Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upphörande af vissa från Trollhätte kanaloch vattenverk utgående af gifter.
1908-05-01 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1908:106, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upphörande af vissa från Trollhätte kanaloch vattenverk utgående af gifter.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 106.
1
N:o 106.
Ant. till Riksd. kansli den 1 maj 1908, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
upphörande af vissa från Trollhätte kanal- och vattenverk
utgående af gifter.
Uti eu den 14 sistlidne februari till Riksdagen aflåten proposition
(n:o 52) har Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för samma dag föreslagit Riksdagen
medgifva, att arrendeafgifterna för den genom 1798 års privilegium till
Trollhätte kanal- och slussverks bolag upplåtna egendom samt för Lilla
Edets slussar äfvensom de årliga ersättningsbelopp, som utbetalades för
skador, hvilka genom anläggande '' af Trollhätte kanal uppkommit för
förra häradsskrifvarbostället Stallbacka och förra landshöfdingbostället
Restad, skulle för tiden från ingången af år 1909 upphöra att utgå.
I detta ärende har departementschefen till förberörda statsrådsprotokoll
anfört följande:
»Genom kontrakt den 31 maj 1904 förvärfvades från Nya Trollhätte
kanalbölag för Kungl. Maj:ts och kronans räkning Trollhätte kanalverk
jämte åtskillig annan bolaget tillhörig egendom att tillträdas den 1
januari 1905, däribland den rätt kanalbolaget ägde till de af Kung].
Maj:t och kronan till kanalbolaget på perpetuellt arrende upplåtna och
med kanalverket oskiljaktigt förenade hemman, verk och lägenheter
eller därför lämnade vederlag; och stadgades i kontraktet, bland annat,
att kanalbolagets ansvarighet för jordersättningar till strandägare utmed
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 64 Höft. (N:o 106.)
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 106.
kanalleden skulle från ock med tillträdet öfvertagas af statsverket,
samt att kanalbolagets rättigheter och skyldigheter på grund af aftal
rörande de öfverlåtna och försålda egendomarna äfvensom på grund
af öfriga för kanalverkets drift eller eljest ingångna överenskommelser
skulle öfvergå, i hvad på kanalverket ankomme, på svenska staten.
Genom nådigt bref den 16 juni 1905 har Kungl. Maj:t därefter
föreskrifvit, att all den egendom, som Kungl. Maj:t och kronan genom
nämnda köpekontrakt förvärfvat från Nya Trollhätte kanalbolag skulle,
under benämning Kungl. Trollhätte kanal- och vattenverk, från och
med den 1 juli 1905 stå under förvaltning af en särskild styrelse.
Jag tillåter mig vidare erinra, att Kungl. Maj:t efter att hafva
inhämtat Riksdagens medgifvande den 14 september 1906 förordnat,
att förra häradsskrifvarbostället Stallbacka n:o 1 i Västra Tunhems
socken skulle från och med den 1 november 1906 stå under förvaltning
af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk.
Såsom förvaltare af ifrågavarande egendomar erlägger för närvarande
styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk till statsverket
vissa afgifter och ersättningar; och föreligger nu fråga, huruvida desamma
fortfarande'' skola utgå.
De afgifter och ersättningar, om hvilka sålunda är fråga, äro dels
3,000 kronor, arrende för kronojord inom Trollhättans socken, dels 450
kronor, arrende för lägenheten Lilla Edet n:o 1 i Fuxerna socken, dels
150 kronor, ersättning för den genom anläggning af Trollhätte kanal
uppkomna jordförlust å kronodomänen Stallbacka och dels årlig ersättning
för skada, som genom kanalanläggningen tillskyndats kronoegenaomen
Restad n:r 1 i Vassända-Naglums socken.
Angående tillkomsten och beskaffenheten af ifrågavarande afgifter
och ersättningar ber jag få meddela följande.
