronor, synes böra minskas med motsvarande belopp

efter afdrag af den provision, som tillkommer instruktionssmeden, eller

i jämn ad t tal med 1,000 kronor, och anslaget till veterinärinstitutet

sålunda höjas från 1,400 kronor med 3,000 kronor till 4,400 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet, som i

öfrigt icke haft något att erinra mot Kungl. Maj ds förevarande framställning,

hemställa,

att Riksdagen må

a) godkänna följande stat för veterinärinrättningen

i Skara.

Lön. j

Tjänst- (

görings-1

pen- ningar. |

Summa.

1 föreståndare, lektor ..............................j

2,600

1,400

4,000

1 instruktionssmed....................................!

1,000

700 j

1,700

Betjäning...............................................

—

—

2,SOt)

Vikariatsersättning .................................

Premier åt lärlingarna, motsvarande afkast-

200

ningen af det utaf E. U. Uggla, A. Hell- stadius och N. Thunberg för ändamålet

donerade kapital..................................

—

j —

75 1

Veterinärinrättningens öfriga utgifter .......

—

3,125

Summa kronor

| 11,600

Amu. 1. För föreståndaren kan aflöningen höjas efter 5 år med 500

kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 500 kronor samt efter nya

5 år med ytterligare 500 kronor och efter iin ytterligare 5 år ånyo med

500 kronor. Af hvarje sådant ålderstillägg skola 350 kronor utgöra lön

och 150 kronor tjänstgöringspenningar.

2. För instruktionssmeden kan lönen höjas efter 5 år med 200

kronor och efter ytterligare 5 ar likaledes med 200 kronor.

3. Därest fri bostad åtnjutes, skall afdrag af lönen ske för föreståndaren

med 500 kronor och för instruktionssmeden med 300 kronor

årligen.

4. Instruktionssmeden äger årligen, efter det räkenskaperna afslutats

och af styrelsen godkänts, uppbära 10 procent andel af den å rörelsen i

smedjan under året uppkomna nettovinsten.

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 10 Höft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

b) godkänna följande villkor och bestämmelser

för åtnjutande af de i staten upptagna aflöningsförmåner,

nämligen:

att sådan tjänstinnehafvare skall vara underkastad

den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller

jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande

förändrad organisation af veterinärinrättningen eller

eljest i allmänhet kan varda stadgad;

att med befattning af ifrågavarande slag icke

må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller

kommuns stat;

att med sådan befattning ej heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i

styrelse för verk eller bolag, som är med Kung!.

Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag

registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad

slag som helst, så framt ej veterinärinrättningens

styrelse uppå därom gjord framställning och efter

pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderlig! på tjänstgöringen

vid inrättningen, finner uppdraget eller befattningen

kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas;

att sådan tjänstinnehafvare icke må äga att

utan medgifvande af veterinärinrättningens styrelse

utöfva enskild praktik eller yrkesverksamhet:

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast

för den tid befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort

eller åtnjutit semester eller därmed jämförlig

ledighet, men för den tid, han eljest varit från tjänstgöring

befriad, skola utgå till den, som erhållit förordnande

att uppehålla befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning

förrätta, äger uppbära hela lönen, men att

den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande,

enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen,

dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag

eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring

eller eljest är lagligen förhindrad att sköta

befattningen, kan förpliktas att under ledigheten ut
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Statsutskottets Utlåtande N:o JO.

öfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af

lönen, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till befattnings innehafvare

för tid, hvarunder han afhållit sig från tjänstgöring

utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattnings innehafvare varder afstängd

från tjänstgöring eller i häkte tagen, den del

af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom

uppbära något däraf;

att, därest förhöjning af aflöning^ efter viss tids

fortsatt innehafvande af befattning i samma lönegrad

är i staten medgifven, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem ar, under

villkor att innehafvaren mer än fyra femtedelar af

den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda

förhöjning, med goda vitsord bestridt sin egen eller,

på grund af förordnande, annan statens tjänst eller

fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid

icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit

semester eller därmed jämförlig ledighet, och föi

andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma

villkor, samt för tredje förhöjningen, därest sådan är

medgifven, efter nya fem ar, äfvenledes på samma

villkor, äfvensom för fjärde förhöjningen efter än ytterligare

fem år, likaledes på samma villkor, under iakttagande,

hvad hvar och en af dessa oflöningsförhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas

förrän vid början af kalenderaret näst eftei

det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;

börande löntagare därvid tillgodoräknas den

tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft

förflutit från hans tillträde af befattningen, vare sig

på grund af fullmakt eller konstitutorial eller på grund

af förordnande i följd af frågan om reglering af löneförhållandena

m. in. vid inrättningen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stad
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

gad tid för erhållande af aflöningsförhöjning, redan uppnått

den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar

honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,

entledigande eller dödsfall själfva lönen utgår

till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå

äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad

i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt

till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen

stadgadt;

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten,

skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts

bestämmande, upphörande af eller minskning i extra

inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed.

c) förklara

ej mindre att enhvar, som med eller efter ingången

af år 1909 tillträder ordinarie befattning vid

inrättningen, skall vara pliktig underkasta sig förberörda

villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af

ordinarie befattningar vid inrättningen, hvilka icke

före den 1 november 1908 anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor

och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill

förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills

tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den man

ej annat föranledes af bestämmelserna i gällande lag

angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension,

vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem:

samt

d) höja det under anslagstiteln »veterinärundervisningen»

upptagna anslaget till veterinärinrättningen

i Skara, nu 1,400 kronor, med 3,000 kronor till

4.400 kronor.

Vid bifall härtill kommer anslaget till veterinärundervisningen

83,200 kronor, att höjas till 86,200 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

61

LaiidtbnikNingeiijörcr och deras biträden.

(i:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva, att ytter- böjning

ligare eu landtbruksingenjör måtte från och med 1909 anställas med lalldtbruknnenahanda

aflöningsförmäner, som för närvarande vore landtbruksingen- genjörer och

jörer beviljade, samt för beredande af tillgång härtill höja anslaget till de^anstcu-"

landtbruksingenjörer och deras biträden, nu 52,500 kronor, till 54,500 laude af ytter
kronor

eller med 2,000 kronor. landtbruk» -

T detta ärende har departementschefen till statsrådsprotokollet ingenjör.

anfört följande:

»Uti eu till Kungl. Maj:t ställd, af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Norrbottens län med underdånig skrifvelse den 21 december 1904

öfverlämnad skrift har nämnda läns landsting anfört, att den utveckling,

jordbruksnäringen i flera afseenden särskild! under de sista åren nått

i länet, och det energiska arbete, som öfverallt bedrifvits för denna

närings ytterligare förkofran, helt naturligt i oerhörd grad tagit statens

inom länet anställde landtbruksingenjörs verksamhet i anspråk. Antalet

ansökningar om biträde af landtbruksingenjören hade, sedan länet

blifvit eget distrikt, för hvarje år allt mer och mer ökats, och de arbetsföretag,

för livilka sådant biträde blifvit begärdt, hade år efter år

jämväl fått allt större omfattning. Af de talrika förrättningar, som

* uppdragits åt landtbruksingenjören och hvilka förrättningar liufvudsakligast

afsett utdikningar af moss- och myrmarker, som vore lätt

tillgängliga för odling, hade därför en hel del icke kunnat medhinnas

under det år, de blifvit rekvirerade, eller då ens kunnat af landtbruksingenjören

företagas till utförande, utan måst uppskjutas till ett följande

år. Med all sannolikhet komme med den utveckling, jordbruket och

dess binäringar nu tagit inom länet, detta förhållande att fortfara till

väsentligt men för dessa viktiga näringars förkofran och framåtskridande

inom Norrbottens vidsträckta och på odlingsmöjligheter så rika län.

I högaktande häraf och särskild! med hänsyn till omfattningen af de

inom länet belägna odlingsbara mossarna och myrmarkerna syntes eu

uppdelning af länets landtbruksingenjörsdistrikt i två vara af behofvet

påkallad. Landstinget har, på grund af det anförda och under åberopande

af bifogadt protokoll, i underdånighet hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att ytterligare eu af statsverket aflönad

landtbruksingenjör måtte anställas för länet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Efter det Kungl. Maj:t genom nådig- remiss anbefallt landtbruksstyrelsen

att häröfver afgifva underdånigt utlåtande, bär landtbruksstyrelsen

den 18 december 1906 afgifvit dylikt utlåtande och därvid

tillika öfverlämnat yttranden i ämnet af landtbruksingenjören i Norrbottens

län Emil Berggren, länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott

och Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet. Af dessa

handlingar inhämtas följande.

Uti landtbruksingenjören Berggrens yttrande anföres, att det

visserligen vore sant, att under vissa år i länet kräfdes ökade landtbruksingenjörskrafter,

hvilket i synnerhet varit fallet under de senast

gångna åren, men att ansökningarnas antal liksom förrättningarnas

omfattning för närvarande vore i nedgående. Orsaken härtill vore, att

snart sagd! alla större byar och hemman inom alla socknarna i södra

delen af länet och i kustlandet fått åt sig utarbetade större och mindre

afdikningsfjlaner, för hvilkas utförande de antingen redan erhållit eller

sökt statsanslag. De byar, som möjligen återstode, vore intagna i landtbruksingenjörens

resplan år 1906. Det komme därför med all sannolikhet

att under en tid framåt inträffa en minskning i anspråken på

biträde af 1 andtbruksingeujör inom länet och under sådana förhållanden

syntes det ej vara erforderligt att dela distriktet. Om emellertid större

arbetskraft erfordrades under något år, syntes sådan kunna erhållas

genom förordnande af extra landtbruksingenjör, såsom under senare

''tid varit sed inom liera andra län, men. om biträde af landtbruksstipendiat

bereddes åt den ordinarie landtbruksingenjören, syntes äfven sagda

åtgärd under de flesta år blifva obehöflig. Landtbruksingenjören Berggren

har därför afstyrka att ytterligare en landtbruksingenjör skulle

anställas inom länet.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott har upplyst, att förvaltningsutskottet

vid sammanträde den 17 november 1906 upptagit

frågan till behandling och därvid beslutat med 4 röster mot 2 att

tillstyrka bifall till den af landstinget gjorda framställningen, samt

har vidare anfört, att förvaltningsutskottet icke kunnat dela den af

länets landtbruksingenjör uttalade åsikten, att anspråken på landtbruksingenj

örens biträde sannolikt skulle komma att under den närmaste

tiden afsevärdt minskas. Tvärtom ansåge förvaltningsutskottet, att,

därest ytterligare eu landtbruksingenjör skulle blifva anställd inom

länet och de begärda förrättningarna därigenom kunde blifva handlagda

på ett snabbare sätt än hittills varit möjligt, antalet förrättningar

skulle afsevärdt ökas, så mycket hellre som bestämmelserna för den

nya s. k. norrländska afdikningsfonden vore af den beskaffenhet, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o JO. ^

de tilläte anvisande af dikningsanslag i mänga fall, där det med de

förut gällande bestämmelserna icke varit möjligt att erhålla något

utdikningsanslag.

Eders ICungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län bär anfört,

att, ehuru, på sätt landtbruksingenjören Berggren framhållit, ett mycket

stort antal afdikuingsplanor blifvit utarbetade, tillhörande en mängd

större byar och hemman inom olika socknar i södra delen af länet

och å kustlandet, det dock syntes Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

vara antagligt, att, med hänsyn till befolkningens ökade stora intresse

för jordbrukets utveckling och beredande af fodertillgång samt dess

större insikt i betydelsen af att få vattensjuka marker afdikade, antalet

ansökningar om biträde af landtbruksingenjör icke skulle minskas utan

tvärtom ökas. Äfven om de företag, som hädanefter komme att utföras,

icke kunde antagas blifva af den stora omfattning, som en del af de

företag, till hvilka planer nu utarbetats, syntes antalet förrättnings- och

resdagar icke väsentligt komma att minskas, då landtbruksingenjörens

biträde komme att flitigare anlitas från skilda håll inom länet. Den i

nådiga kungörelsen den 22 juni 1900 angående villkoren för erhållande

och tillgodonjutande af statsbidrag från norrländska afdikningsanslaget

intagna bestämmelsen, att vid statsbidragets bestämmande äfven finge

beräknas undersöknings- och förrättningskostnader, hvilka förut ensamt

drabbat förrättningssökanden, syntes säkerligen skola föranleda, att

antalet företag af mindre beskaffenhet komme att betydligt ökas. Den

omständigheten, att undersöknings- och förrättningskostnaden med därtill

hörande kostnad för kartor understundom närmade sig till statsbidragets

belopp, hade nämligen i högst väsentlig män bidragit till, att många

önskvärda och behöfliga afdikningsföretag ej kommit till stånd. Edeis

Kungl. Maj:ts befallningshafvande föreställde sig därför, att en enda landtbruksingenjör

icke kunde medhinna utarbetandet af alla de föieiag,

vid hvilka hans biträde kunde äskas. I hvad män de på landtbruksingenjören

hvilande arbeten skulle kunna medhinnas, däiest, såsom

landtbruksingenjören Bei''ggren föreslagit, en stipendiat erhölle förordnande

inom länet samt för vissa tillfällen en extra landtbruksingenjöi

anställdes, vore eu fråga, i hvilken Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ansåge sig ej äg''a tillräckligt sakkunniga insikter för att kunna uttala

något bestämdt omdöme. Om i Norrbottens län tillräckligt arbete

icke skulle anses finnas för två landtbruksingenjörer, syntes emellertid

med säkerhet Norrbottens och Västerbottens län tillsammans skola

gifva full sysselsättning för tre dylika tjänstemän.

Landtbruksstyrelsen har för egen del anfört följande.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

I sammanhang med införande af distriktsindelning för statens

landtbruksingenj örer, hvilket skedde genom utfärdandet af nådiga reglementet

för de i statens tjänst anställda landtbruksingenj örer den 1

oktober 1886, hade bestämts, att Västerbottens och Norrbottens län

skulle tillsammans utgöra distrikt för eu landtbruksingenjör med station

i Luleå. Emellertid hade det snart visat sig, att eu landtbruksingenjör.

hvars tjänstgöringsdistrikt utgjordes af nämnda bägge län, icke medhunne

de förrättningar, livilkas utförande åt honom uppdroges. Norrbottens

läns landsting hade därför år 1891 hemställt om beredande af

medel för anställande af en landtbruksingenjör särskildt för Norrbottens

län, och hade på landtbruksstyrelsens tillstyrkan Kungl. Maj:t föreslagit

1892 års Riksdag, att för sagda ändamål ytterligare en landtbruksingenjör

måtte från och med år 1893 anställas.- Detta förslag hade af

Riksdagen bifallits, hvarefter landtbruksstyrelsen, jämlikt nådigt bemyndigande

att vidtaga de för denna förändrings genomförande erforderliga

åtgärder, förordnat dåvarande landtbruksingenjören i Västerbottens

och Norrbottens län att vara landtbruksingenjör i sistnämnda län samt

utsett annan person att vara landtbruksingenjör i Västerbottens län.

Hvad beträffade förrättningarnas mängd inom Norrbottens län,

hade landtbruksstyrelsen låtit upprätta en dess nu ifrågavarande utlåtande

bifogad tabell, hvaraf framginge: att antalet rekvirerade förrättningar

ökats från 85 år 1900 till 188 år 1905, motsvarande i förra

fallet 148 och i senare fallet 326 begärda förrättningsdagar; att af de

rekvirerade förrättningarna i de fastställda resplanerna för den ordinarie

landtbruksingenjören upptagits så många, som ansetts kunna af

honom i bästa fall medhinnas; att under åren 1901—1905 åt extra

landtbruksingenjör öfverlämnats till utförande tillhopa 37 förrättningar,

motsvarande 150 förrättningsdagar; att i brist på förrättningsmän måst

uppskjutas år 1904 57 förrättningar om 84 förrättningsdagar och är

1905 86 förrättningar om 165 förrättningsdagar; samt att under samtliga

de år, ifrågavarande tabell omfattade, eller åren 1896 —1905, landtbruksingenjören

i Norrbottens län fått använda tjänstebiträden, däribland

landtbruksstipendiater under någon del afåren 1898—1901 samt

1905 och 1906.

De nu anförda uppgifterna syntes enligt landtbruksstyrelsens

mening tydligt utvisa, att förrättningarna för landtbruksingenjören

inom Norrbottens län varit på senare tiden flera, än att han kunnat

ens med biträde af extra landtbruksingenjör, landtbruksstipendiat och

enskilda tjänstemedhjälpare medhinna desamma. Härtill komme att,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

G5

såsom äfven Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet uti sitt förberörda

yttrande antydt, länet stode inför början af en ny utvecklingsperiod,

hvars anspråk pa biträde af landtbruksingenjör måste tillgodoses.

Med rätta framhölle nämligen Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande och

hushållningssällskapets förvaltningsutskott, att till följd af de gynnsamma

villkor, hvarunder statsbidrag från norrländska afdiltningsanslaget

kunde erhållas, med stor sannolikhet kunde antagas, att rekvisitionerna

å biträde af landtbruksingenjör under den närmaste framtiden

komme att betydligt ökas, och landtbruksstyrelsen vore öfvertygad

därom, att det skulle för Norrbottens läns utveckling vara synnerligen

hinderligt, om icke tillfälle bereddes den jordbrukande allmänheten

att erhålla ökadt biträde af landtbruksingenjören.

Det vore emellertid icke endast sagda omständighet, som syntes

komma att medverka till ökandet af berörda rekvisitioners antal.

Sedan Kungl. Maj:t och Riksdagen år 1897 medgifvit, att det understöd,

som af staten lämnades i form af anslag utan äterbetalningsskyldighet

till så kallade frostminskningsföretag, finge utgå med hälften af den

beräknade arbetskostnaden, i stället för, såsom förut varit fallet, med

en tredjedel, hade de medel, som för ändamålet anvisats, ökats, så att

för år 1907 funnes tillgängliga, förutom norrländska afdikningsanslaget

om 500,000 kronor, allmänna frostminskningsanslaget om 200,000

kronor. Antagandet, att anspråken på statsbidrag för frostafdikningars

verkställande årligen skulle komma att ökas, hade också under de sista

åren bekräftat sig.

Den alltjämt fortgående utvecklingen af näringarna inom Norrland,

särskild! på jordbrukets område, förklarade berörda förhållande

och gjorde det i hög grad sannolikt, att samma företeelse skulle komma

att under den närmaste framtiden fortfara.

Frågan blefve således enligt landtbruksstyrelsens åsikt icke, huruvida

biträde af landtbruksingenjör inom Norrbottens län skulle framdeles

tagas i högre grad i anspråk än hittills, utan endast huru detta

biträde skulle kunna anskaffas eller beredas. Det borde då genast

vara klart, att detta ökade arbete icke kunde fullgöras genom anställande

af landtbruksstipendiat hos den ordinarie landtbruksingenjören

eller förordnande af extra landtbruksingenjör, då för hela landet endast

funnes 6 dylika tjänstemän, hvilka måste vid behof tjänstgöra i skilda

delar af landet. Om däremot behofvet af ökad arbetskraft inom ett

tjänstgöringsdistrikt funnes vara konstant, kunde detta behof icke

fyllas genom dylikt biträde, utan måste detta ske på annat sätt.

Bill. till Biksd. Prat. 1908. i Sami. 1 Afd. 10 Höft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

För närvarande funnes icke någon möjlighet att genom sammanslagning

af andra distrikt eller genom meddelande af förordnande åt

annan ordinarie landtbruksingenjör fylla behofvet af ökad arbetskraft

i förevarande afseende inom Norrbottens län, och annan utväg funnes

därför icke, än att staten anställde ytterligare en landtbruksingenjör

inom länet. De af landtbruksingenjören Berggren häremot anförda

skäl ansåge landtbruksstyrelsen icke kunna tillmätas någon betydelse,

enär dels, enligt hvad förut visadt blifvit, förrättningarnas antal och

omfattning under senare tiden alltjämt, ökats och, äfven om, såsom

Berggren uppgifva, alla större byar i södra delen af länet och kustlandet

redan skulle fått större eller mindre afdikningsplaner åt sig

upprättade, detta vidsträckta län erbjöde betydande kulturuppgifter

för en oöfverskådlig framtid, dels det ingalunda vore ovanligt, att

samma by eller hemman, som förut fått anslag för afdikning af vissa

myrar, inkomme med ansökningar om nya anslag antingen för kompletterande

af dikningen å samma myrar enligt ny fullständigare plan.

där dikningen till följd af brist på förlagskapital till en början måst

göras för gles och ofullständig, eller ock afseende andra myrar inom

samma byars och hemmans områden än dem, hvilka förut blifvit undersökta,

dels ock, enligt hvad erfarenheten från andra områden af landet

visat, ökadt tillfälle till erhållande af biträde af landtbruksingenjör

komme att medföra äfven ökadt antal rekvisitioner samt en snabbare

utveckling inom landtbrukets område, än förut varit fallet.

Därest likväl, mot all på erfarenhet grundad beräkning, det

skulle visa sig, att två landtbruksingenjörer inom Norrbottens län icke

skulle erhålla full sysselsättning, så komme en sådan omständighet att

blifva till förmån för det närgränsande Västerbottens län, där arbetet

för landtbruksingenjören under senare tiden högst väsentligt ökats.

Arbetskvantiteten för landtbruksingenjören vore inom detta län ännu

större än inom Norrbottens län, ehuru sistnämnda län vore betydligt

vidsträcktare och syntes hafva bättre utvecklingsmöjligheter. Oaktadt

landtbruksstyrelsen sökt att underlätta möjligheterna för den jordbrukande

befolkningen inom Västerbottens län att erhålla biträde af

landtbruksingenjör genom att förordna landtbruksstipendiat under någon

del al året såsom biträde åt den ordinarie landtbruksingenjören och

äfven genom att, i den mån sådant kunnat ske, förordna landtbruksstipendiater

att såsom extra landtbruksingenjörer utföra förrättningar

inom länet, hade antalet af de förrättningar, som måst redan vid resplanernas

upprättande lämnas åsido, årligen vuxit, nämligen från 9,

motsvarande 9 förrättningsdagar, år 1901 till 131, motsvarande 285

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10. ■ *

förrättningsdagar, år 1905. Antalet rekvirerade förrättningar inom

länet hade likaledes under samma tid årligen vuxit, nämligen från 79,

motsvarande 147 förrättningsdagar, år 1901 till 900, motsvarande 609

förrättningsdagar, år 1905.

Skulle således den ifrågasatta nya landtbruksingenjören inom

Norrbottens län mot förmodan icke därstädes kunna erhålla full sysselsättning,

skulle hans arbetskraft med största fördel kunna tagas i

anspråk inom Västerbottens län.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har landtbruksstyrelsen

hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition,

att Riksdagen måtte medgifva, att ytterligare^ eu landtbruksingenjör

finge anställas samt för beredande af tillgång härför höja

anslaget till landtbruksingenjörer och deras biträden med 2,000 kronor.

Antalet ordinarie landtbruksingenjörsbefattningar utgör för närvarande

21. Senaste gången, en ny dylik befattning inrättades, var

år 1892. då, såsom landtbruksstyrelsen. erinrat, Västerbottens och Norrbottens

läns landtbruksingenjörsdistrikt delades, så att hvartdera länet

fick särskild landtbruksingenjör. Enligt gällande reglemente bestämmas

landtbruksingenjörs tjänstgöringsdistrikt och station af Eders Kungl. Maj: t

efter förslag af landtbruksstyrelsen, och landtbruksingenjör är pliktig

att underkasta sig de förändringar i afseende å station eller tjänstgöringsdistriktets

gränser, som Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva.

I enlighet med sistnämnda bestämmelse hafva vissa omregleringar

af distrikten några gånger vidtagits, och dessutom har det vid upprepade

tillfällen föreskrifvits, att ordinarie landtbruksingenjör skulle utföra

förrättningar inom annat distrikt, hvarest göromålen af någon anledning

hopat sig. Därjämte har man för de fall, då ordinarie landtbruksingenjören

i ett distrikt icke ensam medhunnit alla inom distriktet

förekommande förrättningar, haft den utvägen att, i den man tillgången

på tjänstemän medgifvit, dels förordna landtbruksstipendiat

såsom biträde åt den ordinarie landtbruksingenjören och dels förordna

dylik stipendiat att i egenskap af extra landtbruksingenjör på eget

ansvar utföra en del af förrättningarna. Enligt beslut vid nästlidna

års Riksdag skola i stället för de förutvarande sex! landtbruksstipendiaterna

från och med år 1908 anställas tre extra landtbruksingenjörer

och tre landtbruksstipendiater, hvarjämte extra landtbruksingenjör

skall åtnjuta högre årligt arfvode än stipendiaterna. Genom

detta beslut, som afsåg att bereda de äldre landtbruksstipendiaterna

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

en erforderlig förbättring i ekonomiskt hänseende, åstadkoms naturligen

icke någon ökad arbetskraft inom landtbruksingenjörskåren.

Hvad nu ifrågavarande framställning angår, finner jag det af de

meddelade uppgifterna otvetydigt framgå, att såväl inom Norrbottens

som inom Västei bottens lån kraf ven på biträde af landtbruksingenjör

äro större, än att de kunna med nuvarande arbetskrafter tillgo°doses.

I synnerhet synes den af landtbruksstyrelsen meddelade redogörelsen

för begärda, utförda och uppskjutna förrättningar härutinnan tala ett

tydligt språk. Till fullständigande af dessa uppgifter kan jag meddela,

att för år 1906 blifvit inom Norrbottens län rekvirerade 157 förrättningar,

motsvarande 303 förrättningsdagar, att häraf blifvit till extra

landtbruksingenjör öfverlämnade 54 förrättningar, motsvarande 76 förrättningsdagar

samt att i brist på förrättningsmän måst till år 1907 uppskjutas

17 förrättningar om 27 förrättningsdagar. Inom Västerbottens

lån rekvirerades under år 1906 306 förrättningar om 617 förrättningsdagar.

Oaktadt häraf öfverlämnades till extra landtbruksingenjörer 121

förrättningar om 240 förrättningsdagar, måste icke mindre än 108 förrättningar

om 189 förrättningsdagar uppskjutas till följande år.

Med hänsyn till hvad såväl Norrbottens läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott och Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet

som ock landtbruksstyrelsen anfört, kan jag icke finna någon sannolikhet

föieligga föi att, såsom landtbruksingenjören Berggren antagit, arbetet

föi landtbruksingenjören inom Norrbottens län skall inom den närmaste

framtiden i stort sedt komma att minskas, om än till följd af växlande

ekonomiska konjunkturer och andra orsaker tillfälliga växlingar natuiligtvis

kunna förekomma. Biträde af landtbruksingenjör erfordras

nämligen icke blott för den första afdikningen af jorden, utan allt

efter som jordens kultur stegras och jordbruket bedrifves mera energiskt

och intensivt, uppkommer behof af eu mängd företag, såväl för öppen

dikning och vattenafledning som äfven för täckdikning in. fl. arbeten,

Indika påkalla sakkunnig undersökning och upprättande af planer jämte

kostnadsförslag. Detta förhållande, som erfarenheten bestyrkt inom

de delar af landet, Indika sedan länge varit mest framstående i afseende

a jordbrukets drift, torde icke heller komma att uteblifva inom

Norrbottens län, hvarest jordbruket, oaktadt det synnerligen kraftiga

och mycket glädjande uppsving, detsamma tagit under de senaste åren

maste anses fortfarande vara i behof af högst betydliga förändringar

och förbättringar. Härtill komma de för dessa nordliga trakter så

betydelsefulla utdikningarna af mossar och myrar samt andra vatten
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ISlatsutskottets Utlåtande N:o 10.

flit

sjuka trakter, hvilka väl icke inom den närmare framtiden kunna

odlas till åker, men som efter afdikning kunna lämna bättre slåtter eller

bete eller eljest böra torrläggas. Då förhållandena i stort sedt äro ganska

likartade i det närbelägna Västerbottens län och åtminstone för närvarande

beliofvet af landtbruksingenj örsbiträde synes därstädes vara ännu större,

samt den ifrågasatta nye landtbruksingenj örens verksamhet synes böra förläggas

inom bägge de ifrågavarande länen, hyser jag icke något tvifvel, att

icke denne tjänsteman skall få så mycket att gorå, som han skäligen må

kunna medhinna. Då, såsom landtbruksstyrelsen anfört, någon möjlighet

icke föreligger att genom omreglering af rikets öfriga landtbruksingenj örsdistrikt

eller annorledes bereda utväg att med nuvarande arbetskrafter

tillgodose det sålunda yppade, stadigvarande beliofvet af landtbruksingenjörer

i landets nordligaste trakter, finner jag mig böra tillstyrka

förslaget om inrättande af en ny landtbruksingenj örsbefattning. Då

aflöningen för denna gifvetvis bör sättas till samma belopp, som enligt

beslut af 1874 års Riksdag utgår till öfriga landtbruksingenjörer,

nämligen lön å 2,000 kronor jämte tre ålderstillägg å 500 kronor

hvart, att tillträdas efter 5, 10 och 15 års väl vitsordad tjänstgöring,

samt ålderstilläggen böra utgå från nionde hufvudtitelns förslagsanslag

för dylikt ändamål, erfordras, att ordinarie anslaget till landtbruksingehjörer

och deras biträden höjes med ofvanberörda belopp, 2,000

kronor.»

Utaf den af departementschefen lämnade utredningen synes otve- utskottets ytttydigt

framgå, att ökadt biträde af landtbruksingenj ör för närvarande

är af beliofvet påkalladt såväl inom Norrbottens som Västerbottens

län; och någon anledning till antagande, att detta behof skall under

den närmaste framtiden minskas, förefinnes icke. Fråga kan då uppstå,

huruvida ej detta behof skulle kunna tillgodoses genom sammanslagning

af några utaf landets öfriga landtbruksingenjörsdistrikt; men

vid den undersökning'', utskottet för detta ändamål verkställt, har utskottet

funnit, att denna utväg icke kan anlitas. Ej heller torde de

nu anställda tre extra landtbruksingenjörerna och tre landtbruksstipendiaterna

kunna, utan att arbetena i landets öfriga län åsidosättas, i

högre grad än hvad nu redan ägt rum användas inom ofvannämnda län.

Utskottet anser sig därför böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande framställning

och hemställer,

att Riksdagen må medgifva, att ytterligare eu

landtbruksingenj ör må från och med år 1909 anställas

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Vcttrindrtfipendiatcrnät

arfvoden,

[7-1

med enahanda aflöningsförmåner, ’ som för närvarande

äro landtbruksingenjörer beviljade, samt för beredande

af tillgång härtill höja anslaget till landtbruksingenjörer

och deras biträden, nu 52,500 kronor med 2,000

kronor till 54,500 kronor.

Länsveterinärer och veterinärstipendiater.

7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för höjning af

stipendierna för de civila veterinärstipendiaterna med 200 kronor för

hvarje eller från 400 till 600 kronor höja anslaget till länsveterinärer

och veterinärstipendiater från 59,700 kronor till 60,500 kronor eller

med 800 kronor.

I detta ärende har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»I statsverkspropositionen till 1899 års Riksdag hemställde Kungl.

Maj:t, på underdånig framställning af medicinalstyrelsen, att för beredande

af medel till anställande af sex legitimerade veterinärer såsom

veterinärstipendiater med skyldighet att, mot årligt arfvode af 400 kronor

till hvar, på kallelse af medicinalstyrelsen biträda vid den civila husdjurssjukvården,

Riksdagen måtte medgifva, att. anslaget till länsveterinärer

finge under förändrad benämning: »länsveterinärer och veterinär
stipendiater»,

höjas med 2,400 kronor eller från 48,500 till 50,900

kronor. Denna nådiga framställning blef af Riksdagen på det sätt bifallen,

att Riksdagen medgaf, att anslaget ifråga finge höjas med 1,600

kronor, motsvarande fyra stipendier å 400 kronor. Riksdagen ansåg

nämligen, att ett antal af fyra civila veterinärstipendiater vore för

ändamålet tillräckligt, åtminstone för den närmaste framtiden och intill

dess erfarenheten visat, Indika fördelar kunde vinnas genom inrättande

af stipendier för civila veterinärer. Med godkännande af

detta Riksdagens beslut förordnade Kungl. Maj:t den 8 december 1899,

att fyra sådana stipendiater skulle mot ett årligt arfvode af 400 kronor

för hvar och en från och med ingången af år 1900 antagas. Samma

dag utfärdades ock af Kungl. Maj:t nådig stadga för civila veterinärstipendiater.

Under loppet af år 1900 blefvo härefter de ifrågavarande

stipendiatbefattningarna tillsatta.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o It). 71

Uti underdånig skrifvelse den 27 september 1907 har nu medicinalstyrelsen

anfört följande.

Under de närmaste åren efter det första tillsättandet af stipendiatplatserna

hade ganska ofta vakanser uppstått i dessa befattningar, hvilket

måste antagas hufvudsakligen bero på de jämförelsevis låga aflöningsförmånerna.

Redan vid denna tidpunkt hade det därför vant klait,

att det med dessa stipendiers inrättande afsedda ändamålet, nämligen

att medicinalstyrelsen skulle till sitt förfogande hafva flera unga veterinärer,

som genom upprepade förordnanden vunnit en vana och erfarenhet,

som vore af stor betydelse synnerligen vid deras användande

vid smittosamma husdjurssjukdomars bekämpande, antagligen komme

att förfelas.

Under de senare åren hade vakanserna inom den civila veterinärstipendiatkåren

blifvit allt talrikare och ombytena inom densamma allt

tätare. Vid tiden för aflåtande af medicinalstyrelsens skrifvelse vore

endast två af de fyra stipendiatplatserna besatta. Ett af dessa stipendier

hade visserligen innehafts af en och samma veterinär sedan år 1901.

Att denne stipendiat, veterinären X. Frykholm, så länge kvarstått som stipendiat,

berodde emellertid på att han alltsedan nyssnämnda år, under

ordinarie länsveterinärens sjukdom, innehaft fortlöpande förordnande

såsom länsveterinär i Härjedalens länsveterinärdistrikt. Innehafvaren af

det andra, med innehafvare besatta stipendiet, hade antagits till stipendiat

år 1905. De båda lediga stipendierna hade under de senare

åren vid upprepade tillfällen annonserats till ansökning, utan att dock

någon enda sökande till desamma anmält sig. Detta förhållande måste

tillskrifvas dels den nuvarande stora bristen på veterinärer dels och

framförallt de ringa aflöningsförmåner, som erbjödes dessa stipendiater.

Aflöningsförmånerna för civil veterinärstipendiat utgjordes af stipendiet,

400 "kronor för år, och dessutom under den tid, han vore inkallad

i tjänstgöring, dagtraktamente, hvilket vid förordnande såsom

länsveterinär utginge jämlikt nådigt bref af den 4 juni 1897 med fyra

kronor om dagen under hela tjänstgöringstiden, hvartill komme den honom

enligt nådiga taxan för veterinärs tjänsteförrättningar den 19 oktober

1888 tillkommande ersättning. Civil veterinärstipendiat, som af medicinalstyrelsen

förordnats till fortsatt tjänstgöring på ställe, där smittosam

kreaturssjukdom utbrutit, åtnjöte enligt ofvan åberopade nådiga

bref af den 4 juni 1897 ett dagtraktamente af sex kronor om dagen.

Dessa aflöningsförmåner vore under nuvarande öfver hela landet

stegrade lefnadskostnader tydligen för små, därest medicinalstyrelsen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Driftkostnader

för fartyg

för fiskeriadministrationens

behof.

:‘8.1

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

skulle kunna påräkna att städse kafva till sitt förfogande åtminstone

fyra stipendiater.

Med stöd af hvad sålunda anförts, liar medicinalstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte till 1908 års Riksdag aflåta nådig

proposition om förhöjning af stipendierna för de civila veterinärstipendiaterna

med 200 kronor för hvarje eller från 400 kronor till

600 kronor för år.

I likhet med medicinalstyrelsen anser jag det vara erforderligt,

att ifrågavarande stipendier i någon mån höjas, och detta så mycket

mer som arfvodet till fältveterinärstipendiat redan utgår med 600 kronor.

Mot det föreslagna beloppet, kvilket skulle medföra en höjning af anslaget

med 800 kronor, har jag ingen erinran.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för höjning af stipendierna för

de civila veterinärstipendiaterna med 200 kronor för

hvarje eller från 400 till 600 kronor höja anslaget

till länsveterinärer och veterinärsstipendiater från

59.700 kronor med 800 kronor till 60,500 kronor.

Fiskerinäringens understöd.

8:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja anslaget till

fiskerinäringens understöd, nu 68,000 kronor, till 73,000 kronor, eller

med 5,000 kronor.

Departementschefen har beträffande denna punkt till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag anvisade Riksdagen år 1907

ett belopp af 29,000 kronor för anskaffande af ett fartyg för fiskeriadministrationens

behof. Då jag den 12 januari 1907 redogjorde för

frågan om anskaffande af ett dylikt fartyg, anförde jag, att, då fartyget

beräknades vara färdigbyggdt först vid början af år 1909, medel till

underhålls- och driftkostnader för detsamma behöfde anvisas först från

och med sistnämnda år. I afseende på dessa kostnader hade landtbruksstyrelsen

meddelat, att de syntes kunna beräknas till dels 3,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

70

kronor för besättningen och dels 2,000 kronor för öfriga kostnader

eller sammanlagdt till 5,000 kronor, äfvensom anfört, att styrelsen, som

ansäge beloppet kunna årligen af Kungl. Maj:t anvisas från anslaget

till fiskerinäringens understöd, vore betänkt att framdeles inkomma

med förslag om beredande af medel till höjning af nämnda anslag, för

att sagda kostnader måtte kunna därifrån utgå.

Landtbruksstyrelsen har nu i underdånig skrifvelse den 15 november

1907 underställt detta ärende Kungl. Maj:ts pröfning och därvid

anfört följande.

Innan någon tids erfarenhet vunnits rörande driftkostnadernas

belopp, vore det icke möjligt att med någon säkerhet beräkna dessa,

ty härför vore de arbeten, som skulle med fartyget utföras, alltför

mångskiftande. Då landtbruksstyrelsen förut beräknat de årliga underhålls-

och driftkostnaderna till 5,000 kronor, hade ansetts, att fartyget

skulle kunna användas under en tid af omkring 8 månader. Emellertid

hade kostnaderna såväl för de materialier, som kräfdes för fartygets

drift, bland annat fotogen, som äfven för dess besättning i väsentlig

grad stigit, sedan berörda beräkning uppställdes. Vidare hade arbetskostnaderna

så ökats, att en förste man på fartyget ej ansåges kunna

erhållas för mindre än 1,500 kronor och en fiskare till besättningsman

ej under 1,250 kronor för år i ett för allt. Aflöningen för en tredje

man, som syntes kunna antagas för månad och möjligen ej behöfdes

under mer än halfva året, äfvensom för en tillfälligtvis anställd fiskare

kunde beräknas tillhopa till omkring 750 kronor för år.

Fartygets underhåll borde under första året blifva mycket billigt

liksom äfven underhållet af redskapen. Detta oaktadt vore det föga

sannolikt, att fartygets underhålls- och driftkostnader under första

året skulle kunna, om fartyget skulle användas den beräknade tiden

af 8 månader, hålla sig inom det beräknade beloppet af 5,000 kronor,

men såvidt detta icke kunde ske, stode det ju landtbruksstyrelsen

öppet att afbryta fartygets expedition tidigare, än hvad ämnadt varit.

Under detta förbehåll har landtbruksstyrelsen hemställt, att för

bestridande af kostnaden för underhåll och drift för fiskeriadministrationens

fartyg för år 1909 måtte till styrelsens förfogande ställas ett

belopp af 5,000 kronor.

Då ifrågavarande fartyg är afsedt att blifva färdigt i början af

år 1909, böra gifvetvis medel beredas till bestridande af underhållsoch

driftkostnaderna för detsamma under nämnda år. Att härför anlita

Bih. till Riksd. Brok 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Utskottets

yttrande.

Domän
styrelsen.

[9.]

det ordinarie anslaget till fiskerinäringens understöd synes i betraktande

af de viktiga ändamål, för hvilka medel för närvarande plåga anvisas

från detta anslag, icke vara möjligt, utan att anslaget höjes med motsvarande

belopp. Mot kostnadsberäkningen finner jag icke anledning

till annan erinran, än att, på sätt landtbruksstyrelsen antydt, densamma

möjligen kommer att visa sig alltför låg. Emellertid synes det tillsvidare

vara tillräckligt, om ifrågavarande anslag ökas med 5,000

kronor.?

Mot anvisande af medel till bestridande af underhålls- och driftkostnaderna

för det för fiskeriadministrationens behof afsedda fartyg,

som beräknas blifva färdigbyggdt i början af år 1909, har utskottet

icke haft något att erinra. Då emellertid, på sätt landtbruksstyrelsen

anfört, det icke är möjligt att med någon säkerhet beräkna driftkostnaderna,

innan någon tids erfarenhet vunnits rörande desamma, har

utskottet funnit det begärda anslaget böra uppföras å extra stat och

hemställer alltså.

att Riksdagen må, för bestridande af underhållsoch

driftkostnader för ett fartyg för fiskeriadministrationens

behof, på extra stat för år 1909 bevilja ett

belopp af 5,000 kronor.

Domänstyrelsen.

9:o) I en den 7 februari innevarande år aflåten proposition

n:o 39 har Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver jordbruks ärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

att

dels godkänna följande förslag till aflöningsstat för domänstyrelsen

att tillämpas från och med år 1909.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10,

75

Lita.

Krono r.

Tjänst-1

gOrings-l Ortspennin-

| tillägg

gar.

Sununii.

Generaldirektören och chefen

arfvode ............................''

11 byråchef............................|

5 byråchefer j

1 ombudsman och fiskal

5,000[ 2,500

25,000 12,500

0,600 1.800

1 första gradens tjänsteman! 2,200

8 första gradens tjänstemän 17,600

1 förste vaktmästare j 900

1 vaktmästare ....................i 700

1 > .................... 700

Till arfvoden åt amanuenser

och biträden samt för;

byggnadsplaners gransk-;

ning, flitpenningar åt extra

tjänstemän och extra vaktmästare,

vikariatsersättning

samt tryckningskostnader

........................ —

1,500

12,000

450

350

350

600

3,000

100

300

2,400

150

150

150

15,000

8,100 ''IEfter 5 ur kali lönon köjas med}

40,500 I 600 kronor*

„ ijEfterö år kan lönen höjas med!

0.800 500 kronor och efter 10 år;

1 * med ytterligare 500 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas madl

500 kronor, efter 10 år med ytter-1

ligare 500 kronor och efter 15 år j

med än ytterligt!re 500 kronor.''

4,000 i

32,000 *

1,500

1,200 i Efter 5 år kan

1,200 " ‘

100 kronor.

lönen höjas med!

—, 53,700

Summa kronor — j —

— 163,000

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna

förmån kvarstår, ortstillägg ej till h onom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen

dels godkänna följande allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande

af det i staten upptagna arfvode för generaldirektören och öfriga

för ordinarie befattningshafvande föreslagna aflöningsförmåner, nämligen

att innehafvare af ordinarie befattning i domänstyrelsen skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i

åligganden, som vid eu möjligen inträdande förändrad organisation åt

ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan

varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom, därest ämbetsverkets

ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej längre

kan såsom sjelfständigt ämbetsverk anses, eller därest vissa ifrågavarande

ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk, vara

pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning, han

innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen

förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra

i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

att med ordinarie befattning i domänstyrelsen icke må förenas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må

förenas vare sig- uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,

så framt ej, hvad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, hvad angår

innehafvare åt annan befattning, domänstyrelsen uppå därom gjord framställning

och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket,

finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas

och bibehållas;

att. tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å den

särskilda befattning inom graden, där domänstyrelsen, till befordrande

af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;

att, där generaldirektören åtnjuter ledighet och särskild vikarie

för honom förordnas, på pröfning af Kungl. Maj:t beror, huru stor del

af arfvodet skall till vikarien afstås;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för

den tid, lian eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,

som erhållit förordnande att uppehålla befattningen;

att tjänsteman eller betjänt, som af sjukdom hindras att sin befattning

förrätta, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den,

som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda

uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller

eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att

under ledighet utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af

lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt;

att, aflöning ej må utgå till tjänsteman eller betjänt för tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd från tjänstgöring

eller i ^ häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af domänstyrelsen

pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall

under tiden innehållas, såvida ej domänstyrelsen finner skäligt låta honom

uppbära något däraf;

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

77

att vid sjukdomsförfall eller när det erlordras till följd al tjänsteresa

eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall

vara skyldig att, om lian förordnas till högre befattning i domänstyrelsen,

densamma bestrida, där fråga är om förordnande för generaldirektören,

mot den ersättning, Kuugl. Magt bestämmer, men eljest mot åtnjutande,

om förordnandet erfordras till följd åt sjukdomsförfall, åt de för befattningen

anslagna tjänstgöringspenningar och, om förordnandet föranledes

af tjänsteresa eller semester, af mot nämnda tjänstgöringspenningar

svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, dock

ej längre än sammanlagd! tre månader under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda etter tern år, under villkor

att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, pa grund af förordnande, annan statens tjänst eller tullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om

sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för

tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år,

äfvenledes på} samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och eu af

omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas

förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den

stadgade tjänsteåldem blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas

den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft

förflutit frän hans tillträde till befattningen, vare sig på grund af fullmakt

eller konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af frågan

om domänstyrelsens omorganisation;

att jägmästare, som vinner anställning som första gradens tjänsteman

hos domänstyrelsen, äger för ålderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna

sig den tid, han ägt att för samma ändamål räkna sig tillgodo vid den

förut innehafda tjänsten;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att styrelsens chef och tjänstemän äga årligen, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, chefen

samt tjänstemännen af tredje och andra lönegraden en hvar under eu

och eii half månad samt tjänstemännen af första lönegraden eu hvar

imder en månad;

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets Utlåtande Ko 10.

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att å tid af året, som af generaldirektören bestämmes,

begagna sig af semester;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens slut;

att generaldirektör, hvilken i minst 12 år innehaft generaldirektörs-- förordnande, skall vara berättigad, att å allmänna indragningsstaten i

pension uppbära 6,000 kronor;

att, om generaldirektör, innan han uppnått 12 tjänstår, antingen på

grund åt sjukdom befinnes till nöjaktig vidare tjänstgöring oförmögen

eller ock utan egen begäran nödgas åtgå från sin befattning, utan att

på grund åt tjänstefel hafva förverkat densamma, han skall vara berättigad

att, likaledes å allmänna indragningsstaten, i pension uppbära

5,000 kronor, då afgången sker före eller vid (5 tjänstår, samt 5.500

kronor, där afgången sker efter 6, men före 12 tjänstår;

att såsom pensionsafgift skall å det för generaldirektören bestämda

artvodet afdragas ett årligt belopp af 360 kronor;

att beträffande öfriga befattningshafvande skall i fråga om skyldighet

att från tjänsten åtgå äfvensom i fråga om rätt till pension gälla

hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension

är vid tiden lör den nya lönestatens ikraftträdande eller, såvidt angår

innehafvare al befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen

stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kung!. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels förklara

ej mindre, att eu hvar, som med eller efter ingången af år 1909

tillträder ordinarie befattning i domänstyrelsen, skall vara skyldig att

underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar

i nämnda styrelse, hvilka icke före den 1 november 1908 anmäla, att

de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor

och bestämmelser, och som icke kunna lagligen därtill förbindas, skola

varda bibehållna vid dem dittills tillkommande allöningsförmåner äfvensom,

i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda

lag, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels ock i riksstaten uppföra anslaget till domänstyrelsen, nu 94,000

kronor, med ett med 69,000 kronor till 163,000 kronor förhöjdt belopp.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

79

Till omförmälda statsrådsprotokoll har departementschefen i förevarande

ärende anfört följande:

»i den af Eders Kungl. .Maj:t den 14 nästlidua januari till innevarande

års Riksdag afiåtna proposition angående statsverkets tillstånd

och behof har Eders Kungl. Maj:t på min föredragning för

Riksdagen framlagt förslag till reglering af löneförhållanden in. in.

vid dels landtbruksstyrelsen, dels landtmäteristyrelsen, dels ock skogsstaten

och de allmänna skogsläroverken. 1 dessa frågor hade den af

Kung!. Maj:t den 3 oktober 1902 tillsatta s. k. löneregleringskommittén

afgifvit förslag samt vederbörande ämbetsmyndigheter inkommit med

infordrade utlåtanden så tidigt, att fullständig utredning i samma frågor

förelåg vid tiden för berörda propositions utarbetande.

Däremot inkom nämnda kommitté först den 23 december 1907

med betänkande och förslag till reglering af löneförhållanden m. m. vid

domänstyrelsen. Öfver detta förslag, som är dagtecknadt den 13 i

samma månad, afgaf domän styrelsen den 4 nästlidna januari underdånigt

utlåtande, men då frågan icke hunnit inom departementet undergå sådan

behandling, att slutligt förslag kunde inflyta i nyssberörda proposition,

anmälde jag, som ansåg kommitténs förslag vara af beskaffenhet att

kunna i hufvudsakliga delar af Eders Kungl. Maj:t godkännas, vid föredragning

den 13 nästlidna januari af frågan om reglering af utgifterna

för år 1909 under nionde hufvudtiteln, att jag under riksdagens lopp

ärnade för Eders Kungl. Maj:t framlägga förslag till ny löneregleringför

domänstyrelsen, samt anförde vidare, att, under förutsättning af

bifall till hvad jag därutinnan komme att tillstyrka, kräfdes en förhöjning

i det för domänstyrelse n i riksstaten nu uppförda ordinarie

anslag'', 94,000 kronor, hvilken förhöjning kunde beräknas till 69,000

kronor, hvaremot under nämnda förutsättning de på Kungl. Majtts

därom gjorda framställningar för innevarande år beviljade extra anslagen

å 9,000 kronor till arfvoden åt tre tjänstemän i första graden

(notarier) å domänstyrelsens skogsullelning samt å 8,000 kronor till

vikariatsersättning, arfvoden för byggnadsplan^ granskning, åt amanuenser

och extra biträden, renskrifhings- och tryckningskostnader hos

domänstyrelsen borde ur riksstaten utgå; och hemställde jag därför,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, med afseende å den

nådiga proposition angående ny lönereglering för domänstyrelsen, Eders

Kungl. Maj:t kunde komma att till Riksdagen aflåta, i det för domänstyrelsen

uppförda ordinarie anslag måtte tills vidare beräknas en förhöjning

af 69,000 kronor och anslaget i dess helhet sålunda beräknas

Domänstyr

elton

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Nuvarande

organisation

och stat m. m

till 163,000 kronor. Denna min framställning vann Eders Kun cd.

Maj:ts bifall.

På grund af särskild remiss har domäns t yreisen den 6 december

1907 yttrat sig öfver kommitténs den 31 oktober samma år afgifna

betänkande angående fastare anställning för vissa biträden hos statens

ämbetsverk och myndigheter.

Domänstyrelsen inrättades genom statsmakternas beslut i anledning

åt Kungl. Maj:ts till 1882 års Riksdag aflåtna proposition angående förvaltningen

af kronans jordbruksdomäner samt inrättande af en för dessa

egendomar och statens skogar gemensam domänstyrelse. Dåvarande

skogsstyrelsen och kammarkollegii domänafdelning uppgingo i det nya

ämbetsverket, som fördelades på två afdelningar,. en för att öfvertaga

den förvaltning, som utfördes af kammarkollegii domänafdelning och en

för att ersätta skogsstyrelsen.

för närvarande består domänstyrelsen af följande ordinarie personal,

nämligen: en generaldirektör och chef, fem tjänstemän i tredje allmänna

lönegraden, däraf två byråchefer å jordbruksafdelningen och tre byråchefer

å skogsafdelningen, samt åtta tjänstemän i första lönegraden, af

hvilka lyra notarier, tva å hvardera aldelningen, en bokhållare, en revisor,

en ombudsman och fiskal samt en registrator och aktuarie. Därjämte

finnas a ordinarie stat anställda en första och två andra vaktmästare.

Efter framställning af Kungl. Magt vid 1905 års riksmöte, att

Riksdagen måtte medgifva, att i den för domänstyrelsen gällande stat

under skogsafdelningen uppfördes aflöningar till ytterligare tre tjänstemän

i första graden (notarier) med 3,000 kronor för dem hvar, anvisade

Riksdagen samma år nödiga medel till anställande af nämnda tre tjänstemän,

men uppförde anslaget å extra stat under hänvisning till den

utredning, som pågick rörande reglering af statens ämbetsverks och

myndigheters löneförhållanden m. m. Anslaget har sedermera beviljats

äfven för åren 1907 och 1908.

Den extra ordinarie personalen i öfrigt hos domänstyrelsen illgöras

för närvarande af nio amanuenser och samma antal extra biträden.

För domänstyrelsen gäller för närvarande följande lönestat:

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

81

K

r o n o

r.

Tjänst-

Lön.

görings-

Summa.

penninga

r.

.1 generaldirektör och chef ............

(».200 —

2.800

— 9,000

Jordbruksafdelningen.

i 1 föredragande, byråchef...............

-1,400 —i

2,000

— *»,400

—1

lEfter 5 år kan lönen höjas

1 1 dito dito ...............

4,400 —j

2,000

— 6,400

med 600 kronor.

j 1 notarie ...................................

1,800 —

1,200

—J 8,(XX)

— 3,000

(Efter 5 år kan lönen höjas

1 med 500 kronor och efter

i 1 dito ...................................

1,800 —

1.200

10 år med ytterligare 500

kronor.

Skogsuf delningen.

I

1 i föredragande, byråchef..............

4,400 -

2,000

_ 6,400

—1

i

1 dito dito ...............

4,400 j—j

2,000

_! 6,400

—

''Efter 5 år kan lönen höjasj

| med 600 kronor.

1 1 dito dito ..............

4,400 —

2,000

*»,400

—

1 !

1 notarie .................................

1,800 —

1,200

— 3,000

\

1 dito ....................................

1,800 —

1,200

— 3,000

i 1 bokhållare ..............................

1,800 —

1,200

_! 3,000

i

''Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor och efter;

! 1 revisor ....................................

1,800 —

1,200

—1 3,000

_

10 år med ytterligare 500

i 1 ombudsman och fiskal ...............

1.800 —

1,200

—j 3,000

| 1 registrator och aktuarie ............

1,800 j—

1,200

—i 3,000

1 1 förste vaktmästare.....................

800 j—

800

—I 1,100

| 1 andre dito .....................

500 |—

800

—; soo

^Efter 5 år kan lönen höjas

1 dito dito .....................

500 —

800

— i 800

—

j med 100 kronor.

Anmärkning. Om vaktmästare åtnjuter

fri bostad, skall, så länge denna förmån

kvarstår, lönen minskas med 150 kronor.

i Anslag till vikariatsersättning, arfvo-

j den för byggnadsplaners gransk- ] ning, åt amanuenser och extra bi- | träden, renskrifnings- och tryck- ningskostnader .. • ..................

!

i

—: 22,300

Inspektionsresor......... ................

— i—,

—

j— 4,000

1—

Summa kronor

— ’ —i

—

—! 94,000

I-

Utöfver sistnämnda belopp, 94,000 kronor, utgå, som nyss nämnts,

till uppehållande af domänstyrelsens ämbetsverksamhet under innevarande

år dels till arfvoden åt tre extra notarier 9,000 kronor och dels till

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft. H

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Domänstyrelsens

ämbetsverksamhet.

Jordbruksafdelning

ett.

vikariatsersättning, arfvoden för byggnadsplaners granskning, åt amanuenser

och extra biträden, renskrifnings- och tryckningskostnader 8,000

kronor.

Sedan 1882 års Riksdag medgifvit inrättandet af domänstyrelsen,

meddelade Kung!. Maj:t i skrifvelse den 10 november 1882 till den

utnämnde generaldirektören och chefen för domänstyrelsen angående

förvaltningen af kronans domäner föreskrifter att tills vidare och intill

dess definitiv instruktion för domänstyrelsen framdeles kunde, på styrelsens

eget förslag, varda fastställd tjäna styrelsen till efterrättelse. Dessa

föreskrifter äro fortfarande gällande.

I berörda skrifvelse förordnade Kungl. Maj:t, att domänstyrelsen

skulle från 1883 års början öfvertaga dels kammarkollegii dåvarande

befattning med förvaltningen af den kronans fasta egendom, som ej med

stadgad åborätt, innehades eller vore till visst statsändamål anslagen och

till följd däraf antingen till omedelbart begagnande upplåten eller ställd

under särskild ämbetsmyndighets vård, dels ock de skogsstyrelsen då

tillhörande åligganden i afseende på statens och andra allmänna skogar

samt skogsväsendet i allmänhet.

Därjämte stadgades i samma skrifvelse, att domänstyrelsen i sin

ämbetsutöfning hade att ställa sig till efterrättelse, jämte de i skrifvelsen

meddelade föreskrifter, de i vederbörlig ordning fastställda grunderna

för förvaltningen af kronans domäner med de ytterligare bestämmelser,

som för samma grunders tillämpning blefve af Kungl. Magt meddelade,

de för kammarkollegii dittillsvarande befattning med domänförvaltningen

meddelade stadganden och bestämmelser, som icke vore mot omförmälda

grunder stridande, samt den för skogsstyrelsen då gällande instruktion

äfvensom öfriga rörande skogsväsendet gällande författningar i de delar,

som icke blifvit ändrade genom hvad i den kungl. skrifvelsen stadgades.

Beträffande omfattningen af den domänstyrelsen åliggande ämbetsverksamheten

har löneregleringskommittén i sitt förenämnda betänkande

lämnat utförlig redogörelse.

De fastigheter, hvilkas förvaltning från och med år 1883 öfverflyttades

från kammarkollegium till domänstyrelsen, utgjorde, med antal

kontrakt såsom beräkningsgrund, 3,469, och voro utarrenderade för

sammanlagdt 3,218,477 kronor i årligt arrende. Antalet dylika fastigheter

utgjorde vid 1907 års utgång 2,121 .med en arrendeinkomst af

2,291,384 kronor 70 öre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o It).

8: i

underhåll anslagna

Domänstvrelsen tillkommer oek förvaltningen af 24 till stuteriers

gendomar, eu för Vadstena krigsinanshuskassas

rakning utarrenderad lägenhet och den mötespassevolansfonden tillhöriga

kungsgården Herrevadskloster.

Vården af och inseendet öfver nu nämnda egendomar utgöra flen

huivudsakliga delen af styrelsens jordbruksafdelnings verksamhet.

Föreskrifter om sättet för denna förvaltning äro meddelade i nådiga

kungörelsen den 10 november 1882 angående förändrade grunder för

förvaltningen af kronans jordbruksdomäner, med däri sedermera genom

särskilda nådiga kungörelser skedda ändringar. .

Enligt berörda författningar skola, då utarrendering förestår åt

dylik egendom, arrendevillkoren fastställas af domänstyrelsen med ledning

af det utaf vederbörande arrendeuppskattningsmän uppgjorda förslag till

egendomens utarrendering. I sammanhang därmed skall af göras, huruvida

optionsrätt till nytt arrende skall tillerkännas egendomens dittillsvarande

arrendator. 1 sådant fall låter styrelsen hembjuda denne arrendet pa

fastställda villkor, men annars vidtagas åtgärder för arrendets utbjudande

på auktion. . ..

Under arrendetiden inkomna ansökningar i jordbruksfrågor atgoras

i regel af domänstyrelsen, såsom ansökningar om nybyggnad, nyodling,

ängsvattning, täckdikning, foderförsäljning, anläggande af tegelbruk, kalkbränning,

anläggning af mjöl- och sågkyarnar m. in.

Uppkommer fråga om vattenafledning, däraf den arrenderade egendomen

tillskyndas fördel, skall styrelsen, där arrendator^ ej vill deltaga

i företaget, därom göra anmälan hos Kungl. Magt med hemställan om

den åtgärd, som i anledning däraf synes böra äga rum.

Vidare tillkommer det styrelsen att besluta i frågor om lätt lör

arrendator att söka laga skifte, om anläggning eller afhysning af torp

samt torpafgälder, om botande af brandskada och däraf följande ersatt

ningsfrågor, om rätt till hämtning af väglagningsämnen, om arrendeöfverlåtelse

och öfverlåtelse af besittningsrätt till lägenhet, hvarom förbehåll

gjorts i arrendekontraktet gentemot arrendator. ,

Styrelsen skall hålla hand däröfver, att syner och besiktningay a

egendomarna behörigen förrättas och att åtgärder, som därvid befunnits

nödiga, verkställas, äfvensom öfvervaka, att behörig säkerhet ställes för

arrendeskyldigheternas fullgörande.

Besvär öfver länsstyrelses beslut i fråga om utarrenderad egendoms

förvaltning pröfvas och afgöras af domänstyrelsen.

Vid inträffande arrendeledighet af sådan egendom, som icke famnar

mer än 600 kronor i arrende, och i fråga om sådan egendom, som ej

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskott^s Utlåtande N:o 10.

vant för statsverkets räkning utarrenderad, men uppenbarligen är eller

vid arrendeuppskattning finnes vara af sådan beskaffenhet, att för densamma

icke kan paräknas högre arrende än fiOO kronor, skall domänstyrelsen

till Kungl. Maj:t afgifva förslag angående egendomens disposition.

I frågor angående försäljning af vissa till inköpt skogsegendom

hörande områden, hvilka frågor beredas till föredragning å domänstyrelsens

skogsafdelning, bör jordbruksafdelningens yttrande inhämtas.

På grund af nådiga skrifvelsen till domänstyrelsen den 25 september

1890, angående bestämmelser att tjäna till efterrättelse i fråga om.

lägenheters upplåtande från kronans jordbruksdomäner, åligger det styrelsen

att, om vid arrendevärdering åt egendom, som lämnar mer än 600

kronor i arrende, förslag väckts om styckning af eller afsöndring från

egendomen i och för försäljning af viss del däraf, underställa dylikt

förslag Kungl. Maj:ts pröfning.

Efter det beslut meddelats om försäljning af egendom eller del

däiaf, föranstaltar styrelsen om försäljningen och utfärdar, efter erhållet

bemyndigande, köpebref å fastigheten.

Det åligger styrelsen å jordbruksafdelningen:

att låta föra länsvis upprättade liggare öfver de för statsverkets

och stuteriers räkning utarrenderade egendomarna,

att före utgången af januari månad hvarje år näst efter det, dä

omval till Riksdagens andra kammare ägt rum, till Kungl. Maj:t insända:

uppgift å samtliga under domänstyrelsens förvaltning ställda, för statsverkets

räkning utarrenderade egendomar och inkomsterna däraf,

att under hvartdera af de följande två åren inom samma tid tillKungl.

Maj:t insända uppgift på de under förflutna året uppkomna förändringar

i arrendeinkomsterna,

att likaledes före utgången af januari månad årligen till Kungl.

Ma,].t insända uppgift på försålda kronoegendomar, ä hviika styrelsen

under föregående år utfärdat köpebref,

att till kammarrätten och statskontoret före februari månads utgång

hvarje år meddela uppgift på under föregående år inträffade förändringar''

i statsverkets inkomster af utarrenderade kronoegendomar äfvensom på

köpeskillingar för egendomar, å hviika styrelsen under föregående året

utfärdat köpebref,

att före januari manads slut hvarje år till direktionen för civilstatens

pensionsinrättning aflämna uppgift på de förändringar, som under

nästföregående året inträffat med ordinarie tjänstemän samt betjänte inom

styrelsen och skogsstaten, samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsulskottets Utlåtande N:o 10. oo

att hvart nionde ;ir till Kung]. Maj:t afkunna uppgift a taxeringsvärdena

på de för statsverkets räkning utarrenderade egendomarna.

Allmänna ärenden, som röra domänstyrelsen i dess helhet, däribland

alla frågor rörande styrelsens personal, handläggas pa en af jordbruksafdelningens

byråer.

Frågor om tillsättande af och tjänstledighet för domänintendenterna

handläggas jämväl på jordbruksafdelningen.

Med afseende på omfattningen af de göromål, som tillhöra domänstyrelsens

skogsafdelning, torde till eu början följande böra erinras.

Normerna för skogsafdelningens verksamhet i afseende på statens

och andra allmänna skogar samt skogsväsendet i allmänhet återfinnas till

största delen i den för skogsstyrelsen och skogsstaten den 19 november

1869 utfärdade instruktion, nådiga skrifvelsen till skogsstyrelsen den 11

november 1881 angående skogsmedels redovisande m. m. jämte därtill

gjorda tillägg, ofvan omförmälda nådiga skrifvelse den 10 november

1882 angående förvaltningen af kronans domäner, stadgarna för de

allmänna skogsläroverken i riket den 13 april 1886 med däri gjorda

ändringar, instruktionen för skogsstaten den 29 november 1889 samt

nådiga förordningen angående hushållningen med de allmänna skogarna

i riket, den 26 januari 1894.

Enligt dessa med flera författningar och nådiga 1 »ref åligger det

domänstyrelsen å skogsafdelningen:

att i allmänhet verka för befrämjande af eu ändamålsenlig skogshushållning

och jaktvård i riket,

att utöfva högsta ledningen af skogsförvaltningen å kronoparker,

kronan tillhöriga flygsandsfält och statens till bergsh andteringens understöd

anslagna skogar samt de häradsallmänningar, skogar å allmänna

inrättningars hemman, stadsskogar, renbetesfjäll och boställsskogar, hvilka

blifvit ställda under skogsstatens vård,

att bestämma och öfvervaka skötseln af öfriga boställsskogar,

att tillse, det skötseln och begagnandet af öfriga allmänna skogar

samt enskilda tillhöriga skogar, hvilkas bestånd erfordras till skydd mot

flygsandsfält och fjällgränsens nedgående, vederbörligen öfvervakas,

att hafva tillsyn öfver de allmänna skogsläroverken samt öfverinseendet

öfver de till dessa och till skogsstaten anslagna boställen,

hemman och lägenheter,

att utöfva befäl och öfverinseende öfver tjänstemän och betjänte

vid skogsstaten och skogsläroverken äfvensom öfver skogsingenjörer, samt

Skog safdeluiv •

gen.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets Utlåtande 1V.-o 10.

att redovisa alla inkomster af allmänna skog-ar, som stå under

skogsstatens förvaltning eller inseende och af hvilka afkastning tillfaller

antingen statsverket eller under statskontorets förvaltning ställda fonder,

samt att af nämnda inkomster bestrida utgifterna till skogsstatens aflöning

och till förvaltningskostnader för allmänna skogar.

Dessa äro de för domänstyrelsens å skogsafdelningen verksamhet

gällande allmänna bestämmelser.

Beträffande do uppgifter af speciell natur, som förekomma till

behandling å skogsafdelningen, torde böra erinras om följande.

Rörande allmänna skogars indelande till ordnad hushållning och

förfarandet därvid meddelar domänstyrelsen erforderliga föreskrifter,

öfverensstämmande med de grunder, Kungl. Magt gillat. Tjänstemän

vid skogsstaten och skogsläroverken förordnas af styrelsen att verkställa

indelnings förrättningar, revision eller komplettering af hushållningsplaner

samt eljest erforderlig skogsuppskattning, ägoaffattning och undersökning

för torrläggning af sankmark med Dera till skogsförvaltningen hörande

åtgärder.

Efter verkställd indelnings-, revisions- eller kompletterings förrättning

skall styrelsen i de fall, där sådant icke tillkommer öfverjägmästare,

pröfva samt med eller utan ändringar och tillägg fastställa vid förrättningarna

uppgjorda förslag äfvensom sedermera, där så finnes nödigt,

föreskrifva jämkningar i hushållningen och rättelse i fastställda planer.

Styrelsen skall pröfva och fastställa skogshusliållningsplaner för

enskilda skogar inom Norrbottens och Västerbottens län utom lappmarkerna.

Beträffande de allmänna skogar, hvilka blifvit ställda under skogsstatens

vård, tillkommer det styrelsen att ej mindre bestämma om utsyning

och försäljning af virke, upplåtelse till grässlätter och mulbete samt torf-,

sten- och grustäkt med mera dylikt än äfven förordna om förvaltningsåtgärder

i öfrigt samt bestämma de utgiftsbelopp, hvilka därvid icke få

öfverskridas.

Vidkommande skogsinstitutet, för hvilket styrelsens chef är inspektor,

samt skogsskolorna, åligger det styrelsen öfvervaka, att undervisningen

så ordnas och handhafves, att läroverken motsvara sin bestämmelse.

Styrelsen skall tillse, att de till skogsstaten och skogsläroverken

anslagna boställen användas till de med dem afsedda ändamål och vederbörligen

underhållas.

I fråga om civila och ecklesiastika boställsskogar tillkommer det i

regel styrelsen att bestämma boställshafvares andel i skogsafkastningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10

H7

I vissa fall, som angifva» uti 20 § åt nådiga förordningen angående

hushållningen med de allmänna skogarna i riket, skall styrelsen dock

underställa dylika ärenden Kungl. Maj:ts pröfning. från boställena

influtna skogsmedel fördelas åt styrelsen, som jämväl föranstaltar om

utbetalande till vederbörande af dem tillkommande andelar däraf.

På kronoparker och andra till skogsstatens förvaltning öfverlämnade

skogar befintliga inägoområden, hvilka ej utläggas till skog, upplåtas

genom styrelsens försorg på arrende under villkor, dem styrelsen äger

bestämma.

Reglementariska föreskrifter i afseende på utförandet åt de tjänstemän

och betjänte vid skogsstaten och skogsläroverken samt skogsingenjörer

tillhörande åligganden meddelas af styrelsen.

Styrelsen tillkommer jämväl att bestämma omfattningen af kronojägarnas

bevakningstrakter.

Då öfver] ägmästarbefattning blir vakant, skall styrelsen därom gorå

anmälan hos Kungl. Maj:t. Angående ledig jägmästare änst utfärdas af

styrelsen kungörelse; och inlämnas ansökningshandlingarna till styrelsen,

som upprättar förslag till tjänstens återbesättande och insänder detsamma

jämte ansökningshandlingarna till Kungl. Maj:t. Kronojägare och kronoskogvaktare,

såväl ordinarie som extra, antagas af styrelsen.

Tjänstledighet för öfverjägmästare och jägmästare äger styrelsen

bevilja på tid, ej öfverstigande tre månader.

Tjänstledighet för assistenter och andra extra jägmästare samt

skogsbétjänte beviljas af styrelsen. Då ledigheten afser viss kortare tid,

äger respektive öfverjägmästare eller jägmästare bevilja densamma.

Styrelsen äger tilldela öfverjägmästare och jägmästare varning

eller ålägga dem antingen böter, svarande mot högst en månads aflöning,

eller ock suspension under högst tre månader från tjänst och aflöning.

Assistenter och andra extra jägmästare kunna af styrelsen varnas eller

skiljas från skogsstaten. Skogsbetjänte äger styrelsen förflytta till annan

tjänstgöringsort, afstånga på viss tid från tjänst och löneförmåner eller

för alltid skilja från tjänsten.

Före den 1 oktober hvarje år skall styrelsen till Kungl. Maj:t

ingifva statförslag angående medel, hvilka styrelsen anser behöflig! att

begära vid påföljande riksdag.

Inom november månad hvarje år skall styrelsen till Kungl. Maj:ts

pröfning ingifva dels generalförslag öfver användande under följande år

af anslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet, dels. förslag rörande de åtgärder, som äro afsedda

att under samma tid bekostas af de ecklesiastika boställenas skogsfond.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Samtliga till styrelsen inkomna räkenskaper med verifikationer

skola undergå fullständig granskning i styrelsen. De räkenskaper, hvilka

ej skola åtföljas af verifikationer och hvilkas granskning till siffran sker

annorstädes, skola granskas hos styrelsen med hänsyn till det sätt,

hvarpå de uppburna medlen blifvit använda.

I mål rörande anmärkning, som uppkommit vid räkenskapsgranskningen,

meddelar styrelsen beslut, och, när grof vårdslöshet och uppenbar

vanvård finnes ådagalagd, äger styrelsen ålägga den felaktige, jämte återbetalningsskyldighet,

att gälda det anmärkningsförfattaren tillkommande

anmärkningsarfvode.

Styrelsen pröfva!’ och afgör i förekommande fall besvär öfver

skogstjänstemans beslut eller åtgärd.

Det åligger styrelsen att bevaka kronans rätt i afseende på fullföljd

af talan mot Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes utslag i frågor

rörande dels afsättande af mark till kronopark och tilldelande af skogsanslag

till hemman och lägenheter vid afvittring, dels ock reglering af

flottning i vattendrag, som utgör flottled för virke från kronans skogar.

Årligen före den 1 december skall styrelsen till Kungl. Magt ingifva

berättelse för det föregående året rörande skogshushållningen,

skogsundervisningen och jaktväsendet. Denna berättelse skall jämväl

innehålla en summarisk redogörelse för de under året. utförda åtal för

förbrytelser mot skogs- och jaktförfattningarna, uppgifter om dödade

rofdjur och de af rofdjur dödade husdjur samt uppgift om värdet på

kronan tillhöriga skogar. Hvart femte år skall ett sammandrag göras

af de fem sistförfluten årens berättelser.

Styrelsen å skogsafdelningen skall före utgången af januari månad

årligen till Kungl. Maj: t insända förteckning på de inköp af skogbärande

eller till skogsbörd tjänlig mark, hvilka under det föregående året för

kronans räkning ägt rum, med angifvande af pris och areal.

Öfver de under nionde hufvudtiteln uppförda anslag till skogsväsendet

äfvensom öfver andra af styrelsen förvaltade medel skall föras

hufvudbok, omfattande ett kalenderår; och skall densamma, jämte tillhörande

verifikationer, senast den MO april påföljande år öfverlämnas

till kammarrätten.

Hos styrelsen föras länsvis upprättade liggare öfver kronoparker,

kronan tillhöriga flygsandsfält, statens till bergshandteringens understöd

anslagna skogar samt under skogsstatens förvaltning och vård ställda

renbetesfjäll och andra skogar äfvensom sådana till bostadsboställen

hörande skogor, som blifvit till ordnad hushållning indelade, för skogs
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10. 89

väsendets räkning uttarronderade hemman och lägenheter samt de till

skogsstaton och skogsläroverken npplatna boställen och lägenheter.

Mellan de särskilda byråerna inom styrelsen äro ärendena för

närvarande sålunda fördelade:

byrån n:r 1 handlägger styrelsens allmänna ärenden, ärenden, som

röra iordbruksafdelningen i dess helhet, äfvensom öfriga till afdelningen

hörande ärenden beträffande kronoegendomar, belägna inom Stockholms,

Uppsala, Kronobergs, Gottlands, Kristianstads, Hallands, Göteborgs och

Bohus, Ålfsborgs, Värmlands, Örebro, Kopparbergs, Västernorrlands och

Norrbottens län. ,

1 byrån n:r 2 handläggas öfriga till jordbruksafdelmngen hörande

ärenden. ... , c..

Mellan skogsafdelningens tre byråer (n:is 3 5) äro arendena lor
delade

på följande sätt:

å byrån n:r o handläggas frågor angående förvaltnings- och uto-iftsförslag,

utgiftsstater samt kassaredogörelser och kvar talsräkningar, anmärkningsmål,

frågor angående disposition af skogsmedel från ecklesiastika

och civila boställen, husröteersättning vid statens utarrenderade egendomar,

skogsstatens boställen, aflöningar och ersättningar för förrättningar

samt med nämnda ärenden sammanhängande besvärsmål;

byrån n:r 3 handlägger skogsafdelningens allmänna mål, d. v. s.

dem, som röra skogsafdelningen i dess helhet, äfvensom skogsärenden

från de norrländska länen samt Kopparbergs och Värmlands län, i den

mån dessa mål och ärenden ej inbegripas i hvad som tillhör byiån n.r 5,

och därjämte frågor om skogsläroverken och skogsingenjörernas verksamhet

samt jaktmål; o . ...

å byrån n:r 4 handläggas skogsärenden från rikets öfriga lan, i

den män de ej tillhöra byrån n:r 5.

Beträffande särskildt ärenden angående tjänstledighet, förordnanden

och afsked för skogsstatens tjänstepersonal handläggas dylika ärenden

å byrån n:r 3, om tjänsteinnehafvaren i fråga har sin verksamhet inom

näsrot af de län, som höra till denna byrås verksamhetsområde, men

eljest å byrån n:r 4.

Till ledning för bedömandet af omfattningen af de göromål, som

åligga de särskilda funktionärerna inom styrelsen, torde jag få af de

föreskrifter, som jämlikt den förut omnämnda nådiga skrivelser!, den 10

november 1882 tjäna styrelsen till efterrättelse, här meddela följande.

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Häft. 12

Göromål eu 8

fördelning

mellan

byra er na.

Fördelning

af göromalen

medan

personalen.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Generaldirektören äger att allena besluta i alla hos styrelsen förekommande

ärenden, fördela göromålen emellan ledamöterna och fastställa

verkets arbetsordning samt bör noga tillse, att styrelsens tjänstemän

med noggrannhet och drift fullgöra sina skyldigheter.

Ledamöterna åligger att bereda och föredraga de ärenden, hvilka

de, hval för sin afdelning, hafva att handlägga, att i såväl dessa som

öfriga ärenden, vid hvilkas handläggning de äro närvarande, uttala sin

mening och, om beslutet blifver därifrån afvikande, låta anteckna densamma

till protokollet, att ansvara, en hvar, därför att styrelsens beslut

i de af honom handlagda ärenden varda med noggrannhet och skyndsamhet

expedierade, att i öfrigt verkställa de åtgärder, som enligt fastställd

arbetsordning kunna tillkomma en hvar af dem särskild^ samt

att hafva närmaste tillsynen öfver göromålen hvar inom sin byrå och

tillse, att de därstädes anställda tjänstemännen behörigen fullgöra sina

åligganden enligt arbetsordningen.

Vid föredragning inför generaldirektören af vissa, särskildt angifna

ärenden skall, utom den ledamot, till hvilkens byrå ärendet hör,

minst en af de andra ledamöterna närvara och deltaga i öfverläggningen

till beslut, Öfriga ärenden afgör generaldirektören i närvaro af endast

föredragande ledamoten eller, där föredragningen sker af ombudsmannen

och fiskalen, den ledamot, till hvars byrå ärendet hör; generaldirektören

dock Öppet lämnadt att, då han därtill finner skäl, tillkalla och inhämta

yttranden jämväl af en eller flera bland styrelsens öfriga ledamöter.

Utan föregången föredragning inför generaldirektören må ledamot

genom remiss eller särskild skrifvelse infordra förklaringar, upplvsningar

och yttranden, som. finnas erforderliga för ärendes afgörande, samt till

granskning, anteckning och förvaring af vederbörande tjänsteman befordra

inkommande syneinstrument och handlingar, som äro af beskaffenhet att

icke föranleda till omedelbar åtgärd af styrelsen. Ledamot äger ock

meddela beslut i anledning af ansökningar att utbekomma handlingar i

■Uff.]''orda mai och angående rekvisitioner a ersättning från vederbörande

arrendatorer för skogsindelningskostnader, som blifvit af allmänna medel

förskjutna, samt i frågor om skogsingenjörernas verksamhet, om virkesutsyning

för mer än ett år i sänder åt innehafvare af kronohemman

°eb nJbyggen i de norra länen, om utsyning och försäljning från allmänna

hemman och boställen af extra afverkning, som vid skogshushållningsplans

uppgörande ansetts böra äga rum, om ståndskogslikvid

i följd af laga skifte å dylika egendomar, äfvensom angående verkställighetsatgärder

i anledning af andra vid indelningsförrättning meddelade

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

91

bestämmelser, som inverka på skogshushållningen; dock att, där omständigheter

förekomma af beskaffenhet att påkalla anmälan inför styrelsen,

sådan anmälan genast bör ske.

Anmärkningsmål må, där generaldirektören är af öfriga ämbetsgöromål

hindrad att i deras handläggning deltaga, afgöras af den ledamot,

till hvars byrå målet hör, och en annan ledamot. Blifva dessa icke

om beslutet ense, skall ytterligare eu ledamot i målets behandling deltaga

och den mening anses såsom styrelsens beslut, därom två ledamöter

förena sig. Stanna alla tre ledamöterna i olika meningar, skall målet

föredragas inför generaldirektören.

Generaldirektören bör, när han så nödigt finner och hans öfriga

ämbetsgöromål det medgifva, företaga ämbetsresor för att bereda sig

kännedom ej mindre om skogshushållningens, skogsundervisningens och

jaktväsendets tillstånd samt de utarrenderade egendomarnas vård, än

ock om det sätt, hvarpå skogstjänstemän och domänintendenter uppfylla

sina åligganden. Generaldirektören ägor ock, när omständigheterna

därtill föranleda, uppdraga åt ledamot i styrelsen att i hans ställe företaga

dylika resor.

Under generaldirektörens ämbetsresor eller då han begagnar semester

eller då han eljest under kortare tid, som ej öfverstiger fjorton

dagar, är förhindrad att förrätta sitt ämbete, åligger tillsynen öfver

ärendenas gång inom hvardera af styrelsens afdelningar den i tjänst

äldsta ledamoten å afdelningen, och afgöras ärendena då af styrelsens

ledamöter. Därvid fordras för besluts fattande, att minst två ledamöter

äro tillstädes, och att, då ärende förekommer af beskaffenhet att röra

båda afdelningarna gemensamt, en ledamot från hvardera afdelningen

deltager i afgörandet. Vissa ärenden äro dock undantagna från afgörande

i generaldirektörens frånvaro.

Tjänstemännen i första tjänstegraden åligger hufvudsakligen:

Notarie:

att biträda med beredning till föredragning af förekommande mål

och med anskaffande af erforderliga upplysningar;

att föra protokoll samt uppsätta utgående expeditioner i ärenden,

som tillhöra den ledamot, under hvilken han blifvit till tjänstgöring

indelad;

att kontrasignera och expediera utgående skrivelser;

Revisorn:

att revidera till styrelsen inkommande räkenskaper, verkställa alla

utbetalningar för styrelsen och handhafva dess kassa samt, i den mån

sådant af honom påkallas, biträda med notariegöromål;

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets Utlåtande N;o 10.

Bokhållaren:

att föra styrelsens räkenskaper samt biträda med notariegöromål

och revision af räkenskaper;

Ombudsmannen och fiskalen:

att enligt de närmare föreskrifter, styrelsen meddelar, bevaka och

utföra kronans rätt och talan i ärenden, som röra de under styrelsens

förvaltning ställda jordbruksegendomar och skogar, hvarvid, när sådan

talan ej af honom kan vid ämbetsverk och domstolar utom Stockholm

bevakas och utföras, han äger, för biträde därvid af ombud, begära

justitiekanslersämbetets eller Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

åtgärd; och bör han meddela det tillförordnade kronoombudet de upplysningar

och underrättelser i afseende å bestyrkandet af kronans rätt,

som han är i tillfälle att lämna;

att efter erhållen remiss granska inkomna synehandlingar och, i

god tid före besvärstidens utgång, inför styrelsen föredraga desamma,

hvarvid han har att föreslå de åtgärder, han för bevakande af kronans

rätt och fördel finner med lag och författningar öfverensstämmande;

att granska inkomna redogörelser för hållna syner och för af

arrendatorerna ställda löftesskrifter eller aflämnade säkerhetshandlingar

och, när anmärkning därvid förekommer, anmäla sådant hos styrelsen;

att till styrelsen afgifva utlåtanden i ärenden, som för sådant ändamål

till honom remitterats; samt

att upprätta förslag till skogsafverkningskontrakt och i öfrigt

tillhandagå med det biträde i frågor af juridisk art, som af honom

påfordras;

Begistratorn och aktuarien:

att föra styrelsens diarium och särskilda rotlar för ledamöterna;

att mottaga inkommande handlingar, utfärda diariebevis och meddela

afskrifter eller utdrag af de i registrators- och aktuariekontoret

förvarade handlingar samt ombesörja kopiering af därstädes befintliga

kartor;

att föra verkets arrendeliggare äfvensom matrikel öfver styrelsens,

skogsstatens och skogsläroverkens personal samt vårda styrelsens arkiv;

att före den 15 januari hvarje år till styrelsen a Hämna sådana

förteckningar öfver utarrenderade kronoegendomar, som enligt nådiga

brefven den 20 februari 1880 och den 17 mars 1882 skola till Kungl.

Maj:t öfverlämnas, för att komma Riksdagens statsutskott till banda;

att inom medlet af februari månad hvarje år till styrelsen aflämna

förteckningar å de under nästföregående år skedda förändringar i

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 10.

93

arrendeinkomsterna af'' kronans utarrenderade egendomar och å antagna

köpeanbud å kronoegendomar; samt

att ombesörja verkställigheten af styrelsens beslut angående dess

ekonomiska angelägenheter. „ ,

I öfrigt har en hvar af tjänstemännen att i afseende a tjansto-örino-en

ställa sig till efterrättelse den arbetsordning, som för styrelsen

utfärdas, jämte de föreskrifter, som eljest kunna meddelas honom åt

styrelsen eller vederbörande förmän.

I sitt förenämnda betänkande har löneregleringskommittén, be- ^Inträffande

först frågan rörande omfattningen af styrelsens ämbetsverk- fl)rai„0.

samhet, förklarat sig för sin del icke hafva någon anledning till tvekan

om lämpligheten af att, efter den erfarenhet, som vunnits under de

efter domänstyrelsens inrättande förflutna åren, bibehålla styrelsen vid

det åt densamma gifna verksamhetsområdet. Styrelsens båda afdelmngar

syntes vara i så pass stort behof af hvarandras biträde, att någon

utbrytning från styrelsen af en eller annan del af dess förvaltnings
objekt

ej syntes böra ifrågasättas. . .

Däremot hade för kommittén uppställt sig den fragan, huruvida

ej styrelsens fördelning i en särskild jordbruks- och en särskild skogsafdelning

borde upphöra. Så vidt kommittén kunnat finna, hade denna

fördelning numera egentligen ej någon annan grund än den historiska.

Dess upphäfvande skulle däremot, enligt kommitténs öfvertygelse, i

flera hänseenden vara till gagn.

Enligt gällande föreskrifter ägde domänstyrelsens chef att fördela

göromålen mellan ledamöterna. Denna chefens befogenhet, hvilken, om

än med vissa i instruktion gifna allmänna begränsningar, syntes hora

bibehållas, torde emellertid ej innefatta rätt för chefen att rubba den

historiskt gifna skillnaden mellan jordbruks- och skogsafdelnmgarna

o-enom öfverflyttande från den ena till den andra afdelningen af någon

grupp utaf ärenden. Detta förhållande föranledde i sm mån svårigheter

i afseende å eu rättvis fördelning af arbetet mellan styrelsens

särskilda byråer. , 1

Kommittén har i detta hänseende särskildt framhållit, att goro
målen

å skogsafdelningen hittills alltjämt ökats och att någon ändring

därutinnan ej torde vara att förvänta. Med hänsyn till såval den fortgående

ökningen af de skogar, med hvilka styrelsen hade att taga

befattning, som de växande anspråken på intensitet i deras skötsel, torde

man, i stort sedt, få räkna med en oafbruten stegring i goromalen hos

den del af styrelsen, som hade skogsförvaltmngen om hand.

opaginerad Kontrollera mot PDF

" Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Hvad åter jordbruksaf delningen an ginge, hade visserligen — så

vidt åt styrelsens arbetsredogörelser kunde bedömas — trots den nedgång

i antalet under afdelningens förvaltning ställda egendomar, som

agt rum under de år, domänstyrelsen varit i verksamhet, någon minskning

i göromålen ej försports. Det torde dock ej vara tvifvel underkastadt,

att, om statsmakterna fullföljde den politik, de sedan många år

bednfvit i fråga om jordbruksdomänernas disposition, göromålen å

afdelningen komme att minskas, ehuru ännu ej så skett.

Om förhållandena utvecklade sig, på sätt nyss angifvits, kunde

det emellertid med den nuvarande indelningen i afdelningar lätt inträffa

att göromålen å vissa af styrelsens byråer blefve betydligt mera kräfvande

än å andra. Ur denna synpunkt måste det anses såsom en fördel,

om sättet för göromål ens fördelning mellan byråerna ej vidare med

nödvändighet blefve beroende på åtskillnaden mellan en särskild jordbruks-

och. en särskild skogsafdelning’.

Äfven ur andra synpunkter har kommittén ansett önskvärdt, att

styrelsens fördelning i nämnda båda afdelningar upphörde. Det torde,

anföi kommittén, med fog kunna sägas, att det ej vore ur vägen, om

vid afgörande af åtskilliga utaf de ärenden, som för närvarande handlades

å skogsafdelningen, den juridiska fackkunskapen finge göra siogällande

mera än nu vore fallet, äfven om vid mer invecklade juridiska

spörsmå1 styrelsens ombudsman och fiskal i regel tillfrågades samt i

särskilda fall byråcheferna å jordbruksafdelningen eller någon af dem,

men det funnes skäl antaga, att, om fördelningen i afdelningar upphörde,

° samverkan mellan de olika byråerna skulle blifva lifligare och

göromålen lättare kunna fördelas så, att hvarje byråchef finge, såvidt

möjligt, föredraga de ärenden, för hvilkas sakkunniga behandling han

ägde de största förutsättningarna.

Därjämte har det synts kommittén vara i hög grad önskvärdt, att

inom styrelsen bereddes plats för en i jordbruksfrågor hemmastadd

ledamot.

. J sådant afseende har kommittén erinrat, hurusom sakkunskapen

i joidbruksfrågor fanns företrädd i kammarkollegii domänafdelning. Då

domänstyrelsen, inrättades, syntes man hafva ansett, att för denna sakkunskap

vore tillräckligt sörjdt, om för densamma funnes en representant

i styrelsens chef. Men om man också på den tiden ansett sig kunna

ställa den fordran på chefen för domänstyrelsen, att han skulle vara

sakkunnig både i jordbruks- och i skogsfrågor, torde en dylik fordran

nu ej kunna vidhållas. Statens skogsförvaltning hade blifvit en

så omfattande och viktig affär, att vid besättande af ifrågavarande

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

95

chefsplats utan tvifvel måste främst göra sig gällande don synpunkten,

att vederbörande vore lämplig förestå och leda denna affär. Om personen

i fråga därjämte hade någon större erfarenhet i jordbruksfrågor,

måste däremot anses vara af jämförelsevis mindre betydelse.

Kommittén har dock ej ansett, att domänstyrelsens behof af arbetskrafter

för den omfattande och ansvarsfulla förvaltning, densamma hade

om hand, vore, hvad föredragandena anginge, tillräckligt tillgodosedt

allenast därigenom att skillnaden emellan de särskilda jordbruks- och

skogsafdelningarna upphäfdes, samt att en af de nuvarande byråchefsbefattningarna

besattes med eu i jordbruksfrågor erfaren person. Det

på domän styrelsen livilande arbetet vore nämligen af den omfattning,

att kommittén funnit det böra ifrågasättas, om ej för ett tillfredsställande

utförande af föredragningsarbetet inrättandet af ytterligare en byråchefsbefattning

vore erforderligt.

I detta afseende har kommittén lämnat en öfversikt öfver omfattningen

af nämnda arbete å de särskilda byråerna år 1906, utvisande

att detta år afgjorts följande antal ärenden:

å första byrån ......................................................... 1,143

,, andra „ 872

„ tredje „ .................................................

femte

2,559

1,849

1,720.

Hvad då först anginge arbetsmängden å tredje byrån, har kommittén

framhållit, att denna arbetsmängd påtagligen vore alltför stor,

i all synnerhet då man måste kräfva af byråns chef en noggrann

lokalkännedom beträffande såväl skogarna och deras afsättningsmöjlig
-

heter som den förvaltande personalen.

Äfven fjärde byråns arbetsmängd vore enligt kommitténs åsikt

för stor, särskildt med hänsyn därtill, att byråchefen å denna byrå vore

mycket anlitad vid behandling inom jordbruksafdelningen af frågor

angående utarrendering och försäljning af jordbruksdomäner samt hade

ett mycket drygt arbete med ärendena om disposition af skogsafkastning

å ecklesiastika boställen äfvensom med frågor om inköp af mark för skogsväsendets

räkning.

Hvad den femte eller den kamerala byrån beträffade, vore visserligen

äfven det denna byrå tillhörande arbetet betydande, men arbetets

beskaffenhet och de särskilda kvalifikationer, det kräfde, torde nödvändiggöra,

att denna byrå bibehölles vid dess nuvarande omfattning.

Då ej heller någon minskning i jordbruksafdelningens göromål

ännu försports, om ock en dylik under vissa förutsättningar kunde

opaginerad Kontrollera mot PDF

96 •

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Ombudsmannen

och

fiskalen.

vara att förvänta, syntes tills vidare något tillskott ej böra äga rum i

denna afdelnings arbetsmängd.

På grund af livad sålunda anförts, har kommittén ansett, att

ytterligare en byråchef borde i domänstyrelsen anställas. Enligt kommitténs

förslag skulle alltså i domänstyrelsen komma att finnas sex

byråer.

Kommittén har i anslutning till sina sålunda framlagda förslag

uppgjort förslag till fördelning mellan de särskilda byråerna af de på

styrelsens behandling ankommande ärendena, afseende, bland annat, att

en särskild byrå borde inrättas för de tre nordligaste skogsdistrikten.

Med denna fördelning har kommittén ansett, att de särskilda byråerna

borde kunna medhinna de uppgifter, som ålades dem.

I fråga om öfriga ordinarie tjänstemän i domänstyrelsen, hvilka,

såsom förut nämnts, samtliga tillhöra första lönegraden, har kommittén

framhållit, att bland dessa ombudsmannen och fiskalen innehade den

utan gensägelse viktigaste och mest kräfvande befattningen. Det ålåge

honom, bland annat, att tillhandagå med det biträde i frågor af juridisk

art, som af honom påfordrades, och detta åliggande hade, särskildt med

den utveckling skogsväsendet erhållit, fått en allt mera vidsträckt betydelse.

Under de senare åren hade statens skogsförvaltning kommit i allt

lifligare förbindelse med enskilda och vid de uppgörelser, som därvid

ägde rum, hade ombudsmannens biträde såsom kronans jurist fått allt

större användning.

På det hela taget hade det blifvit allt mera vanligt, att ombudsmannens

biträde på ett eller annat sätt påkallades i de mera invecklade

spörsmål, som förekomme å skogsafdelningen. Någon mera betydande

inskränkning i hans anlitande i detta afseende syntes ej vara att förvänta,

äfven om, såsom kommittén förutsatt, en lifligare samverkan

komme att äga rum mellan jordbruks- och skogsbyråerna.

Kommittén har uppgjort följande sammanställning angående beskaffenheten

och omfattningen af ombudsmannens göromål vissa angifna år:

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

97

18813

1888

1893

1898

1903

1904

1905

1900

Handlagda ärenden.

Syneklander .......................................

51

82

53

30

44

40

32

35

Jordatvister ......................................

5

1

3

0

16

21

27

20

Andra rättegångsärenden ....................

24

55

50

41

56

43

45

57

Summa rättegångsärenden

80

138

100

83

no

104

104

112

Syner, som af fiskalen granskats och där-

229

175

214

efter direkt föredragits .....................

340

064

222

230

212

Ärenden angående utskylder ...............

2

3

15

30

32

31

22

[ 34

Öfriga ärenden....................................

148

104

124

119

147

190

302

326 :

Aflåtna expeditioner.

Memorial ..........................................

122

135

138

148

172

215

278

! 293

Skrifvelse!-..........................................

in

128

113

91

135

118

142

j 138

I ett särsldldt afseende tiar kommittén påpekat, att det vore gagneligt,

om ombudsmannens biträde anlitades i större utsträckning än hittills

ägt ruin. Kommittén anser det nämligen önskvärd!, att, innan ett aftal

om inköp af skogsmark för statens räkning ingås, behörig granskning

ägnas åt säljarens åtkomsthandlingar och att denna granskning verkställes

af domänstyrelsens ombudsman, innan framställning i ämnet

göres hos Kungl. Maj:t.

Enligt kommitténs åsikt läge det mycket stor vikt uppå, att till

ombudsman och fiskal hos domänstyrelsen förvärfva en väl kvalificerad

person. Arten och omfattningen af de göromål, som vore eller borde

vara med denna befattning förenade, vore emellertid sådana, att det

måste anses med svårigheter förenadt för styrelsen att vid befattningen,

för dess effektiva skötande under en längre följd af år, fästa och bibehålla

en fullt kvalificerad person, så länge aflöningsförmånerna ej vore

högre än de, som tillkomme tjänstemän af första normalgraden.

Kommittén har därför ansett sig böra förorda, att ombudsmansoch

fiskalstjänsten hos domänstyrelsen måtte uppföras i andra lönegraden.

Såsom förut nämnts, äro utom ombudsmannen och fiskalen hos

styrelsen anställda sju ordinarie tjänstemän i första lönegraden, livarjämte

sedan 1906 års ingång å extra stat funnits uppförda aflöningar, motsvarande

begynnelseaflöningen för tjänstemän i första lönegraden, till

ytterligare tre tjänstemän (notarier) å styrelsens skogsafdelning.

Af de förenämnda sju ordinarie tjänstemännen är en anställd såsom

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 13

Ö/riga tjänstemän

i första

lönegraden.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

registrator och aktuarie, fyra såsom notarier, en å hvarje af byråerna

n:r 1—4, en såsom bokhållare och en såsom revisor, de bägge sistnämnda

med tjänstgöring å byrån n:r 5 eller kameralbyrån. Å denna byrå tjänstgör

därjämte såsom notarie en af de tre tjänstemännen på extra stat,

medan de båda andra, i enahanda egenskap, biträda en å hvarje af

skogsafdelningens öfriga två byråer.

Enligt kommitténs förslag skulle, som nämndt, domänstyrelsen uppdelas

på sex byråer, däraf två afsedda hufvudsakligen för ärenden, hvilka

tillhöra den nuvarande jordbruksafdelningen, ehuru med ändrad fördelning

af göromålen, en byrå afsedd för enahanda uppgifter som den

nuvarande kameralbyrån och tre byråer, i stället för nu två, för de

skogsafdelningen i öfrigt tillhörande ärenden.

\ id pröfning, hvilka tjänstemän i första lönegraden kunde vara

behöfliga för styrelsen med denna förändrade organisation, har kommittén

ansett såsom hittills böra anställas för styrelsen i dess helhet eu

registrator och aktuarie samt å hvardera af de två byråer, som skulle

handhafva de nu till jordbruksafdelningen hörande ärenden, en notarie.

Och vid en uppdelning på tre byråer af de skogsärenden, som nu tillhöra

tredje och fjärde byråerna, har det synts kommittén, att äfven

för hvar och en af dessa tre byråer borde vara till fyllest med en ordinarie

notarie.

Beträffande därefter kameralbyrån, anser kommittén, att såsom för

närvarande å densamma borde finnas anställd en bokhållare, men med

afseende därå, att de göromål, som åligga revisorn, under den tid,

styrelsen varit i verksamhet, vunnit en väsentligt ökad omfattning samt

med hänsyn till den synnerliga vikten däraf, att skogsräkenskaperna

inom domänstyrelsen underkastades en grundlig och effektiv granskning,

har kommittén ansett, att i stället for nu tjänstgörande en revisor och

en extra notarie borde å denna byrå anställas två revisorer. Dessa borde

då, jämte nämnda granskning och besörjande af de å styrelsens revisor i

denna hans egenskap i öfrigt nu hvilande åligganden, äfven hinna bestrida

åtminstone det mesta af de å byrån förekommande notariegöromål,

så att, i synnerhet om ej blott revisorerna utan äfven bokhållaren

pålades att biträda med notariegöromål, för sådana göromål icke skulle

behöfva anställas någon särskild ordinarie tjänsteman.

Med tillämpning af hvad nu anförts har kommittén föreslagit, att

hos domänstyrelsen måtte anställas nio ordinarie tjänstemän af första

lönegraden.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10. 99

Under erinran, att inom skogsstyrelsen under de senare åren af

dess verksamhet varit anställd en särskild statistiker, men att någon

motsvarande befattning ej uppfördes i staten för domänstyrelsen, har

styrelsen i underdånig skrifvelse den 23 november 1906 hos Kungl.

Maj:t gjort framställning om särskildt anslag för utförande af statistiskt

arbete inom densamma och i sådant hänseende föreslagit anställande på

extra stat af en förste aktuarie för ledning och öfvervakande af arbetet

äfvensom anvisande af medel för anställande af nödigt arbetsbiträde

med praktisk och vetenskaplig forstlig fackkunskap till statistikerns förfogande.

Beträffande demm framställning, som af Kungl. Maj:t den 30

januari 1907 remitterades till löneregleringskommittén, har kommittén

erinrat, att Kungl. Maj:t den 20 januari 1905 tillsatt eu särskild kommitté

med uppdrag att verkställa utredning och afgifva förslag, huru

inom rikets officiella statistik största möjliga enhet och planmässighet

äfvensom ökad skyndsamhet i publikationen matte kunna åstadkommas.

Vid sådant förhållande har löneregleringskommittén ansett, att det

vore skäl att afvakta den sålunda tillsatta statistiska kommitténs utredning

och förslag i fråga om ordnandet af rikets officiella statistik, innan

till vidare pröfning företoges frågan om anställande af särskild tjänsteman

inom domänstyrelsen, vare sig på ordinarie eller extra stat, för

ledning och öfvervakande af det statistiska arbetet därstädes.

Hos domänstyrelsen finnas på ordinarie stat anställda en förste

och två andre vaktmästare. I fråga om dessa har löneregleringskommittén

anfört, att det visserligen blifvit ifrågasatt att öka den ordinarie

vaktmästarpersonalen med ytterligare en andra vaktmästarbefattning, men

att, då kommittén icke kunnat öfvertyga sig om nödvändigheten häraf,

kommittén ansett sig böra i sitt förslag upptaga allenast tre ordinarie

vaktmästare, en förste och två andre. I

I afseende å sättet för ärendenas afgörande i chefens tillfälliga

frånvaro har kommittén hemställt om viss ändring i den nu gällande

ordningen. Vidare har kommittén ifrågasatt utvidgad befogenhet för

byråcheferna samt uttalat önskvärdheten af, att större likformighet i behandlingen

af vissa frågor inom verket komme till stånd.

Då kommitténs förslag i förevarande afseende emellertid innebär

åtgärder, hvilkas genomförande kan ske utan Riksdagens medverkan,

anser jag mig för närvarande icke böra i allmänhet i vidare mån inlåta

Statistiker.

Vaktbetjänte.

Förenklingar i

formerna för

ärendenas afgörande.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Sättet för

ärendem afgörande

vid

ehefem tillfälliga

frånvaro.

mig på en redogörelse för desamma. Emellertid vill jag redan nu

framhålla, att kommitténs ifrågavarande förslag synas mig beaktansvärda

samt att de vid behandlingen af frågan om ny instruktion och

arbetsordning för domänstyrelsen höra göras till föremål för noggrann

pröfning och, så långt de kunna finnas motsvara behofvet och lämpa

sig för ändamålet, blifva genomförda.

I ett afseende torde jag dock, med hänsyn till hvad jag längre

fram kommer att anföra, höra något vidlyftigare beröra kommitténs

ifrågavarande förslag, nämligen såvidt angår ärendenas afgörande i chefens

tillfälliga frånvaro.

Kommittén har i detta hänseende anfört följande.

Rörande ärendens afgörande i chefens tillfälliga frånvaro uti ämbetsverk,

där chefen, vare sig fullständigt eller delvis, ensam hade beslutanderätten

i ärenden, uti livilkas pröfning han deltoge, växlade föreskrifterna

i allmänhet mellan två hufvudtyper, i ty att inom vissa ämbetsverk

de ärenden, i hvilka chefen eljest beslutade och som kunde

afgöras i hans frånvaro, afgjordes kollektivt af vederbörande ledamöter,

under det i andra verk en af ledamöterna inträdde i utöfningen af chefens

åligganden med eller utan vissa begränsningar.

Domänstyrelsen tillhörde den förstnämnda af dessa båda hufvudtyper.

I kommitténs betänkanden angående kammarkollegium och statskontoret

hade för dessa ämbetsverk förordats den anordning, att i chefens

frånvaro äldste tjänstgörande ledamoten skulle inträda i utöfningen af

chefens åligganden. Föreskrifter i nämnda hänseende hade ock meddelats

i den nya instruktion, som den 18 oktober 1907 utfärdats för statskontoret,

Enahanda anordning ansåge kommittén böra komma i tillämpning

inom domäns ty r e 1 s e n, där chefen ju hade sig ålagd t att företaga inspektionsresor,

när han så funne nödigt och hans öfriga ämbetsgöromål det

medgåfve. Genom att föreskrifva, att den äldste tjänstgörande ledamoten

skulle inträda i utöfningen af chefsbefattningen, vunnes, förutom undvikandet

af den mera tidkräfvande kollegiala formen, dels att de till

chefsämbetet hörande kontrollerande och öfvervakande åliggandena kunde

på effektivt sätt uppehållas, dels ock att en af styrelsens ledamöter finge

särskild anledning att sätta sig in i styrelsens ämbetsgöromål i allmänhet,

hvilket utan tvifvel konime att lända till större trygghet för bevarandet

af nödig kontinuitet vid ärendenas behandling.

Kommittén, som förutsatte att, därest, af annan anledning än semester

eller tjänsteresor, utöfver fjorton dagar för styrelsens chef in
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

101

träffade hinder att utöfva ämbetet, ansökning om ledighet skulle göras

hos Kung! Maj:t, hemställde alltså, att i domänstyrelsens blifvande instruktion

måtte meddelas föreskrift därom, att under generaldirektörens

tjänsteresor eller då han åtnjöte semester eller eljest under kortare tid,

som icke öfverstege fjorton dagar, vore förhindrad att sitt ämbete förrätta,

äldste tjänstgörande byråchefen skulle, därest icke annorlunda af

Kungl. Maj:t förordnades, inträda i utöfningen af generaldirektörens

åligganden.

Vid behandlingen af frågan om de aflöningsförmåner å stat, som

borde tillkomma den ordinarie personalen vid domänstyrelsen, har kommittén

i sådant hänseende först redogjort för sin uppfattning beträffande

aflöningen åt verkets chef.

Under erinran, hurusom vid 1907 års riksdag, på förslag af

Kungl. Maj:t, aflöningen för generaldirektören i statskontoret och för

generalkrigskommissarien bestämts till 11,000 kronor, däraf lön 7,000

kronor, tjänstgöringspenningar 3,000 kronor och ortstillägg 1,000 kronor,

har kommittén anfört, att med den uppfattning, kommittén erhållit angående

domänstyrelsens verksamhet och de kraf, som borde ställas på

dess chef, kommittén emellertid ansett en aflöning af 11,000 kronor ej

vara till fyllest för denne.

Uppgiften att förvalta och göra fruktbringande så stora kapital,

som dem kronan ägde i sina skogar och jordbruksdomäner, vore nämligen

så stor och maktpåliggande, att den nyssnämnda aflöningen syntes

kommittén för låg för den, hvilken denna uppgift förnämligast ålåge.

Särskilt inom skogsförvaltningen kunde felgrepp eller brist på omtanke

medföra mycket betydande ekonomiska förluster ej blott för tillfället

utan äfven för en lång framtid. En vaken uppsikt öfver förvaltningen

i alla dess grenar, förenad med omsikt och duglighet, kunde däremot

bereda det allmänna en vinst, i förhållande till hvilken en jämförelsevis

betydande aflöning till domänstyrelsens chef ej spelade någon roll.

Med hänsyn till dessa förhållanden och med afseende jämväl å de

höga aflöningsbelopp, som inom den privata affärsverksamheten numera

utginge till personer med de kvalifikationer, på hvilka man härvidlag

gjorde anspråk, har kommittén ansett sig böra föreslå, att chefen för

domänstyrelsen måtte erhålla en aflöning af 15,000 kronor, hvilket belopp,

med beaktande af den indelning i aflöningstitlar, som för statskontoret

och arméförvaltningens civila personal godkänts vid 1907 års

riksdag, skulle kunna fördelas sålunda:

Aflöning 8»

förmåner för

den ordinarie

personalen.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Anmärkning«■

arfvode åt revuorernam.

m.

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

lön 9,000 kronor, tjänstgöringspenningar 4,500 kronor och ortstillägg

1,500 kronor.

Beträffande samtliga öfriga af kommittén föreslagna tjänster, har

kommittén hemställt, att aflöningarna måtte bestämmas i likhet med

hvad som vid 1907 års riksdag medgifvits motsvarande befattningar i

statskontoret och arméförvaltningen, nämligen:

för tjänsteman i tredje lönegraden lön 5,000 kronor, tjänstgöringspenningar

2,500 kronor och ortstillägg 600 kronor eller tillhopa 8,100

kronor, hvartill skulle kunna komma ett ålderstillägg till lönen efter 5

år med 600 kronor;

för tjänsteman i andra lönegraden lön 3,600 kronor, tjänstgöringspenningar

1,800 kronor, ortstillägg 400 kronor, tillhopa 5,800 kronor,

hvartill skulle kunna komma två ålderstillägg till lönen, hvartdera å

500 kronor, efter respektive 5 och 10 år;

_ för tjänsteman i första lönegraden lön 2,200 kronor, tjänstgöringspenningar

1,500 kronor, ortstillägg 300 kronor, tillhopa 4,000 kronor,

hvartill skulle kunna komma tre ålderstillägg till lönen, hvart och ett

å 500 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 år;

för förste vaktmästare lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar 450

kronor, ortstillägg 150 kronor, tillhopa 1,500 kronor; samt

för andre vaktmästare lön 700 kronor, tjänstgöringspenningar 350

kronor, ortstillägg 150 kronor, .tillhopa 1,200 kronor, hvartill efter 5

år skulle kunna komma ett ålderstillägg till lönen af 100 kronor.

Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjöte fri bostad samt bränsle,

skulle, så länge denna förmån kvarstode, ortstillägg ej utgå till honom

äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

Enligt förenämnda nådiga skrifvelse den 10 november 1882, angående

förvaltningen af kronans domäner, är af Kungl. Maj:t förordnadt,

att, när i följd af anmärkning, gjord inom domänstyrelsen emot styrelsen

underlydande redogörare, medel inflyta till statsverket, anmärkningsarfvode

må till anmärkningsförfattaren utgå med femton procent af det

influtna beloppet.

Med erinran, att kommittén uti sitt den 18 juni 1904 angående

kammarrätten afgifna betänkande uttalat, att kommittén funnit rätten

för vederbörande granskare att åtnjuta anmärkningsarfvode böra, såsom

tjänande ett maktpåliggande statsintresse, fortfarande kvarstå, men att

det synts kommittén, som om detta arfvode skäligen borde i någon mån

begränsas, då fråga vore om större belopp, har kommittén vidare anfört,

att, jämväl hvad domänstyrelsen anginge, enligt kommitténs åsikt eu

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

103

dylik begränsning borde liga ruin; och har kommittén hemställt, att i

fråga om medel, som inflöte till statsverket i följd af anmärkning,

gjord inom domänstyrelsen emot densamma underlydande redogörare,

den vederbörande tjänsteman i styrelsen tillkommande rätt till anmärkningsarfvode

måtte begränsas på samma sätt, som bestämts i enlighet

med gällande instruktioner för generalpoststyrelsen den 31 december

1902 och för telegrafstyrelsen den 11 oktober 1907 samt nådiga kungörelsen

don 31 december 1897 angående tilläggsbestämmelser till aflöningsreglementet

för tjänstemän och betjänte vid statens järnvägar,

eller så att dylikt arfvode skulle utgå med femton procent å det anmärkta

beloppet, därest detta icke öfverstege 500 kronor, samt med tio procent

å högre belopp, dock att för belopp mellan 500 och 750 kronor arfvodet

skulle utgå med femton procent å 500 kronor.

I afseende å dessa bestämmelser har kommittén slutligen erinrat,

att, enligt hvad kommittén inhämtat, de för ofvanberörda kommunikationsverk

meddelade bestämmelser blifvit i så måtto föremål för olika

tolkning, att bestämmelsen rörande anmärkningsarfvodets storlek för

belopp mellan 500 och 750 kronor uppfattats dels så, att i dylikt arfvode

skulle utgå femton procent å 500 kronor och tio procent å återstoden

af ifrågavarande belopp, dels ock så, att för hvilket som helst belopp

mellan 500 och 750 kronor anmärkningsarfvodet skulle utgå med femton

procent å 500 kronor, d. v. s. med 75 kronor, och att för sin del kommittén

ansett att, om hänsyn toges till syftet med ifrågavarande bestämmelse,

det måste antagas, att den senare uppfattningen vore den

rätta.

I anslutning till de beslut, som af senast församlade Riks- Föruitättning

dag fattats ifråga om ny aflöningsstat för statskontoret och angående ^flöningMaorganisation

af arméns centrala förvaltningsmyndighet, har kommittén ten.

vidare hemställt, att såsom förutsättning för den blifvande nya aflöningsstaten

måtte uppställas, att samtliga ordinarie tjänstinnehafvare

skulle, i den mån ej undantag ansåges böra stadgas eller för särskilda

fall efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst 6

timmar hvarje söckendag.

Slutligen har kommittén ansett vid den blifvande nya staten för A/Umingedomänstyrelsen

böra i alla tillämpliga hänseenden fästas enahanda vilkor.

aflöningsvillkor, som vid 1907 års riksdag antagits för statskontoret,

och framställt förslag i öfverensstämmelse därmed.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets Utlåtande N:o 10

Anslag till

vikariatsersättning,

arfvoden

för byggnadsplan™

granslcning, åt

amanuenser

och extra biträden

m. m.

Såsom ofvan meddelats, finnes i domänstyrelsens stat uppfördt ett

anslag å 22,300 kronor till vikariatsersättning, arfvoden för byggnadsplan^

granskning, åt amanuenser och extra biträden, renskrifningsoch

tryckningskostnader, hvarförutom för hvardera af åren 1907 och 1908

på extra stat beviljats ett anslag å 8,000 kronor för enahanda ändamål.

Hos domänstyrelsen finnas, såsom jag redan nämnt, för närvarande

anställda nio amanuenser. Af dessa tjänstgöra en å hvarje af jordbruksafdelningens

två byråer och den kamerala byrån, två å hvardera

af de två öfriga byråerna, en hos ombudsmannen samt en hos registratorn.

1 årligt arfvode åtnjuta de fem amanuenserna å skogsafdelningen

2,000 kronor hvar, amanuensen hos registratorn 1,800 kronor samt de

öfriga amanuenserna 1,500 kronor hvar.

Af amanuenserna har i regel endast den hos registratorn anställde

åtnjutit extra ersättning i form af gratifikation. Denna gratifikation

har under de senaste åren utgått med 900 kronor om året.

Enligt hvad kommittén meddelat, har från domänstyrelsens sida

uttalats önskvärdheten af att anslaget till arfvoden åt amanuenser och

extra biträden m. in. blefve så tilltaget, att hos styrelsen kunde anställas,

förutom de nio nuvarande amanuenserna, ytterligare tre forstligt

bildade amanuenser; och har beträffande storleken af arfvodena till

dylika amanuenser framhållits, att det visat sig förenadt med allt större

svårigheter att vid amanuenstjänstgöringen i styrelsen fästa för det

praktiska skogsjTket utbildade personer. I den praktiska utöfningen af

sitt yrke vunne nämligen dessa en bättre utkomst och ett för de flesta

mera tilltalande arbete. De forstligt bildade amanuenserna hade ock

i allmänhet ej tillfälle att i hufvudstaden genom annat arbete förvärfva

bidrag till sitt uppehälle.

Hvad den hos registratorn anställde amanuensen angår, äro, enligt

hvad kommittén vidare meddelat, göromålen mellan denne och registratorn

så fördelade, att registratorn jämte ett kvinnligt biträde uppehåller

registratorsgöromålen å skogsafdelningen, medan amanuensen likaledes

med ett kvinnligt biträde bestrider enahanda göromål å jordbruksafdelningen.

Det hade framhållits från domänstyrelsens sida, att de

göromål, som ålåge sistnämnda amanuens, kunde tillfullo likställas med

en ordinarie tjänstemans, och att fördenskull för denna befattning —

hvars nuvarande innehafvare varit anställd i styrelsens tjänst under

hela den tid, styrelsen varit i verksamhet och dessförinnan haft anställning

i kammarkollegii domänafdelning — borde beredas aflöningsförmåner,

väsentligt öfverstigande dem, som i allmänhet utginge till amanuenser

i de centrala ämbetsverken.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

105

I fråga om behofvet af extra arbetskrafter i domänstyrelsen har

kommittén, under förutsättning af bifall till den af kommittén föreslagna

omorganisationen och med hänsyn jämväl till den likaledes föreslagna

utsträckningen af arbetstiden för den ordinarie personalen, ansett sig

icke tiga anledning tillstyrka någon ökning af det nuvarande antalet

amanuenser hos styrelsen.

Vidkommande frågan om amanuensarfvodenas belopp bär kommittén

till en början erinrat, att den i sitt den 9 mars 1907 afgifna

betänkande rörande reglering af löneförhållanden in. in. vid skogsstaten

och de allmänna skogsläroverken uttalat, att arfvodet till revirassistent

i allmänhet borde böra utgöra minst 2,400 och högst 3,000 kronor för

år, hvartill borde komma reseersättning.

Vidare har kommittén erinrat, att kommittén i sitt den 7 november

1907 afgifna betänkande rörande reglering af löneförhållanden m. in.

vid landtmäteristyrelsen omförmält de skål, på grund af hvilka det ansetts

påkalladt, att arfvode till amanuens i sistnämnda styrelse ej borde

sättas lägre än 2,400 kronor för år, äfvensom att kommittén i samma

betänkande fästat uppmärksamheten därå, att i skrifvelse till telegrafstyrelsen

den 16 februari 1903, angående grunderna för aflöningen till

den extra personalen vid telegrafverket, Kungl. Magt föreskrit vit, att

såsom aflöning till amanuens i allmänhet hos telegrafstyrelsen finge utbetalas

arfvode, i regel begynnande med 1,200 kronor, hvilket arfvode

finge, i den män sådant pröfvades skäligt, förhöjas, dock icke utöfver

1,800 kronor för år, men att till sådan amanuens eller extra ordinarie

tjänsteman å telegrafstyrelsens linjebyrå, som vore anställd såsom biträdande

ingenjör, arfvode finge utgå med högst 2,800 kronor för år.

Enligt kommitténs öfvertygelse vore det fortfarande behöfligt jämväl

inom domänstyrelsen att bereda amanuenser med specialutbildning,

d. v. s. de forstligt utbildade amanuenserna, högre arfvodesförmåner

än amanuenser i allmänhet. Forstligt utbildade vore amanuenserna å

byråerna n:r 3 och 4, hvaremot för närvarande den å byrån n:r 5 eller

den kamerala byrån tjänstgörande amanuensen vore juridiskt bildad.

Man hade nämligen under en följd af år ej kunnat förvärfva någon

forstligt bildad person till amanuenstjänstgöring å sistnämnda byrå.

För de forstligt bildade amanuenserna i domänstyrelsen borde,

enligt kommitténs åsikt, arfvodena ej sättas lägre än 2,400 kronor för

år. Dessa arfvoden torde — likasom det blifvit föreslaget vid landtmäteristyrelsen

— efter någon viss tids tjänstgöring böra kunna höjas,

Bill.''till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Skrifbilrädcv

Statsutskottets Utlåtande Ko 10.

i den mån sådant pröfvades skäligt, dock icke utöfver 3,000 kronor för

år. Klafve arfvodena för de forstligt utbildade amanuenserna i domänstyrelsen

af den storlek, som sålunda ifrågasatts, torde emellertid både

kunna och böra å dessa befattningars innehafvare ställas den fordran,

att de åt det dagliga arbetet i styrelsen ägnade betydligt mera tid än

amanuenser i allmänhet. Kommittén hade ock i detta afseende inhämtat

att det vore domänstyrelsens afsikt att af ifrågavarande amanuenser

kräfva en arbetstid af väsentligen samma mått som den ordinarie personalens.

Detta ansåge kommittén ock böra vara en betingelse för arfvodenas

bestämmande till nyss angifna belopp.

Hvad anginge den hos registratorn anställde amanuensen, som

öfvergått till domänstyrelsen från kammarkollegii domänafdelning och

alltsedan varit i domänstyrelsen tjänstgörande, bm-de naturligen, så länge

han fortfarande till styrelsens tillfredsställelse fullgjorde de honom anförtrodda

åligganden, hans aflöningsförmåner ej understiga deras nuvarande

belopp.

För öfriga amanuenser hos domänstyrelsen syntes arfvodena lämpligen

kunna beräknas till lägst 1,500 och‘ högst 2,000 kronor.

Till arfvoden åt nio amanuenser hos domänstyrelsen har kommittén

i sin beräkning upptagit ett belopp af 21,600‘kronor, och därutöfver

har till flitpenningar åt extra tjänstemän och extra vaktmästare

synts böra afses ett belopp af 4,000 kronor.

Beträffande härefter öfriga hos domänstyrelsen anställda extra

biträden har kommittén anfört, bland annat, följande.

Sedan Riksdagen i skrifvelse den 23 maj 1906 anhållit, att Kungl.

Maj:t täcktes låta verkställa utredning, huruvida och i hvad mån personer,

som vore hos statens ämbetsverk och myndigheter på ett stadigvarande

sätt sysselsatta med skrifgöromål och dylika sysslor, kunde

erhålla någon fastare anställning, äfvensom för Riksdagen framlägga

det förslag, hvartill denna utredning kunde föranleda, hade, bland andra

myndigheter, äfven domänstyrelsen den 12 oktober 1906 afgifvit infordradt

utlåtande, däri styrelsen upplyst, att hos styrelsen vore anställda

nio kvinnliga biträden, som förrättade sådant arbete, som afsågs

i Riksdagens skrifvelse. Af förenämnda biträden vore sex sysselsatta

med renskrifningsarbeten, kollationering m. m., en med kartritning

och dylikt å skogsafdelningen samt två å styrelsens registratorskontor.

Af de två sistnämnda biträdde den ena vid förandet af jordbruksafdelningens

diarium, liggarna öfver statsverkets utarrenderade

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10. 107

egendomar m. m., medan den andra biträdde vid förandet af skogsafdelningens

diarium.

Utöfver hvad sålunda blifvit upplyst, hade till utredning om styrelsens

behof af skrifbiträden meddelats från styrelsens sida, att dess utgifter

för renskrifning uppgått åren 1904—1906 till respektive kronor

8,02G: 93, 8,354: 71 och 9,776: 81.

Vid öfvervägande af hvad utredt blifvit rörande förhållandena

inom domänstyrelsen har kommittén ansett vederbörliga förutsättningar

vara för handen för inrättande därstädes af sex fasta biträdesbefattningar.

För dessa befattningar skulle, såväl i afseende å därmed förenade

förmåner som beträffande daglig arbetstid och i öfrigt, gälla hvad kommittén

för dylika befattningar i allmänhet föreslagit eller till beaktande

framhållit.

Beträffande aflöningsförmånerna för dylika biträden har kommittén

i sitt den 31 oktober 1907 i ämnet afgifna betänkande anfört, att vid

nu rådande prisförhållanden i hufvudstaden begynnelsearfvndet för fasta

biträden hos myndigheter därstädes ej bordo bestämmas till lägre belopp

än 1,200 kronor för år, hvilket arfvode sedermera skulle, i den

mån sådant funnes af förhållandena påkalladt, kunna efter hand höjas,

dock icke utöfver 1,800 kronor för år. Med tillämpning af detta å

domänstyrelsen har kommittén ansett böra till aflöning åt sex fasta

biträden därstädes beräknas ett belopp af högst 10,800 kronor. Dessa

sex fasta biträden kunde dock ej under alla förhållanden ensamma

besörja förekommande renskrifnings- och kartritningsarbeten, utan

därjämte måste nog fortfarande i större eller mindre omfattning

anlitas andra, tillfälliga arbetskrafter. För bestridande af utgifterna till

dylika biträden äfvensom för de i domänstyrelsens nuvarande stat med

kostnaderna för renskrifning sammanförda tryckningskostnader borde

afses ett belopp af omkring 6,500 kronor.

Af det å styrelsens stat nu uppförda anslag till vikariatsersättning,

arfvoden för byggnadsplaners granskning, åt amanuenser och extra

biträden, renskrifnings- och tryckningskostnader har ett belopp af 2,000

kronor varit afsedt till byggnadsbiträde. Någon förhöjning i beräkningen

af kostnaderna i detta hänseende har kommittén icke ansett påkallad,

utan föreslagit, att för ändamålet fortfarande borde afses omkring 2,000

kronor.

Beträffande utgifterna för vikariatsersättning vid domänstyrelsen

har kommittén ansett, att en ej oväsentlig ökning i dessa utgifter vore

att emotse, i händelse af bifall till kommitténs hemställan om ändringar

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Jnspektionsoch

andra

tjänsteresor.

i styrelsens organisation samt om höjning af tjänstgöringspenningarna

för den ordinarie personalen. Därjämte syntes hädanefter böra beräknas

ett belopp för godtgörande af vikarier för amanuenser under semesterledigheter

och sjukdomsfall. Och vidare måste beredas tillgång för

aflönande af vikarier för de ofvannämnda fasta biträdena vid semester

samt, inom vissa gränser, vid inträffande sjukdomsfall, i enlighet

med kommitténs uttalanden i sitt förenämnda betänkande af den 31

oktober 1907.

Enligt gjorda beräkningar skulle för vikariats ersättning böra afses

ett belopp af 8,800 kronor årligen.

Med afseende å hvad sålunda anförts har kommittén hemställt,

att till arfvoden åt amanuenser och biträden samt för byggnadsplaners

granskning, flitpenningar åt extra tjänstemän och extra vaktmästare,

vikariatsersättning samt tryckningskostnader borde i domänstyrelsens

stat uppföras ett årsanslag af 53,700 kronor.

I den för domänstyrelsen upptagna stat finnes, såsom jag förut

nämnt, upptaget ett anslag till inspektions- och andra tjänsteresor till

belopp af 4,000 kronor. Af dessa medel hafva utgått kostnaderna för

de tjänsteresor, som enligt gällande bestämmelser företagits af generaldirektören

eller enligt hans uppdrag af ledamot i styrelsen jämte medföljande

sekreterare.

Däremot hafva kostnaderna för de tjänsteresor, som efter uppdrag

af styrelsen företagits af dess ombudsman och fiskal, på grund åt

anslagets titel ej kunnat bestridas af nämnda anslag, utan utanordnats

af skogsmedel.

Beträffande förevarande anslag har kommittén, under erinran att,

såvidt kommittén hade sig bekant, det vore inom den centrala statsförvaltningen

något enastående, att i stat blifvit fastslaget, det belopp,

hvartill kostnaderna för inspektionsresor högst finge uppgå, ansett, att

det ej vore lämpligt att i staten för domänstyrelsen bibehålla det nuvarande

bestämda anslaget till inspektionsresor, utan att resekostnadsoch

traktamentsersättning för såväl inspektionsresorna som andra tjänsteresor

af styrelsens personal borde utgå af nionde hufvudtitelns anslagtill

rese- och traktamentspenningar.

Vid bifall till kommitténs förenämnda förslag i fråga om reglering

af löneförhållanden m. m. vid domänstyrelsen, skulle den blifvande

staten för styrelsen komma att sluta å 163,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsuttskottets Utlåtande N:o 10. 10“

Öfver löneregieringskommitténs förenämnda förslag liar, Bom nänandt,

domänstyrelsen, jämlikt nådig remiss, den 4 nästlidna januari afgifvit

underdånigt utlåtande.

Därvid liar styrelsen till eu början meddelat, att styrelsens ombudsman

och fiskal under 1907 af styrelsen anlitats mer än tillförene.

