Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande af ny bostad åt landshöfding eu i Blekinge län m. m.
1908-05-08 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1908:116, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande af ny bostad åt landshöfding eu i Blekinge län m. m.
Dokumentets text
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 116.
N:o 116.
Ank. till Eiksd. kansli den 8 maj 1908, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande
af ny bostad åt landshöfding eu i Blekinge
län m. m.
(2:a U. A.)
I eu den 24 april 1908 aflåten, till statsutskottet för förberedande
utredning remitterad proposition, n:o 198, bär Kungl. Maj:t
under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden
för samma dag föreslagit Riksdagen att
dels för inköp af tomten n:o 32 i Karlskrona stads åttonde kvarter
samt för uppförande å samma tomt af ny bostad åt landsliöfdingen i
Blekinge län äfvensom för verkställande af de i statsrådsprotokollet
omförmälda arbeten å landsstatshuset i nämnda län, allt i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med af öfverintendentsämbetet rörande ifrågavarande
arbeten uppgjorda ritningar och kostnadsförslag, bevilja ett anslag af
251,200 kronor, samt häraf på extra stat för år 1909 anvisa 151,200
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under innevarande år
disponera sistnämnda belopp;
dels ock, under förutsättning att förenämnda förslag om uppförande
af ny landshöfdingbostad vinner godkännande, medgifva, att fastigheten
n:ris 41 och 42 i Karlskrona stads sjätte kvarter måtte få för
statsverkets räkning till högsta möjliga pris och på de villkor i öfrig!,
som Kungl. Maj:t äger bestämma, försäljas.
7
Statsutskottets Utlåtande N:o 116.
I ärendet tiar departementschefen till berörda statsrådsprotokoll
anfört följande:
»Med förmälan att landshöfdingbostaden i Karlskrona på grund af
ytterligt trångt utrymme med flera omständigheter icke lämpligen
kunde i sitt dåvarande skick användas till därmed afsedt ändamål, samt
att någon tillfyllestgörande förbättring af byggnaden icke syntes möjlig,
gjorde Eders Kung! Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län i underdånig
skrifvelse den 26 juli 1906 framställning om förhyrande af bostad
för landshöfdingen i nämnda län och i sammanhang därmed om uthyrande
af det nuvarande landshöfdingresidenset i Karlskrona.
Sedan öfverintendentsämbetet den 25 september 1906 öfver berörda
framställning afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, fann Kungl. Maj: t
vid underdånig föredragning den 12 oktober 1906 samma framställning
icke till någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda.
I underdånig skrifvelse den 31 januari 1908 har nu Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande anmält behofvet af uppförande af ny bostad
åt landshöfdingen i nämnda län och i sammanhang därmed gjort framställning
om verkställande af vissa arbeten å landsstatshuset därstädes.
Under framhållande hurusom Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
redan vid aflåtande! af förut omförmälda framställning rörande
förhyrande af annan bostad åt landshöfdingen visserligen hyst den
åsikten, att bostadsfrågan skulle vinna sin bästa lösning genom försäljning
af den fastighet i VI kvarteret n:ris 41 och 42 vid Ronnebygatan,
hvarest residenset nu vore inrymdt, och uppförande af ett nytt
residens på en annan billigare tomt, men att, då Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande efter upprepade förfrågningar under årens lopp
funnit, att för ändamålet lämpliga tomter hölles i alltför oskäligt höga
värden, Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansett sig böra föreslå
förhyrning tillsvidare af landshöfdingbostad, har Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande till stöd för den nu gjorda framställningen anfört
följande.
De residenset vidlådande olägenheterna vore sådana, att de med
trängande nödvändighet kräfde en lösning. Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
hade tagit i allvarligt öfvervägande, huruvida icke ordnandet
af landshöfdingbostaden skulle kunna ske i samband med en
nybyggnad af landsstatshuset. Detta, som bestode dels af en stenbyggnad
dels af ett därmed sammanbyggdt trähus, kunde visserligen
ur mera än en synpunkt ingalunda anses uppfylla berättigade, moderna
anspråk på ämbetslokaler, men då byggnaden fått sitt nuvarande skick
så nyligen som år 1883, samt däri inrymda tjänsterum vore ganska
8
Statsutskottets Utlåtande N:o Ilo.
rymliga och. ljusa och möjlighet därjämte syntes förefinnas att genom
partiella förändringar afhjälpa den mest betydande olägenheten, arkivrummens
och landtmäterikontorets kartförvaringsrums eldfarlighet, ansåge
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande de nödiga förändringarna med
afseende å detta hus kunna inskränkas till åtgärder för arkivaliers och
kartors tryggande mot eldfara.