Genom öppet bref och privilegium den 13 december 1793 meddelade
Kungl. Maj:t oktroj åt Trollhätte kanal- och slussverks bolag
att fullborda och sedan allt framgent underhålla Trollhätte kanal- och
slussverk. Kungl. Maj:t öfverlämnade därvid åt bolaget vissa i privilegiet
angifna slussar, hemman och lägenheter, att med bibehållande
af deras krononamn och natur under perpetuellt arrende tillträda, innehafva
och nyttja. Tillika stadgades, att bolaget efter tjugu frihetsår
skulle till Kungl. Maj:t och kronan betala arrende, som efter femtio
år från frihetsårens slut och allt framgent skulle utgå med 2,000
riksdaler banko årligen, utan att någon minskning eller förhöjning i
arrendet sedermera finge äga rum.
Statsutskottets Utlåtande N:o 106.
3
Genom nådig resolution den 22 december 1801 upplät Kungl.
Maj:t vidare till Trollhätte kanal- och slussverks bolag den rättighet
till arrende af Lilla Edets slussar inom Fuxerna socken af Ålfsborgs
län, som Göteborgs stad innehade, mot ett årligt arrende af 300 riksdaler
banko.
Sedan fråga uppstått om bildande af ett nytt bolag, som, efter
det lösen till gamla Trollhätte kanal- och slussverks bolag blifvit erlagd
för bolagets privilegier och äganderätten till kanal- och slussverket
med alla dess tillhörigheter, skulle enligt af Kungl. Maj:t gillad och
fastställd plan ombesörja utvidgning af Trollhätte kanal och ombyggnad
af Trollhätte slussar, oktrojerade Kungl. Maj:t genom öppet bref och
privilegium den 2 februari i.838 Nya Trollhätte kanalbolag att nämnda
arbeten företaga och fullborda samt kanalen och dess slussar, med allt
hvad därtill hörde, allt framgent i evärdliga tider äga; och skulle
det nya bolaget ansvara för uppfyllandet af alla det gamla bolagets
åligganden och förbindelser.
Efter det Nya Trollhätte kanalbolag sålunda öfvertagit kanalen,
har bolaget till kronan betalt omförmälda två arrenden.
På grund af nådigt bref den 13 juni 1839 har Nya Trollhätte
kanalbolag vidare såsom ersättning för den jord, som genom kanalanläggningen
frångått förra häradsskrifvarbostället Stallbacka n:r 1 i Västra
Tunhems socken af Ålfsborgs län, årligen utbetalt 100 riksdaler banko.
Slutligen har Nya Trollhätte kanalbolag, jämlikt nådigt bref den
28 mars 1844, för den jord, som för kanalanläggningen användts af
förra landshöfdingbostället Restad n:r 1 inom Vassända-Naglums socken
af Ålfsborgs län, äfvensom för den skada, som genom kanalen tillfogas
bostället, utbetalat årlig ersättning, som utgått med lösen efter årsmarkegångspris
för 24 hektoliter 1 liter 2,4 deciliter kronotiondespannmål.
Beträffande förra landshöfdingbostället Restad tillåter jag mig här
erinra, att Kungl. Maj:t enligt af Riksdagen lämnadt medgifvande den 1
juni 1900 förordnat, att detsamma, med undantag af till Trollhätte kanalbolag
afsöndrad jord, jämte de å egendomen befintliga, kronan tillhöriga
byggnader skulle den 14 mars 1901 af dåvarande arrendatorn
afträdas och af medicinalstyrelsen öfvertagas för anordnande af en asyl
för sinnessjuka.
Redan den 11 december 1905 anhöll häradsskrifvaren i Väne fögderi
hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Ålfsborgs län om underrättelse,
huruvida, sedan staten öfvertagit Trollhätte kanalverk, omför
-
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 106.
mälda två arrendeafgifter å tillhopa 3,450 kronor samt ersättningen
för jord, som genom Trollhätte kanal frångått hemmanet Stallbacka,
150 kronor, skulle påföras Trollhätte kanal- och vattenverk eller huru
med dem skulle förfaras.
Sedan Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Ålfsborgs län öfverlämnat
ärendet till Kungl. Maj:ts afgörande, hafva statskontoret och
domänstyrelsen, till följd af nådig remiss, den 6 mars 1906 afgifvit
gemensamt underdånigt utlåtande, som till civildepartementet inkommit
den 14 juni 1906.