Rörande antalet af de af ombudsmannen under sistnämnda år handlagda

ärenden har styrelsen lämnat följande uppgift, som af mig

sammanställts med den af mig förut lämnade angående göromålen a

ombudsmans- och fiskalskontoret under år 190G. Af denna sammanställning

framgår, att under nämnda två år följande antal ärenden al

ombudsmannen handlagts, nämligen:

j !

i

1906.

1907.

j Syneklander.......................................................................................

1 J ordatvister....................................................................................

35

20

36

24

| Andra rättegångsärenden ............................................................

57

75 ;

Summa rättegångsärenden

112

135

Syner, som af fiskalen granskats och därefter direkt före- dragits.............................................................................................

214

219

Årenden angående utskylder ......................................................

34

22

Öfriga ärenden...............................................................................

32Ö

388

{ Memorial.............................................................................................

239

354

I Skrifvelse!''..........................................................................................

138

154

Dessa siffror har styrelsen ansett utvisa, att göromålen å, ombudsmans-

och fiskalskontoret befinna sig i fortgående stadig ökning. .

Vidare har domänstyrelsen erinrat därom, att enligt Kungl. Maj:ts

nådiga bref till styrelsen den 3 juni 1892 angående för förvaltningen

af statens domäner för år 1893 anvisade anslag in. m. jägmästare,

som vinner anställning som första gradens tjänsteman hos styrelsen,

för ålderstilläggs åtnjutande äger tillgodoräkna sig den tid, han ägt att

Domän
styrelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Departement

chefen.

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

för samma ändamål räkna sig till godo vid den förut innekafda tjänsten.

Ett liknande stadgande anser domänstyrelsen böra inrymmas i de blifvande

bestämmelserna och villkoren för åtnjutande af de föreslagna nya aflönings

förmånerna.

Slutligen har styrelsen förklarat, att styrelsen visserligen ansåge

sig böra vidhålla sin hos kommittén framställda önskan därom, att

anslaget till arfvoden åt amanuenser blefve så tilltaget, att hos styrelsen

kunde anställas, förutom de nio nuvarande amanuenserna, ytterligare

tre furstligt bildade amanuenser; men då det ej läte sig förneka, att

svårigheter .nu mötte för ett noggrant beräknande af styrelsens behof

af arbetskrafter under de af kommittén gifna förutsättningar med ökad t

antal byråer och ökad arbetstid, funne styrelsen sig för närvarande ej

böra göra någon framställning i detta syfte.

r Med dessa erinringar har domänstyrelsen tillstyrkt bifall till kommitténs

förslag till lönereglering för styrelsen.

kör min del biträder äfven jag i hufvudsak kommitténs förslag.

Genom den af kommittén förebragta utredning angående omfattningen

och den stadigt fortgående tillväxten af det arbete, som påhvilar

domänstyrelsen, synes det mig vara till fullo ådagalagdt, att anställandet

af ytterligare eu byråchef hos styrelsen är af oafvisligt behof påkalladt.

Äfven om, på sätt kommittén antagit, en minskning ''i antalet af de till

de nuvarande båda byråerna å jordbruksafdelningen hörande ärenden

ii alldeles kan vara att emotse, torde denna minskning i hvarje fall

blifva föga alsevärd i förhållande till den oafbrutna stegring, som är att

förvänta i de göromål, som för närvarande tillhöra de tre byråerna å

styrelsens skogsafdelning.

Jag vill bär också erinra därom, att, i händelse, såsom af kommittén

i dess den 18 november 1903 afgifna betänkande angående kammarkollegium

föreslagits, från nämnda kollegium ytterligare komma att till

domänstyrelsen öfverflyttas värden och inseendet öfver kronans öfverloppsmarker

och oafvittrade marker samt vid dem befintliga fisken,

äfven därigenom en ökning af arbetet för domänstvrelsen kommer att

ii ga rum.

I likhet med kommittén anser jag, att i sammanhang med anordnandet

af en sjätte byrå hos styrelsen den nuvarande skillnaden mellan

jordbruksafdelningen och skogsafdelningen inom styrelsen bör upphöra,

äfvensom föreskrift meddelas därom, att en af byråcheferna bör vara en

i jordbruk kunnig man.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 10.

in

Genom dessa anordningar synes mig böra vinnas såväl möjlighet

åt'' en jämnare arbetsfördelning inom styrelsen som erforderliga garantier

för att i afgörandet af hvarje särskild t mål erforderlig sakkunskap

inom styrelsen får tillfälle att göra sig gällande.

Hvad angår den af kommittén föreslagna fördelning af ärendena

mellan byråerna, lär denna fördelning vara en angelägenhet, hvarom

Eders Kungl. Maj:t torde komma att meddela bestämmelser i sammanhang

med utfärdande af instruktion för domänstyrelsen, och saknar jag

fördenskull anledning att nu uttala mig rörande denna fördelning i

vidsträcktare mån, än att jag finner kommitténs förslag därutinnan

vara efter nuvarande förhållanden i hufvudsak väl afvägdt och beaktansvärdt.

I fråga om kommitténs af domänstyrelsen förordade förslag att

ombudsmans- och fiskalstjänsten hos styrelsen måtte uppföras i andra

lönegraden finner jag fullgiltiga skäl för detta förslag vara af kommittén

anförda.

Vidkommande den ordinarie personalen i öfrigt, som enligt kommitténs

förslag skulle bestå af nio ordinarie tjänstemän i första lönegraden,

har jag emot kommitténs förslag i denna del icke något att

erinra.

Den af domänstyrelsen gjorda framställning om anställande tills

vidare på extra stat . af en förste aktuarie inom styrelsen för ledning

och öfvervakande af statistiskt försöksarbete äfvensom om anvisande af

medel för ställande af nödigt arbetsbiträde till statistikerns förfogande

finner jag, på af kommittén anförd t skäl, för närvarande icke böra föranleda

vidare åtgärd.

Mot den af kommittén för beviljande af nya aflöningsförmåner i

enlighet med kommitténs förslag angifna förutsättning, att samtliga

ordinarie tjänstemän och betjänte skola, i den mån ej undantag kunna

anses böra stadgas eller af vederbörande efter pröfning för särskilda

fall medgifvas, vistas å tjänsterummet minst sex timmar hvarje söckendag,

har jag icke någon anmärkning att framställa. Stadgande i förevarande

afseende torde följaktligen, i likhet med hvad för statskontoret

bestämts, böra meddelas i en blifvande instruktion för styrelsen.

Rörande förslaget om anställandet af fasta kvinnliga biträden hos

styrelsen får jag åberopa mitt uttalande den 13 nästlidna januari i

fråga om sådana biträdens anställande hos landtbruksstyrelsen. Jag

erinrade då, att öfver kommitténs den 31 oktober 1907 i ämnet afgifna

särskilda betänkande utlåtanden infordrats från åtskilliga myndigheter,

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

men att en stor del af dem ännu icke hunnit inkomma med sina yttranden,

samt att såväl i eu del redan inkomna utlåtanden som särskildt

uti eu från styrelsen för föreningen af kvinnor i statens tjänst i december

1907 ingifven underdånig skrift åtskilliga anmärkningar och däribland

äfven sådana af djupt ingripande principiell betydelse framställts

mot det sätt, hvarpå kommittén sökt kisa frågan om ordnande af skrifbiträdenas

ställning.

Att redan nu och utan att afbida den ytterligare utredning, som

infordrats, söka lösa denna grannlaga fråga syntes mig under dylika

omständigheter icke lämpligt. Jag ansåg således, att med frågan om

anställande af kvinnliga biträden hos landtbruksstyrelsen borde få anstå

ännu någon tid, till dess frågan kunde bedömas från de allsidiga synpunkter,

dess vikt kräfde.

Hvad jag sålunda anförde i afseende å anställandet af fasta kvinnliga

biträden hos landtbruksstyrelsen äger äfven sin tillämpning på

domänstyrelsen. Uet af mig sålunda föreslagna uppskofvet med frågans

slutliga pröfning inverkar emellertid icke i nämnvärd mån på de erforderliga

anslagsbehofven och synes således icke höra verka ändring i

den föreslagna statens belopp.

Mot de af kommittén föreslagna aflöningsförmånerna har jag icke

något att erinra, utom beträffande den för styrelsens chef föreslagna

aflöningen, 15,000 kronor, däraf 9,000 kronor skulle utgöra lön, 4,500

kronor tjänstgöringspenningar och 1,500 kronor ortstillägg. Kommittén

har vid afgifvande af sitt förslag härutinnan icke varit enhällig, utan

liar en ledamot inom kommittén omfattat en afvikande mening och förklarat,

att han, utan att underkänna vikten af de åligganden, som tillhörde

chefen för domänstyrelsen, emellertid ej kunde finna densamma

motivera en högre aflöning än den, som vid 1907 års riksdag tillerkändes

chefen för statskontoret, eller 11,000 kronor.

För min del finner jag mig böra, hvad den föreslagna aflöningens

belopp beträffar, ansluta mig till den af kommitténs flertal uttalade

mening. Med afseende å arten och omfattningen af den ämbetsverksamhet,

som åligger chefen för domänstyrelsen, särskildt hvad skogsförvaltningen

angår, måste på honom, vid utöfvandet af denna hans ämbetsverksamhet,

ställas väsentligen samma kraf, som inom den privata

verksamheten skulle ställas på ledaren af ett mycket stort affärsföretag.

I detta hänseende är han jämförlig med cheferna för de stora kommuuikationsverken.

Med hänsyn till de höga aflöningsförmåner, som inom

den privata affärsverksamheten numera utgå till personer med de kvali
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

118

likatio aer, som fordras för ledningen af större enskilda affärsföretag,

pnåste aflöningsförmånerna vid dessa chcfsplatser sättas så pass höga,

att sannolikhet finnes för erhållande af lämpliga personer vid deras

besättande. Då vid 1907 års riksdag afiöningarna för cheferna för

telegraf- och järnvägsstyrelserna bestämdes, togs också behörig hänsyn

till detta förhållande, i det afiöningsbeloppen bestämdes för chefen för

telegrafstyrelsen till 15,000 kronor och för chefen för järnvägsstyrelsen

till 20,000 kronor.

Vid bestämmandet af beloppet af den aflöning, som skäligen må

anses böra tillkomma chefen för domänstyrelsen, synes mig denne

närmast höra jämföras med chefen för telegrafstyrelsen.

Vid sådant förhållande kan jag ej finna, att det för chefen för domänstyrelsen

föreslagna aflöningsbeloppet, 15,000 kronor, är för högt tilltaget.

Men då jag således anser chefen för domänstyrelsen böra i likhet

med cheferna för telegraf- och järnvägsstyrelserna tillförsäkras högre

aflöning än cheferna för de administrativa ämbetsverken i allmänhet,

anser jag äfven, att lian bör likställas med nyssnämnda båda chefer i

afseende å sättet och villkoren för sin anställning och således förordnas

endast för viss bestämd tid i stället för att, såsom vid statstjänst eljest

är vanligt, erhålla fullmakt å sin befattning. Den tid, förordnandet bör

omfatta, synes mig lämpligen kunna bestämmas till sex år eller densamma,

för hvilken cheferna för telegrafstyrelsen och järnvägsstyrelsen

förordnas.

Denna anordning förutsätter emellertid äfven liknande anordningar

i fråga om chefens för domänstyrelsen pensionering som de, hvilka träffats

i fråga om pensionering af nyssnämnda chefer. Generaldirektör, hvilken i

minst 12 år innehaft generaldirektörsförordnande, bör sålunda vara berättigad

att i pension uppbära (i,000 kronor. Om generaldirektör, innan

lian uppnått 12 tjänstår, antingen på grund af sjukdom befinnes till

nöjaktig vidare tjänstgöring oförmögen eller ock utan egen begäran

nödgas afgå från sin befattning utan att på grund af tjänstefel hafva

förverkat densamma, bör han vara berättigad att i pension uppbära 5,000

kronor, då afgången sker före eller vid 6 tjänstår, samt 5,500 kronor,

där afgången sker efter 6 men före 12 tjänstår. Pensionen torde, med

hänsyn till de grunder, som sålunda föreslagits, samt då skogsmedlen

redovisas direkt till statsverket och således icke kunna för ändamålet

användas, böra utgå å allmänna indragningsstaten.

Såsom pensionsafgift. synes böra från generaldirektörens arfvode

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami.'' 1 Afd. 10 Höft. 15

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

afdragas 360 kronor eller samma belopp, som föreskrifvits skola afdragas

från arfvodena åt cheferna för post- och telegrafstyrelserna.

Då den, som förordnas till chef för domänstyrelsen, därest han

förut är statsämbetsman, synes böra tillförbindas att afgå från dylik

befattning, kommer generaldirektören tydligtvis aldrig att vara pensiönsberättigad

i annan egenskap än såsom generaldirektör. Några bestämmelser,

motsvarande dem, som äro meddelade för den händelse generaldirektör

för telegrafverket eller för statens järnvägar är delägare i

respektive verks pensionsinrättning, erfordras således icke i förevarande

fall.

Ett genomförande af hvad jag sålunda föreslagit erfordrar sådan

ändring i gällande lag om civila tjänstinnehafvares rätt till pension, att

densamma ej blir tillämplig å chefen för domänstyrelsen. Förslag till

proposition i sådant hänseende kommer att föreläggas Eders Kungl.

Magt af chefen för finansdepartementet.»

Under åberopande af hvad sålunda anförts, hemställde departementschefen

om framläggande för Riksdagen af ofvannämnda förslagtill

stat för domänstyrelsen, slutande på 163,000 kronor.

Härefter fortsätter departementschefen:

»Nämnda belopp, 163,000 kronor, öfverskjuter med 69,000 kronor

den nu gällande staten, som slutar å 94,000 kronor.

Om emellertid slutsumman i den nuvarande staten å ena sidan

minskas med det belopp, 4,000 kronor, som i densamma linnes upptaget

för inspektionsresor, men hvilket belopp icke upptagits i nyssberörda

af mig nu förordade statförslag, och å andra sidan ökas med

dels beloppet af de dyrtidstillägg, som år 1907 utgingo till personal hos

domänstyrelsen, tillhopa 2,335 kronor 83 öre, dels ock de belopp, som å

extra stat utgått med 9,000 kronor från och med år 1906 till arfvoden åt

tre tjänstemän i första graden (notarier) å styrelsens skogsafdelning och

med 8,000 kronor från och med år 1907 till vikariatsersättning, arfvoden

för byggnadsplaners granskning, åt amanuenser och extra biträden,

renskrifnings- och tryckningskostnader hos styrelsen, men Indika särskilda

anslagsbelopp ej skulle vidare erfordras, därest sistnämnda förslag

godkännes, varder totalsumman af statsverkets nuvarande utgifter

för domänstyrelsen 109,335 kronor 83 öre i stället för 94,000 kronor

och den verkliga ökningen i utgifter 53,664 kronor 17 öre.

Erinras må emellertid, att vid dessa beräkningar hänsyn icke

tagits till ålderstillägg.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

För åtnjutande af det för generaldirektören föreslagna arfvode

och af de i öiligt för ordinarie befattningshafvare sålunda föreslagna

aflöningsförmånerna torde i hufvudsak samma villkor och bestämmelser

höra stadgas som do, hvilka föreskrifvits för statskontoret och föreslagits

för åtskilliga andra ämbetsverk och stater, med de jämkningar,

som kunna föranledas af de särskilda, förhållandena vid domänstyrelsen.

.

1 detta sammanhang torde jag böra erinra, att, på sätt jag förut

meddelat, kommittén föreslagit, att i domänstyrelsens blifvande instruktion

måtte meddelas föreskrift därom, att under generaldirektörens

tjänsteresor eller då lian åtnjöte semester eller eljest under kortare tid,

som icke öfverstege fjorton dagar, vore förhindrad att förrätta sitt

ämbete, äldste tjänstgörande byråchefen skulle, därest icke annorlunda

af Kungl. Maj:t förordnades, inträda i utöfningen af generaldirektörens

åligganden.

Därest, såsom jag förutsätter, detta kommitténs förslag vinner

Eders Kungl. Maj:ts gillande, erfordras icke särskilda bestämmelser angående

ordnandet af förhållandena vid generaldirektörens ledighet för

andra fall än då särskild vikarie för honom förordnas.

Vidare torde, förutom de bestämmelser, jag nyss föreslagit ifråga

om generaldirektörens aflöningsförhållanden, böra, på sätt domänstyrelsen

hemställt, meddelas stadgande om rätt för jägmästare, som vinner anställning

som första gradens tjänsteman hos styrelsen, att för ålderstilläggs

åtnjutande tillgodoräkna sig den tid, lian ägt att för samma

ändamål tillgodoräkna sig vid den förut innehafda tjänsten.»

Departementschefen föreslog alltså, att lör åtnjutande åt förenämnda

arfvode och öfriga föreslagna afiöningsförmåner för ordinarie

befallningshafvande, måtte stadgas ofvan omförmälda allmänna villkor

och bestämmelser.

Slutligen yttrade departementschefen:

»Därjämte torde, på sätt jämlikt Kungl. Maj:ts och Riksdagens ar

1907 fattade beslut föreskrifvits för statskontoret, bestämmelser böra

meddelas rörande förpliktelse för den, som efter den nya statens ikraftträdande

tillträder befattning i domänstyrelsen, att underkasta sig ofvanberörda

villkor och bestämmelser samt om förfaringssättet med sådana

äldre befättningshafvande, som icke före viss tid, hvilken lämpligen torde

böra utsättas till den 1 november 1908, tillkännagifva, att de äro villiga

underkasta sig den nya lönestaten samt förenämnda villkor och bestämmelser,

och som icke kunna därtill lagligen förbindas.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Motion.

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

I sammanhang med ifrågavarande proposition har utskottet till

behandling förehaft eu af herr Johan E. Ekman i Andra Kammaren

väckt motion. n:o 40, däri föreslagits, att Riksdagen måtte i skrifvelse

. ■ Kuftgl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes efter skedd utredning

snarast möjligt förelägga Riksdagen förslag till sådan omorganisation

af kungl. domänstyrelsen, att densamma måtte tillföras största

möjliga sakkunskap i fråga om afsättningen af produkter ur kronans

skogsegendomar, och äfven i öfrigt en mera modernt affärsmässig

skötsel af nämnda afsättning möjliggöras.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för denna framställning,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Den af Kungl. Maj:t föreslagna tillökningen i arbetskrafter inom

domänstyr elsen finner utskottet med nödvändighet påfordras af den

fortgående tillväxten af arbetena inom styrelsen; och finner sig utskottet

följaktligen böra förorda Kungl. Maj:ts förslag om inrättande af

eu ny byrå inom ämbetsverket. Likaledes har utskottet funnit lämpligt,

att den nuvarande skillnaden mellan jordbruksafdelningen och

skogsafdelningen inom styrelsen må upphöra.

Förslaget, att domänstyrelsens chef må tilldelas ett arfvode af

15,000 kronor, eller enahanda aflöning som nästlidet års Riksdag bestämde

för chefen för telegrafstyrelsen, anser sig utskottet äfven böra

tillstyrka, då domänstyrelsen i likhet med sistnämnda ämbetsverk har

att utöfva en omfattande verksamhet af ren ekonomisk natur, och i

följd däraf måste på verkets chef ställas kraf på äfven andra egenskaper

an dem, som i allmänhet böra besittas af ämbetsverkens chefer; och

då i öfrigt lånebeloppen i den föreslagna staten äro afpassade efter

den norm, som 1907 års Riksdag vid godkännande af stat för statskontoret

fastställde, anser utskottet densamma böra af Riksdagen

antagas.

I fråga om de för aflöningsförmånernas åtnjutande föreslagna

villkor och bestämmelser, hvilka i hufvudsak öfverensstämma med

hvad Riksdagen förut i dylika afseenden beslutat, har utskottet endast

velat erinra att, på sätt i afseende å generaldirektören och chefen för

statens järnvägar är föreskrifvet, synes böra såsom pensionsafgift afdragas

ett ärligt belopp af 360 kronor ej allenast å det för generaldirektören

i domänstyrelsen bestämda arfvodet utan äfven å den pen
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

117

sion, som kan komma att, efter afskedstagande, af honom uppbäras

under tiden, intill dess lian uppnått pensionsåldern.

Hvad beträffar frågan om den tid, ordinarie tjänstemän och betjänte

skola vara skyldiga att vara tillstädes ä tjänsterummet, har

departementschefen till ofvannämnda statsrådsprotokoll uttalat, att

stadgande i detta afseende skulle, i likhet med hvad för statskontoret

bestämts, meddelas i en blifvande instruktion för styrelsen. I öfverensstämmelse

med hvad nästlidet års Riksdag beslöt vid löneregleringen

för statskontoret, anser utskottet emellertid, att bestämmelse i nu

angifven riktning bör uppställas såsom förutsättning för Riksdagens

godkännande af den föreslagna aflöningsstaten och att därför efter

lönestaten bör intagas en bestämmelse af följande lydelse:

"Denna lönestat träder i kraft den 1 januari 1909 under förutsättning

att Kungl. Maj:t dessförinnan meddelat föreskrift därom, att

samtliga ordinarie tjänstemän och betjänte skola, i den mån ej undantag

kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning

medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar hvarje

söckendag.»

Af hvad ofvan nämnts framgår, att utskottet icke kan biträda

herr Ekmans omförmälda motion. Med anledning af denna motion

har utskottet velat erinra, att de nu för Riksdagen framlagda regleringsförslag

rörande domänstyrelsen och skogsstaten afse att tillföra

skogsförvaltningen ökad sakkunskap och erfarenhet. Regleringen går

ut på, bland annat, dels att i ämbetsverket inrätta en ny byrå för de

tre nordligaste distrikten, där nära tre fjärdedelar af kronans och

största delen af enskildes, under skogsstatens tillsyn ställda skogar äro

belägna, dels ock att förenkla de administrativa formerna och skrifgöromålen,

bereda öfver]ägmästarne vidgad befogenhet och befria jägmästare

från bestyret med uppbörd af underhandförsäljningsmedel.

Beträffande den del af domänstyrelsens verksamhet, hvarå motionären

riktat sin uppmärksamhet, nämligen virkesförsäljningarna, har

utskottet på grund af de officiella berättelserna för skogsväsendet och

från domänstyrelsen införskaffade handlingar och upplysningar kommit

till den uppfattning, att de af motionärerna framställda anmärkningar

mot sättet för dessa försäljningars verkställande icke synas vara befogade.

Genom de ofvan omnämnda förbättringarna i domänstyrelsens

och skogsstatens organisation torde ock den fortgående utveckling,

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

som aldrig får saknas i en ekonomisk förvaltningsverksamhet, i nu

berörda hänseende vara att påräkna; och då med statens skogsförvaltning

icke är eller torde blifva förenad någon egentlig industriell

affärsverksamhet i större omfattning såsom sågverksrörelse eller andra

skogsindustriella företag, utan hufvuduppgiften för statens skogsförvaltning

uppenbarligen synes vara åstadkommande af en god skogsvård,

uppbringande af statsskogarnas produktivitet samt afverkningarnas

och virkesförsäljningens ordnande på sådant sätt, att de inom orterna

förefintliga möjligheter för en fördelaktig virkesafsättning ej allenast

utnyttjas, utan äfven, där så behöfves och ske kan, genom lämpliga

åtgärder upphjälpas och utvecklas, så synas åtgärder i det af motionären

angifna syfte icke erforderliga.

På grand af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet.

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts i

propositionen n:o 30 framlagda förslag och med afslag

å herr Ekmans ofvannämnda motion, må

a) godkänna följande aflöningsstat för domänstyrelsen:
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskott elit Utlåtande N:o 10.

119

K r o n o r

Lön

Tjänst- Käring*- ]

pen- |

ningar

Orts-

tillägg

Summa’

Generaldirektören och

chefen arfvode ........

_

15,000:

1 byråchef ..................

5,000

2,500

600

s,ioo;

5 byråchefer ...............

25,000

12,500

3,000

40,500

1 ombudsman och fiskal

3,6()0

1,800

400, 5,800''

1 l:a gradens tjänsteman

2,200

1,500

300

4,000

8 l:a gradens tjänstemän

17,600

12,000

2,400

32,000

11 förste vaktmästare .....

900; 450

150

1,500

1 vaktmästare ............

700'' 350

150

1,200

11 » ............

700

350

150! 1,200

i Till arfvoden åt amanuen- ser och biträden samt

för byggnadsplaners

granskning, flitpennin- gar åt extra tjänstemän

och extra vaktmästare,

vikariat&ersättning

samt tryckningskost- nader ....................

1

|

j 53,700

Summa kronor

—

—

163,000

höjas med (500 kro-l

nor.

Efter 5 år kan lönen)

höjas med 500 kro-l

nor och efter 10 år[

med ytterligare 500

kronor.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kronor,

efter 10 år med

ytterligare 500 kronor

och efter 15 år;

med än ytterligare!

. 500 kronor.

j

(Efter 5 år kan lönen

\ höjas med 100 krol

nor.

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt

bränsle, skall, sä, länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till

honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

b) besluta, att under ofvanstående lönestat, skall

införas följande bestämmelse:

»Denna lönestat träder i kraft den 1 januari

1909, under förutsättning att Kungl. Maj:t dessförinnan

meddelar föreskrift därom, att samtlige ordinarie

tjänstemän och betjänte skola, i den mån ej

undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda

fall efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet

tillstädes minst 6 timmar hvarje söckendag;

c) godkänna följande allmänna villkor och bestämmelser

för åtnjutande af förenämnda arfvode och

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets Utlåtande N;o 10.

öfriga föreslagna aflöningsförmåner för ordinarie ■befallningshafvande

nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning i domänstyrelsen

skall vara underkastad den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,

som vid en möjligen inträdande förändrad organisation

af ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar eller

eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant

hänseende, äfvensom, därest ämbetsverkets ställning

inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej

längre kan såsom själfständigt ämbetsverk anses, eller

därest vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål

öfverflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig att,

med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning

han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordningsköta

de med befattningen förenade göromål eller,

efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk,

till hvithet göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning i domänstyrelsen

icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller

kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk

ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom

tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan

tjänstebefattning af hvad slag som helst, så framt ej,

hvad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, hvad

angår innehafvare af annan befattning, domänstyrelsen

uppå därom gjord framställning och efter pröfning,

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej

må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket,

finner uppdraget eller befattningen kunna få

tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att

tjänstgöra å den särskilda befattning inom graden,

där domänstyrelsen, till befordrande af arbetets oafbrutna

gång, finner honom lämplig och behöflig:

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Statsutskottet» Utlutande N:o 10.

att, där generaldirektören åtnjuter ledighet och

särskild vikarie för honom förordnas, på pröfning af

Kungl. Maj:t beror, huru stor del af arfvodet skall till

vikarien afstås;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast

för den tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort

eller åtnjutit semester, men för den tid, han

eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,

som erhållit förordnande att uppehålla befattningen;

att tjänsteman eller betjänt, som af sjukdom

hindras att sin befattning förrätta, äger uppbära hela

lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår

ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller

revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig

ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas

att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen eller ortstillägget, som för

befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas

skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänsteman eller

betjänt för tid, hvarunder han afhållit sig från tjänstgöring

utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd

från tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans

aflöning, som icke af domänstyrelsen pröfvas böra

användas till befattningens uppehållande, skall under

tiden innehållas, såvida ej domänstyrelsen finner skäligt

låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras

till följd af tjänsteresa, eller för beredande af semester,

tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om

han förordnas till högre befattning i domänstyrelsen,

densamma bestrida, där fråga är om förordnande för

generaldirektören, mot den ersättning Kungl. Maj:t

bestämmer, men eljest mot åtnjutande, om förordnandet

Bih. till Biksd, Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

erfordras till följd af sjukdomsfall, af de för befattningen

anslagna tjänstgöringspenningar och, om förordnandet

föranledes af tjänsteresa eller semester, af

mot nämnda tjänstgöringspenningar svarande belopp

i stället för egna tjänstgöringspenningar, dock ej längre

än sammanlagdt tre månader under ett och samma

kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids

fortsatt innehafvande af befattning i samma lönegrad

är i staten medgifven, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år. under

villkor att innehafvaren under mer än fyra femtedelar

af den tjänstetid, som erfordras för att vinna

nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin

egen eller, på grund af förordnande, annan statens

tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock

att härvid icke må föras honom till last den tid, han

åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om

sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma

villkor, samt för tredje förhöjningen, därest sådan

kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes på

samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en

af omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre

aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af

kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade

tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid

tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens

trädande i kraft förflutit från hans tillträde

till befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller

konstitutorial eller på grund af förordnande i följd

af frågan om domänstyrelsens omorganisation;

att jägmästare, som vinner anställning som

första gradens tjänsteman hos domänstyrelsen, äger

för ålderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna sig den tid,

hän ägt att för samma ändamål räkna sig tillgodo

vid den förut innehafda tjänsten;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad

tid för erhållande af löneförhöjning, redan upp
-

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

123

nått den lefnads- ocli tjänsteålder som berättigar

honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att styrelsens chef och tjänstemän äga årligen,

när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång

kan ske, åtnjuta semester, chefen samt tjänstemännen

af tredje och andra lönegraden en hvar under

en och en half månad samt tjänstemännen af första

lönegraden en hvar under en månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd

eller kontroll å uppbörd, är pliktig att å tid af året,

som af generaldirektören bestämmes, begagna sig af

semester;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,

entledigande eller dödsfall själfva lönen äfvensom

ortstillägget utgå till månadens slut;

att generaldirektör, hvilken i minst 12 år innehaft

generaldirektörs förordnande, skall vara berättigad

att å allmänna indragningsstaten i pension uppbära

6,000 kronor;

att, om generaldirektör, innan han uppnått 12

tjänstår, antingen på grund af sjukdom befinnes till

nöjaktig vidare tjänstgöring oförmögen eller ock utan

egen begäran nödgas afgå från sin befattning, utan

att på grund af tjänstefel hafva förverkat densamma,

.han skall vara berättigad att, likaledes å allmänna

indragningsstaten, i pension uppbära 5,000 kronor,

då afgången sker före eller vid 6 tjänstår, samt 5,500

kronor, där afgången sker efter 6, men före 12 tjänstår;

att såsom pensionsafgift skall å det för generaldirektören

bestämda arfvodet eller den honom, intill

dess han uppnått pensionsålder, tillkommande pension

afdragas ett årligt belopp af 360 kronor;

att beträffande öfriga befattningshafvande skall

i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom

i fråga om rätt till pension gälla, hvad i särskild

lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension

är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvidt angår innehafvare af befattning som

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt;

samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten,

skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts

bestämmande, upphörande af eller minskning i extra

inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed.

d) förklara

ej mindre, att eu hvar, som med eller efter ingången

af år 1909 tillträder ordinarie befattning i

domänstyrelsen, skall vara skyldig att underkasta sig

förberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af

ordinarie befattningar i nämnda styrelse, hvilka icke

före den 1 november 1908 anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya aflöningsstaten samt nämnda

villkor och bestämmelser, och som icke kunna lagligen

därtill förbindas, skola varda bibehållna vid

dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom,

i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna

i förenämnda lag, vid den rätt till pension, som dittills

tillkommit dem; samt

e) i riksstaten uppföra anslaget till domänstyrelsen,

nu 94,000 kronor, med ett med 69,000

kronor till 163,000 kronor förhöjdt belopp.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

125

Skogsväsendet.

10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att

dels godkänna de i statsrådsprotokollet intagna förslag till stater

för skogsstaten och de allmänna skogsläroverken äfvensom till allmänna

villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i nämnda stater för ordinarie

befattningshafvande upptagna aflöningsförmånerna;

dels förklara,

ej mindre att en hvar, som med eller efter 1909 års ingång tillträdde

ordinarie befattning vid skogsstaten eller statens skogsläroverk,

skulle vara pliktig att underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar

vid skogsstaten eller statens skogsläroverk, hvilka icke före den 1 november

1908 anmälde, att de ville underkasta sig den nya aflöningsstaten

samt nämnda villkor och bestämmelser, och som icke lagligen

kunde därtill förbindas, skulle varda bibehållna vid dem dittills tillkommande

aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat föranleddes

af bestämmelserna i gällande lag angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels ej mindre höja bestämda anslagen till skogsstaten, nu 680,108

kronor, med 444,892 kronor till 1,125,000 kronor, och till statens

skogsläroverk, nu 58,800 kronor, med 30,250 kronor till 89,050 kronor,

än äfven i riksstaten uppföra det nu till 100,000 kronor upptagna

förslagsanslaget till ålderstillägg åt skogsstaten och skogsinstitutets

lärarpersonal under förändrad rubrik »till ålderstillägg åt personalen

vid skogsstaten och skogsläroverken» med ett förhöjdt belopp af 110,000

kronor;

dels, med godkännande af den föreslagna beräkningen af anslaget

till Skogshålls skogsskola, höja reservationsanslaget till enskilda skogsundervisningen,

nu 5,600 kronor, med 2,000 kronor till 7,600 kronor,

dels medgifva, att af reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet för år 1908 ett

belopp af 3,300 kronor finge användas till anställande under nämnda

år af en andra skogsingenjör;

dels godkänna det uppgjorda förslaget till stat för statens skogsförsöksanstalt;

samt

dels slutligen i riksstaten upptaga reservationsanslaget till kronoskogarnas

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet,

nu 2,264,792 kronor, till ett med 303,558 kronor förhöjdt belopp,

eller till 2,568,350 kronor.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Vid bifall härtill skulle anslaget till skogsväsendet erhålla följande

uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten ................. kronor 1,125,000: —

»• statens skogsläroverk » 89,050:— kronor 1,214,050: —

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt personalen

vid skogsstaten

och skogsläroverken................................................... kronor 110,000: —

reservationsanslag:

till enskilda skogsunder
visningen

........................ kronor 7.600: —

till kronoskogarnas förvaltning

och befrämjande af

skogsväsendet i allmän
.

.............................. » 2,568,350: kronor 2,575,950: —

Summa kronor 3,900,000: —

Departementschefen har i detta ärende till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Nu utgående ordinarie anslag till skogsväsendet äro af Riksdagen

beviljade i enlighet med följande uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten ......................... kronor 680,108: —

,, statens skogsläroverk „ 58,800: — kronor 788,908:

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt skogsstaten och skogsinstitutets

lärarpersonal.................................................... }> 100,000:_

till

till

reservationsanslag :

enskilda skogsundervis
ningen

......................... kronor 5,600: —

kronoskogarnas förvaltning

och befrämjande af

skogsväsendet i allmänhet „ 2,264,792: —

2,270,392: —

Summa kronor 3,109,300: —

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

127

Den af Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 tillsatta löneregleringskommittén

erhöll genom nådigt bref den 2 mars 1906 sig anbefalldt

att, sedan den afslutat sina arbeten angående landsstaten, öfvergå till

behandling af frågan om reglering af aflöningarna vid skogsstaten och

de allmänna skogsläroverken.

Utlåtande och förslag i berörda hänseenden hafva därefter af

kommittén afgifvits den 9 mars 1907.

Öfver detta förslag anbefalldes genom remiss den 22 i samma

månad domänstyrelsen att efter vederbörandes hörande afgifva underdånigt

utlåtande; och har styrelsen till åtlydnad häraf, sedan styrelsen

inhämtat underdåniga yttranden i ärendet från personalen vid

skogsstaten och de allmänna skogsläroverken m. fl., den 25 juli 1907

afgifvit det infordrade utlåtandet.

I särskildt betänkande likaledes af den 9 mars 1907 har kommittén

vidare yttrat sig öfver en af domänstyrelsen i underdånig skrifvelse

den 17 december 1906 gjord framställning om, bland annat, beredande

af rätt för kronoj ägare att för ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid,

han varit skogsrättare vid statens skogsskola.

Jag tillåter mig här först upptaga till behandling frågan om reglering

af löneförhållandena vid skogsstaten för att därefter hvar i sin

ordning förelägga Eders Kungl. Maj:t öfriga skogsväsendet rörande

reglerings- och anslagsfrågor.

Skogsförvaltningen i orterna ombesörjes för närvarande af dels

skogsstatens ordinarie personal samt dels extra personal. Den ordinarie

personalen utgöres af 10 öfverjägmästare, 90 jägmästare och 382

kronoj ägare. Den extra personalen består af öfverjägmästarassistenter,

biträdande jägmästare, revirassistenter, skogstaxatorer, dikningsledare,

dikningsassistenter, sockenallmänningsassistenter, skyddskogsassistenter,

en bokhållare i Klotens revir, extra kronojägare, kronoskogvaktare, extra

kronoskogvaktare samt extra och tillfälliga bevakare.

Gällande instruktion för skogsstaten indelar samma personal från

en annan synpunkt uti dels tjänstemän såsom förvaltande och dels betjänte

såsom bevakande personal.

Till den förvaltande personalen höra öfverjägmästare och jägmästare,

som förestå, de förra distrikt och de senare revir, samt de

extra jägmästarna.

Den bevakande personalen utgöres af kronojägare, extra kronojägare

och kronoskogvaktare samt extra kronoskogvaktare äfvensom

extra och tillfälliga bevakare.

•SkogitUatm*.

Per son ael.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Nuvarande

aflöning

Till skogsstaten torde emellertid äfven få räknas skogsingenjören,

som har att inom de orter, där skogsvårdsstyrelser ej finnas, tillhandagå

allmänheten med råd och biträde ifråga om skogsskötsel^ samt personalen

vid statens skogsförsöksanstalt.

För personalens olika funktioner är utförligt redogjordt i kommitténs

förenämnda utlåtande och tillåter jag mig här hänvisa till den

af kommittén lämnade utredningen.

Hvad den ordinarie personalens aflöning angår, så utgår den dels

från förenämnda, i staten för år 1908 till sammanlagdt 680,108 kronor

upptagna bestämda anslag, dels från förslagsanslaget till ålderstillägg

samt dels, såvidt angår nedannämnda, kronojägare tillkommande dagarfvoden,

från reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och

befrämjande af skogsväsendet i allmänhet.

Den extra personalens aflöning åter utgår, i den mån ej här nedan

annat förhållande angifves, från nyssnämnda reservationsanslag.

Sedan jämlikt den senast församlade Riksdagens beslut förutvarande

Yadsbo revir från och med 1908 års början blifvit uppdeladt i två,

Granviks och Tivedens revir, har staten för den ordinarie personalen

följande utseende:

l

9

1

22

1

12

1

10

1

42

1

217

1

163

öfverjägmästare

d:o

jägmästare ......

d:o .....

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

kronojägare \ i de sex norra länen och f

d:o j Värmland ............(

d:o

d:o

i öfriga delar af landet |

Tjänst- j

Lön. görings- Summa,

penningar.

3,200

28,800

1,500

33.000

1,500

18.000

1,500:

15.000

1,500;

63.000:

400

86,800;

400:

65,200:

1,600

14,400

1,600

35,200i

1,400

16,800:

1.200!

12,000

1,000!

42.0001

400:

86,800

300

48,900:

4,800j

43,2001

3,100

68,200

2,900

34,800

2,700

27,000

2,500

105,000

800

173,600

700

114,100

\ Efter 5 år kan aflöuingen.

( höjas med 600 kronor;

Aflöningen kan höj as efter

5 år med 500 kronor och!

efter 10 år med ytter-:

ligare 500 kronor samt

efter 15 år med Un ytterligare

500 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 100 kronor.

Där boställslägenheter

saknas, ntgår nyreser-j

sättning med 100kronor.

Säger kr. 319,800 263,600 583,400

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskott flis Utlåtande N:o 10.

129

" i

i Tjänst- Lön. görings-

| penningar.

Summa, j

Transport kr.1

- ■

—

583,400

Respenningar:

1 öfverjägmästare ............... 1,000

5 d-o ..... (i 800 kr.) 4,000

4 d:o ......(å 700 » ) 2,800

40 jägmästare ............(5 600 » ) 24,000

25 eko (å 500 ») 12,500

20 d:o (tk 400 » ) 8,000

1 3 d:o (å 300 » ) 900

1 d:o .............................. *00

1 d:o ......................... 109

i 218 kronojägare............ (» 100 kr.) 21,800

75,300

Hyresersättning:

i

i 238 kronojägare .................... (a 100 kr.)

-

-

23,800

Summa kronor

- 682,500;

Innehar jägmästare eller kronojägare boställe, skall boställets uppskattafle åtkomst afgå &

indelningshafvare^ lön och, om boställsafkastmngen öfverstiger denna, till Överskjutande beloppet

å tjänstgörings- och respenningarna, med skyldighet i sistnämnda fall för indelningshafvaren

under lortighet till vikarien kontant utgifva hvad som erfordras till tjänstgörings- och respenningarnas

fyllande till de i staten upptagna belopp.

Utöfver förut upptagna förmåner åtnjuter kronojägare inom vissa

gränser dagarfvode. .

Skillnaden mellan sistnämnda belopp, 682,500 kronor, och det i

riksstaten upptagna, 680,108 kronor, beror på, att en del af personalen

innehar boställen, för hvilka afdrag å aflöningen skola göras. Summan

af dessa afdrag växlar ganska betydligt, men uppgick för år 1907

till 6,898 kronor 87 öre.

Utöfver nu nämnda ordinarie inkomster åtnjuter en del beiattnmgshafvare

vissa extra inkomster i tjänsten. Sålunda äga vederbörande

revirförvaltare uppbära ersättning dels för af dem verkställda indelnmgsoch

uppskattningsförrättningar å allmänna skogar, som stå under skogsstatens

förvaltning, äfven inom eget revir och dels för vissa bestyr å en del

enskilda skogar. Vidare har åt en del kronojägare, som icke åtnjuta

respenningar, lämnats ett mindre årligt bidrag till underhåll af velociped.

Slutligen har åt hvarje öfverjägmästarexpedition plägat årligen

anslås ett visst belopp s. k. expensmedel, afsedda att bestrida utgifter

för skrifmateriel m. m. samt aflöning af skrifbiträde äfvensom på senare

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Raft. 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets Utlåtande N:o 10,

tider, i den mån arkiven svällt ut till sådana dimensioner, att minst

ett par rum erfordrats till expeditionslokal, särskilda bidrag till hyra

för expeditions- och arkivlokal till växlande belopp.

Samtliga dessa utgifter hafva, i den mån de ej skolat gäldas af

enskilda, bestridts från reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet.

villkor och I fråga om åtnjutande af ofvanupptagna aflöningsförmåner gälla

bestämmelser, numera hufvudsakligen följande villkor och bestämmelser:

att ^ innehafvare af befattning vid skogsstaten skall vara underkastad

såväl den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet och jämkning i

åligganden som ock den reglering af tjänstgöringsområde, som kan

varda föreskrifven;

att med ordinarie tjänst vid nämnda stat icke må förenas annan

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat, med undantag af befattning

vid skogsläroverk eller såsom domänintendent, och ej heller

annan tjänstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig

för fullgörande af tjänstgöringen vid skogsstaten, dock att tjänsteman,

som vid inträdande af 1889 års lönereglering innehade tjänst utom

nämnda stat, fick densamma bibehålla, så länge den icke var för tjänstgöringen

vid denna stat hinderlig;

att öfverjägmästare alldeles icke och jägmästare endast inom de

gränser, domänstyrelsen bestämmer, äger åtaga sig skogsförrättningar

åt enskilda;

att de med hvarje befattning förenade tjänstgörings- och respenning^

fa uppbäras endast för den tid, tjänstens innehafvare verkligen

tjänstgjort, men skola för den tid, han varit från tjänstgöring

befriad, utgå till den, som tjänsten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjänst, äger uppbäia

hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag

hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskildt uppdrag, kan

förpliktas att under ledigheten, utöfver sina tjänstgörings- och respenningar,

afstå så mycket af lönen, som för tjänstens förrättande

erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att tidpunkten för åtnjutande af det öfverjägmästare tillerkända

ålderstillägg liksom det åt jägmästare medgifna första ålderstillägget

skall inträda fem år efter befattningens tillträdande, under villkor att

mnehafvaren under mer än fyra femtedelar af denna tid själf bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst, och att

hans tjänstgöring därunder varit af beskaffenhet att kunna väl vits
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

131

ordas, samt med iakttagande att den högre afiöningen ej får tillträdas

förrän vid början af kalenderåret näst efter det är, dä den stadgade

tjänsteåldern blifvit uppnådd;

att öfverjägmästare därvid äger tillgodoräkna sig:

1) den tid, han före den nya statens utfärdande varit förordnad

till skogsinspektör,

2) den tid han varit direktör för skogsinstitutet;

att jägmästare äger tillgodoräkna sig:

1) den tid, han före den nya statens utfärdande enligt nådigt

förordnande uppehållit skogsinspektörsbefattning eller skogsinspektörs

jägmästartjänst eller jägmästareänst, som under afbidan pa skogsstatens

omreglering icke blifvit med ordinarie innehafvare besatt;

2) den tid, lian innehaft befattning såsom direktör eller lektor

vid skogsinstitutet, föreståndare för statens skogsskola eller underlärare

vid Ombergs skogsskola, vare sig befattningen innehafts på grund af

konstitutorial eller, i följd af fråga om skogsläroverks reglering, endast

på nådigt förordnande;

3) den tid, hvarunder han innehaft befattning såsom statens

skogsingenjör, dock endast för tiden efter den 26 maj 1899, då Kungl.

Maj:ts beslut i denna del meddelades;

att dessutom första gradens tjänsteman hos domänstyrelsen, som

vinner anställning såsom jägmästare, eller jägmästare, som vinner anställning

såsom första gradens tjänsteman hos domänstyrelsen, må för ålderstilläggs

åtnjutande tillgodoräkna sig den tid, han ägt att för samma

ändamål räkna sig till godo vid den förut innehafda tjänsten;

att andra och tredje ålderstilläggen få af jägmästare tillträdas

efter ytterligare respektive fem och tio år under enahanda villkor,

som gälla beträffande det första ålderstillägget; samt

att af ålderstillägg tre fjärdedelar skola räknas till lönen och en

fjärdedel anses såsom tjänstgöringspenningar.

I fråga om den kronoj ägare tillkommande hyresersättning är

särskildt stadgadt enligt nådiga brefven till domänstyrelsen den 29

november 1889 angående ny reglering af skogsstaten m. m. samt den

29 maj 1896 angående de för förvaltningen af statens domäner för år

1897 anvisade anslag in. m., jämte annat, att, då ordinarie kronojägare

åtnjuter ledighet för sjukdom, hvad som utöfver de med befattningen

förenade tjänstgöringspenningar erfordras för beredande åt den, som

förordnas att uppehålla befattningen, af full kronojägarafiöning, hyresersättning,

där sådan förekommer, jämväl däri inbegripen, skall utgå

af reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Dessutom liar dels såsom villkor för, att det kronoj ägare tillkommande

ålderstillägget skall få ingå i deras aflöning såsom lön, föreskrifvits,

^tt visst belopp skall afdragas å deras aflöningsförmåner och besparas

åt statsverket, intill dess ny allmän författning angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension trädt i kraft, dels ock meddelats bestämmelser

om skyldighet att afgå ur tjänsten och om rätt till pension,

hvilka efter den nya pensionslagens trädande i kraft torde för föreliggande

fråga sakna vidare betydelse.

Däremot torde här böra anmärkas, att Kungi. Maj:t med ltiksdagens

samtycke vid olika tillfällen beviljat vissa befattningshafvare

personligen en vidsträcktare rätt att för ålderstillägg beräkna tjänsteår,

än som kan härledas af förut angilna allmänna villkor och bestämmelser.

Sålunda erhöllo enligt nådigt bref den 10 juli 1902 tre jägmästare

rätt att tillgodoräkna sig tjänstgöring såsom skogsingenjörer före den

26 maj 1899, och genom särskilda nådiga bref den 25 maj 1906 samt

den 14 juni 1907 hafva två jägmästare tillerkänts rätt till tjänsteårsberäkning

för tjänstgöring såsom föreståndare för Skogshålls skogsskola.

Hvad den extra ordinarie personalen angår, hafva beträffande dess

anställning och aflöning under år 1907 följande uppgifter af vederbörande

lämnats.

Ofverjägmästarassistenternas arfvoden utgå för närvarande, såsom

jag får tillfälle att längre fram ytterligare beröra, af de åt öfverjägmästarna

anslagna expensmedel. Där dessa för ändamålet räckt till

och tjänstemän kunnat erhållas, hafva assistenterna tjänstgjort hela året.

Eljest hafva öfverjägmästarna fått nöja sig med biträde af renskrifvare.

Arfvodena hafva utgjort för en assistent — i Västra distriktet — 150

kronor samt för de öfriga 100—125 kronor i månaden.

Biträdande jägmästare hafva varit anställda i 7 revir. Arfvodena

hafva utgått med något växlande belopp. En biträdande jägmästare,

den i Härjedalens revir, har sålunda, jämte det han åtnjutit fri bostad

och vedbrand, uppburit ett arfvode af 2,700 kronor, däraf 1,200 kronor

från renbetsfjällens skogsförsäljningsmedel. Af de öfriga hafva två

uppburit 2,600 kronor hvardera, tre 2,500 kronor hvar samt eu

2,000 kronor.

Revirassistentex1 hafva vald t anställda dels för hela året och dels

för kortai’e tider. Af de förra hafva nio i de södra delarna af riket

åtnjutit ett arfvode af 2,000 kronor hvar, hvaraf 200 _kronor räknats

som respenningar, tre, likaledes anställda i revir inom de södra delarna

af landet, 1,200 kronor hvar samt tjugunio i de norrländska länen i

arfvode 1,200 kronor och såsom respenningar 600 kronor hvar, hvar
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

jämte eu hvar af sistnämnda assistenter fått uppbära dagtraktamente

med 6 kronor för hvarje förrättnings- och resdag. Samtliga revirassistenter,

som varit anställda för kortare tid än helt år, hafva varit

anställda i de norrländska länen och åtnjutit ersättning efter samma

grunder som där anställda helarsassistenter. Antalet dylika assistenter

har uppgått till sammanlagdt femton, häraf åtta med en anställningstid

öfverskjutande 0 månader samt sju med kortare anställningstid.

Af skogstaxatorer finnas nio,, och utgår ersättningen till dem med

arfvode af 2,400 kronor jämte reseersättning enligt fjärde klassen i

gällande resereglemente samt traktamente af 0 kronor för hvarje förrättnings-

eller resdag.

Antalet dikningsledare har under år 1907 varit fyra med arfvode

af 2,400 kronor och respenningar af 600 kronor hvardera, hvarjämte dikningsledare

ägt uppbära dagtraktamente med 6 kronor för hvarje förrättnings-

och resdag. Två dikningsassistenter hafva uppburit i arfvode

1,200 kronor hvar jämte respenningar med SO kronor för en hvar af

månaderna juni—oktober samt samma traktamentsersättning som dikningsledare.

Ersättningarna till nu nämnda tjänstemän utgå från det å

extra stat anvisade anslaget till afdikningar å kronans skogar i de

norrländska länen och i Kopparbergs län.

Af sockenallmänningsassistenter hafva under år 1907 varit anställda

tre och af skyddsskogsassistenter fyra med helårsanställning och åtta med

kortare tids anställning. Till samtliga dessa har ersättning utgått efter

samma g-runder som till revirassistenter i de norrländska länen.

Bokhållaren åtnjuter, jämte fri bostad. 1,800 kronor om året i

arfvode samt 100 kronor till respenningar.

Antalet af den extra bevakande personalen liksom arfvodena till

densamma växla till den grad efter orts- och tidsomständigheterna, att

eu närmare redogörelse därför skulle sakna hvarje allmängiltighet,

hvarför jag anser mig icke böra här lämna en sådan redogörelse.

Hvad angår skogsingenjörens aflöning — endast eu sådan har skogs.

för närvarande stadigvarande anställning — så medgaf på förslag af m9eni<>rt

Kungl. Maj:t 1905 års Riksdag, att från och med år 1905 Unge för

tjänstgöring i de delar af landet, där lagen angående vård af enskildas

skogar och nådiga förordningen angående skogsvårdsstyrelser icke ägde

tillämpning, anställas en skogsingenjör med enahanda ersättning, som

förut varit för skogsingenjör bestämd, dock ej öfver 3,300 kronor

om året, att utgå från reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Statens

skogsförsoksanstalt.

Lönereglering

skommi tiens

förslag.

Indragning

eller Ökning ctj

befattningar.

I anledning af detta Riksdagens beslut har från den 6 juni 1905

en skogsingenjör varit af domänstyrelsen förordnad och anställd inom

sagda område med skyldighet att i den ordning, som af styrelsen närmare

bestämdes, enligt rekvisition tillhandagå hushållningssällskap och

kommuner samt enskilda ägare af jord uti hvad till en ordnad skogshushållning

hör. I årligt arfvode har till skogsingenjören utgått 2,000

kronor, hvarjämte från förenämnda anslag å 3,300 kronor af domänstyrelsen

utbetalts reseersättning och dagtraktamente för resdagar enligt

gällande resereglemente. Därförutom har rekvirent att till skogsingenjör

utgifva dagtraktamente af 5 kronor för förrättningsdag samt ersättning

enligt gällande taxa å arfvode för skogsförrättningar för det arbete å

kartor och hushållningsplaner, som ej kunnat å förrättningsstället utföras,

men som rekvirent önskat få sedermera fullbordadt.

Anslag till statens skogsförsöksanstalt utgår för närvarande från

reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet; och den vid anstalten fästa personalen

har icke ordinarie tjänstanställning.

För anstalten gäller för närvarande följande stat:

Kronor.

Arfvode till föreståndaren........................................ 3,000

» » botanisten ............................... ................................................... 3 OOO

» » en assistent ........... ................................... ................................ 2 500

* * '' » 2!soo

dill rese- och traktamentsersöttning samt till aflöning åt tillfälliga biträden och handtlangning

äfvensom till expensmedel ..................................... j 12,875

Summa kronor 23,875

Därest föreståndaren är en ordinarie jägmästare och såsom sådan åtnjuter ålderstillägg å

sin aflöning, äger han, utöfver ofvanstående arfvode, uppbära ett belopp, motsvarande den tjurdeclel

af honom tillerkändt ålderstillägg, som han är skyldig afstå till sin vikarie.

Den första fråga, kommittén jämlikt den för densamma meddelade

instruktion haft att taga i öfvervägande, är den, om och i hvad

mån indragning af tjänster möjligen skulle kunna äga rum.

Därvid har kommittén ansett sig i främsta rummet böra till

behandling upptaga spörsmålet, huruvida några ändringar i skogsstatens

organisation borde af kommittén föreslås.

Vid besvarande af denna fråga har kommittén emellertid ansett

sig icke hafva att ingå i något bedömande angående själfva sättet för

tillgodogörandet af statsskogarnas afkastning och om åtgärder för höjande

af deras tillväxt. Kommittén har i sådant hänseende erinrat, dels att

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

135

enligt kommitténs uppfattning frågan om skogarnas rentabilitet låge utanför

kommitténs uppdrag samt dels att denna fråga redan i annan

ordning vore föremål för Kung!. Maj:ts pröfning; och kommittén

har funnit sig hafva så mycket större skäl att begränsa sin undersökning

väsentligen till hvad som i förevarande hänseende blifvit kommittén

uttryckligen pålagdt, som kommittén ansett det vara i hög grad

angeläget, att ett nytt aflöningsförslag för skogsstaten framlades med

det snaraste och ej uppehölles genom afbidan på eu samtidig lösning

af ofvan angifna, omfattande och omtvistade spörsmål.

Däremot har kommittén sökt utreda, huruvida några af de nuvarande

ordinarie tjänstebefattningarna inom skogsstaten borde indragas

eller tilläfventyrs ersättas af andra.

Efter en ingående undersökning har emellertid kommittén af anförda

skäl ansett sig böra besvara denna fråga nekande. Kommittén

har alltså vid sina förslag i öfrigt ansett sig böra utgå från att såväl

nuvarande ordinarie tjänstebefattningar borde bibehållas, som att någon

minskning i deras antal ej kunde ifrågakomma.

Å andra sidan har kommittén ej heller ansett sig böra föreslå

inrättandet af nya tjänster. Hvad öfverjägmästar- och jägmästarbefattningarna

angår, har emellertid kommittén därvid framhållit, att

kommittén utgått från den förutsättningen, att genom vissa af kommittén

ifrågasatta förändringar i anordningen af arbetet hos distriktsoch

revirförvaltningarna vederbörande tjänstemän syntes kunna befrias

från en del mera ofruktbara skrifgöromål och beredas större tid att

ägna sig åt den mera betydelsefulla praktiska delen af sina tjänstegöromål.

I fråga åter om kronojägarna har kommittén väl ansett sig

böra framhålla, att i några enstaka fall uti yttranden, som till kommittén

inkommit från befattningshafvare vid skogsstaten, förslag framställts

om delning af vissa nuvarande bevakningstrakter, men på samma

gång anfört, att, då det syntes böra ankomma på domänstyrelsen att

tillse, det behofvet af sådan bevakningspersonal blefve fylldt, hvilket

också, i den män dylikt behof kunde komma att föreligga, kunde antagas

blifva fallet, kommittén för sin del ansett sig icke af sagda yttranden

eller eljest äga anledning ifrågasätta någon ökning af deras antal. I

I fråga om själfva regleringen af lönerna för skogsstaten har

kommittén först och främst framhållit, hurusom uti till kommittén

öfverlämnade framställningar det betecknats såsom en angelägenhet af

synnerlig vikt, att allöningarna till skogsstatens tjänstepersonal blefve

bättre afpassade efter behofven än de nu vore, hurusom äfven från utom
-

Motiv för

fåne förhöj•

ning.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

stående nödvändigheten häraf erkänts samt hurusom det eljest lätteligen

kunde inträffa, att de bättre krafterna af dem, öfver hvilka

statens skogsförvaltning förfogade, vände sig åt andra håll, och att

skogsstatens erforderliga rekrytering med goda krafter försvårades.

Vidare har kommittén i denna del anfört hufvudsakligen följande.

Statens skogsförvaltning vore ett produktivt företag af rent ekonomisk

natur och mera jämförbart med enskilda sådana än med de

offentliga förvaltningsinstitutionerna i allmänhet. Uppgiften för den

personal, som hade att förvalta statens skogskapital, vore uppenbarligen

att göra detta kapital så fruktbärande som möjligt, icke blott för

stunden utan äfven för framtiden. Ett sådant resultat kunde emellertid

icke ernås allenast genom att funktionärerna fullgjorde löpande göromål,

som kunde medelst tillsyn kontrolleras, eller därigenom att de,

om än så troget, iakttoge hvad som genom föreskrifter kunde åläggas

dem, utan här fordrades därutöfver, att vederbörandes verkliga intresse

samt deras förmåga af initiativ och att gifva nya uppslag i

all förefintlig grad ägnades åt arbetet och de förhållanden, som kunde

inverka på dettas utbyte. Den tid, som arbetet kräfde, måste däråt

ägnas utan någon geuomsnittsbegränsning, tv ett undanskjutande af en

gagnelig åtgärd eller underlåtenhet att begagna ett gynnsamt tillfälle

kunde här vålla afsevärd förlust eller skador, hvilkas verkningar sträckte

sig långt framåt i tiden.

Skulle man emellertid kunna på skogsstatens personal ställa sådana

kraf, som nu antydts, vore det angeläget, att aflöningsförmånerna

vore så satta, att icke verksamhetslusten hämmades eller intresset

splittrades genom att tjänstinnehafvaren föranlätes att för fyllande af

lefnadsbehofven söka sig inkomster utom tjänsten.

Det syntes äfven böra uppmärksammas, att åt många af skogsstatens

funktionärer vore uppdraget att öfvervaka och kontrollera efterlefnaden

af de mer eller mindre restriktiva lagar, som i det allmännas

intresse blifvit utfärdade beträffande enskildas skogar inom vissa landsändar.

Funktionärer, som hade en så ansvarsfull och de enskildas

ekonomiska intressen så berörande uppgift, borde gifvetvis äfven tillmätas

en aflöning, som medgåfve dem att intaga en i alla afseenden

oberoende ställning.

I fråga om kronojägarna har kommittén särskildt framhållit,

att det beträffande dem gällde att tillse, att de aflöningsförmåner,

som bjödes af staten, vore någorlunda tillfredsställande i förhållande

till de förmåner, som stode till buds hos andra arbetsgivare. Så länge

skolade skogvaktare endast rönte efterfrågan å en del bruk och större

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 10. 137

egendomar i södra och mellersta delarna af rilcet, där aflöningsvillkoren,

åtminstone beträffande kontant lön, hållits tämligen medelmåttiga,

både statsskogarnas behof af dylik personal kunnat tillgodoses med

goda krafter, oaktadt de onekligen små aflöningar, som bestodes denna

personal, allra helst som inom de norra distrikten ofta till kronojägare

antagits personer, som icke genomgått skogsskola, enär tjänstgöringen

där hufvudsakligen afsett bevakning och kontroll. Härutinnan hade

emellertid under senare tiden en väsentlig förändring inträdt, i det att

numera alla mera betydande skogsägare, äfven norrut, börjat anställa

skolade skogvaktare mot i allmänhet afsevärdt högre aflöningsförmåner,

än dem staten bestode sina kronojägare, och af de nyinrättade skogsvårdsstyrelserna

anställdes s. k. länsskogvaktare, äfven dessa med bättre

aflöningsförmåner än kronojägarna. Om det sålunda, såsom domänstyrelsen

redan i november 1897 omnämnt, kunnat af vederbörande

skogstjänstemän framhållas, att bland de från skogsskolorna utgående

lärjungarna de dugligaste företrädesvis sökte befattning i enskild tjänst,

där de hade större utsikt att finna sin bärgning, så gällde säkerligen

detta i än högre grad nu, ty den förbättring i aflöning, kronojägarna

efter nämnda tidpunkt erhållit, torde icke motsvara den allmänna

stegring i lefnadskostnaderna, som numera inträdt, än mindre motväga

den ökade tillgången på bättre aflönade enskilda tjänster. I

I fråga om de former, under hvilka de sålunda enligt kommitténs

mening erforderliga högre aflöningsförmånerna borde beredas, har

kommittén först och främst sökt såvidt möjligt inskränka och begränsa

rätten till extra inkomster i tjänsten.

Sålunda har kommittén hemställt, att, med ändring af hvad för

närvarande gäller, ersättning ej vidare må tillkomma jägmästare för

indelnings- och uppskattningsförrättningar å sådana allmänna skogar

inom hans revir, som stå under skogsstatens förvaltning.

Vidare har kommittén upptagit en af Riksdagen i skrifvelse den

31 mars 1906 väckt fråga om åtgärder för att de afgifter, hvilka för

kontrollen öfver hushållningen å de skogar, som beröras af förordningen

den 24 juli 1903 angående åtgärder till förekommande af

öfverdrifven afverkning å ungskog inom Västerbottens och Norrbottens

län, borde af de enskilda skogsägarna erläggas, under alla förhållanden

komme att ingå till statsverket. Sedan kommittén i detta hänseende

framhållit, hurusom redan vid 1889 års lönereglering förordnats, att

dylika afgifter för utsyning å vissa allmänna skogar och å enskilda

skogar under inskränkt dispositionsrätt skulle indragas till statsverket,

Bih. till Riksd. Prut. 1008. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 18

Aflöning

former.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

hemställer kommittén, med anslutning till de af Riksdagen i den förutnämnda

skrifvelsen gjorda uttalanden och med afseende särskilt å

Önskvärdheten däraf, att likformiga principer blifva så långt möjligt

genomförda beträffande afgälder för utsyningar å enskild skog, att hvad

nu är stadgadt om skogstjänstemans rätt till ersättning af enskilda

för sådana utsynings- och utstämplingsförrättningar, om hvilka förmäles

i 3 § 1 mom. af förenämnda nådiga förordning den 24 juli 1903, må

upphöra att gälla samt i stället föreskrifvas, att afgift för dylika förrättningar

skall till statsverket ingå efter enahanda grunder, som gälla

för de afgifter, om hvilka förmäles i nådiga kungörelsen den 11 december

1903 angående afgäld för utsyning af virke i vissa fall inom de

sex norra länen.

Slutligen bär kommittén i annat sammanhang upptagit spörsmålet

i hvad man skogstjänsteman utöfver de fasta respenningarna borde

kunna undfå rese- och traktamentsersättning i särskilda fall för utförande

af göromål, som icke kunde anses innefattade i skötseln af det honom anförtrodda

tjänstgöringsområdet, och som ej heller eljest vore direkt förbundna

med hans tjänst. I detta hänseende har emellertid kommittén ej afgifvit

något bestämdt förslag utan endast erinrat, att förevarande spörsmål,

vid hvars bedömande hänsyn måste tagas till den olika beskaffenheten

af de förrättningar, som härvid kunde komma i fråga, torde böra närmare

utredas genom domänstyrelsens försorg, därvid emellertid kommittén

för sin del uttryckligen betonat, att, i den mån rese- och traktamentsersättning

funnes fortfarande böra tillkomma skogsstatstjänstemän

i vissa särskilda fall, därom borde, såsom skett i fråga om vissa civila

och ecklesiastiska tjänstemän, meddelas tydliga och uttömmande bestämmelser

i ett sammanhang, till förekommande jämväl af skiljaktig

tillämpning i olika delar af landet.

Beträffande därefter de ordinarie aflöningsformerna har kommittén

erinrat, hurusom de nu gällande vore fördelade i lön och tjänstgöringspenningar

jämte ålderstillägg samt för öfverjägmästare, jägmästare och

vissa krono] ägare respenningar, att för kronoj ägarna tillkomme dagarfvoden,

hvarjämte kronojägarna antingen innehade boställe eller ock

åtnjöte hyresersättning, samt att ett fåtal jägmästare tillgodonjöte

boställs- eller bostadsförmån.

Kommittén har ansett sig böra till pröfning upptaga å ena sidan

frågan, huruvida någon ny aflöningsform borde införas, och å den andra

spörsmålet, huruvida nu gällande aflöningsformer borde oförändrade

bibehållas.

Beträffande därvid först och främst framställda förslag om upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

UM

förande af viss del af aflöningarna under titeln hyresbidrag eller liyresersättning

i syfte särskildt att vid tillmätande af denna förmån kunna

taga hänsyn till skillnaden i hyrespris å olika orter, har kommittén

framhållit, hurusom kommittén, såsom dess betänkande angående landsstaten

utvisade, funnit en dylik anordning ej böra införas för personalen

vid nämnda stat, samt vidare anfört, att kommittén, som ansett sig

icke böra frångå den redan befintliga anordningen med olika tiänstgöringspenningar

för olika jägmästarbefattningar, ej heller beträffande

skogsstaten funnit någon vidare anordning i förenämnda syfte erforderlig

såvidt anginge tjänstemännen. Däremot har kommittén hemställt,

att, såsom redan skett på några ställen i Lappland, bostadslägenheter

mot skälig hyra måtte beredas åt jägmästare inom revir,

hvarest det eljest skulle möta svårighet för honom att erhålla lämplig

bostad, och att kronojägare i allmänhet måtte förses med boställslägenhet,

samt framhållit, att till de kronojägare, hvilka saknade boställslägenhet,

viss hyresersättning syntes böra, liksom för närvarande, utgå

tills vidare och till dess sådan lägenhet kunde dem beredas.

Vidkommande särskilda, i till kommitterade öfverlämnade framställningar,

från öfverjägmästares och jägmästares sida gjorda yrkanden

om uppförande å, »fast stat» af visst belopp för förhyrande af expeditionslokaler

har kommittén anfört, att det syntes lämpligast, att för jägmästarnas

expedition och arkiv plats bereddes i deras bostäder och att

behörig hänsyn därtill toges vid aflöningens bestämmande, men att.

hvad öfverjägmästarna anginge, deras arkiv vore vida mer omfattande,

så att för deras expedition syntes kräfvas minst ett par ruin, helst

därstädes erfordrades utrymme för flera samtidigt arbetande biträden,

samt att fördenskull bidrag till kostnaderna för expeditions- oh arkivlokal

syntes böra fortfarande utgå till öfverjägmästarna, i livilket hänseende

ett belopp af 400 kronor för hvarje distrikt borde vara lämpligt.

Detta bidrag till kostnaderna för hyra af expeditions- och arkivlokaler

åt öfverjägmästarna liksom det expensanslag, kommittén tänkt

sig böra fortfarande utgå till sistnämnda tjänstemän, äfvensom ett

motsvarande anslag, kommittén ansett böra likaledes mot redovisningsskyldighet

ställas till jägmästarnas förfogande för bekostande af renskrifning,

har emellertid icke af kommittén inräknats bland de egentliga

löneförmånerna utan ansetts böra som hittills utgå från reservationsanslaget

till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet.

Någon annan ny löneform än den af hyresbidrag har icke af

kommittén ifrågasatts.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

I fråga åter om spörsmålet, huruvida nuvarande löneformer borde

oförändrade bibehållas eller ej, har kommittén icke ansett någon förändring

kunna ifrågasättas annat än beträffande respenningarna och

kronojägarnas dagarfvoden.

Vidkommande respenningarna har kommittén erinrat, hurusom i

inkomna framställningar öfverjägmästare och jägmästare antydt såsom

önskemal att för sina tjänsteresor fa ersättning enligt resereglementet,

men, därest detta ej kunde beviljas, hemställt om höjning af nuvarande

respenningarna med minst 33 procent, samt att från kronojägarnas sida

begärts reseersättning »enligt skjutsstadgan» eller fasta respenningar

till olika belopp för skilda delar af landet. För egen del har kommittén

därefter anfört följande.

Beträffande alla sådana tjänstbefattningar, af hvilkas innehafvare

fordrades, att de i större eller mindre omfattning skulle vara »på

resande fot», vore ett af de svåraste spörsmålen, huru godtgörelsen för

resorna skulle utgå. Å ena sidan måste tillses, att behöfliga tjänsteresor

ej blefve eftersatta, och ur denna synpunkt hade man förordat

ersättningens utgående enligt resereglementet. Å andra sidan hade

emellertid denna ersättningsform ansetts i många fall leda till en

obehöflig ökning af statens utgifter, hvarjämte densamma alltid medförde

en hel del arbete med uppsättande af räkningar och dessas granskning.

Vid öfvervägande af denna fråga, i hvad skogsstaten anginge,

hade kommittén, med särskild hänsyn till de förändringar, som föreslagits

i afsikt att öka möjligheterna till utöfvande af kontroll, för sin

del ansett, att de önskemal, som uppställts för skogsstatens verksamhet,

kunde vinnas äfven med bibehållande af nu gällande form för tjänsteresors

godtgörande, och att vid sådant förhållande denna form ej borde

utbytas mot systemet med ersättning enligt resereglementet.

Kommittén hade alltså funnit sig böra för skogsstaten bibehålla

de fasta respenningarna, ehuru, enligt hvad af kommitténs vidare förslag

framginge, med höjning i deras belopp, samt därjämte föreslå den

ändring i hvad för närvarande gällde, att respenningar måtte tillkomma

samtliga kronojägare, ehuru till olika storlek i olika landsdelar, vid

bifall till hvilket förslag naturligtvis ej vidare borde ifrågakomma, att

kronojägare af allmänna medel erhölle bidrag till underhåll af velociped.

Däremot har kommittén ansett den kronojägare nu tillkommande

rätt till dagarfvoden böra upphöra.

Kommittén har i detta hänseende anfört hufvudsakligen, att

syftet med dagarfvodena naturligen varit att bereda kronojägarna aflöningsförb

ättring, men att detta mål syntes kommittén kunna på ett

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

141

lämpligare sätt vinnas genom höjning i erforderlig män af de fasta

aflöningsförmånerna.

I anslutning till livad kommittén sålunda i nu berörda hänseenden

anfört har kommittén hemställt:

att bostadslägenhet måtte, mot skälig hyra, beredas åt jägmästare

inom revir, hvarest eljest skulle möta svårighet för honom att erhålla

lämplig bostad,

att kronojägare i allmänhet måtte förses med boställslägenhet,

att dagarfvoden till kronojägare måtte upphöra men däremot

respenningar tillkomma samtliga kronojägare, samt

att i öfrigt nuvarande aflöningssystem för skogsstatens ordinarie

personal måtte bibehållas.

Skogsstatens ordinarie aflöningsförmåner skulle således enligt

kommitténs förslag komma att utgöras af lön, tjänstgöringspenningar

och respenningar samt enligt bestämmelser, för hvilka jag strax får

tillfälle att redogöra, för samtliga befattningshafvare ålderstillägg.

Dessutom skulle kronojägare fortfarande beredas bostadsboställe eller

hyresersättning.

Beträffande de tre förstnämnda löneformerna innebär kommitténs

förslag betydliga ökningar; och har kommittén särskildt framhållit, att

kommittén vid sitt förslag i denna del tagit hänsyn såväl till de af

kommittén i fråga om skogsstaten angifna allmänna synpunkter som till

kommitténs tidigare löneregleringsförslag och därför åberopade allmänna

grunder.

Enligt kommitténs förslag skulle lönen höjas för öfverjägmästare

från 3,200 kronor till 4,000 kronor, för jägmästare från 1,500 kronor

till 2,300 kronor samt för kronojägare från 400 kronor till 600 kronor.

Dessutom har kommittén ansett samtliga nämnda tjänstemän böra

åtnjuta ålderstillägg, att tilläggas lönen, öfverjägmästare, såsom för

närvarande, ett efter fem år till belopp af 600 kronor, jägmästare fortfarande

tre efter respektive fem, tio och femton år men till något

nedsatta belopp eller för hvart och ett 400 kronor samt kronojägare

likaledes tre, hvart och ett till belopp af 100 kronor.

Hvad därefter angår tjänstgöringspenningarna och därvid först

de för öfverjägmästare, har kommittén ansett en förhöjning från nuvarande

beloppet 1,600 kronor till 2,600 kronor erforderlig.

För jägmästarna föreslås ej allenast en allmän förhöjning af tjänstgöringspenningarnas

belopp med 800 kronor utan äfven en särskild

något större förhöjning för vissa i landets nordliga delar befintliga

Föreslagna

aflöning sbelopp.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

revir, indika lida brist på kommunikationer och där förhållandena

äfven i öfrigt ansetts ogynnsamma. Förhållandet mellan de i de olika

reviren nu utgående tjänstgöringspenningarna och de af kommittén

föreslagna framgår af följande tablå:

GruppJ

Revir enligt nuvarande stat.

|

| Kronor ;

I

i

j

ä a) Juckasjärvi, Storbackens, Parl-

1

*|

i

j älfvens, Jockmocks, Arie-

plogs, Sorsele, Stensele och

Vilhelmina revir;

b) Varriså, Malmesjaurs, Öfre

Byske, Arvidsjaurs, Norra

:

i

;

Lycksele, Södra Lycksele,

Åsele, Tåsjö, Sårna och Tran- strands revir;

c) Gellivare, Råneträsks, Ängeså.

j

| j

i

Bodens och Älfsby revir........

| 1,600

.

II

a)Pajala och Tärendö revir;

i

!

b) Fredrika revir;

c) Kalix, Råneå, Piteå, Norsjö

och Degerfors revir;

d) Jörns, Bjurholms, Änundsjö,

Härnösands och Osterdalarnas

!

revir .....................................

1,400

I

i in

a) Härjedalens revir;

b) Torneå och Burträsks revir;

c) Junsele, Medelpads, Norra

Jämtlands, Ostra Jämtlands,

Västra Jämtlands, Västra Häl- singlands och Västerdalarnas

:

revir;

d) Klotens revir............................

1,200

IV

Alla öfriga revir ....................

1,000

Gruppj

1

Revir enligt kommitténs förslag.

Kronor

i

1 Grupp I a) i nuvarande staten

1

Grupp II a) » » »

1

2,600

j

ii

Grupp Ib)» » »

Grupp H b) > » »

j

Grupp HI a) » » »

2,400

i

; III

j

Grupp I c) » » »

Grupp II c) » » »

:

|

Grupp III b) » » » i

2,200

IV

Grupp Hd)» » ,

1

1

Grupp III c) » » » |

2,000

V

Grupp HI d) » » > i

i

Grupp IV » » »

1,800

Äfven för kronojägarna föreslås höjning i tjänstgöringspenningarna,

men med bibehållande af nuvarande gruppindelning, så att kronojägarna

i Värmlands, Kopparbergs och de norrländska länen skulle få

uppbära 600 kronor i stället för nuvarande 400 kronor och öfriga

kronojägare 500 kronor i stället för nuvarande 300 kronor.

Hvad slutligen angår respenningarna, har kommittén ansett sig

böra föreslå förändringar ej blott i de absoluta beloppen utan äfven i

den gruppindelning, som för närvarande gäller.

I fråga om öfverjägmästarna framgår skillnaden af följande tablå:

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

143

Grupp

Distrikt enligt nuvarande stat.

Kronor

I

Luleå distrikt ............................

1,000

II

a) Skellefteå, Umeå och Mellersta

Norrlands distrikt;

b) Gefle—Dal a distrikt och Bergs-

lagsdistriktet............................

800

in

a) Östra och Västra distrikten

samt Smålands distrikt;

b) Södra distriktet ....................

700

För jägmästarna utvisas skillnaden

i

Grupp

Distrikt enligt kommitténs förslag.

Kronor i

I

Grupp I enligt nuvarande staten

Grupp II a) » » »

1,300 i

II

Grupp II b) » » »

1,100 i

III

Grupp III a) » » »

|

1,000

IV

Grupp III b) » » »

800

af nedanstående tablå:

Grupp

Revir enligt nuvarande stat.

Kronor

I

a) Pajala, Tärendö, Juckasjärvi,

Ängeså, Kalix, Råneå, Bodens,

Storbackens, Pärlälfvens, J ock- mocks, Varriså, Arjeplogs,

Malmesjaurs, Öfre Byske, Ar- vidsjaurs, Älfsby, Piteå, Jörns,

!

Norsjö, Burträsks, Degerfors,

Norra Lycksele, Södra Lyck- sele, Åsele, Sorsele, Stensele,

Vilhelmina, Bjurholms, Tåsjö,

Norra Jämtlands, Sårna, Tran- strands, Älfdals och Stock- holms revir;

b) Torneå, Gellivare, Råneträsks,

Fredrika, Österdalarnas och

Eksjö revir ............................

600

II

1

a) Anundsjö, Junsele, Västra

Jämtlands, Härjedalens,

Västerdalarnas, Arvika, Karl- stads, Finspångs, Kinda, Tjusts

och Blekinge—Ahus revir;

b) Härnösands, Medelpads, Norra

Hälsinglands, Västra Hälsing- lands, Gästriklands, Örebro,

Ombergs, Vartofta, Marks,

Svältornas, Bohus, Ängelholms

och Hallands revir;

1

|

c) Klotens revir .......................

500

o

n

C

*t3

II

Revir enligt kommitténs förslag.

Grupp I a) i nuvarande staten

Grupp Ha)» » »

Grupp III a) » » >

Vadsbo revir.............................

Kronor

Anm. Vadsbo revir numera uppdeladt

i Granviks och Tivedens revir

(Grupp III b) i nuvarande staten.

Grupp I b) i nuvarande staten

Grupp II b) » » »

Grupp III c) » » »

Grupp IV a) » » »

Grupp V » » »

800

650

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Gruppj

Revir enligt i nuvarande stat

utgående

Kronor

Grupp

Revir enligt kommitténs förslag

Kronor|

III

a) Dalslands och Värends revir;

b) Gran viks och Tivedens revir;

Anm. Utgjorde förut tillsammans

Vadsbo revir.

c) Kopparbergs, Askersunds, Vä- sterås och Enköpings revir;

d) Ostra Jämtlands, Köpings,

Norra Roslags, Orbyhus, Grips- holms, Nyköpings, Slättbygds,

Kalmar, Jönköpings, Västbo

och Sunnerbo revir;

e) Grönbo revir............................

400

300

200

100

m

Grupp III d) i nuvarande staten

Grupp IV b) » » »

j

550

IV

a'' Malmöhus revir;

b Kinne revir;

c) Hunnebergs revir....................

IV

Grupp II c) » » »

Grupp III e) » » »

Grupp IV c) » » »

Grupp VI » » »

CO tf*.

o o

o o

V

vi!

Gottlands revir............................

Olands revir ................................

v

Hvad slutligen kronojägarna angår, af hvilka, som nämndt, enligt

nuvarande stat 218 åtnjuta respenningar till belopp af 100 kronor hvar,

föreslår kommittén att respenningar måtte utgå:

med 200 kronor till 50 kronojägare, däraf 16 i Luleå, 15 i

Skellefteå, 10 i Umeå, 6 i Mellersta Norrlands och 1 i Galle—Dala

distrikt samt 2 i Bergslagsdistriktet;

med 150 kronor till 170 kronojägare, däraf 36 i Luleå, 25 i

Skellefteå, 32 i Umeå, 18 i Mellersta Norrlands, 12 i Gäfle-Dala, 12 i

Bergslags, 6 i Östra, 9 i Västra, 10 i Smålands och 10 i Södra distriktet;

med 100 kronor till 110 kronojägare, däraf 3 i Luleå, 10 i Skellefteå,

4 i Umeå, 3 i Mellersta Norrlands, 14 i Gäfle-Dala, 12 i Bergslags,

18 i Östra, 22 i Västra, 19 i Smålands och 5 i Södra distriktet;

samt

med 50 kronor till 52 kronojägare, däraf 5 i Gäfle-Dala, 10 i

Bergslags, 4 i Östra, 15 i Västra, 8 i Smålands och 10 i Södra distriktet.

I sammanhang härmed har kommittén erinrat, att, enär jämlikt

§ 2 i instruktionen för skogsstaten det tillkomme domänstyrelsen att

bestämma angående bevakningstrakternas omfattning, fördelningen inom

de särskilda distrikten af beviljade respenningar för kronojägare syntes

böra öfverlämnas till styrelsens pröfning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10. 14-r>

Enligt kommitténs förslag skulle alltså staten erhålla följande Aff£°„l£“én

utseende:

stat.

Aflöning.

öfverjägmästare

jägmästare

d:o .......

d:o ......

d:o .......

d:o .......

d:o .......

d:o .......

d:o .......

d:o

d:o

kr on ojägare J

217

d:o

1

d:o

163

d:o

i de norrländska länen f

, samt Kopparbergs och

Värmlands län

\ i *

i:

öfriga delar af landet j

Säger |

Respenningar.

4 öfver jägmästare.. •

.. (å 1,300 kr. :

2 d:o

...(» 1,100 » )

3 d:o

...(» 1,000 » )

1 d:o

48 jägmästare..........

......(ä 800 kr.)

25 d:o .........

......650 » )

12 d:o .........

......(» 550 » )

3 d:o .........

......(» 400 » )

1 d:o ..........

50 kronojägare........

.... (å 200 kr.)

| 170 d:o .......

.... (» 150 » )

110 d:o ........

.... (» 100 » )

52 d:o ........

____ (» 50 » )

Lön.

i Tjttnst
i

görings-! Summa,

i pen- I

| ningar. |

K rono r.

4,000;

2,600

6,600 1

36,000

23,400

59,400.1

2,300

2,600

4,900

20,700

23,400

44,100

2,300

2,400

4,700,

25,300

26,400

51,700

2,300

2,200

4,500,

25,300

24,200

49,500'',

2,300

2,000

4,300

25,300

22,000

47,300

2,300

1,800

4,100

96,600

75,600

172,200

600

600

1,200.

130,200

130,200

260,400

600

500

1,100

97,800

81,500

179,300''J

473,900

421,400

895,300

Efter 5 år kali lönen höjas

med 600 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas.

med 400 kronor, efter vtterligare

5 år likaledes j

med 400 kronor samt efter

än ytterligare 5 årj

äfvenledes med 400 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 100 kronor, efter ytterligare

5 år likaledes

med 100 kronor samt efter

än ytterligare 5 år

äfvenledes med 100 kronor.

Där boställslägenhet

saknas, utgår hyresersättning

med 100 kronor.

5,200

2,200;

3,000

8001

6,600!

1,200!

300!

2,600!

Hy reser sättning.

j 238 kronojagare ..................... (a 100 kr.)i

Summa

123,050

23,8001

—11,042,150

Innehar jägmästare eller kronojagare boställe, skall boställets uppskattade afkomst afgå å

indelningshafvarens lön. Därest åt jägmästare upplåtes bostadslägenhet, skall han vidkännas

afdrag å lönen, motsvarande skälig hyra.

Bih, till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Häft.

19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Föreslagna

aflöningsvillkor

in. in,

Nyssnämnda slutsumma 1,042,150 kronor innebär en ökning i

förhållande till nu gällande stat af 359,650 kronor.

För åtnjutande af förenämnda aflöningsförmåner liar kommittén

föreslagit — jämte en del föreskrifter angående skyldighet att afgå från

tjänsten och om rätt till pension m. in., som till följd af utfärdandet

af ny pensionslag den 11 oktober 1907 numera icke torde vara erforderliga

— följande villkor och bestämmelser, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid skogsstaten skall vara

underkastad såväl den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden som ock den reglering af tjänstgöringsområde, som

kan varda föreskrifven, vare sig vid en möjligen inträdande förändrad

organisation af skogsstaten eller särskilda delar däraf eller eljest;

att med ordinarie befattning vid skogsstaten icke må förenas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat, med undantag af

tjänstebefattning vid skogsskola, där sådan befattning är och fortfarande

anses böra vara med tjänst vid skogsstaten förenad;

att med ordinarie befattning vid skogsstaten icke heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk

eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom

aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk

eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt

ej i särskilda fall domänstyrelsen, på grund af förekommande omständigheter

och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt å tjänstgöringen vid skogsstaten,

finner sådant uppdrag eller sådan tjänstebefattning kunna få

tills vidare bibehållas eller mottagas;

att öfverjägmästare alldeles icke och jägmästare endast inom de

gränser, domänstyrelsen bestämmer, äger åtaga sig skogsförrättningar

åt enskilda;

att tjänstgörings- och respenningar få uppbäras endast för den

tid befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort, men för den tid, han

varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den. som uppehållit befattningen

;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller i behörig

ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten, utöfver

sina tjänstgörings- och respenningar, afstå så mycket af lönen, som för

befattnings uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande. N:o 10.

147

att aflöning ej ma utgå till skogstjänsteman eller skogsbetjänt

för den tid, hvarunder lian afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva

i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt

förfall;

att därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af domänstyrelsen

pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall

under tiden innehållas, såvida ej domänstyrelsen finner skäligt låta

honom uppbära något däraf;

att beträffande förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af samma tjänst tidpunkten för första förhöjningen bestämmes

att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under mer än

fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfodras för att vinna nämnda

förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,

och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem

år. på samma villkor, samt för tredje förhöjningen, därest sådan kan

ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes på samma vilkor under

iakttagande, hvad hvar och eu af omförmälda löneförhöjningar angår,

att den högre aflöningen ej får tillträdas förrän vid början af kalenderåret

näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit

uppnådd: börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som före

den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från det han till

tjänsten utnämndes eller, i följd af frågan om reglering af löneförhållandena

in. m. vid skogsstaten, därå erhöll allenast förordnande;

att ifråga om rätt till löneförhöjning af omförmälda slag öfverjägmästare

jämväl må räkna sig till godo den tid, hvarunder han varit

direktör vid skogsinstitutet, samt jägmästare den tid, han innehaft

befattning såsom direktör eller lektor vid skogsinstitutet, föreståndare

eller underlärare vid statens skogsskola, äfvensom kronojägare den tid,

han varit skogsrättare vid statens skogsskola, vare sig befattningen

innehafts på grund af fullmakt, konstitutorial eller, i följd af frågan

om reglering af löneförhållandena m. m. vid de allmänna skogsläroverken,

endast på förordnande;

att jägmästare äfven må för tillgodonjutande af ifrågavarande

löneförhöjning räkna sig till godo den tid, hvarunder han innehaft

befattning såsom statens skogsingenjör, samt den tid, hvarunder han

varit ordinarie tjänsteman i första lönegraden hos domänstyrelsen, i

sistberörda hänsende dock under de villkor i öfrigt, som gälla för

åtnjutande af fastställda aflöningsförmåner för nämnda styrelse;

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets Utlåtande N:o JO.

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen utgår till månadens slut;

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig upphörande af eller minskning i extra inkomster, som

kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang

därmed;

att enhvar, som med eller efter visst angifvet års ingång tillträder

befattning vid skogsstaten, skall vara pliktig att underkasta sig de

villkor och bestämmelser, som varda föreskrifna för åtnjutande af de

nya aflöningsförmånerna, samt

att till de förutvarande innehafvare af dylika befattningar, hvilka

före viss angifven tidpunkt förklara, att de icke vilja underkasta sig

den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser, och

som icke lagligen kunna därtill förbindas, aflöningsförmåner skola utgå

enligt de för dem dittills gällande grunder.

Det från eu del skogsstatstjänstemän framställda önskemålet att

årligen erhålla semester har kommittén, under hänvisning till sitt uttalande

i samma riktning i fråga om enahanda förmån för kronofogdar,

häradsskrifvare och länsmän, ansett sig icke böra till bifall förorda.

Den extra Hvad angår skogsstatens extra tjänstemän har kommittén vid be
Färvaitande

handling af frågan om bestämmande af ersättningen för assistent- och

och bevakande andra befattningar, i hvilka sådana tjänstemän anställas, ansett sig böra

personal. utgä från den förutsättningen, att vederbörande tjänsteman skulle blifva

af befattningen fullt sysselsatt, på samma gång komittén, i likhet med

hvad kommittén uttalat beträffande de centrala ämbetsverken och landsstaten,

ansett, att äfven vid skogsstaten extra tjänstemän borde anställas

allenast i mån af behof, äfvensom uttalat det önskemål, att föreskrift

måtte utfärdas därom, att sådan extra jägmästare, som under längre

tid icke tjänstgjort utan ägnat sig åt enskild skogstjänst eller annan

verksamhet, efter viss tid, exempelvis två år, skall i behörig ordning

afföras från förteckningen öfver skogsstatens personal.

Vidkommande de olika befattningar, i hvilka den extra personalen

vid skogsstaten användes, har komittén icke haft annan ändring att

föreslå, än att kommittén ansett synnerligen viktigt att öfverjägmästarna

måtte erhålla biträde af vederbörligen kvalificerade assistenter: och

har kommittén i detta hänseende anfört följande.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 10. 149

Till hvarje öfverjägmästarexpedition hade hittills anslagits mot

redovisningsskyldighet ett visst belopp s. k. expensmedel, afsedda att

bestrida utgifter för skrifmateriell, blankettryck, telegram- och telefonafgifter

in. in. samt aflöning af skrifbiträde. I de flesta fall hade till

sådant skrif biträde användts en yngre skogstjänsteman, som då förordnats

till assistent vid öfverjägmästarexpeditionen, men hvilkens befogenhet

ej sträckt sig längre än att i öfverjägmästarens frånvaro till

vederbörande tjänsteman remittera handlingar för utlåtande. Arfvodena

till dessa biträden hade emellertid oftast varit otillräckliga, hvilket förhållande

haft till följd att svårighet mött att till sådant biträde erhålla

tillräckligt kvalificerade personer.

Vid nu antydda förhållande vore uppenbarligen det biträde, öfverjägmästare

af sin assistent erliölle, icke af beskaffenhet att lämna öfverjägmästare

tillfälle att utan rubbning i expeditionsgöromålens gång

vistas på inspektionsresor i den utsträckning, som önskligt vore. Ifrågavarande

assistenter ägde nämligen icke den praktiska erfarenhet i

facket eller den mognad i öfrigt, som kräfdes för att af dem skulle

kunna påräknas biträde för uppsättning af skrivelser af någon betydenhet

eller andra mera kräfvande arbeten.

För att vinna ändring i nämnda hänseende och erhålla mera kvalificerade

biträden borde för aflönande af öfverjägmästarassistenter anslås

tillräckligt stora belopp, så att man på dylik assistent kunde ställa det

anspråk, att han kunde lämna öfverjägmästaren mera verksamt biträde

icke blott i afseende å sådana enklare göromål som för närvarande

utan äfven vid uppsättning af viktigare skrivelser, granskning af

inkommande rapporter, redogörelser och berättelser in. m. dylikt. Skedde

det, borde det äfven kunna anordnas så, att assistenten i öfverjägmästarens

frånvaro ej blott besörjde diarieföring samt remitterade de ärenden,

i hvilka sådant kräfdes, * till jägmästare eller andra vederbörande för

yttrande eller förklaring, utan ock kunde undfå befogenhet att på

öfverjägmästarämbetets vägnar slutligt behandla sådana ärenden, i hvilka

blott vore fråga om öfverlämnande af handlingar, tillhandahållande af

blanketter eller andra enklare åtgärder, hvarjämte han borde kunna

bereda äfven vidlyftigare ärenden, som skulle af öfverjägmästaren

handläggas.

Skulle öfverjägmästarassistenten kunna fylla de kraf, kommittén

alltså ansåge böra å honom ställas, måste det emellertid förutsättas, att

han genom föregående tjänstgöring ute å revir vunnit erforderlig

kännedom om skogsförvaltningens olika sidor, så i fråga om utegöromålen

som ock i hvad arbetet å expeditionen däraf berördes. Öfver
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

jägmästarassistentens uppgift blefve då i sin män mera kräfvande än

de flesta öfriga assistenters och borde lämpligen utgöra, så att säga,

det sista stadiet under assistenttiden. Med hänsyn härtill syntes

ock arfvode för öfverjägmästarassistent böra sättas till det högsta

belopp, som ansåges böra tillmätas assistent vid skogsstaten, och befattningen

såsom öfverjägmästarassistent i befordringsväg jämställas med

de mest kräfvande uppdrag, h vilka för extra jägmästare kunde komma

i fråga.

I sammanhang härmed har kommittén erinrat, att, då examinerade

tjänstemän ej borde sysselsättas med rent mekaniska arbeten

såsom renskrifning och dylikt, uppenbart vore, att sådant icke heller

borde ifrågakomma beträffande öfverjägmästarassistenterna, utan att

enligt kommitténs uppfattning, såsom jag förut antydt, öfverjägmästarna

fortfarande måste, för bekostande af skrifbiträde, få sig anslagna mot

redovisningsskyldighet medel till sådant belopp, att, äfven med det

ökade renskrifningsarbete, som enligt kommitténs förslag i öfrigt skulle

komma att tillhöra öfverjägmästarexpeditionerna, sådant arbete kunde

besörjas, utan att assistenten behöfde därmed sysselsättas.

I anslutning till hvad kommittén sålunda uttalat och med hänsyn

till hvad kommittén, på sätt jag strax skall nämna, föreslagit i fråga

om arfvoden åt revirassistenter har kommittén ansett öfverjägmästarassistenternas

arfvode böra utgöra 3,000 kronor för år.

Den godtgörelse, som borde tillkomma revirassistenterna, bär kommittén

ansett böra utgå med visst årligt arfvode jämte reseersättning.

Arfvodet för sådan assistent har kommittén föreslagit i allmänhet böra

utgöra minst 2,400 kronor för år och, i den män sådant pröfvades

skäligt, kunna höjas intill ett maximibelopp af 3,000 kronor. Inom

dessa gränser har det synts kommittén böra tillhöra domänstyrelsen

att bestämma arfvodets storlek i hvarje särskildt fall.

Respenningar har kommittén ansett böra utgå med högst 600

kronor för år med rätt för domänstyrelsen att inom denna maximigräns

fastställa beloppet. Därutöfver har emellertid kommittén funnit

traktamentsersättning böra tillerkännas de norrländska revirassistenterna

med sex kronor för hvarje förrättnings- eller resdag.

Hvad angår befattningarna såsom sockenallmännings-, skyddsskogseller

dikningsassistenter samt såsom skogstaxatorer och dikningsledare,

har kommittén funnit det, vid jämförelse mellan nämnda tjänstemäns

nuvarande förmåner och revirassistenternas, påkallas, att förmånerna för

förstnämnda tre grupper af assistenter blefve desamma, som kommittén

föreslagit för revirassistenter, medan för skogstaxatorer och diknings
-

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N''o 10.

151

lödare kommittén ansett böra medgifvas, utötver nu utgående reseoch

traktamentsersättning, arfvode till samma belopp, som förordats

för öfverjägmästarassistent, eller 3,000 kronor för år. Enahanda belopp

jämte respenningar bär kommittén äfven föreslagit böra tillkomma

biträdande jägmästare, där anställande af sådan funnes i ett eller annat

fall påkalladt. Beträffande den i Klotens revir anställde bokhållaren

har kommittén ej haft något förslag att framställa.

Vidkommande ersättningen till extra kronojägare har kommittén

ej funnit anledning till annat uttalande, än att, där af sådan påfordrades

full tjänstgöring under något längre tid, så att ersättningen

borde erhålla formen af års- eller månadsarfvode, vid dettas bestämmande

syntes böra beaktas, att detsamma sattes något lägre än begynnelseaflöningen

för ordinarie kronojägare.

För skogsingenjör har kommittén ansett sig ej äga anledning

framställa något förslag till aflöningsförändring.

Detsamma gäller i fråga om personalen vid statens skogsförsöksanstalt,

beträffande hvilken kommittén inskränker sig till att göra en

erinran ifråga om den nu för anstalten gällande staten.

Till denna stat är, som nämndt, fogad den bestämmelsen, att,

därest anstaltens föreståndare är ordinarie jägmästare och såsom sådan

åtnjuter ålderstillägg å sin aflöning, han äger, utöfver det i staten för

föreståndarbefattningen upptagna arfvode, uppbära ett belopp, motsvarande

den fjärdedel af honom tillerkändt ålderstillägg, som han är

skyldig afstå till sin vikarie. Ifrågavarande föreskrift har sin grund

däri, att enligt nu gällande aflöningsvillkor tre fjärdedelar af jägmästares

ålderstillägg räknas som lön, men en fjärdedel som tjänstgöringspenningar.

Nu har kommittén emellertid i sitt förslag till lönereglering

afsett, att jägmästares ålderstillägg skola helt och hållet räknas såsom

lön. Varder detta bifallet, erinrar kommittén, kommer, enligt gällande

bestämmelser, ordinarie jägmästare, som förordnas till föreståndare

för skogsförsöksanstalten, att själf åtnjuta de med jägmästartjänsten

förenade ålderstillägg i deras helhet, vid hvilket förhållande ofvannämnda

särskilda tillägg till anstaltens stat torde böra, såsom ej

vidare tillämpligt, uteslutas.

Beträffande den ökning i utgifter från reservationsanslaget, som

skulle föranledas af bifall till hvad kommittén föreslagit i fråga om

den extra personalens aflöning, har kommittén beräknat, att dess förslag

beträffande öfverjägmästarassistenterna skulle medföra en ökning af

15,000 till 20,000 kronor, och att. om antalet skogstaxatorer och dik
-

Skogsingenjör.

Skogsförsökiianstalten.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Utbetalning

‘månadsvis.

Förenklingar

% arbetssättet

fn. in.

ningsledare icke ökades, af förslaget borde följa en ökad utgift af 7,200

kronor. I öfrigt har kommittén framhållit, att beträffande öfriga assistenter,

biträdande jägmästare samt extra kronojägare förhållandena

vore sådana, att svårighet mötte att beräkna utgiftsökningens storlek

liksom att några bestämda grunder icke funnes för beräknande af hvad

som kunde kräfvas till ersättning åt extra biträden af mera tillfällig

art, hvaremellertid kommittén erinrat, att den erforderliga utredningen

i dessa hänseenden i sinom tid torde förebringas af domänstyrelsen

och föranleda framställning om reservationsanslagets höjande i mån

af behof.

Beträffande samtliga aflöningar, såväl de åt den ordinarie som de

åt den extra personalen, har kommittén i öfverensstämmelse med

uttalade önskningar hemställt att. så vidt möjligt, utbetalning måtte

ske månadsvis.

Såsom jag redan förut nämnt, har kommittén i sitt förslag icke

ifrågasatt någon ökning i skogsstatens ordinarie personal, men på

samma gång framhållit, att kommittén därvid utgått ifrån att genom

vissa af kommittén ifrågasatta förändringar i anordningen af arbetet

hos distrikts- och revirförvaltningarna vederbörande tjänstemän skulle

kunna befrias från en del mera ofruktbara skrifgöromål och beredas

större tid att ägna sig åt den mera betydelsefulla praktiska delen af

sina tjänstegöromål.

De förslag, å hvilka kommittén därvid syftar, hafva af kommittén

i dess betänkande sammanförts under rubriken »förändrade anordningar

af arbetet hos distrikts- och revirförvaltningarna» och åsyfta utom

berörda lättnad i själfva arbetssättet jämväl andra organisatoriska förbättringar,

af hvilka i detta sammanhang må framhållas utvidgning

af öfverjägmästarnas befogenhet i vissa hänseenden och därigenom öfverjägmästarinstitutionens

utveckling till det verkliga led i administrationen,

som vid 1889 års reglering afsetts, samt skogsstatstjänstemännens

befriande från vissa uppbördsgöromål.

Hvad kommittén i förevarande hänseenden föreslagit innebär

emellertid uteslutande åtgärder, som, i den mån icke de af kommittén

uttalade önskemål redan blifvit tillgodosedda genom nådiga cirkuläret

den 22 sistlidne mars till samtliga förvaltande ämbetsmyndigheter i

riket, angående affattandet af utlåtanden, skrivelser m. m. i ämbetsärenden.

kunna genomföras utan Riksdagens medverkan. Jag anser

mig fördenskull icke böra i detta sammanhang i vidare mån inlåta

mig på kommitténs ifrågavarande förslag än att jag torde böra nämna,

att desamma, mot hvilka domänstyrelsen endast i vissa detaljer haft

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Statsutskottets Utlåtande N:o W.

något att erinra, i hufvudsak synas mig värda beaktande och höra

genomföras, oberoende af hvilken utgång löneregleringsfrågan slutligen

får. Jag ämnar också, så snart nödiga förarbeten hunnit utföras, förelägga

Eders Kungl. Maj:t de förslag i ämnet, hvartill omständigheterna

kunna föranleda.

Slutligen har kommittén framhållit, att, i den man det genom Bättre er.dude

af kommittén föreslagna ändrade arbetsordningarna blefve möjligt statens bestyr

för skogsstatens personal'' att ägna statsskogarna en intensivare skötsel, »rf »u.®

med all sannolikhet kunde förväntas, att däraf skulle följa en stegrad

afkastning, hvarigenom de ökade utgifterna kunde blifva i viss mån

motvägda, men att dessutom borde kunna beredas ökning i de inkomster,

som tillflöte statsverket för skogsstatens bestyr med skogsskötsel å

vissa skogar. _

En af de åtgärder, hvarigenom kommittén ansett detta mål kunna

vinnas, har jag redan berört, nämligen indragning till statsverket af den

ersättning, som enligt nu gällande bestämmelser skall utgå för utsyning

i vissa fall af undermåligt virke inom Västerbottens och Norrbottens län.

Hvad kommittén därutöfver i förevarande hänseende föreslagit

åsyftar dels genomförande af ändrade grunder för beräknande af godtgörelsen

för skogsstatens bestyr med skogsskötsel å vissa ecklesiastika

skogar och häradsallmänningar samt dels uttagande af skäligare godtgörelse

än den, som nu utgår, för bestyren med statens till bergshandteringens

understöd anslagna skogar.

I förstnämnda hänseende har kommittén anfört hufvudsakligen

följande.

Närmare bestämmelser ifråga om godtgörelse för skogsstatens

förvaltningsåtgärder å ecklesiastika skogar och häradsallmänningar vore

meddelade i nådiga brefvet till domänstyrelsen den 29 november 1889

angående ny reglering af skogsstaten m. m. I sådant hänseende vore

stadgadt, bland annat, att för förrättning, som i och för skogsodling

eller afverkning verkställdes af jägmästare å ecklesiastik boställsskog,

godtgörelse skulle, utom i vissa undantagsfall, utgå med reseersättning

och dagtraktamente enligt resereglementet, med iakttagande att resor

till förrättningsställen i samma ort, såvidt möjligt, skulle företagas i

sammanhang. Å godtgörelsen för dessa förrättningar skulle jägmästarna

uppgöra och till domänstyrelsen insända behöriga räkningar. Denna

godtgörelse finge icke af jägmästarna uppbäras utan skulle tillgodoföras

statsverket. Och för jägmästares förrättningar å häradsallmänningar,

som stode under skogsstatens förvaltning, skulle ersättning

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Åfd. 10 Käft. 20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

likaledes utgå med reseersättning och dagtraktamente samt tillgodoföras

statsverket.

Uti de reglementariska föreskrifterna för skogsstatens tjänster

förvaltning vore meddelade detaljerade bestämmelser i och för uträknandet

och debiterandet af sådan godtgörelse, hvarom nu vore fråga.

I punkten 46, där det föreskrefves, att räkningar för sådana förrättningar

å ecklesiastika boställen, hvarför ersättning skulle tillgodoföras statsverket,

skulle biläggas jägmästares kassaredogörelse, stadgades tillika, att

där samma resa omfattat flera skogar, kostnaden skulle fördelas och

uträknas för hvarje boställe särskildt. Sådana förrättningar, om hvilka nu

vore tal, folie under stadgandet i 12 § 2 mom. af resereglementet den 11

februari 1881. Där föreskrefves, att, då under eu och samma resa företoges

flera förrättningar af den beskaffenhet, att kostnaden för hvarje,

såsom beroende pa godtgörelse af särskilda fonder eller personer, behöfde

uPP§pfyas> resekostnads- och traktamentsersättningen för förrättningarna

borde fördelas i förhållande till den kostnad, som för hvar och en af

dem särskildt bort beräknas, i händelse förrättningarna icke kunnat

under en och samma resa företagas. På grund häraf vore i punkten 59

af de reglementariska föreskrifterna för skogsstaten stadgadt, att vid

hvarje räkning å ifrågavarande slags förrättningar skulle fogas fullständig

utredning (s. k. repartitionsräkning) enligt fastställdt formulär. Därvid

beräknades först kostnaden för särskild resa till hvarje i räkningen

upptaget förrättningsställe, därest förrättningarna ej kunnat under

samma resa företagas, och därefter reseersättningen, sådan den borde

utgå, enligt i verkligheten utförd resa, hvarefter till slut med ledning

af härvid erhållna tal beräknades, huru mycket som borde belöpa å

hvarje förrättningsställe. I punkten 2 stadgades, att i fråga om sådana

förrättningar, för hvilka ersättning borde tillgodoföras statsverket,

skulle i jägmästares resjournal för alla resor, som gjorts i samband

därmed och som skulle ingå i repartitionen, redogöras såväl för befordringssättet

som, när fråga vore om skjuts, för våglängden. Och

i punkten 47 föreskrefves, att öfverjägmästaren skulle fullständigt

granska räkningarna å förrättningar på ecklesiastika boställen och

därvid, med ledning af jägmästarnas kvartalsrapporter och resjournaler.

särskildt öfvervaka, att statsverkets rätt till ersättning såväl härför

som äfven för förrättningar å häradsallmänningar blifvit behörigen iakttagen.

Slutligen vore i domänstyrelsens cirkulär den 30 januari 1904,

angående vissa tillägg till de reglementariska föreskrifterna, ålagdt

öfverjägmästaren att öfver granskade räkningar å förrättningar på

ecklesiastika skogar upprätta och samtidigt med räkningarna till sty
-

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

155

relsen insända sammandrag för distriktet, utvisande de ersättningsbelopp,

som efter granskningen blifvit för de särskilda boställena godkända,

med utförda summor för hvarje revir och slutsumma för distriktet.

Den sålunda af kommittén lämnade redogörelsen gåfve nogsamt

vid handen, att den nuvarande ordningen för godtgörande af jägmästares

förrättningar på ecklesiastika skogar och häradsallmänningar måste

medföra ett betydande arbete. Särskildt vore upprättandet af de

ofvannämnda repartitionsräkningärna synnerligen tidsödande. Att sedermera

granskningen af alla dylika räkningar för distriktet i dess helhet

skulle för öfverjägmästaren taga åtskillig tid i anspråk, vore uppenbart.

Äfven borde tagas i betraktande den tid och arbetskraft, som

inom domänstyrelsen och kammarrätten nedlades på granskningen af

räkningarna för riket i dess helhet.

Inkomsten för statsverket enligt dylika räkningar stode ej heller

i skäligt förhållande till allt det arbete, som måste nedläggas på desammas

upprättande och granskande. Enligt kapitalkonto till rikshufvudboken

för åren 1903, 1904 och 1905 hade ersättningen för

skogsstatens bestyr med skogsskötseln å ecklesiastika boställen utgjort

respektive kronor 8,973: 93, 9,557: 48 och 9,063: 96 samt ersättningen

för enahanda bestyr å häradsallmänningar respektive kronor 1,551: 90,

2,344: 91 och 2,209: 80.

Dessa ersättningar beträffande de ecklesiastika skogarna förefölle

särskildt låga, då man erinrade sig, att domänstyrelsen, såsom

kommittén på annat ställe i sitt betänkande meddelat, år 1886 beräknat

den summa, som uti ifrågavarande hänseende skulle årligen

tillgodokomma statsverket, till lägst 22,800 kronor. Skillnaden kunde

endast till mycket ringa del bero därpå, att dylik ersättning då beräknats

äfven af sådana ecklesiastika boställen, hvilka utgjorde viss

församlings enskilda egendom och ej lämnade virkesöfverskott till försäljning.

Dessa boställen vore nämligen jämförelsevis få samt deras

skogsareal obetydlig. För öfrigt syntes den minskning i ersättningsbeloppen,

som dylika boställens frånskiljande medfört, väl uppvägas

däraf, att, i mån af skogsskötselns utveckling i det hela, skogsstatens

bestyr med de ecklesiastika skogarna helt visst blifvit vida mera omfattande,

än hvad som torde hafva beräknats år 1886.

Däremot torde kunna antagas, att de låga ersättningsbeloppen

för bestyren med skogsskötseln å ecklesiastika boställen och häradsallmänningar

hade sin grund i en annan omständighet, nämligen i den

otydlighet, som i visst hänseende vidlådde bestämmelserna rörande

dylika ersättningar. Där stadgades nämligen, att ersättning skulle

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

utgå för jägmästares förrättningar eller vissa sådana, men ej för deras

bestyr i öfrigt med ifrågavarande skogar, deras kontrollresor och dylikt.

I domänstyrelsens den 15 november 1886 afgifna förslag till lönereglering

hade detta utlagts så, att ersättning syntes icke kunna ifrågasättas

i vidsträcktare mån än för sådant arbete, som af revirförvaltare

genom särskild förrättning å stället utfördes och därför kostnaden

kunde viss skog efter rese- och traktamentsräkning påföras, hvaremot

åt statsverket på denna väg ej kunde beredas ersättning »för skogsinspektörernas

och jägmästarnas åligganden i öfrigt» beträffande dessa

skogar.

Den sålunda gällande ordningen för beredande af godtgörelse åt

statsverket för jägmästares förrättningar å ifrågavarande slag af skogar

vore alltså synnerligen otillfredsställande och borde snarast möjligt

utbytas mot lämpligare bestämmelser. Det borde ej heller möta svårighet

att träffa en anordning, som innefattade ett icke blott enkelt utan

äfven möjligast rättvist sätt för ersättande af skogsstatens bestyr med

dylika skogar, nämligen att lägga deras areal till grund och låta

ersättningen utgå med visst belopp per hektar utmark. Förutom den

besparing af tid och arbetskraft, som af en dylik förändring blefve

följden, skulle därmed ock vinnas möjlighet att — såsom kommittén

ansåge rättvist — bereda statsverket full godtgörelse för jägmästares

och öfverjägmästares samtliga bestyr med ifrågavarande skogar.

En sådan anordning som den nu ifrågaställda framstode såsom

önskvärd äfven ur en annan synpunkt. Enligt hvad i det föregående

blifvit nämndt, åtnjöte kronojägare för arbeten å ifrågavarande slag af

skogar ersättning medelst dagarfvoden. Kommittén hade emellertid, som

nämndt, funnit sig böra föreslå, att, med borttagande af dagarfvodena.

kronojägarna måtte erhålla allenast fast aflöning, hvilken skulle utgöra

godtgörelse för allt deras arbete. Den ersättning, som emellertid vid

sådant förhållande borde tillkomma statsverket för dessa af staten

aflönade personers arbete å sådana skogar, hvarom nu vore fråga,

kunde då ock tagas i beräkning vid afgiftens bestämmande; och äfven

därutinnan skulle alltså borttagandet af det med nu gällande bestämmelser

sammanhängande räkenskapsväsendet komma att innefatta en

förenkling.

I anslutning till hvad kommittén sålunda anfört har kommittén

hemställt, att, med ändring af nu gällande bestämmelser i ämnet,

ersättning för skogsstatens bestyr med skogsskötsel!! å vissa ecklesiastika

boställen och häradsallmänningar måtte tillgodoföras statsverket

genom årlig afgift i förhållande till skogens areal.

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Hvad slutligen angår statens till bergshandteringens understöd

anslagna skogar, skola de, under domänstyrelsens öfverinseende, sta

under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning Hushållningsplan

skall fastställas af domänstyrelsen. Kostnaderna för skogens förvaltning

och vård bestridas af nyttjanderättshafvarna. I dessa kostnader

inbegripas utgifterna för upprättande af hushållningsplan och revision

Häraf samt för aflöning åt skogvaktare, som af domänstyrelsen antages

eller godkännes. Öfverskott af skog utöfver nyttjanderattshafvarnas j

vederbörlig ordning godkända behof äfvensom vindfalld och standtou

skoo- som icke enligt de bestämmelser domänstyrelsen ager meddela

utbytes mot ordinarie utverkning, hvilken då skall besparas, ager domanstyrelsen

på jägmästarens anmälan låta försälja, hvarefter Eders Kung!.

Maj:t, på därom gjord framställning förordnar, huruvida och till hvilket

belopp sålunda influtna, behållna medel må användas för betackande

af kostnader vid skogens förvaltning och vård samt i säd ant sytte

med redovisningsskyldighet ställas till nyttjanderättshafvares förfogande.

Hvad af dessa medel icke på sådant sätt användes skall tillgodoföra»

statsverkets skogsmedel. .. ,

Kommittén har nu ifrågasatt, om ej godtgorelse borde tillkomma

statsverket icke blott såsom nu för vissa skogsstatens förrättningar a

dessa skogar utan för bestyren i deras helhet.

Domänstyrelsen har i sitt förenämnda utlåtande haft en del

erinringar att göra mot kommitténs förslag och därvid, sa vidt nu

är i fråga, först och främst berört kommitténs förslag angående af
löningsformerna.

Som nämndt har kommittén sökt så vidt möjligt begränsa antalet

aflöningsformer och i detta sammanhang hemställt, bland annat, att

bidrag till hyra för expeditions- och arkivlokal icke matte medgifva

jägmästare, hvaremot sådant bidrag synts kommittén fortfarande hora

från reservationsanslaget utbetalas till öfverjägmästare

I detta hänseende har styrelsen anfört, att kommitténs uttalande/att

det syntes lämpligast, att platå för jägmästarnas expedition

och arkiv bereddes i deras bostäder och att behörig hänsyn härtill

too-es vid aflöningens bestämmande, motte den betänklighet, att det

torde vara svårt att nöjaktigt afväga huru stor ökning i aflöning^

med afseende härå borde ifrågakomma, hvarjamte styrelsen anmarkt,

att det ej syntes hafva lyckats kommittén att härvid träffa det rathn

Reviren växlade, har styrelsen vidare anfört, i förevarande hänseende

Domänstyrelsens

vildt

ande.

Ajlönings
former.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

afsevärdt dels efter olika hyresbelopp på skilda platser dels efter

behofvet af assistent och skrifbiträde samt dels efter den besökande

allmänhetens antal. I intet fall syntes dock böra förutsättas, att

jägmästaren ej vore i behof af ett särskildt rum för sina arbetsbiträden

och allmänhetens mottagande samt för inrymmande af den

väsentligaste delen af expeditionens handlingar och kartor in. m.

Det syntes styrelsen under sådana förhållanden med billighet öfverensstämmande,

att ett rum, däri inberälcnadt eldning och städning samt

ränta å kostnaden för rummets möblering, af kronan bekostades, dock

med undantag för de revir, till hvilka hörde boställe eller bostadslägenhet,

eller för närvarande Jockmocks, Öfre Byske, Sorsele, Fredrika,

Vilhelmina, Burträsks, Klotens, Grönbo, Granviks. Hunnebergs, Ombergs.

Ölands och Blekinge-Åhus revir.

Beträffande beloppet af det hyresbidrag, som sålunda enligt styrelsens

åsikt borde utgå såväl till öfverjägmästare som i regel till jägmästare,

har styrelsen ansett detsamma böra för öfverjägmästare höjas

till 500 kronor samt för jägmästare bestämmas till 250 kronor.

Dessutom har styrelsen hemställt, att nämnda belopp måtte uppföras

i fast stat i stället för att, såsom för närvarande bidraget till

öfverjägmästarna, utgå af reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet.

Äfven kommitténs förslag att bibehålla de nuvarande respenningarna

har styrelsen ansett föranleda en erinran.

Styrelsen anför i detta hänseende följande.

Frågan om ersättning för skogsstatens resor ansåge styrelsen skulle

kunnat bäst lösas på annat sätt än det af kommittén föreslagna.

Grundprincipen härvid borde varit, att ersättningen blefve större ju

mera tjänstemännen reste och vistades ute i skogarna. Det för skogshushållningen

bästa borde eftersträfvas, utan att detta vare sig ökade

eller minskade tjänstemännens nettoinkomst. Styrelsens mening vore

alltså icke, att ersättningen för resorna borde föreslagits skola utgå enligt

gällande resereglemente. Målet borde vinnas genom att för hvarje revir

med afseende på de allmänna skogarnas antal och omfång bestämdes fasta

mindre anslag, afsedda att täcka allenast de direkta reskostnaderna,

men icke ökningen i lefnadskostnaderna under resorna. Dessa sistnämnda

syntes däremot böra ersättas genom ett väl afpassadt lågt

arfvode för hvarje dag, som användes för resor eller för arbeten i

skogarna. Ett dylikt system skulle kommit att verka rättvist på det

sätt, att ä ena sidan den flitige ej skulle förlorat på att ligga ute i

skogarna, och å andra sidan den, som mindre vistats ute, ej härpå

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

m

skulle skördat väsentlig vinst. Kommittén hade emellertid varit

angelägen att borttaga jägmästares dagarfvoden, där sådana hittills

utgått, hvarför styrelsen ansett sig ej böra framlägga förslag enligt

en därmed motsatt princip.

Beträffande kronojägares rätt till dagarfvoden har styrelser! i

motsats till kommittén ansett, att dagarfvoden för utarbete enligt

jägmästarens order helst borde till kronojägarna utgå. Dessa arfvoden

vore nämligen afsedda att hålla kronojägare skadeslös för den ökade

kostnad, som med tjänstgöringen vore förenad under de tider, han

ej kunde bo och äta i sitt hem, utan måste särskildt betala sitt

vivre. Så vore förhållandet, då han vore sysselsatt ute i skogarna

på längre afstånd från hemmet. Det vore ingalunda till gagn för

staten, om kronojägare för att minska sina utgifter sökte ordna sina

göromål i skogarna så, att han i regel skulle kunna vid kvällen återkomma

till hemmet. Önskvärdt hade fördenskull varit, att dagarfvode

åt kronojägare, långt ifrån att upphöra, kommit att utgå, så snärten

kronojägare vid utarbete enligt jägmästarens order antingen vore

sysselsatt å skogstrakt, som läge på större afstånd än en mil i rät

sträckning från hans bostad, eller ock nödgades företaga resa, som omfattade

mera än eu dag. Dagarfvodena syntes alltså icke böra begränsas

till ett visst maximum dagar, hvithet bland annat skulle kunna medföra

den missuppfattningen, att af bevakaren ej kräfdes tjänstgöring

utöfver ett sådant antal dagar.

Något bestämdt yrkande på grund af hvad sålunda anförts har

emellertid styrelsen ansett sig ej böra gent emot kommitténs förslag

framställa.

Beträffande de af kommittén föreslagna aflöningarna har styrelsen

ansett, att desamma vore något för låga. Visserligen vore de för jägmästare

föreslagna lönevillkor omkring B00 kronor högre för år än

hvad styrelsen i sitt under frågans förberedande behandling den 28

maj 1902 afgifna utlåtande föreslagit. Men under den tid, som sedan

sistnämnda år förflutit, hade förhållandena så väsentligt ändrats beträffande

snart sagdt alla lefnadskostnader, att dyrhetstillväxten alldeles

icke uppvägdes af eu så ringa ökning i lönevillkoren som skillnaden

mellan styrelsens förslag till lönestat år 1902 och kommitténs föreliggande

förslag. 1 detta styrelsens förslag förutsattes tillika, att jägmästare

skulle fortfarande äga åtnjuta ersättning för skogsindelning,

hvarjämte till skogsstatspersonalen utgående arfvoden för vissa förrättningar

ej ifrågasatts att upphöra. Toges dessa förhållanden i beräk
-

A fröning »- ie lopp.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

tung, torde styrelsens år 1902 afgifna förslag kunna anses vara högre

än löneregleringskommitténs. Om detta alltså redan på grund af det

nu anförda måste anses vara för lågt, framträdde detta än tydligare

vid betraktande däraf, att i följd af skogsfrågans hastiga utveckling

under de senare åren krafvet på tjänstemännens både duglighet och

arbetsintensitet nu måste ställas högre än för fem år sedan. Särskild!

finge styrelsen i detta afseende framhålla, att åt arbetet ute i skogarna

måste ägnas längre tid. Men om detta skulle kunna ske i nödig

omfattning, så måste respenningarna högst väsentligt ökas. Kunde

tjänsteman visa, att han på resor användt hela sitt resanslag, torde

det vara svårt att af honom fordra än ytterligare tjänsteresor, äfven

om de vore än så nödiga, ty tjänstemannen skulle i så fall på resor

i statens tjänst uppoffra egna medel.

De löneposter, styrelsen i anslutning härtill föreslagit skola höjas,

äro för samtliga befattningshafvare tjänstgörings- och respenningarna

samt för jägmästarna dessutom ålderstilläggen.

I sistnämnda hänseende anför styrelsen, att styrelsen icke kunde

finna fullt fog för kommitténs förslag, hvilket innebure en sänkning

med tillsammans 300 kronor. Samtidigt hade dock kommittén ansett,

att ålderstilläggen för lektor vid skogsinstitutet skulle, ehuru de föreslagits

blifva fyra, utgå med 500 kronor för hvarje. I öfrigt syntes

emellertid lönevillkoren för jägmästare och lektor kunna med hvarandra

likställas, hvarför äfven ålderstilläggen bort utgå med lika störa

belopp för båda tjänsterna. Styrelsen finge därför under omnämnande,

att en nedsättning af ålderstilläggen skulle inom skogsstaten framkalla

förstämning, hemställa, att jägmästares ålderstillägg finge jämväl framdeles

utgå med 500 kronor för hvart och ett af dem. På det att det

af kommittén föreslagna pensionsbelopp likväl måtte förblifva oförändrad!,

syntes af ålderstilläggen 1 ,, eller 400 kronor, böra räknas såsom

lön och1/;,, eller 100 kronor, såsom tjänstgöringspenningar.

Beträffande de af kommittén för öfverjägmästare föreslagna tjänstgöringspenningar

bär styrelsen anmärkt, att de skulle blifva lika för

hela riket, att emellertid tjänstgöringen norrut i följd af strängare

klimat, sämre kommunikationer, längre afstånd in. m. vore för hälsa

och krafter mera profvande än i de södra och mellersta delarna af landet,

att den därför fordrade en starkare fysik för att ej medföra kroppslig

öfveransträngning, att den tidigare bröte tjänstemannens hälsa och

tvingade honom att på ett eller annat sätt söka återvinna denna, att

tjänstgöringen ute såväl sommar — under myggtiden — som vinter

— under den strängaste kylan — vore förenad med afsevärda um
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets inlåtande N:o W. bil

bäranden, samt att i stort sedt lefnadskostnaderna vore större i Norrland

än i de mellersta och södra delarna af landet. Arbetet i de

norra delarna af landet borde därför, äfven om det icke upptoge längre

tid än i de södra och mellersta delarna, vara bättre betaldt än därstädes.

Där fri konkurrens på arbetsmarknaden gjorde sig gällande,

visade sig i sådant afseende tydligt följderna häraf. Större privata

skogsägare måste i Norrland betala helt andra löner till skogsförvaltare

än skogsägare i de södra och mellersta delarna af landet. Det

vore ej ovanligt, att en duglig privat skogsförvaltare, särskildt i öfre

Norrland, betingade sig eu aflöning af 10,000 till 12,000 ki-onor, i vissa

fall ännu mera, medan söderut äfven de bästa skogsförvaltare på våra

största skogspossessioner måste nöja sig med blygsammare villkor. Likväl

kunde man ej förmärka, att de högre lönerna norrut kväfde längtan

mot söder till blidare klimat och mindre hälsofarligt arbete. Äfven

staten borde för att kunna påräkna fullgoda arbetskrafter för den

norrländska skoghushållningen bereda tjänstemännen därstädes bättre

villkor än längre söderut. Denna princip hade ock i vissa fall vunnit

tillämpning, hvarvid den ökade löneförmånen norrut benämnts ortstillägg.

Detta ortstillägg utginge äfven om tjänstgöringen öfvervägande

ägde rum inom hus, ehuru det i så fall vore mindre påkalladt. Skogsstatens

mest maktpåliggande tjänstgöring vore förlagd till det fria i

skogarna, äfven då tjänstemännen, såsom förhållandet i regel vore med

öfverjägmästarna, vore bosatta i städer. Det vore dock resorna i skogarna,

som hufvudsakligen skulle vara bestämmande för tjänstgöringspenningarnas

storlek. Styrelsen ansåge därför, att i detta tall principen

angående ortstillägg skulle kunna tillämpas genom att öfverjägmästares

tjänstgöringspenningar från och med Gäfle-Dala distrikt ställdes högre

ju längre upp i landet tjänstgöringsornrådet vore beläget.

I anslutning härtill har styrelsen föreslagit, att öfverjägmästares

tjänstgöringspenningar skulle utgöra:

för Luleå distrikt ................................. 3,500 kronor

» Skellefteå » 3,400 >

» Umeå » 3,200 »

> Mellersta Norrlands > 3,100 »

» Gäfle—Dala > 2,900 >

samt för hvart och ett af öfriga fem distrikt ....... 2,800 > •

böra vara något större än kommittén föreslagit, hvarjämte styrelsen

Bih. till It i k sd Prut. 1908. 4 Sami. t Afd 10 Höft. 21

opaginerad Kontrollera mot PDF

•upp

16^ Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

under åberopande af sin kännedom om revirens beskaffenhet föreslagit

en omgruppering af desamma.

Skillnaden mellan kommitténs och styrelsens förslag framgår af

följande tablå:

o

Revir enligt kommitténs förslag Kronor

II

III

IV

I j Pajala, Tärendö, Juckasjärvi.