Missförhållandena i landshöfdingbostaden vore däremot af den art,
att de enligt Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes förmenande icke
lämpligen kunde afhjälpas genom reparation af den gamla byggnaden.
Den nuvarande anordningen af landshöfdingbostaden hade tydligen
varit afsedd att utgöra ett provisorium efter den stora branden i Karlskrona
år 1790, då större delen af staden, äfven landshöfdingresidenset,
lades i aska. Om denna bostad saknades hvarje upplysning, enär alla
handlingar rörande densamma förstörts vid branden. Efter hand förlädes
densamma emellertid till sin nuvarande plats. Intill år 1822 hade
denna fastighet förhyrts, men sagda år hade statsverket förvärfvat densamma
af dåvarande ägaren landshöfdingen af Brinkman mot eu köpeskilling
af 10,000 riksdaler banco. Den utgift, statsverket fått vidkännas
vid förvärfvandet af fastigheten, kunde således icke sägas hafva varit
af större betydenhet. Sedan dess hade byggnaden undergått flerfaldiga
reparationer, och kostnader hade nedlagts på försök till förbättringar,
utan att gynnsamt resultat vunnits, och sådan den nu befunnes, vore
landshöfdingbostaden i Blekinge län, såväl hvad utrymme som soliditet
och inredning beträffade, tvifvelsutan den sämsta i riket. Efter det
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande afgifvit förenämnda förslag om
förhyrande tillsvidare af landshöfdingbostad, hade missförhållandena å
det nuvarande landshöfdingresidenset ytterligare ökats till följd af den
försvagning i byggnadens konstruktion, som föranledts af de många
försöken att göra den gamla skröpliga träbyggnaden lämpligare för dess
ändamål, och vore bristerna nu så allvarsamma, att en genomgående
reparation vore oundgänglig. Sålunda vore ett flertal kakelugnar oanvändbara
dels till följd af sättningar i byggnaden och dels på grund
däraf, att alltför många rökgångar blifvit inledda i samma skorstensstockar.
Enligt sakkunniges mening kunde detta icke afhjälpas på annat
sätt än genom skorstensstoclcarnas nedrifvande och återuppförande från
grunden. Den mycket låga, delvis under gatans nivå liggande bottenvåningen
besvärades i hög grad af fukt och vore hälsovådlig som bostad.
. Bjälklagen, särskild! under salen, vore så svaga, att vid större
samling af gäster golfvets hållbarhet kunde starkt ifrågasättas. Till
följd af alltjämt inträffande sättningar i byggnaden hade uppkommit
Statsutskottets Utlåtande N:o 116.
9
sprickor, hvadan tapeter och takpapp vore föremål för ständiga reparationer.
Fönsterbågarna vore så gamla och ruttna, att spackling och
målning måste ständigt förnyas. Sluttande golf och sneda väggytor
vittnade allt för väl, att genom de många ändringarna och förbättringsförsöken
den åldriga byggnaden blifvit i grund försvagad och ytterligt
dyr att underhålla.
De oundgängliga reparationer, som kräfdes för byggnadens bestånd
och behörighet, vore kanske utförbara men komrne att ställa sig
ytterst kostsamma, och då, äfven efter en genomgripande reparation,
den gamla dåliga stommen och den ohjälpligt opraktiska inredningen
skulle kvarstå, ansåge Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande det icke
förenligt med god hushållning att till de många förbättringsförsök, som
utan varaktigt resultat vidtagits, lägga ytterligare reparationskostnader,
utan syntes uppförandet af en ny, mera solid och sitt ändamål bättre
motsvarande bostad för landshöfdingen vara på allt sätt riktigast och i
längden billigast.
För att med minsta kostnad åstadkomma denna nybyggnad borde
enligt Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes åsikt den nuvarande
fastigheten, som vore belägen vid stadens förnämsta hufvudgata, försäljas
och en ny billigare tomt anskaffas. Ett tillfälle, som icke lätt
syntes återkomma, erbjöde sig nu för statsverket att förvärfva en billig
och för ändamålet synnerligen tjänlig tomt, n:r 32 i Karlskrona stads
VIII kvarter, hvars ägare till följd af afflyttning från staden vore villig
afyttra denna fastighet mot ett pris af 43,000 kronor, under förutsättning
att tillträde och likvid ägde rum den 1 instundande juli.