Ämbetsverken hafva därvid till en början framhållit, att på grund
af förut omförmälda bestämmelser i kontraktet den 31 maj 1904 det
vore uppenbart, att ilrågakomna afgiftsbelopp, därest de ''fortfarande
ansåges böra utgå, icke kunde debiteras annan än Trollhätte kanaloch
vattenverk.
Då dessa afgifter dittills ingått till statsverket dels såsom »grundskatt»
med 450 kronor för Lilla Edet n:r 1, dels såsom »arrendemedel»
med 3,000 kronor för disponerad mark inom Trollhättans socken,
dels ock såsom »arrendemedel» med 150 kronor för jordförlust, som
tillskyndats kronodomänen Stallbacka n:r 1, syntes riktigast vara, att
nämnda belopp tills vidare påfördes Trollhätte kanal- och vattenverk.
Därigenom skulle statsmedlen icke gå i mistning af denna inkomst
och handels- och sjöfartsfonden, till hvilken den behållna årliga inkomsten
af kanalverket skulle ingå, icke göra någon vinst på statsmedlens
bekostnad.
Ämbetsverken hemställde alltså, det täcktes Kungl. Maj:t i anledning
af förevarande framställning förordna, att det skulle åligga Trollhätte
kanal- och vattenverk att från och med år 1905 tills vidare och
intilldess i behörig ordning annorledes kunde varda föreskrifvet svara
för utgörandet af ifrågavarande grundskatte- och arrendemedelsbelopp.
Emellertid hade styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk uti
en redan den 9 juni 1906 inkommen skrifvelse gjort underdånig framställning,
.att bestämmelser måtte meddelas därom, att arrendeafgifterna
lör den egendom, som genom 1793 års privilegium upplåtits till Trollhätte
kanal- och slussverks bolag, samt för Lilla Edets slussar äfvensom
de ersättningar, som skulle utbetalas för skada, som genom
anläggningen af Trollhätte kanal tillfogats förra häradsskrifvarbostället
Stallbacka och förra landshöfdingbostället Restad, icke vidare skulle utgå.
Såsom stöd för sin hemställan har styrelsen anfört, att, sedan den
egendom, som förut tillhört eller innehafts af Nya Trollhätte kanal
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 106.
5
bolag, numera öfvergått till Kungl. Maj:t och kronan, det hvarken
syntes vara lämpligt eller längre förefinnas någon anledning därtill, att
ofvanberörda arrendeafgifter och jordersättningsbelopp vidare skulle
utbetalas. Genom upphörande af denna utbetalning skulle jämväl förenkling
och besparing af arbete åstadkommas.
Öfver Trollhättestyrelsens framställning har utlåtande infordrats
från Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Ålfsborgs län, som, då ifrågavarande
medel icke, såvidt Kungl. Maj:ts befallningshafvande hade sig
bekant, vore till särskilda ändamål disponerade, tillstyrkt bifall till
ansökningen. Kungl. Maj:ts befallningshafvande har tillika öfverlämnat
underdånigt yttrande från kronofogden och från häradsskrifvaren i Väno
fögderi, Indika förklarat sig icke hafva något att erinra mot bifall till
ansökningen.
Uti gemensamt afgifvet underdånigt utlåtande af den 27 mars
1907 hafva statskontoret och domänstyrelsen förklarat, att ämbets-,
verken intet hade att erinra mot att Trollhätte kanal- och vattenverk,
i enlighet med den af styrelsen därom gjorda framställning, vunne
befrielse från utgifvande af samtliga ifrågakomma arrende- och ersättningsbelopp,
Till följd af nådig remiss har kammarkollegium den 24 oktober
1907 afgifvit utlåtande och däruti anfört.
Då den behållna årliga inkomsten af Trollhättte kanalverk skulle
ingå till handels- och sjöfartsfonden, syntes genom upphörande af
ifrågavarande afgifter ett motsvarande belopp komma att såsom ökad
vinst från kanalverket årligen tillföras nämnda fond för att disponeras
i enlighet med de för fondens medel gällande regler. Därest emellertid
detta förhållande ej gåfve anledning till några betänkligheter, samt
det belopp, som årligen utginge i ersättning för den egendomen Restad
genom kanalanläggningen orsakade skada, icke vore för något särskildt
statsändamål disponeradt — hvarom kollegium saknade kännedom —
funne kollegium icke något att erinra däremot, att samtliga ifrågavarande
afgifter upphörde att utgå.