I Storbackens, Pärlälfvens, Jock-j

mocks, Arjeplogs, Sorsele,* 1

Stensele och Vilhelmina revir 2,600

a) VarrisåochMalmesjaursrevir;!

b) ÖfreByske, Arvidsjaurs, Norra

Lycksele, Södra Lycksele,

Asele,.Fredrika, Tåsjö, Häijedalens,

Sårna och Transtrands

revir ....................................... 2,400

; a) Gellivareoch Råneträsksrevir;

b) Torneå, Ängeså, Kalix, Råneå,

Bodens, Alfsby, Piteå, Norsjö,

Burträsks och Degerfors revir 2,200

a) Jörns revir;

b) Bjurholms, Anundsjö, Junsele,

Norra Jämtlands, Västra Jämtlands

och Österdalarnas revir;

c) Härnösands, Medelpads, Östra

Jämtlands, Västra Hälsinglands

och Västerdalarnas revir 2,000

a) Norra Hälsinglands och Klotens

revir;

b) alla öfriga revir .................... 1,800

1 n

| 3

1---T

; Revir enligt domänstyrelsens förslag , Kronor

1

j i

l Grupp I enligt kommitténs försl.;}

| Grupp II: a) » » » j 3,000

! ii

;

i Grupp H: b) » »

Grupp III: a)» »

» |

» 2,800

in

Grupp III: b)» »

GruppIV: a)» »

» 2,600

IV

i i

i

Grupp IV: b)» »

» ^ 2,400

1

V

! vi

Grupp IV: c)» v

Grupp V: a) » »

Grupp V: b)» »

» i

> i 2,200

> 2,000

Beträffande slutligen kronojägarnas tjänstgöringspenningar har

styrelsen under hänvisning till hvad styrelsen förut anfört angående

tjänstgöringen i de norra delarna af landet äfven i denna del hemställt

om såväl omgruppering som delvis ökning i förhållande till kommitténs

förslag på sätt följande tablå utvisar:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Grupp ~ K GruPP

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

1G3

Tjftnstgöringspenningar enligt Kronor

kommitténs förslug

Kronojägare inom Värmlands,j

Kopparbergs och de norrländska

länen ........................s 600

Alla Ofri ga................................... 500

Grupp

Enligt domänstyrelsens förslag

Kronor

I

Kronojägaro i Västerbottens och

Norrbottens län samt i Sårna

socken med Idre kapellag i

700

II

Kronojägare i öfriga norrländska

län och återstående delar af

Kopparbergs län samt i Värm-

600

III

Desamma som i kommitténs

Grupp II ................................

500

I fråga om respenningarna och därvid först de för öfverjägmästare

har styrelsen anmärkt, att dessa själfva framhållit, att respenningarna

enligt kommitténs förslag skulle blifva otillräckliga, samt att äfven

styrelsen ansåge en höjning af respenningarna erforderlig, helst öfverjägmästarna,

därest de erhölle bättre expeditionsbiträden, borde kunna

vistas mera ute på reviren. .

Skillnaden mellan kommitténs och styrelsens förslag utvisas åt

följande tablå:

j " ''

i Distrikt enligt kommitténs förslag Kronor

I

a) Luleå distrikt;

b) Skellefteå och Umeå distrikt;

!

c) Mellersta Norrlands distrikt

1,300

II

a) Gäfle—Dala distrikt;

1,100

b) Bergslags distrikt....................

III

a) Smålands distrikt;

b) Östra och Västra distrikten

1,000

IV

Södra distriktet ........................

OO

o

o

Grupp

Distrikt enligt styrelsens förslag

Kronor

I

Grupp I: a) enl. kommitténs försl.

1,700

II

Grupp I: b) »

>

»

1,600

III

Grupp I: c) »

»

»

Grupp II: a) »

>

»

l,5o0:

IV

Grupp II: b) »

>

»

1,400

V

Grupp III: a) »

>

1,300 1

VI

I

Grupp III: b) »

>

»

1,200 :

ivn

Grupp IV »

>

j 900

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Statsutskottets Utlåtande N:o JO.

I fråga om respenningar^ för jägmästare har styrelsen af samma

skal, som anförts ifråga om tjänstgöringspenningarna för samma tjänsteman,

hemställt om såväl omgruppering som höjning på sätt följande

,3 i Revir enligt kommitténs förslag '' Kronor

~ " ---

j a) Pajala, Tärendö, Juckasjärvi,

Angeså, Kalix, Råneå, Storj

backens, Pärlälfvens, Jockmocks,

Varriså, Arjeplogs,

Malmesjaurs, Öfre Byske, Arv

vidsjaurs, llfsby, Piteå, Jörns.

I Norsjö, Burträsks, Degerfors'':

Norra, Lycksele, Södra Lyckj

sele, Asele, Sorsele, Stensöta,

j Vilhelmina, Tåsjö, Härjedalens,!

j Sårna och Transtrands revir;

I b) Vadsbo revir;

Anm. Vadsbo revir är numera upp.

deladt i Granviks och Tivedens

revir.

j c) Bodens, Bjurholms, Anundsjö,

\ Junsele, Norra Jämtlands,

| Västra Jämtlands, Väster-;

i dalarnas, Älfdals, Arvika,

Stockholms, Finspångs, Kinda,

I Dalslands, Tjusts, Värends och

Blekinge-Ahus revir;

d) Karlstads revir........................ gon

TI ; a) Tomeå revir;

! b) Gällivare, Råneträsk, Fredrika,

Norra Hälsinglands, Västra

Hälsinglands och Österdalar-1

nas revir;

c) Härnösands, Medelpads, Gästriklands,

Kopparbergs och Bohus

revir;

d) Askersunds, Örebro, Västerås.

Enköpings, Vartofta, Marks,1

Svältornas, Eksjö, Malmöhus,

Angelholms och Hallands revir:

e) Ombergs och Gottlands revir 650

O

| 2

Revir enligt domänstyrelsens förslag Kronor

i - i

I

1

j Grupp I: a) i

kommitténs förslag

Grupp II: a) »

* » 1 1,000

II

! Grupp I: b) *

!

* »

(Granviks revir) i

Grupp II: b) i

kommitténs förslag

Gruppi V: a)»

» > | 900

III

Grupp I: c) »

i

j

» »

Grupp II: c) >

Grupp III: a)»

» » 800

IV

Grupp I: b) »

» *

(Tivedens revir)

Grupp I: d) i kommitténs förslag

Grupp II: d) »

» >

Grupp III: b)»

» > 700

1 !

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o JO.

165

j Grupp

i i

Revir enligt kommitténs förslag

! O

Kronor c

i i "o

*3

Revir enligt domänstyrelsens förslag

Kronor !

in

a) Ostra Jämtlands revir;

V

Grupp II: e) i kommitténs förslag

!

!

b) Nyköpings, Kalmar, Jöu-

Grupp III: c)» »

600

köpings, Västbo och Sunner-

bo revir;

c) Köpings, Norra ltoslags, Örby-

VI

GrupplV:b)» »

»

hus, Gripsholms, Kinne och

Grupp V » »

500

Slättbygds revir ....................

550

IV

a) Klotens och Grön bo revir;

b) Hunnebergs revir....................

400

v

Ölands revir ................................

300

Den i styrelsens förslag upptagna höjningen af respenningarna

för jägmästarna i Granviks. Klotens och Grönbo revir sammanhänger

med, att styrelsen ansett det böra åläggas nämnda tjänstemän att hålla

tjänstehäst.

I afseende på krono]ägares respenningar har styrelsen erinrat

därom, att kronojägare, förutom nu utgående respenningar af 100

kronor i Värmlands, Kopparbergs och de norrländska länen, jämväl

uppbära dagarfvoden för 60 dagar. Såsom kommittén genom utredning

visat, hade dessa dagarfvoden utgjort

25,4 % ........................

..................... högst 50 ki''onor

1^,4 ,, ......................

...................... 51-75 ..

23,0 „.......................

...................... 76—100 „

17,2 „......................

...................... 101—125 „

21,0 „ ........................

...................... 126—150 „

Af de hos styrelsen granskade räkningar å kronojägares dagarfvoden

framginge, att de högre beloppen utgått hufvudsakligen i

norra delarna af landet, där förrättningar i större omfattning utförts å

under allmän kontroll och utsyning stående enskildas skogar. Det vore

i samma delar af landet, som respenningar utginge till kronojägare. Man

erhölle alltså de rätta summorna af därstädes nu utgående dagarfvoden

och respenningar genom att öka nyssnämnda två största belopp med

100, då man funne, att beloppen uppginge ända till 250 kronor. Om

vid dagarfvodenas borttagande respenningarna icke komme att uppgå

ända till 250 kronor, innebure löneregleringen alltså en minskning i

detta afseende.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Styrelsen har med anledning af hvad sålunda anförts och tillika

med hänsyn därtill, att kronojägarnas tjänstgöring å enskildas skogar

inom Västerbottens och Norrbottens län äfvensom inom Sårna socken

med Idre kapellag i Kopparbergs län allt mera ökades, ansett att de

af kommittén för kronojägare föreslagna respenningar borde utgå med

minst 50 och högst 250 kronor, och angående respenningarnas fördelning

framlagt följande förslag:

till

156 kronojägare

250

kronor

50

200

>>

5?

41

150

n

>>

76

100

??

J J

59

>>

50

5?

Nedanstående tablå visar en jämförelse af respenningarnas fördelning

å distrikten enligt kommitténs och styrelsens förslag.

Distrikt

Kespenningar enligt

kommitténs förslag

Bespenningar enligt domän- styrelsens förslag

å

200

kr.

å

150

kr.

å

100

kr.

å

50

kr.

Sum-

ma

å

250

kr.

å

200

kr.

å

150

kr.

å

100

kr.

å

50

kr.

Sum-

ma

Luleå ............................

16

36

3

55

55

55 i

j Skellefteå ......................

15

25

10

—

50

50

_

_

_

50

i Umeå ..............................

10

32

4

—

46

43

3

_

_

_

46 j

Mellersta Norrlands............

6

18

3

_

27

1

26

_

.

27 j

Gfifle—Dala ....................

1

12

14

5

32

7

13

_

12

32 !

Bergslags..........................

2

12

12

10

36

_

8

6

12

10

36 !

Östra ...........................

—

6

18

4

28

_

_

6

18

4

28 !

Västra ..............................

-

9

22

15

46

—

_

9

22

15

46 !

Smålands.........................

_

10

19

8

37

_

_

10

19

8

37 :

Södra ........................

-

10

5

10

25

—

—

10

5

10

25

Summa

50

170

no

52

382

156

50

41

76

59

382 ''

Slutligen har styrelsen i fråga om den tillförordnad kronojägare

tillkommande hyresersättning erinrat, att hvad i förenämnda nådiga

bref den 29 november 1889 samt den 29 maj 1896 vore stadgadt

borde äga fortfarande giltighet äfven efter den nya aflöningsstatens

trädande i kraft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o JO.

U)7

Med tillämpning af kommitténs förslag med de af styrelsen däri

föreslagna jämkningar skulle aflöningsstaten erhålla följande utseende:

Tjänst-

Lön

j görings-

Summa :

i pen- j ningar

Aflöning.

1

öfverjägmästare .................................

4,000

3,500

7,500

1

..

4,000

3,400

7,400

1

..

4,000

3.200

7,200

1

4,000

4,000

3,100

2,900

7,100

6,900

1

,,

1

4.000

16,000

O O

04 f-7

6,800

27,200

4

tf

1 jägmästare

2,300

3,000

5,300

it

tf

25,300

33,000

68,300

i

M

2,300

2,800

5,100

n

It

25,300

30,800

56,100

i

tf

.......................................

2,300

2,600

4,900

10

tf

23,000

26,000

49,000

1

tf

2,300

2,400

4,700

5

11,500

2,300

13,800

12,000

2,200

13,200

23,500

4,500

27,000

1

6

It

1

It

2,300

2,000

4,300

41

It

(i Norrbottens och Väster-

94,300

82,000

176,300

1

kronojägarel 1 bottens län samt i Särna

600

700

1,300

155

tf

/Isocken med Idre kapellag

''af Kopparbergs län.

93,000

108,500

201,500

(inom öfriga norrländska

1

tt

1 Ilän, inom öfriga delar åt

600

600

1,200

Öl

-

/] Kopparbergs län samt

''Värmlands län.

36,600

36,600

73,200

1

163

tt

| i öfriga delar af landet.

600

97,800

500

81,500

1,100

179,300:

Summa

476,200

470,500

946,700

Respenningar.

1 öfverjägmästare............ 1,700 kronor

a

clio

(å 1,600 kr.) 3,200 „

2

d:o

(u 1,500 „ ) 3,000 ,.

1

d:o

............... 1,400 „

1

d:o

............... 1,300 „

2

d:o

(å 1,200 kr.) 2,400 „

.

1

d:o

............... 900 .,

31 jägmästare

(å 1,000 kr) 31,000 „

9

d:o

(„ 900 ,. ) 8,100 „

22

d:o

(„ 800 „ ) 17,600 „

18

d:o

(„ 700 „ ) 12,600 „

8

d:o

(„ 600 „ ) 4,800 „

■

Transport 88,000 kronor

_1

—!

946,700|

Efter 5 år kan lönen höjas

med G00 kronor.

Efter 5 år kan aflöningen

höjas med 500 kronor, efter

ytterligare 5 år likaledes

med 500 kronor samt efter

än ytterligare 5 år äfvenledes

med oOO kronor, hvaraf

*/* räknas såsom lön och

J/s såsom tjänstgöringspenuingar.

Där tjänstebostad

saknas, utgår ersättning

för expeditionslokal med

250 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 100 kronor, efter ytter-;

ligare 5 år likaledes med;

100 kronor samt efter Un i

ytterligare 5 år äfvenledes

med 100 kronor. Där bo-,

ställslägenhet saknas, utgår

liyresersättning med;

100 kronor.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Den extra

personalen.

Förvaltning soeh

bevakning

3- personalen

i orterna.

Skogs
ingenjören.

j > —

1 Tjänst- |

Lön **“«■- Stimma

pen- 1

| ningar |

'' 1!

Transport 88,000 kronor

2 jägmästare (å 500 kr.) 1,000 ,,

156 kronojägare („ 250 „ ) 39,000 „

50 d:o („ 200 „ ) 10,000 „

41 d:o („ 150 „ ) 6,150 „

76 d:o („ 100 „ ) 7,600 „

59 d:o („ 50 „ ) 2,950 „

i

— | — j 946,700

— — ''154,700

1

Hy rese rsätta ilig.

10 öfverjägmästare för expe- ditionslokal (å 500 kr.) 5,000 kronor

77 jägmästare för expedi- tionslokal (å 250 kr.)... 19,250 „

238 kronojägare (å 100 „ )... 23,800 „

1

j

— —j 48,050

Summa

—| — 1.1-19,150

Innehar jägmästare eller kronojägare boställe, skall boställets uppskattade afkomst afgå å

iudelningshafvarens lön. Därest åt jägmästare upplåtes bostadslägenhet, skall han vidkännas

afdrag å lönen, motsvarande skälig hyra.

Beträffande tjänstgöringens ordnande och aflöningsförmånernas

bestämmande för den förvaltande och bevakande delen af skogsstatens

extra personal har styrelsen särskild! uttalat, att de af kommittén för revirassistenterna

förslagna högsta och lägsta arfvodesbeloppen syntes lämpliga,

därvid styrelsen tillika anmärkt, att de högre beloppen borde utgå

till äldre assistenter och, på grund af hvad angående tjänstgöringen

anförts, hufvudsakligen inom de norra länen.

Däremot har styrelsen, i anslutning till hvad öfverjägmästarna i

sina yttranden anfört, ansett arfvode! åt öfverjägmästarassistenter böra

beräknas något högre. Enligt styrelsens uppfattning borde nämnda

arfvode sålunda utgöra:

i de tre nordligaste distrikten högst........................ 3,400 kronor

i Mellersta Norrlands och Gäfle—Dala högst .......... 3,200 »

i öfriga distrikt högst ............................................. 3,000 »

Efter enahanda grunder har styrelsen ansett arfvode böra utgå

äfven åt de å distrikten anställda skogstaxatorerna, hvilka dessutom,

\ likhet med hvad kommittén föreslagit för revirassistenterna vid anställning

i Norrland, borde erhålla dagtraktamenten med 6 kronor för

hvarje förrättnings- eller resdag.

Som nämndt, har kommittén icke ansett sig böra föreslå någon

lönereglering för statens skogsingenjör.

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Statsutskottets Utlåtande N:o It).

Domänstyrelsen har emellertid, varit af deri uppfattningen, att

sådan reglering vore nödig.

Innan lag vidare inlåter mig på styrelsens framställning i denna

del, torde det emellertid tillåtas mig beröra en annan härmed nära

sammanhängande fråga.

Enligt hvad jag förut erinrat finnas för närvarande medel beviljade

endast till en skogsingenjör, och endast en sådan tjänsteman

finnes också för närvarande fast anställd.

Dennes verksamhetsområde omfattar emellertid eu så vidsträckt

areal som hela Norrbottens och Västerbottens län jämte Sårna socken

med Idre kappellag i Kopparbergs län samt Gottland; och det har på

senare tider yppats behof af ytterligare arbetskrafter på det åt skogsingenjören

anvisade arbetsfältet. Sålunda öfverlämnade Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län med underdånig skrifvelse

den 29 december 1906 en af länets landsting gjord framställning om

anställande af en af staten aflönad skogsingenjör särskilt för Norrbottens

län. Till stöd för denna ansökan anfördes hufvudsakligen, att

i samband med den utveckling, jordbruksnäringen inom länet under de

sista åren vunnit, jämväl intresset för den enskilda skogsvården, som

förut varit mycket försummad, i väsentlig grad ökats. Då länets befolkning

på senare tiden mera allmänt kommit till insikt om nyttan

af den medverkan statens skogsingenjör härvidlag vore i tillfälle att

lämna, hade skogsingenjörens biträde blifvit af enskilda skogsägare

pålcalladt för ett långt större flertal förrättningar än denne i anseende

till sitt vidsträckta tjänstgöringsområde och mängden af förrättningar

jämväl utom Norrbottens län ens tillnärmelsevis kunnat medhinna att

utföra inom den tid, vederbörande skogsägare önskat och förutsatt.

Det vore ock att motse, att antalet af dylika förrättningar allt mer

komme att ökas, och under sådana förhållanden gjorde sig behofvet

af anställandet af eu särskild skogsingenjör med Norrbottens län som

tjänstgöringsdistrikt oafvisligt gällande.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillstyrkte ansökningen.

Uti ett öfver densamma, på grund af nådig remiss, den 19 februari

1907 afgifvet underdånigt utlåtande anförde domänstyrelsen, bland annat,

följande.

Af de årsredogörelser, som det ålåge skogsingenj ören att ingifva

till domänstyrelsen rörande sin verksamhet, framginge, att denna

verksamhet under åren 1905 och 1906 hufvudsakligen omfattat upprättande

af afdikningsplaner för försumpad skogsmark samt under det

senare året äfven skogshushållningsplaners upprättande. Härvid hade

Bih. till Rilcsd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft.) 22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

båda åren samtliga rekvisitioner, nämligen 20 under år 1905 och 52 under

år 1906, blifvit föremål för handläggning, ehuru därför af skogsvårdsnämnderna

i Norrbottens och Västerbottens län för rekvirenterna beräknadt

antal dagar — 170 dagar år 1905 och 191 dagar år 1906 — blifvit

inskränkt till respektive 48 och 77 dagar, dels emedan beräkningen

varit för hög och dels emedan skogsingenjören jämte sina resdagar

ej medhunnit flera arbeten. Beträffande fördelningen af de använda

förrättningsdagarna på tjänstgöringsområdets olika delar, hade i Norrbottens

län under de båda åren användts respektive 32 och 40 förrättningsdagar,

i Västerbottens län respektive 16 och 34 förrättningsdagar

samt i Gottlands län under år 1906 3 förrättningsdagar. I regel hade

endast Norrbottens och Västerbottens läns kustland berörts af skogsingenjöi

ens verksamhet, i det endast 5 rekvisitioner ingått från lappmarken.

Af denna utredning framginge, att det uttalade behofvet af skogsmgenjörsbBräde

varit störst inom Norrbottens län, och då den enskifde

skogsägarens frivilliga anlitande af detta biträde vore mycket beroende

dels af möjligheten att få arbetet utfördt under den tid han önskat

och förutsatt och dels äfven af personliga hänsyn, funne styrelsen det

vara antagligt, att en särskild skogsingenjörs anställande för Norrbottens

län skulle komma att öka rekvisitionerna af dylikt biträde

såväl inom detta län som inom den öfriga delen af den nuvarande skogsingenjörens

område.

Tillika anmälde styrelsen, att, för att bereda skogsägare möjlighet

att utan större tidsutdräkt erhålla af förordningen den 24 juli 1903

angående åtgärder till förekommande af öfverdrifven afverknino- å ungskog

inom Västerbottens och Norrbottens län föranledda utsyningar utförda.

styrelsen funnit sig föranledd att under vintern 1906 _ 1907 sär
skild!

förordna den nuvarande skogsingenjören att tillfälligt biträda med

utsyningar af undermålig skog å enskildas hemman i Västerbottens läns

kustland.

Styrelsen tillstyrkte af nu angifna och i öfrigt anförda skäl landstingets

framställning och hemställde, det täcktes Kungl. Maj-t för ändamålet

från och med år 1908 anvisa ett årligt belopp af 3,300 kronor

att i likhet med nuvarande anslag utgå af reservationsanslaget till kronoskogarnas

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet

I underdånig skrifvelse samma dag anförde styrelsen vidare •

I skrifvelse till styrelsen hade de i Västerbottens och Norrbottens

lan verksamma skogsvårdsnämnderna, hvilka i hufvudsak förmedlade

skogsmgenjörens arbeten, beräknat behofvet af dennes biträde under

ar 1907 till i Västerbottens län 60 dagar och i Norrbottens län 120

s. 171 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

171

arbetsdagar eller tillsammans 180 förrättnings- och resdagar, h vilket

kräfde minst 7 månader. Då därjämte några förrättningar kunde

komma att erfordras i Sårna socken och å Gottland, syntes 8 månader

höra förutses som erforderliga för skogsingenjörens arbeten under ar

1907. Som emellertid en skogsingenjör i öfre Norrland ej kunde under,

året utföra förrättningar ute i skogarna mera än sammanlagdt högst

5 månader, erfordrades för 1907 års sommar eu extra skogsingenjor

under 3 månader; och hemställde förty styrelsen, det Kungl. Maj:t tacktes

medgifva, att styrelsen finge för anställande af en extra skogsingenjor

under tre månader af året med samma aflöningsförmåner som den

redan anställde skogsingenj ören använda erforderligt belopp åt den till

styrelsens disposition ställda delen af 1907 ars reservationsanslag.

Enligt nådigt bref den 27 mars 1907 biföll Kungl. Maj:t sist
nämnda

framställning. ...... c

Därefter medgaf Kungl. Maj:t på ytterligare framställning åt

styrelsen genom nådigt bref den 19 juli 1907, att tiden, under hvilken

extra skogsingenjör under året finge förordnas, finge utsträckas me

ytterligare 2 månader.

Uti sitt nu ifrågavarande yttrande öfver kommitténs förslag har

domänstyrelsen i denna del anfört följande.

Sedan hemmansägarna inom de två nordligaste länen allt^ mer

börjat anlita biträde af statens skogsingenjör, hade för år 1907 två

sådana tjänstemän blifvit nödiga. Man hade anledning tro, att allmänhetens

intresse för skogsvård inom berörda landsdelar skulle gorå

biträde af skogsingenjör allt framgent i minst lika stor omfattning

som för närvarande önskvärdt. I följd häraf syntes två statens skogsingenjörer

böra tillsvidare anställas. Till dessa befattningar erfordrades

erfarna och dugliga skogstjänstemän. Deras arfvode borde med hänsyn

till hvad öfriga extra skogstjänstemän ifrågasatts erhålla, utgå

med 3,000 kronor om året. I likhet med hvad nu vore fallet borde

de därjämte af statsmedel tillerkännas reseersättning och dagtraktamente

för resdagar enligt fjärde klassen af gällande resereglemente

äfvensom af rekvirent dagarfvode å 5 kronor för förrättningsdag.

Af statsmedel kunde beräknas för hvardera af två statens skogsiimenjörer

3,800 kronor, livilket belopp syntes liksom hittills hora

utgå från reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet.

Slutligen har styrelsen i underdånig skrifvelse den 17 september •

1907 under anförande, att ett dylikt tillfälligt anställande af skogsingenjör

icke kunde verka tillfyllest, förnyat sill i utlåtandet den 19

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Skogsförsoksan

st alt eu.

februari 1907 gjorda framställning, hvarjämte styrelsen, för den händelse

Kungl. Maj:t skulle finna frågan om anställande för framtiden af

en skogsingenjör förutom den år 1905 beviljade böra med hänsyn till

det utan tvifvel stadigvarande behofvet af en andre skogsingenjör underställas

instundande Riksdag, hemställt, att därvid jämväl frågan om en

sådan ingenjörs anställande äfven för år 1908 måtte göras till föremål

för proposition till Riksdagen.

Beträffande aflöningsförmånerna för tjänstemännen vid statens

skogsförsöksanstalt har styrelsen anfört, att styrelsen ej kunde finna

annat, än att dessa tjänstemän, om deras lönevillkor ej reglerades samtidigt

med skogsstatens, skulle komma i en mycket ogynnsam ställning.

Rent objektivt sedt vore deras afföningsvillkor svaga, hvilket äfven

klart framträdde genom eu jämförelse med de lönevillkor, som tilldelats

tjänstemännen vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Föreståndares aflöning därstädes utginge nämligen med 5,500

kronor, hvartill komme två ålderstillägg å 500 kronor samt boställsvåning,

hvarför dock skulle afräknas 500 kronor, och öfverassistent

åtnjöte 4,500 kronor med 2 ålderstillägg å 500 kronor. Föreståndaren

för statens skogsförsöksanstalt däremot åtnjöte, förutom lön å stat

jämte ålderstillägg såsom jägmästare, i likhet med botanisten vid samma

anstalt ett arfvode af allenast 3,000 kronor och assistent därstädes

2,500 kronor.

För skogsförsöksanstalten, hvars arbeten väl borde anses lika

viktiga som motsvarande arbeten på jordbruksområdet, borde aflöningsvillkoren

för tjänstemännen ställas lika med de för centralanstalten för

försöksväsendet på jordbruksområdet nyss angifna beloppen. Styrelsen

ansåge sig därför böra föreslå, att arfvodena till tjänstemännen vid

nämnda skogsförsöksanstalt måtte utgå med följande belopp:

till föreståndaren....................................... 4,000 kronor

„ botanisten.......................................... 6,000 „

„ en assistent......................................... 3,500 „

„ „ „ ............................................. 3,500 „

Föreståndarens arfvode vore föreslaget till ofvanstående belopp

under förutsättning, att han såsom ordinarie jägmästare dessutom

komme i åtnjutande af lön å stat med 2,300 kronor, då hans löneförmåner

skulle utgöra sammanlagdt 6,300 kronor, hvartill komme

de ålderstillägg till lönen han såsom jägmästare kunde åtnjuta, uppgående

enligt kommitténs förslag till högst 1,200 kronor, hvarigenom

föreståndaren alltså skulle kunna erhålla sammanlagdt högst 7,500

kronor. Äfven enligt styrelsens förslag till ålderstillägg och dessas för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

17:5

Statsutskottets Utlåtande N:o JO.

delning å lön och tjänstgöringspenningar konnne föreståndaren att

erhålla sammanlagdt högst 7,500 kronor årligen. Något motsvarande

bidrag utöfver arfvodet tillkomme icke liotanisten och assistenterna,

hvarföre arfvodena för dessa tjänsteman satts relativt högre. Beträffande

assistenterna finge särskildt erinras därom, att styrelsen förutsatte

samma grad af själfständighet i dessa tjänstemäns verksamhet som i flaga

om de aflönade revirassistenternas. Skogsförsöksanstaltens assistenter

skulle alltså vara tjänstemän, åt hvilka vederbörande förmän — föreståndaren

och botanisten — kunde anförtro vissa undersökningars utförande

på eget ansvar. Dessa assistenter måste dessutom äga förutsättning’

för att vid behof kunna tillfälligt ersätta sina förmän och

alltså äga en kompetens, som, med undantag af den rutin en längre

erfarenhet medförde, närmade sig dessas. Den stora mångfald af frågor,

som vid försöksanstalten väntade på svar, gjorde det ock nödigt, att

assistenterna skulle vara skickade att efter förmans anvisning själfständigt

bidraga till spörsmålens utredning. Deras tjänstgöring finge

alltså ej bestå uti att vara arbetsbiträden till förmännen och såsom

sådana utan ansvar utföra mer eller mindre mekaniska arbeten i

undersökningarnas kedja. Till verkställande af sadana mekaniska aroeten

som uppräknande af årsringar, uppmätning af diametrar hos träd o. s. v.

måste billigare arbetskrafter anlitas med ersättning från försöksanstaltens

expensmedel. Ett annat förfarande skulle innebära slöseri med statens

arbetskrafter.

Styrelsen förutsatte, att försöksanstaltens tjänstemän skulle uteslutande

ägna sig åt anstaltens arbeten, i följd hvaraf såsom villkor för

åtnjutande af de utaf styrelsen föreslagna lönevillkor syntes höra stadgas,

att med befattning vid statens skogsförsöksanstalt icke finge

förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med befattning vid statens skogsförsöksanstalt icke heller

finge förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse

för" verk eller bolag, som vore med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller

blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman

i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning eller annat uppdrag

af hvad slag som helst, så framt ej i särskilda fall domänstyrelsen

på ”grund af förekommande omständigheter och efter pröfning, att

ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej kunde anses inverka

hinderligt å tjänstgöringen vid skogsförsöksanstalten, funne sådant uppdrag

eller sådan tjänstebefattning kunna få tills vidare bibehållas eller

emottagas;

att det skogsförsöksanstaltens tjänstemän tillerkända arfvode

skulle utgå allenast under den tid, de för anstaltens räkning tjänst
-

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Statsutskottets Utlåtande K:o 10.

gjorde, men icke under tid, då de a-fhölle sig från sådan tjänstgöring,

dock att tjänsteman vid skogsförsöksanstalten, som af sjukdom hindrades

att förrätta sin tjänst, skulle därunder äga uppbära tre fjärdedelar af

till befattningen hörande arfvode.

Äfven i öfrigt har domänstyrelsen hemställt om ändring i anstaltens

stat. Styrelsen har i denna del anfört följande.

Vid resor åtnjöte skogsförsöksanstaltens tjänstemän traktamente

och reseersättning, föreståndaren och botanisten efter tredje klassen

och assistenterna efter fjärde klassen af gällande resereglemente. Det

hade emellertid visat sig, att det härför äfvensom till aflöning åt tillfälliga

biträden och handtlangning samt till expensmedel anvisade anslag

af 12,875 kronor vore så otillräckligt, att tillgängliga arbetskrafter i

följd häraf hindrades att utföra alla de göromål, som af dem skulle

kunna medhinnas. Detta vore uppenbarligen ett slöseri med den af

staten betalda arbetskraften, hvarför styrelsen ansåge att berörda anslag

måste höjas med nödigt belopp, förslagsvis 2,125 kronor, till sammanlagdt

15,000 kronor.

Enligt de af styrelsen föreslagna grunder skulle statens skogsförsöksanstalt

kräfva följande anslagsbelopp.

Arfvode till föreståndaren....................................

4.000

kronor

., ,, botanisten.................................................

6,000

,, »eu assistent .........................................

3,500

„ eu assistent ......................................

3,500

Till rese- och traktamentsersättning samt till af- löning åt tillfälliga biträden och handtlangning

äfvensom till expensmedel ......................................

15,000

Summa 32,000 kronor.

Eu af styrelsen i dess utlåtande uttalad önskan, att skogsstatens

personal redan från och med år 1908 måtte få komma i åtnjutande

af de förbättrade lönevillkor, som för densamma kunde blifva bestämda,

eller att, därest likväl detta visade sig ej kunna ske, Kungl. Maj:t täcktes

för år 1908 bereda högre och lägre tjänstemän vid skogsstaten tilläggsarfvoden,

om möjligt motsvarande den ökning i löneförmåner, som

genom nu förestående lönereglering kunde varda dem beskärd, kommer

att, så långt förhållandena det medgifva, tillmötesgås, därest det af

Eders Kungl. Maj:t redan förut denna dag godkända, af chefen för

finansdepartementet framlagda förslaget om beredande åt en del tjänstemän

och betjänte af tillfällig aflöningsförbättring för innevarande år

vinner Riksdagens bifall, och torde således i detta sammanhang kunna

af mig lämnas å sido.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

175

Lika med såväl kommittén som domänstyrelsen anser jag en

väsentlig löneförhöjning för skogsstatens personal erforderlig. Det arbete,

som för närvarande fordras af denna personal, är till sin omfattning

och art af helt annat slag än i gångna tider. Från att i sin

allra första början vara en hufvudsakligen bevakande personal har den,

i den mån statens skogar vuxit i areal och värde, allt mer och mer

sett sin verksamhet förändrad till eu förvaltningsverksamliet, och denna

förvaltning har i sin ordning med tiden kommit att kräfva en alltjämt

ökad intensitet i arbetet. På samma gång har den intensivare skötseln

af skogarna i ständigt stigande grad ökat krafven på personalens

personliga duglighet och utbildning. Den utveckling, som sålunda hittills

försiggått, kommer säkerligen att i framtiden fortsättas. Skola

statens skogsegendomar en gång kunna bringas därhän, att de komma

att lämna afl den afkastning, de med hänsyn till markens alstringsförmåga

böra kunna lämna, fordras eu alltjämt stegrad intensitet i

deras skötsel. Vissa främmande länders exempel visar, hvarthän man

på denna väg bör kunna nå. Skall det mål, som sålunda är ställdt

för statens skogsförvaltning, kunna vinnas, fordras emellertid, att skogsstatens

personal ej blott har den utbildning, utan hvilken en intensiv

skogsskötsel är omöjlig, utan äfven med nit och intresse ägnar hela

sin tid och sin arbetskraft åt skötandet af sin tjänst. Att tillräckliga

löner äro en nödvändig förutsättning härför, synes mig vara uppenbart.

Likaledes är jag fullt ense med kommittén därom, att någon indragning

af tjänster på nu ifrågavarande område icke bör ifrågasättas.

Den ökade intensitet i skötandet af statens skogar, som jag nyss

framhållit såsom önskemål, torde utan tvifvel snarare kunna gifva

anledning till antagandet, att en ökning af samma personal förr

eller senare måste vidtagas, och jag kan i detta sammanhang erinra,

hurusom domänstyrelsen redan — vid framläggande af förslag till

stat för år 1908 — gjort framställning om en afsevärd ökning af

antalet revir inom Jämtlands län, ehuru denna framställning för det

dåvarande icke föranledde något förslag till Riksdagen. Det torde

också böra i detta sammanhang erinras att, såsom ock under öfverläggningarna

vid 1907 års riksdag framhölls, i de länder, där skogshushållningen

hunnit en högre grad af intensitet än hos oss, revirens

omfattning i regel är väsentligt mindre. En annan sak är, att möjligen

omständigheterna förr eller senare komma att föranleda en sådan

förändring i den nuvarande organisationen, att förvaltningen af statens

skogar skiljes från öfriga skogsstaten nu åliggande bestyr och uppdrages

åt en särskild afdelning af dess personal. I denna möjlighet

Departementt

chefen.

Ingen indragning

af

tjänster.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Statsutskottets Utlåtande N;o 10.

Ingå nya

tjänster.

Aflöning sf

ormer.

torde dock icke böra anses ligga tillräcklig anledning till uppskof med

en lönereglering, af hvilken beliofvet för hvarje dag blir allt mera

trängande, blott bland villkoren för åtnjutande af de nya löneförmånerna

intagas erforderliga bestämmelser om skyldighet för vederbörande

befallningshafvande att underkasta sig de förändringar i tjänstgöringsskyldighet,

som kunna föranledas af en blifvande omorganisation.

Å andra sidan har jag icke anledning att nu föreslå någon ökning

i antalet af skogsstatens ordinarie personal.

Hvad därefter angår frågan om de former, under livilka de

nya aflöningarna till skogsstaten böra utgå, anser jag mig böra i hufvudsak

ansluta mig till löneregleringskommittén.

Jag är således ense med kommittén därom, att aflöningen sä

vidt möjligt bör utgå med på förhand bestämda belopp för hvarje

tjänst och att således rätten till extra inkomster i tjänsten bör i

möjligaste mån begränsas. Ej heller finner jag hinder möta för genomförande

af hvad kommittén i sådant hänseende för de särskilda fallen

föreslagit. Särskild ersättning synes mig sålunda, i och med det ny

lönestat börjar tillämpas, icke vidare böra utgå till jägmästare för

indelnings- och uppskattningsförrättningar å sådana allmänna skogar

inom hans revir, som stå under skogsstatens förvaltning. Vidare instämmer

jag tillfullo i det af kommittén uttalade önskemål, att särskild

rese- och traktamentsersättning endast i möjligast inskränkta utsträckning

och i vissa noggrant angifna fall bör fortfarande tillkomma

skogsstatens tjänstemän. Het är därför min afsikt, att därest det förslag

till lönereglering, som jag nu kommer att framlägga, vinner Eders

Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall, så snart erforderlig utredning

hunnit verkställas, i nämnda afseenden förelägga Eders Kungl. Maj:t

förslag, Indika utan svårighet böra hinna genomföras, innan den nya

löneregleringen träder i kraft. Hvad slutligen angår kommitténs uttalanden

därom, att hvad nu är stadgadt om skogstjänstemans rätt

till ersättning af enskilda för sådana utsynings- och utstämplingsförrättningar,

om Indika förmäles i 3 § 1 mom. af nådiga förordningen

den 24 juli 1903 angående åtgärder till förekommande af öfverdrifven

utverkning å ungskog inom Västerbottens och Norrbottens län, måtte

upphöra att gälla, så torde äfven detta önskemål böra tillmötesgås.

Kommittén har emellertid i detta hänseende åberopat en af Riksdagen

i underdånig skrifvelse den 31 mars 1906 gjord framställning, uti

hvilken jämväl andra ändringar i berörda författning ifrågasättas. Nu

är förhållandet, att denna Riksdagens skrifvelse hänskjutits till behand
-

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Statsutskottets Utletande, N:o 1<>-

ling af flen af Kungl. Magt den 5 juli 1907 tillsatta kommitté, som

tiar att verkställa utredning angående de åtgärder, liv il k a kunna böra

vidtagas för att åstadkomma eu rätt vård åt kronans och de undei

skogsstatens tillsyn ställda skogarna i Norrland och Dalarna. Denna

kommitté har ännu icke afslutat sina arbeten. Då det synts mig

mindre lämpligt att föregripa den utredning, kommittén kommer att

lämna, är jag icke beredd att redan nu förelägga Eders Kungl. Maj.t

det förslag till ändring i berörda åt Kungl. Maj:t och Riksdagen

gemensamt stiftade författning, som erfordras för genomförande åt hvad

löneregleringskommittén i förevarande hänseende hemställt. Denna omständighet

torde emellertid icke böra utgöra hinder för löneregleringens

genomförande, då uppenbarligen vid denna bör såsom villkor för de nya

aflöningsförmånernas åtnjutande, på sätt af kommittén föreslagits, stadgas

skyldighet för vederbörande att underkasta sig upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed.

Vidare är jag ense med kommittén såväl därom, att de nuvarande

aflöningsformerna lön. ålderstillägg, tjänstgöringspenningar och respenningar

böra bibehållas som att därutöfver bidrag till kostnaderna töi

expeditions- och arkivlokal fortfarande böra utgå till öfverjägmästarna,

Domänstyrelsen bär visserligen föreslagit, att äfven jägmästarna

borde beviljas bidrag af sistnämnda art, men jag kan ej anse de skäl,

styrelsen i sådant hänseende anfört, tillfyllestgörande och saknar fördenskull

anledning att i denna del frångå kommitténs förslag.

Däremot synes det mig endast vara ägnadt att bidraga till reda

och öfverskådlighet, om, på" sätt domänstyrelsen föreslagit, den ersättning

för expeditions- och arkivlokal, som synes böra tillerkännas öfverjägmästarna,

uppföres i staten i stället för att såsom för närvarande föi

hvarje år anvisas från reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet. Det torde emellertid

böra påpekas, att denna öfverflyttning uppenbarligen icke förändrar

ersättningens egenskap af förvaltningsbidrag. Den får således icke inräknas

bland de ordinarie aflöningstitlarna. °

I detta sammanhang torde jag äfven böra med några ord beröra

hvad domänstyrelsen anfört i fråga om kommitténs förslag, att ersätt

ningen för resor i tjänsten skulle för såväl skogsstatens tjänstemän

som kronojägare utgå i form af fasta reseanslag och att i anslutning

härtill den kronoj ägare för närvarande tillkommande rätt till dagarfvoden

skulle upphöra. Styrelsen har härom anfört, att, såvidt anginge

tjänstemännen, styrelsen tänkt sig möjligheten af att frågan bäst löstes

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Åfd. 10 Höft. 23

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

genom eu sådan anordning, att för hvarje revir fastställdes ett visst

mindre anslag, afsedt att täcka allenast de direkta reskostnaderna,

medan ersättningen för den af resorna föranledda ökningen i lefnadskostnader

täcktes genom ett väl afpassadt lägre dagarfvode, samt att

styrelsen ifråga om kronojägarna i motsats till kommittén ansåge, att

dagarfvoden för utarbete enligt jägmästares order helst borde till

kronojägare utgå, Styrelsen har emellertid icke framställt något förslag

i någotdera hänseendet. För styrelsens uppfattning i denna del

torde enligt min uppfattning goda skäl kunna anföras. Det måste

uppenbarligen alltid vara en styrka hos ett aflöningssystem, om detta

år sä inrättadt, att den utgående aflöningen så nära som möjligt rättar

sig efter det utförda arbetet. Jag har också tagit frågan om eu anordning

i öfverensstämmelse med de af styrelsen framkastade synpunkterna

i noggrant öfvervägande. Om jag emellertid funnit mig böra

slutligen ansluta mig till kommitténs förslag, beror det å ena sidan på

■svårigheten att beräkna, hvart ett sadant system som det af styrelsen

ifrågasatta skulle leda i kostnadshänseende, och å andra sidan därpå, att.

om blott respenningarna tilltagas tillräckligt höga, man enligt min

uppfattning icke är i saknad af medel att utan att behöfva anlita den

af styrelsen ifrågasatta utvägen få fram den intensitet i skogspersonalens

utarbete, som är ett nödvändigt villkor för skogarnas rätta vård.

Lti det förslag till lönereglering för statskontoret, som förelädes

1907 års Riksdag, hade upptagits eu ny löneform, ortstillägg. Beträffande

denna löneform framhöll den i sistnämnda ärende föredragande departementschefen,

bland annat, att obestridligt vore, att lefnadskostna derna

å olika orter inom landet, särskild! vid jämförelse mellan hufvudstaden.

<t ena, samt flertalet andra platser, a andra sidan, ställde sig ganska

olika, att med hänsyn till berörda förhållande införandet af en särskild

aflöningstitel, afsedd att i någon män kunna afpassa aflöningarna efter

ortsförhållandena, syntes innebära en ganska afsevärd fördel, samt att,

under förutsättning att ortstilläggen för de särskilda tjänstegraderna

bestämdes på sätt nämnda föredragande ämnade föreslå, svårighet ej

torde uppstå att uppdela de orter, mellan hvilka en jämförelse i nu

förevarande hänseende kunde komma ifråga, i ett fåtal klasser och

grupper och . att med afseende å dessa fördela ortstilläggen på det

sätt. att. dylik förmån alls icke tillerkändes tjänstinnehafvare, hvilkas

tjänstgöring vore förlagd till ort, tillhörande den lägsta och billigaste

gruppen, och att ortstilläggen beträffande öfriga grupper graderades

enligt en enkel uppåt stigande skala, Hvad Kungl. Maj:t uti ifrågavarande

hänseende föreslagit vann Riksdagens bifall.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10-

179

Genuin detta Kung]. Maj:ts och Riksdagens beslut hav frågan om

införande af ortstillägg såsom eu stående aflöningsform vid blifvande

löneregleringar kommit i ett väsentligt annat läge, än dä löneregleringskommittén

afgaf sitt nu förevarande betänkande ifråga om skogsstaten.

Såväl kommittén som domänstyrelsen hafva också framhållit nödvändigheten

af en gradering af aflöningarna för befattningshafvande vid skogsstaten

med hänsyn till den ort, där vederbörande skall fullgöra sin

tjänst, ehuru härvid äfven andra förhållanden än lefnadskostnadernas

dyrhet ansetts böra tagas i betraktande. Vid dessa förhållanden har

jag ansett det böra tagas under noggrant ompröfvande, huruvida icke

ortstillägg bör ingå såsom eu allmän aflöningsform äfven i fråga

om lönereglering vid skogsstaten. De undersökningar, jag i sådant

hänseende låtit verkställa, hafva ledt till det slut, att jag ansett mig

höra bland de ordinarie befattningshafvandena göra en bestämd skillnad

mellan, å ena sidan, öfverjägmästarna och, å den andra, öfriga befattningshafvande.

Hvad de förra angår, äro de af sin befattnings natur

hänvisade att bo, om icke i stad, så åtminstone å eller i närheten

af tätare bebyggd ort. Deras expedition måste nämligen vara

för besökande icke allt för svårtillgänglig, de skola enligt föreliggande

förslag hafva eu assistent ständigt tjänstgörande å expeditionen, och

de måste slutligen stå i ständig beröring med inom distriktet tjänstgörande

skogstaxatorer och dikningsledare m. fl. tjänstemän. De måste

också kunna med minsta möjliga svårighet förflytta sig till de olika

delarna af sitt distrikt och måste därför bo något så när centralt.

Beträffande dem torde det således icke möta större svårighet att verkställa

den gradering i förhållande till lefnadskostnaderna, som är eu

nödvändig förutsättning för att ortstillägg lämpligen skall kunna ingå

såsom en form för deras aflöning. För öfverjägmästare synes således

aflöningsformen ortstillägg böra ingå i den nya löneregleringen. Annat

är förhållandet med öfriga befattningshafvande. De äro spridda öfver

hela landet och lefva under ofantligt växlande förhållanden. Att ifråga

om dessa verkställa eu rättvis gradering i förhållande till lefnadskostnaderna

torde möta hardt när oöfvervinneliga svårigheter. Dessutom

är i fråga om nu ifrågavarande befattningshafvande förhållandet,

att det mindre torde vara själfva lefnadskostnaderna än en mängd

andra förhållanden som växla. Domänstyrelsen har i sitt härförut åt

mig återgifna utlåtande i fråga om samtliga befattningshafvande lifligt

framhållit betydelsen af klimatiska och andra dylika förhållanden, vid

fråga om den olika lättheten att för de särskilda tjänsterna skaffa

lämpliga personer. Såvidt angår den å reviren tjänstgörande personalen,

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

anser jag fördenskull det af kommittén och domänstyrelsen förordade

systemet med stigande tjänstgöringspenningar vara att föredraga framför

systemet med ortstillägg, och jag gör detta så mycket mer som, då

ortstilläggen, enligt hvad som i fråga om statskontoret beslutats, skola

vid fall af tjänstledighet räknas till lönen, svårighet säkerligen skulle

uppstå att med ett aflöningssystem, däri ortstillägg skulle ingå såsom

en väsentlig aflöningspost, så afpassa tjänstgöringspenningarna, att rättvisa

komme att ske äfven eventuella vikarier för befattningshafvande

i de svårsköttare och mera aflägset liggande reviren. Utan ett tillbörligt

hänsynstagande till eventuella vikariers berättigade kraf torde

det emellertid vara fara värdt, att svårighet inom kort skulle uppstå

att i en del revir erhålla sådana för befattningshafvande, som behöfva

någon tids ledighet. Det förhåller sig nämligen icke härvidlag såsom

beträffande öfverjägmästares ledigheter, att ordinarie tjänstemän finnas,

som kunna förpliktas att åtaga sig vikariatsförordnande, utan är man

i fråga om nu förevarande befattningshafvare vid ledighet hänvisad till

de vikarier, som kunna erhållas bland tillgängliga extra arbetskrafter.

Härtill kommer att i hvarje fall med den väsentliga förhöjning i själfva

lönen, jag i öfverensstämmelse med kommittén ämnar föreslå, de ordinarie

tjänstinnehafvarnas berättigade intressen torde vara behörigen tillgodosedda.

Enligt min uppfattning böra således aflöningsformerna vara

för öfverjägmästare lön, ålderstillägg, ortstillägg, tjänstgöringspenningar

och respenningar; samt

för jägmästare och kromjägare lön, ålderstillägg, tjänstgöringspenningar

och respenningar.

Därtill skulle, utan att inräknas i själfva atiöningen, komma för

öfverjägmästare bidrag till kostnaderna för expeditions- och arkivlokal

samt för vissa kronojägare hyresersättning.

Aflöning s- Beträffande de belopp, med hvilka de olika aflöningarua böra utgå,

Mopp. och härvid först de för öfverjägmästare föreslagna har domänstyrelsen icke

jägmästare. erinra mot kommitténs förslag i fråga om lön och ålders
tillägg.

Äfven jag biträder kommitténs förslag i denna del.

Ortstillägg förekommer, som nämnts, icke såsom aflöningsform i

kommitténs förslag. Vid bedömandet först och främst af frågan til]

hvilka öfverjägmästare ortstillägg böra utgå, vill jag erinra, att af hvad

som förekommit vid beslutande af förslaget till lönereglering för statskontoret

framgår, att man därvid i första hand tänkt på sådana tjänste
-

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Statsutskottets Utlåtande Av o 10.

män, som till följd af sin tjänst äro nödgade att bo antingen i hufvudstaderi

eller i någon residensstad, såsom tjänstemän vid de centrala

ämbetsverken och hofrätterna samt vid länsstyrelserna, Någon sådan

nödvändighet föreligger icke för öfverjägmästarna, äfven om de, såsom

jag förut framhållit, till följd af eu del förhållanden närmast åro hänvisade

att bo i stad eller å eller invid någon tätare bebyggd ort. Någon

uppdelning af distrikten i klasser efter lefnadskostnaderna i vissa städer

låter sig således icke verkställa, utan måste uppdelningen ske efter

allmännare grunder. Jag har tänkt mig att i förevarande fall landet

i dess helhet lämpligen skulle kunna uppdelas i två stora områden,

det ena, omfattande de fyra nordligaste distrikten, med ortstillägg och

det andra, omfattande öfriga distrikt, utan ortstillägg.

Beträffande beloppet af det ortstillägg, som skulle tillkomma

öfverjägmästare inom förstnämnda område, har detta tillägg synts mig, vid

jämförelse med hvad som bestämts för med öfverjägmästare närmast jämförliga

befallningshafvande vid statskontoret, böra föreslås till 400 kronor.

Beträffande de af kommittén för öfverjägmästare föreslagna tjänstgöringspenningar

har domänstyrelsen dels ansett de ifrågasatta beloppen

höra i allmänhet höjas dels ock hemställt om eu genomgående gradering

af tjänstgöringspenningarnas belopp efter distriktens belägenhet.

Såsom skäl för sistnämnda åtgärd bär styrelsen anfört, att förutan eu

sådan gradering svårigheter syntes kunna uppstå att för skötseln af

de minst gynnsamt belägna distrikten erhålla lämpliga krafter.

Hvad styrelsens förslag i förstnämnda hänseende angår, anser jag

mig höra biträda detsamma. Hvad däremot den ifrågasatta graderingen

beträffar, synes mig eu dylik uppdelning af distrikten mindre lämplig.

Öfverjägmästarbefattningarna äro nämligen af den beskaffenhet, att det

arbete, som fordras af deras innehafvare, är ungefär detsamma i samtliga

distrikt, på samma gång som ju äfven i de södra delarna af landet

på dem måste ställas samma, om ej högre, kraf på kunskaper och förmåga

att leda underordnades arbete som i de nordligare trakterna med

där ännu rådande extensivare former för skogarnas skötsel. Den af

styrelsen antydda fåran för att utan den föreslagna graderingen svårigheter

skulle uppstå att för de nordligare distrikten erhålla lämpliga

krafter, torde i hufvudsakligaste man vara afvärjd genom ett bifall

till mitt förut framställda förslag om ortstillägg för innekafvarna af

vissa öfverjägmästarbefattningar.

Jag anser alltså, att tjänstgöringspenningarna böra utgå med lika

belopp för samtliga öfverjägmästare och bestämmas till 2.800 kronor

för hvar.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Jägmästare.

Äfven i fråga om respenningar^ har domänstyrelsen i anslutning

till de framställningar, som gjorts från öfverjägmästarnas sida, hemställt

om förhöjning af de af kommittén föreslagna belopp. Därjämte

har styrelsen föreslagit en mera ingående gradering af distrikten än den,

hvarom kommittén hemställt.

För min del har jag, väsentligen med hänsyn till den af mig redan

förut framhållna vikten af att respenningarna i allmänhet bestämmas

så, att i hvarje fall visshet finnes, att de ej blifva för sitt ändamål

otillräckliga, icke velat motsätta mig en höjning uti ifrågavarande

hänseende i förhållande till hvad kommittén föreslagit. Däremot har

jag ej blifvit öfvertygad om behofvet af en så detaljerad gradering

som den styrelsen föreslagit.

Jag anser alltså, att respenningar lämpligen böra utgå

med 1,600 kronor till öfverjägmästarna i Luleå, Skellefteå och

Umeå distrikt;

med 1,400 kronor till öfverjägmästarna i Mellersta Norrlands,

(fälle—Dala och Bergslags distrikt;

med 1,200 kronor till öfverjägmästarna i Östra, Västra och Smålands

distrikt; samt

med 900 kronor till öfverjägmästaren i Södra distriktet.

I fråga om det bidrag till kostnaderna för expeditions- och arkivlokal,

som enligt det förutsagda jämväl skulle utgå till öfverjägmästarna,

har domänstyrelsen hemställt om en höjning i beloppet af detta bidrag

från af kommittén föreslagna 400 kronor till 500 kronor.

För min del håller jag före, att det af kommittén föreslagna

beloppet bör vara för sitt ändamål tillräckligt.

Beträffande den af kommittén för jägmästare föreslagna lön har

domänstyrelsen icke haft något att erinra; och finner äfven jag det

föreslagna beloppet vara väl afvägdt.

Ej heller anser jag hvad domänstyrelsen anfört ifråga om kommitténs

förslag beträffande älderstillägg åt jägmästare vara af beskaffenhet

att föranleda afvikelse från hvad kommittén hemställt,

T fråga om jägmästares tjänstgöringspenningar har styrelsen

ifrågasatt en väsentlig höjning i förhållande till hvad kommittén föreslagit

i förening med eu genomgripande omgruppering af reviren,

afseende att i än högre grad än kommittén gjort taga hänsyn till de

svära tjänstg-öringsförhällanden. som råda inom vissa revir.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o JO.

183

I)å jag ansett mig icke böra föreslå några ortstillägg för jägmästare,

samt de förhållanden, under hvilka dessa tjänstemän äro hänvisade

att verka, förete högst betydande åtskillnader, har jag funnit

mig höra biträda domänstyrelsens hemställan i fråga om revirens gruppering;

och jag anser mig äfven böra upptaga domänstyrelsens förslag

till höjning af tjänstgöringspenningarnas belopp. De af kommittén

föreslagna sammanlagda aflöningsbeloppen synas mig nämligen väl låga.

En jägmästare torde i aflöningshänseende böra hänföras till en klass

mellan andra och första gradens tjänstemän i centralt ämbetsverk. 1

anslutning till denna uppfattning har ock kommittén föreslagit begynnelseaflöniugen,

respenningarna oberäknade, för jägmästare med

tjänstgöring under normala förhållanden till sammanlagdt 4,100 kronor,

samt högsta begynnelseaflöningen till 4,900 kronor, medan kommittén

i sitt principbetänkande ansett en första gradens tjänsteman vid centralt

ämbetsverk böra tilldelas en begynnelseaflöning af 3,800 kronor och en

ändra gradens tjänsteman 5,300 kronor. Genom Kungl. Maj:ts och Riksdagens

beslut höjdes i fråga om statskontoret dessa aflöningar till, hvar

i sin ordning, 4,000 kronor och 5,800 kronor. De sålunda beslutade aflöningsbeloppen

har kommittén ock upptagit i sina efter aflåtandet af den

nådiga propositionen angående ny aflöningsstat för statskontoi’et afgifna

förslag. I analogi härmed synes äfven en höjning af de af kommittén för

jägmästare föreslagna aflöningsbeloppen böra företages; och för att ej verka

ändring i beloppet af den pension, jägmästare efter erhållet afsked skulle

äga uppbära, hvilken pensions storlek synes mig vara af kommittén

väl beräknad, har jag ansett denna höjning böra förläggas till tjänstgöringspenningarna.

Jag anser alltså, att tjänstgöringspenningar böra anvisas med

3,000 kronor till jägmästarna i Pajala, Tärendö, Juckasjärvi, Storbackens,

Pärlälfvens, Jockmocks, Varriså, Arjeplogs, Malmesjaurs, Sorsele,

Stensele och Vilhelmina revir;

2,800 kronor till jägmästarna i Gellivare, Råneträsks, Öfre Byske,

Arvidsjaurs, Norra Lycksele, Södra Lycksele, Åsele, Fredrika, Tåsjö,

Härjedalens, Sårna och Transtrands revir;

■ -• 2,600 kronor till jägmästarna i Jorneå, Ängeså, Kalix, Råneå,

Bodens, Ålfsby, Piteå, Jörns, Norsjö, Burträsks och Degerfors revir;

2,400 kronor till jägmästarna i Bjurholms, Anundsjö, Junsele,

Norra Jämtlands, Västra Jämtlands och Österdalarnas revir;

2,200 kronor till jägmästarna i Hernösands, Medelpads, Östra

Jämtlands, Norra Hälsinglands, Västra Hälsinglands, Västerdalarnas och

Klotens revir; samt

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

2.000 kronor till jägmästarna i Gästriklands, Kopparbergs, Ålfdals,

Arvika, Karlstads, Askersunds, Örebro, Grönbo, Köpings, Västerås, Enköpings.

Norra Roslags, Örbyhus, Stockholms, Gripsholms, Nyköpings,

Ombergs, Finspångs, Kinda, Gottlands, Granviks, Tivedens, Vartofta,

Kinne, Slättbygds, Dalslands, Hunnebergs, Marks, Svältornas, Bohus,

Tjust-s, Kalmar, Ölands, Eksjö, Jönköpings, Västbo, Sunnerbo. Värends,

Blekinge—Åhus, Malmöhus, Ångelholms och Hallands revir.

Vid bifall härtill skulle begynnelseaflöningen till jägmästare i

revir med normala tjänstgöringsförhållanden blifva 4.300 kronor samt

liögsta begynnelseaflöningen 5,300 kronor.

Äfven i fråga om respenningarna för jägmästare innefattar domänstyrelsens

förslag en genomgående såväl omgruppering af reviren som

ökning af beloppen. Med hänsyn till den af mig förut framhållna betydelsen

af att respenningarna icke sättas för lågt och till den kännedom

domänstyrelsen måste anses besitta angående de sannolika reskostnaderna

inom de olika reviren, har jag ansett mig böra jämväl i

denna del i hufvudsak tillmötesgå de af styrelsen uttalade önskemål.

Jag har gjort detta så mycket hellre, som jag är förvissad om, att

den ökade utgift, som härigenom ådrages statsverket, genom den

ökade kontroll, vederbörande kommer i tillfälle att utöfva, kommer

statsverket till godo genom allt mer stegrad intensitet i handhafvande!

af skogsvården inom de olika reviren.

T ett fall kan jag emellertid ej ansluta mig till styrelsens uppfattning,

nämligen så vidt styrelsen föreslagit skyldighet för vissa jägmästare

att hålla tjänsteliäst och i anslutning härtill uppfört nämnda

jägmästare i högre grupp än de eljest skulle tillhöra. Styrelsen har

icke anfört några skäl för sitt förslag i denna del, och tillräcklig anledning

till en föreskrift i berörda afseende synes under nuvarande förhållanden

icke föreligga.

I anslutning till hvad jag sålunda anfört anser jag, att respenningar

böra anvisas med

1.000 kronor till jägmästarne i Pajala, Torneå, Tärendö, Jukasjärvi,

Ängeså, Kalix, Råneå, Storbackens, Pärlälfvens, Jockmocks, Varriså, Arjeplogs,

Malmesjaurs, Öfre Byska. Arvidsjaurs, Älfsby, Piteå, Jörns, Norsjö.

Burträsks, Degerfors, Norra Lycksele, Södra Lycksele, Asele, Sorsele,

Stensele, Vilhelmina, Tåsjö, Härjedalens, Sårna och Transtrands revir;

900 kronor till jägmästarna i Gellivare, Råneträsks, Fredrika,

Norra Hälsinglands, Västra Hälsinglands och Österdalarnas revir;

800 kronor till jägmästarna i Bodens, Bjurholms, Anundsjö, Junsele,

Hernösands, Medelpads, Norra Jämtlands, Östra Jämtlands, Västra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

18 r,

Jämtlands, Gästrikslands, Kopparbergs, Västerdalarnas, Älfdals, Arvika,

Stockholms, Finspångs, Kinda, Dalslands, Bohus, Tjusts, Värends och

Blekinge—Åhus revir;

700 kronor till jägmästarna i Karlstads, Örebro, Askersunds, Västerås,

Enköpings, Nyköpings, Granviks, Tivedens, Vartofta, Marks,

Svältornas, Kalmar, Eksjö, Jönköpings, Västbo, Sunnerbo, Malmöhus,

Angelliolms och Hallands revir;

600 kronor till jägmästarna i Klotens, Grönbo, Köpings, Norra

Roslags, Örbyhus, Gripsholms, Ombergs, Gottlands, Kinne och Slättbygds

revir; samt

500 kronor till jägmästarna i Hunnebergs och Ölands revir.

Hen förhöjning domänstyrelsen föreslagit i tjänstgöringspennin- Kronojägm-c.

garna för kronoj ägare i de nordligaste länen torde vara af förhållandena

påkallad, då, enligt hvad jag förut anfört, ortstillägg synts mig

icke böra förekomma för dylika befattningshafvande. Ej heller kan jag

annat än biträda styrelsens förslag i fråga om kronojägarnas respenningar.

Det synes mig nämligen vara af synnerlig vikt, att kronojägarna

icke af ekonomiska anledningar betagas den rörlighet en hvar inom

sin bevakningstrakt, som är ett nödvändigt villkor för att de skola

kunna väl fylla sin plats, på samma gång som, såsom domänstyrelsen

framhållit, det ju kan sättas i fråga, om ej kommitténs förslag i denna del

till följd af dagarfvodenas borttagande för vissa af kronojägarna skulle

kunna anses innebära en försämring af deras aflöningsförmåner. Att

vederbörande kr onoj ägare själfva uppfattat saken så, kan möjligen slutas

af den enstämmighet, med hvilken de i de af dem öfver kommitténs

förslag afgifna yttranden uttalat sig emot dagarfvodenas försvinnande.

I öfrigt har jag ej anledning att frångå kommitténs förslag beträffande

nu ifrågavarande befattningshafvande.

Jag anser alltså, att lön och ålderstillägg samt hyresbidrag till

kronojägare böra utgå enligt de af kommittén angifna grunder, men

att tjänstgöringspennin gar och respenningar för dem böra fastställas i

öfverensstämmelse med hvad domänstyrelsen föreslagit.

Lika med kommittén anser jag slutligen, att skogsstatens tjänstemän

icke böra i vidare mån betungas med renskrifningsgöromål, och

att fördenskull erforderliga anslag till bekostande af renskrift böra åt

vederbörande anvisas. Då emellertid medel härtill böra tagas från

reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af

skogsväsendet i allmänhet, inverkar ej detta förhållande på aflöningsstaten.

I enlighet med hvad jag sålunda anfört tillåter jag mig framlägga

följande förslag till stat, att gälla från och med år 1909:

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft.

24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Lön

Tjänstgö- 0rts.

[ ringspett- tillägg I Summa

| mngar |

1

3

1

5

1

11

1

11

1

10

1

5

1

6

1

it

1

155

1

61

1

163

Aflöning.

öfverjägmästare

»

»

jägmästare

kronoj ägare

|(i Norrbottens och Västerbottens

län samt ij

Särna socken med Idre

kappellag af Kopparbergs

län.

« inom öfriga norrländska)

llän, inom öfriga delarj

■j af Kopparbergs län samt:

(Värmlands län.

öfriga delar af landet.

f i

4,000

12,000

4,000

20,000j

2,300!

25,300!

2,300

25,300j

2,300,

23.000

2,300

11,500

2,300

13.800

2,300

94,300

600

93.000

600

36,600

600

97.800

2,800|

8,4001

2,800

14,000!

3.000

33.000

2,8001

30,800

2,600!

26.000

2,400

12,000

2,200

13,200

2.000

82,000

700

108.500

t

600

36,600

500

81.500

400

1,200

7.200

21,600!

6,800!

34,000''

5.300

58,300

5,100

56.100

4,900

49,000

4,700

23,500

4,500

• 27,000

4.300

176.300

1.300

201,500

1.200

73,200

1.100

179.300

Respenningar.

Summa : 476,200 468,400 1,600 946,200

3 öfverjägmästare (å

1,600 kr.) 4,800 kr

3

(å

1,400 kr.) 4,200 »

3

»

(ä

1,200 kr.) 3,600 »

1

»

900 »

31

jägmästare

(å

1,000 kr.) 31.000 »

6

»

(å

900 kr.) 5,400 »

,22

(å

800 kr.) 17,600 »

19

(å

709 kr.) 13,300 »

10

(å

600 kr.) 6,000 »

2

(å

500 kr.) 1,000 »

156

kronojägare

(å

250 kr.) 39,000 »

50

(å

200 kr.) 10,000 »

41

»

(a

150 kr.) 6,150 »

76

»

(å

100 kr.) 7,600 »

59

»

(ä

50 kr.) 2,950 »

Hyresersättning.

10 öfverjägmästare för expeditionslokal

(å 400 kr.) 4,000 kronor.

238 kronojägare (å 100 kr.) 23,800 »

Summa I

l

153,500

27,800

[Efter 5 år kan lön

\ höjas med 600 k

I nor.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 400

kronor, efter ytter-:

ligare Öar likaledes

med 400 kronor

samt efter än ytterligare

5 år äfvenledes

med400 kronor.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 100 kro

nor, efter ytterli

gare 5 år likaledes

( med 100 kronor samt

f efter än ytterligare

5 år äfvenledes med

100 kronor. Där bostadslägenhet

saknas,

utgår hyresersättning

med 100

kronor.

!

|1,127,500

i inäol Inneli.% •’ägmiis,t,are $iler kronojägare boställe, skall boställets uppskattade afkomst afgå

afdrag r£n moetsvSarande skälig & Metare UpplåteS ^adslägenfet, »kall han vidkännas

s. 187 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

187

Den sålunda af mig föreslagna statens slutsumma, 1,1 ‘27,500 kronor,

understiger med 21,950 kronor slutsumman i den af domänstyrelsen

föreslagna staten, 1,149,450 kronor, men öfverstiger den af kommittén

föreslagna statens slutsumma, 1,042,150 kronor, med 85,350

kronor. Sistnämnda belopp bör emellertid, för att jämförelsen skall

blifva riktig, minskas med dels 4,000 kronor, motsvarande sammanlagda

beloppet af de för öfverjägmästare föreslagna bidragen till kostnaderna

för expeditions- och arkivlokaler, livilket belopp af kommittén föreslagits

skola utgå af reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet men af mig upptagits i staten,

dels ock de belopp, som af mig beräknats för aflöning af innehafvare!!

af den från och med innevarande år nyinrättade jägmästarbefattningen.

I förhållande till den nu gällande statens slutsumma, 682,500

kronor, innebär den af mig föreslagna staten en förhöjning å 445,000

kronor, med livilket belopp således det nuvarande anslaget för skogsstaten

skulle behöfva höjas.

Detta är, såsom jag förut nämnt, i riksstaten upptaget till 680,108

kronor eller 2,392 kronor lägre än den gällande statens slutsumma,

beroende på att afdrag beräknats för afkastningen af till skogsstaten

anslagna boställen. Afkastningen af dessa boställen uppgår emellertid

för närvarande till högre belopp och, äfven om växlingar kunna inträffa,

torde anslagets slutsumma kunna jämnas något nedåt. Läggas till nyssnämnda

belopp, 680,108 kronor, förenämnda 445,000 kronor blir summan

1,125,108 kronor, hvilken summa i anslutning till det nyss sagda

torde kunna jämnas till 1,125,000 kronor, då ökningen i förhållande

till den nuvarande staten blir 444,892 kronor.

Ifråga om de af kommittén förslagna allmänna villkor och bestämmelser

för åtnjutande af de nya löneförmånerna har jag i vissa

detaljer redan yttrat mig. I detta sammanhang torde jag emellertid

böra göra ytterligare några erinringar.

Såsom jag förut nämnt, har Kungl. Maj:t vid olika tillfällen

efter Riksdagens hörande medgifvit vissa innehafvare af befattningar

vid skogsstaten personlig rätt att för ålderstillägg tillgodogöra sig

föregående tjänstgöring, som enligt gällande bestämmelser eljest icke

skulle medfört sådan förmån. Denna rätt bör uppenbarligen lämnas

oförkränkt af den nya löneregleringen.

Bland de slag af tjänstgöring, som vederbörande sålunda fått

räkna sig till godo, ingår äfven till väsentlig del lärarverksamhet vid

med statsmedel understödd enskild skogsskola. Då det, därest dugande

lärarkrafter alltjämt skola kunna påräknas vid dylika skolor, torde blifva

af nöden, att äfven för framtiden liknande förmån må kunna få tillgodo
-

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

njutas, synes ett stadgande, som öppnar möjlighet härför, böra intagas

bland ifrågavarande villkor och bestämmelser.

Någon lagbestämd rätt till semester har jag i likhet med kommittén

ansett icke böra tillerkännas befattningshafvare vid skogsstaten.

Ytterligare torde här böra erinras, att till följd af nästlidna års

Riksdags beslut, särskildt i fråga om statskontoret, vissa förändringar

i hvad kommittén föreslagit synas böra vidtagas för vinnande af öfverensstämmelse

med hvad som blifvit bestämdt för statskontoret.

Jag hemställer alltså, att för åtnjutande af de af mig föreslagna

nya aflöningsförmånema måtte bestämmas följande allmänna villkor och

bestämmelser, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid skogsstaten skall vara

underkastad såväl den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden som ock den reglering af tjänstgöringsområde, som i

allmänhet kan varda stadgad, vare sig vid en möjligen inträdande förändrad

organisation af skogsstaten eller särskilda delar däraf eller eljest;

samt i sådant hänseende särskildt vara pliktig, att med bibehållande

af den tjänstegrad och den aflöning han innehar, respenningarna dock

jämkade efter förhållandena, fullgöra de nya eller förändrade tjänstegöromål,

som efter eu dylik omorganisation kunna varda honom ålagda;

att med ordinarie beiattning'' vid skogsstaten icke må förenas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat, med undantag

af tjänstebefattning vid skogsskola, där sådan befattning är och fortfarande

anses böra vara med tjänst vid skogsstaten förenad:

att med ordinarie befattning vid skogsstaten ej heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk

eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,

så framt ej domänstyrelsen, uppå därom gjord framställning och efter

Pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses

inverka kinderligt för tjänstgöringen vid skogsstaten, finner uppdraget

eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas:

att öfverjägmästare alldeles icke och jägmästare endast inom

de gränser, domänstyrelsen bestämmer, äger åtaga sig skogsförrättningar

åt enskilda;

att tjänstgörings- och respenningar få uppbäras endast för den

tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort, men för den tid, han

varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den. som uppehållit befattningen

;

s. 189 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande. N:u JO.

189

att den, soi 11 af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, tiger

■uppbära hela lönen jämte ortstillägget, dar sådant utgår, men att den,

som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda

uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller

eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att

under ledigheten, utöfver sina tjänstgörings- och respenningar, afstå

så mycket af lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till befattningshafvande för tid, hvarunder

lian afliållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att därest befattningshafvande varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af domänstyrelsen

pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall

under tiden innehållas, såvida ej domänstyrelsen finner skäligt låta

honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall för öfverjägmästare jägmästare skall vara

sk villig att, om han förordnas till öfverjägmästare, bestrida denna befattning

mot åtnjutande af de för densamma anslagna tjänstgöringsoch

respenningar — i stället för egna tjänstgörings- och respenningar

samt den fyllnad i aflöning, som må betingas däraf, att hans tjänstgöringspenningar

såsom jägmästare öfverstiga öfverjägmästares tjänstgörings - penningar. dock ej längre än sammanlagdt tre månader under ett och

samma kalenderår; .

att beträffande förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af tjänst i samma tjänstegrad tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvare!! under

mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda

förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, pa grund af förordnande,

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdiag,

och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem

år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen, därest sådan kan

ske. efter än ytterligare fem år, äfvenledes på samma villkor, under

iakttagande, hvad hvar och eu af omförmälda löneförhöjningar angår,

att den högre aflöningen ej får tillträdas förrän vid början af kalenderåret

näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;

börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som före den

nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från det han till tjänsten

utnämndes eller, i följd af frågan om reglering af löneförhållandena

m. m. vid skogsstaten. därå erhöll allenast förordnande;

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

att i fråga om rätt till löneförhöjning af omförmälda slag öfverjägmästare

jämväl må räkna sig till godo den tid, hvarunder han

vant direktor vid skogsinstitutet, samt jägmästare den tid, hvarunder

han innehaft befattning såsom direktör eller lektor vid skogsinstitutet

föreståndare eller underlärare vid statens skogsskola, äfvensom kronojägare

den tid, hvarunder han varit skogsrättare vid statens skogsskola,

vare sig befattningen innehafts på grund af fullmakt eller konstitutorial

eller pa grund af förordnande i följd af frågan om förnyad

organisation af den allmänna skogsundervisningen in. in.:

att jägmästare äfven må för tillgodonjutande af ifrågavarande

löneförhöjning räkna sig till godo den tid, hvarunder han varit föreståndare

för enskild skogsskola, som åtnjutit understöd af statsmedel

eller underlärare vid dylik skola, i den män Kungl. Maj:t finner sådan

skola hora i förevarande hänseende likställas med statens skogsskola,

eller hvarunder han innehaft befattning såsom statens skogsingenjör’

samt den tid, hvarunder lian varit ordinarie tjänsteman i första lönegraden

hos domänstyrelsen, i sistberörda hänseende dock under de

villkor i öfrig!, som gälla för åtnjutande af fastställda aflöningsförmåner

för nämnda styrelse;

att jägmästare, som genom särskilt nådigt beslut berättigats att

undei nu gällande lönestat för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna sm

äfven annan tjänstgöring än som eljest skulle medfört dylik förmån,

i hvarje fall må äfven efter öfvergång till den nya staten tillgodonjuta

den rätt till tjänstearsberäkning, som sålunda medgifvits honom;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder

som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinneliafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed.

Hvad i förenämnda nådiga bref den 29 november 1889 och den

29 maj 1896 stadgas angående ersättning åt tillförordnad kronojägare

vid ordinarie innehafvarens sjukdom, beröres uppenbarligen icke af nu

föreslagna villkor och bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande X:o 1<>- 101

Slutligen torde, i analogi med livad som ägt rum i fråga om statskontoret,

böra meddelas bestämmelser angående öfvergång till den nya staten.

.1 fråga om den extra personalen och därvid först den förvaltande

och bevakande personalen har domänstyrelsen i denna del ej haft annat

att erinra mot kommitténs förslag, än att styrelsen ifrågasatt en successiv

arfvodesförhöjning i två grupper åt öfverjägmästareassistenter och skogstaxatorer

i de fem nordligaste distrikten. För min del kan jag ej i hela

dess utsträckning gilla denna styrelsens framställning. Däremot anser

jag en arfvddesförhöjning motsvarande hälften af öfverjägmästares ortstillägg

eller med 200 kronor för öfverjägmästareassistenter och skogstaxatorer

i de fyra nordligaste distrikten vara skälig. Ett bifall härtill

skulle medföra en höjning i jämförelse med kommitténs förslag af

1,600 kronor, men på samma gång innebära en utgiftsminskning i

förhållande till styrelsens förslag å samma belopp.

I öfrigt har jag icke något att erinra mot kommitténs förslag

och framställningar i fråga om denna del af skogsstatens extra personal.

Den höjning i reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet, som skulle föranledas af

den af mig sålunda ifrågasatta arfvodesförbättringen, kan i rundt tal

beräknas till 110,000 kronor.

Som nämndt har domänstyrelsen gjort framställningar, åsyftande

anvisande medel för anställande från och med innevarande år af två

sk ogsingenj örer.

Hvad till stöd för dessa framställningar anförts, synes mig till

fullo styrka behofvet af ytterligare en skogsingenjör förutom den, som

redan finnes anställd, och anser jag mig därför böra i denna del

biträda hvad styrelsen hemställt.

Då för innevarande år erforderliga medel finnas disponibla å reservationsanslaget

för året till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet, erfordras ej någon framställning till Riksdagen

om särskildt anslag för detta år, utan torde allenast erfordras

en hemställan om Riksdagens medgifvande därtill, att af årets reservationsanslag

för ändamålet erforderliga medel må af Eders Ivungl. Maj:t

anvisas. För följande år torde däremot en kostnaderna motsvarande

höjning uti ifrågavarande anslag böra beräknas.

Såsom jag förut nämnt, är för närvarande till den fast anställda

skogsingenjörens aflöning och resor anvisadt ett belopp af 3,300 kronor.

Af detta belopp utgå 2,000 kronor såsom arfvode, hvarefter återstoden

i mån af behof användes till bekostande af skogsingenj örens resor.

Domänstyrelsen har nu föreslagit, att arfvodet för hvardera skogsingenjören

framdeles måtte utgå med 3,000 kronor eller med 1,000 kronor

Den extra

personalen.

Förvaltande

cell bevakande

personal.

Skogs
ingenjörer.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Statens skogsförsöksanstalt.

mer än nyssnämnda nu utgående arfvode. I sammanhang härmed har

styrelsen beräknat, att för hvardera af två skogsingenjörer skulle för

framtiden erfordras ett belopp af 3,800 kronor eller 500 kronor mera

än som för närvarande är anvisadt för den nu anställde skogsingenjören.

Att styrelsen kunnat beräkna det erforderliga beloppet till nämnda

summa, beror enligt de upplysningar, jag inhämtat, på att skogsingenjörens

reskostnader, oaktadt han, som nämndt, varit flitigt anlitad,

aldrig öfverstigit 800 kronor. Tillhopa skulle emellertid enligt styrelsens

förslag för två skogsingenjörer erfordras ett belopp af 7,600 kronor.

Den sålunda ifrågasatta arfvodesförhöjningen synes mig vid jämförelse

med de arfvoden, jag ansett mig böra föreslå för öfriga extra

tjänstemän, vara skälig; och biträder jag således styrelsens hemställan

äfven i denna del.

Nyssnämnda belopp, 7,600 kronor, öfverstiger det nu till aflöning

åt statens skogsingenjör anvisade beloppet, 3,300 kronor, med 4,300

kronor, med hvilken sistnämnda summa reservationsanslaget till kronoskogarnas

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet

således vid bifall till hvad jag ansett mig böra i förevarande hänseende

förorda skulle behöfva höjas.

För personalen vid statens skogsförsöksanstalt har domänstyrelsen

föreslagit väsentliga arfvodesförbättringar.

Sålunda har styrelsen först och främst hemställt, att arfvodet för

föreståndaren måtte höjas från 3,000 kronor till 4,000 kronor.

Då emellertid föreståndaren för närvarande utöfver arfvodet uppbär

lön såsom ordinarie jägmästare, och han i denna egenskap enligt

mitt förslag till lönereglering för skogsstatens ordinarie personal skulle

komma i åtnjutande af en väsentlig löneförhöjning, har jag ansett mig

icke böra, så länge nämnda anordning fortfar, för honom föreslå äfven

förhöjning i arfvodet såsom föreståndare. Föreståndarens sammanlagda

aflöning skulle ändå komma att uppgå till sammanlagdt, därest han

åtnjuter lön såsom jägmästare i första ålderklassen, 5,300 kronor, och,

därest han uppbär lön såsom jägmästare i högsta åldersklassen, 6,500

kronor, livilket sistnämnda belopp jämnt motsvarar den aflöning, som, på

sätt jag längre fram får tillfälle att vidare beröra, kommittén föreslagit

skola kontant utgå till direktör vid skogsinstitutet i högsta åldersklassen.

Därest mitt förslag till aflöningsstat för den ordinarie personalen

vid skogsstaten vinner bifall, bör, på sätt löneregleringskommittén erinrat,

det nu i staten för skogsförsöksanstalten intagna förbehållet om

ersättning till föreståndare vid anstalten, som är ordinarie jägmästare,

för hvad han af nu utgående ålderstillägg är skyldig afstå till vikarie, utgå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande, Ako 10.

19.°.

För botanisten har domänstyrelsen föreslagit en arfvodesförbättring

frän 3,000 till 6,000 kronor.

Det ai’fvode styrelsen sålunda föreslagit skola utgå till botanisten

motsvarar den slutaflöning, kommittén föreslagit för lektor vid skogsinstitutet.

Mig synes detta arfvode väl högt tilltaget, men torde dock

med hänsyn till de kraf, som numera ställas på nämnde tjänsteman,

någon arfvodesförbättring vara af omständigheterna påkallad.

Då för öfverassistent vid centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet begynnelseaflöningen bestämts till 4;000 kronor samt

slutaflöningen till 5,000 kronor, har jag ansett arfvodet åt botanisten

vid skogsförsöksanstalten skäligen kunna bestämmas till 4,500 kronor.

För assistenterna vid skogsförsöksanstalten har styrelsen föreslagit,

att arfvodena måtte bestämmas till 3,500 kronor hvardera.

För min del har jag ansett samma arfvoden kunna begränsas till

3,000 kronor hvartdera eller samma belopp, som enligt mitt förslag

skulle utgå till öfverjägmästarassistenter i de södra delarna af landet.

Mot styrelsens hemställan om höjning af anslaget till rese- och

traktamentsersättning m. m. har jag icke något att erinra.

Däremot anser jag en af styrelsen i särskild underdånig skrifvelse

den 9 september 1907 gjord framställning, att denna förhöjning måtte

få tillämpas redan från och med år 1908, icke böra föranleda vidare

åtgärd.

Jag tillåter mig alltså att till vederbörlig pröfning framlägga

följande förslag till stat för anstalten att gälla från och med år 1909.

—

Kronor. j

i

Arfvode till föreståndaren.................................................................

3,000 !

» > botanisten .....................................................................

4,500

> »en assistent...................................................................

3,000

3,000

Till rese- och traktamentsersättning samt till aflöning åt

tillfälliga biträden och handtlangning äfvensom till

expensmedel .....................................................................

15,000

Summa kronor

28,500

Sistnämnda belopp 28,500 kronor öfverstiger med 4,625 kronor

den nuvarande statens slutsumma 23,875 kronor, men understiger med

Bih. till Rilcsd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Raft. 25

s. 194 Kontrollera mot PDF

194 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

3,500 kronor slutsumman, 32,000 kronor, i den af domänstyrelsen

föreslagna staten.

För åtnjutande af de i denna stat upptagna aflöningsförmåner

tiar domänstyrelsen föreslagit vissa af mig förut omnämnda villkor och

bestämmelser.

Ehuru jag icke har något väsentligt att erinra mot innehållet

uti hvad styrelsen sålunda föreslagit, anser jag, vid det förhållande att

anstaltens personal endast är tillsatt på förordnande tillsvidare, fastställandet

af aflöningsvillkor i vanlig bemärkelse för ifrågavarande

personal icke vara lämpligt, utan torde de föreskrifter, som i förevarande

hänseende må kunna finnas erforderliga, böra af Eders Kung],

Maj:t meddelas i administrativ väg.

Den sammanlagda höjning i förenämnda reservationsanslag, hvilken

skulle betingas af hvad jag sålunda föreslagit beträffande den till skogsstaten

hörande extra personalen m. m., kan enligt det anförda beräknas

till 118,925 kronor. Detta belopp blifver således att taga i betraktande

vid beräknandet af nämnda anslags storlek för år 1909.

Mot förslaget, att aflöningar och arfvoden skulle så vidt möjligt

utbetalas månadsvis, har jag intet att erinra, och torde jag få tillfälle att

i sinom tid förelägga Eders Kungl. Maj:t förslag i berörda hänseende.

De af mig härförut framställda förslag förutsätta en icke ringa

offervillighet från statsmakternas sida. Redan löneregleringskommittén

har också låtit sig angeläget vara att tillse, om ej å andra sidan ökade

inkomster i en eller annan form skulle kunna samtidigt beredas statsverket.

I detta hänseende bär, på sätt jag förut nämnt, kommittén — jämte

det den uttalat den förhoppningen, att, i den mån det genom förutberörda.

af kommittén föreslagna förenklingar i arbetssättet blefve möjligt för

skogsstatens personal att ägna statsskogarna en intensivare skötsel,

det ock borde kunna förväntas, att däraf skulle följa en stegrad

afkastning — tillika framhållit, att det borde kunna beredas statsverket

ökning i de inkomster, som tillfölle statsverket för skogsstatens bestyr

med skogsskötseln å vissa skogar.

Såvidt kommittén härvid syftat på sitt förslag om indragning

till statsverket af den i förenämnda förordning den 24 juli 1903 omförmälda

utsyningsafgift, anhåller jag att få hänvisa till hvad jag förut

beträffande nämnda afgift anfört.

s. 195 Kontrollera mot PDF

195

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Emellertid har kommittén jämväl ifrågasatt annan grund för

beräknandet af den ersättning, som utgår till statsverket för skogstjänstemännens

befattning med ecklesiastika bostållsskogar, häradsållmänningar

och statens till bergshandteringens understöd anslagna

Då domänstyrelsens förenämnda utlåtande den 25 juli 1907 icke

innehöll något uttalande i anledning af hvad kommittén i sistnämnda

hänseende anfört, anmodade jag i skrifvelse den 28 sistlidna november

styrelsen att uti ifrågavarande hänseende afgifva det yttrande och

inkomma med det förslag, hvartill förhållandena kunde anses föranleda.

Det sålunda infordrade yttrandet och förslaget har den 5 nåstlidna

december af styrelsen afgifvits samt afser jämväl städernas och allmänna

inrättningars hemman; och har jag anledning hoppas, att jag skall

kunna före instundande riksdags slut framlägga slutligt förslag i ämnet.

Emellertid torde jag redan nu kunna nämna, att vid bifall till

styrelsens berörda förslag enbart från ecklesiastiska bostållsskogar skulle

tillföras statverket en årlig inkomst af omkring 142,000 kronor. Från

häradsallmänningar har beräknats ett belopp af 19,134 kronor samt nån

statens till bergshandteringens understöd anslagna skogar 7,971 kronor.

I sitt förenämnda betänkande af den 9 mars 1907 har löneregleringskommittén,

jämlikt nådig föreskrift, afgifvit utlåtande och

förslag äfven i fråga om reglering af aflöngsförhållandena vid de allmänna

skogsläroverken, och omiattar domänstyrelsens förenämnda utlåtande

af den 25 juli 1907 jämväl detta förslag.

Den högre forstliga undervisningen i vart land handhafves, som

bekant, af skogsinstitutet här i Stockholm, medan för den lägre undervisningen

är sörj dt genom dels af staten inrättade skogsskolor och en

kolarskola samt dels en af statsmedel understödd privat skogsskola.

Enligt gällande stadgar för de allmänna skogsläroverken i riket

har skogsinstitutet till ändamål att genom kostnadsfri undervisning

utbilda skickliga skogshushållare och att utveckla skogsvetenskapen på

nationell grund. Undervisningen vid institutet skall hufvudsakligen

omfatta skogsindelning, skogsskötsel, skogsteknologi, botanik, zoologi,

kemi, läran om jordmån och klimat samt agronomi, matematik och

byggnadslära, tillämpade på skogshushållningen, geodesi, linear- och kartritning,

nationalekonomi, skogs- och jaktförfattningar, bokföring och

tjänsteexpedition samt jaktkunskap. Undervisningen är fördelad på

Skoysundervisning

sanstaltema.

Skogsinsti
tutet.

s. 196 Kontrollera mot PDF

Gällande tidt.

196 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

två kurser, en högre för undervisning i samtliga läroämnen till den

omfattning, som erfordras för erhållande af fullständigt afgångsbetyg,

samt en lägre för undervisning i skogshushållningsläran och de viktigaste

bland biämnena. Den lägre kursen, hvilkens genomgående icke berättigar

till inträde såsom tjänsteman i skogsstaten, är hufvudsakligen afsedd

att tillgodose enskilda skogsägares behof af skogsskötare. Den högre

kursen börjar hvarje år den 15 oktober och omfattar en tid af 2 år 2

månader. Undervisningen vid institutet fortgår, omväxlande med praktiska

öfningar i dess grannskap, från den 15 oktober till den 15 juni

med högst tre veckors uppehåll vid jultiden. Den öfriga delen af

hvarje läroår användes till skogsmätning och andra praktiska öfningar

å de för sådant ändamål af domänstyrelsen anvisade skogar. Den lägre

kursen börjar hvarje år den 15 juni och fortgår under ett och ett tredjedels

år för att efter fullbordade praktiska öfningar afslutas den 15

oktober påföljande år.

Lärarpersonalen utgöres, enligt instruktionen, af direktören, två

lektorer samt extra lärare till det antal, den för institutet fastställda

staten upptager.

Den för innevarande år för institutet gällande ordinarie staten

har följande utseende:

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Summa.

j Direktören................................................

3,000

1,500

4,500

/Fri bostad, och vedbrand.

\ Efter 5 år kan lönen

v höjas med 600 kronor.

Lektorn i matematik och skogshushållning ...

2,000

1,500

3,500

i Efter 5 år kan lönen höjas

J med 500 kronor och

j efter 10 år med ytterit''

1 gare 500 kronor.

Lektorn i naturvetenskap ..........................

2,000

1,500

3,500

1 Efter 5 år kan lönen höjas

/ med 500 kronor och

\ efter 10 år med ytterli- 1 gare 500 kronor.

Arfvoden åt extra lärare ...........................

Aflöning till planteringsvaktare ..................

-

—

3,700

600

1,000

Fri bostad och vedbrand.

Till stipendier ...........................

_

> de praktiska öfningama .....................

i » arrendeafgifter för institutets lägenheter

—

-

8,000

och experimentalfält ........................

700

> expens- och underhållsmedel..................

—

_

5,000

Summa kronor

_

-

30,500

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Dessutom liar Riksdagen på. extra stat för år 1908 anvisat Anslag på^x
7.

000 kronor till beredande af ökade extra lärarkrafter vid institutet.

Angående detta anslags tillkomst beder jag få hänvisa dels till den

utredning, kommittén i sitt betänkande lämnat, samt dels till förutvarande

departementschefers yttranden till statsrådsprotokollen den 11

januari 1901 och den 13 januari 1906 beträffande reglerandet för åren

1902 och 1907 af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel. Anslaget

användes till aflönande med ett belopp, motsvarande begynnelselönen

för lektor, 3,500 kronor, af hvardera af två extra lärare, den ena i

skogsteknologi, geodesi, forstlig byggnadslära och bokföring och den

andra i zoologi, geologi med mineralogi samt naturlära.

Beträffande åtnjutandet af de för direktören och lektorerna vid institutet

i staten upptagna aflöningsförmånerna gälla för närvarande, förutom

bestämmelser om skyldighet att afgå vid viss tid och om rätt till pension.

följande allmänna villkor och bestämmelser, nämligen:

att innehafvare af befattning vid skogsinstitutet skall vara undeikastad

den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet och jämkning i åligganden,

som kan varda föreskrifven;

att med ordinarie tjänst vid institutet icke må förenas annan

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat och ej heller annan

tjänstebefattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande

af tjänstgöringen vid institutet;

att direktören alldeles icke och lektor endast inom de gränser,

domänstyrelsen bestämmer, äger åtaga sig skogsförrättningar åt enskilda,

att de med hvarje befattning förenade tjänstgöringspenningar få

uppbäras endast för den tid, tjänstens innehafvare verkligen tjänstgjort,

men skola för den tid, han varit från tjänstgöring befriad, utgå till

den, som förrättat tjänsten;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjänst, äger uppbära

hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskildt uppdrag, kan förpliktas

att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket

af lönen, som för tjänstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att tidpunkten för åtnjutande af det direktören tillerkända ålderstillägg

likasom det åt lektor medgifna första ålderstillägget skall inträda

fem år efter befattningens tillträdande, under villkor att innehafvaren

under mer än fyra femtedelar af denna tid själ! bestridt sin egen eller,

på grund af förordnande, annan statens tjänst och att hans tjänstgöring

därunder varit af beskaffenhet att kunna väl vitsordas, samt

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Lonereg
Urings
kommittén.

med iakttagande att den högre aflöningen ej får tillträdas förrän vid

början af kalenderåret näst efter det år, då den stadgade tjänsteåldern

blifvit uppnådd; och att för rätt till ålderstillägg direktören bör tillgodoräknas

ej mindre den tid, han före den nya statens utfärdande på

nådigt förordnande uppehållit direktörsbefattningen än äfven den tid,

hvarunder han innehaft befattning som öfverjägmästare, och lektor såväl

den tid, hvarunder han likaledes före den nya statens utfärdande enligt

nådigt förordnande bestridt lektorsbefattning vid institutet, som ock den

tid, hvar-under han varit jägmästare eller innehaft befattning såsom föreståndare

för statens skogsskola eller underlärare vid Ombergs skogsskola;

att andra ålderstillägget får af lektor tillträdas efter ytterligare

fem år under enahanda villkor, som gälla beträffande det första ålderstillägget;

samt

att åldertillägg skall räknas till lönen.

Under erinran, att frågan om den allmänna skogsundervisningens

ordnande för det dåvarande vore föremål för utredning af, jämlikt

nådigt bemyndigande, inom departementet tillkallade sakkunniga, har

kommittén i sitt betänkande först berört ett förhållande, för hvilket

jag redan förut varit i tillfälle att redogöra inför Kungl. Maj:t.

Nyssnämnda sakkunniga hafva nämligen i en till mig ställd skrift

anmält, att de vore betänkta på att föreslå eu väsentlig omläggning

af den högre skogsundervisningen, samt att däraf med säkerhet komme

att följa ökade kraf på lärarna i vissa ämnen vid de allmänna skogsläroverken.

De ansåge därför önskligt, att de jämväl erhölle bemyndigande

att afgifva förslag rörande regleringen af löneförhållandena

vid samma läroverk, och anhölle förty om bemyndigande att i samband

med de förslag, som de på grund af redan erhållet uppdrag

kunde finna skäl afgifva, inkomma med förslag äfven i berörda hänseende.

Enligt beslut den 16 november 1906 har Kungl. Maj:t funnit

godt lämna bemälda sakkunniga det äskade bemyndigandet. I anslutning

härtill har kommittén i fråga om skogsinstitutet uttalat

den uppfattningen, att, då i förenämnda sakkunnigas uppdrag äfven

inginge frågan om skogsinstitutets organisation och därutinnan torde

vara att motse förslag om mer eller mindre vidtgående ändringar,

det för närvarande syntes endast böra tillses hvad som, så länge nuvarande

förhållanden bibehölles, borde för institutets personal gälla

uti aflöningshänseende.

Härefter har kommittén anfört hufvudsakligen följande.

A institutets ordinarie stat vore för närvarande uppförda direktör

och två lektorer samt planteringsvaktare. För direktören och lektorerna

s. 199 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet? Utlåtande N:o 10.

199

vore en afsevärd förhöjning i aflöningsförmånerna åt behofvet påkallad.

Deras aflöning borde i hvarje fall icke sättas lägre än hvad som tillkomma

rektor och lektorer vid högre allmänt läroverk. För lärarpersonalen

vid de allmänna läroverken genomfördes ny lönereglering

vid 1904 års riksdag; och den därvid fastställda staten hade sedermera,

om än med vissa afvikelse!’, fått tjäna till ledning vid de löneregleringar,

som år 1905 beslutats för lärare vid sjökrigsskolan, vissa tekniska

läroverk och landtbruksinstituten. Och i proposition till 1907 års

riksdag hade, vid framställande af förslag till lönereglering för veterinärinstitutets

personal, för lektorer äskats samma aflöningsförmåner, som

åtnjötes af lektor vid allmänt läroverk.

Kommittén hade fördenskull ansett sig böra föreslå, att direktören

vid skogsinstitutet erhölle 4,000 kronor i lön och 2,000 kronor i tjänstgöringspenningar,

hvartill skulle kunna efter tio år komma ett ålderstillägg

till lönen a 500 kronor, samt att han dessutom fortfarande

Ange åtnjuta fri bostad och vedbrand, och att lektor vid institutet

erhölle 2,600 kronor i lön och 1,400 kronor i tjänstgöringspenningar,

hvartill skulle kunna komma, efter respektive fem, tio, femton och tjugu

år, ålder still ägg. hvart och ett å 500 kronor, af livilket belopp 350

kronor skulle räknas som lön och 150 kronor som tjänstgöringspenningar.

För planteringsvaktaren syntes aflöningsförmånerna böra bestämmas

i enlighet med hvad af kommittén föreslagits för vaktmästare i

allmänhet vid centrala ämbetsverk eller till 600 kronor i lön och 500

kronor i tjänstgöringspenningar, hvartill skulle kunna efter fem år

komma ett ålderstillägg till lönen å 100 kronor. Och i öfverensstämmelse

med hvad för dylika vaktmästare, enligt kommitténs förslag,

skulle gälla, syntes böra meddelas föreskrift, att, i händelse planteringsvaktaren

i sådan egenskap åtnjöte fri bostad och vedbrand, lönen

skulle minskas med 250 kronor.

Beträffande därefter de extra lärarna vid institutet syntes för de

två af dem. som aflönades från förenämnda på extra stat anvisade

anslag, arfvodet böra höjas till ett belopp, motsvarande den föreslagna

begynnelseaflöningen föl'' lektor vid institutet eller till 4,000 kronor

åt hvardera; och syntes äfven det till aflönande af öfriga extra lärare vid

institutet i stat uppförda beloppet, 3,700 kronor, böra i skälig män

förhöjas och sättas till 5,000 kronor. I

I anslutning härtill har kommittén hemställt:

att aflöningsförmånerna å stat för direktören vid skogsinstitutet

måtte bestämmas till 4,000 kronor i lön och 2,000 kronor i tjänst
-

Förslag till

aflöningar.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Statsutskottets Utlåtande Ko 10.

AfU>ningsvillkor.

göringspenningar jämte fri bostad och vedbrand, hvartill skulle kunna

komma ett ålderstillägg till lönen efter tio år å 500 kronor;

att lektor vid institutet måtte erhålla 2,600 kronor i lön och

1,400 kronor i tjänstgöringspenningar, hvartill skulle kunna komma

fyra ålderstillägg, hvart och ett å 500 kronor, att utgå det första

efter fem år, det andra efter ytterligare fem år, det tredje efter nya

fem år och det fjärde efter än ytterligare fem år, och att af hvarje

ålderstillägg 350 kronor skulle utgöra lön och 150 kronor tjänstgöringspenningar

;

att planteringsvaktaren måtte tilldelas en aflöning af 1,100 kronor,

däraf 600 kronor i lön och 500 kronor i tjänstgöringspenningar, hvartill

skulle kunna komma ett ålderstillägg till lönen efter fem år å

100 kronor;

att föreskrift måtte meddelas därom, att, i händelse planteringsvaktaren

i sådan egenskap åtnjöte fri bostad och vedbrand, lönen skulle

minskas med 250 kronor;

att det å skogsinstitutets stat till arfvoden åt extra lärare uppförda

belopp måtte höjas från 3,700 kronor till 5,000 kronor; samt

att härutöfver till arfvoden åt två extra lärare, den ena i skogsteknologi,

geodesi, forstlig byggnadslära och bokföring samt den andra

i zoologi, geologi med mineralogi och naturlära, måtte på extra stat

anvisas 8,000 kronor.

Beträffande åtnjutandet af de sålunda för den ordinarie personalen

föreslagna aflöningsförmåner har kommittén ansett böra stadgas, förutom

vissa bestämmelser angående skyldighet att afgå och angående rätt till

pension in. m., som af skäl, hvilket jag förut framhållit, icke numera

torde vara erforderliga, följande allmänna villkor och bestämmelser,

nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid skogsinstitutet skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som kan varda föreskrifven, vare sig vid en möjligen

inträdande förändrad organisation af de allmänna skogsläroverken eller

något eller några af dem eller ock eljest;

att med ordinarie befattning vid nämnda institut icke må förenas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid institutet icke heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk

eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom

aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

s. 201 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

201

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,

så framt ej i särskilda fall domänstyrelsen, på grund af förekommande

omständigheter och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag

eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt ä tjänstgöringen

vid skogsinstitutet, finner sådant uppdrag eller sådan tjänstebefattning

kunna fä tills vidare bibehållas eller mottagas;

att direktören vid institutet alldeles icke och lektor endast inom

de gränser, domänstyrelsen bestämmer, äger åtaga sig skogsförrättningar

åt enskilda ;

att tjänstgöringspenningar icke få af tjänstinnehafvare uppbäras

för den tid, han åtnjutit tjänstledighet, utan skola för denna tid utgå

till den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller i behörig

ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten, utöfver

sina tjänstgöringspenningar, afstå så mycket af lönen, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för den tid, hvarunder

han af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af domänstyrelsen

pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden

innehållas, såvida ej domänstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära

något däraf;

att tidpunkten för åtnjutande af det direktören tillerkända ålderstillägg

skall inträda efter tio år, under villkor att han under mer än

fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda

förhöjning i aflöningen, med godt vitsord bestridt sin egen eller,

på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat

offentligt uppdrag;

att, beträffande förhöjning af aflöning för annan tjänstinnehafvare

vid skogsinstitutet efter viss tids fortsatt innehafvande af samma tjänst,

tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år,

under villkor att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord

Bih. till lliksd. Prof. 1908. 4 Samt. 1 Afd. 10 Höft. 26

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst

eller fullgjort annat offentligt uppdrag, och för andra förhöjningen, om

sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, för tredje

förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, på

samma villkor samt för fjärde förhöjningen, i händelse sådan kan äga

rum, efter ytterligare fem år, äfvenledes på samma villkor;

att vidkommande förhöjning i aflöningen såväl för direktör som

för annan tjänstinnehafvare skall iakttagas, att den högre aflöningen

ej får tillträdas förr än vid böljan af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare

därvid tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande

i kraft förflutit från det han till tjänsten utnämndes eller, i följd af

frågan om reglering af löneförhållandena m. in. vid de allmänna skogsläroverken,

erhöll allenast förordnande å tjänsten;

att i fråga om rätt till aflöningsförhöjning af omförmälda slag

direktör vid skogsinstitutet jämväl må räkna sig till godo den tid,

hvarunder han innehaft befattning såsom öfverjägmästare, samt lektor

den tid, hvarunder han varit jägmästare eller innehaft befattning såsom

föreståndare eller underlärare vid statens skogsskola, vare sig befattningen

innehafts på grund af fullmakt, konstitutorial eller, i följd af

frågan om reglering af löneförhållandena m. m. vid skogsstaten och

de allmänna skogsläroverken, endast på förordnande;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstetider,

som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma

förhöjning;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen utgår till månadens slut;

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig upphörande af eller minskning i extra inkomster, som

kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang

därmed;

att enhvar, som med eller efter visst angifvet års ingång tillträder

befattning vid skogsinstitutet, skall vara pliktig att underkasta

sig de villkor och bestämmelser, som varda föreskrifna för åtnjutande

af de nya aflöningsförmånerna; samt

att till de förutvarande innehafvare af dylika befattningar, hvilka

före viss an gifven tidpunkt förklara, att de icke vilja underkasta sig

den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser, och

s. 203 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

203

aom icke lagligen kunna därtill förbindas, allomngsförmåner skola utgå

enligt de för dem dittills gällande grunder.

Beträffande kommitténs förslag uti ifrågavarande del bär domänstyrelsen

först och främst erinrat, att med det ringa belopp, kommittén

föreslagit skola utgå såsom tjänstgöringspenningar åt direktören vid

skogsinstitutet, fara vore, att, därest lian i följd af sjukdom skulle

behöfva åtnjuta tjänstledighet, vikarie för honom ej skulle kunna erhållas

bland institutets lektorer. Styrelsen har fördenskull ansett sig

höra föreslå, att direktörens tjänstgöringspenningar måtte bestämmas

att utgå med 2,400 kronor.

Äfven de för lektor vid skogsinstitutet föreslagna afiöningsförmåner

hafva synts styrelsen vara för låga, och styrelsen bär ansett detta i

all synnerhet gälla i fråga om begynnelselönen samt tjänstgöringspenningarna.

Därest emellertid en mera afsevärd förhöjning af lönevillkoren

ej kunde vinnas, hvilket enligt styrelsens förmenande borde

ske genom att begynnelselönen höjdes med 400 kronor till 3,000 kronor

och tjänstgöringspenningarna med likaledes 400 kronor till 1,800 kronor,

medan ålderstilläggen bibehölles oförändrade, har styrelsen ansett sig

böra till vidare utveckling af sin uppfattning framhålla, att det i hvarje

fall skulle innebära någon ringa förbättring i berörda villkor, om utaf

ett af de föreslagna fyra ålderstilläggen 350 kronor tillädes begynnelselönen

och 150 kronor tjänstgöringspenningarna, medan allenast tre

ålderstillägg skulle ifrågakomma. Vidare har styrelsen ansett, att för

att gorå förmånerna för lektor vid skogsinstitutet mera likställda med

lektors vid Ultuna landtbruksinstitut, hvilken utom sin kontanta aflöning

åtnjöte rätt till boställsvåning, tjänstgöringspenningarna för lektor

vid skogsinstitutet därjämte borde höjas med minst 300 kronor. Styrelsen

har alltså ansett sig böra föreslå, att lektor vid skogsinstitutet

måtte erhålla 2,950 kronor i lön och 1,850 kronor i tjänstgöringspenningar

jämte tre ålderstillägg, hvart och ett å 500 kronor, att utgå

det första efter fem år, det andra efter ytterligare fem år och det

tredje efter än ytterligare fem år, samt att det måtte bestämmas, att

af dessa ålderstillägg 350 kronor skulle utgöra lön och 150 kronor

tjänstgöringspenningar.

De för planteringsvaktaren föreslagna aäöningsförmånerna har

styrelsen ansett böra höjas dels med 100 kronor, att tilläggas tjänstgöringspenningarna,

samt dels sålunda, att han berättigades till äfven

ett andra ålderstillägg å 100 kronor, att tilläggas lönen; och har

Vomänstyr

elsen.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Departements

chefen.

styrelsen erinrat, att vid bifall härtill hans begynnelseaflöning skulle

komma att uppgå till 1,200 kronor, däraf 600 kronor lön och 600

kronor tjänstgöringspenningar, hvartill skulle komma två ålderstillägg

till lönen, hvart å 100 kronor, det ena efter fem och det andra efter

ytterligare fem år.

Slutligen har styrelsen anfört, att, om på sätt styrelsen hemställt

lektors begynnelseaflöning höjdes till 4,800 kronor, äfven förenämnda

å ^ extra stat uppförda anslag till två extra lärare, syntes böra höjas

från af kommittén föreslagna 8,000 kronor till 9,600 kronor, på det

att dessa lärare måtte, såsom kommittén ansett skäligt, komma i åtnjutande

af samma belopp som lektor i lägsta lönegraden.

. Såsom jag af förenämnda sakkunniga inhämtat, är det förslag

till förändring af organisationen af den högre skogsundervisningen och

i följd däraf till ordnande af lärarkrafterna vid densamma, som af dem

kommer att framläggas, af synnerligen genomgripande art. Äfven om

emellertid detta förslag icke skulle komma att oförändradt genomföras,

torde det i hvarje fall endast vara en tidsfråga, huru länge

den nuvarande organisationen skall komma att äga bestånd, liksom

all sannolikhet talar för att den omorganisation, som förr eller senare

synes blifva nödig, kommer att medföra, att åtminstone en del af den

erforderliga lärarpersonalen kommer att uppflyttas till ett högre plan

än den nuvarande lärarpersonalen intager.

Under sådana förhållanden synes det mig emellertid icke vid

behandlingen af kommitténs nu föreliggande förslag böra ifrågasättas

någon förändring uti vare sig institutets organisation eller lärarpersonalens

ställning i förhållande till andra med densamma jämförliga

statstjänares ställning. Jag ansluter mig alltså, såvidt institutets lärarpersonal

angår, till kommitténs uppfattning, att man för närvarande

böi inskränka sig till att tillse hvad som, så länge nuvarande förhallanden

varda bibehållna, bör för nämnda personal gälla i aflönin^shänseende.

Jag är äfven ense med kommittén därom, att de nuvarande aflöningarna

måste anses icke motsvara vare sig de anspråk, som ställas

på lärarna vid institutet, eller de omständigheter, under hvilka de äro

hänvisade att lefva; och anser jag härutinnan sådana förhållanden

föreligga, att redan nu något bör göras för att förbättra personalens

vid institutet ställning.

Kommittén har, såsom af den föregående redogörelsen framgår,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10. 205*

ansett institutets direktör och lektorer närmast böra jämföras med

rektorer och lektorer vid högre allmänna läroverk; och kommittén har

därvid följt den uppfattning, som, enligt hvad den af kommittén lämnade

utredningen visar, jämväl antydts af statskontoret i ett af nämnda

ämbetsverk den 2 november 1905 afgifvet utlåtande öfver en den

28 juli 1905 dagtecknad, sedermera till kommittén från jordbruksdepartementet

öfverlämnad skrift från direktören och lektorerna vid

institutet angående ny lönereglering för dem. Hvad lektorerna angår,

hänvisar ju också sjäifva deras titel till eu sådan uppfattning.

Den mellanställning mellan högre fackskola och högskola, institutet

hittills intagit, såväl som de kompetensfordringar, Indika måste

ställas på lärarna med hänsyn till beskaffenheten och omfattningen af

den undervisning, som för närvarande meddelas vid institutet, torde

också gifva anledning till en jämförelse, om icke direkt med de allmänna

läroverken, så åtminstone med våra landtbruksinstitut, hvilkas

lärarpersonal vid nyligen företagen lönereglering ansetts böra i det

närmaste likställas med lärarpersonalen vid de högre allmänna läroverken.

En ytterligare anledning för mig att jämväl i denna del ansluta

mig till kommitténs uppfattning föreligger därutinnan, att jag, på sätt

kommittén äfven framhållit, så nyligen som nästlidna år ansett mig

böra för lektorerna vid veterinärinstitutet föreslå enahanda aflöningsförmåner

som de, hvilka kommittén nu föreslagit för lektorerna vid

skogsinstitutet, samt detta mitt förslag vunnit såväl Kungl. Maj:ts som

Riksdagens bifall.

Beträffande lektorerna har domänstyrelsen ej heller anfört några

särskilda skäl för sitt uttalande, att de af kommittén föreslagna

aflöningsbeloppen skulle vara för låga; och hvad angår det af styrelsen

för den föreslagna höjningen af direktörens tjänstgöringspenningar anförda

motivet, torde detsamma ej få tillerkännas afgörande betydelse,

helst som det väl i hvarje händelse bör, i analogi med livad som skett

i andra jämförliga fall och som af mig föreslagits i fråga om skogsstatens

tjänstemän, bland villkoren för åtnjutande af de för lektor

föreskrifna nya aflöningsförmånerna intagas bestämmelse om skyldighet

att vid sjukdomsförfall för direktören, mot åtnjutande af viss del af

direktörens tjänstgöringspenningar, i dennes ställe bestrida de särskilda

göromål utöfver undervisningsskyldigheten, som åligga direktören.

Skulle det därefter möta oöfvervinneliga svårigheter att för återstående

delen af den sistnämndes tjänstgöringspenningar erhålla lämplig person

att under direktörens ledighet bestrida dennes undervisningsskyldighet,

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

finnes alltid den utvägen, att Eders Kungl. Maj:t, på sätt hittills

plägat ske, anvisar erforderliga medel till fyllnad i vikariens arfvode,

något som väl ej bör blifva för statsverket vidare betungande, då det

ju här endast är fråga om sådan ledighet, som betingas af sjukdom.

Hvad slutligen angår domänstyrelsens hemställan, att i hvarje fall

en särskild ökning borde företagas i lektorernas tjänstgöringspenningar

för att göra dem likställda med lektorerna vid landtbruksinstituten,

hvilka åtnjöte bostadsförmån, torde först och främst böra erinras, att

sistnämnda tjänstemän härför få vidkännas afdrag på sin lön. Äfven

bortsedt härifrån synes emellertid styrelsens förslag i denna del så

mycket mindre böra vinna beaktande, som, på sätt dåvarande departementschefen

framhöll till statsrådsprotokollet den 14 januari 1905,

tvånget att bo vid landtbruksinstituten äfven ekonomiskt ställer lärarna

vid dessa läroanstalter i en icke oväsentligt ogynnsammare ställning

än andra med dem likställda tjänstemän, hvilkas tjänst tillåter dem

att bo i stad.

Jag anser alltså i likhet med kommittén, att aflöningsförmånerna

å stat för direktören vid skogsinstitutet böra bestämmas till 4,000

kronor i lön och 2,000 kronor i tjänstgöringspenningar jämte fri bostad

och vedbrand, hvartill skulle kunna komma ett ålderstillägg till lönen

efter tio år å 500 kronor, samt att lektor vid institutet bör erhålla

2,600 kronor i lön och 1,400 kronor i tjänstgöringspenningar, hvartill

skulle kunna komma fyra ålderstillägg, hvart och ett å 500 kronor,

att utgå det första efter fem år, det andra efter ytterligare fem år,

det tredje efter nya fem år och det fjärde efter än ytterligare fem år,

därvid af hvarje ålderstillägg 350 kronor skulle utgöra lön och 150

kronor tjänstgöringspenningar.

Hvad åter angår planteringsvaktaren, torde däremot en mindre

jämkning i kommitténs förslag höra företagas. Förhållandet är nämligen,

att vid de af föregående Riksdag beslutade regleringarna af löneförhållandena

vid, bland annat, statskontoret och veterinärinstitutet,

begynnelseaflöningen för de befattningshafvande, hvilka närmast äro

jämförliga med planteringsvaktaren, nämligen vaktmästare hos statskontoret

samt port- och telefonvakten vid veterinärinstitutet, bestämts

till det jämväl af domänstyrelsen för planteringsvaktaren föreslagna

beloppet, 1,200 kronor, eller 100 kronor mer än kommittén föreslagit

för planteringsvaktaren. I likhet med hvad som ägt rum beträffande

nyssnämnda befattningshafvande, hvilkas aflöningar reglerades

vid 1907 års riksdag, synes äfven för planteringsvaktaren begynnelse
-

s. 207 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

207

aflöningen böra bestämmas till 1,200 kronor, därvid emellertid ökningen

torde böra förläggas icke, såsom domänstyrelsen föreslagit, till tjänstgöringspenningarna

utan, i öfverensstämmelse med hvad som ägt rum

i fråga om bemälda befattningshafvande, • till lönen, som således äfven

för planteringsvaktaren skulle i första lönegraden blifva 700 kronor.

Tjänstgöringspenningarna åter skulle vid bifall härtill och i öfverensstämmelse

med hvad som bestämts i fråga om förenämnda port- och

telefonvakt vid veterinärinstitutet komma att utgå med det af kommittén

föreslagna beloppet, 500 kronor.

Att, såsom domänstyrelsen föreslagit, tillerkänna planteringsvaktaren

ytterligare ett ålderstillägg utöfver det åt kommittén föreslagna,

torde så mycket mindre vara lämpligt, som icke någon af

förutnämnda befattningshafvande, hvilkas löner reglerades vid föregående

riksdag, åtnjuta en dylik förmån.

I fråga om den af kommittén föreslagna höjningen af det å skogsinstitutets

ordinarie stat för närvarande uppförda anslaget till arfvoden

åt extra lärare från 3,700 kronor till 5,000 kronor har domänstyrelsen

icke haft något att erinra; och anser äfven jag mig böra biträda förslaget

i denna del.

Ej heller har jag, vid min förut uttalade uppfattning angående

storleken af den begynnelseaflöning, som bör tillkomma lektor vid institutet,

anledning frångå kommitténs förslag i fråga om det belopp,

med hvilket förenämnda anslag till arfvoden åt två extra lärare, den

ena i skogsteknologi, geodesi, forstlig byggnadslära och bokföring samt

den andra i zoologi, geologi med mineralogi och naturlära, bör utgå.

Då emellertid detta anslag med hänsyn till de förestående förändringarna

i organisationen af skogsundervisningen fortfarande synes

böra utgå å extra stat, torde det tillåtas mig framdeles återkomma

till denna fråga vid tal om anslagen i allmänhet å hufvudtitelns

extra stat.

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

I anslutning till hvad jag härförut anfört tillåter jag mig

framlägga följande förslag till stat för skogsinstitutet, att gälla från och

med år 1909:

1 ''

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Summa.

r

Direktören .........................................

4,000

2,000

6,000

Lektorn i matematik och skogshushållning

2,600

1,400

4,000

Lektorn i naturvetenskap .....................

2,600

1,400

4,000

Arfvoden åt extra lärare........................

5,000

Aflöning till planteringsvaktare ............

700

500

1,200

Till stipendier ....................................

—

1.000

» de praktiska öfningarna ..................

> arrendeafgifter för institutets lagen-

—

-

8,000

heter och experimentalfält ............

—

700

» expenser .......................................

—

_

5.000

Summa kronor

-

-

34,900

Fri bostad och vedbrand.

Efter 10 år kan lönen

höjas med 500 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor, efter 10

år med ytterligare 500

kronor, efter 15 år med

ytterligare 500 kronor och

efter 20 år med ytterligare

500 kronor.

( Efter 5 år kan lönen

\ höjas med 100 kronor.

i Amu. Åtnjuter planteringsvaktaren fri bostad och vedbrand, skall lönen minskas med 250

kronor.

Nyssnämnda belopp, 34,900 kronor, öfverstiger med 4,400 kronor

den nuvarande statens slutsumma, 30,500 kronor.

I fråga om de af kommittén föreslagna särskilda villkoren och

bestämmelserna för åtnjutande af de föreslagna nya aflöningsförmånerna

för skogsinstitutets ordinarie personal har jag redan erinrat, att bland

dem synes böra intagas jämväl en med hvad i öfrigt i liknande fall plägat

föreskrifvas i tillämpliga delar öfverensstämmande föreskrift om

skyldighet för lektor att vid sjukdomsförfall för direktören vikariera

för denne. Ett bifall härtill torde i sinom tid föranleda en mindre

ändring i gällande stadgar för de allmänna skogsläroverken.

I öfrigt har jag funnit kommitténs förslag i denna del icke föranleda

till andra anmärkningar än att, på sätt jag redan framhållit i

fråga om skogsstaten, dels detsamma i de delar, hvari det afviker från

de af föregående Riksdag vid då beslutade löneregleringar godkända

motsvarande villkor och bestämmelser, synes böra underkastas en omarbetning

för vinnande af öfverensstämmelse med för andra statstjänare

redan fastställda villkor och bestämmelser, samt dels bland de

s. 209 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

209

föreslagna, villkoren och bestämmelserna bör intagas särskild föreskrift,

som gör det möjligt för Eders Kungl. Maj:t att i fråga om ålderstilllägg

med befattning vid statens skogsskola likställa befattning vid

sådan enskild skogsskola, som åtnjuter understöd af statsmedel och finnes

böra i nämnda hänseende jämnställas med de offentliga skogsskolorna.

Vid den omarbetning, som sålunda måst äga rum, har särskild

hänsyn tagits till förut framhållna möjlighet, att inom kort en omfattande

omreglering ;if den allmänna skogsundervisningen kommer

att företagas.

Jag föreslår alltså, att för åtnjutande af de af mig härförut för

ordinarie befattningshafvande vid skogsinstitutet föreslagna nya aflöningsförmånerna

måtte stadgas följande allmänna villkor, och bestämmelser,

nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid skogsinstitutet skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation

af de allmänna skogsläroverken eller något eller några af dem eller

eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende

jämväl vara skyldig att, därest den undervisning, som nu lämnas vid

skogsinstitutet, eller någon del af densamma skulle öfverflyttas till annan

undervisningsanstalt, med bibehållande af den tjänstegrad och den

aflöning, han innehar, efter de föreskrifter, som kunna varda meddelade,

tjänstgöra vid den undervisningsanstalt, till hvilken undervisningen

eller viss del af densamma sålunda blifvit förlagd;

att med ordinarie befattning vid nämnda institut icke må före nas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid institutet icke heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk

eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,

så framt ej domänstyrelsen, uppå därom gjord framställning och efter

pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses

inverka hinderligt för tjänstgöringen vid skogsinstitutet, finner uppdraget

eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att direktören vid institutet alldeles icke och lektor endast inom

de gränser, domänstyrelsen bestämmer, äger åtaga sig skogsförrättningar

åt enskilda;

att tjänstgöringspenningar icke få af tjänstinnehafvare uppbäras

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 27

opaginerad Kontrollera mot PDF

.210

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

föi’ den tid, Lan åtnjutit tjänstledighet, utan skola för denna tid utgå

til] den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott

eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning

afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att

sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten, utöfver sina

tjänstgöringspenningar, afstå så mycket af lönen, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af domänstyrelsen

pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall

under tiden innehållas, såvida ej domänstyrelsen finner skäligt låta honom

uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall för direktören lektor skall vara skyldig att,

om han därtill förordnas, mot åtnjutande af, jämte egna aflöningsförmåner,

så stor del af direktörens tjänstgöringspenningar, som i vederbörlig

ordning kan varda honom tilldelad, och med bibehållande af sin

egen undervisningsskyldighet bestrida de med direktörsbefattningen

förenade göromål, såvidt de ej hänföra sig till den direktören åliggande

undervisningsskyldigheten, dock ej längre än sammanlagd t tre

månader under ett och samma kalenderår;

att tidpunkten för åtnjutande af det direktören tillerkända ålderstillägg

skall inträda efter tio år, under villkor att han under mer än

fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda

förhöjning i aflöningen, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på

grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt

uppdrag;

att, beträffande förhöjning af aflöning för annan tjänstinnehafvare

vid skogsinstitutet efter viss tids fortsatt innehafvande af samma tjänst,

tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år,

under villkor att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den

tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt

vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens

tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, och för andra förhöjningen,

om sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskott ris Utlåtande N:o 10. -''*1

tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter ån ytterligare tern ar,

på samma villkor samt för fjärde förhöjningen, i händelse sådan kan

äga rum, efter ytterligare fem år, äfvenledes på samma villkor;

att vidkommande förhöjning i aflöningen såväl för direktör som

för annan tjänstinnehafvare skall iakttagas, att den högre aflöningen

ej får tillträdas förrän vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare

därvid tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande

i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen vare sig på grund

af fullmakt eller konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af

frågan om förnyad organisation af den allmänna skogsundervisningen

m. m;

att i fråga om rätt till aflöningsförhöjning af omförmälda slag

direktör vid skogsinstitutet jämväl må räkna sig till godo den tid,

hvarunder lian innehaft befattning såsom öfverjägmästare, samt lektor

ej mindre den tid, hvarunder han vant jägmästare eller innehaft befattning

såsom föreståndare eller underlärare vid statens skogsskola,

vare sig befattningen innehafts på grund af fullmakt eller konstitutorial

eller på grund af förordnande i följd af frågan om förnyad

organisation af den allmänna skogsnndervisningen in. in., ;in äfven den

tid, hvarunder han innehaft enahanda befattning vid enskild skogsskola,

som åtnjutit understöd af statsmedel, i den mån Kungl. Maj:t finner

sådan skola höra i förevarande hänseende likställas med statens skogsskola;
att

likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma

förhöjning;

''att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen utgår till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta-sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af

eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning

eller utgå för bestyr i sammanhang därmed.

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Statens skogs''

skolor.

Dessutom torde, i likhet med livad jag föreslagit i fråga om

skogsstaten böra meddelas bestämmelser i fråga om öfvergången till

den nya staten.

Statens skogsskolor hafva enligt förenämnda stadgar för de allmänna

skogsläroverken i riket till uppgift att genom kostnadsfri undervisning

bibringa hufvudsakligast praktisk insikt och färdighet i skogshushållning

och jakt. De sönderfalla med hänsyn till ändamålet med

desamma i två grupper, sådana som afse att förbereda till inträde vid

skogsinstitutets högre kurs, nämligen Ombergs och Klotens skogsskolor,

samt sådana, som hafva till ändamål att utbilda skickliga skogvaktare,

nämligen Hällnäs, Bispgårdens, Grönsinka, Bjurfors, Hunnebergs och

Kolleberga skogsskolor.

Undervisningen omfattar vid förstnämnda två skolor fält- och

skogsmätning med mera, som hör till skogsindelning, skogsodling och

skogsavverkning jämte öfriga till skogsskötsel!! hänförliga arbeten, kolning,

jakt och skjutkonst samt tjänsteexpedition och bokföring, och

vid öfriga skogsskolor liniestakning och enklare fältmätning, skogsodling

och lijälpgallring med flera till skogsskötsel!! hörande arbeten

jämte skogshushållningens allmännare grunder, virkes aptering och

kubering, kolning, kännedom om de svenska skogsträden samt om

de allmännaste för skogs- och jakthushållningen nyttiga och skadliga

djur, skrif- och räknekonst samt rofdjursjakt.

Lärokursen börjar enligt stadgarna vid de två förstnämnda

skolorna den 15 oktober och vid öfriga skogsskolor den 1 november

hvarje år samt fortgår, med högst två veckors uppehåll vid jultiden,

vid de förra till den 1 september och vid de öfriga till den 15 oktober

påföljande år, då kursen afslutas; domänstyrelsen dock medgifvet att,

om sådant af särskilda förhållanden påkallas, förordna om ändring i

nämnda tider.

Med Hällnäs skogsskola är äfven förenad en kolarskola, till hvilken

medel första gången beviljades af 1906 års Riksdag.

Närmaste ledningen af skogsskola tillkommer en för hvarje sådan

anställd föreståndare. Till sitt biträde har denne vid hvardera af

Ombergs och Klotens skogsskolor en underlärare samt vid en hvar af

de öfriga en skogsrättare.

Ursprungligen bestredos föreståndarbefattningarna vid skogsskolorna

af jägmästarna i de revir, inom hvilka skolorna blifvit förlagda. Denna

anordning har emellertid under tidernas lopp måst öfvergifvas för den

ena skolan efter den andra, så att för närvarande endast vid Ombergs,

s. 213 Kontrollera mot PDF

213

Statsutskottets Utlåtande N:0 10.

Klotens och Hunnebergs skogsslcolor föreståndarbefattningen är förenad

med jägmästartjänst. En följd af denna utveckling är, att till öfriga

föreståndare måst anvisas fyllnadsarfvoden från reservationsanslaget

till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet.

Dessutom är att märka, att, da inrättandet af Klotens skogsskola

afsåg att fylla ett behof, om hvithet ej kunde afgöras, huruvida

det komme att fortfara och om ej detsamma, i den mån det kunde

komma att allt framgent göra sig gällande, vid eu omorganisation af

skogsundervisningen kunde tillgodoses pa annat sätt, de för nämnda

skola erforderliga medel vid skolans inrättande anvisades att utgå från

förenämnda reservationsanslag, en anordning, som fortfarande äger bestånd.

Med nu nämnda undantag utgår aflöningen till skogsskolornas

föreståndare från anslaget till statens skogsläroverk.

Hvad skogsrättarna angår, utgår deras aflöning dels från sistnämnda

anslag samt dels, såvidt angår ett i anledning af en år 1901

beslutad utsträckning af undervisningstiden beviljadt aflöningstillskott,

af reservationsanslaget.

Den för innevarande år gällande staten för statens skogsskolor

har följande utseende:

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

a) Statens skogsskolor, af sedda att

förbereda skogseleverna till inträde

vid skogsinstitutet.

‘Af reserva
Afanslageti

,

till statens

skogs- !t]U krono
läroverk

"ko«f,rna3

‘förvaltning

1. Ordinarie anslag.

Lön och tjänstgöringspenningar till

föreståndaren för Ombergs skogs-j

skola (1,000 + 500) .................. i 1,500

Lön och tjänstgöringspenningar till

underläraren vid Ombergs skogs
skola

(1,000 + 500) .................... j 1,500

Expens- och underhållsmedel för Om-i

bergs skogsskola........................i 2,500

2. Af reservationsanslaget till

kronoskogarnas förvaltning och be- främjande af skogsväsendet i all-

mänhet.