Enligt sakkunniges åsikt kunde minst 75,000 kronor påräknas vid
försäljning af den till landshöfdingbostad nu använda fastigheten. Toge
man i betraktande den mycket betydande kostnad, en oundgänglig
genomgripande reparation af den nuvarande bostaden komme att medföra,
blefve skillnaden häremellan och nybyggnadskostnaden på den
föreslagna tomten icke af sådan storlek, att ett bibehållande af den
nuvarande bostaden kunde anses motiveradt.
Den tomt, hvars inköp till landshöfdingbostad nu satts i fråga,
hade ett synnerligen vackert och fritt läge vid den så kallade Kungsbron
på endast omkring fem minuters afstånd från landsstatshuset.
Visserligen vore det en obestridlig fördel att, såsom nu vore fallet,
landshöfdingresidenset läge bredvid landsstatshuset; men, oafsedt att det
skulle ställa sig ekonomiskt ofördelaktigare att uppföra en nybyggnad
på den nuvarande tomten, syntes en sådan anordning äfven af andra
Bill. till Biksd. Brok 1908. 4 Sami. 1 Afd. 71 Raft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 116.
skäl icke vara lämplig. Platsen vore redan nu mörk på grund af höga
byggnader midt emot; och ännu sämre lottad med afseende å tillgången
på ljus blefve för oöfverskådlig tid en nybyggnad vid det förhållande,
att densamma enligt gällande stadsplan måste dragas tillbaka 2,3 meter
inom nuvarande gatulinjen, hvarigenom vidstående byggnader skulle
komma att verka ytterligare skymmande.
Vid sin ifrågavarande framställning har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
fogat ett af tjänstgörande arkitekten hos öfverintendentsämbetet
Theodor Wålilin den 14 augusti 1907 afgifvet besiktningsutlåtande
rörande den nuvarande landshöfdingbostaden. I detta utlåtande
anföres, bland annat, följande.
De tomter, n:ris 41 och 42 inom 6:te kvarteret Adlersten i Karlskrona,
å hvilka landsliöfdingresidenset vore beläget, upptoge tillsammans
en areal af 1,559,5 0 kvadratmeter, samt gränsade i söder åt Ronnebygatan,
mot hvilken residensbyggnaden hade sin fasad, i öster och väster
åt angränsande tomter, af hvilka den östra vore den Kungl. Maj:t och
kronan likaledes tillhöriga tomtkomplexen n:ris 39 ocli 40, där länsstyrelsens
lokaler vore belägna, samt i norr mot den smala Stenbergsgränden.
Af förstnämnda två tomter upptoge hufvudbyggnaden 434,5
kvadratmeter, diverse uthusbyggnader 309,5 kvadratmeter och gårdsplatsen
666 kvadratmeter. Återstående 149,5 kvadratmeter utgjordes
af smala, obebyggda smygar mellan byggnaderna eller utmed tomternas
gränser.
Bottenvåningen i hufvudbyggnaden inrymde, förutom en genomgående
vestibul, fem boningsrum åt gatan, af hvilka ett dock hade
blott 8,8 kvadratmeter golfyta, och mot gården betjäntrum och badrum
samt tre källarrum. I flygeln mot gården vore anordnade domestikrum.
Höjden i bottenvåningens ruin vore blott 3 meter, och golfven därstädes
läge delvis under gatans nivå. Dessa omständigheter jämte rummens
mer eller mindre omedelbara grannskap till källarrummen föranledde,
att rummen vore fuktiga och kalla och måste anses mindre lämpliga
såsom boningsrum.
Hufvudvåningen en tr. upp, som vore byggd af trä, innehölle åtta
boningsrum, däraf två med hvardera blott 11,8 8 kvadratmeter golfyta,
samt vestibul, serveringsrum, kök m. m. Rummens höjd vore 3,3 5
meter och deras sammanlagda golfyta 227,5 kvadratmeter, i medeltal
således 28,4 5 kvadratmeter golfyta per rum. Såväl rumshöjd som storlek
kunde knappast anses tillräckliga för en bostad för en landshöfding
med stor representationsskyldighet. Härtill komme, att våningen vore
otidsenligt och i högsta grad opraktiskt inredd, hvarför också till vin
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 116.
11
nande af bättre utrymme en liel del, i utlåtandet närmare angifna förändringar
i rummens användningssätt vidtagits.
Ökadt utrymme hade i viss mån vunnits genom att på vinden
inredts fyra rum. Dessa hade emellertid blott 2,3 meters höjd, och
deras fönster läge till följd af takstolens platta resning i djupa alkover.
Då till följd däraf solen ej komme ordentligt in i rummen, samt dessa
på grund af det nära grannskapet till kalla vindsutrymmen och korridorer
vore svåra att uppvärma, måste de således anses såsom mindre
lämpliga till boningsrum.