Med anledning af hvad kammarkollegium sålunda anfört ber jag
få meddela, att, enligt hvad jag inhämtat, den årliga ersättningen för
den skada, som genom kanalanläggningen uppkommit för egendomen
Restad, inbetalas till Ålfsborgs läns landtränteri och därifrån redovisas
till statskontoret såsom »extra uppbörd för vattenskada å boställen».
6
StatsutsJcottets Utlåtande N:o 106.
Departements
chefens
yttrande.
Uti infordradt underdånigt utlåtande den 8 januari 1908 har slutligen
medicinalstyrelsen meddelat, att, då ifrågavarande jordersättning
för förra landshöfdingbostället Restad icke inbetalts till medicinalstyrelsen,
styrelsen för sin del icke hade något att erinra mot att berörda
ersättning upphörde att utgå.
Den af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk gjorda framställningen
torde böra bifallas. Sedan Nya Trollhätte kanalbolags egendom
numera inköpts af staten, synes det nämligen oegentligt, att staten i
egenskap af ägare till kanalverket till sig själf utbetalar ifrågavarande
arrenden och afgifter. Åtskilliga onödiga debiteringar och bokföringsåtgärder
föranledas häraf. På sätt af den förut lämnade redogörelsen
framgår, äro nämnda arrenden och afgifter icke heller för något särskild!
statsändamål disponerade.
Visserligen skulle genom arrendenas och afgifternas bortfallande
den behållning å kanal- och vattenverkets rörelse, som enligt Riksdagens
skrifvelse den 20 maj 1905, n:r 185, må öfverlämnas till handelsoch
sjöfartsfonden, något ökas. ökningen blifver dock jämförelsevis
obetydlig. De arrenden, som skulle bortfalla, uppgå nämligen, såsom
ofvan omförmälts, till 3,450 kronor och de årliga ersättningarna till
150 kronor jämte lösen efter årsmarkegångspris för 27 hektoliter 1 liter
2,4 deciliter kronotiondespannmål, hvilken lösen under åren 1902
—1906 uppgått till i medeltal 227 kronor 15 öre om året.
Hela det belopp, hvars afskrifning är ifrågasatt och hvarmed
kanalverkets behållning skulle ökas, komme alltså endast att uppgå till
omkring 3,827 kronor.
De nettovinster å kanalverket, som inlevererats till handels- och
sjöfartsfonden, hafva däremot utgjort 125,326 kronor 29 öre för år
1905 och 159,055 kronor 23 öre för år 1906.
Jag tillåter mig i detta sammanhang påpeka, att, såsom framhölls
i det utdrag af statsrådsprotokollet, som fanns fogadt vid propositionen
n:r 136 till 1907 års Riksdag angående anslag till fortsättande och
fullbordande af en kraftstationsanläggning vid Trollhättan in. m., behållningen
å kraftstationerna vid Trollhättan kommer att inlevereras till
statskontoret.»
Då den föreslagna åtgärden är ägnad att, hvad ifrågavarande
arrendeafgifter och ersättningsbelopp beträffar, bereda enkelhet i för
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 106.
7
valtningen, anser sig utskottet böra förorda densamma och hemställer
alltså,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, må medgifva, att arrendeafgifterna
för den genom 1793 års privilegium till
* Trollhätte kanal- och slussverks bolag upplåtna egen
dom
samt för Lilla Edets slussar äfvensom de årliga
ersättningsbelopp, som utbetalas för skador, hvilka
genom anläggande af Trollhätte kanal uppkommit för
förra häradsskrifvarbostället Stallbacka och förra landshöfdingbostället
Restad, skola för tiden från ingången
af år 1909 upphöra att utgå.
Stockholm den 1 maj 1908.
På statsutskottets vägnar:
P. PEHRSON.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.