Arfvode till föreståndaren för Klotens

skogsskola .............................

1

1,500 1

Arfvode till underläraren vid Klotens

skogsskola .......................

1,500

Expens- och underhållsmedel för Klo- tens skogsskola ......................

2,500

h) Statens skogsskolor, af sedda att

utbilda skogsbetjånte.

! 1. Ordinarie anslag.

: Lön till föreståndarna för Hällnäs,

Bispgårdens, Grönsinka, Bjurfors,

Hunnebergs och Kolleberga skogs- skolor å 1.000 kronor. ...........

6,000

Lön till skogsrättarna vid Hällnäs,

Bispgårdens, Grönsinka, Bjurfors,

Hunnebergs och Kolleberga skogs- skolor å 800 kronor ..................

4.800 |

10 stipendier vid hval- och en af dessa

skogsskolor å 150 kronor ..........

9.000

i Expens- och underhållsmedel vid hvar- dera af dessa skogsskolor ä500kronor

3,000 i

2. Af reservationsanslaget till

i kronoskogarnas förvaltning och be- ! främjande af skogsväsendet i all- mänhet.

Arfvode till föreståndarna för Hällnäs,

Bispgårdens, Grönsinka, Bjurfors

och Kolleberga skogsskolor å 1,600

8,000 I

Transport

8,000 i

5,500

5,500

22,800

28,300 [ 5,500

Fri bostad och vedbrand.!

i

1

Fri bostad och vedbrand.!

j

Fri bostad och vedbrand.

Till föreståndarna för de

4 förstnämnda af mot-!

stående skolor samt

Kolleberga skola fri

bostad och vedbrand.!

Fri bostad och vedbrand.

s. 215 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

215

Transport

; Arfvode till skogsrättarna vid Hftllnfis,

Bispgårdens, Grönsinka, Bjurfors,

Hunnebergs och Kolleberga skogs
skolor

å 200 kronor ..................

| Till fyllnad i ofvan upptagna stipendier,

så att de komma att uppgå till 250

] kronor hvart, och till ytterligare

j stipendier, enligt den fördelning

Kungl. Makt bestämmer, å sist-!

I nämnda belopp vid samma skolor

j Expenser vid hvar och en af Hällnfis,

i Bispgårdens, Grönsinka, Bjurfors1

och Kolleberga skolor 500 kronor,1

i vid Hunnebergs skola 250 kronor _

. Summa kronor 28,300 ^ 23,950 |

Dessutom utgår af reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet till förenämnda

kolarskola ett årligt belopp af 1,000 kronor, dock under förutsättning

att bidrag till enahanda belopp anvisas af korporationer eller enskilda.

För åtnjutande af förenämnda aflöningsförmåner finnas för närvarande

icke några särskilda villkor och bestämmelser föreskrifna.

Löneregleringskommittén har i sitt betänkande först behandlat

förhållandena vid Ombergs och Klotens skogsskolor.

Kommittén har därvid till en början erinrat, hurusom det visat

sig nödigt att till biträde åt föreståndarna vid bestridande af de dom

såsom jämväl varande revirförvaltare åliggande revirgöromålen anställa

aflönade assistenter; och har kommittén i anledning häraf vidare anfört

följande.

Vid anmärkta förhållande skulle tilläfventyrs kunna ifrågasättas,

om vid nämnda skolor föreståndarbefattning vidare borde vara förenad

med jägmästarjänst, hvartill hörde en så omfattande förvaltning som i

de ifrågavarande reviren. Kommittén hade dock ansett sig icke böra

vare sig i detta hänseende eller eljest framställa förslag om någon

organisativ förändring beträffande ifrågavarande skolor. Enär nämligen

1

Af anslaget

till statens

skogs- läroverk

Af reserva-j

Höns- anslaget

till krono- skogarnas

förvaltning

in. in. |

8,000

28,300

5,500

1,200

9,200

6,500

‘

2,750

9,250

I

Löne
reglerings
kommittén»
förslag.

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

af den förut lämnade redogörelsen för det åt särskilda sakkunniga gifna

uppdraget i afseende å skogsundervisningens ordnande framginge, att

detta uppdrag omfattade äfven skogsskolorna, hade kommittén funnit

sig böra allenast tillse, hvilka ändringar som, så länge ifrågavarande

båda skolor bibehölles vid nuvarande organisation, kunde anses påkallade

i aflöningshänseende.

Därefter öfvergår kommittén till frågan om den aflöning, som

borde utgå till föreståndarna vid nämnda skolor, därvid kommittén

till en början erinrar, hurusom föreståndaren vid hvardera skolan åtnjöte,

förutom hvad honom såsom jägmästare tillkomme, en årlig aflöning

af 1,500 kronor, däraf 500 kronor skulle anses såsom tjänstgöringspenningar,

samt att därtill komme för föreståndaren vid Klotens

skogsskola fri bostad, medan föreståndaren vid Ombergs skogsskola i

egenskap af jägmästare i Ombergs revir innehade boställe.

Med afseende å den aflöningsförhöjning, som föreslagits för jägmästare,

har kommittén ansett föreståndares kontanta aflöning kunna

begränsas till ett arfvode af 1,000 kronor.

För underlärarna har däremot kommittén ansett eu ganska afsevärd

aflöningsförbättring erforderlig; och har kommittén ansett densamma

böra så bestämmas, att de skulle erhålla en aflöning af 3,000

kronor, däraf 1,200 kronor borde anses såsom tjänstgöringspenningar.

Därtill skulle, såsom för närvarande, komma fri bostad och vedbrand.

Kommittén har alltså hemställt,

att vid Ombergs och Klotens skogsskolor föreståndaren måtte

i denna sin egenskap åtnjuta årligt arfvode af 1,000 kronor jämte förmånen

af fri bostad och vedbrand, därest sådan förmån ej åtnjötes af

honom såsom jägmästare; samt

att för underlärare vid nämnda skolor aflöningsförmånerna måtte

bestämmas till 3,000 kronor, däraf 1,200 kronor borde anses såsom

tjänstgöringspenningar, äfvensom fri bostad och vedbrand.

Vidkommande Hällnäs, Bispgårdens, Grönsinka, Bjurfors, Hunnebergs

och Kolleberga skogsskolor, är som nämndt vid en af dessa,

nämligen Hunnebergs skogsskola föreståndarbefattningen fortfarande

förenad med jägmästartjänst. I fråga om denna anordning har kommittén

anfört, att, äfven om densamma ej vidare kunde anses lämplig,

kommittén dock, af enahanda skäl, som anförts beträffande Ombergs

och Klotens skogsskolor, funnit sig ej heller här böra i organisativt

hänseende föreslå någon förändring af hvad för närvarande gäller.

Under erinran därefter, att föreståndaren för Hunnebergs skogsskola

i denna sin egenskap åtnjöte lön af 1,000 kronor, hvarförutom

s. 217 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

217

lian uppbure aflöning som jägmästare och såsom sådan innehade boställe,

har kommittén ansett, att, så länge föreståndarbefattningen vid

denna skola vore förenad med jägmästareänst, för sagda befattning

borde utgå ett årligt arfvode af 1,000 kronor.

Beträffande öfriga skolor, hvilkas föreståndare, som nämndt, uppbära

1,000 kronor i lön samt tilläggsarfvode å 1,600 kronor, hvarjämte

de åtnjuta fri bostad och vedbrand, har kommittén ansett, att för dessa

föreståndare aflöningen, vid hvars bestämmande hänsyn borde tagas

till de löneförmåner, som föreslagits för jägmästareänst, borde bestämmas

till 2,000 kronor i lön och 1,400 kronor i tjänstgöringspenningar

jämte två ålderstillägg till lönen efter fem och tio år,hvartdera å 400

kronor, hvartill skulle liksom för närvarande komma fri bostad och

vedbrand.

För skogsrättare utgår, såsom af det föregående framgår, aflöningen

för närvarande med 1,000 kronor jämte fri bostad och vedbrand.

I anslutning till den uppfattning, som antydts vid senaste

aflöningsförhöjning för skogsrättarna, att dessa borde i aflöningsförmåner

sättas i något fördelaktigare ställning än kronojägarna, har

kommittén ansett skogsrättare böra erhålla 700 kronor i lön och 700

kronor i tjänstgöringspenningar jämte två ålderstillägg till lönen efter

fem och tio år, hvartdera å 100 kronor, hvartill skulle, såsom redan

nu vore fallet, komma fri bostad och vedbrand.

Kommittén har alltså i denna del hemställt,

att vid Hunnebergs skogsskola föreståndaren måtte i denna sin

egenskap åtnjuta årligt arfvode af 1,000 kronor;

att vid Hällnäs, Bispgårdens, Grönsinka, Bjurfors och Kolleberga

skogsskolor, föreståndare måtte erhålla 2,000 kronor i lön och

1,400 kronor i tjänstgöringspenningar jämte fri bostad och vedbrand,

hvartill skulle kunna komma två ålderstillägg till lönen, det

första efter fem år och det andra efter ytterligare fem år, hvartdera å

400 kronor; samt

att skogsrättare måtte erhålla 700 kronor i lön och 700 kronor

i tjänstgöringspenningar jämte fri bostad och vedbrand, hvartill skulle

kunna komma två ålderstillägg till lönen, hvartdera å 100 kronor, det

första efter fem år och det andra efter ytterligare fem år.

I anslaget till kolarskolan vid Hällnäs har kommittén icke

ifrågasatt någon ändring.

För närvarande finnas, som nämndt, icke några särskilda aflöningsvillkor

stadgade för befattningshafvande vid statens skogsskolor.

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft.

28

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

I anslutning till hvad kommittén föreslagit beträffande skogsinstitutet

och under erinran, att kommittén tänkt sig, att, så länge

föreståndarbefattningarna vid Ombergs och Klotens samt Hunnebergs

skogsskolor ansåges böra vara förenade med jägmästartjänsterna i vederbörande

revir, till innehafvarna af dessa jägmästartjänster skulle för

bestridande af föreståndarbefattningarna vid skolorna utgå allenast arfvode^

har kommittén slutligen hemställt, att för åtnjutande af de med

ordinarie befattningar vid statens skogsskolor förenade aflöningsförmåner,

som blifvit af kommittén föreslagna, måtte stadgas — jämte

bestämmelser om skyldighet att afgå ur tjänsten samt om pensionsrätt

m. in., för Indika af förut angifven orsak redogörelse här ej

synes erforderlig — följande villkor, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid skogsskola skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i

åligganden, som kan varda föreskrifven, vare sig vid en möjligen inträdande

förändrad organisation af de allmänna slcogsläroverken eller

något eller några af dem eller ock eljest;

att med ordinarie befattning vid skogsskola icke må förenas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid skogsskola icke heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk

eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,

så framt ej i särskilda fall domänstyrelsen, på grund af förekommande

omständigheter och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller

tjänstebefattning ej må anses inverka kinderligt å tjänstgöringen vid

skogsskolan, finner sådant uppdrag eller sådan tjänstebefattning kunna

få tills vidare bibehållas eller mottagas;

att föreståndare och underlärare vid skogsskola endast inom de

gränser, domänstyrelsen bestämmer, äga åtaga sig skogsförrättningar

åt enskilda;

att tjänstgöringspenningar icke få af tjänstinnehafvare uppbäras

för den tid, han åtnjutit tjänstledighet, utan skola för denna tid utgå

till den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller i behörig

ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o JO. -d)

utöfver sina tjänstgöringspenningar, afstå så mycket åt lönen, som för

befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för den tid, hvarunder

han af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af domänstyrelsen

pröfvas höra användas till befattningens uppehållande, skall

under tiden innehållas, såvida ej domänstyrelsen finner skäligt låta

honom uppbära något däraf;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af samma tjänst är i stat medgifven, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under

mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna

nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund

af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt

uppdrag, och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma

villkor, under iakttagande, hvad hvar och eu af omförmälda förhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af

kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit

uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som föie

den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från det han till

tjänsten utnämndes eller, i följd af frågan om reglering af löneförhållandena

m. m. vid de allmänna skogslär o verken, erhöll allenast förordnande

å tjänsten;

att i fråga om rätt till löneförhöjning af omförmälda slag föreståndare

för skogsskola jämväl ma räkna sig till godo den tid, hvarunder

han innehaft befattning såsom underlärare vid skogsskola, vare

sig befattningen innehafts på grund af fullmakt, konstitutorial eller, i

följd af frågan om reglering af löneförhållandena m. in. vid de allmänna

skogsläroverken, endast på förordnande;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen utgår till månadens slut;

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig upphörande af eller minskning i extra inkomster,

som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang

därmed;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Domän
styrelsen.

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

att enhvar, som med eller efter visst angifvet års ingång tillträder

befattning vid skogsskola, skall vara pliktig att underkasta sig

de villkor och bestämmelser, som varda föreskrifna för åtnjutande af

de nya aflöningsförmånerna; samt

att till de förutvarande innehafvare af dylika befattningar, h vilka

före viss angifven tidpunkt förklara, att de icke vilja underkasta sig

den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser, och

som icke lagligen kunna därtill förbindas, aflöningsförmåner skola utgå

enligt de för dem dittills gällande grunder.

Beträffande kommitténs förslag i förevarande del, har domänstyrelsen

ej haft annat att erinra, än att styrelsen i fråga om de för

föreståndarna vid Hällnäs, Bispgårdens, Grönsinka, Bjurfors och Kolleberg-a

skogsskolor föreslagna aflöningsförmånerna anfört följande.

Jämfördes dessa lönevillkor med de af kommittén för lektor vid

skogsinstitutet föreslagna, funne man, att med afseende på begynnelselönen

lektor skulle komma i en sämre ställning än föreståndaren vid

någon af ofvannämnda skogsskolor, enär skillnaden i lönebeloppet

utgjorde allenast G00 kronor, men bostad och vedbrand för lektor vid

skogsinstitutet medförde eu kostnad af allra minst 1,200 kronor. Styrelsen,

som funnit de för lektor vid skogsinstitutet föreslagna lönevillkor

mindre tillfredsställande, hade däremot ej något att erinra mot

begynnelselönen för ifrågavarande skolföreståndare. Däremot ansåge

styrelsen, att kommitténs lönestat för dessa bort gifva uttryck åt den

tanken, att dessa befattningar icke borde innehafvas någon längre följd

af år utan vara öfyergångsbefattningar dels till revirförvaltartjänster

och dels undantagsvis — för personer med framstående kunskaper och

utpräglad fallenhet för lärarverksamhet — till befattning såsom lärare

vid skogsinstitutet. Särskildt i senare afseendet vore det för skogsinstitutet

lyckligt, om relativt yngre, såsom lärare vid skogsskolorna

pröfvade krafter funnes att tillgå, då lektorsbefattning i ämnena skogsindelning

och skogsteknologi blefve ledig. Ett sådant mål kunde icke

vinnas med de af kommittén föreslagna lönevillkor, och fara vore, att

föreståndarbefattningarna vid skogsskolorna skulle komma att stadigvarande

innehafvas af personer, som därstädes nådde pensionsåldern.

Föreståndare för skogsskola borde jämte goda kunskaper hafva håg

och intresse för undervisning. Äfven om skogsstatens tjänstemän vore

i besittning af dessa egenskaper, vore dock lärarkallet såsom regel

icke i längden ägnadt att sporra friluftsmannens håg och intresse, hvarför

han, efter att under eu följd af år hafva undervisat i grundläggande

opaginerad Kontrollera mot PDF

•221

Statsutskottets Utlåtande N:o Jo.

elementära kunskapsgren!- vid skogsskolorna, tröttnade pa sin verksamhet

därstädes och behöfde ombyte. En och annan kunde hafva funnit

sin håg ligga åt lärarkallet, ehuru ett återupprepande hvarje år af

kunskapens första elementer likväl blefve tröttande. En vidare utbildning

i teori och praktik kunde göra eu sådan tjänsteman lämplig för

undervisning på ett något högre stadium. Men de skolföreståndare,

som funnit sig ej äga fallenhet för undervisning och tillika tröttnat

på lärarverksamheten, syntes böra öfvergå till revirförvaltningen. Det

vore för skogsskolorna olyckligt, om sådana föreståndare af relativt goda

lönevillkor föranleddes kvarstanna vid skogsskolorna. På grund af hvad

sålunda anförts, ansåge styrelsen, att ifrågavarande skolföreståndare borde

erhålla allenast ett ålderstillägg till lönen att utgå med 400 kronor

efter fem års väl vitsordad tjänstgöring. Denna förändring skulle likväl

alldeles icke hafva till följd, att skogsskolorna blefve experimentalfält

för unga män, som eftersträfvade andra befattningar. Det vore tvärtom

sannolikt, att en skolföreståndare, som ej tröttnat på sin verksamhet,

af ekonomiska skäl icke kornme att söka vare sig lektorsbefattningvid

skogsinstitut eller revirförvaltartjänst, sa framt han ej, såsom kommittén

föreslagit, finge räkna sig till godo sin tjänstgöring såsom skolföreståndare

för åtnjutande af ålderstilläg såsom lektor eller revirförvaltare.

Och likväl innebure eu befordran från skolföreståndare till

lektor eller till revirförvaltare först då en afsevärd ekonomisk fördel,

när sagda föreståndare finge uti den nya tjänsten på en gång uppbära

åtminstone två ålderstillägg till lönen. Dömde man uteslutande efter

ekonomiska grunder, vore det alltså sannolikt, att föreståndarna för

ifrågavarande skogsskolor komme att innehafva sina befattningar åtminstone

omkring ett tiotal år, förr än de funne med ekonomisk fördel

förenligt att söka annan tjänst.

I särskild underdånig skrifvelse den 18 september 1907 med statförslag

för skogsväsendet för år 1909 har styrelsen till en början, så

vidt nu är i fråga, erinrat, att enligt styrelsens förberörda utlåtande

skulle för de föreslagna ändringarna i aflöningar vid skogsläroverken

erfordras en ökning af 23,000 kronor i bestämda anslaget till statens

skogsläroverk.

Därefter har styrelsen anfört följande.

Visserligen framginge af den utredning, som löneregleringskommittén

lämnat, att genom 1905 års Riksdags beslut och nådiga brefvet

den 26 april 1905 medgifvits, att utöfver hvad från bestämda anslaget

utginge såsom stipendier åt lärjungar äfvensom till expenser vid de

statens sex skogskolor, som afsåge utbildande af bevakare, finge till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

stipendier och expenser användas tillsammans högst 9,250 kronor.

Detta belopp skulle utgå från reservationsanslaget till kronoskogarnas

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet och inrymdes

icke i det bestämda anslaget, af skäl att ny reglering af skolornas

stat förestode. Det kunde nu möjligen ifrågasättas, huruvida icke

detta belopp borde öfverflyttas till det bestämda anslaget samtidigt

med aflöningarnas reglering. Men då ifrågavarande utgifters storlek

stode i närmaste samband med de frågor, hvilkas behandling ålåge

förenämnda sakkunniga och hvilkas lösning icke ännu torde vara att

förvänta, syntes någon ändring i nuvarande sättet för medlens utgående

icke för närvarande böra vidtagas.

Departements
chefen.

Lika med kommittén och på de af densamma anförda skäl anser

jag någon förändring i de nuvarande skolornas organisation icke lämpligen

böra ifrågasättas för närvarande och innan förenämnda sakkunnigas

förslag hunnit afgifvas och undergå vederbörlig pröfning. Ej heller

anser jag mig med hänsyn till de upplysningar, jag inhämtat om den

riktning, i hvilken de sakkunnigas förslag torde komma att gå, böra

hemställa om någon förändring i den nuvarande anordningen att uppföra

anslaget till Klotens skogsskola å reservationsanslaget till kronoskogarnas

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet.

Däremot torde det, oaktadt hvad domänstyrelsen anfört till stöd

för en motsatt uppfattning, vara lämpligt att, då nu staten för

skogsskolorna ändå i väsentliga delar kommer att undergå granskning

af Riksdagen, i sammanhang därmed vidtages eu sådan omflyttning af

de för närvarande dels från anslaget till statens skogsläroverk och dels

från reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet utgående beloppen till stipendier

och till expenser m. m. vid ifrågavarande skolor, att samtliga dessa

belopp sammanföras under förstnämnda anslag, dit de uppenbarligen

höra. Därigenom skulle nämligen en välbehörig öfverskådlighet och

reda uti ifrågavarande förhållanden vinnas; och äfven om den omorganisation

af skogsundervisningen, som inom kort torde komma till

stånd, skulle medföra vissa förändringar ifråga om berörda anslagsbelopp,

torde dessa förändringar i hvarje fall icke blifva sådana, att

däraf skulle föranledas motsvarande nya anslags uppförande under

annan titel ån öfriga anslag till statens skogsskolor. Gillas denna min

hemställan, torde på samma gång böra öfverlämnas åt Eders Kungl.

Maj:t att, på sätt nu gäller för de stipendiemedel, som utgå från

reservationsanslaget, fördela samtliga stipendiemedel mellan skolorna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

22:1

Först därigenom blir det nämligen möjligt att fullt vinna det af 190;>

års Riksdag uttalade önskemålet, att endast verkligt behöfvande lärjungar

måtte komma i åtnjutande af stipendium.

Beträffande de af kommittén föreslagna aflöningsförmåner, synas

de mig i allmänhet val afvägda. Dock torde, på de af domänstyrelsen

anförda skäl och med gillande af hvad styrelsen därutinnan hemställt,

endast ett ålderstillägg böra tillerkännas en hvar af föreståndarna för

Hällnäs, Bispgårdens, Grönsinka, Bjurfors och Kolleberga skogsskolor.

Hvad styrelsen erinrat därom, att vid bifall till kommitténs förslag

angående skogs! är overken lektor vid skogsinstitutet med afseende

på begynnelselönen faktiskt skulle komma i sämre ställning än föreståndarna

vid nyssnämnda ferri skolor, synes mig så mycket mindre

böra föranleda till någon åtgärd, som af skäl, hvilka jag förut framhållit,

afl sannolikhet finnes för att de nuvarande lektorernas vid skogsinstitutet

ställning inom kort kommer att undergå förändring.

På grund af hvad jag sålunda anfört, anser jag mig böra framlägga

följande förslag till stat för statens skogsskolor, att gälla från

och med år 1909:

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

I , V». OM-wyofHyVOl fn* Vill lim

j vid skogsinstitutet.

'' 1. Till Ombergs skogsskola.

i Föreståndaren, arfvode .................

Underläraren, lön 1,800 kronor, tjänst

I göringspenningar 1,200 kronor.....

| Expens- och underhållsmedel ........

2. Till Klotens skogsskola.

Föreståndaren, arfvode .................

Underläraren, lön 1,800 kronor, tjänst

göringspenningar 1 200 kronor.....

Expens- och underhållsmedel ........

b) Statens skogsskolor, afsedda afl

utbilda skogsbetjänte.

Föreståndaren för Hunnebergs skogs''

skola, arfvode ...........................

kronor eller tillhopa 3,400 kronor,

sammanlagdt för alla fem......

Sex skogsrättare, en hvar lön ™

kronor, tjänstgöringspenningar 700;

kronor eller tillhopa 1,400 kronor,;

sammanlagdt för alla sex..... .....

Stipendier, 62 stycken, till belopp a

250 kronor hvart, att fördelas mel

lan samtliga sex skolor efter be

pröfvande af Kung], Maj:t .........

Expens- och underhållsmedel, 1,000

kronor till en hvar af Hällnäs,

Bispgårdens, Grönsinka, Bjurfors

och Kolleberga skolor samt 750

kronor till Hunnebergs skogsskola,

tillhopa ...................................

Samt

! Af anslagel

i till statens

skogs- läroverk.

Af reserva

tions- anslaget

till krono- skogamas

förvaltning

m. m.

i

e

1,000

3,000

• 2,500

t

6,500

1

j Fri bostad och vedbrand j

) därest sådan förmån icke

1 åtnjutes af honom såsom

t jägmästare.

Fri bostad och vedbrand.!

!

1,000

3,000

2,500

:j

’

6,500

(Fri bostad och vedbrand,

1 därest sådan förmån icke

1 åtnjutes af honom såsom

l jägmästare.

Fri bostad och vedbrand.

|

1,000

i

i

:

:

Fri bostad och vedbrand.!

Efter fem år kan lönenj

höjas med 400 kronor. |

17,000

:

[

8,400

Fri bostad och vedbrand.:

Efter fem år kan lönen!

höjas med 100 kronorj

och efter tio år med;

'' ytterligare 100 kronor. 1

15,500

5,750

!

47,650 |

:

i

i

54,150 |

6,500 i

s. 225 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o LO.

225

Deu sålunda af mig föreslagna staten innebär vid jämförelse med

nu gällande stat en förhöjning i anslaget till statens skogsläroverk af

‘25,850 kronor och. om härifrån dragés minskningen i utgifter till

skogsskolorna från reservationsanslaget, 17,450 kronor, en verklig

utgiftsökning för statsverket af 8,400 kronor.

Lika med kommittén anser jag mig icke böra ifrågasätta någon

ändring i anslaget till kolarskolan vid Hällnäs.

I fråga om de af kommittén för åtnjutande af de med ordinarie

befattningar vid statens skogsskolor förenade aflöningsförmåner föreslagna

villkor och bestämmelser gäller i hufvudsak hvad jag förut anfört

ifråga om kommitténs motsvarande förslag beträffande skogsinstitutet.

.lag föreslår alltså, att för åtnjutande af de af mig för ordinarie

befattningshafvande vid skogsskolorna föreslagna nya aflöningsförmånerna

måtte stadgas följande allmänna villkor och bestämmelser, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid skogsskola skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i

åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af

de allmänna slcogsläroverken eller något eller några af dem eller

ock eljest i allmänhet kan varda stadgad samt därvid jämväl vara

skyldig underkasta sig den förflyttning till annan motsvarande skola,

som kan föranledas af en dylik omorganisation;

att med ordinarie befattning vid skogsskola icke må förenas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vud skogsskola icke heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk

eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom

aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,

så framt ej i särskilda fall domänstyrelsen, uppå därom gjord framställning

och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid skogsskolan,

finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas

och bibehållas;

att föreståndare och underlärare vid skogsskola endast inom de

gränser, domän styrelsen bestämmer, äga åtaga sig skogsförrättningar

åt enskilda ;

att tjänstgöringspenningar icke få af tjänstinnehafvare uppbäras

för den tid, han åtnjutit tjänstledighet, utan skola för denna tid utgå

till den, som uppehållit befattningen;

Bill. till Riksd, Prof. 1908. 4 Sami, 1 Afd, 10 Höft.

29

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

att den. som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess

utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörigordning

afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten, utöfver

sina tjänstgöringspenningar, afstå så mycket af lönen, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder

han afliållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af domänstyrelsen

pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden

innehållas, såvida ej domänstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära

något där af;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af samma tjänst är i stat medgifven, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under

mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna

nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund

af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt

uppdrag, och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma

villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af om för mäkla; förhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af

kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit

uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som före

den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde

till befattningen vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller

på grund af förordnande i följd af frågan om förnyad organisation af

den allmänna skogsundervisningen in. m.;

att i fråga om rätt till löneförhöjning af omförmälda slag föreståndare

för skogsskola jämväl må räkna sig till godo ej mindre den

tid, hvarunder han innehaft befattning såsom föreståndare för annan

statens skogsskola eller såsom underlärare vid sådan skola, vare sig

befattningen innehafts på grund af fullmakt, konstitutorial eller, i följd

af frågan om förnyad organisation af den allmänna skogsundervisningen

in. in., endast på förordnande, än äfven den tid, hvarunder lian inne
-

s. 227 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

227

hatt enahanda befattning vid enskild skogsskola, som åtnjutit understöd

af statsmedel, i den man Kung]. Maj:t finner sådan skola böra i förevarande

hänseende likställas med statens skogsskola;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall skälfva lönen utgår till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldigunderkasta

sig upphörande af eller minskning i extra inkomster, som

kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang

därmed.

Dessutom torde, i likhet med hvad jag föreslagit ifråga om skogsstaten

och skogsinstitutet, böra meddelas bestämmelser ifråga om öfvergången

till den nya staten.

Såsom jag förut antydt, innebär mitt förslag till löneregleringvid

skogsinstitutet en förhöjning i det ordinarie anslaget till statens

skogsläroverk af 4,400 kronor. Vid bifall till hvad jag nu föreslagit

angående statens . skogsskolor skulle, såsom jag nyss angifvit, däraf

föranledas en ytterligare höjning i nämnda anslag af 25,850 kronor.

Detta anslag skulle således komma att sammanlagdt höjas med 30,250

kronor eller från 58,800 kronor till 89,050 kronor.

Å andra sidan skulle genom bifall till mitt förslag i förevarande

hänseenden uppstå eu besparing å reservationsanslaget till kronoskogarnas

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet till belopp

af 17,450 kronor att tagas i betraktande vid bestämmandet af detta

anslags storlek för år 1909. I

I sin förenämnda skrifvelse den 18 september 1907 med statförslag

för skogsväsendet för år 1909 har domänstyrelsen anfört, att under

förutsättning, att den i styrelsens utlåtande den 25 juli 1907 angående

reglering af löneförhållanden in. m. vid skogsstaten och de allmänna

skogsläroverken föreslagna lönereglering komme att göras till föremål

för nästsammanträdande Riksdags pröfning och vinna bifall, syntes

Förslagsanslaget

till

ålder stillägg.

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Enskilda

sleogsunder
visningen.

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

äfven förslagsanslaget till ålderstillägg böra höjas med omkring 10 000

kronor till 110,000 kronor.

På samma gång har styrelsen jämväl erinrat, att, då enligt

nämnda förslag äfven personalen vid skogsskolorna komme att åtnjuta

ålderstillägg, anslagstiteln borde erhålla en något förändrad lydelse.

Hvad styrelsen sålunda hemställt och erinrat är uppenbarligen

af beskaffenhet att böra vinna gillande; och anser jag de förändringar,

de af mig framställda förslagen till löneregleringar innebära i förhållande

till domänstyrelsens förslag, icke vara af beskaffenhet att föranleda

ändring i beloppet af den af styrelsen föreslagna anslagshöjningen.

Jag anser alltså, att förslagsanslaget till ålderstillägg bör höjas

med 10,000 kronor till 110,000 kronor samt uppföras under titel »till

aldei stillägg åt personalen vid skogsstaten och skogsläroverken».

o I sammanhang med afgifvande af förslag'' till ändring i aflöningsförmånerna

för föreståndare och skogsrättare vid statens skogsskolor

har löneregleringskommittén anfört, att vid bifall till hvad kommittén

sålunda föreslagit det jämväl torde blifva af nöden att för den tid, hvarunder

statsbidrag fortfarande komme att utgå till Skogshålls skogsöda,

detta bidrag ökades i den mån, som kräfdes för att bereda

äfven motsvarande befattningshafvande därstädes enahanda förhöjning''

i aflöning som den, hvilken föreslagits för personalen vid statens

skogsskolor.

Till nämnda skola utgå för närvarande af statsmedel 5,400 kronor,

däraf 4,600 kronor från reservationsanslaget till enskilda skogsundervisningen

samt 800 kronor från reservationsanslaget till kronoskogarnas

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet.

Med dessa medel bestridas de utgifter, som finnas upptagna uti följande

uppgift.

Från anslaget till den enskilda skogsundervisningen

Arfvoden:

åt föreståndaren........................ kr. 2,100

» skogsråtta^..................... » 700 kr. 2.800

Stipendier ...................................................... » 1.500

Expenser........................................................ »_ ''_300 kr. 4,600

f rån reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning

in. in.

Stipendier..................................................... kr. 500

Expenser ...................................................... > 300 kr. 800

Summa kronor 5,400

s. 229 Kontrollera mot PDF

Stat autskottets Utlåtande N:o LO.

229

Antalet stipendier är 8, hvart liksom vid statens skolor till

belopp af 250 kronor.

Utom hvad som sålunda utgår af statsmedel, finnas, såsom jag

redan förut haft tillfälle framhålla vid föredragning inför Kung],

Maj:t den 12 januari 1907 af frågan om reglerandet för år 1908 af

utgifterna under denna hufvudtitcl, till skolan anslagna enskilda medel,

af hvilka för närvarande gäldas hyra för lokal, samt, i den mån de

därtill lämna tillgång, äfven andra utgifter, såsom till inköp af inventarier

vid skolan, extra arfvodesförhöjning åt skogsrättaren m. in.

Nuvarande skogsrättaren är tillika kronojägare och uppbär såsom

sådan aflöning på stat med 800 kronor.

Jag kan i detta sammanhang äfven erinra därom, att, såsom jag

vid nyssnämnda tillfälle upplyst, säkerhet är beredd för att, därest

fortfarande bidrag af statsmedel får åtnjutas, skolans verksamhet kommer

att fortsättas åtminstone till den 1 oktober 1910.

I sin skrifvelse den 18 september 1907 med statförslag för skogsväsendet

för år 1909 har domänstyrelsen i förevarande hänseende anfört,

att styrelsen, som för sin del biträdde löneregleringskommitte''ns mening,

hemställde, att reservationsanslaget till enskilda skogsundervisningen

måtte höjas med samma belopp af 1,200 kronor — nämligen 800 kronor

för föreståndaren och 400 kronor för skogsrättaren — som föreslagits

såsom löneförbättringar åt motsvarande tjänstinnehafvare vid

statens skogsskolor.

Mot den föreslagna arfvodesförhöjningen till föreståndaren bär jag

icke något att erinra.

Hvad åter angår skogsrättaren, är, som nämndt, den nuvarande

innehafvaren af nämnda befattning tillika kronojägare och kommer

såsom sådan, därest mitt förslag till lönereglering för skogsstaten vinner

bifall, i åtnjutande af eu afsevärd aflöningsförbättring. Skulle

nu jämväl arfvodet såsom skogsråtta^ höjas, på sätt som föreslagits,

skulle denne befattningshafvande komma att uppbära en sammanlagd

inkomst af icke obetydligt öfver 2,000 kronor, en inkomst som väl

mycket öfverstiger hvad andra befattningshafvande i hans ställning äga

uppbära. Då det emellertid synes mig, som om nämnda två befattningar,

såvidt sådant eljest lämpligen kan ske, borde för framtiden skiljas

från hvarandra, och, därest det sker, den föreslagna arfvodesförhöj ningen

icke synes oskälig, anser jag mig böra hemställa, att anslaget i fråga

höjes med hela det af domänstyrelsen föreslagna beloppet, men att af

Domänstyrel
sen.

Departements

chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

280

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Reservationsanslaget

till

kronoskogarnas

förvaltning

och befrämjande

af

skogsväsendet

i allmänhet.

detta endast 800 kronor till föreståndaren må utbetalas, så länge skogsrättaren

vid skolan jämväl uppbär aflöning såsom kronojägare.

I likhet med hvad jag förut hemställt ifråga därom, att anslagen

till statens skogsskolor måtte så vidt möjligt sammanföras under den

anslagstitel, dit de rätteligen höra, anser jag mig i detta sammanhang

tillika böra föreslå, att förutnämnda nu från reservationsanslaget till

kronoskogarnas förvaltning och befrämjandet af skogsväsendet i allmänhet

utgående anslagsbelopp å 500 kronor till stipendier och 300 kronor

till expenser, eller tillhopa 800 kronor, öfverföras till reservationsanslaget

till enskilda skogsundervisningen.

Från detta anslag skulle således till Skogshålls skogsskola komma

att utgå bidrag enligt följande beräkning:

''

Arfvoden:

Kronor.

Kronor.

Till föreståndaren..........

» skogsrättaren -.........

2,900

1,100

4,000

(Af arfvodet till skogsrättaren. ut- I betalas, så länge denne tillika upp- ] bär aflöning såsom kronojägare,

\ allenast 700 kronor.

‘

Stipendier, 8, hvart år 250 kronor, . . .

Expenser.............

2,000

600

Summa ■

6,600

Sistnämnda belopp, G,600 kronor, innefattar i förhållande till det

nu från samma anslag utgående bidraget, 4,G00 kronor, en sammanlagd

förhöjning af 2,000 kronor. Däremot skulle vid bifall till hvad jag

sålunda föreslagit å reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet uppstå en besparing

af 800 kronor att tagas i beräkning vid fastställandet af hithörande

anslags blifvande slutsumma.

Reservationsanslaget till enskilda skogsundervisningen är, såsom af

den förut lämnade sammanfattningen framgår, i innevarande års stat

upptaget till ett sammanlagdt belopp af 5,GÖ0 kronor. Lägges härtill

förutnämnda förhöjning, 2,000 kronor, skulle anslagets slutsumma

komma att blifva 7,600 kronor.

Såsom af det föregående framgår, skulle ett bifall till hvad jag

föreslagit beträffande ordnandet af dels aflönings förhållandena för den

till skogsstaten hörande förvaltande och bevakande extra personal samt

dels såväl aflönings- som andra förhållanden ifråga om skogsingenjörsinsti
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

2: il

tutioneii ocli statens skogslörsöksanstalt medföra behofvet åt höjning i reservationsanslaget

till krön oskogarnas förvaltning och befrämjande åt

skogsväsendet i allmänhet med belopp af tillhopa 118,925 kronoi.

Ä andra sidan innebär, såsom ock af det föregående framgår,

ett bifall till hvad jag föreslagit ifråga om anslagen till statens skogsbo

verk och till enskilda skogsundervisningen en besparing å förstnämnda

reservationsanslag af tillhopa 18,250 kronoi.

Skillnaden mellan ifrågavarande belopp utgör 100,675 kronor, hvilket

belopp således skulle utgöra det, med hvilket reservationsanslaget

till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet

skulle behöfva ökas för att kunna tillgodose de af mina

ifrågavarande förslag föranledda ökade utgifterna från detsamma.

Härutöfver har emellertid domänstyrelsen i sin förenämnda underdåniga

skrifvelse den 18 sistlidne september med förslag till stat för

år 1909 hemställt om ytterligare eu ej oväsentlig höjning i samma anslag.

Till utredning om behofvet af denna förhöjning har styrelsen

anfört hufvudsakligen följande.

Ifrågavarande höjning betingades af den allt mer utvecklade intensitet,

hvarmed statens skogshushållning kunde bedrifvas. Såsom

exempel härpå kunde nämnas arbetet för befordrande af återväxt a

norra landets statsskogar. Så länge förhållandena vant sådana, att

endast gröfre gagnvirke varit afsättningsbart, hade frågan om befordrande

af återväxten måst skjutas i bakgrunden. Ätgärdei föi

skogsföryngring i dessa trakter skulle nämligen hafva dragit med

sig oskäliga kostnader, ej minst genom bortröjning af då värdelos,

men för återväxten hinderlig skog. Med uppblomstring af vissa industrier

äfven i dessa trakter hade emellertid förut värdelöst virke a allt

vidsträcktare områden blifvit säljbart, och därmed möjlighet beredts

för ett intensivt skogsbruk. Om detta å ena sidan bidroge att väsentligen

öka statens skogsinkomster, måste däraf ock å andra sidan blifva

eu följd, att utgifterna ökades. Att dylika utgifter ingalunda finge

anses improduktiva, ansåge styrelsen icke behöfva närmare utvecklas.

Af den årliga tillökning statens skogar vunne genom inköp åt enskildas

marker, vore ock en gifven följd, att kostnaderna för skogsskö

seln ökades. Styrelsen ville ock erinra om den ständiga prisstegring,

som gjorde sig gällande på arbetsmarknaden. Enligt approximativ beräkning,

grundad hufvudsakligen på revirförvaltarnas af styrelsen dock

ännu ej granskade förslag för år 1908, skulle för det aret erfordras

utgifter från anslaget till belopp af omkring 2,507,900 kronor, alltså

omkring 243,100 kronor mer än 1908 års anslag. Visserligen iylldes

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Departe
mentschefen.

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

denna brist ungefär jämnt af föregående års reservationer, men vid 1909

års början torde inga mera betydande reservationer kunna påräknas

Styrelsen ansåge sig därför icke kunna underlåta att för tillgodoseende

af nu ifrågavarande behof föreslå anslagets höjande med ungefär sistnämnda

belopp.

I mitt anförande till statsrådsprotokollet den 12 januari 1907 vid

fråga om anslagsbeloppen för innevarande år framhöll jag, att man

uppenbarligen för framtiden måste räkna med en alltjämt fortgående

höjning af utgifterna från nu ifrågavarande anslag, men att detta förhållande

icke syntes böra gifva anledning till farhågor, blott visshet

tunnes, att utvecklingen alltjämt fortginge och att således de använda

medlen motsvarades af ett alltjämt ökadt värde hos statens skogstillnUPPenbarllgen

måste, under förutsättning att öfverafverkning

icke förekommer, en alltjämt växande nettoafkastning af statsskogarna

utgöra ett något så när tillförlitligt bevis för att stillastående icke äger rum

1 detta hänseende torde följande tablå kunna vara upplysande, därvid

emellertid ifråga om år 1907 bör erinras att, då räkenskaperna för

namnda år ej äro afskräde, den upptagna nettoafkastningen endast är

approximativ:

Nettoafkastning.

kronor 4,734,689: 95

» 5,846,893: 98

» 6,558,241: —

*''of att, visa de ollka utgiftsposternas belopp vid jämförelse mellan

aren 1907 och 1908, har jag låtit sammanställa följande

År. Bruttoafkaslning.

1905 kronor 7,632,985: 85

1906 » 8,693,618: 27

1907 » 9,997,309: —

s. 233 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

233

Tabell öfver utgifterna från reservationsanslagon till den enskilda skogsundervisningen

och till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet enligt af Kungl. Maj:t fastställda generalförslag för åren 1907 och 1908.

Utgifter

Utgifter

under ur

under flr

Ökning

Minskning

1907

1908

A. Till domänstyrdsens disposition.

Till enskilda skogsundervisningen ................

5,600

5,600

—

—

» skogsindelning............................................

79,200

71,600

—

7,600

» åtgärder mot skogseld i Norrbottens

och Västerbottens län ........................

5,000

5,000

—

—

» flottleder....................................................

3,000

3,000

—

—

» uppskattning, utsyning m. m. å hemmans

och nybyggens skogar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands, Västernorr-

lands, Gäfleborgs och Kopparbergs län

102,000

102,000

—

—

» upprättande af planer för och tillsyn

öfver torrläggning af vattensjuk mark

utom de norrländska länen och Köp-

I

parbergs län ........................................

15,000

15,000

—

—

» kostnader vid inköp af mark ................

12,000

12,000

—

—

1 » rese- och traktamentskostnader ............

34,000

30,000

—

4,000

» vikariatsersättningar................................

10,000

6,000

—

4,000

1 » statens skogsförsöksanstalt ....................

24,000

24,000

—

—

I » skogstidskrifter ........................................

5,300

5,300

—

—

» stipendier....................................................

3,500

3,500

—

» statens skogsingenjör................................

3,300

3,300

—

—

» statens skogsskolor ................................

24,750

24,750

—

—

» nybyggnader och reparationer m. m.....

18,832

94,911

76,079

—

» kolareskolan vid Hällnäs........................

—

1,000

1,000

—

» inköp af kassaskåp för jägmästare-

expeditioner ........................................

—

3,000

3,000

—

» skötsel af nyförvärfvade kronopark^-

50,000

50,000

—

—

» vägskatt ...................................................

180,000

—

—

180,000

> oförutsedda och diverse utgifter...........

100,006

120,445

20,439

—

Summa kronor

675,488

580,406

100,518

195,600

B. Till länsstyrelsernas disposition.

J Till 15 län anvisade.......................................

38,300

38,800

500

—

Bih. till Riksi. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft.

30

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

C. Till öfver)ågrnåstarnes disposition.

Till 10 öfverjägmästare anvisade ................

D. Till revirförvaltarnes disposition.

Till handtlangning vid skogsindelning och

uppskattning ........................................

» afverkning, kolning, sugning och transport

af skogseffekter............................

» skogsodling och markberedning ............

» vägar ........................................................

» rågångsrensning och hägnad ................

» dikning........................................................

» byggnadsarbeten.......................................

» inventarier ................................................

» skatter och onera ....................................

» extra skogsbevakning ............................

» dagarfvoden åt kronojägare....................

» oförutsedda och diverse utgifter, hvaruti

ingår visst belopp till underhåll

och trafik å järnvägen Kloten—Bånghammar

................................................

Utgifter

under år

1907

1 Utgifter

‘ under år

1908

Ökning

Minskning

25,025

27,860

2,835

47,660

37,875

9,785

403,661

497,304

93,643

219,513

240,289

20,776

—

73,455

87,257

13,802

—

32,770

35,364

2,594

—

70,954

68,304

—

2,650

85,586

131,176

45,590

—

13,879

12,284

—

1,595

298,313

401,774

103,461

—

134,548

156,611

22,063

—

37,391

42.856

5,465

—

101,524

101,737

213

Summa kronor|l,519,254|l,812,831] 307,607| 14,030

Eu granskning af denna tabell visar, att den väsentligaste ökningen

för år 1908 kommer på posterna »nybyggnader och reparationer»,

76,079 kronor, »afverkning, kolning, sågning och transport af skogseffekter»,

93,643 kronor, och »byggnadsarbeten» att utföras genom

revirförvaltningarna 45,590 kronor. Hvad den andra i ordningen af

dessa poster angår, afser den direkt uppbringande af afkastningen från

statsskogarna. Men äfven i den första posten ingå i afsevärd mån belopp

åsyftande produktiva ändamål, däribland 35,000 kronor till en af

Kungl. Maj:t beslutad hästspårväg å Böda kronopark, afseende underlättande

af virkesutdrifningen från densamma. I öfrigt afse såväl

sistnämnda post som den tredje i ordningen af de ifrågavarande

posterna nödiga nybyggnadsarbeten dels å till personalen vid skogsstaten

anslagna boställen, dels å sådana kronoegendomar, som utarrenderas

genom skogsstatens försorg, samt dels af vissa erforderliga arbetarbostäder

m. in.

s. 235 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

235

Gifvet är att med eu stigande intensitet i skötseln af statens

skogar ocli desammas alltjämt växande areal behofvet af rörelsekapital

jämväl skall växa. Jag kan i detta sammanhang upplysa, att under år

1907 afslutats inköp af skogsmark till en sammanlagd areal af 20,552: 4 o

hektar, och under år 1908 torde till följd af 1907 års riksdags medgifvande,

att af samma års skogsmedel, i den mån de inflytande skogsmedlen

öfversköte de beräknade, finge till skogsinköp användas ett

belopp af 500,000 kronor, ökningen blifva ännu större. Det torde ej.

heller behöfvas något särskildt bevis för vikten af att rörelsekapital af

tillräcklig storlek alltid står vederbörande till buds. Å andra sidan

synes mig emellertid det af domänstyrelsen beräknade beloppet kunna

tåla någon jämkning. Det belopp, som enligt hvad förenämnda tabell

utvisar för innevarande år ställts till domänstyrelsens förfogande, uppgår

till sammanlagdt 2,459,897 kronor, under det att för år 1907 anvisats

tillhopa 2,258,067 kronor. Skillnaden mellan dessa båda belopp 201,830

kronor synes mig vara ett belopp, som lämpligen kan läggas till grund

för beräkningen af den erforderliga ökningen för år 1909. Det torde

nämligen med visshet kunna förväntas, att äfven å 1908 års anvisning

i likhet med hvad som varit fallet under föregående år icke obetydliga

reservationer skola uppstå; och detta så mycket mer som i det för år

1908 fastställda generalförslaget ej mindre än 222,182 kronor beräknats

för oförutsedda utgifter.

Gillas denna min uppfattning, skulle sammanlagda ökningen i

reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af

skogsväsendet i allmänhet komma att uppgå till 301,830 kronor, hvilket

belopp emellertid för afjämnande af slutsumman af samtliga anslag till

skogsväsendet torde kunna jämkas till 303,558 kronor.»

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två

inom Riksdagen väckta motioner i fråga om anslaget till statens

skogsförsöksanstalt.

I den ena af dessa motioner, n:o 31 i Första Kammaren, har

herr Alb. Bergström med flere hemställt, att Riksdagen måtte besluta,

att anslaget till skogsförsöksanstalten skulle utgå i öfverensstämmelse

med domänstyrelsens förslag i ämnet, eller med följande belopp:

arfvode till föreståndaren ............................................. kronor 4,000:

„ „ botanisten .................................................. „ 6,000

,, ..en assistent ..................................................

rese- och

traktamentsereättning m. m.

3,500

3,500

15,000

Summa kronor 32,000

Motioner.

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Till stöd för sitt förslag hafva motionärerna hufvudsakligen anfört

följande:

»Arbetet vid skogsförsöksanstalten omfattar såväl rent förstuga

som naturvetenskapliga (biologiska) frågor. Undersöknings- och försöksarbetena

rörande de förra utföras af föreståndaren och beträffande

de senare af botanisten. Ehuru anstalten ej formelt är uppdelad i två

särskilda afdelningar, arbeta de nu nämnda tjänstemännen, en hvar

inom sitt verksamhetsområde, fullt själfständigt och på eget ansvar.

Deras aflöning torde därför böra närmast likställas. Och hvad aflöningens

belopp beträffar synes, vid det förhållandet att såsom villkor

för löneförhöjningen blifvit uppställdt, att tjänstemännen hädanefter

skola, i enlighet med hvad för reglerade stater och ämbetsverk stadgats,

uteslutande ägna sitt arbete åt anstalten, — hvithet hittills med

nuvarande låga aflöning ej dem ålegat, — den af domänstyrelsen

äskade förhöjningen i tjänstemännens arfvoden vara med billighet och

rättvisa öfverensstämmande.

Visserligen har departementschefen anmärkt, att föreståndaren,

som utom arfvodet åtnjuter jägmästarelön å stat, skulle, under förutsättning

af Riksdagens bifall till skogsstatens lönereglering, komma

att utan arfvodets höjande ändå uppbära en aflöning, motsvarande

direktörens vid skogsinstitutet. Men härvid är att märka, att nämnda

direktör, förutom sin kontanta aflöning, har fri bostad och vedbrand,

hvilken förmån mer än uppväger den af domänstyrelsen föreslagna

arfvodesförhöjningen för försöksanstaltens föreståndare.

Såväl hvad denne som botanisten beträffar måste gifvetvis med

hänsyn till anstaltens uppgift ställas mycket höga anspråk på såväl

kompetens som arbetskraft; och då hvad särskildt botanisten beträffar,

som ej åtnjuter lön på stat och följaktligen saknar utsikt till ålderstillägg

samt för sin existens är uteslutande hänvisad till det arfvode,

som enligt honom meddeladt förordnande endast tillsvidare utgår,

lärer det ej vara möjligt, i synnerhet som anstalten är förlagd till

hufvudstaden med dess dyra lefnads- och bostadsförhållanden, att med

mindre aflöningsbelopp, än domänstyrelsen föreslagit, nöjaktigt kunna

uppehålla anstalten och att inom önskvärd tid vinna det med densamma

afsedda betydelsefulla syftet, hvars snara uppnående är en viktig faktor

vid sträfvandet att uppbringa våra skogar till deras fulla alstringskraft.

Den ringa besparing, som genom det äskade anslagets nedprutning skulle

tillskyndas statsverket, kan ej uppväga risken att det mål, hvartill vi

med skogsförsöksanstalten vilja komma, försenas eller undanskjutes.

Beträffande assistenterna, som enligt statsverkspropositionen skulle

erhålla arfvoden, som understiga de högst aflönade assistenternas inom

s. 237 Kontrollera mot PDF

237

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

den öfriga delen af skogsstaten, så uppstår härigenom den olägenheten

att skogsförsöksanstalten ej, såsom dock borde vara fallet, kan påräkna

bästa krafterna. .

Slutligen har i statsverkspropositionen upptagits förhöjning af

försöksanstaltens expensmedel med 2,125 kronor med tillämpning från

och med år 1909, men då dessa medel redan under år 1907 visat sig

otillräckliga och tjänstemännens verksamhet därigenom ej kunnat fullt

utnyttjas, torde i enlighet med domänstyrelsens förslag förhöjningen

böra inträda redan från och med innevarande ar.»

1 en i samma ämne inom Andra Kammaren väckt motion n:o 58

har herr S. J. Enander föreslagit att Riksdagen, med förkastande af

Kungl. Maj:ts förslag, måtte antaga det af kungl. domänstyrelsen framlagda

förslaget till stat för statens skogsförsöksanstalt, samt att Riksdagen

måtte bevilja den föreslagna höjningen af expensmedlen att gälla

från och med innevarande år.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Utvecklandet af landets skogsvård hör utan tvifvel till de viktigaste

hjälpmedlen för höjandet af landets ekonomiska bärkraft. Härutinnan

måste vi dock gå egna vägar; den erfarenhet som vunnits utomlands

kan i många fall icke tillämpas hos_ oss. Denna utveckling kan endast

ske genom grundliga och systematiskt utförda undersökningar af våra

skogars naturförhållanden. Ett sådant ordnadt forskningsarbete pågår

sedan år 1902 vid den af staten inrättade institutionen, som bär namnet

Statens skogsförsöksanstalt. Denna institution har dock på grund af

de beviljade anslagens knapphet icke hittills kunnat utöfva eu så intensiv

verksamhet, som varit önskligt med hänsyn till de alltmer hopade frågorna

på detta område.

Kungl. domänstyrelsen, som till fullo har insett dessa arbetens

vikt och betydelse för hela landet, har i samband med löneregleringen

för skogsstaten för Kungl. Maj:t framlagt ett nytt förslag till stat för

statens skogsförsöksanstalt, innebärande en höjning såväl af arfvodena

till tjänstemännen som af expensmedlen. Kungl. Maj:t har emellertid ti 1

Riksdagens behandling framlagt ett annat i vissa väsentliga delar lägre

i örslag

På grund af föreståndarens ansvarsfulla och i allo kräfvande verksamhet

måste det af domänstyrelsen framlagda arfvodesförslaget för

föreståndaren anses vara fullt berättigadt. . 1 ,

Hvad botanisten beträffar, är han med hänsyn till sm verksamhet

fullt jämförlig med föreståndaren för den landtbruksbotaniska afdelnmgen

vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. Han hai

ensam att svara för det naturvetenskapliga arbetet vid skogsförsöks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

288

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

anstalten och intar i det fallet, såsom det framgår af § 6 i de af Kungl.

Maj:t utfärdade stadgarna för statens skogsförsöksanstalt, en fullt själfständig

ställning. Han är äfven föreståndare för en särskild botanisk

afdelning af densamma, ty vid anstaltens organisation i praktiken har

det befunnits, med hänsyn till de stora naturvetenskapliga frågorna,

nödvändigt att inrätta en särskild botanisk afdelning, bestående af botanisten

och en vetenskapligt bildad assistent. Domänstyrelsens arfvodeslörslag

för botanisten vid statens skogsförsöksanstalt, 6,000 kronor, måste

med hänsyn härtill vara fullt berättigadt, särskildt som botanisten vid skogsförsöksanstalten

ej har att påräkna några som helst bostadsförmåner.

Beträffande assistenterna, skulle de enligt Kungl. Maj:ts förslag

ei hålla ett arfvode, som understege de högst aflönade assistenternas inom

den öfriga delen af skogsstaten. Att härigenom den olägenheten nppstår,

det anstalten ej, såsom borde vara fallet, kan påräkna de bästa

krafterna, ligger ju i öppen dag, allra helst då hänsyn tages till den omständigheten,

att skogsförsöksanstalten är förlagd till Stockholm med

dess dyra lefnads- och bostadsförhållanden. Det af kungl. domänstyrelsen

föreslagna assistentarfvodet — 3,500 kronor — är således ingalunda

högre än erforderligt för verksamheten vid försöksanstalten.

På domänstyrelsens förslag har Kungl. Maj:t föreslagit en höjning

al expensmedlen med 2,125 kronor, hvilken höjning dock skulle börja

först med år 1909. Då anstaltens expensmedel visat sig vara för små,

sa att verksamheten däraf lidit, föreslås, att höjningen i likhet med

kungl. domänstyrelsens hemställan utgår från och med innevarande år.»

utskottets ... Hvad först beträffar den af Kungl. Maj:t föreslagna aflöningsstaten

yttrande, för skogsstaten anser sig utskottet böra i hufvudsak förorda densamma,

jägmästare, ^ ntskottet sålunda ansluter sig till förslaget om en väsentlig lönejägmästere

förbättring för dessa tjänstemän, har det skett med särskildt fästadt

jägare110 åseende därpå, att vid löneförbättringen är förknippadt v illkor om att

skogspersonalens rätt att åtaga sig skogsförrättningar för enskilde skulle

i regeln upphöra. För arbeten, som af skogstjänstemän utförts för

enskildes räkning, hafva de hittills ofta uppburit så stora biförtjänster,

att vid afstående af dem ökningen i deras inkomster genom ifrågavarande

lönereglering i många fall torde blifva ringa. Men det är af

största vikt, att skogspersonalen ägnar hela sin arbetskraft och sitt intresse

åt skötande af statens skogar, ty först därigenom kan en eftersträfvansvärd

intensiv skogsskötsel åvägabringas. Härvid är äfven att

beakta, att, när statens skogspersonal ej i regeln får anlitas af enskilde,

dessa kunna antagas komma att för biträde i den skogsvård, af hvilken

s. 239 Kontrollera mot PDF

239

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

de äro i behof, bjuda så stora förmåner, att hvad staten i sadant utseende

kan erbjuda ej ''bör sättas allt för lågt. — I detta sammanhang bär

utskottet velat uttala den förutsättning, att de åtgärder, som, enligt

hvad departementschefen meddelat, vidtagas för att i möjligaste man

begränsa skogspersonalens rätt till extra inkomster i tjänsten, skola

lända till åsyftad t mål.

Såsom ofvan nämnts anser sig utskottet böra i hufvudsak biträda

det föreliggande förslaget till lönestat. De erinringar utskottet har att

göra emot detsamma afse dels det för vissa öfverjägmästare löreslagna

ortstillägget och dels de i staten upptagna resepenningarna för öfverjägmästare

och jägmästare. Utskottet föreställer sig nämligen, att aflöningsformen

»ortstillägg», då den endast tillämpas i afseende å fyra

personer, icke lämpligen bör införas i eu sa omfattande lönestat som

den ifrågavarande, helst det oeftergiflig^ villkoret för de centrala ämbetsverkens,

hofrätternas och länsstyrelsernas ämbets- och tjänstemän att

bo på en bestämd plats icke är tillämpligt på öfverjägmästarna, som i

viss män kunna sjkifva bestämma sin bostadsplats. Att öfverjägmästarne

i de fyra nordligaste distrikten böra beredas någon lönetillökning framför

de öfriga, anser utskottet emellertid billigt och vill därföre föreslå, att

tjänstgöringspenningarna för fyra öfverjägmästare ökas med ett belopp,

som motsvarar det af Kungl. Maj:t föreslagna ortstillägget, eller 400 kronor.

Hvad beträffar respenningarne har utskottet icke funnit öfvertygande

skäl förebragta för deras bestämmande för öfverjägmästarne

till högre belopp än de af kommitterade föreslagna, eller resp. 1,300

kronor, 1,100 kronor, 1,000 kronor och 800 kronor, hvaremot utskottet

icke ansett sig böra frångå Kungl. Maj:ts förslag angående klassindelningen;

och äfven i afseende å jägmästarnes respenningar vill utskottet

i hufvudsak ansluta sig till kommitterades förslag, dock så att, på det

de olika klassernas antal må förblifva vid hvad Kungl. Maj:t föreslagit,

eller sex, i stället för af kommitterade föreslagna fem, respenningarna

synas böra bestämmas på följande sätt, nämligen

för 31 jägmästare till ............................. kronor 900: —

„ 6 '' „ „ .............................. „ 800: -

„ 22 „ „ „ 700: -

■> 19 - ............................. !!9°: -

„ 10 „ ......................... „ °00:

Då respenningarna gifvetvis icke böra anses såsom lonemkomst utan

äro afsedda att täcka verkliga utgifter för resor, synas ofvan angifna

belopp vara för ändamålet fullt tillräckliga. Men härvid har utskottet

Ortstillägg.

Respennin
gar
-

s. 240 Kontrollera mot PDF

Aflönings
villkor.

Den extra

personalen.

240 Statsutskottets Utlutande N:o 10.

velat framhålla betydelsen af, att skogstjänstemännen så mycket som

möjligt ägna sig åt verksamheten i skogarna. I de instruktioner, som

utfärdas för dessa tjänstemän, torde bestämmelser böra intagas till

främjande af nämnda syfte.

Genom denna nedsättning i respenningar^ nedbringas den därför

utförda post, 153,500 krouor, med 11,500 kronor till 142,000 kronor

och statens slutsumma med samma belopp till 1,116,000 kronor; och

bör vid bifall till utskottets förslag i denna del det bestämda anslaget

för skogsstaten, som af Kungl. Maj:t upptagits till 1,125,000 kronor,

nedsättas till 1,113,500 kronor, då ökningen i förhållande till den

nuvarande staten blir 433,392 kronor.

Mot de af Kungl. Maj:t föreslagna allmänna villkor och bestämmelser

för åtnjutande af de nya aflöningsförmånerna har utskottet icke

haft annat att erinra än att, i öfverensstämmelse med hvad ofvan

anförts, från desamma böra uteslutas de bestämmelser, som hafva afseende

å ortstillägg.

I likhet med departementschefen anser utskottet att ett arfvodestillägg

å 200 kronor må beredas öfver jägmästareassistenter och skogstaxatorer

i de fyra nordligaste distrikten och att för arfvodesförbättring

för den förvaltande och bevakande extra skogspersonalen reservationsanslaget

till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet må höjas med 110,000 kronor.

För närvarande finnes endast en skog singen för anställd; och äskas

nu anslag till anställande från och med innevarande år af ytterligare

en sådan extra tjänsteman, hvarjämte föreslås, att skogsingenjörs arfvode

måtte utgå med 3,000 kronor, eller 1.000 kronor mera än skogsingenjören

nu åtnjuter, och att resekostnaderna måtte beräknas till

800 kronor, eller 500 kronor mindre än hvad som förut varit för detta

ändamål afsedt samt att i följd häraf reservationsanslaget till kronoskogarnes

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet

måtte höjas med 4,300 kronor (2 x 3,800 kronor — 3,300 kronor). —

för innevarande år anser Kungl. Maj:t att den nya skogsingenjören

må tilläggas samma löneförmåner, som nu utgå till skogsingenjören,

och hemställer att det därtill erforderliga belopp, 3,300 kronor, må

utgå från 1908 års reservationsanslag till skogsväsendet.

Då af hvad i ärendet meddelats framgår, att till följd af det

inom de norrländska länen ökade intresset för skogsvården och däraf

föranledt ökadt behof af sakkunnigt biträde vid densamma, den nuvarande

skogsingenjören icke på långt när medhunnit det arbete, för

hvithet hans biträde åstundats, synes anställande af ytterligare en skogsingenjör

vara af verkligt behof påkalladt och ägnadt att befordra den

s. 241 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

241

synnerligen viktiga skogsnäringen; och då utskottet icke haft något

att erinra mot de af Kungl. Maj:t föreslagna belopp till arfvoden och

resekostnader, finner utskottet sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.

I sammanhang härmed har utskottet velat uttala önskvärdheten

af att skogsingenjör må erhålla befogenhet att på skogsägarens begäran

utstämpla för afverkning de undermåliga träd, som han under

sina förrättningar finner böra borttagas.

Följande förslag till stat för statens skogsförsöksanstalt har Kungl.

Maj:t såsom ofvan nämnts, framlagt till Riksdagens pröfning, nämligen:

arfvode till föreståndaren ............................................... 3,000 kronor

,, botanisten ............................................................ 4,500 ,,

De i ofvannämnda motioner framlagda förslag innebära förhöjning

i det af Kungl. Maj:t föreslagna arfvodet till föreståndaren med

1,000 kronor, till botanisten med 1,500 kronor och till assistenterna

med 500 kronor till dem hvar, hvarjämte hemställts, att denna förhöjning

äfvensom ökningen i expensmedlen måtte inträda redan för

innevarande år.

Hvad motionärerna anföra anser utskottet emellertid icke innebära

giltiga skäl till annan afvikelse från hvad Kungl. Maj:t föreslagit

i fråga om stat för statens skogsförsöksanstalt än beträffande arfvodet

till botanisten, hvilket, af Kungl. Maj:t upptaget till 4,500 kronor,

förefallit utskottet väl lågt. Vid den af departementschefen gjorda

jämförelsen mellan botanisten och öfverassistent vid centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet angifves sistnämnda tjänstemans

slutaflöning vara 5,000 kronor; men därvid är att märka, att

han då åtnjuter förmånen af fri bostad, för hvilken förmån ett afdrag

å 500 kronor gjorts å lönen; och vid sadant förhållande samt med

hänsyn därtill, att botanisten icke är berättigad till ålderstillågg, synes

någon tillökning i det af Kungl. Maj:t föreslagna arfvode skäligen

böra äga rum. Med anledning af förenämnda motioner vill utskottet

därför föreslå, att botanistens arfvode bestämmes till 500 kronor mera

än det af Kungl. Maj:t ifrågasatta belopp, eller till 5,000 kronor, hvarigenom

statens slutsumma komme att uppgå till 29,000 kronor, och

med 5,125 kronor öfverstiga den nuvarande statens slutsumma.

Den sammanlagda höjning i förenämnda reservationsanslag, som

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 31

till rese- och traktamentsersättning

., en assistent

3,000

3,000

15,000

Summa 28,500 kronor

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Skogs
institutet.

Statens

skogsskolor.

Förslagsanslaget

till

ålderstillägg.

Enskilda

skogsunder
visningen.

Reservationsanslaget

till

kronoskogarnes

förvaltning

och befrämjande

af skogsväsendet

i

allmänhet.

betingas af den nu ifrågasatta ökningen i löneförmånerna för den

extra skogspersonalen, komme att utgöra 119,425 kronor.

Mot den af Kungl. Maj:t föreslagna staten för skogsinstitutet och de

för åtnjutande af de i staten upptagna aflöningsförmånerna angifna

villkor och bestämmelser har utskottet icke haft annat att erinra, än

att, då, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, af de till lektorerna utgående

ålderstilläggen 350 kronor skola anses tillhöra lönen och 150

kronor tjänstgöringspenningarna, utskottet funnit lämpligt, att anmärkning

därom införes å lönestaten.

Likaledes har utskottet ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts

förslag till stat för statens skogsskolor jämte därvid fogade förslag till

aflöningsvillkor.

Såsom i statsrådsprotokollet meddelas, innebär Kungl. Maj:ts förslag

till lönereglering för skogsinstitutet en förhöjning i det ordinarie

anslaget till statens skogsläroverk af 4,400 kronor och till stat för

statens skogsskolor en ytterligare höjning i nämnda anslag å 25,850

kronor, eller tillsammans 30,250 kronor, hvarigenom anslaget komme

att ökas från 58;800 kronor till 89,050 kronor. Däremot innebär

Kungl. Maj:ts förslag i förevarande hänseenden en besparing å reservationsanslaget

till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet till belopp af 17,450 kronor.

Vidare har utskottet ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag

om att förslagsanslaget till ålderstillägg måtte höjas med 10,000

kronor till 110,000 kronor och uppföras under titel »till ålderstillägg

åt personalen vid skogsstaten och skogsläroverken».

Den af Kungl. Maj:t föreslagna ökningen i reservationsanslaget

till enskilda skogsundervisningen från 5,600 kronor med 2,000 kronor

till 7,600 kronor har utskottet likaledes ansett sig böra förorda.

I den af departementschefen till statsrådsprotokollet afgifna beräkning

rörande reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet föranleder ett bifall till

hvad utskottet ansett sig böra föreslå ingen annan ändring än attdetta

på grund af höjning i arfvodet till botanisten vid statens skogsförsöksanstalt

bör ökas med 500 kronor till 2,568,850 kronor.

Få grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af hvad Kungl. Maj:t

under förevarande punkt föreslagit samt herrar Bergströms

och Enanders ofvannämnda motioner, må

a) godkänna

dels följande aflöningsstat för skogsstaten:

s. 243 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10,

243

1

3

l

5

1

11

1

11

1

10

1

5

1

6

1

41

1

155

1

61

1

163

Aflöning.

öfverjägmästare

»

»

jägmästare

kr onoj ägare

Ii Norrbottens och. Västerbottens

län samt i

Särna socken med Idre

kapellag af Kopparbergs

län.

j inom öfriga norrländska

J län, inom öfriga delar

^ af Kopparbergs län samt

l Värmlands län.

< i öfriga delar af landet.

Lön |

1

TjänstgÖ- ri n^spe il- ningar

Summa

4,000

3,200

7,200

12,000

9,600

21,600

4,000

2,800

6,800

20,000

14,000

34,000

2,300

3,000

5,300

25,300

33,000

58,300

2,300

2,800

5,100

25,300

30,800

56,100

2,300

2,600

4,900

23,000

26,000

49,000

2,300

2,400

4,700

11,500

12,000

23,500

2,300

2,200

4,500

13,800

13,200

27,000

2,300

2,000

4,300

94,300

82,000

176,300

600

700

1,300

93,000

108,500

201,500

600

600

1,200

36,600

36,600

73,200

600

500

1,100

97,800

81,500

179,300

Respenningar.

3 öfverjägmästare (å 1,300 kr.)

(å 1,100 kr.)

» (å 1,000 kr.)

3

3

1

31 jägmästare (ä 900 kr.)

- J 6 - «nn kr.)

kr.)

kr.)

kr.)

kr.)

kr.)

kr.)

kr.)

kr.)

kr.)

6

22

19

10

2

156

50

41

76

59

(å 800

(å 700

(å 600

» (ä 500

» (å 400

kronojägare (å 250

» (å 200

» (a 150

» (å 100

» (å 50

Summa

3,900 kr.

3,300 »

3.000 »

800 *

27,900 *

4,800 »

15.400 »

11.400 »

5.000 »

800 »

39.000 »

10.000 »

6,150 »

7,600 »

2,950 »

476,200

Hyresersättning.

10 öfverjägmästare för expeditionslokal

(å 400 kr.) 4,000 kronor.

238 kronojägare (å 100 kr.) 23,800

Summa

470,000 I 946,200

Efter 5 ar kan lönen

höjas med 600 kronor.

Efter 5 ar kan lönen

höjas mod 400

kronor,efter ytterligare

5 år likaledes

med 400 kronor

samt efter än ytterligare

5 år äfvenledes

med 400 kronor.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 100 kronor,

efter ytterligare

5 år likaledes

med 100 kronor samt

efter än ytterligare

5 år äfvenledes med

100 kronor. Där bostadslägenhet

saknas,

utgår hyresersättning

med 100

kronor.

142,000

27,800

1,116,000

Innehar jägmästare eller kronojägare boställe, skall boställets uppskattade afkomst afgå

å indelningshafvare^ lön. Därest åt jägmästare upplåtes bostadslägenhet, skall han vidkännas

afdrag å lönen, motsvarande skälig hyra.

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

dels de å den vid detta utlåtande fogade bilaga

A intagna villkor och bestämmelser för åtnjutande

af de i staten för ordinarie befattningshafvande upptagna

aflöningsförmåner;

b) godkänna

dels följande stat för skogsinstitutet:

i

Lön

I Tjänst- görings- pen- ningar

Summa

Direktören .................................

4,000

2,000

6,000

Lektorn i matematik och skogshushållning

2,600

1,400

4,000

Lektorn i naturvetenskap ...................

2,600

1,400

4,000

Arfvoden åt extra lärare ....................

5,000

1,200

Aflöning till planteringsvaktare ............

700

500

till stipendier ......................

_

_

1,000

» de praktiska öfningarna..................

» arrendeafgifter för institutets lägen-

—

8,000

heter och experimentalfält............

—

—

700

» expenser...........................

—

—

5,000

Summa kronor

!

—

34,900

\Fri bostad och vedbrand.

''Efter 10 år kan lönen höjas

J med 500 kronor.

Efter 5 år kan aflöningen

höjas mod 500kronor,efter

10 år med ytterligare 500

kronor, efter 15 ar med

ytterligare 500 kronor och

efter 20 år med ytterligare

500 kronor.

) oi

/Efter 5 år kan lönen höjas

\ med 100 kronor.

i

Anm. 1. Åtnjuter planteringsvaktaren fri bostad och vedbrand, skall lönen minskas med 250

kronor.

Anm. 2. Af de till lektorerna utgående ålderstilläggen skola 350 kronor anses tillhöra

lönen och 150 kronor tjänstgöringspenningarna.

dels de å den vid detta utlåtande fogade bilaga

B intagna villkor och bestämmelser för åtnjutande

af de i staten för ordinarie befattningshafvande upptagna

aflöningsförmåner;

c) godkänna

dels följande stat för statens skogsskolor:

s. 245 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

245

a) Statens skogsskolor, afsedda att

förbereda skogselevern a till inträde

vid skogsinstitutet.

i. Till Ombergs skogsskola.

Föreståndaren, arfvode ...............

Underläraren, lön 1,800 kronor, tjänstgöringspenningar

1,200 kronor ...

Expens- och underhållsmedel ......

2. Till Klotens skogsskola.

Föreståndaren, arfvode ..................

Underläraren, lön 1,800 kronor, tjänst
göringspenningar

1.200 kronor......

Expens- och underhållsmedel .........

b) Statens skogsskolor, af sedda att

utbilda skogsbetjänte.

Föreståndaren för Hunnebergs skogsskola,

arfvode .........................

Föreståndarna för Hällnäs, Bispgårdens,

Grönsinka, Bjurfors och Kolleberga

skogsskolor, en hvar lön 2,000

kronor, tjånstgöringspenningar 1,400

kronor eller tillhopa 3,400 kronor,

sammanlagdt för alla fem............

Sex skogsråtta^, en hvar lön 700

kronor, tjänstgöringspenningar 700

kronor eller tillhopa 1,400 Kronor,

sammanlagdt för alla sex ............|

Stipendier, 02 stycken, till belopp afl

250 kronor hvart, att fördelas mellan

samtliga sex skolor efter be
pröfvande

af Kungl. Maj:t............

Expens- och underhållsmedel, 1,000''

kronor till en hvar af Hällnäs,!

Bispgårdens, Grönsinka, Bjurforsj

och Kolleberga skolor samt 750j

kronor till Hunnebergs skogsskola, j

tillhopa ....................................|

Summa

1,000

3,000

2,500

1.000

3,000

2,500

Af reservaAf

anslaget tions
till

statens'' anslag61, j

skogs- j krono-,

läroverk. I skogarnas ]

förvaltning

| m. m.

6,500

1,000

17,000

8,400

15,500

5,750

47,650

(Fri bostad och vedbrand,

J därest sådan förmån icke!

Iåtnjutes af honom såsom

jägmästare.

Fri bostad och vedbrand.

(Fri bostad och vedbrand,

I därest sådan förmån icke

| åtnjutes af honom såsom

t jägmästare.

Fri bostad och vedbrand.

6,500

54,1501

6,500

{Fri bostad och vedbrand.

Efter fem år kan lönen''

höjas med 400 kronor.

Fri bostad och vedbrand.

Efter fem år kan lönen

höjas med 100 kronor

och efter tio år med

ytterligare 100 kronor.

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

dels de å den vid detta utlåtande fogade bilagan

C intagna villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i staten för ordinarie befattningshafvande upptagna

löneförmåner;

d) förklara,

ej mindre att en hvar, som med eller efter 1909

års ingång tillträder ordinarie befattning vid skogsstaten

eller statens skogsläroverk, skall vara pliktig att

underkasta sig nyssberörda villkor och bestämmelser,

än äfven att de förutvarande innehafvare af ordinarie

befattningar vid skogsstaten eller statens skogsläroverk,

hvilka icke före den 1 november 1908 anmäla,

att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten

samt nämnda villkor och bestämmelser, och som icke

lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna

vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner

äfvensom, i den mån ej annat må föranledas af bestämmelserna

i gällande lag angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension, vid den rätt till pension,

som dittills tillkommit dem;

e) höja bestämda anslagen till skogsstaten, nu

680,108 kronor, med 433,392 kronor till 1,113,500

kronor, och till statens skogsläroverk, nu 58,800

kronor, med 30,250 kronor till 89,050 kronor;

f) i riksstaten uppföra det nu till 100,000 kronor

upptagna förslagsanslaget till ålderstillägg åt

skogsstaten och skogsinstitutets lärarpersonal under

förändrad rubrik »till ålderstillägg åt personalen vid

skogsstaten och skogslär o verken» med ett förhöj dt

belopp af 110,000 kronor;

g) med godkännande af följande beräkning af

anslaget till Skogshålls skogsskola:

Kronor.

Kronor.

Arfvoden:

Till föreståndaren .........

2,900

» skogsrättaren .........

1,100

4,000

Stipendier, 8, hvart år 250

kronor, .....................

2,000

Expenser .....................

600

Summa

6,600

Af arfvode! till skogsrättaren

utbetalas, så länge

denne tillika uppbär aflöning

såsom kronojägare,

allenast 700 kronor.

s. 247 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

247

höja reservationsanslaget till enskilda skogsundervisningen,

nu 5,600 kronor, med 2,000 kronor

till 7,600 kronor;

h) medgifva, att af reservationsanslaget tillkronoskogarnas

förvaltning och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet för år 1908 ett belopp af 3,300 kronor

må användas till anställande under nämnda år af en

andra skogsingenjör;

i) godkänna följande stat för statens skogsförsöksanstalt:
-

■ ■ ............■ ■

Kronor.

Arfvode till föreståndaren ............................................

3,000

» » botanisten.....................................................

5,000

» »en assistent..................................................

3,000

y> » » » ...................................................

3,000

Till rese- och traktamentsersättning samt till aflöning åt till-

fälliga biträden och handtlangning äfvensom till expens-

medel........................................................................

15,000

Summa kronor

29,000

k) i riksstaten upptaga reservationsanslaget till

kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet, nu 2,264,792 kronor, till ett

med 304,058 kronor förhöjdt belopp, eller till 2,568,850

kronor;

så att anslaget till skogsväsendet erhåller följande

uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten... kr. 1,113,500: —

» statens skogs
läroverk

... „ 89,050:— kr. 1,202,550: —

transport kr. 1,202,550: —

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Angående anslag

till inköp

af skogbärande

eller till skogsmård

tjänlig

mark.

transport kr. 1,202.550: —

förslagsanslag:

till ålderstillägg åt personalen vid

skogsstaten och skogsläroverken „ 110,000: —

reservationsanslag:

till enskilda skogs
undervisningen

kr. 7,600: —

till kronoskogarnas

förvaltning

och befrämjande

af skogsväsendet

i allmän
het.

.................... kr. 2,568,850:— kr. 2,576,450: —

Summa kr. 3,889,000: —

hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet i dess helhet

ökas med 779,700 kronor.

ll:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 198, har

herr C. Lindhagen föreslagit, att Riksdagen måtte på ordinarie stat

eller, om detta ej kan bifallas, på extra stat anvisa 1,500,000 kronor

för inköp af skogbärande eller till skogsbörd duglig mark.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sin framställning,

tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.

För inköp af skogsmark har allt sedan år 1874 disponerats

köpeskillingarna för försålda mindre kronodomäner, hvilka köpeskillingar

vid 1907 års slut uppgingo till sammanlagdt 16,238,862 kronor 68 öre.

Därjämte har Riksdagen för samma ändamål anvisat dels på extra stat

för år 1901 ett belopp af 1,500,000 kronor och dels af skogsmedel vid

hvardera af 1899 och 1900 årens riksdagar 1,500,000 kronor samt vid

1907 års riksdag 500,000 kronor.

Enligt utskottet från domänstyrelsen meddelade uppgifter voro

den 12 nästlidna februari i riksgäldskontoret innestående 224,734 kronor

50 öre, som influtit för försålda kronoegendomar. Af dessa medel voro

217,942 kronor disponerade att utgå till betalning för redan af Kungl.

s. 249 Kontrollera mot PDF

249

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Maj:t beslutade markinköp, så att för sådant ändamål disponibla återstodo

endast 6,785 kronor 80 öre. Under innevarande år beräknas

694,015 kronor 13 öre inflyta för försålda kronoegendomar, så att,

förutom det af 1907 års Riksdag från skogsmedlen anvisade belopp af

500,000 kronor, 700,800 kronor 93 öre äro att under året påräkna till

inköp af skogsmark. Härifrån böra dragas 69,800 kronor, utgörande

köpeskillingar för markinköp, som af domänstyrelsen föreslagits men

ännu äro på Kungl. Maj:ts pröfning beroende.

Utan tvifvel är det af största vikt, att skogbärande eller till skogsbörd

tjänlig mark alltjämt för statens räkning inköpes och att tillräckliga

medel finnas att tillgå för ett sådant förvärl. Att utöfver det för

detta ändamål tillgängliga belopp anvisa en så stor summa som den af

motionären föreslagna, eller 1,500,000 kronor, anser utskottet dock icke

förenligt med den varsamhet vid anslags beviljande, statsbudgeten för

närvarande kräfver, utan synes anslagsbeloppet skäligen böra begränsas

till 500,000 kronor. Detta belopp synes utskottet emellertid _ icke böra,

såsom motionären föreslagit, uppföras vare sig på den ordinarie eller

extra staten; utan håller utskottet före, att detsamma bör, på sätt nästlidet

års Riksdag i detta afseende beslutade, utgå från årets skogsmedel

i den mån de inflytande öfverskjuta de beräknade.

Beträffande skogsmedlen får utskottet meddela följande uppgift:

Statsverkets skogsmedel:

influtna beräknade

år 1899 ............. 5,220,477: 2 2 kronor 4,000,000: — kronor

» 1900 ..................... 8,200,757:52 » 4,600,000:— »

» 1901 ............... 7,645,496:2 2 » 5,800,000:— »

» 1902 ..................... 6,106,881:80 » 7,000,000:— »

b 1903 ..................... 8,632,531:6 8 » 7,000,000:— »

» 1904 ..................... 8,294,132: — » 7,500,000: — »

» 1905 ................ 7,464,609:05 » 7,500,000:— »

» 1906 8,562,727:06 » 7,500,000:— »

» 1907 9,926,308:90 » 7,800,000:— »

För år 1908 äro skogsmedlen beräknade till 8,000,000 kronor

och äro i den uti statsverkspropositionen införda inkomstberäkning

för år 1909 upptagna till 8,500,000 kronor.

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft.

32

s. 250 Kontrollera mot PDF

250 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Då öfverskottet icke kan till siffran blifva kändt förr än efter

årets utgång, skulle alltså beloppet, därest det finnes att tillgå, komma

att vara disponibelt först under år 1909.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med anledning af herr Lindhagens

ifrågavarande motion, må medgifva, att till

inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig

mark må af innevarande års skogsmedel, i den mån

de inflytande öfverskjuta de beräknade, få användas

ett belopp af 500,000 kronor.

La nd tmäter i staten.

Landtmäteri- 12:o) I punkten 11 under förevarande hufvudtitel har Kungl

tr Majff föreslagit Riksdagen att dels godkänna det i statsrådsprotokollet

[11 o. 12. j iutagna förslaget till stat för landtmäteristyrelsen äfvensom de villkor

och bestämmelser, som föreslagits för åtnjutande af de i samma stat

upptagna aflöningsförmåner; dels förklara, ej mindre att enhvar, som

med eller efter ingången af år 1909 tillträder ordinarie befattning i

landtmäteristyrelsen, skall vara pliktig att underkasta sig ofvanberörda

villkor och bestämmelser, än äfven att de förutvarande innehafvare af

ordinarie befattningar i nämnda styrelse, hvilka icke före den 1 november

1908 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt

nämnda villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill

förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner

äfvensom, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna

i förenämnda lag, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

dem; dels ock höja anslaget till landtmäteristyrelsen. nu 36,400 kronor

med 36,300 kronor eller till 72,700 kronor.

Härjämte har Kungl. Maj:t förklarat sig skola i särskild proposition1

förelägga Riksdagen förslag till ny organisation af förste landtmätaretjänsterna,

hvilket förslag skulle innebära en höjning i anslaget

till landtmäteristaten i orterna från 52,800 kronor med 108.600 kronor

till 161,400 kronor.

s. 251 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

251

I detta ämne kommer utskottet att framdeles under Riksdagen

afgifva särskildt utlåtande; hvilket utskottet skolat för Riksdagen

anmäla.

Skiften och afvittringar.

13:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva,

att de belopp, hvarmed inkomsterna af tjänsten under år 1909 för

afvittringslandtmätarna i Västerbottens och Norrbottens län kunde

komma att understiga 3,000 kronor för dem, som tillhörde första lönegraden,

och 3,500 kronor för dem, som på grund af ålder i tjänsten

åtnjöte arfvodesförhöjning, måtte dessa tjänstemän godtgöras af anslagen

till storskiftes- och afvittringsverken.

I detta ärende har departementschefen i statsrådsprotokollet omförmält,

hurusom landtmäteristyrelsen i skrifvelse den 23 november 1907

anmält, att kostnaderna för afvittringen under år 1909 af Kungl.

Maj:ts vederbörande befallningshafvande beräknats för Västerbottens län

till 38,405 kronor och för Norrbottens län till belopp ej understigande

38,000 kronor; och hade landtmäteristyrelsen för egen del förklarat

sig anse, att kostnaderna för afvittringsverkets fortsättande under år

1909 borde beräknas till i rundt tal 76,400 kronor. Därjämte hade

styrelsen upplyst, att den vid 1908 års slut påräkneliga behållningen

å anslaget till skiften och afvittringar jämte 1909 års ordinarie anslagför

samma ändamål vore fullt tillräcklig att betäcka dessa kostnader,

i följd hvaraf något extra anslag för afvittringsarbetenas fullföljande

under år 1909 icke vore erforderligt.

Departementschefen ansåge sig därför kunna inskränka sig till

att, i enlighet med hvad landtmäteristyrelsen i ofvanberörda skrifvelse

hemställt, tillstyrka, att, på det att afvittringslandtmätarna i Västerbottens

och Norrbottens län måtte för år 1909 komma i åtnjutande

af samma aflöningsförmåner, som för innevarande år vore dem beviljade,

Kungl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra nu ifrågavarande framställning.

Utskottet hemställer,

att hvad Kungl. Maj:t i förevarande afseende

föreslagit må af Riksdagen bifallas.

<-todtgöreUt

åt afvittringtlandtmätare.

[13.]

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Rikets allmänna kartverk.

manna kart. ,14:0) Kungl. Maj:t har ytterligare föreslagit Riksdagen att dels

verk. medgifva, att, därest det skulle blifva nödigt att såsom arbetschef vid

[14.] kartverkets afdelning för ekonomiska och stomkartearbeten anställa

person, som ej vore i aktiv krigstjänst, arfvodet åt nämnde arbetschef

finge höjas intill ett belopp af 5,000 kronor,

dels likaledes medgifva, att arfvodet till civila ritare och gravörer

bestämdes till 1,200 kronor för hvar med sex ålderstillägg, hvart å

300 kronor, att utgå efter respektive 3, 6, 9, 12, 15 och 18 års väl

vitsordad tjänstgöring; samt

dels i riksstaten uppföra ordinarie anslaget till rikets allmänna

kartverk under följande uppställning:

bestämdt anslag:

till aflöningar........................................................................ kronor 67.900: -

förslagsansla g:

till ålderstillägg.................................................................. .. 21,400: —

reservationsanslag:

till kartarbetena in. m...................................................... 131,500:_

summa kronor 220,800: —

hvarigenom det nuvarande anslaget till kartverket, 216,800 kronor,

skulle ökas med 4,000 kronor.

Departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet i detta

ärende är af följande lydelse:

»Det ordinarie anslaget till rikets allmänna kartverk blef af nästlidna

års Riksdag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag ökadt från

198,800 kronor med 18,000 kronor till 216,800 kronor. Därjämte beviljade

Riksdagen, likaledes i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, på

extra stat för innevarande år dels ett anslag af 18,400 kronor för anställande

af ökad civil personal vid kartverket, namngranskning in. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

anslag

af 1,000 kronor för höjning af ark

vid

af arfvodcna åt de

biträden,

uteslutande att

ökade anslagsmedel för kartverkets geode
gjort

fram
-

och dels ett w

det ekonomiska kartverket anställda kvinnliga ritare och

Förberörda ökning af det ordinarie anslaget afsåg

tillgodose yppadt behof af _

tiska och topografiska afdelningar. Kartverkets chef både _

ställning äfven om en mindre höjning af de anslagsmedel, som äro alsedda

för det ekonomiska kartverkets bearbetande, men dä ärendet den

12 januari 1907 af mig föredrogs inför Kungl. Maj:t, förklarade jag

mig'' anse, att frågan om höjning af dessa anslagsmedel kunde^ anstå

till afgörandet af ett under utredning varande ärende angående påskyndandet

af rikets ekonomiska kartläggning. Angående sistnämnda ärende

anhåller jag nu att få dels erinra om dels meddela följande.

För närvarande gäller, i fråga om det ekonomiska kartverket, att

uppmätning och kartläggning ske på statsverkets bekostnad, att utgifning

af ekonomiska häradskartor däremot icke bekostas af staten,

vederbörande landsting, hushållningssällskap eller kommuner Öppet lärnnadt

att på egen bekostnad föranstalta om utgifning af dylika kartor,

samt att statistiska beskrifningar till kartorna utgifvas på statsverkets

bekostnad.

Uti eu till Kungl. Maj:t ställd, den 29 oktober 1904 dagtecknad

skrift hemställde Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

af i skriften närmare anförda skäl, att Kungl. Maj:t måtte för Riksdagen

framlägga nådig proposition om förhöjning af det till rikets allmänna

kartverk utgående anslaget, i syfte att rikets alla län måtte blifva i

snar framtid i ekonomiskt hänseende uppmätta.

Genom nådig remiss anbefallde Kungl. Maj:t landtbruksstyrelsen

att. med anledning af hvad Malmöhus läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott sålunda anfört, lämna samtliga hushållningssällskap

i riket tillfälle att yttra sig dels i fråga om behofvet af

ekonomisk kartläggning af sällskapets område eller revidering af däröfver

redan verkställd dylik kartläggning eller utgifven ekonomisk

karta, dels ock huruvida sällskapet vore villigt att bekosta utgifvandet

af den nya eller reviderade ekonomiska karta öfver sällskapets område,

som kunde anses af behofvet påkallad, samt därefter till Kungl. Maj.t

inkomma med de afgifna yttrandena samt eget underdånigt utlåtande.

Därefter inkommo till Kungl. Maj:t framställningar i ämnet dels

från Kalmar läns norra och Kristianstads läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott af lika lydelse som den från Malmöhus läns hus
-

Angående

det ekono

mi »k a kartverket.

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Statsutskottets Utlåtande N:o JO.

hållningssällskaps förvaltningsutskott ingifna samt dels från Jönköpings

läns hushållningssällskap af innehåll, att sällskapet, som satts i tillfälle

att taga del af Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskotts

framställning, för sin del hemställde om bifall till hvad sistnämnda

sällskaps förvaltningsutskott föreslagit.

Dessa tre framställningar öfverlämnades till landtbruksstyrelsen

för att tagas i öfvervägande vid afgifvandet af det förut infordrade

utlåtandet.

Landtbruksstyrelsen afgaf därefter den 12 maj 1906 dylikt utlåtande

och öfverlämnade därvid yttranden i ämnet från samtliga

hushållningssällskap i riket eller deras förvaltningsutskott, med undantag

af Göteborgs och Bohus läns samt Norrbottens läns hushållningssällskap.

Af dessa yttranden inhämtas hufvudsakligen:

att Stockholms läns, Södermanlands läns, Ålfsborgs läns norra och

södra, Värmlands läns och Västmanlands läns hushållningssällskap hänvisat

till det förhållandet, att ekonomiska kartor öfver sällskapens områden

antingen nyligen utgifvits eller ock vore under arbete;

att endast Malmöhus läns hushållningssällskap utan villkor förklarat

sig villigt att bekosta utgifvandet af ekonomiska kartor öfver länet; samt

att samtliga öfriga hushållningssällskap, hvilka yttrat sig i ärendet,

visserligen kraftigt framhållit vikten af, att nya eller reviderade ekonomiska

kartor måtte utgifvas öfver deras områden, men förklarat sig

antingen ej alls kunna bestrida kostnaderna för kartornas utgifning eller

åtminstone icke kunna för närvarande utfästa sig därtill.

För ^ egen del hemställde landtbruksstyrelsen, att Kungl. Maj:t

täcktes lata vidtaga åtgärder för att dels ekonomiska kartor inom

de trakter af landet, där sådant icke skett, måtte varda på statens

bekostnad, så fort ske kunde, utarbetade, dels inom de delar af

landet, där dylika kartor väl utarbetats men behöfde revideras,

dylik revidering likaledes på statens bekostnad måtte ske, dels ock

statsmedel måtte beredas för bekostande af utgifningen såväl af de

ursprungliga som af de reviderade kartorna, där medel icke inom särskilda

orter redan blifvit för ändamålet anvisade.

Sedan ärendet därefter remitterats till kommissionen för de allmänna

kartarbetena, afgaf denna kommission underdånigt utlåtande

den 13 oktober 1906 och hemställde därvid af närmare angifna skäl,

att, för den händelse Kungl. Maj:t funne lämpligt föranstalta om ett

påskyndande af de ekonomiska kartarbetena, statsmedel måtte beredas

för bekostande af utgifningen såväl al de nymätta som af de reviderade

s. 255 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10. 255

kartorna. Angående frågan huruvida den utgifning, statsverket sålunda

skulle bekosta, borde ske i skalan 1 : 20,000 eller i den hittills brukade

skalan 1 : 50,000, voro meningarna bland kommissionens medlemmar

delade.

Då emellertid den utredning, som sålunda vunnits, icke innefattade

tillräckliga upplysningar för frågans bedömande, anbefallde

Kungl. Maj:t genom nådig remiss den 7 mars 1907 kartverkskommissionen

att uppgöra och till Kung], Maj:t inkomma med fullständigt

förslag jämte kostnadsberäkning rörande dels fullbordande inom

en tid af omkring 25 år af ekonomisk kartläggning i skalan 1 : 20,000

af alla hittills icke sålunda kartlagda delar af Svealand och Götaland,

af Kopparbergs län dock endast sydöstra delen, dels utförande under

samma tidsperiod af oundgängliga revideringsarbeten i fråga om redan

verkställd ekonomisk kartläggning inom Svealand och Götaland, dels

ock utgifvande på statens bekostnad — därest icke sådan utgifning

skulle enligt åtagande bekostas af hushållningssällskap, landsting eller

kommuner — af ekonomisk karta, alternativt i skalan 1 : 20,000 eller

1 : 50,000, såväl öfver de delar af förberörda område, hvaröfver ekonomiska

kartor i någondera af sistnämnda skalor icke redan utgifvits,

som ock öfver de delar af samma område, hvilkas ekonomiska kartläggning

ansåges behöfva under nämnda tid revideras. Därjämte borde

kartverkskommissionen meddela yttrande, huruvida samt i hvilken omfattning

och på hvilket sätt det ekonomiska kartverkets arbeten syntes

böra fortsättas efter utgången af nämnda tidsperiod.

Med anledning häraf har kommissionen den 12 september 1907

afgifvit förnyadt underdånigt utlåtande. I detta utlåtande bär kommissionen

lämnat en vidlyftig utredning angående kartarbetenas bedrifvande

under de angifna förutsättningarna samt de för sådant ändamål

erforderliga ökningarna af personal och anslag m. m. Jag anser

icke nu lämpligt att närmare redogöra för sagda utredning, men vill

nämna, att kartverkskommissionen såsom slutresultat af sina beräkningar

förklarat sig anse, att den verkliga kostnadsökningen, så långt

denna med någon grad af sannolikhet kunde beräknas, skulle komma

att ställa sig under hvart af nedanstående år sålunda:

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Vid utgifning uti skalan 1 : 50,000

Vid utgifning uti skalan 1 : 20,000

Aren

Kostnads-

ökning

Afdrag för

gälda kartor

Återstående

kostnads-

ökning

Kostnads-

ökning

Afdrag för

sålda kartor

Återstående

kostnads-

ökning

1909—12.........

29,950

_

29,950

29,950

_

29,950

1913—14.........

75,525

4,100

71,425

82,325

4,100

78,225

1915—1(3........

88,495

4,100

84,395

100,295

4,100

96,195

1917 .......

104,375

. 116,955

13,600

90.775

112,175

13.600

98,575

116,355

1918—34........

13,600

103,355

129,955

13,600

Beträffande den för hvart af åren 1909—1912 beräknade kostnadsökningen,

29,950 kronor, torde jag böra nämna, att däri ingå dels

4,000 kronor förhöjning i arfvodet åt arbetschefen å den ekonomiska

avdelningen samt dels 25,950 kronor för anställande af 4 nya geodeter.

Till förenämnda ordinarie kostnad har kommissionen ansett böra

läggas kostnad å extra stat för inköp af instrument och inventarier.

Enligt verkställda beräkningar erfordrades härtill anslag å tillhopa

55,040 kronor, hvaraf för år 1909 föresloges 30,950 kronor. Detta

anslag skulle betingas af förenämnda höjning i antalet geodeter.

Därjämte har kommissionen yttrat sig angående fortsättandet af

det ekonomiska kartverkets arbeten efter är 1934 och därvid på grund

af framlagd utredning förklarat sig anse, att det ekonomiska kartverkets

personal äfven efter nämnda år komme att hafva full användning.

Det ärende, angående hvilket jag nu i största korthet lämnat

några antydningar, är af den betydelse och vidtutseende omfattning,

att jag icke finner mig vara beredd att redan nu föreslå Eders Kungl.

Maj:t att i hela dess vidd upptaga detsamma till slutlig pröfning. I kartverkskommissionens

sistberörda utlåtande förekommer emellertid äfven,

såsom jag nyss antydt, fråga om förhöjning i arfvodet åt arbetschefen

för den ekonomiska afdelningen. Då denna fråga icke torde kunna nu

lämnas åsido, anhåller jag att i detta sammanhang få något närmare

redogöra för densamma.

Jag tillåter mig emellertid först erinra, att af generalstabens

officerare förut minst sex, förutom afdelningschefen, varit placerade å

den topografiska afdelningen, men att, sedan behof uppstått att placera

en generalstabsofficer såsom stabschef hos kommendanten i Boden,

Kungl. Maj:t den 6 september 1907 med anledning häraf vidtog den

ändring i kartverkets instruktion, att minsta antalet generalstabsofficerare

vid den topografiska afdelningen skulle bestämmas till fem, förut
-

s. 257 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

257

om nämnda afdelningschef. Äfvenså vill jag erinra, att enligt beslut

vid 1894 års riksdag ett arfvode af 1,000 kronor utgår till den officer,

som förordnas att handhafva närmaste ledningen af de ekonomiska

kartarbetenas utförande.

Angående anordnandet af den omedelbara ledningen af de ekonomiska

kartarbetena har kartverkskommissionen nu anfört följande.

Hittills hade denna ledning utöfvats af en generalstabsofficer,

som därtill utsetts af chefen för rikets allmänna kartverk bland de

på generalstabens topografiska afdelning placerade officerarna. Dä

dessas antal nu skulle minskas till fem utom afdelningschefen, och

då passagesystemet vid generalstaben, äfvensom den trupptjänst, som

äfven den generalstabsofficer, hvilken vore placerad såsom arbetschef

vid ekonomiska afdelningen, måste fullgöra, i hög grad försvårade erhållandet

af en för sagda chefssyssla lämplig och disponibel officer,

syntes ingen annan utväg finnas för upprätthållandet af denna plats än

att — i händelse den nuvarande arbetschefen lämnade generalstaben

eller placerades på annan afdelning inom densamma — till hans efterträdare

utsåges en icke i aktiv tjänst varande militär eller en civil person

tillhörande rikets allmänna kartverk. Detta hade ock möjliggjorts

genom den i instruktionen för kartverket redan företagna förändringen.

Det syntes kartverkskommissionen uppenbart att, hvem helst som förordnades

till arbetschef, han ej själf kunde deltaga i fältarbetena, och lika

tydligt vore, att en arbetschefs arfvode borde sättas så högt, att han

ej riskerade att, såsom sådan, i följd af mistad fältaflöning, se sina

inkomster minskade. Rimligt syntes ock vara, att en arbetschef erhölle

högre arfvode än det högsta, hvartill en kartograf enligt nuvarande

aflöningsstat kunde komma, hvilket vore 4,000 kronor, om

han tillika vore förman. Härtill borde enligt kommissionens förmenande

läggas så stort belopp, att vederbörande hölles skadeslös för

förlusten af den förtjänst, han kunnat hafva vid deltagande i fältarbetena.

På grund af verkställda beräkningar ansåge sig kommissionen

böra föreslå detta tillägg till 1,000 kronor, synnerligast om med beställningen

såsom arbetschef förbundes förpliktelsen att tillika vara redogörare

vid ekonomiska afdelningen utan att tillsvidare härför erhålla

särskilt aflönadt biträde. Af skäl, som sålunda angifvits, har kartverkskommissionen

hemställt, att i staten måtte uppföras särskildt arfvode om

5,000 kronor åt en arbetschef, tillika redogörare, i hvilket fall det nu

utgående särskilda arfvodet till arbetschef om 1000 kronor borde indragas.

Anslagsökningen skulle aliså utgöra 4.000 kronor.

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd, 10 Höft.

33

s. 258 Kontrollera mot PDF

Angående

uppställningen

af kartverkets

stat.

258 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Jag anser mig tillika böra nämna, att kartverkskommissionen i sitt

sistnämnda utlåtande hemställt, att ett anslag af 1,000 kronor, motsvarande

det, som å extra stat för år 1908 anvisats till höjning af

kvinnliga ritares och biträdens arfvoden, måtte för samma ändamål i

stället upptagas å ordinarie stat för år 1909.

Inalles skulle enligt kartverkskommissionens ifrågavarande förslagkartverkets

ordinarie stat på grund af nyssnämnda bägge anledningar

ökas med tillhopa 5,000 kronor. De anslagsökningar, som kommissionen

eljest föreslagit och som direkt afsågo att möjliggöra påskyndande

af de ekonomiska kartarbetena, voro afsedda att utgå å extra stat.

Innan jag härefter öfvergår att närmare redogöra för frågan om

kartverkets anslagsbehof för år 1909, tillåter jag mig erinra, att jag

den 12 januari 1907, då fråga förelåg om anslag till kartverket för

innevarande år, yttrade följande.

»På sätt i statsrådsprotokollet den 13 januari 1905 antydts, har

hittills det förfaringssätt plägat tillämpas vid uppgörandet af de årliga

staterna för kartverket, att, då vissa poster något år måst ökas, detta

skett genom motsvarande minskning å andra utgiftsposter. Äfven vid

fastställandet af staten för innevarande år har detta ägt rum. Sådana

omflyttningar hafva emellertid måst ske icke endast på grund af växlingar

i arbetenas natur, utan äfven och till icke oväsentlig del, till följd

af växlingar i personalens tjänstålder. Enligt de af Kungl. Maj:t och

Riksdagen godkända bestämmelser äro geodeter och kartografer berättigade

till ålderstillägg efter visst antal tjänsteår och äfven rörande civila

ritare samt gravörer har iakttagits, att deras arfvoden höjts efter längre

tids tjänst. Då dessa ålderstillägg utgå från kartverkets ordinarie anslag,

har följden blifvit, att alltefter som större antal af nämnda tjänstemän

blifvit berättigade till ålderstillägg, större del af anslaget måst åtgå till

arfvoden åt dem, hvilket icke kunnat ske utan minskning å andra

anslagsposter. Det synes dock vara särdeles olämpligt, att de för själfva

arbetenas bedrifvande afsedda medlen skola röna inverkan af sådana

tillfälliga och ständigt växlande förhållanden. Jag anser därför, att det

skulle vara särdeles fördelaktigt, om erforderliga arfvoden finge utgå

från ett fast aflöningsanslag, ålderstilläggen från förslagsanslag och de

för kartverksarbetena eljest afsedda medel från ett anslag af samma

natur som det nuvarande, nämligen reservationsanslag. För närvarande

hafva dock de utredningar, som äro nödvändiga för en dylik förändring,

icke medhunnits.»

s. 259 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

259

Jag tillåter mig vidare erinra, att Kung!. Maj:t den 5 juli 1907

anbefallde chefen för rikets allmänna kartverk att i samband med algifvande

af framställning rörande kartverkets anslagsbeliot lör år 1909

tillika inkomma med förslag till förändrad uppställning af kartverkets

stat i öfverensstämmelse med de uti mitt ofvanberörda yttrande angifna

hufvudgrunder.

Uti underdånig skrifvelse den 12 september 1907 har nu kartverkschefen

afgifvit förslag angående kartverkets anslagsbehof för år

1909 och därvid tillika yttrat sig angående de ifrågasatta ändringarna

i uppställningen af kartverkets stat. Han har i förstnämnda afseende

anfört hufvudsakligen följande.

Då kartverkschefen biträdt kartverkskommissionens ofvanberörda

förslag till åtgärder för påskyndande af de ekonomiska kartarbetena,

hade han såsom en följd häraf i statförslaget för år 1909 upptagit de

ökningar i såväl det ordinarie anslaget som det på extra stat hittills

beviljade anslaget, nvilka föreslagits af kartverkskommissionen. Utöfver

dessa ökningar föresloge lian nu endast det tillägg med 800 kronor

till det extra anslagets belopp, som erfordrades för en topografaspirants

uppflyttande till topograf.

Angående den föreslagna ökningen af arbetskrafterna vid den

geodetiska afdelningen ville kartverkschefen framhålla, att den geodetiska

mätningen tjänade två ändamål, i det att den vore grundläggande

både för den ekonomiska och den topografiska kartan. Äfven om någon

förändring icke komme att inträda i afseende å det ekonomiska

kartverkets bearbetande, läte det sig i hvarje fall icke göra att, då det

gällde de topografiska kartorna, längre nöja sig med den hittills på

grund af brist på arbetskrafter inom geodetiska afdelningen följda

metoden vid uppmätningen. Nämnda topografiska kartor skulle ju nämligen

möjliggöra framställandet i ett sammanhang af en bild af landet.

Kartverkschefen ville därför betona, att tiden nu syntes vara inne att

med större kraft fortsätta den omtriangulering af södra Sverige, som

vore nödvändig och måste vara utförd, när de topografiska revisionsoch

ommätningsarbetena därstädes skulle börja. Äfven om förslaget

till de ekonomiska kartarbetenas påskyndande ej framkommit, skulle

han alltså hafva ansett omtanken om det topografiska revisions- och

ommätningsarbetet kräfva, att redan nu åtgärder vidtoges för de geodetiska

arbetskrafternas ökande, på sätt kartverkskommissionen föreslagit,

för hvilket ändamål erfordrades för 1909 års arbeten, i öfverens
-

Kartverkschefens

skrifvelse

den 12 september

1907.

s. 260 Kontrollera mot PDF

260 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

stämmelse ined förenämnda af kommissionen uppgjorda beräkningar,

anslag å extra stat till belopp af dels 25,950 kronor till ökning i

antalet geodeter och dels 30,950 kronor till inköp af instrument m. m.

eller tillhopa 56,900 kronor.

Beträffande anställandet af en med 5,000 kronor aflönad arbetschef

vid ekonomiska afdelningen ville kartverkschefen betona, att en

dylik anordning betingades ej allenast af hänsyn till kartarbetenas påskyndande

utan äfven af svårigheten för generalstaben att på ett för

de ekonomiska kartarbetena tillfredsställande sätt afdela officerare till

sin topografiska afdelning.

Uti inkomstberäkningen har icke ifrågasatts någon förändring.

Under det att det ordinarie anslaget nu utgår med 216,800 kronor,

skulle det alltså enligt kartverkschefens förslag för år 1909 ökas

med 5,000 kronor, däraf 4,000 kronor för arbetschefen vid ekonomiska

afdelningen och 1,000 kronor genom öfverflyttning från extra stat af

beviljad arfvodestillökning för kvinnliga ritare och biträden, samt alltså

uPP£?å bill 221,800 kronor. De extra anslagen, som för innevarande

år uppgå sammanlagdt till 19,400 kronor, skulle enligt samma förslag

dels minskas med nyssberörda 1,000 kronor dels ock ökas med förenämnda

56,900 kronor äfvensom med 800 kronor till en topograf och

alltså utgå med inalles 76,100 kronor.

Kartverkschefen har därefter afgifvit förslag till förändrad uppställning

af staten. För jämförelses skull tillåter jag mig att först

framlägga följande öfversikt öfver användningen af det ordinarie anslaget

till kartverket enligt den af Kungl. Maj:t den 6 december 1907

fastställda stat för kartverket för år 1908.

s. 261 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

261

Kronor.

Kronor.

Kronor.

A. För de geodetiska arbetena.

a) Arfvoclen:

till 4 geodeter a 2,000 ..............................

8,000

,, ålderstillägg åt geodeter.....................

4,500

,, förman.....................................................

500

,, extra arbetskrafter ..............................

1,000

14,000

b) Fältarbeten......................................................

17,500

31,500

B. För arbetena vid generalstabens topo-

grafiska afdelning.

a) Arf voden:

till 8 civila ritare å 1,200........................

9,600

,, 8 ,, gravörer å 1,200 ..................

8,600

„ ålderstillägg åt ritare och gravör ..

5,700

„ chefens adjutant....................................

1,000

„ elever ......................................................

800

20,700

b) Fältarbeten ...................................................

32,500

c) TJtgifnings- och byråarbeten .....................

36,700

■ d) Öfningsafdelningens ritkurs .....................

2,400

92,300 !

i C. För de ekonomiska och stomkartearbetena.

1 a) Arf voden:

till arbetschefen ..........................................

1,000

., 2 förmän å 500 ....................................

1,000

„ 18 kartografer å 2,000........................

36,000

!

,, ålderstillägg åt kartografer...............

11,000

i

,, 2 kartografaspiranter...........................

2,400

;

„ kvinnliga ritare och ritbiträden......

9,200

,, 1 vaktmästare .......................................

1,100

61,700

| b) Fältarbeten ...................................................

36,300

! c) Bedaktions- och byråarbeten .....................

6,000

104,000

Summa kronor

227,800

Af g år inkomster:

för sålda kartor............................................

8,000

„ utbildning af generalstabens aspiran-

ter.................................................................

3,000

11,000

ordinarie anslag

216,800

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

På grundvalen af denna stat för år 1908 har kartverkschefen

uppgjort förslag till ändrad uppställning af kartverkets stat. Därvid

har han emellertid ansett 1908 års stat böra i vissa hänseenden modifieras

för att blifva i öfverensstämmelse med den beräknade personalstyrkan

och personalens tjänstålder år 1909, hvarjämte de föreslagna

anslagsökningarna för arbetschefen a den ekonomiska afdelningen samt

de kvinnliga ritarna och ritbiträdena iakttagits. Kartverkschefens ifrågavarande

förslag är af följande lydelse.

Kronor

Kronor

Kronor

A. Fast aflöningsanslag.

1. För de geodetiska arbetena.

Arfvoden till 4 geodeter å 2,000 kr.........................

8,000

2. För de topografiska arbetena.

Arfvoden till 12 civila ritare och gravörer å 1,200 kr.

Arfvode till adjutanten i kartverkschefens expedition

14,400

1,000

15,400

3. För de ekonomiska och stomkartearbetena.

Arfvode till arbetschefen ...........................

Arfvoden till 18 kartografer å 2,000 kr.....................

» »2 kartografaspiranter å 1,200 kr.........

» »8 kvinnliga ritare och rit biträden........

Arfvode » 1 vaktmästare ........................

5.000

36,000

2,400

8.000

1,100

52,500

75,900

B. Ålderstillägg, förslagsanslag.

1. För de geodetiska arbetena.

till 3 geodeter .....................................

4,500

2. För de topografiska arbetena.

till 4 ritare och gravörer ..............

5,900

3. För de ekonomiska och stomkartearbetena.

till 12 kartografer ...................

» kvinnliga ritare och ritbiträden ...................

11,000

2,200

13,200

23,600

Transporti

I

99,500

s. 263 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

263

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

99,500

C. För kartverksarbetena eljest afsedda medel,

reservationsanslag.

1. För de geodetiska arbetena.

arfvode till extra arbetskraft........................................

1,000

förmansarfvode till 1 geodet........................................

500

till fältarbetena................................................................

17,500

19,000

1

{2. För de topografiska arbetena.

till rit- och gravörelev eller elever ............................

400

» fältarbeten ................................................................

32,500

» utgifnings- och byråarbeten m. m.........................

35,700

» till öfningsafdelningens ritkurs ............................

2,400

71,000

3. För de ekonomiska och stomkartearbetena.

till förmansarfvoden åt 2 kartografer å 500 kr.....

1,000

» fältarbeten ................................................................

37,000

» utgifnings- och byråarbeten....................................

5,300

43,300

Summa

133,300

Af går: ersättning för utbildande af generalstabens aspi-

ranter ................................................................

3,000

för försålda kartor................................................

8,000

11,000

| 122,300

! Erforderligt ordinarie anslag 1909 ................................|

] 221,800

Hvad de särskilda posterna i detta förslag angår, är att märka,

att vid de topografiska arbetena upptagits 12 ritare och gravörer i

öfverensstämmelse med den af kartverkskommissionen redan år 1905

angifna utvecklingsplanen, under det att år 1908 endast 11 dylika

tjänstemän kunnat beräknas vara anställda. Häraf har föranledts en

ökning af posten arfvoden, hvilken jämte en mindre höjning af posten

ålderstillägg måst motvägas af minskning i posterna till elever samt

till utgifnings- och byråarbeten. De ekonomiska arbetenas anslagsposter

utvisa, förutom ofvan omförmälda bägge ökningar för arbetschefen och

de kvinnliga ritarna, inga andra förändringar än en mindre förskjutning

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

mellan å ena sidan fältarbetskostnaderna och å den andra kostnaderna

för utgifnings- och byråarbeten.

Kartverkschefen har i fråga om denna förslagsuppställning anfört,

bland annat, att under rubriken »för kartverket eljest afsedda medel»

förts äfven såväl sådana arfvoden, hvilka utginge till extra arbetskrafter

och elever, af det skäl att beloppens storlek vore beroende på öfverenskommelse

vid hvarje tillfälle mellan kartverkschefen och arfvodestagaren,

som ock förmansarfvodena, på den grund att dessas tilldelande

och äfven deras antal, inom viss maximigräns, vore beroende på kartverkschefens

bedömande.

Kartverkschefen har slutligen framställt vissa erinringar mot det

enligt nådig befallning sålunda framlagda förslaget till statens uppställning

samt därvid anfört följande. Afskiljandet ur hela anslagssumman

af det fasta aflöningsanslaget syntes honom innebära, att kartverkschefen,

oberoende af arbetenas omfattning, skulle blifva hänvisad

till att städse hafva vid kartverket anställdt samma antal civila personer

eller åtminstone till att mera än ett ar i förväg exakt beräkna deras

antal, så att medel till aflöningen kunde till sin rätta siffra beviljas

af Riksdagen. Skedde ej detta, skulle kartverkschefen icke vid ett

åis slut kunna föreslå Kungl. Maj:t att redan under det närmast

följande året — om anslaget i dess helhet så medgåfve — öka personalen,

på sätt arbetena kräfde. Om en person oberäknadt afginge,

skulle, ifall ej efterträdare omedelbart kunde anskaffas, motsvarande

aflöningsbelopp^ under viss tid af händas kartarbetena, under det att i

motsatt fall sålunda besparade medel kunde komma desamma till

godo exempelvis genom något förlängda fältarbeten. Kartverkschefen

ville af denna anledning ifrågasätta, huruvida icke fördelningen af

anslaget till kartverket kunde inskränkas till eu tudelning genom

frånskiljandet af ålderstilläggen till ett särskildt förslagsanslag och

återstodens bibehållande såsom reservationsanslag under benämning:

»kartverkets personal och arbeten».

Kartverkschefens nu ifrågavarande förslag hafva blifvit tillstyrkta

af kommissionen för de allmänna kartarbetena uti underdånigt utlåtande

den 12 september 1907.

tidupogtfisk , Ja,g 1anhåller ridare att få redogöra för en annan, rikets allmänna

uppmätning kartverk berörande framställning, hvilken synes böra i detta samman“buldlödcr

*iaUg omiormälas, ehuruväl dess afgörande icke påkallar Riksdagens

om 63°30. beslut- Framställningen, som är gjord af chefen för kartverket i

s. 265 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets IJlåtande N:o 10.

265

underdånig skrifvelse den 31 augusti 1907, afser, att ändrad skala

måtte föreskrifvas vid topografisk uppmätning af vissa kartblad söder

om 63'' 30''.

För närvarande gälla angående den topografiska uppmätningsskalan

för de mellersta och norra delarna af riket nådiga brefven den

25 maj 1894 och den 16 juni 1905. Förstnämnda nådiga bref stadgar

i detta afseende, att skalan 1 : 50,000 skall användas för topografisk

kartläggning af några ännu återstående områden söder om 29:de

bladvåden och af hela det norrländska kustlandet intill Västerbottens

läns södra gräns äfvensom af vissa delar af det inre Jämtland, samt

att skalan 1 : 100,000 skall användas för topografisk uppmätning af

hela den del af landet, som ej redan uppmätts eller, på sätt nyss angifvits,

blifvit bestämd att i större skala topografiskt uppmätas. Nådiga

brefvet den 16 juni 1905 utsträckte användningen af 1 : 50,000-skalan

att gälla äfven bladen Björna, Holmön, Degerfors och Löfånger, hvilka

eljest skolat uppmätas i skalan 1 : 100,000.

Uti kartverkschefens nu ifrågavarande framställning har han meddelat,

att den topografiska kartläggningen numera fortskridit så långt,

att vid slutet af år 1907 komme att såsom topografiskt ouppmätta

återstå ungefär 670 kvadratmil, sålunda fördelade:

A) af generalstabens karta öfver Sverige i skalan 1:100,000: bladen

Fryksände, Ekshärad, återstående del af Grangärde, Letafors, Malung,

Leksand. Finnskoga, Älfdal, Mora, Bingsjö, Fulufjäll, Åsen. Storejen

och återstående del af Alfta; samt

B) af kartan öfver norra Sverige: bladen Fredrika, Ström, Junsele,

Björna, återstående del af Åsarna. Tännäs, Hede samt återstående

delar af Ramsjö, Idre, Lillkerrdal och Los.

Enligt nu gällande bestämmelser skulle bladen Fryksände, Ekshärad

och Grangärde, såsom tillhörande den del af kartverket, som

folie söder om 29:de bladvåden, samt bladet Björna uppmätas i skalan

1 : 50,000, hvaremot öfriga blad skulle mätas i skalan 1 : 100,000.

Kartverkschefen har nu hemställt, att jämväl samtliga sistnämnda

blad måtte uppmätas i skalan 1:50,000, dock med undantag af bladen

Fredrika, Ström och Junsele. Dessa tre blad — äfvensom Björna, i

hvars bestämda uppmätningsskala ingen ändring ifrågasatts — afse

landet norr om 63° 30'', under det samtliga öfriga blad afse den söder

om sagda breddgrad belägna del af landet. Såsom skäl för den föreslagna

förändringen har kartverkschefen anfört hufvudsakligen följande.

Mätning i så liten skala som 1 : 100,000 vore i och för sig en

åtgärd, som man i andra europeiska land endast undantagsvis tillgripit,

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Samt. 1 Afd. 10 Höft. 34

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

enär så många värdefulla ekonomiska eller topografiska föremål därvid

måste uteslutas, att en verklig specialkarta knappast därigenom kunde

åstadkommas. Ännu betänkligare blefve saken, då det gällde att utgifva

kartorna i själfva uppmätningsskalan, hvilket här skulle blifva

fallet i fråga om en areal af icke mindre än 246 kvadratmil, hufvudsakligen

i Dalarna men delvis äfven i Värmland, Hälsingland och Härjedalen.

Kartverkskommissionen hade i utlåtande den 8 december 1903

angående norrländska kartverkets fortsatta bearbetande bestämdt

frånrådt, att uppmätning och utgifning skedde i samma skala, och

denna åsikt hade Kungl. Maj:t genom nådigt beslut i frågan den 16

juni 1905 visat sig gilla. Vidare vore att märka, att stora delar af

det ännu ouppmätta området komme att röna inverkan af inlandsbanans

anläggning och därigenom vinna ökad betydelse och lifaktighet.

På grund af unionsupplösningen med Norge framträdde äfven i ökad

grad behofvet af fullständiga kartor öfver själfva gränstrakterna, helst

som för motsvarande områden i Norge uppmätningsskalan vore 1 : 50,000.

Sedan de kartblad, som af dessa anledningar borde uppmätas i den

större skalan, frånräknats, återstode bland dem, som afsåge landet

söder om 63° SO'', endast fem, af hvilka två innefattade den ganska

rikt bebyggda trakten kring Siljan och de öfriga tre, ehuru »afseende

mera glest befolkade trakter, icke ensamma borde uppmätas i mindre

skala, då de vore omgifna af kartblad, som uppmätts i den större

skalan. Det vore äfven att märka att, på grund af gällande bestämmelser

angående stomkartors upprättande på sådant sätt att de kunde

tjäna till grundval såväl för ekonomisk som topografisk uppmätning,

dessa stomkartor upprättades i skalan 1 : 50,000, och att alltså, om

den topografiska mätningen skulle ske i mindre skala, stomkartorna

måste nedtransporteras till denna skala, hvilket arbete däremot eljest

kunde inbesparas.

Genom förändring af uppmätningsskalan skulle emellertid tiden

för de topografiska kartarbetenas afslutande i dessa trakter framskjutas.

Under förutsättning att hela det nuvarande fältmätningsanslaget årligen

användes endast till nymätning, kunde beräknas, att, om uppmätningen

skedde i de skalor, som nu vore bestämda för det ännu ouppmätta området,

denna mätning skulle vara afslutad på hösten år 1914. Därest kartverkschefens

nu ifrågavarande förslag bifölles, skulle däremot uppmätningen

under samma förutsättning kunna beräknas afslutad först år 1920. Eu

dylik försening skulle dock i hvarje fall af andra orsaker knappast kunnat

undvikas. Då nämligen de geodetiska arbetena måste påskyndas i södra

Sverige, förorsakades däraf nödvändigtvis en försening af samma arbeten

s. 267 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

267

i norr, så att knappast någon möjlighet förefunnes att erhålla alla de

för stomkartesammansättningen i södra Norrland erforderliga koordinaterna

förrän år 1916. Men vid sådant förhållande blefve det ej heller

i något fall modigt afsluta de på dem grundade mätningarna förrän

omkring år 1919 eller 1920.

Kartverkschefens nu ifrågavarande framställning har tillstyrkts af

kartverkskommissionen i underdånigt utlåtande den 12 september 1907.

För egen del finner jag framställningen vara förtjänt af nådigt

bifall. Jag vill emellertid framhålla, att, då kartverkschefens beräkningar

öfver tidsåtgången grunda sig på den förutsättning, att samtliga

fältmätare skola användas till ifrågavarande nymätning, det är mycket

möjligt, att denna förutsättning icke kommer att i verkligheten inträffa,

enär revisionsarbeten m. m. torde åtminstone vissa år kräfva en del af

nämnda arbetskrafter. De angifna tidpunkterna bör3 därför kunna

betraktas endast såsom relativa.

Jag har ansett mig redan nu böra redogöra för detta ärende, på

det att detsamma må komma till Riksdagens kännedom. Jag anhåller

att framdeles få ånyo anmäla ifrågavarande framställning för fattande

af nådigt beslut i anledning af densamma.

Hvad angår framställningen om höjning i det ordinarie anslaget Dep°£?™ent‘m

till kartverket för beredande af arfvode å 5,000 kronor åt arbetschefen

vid ekonomiska afdelningen, finner jag mig på de af kartverkskommissionen

anförda skäl böra biträda densamma.

Då i kartverkets stat redan ingår ett belopp af 1,000 kronor till

arfvode åt nämnda arbetschef, utgör beloppet af den förhöjning i ordinarie

anslaget till kartverket, som skulle betingas af bifall till berörda

förslag, allenast 4,000 kronor.

Förslaget att till ordinarie stat öfverföra det af Riksdagen för

innevarande år beviljade anslaget å 1,000 kronor till höjning af arfvodena

åt de vid det ekonomiska kartverket anställda kvinnliga ritare

och ritbiträden anser jag mig däremot icke för närvarande böra upptaga.

Som jag förut i fråga om andra anslag under denna hufvudtitel

haft tillfälle framhålla, pågår för närvarande utredning af frågan

om beredande af fastare anställning åt dylika biträden i allmänhet.

Innan slutligt beslut i detta ärende fattats, torde det ej vara skäl att

ifråga om kartverkets kvinnliga biträden göra någon ändring i hvad

som för närvarande gäller. Ifrågavarande anslag synes mig alltså böra

äfven för år 1909 begäras å extra stat; och jag tillåter mig således

återkomma till frågan därom vid tal om öfriga anslagsbehof å extra stat.

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Statsutskottets Utlåtande N:o JO.

Förhöjningen med 800 kronor i det å extra stat uppförda anslaget

till anställande af ökad civil personal vid kartverket in. m. är, på sätt

framgår af mitt uttalande i samma ämne till statsrådsprotokollet den 12

januari 1907, en naturlig följd af föregående beslut och torde alltså

böra af Riksdagen äskas.

Däremot anser jag mig böra tillsvidare lämna åsido kartverkschefens

framställning om förhöjning af samma anslag med dels 25,950

kronor för tillökning i antalet geodeter och dels 30,950 kronor för inköp

af instrument m. m. Kartverkschefen har visserligen, på sätt

jag förut framhållit, till stöd för nämnda framställning anfört, att behofvet

af tillökning i antalet geodeter och det därmed sammanhängande

af inköp utaf instrument och inventarier komme att föreligga, äfven om

frågan om påskyndande af de ekonomiska kartarbetena ej kunde hinna

samtidigt lösas, samt som skäl därför anfört, att nämnda tillökning i

arbetskrafterna betingades jämväl däraf, att en omtriangulering af

södra Sverige borde med det snaraste företagas i och för påbörjande af

de topografiska revisions- och ommätningsarbetena därstädes. Utan

att vilja bestrida riktigheten af detta skäl anser jag emellertid nu föreliggande

fråga stå i så nära samband med frågan om de ekonomiska

kartarbetena, att, då i hvarje fall beslut i sistnämnda fråga med det

snaraste måste fattas, den förra utan olägenhet bör kunna till dess anstå.

Då anslaget för anställande af ökad civil personal vid kartverket

m. m. för närvarande är uppfördt å extra stat samt någon förändring

i detta förhållande icke torde böra ske, tillåter jag mig ånyo

beröra detsamma vid tal om hufvudtitelns extra anslag i allmänhet.

Slutligen har jag att uttala mig angående det af kartverkschefen

uPP8''jor^a förslag till förändrad uppställning af anslaget till kartverket.

Såsom af det föregående framgår, är detta förslag grundadt på

ett af mig vid framläggande af förslag till reglerandet för innevarande

år af utgifterna under denna hufvudtitel till statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden den 12 januari 1907 gjordt uttalande, hvilket vann

Kungh Maj:ts gillande och mot hvilket ej heller Riksdagen fann anledning

till anmärkning.

Enligt förslaget skulle anslaget till kartverket uppdelas i tre anslag,

ett fast aflöningsanslag, ett förslagsanslag till ålderstillägg och

ett reservationsanslag för själfva kartarbetena m. m.