Hvad angår byggnadens tekniska beskaffenhet, har i berörda besiktningsutlåtande
hänvisats till ett af arkitekten Aug. Strehlenert,
hvilken i flera år haft uppdraget att utöfva tillsyn öfver de reparationsarbeten,
som förekommit i byggnaden, gjordt uttalande, däri anmärkts,
bland annat, hurusom kakelugnarna uti rummen n:ris 18, 19, 21 och 22
(sängkammare, toalettrum, förmak och salong) rökt in vid eldning på
grund däraf, att rökrören från nämnda kakelugnar icke hade egna rökgångar
utan utmynnade uti skorstensstockar, gemensamma för flera eldstäder.
Denna olägenhet, anför arkitekten Strehlenert vidare, syntes
icke kunna afhjälpas, med mindre än att de gamla rökstockarna, som
nu hvilade på vindsbjälklaget, nedrefves och ersattes med nya, uppgående
från i bottenvåningen varande murverk. En större sättning af
väggen mellan rummen n:ris 18 och 21 hade uppstått genom trycket af
takbjälklaget på den mycket bristfälliga väggen. Golfbjälklaget i salen,
n:o 23, vore för klent i förhållande till spännvidden, som vore 5,8 meter,
så att betydliga skakningar uppkomme, då golfvet utsattes för minsta
påkänning. Den å byggnaden anbragta fasadputsen, som från början
blifvit dåligt utförd, beliöfde ständiga reparationer och syntes ej kunna
iståndsättas, med mindre hela reveteringen borthögges och förnyades.
Slutligen kunde den anmärkningen göras, att alla de invändiga förändringar,
som varit nödvändiga att utföra för att i någon mån få
byggnaden bekväm och värdig sitt ändamål, väsentligen försvagat dess
byggnadskonstruktion.
På grund af husets dåliga beskaffenhet, dess ringa yttre bredd
och dess oändamålsenliga inredning syntes det — framhålles i ofvanberörda,
af arkitekten Wåhlin afgifna besiktningsutlåtande — icke vara
möjligt att genom om- eller tillbyggnad vinna ett fullgodt resultat.
Om vidare, såsom antagligt vore, denna om- eller tillbyggnad skulle
blifva så vidlyftig, att den enligt byggnadsordningen för Karlskrona
stad måste aDses såsom nybyggnad och icke blott såsom reparation,
visade det sig, att eu hel del anordningar i den gamla byggnaden stode
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 116.
i strid såväl mot nämnda byggnadsordning som emot byggnadsstadgan
för rikets städer, och att dessa fels afhjälpande dels komme att vålla
betydande kostnader, dels, såsom t. ex. höjandet af bottenvåningens golf,
vore rent af omöjliga att genomföra utan så godt som total ombyggnad.
Därtill komme, att den nuvarande byggnaden läge utanför den
af Kungl. Maj:t fastställda byggnadslinjen mot Ronnebygatan, hvilket
utgjorde ett hinder för en så pass vidlyftig ombyggnad, att denna
erhölle karaktär af nybyggnad.
Vid bedömande af frågan om lämpligheten af att på de nuvarande
landshöfdingresidenstomterna uppföra nybyggnad, ställde sig förhållandena
visserligen betydligt gynnsammare, men tomternas oregelbundna
form och Stenbergsgrändens ringa bredd vore dock faktorer, som komme
att vålla kanske ganska stora svårigheter. Bättre ställde sig därför
saken, om man tänkte sig, att den vid den centrala affärsgatan Ronnebygatan
belägna fastigheten försåldes och i stället för ändamålet förvärfvades
en annan, något mera afsides belägen tomt med friare och
vackrare läge.
Arkitekten Wåhlin har sammanfattat sina uttalanden sålunda, att
den verkställda utredningen gåfve vid handen, att den nuvarande länsresidensbyggnaden
vore osolid, obekväm och otillräcklig, att densamma
icke genom reparation eller tillbyggnad kunde göras för sitt ändamål
tjänlig, att en nybyggnad på den gamla tomten, oaktadt de svårigheter
som vid ett första påseende syntes ställa sig däremot, möjligen skulle
kunna göras fullt lämplig för sitt ändamål, men att en nybyggnad på
en friare belägen tomt både hade mera utsikt att lyckas och ställde
sig ekonomiskt fördelaktigare.
På grund af nådig remiss har öfverintendentsämbetet den 10 mars
1908 afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet.
