Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående anslag till en vetenskaplig expedition till Spetsbergen år 1908.

1908-05-08 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1908:118, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående anslag till en vetenskaplig expedition till Spetsbergen år 1908.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

1

N:o 113.

Ank. till Eiksd. kansli den 8 maj 1908 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående anslag

till en vetenskaplig expedition till Spetsbergen år 1908.

(2:a U. A.)

I en den 24 april 1908

ling öfverlämnad proposition, N:o 212, har Kungl. Maj:t under åberopande af

bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag

föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för företagande

under år 1908 af en vetenskaplig expedition till Spetsbergen i hufvudsaklig

enlighet med en i statsrådsprotokollet omförmäld, af professorn friherre

Gerhard De Geer framlagd plan på extra stat för år 1909 bevilja ett anslag

af 8,000 kronor.

I detta ärende bär departementschefen till ofvanberörda statsrådsprotokoll

anfört följande.

»I underdånig skrifvelse den 2 april 1908 bär professorn i geologi vid

Stockholms högskola friherre Gerhard De Geer hemställt om anslag af 8,000

kronor för en vetenskaplig expedition till Spetsbergen under år 1908. Skrifvelsen

är af följande lydelse:

’Många äro de fredliga vikingafärder, som från Sverige utgått till polarländerna,

och betydande det arbete, som af svenskar blifvit nedlagdt på deras

utforskande, och de summor, som af såväl våra enskilda mecenater som våra

statsmyndigheter på ett sällsynt oegennyttigt sätt offrats för ett sådant rent

ideellt arbete. Men vi hafva också skäl att glädja oss öfver resultaten.

Det är med full rätt Sverige i våra dagar intar en synnerligen aktad

Bill. till Eiksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 73 Haft. (N:is 118—119.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N-.o 118.

och framskjuten ställning bland de kulturländer, som fört vetenskapen om

jordens naturförhållanden väsentligt framåt. Härvid hafva de ur omedelbart

praktisk synpunkt numera tämligen oviktiga polarländerna visat sig vara eu

särdeles gifvande kunskapskälla, som lämnat många och betydelsefulla bidrag

till förklaringen af en mängd olika fysikaliska och biologiska frågor af stor

räckvidd.

Sålunda gjorde de svenska expeditionerna under Torell, Nordenskiöld,

Nathorst m. 11. lika uppseendeväckande som viktiga geologiska upptäckter

rörande uppkomsten af jordens klimatzoner och organismernas spridning till

jordens båda hemisferer från polartrakterna, som visade sig först vid en

mycket sen geologisk tidpunkt hafva erhållit sitt nuvarande stränga klimat.

Särskild! för vårt eget land hafva de svenska expeditionerna dock utan tvifvel

fått sin allra största betydelse genom sitt mångsidiga studium just af polartrakternas

nuvarande naturförhållanden, och genom de epokgörande upptäckter

rörande istiden, hvilka häraf blefvo en omedelbar följd, och Indika ju varit

grundläggande för kunskapen om vårt lands natur. Härvid må särskild!

betonas vikten af att ett så stort antal svenska forskare och ungdomslärare

själfva fått genomgå den ypperliga praktiska skola, som polarfärderna erbjuda.

Men vetenskapen står ej stilla. Alltjämt uppkomma nya frågor, som

för sin lösning kräfva, att man bygger vidare på den redan lagda grunden.

Det egentliga pionjärarbetet är nu undan gjordt, och det gäller härefter att

mera gå på djupet med studierna samt nu, då öfversikten är vunnen, utvälja

det område, där man lättast och med minsta kostnad kan sammanfatta

och skörda frukterna af de talrika spridda iakttagelser, som på skilda ställen

blifvit gjorda.

Det område, som härvid i alla afseenden ligger oss närmast, är Spetsbergen.

Också hafva de långt flesta eller mer än tjugu af de svenska polarfärderna

varit riktade dit och det forskningsarbete, som af desamma på

Spetsbergen blifvit utfördt, är både till omfattning och innebörd så ojämförligt

mycket mera betydande än hvad samtliga öfriga nationer tillsammans där

åstadkommit, att man med fullt skäl kan beteckna Spetsbergen såsom en i

vetenskapligt afseende svensk eröfring.