_ Mot denna uppdelning har emellertid kartverkschefen erinrat, att

afskiljandet af det fasta aflöningsanslaget syntes honom innebära, att

kartverkschefen, oberoende af arbetenas omfattning, skulle blifva hänvisad

till att städse hafva vid kartverket anställdt samma antal civila

personer, eller åtminstone till att mera än ett år i förväg exakt be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

26!)

räkna deras antal, så att medel till aflöningen kunde till sin rätta silfra

beviljas af Riksdagen; att, om ej detta skedde, kartverkschefen icke

skulle kunna vid ett års slut föreslå Kungl. Maj:t att redan nästa år

öka personalen, om behof däraf förelåge; samt att, om en person oberäknadt

afginge, utan att efterträdare omedelbart kunde anskaffas, motsvarande

aflöningsbelopp skulle under viss tid afhändas kartarbetena,

under det att med nuvarande anordning samma belopp kunde komma

desamma till godo i annan form. Kartverkschefen har af denna anledning

ifrågasatt, huruvida man ej kunde inskränka sig till en tudelning

genom frånskiljande af ålderstilläggen till ett förslagsanslag samt

bibehållande af anslaget i öfrigt såsom reservationsanslag.

För min del måste jag emellertid vidhålla min förut uttalade uppfattning.

Frånskiljandet af en särskild del af anslaget såsom förslagsanslag

till ålderstillägg och beräknandet af det härför erforderliga beloppet

torde nämligen förutsätta, att de aflöningar, till hvilka dessa tillägg

skola utgå, äro till antalet kända. De farhågor, kartverkschefen uttalat,

torde ej heller vara af synnerlig bet)''denhet. Uppförandet af ett fast

aflöningsanslag skulle sålunda uppenbarligen ej hindra Eders Kungl.

Maj:t att, därest behof af ökade arbetskrafter skulle visa sig uppstå

för något år, för hvilket staten redan reglerats, medgifva, att för tillgängliga

medel tillfälliga biträden finge anställas i afbidan på frågans

vidare pröfning af Riksdagen; och hvad angår den af kart verks chefen

uttalade farhågan, för att vid vakans ett eller annat mindre belopp

tillfälligtvis skulle kunna komma att undandragas kartverket, torde

denna omständighet icke vara af beskaffenhet att kunna afsevärdt inverka

på kartarbetenas fortgång.

Emot den af kartverkschefen företagna beräkning af de olika

anslagens belopp har jag i hufvudsak icke något att erinra. Dock

synes det mig, som om uti det fasta eller, såsom jag i anslutning till

förut använd terminologi skulle vilja benämna det, bestämda anslaget

till aflöningar icke borde inbegripas det för aflöning af kvinnliga ritare

och ritbiträden erforderliga beloppet. Ifrågavarande biträdens anställning

och aflöning äro nämligen för närvarande beroende på kartverkschefens

pröfning af deras behöflighet och skicklighet; och det torde

vid förut omnämnda förhållande, att frågan om dylika biträdens ställning

i allmänhet ännu är beroende på pröfning, lika litet vara skäl att

ifråga om kartverket som eljest gå denna pröfning i förväg.

Det belopp af det föreslagna aflöningsanslaget, som beräknats för

dylika biträden, 8,000 kronor, synes således böra öfverföras till reservationsanslaget.

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

En följd häraf blir, att äfven det ifrågasatta förslagsanslaget bör

minskas med det för ålderstillägg åt kvinnliga ritare och ritbiträden

beräknade beloppet 2,200 kronor, därvid tillika är att iakttaga, att det af

kartverkschefen för dylika ritare och ritbiträden beräknade beloppet,

tillhopa 10,200 kronor, bör minskas med förenämnda 1,000 kronor,

som jag i motsats till kartverkschefen anser fortfarande böra uppföras

å extra stat, eller till 9,200 kronor.

I fråga om öfriga under det bestämda anslaget upptagna poster

har jag förut nämnt, hurusom aflöningen åt geodeter och kartografer

redan är af Riksdagen pröfvad. Af 1905 års Riksdag medgafs nämligen,

på förslag af Kungl. Maj:t, att för dessa befattningshafvande arfvodet

finge bestämmas till 2,000 kronor, med tre ålderstillägg, hvart

och ett å 500 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års väl vitsordad

tjänstgöring.

Detsamma är emellertid icke fallet med aflöningen åt de civila

ritarna och gravörerna, hvilkas aflöningar för hvarje år bestämts af

Kungl. Maj:t vid fastställande af inkomst- och utgiftsstat för kartverket.

Emellertid har därvid iakttagits den praxis, att grundaflöningen

bestämts till 1,200 kronor, hvarefter i män af tjänstetid och ökad

skicklighet arfvodet så småningom höjts med växlande belopp till högst

3,000 kronor. Kartverkschefen har i fråga om dessa biträden vid personlig

öfverläggning inför mig framhållit behofvet af, att arfvodena till dem kunde

allt som oftast höjas, enär man i fråga om berörda biträden, hvilkas arbete

närmast vore den högre yrkesarbetarens, dels borde söka ställa det så,

att aflöningen något så när rättade sig efter den ökade färdighet, de

genom fortsatt öfning kunde beräknas vinna, dels ock måste vara beredd

att kunna upptaga konkurrens med åtskilliga enskilda företag,

såsom litografiska anstalter m. fl., och detta icke blott inhemska utan

äfven utländska. Kartverkschefen har därför ifrågasatt, att, då för

förslagsanslagets beräkning i hvarje fall erfordrades, att bestämda

grunder för aflöningen af ifrågavarande biträden fastsloges, dessa måtte,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad hittills tillämpats, så bestämmas,

att grundarfvodet komme att utgå med 1,200 kronor samt

att detta arfvode vid fortsatt väl vitsordad tjänstgöring därefter finge

höjas med 300 kronor hvart tredje år intill 3,000 kronor.

Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit har jag ansett mig

böra ansluta mig till detta kartverkschefens förslag, såsom enligt min

uppfattning i hufvudsak öfverensstämmande med hittills tillämpad praxis

och med hvad som kräfves af de särskilda förhållanden, hvilka föreligga

beträffande ifrågavarande biträden.

s. 271 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

271

I sammanhang härmed kan jag nämna, att uti en den 6 november

1907 dagtecknad underdånig skrift 7 yngre ritare och gravörer, bland

annat anhållit om viss arfvodesförbättring.

Då emellertid denna framställning ännu icke hunnit undergå

erforderlig förberedande behandling, har jag ansett den i nämnda skrift

väckta frågan böra få tillsvidare anstå.

I anslutning till hvad jag härförut anfört, har jag ansett det

bestämda anslaget till aflöningar böra beräknas på följande sätt:

1

''

Kronor.

Kronor. 1

1) För de geodetiska arbetena.

Arfvoden till 4 geodeter å 2,000 kronor till hvarje

8,000

2) För de topografiska arbetena.

\ Arfvode till adjutanten i kartverkschefens expedi- tion ..............................................................................

1,000

Arfvoden till 12 civila ritare och gravörer å 1,200

kronor till hvarje .......................................................

14,400

15,400

3) För de ekonomiska och stomkartearbetena.

Arfvode till arbetschefen ............................................

5,000

Arfvoden till 18 kartografer å 2,000 kronor till

hvari e ......................................

36,000

Arfvoden till 2 kartografaspiranter å 1,200 kronor

till hvardera..............................................................

2,400

Arfvode till eu vaktmästare .......................................

1,100

44,500''

Summa kronor

67,900

Förslagsanslaget till ålderstillägg skulle enligt det sagda komma

att uppgå till 21,400 kronor samt reservationsanslaget till 142,500

kronor, eller efter afdrag af de af kartverkschefen beräknade beloppen

för utbildande af generalstabens aspiranter och för försålda kartor,

tillhopa 11,000 kronor, till 131,500 kronor.

Sammanlagda anslaget till rikets allmänna kartverk skulle således

från och med år 1909 komma att uppgå till 220,800 kronor eller 4,000

kronor mer än för närvarande.»

s. 272 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

272 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Såsom ofvan meddelats, hade kartverkschefen gjort framställning

om förhöjning i det å extra stat uppförda anslaget till anställande af

ökad civil personal vid kartverket in. m. med dels 25,950 kronor för

tillökning i antalet geodeter och dels 30,950 kronor för inköp af instrument

m. m.; men hade departementschefen ansett sig tills vidare

böra lämna å sido denna framställning.

Med afseende å de betydliga belopp som utgå till rikets kartverk

och då ännu större kostnader för detsamma ställas i utsikt, har

utskottet velat tillse, huruvida resultatet af detta kartverksarbete, särskilt

hvad det ekonomiska kartverket beträffar, står i skäligt förhållande

till kostnaderna för detsamma. Därvid har utskottet fäst sin

uppmärksamhet vid, att de af detta kartverk utgifna kartor näppeligen

kunna betraktas annat än som öfversiktskartor; och ehuruväl

utskottet vill vitsorda, att de såsom sådana äro synnerligen värdefulla,

vill utskottet dock uttala tvekan om huruvida det inskränkta ändamål,

dessa kartor sålunda tillgodose, motsvarar kostnaderna. En omläggning

af detta kartverks arbeten, så att kartorna må kunna gagna

äfven andra ändamål, synes därför önskvärd; och då framställer sig

frågan, om ej det ekonomiska kartverket borde så ordnas, att det

komme att samarbeta vid uppläggandet af ett jordregister, därest

Riksdagen fattar beslut om upprättande af ett sådant, och därigenom

komme att fylla det ytterligare behof af ekonomiska kartor, som

genom tillkomsten af jordregistret kan uppstå, Å detta förhållande

har utskottet ansett sig redan nu böra fästa uppmärksamheten, enär

utskottet föreställer sig, att, därest antydda uppgift må anses böra tillläggas

det ekonomiska kartverket, förberedande åtgärder för dess möjliggörande

böra utan uppskof vidtagas.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet,

som icke haft något att mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning

erinra, hemställa,

att Riksdagen må

a) medgifva, att, därest det skulle blifva nödigt

att såsom arbetschef vid kartverkets afdelning för ekonomiska

och stomkartearbeten anställa person, som

ej är i aktiv krigstjänst, arfvodet åt nämnda arbetschef

må höjas intill ett belopp af 5,000 kronor,

b) medgifva, att arfvodet till civila ritare och

gravörer bestämmes till 1,200 kronor för hvar med

s. 273 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o JO. 273

sex ålderstillägg, hvart å 300 kronor, att utgå efter

respektive 3, 6, 9, 12, 15 och 18 års väl vitsordad

tjänstgöring, samt

c) i riksstaten uppföra ordinarie anslaget till

rikets allmänna kartverk under följande uppställning:

bestämdt anslag:

till aflöningar kronor 67,900:

förslagsanslag:

till ålderstillägg ............................ „ 21,400:

reservationsanslag:

till kartarbetena in. m........ ■ ■■■___„_____ 131,500: —

Summa kronor 220,800: —

Vid bifall härtill kommer det nuvarande anslaget till kartverket,

216,800 kronor, att ökas med 4,000 kronor till 220,800 kronor.

Gästgifvares friheter.

15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att — jämte förklarande,

att de af hemmanen 1 13/m mantal Näset n:o 2 i Mo

socken och Va mantal Berga n:o 7 i Söderala socken af Gäfleborgs

län till innehafvaren af Myskje gästgifveri i Mo socken utgående

hemkallsafgifter från och med år 1909 icke vidare skulle utgöras

— medgifva, att från anslagstiteln »gästgifvares friheter» finge dels

af det å nämnda anslagstitel under rubriken »indelning och därmed

jämförlig anvisning, på förslag, ersättningar» uppförda belopp till

ägarna af omförmälda hemman efter ingången af år 1909 utbetalas en

efter förenämnda grunder beräknad godtgörelse för hemkallsafgifternas

utgörande under åren 1902—1908, dels ock af den under anslagstiteln

förekommande »anvisning i kontant» till innehafvaren af Myskje gästgifveri

årligen från och med år 1909 utgå ett belopp af 162 kronor

65 öre såsom ersättning för mistningen af dessa afgifter; samt

för sistberörda ändamål, från och med år 1909 höja det å

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Häft. 35

Gästgifvares

friheter.

[15.]

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

förevarande anslagstitel under »anvisning i kontant» upptagna belopp,

10,665 kronor, med i jämnadt tal 165 kronor eller till 10,830 kronor;

kommande, under förutsättning af bifall härtill, anslaget till

»gästgifvares friheter» att ökas från 18,964 kronor till 19,129 kronor

eller med 165 kronor.

I detta ärende har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»I särskilda under år 1902 till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Gäfleborgs län ingifna skrifter anhöllo ägarna af 1 1S/1S8

mantal Näset n:o 2 i Mo socken och 7* mantal Berga n:o 7 i Söderala

socken, att Eders Kungl. Majrts befallningshafvande måtte vidtaga åtgärder

för att sökandena, hvilka för sina hemman utgjorde rotering

medelst erläggande af s. k. hemkallsafgifter till Myskje gästgifveri i

Mo socken, måtte komma i åtnjutande af lindring i roteringsbesväret

enligt lagarna angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären den

5 juni 1885 och den 2 december 1892.

Sedan Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande låtit öfver berörda

framställningar höra innehafvaren af Myskje gästgifveri äfvensom uppbördsförvaltningen

i orten, har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i underdånig skrifvelse den 24 augusti 1903 underställt ärendet Kungl.

Maj:ts nådiga pröfning.

Härefter hafva kammarkollegium och statskontoret den 3 augusti

1906 afgifvit underdånigt utlåtande, hvarefter arméförvaltningen å

civila departementet den 8 maj 1907 yttrat sig i ärendet.

Enligt utredningar, som verkställts inom kammarkollegium, förhåller

sig med ifrågavarande hemkallsafgifter på följande sätt.

Vid roteringens införande i Gäfleborgs län blefvo eu del hemman,

hvilka voro gästgifverihållningen anslagna utan att vara verkliga gästgifverier

eller af gästgifvare bebodda, undantagna från rotering. I

stället anvisades från dessa hemman till gästgifverihållningens understöd

vissa naturaprestationer under namn af hemkall. Enligt hvad äldre

jordeböcker gifva vid handen, har ett sådant förhållande ägt rum beträffande

här ifrågavarande båda hemman. Vid den nya ordinarie

roteringens genomförande inom Gäfleborgs län blefvo emellertid, enligt

föreskrift i nådigt bref den 5 maj 1841, jämväl de hemman, som förut

utgjort gästgifverihemkall, uppskattade till rotering. Hemmanet Näset

n:o 2 åsattes därvid ''Ve soldatrote och Berga n:o 7 V6 båtmansrote.

I samma nådiga bref afsågs, att hemkallsprestationerna skulle i och

s. 275 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

275

med den nya regeringens genomförande upphöra att utgå och gästgifvarna

af statsverket erhålla kontant ersättning för förlusten af nämnda

afgifter. De genom den nya roteringen tillkomna soldatrotarna och

rotedelarna skulle jämlikt nådigt bref den 8 oktober 1851 äga fullgöra

roteringsskyldigheten medelst erläggande af däremot svarande vakansafgift

och enahanda medgifvande har jämväl lämnats beträffande de

nya båtsmansrotarna och rotedelarna.

Den sålunda åsyftade omregleringen af hemkallsafgifterna blef

emellertid, såvidt utredas kunnat, icke genomförd. I underdånig

skrifvelse den 29 oktober 1852 anmälde nämligen Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

att, då icke vare sig någon ytterligare föreskrift i

ämnet meddelats eller någon uträkning rörande bestämmandet af ersättningsbeloppet

till gästgifverierna för mistning af hemkall blifvit anbefalld,

någon föreskrift om hemkallsskyldigheternas upphörande och påförande

i stället af vakansafgifter icke kunnat af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

lämnas, samt hemställde, att Kungl. Maj:t täcktes hos rikets

ständer därom göra framställning och då föreslå hemkallsersättningen

till det belopp, statsverket af dessa hemman i vakansafgifter skulle erhålla,

hvarigenom största enkelhet och reda kunde med erforderlig

billighet bäst förenas.

Öfver denna framställning blefvo vederbörande hemkallsgifvare

och hemkallstagare hörda, hvarefter krigs- och kammarkollegierna däröfver

afgåfvo underdåniga utlåtanden.

En del hemkallsgifvare och hemkallstagare bestred därvid det

föreslagna utbytet under framhållande, att under de dittills utgjorda

hemkallsafgifterna innefattades ersättning ej allenast för roteringsskyldigheten

utan äfven för skjuts, inkvartering och kronobrefbäring

med flera onera samt att hemkallstagarna vore berättigade att antingen

uppbära hemkallspersedlarna efter förut öfverenskomna belopp

eller af staten erhålla särskild ersättning utöfver rotevakansafgiften.

Kollegierna framhöllo, att den årliga tungan för de till rotering

eller till hemkall vid indelningsverkets upprättande anslagna hemman,

ehuru naturaprestationer i förra tider under olika benämningar utgått,

icke borde uppgå till högre belopp för det ena än det andra hemmanet,

men att hvarken uti de vid roteringens införande eller sedermera i

sammanhang därmed tillkomna antingen allmänna eller för orten särskilt

gifna författningar något stadgande influtit angående de bidrag,

som mot befrielse från roteringsbesväret skulle af hemkallshemmanens

innehafvare till gästgifvarna utgöras, samt att en och annan af de till

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

hemkall berättigade gästgifvarna i länet på grund af ingångna kontrakt

med hemkallsgifvare eller i anledning af auktoriteters och domstolars

beslut möjligen kunde göra anspråk på större hemkallsförmåner än

som genom särskildt statsanslag, motsvarande vakansafgifternas belopp,

ansåges ersatta, men att staten icke kunde anses pliktig att, på sätt

en del hemkallsgifvare yrkat, utöfver rotevakansafgiften, till gästgifvarna

utgifva någon förhöjd ersättnining för af hemkallshemmanen efter särskild

öfverenskommelse åtnjuten befrielse från skjuts, inkvartering med

flera onera.

Vid detta ärendes föredragning den 4 juni 1868 fann Kungl.

Maj:t, enär det visat sig, att flera bland såväl liemkallsgifvarna som

hemkallstagarna ansett med sin fördel närmast öfverensstämmande, att

gästgifverihemkallen på dittills öfligt sätt afbördades, godt förklara, att

någon allmän reglering i detta hänseende desto mindre borde äga rum,,

som frågan om dylik reglering icke blifvit af någon bland dessa

hemkallstagare eller hemkallsgifvare väckt, utan finge det bero af vederbörande

själfva att, i den mån de ansåge sådant önskligt, med särskild

ansökning om förändring’ i förhållandena inkomma. Någon sådan framställning

om reglering af dessa förhållanden har likväl icke ägt rum.

Hemkallsafgifterna för ifrågavarande hemman hafva sålunda alltjämt

utgått till Myskje gästgifveri. I den för Gäfleborgs län gällande

jordeboken af år 1880 finnes emellertid för båda hemmanen antecknadt:

»rotevakansafgiften anslagen gästgifverihållningen». Någon afkortning

af dessa afgifter jämlikt förutnämnda lagar angående lindring i

rustnings- och roteringsbesvären har icke ägt rum.

Den lindring i dessa besvär, som genom nämnda lagar medgafs,

bestämdes genom lagen den 5 juni 1885 för år 1886 och framgent till

30 procent af besvärens uppskattade värde. I lagen den 2 december

1892 föreskrefs, att lindring i besvären skulle äga rum, att årligen

utgå från och med år 1893 med 40 procent, från och med år 1894

med 50 procent, från och med år 1896 med 60 procent, från och med

år 1898 med 70 procent, från och med år 1900 med 80 procent, från

och med år 1902 med 90 procent samt från och med år 1904 med

hela beloppet af besvärens uppskattningsvärde.

Till stöd för sina omförmälda ansökningar om rätt att komma i

åtnjutande af lindring i de från deras hemman utgående hemkallsafgifter

hafva sökandena anfört hufvudsakligen att, då sökandenas

hemman vore af samma natur som öfriga roterade hemman, för hvilka

lindring i roteringsbesväret ägt rum, det icke kunde anses lagenligt,

s. 277 Kontrollera mot PDF

277

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

att sökandena fortfarande utgjorde hemkallsafgifterna oaflcortade till

Myskje gästgifveri, samt att denna hemmanens undantagsställning utgjorde

en hård tunga för sökandena.

Innehafvaren af Myskje gästgifveri bestred, att någon sådan ändring

i bestående ordning för hemkallsafgifternas utgående vidtoges,

som minskade hans rätt till afgifterna för den tid han varit och förblefve

innehafvare af gästgifveriet.

Fögderiförvaltningen i orten anförde, att befogenheten af ansökningarna0

syntes vara såväl lagligen grundad som med billighet öfverensstämmande,

hvarför åtgärd syntes böra vidtagas för beredande af ersättning

åt sökandena för de lindringsbelopp, som skolat utgå för de

senaste tio åren, räknade från ansökningarnas ingifvande.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande har i sitt berörda yttrande,

hvarmed ansökningarna till Kungl. Maj:t insändts, under förutsättning

att sökandena vore berättigade till lindring i förevarande afgifter,

hemställt, dels att godtgörelse af statsmedel måtte beredas sökandena

med så stor procent af de under åren från och med år 1893 utbetalade

belopp, som enligt lagen den 2 december 1892 motsvarade lindringen

för dessa år i rustnings- och roteringsbesvären, och dels att föreskrifter

måtte meddelas om sättet för dylika afgifters framtida utgörande och

för beredande af godtgörelse därför åt hemkallstagaren.

Kammarkollegium och statskontoret hafva från Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i Gäfleborgs län infordrat fullständig utredning för

hvarje gästgifveri angående beloppet och arten af de afgifter af berörda

beskaffenhet, hvilka af hemman inom länet fortfarande utgjordes

till gästgifverihållningens understöd. Härjämte hafva ämbetsverken

anmodat Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms, Uppsala,

Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Göteborgs

och Bohus, Älfsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands,

Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län att, därest dylika prestationer eller afgifter utgmge af

hemman inom de respektive länen, till ämbetsverken inkomma med

fullständig utredning för hvarje gästgifveri angående beloppet och beskaffenheten

af dessa förmåner.

Af den i detta hänseende förebragta utredning har framgått, att

de vid roteringens införande inom en del län till gästgifverihållningens

understöd af vissa hemman anvisade prestationer eller afgifter i allmänhet

upphört att utgå. Sådant understöd utgöres numera allenast

till Myskje gästgifveri af här ifrågavarande båda hemman.

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

För egen del hafva kammarkollegium och statskontoret i sitt

underdåniga utlåtande anfört följande. Skyldighet att utgöra understöd

eller hemkall hade ålagts nämnda hemman i stället för rotering.

Af denna anledning torde dessa hemkallsafgifter, ehuru desamma anslagits

annat allmänt ändamål än försvarsväsendet, närmast vara att

jämföra med de vakansafgifter, som utgått af jord, som icke in natura

fullgjort sin roteringsskyldighet. Vid sådant'' förhållande syntes det

ämbetsverken, som om hemmansinnehafvarnas anspråk på att komma

i åtnjutande af samma lindring vid utgörande af detta till gästgifverihållningen

anvisade understöd, som medgifvits beträffande vakansafgifter,

vore med rättvisa och billighet förenliga. A andra sidan torde

vederbörande gästgifvare på grund af 8 § af nådiga stadgan angående

skjutsväsendet den 31 maj 1878 vara berättigad att fortfarande uppbära

detta gästgifveriet på 1600-talet i laga ordning tillerkända understöd,

såvida icke annan öfverenskommelse kunde med honom träffas.

Enligt ämbetsverkens förmenande syntes denna fråga lämpligen

kunna ordnas pa det sätt, att hemkallsafgifterna förklarades icke vidare

skola utgå samt gästgifvaren jämlikt bestämmelsen i förenämnda nådiga

bref den 5 maj 1841 för förlusten af hemkallen tillerkändes ersättning

af statsmedel. Denna ersättning syntes ämbetsverken böra utgå med

ett bestämdt kontant belopp, som borde beräknas efter de hemmanen

åsätta rotetal och — med hänsyn därtill att vakansafgifter från och

med år 1905 uteslutits ur markegångstaxorna för Gäfleborgs län —

medeltalet af de i dessa taxor för åren 1895—1904 upptagna värden

å vakansafgift beträffande Näset n:o 2 för soldatrote och i fråga om

Berga n:o 7 för båtsmansrote inom Hälsingland. Den vederbörande

gästgifvare årligen tillkommande ersättning skulle enligt sådan beräkningsgrund

uppgå till ett belopp af 162 kronor 65 öre. Då en reglering

på sålunda föreslaget sätt emellertid torde förutsätta samtycke af

innehafvaren af gästgifveriet i Myskje, hade ämbetsverken ansett sig

böra häröfver höra nuvarande gästgifvaren därstädes. I en den 2 juli

1906 dagtecknad skrift hade denne förklarat sig icke hafva något att

erinra mot en sådan reglering.

Beträffande därefter hemkallsgifvarnas framställning, i hvad densamma

afsåge utbekommande af ersättning utaf statsmedel för redan

erlagda hemkallsafgifter, syntes det ämbetsverken, som om framställningen

i denna del endast i så matto vore förtjänt af nådigt afseende,

att dylik ersättning, motsvarande den lindring, som i lagen angående

lindring i rustnings- och roteringsbesvären den 2 december 1892 med
-

s. 279 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

279

gifvits beträffande vakansafgifter, beviljades sökandena från och med

det år, under hvilket föreliggande framställning till Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande inkommit.

Till närmare belysning af det sätt, på hvilket ämbetsverken beräknat

de ersättningar, hvilka sålunda ifrågasatts, torde här böra intagas

följande uträkningar, nämligen:

Beräkning af markegångsvärdet å vakansafgifter.

för hel soldatrote i Hälsingland

för hd båtmansrote i Hälsingland

----—i

Ivronor

öre

Kronor

öre |

för år 1895 ....................

149

30

för år 1895 ..................-•

152

i

3 8 j

.. .. 1896 ....................

149

IG

., „ 1896 .....................

152

24 !

.. „ 1897 .....................

151

31

„ „ 1897 ....................

154

39 1

., „ 1898 ..................

151

96

„ „ 1898 ..................

155

.. 1899 .....................

158

43

„ „ 1899 .....................

156

48 !

.. 1900 ..................

183

56

„ „ 1900

157

73 I

.. 1901 ..................

182

97

„ » 1901 ...................

157

80

.. 1902 .................

180

63

„ » 1902 .....................

155

46 }

.. .. 1903 .....................

178

83

., ., 1903 .....................

153

66 |

„ „ 1904 ....................

155

78

„ „ 1904 ...................

153

78 j

Summa

1,641

93

Summa

1,549

03 |

Medelmarkegångspris

för åren 1895—1904 å

vakansafgift för hel sol- datrote ..........................

164

19

Medelmarkegångspris

för åren 1895—1904 å

vakansafgift för hel båts- mansrote ..........................

154

90

hvaraf på Ve båtsmans-

hvaraf på 5/''c soldatrote

(Näset n:o 2 i Mo socken)

rote (Berga n:o 7 i Söder-

25

belöper............................

136

83

1 ala socken) belöper ......

82

Sammanlagdt kr. 162: 6 5.

Uträkning af ifrågasatt ersättning för hemkallsafgifter från hemmanen

Näset n:o 2 och Berga n:o 7 i Hälsingland, beräknad efter

markegångsvärden å vakansafgifter för soldatrote beträffande Näset n:o 2

och för båtsmansrote i fråga om Berga n:o 7.

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Kronor

öre

Kronor

öre

Näset n:o 2 om 5/6 soldatrote:

för år 1902; 90 % af 1902 års markegångsvärde

å vakansafgift för 5/e soldatrote...............

135

47

,, ,, 1903; 90 % af 1903 års d:o d:o .............

134

12

,, ,, 1904; 1904 års markegångsvärde å vakans-

afgift för 5 V, soldatrote................................

129

82

,, ,, 1905; 1904 års d:o d:o..............................

129

8 2

1

,, .. 1906; 1904 års d:o d:o ..............................

129

82

659

05 ''

Berga n:o 7 om 16 båtsmansrote:

|

j

för år 1902: 90 % af 1902 års markegångsvärde

å vakansafgift för Ve båtsmansrote .........

23

32

,, ,, 1903; 90 % af 1903 års d:o d:o...............

23

05

„ ,, 1904; 1904 års markegångsvärde å vakans-

afgift för Ve båtsmansrote...........................

25

G 3

,, ., 1905; 1904 års d:o d:o.............................

25

63

1906; 1904 års d:o d:o .............................

25

63

123

2 6

Summa

782

31

På grund af hvad sålunda anförts hemställde ämbetsverken om

aflåtande till Riksdagen af nådig proposition med förslag därom, att

de från ifrågavarande hemman utgående hemkallsafgifter icke vidare

skulle utgöras, samt att ersättning af statsmedel skulle utgå dels till

vederbörande ägare af nämnda hemman för åren 1902 och 1903 med

nittio procent och därefter, så länge dessa afgifter utgjordes, med hela

beloppet af de till gästgifveriets innehafvare erlagda dylika afgifter,

med iakttagande likväl att det belopp, som ersattes, icke finge öfverstiga

för åren 1902 och 1903 nittio procent och därefter hela beloppet

af det å hemmanens rotetal belöpande markegångsvärde å vakansafgift

beträffande Näset n:o 2 för soldatrote och i fråga om Berga n:o 7 för

båtsmansrote i Hälsingland, vid hvilken beräkning dock för år 1905

och följande år 1904 års markegångspris skulle läggas till grund, dels

ock, efter hemkallsafgifternas upphörande, med 162 kronor 65 öre årligen

till innehafvarna af Myskje gästgifveri.

s. 281 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

281

De ersättningar, som sålunda skulle komma att af statsmedel utgöras,

ansåge ämbetsverken böra utgå från det under riksstatens nionde

hufvudtitel uppförda anslag »gästgifvares friheter», därvid ersättningen

till hemmansägarna för utgjorda hemkallsafgifter torde utgå af det

under berörda anslagstitel i kolumnen »indelning och därmed jämförlig

anvisning, på förslag, ersättningar» uppförda belopp, samt den ersättning,

som efter hemkallsafgifternas upphörande föreslagits skola årligen

utgöras till innehafvarna af Myskje gästgifveri, af den under anslagstiteln

förekommande »anvisning i kontant», hvilken anvisning i sådan

händelse borde ökas med 162 kronor 65 öre. Någon förhöjning i det

uti förstnämnda kolumn uppförda belopp, 1,664 kronor, torde däremot

icke behöfva ifrågakomma, enär å denna del af anslaget uppstått

besparingar, uppgående för år 1903 till 1,305 kronor 32 öre, för år

1904 till 1,455 kronor 57 öre, och för år 1905 till 1,295 kronor 77 öre,

samt hela ersättningsbeloppet till hemmansägarna, därest hemkallsafgifterna

från och med år 1907 icke vidare komme att utgöras, icke

kunde efter den föreslagna beräkningsgrunden öfverstiga 782 kronor

31 öre.

Arméförvaltningen å civila departementet har anmält sig icke

hafva anledning uttala någon från kammarkollegium och statskontoret

skiljaktig mening.

En aflösning af de här ifrågavarande, från hemmanen 1 13/i28 mantal DepartementsNäset

n:o 2 och V2 mantal Berga n:o 7 i Gäfleborgs län till Myskje chet‘».

gästgifveri utgående hemkallsafgifter synes mig vara af omständigheterna

påkallad. Såsom kammarkollegium och statskontoret framhållit, äro

dessa afgifter, fastän de ej anslagits försvarsverket, med hänsyn till

sättet för deras uppkomst och de af Kungl. Maj:t tid efter annan meddelade

bestämmelser om desamma, närmast att betrakta såsom ett

slags rotevakansafgifter, hvilka på grund af särskilda förhållanden

kommit att påhvila hemmanen, äfven sedan vakansafgifterna i allmänhet

upphört att utgå.

Då afgifterna utgått såsom bidrag till gästgifverihållningen vid

nämnda gästgifveri och således ingå bland de förmåner, som gästgifveriinnehafvaren

haft att uppbära, medför, på sätt redan i nådiga brefvet

den 5 maj 1841 förutsatts och af ämbetsverken blifvit föreslaget, en

dylik aflösning först och främst, att kontant ersättning bör af statsverket

beredas gästgifveriinnehafvaren från den tid, afgifterna icke längre komma

att utgöras. Denna tidpunkt kan med hänsyn därtill, att denna ersättBih.

till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 36

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

nings beviljande, på sätt i ämbetsverkens förslag inneliålles, betingar

en höjning af det å anslagstiteln »gästgifvares friheter» under rubriken

»anvisning i kontant» uppförda belopp, icke bestämmas tidigare än från

och med ingången af år 1909; och skulle följaktligen hemmansägarna

till och med år 1908 utgöra hemkallsafgifterna såsom hittills skett.

Beträffande de föreliggande ansökningarna, i hvad de innefatta

hemställan om ersättning åt hemmansägarna för hemkallsafgifternas

utgörande, synes det mig skäligt, att sådan ersättning beredes dem från

och med det år, ansökningarna inkommit till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

eller år 1902 samt beräknas efter de grunder som af

kammarkollegium och statskontoret föreslagits.

Någon ökning af^det å förenämnda anslagstitel under rubriken

»indelning och därmed jämförlig anvisning, på förslag, ersättningar»,

hvarifrån de hemmansägarna tillkommande ersättningsbelopp skulle

utgöras, synes icke behöfva ifrågakomma, då denna del af anslaget

äfven för framtiden torde komma att uppvisa besparingar — för år

1906 funnos sådana till belopp af 1,289 kronor 55 öre —, samt

hela ersättningsbeloppet till hemmansägarna, därest hemkallsafgifterna

från och med år 1909 skulle upphöra att utgå, enligt angifna grunder

skulle belöpa sig till högst 1,093 kronor 21 öre.»

I)å hvad Kungl. Maj:t i förevarande afseende föreslagit synes

utskottet vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande, får utskottet

hemställa

a) att Riksdagen — jämte förklarande, att de

af hemmanen 1 13 r>3 mantal Näset n:o 2 i Mo socken

och Va mantal Berga n:o 7 i Söderala socken af

Gäfleborgs län till innehafvaren af Myskje gästgifveri i

Mo socken utgående hemkallsafgifter från och med

år 1909 icke vidare skola utgöras — må medgifva,

att från anslagstiteln »gästgifvares friheter» må dels

af det å nämnda anslagstitel under rubriken »indelning

och därmed jämförlig anvisning, på förslag, ersättningar»

uppförda belopp till ägarna af omförmälda

hemman efter ingången af år 1909 utbetalas en efter

förenämnda grunder beräknad godtgörelse för hemkallsafgifternas

utgörande under åren 1902—1908,

dels ock af den under anslagstiteln förekommande

»anvisning i kontant» till innehafvaren af Myskje

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande. N:o It). -83

gästgifveri årligen från och med år 1909 utgå ett

belopp af 162 kronor 65 öre såsom ersättning föi

mistningen af dessa afgifter; samt

b) att Riksdagen må, för sistberörda ändamål,

från och med år 1909 höja det å förevarande anslagstitel

under »anvisning i kontant» upptagna belopp,

10,665 kronor, med i jämnadt tal 165 kronor eller

till 10,830 kronor.

Vid bifall härtill kommer anslaget till »gästgifvares friheter»

att ökas från 18,964 kronor till 19,129 kronor eller med 165 kronor.

Vägunderhållet på landet.

16-o) I innevarande års riksstat är för bidrag till vägunderhållet

å landet uppfördt ett förslagsanslag å 1,000,000 kronor. Uti en inom

Första Kammaren väckt, till sammansatta stats- och lagutskottet remitterad

motion, n:o 20, har grefve Raoul Hamilton föreslagit, att detta

anslag måtte höjas med 1,000,000 kronor till 2,000,000 kronor

Sedan det sammansatta utskottet häröfver afgifvit utlåtande och

Riksdagen med anledning däraf fattat beslut, kommer statsutskottet

att framställa det förslag, hvartill förhållandena må föranleda; hvilket

utskottet skolat för Riksdagen

anmäla.

Rese- och traktamentspenningar.

17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja det å nionde

hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

från 70,000 kronor till 100,000 kronor med 80,000 kronor.

Öfver denna framställning, som är föranledd af Kungl. Maj:ts

till Riksdagen afgifna förslag till lag om ändrad lydelse af 35 § i lagen

den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets utgörande på

landet, kommer utskottet att framdeles under riksdagen afgifva yttrande

; hvilket utskottet skolat för Riksdagen

anmäla.

Ang. väckt

motion.

Rest- och

traktamentspenningar.

[16.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skrifmaterialier

m. m.

[17.]

Aflöning åt

ytterligare en

kanslisekreterare

inom

jordbruksdepartementet.

[18.]

Utskottets

yttrande.

284: Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Öfriga ordinarie anslag.

18:°) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för

innevarande år finnas å nionde liufvudtiteln uppförda, liar Kungl. Maj:t

icke föreslagit någon annan ändring än att förslagsanslaget till skrifmaterialier

ock expenser, ved m. m., nu 40,469 kronor, måtte för

utjämnande af liufvudtitelns slutsamma böjas med 362 kronor till

40,831 kronor.

Utskottet hemställer,

att samtliga ordinarie anslag under nionde

hufvudtiteln, som här ofvan icke blifvit särskilt

omförmälda, må för år 1909 fastställas till samma

belopp som i innevarande års riksstat; dock att i

anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

må göras den jämkning, som till jämnande af hufvudtitelns

slutsumma kan erfordras.

Extra anslag.

.... Medi anledning af de framställningar, som gjorts i afseende å tillfälliga,

till nionde hufvudtiteln hänförliga behof, får utskottet afgifva

följande yttrande och förslag.

Departementets afdelning af Kungl. Majrts kansli.

19:o) Kungl. Maj:t har under punkt 18 föreslagit Riksdagen att

för beredande af lön, 2,500 kronor, och tjänstgöringspenningar, 1,500

kronor, åt en kanslisekreterare inom jordbruksdepartementets afdelning

a Kungl. Maj:ts kansli, på extra stat för år 1909 anvisa ett belopp

af 4,000 kronor.

Under erinran att Riksdagen för hvart och ett af åren 1907 och

1908 på Kungl. Maj:ts förslag för nu angifna ändamål på extra stat

anvisat samma belopp, som nu af Kungl. Maj:t begäres, och då enahanda

anslag synes vara behöflig! äfven för nästkommande år, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må, för beredande af lön, 2,500

kronor, och tjänstgörningspenningar, 1,500 kronor,

s. 285 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

285

åt eu kanslisekreterare inom jordbruksdepartementets

afdelning af Kuugl. Maj:ts kansli på extra stat för

år 1909 anvisa ett anslag af 4,000 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

20:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att, till bestridande

af kostnader för vissa byggnadsarbeten vid landtbruksinstitutet vid

Ultuna, bevilja ett anslag af 111,000 kronor samt däraf å extra stat

för år 1909 anvisa 63,000 kronor med rätt för Kungl. Magt att af det

sålunda anvisade beloppet låta under innevarande år af tillgängliga

medel förskottsvis utanordna 15,000 kronor.

Beträffande denna framställning bär statsrådet och chefen för

jordbruksdepartementet till förberörda statsrådsprotokoll den 13 januari

1 908 anfört följande.

»Hos Kungl. Maj:t bar framställning gjorts om beredande af

medel till verkställande af vissa byggnadsföretag vid landtbruksinstitutet

vid Ultuna. Då detta ärende under den förberedande behandlingen

blifvit sammankoppladt med väckta frågor om förläggande till

Ultuna af en del af landtmäteriundervisningen samt om inrättande vid

såväl nämnda landtbruksinstitut som vid landtbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp af fortsättningskurser, afsedda hufvudsakligen för

blifvande landtbrukslärare och konsulenter, nödgas jag i den redogörelse,

jag nu går att lämna, äfven i korthet beröra sistnämnda bägge frågor,

ehuru dessa, enligt min uppfattning, ännu icke erhållit den allsidiga

utredning, att jag är beredd att framlägga förslag i dessa afseenden.

Uti underdånig skrifvelse den 10 november 1904 erinrade landtmäteristyrelsen,

att för befordran till landtmätare fordrades att hafva

aflagt landtmäteriexamen vid generallandtmäterikontoret samt att undervisning

för sådant ändamål lämnades därstädes på statens bekostnad

med anlitande ''af ett vid riksdagen 1862—-1863 beviljadt, i generallandtmäterikontorets

stat upptaget anslagsbelopp af 3,000 kronor. Denna

undervisning påginge årligen under omkring sju månader och hade

under de senare årens kurser meddelats af fem lärare. Det vore dock

tydligt, att med ett så ringa anslag kursen endast kunnat vara en

minimikurs i afseende å det kunskapsmått, som meddelats eleverna.

Härtill konune, att landtmäteristyrelsen saknade nödig undervisningsmateriell,

laboratorium in. in. Rikets landtmätare både själfva vid

två möten enstämmigt framhållit önskvärdheten och behofvet af bättre

Byggnad*

företag vid

landtbruks

institutet vid

Ultuna.

[19.]

s. 286 Kontrollera mot PDF

286

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

utbildning för landtmätarna. Sedan landtmäteristyrelsen därefter i skrifvelsen

upptagit till pröfning olika möjligheter att bereda dylik bättre

utbildning, har styrelsen af närmare angifna skäl förklarat sig omfatta

den mening, att undervisningen i högre geodesi, i praktiskt landtmäteri

eller lägre geodesi samt i rättsvetenskap och de rörande landtmäterioch

skiftesväsendet gällande författningar in. m. borde fortfarande

meddelas vid landtmäteristyrelsen, samt att till landtbruksinstitutet

vid Ultuna borde förläggas en särskild kurs, möjligen afsedd äfven för

blifvande landtbruksingenjörer och omfattande undervisning i kemi,

mineralogi och geologi, mekanik, botanik, meteorologi, jordbrukslära

samt allmän och speciell kulturteknik (husbyggnads- och fältbyggnadslära).

Styrelsen har närmare angifvit, huru den tänkt sig kursen

anordnad, och slutligen hemställt om åtgärders vidtagande för inrättande

af en dylik kurs.

Sedan landtbruksstyrelsen erhållit befallning att yttra sig öfver

berörda framställning, inkom sistnämnda styrelse med en underdånig

skrifvelse af den 1 maj 1905, däruti styrelsen framhöll beliofvet af,

att åtgärder vidtoges för att de unge män, som ämnade ägna sig åt

landtbrukslärarkallet, måtte kunna erhålla särskild utbildning utöfver

den, som för närvarande erbjödes vid landtbruksinstituten, samt förklarade

sig anse det vara lämpligt, att för sådant ändamål eu ettårig

fortsättningskurs anordnades vid nämnda bägge institut. Styrelsen

hemställde, att äfven denna fråga finge företagas till utredning.

Härtill lämnade Kungl. Maj:t den 25 maj 1905 nådigt bifall.

Enligt anmodan af landtbruksstyrelsen yttrade sig därefter de

bägge landtbruksinstitutens styrelser öfver de sålunda väckta förslagen.

Styrelsen för institutet vid Alnarp biträdde förslaget om inrättande af

fortsättningskurser och framlade i sammanhang därmed vissa organisations-

och byggnadsförslag, för hvilka jag nu saknar anledning att

redogöra. Styrelsen för institutet vid Ultuna afgaf sitt yttrande den

22 juni 1906 och tillstyrkte därvid, att en kurs för landtmäteriundervisning

måtte förläggas till Ultuna och ordnas i enlighet med närmare

angifvet förslag, att äfvenledes en kurs för landtbrukslärare, konsulenter

in. fl. måtte anordnas vid institutet i öfverensstämmelse med förslag,

som afgifvits af institutets lärarråd och kommitterade från båda landtbruksinstituten,

att till bägge kursernas uppehållande måtte anvisas

ett årligt anslag af 21,300 kronor, bland annat för inrättande af ett

nytt lektorat i kulturteknik och för de nuvarande bägge adjunkturernas

förändring till lektorsbefattningar, samt att till byggnads- och organisationskostnader

måtte för en gång anvisas ett anslag af 140,500 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

2s7

Sistnämnda belopp var afsedt att användas till uppförande af ny bostadsbyggnad

för 24 landtmäterielever och 6 elever i fortsättningskursen,

anskaffande af möbler till denna byggnad, inredning af det nuvarande

biblioteket i museibyggnaden till ritsal för landtmäterieleverna, uppförande

af två lektorsbostäder, den ena för den nya lektorn och den

andra för lektorn i mejerilära in. m., livilkens boställsvåning skulle tagas

i anspråk för laboratoriets behof, samt slutligen för verkställande af

planeringsarbeten. Styrelsen framhöll dock, att byggnadskostnaderna

kunde begränsas till sagda belopp endast under förutsättning af bifall till

den hemställan, styrelsen i särskild skrifvelse komme att göra om beviljande

af anslag till redan under nuvarande förhållanden erforderliga byggnader.

Den sålunda åberopade framställningen, hvilken jag nu anhåller

att få framlägga till nådig pröfning, skedde i underdånig skrifvelse den

7 november 1906. Häruti anförde institutets styrelse hufvudsakligen

följande.

För de båda adjunkterna vid institutet vore bostäder anordnade

i två fristående flygelbyggnader till rektorsbyggnaden. Enligt hvad ett

bifogadt ‘ syneprotokoll närmare utvisade, vore dessa flygelbyggnader

skröpliga och delvis angripna af röta, hvarjämte rummen vore små,

svåråtkomliga och låga. På grund häraf och då styrelsen i likhet med

synemännen ansåge, att ifrågavarande byggnader aldrig skulle kunna

sättas i sådant skick, att de kunde anses såsom lämpliga lärarbostäder,

hade styrelsen låtit genom arkitekten Ture Stenberg uppgöra ritningar

och kostnadsförslag till två nya lärarbostäder åt adjunkterna. Kostnaderna

för de bägge nya bostäderna jämte tillsyn och planering beräknades

till 45,921 kronor 80 öre eller alltså för hvardera till 22,960 kronor 90 öre.

Vidare erinrade institutets styrelse, att i mellanvåningen af rektorsbyggnaden

vore inredd bostad för en af lektorerna vid institutet. Denna

lägenhet kunde emellertid, på sätt framginge af bilagdt besiktningsutlåtande,

i sitt nuvarande skick icke anses på långt när tillfredsställa

äfven de måttligaste anspråk på en tidsenlig bostad. Af sådan anledning

och på det att samtliga lärare måtte blifva någorlunda likställda

i fråga om den dem tillförsäkrade förmånen af fri bostad, hvilken i staten

uppskattats till lika belopp för alla lärarna, hade styrelsen låtit bemälde

Stenberg uppgöra ritning och kostnadsförslag å nödiga förändringar,

hvilka, jämte ersättning för tillsyn in. m., beräknats draga en kostnad

af 5,767 kronor 94 öre.

I rektorsbyggnadens källarvåning vore inrymd matsal för eleverna

med därtill hörande köksafdelning. Af bifogadt besiktningsutlåtande

inhämtades, att till matsalen saknades tambur och kapprum, att mat
-

s. 288 Kontrollera mot PDF

288

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

salen vore alltför låg samt otillräckligt belyst, att golfvet vore uppslitet,

att köksafdelningen med serveringsrum, bagarstuga, skafferi och

källare vore i flera hänseenden otillfredsställande, att de för tjänarna

afsedda bostäderna vore alldeles olämpliga in. m. Lägenheten hade

på grund häraf vid synen ansetts i sin helhet olämplig såsom

restaurang. Styrelsen hade med hänsyn härtill funnit det vara nödvändigt,

att en annan lägenhet anskaffades, där mathållningen för

eleverna kunde anordnas på ett tillfredsställande sätt, och ansåge styrelsen,

att detta kunde ske genom förändring af den för sitt nuvarande

ändamål otjänliga lärlingsbyggnaden. Arkitekten Stenberg hade upprättat

ritning och förslag till en dylik förändring af sistnämnda byggnad

för en sammanlagd kostnad af 12,900 kronor 50 öre. I stället borde

ny lärlingsbyggnad jämte särskild köksbyggnad med matrum för lärlingarna

uppföras för tillhopa 84,742 kronor 90 öre, enligt ritningar

och förslag af samme Stenberg.

Därefter framhöll institutets styrelse, hurusom i nuvarande elevbyggnadens

bottenvåning vore inrymda två föreläsningssalar, ett litet

rum för lärarna, ett rum för fysikaliska samlingar och två rum, där

samlingar för husdjurslära, husdjurens anatomi, sjukvårdslära och hofbeslag,

botanik, zoologi och geologi vore hopgyttrade. Sistnämnda rum

måste jämväl användas för hållande af öfningar i mikroskopi, frökontroll

m. m. Fullständigt saknades arbetsrum för agronomi, förberedelserum

för föreläsningar (prepareringsrum), rum för extra lärare, som från

Uppsala kommit ut till institutet, samt rum för bibliotek. Detta sistnämnda

vore för närvarande inrymdt i redskapshusets lokaler. Ifrågavarande

anordningar för undervisningen vore alltså vid Ultuna mycket

bristfälliga. Då det för undervisningens behöriga gång vore af synnerlig

vikt, att de anmärkta bristfälligheterna blefve afhulpna, hade styrelsen

låtit genom arkitekten Stenberg upprätta ritningar och kostnadsförslag

dels till om- och påbyggnad af laboratoriebyggnaden, som nu

inrymde laboratorium jämte bostad och arbetsrum för lektorn i mejerilära

och bakteriologi samt kemi, dels ock till en alldeles ny institutionsbyggnad.

Om- och påbyggnaden skulle inrymma: i källarvåningen rum

för fysikaliska samlingar, två arbetsrum samt ett rum för bakteriologi,

i bottenvåningen laboratorierum, rum för förråd och apparater, vågrum

och ett rum för stipendiater, samt i våningen en trappa upp föreläsningssal,

prepareringsrum och ett rum för geologiska samlingar. Den nya

institutionsbyggnaden skulle inrymma i källarvåningen kolkällare, ångpannerum,

varmkammare, två mörkrum och ett rum för agronomi och

s. 289 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o JO.

289

grofarbeten; i bottenvåningen rum för agronomi och botanik, samt i

våningen eu trappa upp rum för samlingar, fältbyggnadslära, prepareringsrum,

lärarrum och föreläsningssal. Om- och tillbyggnaden af

laboratoriebyggnaden beräknades inalles kosta 45,500 kronor samt den

nya institut! onsbyggnaden sammanlagdt 84,500 kronor.

Sammanlagda kostnaden för de sålunda ifrågasatta byggnads- och

inredningsarbetena uppginge alltså till 279,333 kronor 14 öre. De erforderliga

medlen borde enligt styrelsens förslag fördelas till utgående

med lika belopp under tre år.

Denna skrifvelse remitterades till landtbruksstyrelsen.

På gifven anledning öfverlämnade därefter styrelsen för institutet

vid Ultuna till landtbruksstyrelsen samt åberopade såsom sitt eget

yttrande ett den 13 november 1906 dagtecknadt, af institutets lärarråd

uppgjordt förslag angående förläggande till institutet af vare sig eu

fortsättningskurs för landtbrukslärare in. fl. eller af undervisning för

landtmätare, för den händelse att blott endera af dessa kurser skulle

komma till stånd. Därvid lämnades först utredning angående undervisningens

ordnande och årskostnaderna för hvardera kursen, innefattande,

bland annat, för fortsättningskursens skull, de två adjunktsbefattningarnas

förändring till lektorat, och, för landtmäterikursens

skull, inrättande af ett nytt lektorat i kulturteknik. Tillika anfördes

beträffande byggnads- och organisationskostnader, att för fortsättningskursen,

hvilken afsåges för endast sex elever årligen, några extra dylika

kostnader icke behöfde beräknas, dock endast under förutsättning att

förberörda af institutets styrelse i skrifvelsen den 7 november 1906

gjorda framställning om anslag till nya byggnader m. in. vunne bifall.

I sådant fall vunnes nämligen nya lärarbostäder samt utvidgade undervisningslokaler

och åt fortsättningskursens elever skulle bostad kunna

tillsvidare beredas i de flygelbyggnader, som nu utgjorde bostäder för

adjunkterna. Hvad enahanda kostnader på grund af endast landtmäterikursens

förläggande till Ultuna anginge, kunde de beräknas till

125,500 kronor och alltså i jämförelse med förslaget i styrelsens skrifvelse

den 22 juni 1906 minskas med 15,000 kronor, motsvarande kostnaden

för inredande i den ifrågasatta nya elevbyggnaden af rum för

de sex edeverna i fortsättningskursen. Det betonades dock, att det ej

funnes någon möjlighet att i de nuvarande institutionslokalerna anordna

undervisning för landtmätarna, hvadan ett bifall till institutsstyrelsens

förberörda framställning den 7 november 1906 måste anses

vara ett nödvändigt villkor äfven för landtmäterikursens förläggande

till Ultuna.

Bill. till Rik sd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft.

37

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Uti underdånigt utlåtande den 4 juli 1907 har landtbruksstyrelsen

yttrat sig öfver samtliga nu omförmälda framställningar och förslag.

Därvid har landthruksstyrelsen tillstyrkt såväl inrättandet vid Ultuna

af en kurs för landtmäterielever som anordnandet vid både Ultuna och

Alnarp af fortsättningskurser för landtbrukslärare och jordbrukskonsulenter

och har tillika afgifvit förslag rörande undervisningen vid kurserna

och anskaffande af behöfliga. lärarkrafter m. in. Hvad beträffar Ultuna,

har landthruksstyrelsen instämt i institutsstyrelsens förslag, att en ny

lektorsbefattning skulle inrättas samt de bägge adjunkturerna förändras

till lektorat. Därjämte hafva vissa andra förändringar föreslagits.

Beträffande de ifrågasatta byggnadsföretagen vid Ultuna har landtbruksstyrelsen

anfört följande.

På grund af de föreslagna förändringarna i lärarpersonalen erfordrades

tre nya lektorsbostäder, en för den nya lektorn och en för

hvardera af de bägge lektorer, som skulle ersätta de nuvarande två

adjunkterna. Landtbruksstyrelsen delade nämligen institutsstyrelsens

åsikt, att nya bostäder för sistnämnda bägge lärare behöfde uppföras.

Kostnaden för dessa bägge bostäder hade af Ultunastyrelsen i skrifvelsen

den 7 november IDOG beräknats tillhopa till 45,921 kronor 80 öre.

Kostnaden för den nya lektorns bostad hade ingått i samma styrelses kostnadsberäkning

den 22 juni 1906. Styrelsen för Ultuna hade visserligen

i skrifvelsen den 22 juni 190G därjämte föreslagit, att den nuvarande

bostaden i laboratoriebyggnaden för lektorn i mejerilära m. m. skulle

tagas i anspråk för laboratoriets behof och att en ny lektorsbostad

skulle uppföras äfven för denne, men då en sådan anordning icke kunde

anses behöflig, äfven om de båda nya kurserna inrättades vid institutet,

ansåge landtbruksstyrelsen förslaget härom böra få förfalla. För nedbringande

af kostnaderna för de nya lektorsbostäderna hade landtbruksstyrelsen

låtit uppgöra delvis nya ritningar och kostnadsförslag, enligt

hvilka de skulle kunna utföras för 19,900 kronor 40 öre hvar eller

alltså alla tre för tillhopa 59,701 kronor 20 öre.

Mot den ifrågasatta förändringen af lektorsbostaden i rektorsbyggnadens

mellanvåning för en kostnad af 5,767 kronor 94 öre hade

landtbruksstyrelsen ej något att erinra.

Förslaget att i stället för den nuvarande restaurationslokalen i

rektorsbyggnadens källarvåning inreda dylika lokaler i nuvarande lärlingsbyggnaden

samt uppföra ny lärlingsbyggnad jämte tillhörande

köksbyggnad funne landtbruksstyrelsen mindre lämpligt, i det att lärlingsbyggnaden

på det hela taget vore i ganska godt skick och syntes

s. 291 Kontrollera mot PDF

291

Statsutskott ds Utlåtande N:o 10.

kunna fortfarande utan större olägenhet användas för ändarna let, om

också vissa brister lins densamma kunde göra det önskligt att framdeles,

när tillfälle erbjöde sig att använda byggnaden för annat lämpligt

ändamål, förskaffa institutet eu annan lämpligare ^tingsbyggnad Landtbruksstyrelsen

hade därför, i ändamål att under nuvarande förhållanden

bespara kostnaden för nybyggnad, låtit uppgöra ritningar till förändring

och tillbyggnad af den nuvarande restaurationslokalen i rektorsbyggnaden

för en enligt upprättadt kostnadsförslag till 9.500 kronor

beräknad kostnad. , ., . e

Af Ultunastyrelsen både framhållits behofvet af eu utvidgning åt

institutets lokaler för meddelande af undervisning, särskilt dem, som

afsåge undersökningar och laborationer. Då detta förhållande åberopats

äfven i skrifvelse!! den 7 november 1906, hvilken icke utgått tran

antagandet, att de nya kurserna skulle anordnas vid institutet, vore

det tydligt, att styrelsen för institutet ansåge en utvidgning åt ifrågavarande

slag böra komma till stånd, vare sig sagda kurser anordnades

eller icke. '' Denna uppfattning kunde landtbruksstyrelsen icke annat

än dela, dock med anmärkande att omfattningen och beskaffenheten

af sagda utvidgning borde väsentligen göras beroende på den omständigheten,

huruvida en eller båda af berörda kurser komme till stånd

eller icke. Det yore för öfrigt gifvet att, i den mån landtbruksvetenskapen

utvecklade sig, allt större anspråk komme att ställas på institutets

förmåga att meddela undervisning och att institutet, för att

kunna följa med tidens fordringar i detta afseende, måste vid behof

anskaffa eller utvidga de för ändamålet erforderliga lokalerna järnte

därtill hörande undervisningsmateriell. Detta måste anses nödvändigt

ei blott för själfva undervisningen utan äfven för lärarnas utveckling

genom själfarbete. Vid landtbruksinstitutet vid Ultima hade, sedan

den s k elevbyggnaden, i hvilken förutom elevbostäder de flesta undervisningslokalerna

vore belägna, på 1860-talet uppfördes, ingå andra utvidgningar

af undervisningslokalerna förekommit än uppförandet åt ett

kemiskt laboratorium 1886 och en museibyggnad för redskaps- och

agronomiska samlingar 1893. Beträffande de för undervisningen disponerade

lokalerna i elevbyggnaden, hvarom utredning lämnats i Ultunastyrelsens

förberörda skrifvelse den 7 november 1906, ansåge landtbruksstyrelsen.

att det måste anses obestridligt, att de vore for sitt ändamål

alldeles otillräckliga. För den kemiska undervisningen funnes visserligen

någorlunda nöjaktiga lokaler, men äfven i detta afseende både

under vissa år,

då tillströmningen af elever vant större, betydande

s. 292 Kontrollera mot PDF

292

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

svårigheter uppstått att på lämpligt sätt anordna öfningarna för

institutets båda årskurser. Olämpligt borde det äfven kunna anses

att särskild^ laboratorium för stipendiater saknades liksom äfven

ett tillfredsställande bakteriologiskt laboratorium och att föreläsningssal

ej funnes inom den kemiska undervisningsbyggnaden Den förut

omnämnda museibyggnaden för redskaps- och agronomiska samlingar

i hvilken byggnad äfven funnes inrymd en ritsal, lämpade sig egentligen

endast för förvaring af sådan undervisningsmateriel! som ej

oftare behöfde användas vid föreläsningar, då tydligen åtminstone

mera omtaliga föremål ej kunde under alla väderleksförhållanden transporteras

från den ena byggnaden till den andra, hvaraf äfven blifvit

en följd, att en del af dessa samlingar vid föreläsningar inrymdes i de

förut öfverfyllda lokalerna för samlingar i elevbyggnaden.

De redan i sig själf stora olägenheter, som sålunda vidlådde nuvarande

anordningar i sagda afseende, skulle naturligtvis blifva än

kannbarare, därest förberörda landtmäteri- och fortsättningskurser anordnades

vid institutet, men i båda fallen måste åtgärder vidtagas för

afhjälpande af de påvisade olägenheterna.

J likhet med styrelsen för institutet ansåge landtbruksstyrelsen sagda

åtgärder böra bestå i dels ombyggnad af den nuvarande laboratoriebyggnaden,

dels ock uppförandet af en ny institutionsbyggnad, hvaremot i elevbyggnaden

syntes kunna bibehållas undervisningslokalerna för husdjurslära

husdjurens anatomi, sjukvårdslära och hofbeslag samt den mindre af

de båda föreläsningssalarna, under det att det för närvarande till fysikaliska

samlingar använda rummet borde upplåtas till arbetsrum för

veterinären liksom äfven ett därintill liggande mindre rum. den större

föreläsningssalen användas till bibliotek samt de nu till samlingar använda

större rummen disponeras af lektorn i husdjurslära med undantag

af en mindre del, som borde tilläggas elevernas samlingssal.

För sm del ansåge landtbruksstyrelsen det af institutsstyrelsen i

sknfvelsen den 7 november 1906 framställda förslaget om laboratoriebyggnadens

förändring vara lämpligt, dock att några mindre förändringar

utan olägenhet skulle kunna vidtagas enligt ett af arkitekten

Stenberg upprattadt ändringsförslag, hvarigenom kostnaden skulle kunna

nedbringas från 45,500 kronor till 41,200 kronor. Enligt detta förslag

skulle kemiska laboratoriet tillbyggas och i tillbyggnaden beredas plats

åt laboratorium för stipendiater, föreläsningssal och prepareringsrum

rum för geologiska och kemiska samlingar, bakteriologiskt laboratorium’

rum för fysikaliska samlingar, arbetsrum för fysikaliska undersökningar

s. 293 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10. 293

•

för såväl lärjungar som lärare samt rum för vissa redskapsmodeller.

Det nuvarande redskapsmuscet skulle under sådana förhållanden bibehållas

för större redskap och den förändrade laboratoriebyggnaden

komma att inrymma lokaler för all undervisning i den fysikaliska

ämnesgruppen, redskapslära, kemi, geologi, bakteriologi samt mejerihushållning.

Hvad anginge den nya undervisningsbyggnad, som enligt det

föregående behöfde uppföras, så skulle uti denna inrymmas lokaler för

den agronomiska och botaniska undervisningen samt för samlingar i

byggnadslära och kulturteknik jämte föreläsningssal och prepareringsrum.

I främsta rummet vore den botaniska undervisningen i behof af

rymliga lokaler för lärjungarnas mikroskopiska undersökningar, hvilka

icke utan stora olägenheter för undervisningen fortfarande kunde försiggå

i förberörda lokaler i elevbyggnaden, men därjämte erfordrades

lokaler för växtpatologiska och växtfysiologiska försök och öfningar,

hvilka under nuvarande förhållanden icke alls kunnat utföras, arbetsrum

för lärare och rum för samlingar, mörkrum in. m. För den

agronomiska undervisningen behöfdes ett arbetsrum för läraren samt

ett större rum för sådana samlingar, som användes vid föreläsningar,

hvilket rum äfven skulle tjäna till arbetsrum för stipendiater

samt elever i den tillämnade fortsättningskursen. För den nya lektorn

i redskaps- och byggnadslära samt ritning erfordrades ett större arbetsrum

samt ett rum för öfriga samlingar, som behöfde användas vid

föreläsningar. Då det af institutsstyrelsen uppgjorda förslaget till ifrågavarande

byggnad lämnade rum för den erinran, att byggnaden vore

dyrbarare, än erforderligt syntes vara, hade landtbruksstyrelsen låtit

genom arkitekten Stenberg omarbeta sagda förslag, hvarigenom kostnaden

för byggnaden nedbringats från föreslagna 84,500 kronor till

60,000 kronor.

Vidkommande den i Ultunastyrelsens skrifvelse den 22 juni 1906

föreslagna nya bostadsbyggnaden för eleverna i landtmäteri- och fortsättningskurserna

hade landtbruksstyrelsen låtit utarbeta ritningar och

förslag, enligt hvilka kostnaden nedbringats till 80,140 kronor 40 öre.

Mot de i sistnämnda skrifvelse jämväl framställda förslagen att

inreda det nuvarande biblioteket i museibyggnaden till ritsal för landtmäterieleverna

samt verkställa vissa planeringsarbeten hade landtbruksstyrelsen

icke något att erinra. Kostnaderna härför beräknades tillhopa

till 6,000 kronor.

Sammanlagda kostnaden för dessa byggnadsarbeten m. m. vid

s. 294 Kontrollera mot PDF

294

Statsutskottets Utlåtande N:o JO.

Ultuna uppginge alltså, enligt landtbruksstyrelsens förslag, till 262,309

kronor 54 öre.

För jämförelses skull vill jag erinra, att motsvarande kostnader

beräknats enligt Ultunastyrelsens skrivelser den 22 juni och 7 november

1906 tillhopa till 419,833 kronor 14 öre, hvilket belopp enligt lärarrådets,

af samma styrelse godkända beräkning i skrifvelsen den 13

november 1906 ansetts kunna åtminstone tillsvidare nedsättas med 15,000

kronor.

På grund af de ifrågasatta kursernas förläggande till Ultuna

har landtbruksstyrelsen vidare hemställt om ökning i aflöningsstaten.

Såväl af nämnda anledning som på grund af de nya byggnadsföretag,

som, på sätt förut nämnts, planlagts, bär styrelsen slutligen ansett den

i institutets stat upptagna anslagspost »till institutets öfriga utgifter»,

nu 24,450 kronor, böra ökas med en tredjedel eller 8,150 kronor.

Äfven vid Alnarp borde enligt landtbruksstyrelsens förslag vissa

byggnader uppföras samt anslaget till institutets öfriga utgifter ökas.

Landtbruksstyrelsen har slutligen framlagt förslag till nya stater

för instituten vid Ultuna och Alnarp samt hemställt, att proposition

måtte aflätas till Riksdagen om dessa staters godkännande samt om

anvisande af medel till byggnadsarbeten vid instituten, af Indika medel

förberörda belopp af 262,309 kronor 54 öre skulle afses för Ultuna

och fördelas till utgående under åren 1909 och 1910 med rätt för

Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1908 för ändamålet

använda 25,000 kronor.

Till följd af nådig remiss har därefter öfverintendentsämbetet

den 29 oktober 1907 afgifvit underdånigt yttrande angående dels den

ifrågasatta förändringen af den i mellanvåningen af rektorsbostaden

vid Ultuna belägna lektorsbostaden, dels om- och tillbyggnaden af

laboratoriebyggnaden därstädes, dels ock landtbruksstyrelsens förslag

till ny institutionsbyggnad därsammastädes. Öfverintendentsämbetet

har därvid icke funnit anledning till erinran mot ritningarna. Vidkommande

de tillhörande kostnadsberäkningarna har anförts, att om

än ämbetet ansett dem nog lågt tilltagna, ämbetet dock icke funnit

sig böra framställa andra anmärkningar mot desamma, än att för tillbyggnaden

till laboratoriebyggnaden uteglömts värmeledning, hvilkens

utförande enligt infordradt förslag kunde beräknas jämte murningsoch

dylika arbeten draga en kostnad af 4.000 kronor, samt att den

ifrågasatta kalkstensportalen å den nya institutionsbyggnaden syntes

behöfva. förenklas för att kunna utföras för den antagna kostnaden.

En sådan förenkling borde dock utan olägenhet kunna ske.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Såsom ofvan antydts, anser jag frågorna om definitivt ordnande

af landtmäteriundervisningen samt om beredande af ökad utbildning

för blifvande landtbrukslärare m. fl. icke ännu hafva vunnit den utredning,

att jag är beredd att framlägga förslag i dessa afseenden.

Äfven ”andra utvägar att ordna dessa undervisningskurser än de härofvan

angifna synas nämligen böra utredas och pröfvas. Vid sådant

förhållande finner jag samtliga omförmälda yttranden och förslag,

som angå landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, icke böra

för närvarande upptagas till pröfning. Hvad däremot landtbruksinstitutet

vid Ultuna angår, har dess styrelse uti skrifvelsen den 7

november 190(5 gjort framställning om vissa byggnadsföretag, hvilka

ansåges nödvändiga för institutets egen skull, och som alltså syntes

höra komma till" utförande, oberoende af huruvida några särskilda

undervisningskurser komme att anordnas för landtmätare eller blifvande

landtbrukslärare m. fl. Af de i sagda skrifvelse och uti landtbruksstyrelsens

utlåtande i ämnet anförda skäl samt efter pei sonligt besök

å platsen har jag blifvit öfvertygad, att åtminstone några af de sålunda

ifrågasatta arbetena äro för institutet under alla förhållanden

nödvändiga och af så trängande behof påkallade, att de icke böra

undanskjutas. Jag har vid pröfningen af denna fråga funnit mig böra

utgå från den synpunkten, att inga andra byggnadsarbeten nu böra

företagas, än som påkallas äfven vid bibehållande af institutets nuvarande

organisation och verksamhet oförändrade. Hvad alltså de förslag

beträffande institutet vid Ultima angå, som hafva sin grund i de

ifrågasatta särskilda kurserna, finner jag dem icke böra för närvarande

komma i betraktande.

Bland de nu ifrågavarande, af institutsstyrelsen i dess skrifvelse

den 7 november 1906 framhållna byggnadsbehofven förekommer först

frågan om uppförande af två nya bostadsbyggnader för de nuvarande

bägge adjunkterna. De flygelbyggnader till rektorsbyggnaden, uti hvilka

bostäder åt förenämnda adjunkter för närvarande äro beredda^ äro

visserligen, på sätt institutsstyrelsen och landtbruksstyrelsen framhållit,

i mindre godt och tidsenligt skick. Emellertid torde de icke vara af

så dålig beskaffenhet, att icke med uppförandet af nya bostäder i deras

ställe ännu någon tid kan anstå. Jag anser mig alltså icke nu böra

framställa något förslag om uppförande af ifrågavarande bostadsbyggii8id.

6r

Hvad däremot vidkommer de föreslagna förändringarna i den i

rektorsbyggnadens mellanvåning inredda lektorsbostaden, finnei jag dem

Departements
chefens
yttrande.

s. 296 Kontrollera mot PDF

296

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

vara behöfliga och praktiska, hvarför jag tillstyrker deras utförande.

Kostnaden härför är, som nämnts, beräknad till 5,767 kronor 94 öre.

I afseende å matserveringen för eleverna, hvilken nu är inrymd

i rektorsbyggnadens bottenvåning, har institutsstyrelsen framlagt ett

vidlyftigt förslag, afseende att lärlingsbyggnaden skulle omändras för

att blifva lämplig för detta ändamål samt ny lärlingsbyggnad med

köksbyggnad uppföras. Med hänsyn till hvad landt-bruksstyrelsen anfört

synes emellertid detta förslag icke för närvarande böra vinna

beaktande. Jag anser mig emellertid icke heller kunna tillstyrka

landtbruksstyrelsens förslag till den nuvarande restauranglokalens tillbyggande

och ändring. Visserligen skulle åtskilliga fördelar vinnas

därigenom, men å andra sidan skulle också afsevärda olägenheter uppstå,

. särskilt på grund af den trånga bj^ggnadsplatsen och markens

utning. I hvarje fall sjöris fördelarna vara så pass obetydliga, att

de knappast torde motsvara kostnaderna, oaktadt dessa enligt landtbruksstyrelsens

förslag icke skulle blifva särdeles stora. Jag anser

därför, att för närvarande icke något af de framställda förslagen i

detta afseende bör bringas till utförande, men att frågan framdeles

bör ånyo upptagas till pröfning, helst som anordningen af den nuvarande

lärlingsbyggnaden torde inom ej alltför aflägsen framtid göra

dess utbytande mot en ny dylik byggnad oafvisligt.

Den nuvarande anordningen af de egentliga undervisningslokalerna

i elevbyggnadens bottenvåning synes mig vara synnerligen otillfredsställande.

Såsom med styrka framhållits af såväl institutsstyrelsen som

landtbi uksstyrelsen, äro dessa lokaler för få och för trånga, hvilket

måste, hafva till följd särdeles stora svårigheter vid undervisningens

lämpliga anordnande. I likhet med nämnda myndigheter anser°jag

förbättring härutinnan böra vinnas genom tillbyggnad af laboratorierbyggnaden

och uppförande af en ny institutionsbyggnad. Då skulle eu

hvar af de olika ämnesgrupperna få till sitt förfogande tillräckligt

rymliga och lämpligt inredda undervisningslokaler, hvilka för hvarje

grupp vore samlade i en byggnad. Mot de af landtbruksstyrelsen

fiamlagda förslagen till ifrågavarande till- och nybyggnader har jag

icke funnit mig böra göra annan erinran, än att kostnaden för laboratoriets

tillbyggnad bör, såsom öfverintendentsämbetet anmärkt, för införande

af värmeledning ökas med 4,000 kronor till 45,200 kronor.

Kostnaden för den nya institutionsbyggnaden, är, som ofvan nämnts.

a o landtbruksstyrelsen beräknad till 60,000 kronor. V isserligen innehåller

landtbruksstyrelsens beräkning öfver utrymmenas användning i

de nya undervisningslokalerna, att vissa rum skulle tagas i anspråk

s. 297 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

297

för de ifrågasatta särskilda kurserna. Men då iustitutsstyrelsens förslag

den 7 november 1906, som icke utgick från förutsättningen, att

dylika kurser skulle inrättas, innefattade nästan alldeles samma rumsindelning

som landtbruksstyrelsens, och rummens dimensioner i den

nya institutionsbyggnaden delvis voro större enligt det förstnämnda förslaget

än enligt det senare, finner jag mig hafva fullt skäl för den åsikt,

att någon reduktion af landtbruksstyrelsens förslag i afseende å dessa

byggnader icke skulle vara välbetänkt. För öfrigt torde böra erinras,

att tilloppet af inträdessökande till ifrågavarande landtbruksinstitut

under senaste åren varit så stort, att det synes vara en klok åtgärd

att, då byggnader i hvarje fall skola uppföras, icke göra dem så små,

att de tillfredsställa endast de mest omedelbara beliofven.

Samtliga öfriga byggnadsförslag än de, öfver hvilka jag nu

yttrat mig, stå i omedelbart samband med de ifrågasatta särskilda

kurserna och böra därför tills vidare lämnas å sido.

Sammanlagda kostnaden för de byggnadsarbeten, jag nu funnit

mig böra tillstyrka, är beräknad till 110,967 kronor 94 öre eller i

rundt tal till 111,000 kronor. Under förutsättning att någon del af

detta belopp, jag tänker mig 15,000 kronor, bör, på sätt landtbruksstyrelsen

anfört, göras tillgänglig redan under innevarande år, torde det

erforderliga beloppet böra fördelas till utgående under åren 1909 och

1910 sålunda, att 63,000 kronor anvisas för förstnämnda år, med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att däraf förskottsvis använda 15,000 kronor

redan under år 1908, samt att återstoden, 48,000 kronor, anvisas för

år 1910.

Någon ökning af det i institutets stat upptagna anslaget till

institutets öfriga utgifter på grund af dessa till- och nybyggnader

synes åtminstone för närvarande icke erforderlig.»

Utskottet finner genom den förebragta utredningen vara styrkt,

att de åt Ultuna landtbruksinstitut upplåtna byggnader äro i behof

af utvidgning och förbättring, i främsta rummet för att åt undervisningen

bereda ökadt utrymme i tidsenligt inredda lokaler.

Af hvad departementschefen till statsrådsprotokollet anfört inhämtas

emellertid, bland annat, att utredning pågår om förläggande

till Ultuna landtbruksinstitut af en del af landtmäteriundervisningen

och om inrättande därstädes af fortsättningskurser, afsedda hufvudsakligen

för blifvande landtbrukslärare och konsulenter.

Då Kungl. Maj:t icke nu ansett sig böra för Riksdagen framlägga

Bih. till Riksd. Prut. 1008. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 38

Utskottets

yttrande.

s. 298 Kontrollera mot PDF

298

Statsutskottets Utlåtande N;o 10.

förslag i sistnämnda ämne, synes det utskottet, att icke heller den nu

framlagda byggnadsfrågan bör i dess helhet företagas till afgörande.

Det ligger nämligen i öppen dag, att det antal elever, som beräknas

vid institutet skola åtnjuta undervisning, bör tagas i betraktande såsom

en viktig faktor vid bestämmandet af det utrymme, som med afseende

å såväl undervisnings- som bostadsförhållandena må anses erforderligt.

Med hänsyn härtill har utskottet icke velat tillstyrka bifall till

Kungl. Maj:ts förslag annat än i de delar, som utskottet ansett böra

genomföras oberoende af huru frågan om institutets utvidgade verksamhet

kan komma att lösas. Därvid anser sig utskottet jämväl hafva

tillfredsställt de kraf på utvidgning och förbättring, som icke utan våda

för institutets verksamhet kunna tillbakasättas.

Utgående från dessa grundtankar har utskottet icke ansett sig

kunna tillstyrka bifall till förslaget att uppföra en ny institutionsbyggnad.

En sådan byggnads erforderliga storlek står nämligen gifvetvis

i nära beroende af antalet af dem, som i densamma skola åtnjuta

undervisning. Därtill kommer, att äfven andra möjligheter till beredande

af det ökade utrymme, som den föreslagna institutionsbyggnaden

skulle erbjuda, torde kunna utfinnas och böra komma under

pröfning.

Ej heller finner utskottet sig böra förorda de föreslagna förändringarna

i den i rektorsbyggnadens mellanvåning inredda lektorsbostaden.

En sådan restaurering synes nämligen lämpligast böra företagas

i samband med andra ifrågasatta förändringar, beträffande denna

byggnad.

Kungl. Maj:ts förslag i hvad det rör tillbyggnad af den s. k.

laboratoriebyggnaden anser sig utskottet däremot kunna tillstyrka.

Dels torde nämligen utvidgning af de förefintliga undervisningslokalerna

vara redan nu oundgängligen nödvändig för undervisningens behöriga

bedrifvande, dels synes ock ifrågavarande tillbyggnad, sådan den af

Kungl. Maj:t föreslagits, vara erforderlig, vare sig den ifrågasatta

utvidgningen af institutets verksamhet kommer till stånd eller icke.

Kostnaden för tillbyggnaden af laboratoriebyggnaden har af departementschefen

beräknats till 45,200 kronor. Mot denna beräkning

bär utskottet icke något att erinra. I öfverenstämmelse med Kungl.

Maj:ts förslag har utskottet äfvenledes velat tillstyrka, att ett belopp

af 15,000 kronor må för ändamålet utanordnas redan under innevarande

år.

s. 299 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

299

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, till bestridande af kostnaden för

tillbyggnad af den s. k. laboratoriebyggnaden vid landtbruksinstitutet

vid Ultima, må på extra stat för år 1909

bevilja ett anslag af 45,200 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att däraf under innevarande år af tillgängliga

medel förskottsvis utanordna 15,000 kronor.

21;o) Kungl. Maj:t bär vidare föreslagit Riksdagen att till undervisningsmateriel!

för landtbruks- och mej eri institutet vid Alnarp pa

extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af 3,000 kronor.

I detta ärende bär departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»I statsverkspropositionen till 1907 års Riksdag föreslog Kungl.

Maj:t, att i staten för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp

måtte uppföras en anslagspost »till undervisningsmateriell» till belopp

af 4,000 kronor, hvaremot den i samma stat upptagna anslagspost

»till institutets öfriga utgifter» skulle minskas med 1,000 kronor.

Inalles skulle alltså staten och det ordinarie statsanslaget ökas med

3,000 kronor. Riksdagen ansåg väl behofvet af ökade medel för anskaffande

af dylik undervisningsmateriell ådagalagdt, men då detta

behof icke syntes vara af stadigvarande natur, enär, i den mån som

materiellen kompletterades, minskning i utgifterna för nyanskaffning

borde kunna äga ram, ansåg Riksdagen det ökade anslagsbeloppet,

3,000 kronor, böra uppföras å extra stat, hvaremot anslagsposten »till

institutets öfriga utgifter» boi’de bibehållas oförändrad. Riksdagens i

enlighet härmed fattade beslut blef därefter af Kungl. Maj:t godkändt.

Styrelsen för institutet vid Alnarp har nu i underdånig skrifvelse

den 6 september 1907 framhållit, att enligt den nästlidna år i ärendet

lämnade utredning behofvet af undervisningsmateriell endast till en

ringa del kunde fyllas genom det för en gång beviljade extra anslagsbeloppet,

och på grund däraf hemställt, att ett anslag af 3,000 kronoi

måtte för enahanda ändamål äskas äfven för år 1909.

Denna framställning har landtbruksstyrelsen tillstyrkt i underdånigt

utlåtande den 31 oktober 1907.»

På grund af hvad departementschefen sålunda anfört och med

hänvisning till den nästlidna år lämnade utredningen angående behofvet

af ökad undervisningsmateriell vid ifrågavarande institut hemställer

utskottet,

Undervisingsmateriell

för landtbruks-

och

mejeriinstitutet

vid

Alnarp.

[20.]

s. 300 Kontrollera mot PDF

300

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

att Riksdagen må till undervisningsmateriell för

landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp på extra stat

för år 1909 anvisa ett anslag af 3,000 kronor.

Understöd åt

mindre bemed
-

_________________ 22:o) Vidare bär Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till under
ladelärjungar

stöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana landtmannaskolor, som

”iJS£r ä^öte bidrag af statsmedel, på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag

[21.] 10,000 kronor att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kunde finna

godt föreskrifva.

Statsrådsprotokollet innehåller rörande detta ärende följande

yttrande af departementschefen:

»Till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana landtmannaskolor,

som åtnjuta bidrag af statsmedel, beviljade Riksdagen

på extra stat för hvardera af åren 1906 och 1907 ett belopp af 5,000

kronor under villkor, bland annat, att lika belopp tillskötes af landsting,

hushållningssällskap eller eljest. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag har Riksdagen för samma ändamål på extra stat för innevarande

år beviljat ett anslag af 10.000 kronor, därvid emellertid berörda

villkor om bidrag från orten icke uppställts.

Kungörelse angående ifrågavarande understöd har af Kungl. Maj:t

utfärdats den 5 juli 1907, att gälla tills vidare, så länge anslag för

ändamålet anvisas.

Landtbruksstyrelsen har nu i underdånig skrifvelse den 5 oktober

1907 gjort framställning om beredande af anslag å 10,000 kronor för

samma ändamål äfven för år 1909.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till understöd åt mindre bemedlade

lärjungar vid sådana landtmannaskolor, som

åtnjuta bidrag af statsmedel, på extra stat för år 1909

anvisa ett anslag af 10,000 kronor, att utgå under

de villkor, Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

understöd åt . AAA 2.3:0) Kun81- MaJ:t har föreslagit Riksdagen att för höjning från

landtbruks- 4,000 kronor till 6,000 kronor af det till enhvar af de inom VästerVäsleZort-

norrlands> yästerbottens och Norrbottens län inrättade tre landtbrukslands,

raster- skolor utgående understöd af statsmedel å extra stat för år 1909 anbottens

och visa ett anslag af 6.000 kronor.

tän. _ under erinran att Riksdagen, med bifall till af Kungl. Maj:t i ämnet

[22.] gjorda framställningar, för hvarje år från och med år 1902 anvisat å

s. 301 Kontrollera mot PDF

Statsutskottds Utlåtande N:o 10.

301

extra stat ett anslag af 0,000 kronor för höjning från 4,000 kronor

till 0,000 kronor af det till enhvar af de inom Västernorrlands, Västerbottens

och Norrbottens län inrättade tre landtbruksskolor utgående

understöd af statsmedel, för genomförande af omorganisation af dessa

skolor på sådant sätt, att kurserna vid desamma utan minskning af

den teoretiska undervisningen förändrades från tvååriga till ettåriga,

och då denna omorganisation visat sig vara till gagn för skolornas

verksamhet, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för höjning från 4,000 kronor

till 6,000 kronor af det till en hvar af de inom Västernorrlands,

Västerbottens och Norrbottens län inrättade

tre landtbruksskolor utgående understöd af statsmedel å

extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af 0,000

kronor.

24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till beredande af

statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets landthushållningsskola vid dels skola för

Rimforsa för utbildande af lärarinnor på extra stat för år 1909 anvisa “/

ett anslag af 8,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att af tillgäng- landthushåiu

liga medel förskottsvis under innevarande år utaf nämnda anslag utanordna

ett belopp af 4,000 kronor. *•

I detta ärende har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Uti en till Kungl. Maj:t ingifven, den 23 maj 1907 dagtecknad

skrift har Fredrika-Bremer-förbundet gjort framställning om statsanslag

till förbundets skola för utbildande af lärarinnor i landthushållning och

har förbundet därvid anfört hufvudsakligen följande.

Det senaste århundradet hade medfört en väsentlig omgestaltning

af kvinnans uppfostran och verksamhetsfält. För kvinnans intellektuella

utbildning hade blifvit väl sörjdt, och tillträde lämnades nu kvinnor

till såväl en stor del af statens tjänster som kommunens förtroendeuppdrag,

hvarjämte den enskilda företagsamheten i allt vidsträcktare

mån använde den kvinnliga arbetskraften, som å samtliga dessa områden

i stort sedt tillvunnit sig erkännande.

I huru hög grad än stat, kommun och enskilda föreningar eller

personer arbetat för att Sveriges kvinnor skulle erhålla högre kunskaper

och vidgad verksamhet, så syntes det dock, som om utvecklingen kommit

att blifva något ensidig. Samtidigt med den intellektuella utbildningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

392

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

hade nämligen icke följt praktisk utbildning för det område, som af

ålder varit kvinnans, hennes arbete för hemmet. Följderna häraf vore

i all synnerhet märkbara på den stora landtbefolkningen.

För Sveriges män hade af stat, landsting och hushållningssällskap

ordnats landtbruksinstitut och landtbruksskolor, hofslagarskolor, trädgårdsskolor

m. m. För Sveriges kvinnor funnes tillgängliga å motsvarande

områden endast mejeri- och matlagningskurser, alltför få

för vårt vidsträckta land. Man hade, när saken rört kvinnorna, resonnerat

så, att modern borde undervisa döttrarna, men om modern icke

hade något att lära bort, så blefve den kunskap, hon lämnade, af noll

och intet värde, och så stode det tyvärr till i många svenska hem.

Drabbade följderna af dessa missförhållanden å landsbygden

endast enstaka familjer, så kunde det möjligen sägas, att det tillkomme

de enskilda att söka vinna en bättre tingens ordning, men enligt FredrikaBremer-förbundets

åsikt hade de förhållanden, hvarom här talats, en

långt större innebörd. Hufvudkontingenten af Sveriges befolkning vore

bosatt på landsbygden, landtbruk vore dess hufvudnäring, och det stora

flertalet kunde räknas till de s. k. smålandtbrukarna. Det måste under

sådana förhållanden vara af den största betydelse för Sveriges rike,

huru förhållandena gestaltade sig för denna stora grupp af dess innebyggare.

I ett mindre landtbrukarehem vore det i regel mannen, som

skötte landtbruket, som så att säga producerade varorna, som förtjänade

penningarna, under det hustruns åliggande vore att sköta hem och

barn, att omhändertaga och hushålla med landtbrukets produkter,

biträda med husdjurens skötsel samt i öfrigt genom landtbrukets binäringar

söka öka hemmets inkomster. Under nuvarande förhållanden

hördes emellertid en allmän klagan, att hustrurna icke väl skötte sitt

värf. Ett oriktigt tillvägagångssätt vid matens tillagning gjorde ofta,

att denna gåfve lägre näringsvärde än den borde gifva. Brist på kunskap

att sköta göromålen skapade brist på intresse, och det hade gått

så långt, att från stora trakter af Sverige förspordes, hurusom vagnar

med charkuterivaror gjorde regelbundna turer ute på landsbygden och där

vunne god afsättning. Betänkte man, att ingen af dessa varor borde

köpas från charkuteri affär, att de borde tillagas af husmodern af landthemmets

egna produkter, då komme man till den uträkningen, att den

vara, som på landsbygden köptes från charkuteriafiar, säkerligen betingade

ett pris, som vore 150, ända till 300 % dyrare än den borde

vara. En direkt följd af hustruns okunnighet vore sålunda, att hushållet

blefve för dyrt hållet. Om penningtillgången vore ringa, måste

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Uttalande N:o It).

30;;

man då i stallet knappa in på mängden af föda till men för Ilek)

familjen och dess utveckling.

Samma förhållanden, som gällde födoämnenas tillagning, gällde

ock å andra områden. Så t. ex. tillvaratoges ej ull och lin för familjens

behof af kläder, utan de lätt tillgängliga men också lätt förgängliga

fabriksvarorna inköptes och användes. De småstunder, livilka familjens

medlemmar kunde och borde använda för hemslöjden för att på så sätt

skaffa hemmens samtliga medlemmar kläder, handdukar, lakan in. m..

slösades ofta bort till föga gagn, och hemmens ekonomi betungades med

kontanta utlägg för varor, som till stor del kunde producerats å gården.

Under det att., tack vare de ansträngningar, som från det allmännas sida

gjordes för att lära smålandtbrukarna att sköta sitt landtbruk, att höja

boskapsskötseln och öka intresset å dessa områden, Sveriges landtbruk

år för år gånge stadigt framåt, hade den del af gårdens^ bruk, som

vanligen sköttes af kvinnorna, icke följt med i utvecklingen. Åt hemmens

inre skötsel ägnades ej den noggranna omsorg, som vore erforderlig, och

hvad anginge höns- och trädgårdsskötsel, gåfve de ej den afkastning,

som vore öfverensstämmande med gårdens bruk i öfrigt.

Frågan om kvinnans duglighet för hemmets sysslor borde dock

ej granskas endast ur ekonomisk synpunkt, ty säkerligen skulle husmoderns

kunskaper hafva en väsentlig betydelse för ungdomens uppfostran.

Intet medel syntes mera bidraga till sammanhållning inom

hemmen än det gemensamma arbetet för hemmet. Och få uppgifter

borde stå vår tid närmare än att fostra ungdomen till flitiga, arbetsamma

och sparsamma medborgare. Husmoderns brist på kunskaper

måste för henne utgöra ett hinder att sätta ungdomsskaran i verksamhet,

att vid tidiga år väcka kärlek till arbete. Frågan om ökandet

af vårt folks arbetsintensitet stode därför i nära samband med frågan

om kvinnans uppfostran till praktisk duglighet. Säkerligen hade ock

det välordnade hemmet den största betydelse i striden mot osedlighet

och dryckenskap. I detta samband borde påpekas, hurusom kvinnans

duglighet å det arbetsområde, som vore hennes, skulle vara henne en hjälp

för vinnande af ökad myndighet inom hemmet, särskildt vid hennes

arbete med barnens uppfostran. Frågan hade betydelse, äfven om man

såge den ur synpunkten af mannens och hustruns inbördes förhållande,

ty oduglighet i arbete måste ställa hustrun i en ofördelaktig

ställning gent emot mannen. Jämsides med hvarandra borde de utföra

hvar sin del af ett fullgodt arbete.

Öfverginge man från frågans betydelse för den enskilda familjen

ur ekonomisk och moralisk synpunkt till dess vikt för smålandtbrukets

s. 304 Kontrollera mot PDF

304

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

utveckling i stort sedt, så gjordes ganska allmänt det uttalandet, att

smålandtbruket för närvarande svårligen kunde bära sig, om ej hustrun

vunne kunskap att lika rationellt sköta sin del af arbetet, som mannen

skötte sin. Jordbrukets binäringar blefve ej vederbörligen utnyttjade,

och oaktadt all mannens sträfvan kunde företaget mången gång ej

bära sig. Man hörde till och med uttalas af personer, som på det

varmaste intresserade sig för frågan och ifrigt verkade för densamma,

att smålandtbrukets framtid i viss mån vore beroende af att kvinnan

vunne kunskap att på effektivt sätt deltaga i arbetet. Kvinnorna arbetade

visserligen äfven nu, och många af dem vore tyngda under arbetets

börda, men bristen på kunskap gjorde, att resultatet af deras arbete

ej stode i rimlig proportion till deras möda.

Frågan hade ännu en annan betydelse, nämligen dess samband

med emigrationen. När denna först börjat taga en större omfattning i

Sverige, hade det hufvudsakligen varit män som utvandrat. Så småningom

hade förhållandena ändrats. Det hade funnits år, då 40 % af samtliga

från Sverige utvandrande varit ogifta kvinnor. Många samverkande

orsaker torde bidraga till de ogifta kvinnornas utvandring, men ganska

sannolikt syntes vara, att svårigheten att vinna arbetsförtjänst i hemorten

vore en af dem.

De synpunkter, hvilka sålunda framlagts, hade länge beaktats

af Fredrika-Bremer-förbundet, och redan år 1903 hade af förbundet

framlagts förslag angående skolor för landtkvinnornas uppfostran för

deras arbete. Så småningom hade man emellertid kommit till den

öfvertygelsen, att det effektivaste sättet att verka för den landtbrukande

kvinnans uppfostran i de afseenden, som här berördes, vore att

upprätta en skola för utbildande af lärarinnor i erforderliga ämnen.

Svårligen skulle nämligen någon utveckling i nu afsedda riktning

kunna ske med grundlighet och med verklig praktisk syn på huru

landtkvinnans arbete kunde och borde höjas, om ej en lärarinnekår

utbildades, som sedan kunde i sin tur leda och undervisa. För närvarande

syntes det nämligen vara stor brist på lärarinnor, hvilkas praktiska

och teoretiska uppfostran skulle göra dem kvalificerade att lämna

kvinnor nödig undervisning för skötande af ett landthushåll. En kvinnlig

lärare behöfde på sitt område lika grundlig utbildning som den manlige

på sitt. Fredrika-Bremer-förbundet hade vidare tänkt sig, att

skolor inom de olika länen senare skulle komma att upprättas, där

länets kvinnliga ungdom kunde vinna uppfostran och kunskaper i de

sysslor, hvilka kvinnor brukade sköta i ett småbrukarhem.

s. 305 Kontrollera mot PDF

Statsutskotttets Utlåtande N:o 10.

305

Fredrika-Bremer-förbundets landthushållningsskola för utbildande

af lärarinnor vore afsedd att öppnas den 1 november 1907 vid ltimforsa

i Östergötland.

Kursen skulle räcka IV* år och vore afsedd att utbilda

1) lärarinnor för landthushållningsskolor för kvinnor,

2) lärarinnor för såväl fasta som vandrande skolkök på landet,

3) lärarinnor och föredragshållare för kvinnliga småbrukarkurser,

samt

4) ledare af studieresor för kvinnliga småbrukare.

För tillträde till skolan skulle fordras högre fiickskolebildning

eller motsvarande kunskaper. Sådana sökande, som därjämte kunde

förete intyg om praktisk duglighet och vana vid landtliga göromål,

skulle äga företräde. Sökande borde dessutom för att bli antagen äga

god hälsa och hafva fyllt eller under kalenderåret fylla 20 år. Undantag

i inträdesfordringarna borde kunna göras, när styrelsen så prölvade

skäligt.

Afgiften för undervisning, logis, kost och lyse skulle utgöra 600

kronor för år.

Undervisningen skulle vara såväl praktisk som teoretisk och omfatta

följande ämnen:

Den praktiska undervisningen:

1) matlagning, bakning, inläggningar,

2) hemmets skötsel (städning, rengöring, tvätt och strykning,

kläders lagning m. nj.),

3) slöjd (sömnad, väfning in. in.),

4) husdjurens skötsel samt mjölkning, smör- och ostberedning,

5) trädgårdsskötsel och tillvaratagande af trädgårdens produkter,

6) skötsel af ett smålandtbruk,

7) undervisningsöfningar.

Den teoretiska undervisningen:

1) näringslära och födoämneslära,

2) kemi, fysik, botanik (kulturväxterna),

3) fysiologi, hygien, barnavård,

4) bokföring, hushållsbudgeter m. m,

5) mjölkhushållning,

6) jordbrukslära,

7) trädgårdsskötsel,

8) pedagogik.

Bill. till Riksd. Prof. 1908■ 4 Sand. 1 Afd. 10 Haft.

89

s. 306 Kontrollera mot PDF

306

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Dessutom komme föredrag att hållas, hvilka hade afseende på

en husmors plikter inom och utom hemmet.

I de redogörelser, som afgåfves från hushållningssällskapen rörande

premiering af småbruk, framhölles städse det inflytande, landtbrukarnas

hustrur hade på gårdens skötsel, och sällan hade högre pris kunnat

utdelas, där icke premieringsnämnden kunnat spåra hustruns verksamhet

inom hemmet och hennes bidrag till skötseln af det hela. Häraf

framginge otvetydigt det inflytande, de smärre landtbrukarnas hustrur

hade på dessa småbruks framåtgående och utveckling, men det vore

alltför mycket begärdt, att hustrurna alltid skulle kunna på mönstergillt

sätt sköta sina åligganden, då icke några tillfällen hittills beredts

dem att få på praktiskt sätt lära sig de bästa sätten att utföra dem

åliggande arbeten.

Att idén med denna skolas grundande tillvunnit sig intresse och

förtroende äfven af dem, som inom vårt land vore vana att ledande

och stödjande arbeta för vårt landtbruks höjande, bevisades af det

mottagande, som gifvits en från förbundet till hushållningssällskapens

förvaltningsutskott inlämnad skrifvelse, däri förbundet hemställt om

ett anslag för skolans grundande.

Hvad anginge planens utförbarhet framhölles, att konsul 0. Ekman

inköpt och afgiftsfritt tills vidare ställt till förbundets förfogande

f. d. turisthotellet vid Rimforsa, som genom sin inredning förträffligt

lämpade sig för ändamålet, samt att konsul Ekman äfven inköpt 10

tunnland jord att användas såsom smålandtbruk i samband med skolan

och låtit där uppföra en ladugård m. m. Gåfvor från enskilda personer

hade influtit och ytterligare sådana vore utlofvade.

De medel, som sålunda'' kunde vara att disponera, vore dock icke

tillräckliga, hvilket framginge af en bifogad ekonomisk tablå. FredrikaBremer-förbundet

kunde icke af egna medel understödja skolan. Dä

det emellertid vore önskvärdt, att skolan uppsattes med god materiell

och att den kunde börja sin verksamhet och sedan fortsätta densamma

utau stora ekonomiska svårigheter, vågade förbundet i underdånighet

anhålla att för de med grundandet af förbundets landthushållningsskola

för utbildande af lärarinnor förenade kostnader måtte erhållas

ett statsanslag af 3,000 kronor samt att skolan måtte tillerkännas ett

årligt anslag af 4,000 kronor.

Af den åberopade ekonomiska tablån framgår, att kostnaderna

för skolans grundande beräknats till 12,950 kronor, hvilka afsetts

skola bestridas medelst statsanslag, 3,000 kronor, anslag af hushåll
-

s. 307 Kontrollera mot PDF

307

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

ningssällskap, ‘2,800 kronor, och gåfvor af enskilda, 7,150 kronor.

För skolans ärliga verksamhet hav uppgjorts en utgiftsstat, slutande ä

16 400 kronor, däraf löner till föreståndarinnan och lärarekrafter 3,900

kronor, tjänarelöner 1,000 kronor, hushållsomkostnader, mat in. m.

6,570 kronor, driftkostnader för gård och trädgård 2,000 kronor samt

utgifter till diverse olika ändamål 2,930 kronor. Såsom inkomster

hafva beräknats statsanslag å 4,000 kronor, årsafgifter å 600 kronor

för 20 elever, 12,000 kronor, samt inkomst af åkerbruk och trädgård,

hvilken, då all jord läge i lägervall, de första åren icke kunde beräknas

högre än till 400 kronor om året.

Enligt hvad jag inhämtat, har förbundet afsett, att rikets hushållningssällskap

skulle, sedan skolan en gång hunne fullt komma i gång,

understödja föreningen genom att gälda årsafgiften för en del elever,

hvilka alltså skulle blifva frielever. Några sådana finnas emellertid

icke vid den kurs, som tagit sin början den 1 november 1907.

Landtbruksstyrelsen har, till följd af nådig remiss, den 8 juni 1907

yttrat sig öfver denna framställning och därvid anfört, att ändamålet med

skolan enligt landtbruksstyrelsens uppfattning vore särdeles behjärtansvärdt,

särskild! med afseende därå, att på detta sätt skulle kunna

utbildas lämpliga lärarinnor för den undervisning, som numera enligt

reglementet för med statsmedel understödda åtgärder till höjande af

det mindre jordbruket kunde med understöd af statsmedel lämnas föi

utbildande af kvinnors yrkesskicklighet för det mindre jordbruket,

För öfrigt syntes det vara ett maktpåliggande önskemål att, på sätt

Fredrika-Bremer-förbundet framhållit, allmogens kvinnor i allmänhet

utbildades för fyllandet af sin uppgift inom hemmet, Bet första steg,

som nu tagits för detta måls vinnande, vore därför värdt att af staten

understödjas, för att det måtte kunna vinna efterföljd och grunden

härigenom läggas till en utveckling, som enligt landtbruksstyrelsens

åsikt kunde blifva till nytta för jordbruket och för landtbefolkningen

i dess helhet.

Landtbruksstyrelsen hade icke något att erinra mot beloppen af

de begärda understöden, men anmärkte, att statsbidraget till skolans

uppehållande lämpligen syntes böra afse hela den första kursen och

därför böra bestämmas ej för år, såsom i ansökningen begärts, utan

för hel kurs, d. v. s. för ett och ett hälft ar och alltså utgå med

6,000 kronor, hvarigenom såväl staten som förbundet och eleverna

skulle erhålla säkerhet för att påbörjad kurs äfven komme att afslutas.

Landtbruksstyrelsen har därför hemställt, att hungl. Maj:t, med anled
-

Landtlruks
styrelsen.

s. 308 Kontrollera mot PDF

Landtbruks
undervis
ningskommit
tén.

308 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

ning af förevarande ansökning, täcktes tilldela Fredrika-Bremer-förbundet

dels ett anslag af 3,000 kronor till upprättande vid Kimforsa i

Östergötlands län af en skola för utbildande af lärarinnor i landthushållning

i enlighet med de i förbundets ansökning angifna hufvudgrunder,

dels ock ett anslag af 6,000 kronor för uppehållande af skolan

under tiden från och med den 1 november 1907 till och med den 30

april 1909, under villkor att under nämnda kurs tre elever skulle äga

åtnjuta kostnadsfri undervisning vid skolan, att planen för undervisningen

skulle underställas landtbruksstyrelsens pröfning samt att FredrikaBremer-förbundet

skulle vara skyldigt att före den 1 juli 1909 till

landtbruksstyrelsen afgifva berättelse om skolans verksamhet under

samma kurs.

Därefter har den kommitté, som Kungl. Maj:t tillsatt för afgifvande

af utredning och förslag till ändamålsenligt ordnande af den

lägre landtbruksundervisningen och hvad därmed äger sammanhang.

på grund af nådig remiss afgifvit utlåtande i förevarande ärende den

31 juli 1907. Därvid har kommittén, med anmälan att dess arbeten

icke fortskridit så långt, att den vore beredd att fullständigt yttra

sig i ämnet, anfört följande. Ändamålet med skolan vore, enligt

hvad ansökningen gåfve vid handen, att genom utbildande af lärarinnor

förbereda en bättre, såväl teoretisk som praktisk, undervisning

för landtbefolkningens kvinnor i de delar af hushållningen och

hemmets skötsel, där kvinnans insats vore af särskild betydelse. Om

behofvet af en sådan förbättrad undervisning vore kommittén icke

tveksam. Bristen på utbildade lärarkrafter vore för närvarande ett

af de största hindren för tillgodoseende af detta behof; och då den

nu tillämnade skolan skulle vara ett försök till afhjälpande häraf, funne

kommittén densamma väl värd att understödjas.

Beträffande detaljerna i den framlagda planen vore kommittén

icke ännu i tillfälle att yttra sig, men kommittén hade icke kunnat

underlåta att i två hänseenden framställa erinringar, hvartill förslaget

gifvit anledning. Enligt planen skulle såsom fordran för inträde i

skolan uppställas högre flickskolebildning eller motsvarande kunskaper.

De blifvande lärarinnorna skulle med en sådan bestämmelse säkerligen

så godt som uteslutande komma att rekryteras ur andra kretsar än

deras blifvande lärjungar, och de skulle väl ofta nog icke komma att

erhålla annan praktisk förfarenhet i landthushållning, än den som bibringades

under den jämförelsevis korta kursen vid skolan. Kommittén

trodde för sin del, att en lärarinna med mer ingående kännedom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

30! i

om det verksam hetsområde, för hvithet hon skulle utbilda sina elever,

skulle hafva större utsikt att ernå goda resultat. Det vore därför

enligt kommitténs mening lyckligt, om äfven kvinnor utgångna ur

landtbefolkningens egna led kunde äga tillfälle att vinna utbildning

såsom lärarinnor, och detta skulle blifva möjligt, om genomgången

folkhögskolekurs, i förening med ytterligare utbildning, såsom exempelvis

genomgången husmoderskola, och intyg om lämplighet berättigade

till inträde vid skolan. I fråga om den föreslagna undervisningen ville

kommittén göra den erinran, att i studieplanen saknades bland de

teoretiska ämnena ett för landthushållningen sä viktigt ämne som husdj

ursskötsel.

Slutligen hafva jämväl hushållningssällskapens under hösten 1907

i Stockholm församlade ombud yttrat sig i frågan och därvid förklarat, omhuj.

att de funne ändamålet med upprättandet af en dylik skola särdeles

behjärtansvärdt samt ej hade något att erinra mot de begärda understödsbeloppen.

I afseende å planen för skolan anmärkte ombuden, att

bestämmelsen om högre flickskoleutbildning eller motsvarande kunskaper

såsom inträdesfordran vid skolan skulle komma att hafva till följd, att

de blifvande lärarinnorna säkerligen skulle så godt som uteslutande

rekryteras ur andra kretsar än deras blifvande lärjungar och i följd

häraf ofta nog sakna det praktiska underlag, som måste betecknas

såsom en oeftergiflig förutsättning för eu lärarinna på det nu afsedda

området. Ombuden ansåge emellertid, att åt skolan borde gifvas framför

allt en praktisk läggning. För att detta skulle blifva möjligt, ansåge

ombuden, att jämväl genomgången folkhögskolekurs borde berättiga

till inträde i skolan samt att såsom villkor för inträde borde uppställas

äfven intyg om praktisk duglighet och vana vid landtunga göromål.

Vikten af att landtbefolkningens kvinnor äga tillräckliga insikter Departement,- vid utförandet af de betydelsefulla uppgifter, som i ett landthushåll

hvila på dem, och behofvet af att undervisning i dessa hänseenden

meddelas dem hafva såväl i ansökningen som i de däröfver afgifna

yttrandena blifvit så tydligt ådagalagda och ur olika synpunkter belysta,

att jag icke finner mig behöfva ytterligare utveckla dessa förhållanden.

Jag vill endast uttala den öfvertygelse, att full verkan af alla

de ansträngningar, som från olika håll göras för att höja landets jordbruk

och dess binäringar samt därigenom äfven landtbefolkningens och

hela nationens ekonomiska ställning, aldrig kommer att ernås, om icke

s. 310 Kontrollera mot PDF

310

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

äfven kvinnan föres in i denna utvecklingsrörelse, så att hon i än

högre grad än för närvarande varder skickad icke blott att skänka

mannen stöd och förståelse i hans sträfvan samt själf efter bästa förmåga

biträda honom inom de områden, som lämpa sig för hennes verksamhet,

utan äfven att som uppfostrarinna hos barnen och de unga

ingjuta kärlek till hemmet och det landtlig^ arbetet.

Hvad beträffar den nu ifrågavarande skolan, som tydligen syftar

mot ett sådant mål, anser jag densamma, på det sätt den anordnats,

hafva alla utsikter att på ett lyckligt och framgångsrikt sätt fylla sin

uppgift. Den uppställda fordran på högre flickskoleutbildning hos

eleverna torde dock icke böra för strängt fasthållas, utan inträdesfordringarna

jämkas i den riktning, som antydts i landtbruksundervisningskommitténs

och hushållningssällskapens ■ ombuds yttranden. Det

synes mig nämligen såväl vara en fullkomligt riktig grundsats, att

åt skolan framför allt bör gifvas eu praktisk läggning, som ock vara

ett oeftergifligt villkor för framgång, att de lärarinnor, som utgå

därifrån, icke stå främmande för de förhållanden, inom hvilka de

skola komma att verka, något som lätt skulle kunna blifva fallet,

om skolan alltför ensidigt rekryterade sina elever från vissa samhällsklasser.

Genomgången folkhögskolekurs, möjligen kompletterad

med intyg om lämplighet för sysslan och om praktisk duglighet, synes

mig därför äfven böra berättiga till inträde vid skolan. Bland bestämmelserna

rörande skolan förekommer visserligen, att undantag från de

vanliga inträdesfordringarna kunna göras, när styrelsen så pröfvar

skäligt, och jag har inhämtat, att af de 20 elever, som för närvarande

äro antagna, 7 ej genomgått högre flickskola utan blott folkskola jämte

folkhögskola, skolkök eller annan motsvarande utbildning. Jag anser dock,

på grund af hvad jag ofvan anfört, att, ehuru naturligtvis vissa svårigheter

måste möta vid undervisningen af elever med betydligt olika

förkunskaper, det bör vara i skolans välförstådda intresse att öppna

tillträde till skolan äfven för elever med den utbildning, jag härförut

angifvit, utan att detta behöfver betraktas såsom ett undantag från

regeln.

Hvad de begärda anslagen beträffar vill jag erinra, att Eders Kungl.

Maj:t den 31 december nästlidna år anvisat bidrag till organisationskostnaderna

från den till Eders Kungl. Maj:ts förfogande stående del af anslaget

till undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar. Att

skolan äfven är i behof af statsanslag för bestridande af de årliga utgifterna,

finner jag vara ådagalagdt af den förut omförmälda ekonomiska

beräkningen samt i öfrigt anförda omständigheter. Mot det beräknade

opaginerad Kontrollera mot PDF

911

Statsutskottets Utlåtande N:o It).

beloppet af 4,000 kronor för år finner jag ej anledning till erinran.

Landtbruksstyrelsen har föreslagit, att anslaget skulle beräknas för

kurs om 1 1li år och utgå med 0,000 kronor, men då afsikten uppenbarligen

i hvarje fall varit, att efter den första kursens afslutande eu

ny kurs skall börja samma år och det icke torde möta någon svårighet

att anordna utbetalandet af medlen på sådant sätt, att man

äger visshet, att de kurser verkligen pågå eller afslutats, som skola

medelst anslag understödjas, anser jag det vara lämpligast att anslaget

beräknas för kalenderår. Jag har så mycket större anledning

att föreslå detta, som, enligt hvad jag erfarit, man på grund af de

anmärkningar, som framställts mot den nuvarande anordningen, är betänkt

på att gorå kurserna tvååriga, och att därvid göra början redan

med den påbörjade första kursen. Då Fredrika-Bremer-förbundets ansökning

gjordes redan under våren 1907 och tydligen afsåg statsbidrag

redan Öför den kurs, som tagit sin början den 1 november nästlidna

år. anser jag, att det statsbidrag, hvartill medel nu torde böra äskas

af ’ Riksdagen, bör afse såväl år 1908 som år 1909.

Landtbruksstyrelsen bär föreslagit, att såsom villkor för statsanslaget

skulle uppställas, att tre elever skulle åtnjuta kostnadsfri

undervisning vid skolan.

Emot fastställandet af ett sådant villkor har jag icke något att

erinra. Jag torde dock böra påpeka, att därmed icke afses, att vederbörande

elever jämväl skola vara befriade från den del af skolafgiften,

som afser täckandet af kostnaden för kost och logi.

Ej heller finner jag anledning föreligga till någon principiell

anmärkning mot öfriga af styrelsen föreslagna villkor. De jämkningar

eller tillägg, desamma i ett eller annat hänseende möjligen kunna finnas

tarfva, torde emellertid i hvarje fall kunna beslutas i samband med

utanordnandet af blifvande anslag.

Det anslag, som för ändamålet skulle behöfva äskas af Riksdagen,

synes böra uppföras å extra stat.»

Den af Fredrika-Bremer förbundet inrättade landthushållningsskola

för utbildande af lärarinnor är enligt utskottets mening väl förtjänt

att komma i åtnjutande af statsunderstöd. Det torde nämligen

vara af synnerlig vikt att för den med statsmedel understödda, betydelsefulla

verksamhet, som numera bedrifves för att bibringa landtbefolkningens

kvinnor insikt och praktisk färdighet rörande de i

ett hem förekommande hushållsgöromål, Indika hvila på dem, äga tillgång

till för sin uppgift väl utbildade lärarinnor.

Utskottets

yttrande.

s. 312 Kontrollera mot PDF

312 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Utskottet hemställer sålunda,

att Riksdagen må å extra stat för år 1909 bevilja

ett anslag af 8,000 kronor till beredande af statsbidrag

åt Fredrika-Bremer-förbundets landihushållningsskola

vid Rimforsa för utbildande af lärarinnor, med

rätt för Kung!. Maj:t att af tillgängliga medel förskottsvis

under år 1908 utaf nämnda anslag utanordna

ett belopp af 4,000 kronor.

^jordbruks '' 25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till

konsulenter i aflöning åt tolf kringresande jordbrukskonsulenter i Dalarna och Norr^NorHand^

^anc^ un^er villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning

[24 \ bekostades af landsting, hushållningssällskap eller eljest, samt på de

villkor i öfrigt, Kungl. Maj:t kunde finna godt föreskrifva, på extra

stat för år 1909 anvisa ett anslag af 30,000 kronor att af Kungl.

Maj:t i mån af behof för ändamålet användas.

Vid underdåning föredragning af detta ärende har departementschefen

till statsrådsprotokollet erinrat därom, att nästlidet års Riksdag

för ifrågavarande ändamål på extra stat anvisat enahanda anslag

och att Kungl. Maj:t den 18 oktober 1907 utfärdat nådig kungörelse

angående statsbidrag till aflöning åt kringresande jordbrukskonsulenter

i Dalarna och Norrland, att lända till efterrättelse tills vidare och så

länge anslag för berörda ändamål fortfarande anvisades, samt meddelat,

att landtbruksstyrelsen den 5 i samma månad gjort framställning om

beredande jämväl för år 1909 af statsanslag för berörda ändamål.

Utskottet, som anser det föreslagna beloppet vara jämväl för år

1909 för ifrågavarande ändamål erforderligt, hemställer,

att Riksdagen må såsom bidrag till aflöning åt

tolf kringresande jordbrukskonsulenter i Dalarna och Norrland,

under villkor, att konsulenternas rese- och

traktamentsersättning bekostas af landsting, hushållningssällskap

eller eljest, samt på de villkor i öfrigt,

Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, på extra stat

för år 1909 anvisa ett anslag af 30,000 kronor att

af Kungl. Maj:t i mån af behof för ändamålet användas.

s. 313 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

313

Veterinärbakteriologisk anstalt.

26:o) Mod afseende å den proposition angående inrättande af eu

veter inärbakteriologisk anstalt, som, Kungl. Maj :t hade för afsikt att aflåta

till Riksdagen, har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att å extra stat

för år 1909 måtte tills vidare beräknas ett anslag af 30,000 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen afgifva utlåtande, hvilket utskottet skolat härigenom för

Riksdagen

anmäla.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

27:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1909

anvisa

n) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna

för allmänna landibruksmöten 7,500 kronor; samt

b) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

12,500 kronor.

28:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till fortsatt uppehållande

af de vid landtbruksinstitutet vid Ultuna samt landtbruksoch

mejeriinstitutet vid Alnarp inrättade anstalter för profning af

maskiner och redskap för landtbrukets behof på extra stat för år 1909

anvisa ett anslag af 10,000 kronor.

Härom har departementschefen till statsrådsprotokollet anfört

följande.

»Sedan profningsanstalter för maskiner och redskap för landtbrukets

behof under en följd af år varit i verksamhet vid instituten vid

Ultuna och Alnarp samt kostnaderna härför bestridts genom ett af

aktiebolaget Separator den 7 augusti 1896 doneradt kapital af 100,000

kronor äfvensom genom profningsafgifter och inkomster af försålda meddelanden

rörande profningarna, föreslog Kungl. Maj:t 1907 års Riksdag

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 40

Veterinär•

bakteriologisk

anstalt.

[25.]

Bidrag till

kostnaderna

för allmänna

landtbruk s*

möten.

Prisbelöning

ar vid

allmänna

landtbruks•

möten.

[26, 27.]

Rcdekapsprof

ningaanstalter.

L28.]

s. 314 Kontrollera mot PDF

314

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

att, enär förberörda gåfvomedel komme att vid samma års slut vara

nästan fullständigt förbrukade, å extra stat för år 1908 anvisa ett

anslag af 10,000 kronor för profningarnas fortsättande under sistnämnda

år. Detta anslagsbelopp både grundats på eu af landtbruksstyrelsen

framlagd medeltalsberäkning för anstalternas utgifter och inkomster

under åren 1901—1905, enligt hvilken de förra upptogos till 13,904

kronor och de senare till 2,694 kronor samt alltså de öfverskjutande

utgifterna utgjorde 11,210 kronor, hvilken summa jag vid ärendets

underdåniga föredragning den 12 januari 1907 emellertid ansåg kunna

sänkas till 10,000 kronor, enär det syntes, som om man i vidsträcktare

män, än landtbruksstyrelsen gjort, skulle kunna bygga på ökade afgifter

för profningarna.

Detta Kungl. Maj:ts förslag vann Riksdagens bifall. Därvid

erinrade Riksdagen, beträffande den i utgiftsberäkningen upptagna post

för dagtraktamenten till vid profningarna tjänstgörande, på platsen

bosatta ledamöter i profningsnämnderna, att Riksdagen redan år 1895

med anledning af då ifrågasatt statsanslag till dylik profningsanstalt

vid Ultuna anfört, att de af nämndens ledamöter, som vore anställda

och aflönade vid Ultuna institut och egendom, borde utan särskild

godtgörelse utföra de med profningarna förenade göromål, samt att på

grund däraf nedsättning i kostnaderna för anstalten syntes kunna åstadkommas.

Riksdagen ansåg sig dock icke böra af denna anledning minska

ifrågavarande anslag.

Uppå underdånig framställning har därefter Kungl. Maj:t den

6 december 1907 fastställt stat för dessa anstalter för innevarande år.

Utgifterna äro därvid upptagna till 14,500 kronor och inkomsterna utaf

afgifter och försålda meddelanden till 2,000 kronor. Skillnaden utfylles

genom dels statsbidraget och dels återstod af donationsmedlen,

2,500 kronor.

I underdånig skrifvelse den 19 november 1907 har nu landtbruksstyrelsen

gjort framställning om anslag till dylika profningar för år

1909 och därvid öfverlämnat en till styrelsen ställd skrift i ämnet från

profniugsanstalternas styrelse. I sistberörda skrift anföres hufvudsakligen

följande.

Då från och med år 1905 väsentligt ökade kostnader för profningsanstalterna

uppstått i fråga om aflöning och ersättning åt sekreterarna,

och då någon minskning för framtiden beträffande dessa utgiftsposter

ej syntes vara att förvänta, ansåge styrelsen lämpligt att

vid uppgörande af stat för profningarna för år 1909 lägga de senaste

årens räkenskaper till grund.

s. 315 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

] medeltal hade under åren 1905 och 1906 utgifterna

tryckningskostnader för meddelanden ............................... kr.

post, telegraf och telefon .................................................... >

frakter ................................................................................... *

annonsering ..............................................................................

sekreterarna och redigering af meddelanden ................... »

reseersättning till styrelsens ledamöter ...................•........»

dagtraktamenten åt på platsen bosatta ledamöter i

nämnderna ..................................................■_................■;...... *

dagtraktamenten och reseersättning åt öfriga ledamöter

i nämnderna..................................................................... *

instrument och inventarier ..................................................... *

materialier och förbrukningsartiklar ................................... »

ersättning för arbete ............................................................... *

diverse utgifter ........................................................................ *

tillfälliga utgifter ......................................

315

utgjort

2,036

354

96

269

3,693

386

1,629:

1,907

1,673

165

1,847

52

400

14,507

tillsammans kr.

Om härifrån droges inkomsterna, som i medeltal för

dessa år utgjort

för försålda meddelanden................................ kr. 853:

» profningsafgifter ................. > 1,717:

diverse inkomster ........................................... * 174;

eller tillsammans kr. 2,744: —

återstode kr. 11,763: —

som sålunda varit det belopp, som årligen användts af de för ändamålet

donerade medlen.

Beträffande de ofvan angifna utgifterna har styrelsen framhållit,

att det endast med iakttagande af den allra största sparsamhet varit

möjligt att hålla dem nere vid de låga belopp, de i medeltal utgjort.

Så hade rörande den i fastställda stater anvisade summan till inköp

och underhåll af instrument och apparater för profningarna besparingar

kunnat göras, då komplettering af samlingarna genom nyanskaffning

inskränkts till det oundgängligen nödvändiga. Den profningsnämnderna

tillkommande rättigheten att inköpa och profva maskiner

och redskap, som ej blifvit till profning anmälda, men om hvilka

kännedom ansetts önsklig, hade med hänsyn till därmed förenade kostnader

ej anlitats. Hvad som dock i ännu högre grad bidragit till att

minska omkostnaderna för profningarna hade varit den hittills med

s. 316 Kontrollera mot PDF

316

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

fördel anlitade metoden att uppdraga profningarnas fortsättande åt eu

kommission, bestående af de på platsen bosatta ledamöterna i nämnden,

hvarigenom det varit möjligt att inskränka antalet arbetsdagar

för nämndernas öfriga ledamöter. Enligt det sålunda tillämpade systemet

hade följaktligen det mesta arbetet hvilat å de på platsen boende

ledamöterna, nämligen läi’arna vid instituten och förvaltarna vid respektive

egendomar, Ultima och Alnarp.

Hvad åter inkomsterna beträffade, utgjordes dessa hufvudsakligen

af två olika slag, profningsafgifter och inkomster genom försäljning

af exemplar af styrelsens meddelanden. De förra hade varit något varierande

för de olika anstalterna; år 1905 hade de uppgått sammanlagdt

till 1,630 kronor och år 1906 till 1,805 kronor eller i medeltal

för båda åren till 1,717 kronor. De flesta anmälningarna inkomme i

regeln under de närmaste åren före hållandet af de allmänna svenska

landtbruksmötena, hvadan sålunda såväl 1905 som 1906 angåfve relativt

höga siffror. Detta framginge äfven däraf, att för år 1907 under

de 10 första månaderna influtit 1,325 kronor i anmälningsafgifter, och

syntes denna summa, i betraktande af den för profning af jordbruksredskap

mindre lämpliga årstiden, ej väsentligt komma att ökas före

årets slut. Styrelsen ansåge därför lämpligt att för är 1909 beräkna

inkomster af detta slag till 1,500 kronor.

Hvad inkomst genom försäljning af meddelanden vidkomma, hade

äfven den varit hög under åren 1905 och 1906. Om man emellertid

toge hänsyn till, att de för maskin- och redskapsväsendet mest intresserade

jordbrukarna, d. v. s. de egentliga afnämarna af meddelanden,

numera hade fullständiga uppsättningar af de hittills publicerade numren,

så syntes man böra räkna med det förhållande, att den hufvudsakliga

inkomsten på denna väg hädanefter komme att inflyta genom

försäljning af kommande meddelanden och endast en mindre del genom

försäljning af de under de närmast gångna åren utgifna. Då därjämte priset

på dessa, liksom fallet äfven torde blifva med de följande numren,

vore afsevärdt lägre än å de först utkomna, syntes samma årliga inkomst

som tillförne ej kunna påräknas Erfarenheten från år 1907 gåfve

stod åt denna förmodan, enär under årets dittills gångna 10 månader

influtit endast 419 kr., hvilken summa före årets slut antagligen ej

komme att undergå någon väsentlig höjning.

I anslutning till hvad ofvan anförts hade styrelsen upprättat

följande förslag till utgifter och inkomster för profningarna under

•Sr» 1 Q A O A O

s. 317 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet» Utlåtande N:o 10.

317

Utgifter.

profningsnämnderna kr. 3,500: —

sekreterarna och redigering af meddelanden 3,700: —

instrument och inventarier ........................ » 1,800: —

arbete, transporter, förbrukningsmateria
lier,

post m. m............................... >_ 2,500:— kr. 11,500: —

till styrelsens disposition för tryckningskostnader och

styrelsens egna utgifter » 3,000: —

tillsammans kr. 14,500: —

Inkomster.

för försålda meddelanden och diverse inkomster

................................................... kr. 500: —

> profningsafgifter .................................... » 1,500: —— kr. 2,000: —

brist kr. 12,500: —

utgörande alltså beloppet af det behöfliga anslaget för profningarnas

fortsättande.

Med ett dylikt anslag ansåge styrelsen, att profningsanstalternas

verksamhet borde kunna uppehållas i samma omfattning som hittills.

En eventuell nedprutning af detsamma till ett mindre belopp skulle

gifvetvis komma att medföra åtskilliga olägenheter och nödvändiggöra

en inskränkning i arbetet. För år 1908 syntes, oaktadt statsanslaget

utginge med endast 10,000 kronor, en begränsning af anstalternas verksamhet

visserligen ej behöfva förekomma, emedan en behållning af donationsmedlen

då komme profningarna till godo. För år 1909 vore

emellertid det begärda anslaget af behofvet påkalladt, enär något öfverskott

från år 1908 icke vore att förvänta och dessutom åtskilliga

långvariga och därför kostsamma profningar då skulle företagas. Härtill

komme, att ju mer tiden för nästa allmänna svenska landtbruksmötes

hållande närmade sig, dess större blefve säkerligen antalet profningar.

Till sist ville styrelsen framhålla, att några väsentligt ökade inkomster

af profningsafgifter ej syntes vara att påräkna, helst som de

största och viktigaste profningarna, serieprofningarna, vore afgiftsfria.

Landtbruksstyrelsen har beträffande profningsafgifterna meddelat,

att dessa enligt nu gällande taxa bestämdes med hänsyn till profningsföremålets

värde, så att för dyrare föremål afgiften utginge efter lägre

procent af värdet än för mindre och billigare. För de större profnings
-

s. 318 Kontrollera mot PDF

318

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

föremålen erlades sålunda t. ex. för föremål till ett värde af 2,000

kronor en afgift af 125 kronor, för föremål af 3,000 kronors värde

175 kronor o. s. v. Dessa afgifter syntes icke böra höjas, enär de ofta

täckte anstaltens direkta utgifter för profningen. Däremot hade det

satts i fråga att höja taxan för smärre redskap, enär profningen af ett

enda eller ett par dylika ofta måste företagas å tid, då nämnden eljest ej

sammanträdde, hvilket medförde kostnader, som betydligt öfverstege erlagd

anmälningsafgift. En höjning af afgiften i detta fall skulle dock

antagligen komma att medföra minskning i antalet anmälningar, hvilket

vore en afgjord olägenhet. Med hänsyn till dessa förhållanden

kunde det icke anses afgjordt, att en förhöjning af taxan skulle medföra

ökning af inkomsterna för profningsanstalterna. För så vidt seid

eprofningarna såsom hittills komrae att vara afgiftsfria — och något

annat syntes icke böra ifrågasättas — komme antagligen i sådan händelse

en del redskapsfabrikanter att låta anstå med anmälningarna, till

dess lämpliga serieprofningar utlystes, hvarigenom till och med en

minskning af inkomsterna skulle kunna inträffa.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har landtbruksstyrelsen.

som icke hade något att erinra mot det af styrelsen för redskapsprofningsanstalterna

anmälda medelbehofvet för år 1909, hemställt, att till

fortsatt uppehållande af ifrågavarande profningsanstalter för år 1909

måtte beredas ett anslag af 12,500 kronor.

Departementschef

en.

Otvifvelaktigt böra medel beredas för fortsättande ännu någon

tid af ifrågavarande profningar efter nuvarande plan. Den nya centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet, till hvilken, såsom

jag i mitt förberörda anförande till statsrådsprotokollet den 12

januari 1907 framhöll, det ifrågasatts att öfverflytta profningarna,

torde nämligen i hvarje fall ännu ej hafva hunnit den utveckling, att

det redan nu bör ifrågakomma att öfverlämna bestyret med desamma

åt anstalten.