Hvad angår de ifrågasatta arbetena å landsstatshuset, håller ämbetet
före, att, därest länsstyrelsens ämbetslokaler så förändrades, som
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande begärt — hvartill hörde anordnande
inom de förbättrade arkivlokalerna af värmeledning — sagda
lokaler kunde anses blifva försatta i ett för deras användande under
en längre följd af år ur olika synpunkter fullt tillfredsställande skick,
öfverintendentsämbetet, som erhållit meddelande därom, att landskontoret
vore i behof af ett arkivutrymme utaf 80 kvadratmeter, och att landskansliet
samt länets landtmäterikontor behöfde ett sådant utrymme af
tillhopa 100 kvadratmeter, hade med anledning af hvad sålunda
förekommit låtit uppgöra förslag uti ifrågavarande afseende, enligt
hvilket genom tillbyggnad till och delvis ändradt användande af nu
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 116.
13
varande lägenheter ernåtts, att landskontoret kunnat beredas ett brandfritt
utrymme för dess arkiv af 92 kvadratmeter och landskansliet och
landtmäterikontoret ett dylikt om tillsammans 101 kvadratmeter, att
värmeledning — med möjlighet att göra varmkammaren så stor, att
densamma blefve tillräcklig för ledningens eventuella utsträckande i en
framtid till hela byggnaden — kunnat anordnas, afsedd, alternativt,
för allenast själfva arkivlokalerna eller därjämte för berörda lokaler
närmast omgifvande rum tillika med vestibuler och trappor, samt att i
våningen en trappa upp kunnat erhållas ett reservrum äfvensom utrymmen
för toalett och klosett. Kostnaden för nu nämnda anordningar
skulle jämlikt berörda kostnadsförslag belöpa sig till 22,000 kronor,
eller, om värmeledningen skulle komma att utföras efter det vidsträcktare
alternativet, till 25,050 kronor eller, i jämnadt tal, till 25,000 kronor.
Beträffande förslaget om ny landshöfdingbostads uppförande anför
öfverintendentsämbetet, att den af Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande
ifrågaställda tomt för uppförande af ett nytt landshöfdingresidens
syntes vara med hänsyn till både läge och pris, 43,000 kronor,
synnerligen förmånlig samt att den försäljningssumma, 75,000 kronor,
som de nuvarande landshöfdingresidenstomterna med därå uppförda
byggnader af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande beräknats betinga,
syntes antaglig. Öfverintendentsämbetet har ock ansett sig böra i allt
hufvudsakligt instämma såväl i hvad som uppgifvits till stöd för Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvandes förevarande framställning i det företedda
besiktningsutlåtandet som ock uti hvad i detta hänseende ytterligare
framhållits i Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes underdåniga
skrifvelse i ämnet. Härvid ville öfverintendentsämbetet särskilt
påpeka, förutom det nuvarande residensets i hög grad underhaltiga
beskaffenhet i konstruktivt hänseende och ovanligt dåliga skick
hvad rörde bekvämlighet och utrymme för nödig representation, att
dess försättande i nöjaktigt stånd, särdeles med afseende därå att vid
en dylik åtgärd bottenvåningens golf, som till stort men i hygieniskt
hänseende delvis läge under markens nivå och, efter allt att döma,
saknade isolering mot jordfuktighet, gifvetvis måste höjas och i följd
däraf, då nämnda våning eljest skulle blifva alltför låg för att vara
beboelig, öfverliggande bjälklag äfvenledes höjas, skulle blifva liktydigt
med eu fullständig och förty dyrbar om- eller rättare nybyggnad,
vid hvars verkställande icke skulle kunna undgås att indraga bygga ad slinjen
utmed Ronnebygatan enligt fastställd stadsplan.
I anslutning till sålunda uttalade åsikter har öfverintendentsämbetet
låtit genom tjänstgörande arkitekten hos ämbetet m. m. Gustaf
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 116-
Lindgren upprätta ritnings- och kostnadsförslag till uppförande å den
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande föreslagna tomt af nytt
landshöfdingresidens i Karlskrona.
Kostnaden för detta byggnadsföretag utgör enligt berörda förslag
för själfva kufvudbyggnaden 158,000 kronor, för föreslagna uthusbyggnader
18,200 kronor och för planering m. m. 7,000 kronor, eller
sammanlagdt 183,200 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande och landshöfdingen i
länet, hvilka beredts tillfälle att uttala sig öfver berörda inom öfverintendentsämbetet
uppgjorda förslag till tillbyggnad in. m. af landsstatshuset
och nybyggnad af landshöfdingresidens, hafva i afgifna yttranden
förklarat, att samma förslag icke orsakat någon erinran, därvid Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande emellertid uttalat sig för att den
af öfverintendentsämbetet föreslagna värmeledningen för vissa lokaler i
landsstatshuset måtte komma att utföras efter det större af de båda
framlagda alternativen, hvithet äfven öfverintendentsämbetet för sin del
ansett sig böra förorda.
Under uttalande slutligen att kostnaden för rifning af de å den
nya tomten för landshöfdingresidenset för närvarande befintliga byggnader
kunde antagas blifva betäckt af dessa byggnaders materialvärde,
har öfverintendentsämbetet hemställt, att nyssnämnda tomt måtte få
för statsverkets räkning inköpas och de nuvarande landshöfdingresidenstomterna
i Karlskrona försäljas, hvarjämte ämbetet gjort framställning
om beredande af medel för uppförande å förstnämnda tomt af ny
landshöfdingbostad samt för verkställande af förut omförmälda arbeten
å landsstatshuset i nämnda stad.
Af den förebragta utredningen synes med tydlighet framgå, att
den nuvarande landshöfdingsbostaden i Blekinge län befinner sig i ett
synnerligen bristfälligt och otidsenligt skick, ett förhållande, hvarom
jag ock vid personligt besök på platsen varit i tillfälle att öfvertyga
mig. De befintliga bristerna äro, såsom utredningen gifver vid handen,
af den omfattning och betydenhet, att desamma svårligen kunna genom
eu blott reparation af den nuvarande byggnaden på ett nöjaktigt sätt
afhjälpas, utan kräfves, därest ett tillfredsställande resultat skall uppnås,
utan tvifvel uppförande af en helt och hållet ny residensbyggnad.
Beträffande den plats, som bör väljas för en dylik byggnad, skulle
visserligen, därest de nuvarande landshöfdingresidenstomterna för ändamålet
toges i anspråk, vinnas den ej ringa fördelen, att landshöfdingen
allt fortfarande Lomme att få sin bostad omedelbart invid landsstatshuset.
Statsutskottets Utlåtande N:o 116.
15
Men frånsedt de svårigheter i arkitektoniskt hänseende, som nog skulle
möta vid uppförande af ett nytt landshöfdingresidens å nyssnämnda,
oregelbundna på två sidor kringbyggda tomter, synes mig de fördelar i andra
hänseenden, som komme att vinnas genom ett ^realiserande af myndigheternas
ifrågavarande förslag, vara så afsevärda, att jag i valet mellan de
båda platserna ej tvekar att gifva företrädet åt nyssnämnda förslag.
Den statsverket nu till inköp erbjudna tomten n:o 32 i Karlskrona
stads åttonde kvarter är belägen på ett icke synnerligen långt
afstånd från landsstatshuset, har ett från tre sidor fritt, vackert läge
invid Kungsbron och torde vara synnerligen lämplig såsom byggnadsplats
för den ifrågavarande byggnaden. Tomten har en areal af 1452,71
kvadratmeter och är sålunda ej synnerligen mycket mindre än de
nuvarande landsliöfdingresidenstomterna, livilka för öfrigt, såsom myndigheterna
erinrat, måste, därest nybyggnad å desamma skulle uppföras,
i följd af gatulinjens nya sträckning undergå minskning. Ett
genomförande af myndigheternas ifrågavarande förslag torde ock, i betraktande
af nyssnämnda tomts inköpspris, 43,000 kronor, och de nuvarande
landshöfdingresidenstomternas beräknade försäljningspris, 75,000
kronor, komma att ställa sig i afsevärd mån ekonomiskt fördelaktigare
än om den ifrågavarande byggnaden skulle uppföras på den gamla
platsen. Genom den föreslagna anordningen vinnes ock den fördelen,
att boställshafvaren under byggnadstiden kan kvarbo i den nuvarande
bostaden, hvarigenom ersättning för mistad bostadsförmån kan statsverket
besparas.
De af öfverintendentsämbetet uppgjorda ritningar och kostnadsförslag
för den nya byggnaden hafva icke gifvit anledning till erinran
från min sida; och finner jag mig därför böra i allo biträda hvad
ämbetet rörande samma byggnad föreslagit.
• Hvad beträffar de föreslagna åtgärderna för vinnande af förbättrade
anordningar för förvarande af länsstyrelsens och landtmäterikontorets
arkiv, är, enligt hvad jag inhämtat, nu mycket illa sörj dt för arkivens
bevarande såväl i utrymmeshänseende som äfven i fråga om deras
skyddande mot eldfara.