Landtbruksstyrelsen har emellertid i förevarande hänseende hemställt

om beredande af ett anslag å 12,500 kronor. Då jag i olikhet

med landtbruksstyrelsen fortfarande anser i någon mån ökade inkomster

böra kunna beredas genom höjning i vissa fall af afgifterna för profningar

och det dessutom icke torde vara uteslutet, att äfven jämkningar

kunna göras å vissa utgiftsposter, har jag icke tillräcklig anledning

att för ar 1909 tillstyrka högre anslag för ifrågavarande profningar än

det, som blifvit af Riksdagen anvisadt för innevarande år.»

s. 319 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

319

På grund af hvad departementschefen i detta ärende sålunda

anfört, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till fortsatt uppehållande af de

vid landtbruksinstitutet vid Ultima samt landtbruksoch

mejeriinstitutet vid Alnarp inrättade anstalter

för profning af maskiner och redskap för landtbrukets

behof, å extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af

10,000 kronor.

29:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må å extra stat för år 1909 anvisa,

såsom bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnas behof — inom de

orter, där landsting eller hushållningssällskap, hvart

för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta

laboratorium och bekosta ej mindre lokal för detta

jämte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent

än äfven aflöningen till dessa och laboratorietjänaren

äfvensom de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll

samt till inköp af böcker och inventarier för

stationens behof — 4,000 kronor för hvarje station

eller tillhopa 32,000 kronor.

30:o) Vidare och på grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

får utskottet hemställa, anstalt inom

Norrbottens

att Riksdagen må såsom bidrag till underhåll af ,.^''j

en för öfre Norrland afsedd kemisk-växtbiologisk anstalt L''

inom Norrbottens län — under villkor att från länets

landsting och hushållningssällskap eller eljest bidrag

lämnas till anstaltens underhåll med sammanlagdt

minst 6,750 kronor — på extra stat för år 1909

anvisa ett anslag af 11,250 kronor.

31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till bidrag åt fyra,

i enlighet med i statsrådsprotokollet angifna hufvudgrunder, anordnade [31.]

frökontrollanstalter på extra stat för år 1909 anvisa ett belopp af

Agrikultur
kemiska
stationer.

[29.]

s. 320 Kontrollera mot PDF

320

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

31,500 kronor, däraf för anstalternas utrustning 12,000 kronor — att

med 3,000 kronor utgå till en hvar af dessa anstalter, under villkor

att till hvar och en af dem kostnadsfritt öfverlämnades de apparater

och andra inventarier, som tillhörde inom det län, dit anstalten skulle

förläggas, befintlig med statsmedel understödd frökontrollanstalt — samt

till anstalternas underhåll 19,500 kronor — att med 3,000 kronor utgå

till den med kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå förenade frökontrollanstalten

och med 5,500 kronor till hvar och en af de tre

öfriga anstalterna, under villkor att hushållningssällskap eller landsting,

hvar för sig eller i förening, förbundit sig ej mindre att lämna årsanslag,

som, sammanlagda, uppginge för den förstnämnda anstalten till

minst 2,000 kronor och för hvar och en af de tre öfriga anstalterna

till minst 3,000 kronor, än äfven att bekosta lokal för anstalten,

aflöningen till föreståndare och assistent samt de årliga utgifterna till

anstaltens underhåll och till inköp af böcker och inventarier för anstaltens

behof.

Beträffande denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Med anledning af eu vid 1886 års riksdag väckt motion beslöt Riksdagen

att för år 1887 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag

af 10,000 kronor för att användas till understöd, med högst 1,000

kronor för hvarje anstalt, åt sådana frökontrollanstalter, som af landsting

eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening, understöddes

med minst samma belopp som statsbidraget, och Indika anstalter

ville underkasta sig de villkor och föreskrifter i afseende å analysmetoder

och öfriga förhållanden, som af Kungl. Maj:t fastställdes. I sin

underdåniga skrifvelse i ämnet framhöll Riksdagen, hurusom de ofta

med understöd af hushållningssällskap flerstädes inrättade anstalter för

frökontroll, visserligen verkat gagnande, men att de icke kunde arbeta

med så stor framgång som önskligt vore, enär de blifvit inrättade utan

gemensam plan och vid dem tillämpades ofta stridiga metoder för frökontrollen,

så att samma vara vid olika anstalter kunde blifva föremål

för helt skiljaktiga bedömanden. En på sådant sätt ordnad frökontroll

vore föga ägnad att stadfästa och utvidga förtroendet till anstalternas

förmåga att tillfredsställande lösa uppgiften att vara ett stöd

för den ännu outvecklade odlingen inom landet af frö och handeln

därmed. Då staten understödde så många andra grenar af jordbruksnäringen,

kunde Riksdagen icke finna annat än att äfven här vore ett

område, där staten borde ingripa ordnande och stödjande. Efter att

vidare hafva framhållit vikten af att anstalter funnes, hvilka vore un
-

s. 321 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

321

derkastade offentlig myndighets inseende och kontroll och arbetade efter

metoder, som af sådan myndighet pröfvats och befunnits vara de basta,

förklarade sig Riksdagen anse, att det åt Kungl. Maj:t borde öfverlämnas

att bestämma, hur saken i sina detaljer borde ordnas.

Sedermera har på särskilda framställningar af Kungl. Maj:t samma

belopp mot enahanda villkor för ändamålet årligen beviljats för

åren från och med år 1888 till och med innevarande år.

För de med understöd af statsmedel inrättade frökontrollanstalter

utfärdade Kungl. Maj:t den 12 november 1886 nådigt reglemente,

hvilket fortfarande är gällande, med undantag däraf att de funktioner,

som i detsamma tillagts landtbruksakademiens förvaltningskommitté,

numera tillkomma landtbruksstyrelsen. Enligt detsamma hafva dessa

anstalter till ändamål att befrämja den inhemska fröodlingen och

fröhandeln genom meddelande af upplysningar och råd samt medelst

undersökningar af de i handeln förekommande frön med afseende på

deras värde såsom utsäde. Hvarje anstalt står under uppsikt af en

styrelse af minst tre ledamöter, hvilka utses för den tid och i den

ordning, som bestämmes af det eller de hushållningssällskap eller landsting,

hvilka bidraga till anstaltens underhåll.

Föreståndare för anstalten antages af styrelsen, sedan landtbruksstyrelsen

meddelat yttrande om den sökandes kompetens och skicklighet.

Föreståndaren åligger, bland annat, att på begäran och mot ersättning

efter af landtbruksstyrelsen fastställd taxa verkställa fröundersökningar,

att i afseende på metoder för analysernas utförande äfvensom

i fråga om grunderna för bokföring och för affattande af analysattester

m. m. ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som blifvit

af landtbruksstyrelsen fastställda, att åt enskilda jordbrukare och fröhandlare

på begäran meddela upplysningar och råd rörande de fordringar,

som böra ställas på en fullgod utsädesvara, samt att företaga resor

inom området för anstaltens verksamhet för att meddela upplysningar

och råd om odlings-, rensnings- och öfriga förfaringsmetoder för vinnande

af fullgod utsädesvara. Vidare föreskrifves i reglementet, bland

annat, att det eller de hushållningssällskap eller landsting, som bidraga

till anstaltens underhåll, skola bekosta arbetslokal med erforderliga

möbler, apparater och böcker samt att landtbruksstyrelsen äger att

enligt bemyndigande af vederbörande departementschef låta inspektera

anstalterna.

Den för de med understöd af statsmedel inrättade frökontrollanstalter

nu gällande instruktion utfärdades af landtbruksstyrelsen den

26 juni 1900. Vid utarbetandet af densamma har särskild hänsyn

Bih till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 7 Afd. 10 Hcift. 41

s. 322 Kontrollera mot PDF

322

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

blifvit tagen till åstadkommandet af likformighet i frökontrollen inom

de skandinaviska länderna. I nämnda syfte hade före instruktionens

utfärdande underhandlingar förts med representanter för frökontrollen

i Danmark och Norge.

Frågan om omorganisation af frökontrollanstalterna och förändring

i villkoren för statsunderstöd åt dem har under årens lopp vid

skilda tillfällen förelegat. Första gången upptogs frågan af landtbruksstyrelsen,

som i underdånig skrifvelse den 3 oktober 1890 framhöll

olämpligheten af att det till frökontrollanstalterna beviljade anslaget

fördelades mellan alltför många anstalter, hvarigenom lätt kunde

inträffa, att beloppet af de särskilda bidragen så minskades, att nyttan

med anslaget ginge i viss mån förlorad. Det skulle därför, enligt landtbruksstyrelsens

åsikt, lända till större gagn för det allmänna, om det

inom landet funnes ett mindre antal väl utrustade frökontrollanstalter,

hvilkas föreståndare vore i tillfälle att mera uteslutande ägna sig åt

frökontrollen och därmed sammanhängande vetenskapliga arbeten, än

om mängden af dessa anstalter vore större, men de särskilda anstalterna

tilläfventyrs saknade fullt samma förutsättningar för att kunna

lyckligt lösa sin viktiga uppgift. På grund häraf syntes det landtbruksstyrelsen

önskvärdt, att det föreskrift^ högsta anslag, som finge

till anstalt utdelas, höjdes Irån 1 000 kronor till 1,500 kronor. Styrelsen

hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att vidtaga sådan förändring i de dittills uppställda villkoren för anslaget,

att Kungl. Maj:t, efter af Kungl. Maj:t i hvarje särskildt fall

skedd pröfning af ifrågasatt eller upprättad anstalts behöflighet för orten,

kunde anvisa dylik anstalt ett statsunderstöd af högst 1,500 kronor.

Då emellertid Kungl. Maj:t fann en förändring, åsyftande att inskränka

det dåvarande antalet frökontrollanstalter, icke böra vidtagas

utan en föregången fullständig utredning rörande lämpligheten af en

dylik inskränkning, föreslog Kungl. Maj:t 1891 års Riksdag att bevilja

anslaget för år 1892 att utgå under förut bestämda villkor, hvilket äfven

af Riksdagen medgafs.

Nästa gång frågan om åstadkommandet af bättre utrustade frökontrollanstalter

upptogs till behandling var vid sammanträde inför

landtbruksstyrelsen med föreståndare för frökontrollanstalter jämte särskildt

inbjudna fackmän, hvilket hölls i Stockholm den 29 och 30

juni 1898.

Bland öfverläggningsämnen vid detta möte förekom äfven frågan,

huruvida de många frökontrollanstalterna i Sverige gagnade frökon
-

s. 323 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

323

trollarbetet samt hur saken skulle ställa sig, ifall deras antal minskades

till eventuellt fyra eller fem.

Vid öfverläggningen uttalades olika åsikter i ämnet. A ena sidan

förordades, såsom varande till ''gagn för frökontrollen i dess helhet, en

inskränkning af anstalternas antal och de kvarvarandes förseende med

större anslag, därvid såsom skäl härför bland annat framhölls svårigheten

att vid ett stort antal små och ofullständigt utrustade anstalter

vinna öfverensstämmande analysresultat samt att detta större

antal frökontrollanstalter ej längre vore erforderligt; sedan numera

goda kommunikationer underlättade försändningen af prof längre väg.

Å andra sidan uttalades den meningen, att ett större antal frökontrollanstalter

vore till gagn, då det visat sig; att en kontrollanstalt

verkade kraftigast i den närmaste trakten samt att de påpekade olägenheterna

kunde utan minskning af antalet af hjälpas därigenom, att tre

eller fyra af de befintliga anstalterna försåges med bättre utrustning.

Mötet anslöt sig till den senare åsikten och uttalade sig för bibehållandet

af det dåvarande antalet frökontrollanstalter, af hvilka dock

tre eller fyra borde erhålla bättre och rikligare utrustning.

Då landtbruksstyrelsen i underdånig skrifvelse den 11 november

1901 anmälde frågan om anslag till frökontrollanstalter för år 1903,

underställde styrelsen ånyo Kung!. Maj:ts pröfning frågan om förändring

i organisationen af frökontrollen. Frågans återupptagande var då

närmast föranledt af till landtbruksstyrelsen inkomna framställningar

från föreståndarna för samtliga rikets aderton frökontrollanstalter om

höjande af statsanslaget till samma anstalter från 10,000 kronor till

20,000 kronor. Såsom stöd härför hade hufvudsakligen anförts, att de

anslag, som de statsunderstödda anstalterna uppbure och hvilka i

medeltal för hvarje anstalt utgjorde, statsunderstödet 555 kronor 56

öre samt anslag från hushållningssällskap och landsting, inberäknadt

lokal, 887 kronor 32 öre, vore så små, att ingen anstalts tjänstemän

kunde hafva sitt uppehälle af desamma, utan måste tjänstemännen

öfverallt söka sin hufvudsakliga bärgning i annan verksamhet samt

betrakta tjänsten vid frökontrollanstalten såsom en bisyssla. Vidare

hade ett ökadt antal extra biträden måst anställas, hvilkas aflöning

toge i anspråk belopp, som till stor del vore högre än statsanslaget.

I de öfver dessa framställningar af landtbruksstyrelsen från vederbörande

hushållningssällskaps förvaltningsutskott infordrade yttranden

hade samtliga utskott förordat förhöjning i anslaget, därvid dock åtskil
-

Landtbruksstvvols^n

dr

1901.

s. 324 Kontrollera mot PDF

324

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

liga af dem tillika framhållit önskvärdheten af en omorganisation af

anstalterna i sådan riktning, att deras antal blefve minskadt men de,

som fortfarande komme att bibehållas, försåges med mera vetenskapligt

utbildade arbetskrafter och bättre utrustning, än nu i allmänhet

vore fallet.

I sin ofvanberörda skrifvelse den 11 november 1901 lämnade

landtbrukssty relsen en utförlig utredning angående de statsunderstödda

frökontrollanstalternas ekonomiska ställning, af hvilken utredning det

syntes styrelsen framgå, att icke ens någon af anstalterna vore i stånd

att ensam kunna gifva full aflöning åt en föreståndare med de anspråk,

som borde ställas på en sådan. Den gifna följden häraf hade blifvit,

att frökontrollen inom vårt land måst blifva en ^sysselsättning för de

personer, som däråt ägnat sig. Denna omständighet hade också varit

förnämsta anledningen därtill, att ofvannämnda framställningar blifvit

gjorda och så godt som enhälligt af vederbörande hushållningssällskaps

förvaltningsutskott förordade.

Det måste också i allmänhet anses i hög grad önskvärdt, att föreståndaren

för en frökontrollanstalt sattes i tillfälle att mera odeladt

kunna ägna sig åt sin befattning i alla de riktningar, som folie inom

hans verksamhetsområde. Därförutan komme arbetet med frökontrollen

icke att erhålla den betydelse för landets jordbruk och det anseende

bland landtmännen, utan hvilka den icke kunde blifva till all den nytta,

som eljest vore fallet. Det syntes också själfklart, att, om frökontrollen

sammanfördes såsom en bisak med annan verksamhet, arbetet med kontrollen

lätt kunde komma att öfverlämnas åt oansvariga personer i underordnad

ställning utan tillräcklig kompetens, på samma gång det äfven kunde

befaras, att till föreståndare för anstalterna komme att antagas personer,

hvilkas hufvudsakliga utbildning och intresse folie inom ett annat

område.

Under sådana förhållanden syntes det landtbruksstyrelsen förr

eller senare blifva nödigt, att en ändring vidtoges beträffande de

svenska frökontrollanstalterna i den riktning, som i föreliggande

framställningar angifvits, eller att frökontrollanstalter upprättades

med tillräckligt ekonomiskt underlag för att desammas föreståndare

skulle kunna mera uteslutande än hittills ägna sig åt sin verksamhet

vid anstalten och sålunda fullt likställas med föreståndarne vid sådana

kontrollinrättningar, som redan förefunnes i Danmark, Schweiz, Österrike,

Frankrike, Belgien och på vissa ställen i Tyskland och som visat

sig icke blott mera gagnande utan öfver hufvud taget i ekonomiskt

afseende fördelaktigare än otillräckligt utrustade frökontrollanstalter.

s. 325 Kontrollera mot PDF

325

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Det syntes emellertid landtbruksstyrelsen icke vara af behofvet

påkalladt, att samtliga frökontrollanstalterna utvidgades till sådana

större anstalter, som i det föregående antydts, utan vore det fullt

tillräckligt, att endast vissa bland dem erliölle högre understöd

än hittills. En indragning af de mindre anstalterna ansåge landtbruksstyrelsen

icke för det dåvarande önsklig. Under sådana förhållanden

skulle, om en förändring i angifven riktning vidtoges, tvenne

slags anstalter komma att finnas, nämligen dels de större med rikligare

statsanslag och andra understöd utrustade anstalterna med eu mera

allmän, till hela landet eller större del af detsamma sig sträckande

uppgift, dels ock mindre dylika anstalter med mera begränsade tillgångar

och mindre vidsträckt ändamål.

För upprätthållande af en dylik större anstalt syntes det landtbruksstyrelsen

erfordras, för år räknadt, 7,500 kronor, hvaraf staten

skulle tillskjuta 3,000 kronor. Till en början och innan någon erfarenhet

beträffande möjligheten af att med fördel upprätta några dylika

större anstalter vunnits, borde statsanslag icke beredas för mer än

två sådana anstalter. För de öfriga mindre frökontrollanstalterna syntes

några förändringar i villkoren för statsbidrags åtnjutande icke behöfva

vidtagas utan sådana anstalter borde komma i åtnjutande af ungefär

samma statsanslag som dittills. Då det vidare vore antagligt att, om

två större anstalter komme till stånd, detta skulle ske på det sätt att

två eller möjligen flera af de frökontrollanstalter, hvilka för närvarande

åtnjöte statsunderstöd, komme att öfvergå till två dylika anstalter,

erfordrades icke ökadt statsanslag till hela det belopp, jsom skulle

beviljas de två större anstalterna, utan syntes, då de två anstalter,

hvilka tilldelats de högsta statsunderstöden, åtnjöte tillhopa 1,750

kronor, däraf den ena 900 kronor och den andra 850 kronor, sammanlagda

beloppet af ifrågavarande statsunderstöd icke behöfva sättas högre

än till 14,000 kronor.

Som det emellertid icke kunde med full bestämdhet förutsägas,

huruvida, äfven om möjlighet därtill skulle genom ökadt anslag beredas,

båda eller ens någon af de ifrågasatta större anstalterna skulle komma

till stånd, syntes vid beviljande af nyssnämnda summa sådan föreskrift

böra meddelas, att därigenom undvekes, såväl att de mindre frökontrollanstalterna,

hvilka, under förutsättning att större anstalter komme till

stånd, kunde anses med nu till dem utgående bidrag från statens

sida tillräckligt understödda, erhölle del af det tillskott till anslaget

till frökontrollanstalter, som för upprättande af större anstalter ifråga
-

s. 326 Kontrollera mot PDF

326

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

sattes, som äfven att de mindre anstalterna i fråga om statsanslag

försattes i väsentligt sämre ställning än för närvarande vore fallet!

Detta syntes kunna ske genom en bestämmelse af innehåll att, om

endast en eller icke någon med 3,000 kronor understödd anstalt komme

till stånd, i förra fallet 12,000 kronor och i senare fallet 10,000

kronor finge tillhopa användas till understöd åt frökontrollanstalter.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställde landtbruksstyrelsen,

att Kungl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta proposition,

att Riksdagen måtte till Kungl. Maj:ts förfogande på extra stat för

år 1903, för att användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,

som ville underkasta sig de villkor och föreskrifter i afseende på

analysmetoder och öfriga förhållanden, som af Kungl. Maj:t fastställdes,

anvisa ett belopp af 14,000 kronor, hvaraf finge användas dels 3,000 kronor

till hvardera af tvenne anstalter inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap,

hvart för sig eller i förening, förbundit sig att understödja

anstalten med minst halfva beloppet af statsbidraget samt bekosta

och ställa till anstaltens förfogande ett ändamålsenligt botaniskt laboratorium

med alla erforderliga instrument, apparater, förbrukningsartiklar,

böcker och möbler äfvensom lämpligt försöksfält, dels ock högst 1,000

kronor till hvarje annan dylik anstalt, som af landsting eller hushållningssällskap,

hvart för sig eller i förening, understöddes med minst samma

belopp som statsbidraget, dock att, om endast en eller icke någon

med 3,000 kronor af statsmedel understödd frökontrollanstalt komme

till stånd, af hela anslaget finge till samtliga frökontrollanstalter utgå

högst i förra fallet 12,000 kronor och i senare fallet 10,000 kronor.

; Då ärendet i sammanhang med öfriga utgiftsfrågor, som skulle

''hos Riksdagen anmälas, den 11 januari 1902 af dåvarande chefen för

jordbruksdepartementet föredrogs inför Kungl. Maj:t, anförde föredraganden,

att han till hvad landtbruksstyrelsen redan framhållit

angående de olägenheter, som blifvit en följd af anslagets splittrande

på en mängd anstalter, endast ville tillägga, att den nytta, som frökontrollanstalterna

obestridligt medfört för de trakter, dit de varit

förlagda, varit ganska dyrköpt, i det kostnaden för hvarje analys,

oberäknadt de afgifter, som af allmänheten erlagts, vid de flesta anstalterna

uppgått till 5, 6 å 7 kronor och till och med därutöfver samt

vid endast två anstalter understigit 2 kronor. Här ägde sålunda ett

missförhållande rum, som med snaraste borde rättas. Föredraganden

ansåg sig emellertid ej kunna biträda det ai landtbruksstyrelsen afgifna

förslaget, enär en omorganisation, enligt hans mening, borde gå i den

riktning, att antalet med statsmedel understödda anstalter väsentligen

s. 327 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

327

inskränktes, att de, som fortfarande funnes böra åtnjuta bidrag af

statsmedel, erhölle eu fullt tidsenlig utrustning och ställdes under

ledning af fullt kompetenta personer, hvilka bereddes tillfälle att åt

anstalternas skötsel odeladt ägna sin tid och sina krafter, samt att

fördenskull kompetensfordringarna för vinnande af anställning såsom

föreståndare för dylik anstalt skärptes. Den egentliga fördel, som

med inrättandet af det nuvarande stora antalet frökontrollanstalter

afsetts att vinnas, hade varit att göra frökontrollens anlitande så bekväm

som möjligt för den jordbrukande allmänheten. Då emellertid

i alla händelser största delen af de personer, som anlitade frökontrollanstalterna,

icke kunde träda i personlig förbindelse med anstalternas

föreståndare, utan vore nödsakade att medelst post eller järnväg insända

sina finprof, syntes det, med hänsyn till den utveckling, kommunikationsväsendet

numera inom större delen af landet erhållit, vara

fullkomligt likgiltigt, huruvida dessa prof sändes något kortare eller

längre väg. Där olägenheter genom nu befintliga anstalters indragning

uppkomme, kunde dessa lätt förebyggas därigenom, att hushållningssällskap

uppdroge åt därtill lämpliga personer inom skilda delar af

sällskapets område att emot godtgörelse af sällskapet från allmänheten

emottaga fröprof till undersökning och därefter insända dem till närmaste

anstalt.

Vidare framhöll departementschefen, att man, enligt landtbruksstyrelsens

förslag, skulle komma att hafva två särskilda slag af med

statsmedel understödda frökontrollanstalter med olika reglementen, en

anordning, som syntes honom synnerligen olämplig.

Då framläggandet af ett förslag till omorganisation af frökontrollväsendet

i enlighet med af departementschefen angifna grunder, kräfde

en utredning af helt annan innebörd och beskaffenhet än den föreliggande,

ansåg han sig icke vid detta tillfälle böra ifrågasätta någon

ändring i vare sig de för ifrågavarande anslag gällande bestämmelser

eller anslagets belopp.

Kungl. Maj:t beslöt i enlighet med föredragandens sålunda uttalade

åsikt; och Kungl. Maj:ts framställning blef af Riksdagen bifallen.

Då jag den 12 januari 1907 underställde Kungl. Maj:ts nådiga Departementspröfning

frågan om reglerandet för år 1908 af utgifterna under riks- chefcnår 1907■

statens nionde hufvudtitel, meddelade jag, att landtbruksstyrelsen i

underdånig skrifvelse den 22 november 1906 afgifvit förnyadt förslag

till en i vissa hänseenden ändrad organisation af frökontrollväsendet.

Då detta förslag icke syntes mig kunna läggas till grund för proposition

till Riksdagen, innan detsamma underkastats eu mera ingående

s. 328 Kontrollera mot PDF

328

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

LandtbruksstyreUen

År

1906.

pröfning än den, som då kunnat åstadkommas, hemställde jag, att anslaget

måtte begäras utgå med samma belopp och under samma villkor

som dittills. Kungl. Maj:t biföll hvad jag sålunda hemställt, hvilket

ock blef Riksdagens beslut.

I anslutning härtill har landtbruksstyrelsen i underdånig skrifvelse

den 14 september 1907 bland annat hemställt om aflåtande af

proposition till nästinstundande Riksdag, att Riksdagen måtte på extra

stat för 1909 för ifrågavarande ändamål och på hittillsvarande villkor

till Kungl. Maj:ts förfogande ställa samma belopp som under närmast

föregående år.

I sin ofvannämnda skrifvelse den 22 november 1906 har landtbruksstyrelsen

till en början framhållit^ hurusom åtskilliga omständigheter

tillkommit, hvilka i viss mån ställde andra fordringar på frökontrollanstalterna

än dem, som förutsattes, då frågan om dessa anstalters

omorganisation den 11 januari 1902 föredrogs inför Kungl. Maj:t. Såsom

sådana har landtbruksstyrelsen betecknat den rörelse inom vårt land,

som hade till ändamål att höja det mindre jordbruket, i det att de

nuvarande af hushållningssällskapen upprättade frökontrollanstalterna

lämnade särskildt den mindre jordbrukaren en välbehöflig ledning vid val

af utsäde. Vidare hade landtbruksstyrelsen den 17 oktober 1906 gjort

framställning om statsanslag till åtgärder för befordrande af den inhemska

klöfver- och gräsfröodlingen, bland hvilka åtgärder särskildt

framhållits bildandet af fröodlingsföreningar; dessa föreningar fordrade,

enligt landtbruksstyrelsens mening, för sin utveckling stödet af en såvidt

möjligt inom orten belägen frökontrollanstalt. Slutligen syntes det

landtbruksstyrelsen, att erfarenheten under senare tiden visat, att tillgång

till ett större antal frökontrollanstalter vissa år vore erforderlig,

därest alla de undersökningar, som påkallades, skulle kunna blifva utförda.

Detta framginge särskildt af den stora tillstömningen af fröprof

till frökontrollanstalterna år 1903, då 1902 års skörd visat sig underhaltig

såsom utsäde.

Då landtbruksstyrelsen nu ånyo underställde frågan om frökontrollanstalternas

omorganisation Kungl. Maj:ts pröfning, ansåge sig sålunda

landtbruksstyrelsen med ledning af den erfarenhet, som vunnits,

sedan frågan senast behandlades, böra utgå från den förutsättningen,

att det icke läte sig göra att utan största olägenhet indraga statsunderstöden

till de af hushållningssällskapen inrättade frökontrollanstalter,

hvilka hade ett lokalt behof att fylla. Däremot funne landtbruksstyrelsen

angeläget, att staten upprättade en fullständig frökontrollanstalt

s. 329 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

329

med eu högre och allmännare uppgift än de lokala anstalterna och

med särskild rättighet att, i händelse af olika undersökningsresultat

vid de andra anstalterna, med rättslig verkan efter föregången undersökning

lämna uttalande i dylika frågor.

Landtbruksstyrelsen har därefter lämnat en kortfattad redogörelse

för det sätt, hvarpå frökontrollen inom vissa främmande länder blifvit

organiserad.

Den första anstalten för frökontrollundersökningar upprättades

af professoren F. Nobbe år 1869 i Tarand i närheten af Dresden. Därefter

hade dylika anstalter inrättats i de flesta jordbrukande länder

till så stort antal, att för närvarande omkring 150 dylika anstalter

vore i verksamhet icke allenast i Europa utan äfven i Amerika och

Asien (Japan och Java). Många af dessa anstalter vore fristående frökontrollanstalter,

men de flesta vore förenade med andra institutioner

af närbesläktad art.

Frökontrollanstalten i Tarand utgjorde till en början en afdelning

under forstakademien därstädes, i hvars lokaler den var inrymd, men

år 1875 öfvertogs anstalten af sachsiska inrikesministeriet och förenades

år 1890 med den vid botaniska trädgården i Dresden nyinrättade försöksanstalten

för växtkultur, ehuru den fortfarande blef förlagd till

Tarand. Under hela sin verksamhet hade denna frökontrollanstalt haft

en ganska själfständig ställning och arbetat med frökontroll och vegetationsförsök.

Anstaltens afdelningar åtnjöte ett årligt statsbidrag af

12,000 mark.

Af Tysklands öfriga frökontrollanstalter, omkring 40 till antalet,

vore de flesta förenade med andra institutioner, så att endast ett fåtal

sysselsatte sig uteslutande med fröundersökningar. De flesta uppbure

anslag af stat och landtbrukssällskap, men då de vore förenade med

andra anstalter, utginge icke anslag särskildt för frökontrollen. Anslagen

vore ganska betydliga, ända till 20,000 mark, dock att försöksanstalten

i Hildesheim åtnjöte 27,000 mark, anstalten i Minister 35,000

mark och den i Halle 92,000 mark. Af de tyska frökontrollanstalterna

sysselsatte sig de i Hamburg och Kiel nästan uteslutande med frökontroll

och kunde anses såsom de i detta afseende mest bemärkta anstalterna

inom Tyskland.

Inom Österrike funnes omkring 15 frökontrollanstalter, af hvilka

5 till 6 uteslutande vore afsedda för fröundersökningar. Af sistnämnda

anstalter vore den i Wien den förnämsta. Denna anstalt hade sedan

den 1 oktober 1895 varit statsinstitution och hade utom frökontrollen

sig ålagd mikroskopisk undersökning af kraftfodermedel, hvarjämte

Bill. till BiJcsd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd, 10 Höft. 42

s. 330 Kontrollera mot PDF

330

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

föreståndaren äfven ledde kulturförsök med foderväxter. Årligen undersöktes

därstädes omkring 3,000 fröprof.

I Ungern funnes 6 frökontrollanstalter, Indika alla vore statsinstitutioner,

där jordbrukare ägde afgiftsfritt få frövaror undersökta.

I Frankrike funnes flera frökontrollanstalter, som vore förenade

med kemiska stationer, hvarjämte i Paris sedan år 1884 funnits inrättad

en statsinstitution för frökontroll, hvilken dock äfven hade sig ålagd

undersökning af för jordbruket mest lämpliga varieteter af gagn växter.

Dess årliga statsanslag vore 11,600 francs.

I Schweiz inrättades år 1876 en privat anstalt för frökontroll,

som efter ett års verksamhet öfvertogs af staten och för närvarande

lydde under inrikesministeriet. Anstalten vore förlagd till Zurich och

syntes vara den bäst utrustade frökontrollanstalt i världen, hvad beträffade

såväl personal som lokal och instrument.

En privat frökontrollanstalt inrättades år 1870 i Danmark och

förlädes till Köpenhamn, hvilken anstalt år 1891 öfvertogs af staten.

Den arbetade uteslutande med fröundersökningar och lydde under inrikesministeriet,

medan den närmaste ledningen utöfvades af en särskild

styrelse.

Erfarenheten från utlandet visade alltså, att de flesta frökontrollanstalter

därstädes voro förenade med andra institutioner. Åtskilliga

af anstalterna, såsom de i Tarand, Wien, Zurich, Hamburg och Köpenhamn,

vore dock nästan uteslutande frökontrollanstalter och rikligen

utrustade. Sistberörda anstalter hade också gjort sig bemärkta genom

sina arbeten i och för frökontrollens utveckling samt genom vidtomfattande

experimentell och jämförande försöksverksamhet beträffande

skilda fröslags behandling, olika apparater, undersökningsmetoder in. in.

Till ytterligare ledning vidkommande den riktning, i hvilken utvecklingen

af frökontrollen inom Sverige, enligt landtbruksstyrelsens

mening, borde försiggå, har styrelsen meddelat några uppgifter rörande

frökontrollens inom vårt land hittills varande anordnande.

Den första frökontrollanstalten i Sverige inrättades år 1876 af

Hallands läns hushållningssällskap och förlädes till egendomen Nydala.

I det reglemente, som Kungl. Maj:t den 15 december 1876 utfärdade

för de af hushållningssällskapen med understöd af statsmedel inrättade

kemiska stationer för jordbruket och näringarna, intogs bland föi’eståndarens

åligganden, att han skulle på begäran och mot ersättning

efter fastställd taxa verkställa undersökningar äfven af foderämnen,

sädesarter och frön. Denna bestämmelse uteslöts dock ur det af Kungl.

Maj:t den 18 maj 1888 utfärdade förnyade nådiga reglementet för sagda

s. 331 Kontrollera mot PDF

331

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

stationer. Emellertid inrättades af hushållningssällskapen åtskilliga

frökontrollanstalter, innan 1886 års Riksdag ställde till Kungl. Maj:ts

förfogande anslag för ändamålet.

I allmänhet vore analysafgifterna vid de svenska frökontrollanstalterna

särdeles låga, i det att dessa afgifter, där analyserna icke vore

kostnadsfria, växlade mellan 25 öre och 3 kronor, medan uti Tyskland

afgifterna uppginge till 4 å 9 mark och i Danmark intill 7 kronor.

Frökontrollen i Sverige hade hittills arbetat vid anstalter, af hvilka

ingen enda utgjorde statsanstalt i egentlig mening, medan åter

i utlandet, enligt hvad ofvan visats, i samma mån som fordringarna

på frökontrollen stegrats, allt flera anstalter öfvergått till att vara

statsanstalter.

Med anknytande till hvad i det föregående anförts rörande de

erfarenheter, hvilka vunnits i fråga om angelägenheten däraf, att de

nuvarande lokala frökontrollanstalterna bibehölles, ville landtbruksstyrelsen

i detta hänseende ytterligare anföra följande:

Under de senare åren hade till de svenska frökontrollanstalterna

inkommit nedanstående antal prof

år 1900 ........................... 10,849 prof

» 1901 ........................... 11,273 »

» 1902 .......................... 11,282 »

» 1903 ........................... 60,020 »

> 1904 .......................... 16,007 »

hvartill komme att under samma år plomberats

år 1900 ........................... 35,584 säckar

» 1901 .......................... 40,795 >

> 1902 ........................... 36,273 »

» 1903 ........................... 93,352 »

» 1904 ........................... 38,192 >

Om dessa siffror jämfördes med motsvarande siffror vid de bäst

utrustade frökontrollanstalterna i utlandet, där icke någon plombering

förekomme, framginge att, om antalet anstalter i Sverige skulle inskränkas

till t. ex. 2 å 4, arbetet vid enhvar af dessa skulle blifva

så betungande, att det icke skulle kunna med nödig skyndsamhet utföras.

Vid t. ex. anstalten i Ziirich hade årligen undersökts omkring

6,000 prof, vid anstalten i Wien omkring 3,000 prof samt vid anstalten

i Köpenhamn under åren 1900—1904 i medeltal 2,168 prof.

s. 332 Kontrollera mot PDF

332

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Genom den föreslagna inskränkningen skulle således stor olägenhet

tillskyndas frökontrollen och dennas utveckling inom landet genom

försöks utförande m. m. omöjliggöras.

I ett mindre land, såsom t. ex. Danmark, där sällan prof af

spannmål undersöktes och där plombering från frökontrollanstaltens

sida ej påfordrades, syntes endast en anstalt af ifrågavarande slag kunna

fylla behofvet. I Holland och Belgien vore dock flera anstalter upprättade,

nämligen i det förra landet 4 och i det senare 9. Inom Sverige

åter med sin stora utsträckning och olika naturförhållanden inom särskilda

delar af landet samt med den stora mängd undersökningsprof,

som insändes till anstalterna, syntes behofvet af flera anstalter, förlagda

till olika delar af landet, göra sig gällande. Det vore visserligen sant,

att en mindre frökontrollanstalt mångenstädes skulle kunna ersättas af

inom orten anställda s. k. profinsamlare, men om detta system genomfördes

i större utsträckning, kunde befaras, att resultatet blefve detsamma,

som om ett större antal af de nuvarande anstalterna indroges.

Det borde icke heller lämnas oanmärkt hvilken fördel, som uppstode

därigenom, att frökontrollanstalterna genom åtnjutande af statsunderstöd

äfven blefve underkastade statskontroll.

Om sålunda enligt landtbruksstyrelsens åsikt de nuvarande frökontrollanstalterna

icke borde ovillkorligen undandragas statsunderstöd,

syntes, såsom i det föregående antydts, en större anstalt böra upprättas,

som uteslutande underhölles af statsmedel och hvars föreståndare

och öfriga personal odeladt ägnade sig åt anstaltens skötsel. Behofvet

af en sådan anstalt hade länge gjort sig kändt och framginge för

öfrigt däraf, att det borde inom landet finnas en anstalt, utrustad med

nutidens yppersta medel för lösandet af sin uppgift, till hvilken anstalt

skiljaktiga undersökningsresultat borde från de öfriga anstalterna kunna

för afgörande hänskjutas och hvilken vore bättre rustad än de öfriga

att kunna bidraga till frökontrollens utveckling inom landet. Denna

anstalt borde alltså, förutom undersökningar samt råd och upplysningar

åt allmänheten, hafva till uppgift att i tvistiga fall afgifva yttranden

med rättslig verkan samt erhålla uppdrag att utföra praktiska utredningar

rörande frökontrollen, såsom behandlingen af frö- och utsädesvaror

under olika skördeförhållanden, studerande af ogräsfröns beskaffenhet

samt metoder för ogräsens utrotande och för utsädesfröns rengöring

och sortering, jämförande försök mellan olika metoder och

apparater för frökontrollen, odlingsförsök in. m. Reglemente för anstalten

borde af Kungl. Maj:t utfärdas, hvari lämpligen borde intaga*

s. 333 Kontrollera mot PDF

333

Statsutskottets Utlåtande N:o K>.

bestämmelser därom, att instruktion för anstalten skulle meddelas af

landtbruksstyrelsen.

Enligt de villkor, som gällde för anslag till frökontrollanstalter,

utginge statsunderstöd till hvarje anstalt, som af landsting eller hushållningssällskap,

hvart för sig eller i förening, understöddes med minst

samma belopp som statsbidraget och som ville underkasta sig de villkor

och föreskrifter i afseende på analysmetoder och öfnga förhållanden,

som af Kungl. Maj:t fastställdes. Härigenom kunde blifva

en följd, att anslaget komme att splittras på alltför många anstalter,

hvarigenom nyttan med anslaget ginge i viss mån förlorad. Huruvida

dylik anstalt borde komma i åtnjutande af statsunderstöd, borde bero

på pröfning af Kungl. Maj:t i hvarje särskildt fall beträffande anstaltens

behöflighet för orten. Vidkommande det för närvarande till frökontrollanstalter

utgående anslagets belopp, 10,000 kronor, ansage

landtbruksstyrelsen anledning saknas att föreslå någon ändring däri,

liksom ej heller i fråga om öfriga villkor för understöds åtnjutande.

Hvad vidare anginge kostnaderna för upprättandet uteslutande

på statens bekostnad af en frökontrollanstalt, så syntes till ledning vid

bedömandet af denna fråga böra meddelas en tablå öfver inkomster

och utgifter vid de mest anlitade frökontrollanstalterna i Sverige, nämligen

de i Stockholm, Lund och Örebro, för åren 1904 och 1905.

Inkomster

Statsbidrag ................ kr.

Af hushållningssällskap „

Analys- och plombe- ,,

ringsafgifter

Summa kr.

Aflöning:

föreståndaren .... kronor

biträden ............ „

Lokal (med lyse och

bränsle)................ „

Inventarier och apparater

m. m..... „

Summa kronor

1904

1905

Örebro

Stockholm

Lund

Örehro

Stockholm

Lund

850:

_

900: —

650: —

850: —

800: —

750: —

1,500:

—

2,100: —

1,000: —

1,500: —

2,100: —

1,000: -

4,583:

93

4,224: it

5,470: 45

3,896: 34

4,416: 85

5,842: i o

6,933:

93

7,224: n

7,120: 45

6,246: 3 4

7,316: 85

7,592: io

Utgifter

1904

1905

Stockholm

Lund

Örebro

Stockholm

Lund

Örebro

2,800:

3,000: -

2,825: —

2,498: 29

3,000: —

2,947: 3 7

2,772:

—

2,130: —

3,060: —

2,462: 44

2,189: 76

2,948: 58

841:

—

886: —

365: —

879:45

987:93

488:37

267:

_

1,200: —

1,300: —

498:56

1,139: 16

1,276: 78

6,680:

—

7,216: -

7,550: —

6,338: 7 4

7,316: 85

7,661: io

s. 334 Kontrollera mot PDF

334 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Motsvarande siffror för frökontrollanstalten i Köpenhamn åren

1902—1904 vore:

Statsbidrag ....

Analysafgifter

Inkomster:

1902 1903 1904

.................kronor 8,325:3 2 7,392:38 5,638:7 7

............... „ 5,396:20 7,030: 28 9,258:23

Summa kronor 13,721: 52 147422:6 6 14,897: —

Utgifter:

1902 1903 1904

Aflöningar....................................................... kronor 10,867:20 10,947:65 11,014: 08

J/,kal .........;.................................................. „ 1,653: 88 1,692: 45 1,731: 23

Inventarier och apparater................... 1,200: 44 1,782: 5 6 2,151: 69

Summa kronor 13,721: 52 14,422:6 6 14,897: —

Om en statens frökontrollanstalt inrättades och, såsom lämpligt

vore, förlädes till Stockholm, syntes för densammas ordnande erfordras

följande belopp för en gång:

Inköp af vågar, mikroskop och apparater ........ kronor 2,500

Mönstersamlingar .................................................... v 600

Litteratur, planschverk............................................ 300

Möbler och inventarier........................................... „ 2,000 kronor 5,400

För anstaltens årliga underhåll syntes kunna beräknas:

Aflöning till föreståndare ...................................

„ „ assistent...........................................

„ „ arbetsbiträden ...............................

Lokal med lyse och bränsle...............................

Instrument, apparater, litteratur .......................

Ofriga utgifter (blanketter m. m.) ...................

kronor 5,000 med 2 ålderstillägg

„ 2,000

„ 2,000

„ 2,500

„ 1,000

„ 500 kronor 13,000

Såsom årliga inkomster borde beräknas:

Statsbidrag ............................................................... kronor 8,000

Analysafgifter enligt vederbörligen fastställd taxa „ 5,000 „ 13,000

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställde landtbruksstyrelsen,

att Kungl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition,

att Riksdagen måtte dels för år 1908 på extra stat till Kungl. Maj:ts

förfogande anvisa ett anslag af 10,000 kronor, att, efter af Kungl.

Maj:t i hvarje särskildt fall skedd pröfning af ifrågasatt eller upprättad

anstalts behöflighet för orten, användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,

som af landsting eller hushållningssällskap, hvart för

s. 335 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N;o 10.

335

sig eller i förening, understöddes med minst samma belopp som statsbidraget

och livilka anstalter ville underkasta sig de villkor och föreskrifter

i afseende på analysmetoder och öfriga förhållanden, som af

Kungl. Maj:t fastställdes, dels och till anordnande af en statens frökontroll

anstalt i Stockholm anvisa ej mindre för en gång ett anslag

af 5,400 kronor än äfven till aflöning åt en föreståndare för samma

anstalt 5,000 kronor, däraf 3,500 kronor såsom lön och 1,500 kronor

i tjänstgöringspenningar, till aflöning åt en assistent vid anstalten 2,000

kronor samt för anstaltens underhåll och drift 1,000 kronor för år och

i sammanhang därmed medgifva, att föreståndarens aflöning efter innehafvarens

af beställningen väl vitsordade tjänstgöring under en tid af

5 år, räknadt från och med året näst efter det han blifvit antagen,

finge höjas med 500 kronor och efter ytterligare 5 års enahanda tjänstgöring

ånyo höjas med 500 kronor, med rätt för föreståndaren att åtnjuta

pension å allmänna indragningsstaten enligt vanliga grunder, hvarjämte

beträffande villkoren för åtnjutande af de föreståndarebefattningen

åtföljande löneförmåner i öfrigt skulle gälla, att de med befattningen

förenade tjänstgöringspenningar finge uppbäras endast för den tid, befattningens

innehafvare verkligen tjänstgjort, men skulle för den tid,

han varit från tjänstgöring befriad, utgå till den, som tjänsten förrättat;

och att, därest föreståndaren af sjukdom hindrats att sin tjänstgöring

förrätta, han skulle äga uppbära hela lönen, men att, om han

eljest undfinge ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter

eller särskilda uppdrag, han kunde förpliktas att under ledigheten

utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för

tjänstens förrättande eller eljest pröfvades skäligt.

Öfver detta landtbruksstyrelsens förslag till omorganisation af styrelse för

frökontrollväsendet har infordradt underdånigt utlåtande den 12 novem- ten ^ör ^ör

ber 1907 afgifvits af styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet söksväsendet

på jordbruksområdet, därvid styrelsen i hufvudsak anfört följande:. ia området.

Vid upprättande och underhåll af frökontrollanstalter i riket

hade hittills den princip gjorts gällande, att anstalterna igångsatts af

hushållningssällskapen och efter af vederbörande sällskap gjord framställning

efter hand kommit i åtnjutande af ett mindre statsanslag.

På detta sätt hade de nu med statsmedel understödda 19 eller 20 frökontrollanstalterna

uppkommit och erhållit i statsanslag från 300 till

850 kronor årligen.

Härigenom hade visserligen vunnits säkerhet, att åtminstone vid

anstalts upprättande intresse inom orten funnes för densammas verk
-

s. 336 Kontrollera mot PDF

336

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

samhet, men däraf hade ock följt, att frökontrollen kommit att splittras

på så många håll, att vissa af dessa anstalter fått obetydligt arbete

och utrustats med små anslag för sin verksamhet.

På grund af det ringa antalet analyser hade kostnaden, för analys

räknadt, vid en del af anstalterna ställt sig mycket hög, hvartill

komme, att för anstalter med litet analysantal och små bidrag af

stats- och ortsinstitutioner analysering för fröhandlarna och plombering

af dessas utsädesvaror kommit att utgöra hufvudsaken, under det att

samverkan med landtmännen, söm dock borde vara frökontrollanstalternas

hufvuduppgift, kommit att mer träda i bakgrunden.

Till följd af den särskildt i ekonomiskt hänseende osäkra ställning,

under hvilken flertalet anstalter arbetade, hade dessa i många

fall måst nöja sig med en knapphändig utrustning, och då tillgångarna

icke räckt till full aflöning af särskilda i facket utbildade personer,

hade anstaltens skötsel blifvit en bisyssla för personer, hvilkas hufvudsakliga

verksamhet legat på annat område.

Följden af dessa ogynnsamma förhållanden hade blifvit, att det

med frökontrollen afsedda ändamålet vid åtskilliga af de med statsmedel

understödda anstalterna blott ganska ofullständigt uppnåtts.

Fn reform af frökontrollväsendet måste gå ut på att af hjälpa

dessa antydda missförhållanden. Anstalterna borde utrustas med sådana

ekonomiska och vetenskapliga resurser, att de kunde skötas på ett

fullt ändamålsenligt och mönstergillt sätt samt att de, oberoende af

inkomster från fröhandlare, kunde i främsta rummet stå som jordbrukarnas

hjälpare och rådgifvare, hvarför de ock borde sättas i tillfälle

att komma i nära beröring med dessa. Af föreståndaren borde

fordras, att han helt och odeladt ägnade sig åt frökontrollen och att

han hade full vetenskaplig och praktisk kompetens för denna. Han

borde sålunda hafva goda teoretiska kunskaper i botanik och kännedom

om landtbruk samt en sorgfällig utbildning i frökontroll, vunnen

genom tjänstgöring under hel säsong vid någon större frökontrollanstalt,

hvarjämte han helst äfven vid Sveriges utsädesförening borde ha

inhämtat metoderna för noggrann sortrenhetsbestämning och växtförädling

samt största möjliga kännedom om olika sortkaraktärer; han

borde slutligen också vid någon eller några större utsädesafiarer hafva

inhämtat kännedom om där brukliga arbets- och rensningsmetoder och

om fröhandeln i allmänhet.

Skulle frökontrollanten ock, såsom önskvärdt vore, taga initiativ

till och understödja bildandet af fröodlarföreningar samt hos jordbrukarna

verka för användande af fullgodt utsäde, fordrades, att han

s. 337 Kontrollera mot PDF

337

Statsutskottets Utlåtande N:o tO.

under resor inom sitt distrikt och genom därvid hållna föredrag samt

besiktningar af förekommande fröodlingar koinme i personlig beröring

med dem, hvilka han hade att bistå med råd och dåd.

Denna uppfattning om nödvändigheten af att frökontrollanstalterna

organiserades fristående i förhållande till andra uppgifter, öfverensstämde

med hvad professoren B. Jönsson, hvilken ägnat frågan om

frökontrollens ändamålsenliga ordnande särskild uppmärksamhet, i

landtbruksakademiens handlingar och tidskrift år 1904 rörande

denna fråga uttalat: »Jag har mer än en gång påpekat det oegentliga

och för kontrollen skadliga, som ligger däri, att den, hvilket ju

ofta är händelsen, sammankopplas med annan, särskildt kemisk kontrollundersökning

och i snart sagdt alla dylika fall betraktas som en

biafdelning af denna och ej sällan ledes af underordnade, ej alltid tillräckligt

kvalificerade tjänstemän. Det torde icke ofta nog kunna framhållas,

huru skadligt detta förhållande inverkat på frökontrollens utveckling.

Sant nog har utbredningen af fröundersökningar härigenom

i ej ringa grad underlättats, men icke har arbetet och arbetssättet

härpå vunnit, snarare tvärt om. Frökontrollen bör vara fristående,

som den är i Danmark eller i Schweiz m. fl. ställen, och den krafvel

fullt sin man. — — — Och sysselsättning gifves det tillräckligt på

detta område både i teoretisk och praktisk riktning utan att tiden

behöfver fyllas med arbete från annat håll.--— Därom vittnar

det fruktbringande arbete, som utförts vid sådana anstalter som den i

Ziirich. i Wien och i Paris. När kontrollsäsongen är slutad och frösådden

skedd, rustar sig frökontrollanstalten till studier i det fria

genom kulturer och försök, och samtidigt bringas ock frågor af tvifvelaktig

natur hemma å anstalten så vidt möjligt till lösning. Anstå!- tens föreståndare gör resor inom sitt område, hämtar erfarenhet och

ger råd samt ser efter, i hvad mån hans kontrollering af årets utsäde

vant riktig samt huruvida den befrämjat landtbrukskultur för året.»

För att frökontrollanstalternas verksamhet skulle gestalta sig så,

som här antydts, syntes det centralanstaltens styrelse vara nödvändigt, att

de hade inkomster, tillräckliga att bestrida de för en sålunda ordnad verksamhet

erforderliga utgifter, och att föreståndarnas aflömngar utginge

som fasta löner, så högt tilltagna, att innehafvarna af dessa tjänster

icke behöfde söka andra inkomster. Men ej mindre viktigt vore, att

frökontrollanstalterna erhölle en fast ställning, så att deras tillvaro

icke vore beroende af för hvarje år beviljade anslag och understöd.

Eu viktig förutsättning, för att anstalterna skulle kunna i önskvärd

mån verka till jordbrukets gagn, vore å andra sidan, att intresse

Bih. till Riksd. Prat. 1908. 4 Samt. 1 Afd. 10 Håft. 43

s. 338 Kontrollera mot PDF

338 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

för denna verksamhet funnes i den ort, inom hvilken anstalten verkade,

och det vore därför enligt styrelsens mening en billig fordran, att

vederbörande hushållningssällskap, inom hvars område anstalt upprättades,

också svarade för en del af de för anstalten erforderliga

penningemedel.

Det syntes därför styrelsen vara lämpligast, att hvarje frökontrollanstalt,

liksom fallet vore med de kemiska stationerna, vore en statsanstalt,

till hvilken statsanslag direkt beviljades, men som ock finge

bestämdt årligt anslag af hushållningssällskapen eller landstingen inom

anstaltens verksamhetsområde.

Landtbruksstyrelsen hade i sin underdåniga skrifvelse föreslagit

upprättandet af en statsfrökontrollanstalt i Stockholm, hvilken skulle

ombesörja frökontrollen i kringliggande distinkt, men tillika hafva till

uppgift aft fälla afgörande utlåtande i de fall, då olika analysresultat

erhållits vid de öfriga anstalterna, hvaremot enligt landtbruksstyrelsens

förslag ingen förändring i afseende på frökontrolianstalterna i öfriga

delar af riket skulle genomföras.

Detta landtbruksstyrelsens förslag innebure visserligen ett steg i

rätt riktning, så till vida som därigenom skulle erhållas en väl utrustad

frökontrollanstalt, hvilken helt visst skulle medföra fördelar för den

omgifvande trakten. Men för hela den öfriga delen af landet skulle

genomförandet af detta förslag knappt medföra någon förbättring.

Ty skulle den samverkan med jordbrukarna samt den väckande och

rådgifvande verksamhet, som vore önskvärd, blifva verklighet, måste

för sin uppgift väl utrustade anstalter finnas inom olika delar af

landet, hvars stora geografiska utsträckning ju gjorde, att förhållandena

i afseende på växtodling vore mycket växlande. Styrelsen kunde icke

finna att en del af landet borde gynnas framför de öfriga.

Då landtbruksstyrelsen såsom viktiga, för att ej säga de viktigaste

uppgifterna för den enda statsfrökontrollanstalten framhållit

afgörandet af till anstalten hänskjutna skiljaktiga undersökningsresultat

och utförandet af en ganska omfattande försöksverksamhet,

ansåge sig styrelsen böra erinra, att behofvet af en dylik anstalt

för slitande af föreliggande tvistefrågor ej komme att förefinnas, om

antalet frökontrollanstalter inskränktes till ett fåtal väl utrustade och

ställda under fullt sakkunnig ledning. Styrelsen funne det nämligen

gifvet, att föreståndarna vid de af styrelsen föreslagna få statsanstalterna

borde och kunde stå i långt intimare beröring med hvarandra,

bland annat genom årliga möten, än hvad nu vore fallet. Vidare

syntes ock den centralanstalt för försöksväsendet, på jordbruksområdet,

s. 339 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

339

som nu med statsmedel upprättats ocli underhölles, vara väl ägnad

att upptaga de frågor inom försöksväsendet, som landtbruksstyrelsen

antydt.

Enligt styrelsens mening borde sålunda ett effektivt frökontrollväsende

så anordnas, att i olika delar af landet upprättades väl utrustade

och under fullt sakkunnig ledning ställda anstalter till det antal, att

anstalterna och deras personal visserligen erhölle full sysselsättning men

ock kunde behärska det ifrågakommande området. Att dessa områden

ej behöfde vara alltför små, syntes af förhållandena i Danmark, där

endast en frökontrollanstalt funnes. Styrelsen kunde därför ej anse

bibehållandet af mer än ett fåtal af de nuvarande anstalterna befogadt.

Att dessa, såsom landtbruksstyrelsen i sin framställning uttalat,

kunde vara och tvifvelsutan också varit till nytta för de mindre jordbrukarna,

vore visserligen obestridligt, men denna direkta inverkan

af en anstalt inskränkte sig i hufvudsak till trakten närmast densamma.

I samband med en inskränkning af frökontrollanstalternas

antal borde samma åtgärd, som inom vissa hushållningssällskaps områden

redan ägde rum beträffande prof, afsedda att undersökas vid kemiska

stationer, allmänt införas i afseende på insamling af prof till frökontroll,

i det att inom hvarje lokalunderafdelning af hushållningssällskapen

ett uppsamlingsställe upprättades, där prof å utsädesvaror mottoges

för öfversändande till vederbörande frökontrollanstalt. Genom en

sådan åtgärd skulle de fördelar, som nu komme endast jämförelsevis

få mindre jordbrukare till del, blifva utsträckta till betydligt större

områden.

Ej heller ville styrelsen bestrida, att bildandet af fröodlingsföreningar

i viss mån skulle underlättas, om dessa kunde påräkna

stödet af en närbelägen frökontrollanstalt, men styrelsen kunde dock

icke tillmäta detta stöd ens tillnärmelsevis den betydelse, att de obestridliga

olägenheter skulle häraf uppvägas, hvilka, såsom styrelsen

redan framhållit, vore förbundna med ett flertal obetydliga och svagt

utrustade anstalter. Om fullt sakkunniga och uteslutande med frågor

rörande utsäde sysslande föreståndare under resor i bygderna inom

sina respektive distrikt och genom därunder hållna föredrag sökte

verka för bildande af dylika föreningar, skulle tvifvelsutan mera vinnas

än blott genom närhet till en svag frökontrollanstalt och personligt

besök hos dess föreståndare.

Det mindre antal väl utrustade frökontrollanstalter, som styrelsen

således ansåge böra underhållas med fast statsanslag och bidrag från

hushållningssällskap eller landsting, borde förläggas någorlunda jämnt

s. 340 Kontrollera mot PDF

340

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

fördelade öfver landet samt företrädesvis till sådana platser, där en liflig

införsel och handel med utsädesvaror ägde rum och som äfven i

någon mån kunde anses som centralpunkter för jordbrukarna och deras

föreningar.

Stockholm torde från dessa synpunkter själffallet vara den lämpligaste

platsen för mellersta Sverige och Malmö lika afgjordt för de

södra landsdelarna. Jämte dessa tvenne kontrollanstalter för landets

mellersta och södra delar ansåge styrelsen starka skäl tala för en dylik

anstalts förläggande till Örebro. Denna stad vore nämligen eu viktig

centralpunkt ej blott för närmast kringliggande bygd utan. tack

vare de talrika kommunikationsleder, som där sammanlöpte, äfven för

kringliggande län, och dessutom platsen för eu mycket liflig fröhandel.

Detta jämte andra omständigheter hade ock gjort, att den frökontrollanstalt,

som under en följd af år varit förlagd till Örebro, i allmänhet

stått bland de främsta och under senaste åren varit den allra främsta

i afseende på antalet utförda undersökningar. Det kunde ju synas, som

denna tredje anstalt snarare borde förläggas till de västliga delarna af

landet t. ex. till Göteborg eller Skara, men de frökontrollanstalter, som

varit i verksamhet i dessa båda städer, hade icke varit anlitade i jämförlig

grad med Örebroanstalten. Den till Göteborg förlagda hade

af brist på intresse nyligen blifvit nedlagd.

Slutligen borde också öfre Norrland med dess säregna jordbruksförhållanden

hafva en egen frökontrollanstalt. Då den i denna del af

riket befintliga kemisk-växtbiologiska anstalten redan lyckats blifva

så att säga en brännpunkt för det öfre Norrlands jordbruksvetenskapliga

verksamhet och denna anstalt därjämte vore särdeles väl utrustad

med såväl kompetenta arbetskrafter som vetenskapliga apparater m. m..

syntes det styrelsen, att frökontrollen för öfre Norrland borde förläggas

till denna anstalt, trots det att dess läge vore långt ifrån centralt

i det distrikt, inom hvilket den skulle verka. Såsom ofvan framhållits

betydde emellertid utstånden till anstalten mindre, blott uppsamlingen

af utsädesprof till undersökning vore väl ordnad och tjänstemännen

genom resor sökte komma i personlig förbindelse med distriktets landtman.

Ett förenande af frökontrollen med den kemisk-växtbiologiska

anstalten stridde visserligen mot hvad förut sagts rörande önskvärdheten

att frökontrollanstalterna blefve fullt själfständiga, men ett undantag

för den norrländska anstalten syntes väl befogadt på den grund,

att den kemisk-växtbiologiska anstaltens föreståndare och tjänstemän

hade att sysselsätta sig med äfven botaniska arbeten, för hvilka försöksfält

redan funnes, och således lätt borde kunna skaffa sig full kom
-

s. 341 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o It).

341

petens äfven i frökontroll. Därtill komme, att personalen vid en frökontrollanstalt

i dessa nordliga bygder svårligen kunde upptagas af

arbeten börande till frökontroll under den långa vintern, hvarför det

syntes vara nödvändigt, att densamma hade annat arbete jämte frökontrollen.

Hvar och eu af dessa frökontrollanstalter borde hafva ett visst

område sig anvisadt, inom hvilket anstaltens tjänstemän vore skyldiga

att tillhandagå allmänheten med undersökningar och plombering af utsädesvaror,

upplysningar och råd i frågor rörande utsäde samt öfvervakande

af fröhandeln. Begränsningen af dessa områden behöfde kanske

ej i förväg fastslås, men styrelsen ville dock framställa följande förslag

till dessa områdens lämpliga omfattning.

Frökontrollanstalten i Malmö: för Malmöhus, Kristianstads, Blekinge,

Kalmar, Kronobergs och Hallands län.

Frökontrollanstalten i Stockholm: för Stockholms, Uppsala, Södermanlands,

Östergötlands, Gottlands, Västmanlands, Kopparbergs och

Gäfleborgs län.

Frökontrollanstalten i Örebro: för Örebro, Skaraborgs, Älfsborgs,

Göteborgs och Bohus, Jönköpings och Värmlands län.

Frökontrollanstalten i Luleå för de fyra nordligaste länen.

Tvifvelsutan skulle en omorganisation af frökontrollen så, som

här förordats, framkalla missnöje i en del län, där frökontrollanstalt —

om ock med eu tynande tillvaro — nu funnes, och antagligen skulle

missnöjet föranleda ett eller annat hushållningssällskap att vägra anslag

till en anstalt, liggande inom annat sällskaps område. För att i någon

mån motverka detta och därmed följande minskning i anstaltens inkomster,

syntes det styrelsen vara lämpligt, att för fröundersökningar

åt jordbrukare fastställdes två taxor, en mycket låg för de län, hvilkas

hushållningssällskap eller landsting bidroge till anstaltens underhåll,

och en afsevärdt högre för öfriga kunder, liv arjämte anstaltens tjänstemäns

resor och rådgifvande verksamhet borde inskränkas till eller vara

kostnadsfria endast för de län, som lämnade bidrag till anstalten.

Kostnaderna och anslagsbehofvet för hvarje af de anstalter, som

skulle utrustas så, som ofvan antydts, ansåge styrelsen böra beräknas

sålunda. Den första uppsättningen med vetenskapliga hjälpmedel samt

möbler och öfriga inventarier syntes böra beräknas till 6,000 kronor,

hvaraf 4,000 kronor till de vetenskapliga apparaterna. I afseende på

de årliga utgifterna för de nu föreslagna frökontrollanstalterna kunde

styrelsen i hufvudsak ansluta sig till landtbruksstyrelsens förslag till

s. 342 Kontrollera mot PDF

342

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

stat för den af sagda styrelse föreslagna frökontrollanstalten i Stockholm,

hvilken stat uppginge till 13,000 kronor. I afseende på aflöningarna

ville styrelsen särskildt framhålla, att dessa, sådana de af landtbruksstyrelsen

föreslagits, i hufvudsak öfverensstämde med dem, som vore

fastställda för motsvarande tjänstemän vid centralanstalten för jordbruksförsök.

Däremot ansåge sig styrelsen böra föreslå, att en särskild utgiftspost

upptoges för resor inom distriktet, för hållande af föredrag, granskning af

grödor, meddelande af råd m. m. Utan att ett bestämdt anslag, för

hvilket dock skulle redovisas, för detta ändamål upptoges i staten,

komme säkerligen denna viktiga del af frökontrollanstaltens verksamhet

att försummas. Detta reseanslag syntes böra beräknas till 500 kronor.

Kostnaden för en statens frökontrollanstalt borde sålunda beräknas

till följande belopp:

första uppsättningen ................................................ kronor 6,000: —

årliga utgifter:

föreståndarens lön*..................... kronor 5,000: —

assistentens » ......................... > 2,000: —

extra biträden ............................... » 2,000: —

resor ............................... » 500: —

diverse utgifter.....•.......................... :> 4,000: — kronor 13,500:

Därtill skulle komma två ålderstillägg för föreståndaren.

Denna beräkning gällde dock blott de tre föreslagna anstalterna

i Stockholm, Malmö och Örebro. För anstalten i Luleå åter, hvilken,

efter hvad styrelsen redan anfört, syntes böra vara förenad med den

kemisk-växtbiologiska anstalten, borde utgiftsstaten kunna räknas afsevärdt

lägre. För föreståndaren för den kemiskt-växtbiologiska anstalten,

hvilken i och för dennas verksamhet borde vara fullt kompetent

att förestå äfven frökontrollen, syntes icke behöfva räknas större

aflöning från denna än 1,000 kronor. För en assistent borde beräknas

samma belopp som vid öfriga stationer eller 2,000 kronor, hvaremot

för extra biträden ej borde erfordras mer än högst 1,000 kronor,

enär analysantalet ej kunde väntas blifva synnerligen stort, och vid

den kemiskt-växtbiologiska anstalten funnes talrika agronomer, hvilkas

biträde borde kunna påräknas under den tid, då större antal undersökningar

förekomme. För resor borde på grund af de stora utstånden

upptagas högre anslag än vid öfriga anstalter eller 1,000 kronor.

För anstaltens driftskostnader i öfrigt vore svårt att beräkna någon

summa utan syntes dessa kunna antagas täckas af kontrollafgifterna.

Utöfver dessa skulle således erfordras tillsammans 5,000 kronor.

s. 343 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

343

Dessa kostnader för frökontrollanstalternas upprättande och drift

syntes hädanefter som hittills blott delvis böra täckas af statsanslag.

Hvad först beträffade anslaget till anstalternas utrustning med apparater,

möbler och andra inventarier, kunde erinras, att i alla de län, där enligt

styrelsens förut uttalade mening en statens frölcontrollanstalt

borde upprättas, funnes redan med statsmedel understödda frökontrollanstalter,

hvilkas hela inventarium vederbörande hushållningssällskap

borde öfverlämna till den nya anstalten, för att sällskapet skulle få

förmånen att hafva anstalten förlagd inom sitt område. Under sådana

förhållanden borde statsanslaget för hvarje anstalts upprättande kunna

beräknas till blott hälften af ofvan upptagna belopp eller 3,000 kronor.

De årliga utgifterna för frökontrollanstalterna ansåge styrelsen

böra bestridas med statsanslag, anslag från hushållningssällskap eller

landsting samt afgifter för analyser och plombering. Af den för hvar

och en af de tre föreslagna själfständiga frökontrollanstalterna till 13,500

kronor uppgående utgiftsstaten, syntes styrelsen 6,000 kronor böra utgå af

statsmedel. Från de hushållningssällskap eller landsting, som tillhörde området

för hvar och en af de nämnda anstalterna enligt ofvan angifna fördelning,

borde kunna påräknas anslag, tillsammans uppgående till minst

3,500 kronor, livilket belopp blott i ett fall något öfverskrede, hvad

de nämnda korporationerna för närvarande lämnade i direkta anslag till frökontrollanstalterna.

Till de motsvarande anstalterna inom området för den

blifvande anstalten i Malmö lämnade hushållningssällskapen år 1905

följande anslag, nämligen till anstalten i Lund 2,100 kronor, i Kristianstad

500 kronor, i Kalmar 1,800 kronor och i Halmstad 850 kronor eller

sammanlagdt 5,250 kronor, och de till området hörande hushållningssällskapens

samtliga utgifter för frökontrollen uppgingo till 8,050

kronor. Inom området för den föreslagna Stockliolmsanstalten utgjorde

år 1905 hushållningssällskapens anslag till frökontrollanstalterna i Stockholm

1,500 kronor, i Uppsala 1,750 konor, i Linköping 1,250 kronor,

i Västerås 464 kronor 90 öre, i Galle 850 kronor eller sammanlagdt

5,814 kronor 90 öre, och hushållningssällskapens samtliga utgifter för

frökontrollen 10,237 kronor 56 öre. Motsvarande siffror för det till

den föreslagna anstalten i Örebro hörande området utgjorde år 1905,

anslag till frökontrollanstalterna i Örebro 1,000 kronor, Skara 500 kronor.

Jönköpings 1,100 kronor och Molkom 500 kronor eller tillsammans

3,100 kronor och hushållningssällskapens samtliga utgifter för frökontrollen

7,750 kronor.

För den sistnämnda af de föreslagna anstalterna uppginge sålunda

de anslag, som nu lämnades från det till anstalten föreslagna verksamhetsområdet

icke till det förut angifna minsta beloppet för hushåll
-

s. 344 Kontrollera mot PDF

344

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

ningssällskapens bidrag, men. det syntes ej vara alltför optimistiskt att

antaga, att hushållningssällskap med så stora landtbruksintressen som

Göteborgs, Älfsborgs, Örebro och Skaraborgs läns skulle vara villiga att

för erhållande af tillgång till en förstklassig frökontrollanstalt tillskjuta

sammanlagdt 3,500 kronor årligen, isynnerhet som hushållningssällskapen

under annan form lämnade betydligt högre anslag till frökontrollen.

De återstående 4,000 kronor, som beräknats erforderliga utöfver bidragen

från stat och hushållningssällskap, måste fyllas genom anstalternas

inkomster för analyser och plombering. De afgifter af denna art, som

under senare år influtit inom de verksamhetsområden, som hänvisats till

de tre nämnda föreslagna anstalterna, öfversköte betydligt detta belopp.

Hvad slutligen beträffade frökontrollanstalten i Luleå, så uppginge

de inkomster, som, efter nuvarande förhållanden att döma, kunde

påräknas i anslag och afgifter från de län, för hvilka denna anstalt

skulle verka, ej till de belopp, som beräknats i staten för de öfriga

anstalterna. Men, som redan ofvan antydts, gjorde särskilda förhållanden,

att denna anstalt borde bibehållas som afdelning af den kemisk - växtbiologiska anstalten, och de betydliga anslag, denna anstalt åtnjöte,

den goda utrustning och det stora antal kompetenta tjänstemän, som

den redan hade, syntes göra att för densamma icke kunde behöfvas

hvarken så stort statsanslag, så stora bidrag från hushållningssällskap

eller samma inkomster af frökontrollafgifter, som för de öfriga anstalterna

vore behöfliga. Under det ofvan gjorda antagandet, att inkomsterna

af frökontrollafgifter täckte anstaltens underhållskostnader, skulle

ofvan beräknade aflöning och reseutgifter, 5,000 kronor, lämpligen

kunna fördelas på statsanslag 3,000 kronor samt anslag af de fyra länens

landsting och hushållningssällskap 2,000 kronor eller ungefär samma

belopp, som nu utginge från dessa korporationer i Norrbottens, Jämtlands

och Västernorrlands län.

Styrelsen hade vidare tagit under öfvervägande, huruvida skäl

funnes för att ställa frökontrollen i förbindelse med centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet. En sådan kombination skulle

möjligen erbjuda vissa fördelar, då ju centralanstalten förfogade öfver

såväl framstående sakkunskap i frågor rörande tillämpad botanik som

ock de sakliga hjälpmedel för utförande af undersökningar, som vid

frökontrollen kunde visa sig önskvärda. Då emellertid frökontroll - anstalternas lika väl som de kemiska stationernas verksamhet hufvudsakligen

utgjordes af kontrollundersökningar, syntes en sådan sammankoppling

icke för närvarande böra ifrågasättas, innan erfarenhet vunnits

om den försöksverksamhet, som vid de blifvande anstalterna kunde

komma till stånd.

s. 345 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

345

Pa grund af hvad sålunda anförts liar styrelsen som sin mening

uttalat:

att understöd af statsmedel borde lämnas till endast ett fätal väl

utrustade frökontrollanstalter, Indika i hufvudsak borde intaga samma

ställning som de kemiska stationerna;

att åtminstone fyra sådana anstalter borde finnas, nämligen en i

södra delarna af landet, helst i Malmö, en i Örebro för västra Sverige,

eu i Stockholm för mellersta Sverige samt en, förenad med kemisktväxtbiologiska

anstalten i Luleå, för öfre Norrland;

att dessa anstalter borde underhållas dels med fast statsanslag

och dels genom bidrag af hushållningssällskap eller landsting i den

landsdel, för hvilken anstalt upprättats;

att för utrustning af hvar och en af anstalterna syntes erfordras

ett statsanslag för en gång af 3,000 kronor, dock under förutsättning,

att de apparater och andra inventarier, som funnes vid de redan förefintliga

frökontrollanstalter, hvilka skulle förändras till statsanstalter,

kostnadsfritt öfverlämnades till de nya anstalterna;

att för hvar och en af de tre sydliga anstalterna erfordrades ett

årligt statsanslag af G,000 kronor och för den med den kemisk-växtbiologiska

anstalten i Luleå förenade frökontrollanstalten ett dylikt

anslag af 3,000 kronor, att utgå med villkor att vederbörande hushållningssällskap

eller landsting lämnade årsanslag, uppgående för hvar

och en af de tre sydliga anstalterna till sammanlagdt 3,500 kronor och

för anstalten i Luleå till 2,000 kronor;

att af dessa anslag borde utgå dels ailöningar, som för de tre

sydliga anstalterna borde utgöra åt föreståndaren 5,000 kronor, hvaraf

3,500 kronor i lön och 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar, jämte

två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor efter respektive 5 och 10 års

väl vitsordad tjänstgöring, samt åt en assistent 2,000 kronor, dels anslag

till resor, 500 kronor, och dels anstaltens öfriga utgifter, för hvilka

dessutom alla afgifter för undersökningar och plombering finge användas

; vid anstalten i Luleå syntes aflöningarna böra utgöra åt föreståndaren

1,000 kronor och åt assistenten 2,000 kronor samt reseanslaget

1,000 kronor;

att hvarje anstalt borde stå under inseende af en särskild styrelse,

tillsatt efter samma grunder som styrelserna för de kemiska stationerna;

att föreståndare och assistenter borde tillsättas på samma sätt

som vid de kemiska stationerna; samt

att taxa för analyser och plombering borde fastställas af landtbruksstyrelsen,

dock så att för analyser, utförda åt jordbrukare i län,

flik. till Riksd. Prof. 1908. i Sand. 1 Afd. 10 Höft. 44

s. 346 Kontrollera mot PDF

346

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Departe
mentschefen.

hvilkas hushållningssällskap eller landsting lämnade visst minsta årsanslag

till anstalten, borde tillämpas en billigare taxa än den. som

gällde för undersökningar åt jordbrukare från icke anslagsgifvande hushållningssällskaps

eller landstings områden.

Antalet af de med statsmedel understödda frökontrollanstalterna

uppgår för närvarande, sedan anstalten i Göteborg från och med ar

1906 blifvit indragen, till 17; och de för ändamålet tillgängliga statsmedlen

hafva från och med sistnämnda år årligen mellan dessa anstalter

fördelats på följande sätt:

till frökontrollanstalten

i Stockholm . .

1.000

>

> Uppsala ....

500

» Linköping . .

750

—

>

»

» Jönköping . .

700

—

»

» Kalmar ....

750

»

»

» Kristianstad .

500

__

»

» Lund . .....

900

_

>

» Halmstad . . .

650

__

>

>

» Borås.....

450

_

»

»

» Skara .....

350

_

»

>

» Molkom ....

300

__

»

» Örebro ....

900

_

»

»

» Västerås ....

450

____

» Gäfle......

550

_

»

» Härnösand . .

450

_

»

» Ope......

450

—

»

» Luleå.....

350

—

Summa kronor

10,000

De olägenheter, som varit och fortfarande äro förbundna med

att detta anslag måste på ofvan angifvet sätt splittras, hafva på ett.

såsom det synes mig, klart och tydligt sätt blifvit lagda i dagen i de

af mig i det föregående omnämnda framställningar och utlåtanden.

Redan från början, då åtgärder vidtogos för åstadkommande af eu

ordnad frökontroll, insåg man vikten af att organisationen så inrättades,

att ett enhetligt och tillförlitligt arbete kunde påräknas,

och det dröjde icke längre än tre år, efter det statsbidrag börjat

utgå, förrän landtbruksstyrelsen, under framhållande af önskvärdheten

af en inskränkning i antalet frökontrollanstalter, i sådant syfte gjorde

framställning om ändring i villkoren för åtnjutande af statsbidrag.

s. 347 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

347

Äfven mig synes (let uppenbart, att (ten omständigheten att frökontrollanstalternas

föreståndare se sig nödsakade att betrakta detta sitt

föreständarskap som en bisysselsättning gifvetvis måste menligt inverka

på resultatet af deras arbete, i det att de under sådana förhållanden

icke åt fyllandet af dessa anstalters mångsidiga uppgift komma

att ägna den tid och de krafter, som här ovillkorligen kräfvas. Det i

så många afseenden betydelsefulla samarbetet med de praktiska jordbrukarna.

under hvilket dessas intresse skall väckas för både produktion

och användning af ett godt utsäde, kan icke under sådana förhållanden

vinna den omfattning och blifva så lifligt som önskligt vore. Och då det

så ofta klagats öfver, att analysresultaten å samma vara vid olika anstalter

visat sig alltför växlande, har detta säkerligen mången gång berott

på. att det ''till oansvariga biträden öfverlämnade kontrollarbetet icke

kunnat af föreståndarna på tillbörligt sätt öfvervakas och kontrolleras.

Dessa och andra med frökontrollens nuvarande organisation förbundna

olägenheter blefvo äfven af landtbruksstyrelsen framhållna i

styrelsens framställning den 11 november 1901. Och då sedan dess

ingen förändring i frökontrollens organisation ägt rum, kvarstå de

oförändrade, något som landtbruksstyrelsen ej heller i sin senaste framställning

den 22 november 1906 förnekar. Då styrelsen detta oaktadt

i densamma icke endast förordar bibehållandet af det hittillsvarande

antalet anstalter utan äfven finner det för dem afsedda statsanslaget

böra utgå med oförändradt belopp, grundar styrelsen denna sin åsikt

på att åtskilliga omständigheter tillkommit — nämligen ett lifligare

intresse för det mindre jordbrukets främjande, åtgärder till befordrande

af den inhemska klöfver- och gräsfröodlingen samt vunnen erfarenhet

om behofvet vissa år af tillgång till ett stort antal frökontrollanstalter

— hvilka omständigheter i viss mån ställa andra fordringar på dessa

anstalter.

Denna landtbruksstyrelsens uppfattning kan jag icke dela. Jag

erkänner villigt, att en liten, jämförelsevis svagt utrustad frökontrollanstalt

i flera afseenden kan vara det mindre jordbruket till icke

ringa nytta och gagn och att dess föreståndare verksamt kan bidraga

till främjandet af sådana åtgärder till den inhemska fröodlingens utveckling,

hvartill särskildt statsanslag numera utgår. Men jag tror

dock. att området för de nuvarande anstalternas verksamhet i här

nämnda hänseenden i regel är och fortfarande till stor del kommer

att förblifva inskränkt till den närmast intill anstalten belägna trakten

och att detta till väsentlig del beror på, att flertalet föreståndare icke

äro i tillfälle att mera uteslutande ägna sig åt det mångsidiga arbete

s. 348 Kontrollera mot PDF

348 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

ute i bygderna, hvartill föreståndarskapet för en frökontrollanstalt

osökt bör kunna gifva anledning. I detta mitt antagande finner jag

ytterligare stöd i den omständigheten att — såsom landtbruksstyrelsen

riktigt framhåller — frökontrollens sammanförande såsom en bisak

med annan verksamhet lätt kan vålla, att till föreståndare för anstalter

kunna komma att antagas personer, hvilkas hufvudsakliga utbildning

och intresse ligga inom ett helt annat område.

Helt annorlunda torde förhållandena i här nämnda hänseenden

komma att gestalta sig, om ledningen af frökontrollanstalterna blefve

öfverlämnad åt i frökontroll och hvad därmed äger samband särskildt

utbildade fackmän, hvilka det ålåge att helt och odeladt ägna sig åt

att anstalterna på ett tillfredsställande sätt fyllde dem förelagda olika

uPPgifter. Om antalet af dessa anstalter inskränktes på sätt styrelsen

för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet föreslagit,

blefve visserligen området för hvarje föreståndares verksamhet betydligt

större än nu är fallet, men då å andra sidan hans tid icke, såsom nu,

toges i anspråk för olika sysselsättningar, som ej hafva något gemensamt

med frökontroll, kan man vara förvissad om, att det arbete, som

i här ifrågavarande hänseende komme att af honom utföras inom detta

mera vidsträckta område, skulle blifva af helt annan art och beskaffenhet

än det, som nu i regel utföres inom de hittillsvarande anstalternas ofta

ganska inskränkta verksamhetsområden. Det synes mig vidare antagligt,

att dessa nya anstalters föreståndare, förutom i de vid anstalterna

anställda tjänstemännen, äfven i de olika länens jordbrukskonsulenter

skulle kunna påräkna bistånd och stöd i detta sitt arbete. Såväl dessa

senare som föreståndarna själfva skola säkerligen hvar och en på sitt

håll verka för att komma i lifligt samarbete med hvarandra.

Landtbruksstyrelsen har såsom stöd för sitt antagande, att det antal

prof, som inlämnas till undersökning under år sådana som 1903. ej

kunna medhinnas vid ett fåtal anstalter, åberopat antalet prof. som

vid utlandets bäst utrustade anstalter i genomsnitt för år varit föremål

för undersökning. Denna jämförelse synes emellertid icke kunna tillmätas

den betydelse, landtbruksstyrelsen tillägger densamma. Att ett

afsevärdt större antal undersökningar bör medhinnas vid en väl utrustad

anstalt än det, som blifvit utfördt vid dessa utländska anstalter, torde

icke vara tvifvel underkastadt.

Jag tillåter mig i detta sammanhang äfven framhålla, att de

under årens lopp vid olika tillfällen anförda olägenheterna af det sätt.

hvarpå frökontrollen för närvarande är organiserad, med hvarje år

blifva allt mera kännbara, i det att det år från år allt lifligare intresset för

s. 349 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o JO.

349

produktion och användning af godt utsäde af inhemskt ursprung ställer

allt större kraf på de män, som på detta område skola vara ett stöd

åt och verka ledande bland landets jordbrukare. Den å vissa håll

uttalade farhågan, att man, då man genom eu väsentlig inskränkning

i antalet anstalter vill söka undanröja dessa olägenheter, skulle

beröfva landtmännen tillfälle att i samma utsträckning som hittills

anlita frökontrollanstalterna, förlorar emellertid samtidigt allt mera i

betydelse, i det att kommunikationsväsendets oafbrutna utveckling mer

och mer underlättar anordnandet af insamling ute i orterna genom af

hushållningssällskapet utsedda personer af fröprof till kontroll.

Landtbruksstyrelsens förslag att, med bibehållande af hittillsvarande

frökontrollanstalter, uteslutande med statsmedel upprätta och underhålla

en fullständig frökontrollanstalt i Stockholm, med ett högre

och allmännare ändamål än de lokala anstalternas och med särskild

uppgift att fälla afgörande utslag i de fall, då olika undersökningsresultat

erhållits vid dessa senare, finner jag mig på grund af de utaf

styrelsen för centralanstalten anförda skäl icke kunna biträda. Om

så stort behof af en anstalt med af landtbruksstyrelsen angifven uppgift

verkligen föreligger, att staten för dess upprättande och underhåll bör

ikläda sig afsevärda kostnader, synes det mig, att man i denna omständighet

har ett ytterligare bevis på att en förändring i det sätt, hvarpå

frökontrollen för närvarande är anordnad i vårt land, med det snaraste

bör äga rum.

Det af styrelsen för centralanstalten i dess af mig i det föregående

anförda utlåtande framlagda förslaget, att staten, i stället för att såsom

nu med otillräckliga anslag understödja ett flertal små mer eller mindre

ofullständigt utrustade frökontrollanstalter, skulle vidtaga åtgärder för

upprättande af fyra under sakkunnig ledning ställda, i ekonomiskt

hänseende väl utrustade anstalter, synes mig på ett tillfredsställande

sätt kunna fylla de fordringar, som ställas på frökontrollen, och på

samma gång verksamt bidraga till att öka intresset för odling och

användning af godt inhemskt utsäde af olika slag. Mot de för dessa

anstalter föreslagna platserna har jag — under förutsättning att vederbörande

hushållningssällskap eller landsting för ändamålet lämna de

bidrag, jag, på sätt jag strax skall angifva, ansett böra utgå från

orterna — ej annat att erinra, än att det synes mig böra öfverlämnas

åt ortens anslagsbeviljande korporationer att afgöra, om den för de

södra landsdelarna afsedda anstalten bör förläggas till Malmö eller

Lund. Då sedan många år tillbaka i sistnämnda stad finnes en af vårt

s. 350 Kontrollera mot PDF

350

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

lands mest anlitade frökontrollanstalter, låter det sig lätt tänka, att

dess bibehållande därstädes kan från olika synpunkter befinnas fördelaktigt,

i all synnerhet som detta med nuvarande goda förbindelser

mellan ifrågavarande båda städer ej bör kunna medföra några olägenheter.

Då det särskildt i styrelsens för centralanstalten utlåtande blifvit framhållet,

att det sätt, hvarpå de kemiska stationerna kommit i åtnjutande

af statsunderstöd, syntes böra tillämpas äfven i fråga om frökontrollanstalterna,

tillåter jag mig påminna om, att det till en hvar af de åtta med

statsmedel understödda kemiska stationerna i Kalmar, Halmstad, Skara,

Örebro, Västerås, Jönköping, Härnösand och Visby utgående statsbidraget

blifvit till sitt belopp af Riksdagen bestämdt, hvadan alltså någon årlig fördelning

af anslaget — såsom till frökontrollanstalterna — icke äger

ruin och någon förändring i storleken af det till hvarje anstalt utgående

årsbidraget icke torde kunna utan Riksdagens medgifvande företagas.

Detta har bland annat haft till följd, att de kemiska stationerna

kommit att intaga en väsentligt tryggare och fastare ställning än fallet

är med frökontrollanstalterna. Såsom villkor för statsanslagets åtnjutande

är föreskrifvet, att vederbörande hushållningssällskap eller

landsting, hvart för sig eller i förening, skall hafva förbundit sig att

upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jämte bostad och

hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till dessa

och laboratorietjänaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets

underhåll samt till inköp af inventarier och böcker för stationens

behof.

Äfven mig synes den anordning, som sålunda tillämpas i fråga

om de kemiska stationerna, väl lämpa sig jämväl för de föreslagna

frökontrollanstalterna.

I likhet med styrelsen för centralanstalten finner jag, att det för

utrustning af hvar och en af de fyra anstalterna erforderliga statsanslaget

bör kunna begränsas till 3,000 kronor, förutsatt att såsom villkor

för anslagets åtnjutande föreskrifves, att apparater och andra inventarier,

Indika finnas vid de anstalter, som skulle komma att på föreslaget

sätt utvidgas och understödjas med statsmedel, öfverlämnas till

de nya anstalterna. Det statsanslag, som för detta ändamål för en

gäng skulle erfordras, uppgår alltså till 12,000 kronor.

Årsutgifterna för anstalterna i Stockholm, Örebro och Malmö,

eventuellt Lund, hafva af styrelsen för centralanstalten beräknats till

s. 351 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10. 351

13,500 kronor, hvilket belopp i det närmaste öfverensstämmer med de

af landtbruksstyrelsen beräknade årskostnaderna för den af nämnda

styrelse föreslagna anstalten i Stockholm. Skillnaden, 500 kronor,

har uppkommit genom att styrelsen för centralanstalten för tjänstemännens

resor inom frökontrollanstaltens verksamhetsområde upptagit

en särskild post å nämnda belopp. Mot deuna styrelsens för centralanstaltens

förslagsberäkning af utgifterna synes mig någon anmärkning

icke kunna göras. Till täckande af dessa årsutgifter har styrelsen

för centralanstalten beräknat statsanslag å 6,000 kronor till hvar

och en af anstalterna samt anslag från de hushållningssällskap och

landsting, som tillhöra respektive anstalters verksamhetsområde, till

ett belopp af sammanlagdt 3,500 kronor. Återstoden, 4.000 kronor,

skulfe komma att bestridas med inflytande analys- och plomberingsafgifter.

Då dessa afgifter, såsom af landtbruksstyrelsens framställning

den 22 november 1906 framgår, vid de nuvarande anstalterna i Lund

och Örebro åren 1904 och 1905 samt vid anstalten i Stockholm 1904

icke oväsentligt öfverstigit sistnämnda belopp, synes mig en årsinkomst

från nämnda afgifter af åtminstone 5,000 kronor kunna påräknas

vid hvar och en af de nya anstalterna. Till sistnämnda belopp har

ock landtbruksstyrelsen beräknat inkomsten af analysafgifterna vid

den af styrelsen föreslagna Stockholmsanstalten. Under sådana förhållanden

synes mig statsbidraget kunna nedsättas till 5,500 kronor och

det belopp, som från orten måste tillskjutas för statsbidragets åtnjutande,

kunna begränsas till 3,000 kronor. Ett nedbringande särskildt

af ortsbidraget till minsta möjliga belopp finner jag önskvärd! icke

endast på grund af de svårigheter hushållningssällskapen för närvarande

hafva att med sina inkomster bestrida kostnaderna för de många

verksamma åtgärder de vidtagit och i ökad utsträckning alltjämt vidtaga

till jordbrukets och dess binäringars främjande, utan ock därför

att den föreslagna inskränkningen i antalet frökontrollanstalter påkallar

åtgärder för insamlande af prof till kontroll, hvilka åtgärder, äfven

de, komma att förorsaka sällskapen kostnader.

Till anstalten i Luleå har styrelsen för centralanstalten beräknat

ett statsanslag af 3,000 kronor och ett anslag från orten af 2,000 kronor.

I de här föreslagna beloppen anser jag mig icke kunna vidtaga

någon förändring, då de utgifter, som med dem skola bestridas, synas

mig väl afvägda och då analys- och plomberingsafgifter vid denna anstalt

icke torde kunna påräknas till högre belopp än som erfordras för

driftomkostnadernas bestridande.

s. 352 Kontrollera mot PDF

352

Statsutskottets Utlåtande- N:o 10.

i/olion.

Det till samtliga de fyra föreslagna frökontrollanstalterna erforderliga

statsanslaget skulle alltså komma att för år uppgå till 19,500

kronor, hvilken summa med endast 1,500 kronor öfverstiger det belopp,

som af statsmedel skulle erfordras för frökontrollens ordnande

enligt landtbruksstyrelsens senast afgifna förslag.

Mot hvad styrelsen för centralanstalten föreslagit i fråga om

särskilda styrelser för de föreslagna anstalterna, tillsättande af föreståndare

och assistenter samt taxor för analyser och plombering har

jag icke något att erinra.»

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet

till behandling förehaft en inom Första Kammaren af herr K. Åkerberg

väckt motion (n:o 13), däruti föreslagits, att Riksdagen, med afslag på

den af Kungl. Maj:t gjorda framställningen rörande frökontrollens ordnande,

måtte anvisa

dels på extra stat för 1909 till Kungl. Maj:ts förfogande ett

anslag af 10,000 kronor för att på hittills varande sätt utgå till

understöd åt af hushållningssällskapen inrättade frökontrollanstalter;

dels i enlighet med det af landtbruksstyrelsen uppgjorda förslaget,

för hvilket redogjordes i Kungl. Maj:ts statsverksproposition, där föreslagna

belopp till en under landtbruksstyrelsen enligt nämnda förslag

inrättad normalfrökontrollanstalt i Stockholm.

Till stöd för denna framställning har motionären anfört följande.

»I Kungl. Maj:ts statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde

hufvudtiteln med hänsyn till ordnandet af den svenska frökontrollen,

med frångående af det af kungl. landtbruksstyrelsen år 1906 uppgjorda

förslaget, i enlighet med ett af styrelsen för centralanstalten för jordbruksförsök

afgifvet yttrande, föreslagit, att det hittills för frökontroll

utgående anslaget af 10,000 kronor icke under förutvarande form skulle

för framtiden utgå, och att under förutsättning, att alla de nuvarande

af hushållningssällskapen inrättade frökontrollanstalterna därmed skulle

upphöra med sin verksamhet, i stället Riksdagen skulle anvisa medel

till upprätthållande af endast 4 frökontrollanstalter inom landet, nämligen

i Stockholm, Malmö, Örebro och Luleå, allt på vissa i propositionen

föreslagna villkor.

Undertecknad anser emellertid icke, att detta sätt att lösa frökontrollfrågan

vore lyckligt valdt, utan tvärtom att, om frågan finge

denna lösning, det skulle lända landets jordbruk och särskildt fröodlingen

till oberäknelig skada. Det har visat sig här i Sverige (liksom

i utlandet), sedan frökontrollanstalter inrättades i början inom ett

fåtal län, att det dåliga och förfalskade utsädesfröet alltid sökte sig

s. 353 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

353

till de trakter, där frökontroll inom orten icke var anordnad, på grund

hvaraf allt flera hushållningssällskap småningom funno sig föranlåtna

att inrätta frökontroll inom resp. orter, de 10 första åren utan allt

bidrag från statens sida.

Det har allt fortfarande visat sig, att en sådan anstalt verkar

kraftigast inom det län, där den är belägen och där jordbrukaren kan

komma mera i direkt personlig beröring med anstaltens föreståndare,

och betydligt mindre i mån af afståndet från anstalten, utan att de

nuvarande »göda kommunikationerna» i någon vidsträcktare mån inverkat

i detta hänseende.

De fröhandlare, och de torde vara icke få, som vilja föra underhaltigt

utsäde i marknaden, hafva detta ganska klart för sig och de

inrätta sina agenturer och sin handel därefter till stort förfång för

jordbrukaren och för den redliga fröhandeln.

Samma resultat torde man hafva kommit till i utlandet i stort

sedt, då man där, med få undantag, t. ex. i Tyskland, inrättat en

mängd frökontrollanstalter för de olika orternas behof, de flesta i

förening- med andra institutioner.

Sedan nu Riksdagen anvisat medel till befrämjande af den inhemska

fröodlingen, skulle antagligen äfven denna lida stort afbräck,

om frökontrollen ordnades med endast 4 anstalter inom landet. Särskildt

gäller detta de mindre jordbrukarna, som ju antagas skola deltaga i

fröodlingsarbetet.

För att få en i riktiga spår ledd fröodling i gång, torde icke

någon afsevärd hjälp i de flesta fall kunna erhållas från ett fåtal

anstalter, belägna oftast på långa afstånd, då dessa anstalters tjänstemän

antagligen, förutsatt att prof från andra orter insändas, hvilket

dock torde vara tvifvelaktigt, i allmänhet skulle få föga tid öfrig att

ordna och följa fröodlingsarbetet inom så stora områden, som här afses.

Man tanke sig blott en sådan kontrollsäsong som år 1903, då

landets jordbrukare antagligen skulle förlorat många miljoner kronor,

om ej de inom olika orter inrättade frökontrollanstalterna kunnat

räcka dem en hjälpsam hand; hur skulle endast 4 anstalter i rätt tid

kunnat undersöka de omkring 60,000 prof af utsäde, som då insändes,

och icke kan man antaga, att föreståndaren då kunnat åtaga sig arbete

i annan riktning, af hvad slag det vara må.

Därjämte må påpekas, att det ansvarsfulla arbete, som åligger de

svenska frökontrollanstalterna, men icke tillkommer utlandets, nämligen

plomberingen, med svårighet skulle kunna genomföras till fyllest af endast

4 kontrollanter.

Bih. till Biksd. Prof. 1908. i Samt. 1 Afd. 10 Höft.

45

s. 354 Kontrollera mot PDF

354

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Slutligen vill jag framhålla såsom min åsikt, att de olika sällskapen,

liksom de anordnade frökontroll de första 10 åren utan statsbidrag,

de fortfarande skola bibehålla sina anstalter; de jämförelsevis

låga beloppen, som utgå af statsmedel till de flesta anstalterna, torde

därvid icke spela någon synnerligen stor roll, då det gäller att inom

de olika orterna skydda sig mot den mängd underhaltigt utsäde, som

1 annat fall antagligen skulle öfversvämma orten, i händelse anstalten

skulle indragas.

Ej heller torde det vara afgjordt, att de sällskap, inom hvilkas

områden de föreslagna 4 anstalterna skulle förläggas, blifva villiga att

2 å 3-dubbla sina nuvarande anslag, om ej anslag kunna påräknas

från annan ort, hvilket ju är ganska tvifvelaktigt.»

Det af landtbruksstyrelsen i detta ämne framlagda, af motionären

åberopade förslag återfinnes i ofvannämnda statsverksprotokoll öfver

jordbruksärenden å sid. 299 och innehåller följande hemställan,

att Riksdagen måtte till anordnande af eu statens frökontrollanstalt

i Stockholm anvisa ej mindre för en gång ett anslag af 5,400

kronor än äfven till aflöning åt en föreståndare för samma anstalt

5,000 kronor, däraf 3,500 kronor såsom lön och 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar,

till aflöning åt en assistent vid anstalten 2,000

kronor samt för anstaltens underhåll och drift 1,000 kronor för år

och i sammanhang därmed medgifva, att föreståndarens aflöning efter

innehafvarens af beställningen väl vitsordade tjänstgöring under en tid

af 5 år, räknadt från och med året näst efter det han blifvit antagen,

finge höjas med 500 kronor och efter ytterligare 5 års enahanda tjänstgöring

ånyo höjas med 500 kronor, med rätt för föreståndaren att

åtnjuta pension å allmänna indragningsstaten enligt vanliga grunder,

hvarjämte beträffande villkoren för åtnjutande af de föreståndarebefattningen

åtföljande löneförmåner i öfrigt skulle gälla, att de med befattningen

förenade tjänstgöringspenningar finge uppbäras endast för den

tid, befattningens innehafvare verkligen tjänstgjort, men skulle för den

tid, han varit från tjänstgöring befriad, utgå till den, som tjänsten

förrättat: och att, därest föreståndaren af sjukdom hindrats att sin

tjänstgöring förrätta, han skulle äga uppbära hela lönen, men att,

om han eljest undfinge ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda

angelägenheter eller särskilda uppdrag, han kunde förpliktas att under

ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen,

som för tjänstens förrättande eller eljest pröfvades skäligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Då erfarenheten ådagalagt, att frökontrollanstaltcrnas verksamhet

i allmänhet är inskränkt till deras närmaste omgifning och att det

underhaltiga utsädet med framgång söker sig marknad inom de från

anstalterna mera aflägset belägna delarna af deras distrikt, synes det

utskottet icke vara tillrådligt att minska antalet kontrollanstalter och

sålunda ställa än större fordringar på deras förmåga att nå aflägset

boende jordbrukare. Det torde vara sa mycket mindre lämpligt att

på föreslaget sätt äfventyra frökontrollanstaltcrnas förmåga att fylla,

sin uppgift, som just i närvarande tid allt större kraf ställas pa

dem i samband med den statsunderstödda verksamheten såväl för höjande

af det mindre jordbruket som ock för befordrandet af den inhemska

klöfver- och gräsfröodlingen. Härtill kommer ytterligare, att det synes

tvifvelaktigt, huruvida ett antal af endast fyra kontrollanstalter skulle

vara tillräckligt för hela landet, särskildt vid högt stegrad efterfrågan

efter kontrollundersökningar.

Beträffande de nuvarande frökontrollanstalterna, har utskottet

särskildt velat framhålla, att de, på sätt landtbruksstyrelsen anfört,

äro i tillfälle att lämna den mindre jordbrukaren en välbehöflig ledning

vid val af utsäde, hvarjämte icke bör förbises, att de numera bildade

fröodlingsföreningarna kunna för sin utveckling vinna stöd af inom

orterna belägna frökontrollanstalter.

Om sålunda, enligt utskottets mening, den nuvarande anordningen

med ett relativt stort antal frökontrollanstalter, spridda öfver

hela landet, är väl ägnad att göra förmånen af frökontroll lätt tillgänglig

för så många som möjligt, anser utskottet likväl icke att dessa

kontrollanstalter äro i stånd att tillfredsställa alla de kraf, som kunna

ställas på en sådan anstalt. Det ligger nämligen i sakens natur, att,

då ett stort antal anstalter upprätthålles, brister måste förefinnas i

deras utrustning, såväl i fråga om personalens utbildning som beträffande

instrumentens beskaffenhet. Dessa brister skulle emellertid blifva

i det hela af hjälpta, om en central frökontrollanstalt upprättades, hvars

personal vore för sin uppgift fullt vetenskapligt utbildad och uteslutande

ägnade sig åt densamma samt hade till sitt förfogande de yppersta

hjälpmedel.

Utskottet ansluter sig sålunda till motionärens uppfattning om

önskvärdheten af att en sådan anstalt blefve upprättad; men föreställer

sig utskottet, att denna anstalt lämpligen skulle kunna anordnas i

samband med den redan befintliga centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet, hvarigenom kostnaden för densammas inrättande

och fungerande skulle kunna i väsentlig mån nedbringas under hvad

Utskottets

yttrande.

s. 356 Kontrollera mot PDF

356

Statsutskottets Utlåtande JV;o 10.

motionaren i.likhet med landtbruksstyrelsen ifrågasatt. Då emellertid

f - d®tta afs®ende lcke föreligger, kan utskottet icke framlägga

något bestämdt förslag i ämnet, utan vill föreslå Riksdagen att hos

ungl. Maj:t gorå framställning om åvägabringande af sådan utredning

förhanf[ed™laggande Rlksdagen af det förslag> utredningen må kunna

Utskottet hemställer alltså,

a) att Riksdagen, med afslag å Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och med bifall till herr

Åkerbergs motion i denna del, må för år 1909 på

extra stat till Kungl. Maj:ts förfogande anvisa ett

anslag af 10,000 kronor, för att på hittills brukligt

satt utgå till understöd åt af hushållningssällskapen

inrättade frökontrollanstalter; samt

b) att Riksdagen, i anledning af hvad herr Åkerberg

i sin ofvannämnda motion i öfrigt föreslagit, må

i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungi. Maj:t

täck es efter verkställd utredning taga i öfvervägande

huruvida icke en central frökontrollanstalt må i samband

med centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

inrättas och därefter till Riksdagen inkomma

med det förslag, hvartill förhållandena må

föranleda.

man aet med anslaget afsedda syfte kunnat ernås har sålunda ännu

icke kunnat vmnas; men utskottet håller före, att detta anslag kommer

att landa till verkligt gagn för jordbruket, och hemställer alltså,

att Riksdagen må till åtgärder för befordrande

af den inhemska klöfver- och gräsfröodlingen på extra

stat för år 1909 anvisa ett belopp af 15,000 kronor.

Åtgärder Jor

befordrande

af den

. ?f:0) K™igl. Majrt har föreslagit, att Riksdagen må till åtgärder

för befordrande af den inhemska klöfver- och gräsfröodlingen på extra

klöfver- och

K/trt/, Stat för är 1909 anvisa ett bel°PP af 15,000 kronor.

s. 357 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

357

33:o) Kungl. Maj t liar föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till

uppehållande af Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga verksamhet

på extra stat för år 100!) anvisa ett anslag af 25,000 kronor.

Beträffande denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande.

»Såsom bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings praktiskt

vetenskapliga verksamhet har Riksdagen på extra stat för hvarje år

från och med år 1905 anvisat ett anslag af 25.000 kronor, hvilket

utgått under villkor, som Kungl. Maj:t bestämt. Tillika har, i öfverensstämmelse

med hvad Riksdagen år 1904 förutsatte, Kungl. Maj:t

årligen anvisat till föreningen ytterligare 15,000 kronor, hviika medel

utgått från anslaget till befrämjande i allmänhet af jordbruk och

landtmannanäringar.

I en till Kungl. Maj:t ställd, af landtbruksstyrelsen med underdånigt

utlåtande den 23 oktober 1907 öfverlämnad skrift har nu

nämnda förening gjort framställning om erhållande jämväl för år

1909 af ett anslag å 25,000 kronor. Till stöd härför har föreningen

anfört, att af berättelsen öfver föreningens verksamhet under år 1906

framginge, hurusom förädlingen af gräs, klöfver och potatis, för hvars

fortsatta bedrifvande ett förnyande af Riksdagens anslag nu ifrågasattes,

befunne sig i god utveckling samt lofvade att inom snar framtid gifva

praktiska resultat. Det vore tydligt, att detta arbete med foderväxter

och potatis, som på de senare åren upptagits på föreningens program,

hade en oerhörd betydelse för landthushållningen och att föreningen

därför fortfarande vore i stort behof af de anslag, som tidigare beviljats,

om hennes verksamhet på dessa områden skulle kunna utveckla sig

och gifva de resultat, som den borde och af hviika den äfven vore

mäktig. Hvad beträffade de äldre arbetsgrenarna, tarfvade de alltjämt

lika stor omsorg och lika stort arbete som förut, och särskildt läge

det i sakens natur, att det måste ställas större kraf på de jämförande

försöken, ju längre arbetet med ett visst växtslags förädling fortskridit.

Den omorganisation, som af Kungl. Maj:t fastställts med afseende

på öfvertagandet af de från föreningen utgående nya sorterna och

stammarna, hade nu redan trädt i kraft, så till vida som det gamla

sambandet mellan föreningen och allmänna svenska utsädesaktiebolaget

vore upphäfdt redan från och med den 1 januari 1907, samt inbjudning

till täfling utfärdats i enlighet med de nya föreskrifterna och de

af vederbörande kommission fastställda villkoren. Sedan dessutom Kungl.

Maj:t täckts tillsätta en medlem i föreningens mindre styrelse, hvilken

medlem äfven vore ordförande i den kommission, som komme att

Sveriges

utsädes/''ältning.

[33.]

s. 358 Kontrollera mot PDF

358

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Utskottets

yttrande.

pröfva de till föreningen angifna anbuden ä de nya stammarnas och

sorternas öfvertagande, borde denna gren af föreningens organisation

få anses vara ordnad i öfverensstämmelse med de af 1906 års Riksdag

uttalade synpunkterna.

Landtbruksstyrelsen har öfverlämnat styrkt afskrift af protokollet

vid sammanträde med omförmälda kommission den 11 juni 1907, utvisande,

att kommissionen då fastställt bestämmelser för täfling beträffande

öfvertagandet af de från föreningen utgående nya sorter och

stammar. Därjämte har styrelsen tillstyrkt föreningens nu ifrågavarande

begäran om statsanslag för år 1909.»

Med hänsyn till hvad sålunda anförts och då departementschefen

funne det ådagalagdt, af t föreningen äfven för år 1909 vore i behof

af statsanslag till oförändradt belopp, hemställde departementschefen

om aflåtande af ifrågavarande framställning.

Stora svårigheter hafva allt ifrån allmänna svenska utsädesföreningens

första verksamhetsår yppat sig att under fullt betryggande

kontroll erhålla de genom föreningen frambragta förädlade utsädessfammarne

förökade och bland landets jordbrukare spridda. Detta viktiga

arbete uppdrogs till en början åt enskild person; men då åtskilliga

olägenheter därmed voro förenade, beslöts vid ett föreningens styrelsesammanträde

att söka för ifrågavarande ändamål bilda ett bolag, hvilket

skulle förbinda sig att på det insatta kapitalet blott beräkna skälig

ränta och till föreningen öfverlämna all därutöfver på bolagets rörelse

uppkommande vinst. Bolaget kom till stånd under benämning allmänna

svenska utsädesaktiebolaget. De förväntningar, man haft skäl att ställa

på detta bolag, som tillkommit hufvudsakligast för att främja det svenska

jordbruket, hafva blifvit besvikna; och föreningen har i stället för att

af bolagets verksamhet skörda fördelar tillskyndats åtskilliga olägenheter.

Berättigad! klander har ock yppats angående samarbetet mellan

föreningen och bolaget och anmärkningar hafva äfven flera gånger vid

behandling af frågan om anslag till föreningen inom Riksdagen framställts.

Med anledning däraf meddelade Kungl. Maj:t förlidet år i den

till Riksdagen aflåtna propositionen rörande anslag under nionde hufvudtiteln,

att Kungl. Maj:t bestämt, att för tillgodonjutande af statsanslag

till utsädesföreningen skulle tills vidare gälla åtskilliga i propositionen

intagna villkor och bestämmelser i syfte att öfverlåtelse af de från föreningen

utgående stammarna icke finge ske annorledes än efter fri och

öppen täflan. Riksdagen uttalade vid beviljande af anslag till föreningen,

att Riksdagen ej kunnat unga att finna, att ett med statsanslagets

s. 359 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

359

rätta bruk oförenligt samband ägt rum mellan Sveriges utsädesförening

och allmänna svenska utsädesaktiebolaget och att detta samband medfört

afsevärda missförhållanden, men att Riksdagen hyste förhoppning

om att de af Kungl. Magt då fastställda bestämmelserna skulle för

framtiden fullt upphäfva dessa missförhållanden.

I innevarande års proposition har Kungl. Maj:t visserligen upplyst,

att sambandet mellan Sveriges utsädesförening och allmänna svenska

utsädesaktiebolaget från och med den 1 januari 1907 blifvit upphäfdt samt

att inbjudning till täflan utfärdats i enlighet med de föreskrifter, som

delgåfvos förlidet års Riksdag, men utskottet har sig numera bekant,

att denna täflan så utfallit, att blott ett anbud, nämligen från allmänna

svenska utsädesaktiebolaget ingifvits, och detta under sådana förhållanden,

att det ej af den profvande kommissionen kunnat antagas. De förhoppningar,

som förlidet års Riksdag uttalade, hafva således ej förverkligats,

utan den svårlösta frågan om förökandet af de från föreniugen utgående

stammarne befinner sig fortfarande på samma ståndpunkt som förut.

Denna omständighet torde emellertid ej böra utgöra hinder för

Riksdagen att bevilja anslag till föreningens viktiga, för landets jordbruk

betydelsefulla verksamhet, men Riksdagen vill ock uttala den förvissningen,

att Kungl. Magt ej kommer att godkänna någon uppgörelse

om öfvertagande af utsädesstammarne från föreningen för längre tid än

ett år utan kommer att för nästa års Riksdag, för den händelse statsanslag

fortfarande anses'' böra för uppehållande af föreningens verksamhet

äskas, framlägga till pröfning efter förnyade utredningar uppgjordt

förslag om öfvertagande af föreningens utsädesstammar under

sådana garantier, att såväl föreningens som den jordbrukande allmänhetens

intressen varda på ett fullt betryggande sätt tillgodosedda.

Under uttalande häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, såsom bidrag till uppehållande

af Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga verksamhet,

på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag

af 25,000 kronor.

34:o) Vidare och i öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts därom

gjorda framställning hemställer utskottet,

att Riksdagen må till utbildande af en elev i

boskapsskötsel och mejerihushållning på extra stat för år

1909 anvisa 1,000 kronor.

Elev i boskapsskötsel

och

mejerihushållning.

[34.]

s. 360 Kontrollera mot PDF

360

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Anställande

af torfingenjörer

och torf

assistenter.

[35.]

35:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anställande

; af en förste och en andre torfingenjör samt tre torfassistenter på extra

stat för år 1909 anvisa ett anslag af 25,000 kronor.

Rörande detta förslag innehåller statsrådsprotokollet följande uttalande

af departementschefen.

»Sedan under en följd af år anslag utgått för anställande af en

torfingenjör och en torfassistent, beviljade med bifall till Kungl. Maj:ts

i ämnet gjorda framställning Riksdagen år 1904, för anställande af

en förste och en andre torfingenjör samt två torfassistenter, på extra

stat för år 1905 ett anslag af 25,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att, för anställande från och med den 1 maj 1904 af en andre

torfingenjör och ytterligare en torfassistent, låta utaf nämnda belopp

förskottsvis under samma år af tillgängliga medel utanordna 6,000

kronor.

Den 25 november 1904 behagade Kungl. Maj:t fastställa reglemente

för statens torfingenjörer.

För år 1906 utgick samma anslag som det för år 1905 beräknade,

19,000 kronor, men för år 1907 anvisade Riksdagen, sedan det visat

sig, att med det för förste torfingenjören dittills beräknade arfvode

någon med erforderlig kompetens utrustad person icke kunnat erhållas

för nämnda befattning, med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda

framställning, för anställande af förutnämnda antal torftjänstemän ett

extra anslag af 21,000 kronor.

Då med hänsyn till de många ansökningarna om torftekniska

undersökningar det syntes vara af behofvet påkalladt, ej mindre att

för år 1908 förutnämnda antal torftjänstemän kunde anställas, än

äfven att medel bereddes för anställande från och med den 1 juli 1907

af en tredje torfassistent, har Riksdagen, med bifall till Kungl. Majrts

i ämnet gjorda framställning, för anställande af en förste och en andre

torfingenjör samt tre torfassistenter, på extra stat för år 1908 anvisat

ett anslag af 27,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att, för anställande

från och med den 1 juli 1907 af en tredje torfassistent,

låta utaf nämnda belopp förskottsvis under samma år af tillgängliga

medel utanordna 2,000 kronor.

Den 17 maj 1907 har Kungl. Maj:t meddelat beslut rörande

anställande af torfingenjörer och torfassistenter för år 1908.

Enligt nämnda beslut äga ifrågavarande ingenjörer och assistenter

uppbära i arfvoden, förste torfingenjören 6 000 kronor, andre torfingenjören

3,000 kronor samt en hvar af assistenterna 2,000 kronor.

På samma gång har Kungl. Maj:t bestämt, att ett belopp af 2,000

s. 361 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

361

kronor finge användas till bekostande af en livar af torfingenjörernas

och torfassistenternas resor.

Uti underdånig skrifvelse den 31 oktober 1907 har landtbruksstyrelsen

gjort framställning om beredande af medel för ifrågavarande

ändamål äfven för år 1909.

Landtbruksstyrelsen har därvid meddelat, att från början åt år

1907 en förste och en andre torfingenjör samt två torfassistenter äfvensom

från den 1 juli 1907 ytterligare en torfassistent varit anställda.

Vidkommande behofvet af torftjänstemän för år 1909 har landtbruksstyrelsen

anfört, att erfarenheten väl gifvit vid handen, att sistnämnda

antal torftjänstemän fortfarande erfordrades, för att de på dem

ankommande göromål skulle kunna komma till utförande, men däremot

ännu icke lämnat säker ledning för bedömande af frågan, huruvida

icke dessa tjänstemäns antal borde ytterligare ökas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har landtbruksstyrelsen

i underdånighet hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes till Riksdagen

aflåta proposition, att Riksdagen måtte, för anställande af en förste

och en andre torfingenjör samt tre torfassistenter, på extra stat för år

1909 anvisa ett belopp af 25,000 kronor.»

På grund af hvad departementschefen i detta ärende anfört, hemställer

utskottet,

att Riksdagen må, för anställande af en förste

och en andre torfingenjör samt tre torfassistenter, på extra

stat för år 1909 anvisa ett anslag af 25,000 kronor.

36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att af det utaf 1907 års

Riksdag beviljade anslag å 35,000 kronor till upprätthållande af en

torfskola under åren 1908—1912 på extra stat för år 1909 anvisa ett

belopp af 7,000 kronor.

Härom har departemenschefen till statsrådsprotokollet anfört

följande:

»Nästlidna års Riksdag har på förslag af Kungl. Maj:t till upprätthållande

af en torfskola under åren 1908—1912 beviljat ett anslag

af 35,000 kronor och däraf på extra stat för år 1908 anvisat ett belopp

af 7,000 kronor.

Genom nådigt bref den 20 september 1907 bemyndigade Kungl.

Maj:t landtbruksstyrelsen att med svenska torfindustriföreningen afsluta

Bill. till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Åfd. 10 Höft. 46

Torf skolan

vid Markaryd.

[36.]

s. 362 Kontrollera mot PDF

362

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Åtgärder för

att främja

tillgodogörandet

af

den i landets

torfmossar

befintliga

bränsletillgång.

137.]

kontrakt om upprätthållande under åren 1908—1912 afen torfskola vid

Markaryd i Kronobergs län. Samtidigt utanordnade Kungl. Maj:t till

skolans upprätthållande under nämnda tid förberörda af Riksdagen beviljade

anslag af 35,000 kronor under vissa villkor samt anbefallde

statskontoret att efter ingången af år 1908 till svenska torfindustriföreningen,

på rekvisition, utanordna ej mindre ett belopp af 4,250 kronor

för själfva skolans upprätthållande än äfven ett belopp af 275 kronor för

en hvar af högst 10 frielever, dock först sedan med intyg från landtbruksstyrelsen

blifvit styrkt, att undervisningen vid skolan under året

bedrefves på ett tillfredsställande sätt enligt af landtbruksstyrelsen

fastställd plan, äfvensom huru många frielever vid skolan under året

åtnjöte undervisning.

Nu har landtbruksstyrelsen uti underdånig skrifvelse den 12

november 1907, med förmälan att styrelsen vidtagit förberedande

åtgärder för fullgörande af ofvanberörda nådiga bemyndigande, i

underdånighet hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta

proposition, att Riksdagen måtte af berörda anslag på extra stat

för år 1909 anvisa ett belopp af 7,000 kronor.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må af det utaf 1907 års Riksdag

beviljade anslag å 35,000 kronor, till upprätthållande

af en torfskola under åren 1908—1912 på extra stat

för år 1909 anvisa ett belopp af 7,000 kronor.

37:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att medgifva, att

Kungl. Maj:t må, för vidtagande af sådana åtgärder, som kunde finnas

vara ägnade att främja lösningen af frågan angående lämpligaste sättet

att tillgodogöra den i landets torfmossar befintliga bränsletillgång,

under år 1909 i mån af behof disponera hvad vid utgången afår 1908

icke blifvit användt af de tidigare för samma ändamål å extra stat

beviljade medel.

Till stöd för denna framställning bär departementschefen till

statsrådsprotokollet anfört följande:

»Sedan Riksdagen till Kungl. Maj:ts förfogande för vidtagande af

sådana åtgärder, som kunde finnas vara ägnade att främja lösningen

af frågan angående lämpligaste sättet att tillgodogöra den i landets

torfmossar befintliga bränsletillgång, anvisat på extra stat för år 1902

ett anslag af 100,000 kronor, har Riksdagen till samma ändamål an
-

s. 363 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o JO.

363

slagit dels för år 1905 25,000 kronor och dels för år 1907 20,000

kronor. Vidare har Riksdagen år 1907 medgifvit, att Kungl. Maj:t

finge under år 1908 i mån af behof för ändamålet disponera hvad vid

utgången af år 1907 icke blifvit användt af samma medel.

Nu har landtbruksstyrelsen i underdånig skrifvelse den 12 november

1907 gjort framställning om beredande af medel för ifrågavarande

ändamål äfven för år 1909 och därvid hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte i sådant syfte af Riksdagen äska ett anslag af 10,000

kronor jämte bemyndigande att använda eventuell återstod å äldre

anslag. Landtbruksstyrelsen har tillika öfverlämnat en från statskontorets

utgiftsbyrå meddelad uppgift, utvisande att å äldre anslag till

ifrågavarande ändamål den 11 november 1907 återstode ett odisponeradt

belopp af 34,425 kronor 69 öre. Efter sistnämnda dag har icke något

belopp blifvit för hithörande ändamål anvisadt.»

Då det belopp, som sålunda vore disponibelt för innevarande år,

väsentligt öfverstege summan af de utgifter, som under hvart och ett

af de senaste åren bestridts från detta anslag, ansåg departementschefen

det icke vara nödvändigt att af Riksdagen begära särskildt

anslag för ändamålet för år 1909, utan inskränkte sig till att hemställa

om aflåtande till Riksdagen af här föreliggande framställning.

Utskottet, som finner det vara af största vikt, att torfindustrien utskottets

utvecklas och att landets ofantliga tillgångar af torfbränsle tillgodo- J

göras för fyllande i så vidsträckt mån som möjligt af landets industris

och med ångkraft drifna kommunikationers alltjämt växande behof af

bränsle, får, under uttalande af önskvärdheten däraf att vid statens

järnvägars drift torfbränsle måtte vinna större användning än hittills,

hemställa,

att Kungl. Maj:ts föreliggande förslag må af

Riksdagen bifallas.

38:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att till understöd Svenska mossåt

svenska mosskulturföreningen på extra stat för år 1909 anvisa ett f££™gen

anslag af 20,000 kronor. [38.]

Departementschefen har, under erinran om föregående Riksdagars

beslut angående anslag för nu ifrågavarande ändamål, tillstyrkt aflåtande

af förevarande framställning och därvid tillika uttalat, att, därest densamma

af Riksdagen bifölles, Kungl. Maj:t torde vilja på sätt ock land!-

s. 364 Kontrollera mot PDF

364

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

bruksstyrelsen hemställt, angående villkoren för anslagets åtnjutande meddela

enahanda bestämmelser, som stadgats i fråga om det till föreningen

för innevarande år beviljade anslag, och sålunda, bland annat, föreskrifva,

att ett för statens räkning utsedt ombud, för hvilket kostnaden

skulle bestridas af föreningen, skulle deltaga i revisionen af föreningens

förvaltning, med skyldighet att om revisionen afgifva yttrande till

jordbruksdepartementet, samt att föreningen fortfarande skulle i afseende

å sin verksamhet vara underkastad särskild inspektion från statens

sida, hvilken inspektion framdeles, liksom för innevarande år, borde

tillkomma landtbruksstyrelsen.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, till understöd åt svenska

mosskulturföreningen, på extra stat för år 1909 anvisa

ett anslag af 20,000 kronor.

Åtgärder för

höjande af

det mindre

jordbruket.

[39.]

39:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till

åtgärder för höjandet af d t mindre jordbruket på extra stat för år

1909 anvisa ett anslag af 200,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att låta utaf nämnda belopp förskottsvis under innevarande år af tillgängliga

medel utanordna 20,000 kronor.

Departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet beträffande

detta ärende är af följande lydelse:

»Ett tydligt vittnesbörd om såväl det intresse, hvarmed arbetet

på höjandet af det mindre jordbruket i vårt land för närvarande omfattas,

som den allt större anslutning, detta arbete med hvarje år vinner,

äger man i de växande kraf, som detsamma ställer på statsmakternas

offervillighet. Sedan 1901 års Riksdag på framställning af Kungl. Maj:t

för förstå gången beviljat statsbidrag för ändamålet, hvilket statsbidrag

då uppgick till på extra stat för år 1902 anvisade 25,000 kronor, har

behofvet af höjning i beloppet så starkt gjort sig gällande, att Kungl.

Maj:t funnit sig föranlåten att hos 1906 och 1907 års Riksdagar för

hvart och ett af åren 1907 och 1908 för här ifrågavarande ändamål

begära 100,000 kronor, hvilket belopp äfven blifvit på extra stat för

hvardera af sistnämnda år beviljadt.

Till de åtgärder för höjande af det mindre jordbruket, hvilka

med statsmedel understödjas, beslöt nästlidna års Riksdag, på framställning

af Kungl. Maj:t, att ytterligare lägga dels anskaffandet genom

landtbruksstyrelsens försorg af en modellsamling af undervisningsmateriell,

s. 365 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

365

hvarigenom de småbrukarkurser, till hvilka bidrag från bär ifrågavarande

anslag från och med år 1906 utgått, borde kunna göras än

mera gagneliga, dels ock anordnandet af studieresor äfven för kvinnor,

hvilka i något afseende taga del i det mindre jordbruket och hvad

därmed står i samband. I anslutning till dessa nästlidna års Riksdags

beslut utfärdade Kungl. Maj:t, efter landtbruksstyrelsens hörande, den

4 oktober 1907 förnyadt nådigt reglemente för med statsmedel understödda

åtgärder till ''höjande af det mindre jordbruket samt kungörelse

angående statsanslag till dylika åtgärder.

Förutom af Kungl. Maj:t för ar 1908 för bär nämnda ändamål

äskade medel ställde sistlidna års Riksdag på grund af enskild motion

till Kungl. Maj:ts förfogande på extra stat för år 1908 ett anslag af

50,000 kronor att på de villkor, som Kungl. Maj:t kunde finna erforderliga,

användas till understödjande och premiering af sådana mindre

odlingsföretag, hvilka icke på annat sätt kunde komma i åtnjutande

af statsbidrag. Den 22 november 1907 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse

angående statsbidrag från nämnda anslag, livilket, äfven det, i

sin mån torde komma att underlätta uppnåendet af framgångsrika resultat

vid det nu öfverallt i vårt land så verksamma arbetet för främjandet

af landets mindre jordbruk.

Uti underdånig skrifvelse den 16 december 1907 bär nu landtbruksstyrelsen

bemställt om beredande af medel för här omordade ändamål

jämväl för år 1909. Landtbruksstyrelsen bar därvid till en början

meddelat, att hushållningssällskap med intyg från landtbruksstyrelsen

hos statskontoret styrkt sig hafva inom belopp af för år 1907 beviljade

statsbidrag utgifvit följande summor till nedannämnda ändamål:

till premiering af mindre jordbruk........................................ ki

till bestridande af kostnader för kontrollföreningars

organisation ................................................................................ *

till understöd åt sådana medlemmar af kontrollföreningar,

hvilka äga högst 2 5 kor........................................ »

till anordnande af studieresor för mindre jordbrukare »

till anordnande af undervisning för mindre jordbrukare »

tillhopa kr. 78,532: 26

58,830: —

10,050: —

8,132: 82

13,228: 14

8,301: 30

Härtill komme af Kungl. Maj:t beviljade belopp,

om hvilka landtbruksstyrelsen ännu icke kunnat meddela

intyg, .....................................................................................iiJ11!!

Transport kr.

13,135: —

91,667: 26

s. 366 Kontrollera mot PDF

366

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Transport kr. 91,667: 2 6

Begärda ytterligare bidrag af statsmedel för år

1907 utgjorde.................................................................................. » 16,713:20

hvartill komme kostnader för tryckning af beskrifningar

öfver premierade mindre jordbruk ................................... > 1,881: 25

samt utgifter för anskaffande af räkenskapsböcker för

mindre jordbrukare m. m..................................................... ■» 467:_

Summa kr. 110,728: 11

Häraf framginge, att 1907 års anslag icke varit tillräckligt för

att därmed kunna gälda ens alla sådana utgifter för hushållningssällskap,

hvilka med ifrågavarande anslag afsetts att kunna bestridas

af statsmedel, och då, jämlikt föi’berörda nådiga reglemente och kungörelse

af den 4 oktober 1907, förutom öfriga åtgärder till höjande

af det mindre jordbruket, hvartill statsmedel hittills utgått, från och

med år 1908 tillkomme studieresor för i mindre jordbruk deltagande

kvinnor samt, enligt hvad erfarenheten visat, intresset för ifrågavarande

af staten understödda åtgärder från den jordbrukande allmänhetens

sida alltmera ökats, syntes det landtbruksstyrelsen, att förevarande statsanslag,

som för år 1908 skulle komma att utgå med 100,000 kronor,

borde höjas för såväl sistnämnda år som år 1909 till 120,000 kronor,

till följd hvaraf det anslag, som af sådan anledning borde af Riksdagen

för år 1909 äskas, skulle utgöra 140,000 kronor, med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att af tillgängliga medel för år 1908 förskjuta ett belopp

af 20,000 kronor.

Beträffande det af mig i det föregående omnämnda, af nästlidna

års Riksdag beviljade anslag af 50,000 kronor till understödjande och

premiering af sådana mindre odlingsföretag, hvilka icke på annat sätt

kunde komma i åtnjutande af statsbidrag, har landtbruksstyrelsen framhållit,

att medel äfven för år 1909 borde på oförändrade villkor beredas

för detta ändamål till samma belopp som för år 1908. Det syntes

emellertid styrelsen, att dessa åtgärder från statens sida lämpligen

borde inordnas bland statens åtgärder till höjande af det mindre jordbruket

och medel för desamma sålunda utgå från statsanslaget till

åtgärder i sistberörda syfte, hvilket anslag således af denna anledning

borde höjas utöfver det af landtbruksstyrelsen enligt det föregående

såsom erforderligt beräknade belopp, 140,000 kronor, till 190,000

kronor.