Såsom redan i det föregående blifvit antydt, må härvid till en
början erinras, att det nuvarande landsstatshuset består dels af ett äldre
stenhus, däri länsstyrelsens lokaler i sin helhet tidigare varit inrymda,
dels af ett annat, numera därmed sammanbyggdt hus, uppfördt, såvidt
angår bottenvåningen, af sten men i öfrigt af trä. De rum, som
inom byggnaden kunnat disponeras för inrymmande af länsstyrelsens
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 116.
arkiv, äro små och otillräckliga samt delvis belägna inom den nyssnämnda
äldre träbyggnaden, hvarjämte äfven öfriga för ändamålet
disponerade rum såväl i tak som golf omgifvas af träbjälklag. I följd
af det otillräckliga utrymmet kan emellertid endast en ringa del af
arkivet rymmas inom de därför afsedda rummen, utan måste största
delen af detsamma förvaras å vinden, hvilket naturligen såväl ur eldfarlighetssynpunkt
som äfven i öfrigt måste betecknas såsom synnerligen
otillfredsställande. För landtmäterikontorets arkiv, som är förlagdt
å ned ra botten af den förenämnda med det ursprungliga landsstatsbuset
sammanslagna byggnaden, är visserligen i utrymmesväg något bättre
sörjdt, men äfven här är i följd af byggnadens konstruktion eldfaran
långt ifrån aflägsnad, hvarjämte det för arkivet nu disponerade utrymmet
är väl behörigt för en utvidgning af landtmäterikontorets
lokaler i öfrigt. Förbättrade anordningar i nu berörda hänseenden
äro därför högeligen af beliofvet påkallade.
Åstadkommande af en effektiv förbättring lärer emellertid icke
vara möjligt på annat sätt än medelst uppförande af eu tillbyggnad af
sten till det nuvarande landsstatshuset, hvarigenom såväl fullt tillräckligt
utrymme som ock en betryggande isolering mot eldfara kan vinnas.
Det af öfverintendentsämbetet uppgjorda förslaget afser också uppförande
af en dylik byggnad. Tillbyggnaden skulle enligt förslaget inrymma
dels landskansliets och landtmäterikontorets arkiv i sin helhet dels ock
den hufvudsakliga delen af landskontorets arkiv. Återstoden däraf skulle
fortfarande erhålla plats i ett mindre, invid landskontoret i det äldre
landsstatshuset beläget rum, ofvanom och nedanom hvilket skulle till
aflägsnande af eldfara anbringas hvalf af beton och järnbalkar i stället
för nuvarande träbjälkar. Anledningen till att nyssnämnda rum ansetts
böra fortfarande för arkivändamål disponeras är — enligt hvad jag
inhämtat — den, att den föreslagna tillbyggnaden skulle komma att,
i förhållande till landskontoret, ligga i motsatta ändan af den tämligen
långsträckta landsstatshusbyggningen. I öfrigt skulle enligt förslaget
inom byggnaden anbringas värmeledning med varmvattenssystem för
uppvärmande af de nya arkivlokalerna eller, eventuellt, jämväl närliggande
rum samt trappuppgångar och vestibuler.
Då de öfverklagade synnerligen svåra olägenheterna i fråga om
arkivens förvarande synas kunna genom de af öfverintendentsämbetet
föreslagna åtgärder på ett fullt effektivt sätt afhjälpas äfvensom åtskilliga
andra i öfverintendentsämbetets underdåniga skrifvelse i ämnet
antydda fördelar därigenom vinnas, finner jag mig böra tillstyrka, att
Statsutskottets Utlåtande N:o 116. 17
äfven de sålunda förordade anordningarna måtte komma till stånd. I likhet
med öfverintendentsämbetet anser jag, att den ifrågasatta värmeledningen
därvid . bör anordnas efter det vidsträcktare alternativet, såsom säkerligen
i längden för statsverket billigast. Enligt inom öfverintendentsämbetet
uppgjorda kostnadsförslag skulle under sådan förutsättning
kostnaden för nu ifrågavarande arbeten i sin helhet belöpa si o- till
inalles 25,000 kronor. ö
För inköp af den tilltänkta nya länsresidenstomten och uppförande
därstädes af ny residensbyggnad måste tydligen särskilda medel af
Riksdagen äskas. Då det ordinarie byggnadsanslaget, hvithet för andra
ändamål är väl behöfligt, icke lämpligen synes böra anlitas för de afsedda
tillbyggnads- och. ändringsarbetena å landsstatshuset, gäller detsamma
äfven om det härför erforderliga beloppet.
De. för tomtinköpet och de föreslagna byggnadsarbetenas utförande
erforderliga beloppen utgöra tillhopa 251,200 kronor.