Pa grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har landtbruksstyrelsen

i underdånighet hemställt, att Eders Kungl. Maj:t måtte till näst
-

s. 367 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

367

instundande Riksdag aflåta nådig proposition, att Riksdagen måtte, såsom

bidrag till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med ofvan sagda hufvudgrunder, på extra

stat för år 1909 anvisa och ställa till Eders Kungl. Maj:ts förfogande

ett anslag af 190,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att af

tillgängliga medel under år 1908 för ändamålet förskottsvis utanordna

20,U00 kronor.

Hvad landtbruksstyrelsen här anfört till stöd för sin framställning

om förhöjning i anslaget till hittills med statsmedel understödda

åtgärder för höjandet af det mindre jordbruket finner jag väl befogadt.

De utgifter för ifrågavarande ändamål, som hushållningssällskapen af

egna medel måste bestrida för att komma i åtnjutande af statsbidrag,

äro så stora, att det redan af denna anledning synes mig vara eu oafvislig

fordran, att statsmedel finnas tillgängliga till så stort belopp, att

hvarje hushållningssällskap kan erhålla full ersättning för samtliga af detsamma

gjorda utbetalningar af den beskaffenhet, att de enligt gällande

bestämmelser skola gäldas af statsanslaget. Af den utredning landtbruksstyrelsen

lämnat synes mig framgå, att så icke skulle komma att

under innevarande år blifva fallet, om ej medel för ändamålet utöfver

redan anvisadt belopp, i enlighet med landtbruksstyrelsens förslag, blefve

ställda till Eders Kungl. Maj:ts förfogande.

Ehuru det ännu icke kan föreligga någon visshet om den utsträckning,

hvari det af nästlidna års Riksdag på grund af enskild

motion beviljade anslaget till understödjande och premiering af sådana

mindre odlingsföretag, hvilka icke på annat sätt kunna komma i

åtnjutande af statsbidrag, kan komma att tagas i anspråk, synes likväl

äfven mig samma belopp som för innevarande år böra för detta

ändamål finnas tillgängligt. Att, såsom landtbruksstyrelsen föreslår,

inordna den med detta anslag afsedda premiering bland statens öfriga

åtgärder till höjande af det mindre jordbruket och under sådana förhållanden

låta statsbidrag för densamma utgå från anslaget till åtgärder

i berörda syfte, finner jag välbetänkt.

Med anledning af inom Riksdagen väckta motioner beslöt nästlidna

års Riksdag att till understöd af P. J. Rösiös undervisningsverksamhet

i jordbruk och landtmannanäringar på extra stat för år 1908

anvisa ett belopp af 5,000 kronor, att af Kungl. Maj:t i mån af behof

för ändamålet användas.

Denna undervisningsverksamhet har tvifvelsutan i icke ringa mån

bidragit till att väcka lifligare intresse särskilt för det mindre jord
-

Departe
mentschefen.

s. 368 Kontrollera mot PDF

368

Statsutskottets Utlutande N-''o 10.

VUkoliets

yttrande.

bruket och för höjandet af dess afkastningsförmåga och är sålunda väl

förtjänt af understöd. Sådant kan emellertid för närvarande icke utgå

från det till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket anvisade

anslaget under annan förutsättning, än att hushållningssällskap anvisar

medel till densamma. Det synes mig dock att tillfälle bör beredas

Eders Kungl. Maj:t att fortfarande, på sätt under innevarande år genom

Riksdagens ofvannämnda beshit ägt rum, kunna understödja så beskaffad!,

undervisningsarbete, äfven där nu nämnda förutsättning icke föreligger.

Att, såsom nu, bereda medel till understöd åt endast af viss person

bedrifven undervisning af här ifrågavarande slag finner jag emellertid

icke vara tillfyllest. Lämpligast torde vara och det afsedda ändamålet

lättast kunna ernås, om Eders Kungl. Maj:t kan disponera ett

visst belopp, icke öfverstigande 10,000 kronor, att efter i hvarje särskild!

fall skedd pröfning användas till understödjande af sådan undervisningsverksamhet,

som afser att främja det mindre jordbruket men

icke på annat sätt kan komma i åtnjutande af statsunderstöd.

För fyllandet af samtliga nu angifna behof torde komma att

kräfvas ett belopp af åtminstone 200,000 kronor, därvid emellertid synes

böra iakttagas, att, då förutnämnda förhöjning å 50,000 kronor i kär

ifrågavarande anslag tillkommit för understödjande af vissa närmare

angifna åtgärder till det mindre jordbrukets främjande, vid fördelning

af anslaget gifvetvis i första hand understöd bör intill sistnämnda belopp

utgå till dessa ifrågavarande åtgärder. Endast om under sådana

förhållanden öfverskott skulle uppkomma, skulle alltså någon del af

detta belopp kunna tagas i anspråk till de åtgärder för höjandet af

det mindre jordbruket, för hvilka statsbidrag eljest utgår.»

Såsom i statsrådsprotokollet meddelas är det nu föreslagna anslagsbeloppet

200,000 kronor afsedt att utgå dels med 20,000 kronor

för ökande af innevarande års anslag till bidrag för åtgärder för

höjande af det mindre jordbruket från 100,000 kronor till 120,000

kronor, dels med 120,000 kronor för år 1909 till samma ändamål, dels

med 50,000 kronor till utgående jämväl under år 1909 af samma

anslag, som af 1907 års Riksdag på enskild motionärs förslag beviljades

för understödjande och premiering af mindre odlingsföretag, hvilka

icke på annat sätt kunde komma i åtnjutande af statsbidrag och dels

med 10,000 kronor, till understödjande af sådan undervisningsverksamhet,

som afsåge att främja det mindre jordbruket men icke på annat sätt

kunde komma i åtnjutande af statsunderstöd.

s. 369 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10. 369

Hvad först beträffar det i förevarande anslag ingående belopp

som i allmänhet är afsedt för åtgärder till höjande af det mindre

jordbruket, finner utskottet sig böra förorda hvad Kungl. Maj:t i fråga

om detsamma föreslagit. Enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelas

och i det rörande bidrag från sådana medel af Kungl. Maj:t den 4 oktober

1907 utfärdade reglemente angifves, utgöras de åtgärder, som med

dessa medel understödjas, af dels premiering af mindre jordbruk, dels

bidrag till kontrollföreningar samt dels anordnande af studieresor och

undervisning för i sådant jordbruk deltagande män och kvinnor; och

då intresset för dessa gagnande åtgärder från den jordbrukande allmänhetens

sida alltjämt ökats, synas medel för deras understödjande icke

böra saknas.

Kungörelse angående åtnjutande af understöd från anslaget till

understödjande och premiering af vissa mindre odlingslöretag är utfärdad

den 22 november 1907; och då erfarenhet i detta afseende helt

och hållet saknas, har utskottet icke tilltrott sig att nu förorda afvikelse

från det af nästlidet års Riksdag i detta ämne fattade beslut.

Vidkommande slutligen anslagsbeloppet å 10,000 kronor till understödjande

af ''undervisningsverksamhet, afsedd att främja det mindre

jordbruket, så och då det af nästlidet år till understöd af P. J. Rösiös

verksamhet beviljade belopp, 5,000 kronor, enligt utskottets uppfattning

endast var afsedt att utgöra en honom en gång för alla tilldelad

belöning, anser utskottet, att hänsyn till sistnämnda ändamåls tillgodoseende

ej bör tagas vid bestämmande för nästkommande år af

anslagsbeloppet till ifrågavarande undervisningsverksamhet, utan att det

af Kungl. Maj:t föreslagna beloppet må kunna nedsättas från 10,000

kronor till 5,000 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, såsom bidrag till åtgärder

för höjandet af det mindre jordbruket, på extra stat

för år 1909 anvisa ett anslag af 195,000 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda belopp

förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel

utanordna 20,000 kronor.

40:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till ökadt statsbidrag

till fortgående smörprofningar, att af Kungl. Maj:t i mån af

Bih. titt Biksd. Prof. 1908. 4 Sand. 1 Åfd. 10 Höft. 47

Fortgående

smörprof
ninqar.

[40.]

s. 370 Kontrollera mot PDF

370

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

behof för ändamålet användas, på extra stat för år 1909 anvisa ett

belopp af 10,000 kronor.

Beträffande denna punkt innehåller statsrådsprotokollet följande

yttrande af departementschefen:

»Under en följd af år har Kung!. Maj:t till smörprofningar i

Malmö och Göteborg anvisat statsbidrag från anslaget till befrämjande

i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar, hvilket bidrag under

de senare åren utgått med 15,000 kronor årligen. Såsom ökadt statsbidrag

till dessa smörprofningar har därjämte Riksdagen för hvart och

ett af åren 1906, 1907 och 1908 beviljat å extra stat 10,000 kronor,

hvarjämte för år 1906 beviljades ytterligare 5,000 kronor för täckande

af ett under år 1905 utanordnadt förskott.

Vid föredragning den 6 december 1907 af eu framställning om

anvisande af statsbidrag för detta ändamål för innevarande år fana

Kungl. Maj:t i öfverensstämmelse med landtbruksstyrelsens förslag godt

ställa till styrelsens för smörprofningarna förfogande tillhopa 25,000

kronor, hvaraf 15,000 kronor skulle utgå frän förstnämnda anslag och

10.000 kronor utgjorde det af Riksdagen beviljade särskilda anslaget.

Nu har sistnämnda styrelse i en af landtbruksstyrelsen med

underdånigt utlåtande den 19 november 1907 öfverlämnad underdånig

ansökning hemställt om åtgärders vidtagande, för att statsbidrag måtte

kunna tilldelas smörprofningarna äfven för år 1909. Därvid har åberopats

den för innevarande år uppgjorda inkomst- och utgiftsstat för

ifrågavarande profningar, enligt hvilken icke någon behållning från år

1907 upptagits såsom tillgång och icke heller något öfverskott vid

1908 års slut beräknats uppstå. Statsbidraget har därvid uppförts till

det af Kungl. Maj:t, enligt hvad nyss nämnts, anvisade beloppet af

25.000 kronor. Smörprofningarnas styrelse har vidare anfört, att det

efter all sannolikhet kunde antagas, såväl att anslagen från hushållningssällskapen

icke skulle blifva högre år 1909, som ock att utgifterna

samma år icke skulle blifva lägre, än som sålunda beräknats för år 1908.

och att alltså ett statsbidrag till oförändradt belopp af 25,000 kronor

äfven för år 1909 vore en nödvändig förutsättning för att smörprofningarnas

arbete till gagn för den svenska mejerihandteringen och

särskild! för främjandet af svenskt exportsmörs ställning på utlandets

marknader skulle kunna fortgå i samma omfattning som hittills.

Landtbruksstyrelsen har för egen del tillstyrkt ifrågavarande framställning.

»

Då departementschefen ansåge det af behofvet påkalladt, att tillfälle

bereddes att kunna till smörprofningarnas fortsättande under är

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o JO. 871

] 909 anvisa medel utöfver de 15,000 kronor, hvilka syntes fortfarande

kunna utgå från anslaget till befrämjande i allmänhet af jordbruk

och landtmannanäringar, samt icke funne någon ändring höra ifrågasättas

i det anslagsbelopp, som af Kungl. Maj:t för ifrågavarande

ändamål under senare år äskats och af Riksdagen beviljats, hemställde

departementschefen, att nu föreliggande framställning måtte till Riksdagen

aflåtas.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till beredande åt medel till

ökadt statsbidrag för år 1909 till fortgående smör profningar,

att af Kungl. Maj:t i mån af behof för ändamålet

användas, på extra stat för år 1900 anvisa

ett belopp af 10,000 kronor.

4l:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till an- kJ£jsent .

ställande af en statskonsulent i svinskötsel pa extra stat för år 1909 svinskotsei.

anvisa ett anslag af 7,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att till [41.]

bestridande af kostnader för konsulentens resor under år 1908 låta

utaf nämnda belopp förskottsvis under samma ar af tillgängliga medel

utanordna 1,000 kronor.

Departementschefen har beträffande denna framställning till statsrådsprotokollet

anfört följande.

■ »För hvart och ett af åren 1904—1908 har Riksdagen i enlighet,

med Kungl. Maj:ts förslag beviljat å extra stat ett anslag af 5,000

kronor för anställande af en statskonsulent i svinskötsel. Eu dylik

tjänsteman har också varit verksam från och med förstnämnda år.

Konsulentens aflöning har, i öfverensstämmelse med hvad som i statsrådsprotokollen

öfver jordbruksärenden den 14 januari 1905 och den

18 januari 1906 förordats af dåvarande departementscheferna, för åren

1906 och 1907 utgått med 3,500 kronor såsom arfvode äfvensom reseersättning

eldigt fjärde klassen i resereglemente! intill ett belopp af

1,500 kronor. Enahanda förmåner äro äfven för år 1908 tillförsäkrade

ifrågavarande konsulent.

Uti underdånig'' skrifvelse den 4 oktober 1907 har nu landtbruksstyrelsen

hemställt om beredande af anslag för anställande af en sådan

konsulent jämväl för år 1909. Landtbruksstyrelsen har därvid erinrat,

hurusom med anledning af Kungl. Maj:ts framställning 1905 års Riksdag

bestämt statskonsulenternas i boskapsskötsel och mejerihushållning

aflöningar att utgå med 4,000 kronor åt dem hvardera, däraf 2,500

s. 372 Kontrollera mot PDF

372

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Departements
chefen.

kronor i lön och 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar. Styrelsen har

vidare anfört, att det syntes vara nödvändigt, för att staten skulle

vara försäkrad om att till statskonsulent i svinskötsel fortfarande

erhålla kompetent person, att anslaget till anställande af eu dylik

tjänsteman höjdes, så att hans arfvode kunde utgå med 4,000 kronor

för år. Nu ifrågavarande anslag syntes också behöfva ökas af det skäl.

att det hittills af anslaget årligen bestämda beloppet, 1,500 krön or j

till bekostande af statskonsulentens resor visat sig otillräckligt, i det

att detsamma dels under år 1905 icke räckt till, utan att statskonsulenten,

enligt livad han upplyst, måst af egna medel tillskjuta omkring

400 kronor, dels under år 1900 icke medgifvit utförande af åtskilliga

honom af landtbruksstyrelsen lämnade uppdrag samt dels under år 1907

visat sig så otillräckligt, att statskonsulenten redan vid tiden för aflåtandet

af landtbruksstyrelsens skrifvelse af egna medel tillsatt omkring

500 kronor för bestridande af sina resor och enligt egen beräkning

komme att för ändamålet ytterligare få tillskjuta omkring 500 kronor.

Då det vore af vikt, att såväl rekvirerade förrättningar som landtbruksstyrelsens

uppdrag icke till följd af bristande medel komme att åsidosättas,

ansåge landtbruksstyrelsen, att anslaget till anställande af eu

statskonsulent i svinskötsel borde så höjas, att till bekostande af statskonsulentens

resor måtte beräknas kunna utgå 3,000 kronor för år

och detta redan under år 1908.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har landtbruksstyrelsen

hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen

att för år 1909 till anställande af eu statskonsulent i svinskötsel

anvisa ett anslag af 8,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

till bestridande af kostnader för statskonsulentens resor under år 1908

låta utaf nämnda belopp förskottsvis under samma år af tillgängliga

medel utanordna 1,500 kronor.

Det torde icke kunna förnekas, att under de år, eu statskonsulent

i svinskötsel hittills funnits anställd, intresset för höjandet af denna

näringsgren blifvit utveckladt och stärkt samt arbetet därpå organiseradt

på ett sätt, som lofvar godt för framtiden. Till icke ringa del

torde dessa förhållanden hafva sin grund i den sakkunniga hjälp, som

genom konsulenten stått allmänheten till buds. Att han varit flitigt

anlitad, framgår bland annat af de uppgifter, landtbruksstyrelsen lämnat

om otillräckligheten i det åt honom anvisade reseanslaget. Med, såsom

det är att hoppas, ett alltjämt stegradt intresse torde i ännu högre

opaginerad Kontrollera mot PDF

:37a

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

grad under de kommande area lians verksamhet tagas i anspråk och

resor för honom föranledas. I betraktande af dessa förhållanden

samt den stora betydelse, svinafveln ägor lör vårt land, finner jag

det vara af stor vikt, att åt ifrågavarande konsulent beredas sådana

förmåner, att lian kan med oförminskadt nit och intresse ägna tid

och krafter åt sin uppgift. Jag finner alltså tillräckliga skäl föreligga,

för att, åt honom bör beredas arfvode till det belopp, landtbruksstyrelsen

föreslagit. Det kan därvid äfven förtjäna att tagas i betraktande,

att konsulenten i svinskötsel, om tjänsten kommer att äfven

är 1909 innehafvas af samma person som hittills, då skall hafva

tjänstgjort i fem år. Vore lian fullt likställd med nyssnämnda bägge

konsulenter, skulle han alltså nämnda år kommit i åtnjutande åt

ålderstillägg.

Att konsulenten skall på gi lind af bristande tillgång å reseanslaget

nödgas inställa rekvirerade eller föreskrifna förrättningar, eller, om

han likväl af intresse för sitt kall verkställer dem, själf bestrida resekostnaderna

eller möjligen låta dessa bekostas af rekvirent, ehuru enligt

gällande bestämmelser rekvirenten bort därifrån vara befriad, synes

mig vara särdeles olämpligt. På sätt landtbruksstyrelsen hemställt,

torde således en höjning i reseanslaget böra vidtagas. Denna höjning

synes mig emellertid åtminstone tillsvidare böra inskränkas till 1,000

kronor, för år räknadt. Lika med styrelsen anser jag att höjningen

bör inträda redan från och med innevarande år.»

Genom hvad departementschefen i detta ärende sålunda anfört

finner utskottet vara ådagalagdt, att den af Ivungl. Maj:t föreslagna

höjningen af ifrågavarande till statskonsulenten i svinskötsel utgående

arfvode och reseanslag är, i betraktande af de ökade kraf, som, med

stegringen af intresset för svinafvel, numera ställas pa konsulenten, åt

behofvet påkallad. Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må, till anställande af en siatskonsulent

i svin skötsel, på extra stat för år 1909 anvisa

ett anslag af 7,500 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att till bestridande af kostnader för konsulentens

resor under år 1908 låta utaf nämnda belopp

förskottsvis under samma år af tillgängliga medel

utanordna 1,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 374 Kontrollera mot PDF

374

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Fifveb!s'' ■ 42:0) KuuS1- MaJ:t ha1'' ytterligare föreslagit Riksdagen att till

befrämjande, fjäderfäafvelns befrämjande på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag

f42.] af 20,000 kronor.

Till stöd för detta äskande har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande.

_ »Till fjäderfäafvelns befrämjande har Riksdagen på extra stat för

hvarje år från och med år 1904 anvisat anslag, som utgått för åren

1904—1906 med 5,000 kronor samt för åren 1907 och 1908 med

10,000 kronor om året.

I underdånig skrifvelse den 5 oktober 1907 hemställde landtbruksstyrelsen,

att sistnämnda an slagsbelopp, 10,000 kronor, måtte för ifrågavarande

ändamål äskas af Riksdagen äfven för år 1909.

Emellertid inkommo två underdåniga framställningar om högre anslag

för år 1909 till befordrande af denna näringsgren. Dessa framställningar

remitterades till landtbruksstyrelsen, som i utlåtande däröfver

dnn 20 december 1901, med ändring af sin ofvanberörda hemställan,

tillstyrkte, att, förhöjdt anslag måtte af Riksdagen äskas.

Den ena af berörda framställningar var gjord af Sveriges allmänna

ijäderfäafvelsförening-, som därvid till en början lämnade eu redogörelse

öfver föreningens utveckling och den nuvarande omfattningen af dess

verksamhet, hvarur kan förtjäna anföras, att föreningsmedlemmarnas

antal vid slutet af år 1906 upprätt till 5,200, tillhörande 20 länsföreningar,

att verksamheten förnämligast afsåge upplysningsarbete genom

utgifvande af årsskrift, konsulentverksamhet, fjäderfäskötarskolor, afvelscentra

och utställningar, hvarjämte föreningen arbetade på bildande af

äggförsäljningsföreningar och ordnande af handeln med fjäderfäprodukter,

att under arbetsåret 1905—1906 en mängd rekvisitioner å biträde af

konsulent måst uppskjutas af brist på tid och arbetskrafter samt att

fördenskull tva biträdande konsulenter vant anställda under senaste

arbetsåret, utan att dock behofvet syntes vara fullständigt fylldt. Föreningen

har därefter anfört, bland annat, följande.

Om äfven den verksamhet, föreningen sålunda redan ut öfvad e

med för henne genom statsanslag och medlemsafgifter till buds stående

penningmedel, icke kunde sägas vara obetydlig, trädde ständigt nya

kraf på utvidgningar af denna verksamhet i förgrunden och därmed

ökades behofvet af ekonomiskt stöd.

Främst visade sig detta ifråga om tjänstemännens löner. För de

två biträdande konsulenterna, hvilkas arbete ständigt ökades, hade föreningen

endast 1,500 kronor till förfogande. En ökning af detta anslag

till åtminstone 2,200 kronor vore därför nödig, om föredrags- och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Mb

konsulent verksamheten sktille kunna skötas på ett tillfredsställande sätf.

Eu förste biträdande konsulent skulle härigenom erhålla 1,200 kronor

och en andre biträdande 1,000 kronor. Sekreterarens och tillika skattmästarens

årsarfvode hade hittills utgått mod 1,000 kronor, som utgjort

eu knapp ersättning för allt det arbete, som ålegat honom. Den sekreteraren

åliggande arbetsbördan, hvilken redan förut varit stadd i ständigt

stigande, komrne emellertid genom det intensiva samarbetet med de

länsföreningar, som föreningens nya stadgar afsåge att åstadkomma, att

än ytterligare tillväxa i betydande grad. Föreningen vore ock betänkt

på att skilja nämnda båda befattningar åt. För att få tillgång t ill fullt

lämpliga innehafvare af ifrågavarande poster borde arlvodet höjas för

sekreteraren till 1,200 kronor och för skattmästaren till 600 kronor. En

gifven följd af konsulenternas och öfriga tjänstemäns ökade arbete vore

nödvändigtvis höjandet af anslaget till reseersättningar, då det störa flertalet

rekvirenter icke kunde belastas med några betalningsskyldigheter

af detta slag. För detta ändamål vore säkerligen 3,500 kronor i stället

för nuvarande 2,300 kronor af nöden.

Närmast efter ordnandet på ett tillfredsställande sätt af nu nämnda

förhållanden framträdde frågan om utgifvandet i stället för årsskriften

af en månatligen utkommande tidskrift, som utan särskild afgift skulle

tillställas föreningens alla medlemmar. I än högre grad än årsskriften,

som dock mottagits med mycket gillande, skulle on sådan tidskrift

kraftigt verka för åtknytandet af föreningsbandet mellan länsföreningarna

och allmänna föreningen, höja intresset hos de nuvarande medlemmarna

och nyskapa sådant hos utomstående personer samt lätta

spridandet till fjäderfäodlarna i gemen af alla de meddelanden och upplysningar

angående nya erfarenheter och rön på fjäderfäkulturens område,

som ständigt gjordes, att icke tala om det direkta meningsutbytet

föreningsmedlemmarna emellan. För att på ett tillfredsställande sätt

kunna ordna tidskriftsfrågan ansåges 3,000 kronor behöfliga.

Eu annan synnerligen viktig fråga vore ett. effektivt understödjande

af skolverksamheten. Anstalter hade träffats för beredandet af förstklassig

undervisning uti fjäderfäskötsel i en vid Åtvidaberg upprättad

skola, men det måste äfven vara af vikt att på ett ingripande sätt lätta tillgången

till denna undervisning för dem, som närmast vore i behof af densamma,

nämligen medlemmar af allmoge-och arbetarklassen. Vid Åtvidaberg

erbjödes genom skolans försorg rum och utspisning för mycket rimligt

pris, men ändå måste utgifterna härför, uppgående till flera hundra kronor

om året, blifva mycket hindersamma för mindre bemedlades begagnande

af skolan. Det vore därför af nöden att söka i så stor utsträckning

s. 376 Kontrollera mot PDF

376

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

som möjligt och långt utöfver, livad föreningens nuvarande tillgångar

tilläte, bereda tillgång till stipendier och understöd. Därför syntes

förslagsvis tarfvas 3,000 kronor.

Såsom förut ant.ydts, hade föreningen vidare ansett en för dess

medlemmar högst viktig sak vara ordnandet af handeln med fjäderfäprodukter,

i synnerhet slaktdjur. Såsom denna handel nu bedrefves af

allehanda mindre kvalificerade mellanhänder, gåfve densamma ett för

såväl säljaren som köparen i allmänhet mindre godt utbyte, än som

kunde vara fallet. Såsom bidrag för att råda bot häri erfordrades ett

belopp af 1,000 kronor.

Föreningen borde, samtidigt som den sökte motarbeta opraktiska

eller mindre lämpliga metoder och redskap, äfven finna utvägar att

genom anordnande af täflingar, i skrift eller ritning, åstadkomma lätt

tillgänglig materiell för hänvisningar åt allmänheten beträffande lämpligaste

metoder, hus och redskap. För detta ändamål vore 500 kronor

behöfliga.

Samma summa erfordrades för att genom studieresor gifva föreningens

konsulenter tillfälle till ytterligare utbildning och ökad erfarenhet

samt för anordnande af demonstrations- och föreläsningskurser.

Äfven för anskaffande i behöfliga fall af importerade förstklassiga

afvelsam- åt föreningens afvelscentra erfordrades desslikes 500 kronor.

För sporrandet af allmänhetens intresse, väckande af täflingshåg

samt beredande af tillfälle till själfkritisk jämförelse med andra och

inhämtande af nya erfarenheter vore länsutställningarna af största vikt,

För understödjande af sådana hade föreningen dock hittills till sitt förfogande

haft endast 1,000 kronor, hvadan icke allt, som bort göras, kunnat

komma till stånd. Det vore därför synnerligen önskvärdt, om det

nämnda anslaget skulle kunna höjas till åtminstone 1,500 kronor.

Föreningen har härefter framlagt ett förslag till inkomst- och

utgiftsstat för föreningen för år 1909, upptagande utgifter till sarnmanlagdt

belopp af 23,000 kronor, hvilka afsågos att bestridas dels genom

medlemsafgifter å 3,000 kronor och dels medelst statsanslag å 20,000

kronor. Föreningen har slutligen hemställt om åtgärders vidtagande

för att statsbidrag å sistnämnda belopp måtte beredas.

Den andra af förberörda framställningar gjordes af Malmöhus läns

ijåderfäafvelsförening, som därvid anförde, hurusom fjäderfäskötseln

numera utgjorde eu af småbrukets viktigaste inkomstkällor och att

inom Malmöhus län till följd af det tätt utgrenade nät af äggförsäljningsföreningar,

som därstädes funnes, landet årligen tillförts omkring

en million kronor från utlandet. Dessa föreningars bildande hade visserligen

främjats och deras verksamhet understödts af Malmöhus läns

opaginerad Kontrollera mot PDF

Slutsutslcottetx Utlåtande N:o 10.

:S77

fjäderfäafvelsförening, men denna lmde dock icke kunnat, sa kraftigt

som den önskat, verka för fjäderfäskötselns främjande på grand af

begränsade tillgångar. Särskild^ hade detta varit förhållandet beträffande

de viktiga afvels- och utfodringsspörsmålen, som för närvarande stode

på dagordningen och som kunde lösas endast genom försök och mycket

ingående kontrollundersökningar. För utförande af dessa arbeten erfordrades

betydande anslag, större än hvad länets hushållningssällskap

kunde lämna, och särskildt kräfdes det, att föreningens konsulent sattes

i tillfälle att mera ingående än hittills följa föreningens arbeten, något

som endast vore möjligt genom att honom bereddes ökad aflöning.

Med den hastiga utveckling, hvari fjäderfäskötseln befunne sig, vore de

konsulenter, som anställdes af Sveriges allmänna fjäderfäafvelsförening,

af hvilken Malmöhus läns fjäderfäafvelsförening utgjorde eu länsförening,

icke tillräckliga, hvarför vid sidan af den allmänna föreningens konsulent

de skilda länsföreningarna måste anställa konsulenter, till hvilkas

aflönande bidrag af statsmedel borde lämnas, antingen direkt till de

föreningar, som därom gjorde ansökning, eller indirekt genom Sveriges

allmänna fjäderfäafvelsförening.

Landtbruksstyrelsen bär uti sitt öfver dessa ansökningar afgifna

utlåtande förklarat, att styrelsen, som icke kunde underkänna den stora

vikt och betydelse, föreningsväsendet inom fjäderfäafvelns område för

närvarande ägde, och för öfrigt ansåge sig böra fästa det största afseende

vid den utveckling af och det intresse för fjäderfäafveln, som

på senare tiden såväl härutinnan som eljest inom landet lagts i dagen,

ansåge sig böra frånträda sin föregående underdåniga framställning i

ämnet af den 5 oktober 1907 och för fjäderfäafvelns befrämjande påkalla

större anslags beredande för år 1909 än det, hvarom styrelsen i

sagda framställning hemställt. De för fjäderfäafvelns höjande lyckliga

utsikter, som genom föreningsväsendet under senare tiden yppats, föranledde

landtbruksstyrelsen att framlägga resultaten enligt den svenska statistiken

af fjäderfäafveln i afseende å införsel och utförsel af ägg under de

senare åren.

Införsel. Utförsel.

Mängd. Värde. Mängd. Värde.

1901 ........................ 74,806,634 2,992",265 5,586,372 223,455

1902 71,339,446 2,853,578 8,674,755 346,991

1903 71,123,643 2,844,946 14,044,784 702,239

1904 84,704,021 3,388,161 22,757,664 1,137,883

1905 ........................ 69,203,342 2,837,337 32,027,476 1,633,401

1906 ........................ 69,427,000 35,690,000

1907, jan.—nov... 65,300,000 33,799,000

Bill. till Riksd. Prat. 1908. 4 Samt. 1 Afä. 10 Höft. 48

s. 378 Kontrollera mot PDF

378

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Departements

chefen.

Utskottets

yttran de.

Af denna tabell framginge alltså, att, på samma gång införseln af

ägg minskats, utförseln däraf högst betydligt ökats.

För att ytterligare befordra denna angelägenhet syntes staten

böra genom ökadt understöd begagna sig af de gynnsamma förhållanden

inom landet, som för närvarande möjliggjorde eu hastigare utveckling

af fjäderfäafveln, en utveckling, som syntes vara så mycket mera

önskvärd, som fjäderfäafveln för närvarande med största fördel bedrefves

i sammanhang med det mindre jordbruket, hvars höjande under nuvarande

förhållanden vore ett af statsmakterna väl insedt önskemål för

landtbruksförvaltningen.

Hvad anginge beloppet af de medel, som syntes höra af Riksdagen

för ändamålet utverkas, ausåge landtbruksstyrelsen detsamma

lämpligen kunna bestämmas till 20,000 kronor, hvilket belopp borde,

såsom förut ägt rum, ställas till Eders Kungl. Maj/ts förfogande för

att af Eders Kungl. Maj:t på lämpligt sätt för ändamålet disponeras.

Den utredning, som sålunda framlagts, synes mig utvisa behofvet

åt att arbetet på fjäderfäafvelns höjande af staten understödjes med

rikligare statsbidrag än hittills varit fallet. Såsom landtbruksstyrelsen

antydt, torde det närmare åtgörandet angående sättet och villkoren

för statsunderstödets tilldelande böra tillkomma Eders Kungl. Maj:t,

som därvid blifver i tillfälle att pröfva do olika behof, som i sådant

!länseende kunna i sinom tid göras gällande. I det af landtbruksstyrelsen

senast förordade anslagsbeloppet finner jag mig icke kunna

tillstyrka någon inskränkning.))

Det intresse lör fjäderfäafveln, som tagit sig uttryck i bildandet

af föreningar för denna afvels främjande och som genom föreningarnas

framgångsrika verksamhet vunnit ökad spridning och utveckling, är

otvifvelaktigt val. förtjänt att fortfarande af staten uppmuntras, helst eu

med insikt bedrifven fjäderfäafvel visat sig kunna utgöra en värdefull

inkomstkälla för den mindre jordbrukaren och sålunda i siu män är

ägnad att stödja och främja utvecklingen af det mindre jordbruket.

Då den utredning i ärendet, som af departementschefen framlagts,

synes gifva vid handen, att ifrågavarande föreningsverksamhet, för att

ined framgång kunna fortsättas, är i behof af det ökade anslag, som

Kungl. Maj:t för ändamålet äskat, har utskottet, som beträffande villkoren

för understöds beviljande delar departementschefens uppfattning att

desamma böra af Kungl. Maj:t fastställas, och i fråga om dessa villkor

endast velat uttala den uppfattningen, att anslaget torde böra så litet

som möjligt splittras utan hellre koncentreras på den svenska allmänna

s. 379 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o It).

379

fjäderfäafvelsföreningen, af hvilken de andra föreningarna äro underafdelningar,

ansett sig böra förorda Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, och

får alltså, jämte meddelande, att under år 1907 införseln af ägg minskats

och utgjorde 68,408,000 st. samt utförseln ökats och utgjorde 36,138,000

sb, hemställa,

att Riksdagen må till fjäder/aafielns befrämjande

på extra stat för år 1909 bevilja ett anslag af 20,000

kronor.

43:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att pa extra stat lör .^VR''///*//

är 1909 anvisa dels såsom bidrag till upprätthållande af de år 1906 or

utsedda afvelscentra för nötboskap 9,000 kronor, dels ock såsom bidragtill

bestridande af kostnaderna för förnyad täfling för utseende af afvelscentra

för nötboskap 12,000 kronor, eller tillhopa 21,000 kronor.

T detta ärende har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande.

»År 1902 gjorde Kungl. Maj:t framställning till Riksdagen angående

anslag till bildande och upprätthållande af afvelscentra för nötboskap.

Det härtill erforderliga bidraget af statsmedel beräknades till

sammanlagdt 108,600 kronor. Af detta belopp skulle 35,600 kronor

tagas från afkastningen af fonden för svenska hornboskaps- och fårafvelns

förädling och återstoden, 73,000 kronor, afsåga skola gäldas

genom särskilda anslag å extra stat med 9,000 kronor för hvart och

ett af åren 1903—1909 och 10,000 kronor för år 1910. Därjämte

utvecklades i det tillhörande statsrådsprotokollet hufvudgrunderna för

själfva täflingarna för utseende af afvelscentra. Riksdagen gillade i allt

väsentligt den sålunda framlagda planen och har därefter årligen anvisat

det beräknade beloppet, 9,000 kronor.

Den 13 mars 1903 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse med föreskrifter

i fråga om bildande och upprätthållande af afvelscentra för

nötboskap. Sedermera förklarade Kungl. Maj:t genom nådigt bref den

22 juni 1906 sex ladugårdsbesättningar af fjällras, nio af ayrshireras

och en af svartbrokig låglandsras för afvelscentra intill utgången af år

1910 under de i nämnda kungörelse stadgade villkor och tillerkände

besättningarnas innehafvare vissa angifna penningpris. Dessa penningpris

skola jämlikt gällande bestämmelser utgå med enahanda belopp äfven

under hvart och ett af de fyra år, som närmast följa efter det, då besättningen

blifvit förklarad såsom afvelscentrum, dock under villkor att besättningen

fortfarande innehar dylik egenskap, alltså för åren 1907—1910.

Nu har landtbruksstyrelsen i underdånig skrifvelse den 11 september

1907 gjort framställning, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riks
-

s. 380 Kontrollera mot PDF

380

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

dagen att enligt den uppgjorda planen anvisa för ifrågavarande ändamål

å extra stat för år 1909 ett belopp af 9,000 kronor. Denna framställning

lår jag tillstyrka.

I särskild underdånig skrifvelse den 9 december 1907 har landtbruksstyrelsen

föreslagit, att ny täflan måtte anordnas för utseende af

afvelscentra efter utgången af den nuvarande perioden. Styrelsen bär

i detta afseende anfört följande.

Enligt de förhandlingar, som föregingo 1902 års Riksdags ofvan

omförmälda beslut i ämnet, förutsattes för ett fullständigt vinnande af

ändamålet med täflingarna, att dessa skulle fortsättas, och att innehafvarna

af de ladugårdsbesättningar, hvilka blifvit förklarade för afvelscentra,

skulle, för att få behålla denna utmärkelse äfven efter utgången

af den tid, som af Kungl. Maj:t bestämts för åtnjutande af densamma,

underkasta sig ny täflan med de ladugårdsinnehafvare, hvilka under

mellantiden upparbetat afvelsvärdet hos sina kreatursstammar och ville

ingå i den nya täflan.

Vidkommande frågan om täflingarnas fortsättande ansåge sig

landtbruksstyrelsen böra lämna eu redogörelse för sin åsikt härutinnan.

De berättelser, prisnämnderna för afvelscentra hade att tid efter

annan afgifva rörande hvarje besättnings tillstånd med hänsyn till det

ändamål, för hvilket. den såsom afvelscentrum hade att verka, ådagalade,

att ett målmedvetet och kraftigt arbete i fråga om de olika besättningarna

bedrefves för ytterligare höjande af deras afvelsvärde. På samma gång

både det visat sig, att mycket höga pris uppnåddes för de afvelsdjur,

hvilka försåldes från afvelscentra, ett förhållande, som ådagalade, att

landets kreatursuppfödare tillerkände dessa stammar en stor betydelse

med afseende å möjligheten att därifrån erhålla behöfligt afvelsmaterial.

Det syntes icke heller kunna bestridas, att det måste anses såsom en

stor fördel för samma kreatursuppfödare att för sagda ändamål hafva

tillgång till stammar, hvilkas afvelsvärde vore till fullo kändt genom

den kontroll de vore underkastade med hänsyn ej blott till deras produktionsförmåga

utan äfven till alla andra faktorer, som bestämde eu

besättnings afvelsvärde. Därtill kommc, att dessa täflingar äfven i öfrigt.

käft ett synnerligen gynnsamt inflytande på landets kreatursafvel, särskild!.

livad beträffade den för landet så viktiga ayrshireafveln, i det

att de redogörelser, som i detta ärende lämnats rörande de täflande

besättningarnas produktion m. m., i ej oväsentlig män bidragit att öka

intresset hos kreatursuppfödarna i allmänhet för höjandet af deras egna

besättningars afkastning.

s. 381 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

381

Den nytta, som sålunda de första täflingarna af ifrågavarande

slag medfört, bekräftade fullständigt de förhoppningar, som hystes före

deras anordnande, men gjorde på samma gång ensidigt, att nya täflingar

komme att anställas. Det kunde nämligen ingalunda anses, alt målet

för desamma vore vunnet på det sätt, att ingenting vidare skulle återstå

att uträtta för det. allmänna syfte, som med dem afsetts. Tvärtom

kunde det gynnsamma resultatet af de första täflingarna endast göra

det så mycket angelägnare att fortgå på samma väg, för att på delta

sätt den svenska nötkreatursafveln skulle kunna komma till en ännu

högre ståndpunkt.

Samma åsikt hade uttalats af såväl prisnämnderna för de redan

verkställda täflingarna som styrelsen för svenska ayrshireföreningen,

Indika i afgifna yttranden enstämmigt uttalat sig för täflingarnas fortsättande.

Den erfarenhet, som under de första täflingarna vunnits, äfvensom

den stora utveckling, kontrollföreningsväsendet erhållit under senaste

åren, betingade emellertid, enligt laudtbruksstyrelsens mening, vissa

ändringar i anordningarna för de nya täflingarna.

Då beslut år 1902 fattades '' om anställande af dylika täflingar,

hade det ansetts lämpligt, att i likhet med hvad som vore vanligt i dylika

fall hushållningssällskapen borde af egna medel i ganska vidsträckt mån

bidraga till bestridande af kostnaderna för ändamålet. Hushållningssällskapen

hade också bekostat resorna för de af dem utsedda ledamöterna

i urvalsnämnderna samt såväl arfvoden som resekostnader för

alla de kontrollassistenter, som tjänstgjort såväl under urvalstiden som

sedermera vid kontroll af afvelscentra, Utgifterna härför hade visat sig

mera betungande för sällskapen, än vid början af täflingarna kunnat

antagas. Det kunde också ifrågasättas, huruvida ej ett eller annat

sällskap med anledning af minskade inkomster eller för andra ändamål

nödiga utgifter skulle komma att tveka att lämna bidrag till bestridande

af utgifterna för de förnyade täflingarna. Härigenom skulle emellertid

kunna inträffa, att framstående kreatursbesättningar skulle komma att

utestängas från möjligheten att blifva förklarade lör afvelscentra, hvilket.

gifvetvis skulle motverka det ändamål, täflingarna vore afsedda att

befordra. Det kunde nämligen ej bestridas, att nyttan med hänsyn

till kreatursafvelns främjande af ett afvel scentrum sträckte sig långt

utöfver gränserna för det hushållningssällskaps område, inom hvilket

samma afvelscentrum vore beläget. Detta framginge bäst vid de försäljningar

af afvelsam-, som under de gångna åren ägt rum från

afvelscentra.

s. 382 Kontrollera mot PDF

382 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Det syntes alltså vara ett önskemål, att hushållningssällskapens

medel ej vidare måtte tagas i anspråk för ifrågavarande ändamål.

Detta skulle åter lämpligen kunna vinnas på det sätt, att de särskilda

urvalsnämnderna för hvarje hushållningssällskaps område bortfölle och

såväl urvalet som tillsyn öfver afvelscentra öfverlämnades till en enda

nämnd för hvarje ras, en åsikt, som äfven uttalats af styrelsen för

svenska ayrshireföreningen i dess förberörda yttrande. Kostnaderna

för denna nämnd borde drabba staten ensam.

Emellertid kunde statens kostnader betydligt minskas, om föreskrift

lämnades, att de täflande besättningarna, hvilka åtminstone i

södra och mellersta Sverige i de allra flesta fall förut gifvetvis kornme

att tillhöra någon kontrollförening, ovillkorligen måste tillhöra en dylik

förening, om tillfälle därtill gåfves, samt att nämndens kontroll i förevarande

afseende skulle utöfvas g-enom en, högst två öfverassistenter

för hvarje ras. Det arbete, som af de olika kontrollföreningarnas assistenter

skulle utföras, skulle således komma att öfvervakas af nämnda

öfverassistent eller öfverassistenter, hvilka därvid särskild!, skulle hafva

att tillse, att de bestämda grunderna för beräkning af fodervärde in. m.

vid alla afvelscentra kornme att följas. Enligt landtbruk sstyrelsens åsikt

borde på detta sätt tillräcklig trygghet för ett rättvist bedömande af de

olika täflande stammarnas produktionsförmåga kunna ernås. Dessutom

borde bestämmelse meddelas därom, att innehafvare utaf besättning,

som täflade eller blifvit såsom afvelscentrum utmärkt, skulle vara skyldig

att lämna af nämnden anställd assistent skjuts till och från närmaste

ångbåts-, järnvägs- eller skjutsstation samt fri kost och bostad vid

hans besök.

Hvad beträffade frågan, huruvida samtliga de raser, som för närvarande

ägde rätt att täfla, borde tillerkännas samma rätt vid den nya

täflingen, ansåge landtbruksstyrelsen anledning saknas att däribland

vidare upptaga korthornsrasen, då icke någon stam af denna ras deltagit

i första täflingen och sannolikt torde vara att, äfven om tillfälle

därtill lämnades, förhållandet skulle blifva detsamma vid den nya täflingen.

För öfrigt hade korthornsrasens användning såsom förädlingsmaterial

under de senare åren blifvit alltmera begränsad.

Af svartbrokig låglandsras hade visserligen endast en besättning

deltagit i första täflingen och prisnämnden för denna ras hade i sitt

förberörda yttrande framhållit, att då denna ras hufvudsakligen förekomme

inom ett begränsadt område, där nästan alla bättre besättningar

tillhörde kontrollföreningar, som af Malmöhus läns hushållningssällskap

s. 383 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

383

öfvervakades och där vid prerniering och annat afvelsarbete stöd kunde

hämtas åt dessa föreningars siffror och stamboksföringen, under det

att samtidigt eu stark täflan och konkurrens mellan afvelsdjur förekomme,

uppehållande af afvelseentrum för denna ras för framtiden

syntes vara onödigt. Då emellertid denna ras hade betydelse icke

blott för Malmöhus län utan äfven för andra delar af landet, som ägde

betingelser för densamma, och under sista tiden ökadt intresse visat

sig för samma ras, ansåge landtbruksstyrelsen ej tillräcklig anledning

förefinnas att utesluta den svartbrokiga låglandsrasen från rätt att deltaga

i den nya täflingen, så mycket mindre som genom en dylik rätt

kostnaderna för täflingen ej borde blifva väsentligt ökade. Det vore

nämligen att märka, att högst få framstående besättningar af denna

ras uppfyllde de fordringar i afseende på reaktionsfrihet, som varit

uppställda och enligt landtbruk sstyrelsens åsikt fortfarande måste uppställas

såsom villkor för deltagande i den nya täflingen för bildande

af afvelscentra. Landtbruksstyrelsen ansåge således, att denna täfling

borde omfatta besättningar af fjällras, ayrsbireras och svartbrokig

låglandsras.

Såsom villkor för deltagande i den första täflingen hade varit

bestämdt, att besättning skulle, om den tillhörde fjällras, omfatta minst

10 och i annat fall minst 15 kor. På grund af de särskilda förhållanden,

som förefunnes i de trakter, där fjällrasen förekomme, ansåge

landtbruksstyrelsen ej. någon förändring i detta afseende böra ske, hvad

fjällrasen beträffade. Däremot syntes bestämmelsen, hvad anginge minimiantalet

kor för öfriga raser, höra ändras, så att. detsamma höjdps till

25, då nämligen ett afvelseentrum af någon af sistberörda raser, hvilket

bestode af endast 15 kor, ej gärna kunde anses vara af den betydelse

för höjandet af nötboskapsafveln, att fördelen af detsammas inrättande

kunde anses motsvara kostnaderna för dess kontroll och besiktning,

hvilka kostnader skulle efter landtbruksstyrelsens förslag bestridas af

staten ensam.

I sammanhang härmed borde på grund af de framsteg i förädliugsafseende,

som inom besättningarna i allmänhet ägt rum sedan början

af första täflingen, bestämmelsen rörande rasrenhet hos täflande besättning

af ayrshire- och låglandsras på det säit skärpas, att antalet kor

af ren ras icke finge utgöra mindre än 30 procent af besättningens

koantal och icke i någon händelse understiga 20, samt att af den öfriga

kobesättningen så stor del, som motsvarade minst 30 procent af hela

koantalet, skulle antingen vara af ren ras eller tillhöra, hvad beträffade

s. 384 Kontrollera mot PDF

384

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

ayrshireras, 3:dje eller 4:de samt, hvad an gin ge svartbrokig låglandsras,

4:de eller 5:te generationen af förberedande afdelning af stambok.

Likaledes borde på grund af den svårighet, som för en besättning,

inom hvilken arbetet för tuberkulosens utrotande ej fortskridit tillräckligt

långt redan vid täflingens början, visat sig förekomma att under

de 2 första täflingsåren uppnå den för afvelscentra bestämda fordran

på reaktionsfrihet, den nu gällande föreskriften, att vid täflingens början

antalet reaktionsfria djur skulle uppgå till minst 55 procent af hela

besättningen, skärpas därhän, att antalet reaktionsfria djur vid detta

tillfälle skulle uppgå till minst 65 procent af hela besättningen.

I sitt förenämnda yttrande hade styrelsen för svenska ayrshireföreningen

föreslagit, att till innehafvare af besättningar, som blifvit

såsom afvelscentra förklarade, ej efter den nya täflingen skulle, åtminstone

hvad anginge besättningar af ayrshireras och svartbrokig

låglandsras, utdelas några penningpris, enär det å ena sidan visat

sig, att innehafvare af sådana besättningar redan därigenom, att dessa

blifvit förklarade för afvelscentra, haft stor ekonomisk fördel, hvilket

väl också kunde beräknas för framtiden blifva förhållandet, samt å

andra sidan de ifrågasatta förändringarna i afseende å täflingarnas

anordnande, hvilka i det föregående omförmälts, torde kräfva ej oväsentligt

större utgifter från statsverkets sida. Laudtbruksstyrelsen, som,

enligt hvad förut blifvit anfördt, delade styrelsens för nämnda förening

uppfattning, att staten borde öfvertaga de kostnader för kontrollen,

som förut ålegat hushållningssällskapen, hade uppgjort en beräkning

öfver, dessa kostnader och funnit dem uppgå till sammanlagdt omkring

35,000 kronor under de sju år, sagda kontroll med anledning af den

nya täflingen skulle pågå, hvarvid borde framhållas, att landtbruksstyrelsen

vid denna beräkning sökt vidtaga alla de inskränkningar uti

utgifterna, som kunnat ske utan åsidosättande af en verksam kontroll,

hvilken måste anses vara ett nödvändigt villkor för att det med afvelscentra

afsedda ändamål skulle kunna vinnas.

Därest åter penningpris för de besättningar, som blefve utmärkta

såsom afvelscentra, skulle äfven efter den nya täflingen komma att utgå

för besättningar af alla raser, skulle kostnaderna för den nya täflingen

komma att blifva väsentligen högre än för den första täflingen och

detta äfven under förutsättning att penningpris ej komme att utgå till

flera besättningar eller till högre belopp, än som ägt rum vid första

täflingen. Med anledning häraf hade landtbruksstyrelsen tagit under

ompröfning, huruvida det kunde förutsättas, att de mera framstående

s. 385 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

385

besättningar, som vore till täflan berättigade, kunde komma att antagas

skola deltaga i densamma, äfven om ifrågavarande penningpris skulle

bortfalla. Landtbruksstyrelsen hade härvid kommit till den öfvertygelsen

att, hvad anginge ayrshirerasen och svartbrokiga låglandsrasen, detta

skulle blifva förhållandet. Skälet härtill vore att, såsom svenska ayrshireföreningens

styrelse i sitt förberörda yttrande äfven antydt, de väsentligt

högre pris, innehafvare af afvelscentra kunde ernå vid försäljning

af afvelsam-, till värdet uppvägde olägenheterna af de inskränkningar,

innehafvarna af besättningarna blefve underkastade i sin ladugårdsdrift

därigenom, att besättningarna förklarades för afvelscentra. Hvad fjällrasen

åter beträffade, ägde samma förhållande ej rum. Ett borttagande

af penningprisen för afvelscentra af denna ras skulle därför säkert

hafva till följd, att endast ett fåtal besättningar komme att ingå i

täflingen och att sålunda antalet afvelscentra af denna ras, vid hvilkas

upprättande i de nordligare delarna af landet fästats stora förhoppningar,

såsom varande enda sättet att bereda tillgång till det för

kreatursskötselns höjande inom dessa bygder nödvändiga afvelsmaterialet,

skulle komma att inskränkas i stället för alt ökas.

Enligt gällande föreskrifter i fråga om bildande och upprätthållande

af afvelscentra för nötboskap ålåge vissa skyldigheter innehafvare

af afvelscentram. Dessa skyldigheter ansåge landtbruksstyrelsen

böra fortfarande bibehållas, dock med den ändring, att innehafvare af

afvelscentrum borde blifva berättigad att till utlandet försälja afvelsdjur,

sedan han under ett och samma år från stammen försålt af prisnämnden

besiktigade och godkända tjurar öfver ett år gamla till ett

antal, motsvarande minst en tiondedel af stammens koantal. Likaledes

borde han äga att från stammen försälja reagerande afvelsdjur med

villkor, att d juren märktes såsom reagerande och att uppgift härutinnan

meddelades å det härstamningsbevis, innehafvaren vore skyldig lämna

köparen. Dessa inskränkningar i skyldigheterna för innehafvare af

afvelscentrum, hvilka ej hade någon betydelse hvad anginge fjällrasen,

ansåge landtbruksstyrelsen betingas däraf, att penningprisen för afvelscentra

af ayrshireras och svartbrokig låglandsras enligt landtbruksstyrelsens

förslag skulle bortfalla, på samma gång några afsevärda

olägenheter härigenom icke skulle uppstå.

Hvad åter beträffade de uppmuntringspris, som varit bestämda

att iitgå till innehafvare af besättningar, hvilka efter slutad täflan väl

icke kunnat till afvelscentra föreslås men befunnits vara af den framstående

beskaffenhet, att de synts äga betingelser att vid en framdeles

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 49

s. 386 Kontrollera mot PDF

386

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

skeende täflan kunna komma att erhålla denna utmärkelse, ansåge

landtbruksstyrelsen, att sagda uppmuntringspris borde bibehållas såväl

för avrshire- och svartbrokig låglandsras som för fjällras, då de skäl,

som blilvit anförda för afskaffande af penningprisen till innehafvare

af besättningar utaf de två förstnämnda raserna tydligen ej ägde tillämplighet

å uppmuntringsprisen.

Då vid första täflingen för utseende af afvelscentra varit bestämdt,

att ett afvelscentrum skulle hafva visat sig äga reaktions fria djur till

ett antal af minst 90 procent af hela besättningen, och sedan dess ett

kraftigt arbete inom hela landet pågått för tuberkulosens utrotande ur

ladugårdarna, ansåge landtbruksstyrelsen ej skäl vara för handen att,

såsom prisnämnden för svartbrokig låglandsras föreslagit, sänka fordran

på reaktionsfrihet i detta fall.

Vidkommande penningprisens storlek vid den nya täflingen ansåge

landtbruksstyrelsen, att, då sådana numera skulle utgå endast för besättningar

åt fjällras, Indika i allmänhet vore små, prisen kunde, hvad

anginge högsta beloppet, minskas frän 1,500 kronor till 1,000 kronor,

hvaremot d''t nu bestämda minsta beloppet skulle förblifva oförändradt

eller 500 kronor. Uppmuntringsprisen borde blifva oförändrade och

således utgöra högst 1,000 knmor och minst 300 kronor.

Landtbruksstyrelsen ansåge vidare, att den nya täflingen borde i

1''khet med den första täflingen fortgå i två år och alltså vara afslutad

före utgången af år 1910, vid hvilken tid de år 1906 upprättade afvelscentra

skulle upphöra att anses såsom sådana, hvarefter från och med

år 1911 nya afvelscentra skulle upprättas och fortvara uuder fem år

eller 1911 — 1915.

Kostnaderna för de nya täflingarna hade landtbruksstyrelsen beräknat

på följande sätt

penningpris ...................

uppmuntringspris

kontrollkostuader och reseersättningar åt nämnderna

kronor

77

77

27,000: —

5,500: —

79,500: —

tillhopa

kronor

112,000: —.

Af dessa medel hade landtbruksstyrelsen beräknat, att afkastningen

af fonden för svenska hornboskaps- och fårafvelns förädling, hvilken

till och med ar 1910 vore afsedd att tag ''S i anspråk för de nuvarande

afvelscentra, skulle under åren 1911 —1915 kunna lämna kr. 27,000:_

så att af andra statsmedel behöfde anvisas ...... „ 85 000:_

att utgå med följande belopp under nedannämnda år

s. 387 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

387

år 1909 ............................................ kronor 12,000

1910

1911

1912

1913

1914

1915

12,000

17.000

11.000

11,000

11,000

11,000

tillhopa kronor 85,000: —.

Utaf denna summa beräknades omkring 60 procent skola utgå för

afvelscentra af fjällras.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har landtbrnksstyrelsen

i underdånighet hemställt, att Eders Kung], Maj t matte till Riksdagen

aflåta nådig proposition, att Riksdagen måtte, såsom bidrag till bildande

och upprätthållande i hufvudsaklig öfverensstämmelse^red ofvan angifna

hufvudgrunder af afvelscentra för nötboskap, på extra stat för år

1909 anvisa ett anslag af 12,000 kronor.

I likhet med landtbrnksstyrelsen anser jag det vara angeläget,

att den nu afskräde afvelscentratäflingen efterföljes af en ny. Ett

upphörande af täflingarna redan med den, 8''>m ägt rum, skulle vara

ett underkännande af de skäl, hvilka föranledde ett första anordnande

af desamma, ett underkännande således af deras betydelse som ett

viktigt medel för att höja vår nötkreatursafvel och gorå oss i möjligaste

mån oberoende af import från utlandet af afvelsdjur. Ett sådant afstannande

skulle dessutom innebära en viss orättvisa så till vida, som

åtskilliga kreatursstammar med högt afvelsvärde, å hvilkas ytterligare

förbättring sedan sista täHingen betydande kostnader och omsorg nedlagts,

skulle uteslutas från den möjlighet till belöning, som öppnats genom

inrättande af dessa täflingar. Särskilt under de senaste åren har vidare,

såsom landtbruksstyrelsen nntydt, arbetet på boskapsafvel^ höjande

bedrifvits mer energiskt och målmedvetet än någonsin förut, samtidigt

med att sträfvandena på kreaturstuberkulosens bekämpande fortsatts och

utvidgats. Allt tyder därför på, att en ny täfling bör kunna få en afsevärdt

större omfattning och medföra ett fullständigare samt därigenom

äfven ännu gagneligare resultat än den törsta.

Att den nya täfbngen bör så anordnas, att nya afvelscentra

kunna utses till år 1911, då de nuvarande afvelscentra upphört att

hafva denna egenskap, anser jag v; ra en gifven sak. För detta ändamål

behöfver denna täfling igångsättas redan instundande höst.

Departe
mentschefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

888

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

I afseende å den nya täflingen liar landtbruksstyrelsen föreslagit

afvdkelser i åtskilliga hänseenden från nuvarande bestämmelser. Sålunda

har ifrågasatts, att bidrag till kostnaderna icke längre skulle affordras

hushållningssällskapen. De skäl, som anförts för detta förslag,

synas mig vara tungt vägande. De förslag, landtbruksstyrelsen framställt

i syfte att genom vissa förenklingar i tillvägagångssättet och andra dylika

åtgärder nedbringa kostnaderna för täflingen, synas mig i allmänhet välbetänkta

och lämpliga. Jag kan i detta sammanhang framhålla att, då

landtbruksstyrelsen beräknat, att för ägare af täflande besättning tillgång

till inträde i kontrollförening i regel skulle förefinnas, denna förutsättning

dock icke torde inträffa å vissa orter i det nordligaste Sverige,

lör dylika orter måste således särskilda kontrollassisteuter tillsättas.

Kostnaden härför är emellertid af styrelsen beräknad vid uppgörandet

af dess kostnadsförslag. Lika med landtbruksstyrelsen anser jag vidare

dels att tillräcklig anledning saknas att längre upptaga korthornsrasen,

bland de raser, som kunna bilda afvelscentra, dels ock att det icke

bör förmenas innehafvare af besättningar af svartbrokig låglandsras

att, om de så önska och kunna, deltaga uti ifrågavarande täfling.

En höjning af minimiantalet kor i täflande besättningar af ayrshireras

och svartbrokig låglandsras anser jag väl vara motiverad, men torde

denna böra inskränkas till 20 eller dubbla antalet af hvad som är

föreskrifvet för fjällras. Såsom eu följd häraf torde äfven den ändring

i landtbruksstyrelsens förslag böra vidtagas, att i fråga om sistnämnda

två raser antalet kor af ren ras, som minst skola finnas för att eu

besättning skall få täfla, nedsättes från 20 till 15.

I betraktande af de stora indirekta fördelar, som kunna beräknas

tillkomma en besättning, hvilken i en täfling af ifrågavarande slag

blifvit vitsordad innehafva de framstående egenskaper i olika hänseenden,

som fordras hos ett afvelscentrum, delar jag landtbruksstyrelsens och

ayreshireföreningens styrelses uppfattning därom, att det är mindre

nödvändigt att utdela särskilda kontanta prisbelöningar till afvelscentra

af ayreshireras och låglandsras. För dessa i allmänhet större besättningar

med eu kanske redan betydande afsättning af afvelsdjur torde

själfva utmärkelsen spela större roll än penningpriset. För besättningarna

af fjällras, hvilka i allmänhet äro små och hvilkas afvelsdjursförsäljning

redan på grund häraf måste blifva mera ojämn, särskild!

som dylik försäljning icke ännu för denna ras blifvit lika väl organiserad

som för de bägge andra raserna, anser jag däremot, att penningpris

fortfarande böra bibehållas. Mot förslaget att sänka deras maximibelopp

till 1,000 kronor har jag intet att erinra, helst som detta belopp

var det högsta, som år 1906 utdelades till afvelscentrum af fjällras.

s. 389 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

389

Uppmuntriugsprisen synas mig böra bibehållas för alla till täflingen

tillåtna raser.

I fråga om landtbruksstyrelsens beräkning af kostnaden för den

nya täflingen finner jag mig icke böra framställa någon anmärkning.

Landtbruksstyrelsen har föreslagit, att af det till 112,000 kronor beräknade

sammanlagda kostnadsbeloppet 27,000 kronor skulle under

åren 1911—1915 tagas från afkastningen af fonden för svenska hornboskaps-

och fårafvelns förädling. Denna fonds tillgångar uppgingo

vid slutet af år 1906 till 158,605 kronor 85 öre. Läggas härtill de

räntor, som kunna beräknas inflyta, synes hinder icke böra möta att

af fonden utgå såväl det för den första täflingen beräknade beloppet,

35,600 kronor, som ock det af landtbruksstyrelsen för den nya täflingen

föreslagna beloppet, 27,000 kronor. Af statsmedel skulle då erfordras

85,000 kronor, och synes detta belopp lämpligen böra fördelas till utgående

under åren 1909—1915 på det sätt landtbruksstyrelsen föreslagit,

nämligen med 12,000 kronor för hvardera af åren 1909 och 1910,

med 17,000 kronor för år 1911, och med 11,000 kronor under hvarje

af de följande fyra åren.»

Kungl. Maj:ts förevarande framställning i hvad den rör bidragtill

upprätthållande af de år 1906 upprättade afvelscentra för nötboskap

föranleder från utskottets sida icke någon erinran.

Utskottet anser sig jämväl böra ansluta sig till Kungl. Maj:ts

förslag, att en ny täflan må anordnas redan år 1909, pa det att, dä

de år 1906 upprättade afvelscentra vid 1910 års utgång upphöra att

hafva denna egenskap, nya sådana må vara utsedda för följande femårsperiod.

Utskottet hyser nämligen den uppfattningen, att ifrågavarande

täfliugar utöfva ett mäktigt inflytande på frambringande af goda

afvelsdjur och till minskning af import af sådana från utlandet. Mot

kostnadsberäkningen för den nya femårsperioden har utskottet ingen

anmärkning att framställa,

Beträffande de af departementschefen förslagsvis angifna bestämmelserna

för täflingen har utskottet endast i ett afseende en afvikande

uppfattning. Utskottet delar nämligen landi bruksstyrelsens i dess skrifvelse

den 9 december 1907 uttalade mening, att, såsom villkor för deltagande

i täflan, bör, hvad angår ayrshireras och svartbrokig låglandsras,

bestämmas, att besättnings koantal skall utgöra minst 2o samt, i

samband därmed, att antalet kor af ren ras icke må vara lägre än 20.

Utskottet, som i öfrigt icke haft något att erinra mot Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, hemställer alltså,

Utskottets

yttrande.

s. 390 Kontrollera mot PDF

390

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

‘ att Riksdagen må

a) såsom bidrag till upprätthållande af de år

1906 utsedda afvelscentra för nötboskap på extra stat

för år 1909 anvisa ett anslag af 9,000 kronor, och

b) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna

för förnyad täfling för utseende af afvelscentra för nötboskap

på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af

12,000 kronor;

tillsammans 21,000 kronor.

Anslag au 44:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till främjande

lr»mT.kåp,a-f af nötboskapsafveln inom Norrbottens län, på extra stat för år 1909

afvel™ inom anvisa ett anslag af 5,000 kronor.

Aori£°ttens Departementschefen har beträffande denna framställning till stats
[44.

] rådsprotokollet anfört följande.

»Till främjande af nötboskapsafveln inom Norrbottens län har

Riksdagen jämlikt Kungl. Maj:ts förslag för hvardera af åren 1907

och 1908 anvisat ett anslag å extra stat af 5,000 kronor.

Med underdånig skrifvelse den 26 november 1907 har landtbruksstyrelsen

öfverlämnat en till Kungl. Maj:t ställd skrifvelse från Norrbottens

läns hushållningssällskap, däri hushållningssällskapet anhållit

om utverkande äfven för år 1909 af ett anslag å 5,000 kronor för

samma ändamål.

Till stöd för denna framställning har sällskapet anfört följande.

Genom det anvisade anslaget hade det för sällskapet möjliggjorts

att på ett mera målmedvetet och ändamålsenligt sätt än

förut arbeta för kreatursafvelns höjande inom länet. Efter anställande

af en särskild kreaturskonsulent, hvilkens aflöning bestredes af Norrbottens

läns landsting, hade afvelsarbetet inom länet ställts under enhetlig

och sakkunnig ledning. Genom kontroll- och tjurföreningar

sörjdes för, att det bästa afvelsmaterialet inom den inhemska kreatursstammen

blefve tillvarataget och tillgodogjordt för afveln. Såväl genom

kreaturskonsulenten som genom en i hushållningssällskapets tjänst anställd

kringresande ladugåi’dsskötare bedrefves ett omfattande upplysningsarbete,

som hade till föremål såväl själfva afveln som kreaturens

ändamålsenliga utfodring. Hushållningssällskapet hade dessutom genom

det ifrågavarande anslaget blifvit satt i tillfälle att förmedla anskaffningen

af goda tjurar till länets många tjurföreningar. För vinnande

åt ett godt resultat af det påbörjade arbetet vore emellertid nödvän
-

s. 391 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

391

digt, att detsamma finge ostördt fortgå under någon längre tid, hvilket

möjliggjordes endast genom fortsatt understöd från statens sida.

Landtbruksstyrelsen har tillstyrkt hushållningssällskapets ifrågavarande

framställning.»

Då det, på sätt departementschefen haft tillfälle framhålla till

stöd för framställning om anslag till ifrågavarande ändamål för innevarande

år, syntes departementschefen uppenbart, att arbetet på nötboskapsafvelns

i Norrbottens län upphjälpande måste, för att medföra

något verkligt gagnande resultat, fortsättas under en följd af år, hemställde

departementschefen om aflåtande till Riksdagen af ifrågavarande

framställning.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, till främjande af nötboskapsafveln

inom Norrbottens län, på extra stat för år 1909

anvisa ett anslag af 5,000 kronor.

Länsveterinärer och veterinärstipendiater.

45:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för beredande Ang. tillfällig

under år 1909 i enlighet med härförut angifna grunder af tillfällig

löneförbättring åt länsveterinärer, å extra stat för samma år anvisa veterinärer.

ett anslag af 16,000 kronor. [45-]

I detta ärende har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande.

»Enligt beslut vid 1901 års Riksdag gälla för närvarande för länsveterinärerna

följande aflöningsbestämmelser. De åtnjuta lön af 1,200

kronor samt tjänstgöringspenningar till belopp af 600 kronor. Efter

tio års tjänstgöring äga de rätt till ett ålderstillägg å 500 kronor,

hvilket tillägges lönen. Kungl. Maj:t hade föreslagit två ålderstillägg

efter tio och femton års tjänst, men Riksdagen ansåg den inskränkning

kunna göras i den af Kungl. Maj:t föreslagna löneförbättringen, att

länsveterinärerna berättigades att uppbära endast ett ålderstillägg att

tillträdas efter tio år. För grundläggande af rätt till dylikt ålderstillägg

må dock icke beräknas tjänstgöring före år 1902. Beträffande

denna sistnämnda bestämmelse anförde föredragande departementschefen,

att, då skälet till den förordade förbättringen i länsveterinärernas af
-

s. 392 Kontrollera mot PDF

392

Statsutskottets Utlåtande N:o JO.

löningsförhållanden vore att söka mindre uti en redan befintlig missproportion

mellan deras tjänste- och aflöningsförhållanden än uti den

vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet, som ansetts böra dem för framtiden

åläggas, och de högre kompetensvillkor, som därefter komme

att fordras för erhållande af länsveterinärtjänst, det icke syntes böra

ifrågasättas, att länsveterinär skulle i afseende å älderstilläggs åtnjutande

få tillgodoräkna sig den tid, som före de nya löneförmånernas

åtnjutande förflutit, från det han utnämndes till länsveterinärtjänst.

I afseende å rätt till pension gälla fortfarande de äldre bestämmelserna,

dock att pensionens belopp är bestämdt till 1,800 kronor.

För att kunna uppföras å länsveterinärstjänst erfordras enligt

nådiga kungörelsen den 22 november 1901 att efter aflagd, godkänd

afgångsexamen vid veterinärinstitutet hafva blifvit af medicinalstyrelsen

såsom legitimerad veterinär förklarad; att sedermera efter minst två

års fortsatt utöfning af veterinärpraktik hafva med vitsord om godkända

insikter genomgått särskild, enligt af medicinalstyrelsen utfärdade

bestämmelser för sådant ändamål anordnad utbildningskurs; samt att

hafva under minst fem år med goda vitsord tjänstgjort såsom länseller

distriktsveterinär, hvarvid sökande må tillgodoräkna sig den tid,

han i egenskap af civil veterinärstipendiat varit i tjänstgöring inkallad.

Angående omförmälda kurs är i medicinalstyrelsens cirkulär den 17

februari 1902 stadgadt, bland annat, att hvarje kurs räcker i sex

veckor, att för deltagande i kursen fordras, att i något till husdjurshygienen

eller husdjursafveln hörande ämne hafva författat uppsats,

som medicinalstyrelsen funnit sig kunna godkänna, samt att kursen

skall afslutas med offentlig examen.

Sedan eu af svenska länsveterinärföreningen år 1905 gjord framställning

om rätt att för ålderstillägg få tillgodoräkna sig tjänstetid

före år 1902, genom nådigt beslut den 21 juli 1905 förklarats icke

föranleda vidare åtgärd, har nämnda länsveterinärförening nu ånyo

gjort särskilda underdåniga framställningar om förbättring i de aflöuingsförmåner,

som sålunda år 1901 beviljades länsveterinärerna. 1

underdånig skrifvelse den 1 februari 1900 hemställde länsveterinärerna

E. Schoug, P. Heurgren och A. Bergstrand å nämnda förenings vägnar,

att Kung!. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att bevilja

ett årligt anslag af 500 kronor såsom hyresbidrag åt hvarje länsveterinär.

Till stöd för denna framställning anfördes hufvudsakligen

följande.

Numera vore kompetensfordringarna för länsveterinär högst betydligt

stegrade. Författandet af afhandling samt genomgående af

s. 393 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10. 393

särskild utbildningskars fordrade betydliga förstudier, tid och kostnader.

1 betraktande såväl häraf som af de ökade krafven på länsveterinärens

tjänstgöring syntes den år 1901 fastställda aflöningen ej kunna anses

vara bättre än den, som utgått före löneregleringen. Vid inträffadt

sjukdomsfall för länsveterinär vore den afgjordt sämre, enär tjänstgöringspenningarna

då måste afstås, och vid ledighet för svag hälsas

vårdande kunde länsveterinär förpliktas afstå äfven en del af lönen.

Själfva lönen vore emellertid mindre nu än före regleringen år 1901,

nämligen 1,200 kronor i stället för 1,500 kronor. Lefnadskostnaderna

hade däremot högst betydligt stegrats under senare år. Af dyrtidstillägg,

som af sådan anledning beviljats, hade länsveterinärerna på

grund af löneregleringen år 1901 icke kommit i åtnjutande. Bland

deras utgifter vore framförallt hyran för lägenhet betungande, dels

på grund däraf, att alla länsveterinärer utom sex hade sin bostadsort

bestämd till länens residensstäder, hvarest hyrorna i allmänhet

vore jämförelsevis höga, och dels därigenom att de för sin verksamhet

ovillkorligen måste hafva tillgång till stall med tillhörande gårdsplan

samt lokal, där operationer och besiktningar af döda djur kunde företagas.

Öfver liyresutgifternas belopp hade uppgjorts statistik, utvisande

att detta belopp kunde för samtliga länsveterinärer — med undantag

för tre, af hvilka en vore ständigt tjänstledig och två hade fri bostad

— anslås till i medeltal 770 kronor. Sökandena ville slutligen erinra,

att samtliga provinsialläkarna sedan länge tillerkänts hyresersättning

med 750 kronor, oaktadt många af dem vore bosätta å landsbygden.

Medicinalstyrelsen har i underdånigt utlåtande den 21 september

1906 framhållit, att länsveterinärernas lönevillkor måste förbättras,

därest man icke ville äfventyra, att denna för veterinärväsendet och

husdjursskötseln så viktiga kår skulle i brist på fullt lämpliga sökande

försämras. Det af länsveterinärföreningen föreslagna sättet för löneförbättringens

åstadkommande syntes emellertid vara mindre lyckligt

valdt, då det innebure införandet af eu ny aflöningsform. Medicinalstyrelsen

ville i stället förorda, att länsveterinärerna måtte för rätt till

ålderstillägg äga tillgodoräkna sig tjänstgöring före år 1902. Till

stöd för sin uppfattning om lämpligheten och behofvet af en löneförbättring

har styrelsen anfört hufvudsakligen, att ett af de skäl, som

syntes styrelsen kraftigt tala härför, läge i de år från år, särskildt i

städerna, i hvilka länsveterinärerna i regel vore stationerade, stegrade

lefnadsomkostnaderna, att i detta sammanhang syntes böra erinras,

att länsveterinärerna, enär deras aflöningsförhällanden reglerades så

sent som år 1901, icke kommit i åtnjutande af dyrtidstillägg, samt

Bill. till Rilcsd. Prat. 1008. 4 Samt. 1 Afd. 10 Höft. 50

opaginerad Kontrollera mot PDF

JO 4 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

att vidare syntes böra framhållas, att länsveterinärernas inkomster af

enskild praktik mer och mer förminskats dels därigenom, att här och

hvar bildats nya veterinärdistrikt, hvilka inträngt på de områden, där

länsveterinärerna förr utöfvat privat verksamhet, och dels genom att

enskilda praktiserande veterinärer slagit sig ned i de städer, där länsveterinärerna

vore placerade.

Därefter har statskontoret den 15 november 1906 yttrat sig i

ärendet och därvid till en början framhållit, att medicinalstyrelsens

förslag icke skulle förbättra länsveterinärernas afiöningsförmåner i

vidare män än att åtskilliga af de dåvarande länsveterinärerna skulle

erhålla sina ålderstillägg ett eller flera år tidigare än eljest, under det

att ett afsevärdt antal andra af de i tjänst varande länsveterinärerna

liksom alla, hvilka därefter utnämndes, icke skulle därigenom beredas

någon som helst fördel. Uppenbart vore alltså, att detta förslag icke

voie i någon mån ägnadt att förebygga den af medicinalstyrelsen påpekade

faran för kårens försämring i följd af brist på kompetenta

sökande. Det af medicinalstyrelsen nu ånyo framlagda förslaget strede

dessutom mot den af Ivungl. Maj:t och Riksdagen år 1901 fastslagna

Princip och borde därför icke vinna bifall. Statskontoret hade emellertid

ansett, att, oaktadt så kort tid som sedan år 1901 förflutit, efter

det länsveterinärernas aflöningsförhållanden reglerades, giltiga skäl

förelåge att ånyo af Riksdagen äska förhöjd aflöning åt dem. Formen

af hyresbidrag syntes ingalunda olämplig. Med hänsyn till de af länsveterinärföreningen

angifna omständigheter syntes nämligen hyreskostnaden

utan tvifvel för länsveterinärerna utgöra en betydligare del af

deras nödvändiga lefnadskostnader än i allmänhet för tjänstemän utom

Stockholm. Härtill komme, att det med hänsyn till pensionsförhållandena

syntes nr principiell synpunkt lämpligast, att den ifrågasatta

löneförbättringen icke tillädes själfva lönen. Statskontoret ansåge sig

alltså böra tillstyrka länsveterinärernas förberörda förslag.

I underdånig skrifvelse den 18 november 1907 -har svenska länsveterinärföreningen

gjort förnyad framställning i ämnet. Jämte de skäl.

som förut åberopats för löneförbättring, har i denna skrift framhållits!

att, då länsveterinärerna vore att anse såsom förmän på det civilmilitära

området och hade att verka i egenskap af statens och offentliga

myndigheters konsulenter samt alltså länsveterinärtjänsterna borde

föi de civila veterinärerna framstå såsom det mål, hvilket de dugligaste

af dem kunde hoppas uppnå genom energi och arbete, det väl finge

anses vara en billig begäran, att sådan aflöning medgåfves, att man

kunde söka och mottaga en länsveterinärtjänst, utan att den viktigaste

s. 395 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10. 395

frågan blefve, huruvida man skulle på platsen kunna bereda sig så

mycken extra förtjänst, att man kunde få sin anständiga bärgning.

Föreningen har i denna skrift hemställt, att länsveterinärernas aflöning

måtte bestämmas till 3,000 kronor jämte två ålderstillägg å 500 kronor

hvardera.

Hvad som anförts i de framställningar och utlåtanden, för hvilka

jag nu redogjort, synes samstämmigt gifva vid handen, att någon förbättring

bör beredas länsveterinärerna i deras aflöningsförhållanden. Såväl

de i allmänhet stegrade lefnadskostnaderna och länsveterinärernas

af deras tjänst betingade utgifter till hyra af stall m. in. som ock

den minskning i enskild praktik, som måste för dem orsakas åt

deras mångahanda åligganden i afseende å den allmänna husdjurssjukvården,

hvilka åligganden äro af natur att i alltmera stegrad

grad taga deras tid i anspråk, utgöra, enligt min mening, fullgoda

skäl för en aflöningsförbättring. Emellertid finner jag mig icke

kunna utan vidare tillstyrka någon af de utvägar, som, på sätt

ofvan angifvits, blifvit föreslagna för löneförbättringens åvägabringande.

Det synes nämligen vara nödvändigt, att, innan någon definitiv

förändring fastslås, eu mera grundlig utredning verkställes. Då

för denna utredning kräfves tid, men beliofvet af aflöningsförbättring

synes trängande, finner jag mig emellertid böra tillstyrka, att de länsveterinärer,

för hvilka den år 1901 fastställda aflöningsstaten är gällande,

må för år 1909 tillerkännas en tillfällig löneförbät.tring å 500 kronor.

Jag tillåter mig erinra, att Riksdagen de senare åren på Kungl. Maj:ts

förslag och i afbidan på en emotsedd lönereglering beviljat dylika tillfälliga

löneförbättringar åt åtskilliga tjänstemän och betjänte. Till

högre belopp än 500 kronor synes mig denna tillfälliga löneförbättring

icke böra föreslås. Det härför erforderliga anslaget, som synes

böra äskas å extra stat, torde oberoende af personliga förhållanden,

hvilka ju kunna undergå förändring, böra beräknas efter hela antalet

länsveterinärer i riket eller 32, oaktadt löneförbättringen, som nämndt,

icke bör utgå till andra än dem, som äro underkastade den år 1901

fastställda lönestaten. Anslagsbeloppet blifver alltså enligt denna beräkning

16,000 kronor.»

Utskottet, som anser en löneförbättring för länsveterinärerna vara

af behofvet påkallad, har velat uttala önskvärdheten af, att den af

departementschefen omförmälda utredningen i detta ämne och den därpå

grundade löneregleringen måtte snarligen åstadkommas. Då utskottet

Departements
chefen.

Utskottet*

yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Extra ptrronal

vid

Plym ge

hingstdepå.

[46.]

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

emellertid icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, för beredande under år 190£

i enlighet med i statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden

den 13 januari 1908 angifna grunder af tillfällig

löneförbättring åt länsveterinärer, å extra stat för

samma år anvisa ett anslag af 16,000 kronor.

Hästafvelns förbättrande.

46:o) Kung]. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för bestridande

af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå, på extra stat för

år 1909 bevilja ett anslag af 3,790 kronor.

Beträffande denna punkt har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande.

»För bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå

har Riksdagen på extra stat för hvart och ett af åren 1905—

1908 beviljat anslag af 3,790 kronor.

I underdånig skrifvelse den 12 september 1907 har stuteriöfverstyrelsen

meddelat, att styrelsen därigenom varit i tillfälle att från

och med år 1905 årligen under en tid af sju månader, såsom biträde

yid ridning och skötsel af nämnda hingstdepå tillhöriga unghingstar,

anlita biträde af en löjtnant och sex man, härtill kommenderade från

något af de i Skåne förlagda kavalleriregementena; och hade stuteriöfverstyrelsen

vidtagit åtgärder för utverkande af dylik kommendering

till depåen jämväl under år 1908.

Då den. extra personal, som sålunda hittills anlitats för hingstdepåens

räkning, visat sig hafva varit till stor nytta vid arbetet för

de unga hingstarnas utveckling, och alltså välgrundade skäl funnes för

dylik pei sonals fortsatta användande vid depåen, har styrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning om

ett dylikt anslag jämväl för år 1909.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, för bestridande af kostnad för

extra personal vid Flyinge hingstdepå, på extra stat för

år 1909 bevilja ett anslag af 3,790 kronor.

s. 397 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

397

Befrämjande af husslöjden.

47 :o) Vidare och i anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning hemställer utskottet,

a) att Riksdagen må på extra stat för år 1909

anvisa, till anställande af en andre instruktör i husslögl,

2,000 kronor, och

b) såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören

Jonas Wallander, därest han fortfarande i

denna egenskap med godt vitsord tjänstgör, 1,500

kronor,

eller tillhopa 3,500 kronor.

Fiskerinäringens understöd.

48:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till underhållsoch

driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk-biologiska undersökningar

af de Sverige omgifvande hafven samt för tillsyn och bevakning

vid Sveriges kafsfisken under annan tid af året än vintermånaderna

på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af 34,000 kronor.

Rörande denna punkt har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande.

»Riksdagen anvisade på extra stat för hvart och ett af åren 1905,

1906 och 1907 ett anslag af 25,000 kronor till underhålls- och driftkostnad

för ett fartyg för hydrografisk-biologiska undersökningar af de

Sverige omgifvande hafven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges

liafsfisken under annan tid af året än vintermånaderna. Till anskaffandet

af fartyget hade Riksdagen år 1904 anvisat nödiga medel, och

fartyget, som erhöll namnet Skagerak, började sin verksamhet våren

1905. Förberörda belopp af 25,000 kronor till underhålls- och driftkostnad

grundade sig på en beräkning, hvilken finnes intagen i de

statsrådsprotokoll öfver jordbruksärenden, som åtföljde statsverkspropositionerna

till 1904 och 1905 års Riksdagar, och som var uppgjord

under förutsättning, att fartygets tjänstetid skulle räcka 8 månader

årligen, af hvilka 6 månader skulle upptagas hufvudsakligen af bevak
-

Andre

instruktör

i husslöjd.

[47.]

Underhållsoch

driftkostnad

för ett

fartyg för

hydrografiskbiologiska

hafsundersökningar

m, m.

s. 398 Kontrollera mot PDF

398 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

ning och tillsyn under sommarfisket samt 2 månader uteslutande

användas till försöksfiske för svenska hydrografisk-biologiska kommissionens

räkning. Enligt nämnda beräkning skulle, bland annat, af

berörda 25,000 kronor ett belopp af 5,620 kronor erfordras till kostnad

för underhåll af fartyget med mera. Under bevakningstiden skulle

besättningen utgöras till hufvudsaklig del af manskap från flottan, hvilket

under de tva öfriga manaderna skulle ersättas af förhyrdt manskap.

Befälhafvaren och förste maskinisten skulle anställas för helt år.

Idösten 1906 gjorde svenska hydrografisk-biologiska kommissionen

framställning om anslag till fartygets underhålls- och driftkostnad för

innevarande år och föreslog därvid ändringar i två hänseenden uti de

förut tillämpade bestämmelserna. Dels föreslogs nämligen, att fartygets

verksamhet skulle utsträckas till 11 månader i stället för 8, och dels

ift aga sattes, att användningen åt manskap från flottan skulle upphöra

samt fartyget under hela sin verksamhetstid hafva fast anställd besättning.

Kommissionens framställning förordades af Eders Kung!. Majrts

befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län, hvilken myndighet har

öfverinseendet öfver fartyget.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 12 januari 1907

tillstyrkte jag den föreslagna utsträckningen af fartj^gets verksamhetstid

och upptog i enlighet härmed den tid, då fartyget skulle användas

för de hydrografisk-biologiska undersökningarna, till 5 månader i stället

för 2. Angående det andra ändringsförslaget anförde jag följande.

»Hvad beträffar det ifrågasatta anställandet för hela året vid fartyget

af särskild! befäl, utöfver de redan nu för helt år anställda kaptenen

och förste maskinisten, samt särskild besättning, finner jag visserligen

de skäl, som anförts till stöd för en sådan anordning, icke sakna

fog. Då emellertid denna anordning skulle föranleda icke obetydliga

kostnader, samt de olägenheter, som förmenats uppstå genom användande.

af .kommenderad personal från flottan under fartygets bevakningstid,

icke torde få anses vara af så stor betydelse, att de böra

redan nu föranleda en ändring i det hittills tillämpade systemet, och

därtill kommer, att dessa olägenheter måhända kunna genom vissa

åtgärder minskas, anser jag mig icke böra förorda kommissionens förslag

i denna del.»

I enlighet härmed framlade jag beräkning öfver kostnaderna för

fartygets drift och underhåll under 11 månader af innevarande år, grundad

på ofvanberörda, i statsrådsprotokollen den 12 januari 1904 och

den 14 januari 1905 intagna beräkningar, allenast med den skillnad

att förste maskinistens lön upptogs höjd till 150 kronor i månaden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

39!)

Denna beräkning- slutade på 31,000 kronor. I enlighet härmed äskade

Kungl. Maj:t al’ Riksdagen för ändamålet anslag å sistnämnda belopp,

och blef detta äfven af Riksdagen beviljadt å extra stat för innevarande

år.

I underdånig skrifvelse den 2G november 1907 har nu Eders

Kungl. Mapts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län, efter

samråd med svenska hydrografisk-biologiska kommissionen, gjort framställning

om anslag till Skageraks underhålls- och driftkostnader för år

1909. Därvid har ånyo framlagts och motiverats förslaget, att användningen

af flottans personal skulle upphöra och fartyget för hela sin

verksamhetstid förses med fast anställd, civil besättning. Under förutsättning

af bifall härtill och med tagen hänsyn till, å ena sidan, stegrade

pris å lifsförnödenbeter och kol, och, å andra sidan, till den minskning,

som borde kunna inträda i aflöningen för den civila besättningen,

om densamma fast anställdes för 11 månader, har Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande beräknat underhålls- och driftkostnaderna för Skagerak

för år 1909 till sammanlagdt 37,000 kronor samt hemställt, att

sistnämnda belopp måtte för ändamålet äskas af Riksdagen.

Då jag nästlidna år ansåg mig icke böra förorda det då framlagda

förslaget om anställande å Skagerak af särskild besättning för fartygets

hela årliga verksamhetstid, samt någon erfarenhet icke ännu kunnat

vinnas angående den först i år skeende utsträckningen af undersökningstiden

och det inflytande, som häraf tilläfventyrs kan utöfvas på personalen

och på de förhållanden, hvilka åberopats såsom anledning till den ifrågasatta

förändringen i dennas anställning, finner jag mig icke heller nu

kunna tillstyrka, att ändring vidtages i det hittills härutinnan tillämpade

systemet. Jag anser därför, att kostnadsberäkningen för år 1909 bör

verkställas enligt samma hufvudgrunder, som nästlidna år tillämpades i

fråga om kostnaden för år 1908. Dock torde ändringar i vissa hänseenden

böra ske. Dels torde det nämligen vara nödvändigt att taga

hänsyn till de högre pris å lifsförnödenheter och kol, hvilka förutsatts

i Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes ofvannämnda beräkning för

år 1909. Dels torde å andra sidan månadsaflöningarna till den civila

besättningen kunna sänkas i jämförelse med hvad förut beräknats.

Visserligen åberopar Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i ofvanberörda

framställning såsom skäl för en dylik sänkning, att besättningen

skulle vara anställd för 11 månader, under det att den enligt min meningbör

anställas endast för 5 månader. Jag vill emellertid erinra, att redan

i det förslag till stat för fartyget för år 1908, som Eders Kungl. Maj:ts

Departe
mentschefen.

s. 400 Kontrollera mot PDF

400

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

befallningshafvande afgifvit den 25 november 1907 och hvilket förslag

upptager blott 5 månaders anställning för den civila besättningen,

månadsaflöningarna för denna besättning upptagits till alldeles enahanda,

lägre belopp som de, hvilka Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

nu föreslagit för år 1909. Med iakttagande af dessa afvikelser från

den nästlidna år framlagda beräkningen samt då posten till diverse

utgifter synes utan olägenhet kunna något sänkas, anser jag, att de

årliga utgifterna för sammanlagdt 11 månaders tjänstgöring med fartyget

under år 1909 lämpligen kunna beräknas sålunda:

A) för hela året:

1.

Kaptenens lön, 300 kronor i månaden.................

kronor

3,600: —

2.

Förste maskinistens lön, 150 kronor i månaden

11

1,800: —

3.

B) under bevakningstiden, sex månader:

Uppbördsstyrman, sjötillägg, 1 krona för dag...

11

180: —

4.

Andre maskinist, lön, 100 kronor i månaden ..

11

600: —

5.

Två eldare samt tio man, sjötillägg, 33 öre för

dag i medeltal .......................................................

11

720: —

6.

Mathållning å 25 kronor för dag .......................

11

4,500: —

7.

Kol för 10 timmars gång å 4 kronor 40 öre

för timme under 150 dagar ...........................

11

6,600: —

8.

C) under under sökningstiden, fem månader:

Styrmans lön, 125 kronor i månaden..................

11

625: —

9.

Andre maskinistens lön, 110 kronor i månaden

11

550: —

10.

Två eldare samt sex man, lön efter 55 kronor

i månaden i medeltal .........................................

11

2,200: —

11.

Mathållning å 25 kronor för dag...........................

11

3,750: —

12.

Kol för 10 timmars gång å 4 kronor 40 öre

för timme under 120 dagar.................................

11

5,280: —

tillhopa

kronor

30,405: —

Kostnad för underhåll och diverse samt extra be- manning ....................................................................

11

3,595: —

Summa kronor 34,000: —»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, får hemställa,

att Riksdagen må, till underhålls- och driftkostnad

för ett fartyg för hydrografisk-biologiska undersökningar

s. 401 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

401

af de Sverige omgifvande hafveri samt för tillsyn och

bevakning vid Sveriges liafsfisken under annan tid af året

än vintermånaderna, på extra stat för år 1909 anvisa

ett anslag af 34,000 kronor.

49:o) Vidare och med anledning af Kungl. Maj:ts därom fram- Försäkring

ställda förslag, hemställer utskottet, "i Lager ak!

[49.]

att Riksdagen må, till bestridande af kostnader

för försäkring af fartyget Skagerak, på extra stat för år

1909 anvisa 5,200 kronor.

50:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till utförande af ffydrografisk
-

hydrografisk-biologiska undersökningar af de Sverige omgifvande hafven

på extra stat för år 1909 bevilja 21,100 kronor.

Härom har departementschefen anfört följande.

»För utförande af hydrografisk-biologiska undei’sökningar af de

Sverige omgifvande hafven har Riksdagen, på Kungl. Maj:ts förslag,

anvisat medel å extra stat för hvart och ett af åren 1901—1908.

biologiska

undersökningar

af

de Sverige

omgifvande

hafven.

[50.]

Från och med år 1905 hafva dessa anslag utgått med 26,100 kronor

årligen, däraf 5,100 kronor till täckande af Sveriges andel i kostnaden

för eu internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium

och 21,000 kronor till omkostnader för de undersökningsarbeten,

som det enligt uppgjord arbetsfördelning ålegat Sverige att utföra.

Med de å innevarande års stat för ifrågavarande ändamål anvisade

anslag skola bestridas dylika undersökningskostnader för tiden från

och med den 1 maj 1908 till och med den 30 april 1909 samt Sveriges

andel i kostnaderna för omförmälda centralanstalt för tiden från och

med den 22 juli 1908 till och med den 21 juli 1909.

Uti underdånig skrifvelse den 9 oktober 1907 har svenska hydrografisk-biologiska

kommissionen gjort framställning om beredande ai

anslag för nämnda ändamål efter de sålunda angifna tidrymdernas utgång.

Oaktadt det definitiva afgörandet af frågan om de internationella

arbetenas fortsättande då ännu icke skett för vissa staters vid
-

kommande, motsåge kommissionen med tillförsikt, att enighet skulle

uppnås om fortsättning af den stora uppgift, hvarom de deltagande

staterna på Sveriges initiativ förenat sig.

Under antagande att, såsom jag tror mig kunna förutsätta, internationell

samverkan till ifrågavarande arbetens fortsättande kommer

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft, 51

opaginerad Kontrollera mot PDF

Undervisningskurser

i

navigation

för bohuslänska

fiskare.

[51.]

102 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

till stånd, blifver anslag för Sveriges del erforderligt äfven för år 1909.

Någon ändring i anslagets belopp synes icke böra ifrågakomma. Därest

nämligen verksamheten skulle komma att undergå någon afsevärd förändring,

lär Eders Kungl. Maj:t komma att tillse, att de medel, som

kunna blifva anvisade, endast i mån af behof varda tagna i anspråk.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, till utförande af hydrografiskbiologiska

undersökningar af de Sverige omgifvande hafven,

på extra stat för år 1909 bevilja

a) till omkostnader för tiden från och med den

1 maj 1909 till och med den 30 april 1910 21,000 kronor

samt

b) till täckande af Sveriges andel i kostnaderna

för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt

med laboratorium för tiden från och med den

22 juli 1909 till och med den 21 juli 1910 5,100

kronor,

eller tillsammans 26,100 kronor.

51:°) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till bidrag för

anordnande af undervisningskurser i navigation för bohuslänska fiskare,

under förutsättning att Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap

och landsting för ändamålet bidroge med tillsammans 2,000 kronor,

på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af 2,250 kronor med rätt

för Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda belopp förskottsvis under innevarande

år af tillgängliga medel utanordna 1,125 kronor.

Departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet i detta

ärende är af följande lydelse.

»Med anledning af Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar

har Riksdagen för hvart och ett af åren 1903—1908 på extra stat

anvisat ett anslag af 2,250 kronor såsom bidrag till anordnande af

undervisningskurser i navigation för bohuslänska fiskare, under förutsättning

att Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap och

landsting för ändamålet bidroge med tillsammans 2,000 kronor. Med

hänsyn därtill att Kungl. Maj:t för att möjliggöra, att kurserna redan

under hösten år 1902 kunde träda i verksamhet, måst under samma

år låta förskottera halfva beloppet, 1,125 kronor, af det för år 1903

s. 403 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande, N:o 10.

403

beviljade anslaget, och då enligt den för kurserna antagna plan desammas

verksamhet skulle taga sin början hvarje år på hösten, begärde

Kungl. Maj:t af 1903 års Riksdag rätt för Kungl. Maj:t att af det

belopp, som för år 1904 äskades, låta under år 1903 af tillgängliga

medel förskottera hälften eller 1,125 kronor, och bifölls detta jämväl

af Riksdagen. Liknande medgifvande lämnades äfven, på Kungl. Maj:ts

därom gjorda framställningar, af 1904, 1905, 1900 och 1907 års Riksdagar.

Jämlikt de angående ifrågavarande kurser af Kungl. Maj:t den 6 juni

1902 gifna föreskrifter hafva redogörelser inkommit angående de kurser,

som ägde rum under hösten år 1906 och i början af år 1907; och

inhämtas af dessa redogörelser hufvudsakligen följande.

Under hösten 1906 pågingo undervisningskurserna från och med

den 8 oktober till och med den 20 december.

I den ena, som var förlagd i Rönnäng på Tjörn deltogo 21 elever,

livilka i medeltal bevistade undervisningen 42,3 dagar. Den andra

kursen, som hölls i Ellös å Oroust, bevistades af 16 elever med ett

medeltal af 38 dagar för hvarje elev. Vid slutet af dessa båda kurser

blefvo vid Rönnäng fem och vid Ellös tio elever på egen begäran

examinerade samt erhöllo afgångsbetyg.

Medelantalet dagar, under hvilka hvarje elev deltog i undervisningen

höstterminen 1906, var afsevärdt större än vid motsvarande

kurser hösten 1905.

Undervisningskurserna under 1907 års vårtermin höllos i Hunnebostrands

fiskläge samt å Sydkoster. Båda dessa kurser började den

11 februari och afslutades den 11 maj. I Hunnebostrand deltogo 43

och å Sydkoster 42 fiskare i undervisningen. I medeltal besöktes

undervisningen af hvarje elev i Hunnebostrand 22 och å Sydkoster 37

dagar. Nio elever i Hunnebostrand och tjugutvå å Sydkoster anmälde

sig till och undergingo examen samt erhöllo afgångsbetyg.

På sätt jag redan vid hemställan om anslag för ifrågavarande

ändamål för år 1908 haft tillfälle meddela, hafva såsom bidrag till kostnaderna

för undervisning i navigation åt bohuslänska fiskare under

åren 1907—1911 länets hushållningssällskap och landsting beviljat

hvartdera ett årligt anslag af 1,000 kronor, och hafva dessa bidrag lämnats

på samma villkor som under föregående år.

Uti underdånig skrifvelse den 14 november 1907 har landtbruksstyrelsen

förklarat såsom sin öfvertygelse, att ifrågavarande kurser fortfarande

kunde lända det bohuslänska fisket till stor nytta, samt hem
-

s. 404 Kontrollera mot PDF

404

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

ställt om åtgärder för beredande af statsanslag till dylika kurser under

hösten 1908 och våren 1909.

I likhet med landtbruksstyrelsen anser jag det vara särdeles önskvärdt,

att kurser af ifrågavarande slag äga rum äfven under innevarande

års höst och nästa års vinter, och att statsanslag därtill beredes

till lika belopp som föregående år samt under enahanda villkor och

med motsvarande rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta under innevarande

år af tillgängliga medel förskottera hälften af statsanslaget.»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,

hemställer,

att Riksdagen må såsom bidrag till anordnande

af undervisningskurser i navigation för bohuslänska fiskare,

under förutsättning att Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap

och landsting för ändamålet bidraga

med tillsammans 2,000 kronor, på extra stat för år

1909 anvisa ett anslag af 2,250 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda belopp förskottsvis

under innevarande år af tillgängliga medel utanordna

1,125 kronor.

''Ötatuurt 52:°). Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till understöd åt

förening. södra Sveriges fiskeriförening på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag

[52.] 17,500 kronor, däraf till upprätthållande af föreningens fiskeriskola.

8,500 kronor, såsom bidrag till föreningens försöksverksamhet 5,000

kronoi samt för uppförandet af en byggnad för inrymmande af en

fiskkläckningsanstalt och ett sötvattenbiologiskt laboratorium 4,000

kronor.

Beträffande detta äskande innehåller statsrådsprotokollet följande

yttrande af departementschefen.

»Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet anvisade 1907

års Riksdag till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening på extra stat

för innevarande år ett anslag af 13,500 kronor, däraf till upprätthållande

af föreningens fiskeriskola ett belopp af 8,500 kronor och såsom

bidrag till föreningens försöksverksamhet ett belopp af 5,000 kronor.

Mot de af mig vid ärendets föredragning den 12 januari 1907 förslagsvis

angifna villkor för anslagets utgående anmärkte Riksdagen endast,

att antalet frielever vid nämnda skola syntes böra bestämmas till tio.

s. 405 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10. 405

Kungl. Maj:t bär därefter den 13 september 1 DO7 ställt de anvisade

beloppen till föreningens förfogande under sålunda omförmälda

villkor.

Uti en till Kungl. Magt ställd skrift af den 16 oktober 1907 bär

nu södra Sveriges fiskeriförenings styrelse anbållit, att Kungl. Maj:t

täcktes åt föreningen för år 1909 lämna anslag till samma belopp som

för år 1908, nämligen 8,500 kronor till upprätthållande af föreningens

tiskeriskola och 5,000 kronor såsom bidrag till föreningens försöksverksamhet,

samt dessutom till uppförande af en gemensam byggnad fölen

fiskkläckningsanstalt och ett sötvattenbiologiskt laboratorium 4,000

kronor.

Till stöd för denna ansökning har föreningen anfört, att föreningens

enda tillgångar under år 1907 utgjorts af de anslag och

de lån mot styrelsens borgen, som en del hushållningssällskap beviljat,

äfvensom af föreningens obetydliga medlemsafgifter. Under året

hade föreningen sålunda haft att disponera omkring 7,500 kronor. I

betraktande däraf, att dammanläggning och fiskuppfödning i dammarna,

hvartill föreningen till att börja med ansett sig böra inskränka sin verksamhet,

medförde stora kostnader, hade emellertid detta belopp icke räckt

till att kunna sätta föreningen i tillfälle att arbeta i den omfattning, som

ömkligt vore. På de områden, som föreningen dels köpt och dels arrenderat

för en fiskeriförsöksstation i Aneboda, hade hittills anlagts 8

lekdammar, 2 försöksdammar, 7 sträckdammar och 2 vinterdammar,

hvilka tillhopa hade en areal af omkring 15 hektar. Större delen af

dessa dammar hade redan varit under året använda för odling af karp

och sutare samt något sik. För att emellertid kunna enligt sitt program

icke allenast anställa odlingsförsök med olika Åskslag samt utbilda

för landets klimatiska förhållanden lämpade raser utan äfven leverera

sättfisk till de rätt många enskilda dammanläggningar, som börjat

uppstå i olika delar af södra Sverige, måste föreningen ännu betydligt

utvidga sina egna anläggningar, hvilket medförde stora utgifter. Att

intresset för speciellt dammkulturen började alltmera vakna hos landets

jordbrukare bevisades, bland annat, af de många rekvisitioner, som ingått

såväl till föreningen som till fiskeriintendenten i södra distriktet

med anhållan om biträde vid anläggning af fiskdammar. Också hade

förslag till flera enskilda dammanläggningar i Skåne, Småland och

Blekinge blifvit uppgjorda. Oaktadt några anordningar för fiskerivetenskapliga

undersökningar ännu icke vidtagits vid försöksstationen,

hade under år 1907 eu del undersökningar redan påbörjats, hufvudsakligen

beträffande fiskarnas föda i stationens dammar och sjöar. För att

s. 406 Kontrollera mot PDF

406

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

kunna utföras på ett fullt tillfredsställande sätt och utsträckas till

äfven andra biologiska frågor, hvilkas utredning vore ett nödvändigt

villkor för fiskets rationella ordnande, behöfdes emellertid ett sötvattenbiologiskt

laboratorium, utrustadt med nutidens olika instrumentala

hjälpmedel. För att erhålla den nödiga utrustningen till ett dylikt

laboratorium hade föreningens styrelse vändt sig till enskild stiftelse

och hoppades af denna erhålla härför nödigt anslag. Föreningens fiskeriskola

komme att öppnas i början af februari år 1908. Dess fiskodlingsverksamhet

hade däremot redan tagit sin början, på sätt

ofvan sagts. För höjande af fiskets afkastning i naturliga sjöar

och vattendrag borde äfven annan fiskodling bedrifvas. För att emellertid

kunna odla våra värdefullaste Åskslag, såsom laxöring, röding

och sik, behöfdes ovillkorligen en särskild s. k. fiskkläckningsanstalt,

hvarifrån kunde levereras yngel och sättfisk och hvarest försök kunde

anställas beträffande ändamålsenligheten af olika fiskkläckningsapparater

samt rommens och fiskynglets utveckling och vård. Därigenom

kunde ock beredas eleverna vid fiskeriskolan tillfälle att lära känna

äfven denna del af fiskodlingen. Fiskkläckningsanstalten och förberörda

biologiska laboratorium kunde inrymmas i samma hus, hvilket

skulle vara till ömsesidig nytta för dessa inrättningar, och beräknades

huset med erforderlig vattenledning kosta omkring 4,000 kronor.

Vid denna ansökning har fogats förslag till inkomst- och utgiftsstat

för fiskeriföreningen för år 1909 äfvensom kapitalkonto, utvisande

södra Sveriges fiskeriförenings affärsställning den 16 oktober 1907.

Efter det Kungl. Maj:t anbefallt landtbruksstyrelsen att häröfver

afgifva underdånigt utlåtande, har nämnda styrelse i underdånigt utlåtande

den 2 december 1907 anfört följande.

Hvad först beträffade de sökta anslagen till uppehållande af föreningens

fiskeriskola och till försöksverksamheten år 1909, så tilläte sig

landtbruksstyrelsen härutinnan åberopa sitt underdåniga utlåtande den

27 november 1906 angående statsanslag åt föreningen för år 1908.

Fiskeriskolan hade, på sätt föreningen i förevarande ansökningsskrift

omförmält, ännu icke kunnat komma i gång och, hvad försöksverksamheten

beträffade, funne landtbruksstyrelsen gifvet, att södra Sveriges

fiskeriförening, såsom i den underdåniga ansökningen angåfves, ännu

måste betydligt utvidga sina anläggningar, om dessa skulle motsvara

sitt ändamål, och att föreningen härigenom måste åsamkas så

störa utgifter, att ett anslag af 5,000 kronor för ändamålet borde

äfven för år 1909 beredas föreningen.

s. 407 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

407

Såsom i (len underdåniga ansökningen frainhölles, borde eu fiskkläcknings-

eller odlingsanstalt för laxöring, röding och sik upprättas

vid Aneboda, och kostnaden härför, 4,000 kronor, syntes icke vara för

högt beräknad. I allmänhet kunde höstlekande fiskar, hvilkas befruktade

rom och späda yngel måste en längre tid ligga skyddade inom

hus, ej odlas på konstgjord väg, utan att en särskild anstalt eller odlingshus

funnes för ändamålet tillgängligt. I fall detta anslag skulle

beviljas föreningen och odlingsanstalten således komme till stånd, ämnade

föreningen ej blott från densamma leverera yngel af värdefulla

höstlekande fiskarter utan ock i denna anstalt utföra försök med olika

kläckningsapparater och i flera biologiska afseenden, hvarigenom anstalten

skulle komma att blifva till stor nytta för fiskerinäringen. Af

den inhemska forellen eller den till storleken mindre, rena sötvattensformen

af laxöringen vore det för närvarande mycket svårt att för

odling eller utplantering anskaffa befruktad rom, yngel eller sättfisk,

men af denna fisk funnes på flera ställen ej långt från Aneboda en

ganska stor och god stam, och därför torde från Aneboda nämnda fiskart

kunna spridas till en mängd vattendrag, där den för närvarande

gått ut eller aldrig funnits.

Af det sötvattenbiologiska laboratorium, som skulle förenas med

den ifrågasatta fiskodlingsanstalten, borde ock kunna förväntas många

rön till insjö- och strömfiskets bästa. För undervisningen vid fiskeriskolan

skulle såväl fiskodlingsanstalten som laboratoriet komma att blifva

till stor nytta.

Till följd af bristande tillgångar för ifrågavarande förening syntes

de båda nämnda anstalterna, utan att statsunderstöd till desamma beviljades,

ej på många år kunna komma till stånd. För anskaffande af

den dyrbara utrustningen till laboratoriet ansåges föreningen, på sätt

af ansökningen framginge, hafva ganska god utsikt att erhålla medel

af enskild stiftelse. En för detta laboratorium betydelsefull omständighet

vore äfven, att undersökningarna och öfningarna därstädes finge

en ledare i föreståndaren för försöksverksamheten och fiskeriskolan.

Det sammanlagda anslag, som borde föreningen tillgodokomma

för år 1909, skulle alltså uppgå till 17,500 kronor, och borde föreningen

för tillgodonjutande af detta anslag vara underkastad de villkor

och bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna godt att i sådant afseende

föreskrifva.

Förenämnda förslag till inkomst- och utgiftsstat för föreningen

för år 1909 upptager utgifter för försöksverksamheten till belopp af

16,000 kronor, däraf 4,000 kronor till hus för fiskkläckningen och bio
-

s. 408 Kontrollera mot PDF

408

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

logiskt laboratorium, 5,000 kronor till dammanläggningar och sjöars

upprensning, 2,700 kronor till aflöningar, 931 kronor till arrenden samt

3,369 kronor till resor, tryckningskostnader, redskap, afvelsfisk m. in.

Utgifterna för fiskeriskolan äro beräknade till 11,000 kronor, däraf

5,360 kronor till aflöningar och hyresmedel åt lärare, 3,300 kronor

till kosthåll åt 11 elever samt 2,340 kronor till hyror, bränsle, lyse,

skolmateriell in. in. Sammanlagda utgiftsbeloppet uppgår alltså till

27,000 kronor. Inkomsterna äro beräknade till 24,500 kronor, hvaraf

17,500 kronor statsanslag, 5,500 kronor anslag från hushållningssällskap

och 1,500 kronor medlemsafgifter och inkomst af försåld fisk.

Statförslaget utvisar alltså en brist å 2,500 kronor.

J)ePch!fen “tS'' * likhet med landtbruksstyrelsen anser jag det synnerligen önsk
värdt,

att ifrågavarande förening må kunna fortsätta och utveckla sin

gagnande verksamhet, om hvars framtidsmöjligheter jag icke har anledning

att hysa annat än de bästa förhoppningar. Att föreningen för

sådant ändamål är i behof af statsbidrag för år 1909 till såväl försöksverksamheten

som fiskeriskolan med enahanda belopp, som blifvit

för innevarande år beviljade, finner jag uppenbart, såväl af hvad därom

anförts i ansökningen och landtbruksstyrelsens yttrande som med

hänsyn till förslaget till stat för föreningen för år 1909. De skäl,

som . andragits för inrättandet vid Aneboda af ett hus för ett sötvattenbiologiskt

laboratorium och en fiskkläckningsanstalt, hufvudsakligen

afsedd för höstlekande, värdefullare fiskar, anser jag vara fullt öfvertygande

samt ådagalägga behofvet och gagnet af dessa anordningar.

Då föreningen påtagligen icke kan utan särskildt statsbidrag åstadkomma

denna utvidgning af sin verksamhet, tvekar jag icke att tillstyrka,

att anslag äfven därtill måtte beredas. Mot beloppet har jag

icke någon erinran att göra.

För åtnjutande af de anslag, som kunna komma att beviljas till

upprätthållande af fiskeriskolan och såsom bidrag till försöksverksamheten

torde Eders Kungl. Maj:t framdeles fastställa enahanda villkor och

bestämmelser, som för innevarande år.»

Utskottets

yttrande.

Utskottet finner genom hvad departementschefen i ärendet anfört

vara ådagalagdt, att södra Sveriges fiskeriförening för upprätthållande

af fiskeriskolan och försöksverksamheten är för år 1909 i behof af

statsunderstöd till enahanda belopp som för innevarande år beviljats.

Likaså anser utskottet fullgiltiga skäl vara anförda för uppförande,

i enlighet med departementschefens förslag, af en byggnad.

s. 409 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

409

afsedd att inrymma ett sötvattenbiologiskt laboratorium och eu fiskkläckningsanstalt.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må till understöd åt södra Sveriges

fiskeriförening på extra stat för år 1909 anvisa ett

anslag af 17,500 kronor, däraf till upprätthållande

af föreningens fiskeriskola 8,500 kronor, såsom bidrag

till föreningens försöksverksamhet 5,000 kronor samt

för uppförande af en byggnad för inrymmande af en fiskkläckningsanstalt

och ett sötvattenbiologiskt laboratorium

4,000 kronor.

Hydrografiska undersökningar af Sveriges färskvatten.

53:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för uppehållande

under år 1909 af verksamheten vid hydrografiska byrån med under

densamma omedelbart lydande observationsstationer, på extra stat för

samma år anvisa ett anslag af 46,400 kronor, samt att, för verkställande

under år 1909 af hydrogeologiska specialundersökningar, på extra stat

för samma år anvisa ett anslag af 3,000 kronor, eller tillhopa 49,400

kronor.

Departementschefen har i detta ärende till statsrådsprotokollet

anfört följande.

»I en till 1907 års Riksdag aflåten, den 21 december 1906 dagtecknad

proposition föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen att besluta, att i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden

för samma dag angifna grunder en hydrografisk undersökning

af Sveriges färskvatten skulle företagas under ledning af en

särskild, för ändamålet bildad hydrografisk byrå samt att Riksdagen

måtte för ändamålet anvisa å extra stat för innevarande år under

nionde hufvudtiteln ett anslag af 40,800 kronor. Vidare föreslog Kungl.

Maj:t i särskild proposition af samma dag Riksdagen att till utförande

vid statens meteorologiska centralanstalt af de för ifrågavarande undersökning

behöfliga meteorologiska observationerna under åttonde hufvudtiteln

likaledes å extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 10,800

kronor. Båda dessa förslag blefvo af Riksdagen bifallna.

De i förenämnda statsrådsprotokoll angifna grunder för undersökningens

anordnande innehöllo hufvudsakligen följande. Själfva planBih.

till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 10 Raft. 52

Hydrografiska

undersökningar

af Sveriges

färskvatten.

[53.]

s. 410 Kontrollera mot PDF

410

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

läggningen af densamma och sammanfattandet af dess resultat borde

verkställas af en särskild för ändamålet inrättad institution, en hydrografisk

byrå. Högsta ledningen af denna byrås arbeten borde utöfvas

af en oaflönad styrelse, bestående af chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

såsom ordförande samt chefen för Sveriges geologiska undersökning,

öfveringenjören i landtbruksstyrelsen, föreståndaren för statens

meteorologiska centralanstalt och föreståndaren för den hydrografiska

byrån såsom ledamöter. Sistnämnda tjänsteman borde i sin egenskap af

föreståndare för byrån i afseende å aflöning likställas med chefen för

den geologiska undersökningen och alltså uppbära ett arfvode af 7,000

kronor. Vid byrån borde för öfrigt vara anställda två byråingenjörer

med arfvoden af 4,500 kronor hvardera äfvensom en vaktmästare. De

erforderliga meteorologiska iakttagelserna i egentlig mening borde ställas

under närmaste ledning och kontroll af meteorologiska central anstalten.

Därjämte borde hydrogeologiska specialundersökningar äga rum vid

Sveriges geologiska undersökning. Sammanlagda årskostnaden för ifrågavarande

undersökningar beräknades af mig skola efter organisationens

fullständiga genomförande blifva 61,700 kronor. Häraf afsågs ett belopp

af 13,700 kronor för de meteorologiska observationerna.

Innehållet af ifrågavarande beräkning framgår af följande af mig

framlagda förslag till:

Stat för den hydrografiska undersökningen:

A) Den" hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande,

observationsstation er:

AidVode till föreståndaren ........................................... kronor 7,000: —

> »en byråingenjör ........................................... » 4;500: —

» » > » ....................................... » 4,500: —

Arfvode till en vaktmästare ........................................... » 800: —

Anmärkning: Efter 5 års anställning kan arfvodet höjas med 100 kronor.

Extra biträden samt gratifikation åt vaktmästaren

(högst 500 kronor) .................................................. kronor 6,000: —

Publikationer ......................................................... » 5,000: -

Hyra, ved, ljus, papper och öfriga expenser .......... » 2,000: —

Resekostnader och handtlangning vid mätningar ... » 7,000: —

Observatörers arfvoden vid 160 stationer .................. » 8,000: —

Underhåll af peglar ........................................................ » 200: —

Summa kronor 45,000: —

s. 411 Kontrollera mot PDF

Stat »utskottets Utlåtande N:o 10.

411

B) De meteorologiska observationerna.

Arfvodestillökning åt en amanuens vid meteorologiska

kronor

centralanstalten .......................................................

1,000: —

Observatörers arfvoden .............................................

»

9,700: —

Instruments och apparaters underhåll

»

500: —

Inspektioner ..............................

Biträden vid instrumentens pröfning, observationernas

»

500: —

granskning och beräkning, tabellering samt skrif- ning m. m.................................................................

>

2,000: —

Summa kronor

13,700: —

C) De hydrogeologiska specialundersökningarna:

Fältarbeten .............................................................................

kronor

2.100: —

Materialets bearbetande och publicerande ................

»

900: —

Summa

kronor

3,000: —

Jag ansåg det emellertid olämpligt att redan i fjol föreslå en viss

organisationsplan eller en plan för arbetenas successiva igångsättande,

utan borde därmed anstå, till dess styrelse och föreståndare för byrån

blifvit utsedda och dessa fått tillfälle att inkomna med utredning och

förslag i ämnet. För hydrografiska byråns första organisation och verksamhet

under år 1908 beräknade jag förenämnda belopp af 40,800

kronor och 10,800 kronor. Då några hydrogeologiska fältarbeten icke

ansågos kunna ifrågakomma under första året, syntes något anslag till

dylika icke vara erforderligt för år 1908.

Den 15 november 1907 har Kungl. Maj:t i öfverensstämmelse

med de uti förstnämnda proposition angifna grunder beslutat om den

hydrografiska byråns trädande i verksamhet och om styrelse för densamma,

äfvensom förordnat föreståndare för byrån.

Uti underdånig skrifvelse den 5 december 1907 har nämnda styrelse

afgifvit beräkning angående det för ifrågavarande hydrografiska

undersökningar för år 1909 erforderliga anslagsbeloppet, slutande å

samma belopp, som jag nästlidna år angaf såsom blifvande årskostnad

eller 61,700 kronor, och af följande lydelse:

s. 412 Kontrollera mot PDF

412

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Den hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande

observationsstationer:

Arfvode till föreståndaren ..................................... kronor 7 000:_

» > en byråingenjör ...... > 4*500: —

* » * » » 4,500: —

» » > vaktmästare............................................ » 800:_

Extra biträden samt gratifikationer åt vaktmästaren

(högst 500 kronor), förslagsvis ................................... » 6 000:_

Publikationer > ......................_........... » 3''oOO:_

Yed, ljus, papper och öfriga expenser, förslagsvis » 2,000: —

Resekostnader och handtlangning vid mätningar . » 7 000:_

Observatörers arfvoden vid 160 stationer, förslagsvis » 8*000:_

Underhåll af peglar ................................ » ... » ''200: —

Nyanskaffning och vård af instrument » ... » '' 8,400: —

Summa kronor 46,4007 —

De meteorologiska observationerna:

Arfvodestillökning åt en amanuens vid meteorolo
-

giska centralanstalten ............................................. kronor 1 000:_

Observatörers arfvoden, förslagsvis ................................ » 5 000:_

Anskaffning och underhåll af instrument, förslagsvis » 3*800:_

Inspektioner, förslagsvis ........................................... » 500:_

Biträden vid instrumentens pröfning, observationernas

granskning och beräkning, tabellering samt skrifning

m. m., förslagsvis ................................................ » 2,000:_

Summa kronor 12,300: —

De hydrogeologiska specialundersökningarna:

Inköp af instrument och annan utrustning, förslagsvis kronor 600:_

Instruktion af extra geologer, förslagsvis ................. » 300:

Fältarbeten, förslagsvis ........................................... » 2,100:

Summa kronor 3,000: —

s. 413 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

413

Denna beräkning'' skiljer sig i vissa hänseenden från det förut omförmälda

statförslag, som af mig framlades i det vid propositionen i

ämnet till 1907 års Riksdag fogade statsrådsprotokoll. Anledningarna

till skiljaktigheterna framgå af två vid styrelsens förberörda skrifvelse

fogade, från hydrografiska byråns föreståndare och chefen för geologiska

undersökningen inkomna framställningar.

Föreståndaren för hydrografiska byrån har beträffande först

förslaget till stat för själfva den hydrografiska byrån med under

densamma omedelbart lydande observationsstationer meddelat, att de

ändringar, han ville föreslå, berodde väsentligen dels därpå, att organisationen

ej kunde beräknas vara fullt afslutad till år 1909 och dels

därpå, att anslag till instrument syntes honom hafva blifvit uppförda

med för låga belopp. Det i statförslaget upptagna belopp för publikationer,

5,000 kronor, syntes icke blifva redan år 1909 helt erforderligt,

utan borde för detta ändamål 3,000 kronor vara tillfyllest. I

stället ansåge han sig nödsakad föreslå, att ytterligare medel måtte för

år 1909 anvisas till inköp af instrument, Förenämnda statförslag hade

icke upptagit något anslag vare sig för instrumentinköp eller för vården

af instrument och förutsatte alltså, att sagda vård icke skulle

kräfva några utgifter samt att det för år 1908 anvisade anslagsbeloppet

skulle räcka att förse byrån med en tillräcklig instrumentuppsättning.

Af sistnämnda anslagsbelopp hade, af förenämnda statsrådsprotokoll att

döma, en summa af 3,000 kronor beräknats för instrument, hvilken

summa enligt det förslag till byråns inrättande och organisation, som

den 19 december 1900 afgifvits gemensamt af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt landtbruksstyrelsen och för hvilket utförlig redogörelse

lämnats i statsrådsprotokollet, borde användas till:

inköp af 4 strömmätare .............. å kronor 250: — kronor 1,000:

» » 3 distansmätare .................. å » 370: — » 1,110: —

» » 3 afvägningsinstrument med

distanskors ..................................... å » 100: — » 300:

diverse ......................................................... ................. » 590:

Summa kronor 3,000: —

Äfven om man medgåfve. att de sålunda föreslagna instrumenten

vore de viktigaste, vore de beräknade kostnaderna otillräckliga. Hvad

afvägningsinstrument beträffade, syntes tillräckligt goda icke kunna erhållas

för en summa af 100 kronor stycket, utan borde denna summa

ändras till 200 kronor. Hvad strömmätarna anginge, vore det klart,

s. 414 Kontrollera mot PDF

414

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

att samma slag af dylika instrument icke kunde användas i olika floder

och under olika vattenmängdsförhållanden utan att olika typer erfordrades.

I enlighet med erfarenheter från Österrikes hydrografiska undersökning

behöfdes tre olika slags strömmätare, nämligen högvattenflygel,

stångflygel och fickflygel. Då det vore önskvärdt att hafva ett

reservinstrument af hvarje sort särskildt för behöfliga ompröfningar,

erfordrades minst 3 af hvarje slag; af de mycket praktiska och billiga

fickflyglarna borde dock några flera inköpas. Vidare behöfdes sekundur

och åtskilliga smärre instrument samt två fotografiapparater. Kostnaden

för byråns instrumentella utrustning blefve då inalles:

3 distansmätare...............................

å kronor 370: — kronor

1,110

.

3 afvägningsinstrument med distanskors

» »

200: — »

600

.

3 högvattenflyglar ........................

400- — »

1 200

2 vinschställningar till dessa ................

» »

200: — »

400

3 stångflyglar .....................................

» »

420: — »

1,260

. -

5 fickflyglar ....................

» »

80: — »

400

_

3 kontakter för små strömhastigheter

>

30: — »

90

_

4 stänger för fickflvglar..............

» »

60: — »

240

_

4 sekundur..................

»

25: — »

100

_

11 pröfningar ..........................

» »

25: — »

275

_____

frakt och diverse instrument.................

..................... »

725

—

Summa kronor

6,400

—

Denna slutsumma öfverstege med 3,400 kronor det belopp, som

med hänsyn till det förut sagda för år 1908 syntes hafva beräknats

till instrument, och ville föreståndaren därför föreslå, att 3,400 kronor

för detta ändamål upptoges i staten för år 1909. Då anslagsposten

för publikationer minskats med 2,000 kronor samt kostnaden för de

meteorologiska observationerna under år 1909 beräknats 1,400 kronor

lägre i statförslaget, skulle likväl statsverkets totalkostnad för sistnämnda

år icke öfverskrida det belopp, som i nämnda statförslag

beräknats såsom årskostnad.

Muntligen har byråns chef meddelat mig, att, då någon för isförhållandena

i våra vattendrag fullt lämplig konstruktion af själfregistrerande

peglar icke funnes — arbeten på frambringande af eu sådan

konstruktion påginge — hela det af mig för år 1908 beräknade beloppet

till utrustning af hydrometriska stationer kunde användas till

anskaffning och montering af skalor och dylikt, hvadan största delen

åt det beräknade antalet dylika stationer borde kunna blifva färdiga

att börja sin verksamhet redan under år 1908.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o Ut. 41.»

1 fråga om de meteorologiska observationerna har i föreståndarens

för den hydrografiska byråns framställning anförts, hurusom efter samråd

med chefen för meteorologiska central anstalten vid uppgörande åt

det nu framlagda förslaget till stat för år 1909 i hufvudsak följts förenämnda

i statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för den ''21 december

1906 framlagda förslag till stat för den hydrografiska undersökningen,

men att förslaget till stat för år 1909 dock i två hänseenden

afveke från det sistnämnda förslaget, nämligen dels såtillvida att, dä

säkerligen observationerna icke kunde hinna erhålla sin fulla utsträckning

redan under år 1909, anslaget till observatörer föreslagits till

allenast 5,000 kronor samt dels därutinnan att i förslaget till stat för

är 1909 upptagits för organisationens genomförande en post å 3,800

kronor till nyanskaffning, montering och vård af instrument. Beträffande

sistnämnda post har vidare i samma framställning erinrats, att

i förenämnda af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen

den 19 december 1900 afgifna förslag bland de under andra

året af den föreslagna byråns verksamhet beräknade utgifterna föi

organisation under rubrik »för de meteorologiska stationerna» upptagits

ett belopp af 5,800 kronor till anskaffning och montering af

instrument in. in., men att, då åtskilliga af de i nämnda förslag upptagna

instrument icke ännu syntes böra anskaffas, det föreslagna beloppet,

3,800 kronor, lämpligen borde räcka till för nyanskaffning,

montering och vård af instrument.

Chefen för geologiska undersökningen liar i sin skrifvelse, undei

hänvisning till förut omförmälda statförslag, anfört, att under första

arbetsåret icke någon publikation kunde förekomma, men att å andra

sidan då erfordrades anskaffande af en del instrument och utrustnmgsartiklar,

hvarförutom ett mindre belopp kräfdes för instruktion af de

för de hydrogeologiska undersökningarna nyanställda extra geologerna.

Nämnda undersökningar borde nämligen till hufvudsaklig del utföias

af tillfälligt anställda biträden (extra geologer) under ledning af någon

af de ordinarie geologerna.

Hvad angår det i förenämnda förslag till stat för år 1909 upptagna

belopp af 12,300 kronor för de meteorologiska observationerna.

har jag icke något att erinra mot förslaget i denna del, men

då nämnda '' belopp är af beskaffenhet att böra i riksstaten upptagas

under åttonde hufvudtiteln, samt statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet

redan förut denna dag gjort erforderlig framstå

ning i sådant syfte, torde vidare åtgärd i denna del icke eifordras.

Departementschef

e n.

s. 416 Kontrollera mot PDF

416

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Beträffande därefter förslaget i hvad det afser den hydrografiska

byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer så

afviker detsamma särskildt i ett afseende från hvad af mig vid framläggande

af förslaget till propositionen af den 21 december 1906 beräknats

styr el sen för undersökningen har nämligen, i öfverensstämmelse med

hvad föreståndaren för byrån anfört, hemställt om högre anslag för

inköp af instrument än som ursprungligen afsetts. I den af mig framlagda

beräkningen af anslagsbehofvet'' för år 1908, slutande å förenämnda

belopp af 40,800 kronor, hade jag upptagit en post å 6,000

kronor för själfva byråns utrustning, hvilken för nämnda belopp beläknades

kunna till fullo afslutas. Denna post afsågs, i öfverensstämmelse

med hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyr

el sen föreslagit, skola användas så, att 3,000 kronor skulle åtgå till

a; möWer ocl1 böcker m. m. samt återstoden till inköp af de

af föieståndaren i hans framställning omförmälda instrument.

Föreståndaren för byrån har ansett sistnämnda belopp väl lågt

beräknadt och af skäl, för hvilka jag förut redogjort, hemställt, att

till inköp af för byråns behof erforderliga instrument måtte anvisas

ytterligare 3,400 kronor.