Hvad särskild!; angår den nya residensbyggnaden, synes för detta
arbetes planmässiga bedrifvande önskvärd!, att det härför erforderliga
anslaget beviljas på en gång. Med hänsyn till detta arbetes omfattning
synes däremot lämpligt, att anslaget fördelas på två år.
I anseende härtill har jag tänkt mig, att de för samtliga ifrågavarande^
ändamål erforderliga medel lämpligen skulle kunna bestämmas
att utgå på det sätt, att 151,200 kronor anvisas för första och återstoden,
100,000 kronor, för andra året.
Emii, som nämnts, det försäljningsanbud, som af ägaren lämnats
å förberörda, statsverket till inköp erbjudna tomt, gjorts beroende af
den förutsättning,, att tillträde och likvid af tomten äga rum den 1
nästkommande juli, samt det gifvetvis är önskvärd!, att samtliga ifrågavarande
nybyggnads- med. flera arbeten må komma till utförande så
snart som möjligt, torde Riksdagens medgifvande böra utverkas därtill,
titt det belopp, som för ifrågavarande ändamål anvisas å nästkommande
ars stat, må af Eders Kungl. Magt disponeras redan under innevarande år.
Därest förslaget om uppförande af ny landshöfdingbostad vinner
godkännande, lärer den fastighet, hvarå det nuvarande residenset är
uppfördt, ej vidare, sedan ny landshöfdingbostad kommit till stånd,
blifva för något statsändamål behöfligt. Vid sådant förhållande torde,
på sätt myndigheterna föreslagit, nyssnämnda fastighet böra försäljas.
De blifvande närmare villkoren för en dylik försäljning torde icke böra
för närvarande fastställas, utan synes det lämpligast, att åt Eders Kung].
Bill. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami 1 Åfd. 71 Höft.
3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 116.
Utskottets
yttrande.
Maj:t öfverlämnas att, efter förslag af Eders Knngl. Maj:ts befallningshafvande
i Blekinge län, därom framdeles meddela erforderliga bestämmelser.
»
Af den i ärendet förebragta utredningen har utskottet funnit
framgå, att den nuvarande landshöfdingsbostaden i Blekinge län är af
den beskaffenhet, att densamma icke längre kan utan allvarliga olägenheter
för sitt ändamål användas samt att till rådande af bot på detta
missförhållande ny boställsbyggnad måste uppföras. Kostnaden för
denna är beräknad till 183,200 kronor, hvartill kommer inköpssumman
för erforderlig tomt 43,000 kronor eller tillhopa 226,200 kronor. Härjämte
äskas ytterligare 25,000 kronor för beredande af förbättrade
lokaler inom landsstatshuset åt länsstyrelsens och landtmäterikontorets
arkiv. Hela anslagsbeloppet uppgår alltså till 251,200 kronor. De nuvarande
landsköfdingresidenstomterna beräknas emellertid vid försäljning
komma att lämna en köpeskilling af 75,000 kronor. Ehuru kostnaden
för det nya residenset visserligen synes utskottet ganska hög
och det otvifvelaktigt vore önskvärd!, att desamma vid arbetets utförande
kunde något nedbringas, har utskottet, som icke funnit anledning
till erinran mot de i ärendet företedda ritningar, ansett sig böra
tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen må
a) för inköp af tomten n:o 32 i Karlskrona stads
åttonde kvarter samt för uppförande å samma tomt
af ny bostad åt landshöfdingen i Blekinge län äfvensom
för verkställande af de i statsrådsprotokollet
öfver finansärenden den 24 april 1908 omförmälda
arbeten å landsstatshuset i nämnda län, allt i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med af öfverintendentsämbetet
rörande ifrågavarande arbeten uppgjorda ritningar
och kostnadsförslag, bevilja ett anslag af
251,200 kronor, samt däraf under sjunde hufvudtiteln
på extra stat för år 1909 anvisa 151,200 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att redan under innevarande år
disponera sistnämnda belopp; samt
b) under förutsättning att förenämnda förslag
om uppförande af ny landshöfdingbostad vinner godkännande,
medgifva, att fastigheten n:is 41 och 42 i
Statsutskottets Utlåtande N:o 116.
19
Karlskrona stads sjätte kvarter måtte få för statsverkets
räkning till högsta möjliga pris och på de
villkor i öfrigt, som Kungl. Maj:t äger bestämma,
försäljas.
Stockholm den 8 maj 1908.
På statsutskottets vägnar:
P. PEHRSON.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1908:196 Skrifvelse till Konungen, angående uppförande af ny bostad åt landshöfding en i Blekinge län. s. 1 i texten