Då af hvad till stöd för nämnda framställning anförts framgår,

att jämväl sistnämnda belopp är erforderligt, finner jag mig höra

biträda densamma. '' •

öfriga poster i den för byrån med omedelbart därunder lydande

observationsstationer föreslagna staten öfverensstämma, med undantag af

förenämnda post för publikationer, till alla delar med hvad jag i mitt

förslag till stat beräknat och torde icke kunna föranleda någon anmärkning.

Ej hellei har jag något att erinra mot det för de hvdrogeologiska

undersökningarna beräknade beloppet, 3,000 kronor.

Sistnämnda belopp torde, därest det beviljas, böra af Eders

Kung!. Maj:t omedelbart ställas till förfogande af chefen för Sveriges

geologiska undersökning.» " n

Vin kotte te

yttrande.

För den föreslagna ökningen af anslagsposten till den hydrografiska

undersökningen utöfver hvad nästlidet års Riksdag för ändamålet

beviljade och för uppförande af den nya anslagsposten till de

lydrogeoiogiska specialundersökningarna synas fullgiltiga skäl hafva

Wiivit iorebragta, hvadan utskottet, som i utlåtande angående reo-leringen

af utgifterna under riksstatens åttonde kufvudtitel afgifver

s. 417 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

417

yttrande angående anslaget till de meteorologiska observationerna,

hemställer,

att Riksdagen må,

a) för uppehållande under år 1909 af verksamheten

vid hydrografiska byrån med under densamma

omedelbart lydande observationsstationer, på extra stat

för samma år anvisa ett anslag af 46,400 kronor; samt

b) att, för verkställande under år 1909 af hydrogeologiska

specialundersökningar, på extra stat för samma

år anvisa ett anslag af 3,000 kronor;

eller tillhopa 49,400 kronor.

Åtgärder för tillgodogörande af svenska statens vattenfall.

54:o) Under punkt 54 af förevarande hufvudtitel har Kungl. Maj:t Åtgärder för

föreslagit Riksdagen att, med afseende å den proposition angående ^åi^vtnéka

inrättande af eu särskild styrelse för förvaltningen af statens vatten- statensvattenfall,

Kungl. Maj:t hade för afsikt att till Riksdagen aflåta, å extra

stat för år 1909 tills vidare beräkna ett anslag å 40,000 kronor. -J

Öfver denna framställning kominer utskottet att framdeles under

riksdagen afgifva utlåtande, hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Den lokala förvaltningen af statens jordfornksdomäner.

55:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att å extra stat för Aflöning åt

år 1909 anvisa till aflöning åt domänintendenter och för uppehållande

af domängöromålen hos länsstyrelserna 42,800 kronor, samt till rese- samt

kostnader vid domänförvaltningen såsom förslagsanslag 45,000 kronor. re^i°domänUnder

erinran att för bestridande af hithörande utgifter vore i förvaltningen.

nu gällande riksstat såsom extra anslag anvisade dels till aflöning åt [55, 50.]

domänintendenter och för uppehållande af domängöromålen hos länsstyrelserna

42,800 kronor, dels ock till resekostnader vid domänförvaltningen

förslagsvis 45,000 kronor, har departementschefen rörande denna

punkt till statsrådsprotokollet meddelat, att domänstyrelsen i skrifvelse

Bill. till Riksd. Prof. 1008. 4 Sand. 1 Afd. 10 Höft. 53

s. 418 Kontrollera mot PDF

418

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

den 20 september 1907, enär anslag för ifrågavarande ändamål fortfarande

vore behöfliga, hemställt om framställning till Riksdagen om

anvisande för berörda utgifter af anslag å nämnda belopp, 42,800 kronor

och 45,000 kronor, jämväl för år 1909.

Utskottet har icke haft något att emot denna framställning erinra

och hemställer alltså,

att Riksdagen må å extra stat för år 1909 anvisa

a) till aflöning åt domänintendenter och för uppehållande

af domängöromålen hos länsstyrelserna 42,800

kronor, samt

b) till resekostnader vid domänförvaltningen såsom

förslagsanslag 45,000 kronor.

Skogsinstitutet.

Vxtra lärår- 56:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till anställande

''''Ikfglinstt af extra lärarkrafter vid skogsinstitutet, på extra stat för år 1909

tutct. anvisa ett belopp af 8,000 kronor.

[57.] Härom har departementschefen till statsrådsprotokollet anfört

följande.

»För hvart och ett af åren 1902—1908 har Riksdagen beviljat

anslag på extra stat till beredande af ökade extra lärarkrafter vid

skogsinstitutet. Detta anslag utgår för innevarande år med 7,000 kronor.

Vid föredragning af frågan om ny lönereglering för skogsinstitutet

har jag berört förhållanden, som göra, att ett dylikt anslag erfordras

äfven för 1909; och har jag på samma gång framhållit, att, för att åt

de extra lärare, om hvilka här är fråga, måtte kunna beredas samma

löneförmåner som de för lektor i första lönegraden föreslagna, anslaget

i fråga syntes böra höjas till 8,000 kronor.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, till anställande af extra lärarkrafter

vid skogsinstitutet, på extra stat för år 1909

anvisa ett belopp af 8,000 kronor.

s. 419 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

419

Landtmäteristaten.

57:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att, till be- Undervisning

stridande (tf kostnaderna för undervisning vid generallandtmäterikontoret af

landtmäter ielev er, på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af 8,000 [58.]

kronor.

Öfver denna punkt kommer utskottet att framdeles under riksdagen

afgifva utlåtande, hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Rikets allmänna kartverk.

58:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels att, för an- ökad civil

ställande af ökad civil personal vid rikets allmänna kartverk, namn-2“!»;.

granskning m. m., på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af i arfvodena &t

19,200 kronor, dels ock att, för höjning af arfvodena åt de vid det *”/™Ug0“h

ekonomiska kartverket anställda kvinnliga ritare och ritbiträden, på rituträden.

extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af 1,000 kronor, att enligt [59, 60.]

Eders Kungl. Maj:ts bestämmande för ändamålet användas.

Vid föredragning af denna punkt har departementschefen enligt

statsrådsprotokollet erinrat, hurusom departementschefen vid tal om ordinarie

anslaget till rikets allmänna kartverk framhållit, att för år 1909

kräfdes en förhöjning med 800 kronor i det under denna hufvudtitel å

extra stat under eu följd af år beviljade anslaget för anställande af

ökad civil personal m. in., äfvensom att det af 1907 års Riksdag å

extra stat för år 1908 beviljade anslaget å 1,000 kronor för höjning åt

arfvodena åt de vid det ekonomiska kartverket anställda kvinnliga ritare

och ritbiträden fortfarande vore behöfligt samt åberopat hvad departementschefen

till stöd för nämnda anslagsbehof i berörda sammanhang

anfört.

Under hänvisning till hvad under punkt 4:o här ofvan finnes i utskottet,

detta ärende meddeladt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må

a) för anställande af ökad civil personal rid rikets

allmänna kartverk, namngranskning m. m., på extra stat

för år 1909 anvisa ett anslag af 19,200 kronor, samt

s. 420 Kontrollera mot PDF

420

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

b) för höjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska

kartverket anställda kvinnliga ritare och ritbiträden,

på extra stat för år 1909 anvisa ett anslag af 1,000

kronor, att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande för ändamålet

användas.

Sveriges geologiska undersökning.

G‘under-a ’,^:0) Kung], Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för fortsättande

sökningarna. af de geologiska undersökningarna under år 1909 och för utgifvande

[61.] af därpå grundade kartor, af handlingar och uppsatser samt beredande

åt undersökningens tjänstemän och förste vaktmästare af tillfälliga

löneförbättringar, å extra stat för samma år bevilja ett anslag af

106,200 kronor.

Vid denna punkt har departementschefen anfört följande:

»För de geologiska undersökningarna har nästlidna års Riksdag

beviljat å extra stat för innevarande år ett anslag till belopp af 106,200

kronor. Detta anslag öfverstiger med 10,200 kronor det förut under

en längre följd af år beviljade anslagsbeloppet. Förhöjningen var föranledd

af behofvet att bereda geologerna och förste vaktmästaren vid

Sveriges geologiska undersökning tillfällig löneförbättring i afvaktan

på att frågan om definitiv organisation af denna statsinstitution, hvilken

fråga vore föremål för utredning af löneregleringskommittén, kunde

upptagas till afgörande. Kungl. Maj:t hade beräknat den tillfälliga

löneförbättringen till 1,000 kronor för hvar och eu af undersökningens

10 geologer samt aktuarien och till 350 kronor för förste vaktmästaren.

Häri gjorde Riksdagen den ändring, att det för geologerna och aktuarien

beräknade beloppet nedsattes till 900 kronor.

Med underdånig skrifvelse den 28 november 1907 har nu chefen

för nämnda undersökning öfverlämnat beräkning rörande undersökningens

utgifter för år 1909 och därvid anfört, att han, då löneregleringskommittén

ännu icke medhunnit att slutbehandla frågan om undersökningens

organisation samt kostnaderna därför, såge sig nödsakad

att vid beräkningen utgå från 1907 års Riksdags beslut i frågan.

Beräkningen upptager utgifterna till 106,700 kronor, däraf för:

s. 421 Kontrollera mot PDF

421

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Aflöning eu:

Löner, tillfällig löneförbättring och arfvoden åt den fast anställda

personalen samt ersättning åt extra geologer och andra tillfälliga

biträden ........................................................................ kronor 68,650: —

Fältarbetena:

Rese- och traktamentsersättningar in. in....... „ 19,000: —

Byråafdelning en:

Inventarier, ritinateriell, kemikalier in. in. ... ,, 2,000:

Biblioteket och samlingarna:

Böcker, kartor och samlingar ......................... ,, 2,200: —

Kart- och boktrycket:

Tryckning af kartor, beskrifningar och uppsatser

............................................................................ 12,500:

Diverse utgifter:

Värme, lyse, renhållning in. m............................ .» 2,350:

Summa kronor 106,700: —

Denna förslagsberäkning öfverensstämmer med den, som för innevarande

år framlades för 1907 års Riksdag, med undantag allenast

däraf, att posten för aflöning upptagits i enlighet med samma Riksdags

beslut. Beräkningen är alltså fullständigt i öfverensstämmelse

med den af Kungl. Maj:t för undersökningen för innevarande år fastställda

stat. Enligt chefens för undersökningen beräkning kan genom

försäljning af publikationer ett belopp af 500 kronor antagas komma

att inflyta, hvadan erfordras statsanslag till belopp af 106,200 kronor.

Kommissionen för de allmänna kartarbetena har i afgifvet utlåtande

förklarat sig icke hafva något att erinra mot beräkningen af

anslagsbehofvet för år 1909.

Då löneregleringskommitténs den 14 december 1907 afgifna förslag

angående ny aflöningsstat för undersökningen icke lärer hinna slutbehandlas

så tidigt, att förslag i ämnet kan framläggas vid innevarande års

riksdag, synes äfven för år 1909 samma tillfälliga löneförbättring böra

s. 422 Kontrollera mot PDF

422

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Nybyggnad

för Sveriges

geologiska

undersökning.

[62.]

Kostnad för

väg delningar.

[63.]

Särskild t

understöd till

synnerligt betungade

väghållning

filt

istrikt.

[64.]

beredas de vid undersökningen anställda geologer, aktuarie och vaktmästare,

som den för innevarande år beviljade. Jag har således icke

något att erinra mot den i förenämnda förslagsberäkning upptagna

posten till aflöningen; och har jag icke heller någon anmärkning

att göra mot öfriga i samma beräkning upptagna poster.»

Mot denna framställning har utskottet icke funnit anledning till

erinran och hemställer alltså,

att Riksdagen må för fortsättande af de geologiska

undersökningarna under år 1909 och för utgifvande

af därpå grundade kartor, afhandlingar och uppsatser

samt beredande åt undersökningens tjänstemän och

förste vaktmästare af tillfälliga löneförbättringar, å

extra stat för samma år bevilja ett anslag af 106,200

kronor.

60:o) Kung]. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för verkställande

af nybyggnad för Sveriges geologiska undersökning bevilja ett anslag

af 580,610 kronor samt däraf å extra stat för år 1909 anvisa ett belopp

af 100,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att af sistnämnda

belopp redan under år 1908 för byggnadsarbetets påbörjande låta af

tillgängliga medel utanordna 50,000 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen afgifva yttrande, hvilket utskottet skolat för Riksdagen

anmäla.

Vägunderhåll et på landet.

61:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer

utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1909 anvisa,

för bestridande af statsverkets andel i kostnaden för

vågdelningar, såsom förslagsanslag 50,000 kronor.

62:o) Kung], Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till understöd åt

synnerligt betungade väghållningsdistrikt, på extra stat för år 1909

anvisa 150,000 kronor.

s. 423 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o It).

423

Departementschefen har rörande denna punkt anfört följande.

»För "hvardera af åren 1907 ocli 1908 anvisade Riksdagen, på

grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar, till understöd åt

synnerligt betungade väghållningsdistrikt på extra stat ett anslag af

150,000 kronor.

Angående dispositionen af detta anslag utfärdades nådig kungörelse

den 22 juni 1906 att lända till efterrättelse tillsvidare, så länge

medel för ändamålet fortfarande anvisades. Därvid föreskrefs, bland

annat, att väghållningsdistrikt, som önskade komma i åtnjutande af

understöd från ifrågavarande anslag, skulle därom genom vägstyrelsen

gorå ansökning, hvilken borde till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i länet ingifvas senast den 1 augusti året näst före det, för

hvilket understödet skulle utgå, samt att det ålåge Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande att före den 15 augusti med eget utlåtande till

Kungl. Maj:t insända de inkomna ansökningshandlingarna. Genom

nådig kungörelse den 18 september 1907 har med anledning af de utaf

Kungl. Maj:t och Riksdagen samma år beslutade ändringar i väglagen

vidtagits den förändring i nämnda bestämmelser, att gälla från och

med den 1 november 1907, att tiden för ansöknings ingifvande till

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande framflyttats till senast den 10

juni året näst före det, för hvilket understödet skulle utgå; och skola

enligt samma kungörelse ansökningshandlingarna insändas till Kungl.

Maj:t före den 20 juni.

Af anslaget för år 1907 tilldelade Kungl. Maj:t genom nådigt bref

den 5 oktober 1906 femton väghållningsdistrikt understöd till ett

sammanlagdt belopp af 121,000 kronor. Af innevarande års anslag,

från hvilket tjugu väghållningsdistrikt begärt understöd, hafva genom

nådigt bref den 28 september 1907 femton af dessa väghållningsdistrikt

bekommit understöd till belopp, uppgående till sammanlagdt 145,000

kronor.»

Då ifrågavarande anslag fortfarande vore för det därmed afsedda

ändamål behöflig^ och någon anledning till förändring i dess belopp

för närvarande icke syntes föreligga, hemställde departementschefen om

aflåtande till Riksdagen af förevarande framställning.

Med anledning af hvad sålunda blifvit i ärendet upplyst, hemställer

utskottet,

att Riksdagen må, till understöd åt synnerligt betungade

väghållningsdistrikt, på extra stat för år 1909

anvisa 150,000 kronor.

s. 424 Kontrollera mot PDF

424

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar hos

nötkreaturen.

mandrill ^ 63:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels på extra stat

hämmande af ^ -r 1909, till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar

tldoZartos ll0S nötkreaturen, anvisa ett anslag å 70,000 kronor, dels ock mednötkreaturen,

gifva, att hvad vid utgången af år 1908 möjligen icke blifvit användt

[05.] af tidigare för ändamålet beviljade anslag, må under år 1909 för enahanda

ändamål användas.

Till stöd för detta förslag har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande.

»Riksdagen har för hvarje år från och med år 1898 anvisat anslag

å extra stat till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen. Anslagens belopp hafva växlat allt efter behofven

för året och tillgången på besparade medel för ändamålet. För innevarande

år har Riksdagen härtill anvisat ett anslag af 70,000 kronor,

och därjämte medgift, att hvad vid utgången af år 1907 icke blifvit

användt af tidigare för äudamålet beviljade anslag finge under år 1908

användas för enahanda ändamål.

Landtbruksstyrelsen har nu i underdånig skrifvelse den 13 november

1907 gjort framställning angående anslagsbehofvet för detta ändamål

under år 1909. Styrelsen har därvid framlagt följande tabell rörande

tuberkulinundersökningarna för tiden tran dessa undersökningars början

den 15 oktober 1897 till och med år 1900.

År

Samman-

lagda

För första gången pröfvade

besättningar

Antal be- sättningar

Ompröfvade besättningar

antalet

under- sökta djur

Antal

Antal

djur inom

dessa

% reage- rande af

djuren

fria vid

första

pröf- ningen

Antal

Antal

djur inom

dessa

> reage- j

rande af

djuren

i ,6/io 1897—98

63,374

1,651

48,677

31.7

570

130

6,970

9.3

1899

53,601

1,325

37,994

27.5

532

246

13,150

7.i

1900

68,615

1,528

43,988

31.4

574

479

22,113

5.8

1901

65,682

1,391

34,595

35.4

537

602

27,016

5.8

1902

56,613

997

23,259

30.o

445

665

29,451

4.8

1903

58,768

895

19,253

29.4

387

740

34,473

5.4

1904

61,801

914

19,049

27.0

417

812

36,197

4.7

1905

70,051

1,143

23,360

28.7

565

896

40,033

4.9

1906

67,642

936

18,576

29.8

470

962

42,567

3.5

1907 V,

46,907

623

11,755

26.9

312

734

33,144

3.3

Summa

613,054 11,403

280,506

— 4,809

—

—

—

s. 425 Kontrollera mot PDF

425

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Landtbruksstyrelsen liar vidare anfört, att af denna tabell framgång^,

att kampen mot turberkulosen inom ladugårdarna fortfarande

vore i framåtskridande, och särskildt måste resultatet från år 190G, det

senaste af de arbetsår, för hvilka fullständiga uppgifter förelåge, anses

synnerligen tillfredsställande, i det att reaktionsprocenten bland de djur,

som under året ompröfvats med tuberkulin och sålunda varit skyddade

mot tuberkulos, bulle sig vid en så låg siffra som 3,5. Då härtill

komme, att af de under samma år med tuberkulin ompröfvade 9G2 besättningarna

ej mindre än 559 om sammanlagdt 17,374 djur vid ompröfningen

visat sig fullkomligt reaktionsfria, medan motsvarande siffroi

år 1905 varit 465 och 13,794, så syntes häraf framgå, att kampen mot

ladugårdstuberkulosen, sådan den i vårt land hittills bedrifvits, visat

sig medföra afsevärd nytta.

Vidkommande storleken af det belopp, som borde åt Riksdagen

äskas för år 1909 till bestridande af kostnaderna för tuberkulosens

bekämpande inom ladugårdarna, har landtbruksstyrelsen anfört, att skäl

icke torde förefinnas att bestämma detta lägre, än hvad för år 1908

varit fallet, eller 70,000 kronor.

För fortsättande af arbetet på bekämpande af tuberkulosen hus

nötkreaturen torde anslag böra begäras af Riksdagen för år 1909 och

anser jag anslaget böra bestämmas till det belopp, landtbruksstyrelsen

föreslagit, eller 70,000 kronor. För den händelse någon behållning å äldre

anslag skulle komma att förefinnas vid innevarande års slut, torde Eders

Kungl. Maj:t böra, på sätt förut plägat ske, begära bemyndigande att

under följande år använda dessa medel.»

Utskottet, som icke haft något att emot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning erinra, hemställer,

att Riksdagen må,

a) på extra stat för''år 1909 till Kungl. Maj:ts

förfogande ställa ett anslag af 70,000 kronor, att användas

till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen, samt

b) medgifva, att hvad vid utgången af år 1908

möjligen icke blifvit användt af tidigare för ändamålet

beviljade anslag, må under år 1909 lör enahanda ändamål

användas.

Bih. till Biksd. Prof. 1908. i Sami. 1 Afd. 10 Höft.

54

s. 426 Kontrollera mot PDF

426

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Allmänna arbeten af beskaffenhet att deras utförande

kontrolleras af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Norrländska

afdikningsanslaget.

Allmänna

frostminskning

sanslag et,

Undersökningar

ang.

frostländigheten.

[05, 67,

08.]

64:o) Under punkterna 66, 67 ock 68 af förevarande hufvudtitel

har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

dels på extra stat för år 1909 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande,

under benämning norrländska afdikningsanslaget, till understödjande,

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet, af myrutdikningar

och vattenaftappningar inom Yästernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, vare sig ändamålet med arbetsföretaget

vore uppodling af till åker eller äng lämplig jord eller minskning af

frostländighet för närliggande bygd, ett belopp af 700,000 kronor;

dels på extra stat för år 1909 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande,

under benämning allmänna fr ostminskning sanslaget, till understödjande,

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet, af sådana myrutdikningar

och vattenaftappningar inom öfriga delen af riket, bvilkas

ändamål vore att minska frostländiglieten för närliggande bygd ett

belopp af 200,000 kronor;

dels besluta, att i afseende å erhållande och tillgodonjutande af

statsbidrag från ifrågavarande båda anslag skulle tillämpas nu gällande

allmänna villkor och bestämmelser i sådant afseende;

dels ock, likaledes å extra stat för år 1909, bevilja ett anslag af

13,000 kronor för verkställande af undersökning angående afdiknings

inverkan till minskande af frostländigheten.

Beträffande dessa äskanden har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande.

»I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag beviljade Riksdagen år 1906,

i stället för det förut vanligen årligen beviljade anslaget till »understödjande,

medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af sådana myrutdikningar

och vattenaftappningar, hvilkas ändamål vore att minska

frostländigheten för närliggande bygd», två särskilda anslag, det ena

å 500,000 kronor under benämning »norrländska afdikningsanslaget»

och det andra å 200,000 kronor under benämning »allmänna frostminskningsanslaget».

Det förra af dessa båda anslag afsåg understödjande,

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet, af myrut
-

s. 427 Kontrollera mot PDF

427

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

dikningar och vattenaftappningar inom Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, vare sig ändamålet med företaget

vore uppodling af till åker eller äng lämplig jord eller minskning åt

frostländighet. Det sistnämnda anslaget däremot afsåg understödjande,

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet, af sådana myrutdikningar

och vattenaftappningar inom öfriga delen af riket, hvilkas ändamål

vore att minska frostländigheten. Därjämte godkände Riksdagen

vissa af Kungl. Maj:t föreslagna allmänna villkor och bestämmelser

för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag från det norrländska

afdikningsanslaget och beslöt tillika, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,

att för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag från allmänna

frostminskningsanslaget skulle tillämpas då gällande allmänna

villkor och bestämmelser angående statsbidrag till frostminskningsföretag.

Kungörelser härom utfärdades af Kungl. Maj:t den 22 juni 1906.

Vid 1907 års Riksdag beviljades, likaledes på framställning af

Kungl. Maj:t, samma båda anslag å exti’a stat för år 1908, det förstnämnda

dock till förhöj dt belopp af 700,000 kronor, hvarjämte Riksdagen

dels beslöt, att i afseende å erhållande och tillgodonjutande af

statsbidrag från norrländska afdikningsanslaget skulle tillämpas då

gällande allmänna villkor och bestämmelser i sådant afseende, dels ock

godkände vissa af Kungl. Maj:t föreslagna allmänna villkor och bestämmelser

för erhållande och tillgodonjutande af anslag från allmänna

frostminskningsanslaget.

Kungörelse i sistnämnda hänseende utfärdades af Kungl. Maj:t

den 5 juli 1907, att gälla tillsvidare, så länge anslag för ändamålet

fortfarande anvisades.

Nu hafva i underdånig skrifvelse den 12 sistlidne oktober vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen gjort framställning

om beredande af medel för ifrågavarande ändamål jämväl för år 1909.

Till stöd härför hafva ämbetsverken anfört hufvudsakligen följande.

Intresset för afdikningsföretag af den art, förenämnda anslag afsåge

att understödja, vore fortfarande oförminskadt, synnerligast i de

norrländska länen, därifrån anspråk på statsbidrag ökats under år

1907, hvilket framginge af följande uppgifter öfver ansökningar, som

den 1 oktober 1907 vore beroende på granskning och pröfning hos

styrelserna.

s. 428 Kontrollera mot PDF

428

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

1

Antal

Begärda

tåg

anslag

i

De fyra nordligaste länen.

Västernorrlands län ..................................................

40

87,100

Jämtlands ,, ................................

53

662,800

Västerbottens ,, .............................

281

1,373 300

Norrbottens ,, ..............................

100

551,900

Summa

i

474

2,675,100)

1

Rikets öfriga län.

Hallands län ........................

1

800

Kronobergs ., .............................

4

14,500

i Älfsborgs ...................

10

49,900

Östergötlands ,, ..............

0

15,700

i Jönköpings ...........

2

24,600

I Kalmar

1

3,300

1 Stockholms ,, .........

O

O

34,900

Södermanlands ...........................

1

2,7 OOi

Örebro ,, ..........................................

2

7^800

Västmanlands

1

10,000

Gäfleborgs ,, ..................

3

8,300!

Kopparbergs „ ...........................

4

19,300

Summa

34

191,8001

Vid jämförelse mellan förhållandena 1906 och 1907 visade sig,

att, under det att den 15 oktober 1906 ansökningar inkommit från de

fyra nordligaste länen, omfattande ett antal af 397 afdikningsföretag,

för hvilka begärts anslag till belopp af 2,093,700 kronor, till den 1

oktober 1907 inkommit ansökningar om statsunderstöd för 474 företag

till en sammanlagd summa af 2,675,100 kronor, hvaremot ansökningarna

om bidrag till företag inom rikets öfriga län nedgått från 53 till 34

och begärda beloppen från 274,800 till 191,800 kronor.

Då emellertid 1907 års Riksdag höjt anslaget till afdikningar

inom de fyra nordligaste länen från 500,000 till 700,000 kronor, och

s. 429 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10,

429

då ett ytterligare forceradt arbete med inyrutdikningar ej torde vara

lämpligt, särskild! af det skäl, att det redan flitigt bedrifna dikningsarbetet

föranledt öfverdrifven höjning af arbets- eller dagsverksprisen

i orterna, samt då .anslaget till inyrutdikningar och vattenaftappningar

inom öfriga delar af riket ej för närvarande syntes påfordra någon

ökning, ansåge sig ämbetsverken ej böra ifrågasätta någon böjning af

ifrågavarande anslag, utan finge i underdånighet hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen att på extra stat för år 1909 anvisa

samma belopp som för innevarande år.

I sammanhang med förenämnda fråga torde det tillåtas mig beröra

eu annan därmed i visst afseende nära förbunden.

Uti ett på Eders Kungl. Maj:ts pröfning beroende ärende, däri

fråga väckts om inköp för statens räkning af större mossar i södra

och mellersta Sverige i och för deras utdikning, har som skål för

nämnda åtgärd anförts bland annat, att i klimatiskt hänseende det

vore för kringliggande trakter af synnerlig vikt, att något blefve gjordt

för ifrågavarande mossars torrläggning. Sedan, bland andra myndigheter,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen den

14 maj 1906 afgifvit utlåtande i ärendet och däri föreslagit, jämte

annat, att medel måtte beredas för att användas till inköp och afdikning

af dylika mossar in. m., infordrades genom nådig remiss den 30

november 1906 vetenskapsakademiens utlåtande i ärendet.

Akademien inhämtade till en början yttrande i ämnet af sina

sakkunniga ledamöter professorerna H. Hildebrandsson, S. Arrhenius,

H. E. Hamberg och A. G. Högbom samt amanuensen fil. doktorn N.

Ekholm.

Under åberopande af särskilda skriftliga uttalanden af professorerna

Hildebrandsson och Hamberg samt en af professoren Högbom

författad, i svenska mosskulturföreningens tidskrift för år 1905, n:r 2,

intagen uppsats förenade sig nämnda sakkunniga uti det yttrande, att

enligt deras enhälliga åsikt någon i praktiskt hänseende afsevärd minskning

af frostländigheten i allmänhet icke stode att vinna genom myrars

utdikning och att ej heller därigenom någon minskning af angränsande

trakters frostländighet kunde åstadkommas, hvarför de afstyrka,

att en så betydlig summa, som den i ärendet ifrågasatta, användes till

utdikning af myrar, såvida hufvudsakliga ändamålet vore att därigenom

förminska frostskadorna i de omkring de föreslagna utdikningarna

belägna trakterna.

Utdihningens

nytta.

Vetenskaps
akademien.

s. 430 Kontrollera mot PDF

430

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Prolessoren

Hambergs

förslag.

Professoren Hamberg både särskildt framhållit bland annat, att

utdikning och torrläggning af mossmarker, om den ej åtföljdes af

jordförbättring och odling, visserligen skulle medföra en lindrig höjning

af medeltemperaturen i allmänhet under den varmare årstiden, men

knappast någon förminskning af den egentliga frostländigheten.

I sitt den 26 januari 1907 afgifna utlåtande anslöt sig akademien

till den af dess sakkunniga ledamöter sålunda uttalade mening.

På grund af åtskilliga uti förenämnda uttalanden och uppsats

förekommande antydningar därom, att de sakkunniga vid bildandet af

sin mening icke haft till sitt förfogande något genom direkt på föreliggande

spörsmål riktade undersökningar inom landet'' samladt material,

lät jag därefter anmoda professoren Hamberg att inkomma med

yttrande, dels om det skulle vara lämpligt att anställa en undersökning

för att utröna, huruvida utdikning af mossar minskade frostländigheten,

dels huru en sådan undersökning bäst borde ordnas samt

dels till hvilket belopp kostnaderna därför borde beräknas.

Det sålunda infordrade yttrandet har den 31 oktober 1907 afgifvits

af professoren Hamberg.

Sedan han däruti först meddelat, att han i betraktande af frågans

stora praktiskt ekonomiska betydelse ansett sig böra före sitt yttrandes

afgifvande inhämta äfven andra sakkunnigas mening och för detta

ändamål till sammankomst med sig kallat dels öfriga förenämnda sakkunniga

ledamöter af vetenskapsakademien, dels öfveringenjören i landtbruksstyrelsen

J. L. Rosén samt dels botanisten vid statens skogsförsöksanstalt

fil. doktorn H. Hesselman, redogör professoren Hamberg för

hvad som förekommit vid nämnda sammankomst, till hvilken professoren

Arrhenius emellertid varit förhindrad att inställa sig.

De uttalanden, som vid sammankomsten gjordes och hvilka i yttrandet

utförligt återgifvas, hafva af professoren Hamberg sammanfattats

i följande satser.

Det vore af flera skäl lämpligt, att en undersökning anställdes

för att söka utröna, huruvida utdikning af mossar skulle minska frostländigheten

i deras grannskap.

Undersökningen borde ledas af en kommission, utsedd af Kungl.

Maj:t och bestående af föreståndaren för meteorologiska centralanstalten

såsom själfskrifven ledamot samt en meteorolog, en geolog, en representant

för landtbruket och en för skogsväsendet samt eventuellt direktören

för allmänna svenska frostförsäkringsbolaget. Kommissionen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

4:u

skulle äga utse eu vetenskapligt bildad person till föreståndare för

undersökningen.

Undersökningen borde utföras hufvudsakligen under vegetationsjjerioden

dels medelst fasta stationer, anordnade af föreståndaren och

förlagda på lämpliga ställen på och i närheten af mossar, dels af föreståndaren

och möjligen andra för saken intresserade personer medelst

mera tillfälliga observationer och experimentella anordningar, bland

annat i syfte att utröna dikenas betydelse för afledning af den kalla

luften och därmed för förminskningen af frostfaran för omgifvande

trakter.

Vid de fasta stationerna borde efter några års förlopp vissa mossar

utdikas.

Stationernas läge och instrumentella utrustning, arfvoden samt

hufvuddragen af arbetsplanen borde få bestämmas af kommissionen i

samband med föreståndaren.

För undersökningarna har professoren Hamberg beräknat följande

kostnader, med bortseende från sådana för afdikningar:

A. Organisationskostnad, en gång för alla:

20 stycken termografer å 150 kronor .......................... kronor 3,000: —

30 „ kvicksilfvertermometrar ................................ ,, 240: —

70 ,, minimumtermometrar .................................. ,, 520: —

Anordningen af stationerna och öfriga utgifter ........ „ 2,240: —

Summa kronor 6,000: —

B. Årlig kostnad:

Arfvoden åt observatörerna

Arfvode åt föreståndaren.....

Resekostnader, 3:e klass ....

Öfriga utgifter .......................

.............. kronor 1,500: —

............. „ 3,000: —

............. „ 1,500: —

............. .1,000: —

Summa kronor 7,000: —

Landtbruksstyrelsen

den

16 november

1907.

I anledning af hvad sålunda förekommit anbefalldes genom remiss

den 7 november 1907 landtbruksstyrelsen att afgifva förnyadt utlåtande

i ärendet; och har sådant utlåtande af styrelsen afgifvits den 16 sistlidna

november, däruti styrelsen anfört hufvudsakligen följande.

På sätt framginge af 3:dje häftet af den s. k. Norrlandskommitténs

tryckta betänkande, sid. 122—189, hade nämnda kommitté för utredandet

af denna fråga inhämtat yttranden från sockenombud, landtmätare,

skogstjänstemän, hushållningssällskapen underlydande tjänstemän, statens

landtbruksingenjörer inom Norrland och Dalarna in. fl.

s. 432 Kontrollera mot PDF

432

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Af de omkring 500 svar, som inkommit, framginge med i allmänhet

stor bestämdhet, att inägojordens dränering och i ännu högre

grad den omgifvande sankmarkens afdikning enligt erfarenhetens vittnesbörd

afhjälpte eller åtminstone minskade frostländigheten. Det vore

landtbruksstyrelsen icke obekant, att värdet af denna utredning från

vetenskapligt håll bestridts, men det borde härvid erinras, att sagda

yttranden afgifvits icke tillfälligtvis utan på särskild anmodan och sålunda

med full vetskap om yttrandets vikt och betydelse.

Uti sina årsberättelser och vid andra tillfällen hade statens landtbruksingenjörer,

hvilka på grund af sin verksamhet ofta vore i tillfälle

att i dessa hänseenden göra egna iakttagelser och dessutom inhämta den

jordbrukande befolkningens erfarenhet, upprepade gånger och med stor

samstämmighet framhållit sumpmarkernas inverkan på en orts frostländigket

och att deras utdikande bidragit till minskning af de skadliga

nattfrosterna under vegetationsperioden, synnerligast mot hösten.

På denna öfvertygelse grundade sig också de åtgärder från statens

sida, livilka under en längre följd af år vidtagits i syfte att genom

statsbidrag förmå allmänheten att afdika frostförande mark, åtgärder,

som framkallat uppoffringar från de enskilda jordägarnas sida i ganska

stor omfattning, då statsunderstöden utgått till en början endast med

en tredjedel, men numera med hälften af kostnaden. Det vore gifvet,

att den enskilda jordägaren icke inlåtit sig på sagda företag, hvilka

samtliga haft till ändamål minskandet af frostländigheten genom afdikning

af mark, som till största delen ej kunnat odlas eller på annat

sätt tillgodogöras, åtminstone under den närmaste framtiden, försåvidt

lian icke varit fullt öfvertygad därom, att frostländigheten på detta

sätt skulle minskas.

Då väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen

afgifvit förberörda underdåniga utlåtande af den 14 maj 1906, hade

det varit för styrelserna en känd sak, att bland vetenskapsmännen

tvifvel uppstått, huruvida genom afdikning af sänka marker frostländigheten

inom en ort kunde minskas. Det oaktadt hade styrelserna

icke tvekat att afgifva förberörda förslag, som styrelserna grundat på

den, såsom styrelserna ansett, fulltygade erfarenheten af att frostländigheten

minskades inom en ort genom afdikning af sänka marker.

För sin del hade landtbruksstyrelsen icke någon anledning att

hysa tvifvel om sagda erfarenhets riktighet eller allmängiltighet och,

om styrelsen rätt förstått förbemälda vetenskapsmäns yttranden i ärendet,

grundade sig deras mening i nämnda hänseenden uteslutande på teoretiska

skäl och icke på erfarenhet eller direkta undersökningar.

s. 433 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

433

Under sädana förhållanden syntes det visserligen önskligt, att

åtgärder vidtoges för att sagda fenomen blefve vetenskapligt förklaradt.

och landtbruksstyrelsen hade icke något att erinra mot det af professoren

Hamberg i detta hänseende framställda förslag, under förutsättning att

undersökningarna konnne att fortgå under tillräckligt många år, sä

att de i möjligaste mån blefve oberoende af störande tillfälligheter

samt deras resultat alltså tillförlitligt.

Hvad däremot beträffade väg- ocii vattenbyggnadsstyrelsens samt

landtbruksstyrelsens ifrågavarande underdåniga framställning vore denna

enligt styrelsens uppfattning alldeles oberoende af sagda undersökning,

hvilken väl torde kunna till sina orsaker förklara den erfarenhet, på

hvilken sagda framställning hvilade, men icke vederlägga densamma,

då den vore till sin verklighet fulltygad af iakttagelser, som gjorts af

i ämnet sakkunniga, och detta icke under eu kort tid, utan under eu

lång följd af år, och fortfarande dagligen kunde göras af personel-,

bosatta i de orter, hvarest företeelser inom nu ifrågavarande område

förekomme.

Det syntes landtbruksstyrelsen, att det skulle vara till mycket

stor skada, om vetenskapens tvekan om rätta sättet att förklara ifrågavarande

faktum skulle leda till uppskjutande på obestämd tid af de

åtgärder till landets förkofran, livilka af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt landtbruksstyrelsen föreslagits och som väl närmast

åsyftade frostens förminskande, men äfven den ur nationalekonomisk

synpunkt ej mindre viktiga frågan om tillgodogörande, där så lämpade

sig, för odling och bebyggande eller för beredande af bränntorf m. in.

af för närvarande odugliga marker, som därjämte, åtminstone delvis,

både en försumpande inverkan på omgörande nejd.

Klart är, att, då från så kompetent håll som vetenskapsakademien Ucpartemenuuttalanden

göras, hvilka innebära ett förnekande i hufvudsak af nyttan

af afdikning för frostländighetens minskande, synnerligast där afdikningen

ej är förbunden med odling och jordens bearbetning, tvekan kan

uppstå, huruvida betydande belopp, afsedda att genom afdikning minska

frostländigheten, fortfarande böra af Riksdagen äskas. Då jag, oaktadt

hvad sålunda förekommit, likväl ansett mig böra tillstyrka, att anslag

med samma ändamål och till samma belopp, som för innevarande år

beviljats, begäras äfven för år 1909. beror det emellertid på, att från

det praktiska lifvets män starka röster höjts mot riktigheten af den åt

vetenskapsakademien uttalade åsikten, och att man därvid ansett sig kunna

Bill. till Rilcsd. Prof. 1908. 4 Sand. 1 Afd. 10 Raft. ''>r>

s. 434 Kontrollera mot PDF

434

Statsutskottets Utlåtande N:o 10

Motioner.

åberopa sig på en mångårig erfarenhets vittnesbörd. Att under sådana

förhållanden utan vidare undersökning bryta med hvad som hittills af

statsmakterna ansetts vara betydelsefulla åtgärder till landets och enkannerligen

jordbrukets förkofran, skulle säkerligen vara förhastadt.

särskildt i betraktande däraf att förenämnda sakkunniga skälfva betonat,

att de icke haft till sitt förfogande några på direkt från nu föreliggande

synpunkt företagna undersökningar grundade iakttagelser, hvarpå de

kunnat bygga sin uppfattning, utan måst grunda denna på slutsatser

från undersökningar, som företagits i hufvudsakligen andra syften.

Jag skulle emellertid icke anse mig försvarad, därest jag under föreliggande

omständigheter endast utan vidare inskränkte mig till att

hemställa om förnyad framställning till Riksdagen angående beviljande

af nyssnämnda två anslag. De uttalanden, som från framstående vetenskapsmäns

sida gjorts i ämnet, måste nämligen anses väga alltför tungt

emot äfven den mest allmänt omfattade mening å andra håll, för att

desamma utan vidare skulle kunna lämnas å sido. Det synes mig därför

af synnerlig vikt, att så snart som möjligt den af mig, på sätt jag

förut nämnt, ifrågasatta utredningen angående utdikningens inverkan

på frostländigheten kommer till stånd.

Mot det af professoren Hamberg uppgjorda förslag till undersökningens

ordnande har jag i hufvudsak icke något att erinra.

Ej heller torde den af nämnda vetenskapsman verkställda kostnadsberäkningen

vara för hög.

Innan jag lämnar föreliggande ämne, har jag slutligen eu erinran

att göra. Vid upprepade tillfällen har från Riksdagens sida framhållits

önskvärdheten däraf, att tillfyllestgörande bestämmelser måtte åstadkommas

till betryggande af underhållet utaf de med statsbidragen utförda

arbetena. Utredning i sådant syfte har under nästlidna år pågått inom

departementet. Under dessa arbeten blef det emellertid allt mera

klart, att en tillfredsställande lösning af berörda på civilrättsliga förhållanden

starkt ingripande fråga icke stode att vinna utan vissa

ändringar i gällande lagstiftning om dikning och annan afledning af

vatten. Vid sådant förhållande ansågs frågan böra öfverlämnas till

den för revision af nämnda lagstiftning särskildt tillsatta kommitté;

och torde förslag från denna vara att motse i samband med dess öfriga

förslag.»

I sammanhang med Kuugl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet

till behandling förehaft följande motioner, nämligen

s. 435 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

435

motionen u:o 35 i Första Kammaren al'' herr Emil Ber (/gr eu, hvilken

föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1909, utöfver det af Kuugl. Magt

äskade norrländska afdikningsanslaget, 700,000 kronor, för samma ändamål

anvisa ett belopp af 1,000,000 kronor och medgifva, att hälften af

denna summa finge för sagda ändamål disponeras redan detta år, samt

att vid bifall till detta förslag, för anställande af den extra arbetskraft,

som kunde finnas erforderlig hos kungl. landtbruksstyrelsen, för år 1909

anvisa ett förslagsanslag till belopp af 8,000 kronor;

motionen n:o 169 i Andra Kammaren, däruti herr J. Andersson i

Raggböle, med hvilken herr J. Bromée med flera instämt, föreslagit, att Riksdagen

måtte på extra stat för år 1909 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande,

under benämning norrländska afdikningsanslaget, till understödjande,

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet, af myrutdikningar

och vattenaftappningar inom Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, vare sig ändamålet med arbetsföretaget

vore uppodling af till åker eller äng lämplig jord eller minskning

af frostländigheten för närliggande bygd, ett belopp af 1,000,000 kronor;

samt motionen n:o 16 i Andra Kammaren, af herr D. Persson i Tällberg

m. flv som yrka, att Riksdagen, med ändring af hvad Kungl. Maj:t

under punkt 67 å nionde hufvudtiteln hemställt, måtte besluta att på

extra stat för år 1909 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande, under benämning

allmänna afdikningsanslaget, till understödjande, medelst statsbidrag

utan återbetalningsskyldighet, af myrutdikningar och vattenaftappningar

i öfriga delar af riket med undantag af Jämtlands, Västernorrlands,

Västerbottens och Norrbottens län, vare sig ändamålet med

arbetsföretaget är uppodling af till åker eller äng lämplig jord eller

minskning af frostländigheten för närliggande bygd, ett belopp af

500,000 kronor, och på villkor i öfrigt, som Kungl. Maj:t ägde att

närmare bestämma.

Beträffande de skäl, som förenämnda motionärer anfört till stöd

för sina förslag, tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

Hvad först beträffar norrländska afdikningsanslaget, som af 1907

ars Riksdag höjdes från 500,000 kronor till 700,000 kronor, har utskottet,

med afseende å de höga belopp, hvartill ansökningarna om

delaktighet i detta anslag under nästlidet år uppgått, och då ej kan

antagas, att ansökningarnas antal till detta viktiga ändamål kommer

att under den närmaste tiden minskas, ansett, att äfven för år 1909

anslaget bör beviljas med det förhöjda beloppet af 700.000 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 436 Kontrollera mot PDF

436

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Att höja anslaget till de betydliga belopp, som i herrar Berggrens och

Anderssons ofvannämnda motioner föreslagits, anser utskottet däremot

icke tillrådligt. En maning till varsamhet i detta afseende synes böra

hämtas däraf att, oaktadt Riksdagen framhållit och departementschefen

delat åsikten om att det är af största vikt att tillfyllestgörande bestämmelser

måtte åstadkommas till betryggande af underhållet utaf de med

statsbidragen utförda arbetena, några sådana bestämmelser ännu icke

blifvit utfärdade och icke heller, för så vidt af departementschefens yttrande

till statsrådsprotokollet kan slutas, kunna motses blifva under den

närmaste tiden utarbetade och till efterrättelse fastställda. I allt fall

synes nödig hänsyn till de stora kraf, som i andra afseenden ställas

på budgeten, fordra, att vid detta anslags bestämmande Kungl. Maj:ts

förslag icke öfverskrides.

Då utskottet icke anser sig kunna tillstyrka herr Berggrens förslag

om höjning af förenämnda anslag, är gifvet, att det i sammanhang

därmed framställda förslaget om anslag till extra arbetskraft i

landtbruksstyrelsen måste af utskottet afstyrkas.

Hvad vidare angår det allmänna frostminskningsanslaget har utskottet,

som ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet, icke ansett

sig kunna förorda den af herr Persson, i sammanhang med förslag till

ändring i hufvudgrunderna för bidrags erhållande därifrån, föreslagna

förhöjningen däri. Hvad särskild! beträffar motionärens förslag om

att statsbidrag utan återbetalningsskyldighet äfven må lämnas till sådana*

myrutdikningar och vattenaftappningar inom landets söder om

de fyra nordligaste länen belägna delar, hvilkas ändamål är uppodling

af till åker och äng lämplig jord, har utskottet velat erinra, att dylika

företag i dessa delar af riket ofta kunna inom ej aflägsen tid lämna

så fördelaktiga resultat, att de icke äro i behof af sådant statsbidrag,

hvarom nu är fråga.

Vidkommande slutligen Kungl. Maj:ts förslag om beviljande af

anslag för verkställande af undersökning angående afdiknings inverkan

till minskande af frostländigheten, får utskottet anföra, att, om än i

vetenskapliga kretsar den åsikten gjort sig gällande, att i praktiskt

hänseende afsevärd minskning af frostländigheten i allmänhet icke stode

att vinna genom myrars utdikning och att ej heller därigenom någon

minskning i angränsande trakters frostländighet kunde åstadkommas,

kan dock till stöd för en motsatt mening åberopas den utredning i

denna fråga, som blifvit verkställd af den s. k. norrlandskommittén.

Af omkring 500 svar på frågoformulär, som kommittén utsände, framgår

otvetydigt, att praktikens män i afseende å afdikningens inflytande

på frostländigheten hysa en mot vetenskapsmännens helt och hållet

s. 437 Kontrollera mot PDF

437

Statsutskottets Utlåtande N:o JO.

afvikande uppfattning; och bekant av, hurusom i mänga trakter ai

Norrland, där korn och potatis förut sällan kommit till mognad,

numera, sedan under årens lopp omfattande utdikningar företagits,

eu betydlig förändring till det båttre i berörda afseende inträdt.

Det torde ock vara uppenbart, att vårt lands praktiskt anlagda landtbefolkning,

som i allmänhet ej är i den ekonomiska ställning, att den

kan på sin jord nedlägga afse värd a kostnader utan motsvarande gagn,

icke skulle under årtionden hafva i allt större och större utsträckningsökt

delaktighet i de anslag, Riksdagen beviljat för utdikningar, som

afsett frostländighetens minskning, och äfven själfva därför offrat arbete

och betydande penniugebelopp, om den ej genom erfarenhet kommit

till full visshet om att de nedlagda kostnaderna varit till nytta.

Att frostländigheten minskas, då utdikningen efterföljes åt odling,

förnekas icke af vetenskapens målsmän; och följaktligen torde den åt

Kung], Maj:t föreslagna utredningen, om den anses erforderlig, böra

åstadkommas endast för att bringa klarhet i den omtvistade frågan,

huruvida utdikning i och för sig bidrager till frostländighetens minskande.

Genom det af Kung], Maj:t föreslagna tillvägagångssättet synes dock

ej något tillförlitligt resultat i detta hänseende kunna uppnås. Utskottet

föreställer sig nämligen, att någon förbättring, i klimatiskt

afseende ej står att vinna genom enstaka mossars utdikning, utan att

därtill fordras eu under eu lång följd af år fortgående utdikning af de

försumpade markerna inom ett större område, såsom exempelvis skett

inom flera byar i Västerbottens län och i Orsa socken af Kopparbergs

län. Skulle en särskild kommission för en sådan undersökning inrättas,

måste följaktligen dess arbete fortgå under en betydlig tidrymd och

förorsaka statsverket stora utgifter; men en så omfattande uppgift

synes Kung! Maj:t icke hafva velat tilldela den föreslagna undersökningen.

Däremot synes det utskottet, som om meteorologiska centralanstalten

lämpligen skulle kunna genom anordnande af observationsstationer

på sådana ställen, där utdikningar pågå och man hav anledning

antaga, att de fortfarande komma att utföras, efter en följd af år förskaffa

sig ett observationsmaterial, af hvilket tillförlitliga slutledningar

skulle kunna dragas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,

a) att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag och med afslag å herr Berggrens omförmälda

motion, i hvad den afser ett anslag för ifrågavarande

ändamål å 1.000.000 kronor utöfver hvad Kungl. Maj:t

s. 438 Kontrollera mot PDF

A] dikning ar

å kronans

skogar i de

norrländska

länen och i

Kopparbergs

438 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

föreslagit, äfvensom af herr Anderssons förenämnda

. motion, må på extra stat för år 1909 ställa till Kungl.

Maj:ts förfogande, under benämning norrländska afdikningsanslaget,

till understödjande medelst statsbidrag

utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar och

vattenaftappningar inom Västernorrlands, Jämtlands.

Västerbottens och Norrbottens län, vare sig ändamålet

med arbetsföretaget är uppodling af till åker eller äng

lämplig jord eller minskning af frost!ändighet för närliggande

bygd, ett belopp af 700,000 kronor;

b) att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag och afslag å herr Perssons ofvan omförmälda

motion, må på extra stat för år 1909 ställa till Kung],

Maj:ts förfogande, under benämning allmänna frostminskning

sanslaget, till understödjande medelst statsbidrag

utan återbetalningsskyldighet af sådana myrutdikningar

och vattenaftappningar inom öfriga delen

af riket, livilkas ändamål är att minska frostländigheten

för närliggande bygd. ett belopp af 200,000

kronor;

c) att Riksdagen må besluta, att. i afseende å

erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag från

de i mom. a) och b) upptagna anslag skola tillämpas

nu gällande allmänna villkor och bestämmelser i sådant

afseende;

d) att Kungl. Maj:ts förslag, att på extra stat

för år 1909 må, för verkställande af undersökning

angående afdiknings inverkan till minskande af frostländigheten,

beviljas ett anslag af 13,000 kronor, icke

må vinna Riksdagens bifall; samt

e) att, vid bifall till utskottets förslag i mom. a)

här ofvan, herr Berggrens ofvannämnda motion, i hvad

den afser ett anslag å 8,000 kronor till extra arbetskraft

inom landtbruksstyrelsen, må anses vara besvarad.

Afrliknihgar å kronan tillhörig mark.

(>5:oJ 1 enlighet med af Kungl. Maj:t under punkt 69 af förevarande

hufvudtitel gjord framställning får utskottet hemställa.

s. 439 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o W.

439

att Riksdagen må till bestridande åt kostnader

för afdikningar ä kronans skogar i de norrländska länen

och i Kopparbergs län, på extra stat för år 1900 anvisa

ett anslag å 150,000 kronor.

Reglering af ilottleder.

<iG:o) Kung!. Maj:t bär föreslagit Riksdagen att medgifva, dels

att under år 1900 inflytande tiottningsafgifter finge användas till bestridande

af kostnader för reglering af flottleder inom riket; dels oek

att de medel, som af föregående års anslag till bestridande af kostnader

för reglering af flottleder i de norrländska länen äfvensom i Kopparbergs,

Örebro och Västmanlands län vid 1908 års slut funnes disponibla,

finge under år 1909 till enahanda ändamål användas utan begränsning

till vissa län.

Till stöd för denna framställning har departementschefen anförtföljande:
»Till

bestridande af kostnader för reglering af flottleder i de norrländska

länen äfvensom i Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län

har Riksdagen under en följd af år anvisat extra anslag å 100,000

kronor äfvensom medgifvit, att de afgifter, som lades å flottningen,

finge för enahanda ändamål disponeras.

Uti underdånig skrifvelse den 18 september 1907 har nu domänstyrelsen

anmält, att enligt 1906 års bokslut förefunnes en då disponibel

behållning af 532,123 kronor 37 öre, tillräcklig att jämte 1908 års

anslag och inflytande flottafgifter möta några års utgifter, därest, liksom

hittills, tillstånd medgåfves, att de afgifter, sonr lades å flottningen,

jämväl fortfarande finge användas för bestridande al kostnader lör reglering

af flottleder; och har domänstyrelsen, under förutsättning af dylikt

tillstånd, funnit årliga anslag för ifrågavarande kostnader kunna tills

vidare upphöra. Emellertid har domänstyrelsen uppgifva fall undantagsvis

kunna förekomma, då det skulle vara önskvärd! för afkastningens

höjande å kronoparker äfven i andra delar åt landet än de förut

nämnda, om kronan toge initiativ till reglering af flottleder, och

därför hemställt om bemyndigande att använda anslagets ännu disponibla

medel och blifvande flottningsafgifter utan sagda begränsning till vissa län.

Under förutsättning af Riksdagens medgifvande, att de afgifter,

som läggas å flottningen, jämväl förfarande få användas till bestridande

af kostnader för reglering af flottleder, anser äfven jag anslag för ifråga
-

Reglering

flottleder

[70.

s. 440 Kontrollera mot PDF

440

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Utskottetk

yttrande.

Uppehållande

af skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet.

[71.]

Skogsodlingens

befrtim - ;}ande.

1 72.]

varande ändamål icke erfordras för år 1909; och har jag icke något

att erinra mot domänstyrelsens förslag, att användningen af föregående

års ännu disponibla anslag samt af inflytande flottningsafgifter må

utsträckas jämväl till andra län än de förut omförmälda.»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot att inflytande flottningsafgifter

och föregående års besparingar å ifrågavarande anslag

hädanefter användas till bestridande af kostnaden för reglering af flottleder

äfven inom andra delar af riket än de norrländska länen samt

Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län, hemställer,

att Riksdagen må medgifva,

a) att under år 1909 inflytande flottningsafgifter

må användas till bestridande af kostnader för reglering

af flottleder inom riket;

b) att de medel, som af föregående års anslag till

. bestridande af kostnader för reglering af flottleder i

de norrländska länen äfvensom i Kopparbergs, Örebro

och Västmanlands län vid 1908 års slut må finnas

disponibla, må under år 1909 till enahanda ändamål

användas utan begränsning till vissa län.

Uppehållande af skogsvärdsstyrelsernas verksamhet.

67:o) Enligt Kuugl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer

utskottet,

att Riksdagen må, såsom bidrag till bedridande

af kostnaderna för uppehållande af skogsräfdsstyrelsernas

verksamhet, på extra stat för år 1909 bevilja ett anslag

af 60,000 kronor.

Skogsodlingens befrämjande.

68:o) Vidare och likaledes i anledning af Kung]. Maj:ts förslag

hemställer utskottet,

att Riksdagen må för skogsodlingens befrämjande

''för år 1909 bevilja ett extra anslag af 100,000 kronor,

att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att i mån

af tillgång tilldelas antingen skogsvårdsstyrelser, till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o K).

-i41

livilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet

lämnat bidrag, eller i landstingsområde, där

sådan styrelse icke linnes, landsting eller hushållningssällskap,

under iakttagande att i intetdera fallet statsbidrag

må till något landstingsområde utgå med högre

belopp än det, hvarmed landsting och hushållningssällskap

tillsammans eller ettdera af dem till ändamålet

bidragit, samt att landsting eller hushållningssällskap,

som undfått dylikt bidrag, skall vara skyldigt att

efter årets utgång till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande

afgifva i’edogörelse öfver användningen

af de utaf staten samt af landsting eller

hushållningssällskap lämnade bidrag.

Lindring af fraktkostnaderna för kalk.

69:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för lindring af

fraktkostnaderna vid transport å järnväg af kalk, kalkstensmjöl och

märgel för jordbrukets behof, på extra stat för år 1909 anvisa, såsom

förslagsanslag, 200,000 kronor.

I detta ärende har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Med bifall till af Kungl. Maj:t framställdt förslag beviljade Riksdagen

år 1907 å extra stat för innevarande år, såsom förslagsanslag,

200,000 kronor för restitution af viss del af fraktkostnaderna vid

transport å järnväg af kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets

behof, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

för jordbruksärenden den 12 januari 1907 angifna grunder.

Med anledning häraf har Kungl. Maj:t den 6 december 1907 i

nådigt bref till järnvägsstyrelsen fastställt bestämmelser rörande genomförandet

af den sålunda medgifna fraktlindringen, att gälla tills vidare,

så länge anslag för ändamålet anvisas, och i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de i statsrådsprotokollet för den 12 januari 1907 angifna grunder.

Uti underdånig skrifvelse den 5 oktober 1907 har landtbruksstyrelsen,

då medel för samma ändamål syntes böra beredas äfven för

år 1909 och anledning icke syntes förefinnas att ifrågasätta förändring

i det belopp, som i sådan händelse borde utverkas, hemställt om proposition

till Riksdagen om beviljande jämväl för år 1909 af ett förslagsanslag

å 200,000 kronor för ifrågavarande ändamål.»

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Savil. 1 Afd. 10 Höft. 5t»

Statabidray

till frakt afqifter

för kalk.

[73.]

s. 442 Kontrollera mot PDF

442

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Utskottets

yttrande.

Internationella

land tbruksinstitutet

i Rom.

[74.]

Svenska

fattigvårdsförbundet.

[75.]

I anslutning till livad landtbruksstyrelsen sålunda anfört, hemställde

departementschefen, under erinran att det förut brukade uttrycket

»restitution» med hänsyn till det sätt, hvarpå utbetalningen

af ifrågavarande statsunderstöd numera blifvit ordnad, icke syntes

vara fullt exakt, att Kungl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta föreliggande

framställning, samt yttrade vidare, att, därest förslaget bifölles,

de nuvarande hufvudgrunderna beträffande genomförandet af den sålunda

medgifna fraktlindringen fortfarande syntes böra följas.

Då samma skäl, som föranledde nästlidet års Riksdag att bevilja

enahanda anslag, som nu till ifrågavarande ändamål begäres, fortfarande

synas hafva giltighet, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, för lindring af fraktkostnaderna

vid transport å järn väg af kalk, kalkstensmjöl och märgel

för jordbrukets behof, på extra stat för år 1909 anvisa,

såsom förslagsanslag, 200,000 kronor.

Internationella laiidtbruksiiist it litet i Rom.

70:o) Vidare och i anledning af Kungl. Maj:ts därom framställda

förslag hemställer utskottet,

att Riksdagen må, till bestridande af kostnaden

för Sveriges deltagande uti internationella landtbruksinstitut

et i Bom, på extra stat för år 1909 anvisa

5,000 kronor.

Svenska fattigvårdsförbundet.

71:o) Kung], Ma.j:t har föreslagit Riksdagen att, till understöd

åt svenska fattigvårdsförbundet, på extra stat för år 1909 anvisa ett

anslag af 8,000 kronor.

Rörande denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Vid den kongress för fattigvård och folkförsäkring’, som med bidrag

af statsmedel afhölls i Stockholm den 4, 5 och 6 oktober 1906, beslöts

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

4 43

bildande af eu förening under namn åt Svenska tattigvårdsförbundet och

antogos stadgar för detsamma. Enligt dessa stadgar bär förbundet till

uppgift att sammansluta dem, som arbeta inom fattigvård och välgörenhet,

till gemensamt arbete för eu tidsenlig utveckling af iinderstödsarbetet.

Denna uppgift vill förbundet fylla hufvudsakligen genom att tillhandagå

med upplysningar och råd rörande fattigvård och välgörenhet, genom

att anordna möten och kurser samt genom att utgifva eu tidskrift och

andra publikationer. Förbundets angelägenheter handhafvas åt eu styrelse

af 30 personer med lika många suppleanter, däribland en ledamot och

eu suppleant för hvart af rikets samtliga län. De löpande göromålen

skötas af ett arbetsutskott på fem personel’.

I underdånig skrifvelse den 13 september 1907 har nu förbundet

anhållit, att Kungl. Maj:t måtte för år 1909 bevilja förbundet ett

anslag af statsmedel å 8,000 kronor. Förbundet har därvid meddelat

att förbundets medlemmar utgjordes af 350 fångvårdsstyrelse!’, 4b

välgörenhetsföreningar samt''omkring 800 enskilda personer. Förbundet

har i nämnda skrifvelse vidare anfört följande.

Förbundets verksamhet omfattade följande hufvudgrenar:

1. Utgifvande af Svenska fattigvårdsförbundets tidskrift. Denna

hade till främsta uppgift att sprida upplysning i den omfattande fattigvårdsfrågan.

Tidskriften innehölle i sådant afseende origmalartikiar i

fattigvården rörande frågor, redogörelser för fattigvården i olika landsdelar

samt för anstalters anordnande och ledning, referat öfver möten i

fattigvårdsfrågan samt öfver Riksdagens behandling af fattigvårdsspörsma

och kammarrättens utslag i fattigvårdsprocesser, notiser från in- och

utlandet angående reformer i fattigvårdsarbetet, litteraturanmalnmgar och

en frågoafdelning. „ ,, , , ,, , ,

2. Anordnande af en upplysningsbyra för meddelande åt kostnads
fria

råd och upplysningar i fråga om fattigvårdens ordnande, ritning ai ti

anstalter och litteraturanvisningar. Upplysningsbyran hade redan pa

begäran meddelat upplysningar och anvisningar till ett större antal landskommuner

och städer. . _

3. Anordnande af pristäflingar för ritningar till anstalter, ror

bundet hade i sådant afseende redan anordnat en täflan för ritningar

till smärre fattiggårdar, i hvilken deltagit 11 täflande, däraf 2 pus
belönats.

af före(jrag i fattigvårdsfrågan. Genom förbundets

bemedling och delvis på dess bekostnad hade ett stort antal föreläsningai

anordnats vid 1907 års sommarkurser i Stockholm, vid Brunnsviks folkhögskola

samt vid ett flertal föreläsningsanstalter i skilda delar åt riket.

s. 444 Kontrollera mot PDF

444

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

5. Anordnande af kurser. På begäran af Norrköpings fångvårdsstyrelse

hade förbundet den 29—30 april 1907 anordnat en fattigvårdskurs

i Norrköping, besökt af omkring 400 på fattigvårdens fält verksamma

personer. Vidare hade förbundet den 19—22 juni vid Pirka folkhögskola

i Jämtland anordnat en kurs för fattiggårdsföreståndare och andra

för fattigvård intresserade personer. I denna kurs hade ett sjuttiotal

personer deltagit,

Förbundets af sikt vore att under sommaren 1908 anordna eu ny

dylik kurs, denna gång i mellersta Sverige. Dessutom förbereddes eu

vårdaiekuis i Stockholm och eu konferens i och för samarbete mellan

fattigvård och välgörenhet i Malmö.

6. Utbildning af funktionärer i fattigvårdens tjänst. Öfverenskommelse

hade af förbundet träffats med ledningen vid goda fattigvårdsanstaltei

om praktisk undervisning för utbildning af föreståndare.

7. tillhandahållandet af blankettformulär, böcker in. in. Förbundet

stode i begrepp att under 1907 utgifva blankettformulär för åstadkommande

af ett enhetligt system vid förande af fattigvårdsstatistiken,

ägnadt att underlätta fattigvårdsfunktionärernas arbete.

8. Anordnande af platsförmedling för fattigvårdstjänstemän.

9. t örteckning å fattigvårds- och välgörenhetsanstalter, fromma

stiftelser etc. För utgifvande af en sådan förteckning hade förarbeten

vidtagits.

Därjämte hade fattig vårdsförbundet för af sikt att, därest för ändamålet

erforderliga medel kunde beredas, under år 1908 utvidga sin verksamhet

i följande afseenden:

1. Anordnande åt en särskild barnavårdsafdelning med uppgift att

meddela fattiga mödrar kostnadsfria råd och upplysningar angående

barnavård, att anordna praktiska kurser i barnavård, att öfvervaka och

tillvarataga nödlidande mödrars och barns rätt gent emot barnafäderna

samt att genom utgifvande af skrifter och anordnande af föredrag verka

för bättre barnavård och modersskydd. För realiserandet af denna plan

hade förbundet ämnat anställa eu särskild person med uppgift att tjänstgöra

som instruktör på ifrågavarande område.

2. Utredning af vissa frågor rörande s. k. förebyggande fattigvård.

3. Utgifvande af en serie småskrifter angående vissa detaljfrågor

samt af praktiska handböcker i fattigvård.

4. Anställande af eu fattigvårdskonsulent med uppdrag att gifva

i. mi företaga undersökningar till afhjälpande af miss
förhalkmden

samt på andra sätt bistå kommunerna i deras ordnande af

fattigvården. Fn sådan privat fattigvårdskonsulent, om hvars anställande

s. 445 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o in.

445

ganska allmänt uttalats önskningar, skulle enligt förbundets mening på

lämpligt sätt bereda marken för anställande af en statens fattigvårdsinspektör

eller instruktör.

Organiserandet och utförandet åt det sålunda planerade arbetet

kräfde gifvetvis ej blott intresserade och dugliga personliga krafter,

utan äfven penningmedel. De erforderliga personliga krafterna hade

förbundet till väsentlig del redan lyckats förvärfva. Ej så de erforderliga

penningmedlen. De bidrag från kommuners och enskildas sida,

på livilka förbundet i sådant afseende kunde göra sig räkning, vore långt

ifrån tillräckliga. Till upplysning härutinnan har förbundet meddelat

följande beräkning af sina inkomster och utgifter, sedan verksamheten

utsträckts på sätt ofvan antydts:

Utgifter.

Lokalhyra ................ kronor

Belysning och städning ........................................ „

Telefon............................................................. „

Papper och trycksaker............................................ „

Inköp af tidskrifter och böcker ........................ „

Omkostnader för tidskriften ................................ ,,

Byråkostnader ........................................................

Utgifter för upplysningsbyrån........................

„ „ anordnande af kurser................

„ „ tryckning af en uppslagsbok

Fattigvårdskonsulent............................................

Diverse utgifter ....................................................

n

it

700

—

200

—

50

—

250

—

100

—

3,327

50

3,000

—

200

—

700

—

200

—

5,500

—

200

—

4,427

50

Inkomster.

Årsafgifter.................................................................... kronor 6,000: —

Beräknade inkomster af tidskriften m. m..... „ 327: 60

Summa inkomster kronor 6,327: 6o

Enligt förestående beräkning skulle alltså uppstå en brist å omkring

8,000 kronor. Om förbundet icke kunde anskaffa detta belopp,

måste det afstå från att söka realisera flera af omförmälda önskemål,

uppenbarligen till stor skada för förbundets verksamhet i dess

helhet. En sådan afstympning af förbundets arbete skulle så mycket

mer vara att beklaga, som just för närvarande på skilda håll i vårt

land förspordes ett nyvaknadt intresse för vidtagande af reformer på

fattigvårdens fält. Om den ledning, som vännerna af en fattigvårds
-

s. 446 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

446 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

reform själfva organiserat i förbundet, förlamades i sin verksamhet till

följd af brist på medel, torde äfven en god del af berörda intresse för

en förbättrad fattigvård komma att rinna nt i sanden.

Öfver förevarande ansökning hafva underdåniga utlåtanden afgifvits

den 14 november 1907 af kammarrätten och den 21 december

samma år af statskontoret.

Kammarrätten har därvid anfört, att kammarrätten, som det icke

torde tillkomma att ingå i närmare granskning af det för förbundets

verksamhet uppgjorda program eller bedömande af storleken af d.et

understöd af statsmedel, hvaraf förbundet för realiserandet af sina

önskemål kunde vara i behof, ansåge förbundets verksamhet vara af

den betydelse för det allmänna, att densamma borde af staten understödjas.

Därest anslag skulle komma att för ändamålet beviljas, borde

såsom villkor för detsammas utgående föreskrifvas, att förbundet skulle

till Kungl. Maj:t afgifva berättelse öfver sin verksamhet, innefattande

jämväl redogörelse för förbundets inkomster och utgifter.

Statskontoret har, med afseende å arten af förbundets verksamhet,

för sin de! tillstyrkt, att förbundet erhölle understöd af allmänna medel;

och då hvarken allmänna besparingarna å nionde hufvudtiteln eller

något å riksstat en uppfördt anslag torde kunna för ändamålet anlitas,

syntes framställning böra göras till Riksdagen om beviljande för år

1909 af ett extra ordinarie anslag till erforderligt belopp. I fråga om

det af kammarrätten för anslagets utgående föreslagna villkor hade

statskontoret intet att erinra.

Den sammanslutning mellan fattigvårdsstyrelser, välgörenhetsföreningar

och enskilda personer, som i angifvet syfte skett i och

med svenska fattigvårdsförbundets bildande, synes mig vara ägnad att

fylla en viktig uppgift i arbetet för främjande af en rationell och tidsenlig

fattigvård. Inom de särskilda fattigvårdsstyrelserna och välgörenhetsföreningarna

hafva ofta nog saknats de kunskaper och den

vägledning i arbetet inom fattigvård och välgörenhet, som utgjort en

nödvändig förutsättning, för att detta arbete skulle blifva till verklignytta

och bära god frukt. Med hänsyn till den organisation, som gifvits

åt förbundet, och de mångskiftande gagneliga såväl teoretiska som

praktiska uppgifter, som förbundet satt sig före, torde med skäl kunna

antagas, att förbundet skall visa sig i stånd att i väsentlig mån afhjälpa

nämnda olägenheter. Icke minst torde det vara af betydelse att personer,

som inom landets skilda delar ägna arbete åt fattigvården, vid af förbundet

anordnade kongresser och kurser beredas tillfälle att träda i

s. 447 Kontrollera mot PDF

447

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

närmare förbindelse med hvarandra och tillgodogöra sig den erfarenhet

i hithörande ämnen, som inom olika orter vunnits.

På fattigvårdens område gör sig för närvarande otvetydigt gällande

eu kraftig reformrörelse, hvilken särskildt tog sig uttryck i den lifiiga

anslutningen till den hösten 1906 i Stockholm afhallna fattigvardskongressen.

för vidmakthållande och utbredande i allt vidare kretsar

af intresset för denna viktiga samhällsangelägenhet är förvisso förbundets

verksamhet af betydelse.

På sätt förbundet framhållit, är emellertid förbundet för att ej

hämmas i sin verksamhet i behof af statsunderstöd; och da jag, såsom

af det sagda framgår, är af den mening att af förbundet kunna väntas

goda insatser i sträfvandet för åstadkommande af en förbättrad fattigvård,

anser jag mig, i likhet med de i ärendet hörda myndigheter na, böla

tillstyrka beviljandet af dylikt understöd. I afseende å det af förbundet

föreslagna beioppet af detta understöd finner jag icke anledning till

erinran.» , .

Slutligen yttrade departementschefen, att, därest framställningen

bifölles, Kungl. Maj:t torde vilja meddela särskilda bestämmelser för

anslagets åtnjutande och därvid, på sätt kammarrätten föreslagit, föreskrifva,

att förbundet skulle till Kungl. Maj it afgifva berättelse öfver sin

verksamhet, innefattande jämväl redogörelse för förbundets inkomster

och utgifter under det år anslaget afsåge.

Af hvad departementschefen i detta ämne anfört har utskottet

trott sig finna, att Svenska fattigvårdsförbundets organisation och verksamhetsplan

gifva grundad anledning att af förbundet vänta ett fruktbringande

arbete till åstadkommande af en förbättrad fattigvård inom

landet, hvarför utskottet anser sig böra hemställa,

att Riksdagen må, till understöd åt svenska fattigvän

ds förbundet, på extra stat för år 1909 anvisa ett

anslag af 8,000 kronor.

Ersättning för åt* statskontoret gjorda förskott.

72:o) Kungl. Maj: t bär föreslagit Riksdagen att, till betäckande

af åtskilliga af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, anvisa å

extra stat för år 1909 ett anslag af 95,787 kronor.

Utskottets

yttrande.

Ersättning för

af statskontoret

gjorda

förskott.

[76.]

s. 448 Kontrollera mot PDF

448

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Beträffande denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande.

»Enligt hvad statskontoret anmält, har nämnda ämbetsverk förskjutit

följande belopp, hvilka torde böra anmälas till ersättande af

Riksdagen under nionde hufvudtiteln, nämligen:

till godtgörande af kostnader för landtmäteriför
rättningar

å lcronoegendomar ............................ kronor 9,877: 8 4

,, godtgörande af kostnader för gäldande af kronans

andel i laga skifte å ägorna till Juno
suando

Masugnsby i Norrbottens län................. „ 545:80

,, ersättning för kostnader för vissa kronohemmans

deltagande i vattenafledningsföretag ................. „ 22,978: 2 7

,, gäldande af vägskatt för år 1906 för regala

laxfisket i Torne älf ............................................... „ 288: —

,, gäldande af vägskatt för år 1906 för till statsverket

indragna frälseräntor af hemmanet */8

mantal Sundersbol n:o 1 i Uppsala län............ 2: 8 8

,, godtgörande af kostnader för gäldande af kronan

påförda kommunalutskylder för vissa från

förra länsmansbostället Fintorp n:o 1 och förra

militiebostället Hunnebo n:o 1 i Göteborgs och

Bohus län afsöndrade områden .......................... „ 148: 2 o

„ ersättning åt arrendatorerna af förra militiebostället

Stora Ryk n:o 1 med Lilla Ryk n:o 2

in. fl. kronoegendomar inom Älfsborgs län för

skada genom vattenuppdämning.......................... ,, 736: 18

., ersättning för godtgörelse för trädesbruk, gräsfrösådd

och höstplöjning m. m. vid förra militiebostället

Va mantal Ödsby n:o 1 Öfre och Vs

mantal Bårby n:o 1 i Göteborgs och Bohus län „ 328: 6 G

„ ersättning för husröta å förra länsmansbostället

3 4 mantal Bälby n:o 1 i Uppsala län ............... ,, 2,170: 7 9

„ ersättning för öfverbyggnad å förra öfverjägmästarbostället

1 mantal Måssby n:o 1 Sör
gården

i Örebro län .............................................. ,, 117: 3o

„ ersättning för öfverbyggnad å förra kaptens
bostället

V» mantal Ede i Jämtlands län ..... ,, 1,866: 6 9

„ ersättning åt förutvarande arrendatorn af förra

militiebostället V* mantal Björnarp n:o 3 i

transport kronor 39,010: gi

s. 449 Kontrollera mot PDF

Statsu(nkoUetn Utlåtande N:o W.

transport kronor

Älfsborgs län för vid egendomen verkställda

byggnadsarbeten ............................................. »

ersättning till innehafvare!! af länsmansbostället

Blackstad n:o il i Östergötlands län för rnistad

afkomst af exproprierad jord ........................... „

byggnadsersättning åt torpare ä kronoparker

inom Västerbottens och Norrbottens län „

godtgörande af kostnader för fiskeritillsynen vid

regala laxfisket i Torne älf under år 1906 „

godtgörande af hyreskostnad för en byggnad

för centralanstaltens för försöksväsendet på

jordbruksområdet räkning ................................. »

godtgörande af kostnader för utarbetande al

ritningar och förslag till vissa nybyggnader

m. in. vid Ultuna landtbruksinstitut „

utbetalande af fyllnadsarfvoden åt vissa tillförordnade

tjänstemän vid skogsinstitutet och

skogsstaten .............................................................. »

godtgörande af kostnader för uppgörande af

förslag till köpeskillingar för tomter vid Nattavara

och Lakaträsks järnvägsstationer i Norrbottens

län .............................................. »

godtgörande af kostnader för kommittén för

utarbetande af förslag till ett ändamålsenligt

ordnande af den lägre landtbruksundervisningen ,,

godtgörande af kostnader för kommittén för

utredning angående de åtgärder, som kunna

böra vidtagas för att åstadkomma en rätt vård

af kronans och de under skogsstatens tillsyn

ställda skogarna i Norrland och Dalarna ..... „

godtgörande af kostnader för kommittén för utarbetande

af förslag till förändrad lagstiftning

angående fattigvården m. m....................... „

godtgörande af kostnader för biträde inom jordbruksdepartementet

af sakkunniga personer vid

behandling af frågan om egnahemslåner öreisen „

godtgörande af kostnader för biträde inom jordbruksdepartementet

vid uppgörande af förslag__________

transport kronor

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 10 Höft.

449

39,010: 6 1

‘200: —

52: 8 5

12,500: —

1,624: —

600: —

1,440: —

6,792: 7«

150: 84

2,670: -20

6,686: 21

462:34

619: 60

72,809: 41

57

s. 450 Kontrollera mot PDF

450

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

till

??

>>

transport

till vissa ändringar i gällande villkor för er- hållande af understöd från de af Riksdagen an-

kronor

72,809: 41

visade anslag till frostminskningsföretag m. m.

godtgörande af kostnader för biträde inom jord- bruksdepartementet vid beredning af frågan

om upplåtelse af odlingslägenheter å krono-

619: 91

mark inom norra delarna af riket ................

godtgörande af kostnader för biträde vid be- handling af fråga om ordnande af skogsunder-

>>

325: 50

visningen in. in. .................................................

godtgörande af kostnader för biträde inom

jordbruksdepartementet vid utredning rörande

afvittringen inom vissa områden af Väster-

13,661: 46

bottens och Norrbottens läns lappmarker

godtgörande af kostnader för biträde inom jord- bruksdepartementet af sakkunniga personer vid

behandling af frågan om skydd åt landets natur

V

380: —

och naturminnesmärken ...................................

godtgörande af kostnader för biträde inom jord- bruksdepartementet vid utarbetande af förslag

??

1,364: 96

till lag om fiskeriområden in. m.....................

gäldande af kostnader för biträde inom jordbruks- departementet vid beredning af frågor om lag- bestämmelser rörande enskilda vägar på lan-

4,710: 79

det in. m.............................................................

> J

1,864: Öl

eller tillhopa

kronor

95,736: 64.

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till

jämnt tal af kronor hemställde departementschefen om anslagets upptagande

till ofvan förstnämnda belopp.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, till betäckande af ofvan omförmälda,

af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter,

anvisa å extra stat för år 1909 ett anslag af 95,737

kronor.

s. 451 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

451

Extra lönetillägg.

73:o) Kungl. Maj:t har slutligen under punkt 77 af denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att, till beredande, i enlighet med de i

statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13 januari 1908 angifna

grunder, af extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och

betjänte uti jordbruksdepartementet samt vid under sistnämnda departement

lydande verk och stater, å extra stat för år 1909 anvisa såsom förslagsanslag

ett belopp af 115,000 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagens lopp afgifva särskildt utlåtande, hvilket utskottet härmed

skolat för Riksdagen

anmäla.

Stockholm den 17 mars 1908.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Tillfällig

lö it e förbättring,

[77.]

s. 452 Kontrollera mot PDF

452

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Reservationer:

vid punkt 9;o (angående domänstyrelsen):

af herr I. Wijk, som ansett, att utskottet bort hemställa,

att Riksdagen, med anledning af Kungl. Maj:ts i

propositionen n:o 30 framlagda förslag och med afslag

å herr Ekmans i ämnet väckta motion, må

a) godkänna följande aflöningsstat för domänstyrelsen

:

■

Generaldirektören

och chefen ......

Kronor

Tjänst- „ görings-

Lo11'' pen-

; ningar.

Orts-

tillägg. -Summa-

- i

9,000 4,500

1,500

15,000

Summa kronori — —

—

163,000

b) besluta — — — söckendag.»

c) godkänna följande villkor och bestämmelser för

åtnjutande af de i staten upptagna aflöningsförmåner:

att innehafvare--lämplig och behöflig;

att tjänstgöringspenningar---uppbära något

däraf;

att vid sjukdomsfall —--bestrida mot åtnjutande,

om förordnande---samma kalenderår;

. att, därest förhöjning---utgå till månadens

slut;

s. 453 Kontrollera mot PDF

453

Statsutskottet* Utlåtande N:o 10.

att i fråga om skyldighet, att från tjänsten afgå

äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla

— — i sammanhang därmed;

d) förklara--— tillkommit dem;

ej i riksstaten uppföra — — — förhöjdt, belopp;

af herrar P. Pehr son, J. A. Sjö, S. V. Nyländer, ii. ödqvist, A.

Wiklund, P. Pehr sson, Ö. Em then och C. J. Ödman, hvilka ansett, att

utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»I)en'' af Kungl. Maj:t---upphöra,

I fråga om den för domänstyrelsens chef föreslagna aflöning å

15.000 kronor, eller samma belopp, som 1907 års Riksdag i aflöning!''- staten för telegrafverket uppförde för detta verks chef, kan utskottet

icke biträda hvad Kungl. Magt föreslagit. Utskottet finner nämligen

de skäl, som framlagts för att dessa chefer skulle vara, med hänsyn

till ämbetsverkens affärsverksamhet, med hvarandra jämförliga, icke

öfvertygande. En väsentlig skillnad synes förefinnas emellan den verksamhet,

som utöfvas af telegrafverket, hvilket drifver en omfattande

verkstadsrörelse och har att ingå aftal om högst betydande varuinköp,

och domänstyrelsens skogsför v ältning, hvilken, hvad den affärsmässiga

delen däraf, eller virkesförsäljningen, beträffar, till stor del utöfvas af

verkets underlydande organer. Den affärsskicklighet, som bör stå till

domänstyrelsens förfogande, synes därför ej med nödvändighet böla

vara till" finnandes hos domänstyrelsens chef utan böra kunna påräknas

hos hans underordnade inom verket eller skogsstaten. Utskottet ansei

därför, att chefen för domänstyrelsen snarare bör jämställas med statskontorets

chef, och att de för den sistnämnda af 1901 ars Riksdag

fastställda löneförmåner böra till lika belopp tilläggas chefen för domänstyrelsen,

hvilken då skulle erhålla 7,000 kronor i lön, 3,000 kronor

i tjänstgöringspenningar och 1,000 kronor i ortstillägg, eller tillsammans

11.000 kronor. Utskottet finner sig äga så mycket större anledning

att föreslå denna lönesättning, som Riksdagen icke torde böra utan

tungt vägande skäl tillskapa nya löneformer, hvilka, såsom Kungl. Maj:ts

förslag innebär, kunna medgifva rätt till pension efter till och med

kortare tjänstetid än 6 år.

Hvad beträffar----erforderlig.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med anledning af Kungl. Maj:ts i

s. 454 Kontrollera mot PDF

454

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

propositionen n:o 30 framlagda förslag och med afslag

å herr Ekmans ofvannäinnda motion, må

a) godkänna följande aflöningsstat för domänstyrelsen

:

Genera ldirektöreu

och chefen........

Kronor

Lön.

Tjänst-

görings*

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

■<1

1 §

o

3,000

1,000

11,000

Summa kronor! —

_

159,000

b) besluta — — — söckendag.

_ c) godkänna'' följande villkor och bestämmelser för

åtnjutande af de i staten upptagna aflöttingsförmåner:

att innehafvare---lämplig och behöflig;

att tjänstgöringspenningar---uppbära något

däraf;

_ att vid sjukdomsförfall---bestrida mot

åtnjutande om förordnandet — — samma kalenderår;

att, därest förhöjning---utgå till måuadens

slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå

äfvensom i fråga om rätt till pension skall gäda —

--— i sammanhang därmed;

d) förklara — — — tillkommit dem;

e) i riksstuten uppföra anslaget till don länstyrelsen,

nu 94,000 kronor, med ett med 65,0u0 kronor till

159,000 kronor förhöjdt belopp.»

åt heirar K. Starbäck, 1). Persson och E. Hammarlund, hvilka

ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»Till utskottets kännedom har kommit, att de sakkunnige, som

tillkallats för att bland annat utarbeta förslag till skogsundervit-ningens

s. 455 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o JO.

455

ordnande i riket, inom den närmaste framtiden afslutat sitt arbete.

Majoriteten bland dessa föreslår, att de ärenden, som röra denna skogsundervisning,

skola läggas under en särskild styrelse, och skulle detta

förslag vinna statsmakternas bifall, komme eu ej oväsentlig lindring i

domänstyrelsens arbetsbörda att inträda. Vidare är en särskild kommitté,

den så kallade Norrländska skogsvårdskommittén, sysselsatt med undersökning

»om de åtgärder, som böra vidtagas för åstadkommande af eu

rätt vård af kronans och de under skogsstatens tillsyn stående särskilda

skogarna i Norrland och Dalarne». Det torde icke ligga utanför möjlighetens

gräns, att äfven de resultat, till hvilka eu dylik undersökning

kan komma att leda, mer eller mindre omedelbart kunna beröra domänstyrelsens

organisation. Det synes fördenskull utskottet föga lämpligt

att nu verkställa en omorganisation af domänstyrelsen utan att afvakta

framläggandet af ofvan relaterade utredningar, hvilka till äfventyrs skulle

komma att inom en ganska kort tid medföra en ny omgestaltning af

densamma. Utskottet kan sålunda i denna del ej biträda Kungl. Maj:ts

förslag, utan finner sig böra afstyrka tillsättandet af de föreslagna nya

tjänsterna.

Däremot kan det ej vara rimligt, att detta uppskof med omorganisationen

af verket äfven skulle medföra ett uppskof med förbättringen

af tjänstemännens löner. Hvad då först beträffar den för

domänstyrelsens chef föreslagna aflöning å 15,000 kronor, eller samma

belopp som 1907 års Riksdag i aflöningsstaten för telegrafvei''ket uppförde

för detta verks chef, kan utskottet icke biträda hvad Kungl.

Maj:t föreslagit. Utskottet finner nämligen de skäl, som framlagts för

att dessa chefer skulle vara, med hänsyn till ämbetsverkens affärsverksamhet,

med hvarandra jämförliga, icke öfvertygande. En väsentlig

skillnad synes förefinnas emellan den verksamhet, som utöfvas af telegrafverket,

hvilket drifver en omfattande verkstadsrörelse och har att ingå

aftal om högst betydande varuinköp, och domänstyrelsens skogsförvaltning,

hvilken, hvad den affärsmässiga delen däraf eller virkesförsäljningen

beträffar, till stor del utöfvas af verkets underlydande organer.

Den affärsskicklighet, som bör stå till domänstyrelsens förfogande, synes

därför ej med nödvändighet böra vara till finnandes hos domänstyrelsens

chef utan böra kunna påräknas hos hans underordnade inom verket

eller skogsstaten. Utskottet anser därför, att chefen för domänstyrelsen

snarare bör jämställas med statskontorets chef, och att de för den sistnämnda

af 1907 års Riksdag fastställda löneförmåner böra till lika

belopp tilläggas chefen för domän styrelsen, hvilken då skulle erhålla

7,000 kronor i lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar och 1,000

s. 456 Kontrollera mot PDF

456

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

kronor i ortstillägg, eller tillsammans 11,000 kronor. Utskottet finner

sig äga så mycket större anledning att föreslå denna lönesättning, som

Riksdagen icke torde böra utan tungt vägande skäl tillskapa nya löneformer,

bvilka, såsom Kungl. Maj:ts förslag innebär, kunna medgifva

rätt till pension efter till och med kortare tjänstetid än 6 år.

Mot öfriga af Kungl. Maj:t föreslagna löneförhöjningar har utskottet

intet att erinra; och då utan allt tvifvel domänstyrelsens göromål äro

stadda uti ständig och afsevärd tillväxt och sålunda en tillökning af

arbetskrafter synes erforderlig, finner utskottet den af Kungl. Maj:t

föreslagna höjningen af anslaget till amanuenser och biträden in. m.

befogad, liksom utskottet anser, att fortfarande å extra stat böra uppföras

aflöningar, motsvarande begynnelseaflöningen för tjänsteman i

första lönegraden, till ytterligare tre tjänstemän (notarier) å styrelsens

skogsafdelning.

I en inom Andra Kammaren af herr J. Ekman väckt motion

n:o 40 har förslag framställts,

Datt Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t täcktes efter skedd utredning snarast möjligt förelägga

Riksdagen förslag till sådan omorganisation af kungl. domänstyrelsen,

att densamma måtte tillföras största möjliga sakkunskap i fråga om

afsättningen af produkter ur kronans skogsegendomar, och äfven i

öfrigt en mera modernt affärsmässig skötsel af nämnda afsättning

möjliggöras.»

Ehuruväl det för närvarande ej förefaller sannolikt, att med

statens skogsförvaltning i en nära framtid kommer att förenas någon

egentlig industriell affärsverksamhet i större omfattning, såsom sågverksrörelse

eller andra företag afseende råvarans förädling, så synas dock

talande skäl hafva af motionären företetts, att ej alltid en moderna

fordringar motsvarande affärsmässighet iakttages vid virkesförsäljningens

ordnande. Detta förhållande måste i afsevärd grad inverka på utnyttjandet

af statens storartade skogskapital. På grund häraf och då

sålunda enligt utskottets mening hela frågan om domänstyrelsens förvaltningssätt

och omfånget af dess verksamhet för närvarande är

sväfvande, kan utskottet ej anse annat än att en utredning i det af

motionären framhållna syftet är af behofvet påkallad.

Utskottet hemställer alltså,

s. 457 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:ö 10.

457

att Riksdagen med afslag å Kungl. Maj:ts proposition

n:o 30 må

a) godkänna följande aflöningsstat:

K r o

n o r.

Tjänst.

Orts-

tillägg.

hörn

görings-

pen-

ningar.

Summa.

1

generaldirektör och chef........

7,000

3,000

1,000

1

11,000

Jordbruksafdeln ingen.

1

föredragande byråchef............

5,000

2,500

600

8,100

1

» » ............

5,000

2,500

600

8,100

1

notarie ....................................

2,200

1,500

300

4,000

1

dito............................................

2,200

1,500

300

4,000

Skogsuf delningen.

3

föredragande byråchefer........

15,000

7,500

1,800

24,300

2

notarier ....................................

4,400

3,000

600

8,000

1

bokhållare................................

2,200

1,500

300

4,000

; 1

revisor ....................................

2,200

1,500

300

4,000

1

ombudsman och fiskal............

2,200

1,500

300

4,000

1

registrator och aktuarie........

2,200

1,500

300

4,000

1

förste vaktmästare ................

900

450

150

1,500

|1

vaktmästare ............................

700

350

150

1,200

1

»

700

350

150

1,200

Till arfvode!! åt amanuenser och

biträden samt för byggnads- planers granskning, flitpennin- gar åt extra tjänstemän och

extra vaktmästare, vikariats- ersättning samt trycknings- kostnader ................................

—

53,700

Summa kronor

—

—

—

141,100

Alun. För byråchef kan lönen efter 5 år höjas med 600 kronor. För

notarie och med i aflöningsförmåner likställd kan lönen efter 5 år

höjas med 500 kronor, efter ännu 5 år med ytterligare 500 kronor

och efter ännu 5 år återigen med 500 kronor.

Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt

bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till

honom utgå, äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

b) —--(lika),

c) --- (lika),

d) —--(lika),

Hih till Riksd. Urat. 1908. i Sand. 1 Afd. 10 Höft.

58

s. 458 Kontrollera mot PDF

458

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

e) å ordinarie stat uppföra anslaget till domänstyrelsen,

nu 94,000 kronor, med ett med 47,100 kronor

till 141,100 kronor förhöjdt belopp,

f) på extra stat för aflöning åt 3 notarier med

4,000 kronor hvardera bevilja 12,000 kronor,

g) att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl.

Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa

utredning, huruvida och i så fall hvilka förändringar

i det i herr Ekmans motion angifna syftet

böra i fråga om domänstyrelsens omorganisation vidtagas

;

af herr J. 7. Larsson mot vissa delar af motiveringen;

vid punkt 10, a) (angående aflöningsstat för skogsstaten):

af herrar E. G. Kinker g, I). Persson och K. Starbäck, hvilka yrkat,

att de i det af Kung], Maj:t framlagda förslaget

till stat för skogsstaten upptagna respenningar för

öfverjägmästare och jägmästare måtte af Riksdagen

beviljas, och att anslaget till respenningar alltså måtte

i staten utföras med ett belopp af 153,500 kronor;

vid punkt 10, i) (angående stat för statens skogsförsöksanstalt):

af herrar grefve Å. F. G.son Wachtmeister, E. G. Kinberg, K.

Starbäck och J. T. Larsson, hvilka yrkat, att utskottet måtte hemställa,

att Riksdagen måtte godkänna följande stat för

statens skogsförsöksanstalt:

Kronor.

Arfvode till föreståndaren ..............................................

» » botanisten................................................

» »en assistent.............................................

» » > » ................................

Till rese- och traktamentsersättning samt till aflöning åt tillfälliga

bitrflden och handtlangning äfvensom till expensmedel.

.....................................................

Summa kronor''

3,000

5.500

3.500

3,500

15,000

30,500

s. 459 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

459

af herr E. G. kritberg, som yrkat, att utskottet måtte hemställa.

att ;len föreslagna höjningen af expensmedel

för statens skogsförsöksanstalt mätte gälla äfven för

innevarande år;

vid punkt 11 (angående anslag till inköp af skogbärande eller till

skogsbörd tjänlig mark):

af. herrar A. G. L. Billing, il. 11. Törnebladh och H. Andersson;

vid punkt 14 (angående rikets allmänna kartverk):

af herrar 1). Persson och K. Starbäck, livilka ansett, att utskottets

motivering bort hafva följande lydelse:

»En omläggning af detta kartverks arbeten, så att kartorna skulle

kunna gagna äfven andra ändamål, synes därför med skäl kunna

ifrågasättas.

Utan att i detta sammanhang vilja ingå i pröfning af de skal.

som kunna anföras för eller emot det ifrågasatta j ordregistret,v‘och i

hvilket förhållande ekonomiska kartverkets arbeten böra ställas till

detsamma, anser dock utskottet, att en noggrann utredning i sistberörda

afseende så snart som möjligt bör verkställas och under alla förhållanden

föregå den ytterligare anslagshöjning, som enligt kartverkschefens

ofvannämnda skrifvelse ställas i utsikt.

Under åberopande af hvad sålunda anförts, — — — hemställa,»

vid punkt 20 (angående byggnadsföretag vid landtbruksinstitutet

vid Ultima):

af herr K. Starbäck;

vid punkt 31 (angående anslag i ill frökontrollanstalter):

af herrar A. T. Odeiberg, I. Wijk och P. Paulson, hvilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»Enligt den af Kungl. Maj:t utfärdade stadgan för frökontrollanstalterna

tillhör det dessa anstalter att främja den inhemska fröodlingen

och fröhandeln genom upplysningar och råd samt genom undersökning

af i handeln förekommande frövaror. Denna uppgift hafva dessa anstalter

blott delvis förmått fylla. De hafva i regeln inskränkt sig till att

utföra kontrollundersökning å inlämnade eller i vissa fall särskildt inköpta

prof af utsädesvaror, men icke eller blott i ringa mån verkat

för att sprida upplysning och meddela råd rörande odling, beredning,

s. 460 Kontrollera mot PDF

460

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

användning samt försäljning och inköp af utsädesvaror. Till följd af

den obetydliga beröringen mellan anstalterna och jordbrukarna hafva

under normala förhållanden de begärda undersökningarna vid många

anstalter vant få och därför äfven mycket kostsamma, om anstaltens

hela underhållskostnad fördelas på antalet utförda undersökningar.

A ven mot kvaliteten af anstalternas arbete hafva välgrundade anmärkuingar

gjorts, då det visat sig, att undersökning af samma frövara vid

ohJca anstalter lämnat rätt afvikande resultat.

Orsaken till dessa missförhållanden har af alla dem, som yttrat

sig rörande denna sak, ansetts vara, att anstalterna äro för svao-t utrustade

i afseende på såväl personal som vetenskapliga hjälpmedel

Forestandarne och deras biträden ägna blott eu ringa del af sin tid

och sitt arbete åt frökontrollverksamheten, hvilken mera betraktas som

en bisyssla vid sidan af andra värf; deras utbildning är stundom rätt

bristfällig; deras erfarenhet är på grund af den ringa omfattningen af

anstaltens arbeten obetydlig, och om än deras tid skulle tillåta dem att

verka som rådgifvare och spridare af upplysning, så sakna de ofta

darior nodig kännedom om jordbruket och dess förhållanden. Dessa

brister kunna ej af hjälpas genom upprättandet af en i allo väl utrustad

anstalt med hufvudsaklig uppgift att fälla utslag, då några af de vanliga,

svagt utrustade anstalterna kommit till olika resultat. Inrättandet

af en sådan anstalt skulle snarare än mer förminska de öfriga anstalternas

auktoritet.

• eUw verksamma sättet att råda hot pa det öfverklagade

missförhållandet ar att, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, utrusta alla de

med statsmedel understödda frökontrollanstalter så, att de kunna fullt

fy a dem tillkommande uppgift samt att deras personal kan blifva

fullt utbildad i sitt fack och åt detta ägna hela sin arbetstid och sitt

intresse Om frökontrollanstalterna blifva så utrustade och anordnade

skola de kunna åstadkomma lika pålitliga undersökningar som deri

föreslagna öfverordnade anstalten, och deras verksamhet skall kunna

blifva långt mer omfattande och intensivare än de nuvarande anstalternas,

äfven om deras verksamhetsrayon betydligt ökas. ty den nersonliga

beröringen mellan frökon trollanstalternas tjänstemän och iordbrukarne

blir ej då som nu inskränkt till den närmast anstalten liggande

bygden, utan kan utsträckas till alla delar af dess verksamhetsområde

genom tjänstemännens obligatoriska resor, med närvaro vid

sammanträden och deltagande i undervisningskurser samt genom anordnande

af uppsamlingsställen för mottagande och insändande till

vederbörande anstalt af fröprof till undersökning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

m

Ett inskränkande af anstalternas antal till Hägra fä bör ej heller

omöjliggöra för (lem att utföra undersökning af inkommande fröprof.

äfven då dessa tillfälligtvis flerdubblas, tv undersökningsarbetena äro

till en stor del rent mekaniska och kunna utföras af tillfälligt

antagna biträden. På sådant sätt kan den ordinarie personalens arbete

inskränkas till öfvervakande af de tillfälliga biträdena samt till utförande

af större sakkunskap fordrande undersökningsarbeten.

Pa grund af hvad sålunda blifvit anfördt, anser sig utskottet böra

ansluta sig till Kungl. Maj:ts föreliggande framställning och hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kungi. Maj:ts förslag

och med afslag å herr Åkerbergs i ämnet väckta

motion, må till bidrag åt fyra, i enlighet med här ofvan

angifna hufvudyru lider anordnade frökontrollanstalter,

på extra stat för år 1909 anvisa ett belopp af 31,500

kronor, däraf för anstalternas utvidgning 12,000

kronor — att med 3,000 kronor utgå till eu hvar af

dessa anstalter, under villkor att till hvar och en af

dem kostnadsfritt öfverlämnas de apparater och andra

inventarier, som tillhöra inom det län, dit anstalten

skall förläggas, befintlig, med statsmedel understödd

frökontrollanstalt — samt till anstalternas underhåll

19,500 kronor, att med 3,000 kronor utgå till den

med kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå förenade

frökontrollanstalten och med 5,500 kronor till hvar

och eu af de tre öfriga anstalterna, under villkor att

hushållningssällskap eller landsting, hvar för sig eller

i förening, förbundit sig ej mindre att lämna årsanslag,

som, sammanlagda, uppgå, för den förstnämnda

anstalten till minst 2,000 kronor och för hvar och

eu af de tre öfriga anstalterna till minst 3,000 kronor,

än äfven att bekosta lokal för anstalten, aflöningen

till föreståndare och assistent samt de årliga utgifterna

till anstaltens underhåll och till inköp af

böcker och inventarier för anstaltens behof. »

vid punkt Std (angående åtgärder för höjande af det mindre jordbruket)

:

af herrar JJ. Persson, K. Starbäck och J. T. Larsson, hvilka yrkat,

att utskottet bort hemställa,

s. 462 Kontrollera mot PDF

462

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

att Riksdagen måtte, såsom bidrag till åtgärden

för höjandet af det mindre jordbruket, på extra stat för

år 1909 anvisa ett anslag af 200,000 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda belopp

förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel

utanordna 20,000 kronor;

vid punkt 64,

mom. a) (angående norrländska afdikningsanslaget):

af heirar K. Starbäck, A. TVMund och J. T. Ivarsson, hvilka ansett,

att utskottet bort föreslå,

att Riksdagen måtte besluta, att anslaget skulle

uppföras till ett belopp af 1,000,000 kronor;

inom. b) (angående allmänna frostminskningsanslaget):

af hen ar D. Persson, J. A. Sjö. K. Starbäck. P. O. Lundell och

.7. Ström, hvilka yrkat, att utskottet bort hemställa,

att Riksdagen måtte bifalla den af herr 1). Persson

i ämnet väckta motionen;

inom. d) (angående undersökningar rörande frostländigheten):

af herrar A. F. C:son Wachtmeister, E. A. G. A. Wijkander, K.

Starbäck, J. T. Larsson och P. O. Lundell, hvilka ansett, att utskottet

bort hemställa.

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

måtte på extra stat för år 1909, för verkställande

af undersökning angående afdiknings inverkan

till minskande af frostländigheten, bevilja ett anslag af

1 3,000 kronor.

Herr E. Fränekel har begärt fä antecknadt, att han icke deltagit

i förestående hufvudtitels behandling inom utskottet.

Likaledes skulle här antecknas, att herrar II. B. Törnebladh och

E. Hammarlund icke inom utskottet deltagit, herr Törnebladh i behandlingen

af punkterna 1—9 och 33—73 samt herr Hammarlund i

behandlingen af punkterna 31—73.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

4(53

tillaga A.

Allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i staten för

skogsstaten för ordinarie befattningshafvare upptagna

afihiingsförmånerna, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid skogsstaten skall vara

underkastad såväl den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden som ock den reglering af tjänstgörings område, som i

allmänhet kan varda stadgad, vare sig vid en möjligen inträdande förändrad

organisation af skogsstaten eller särskilda delar däraf eller eljest;

samt i sådant hänseende särskilt vara pliktig, att med bibehållande

af den tjänstegrad och den aflöning han innehar, respenningarna dock

jämkade efter förhållandena, fullgöra de nya eller förändrade tjänstegöromål,

som efter en dylik omorganisation kunna varda honom ålagda;

att med ordinarie befattning vid skogsstaten icke må förenas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat, med undantag

af tjänstebefattning vid skogsskola, där sådan befattning är och fortfarande

anses böra vara med tjänst vid skogsstaten förenad;

att med ordinarie befattning vid skogsstaten ej heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk

eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,

så framt ej domänstyrelsen, uppå därom gjord framställning och efter

profning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses

inverka hinderligt för tjänstgöringen vid skogsstaten, finner uppdraget

eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att öfverjägmästare alldeles icke och jägmästare endast inom

de gränser, domänstyrelsen bestämmer, äger åtaga sig skogsförrättningar

åt enskilda;

att tjänstgörings- och respenningar få uppbäras endast för den

tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort, men för den tid, han

varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som uppehållit

befattningen;

s. 464 Kontrollera mot PDF

464

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela, lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess

utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig

eldning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten, utöfver

sina tjänstgörings- och respenningar, afstå så mycket af lönen, -som

för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till befallningshafvande för tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshafvande varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af domänstyrelsen

pröfvas höra användas till befattningens uppehållande, skall

under tiden innehållas, såvida ej domän styrelsen finner skäligt låta

honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall för öfverjägmästare jägmästare skall vara

skyldig att. om han förordnas till öfverjägmästare, bestrida denna befattning

mot åtnjutande af de för densamma anslagna tjänstgöringsoch

respenningar — i stället för egna tjänstgörings- och respenningar —

samt den fyllnad i aflöning, som må betingas däraf, att hans tjänstgörino-spennmgar

såsom jägmästare öfverstiga öfverjägmästares tjänstgöringspenmngar.

dock ej längre än sammanlagdt tre månader under ett och

samma kalenderår;

att beträffande förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af tjänst i samma tjänstegrad tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under

mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda

förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förorenande,

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag.

och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem

är, pa samma villkor, samt för tredje förhöjningen, därest sådan kan

? e> efter än ytterligare fem år, äfvenledes på samma villkor, under

iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar angår

att den högre aflöningen ej får tillträdas förrän vid början af kalenderaret

näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;

börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid. som före den

nya aflomngsstatens trädande i kraft förflutit från det han till tjänsten

utnämndes eller, i följd af frågan om reglering af löneförhållandena

m. in. vid skogsstaten. därå erhöll allenast förordnande;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10. 405

att i fråga om rätt till löneförhöjning af omförmälda slag öfverjägmästare

jämväl må räkna sig till godo den tid, hvarunder han

varit direktör vid skogsinstitutet, samt jägmästare den tid, hvarunder

han innehaft befattning såsom direktör eller lektor vid skogsinstitutet,

föreståndare eller underlärare vid statens skogsskola, äfvensom ltronojägare

den tid, hvarunder han varit skogsrättare vid statens skogsskola.

vare sig befattningen innehafts på grund af fullmakt eller konstitutorial

eller på grund af förordnande i följd af frågan om förnyad

organisation af den allmänna skogsundervisningen m. in.;

att jägmästare äfven må för tillgodonjutande af ifrågavarande

löneförhöjning räkna sig till godo den tid, hvarunder han varit föreståndare

för enskild skogsskola, som åtnjutit understöd af statsmedel,

eller underlärare vid dylik skola, i den mån Kung!. Maj:t finner sådan

skola böra i förevarande hänseende likställas med statens skogsskola.

eller hvarunder han innehaft befattning såsom statens skogsingenjör,

samt den tid, hvarunder han varit ordinarie tjänsteman i första lönegraden

hos domänstyrelsen, i sistberörda hänseende dock under de

villkor i öfrigt, som gälla för åtnjutande af fastställda aflöningsförmåner

för nämnda styrelse;

att jägmästare, som genom särskildt Kung!. Maj:ts beslut berättigats

att under nu gällande lönestat för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna

sig äfven annan tjänstgöring än som eljest skulle medfört dylik förmån,

i hvarje fall må äfven efter öfvergång till den nya staten tillgodonjuta

den rätt till tjänsteårsberäkning, som sålunda medgifvits honom;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya afiöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed.

Bill. till Iiiksd. Prof. 1908. i Sami. 1 Åfd. 10 Höft.

59

s. 466 Kontrollera mot PDF

466

Statsutskottets Utlåtande N:o JO.

Bilaga B.

Allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i staten för

skogsinstitut för ordinarie befallningshafvande upptagna

aflöningsför mån erna, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid skogsinstitutet skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation

af de allmänna skogsläroverken eller något eller några af dem

eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende

jämväl vara skyldig att, därest den undervisning, som nu lämnas vid

skogsinstitutet, eller någon del af densamma, skulle öfverflyttas till

annan undervisningsanstalt, med bibehållande af den tjänstegrad och

den aflöning, han innehar, efter de föreskrifter, som kunna varda meddelade,

tjänstgöra vid den undervisningsanstalt, till hvilken undervisningen

eller viss del af densamma sålunda blifvit förlagd;

att med ordinarie befattning vid nämnda institut icke må förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid institutet icke heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk

eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom

aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk

eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt

ej domänstyrelsen, uppå därom gjord framställning och efter

pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses

inverka hinderligt för tjänstgöringen vid skogsinstitutet, finner uppdraget

eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att direktören vid institutet alldeles icke och lektor endast inom

de gränser, domänstyrelsen bestämmer, äger åtaga sig skogsförrättningar

åt enskilda;

att tjänstgöringspenningar icke få af tjänstinnehafvare uppbäras

för den tid, han åtnjutit tjänstledighet, utan skola för denna tid utgå

till den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o JO.

i 07

vardande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring lios Riksdagen, dess

utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning

afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att

sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten, utöfver sina

tjänstgöringspenningar, afstå så mycket af lönen, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder

lian afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af domänstyrelsen

pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall

under tiden innehållas, såvida ej domänstyrelsen finner skäligt låta

honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall för direktören lektor skall vara skyldig

att, om han därtill förordnas, mot åtnjutande af jämte egna aflöningsförmåner

så stor del af direktörens tjänstgöringspenningar, som i vederbörlig

ordning kan varda honom tilldelad, och med bibehållande af sin

egen undervisningsskyldighet bestrida de med direktörsbefattningen

förenade göromål, såvidt de ej hänföra sig till den direktören åliggande

undervisningsskyldigheten, dock ej längre än sammanlagdt tre månade*''

under ett och samma kalenderår;

att tidpunkten för åtnjutande af det direktören tillerkända ålderstillägg

skall inträda efter tio år, under villkor att han under mer än

fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda

förhöjning i aflöningen, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på

grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt

uppdrag;

att, beträffande förhöjning af aflöning för annan tjänstinnehafvare

vid skogsinstitutet efter viss tids fortsatt innehafvande af samma tjänst,

tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år,

under villkor att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den

tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt

vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens

tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, och för andra förhöjningen,

om sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, för

tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år,

på samma villkor samt för fjärde förhöjningen, i händelse sådan kan

äga rum, efter ytterligare fem år, äfvenledes på samma villkor;

s. 468 Kontrollera mot PDF

468

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

att vidkommande förhöjning i aflöningen såväl för direktör som

för annan tjänstinnehafvare skall iakttagas, att den högre aflöningen

ej får tillträdas förrän vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare

därvid tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens

trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen vare sig

på grund af fullmakt eller konstitutorial eller på grund af förordnande

i följd af frågan om förnyad organisation af den allmänna skogsundervisningen

in. m.;

att i fråga om rätt till aflöningsförhöjning af omförmälda slagdirektör

vid skogsinstitutet jämväl må räkna sig till godo den tid.

hvarunder lian innehaft befattning såsom öfverjägmästare, samt lektor

ej mindre den tid, hvarunder han varit jägmästare eller innehaft befattning

såsom föreståndare eller underlärare vid statens skogsskola,

varg sig befattningen innehafts på grund af fullmakt eller konstitutorial

eller på grund af förordnande i följd af frågan om förnyad

organisation af den allmänna skogsundervisningen m. in., än äfven den

tid, hvarunder han innehaft enahanda befattning vid enskild skogsskola,

som åtnjutit understöd al statsmedel, i den mån Kung], Maj:t

finner sådan skola böra i förevarande hänseende likställas med statens

skogsskola;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma

förhöjning;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen utgår till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af

eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning

eller utgå för bestyr i sammanhang därmed.

s. 469 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

469

Mila#» (''.

Allmänna villkor och bestämmelse c för ulligutande eif de för ot dina) ie

befallningshafvande vid skogsskolorna föreslagna, niga aflöningsfönnånerna,

nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid skogsskola skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i

åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation åt

de& allmänna skogsläroverken eller något eller några af dem eller ock

eljest i allmänhet kan varda stadgad samt därvid jämväl vara skyldigunderkasta

sig den förflyttning till annan motsvarande skola, som kan

föranledas af en dylik omorganisation;

att med ordinarie befattning vid skogsskola icke må törenas annan

tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid skogsskola icke heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk

eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom

aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst,

såframt ej i särskilda fall domänstyrelsen, uppå därom gjord framställning

och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid skogsskolan,

finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas

och bibehållas;

att föreståndare och underlärare vid skogsskola endast mom de

gränser, domänstyrelsen bestämmer, äga åtaga sig skogsförrättningar

åt enskilda; . ...

att tjänstgöringspenningar icke få af tjänsteinnehatvaie uppbaias

för den tid, han åtnjutit tjänstledighet, utan skola för denna tid utgå

till den, som uppehållit befattningen; .

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, ägei

uppbära hela’ lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess

utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig

ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

s. 470 Kontrollera mot PDF

470 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten, utöfver

sina tjänstgöringspenningar, afstå så mycket af lönen, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af domänstyrelsen

pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden

innehållas, såvida ej domänstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära

något däraf;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af samma tjänst är i stat medgifven, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under

mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna

nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt, sin egen eller, på grund

af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt

uppdrag, och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma

\ illkoi. under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda förhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början3 af

kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit

uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid. som före

den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde

till befattningen vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller

på grund af förordnande i följd af frågan om förnyad organisation af

den allmänna skogsundervisningen in. in.;

att i fråga om rätt till löneförhöjning af omförmälda slag föreståndare

lör skogsskola jämväl må räkna sig till godo ej mindre den

tid, hvarunder han innehaft befattning såsom föreståndare för annan

statens skogsskola eller såsom underlärare vid sådan skola, vare sig

befattningen innehafts på grund af fullmakt, konstitutorial eller, i följd

åt frågan om förnyad organisation af den allmänna skogsundervisningen

in. in., endast på förordnande, än äfven den tid, hvarunder han innehaft

enahanda befattning vid enskild skogsskola, som åtnjutit understöd

af statsmedel, i den man Kungi. Maj:t finner sådan skola böra i förevarande

hänseende likställas med statens skogsskola;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

s. 471 Kontrollera mot PDF

471

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen utgår till månadens slut,

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt, angår befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldigunderkasta

sig upphörande af eller minskning i extra inkomster, som

kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang

därmed.

s. 472 Kontrollera mot PDF

472

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

Anvisning i

kontant.

1908 års riksstat anslår:

delning och därmed jämförli

anvisning på förslag.

Friheter. 1 Ersättningar.

Kronor. 1 ö. '' Kronor.

17,000—;--

46,200 --

84,800 -

j

320,100

83,200

4,500

52,500

273,200

30.000

25.000

68.000

94.000

Trptj 1,379,000

270,800—j--

59,700 —!--

ö. Kronor. I ö.

—I 1,070

e

Summa.

Kronor.

! ö.

17.000;—i

46.200 -

84.800 —

320,100

83,200

4,500

—

52,500

—i

270,800

—ii

59,700

—i

274,270

—i

30,000

—i

25,000

—i

68,000

-1

94,000

—i

£

1

1,380,070;

—!

Jordbruks
-

Ökas med

andtbruksst

Ökas med

Nuvarande belopp ..

-—va. AVA JU1UU1 UH

understöd åt landtmannaskolor)...

reterinär undervisningen. Nu varand

Ökas med .......................................

dlingshjälp åt krononybyggare, föi

andtbruksingenjörer och deras biträ

Ökas med ........................................

efrämjande i allmänhet af jordbruk

änsveterinärer och veterinärstipend

Ökas med ...........................

ökas med

Nuvarande belopp.........

- ---

Bestämdt anslag:

För skogsstaten. Nuvarande belopp....................

Ökas med ...................................................

För statens skogs]äroverk. Nuvarande belopp

Ökas med ............................

s. 473 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

473

Litt. 1.

riksstatens Nionde hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

Indelning och därmed jämförlig

anvisning på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

departementet.

Kronor.

17,000

0.

Kronor. I

ö. i

Kronor.

ö.

Kronor.

17,000

Ö.

1

j

Nuvarande belopp........

............................... 46,200: —

............................... 7,500: —

53,700

—

53,700

_i

............................... 34.800: —

57,600

........................................ 22,800: —

57,600

—

näringar (däraf ett förslagsanslag å 50,000 kronor till

320,100

_

1

320,100

................................ 83,200: —

86,200

1

....................................... 3,000: —

86,200

—

-1

4,500

—

— —

—

- -

—

4,500

—

............................ 52,500: —

54.500

270,800

60.500

274,270

30.000

25.000

68.000

................................ 2,000: —

54,500

—

—

—

- -

—

—H

näringar........................

belopp............................

................................ 59,700: —

................................ 800: —

270,800

60,500

1,070

__l

skildt 160,000 kronor

sjukdomar bland husdj

till prisbelöningar af hästar)

273,200

30,000

_

—

- -

—

—

25,000

—

- -

—

- -

—

—

*

68,000

—

.................................. 94,000: —

163,000

......................................... 69,000: —

163,000

—

—

.................... 680,108: -

.................... 433,392:-

- 1,113,500: —

.................... 58,800: -

.................... 30,250: -

89,050:— 1,202,550: —

Transport 1,484,100 —

-| 1,070

1-

—

1,485,170;—

Bih. till Riksd. Prot. 1908■ 4 Sami. 1 Afd. 10 Håft.

s. 474 Kontrollera mot PDF

474

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

1908 års riksstat anslår:

Anvisning

i kontant.

Indelning och därmed jämförlig

anvisning på förslag.

Summa. j

Friheter. j Ersättningar.

Trpt

Kronor. | ö. ) Kronor. ; ö. Kronor.

1,379,000]—! 1,070—--

3,109,300

12,000

89,200

63.000

50.000

216.800

10,665

215.000

354

1,000,000

9,564

175.000

47,500

70,000

40,469

10,000*—

S:a! 6,497,852*—

I

Kronor.

1,380,070

ö. i

3,109,300*—

12.000

89,200*-

63,000- 50,000,

216.800 -

6.635''

25;

1,664

— 18,964-

1 1 1

7,730

1,664

215,000- 379 -

1,000,000- 9,564!

175,000*- 47.500 - 70,000*-

40,469-

10,000!

—* 6,507,246*—

Förslagsanslag:

Till ålderstillägg åt skogsstatens och skogsinsti
personal.

Nuvarande belopp............................

Ökas med ...................................................................

Reservationsanslag:

Till enskilda skogsundervisningen. Nuvarande

Ökas med ............................................................

Till kronoskogamas förvaltning och befrämjande

mänhet. Nuvarande belopp ............................

ukas med ............................................................

jTill belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag

jLandtmäteristaten. Nuvarande belopp........................

ökas med ....................................................................

{Skiften och afvittringar, reservationsanslag ...............

Utflyttningshjälp efter skiften, förslagsanslag............

{Rikets allmänna kartverk, reservationsanslag. NuBestämdt

anslag:

Till aflöningar ........................................................

Förslagsanslag:

Till ålderstillägg ....................................................

j Reservationsanslag:

Till kartarbeten in. m............................................

Ökas med ............................................................

|Gästgifvares friheter. Nuvarande belopp: »anvisning

Ökas med ....................................................................

{Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag............

Färjor och färjekarlar....................................................

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag

Fattigvården i Stockholm och landsorten....................

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag ....................

Ålderstillägg, förslagsanslag ........................................

{Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag. NuÖkas

med ....................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslags
Ölcas

med ....................................................................

Extra utgifter, reservationsanslag ................................

Af Kungl. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

475''

Transport 1,202,550: —

tutetslärar
.

................... 100,000: —

.................... 10,000: — 110,000: -

belopp........ 5,600: —

................... 2,000: — 7,600: —

af skogsväsendet i all.

............... 2,264,792:-

................ 304,058: - 2,568,850: - 2,576,450: —

....................89,200: —

...................................................................*>144,900: —

varande belopp ........................................ 216,800: —

........................ 67,900: —

........................ 21,400: —

........................ 131,500: — 220,800: —

.................................................................... 4,000: —

i kontant» .................................................... 10,665: —

....................................................... 165: —

70,000: —

*)30,000: —

40,469: —

362: —

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och därmed jämförlig!

Anvisning i } anvisning på Jurnlaij. Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar, j

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor, j

ö.

1,484,100!

j

1,070

■

.

!

!

''

''

1,485,170!

3,889,000

.

■

3,889,000

12,000

—

—

- -

—

12,000

234,100

_

- -

_

234,100

63,000

—

_ _

—

— —

—

63,000

—

50,000

50,000

220,800

220,800

10,830

6.635

—

1,664

_

19,129

—

215,000

—

- -

—

1—

215,000

354

—

25

—

- -

—

379

—

1,000,000

—

_ _

—

- -

1_

1,000,000

9,564

—

—

- -

—

9,564

175,000

—

i

175,000

47,500

_ _

—

— —

—

47,500

100,000 —

1--

—

! 100,000

40,831

40,831

10,000

10,000

1,664 - 7,571,473

7.562,079

Summa

varande belopp

anslag. Nuvarande belopp

framdeles kommer att afgifva särskild! yttrande.

s. 476 Kontrollera mot PDF

476

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Bil. Litt. 2.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Nionde hufvudtitel.

Kronor. ! ö.

Jordbruksdepartementet.

Jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

Till aflöning åt ytterligare en kanslisekreterare.................................... 4,000

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanåringar:

Till bestridande af kostnaden för tillbyggnad af den s. k. laboratorie
-

byggnaden vid landtbruksinstitutet vid Ultuna........ 45,200: —

» undervisningsmateriell för landtbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp .................................................... 3,000:

» understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana

landtmannaskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel 10,000: —

» förhöjda understöd åt landtbruksskolorna i Väster
norrländs,

Västerbottens och Norrbottens län ........ 6,000: —

» beredande af statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets

landthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande

af lärarinnor........................................................ 8,000:

Bidrag till aflöning åt tolf kringresande jordbrukskonsulenter

i Dalarne och Norrland.................................... 30,000: —

Veterinärundervisningen:

Till inrättande af en veterinärbakteriologisk anstalt........................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt
-

bruksmöten .................................................................... 7,500:_

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten ........ 12*500: —

Transport 20,000: — j

;

i

102,200 j—

j

I I

*) 30,000 —

136,200

*) Af Kung! Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva sär
skilt

yttrande.

s. 477 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

477

Transport 20,000:

Kronor.

136,200

ö.

Till fortsatt uppehållande af de vid landtbruksinstitutet

vid Ultuna samt landtbruks- och mejeriinstitutet vid

Alnarp inrättade anstalter för profning af maskiner

och redskap för landtbrukets behof....................•••••••• 10,000: — j

Bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof.................................... 32,000: —

Bidrag till underhåll af en för öfre Norrland afsedd

kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län 11,250: —

Till understöd åt frökontrollanstalter................................ 10,000: —

» åtgärder för befordrande af den inhemska klöfver
och

gräsfröodlingen....................................................... 15,000: —

Bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings

praktiskt vetenskapliga verksamhet .................••••••■ 25,000: —

Till utbildande af en elev i boskapsskötsel och mejerihushållning

.................................................................... 1,000: —

För anställande af en förste och en andra torfingenjör

samt tre torfassistenter................................................ 25,000: — j

Till upprätthållande af en torfskola ................................ 7,000: — ''

» understöd åt svenska mosskulturföreningen ............ 20,000: — ;

Bidrag till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket 195,000: — j

Till ökadt statsbidrag för år 1909 till fortgående smör
profningar.

....................................................................... 10,000: —

| » anställande af en konsulent i svinskötsel ................ 7,500: —

; » fjäderfäafvelns befrämjande ........................................ 20,000: — j

Bidrag till bildande och upprätthållande af afvelscentra

för nötboskap m. m..................................................... 21,000: — j

Till främjande af nötboskapsafveln i Norrbottens län.... 5,000: —j

Länsveterinärer och veterinärstipendiater:

i

434,750 —|

Till tillfällig löneförbättring åt länsveterinärer ....................................; 16,000 j

Hästafvelns förbättrande:

Till bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå 3,790 —j

Befrämjande af husslöjden:

Till anställande af en andre instruktör i husslöjd och personligt j

ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallander ................1 3,500 |—

Transport'' 594,240 |—

s. 478 Kontrollera mot PDF

478

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

Kronor. i ö.

Fiskerinäringens understöd:

Transport! 594,240

Till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrografiskbiologiska

undersökningar af de Sverige omgifvande hafven samt

för tillsyn och bevakning vid Sveriges hafsfisken

» försäkring af fartyget Skagerak................................

» utförande af hydrografisk-biologiska undersökningar

af de Sverige omgifvande hafven ............................

Bidrag till anordnande af undervisningskurser i navigation

för bohuslänska fiskare........................................

Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening ............

» bestridande af underhålls- och driftkostnader för ett

fartyg för fiskeriadministrationens behof ................

34,000:

5,200: —

26,100: —

2,250: —

17,500: —

5,000: - 90,050 —

Hydrografiska undersökningar af Sveriges färskvatten:

j För upphållande af verksamheten vid hydrografiska byrån samt för

verkställande af hydrogeologiska specialundersökningar ............

o

Åtgärder för tillgodogörande af svenska statens vattenfall:

Till inrättande af en särskild styrelse för förvaltningen af statens

vattenfall ...........................................................................................

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner:

Till aflöning åt domänintendenter och för uppehållande af domän
göromålen

hos länsstyrelserna .................................... 42,800: — j

» resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag 45,000: — j

Skogsinstitutet:

Till anställande af extra lärarkrafter vid skogsinstitutet....................

49.400 —

7

*) 40,000 j—:

Landtmäter istaten:

Till bestridande af kostnaderna för undervisning vid generallandtmäterikontoret

af landtmäterielever ................................................

87,800 !—

8,000

*) 8,000 I
-

Transport 877,490 1—j

*) Af Kung!. Maja föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva sär
skilt

yttrande.

s. 479 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande No 10.

479

Kronor. i u.

Transport 877,490 —

Rikets allmänna kartverk:

Till anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna kartverk,

namngranskniug m. .................................................. 19,200:

Till förhöjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska

kartverket anställda kvinnliga ritare och biträden 1,000: — 20,200 |—

Sveriges geologiska undersökning:

Till fortsättande af de geologiska undersökningarna och för utgifvande

af därpå grundade kartor m. m. samt beredande åt undersökningens

tjänstemän och förste vaktmästare af tillfälliga löneförbättringar

................................................................ 106,200: — ;

» verkställande af nybyggnad för Sveriges geologiska

undersökning................................................................*) 100,000: —j 206,200

Vägunderhållet på landet:

Till bestridande af statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar,

förslagsanslag................................................................ 50,000: :

» understöd åt svnnerligt betungade väghållnings
distrikt

........................................................................ 150,000: — ; 200,000

Diverse anslag:

i Till förekommande och hämmande af tuberkelukdomar_ hos nötkreaturen

.................................................................... 70,000:

» understödjande af myrutdikningar och vattenaftappningar

inom Yästernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län (norrländska afdiknings
anslaget).

...................................... 700,000:

» understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar

inom öfriga delen af riket, hvilkas

ändamål är att minska frostländigheten för närliggande

bygd (allmänna frostminskningsanslaget) 200,000: —

» afdikningar å kronans skogar i de norrländska

länen och i Kopparbergs län.................................... 150,000: — |___1 j

Transport 1,120,000: — j 1,303,890

•) Af Kung! Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva sär
skilt

yttrande.

s. 480 Kontrollera mot PDF

480

Statsutskottets Utlåtande N:o 10.

I

Kronor. i ö.

Transport 1,120,000: — i 1,303,890 !—

Bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande

af skogsvårdsstyrelsemas verksamhet.................... 60,000: —

Till skogsodlingens befrämjande .................................... 100,000: —

» lindring af fraktkostnaderna vid transport å järnväg

af kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets

behof ........................................................... 200,000: — j

» bestridande af kostnaden för Sveriges deltagande

uti internationella landtbruksinstitutet i Rom .... 5,000: — !

» understöd åt svenska fattigvårdsförbundet............ 8,000: —

» betäckande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter ................................................ 95,737: —

» beredande af extra lönetillägg för år 1908 åt

vissa tjänstemän och betjänte i jordbruksdepartementet

samt därtill hörande ämbetsverk, förslagsanslag.

...........................................................................*) 115,000: — ; 1,703,737

Summa 3,007,627 |—

*) Af Kung! Maja föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskilt

yttrande.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTKYCKERI-AKTIEBOLAG, 2908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1908:186 Skrifvelse till Konungen i anledning af Rungl. Maj ds i statsverkspropositionen under nionde hufvudtiteln gjorda framställning i fråga om skogsväsendet. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1908:127 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde Imfvudtiteln gjorda framställning i fråga om bidrag till åtgärder a1 i texten
  3. Rskr. 1908:71 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kung!. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde hufvudtiteln gjorda framställning i fråga om ändring i staten för s. 1 i texten