Spetsbergens natur är synnerligen omväxlande och därför ägnad att belysa

skilda arktiska och glaciala förhållanden. Särskild! finnas snart sagdt

alla de geologiska formationer där företrädda, som öfverhufvud förekomma

inom polartrakterna, och speciellt gynnsamt är, att de, möjligen med ett enda

undantag, samtliga förekomma samlade just vid landets lättast tillgängliga

fjord eller Isfjorden. Denna, som är Spetsbergens största fjord, erbjuder utmed

sina många olika armar och de talrika djupa dalgångar, som utmynna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

3

i dessa, en hel följd af de mest storartade naturliga tvärsnitt genom de

mäktiga berglagren. Dessutom finnas härstädes talrika stora glaciärer af

skilda slag, hvarjämte växt- och djurvärlden i och omkring fjorden är af

stort intresse.

En närmare undersökning af Isfjordens område skulle därför liksom i

en brännpunkt kunna sammanfatta en betydande del af de många skilda

iakttagelser, som blifvit hopbragta genom föregående arbeten. Men som

underlag härför kräfves ovillkorligen en tämligen detaljerad karta i tillräckligt

stor skala. På bekostnad af Konung Oscar II, friherre Oskar Dickson och

grosshandlare Fr. Bunsow blef också år 1896 en sådan karta i nämnda syfte

utarbetad genom en af undertecknad ledd expedition. Under mina Denne

öfriga besök på Spetsbergen hafva därjämte smärre bidrag till nämnda karta

blifvit uppmätta, så att numera en stomkarta öfver nästan hela den betydande

fjorden föreligger i skalan 1 : 100,000, under det områdena kring fem af de

största glaciärerna blifvit uppmätta i ännu större skala eller 1 : 20,000.

Tolf år hafva nu förflutit sedan hufvuddelen af denna stomkarta uppmättes,

hvarför man kan vänta sig, att sedan dess åtskilliga förändringar

särskildt i afseende på glaciärernas utbredning inträffat, och det skulle därför

nu vara af stort intresse att fullfölja arbetet i och för kartans afslutande och

komplettering med de olika slag af naturvetenskapliga beteckningar, för hvilka

den var afsedd såsom underlag, på samma gång som de inträffade glaciärförändringarna

kunde fastställas.

Men det är en alldeles särskild anledning, som gör det synnerligen önskvärd!,

att denna sammanfattning af svenskarnas fysiskt geografiska och framför

allt geologiska arbeten i höga norden göres just nu.

År 1910 sammanträder såsom bekant den ll:te internationella geologkongressen

i Stockholm, och det gäller då för de svenska geologerna att

inför ett hälft tusental geologer från jordens alla länder redogöra för de

viktigaste undersökningar, med hvilka de bidragit till det stora gemensamma

arbetet. Jämte de inom Sverige utförda undersökningarna och i nära samband

med dessa intaga härvid svenskarnas geologiska arbeten i polarländerna

ett viktigt rum. Meningen är också att belysa dessa dels genom en representativ

utställning af våra i sitt slag enastående samlingar af fossila djuroch

växter, kartor och fotografier in. in. från polartrakterna och dels genom

en af deltagarna själfva bekostad exkursion till Isfjorden på Spetsbergen.

Utsikten att sålunda på platsen få taga del af våra undersökningar rörande

den högarktiska naturen har redan bland utlandets geologer väckt det största

intresse.

Emellertid är det gifvet, att den sedan länge planerade sammanställningen

af samtliga iakttagelser från Isfjordsområdet jämte en del direkta förberedelser

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

på platsen borde föregå en exkursion af ifrågavarande slag, då det gäller att

på kort tid och på utvalda, typiska lokaler för ett antal af samtidens främsta

geologer demonstrera de viktigaste resultaten af svenskarnas arbeten.

På ofvan anförda grunder önskar undertecknad därför att under nu

instundande sommar och särskildt under den för ett sådant företag gynnsammaste

tiden eller juli och augusti anordna en expedition till Spetsbergen

för att utföra de ifrågavarande arbetena enligt i hufvudsak följande plan:

Arbetena fördelas på flera skilda afdelningar, af hvilka två med båtar

och tält försedda landpartier utföra de geografiska och geologiska arbetena

inom Isfjordens omgifningar, under det samtidigt fartyget jämte två medförda

ång- eller motorslupar undersöka själfva fjorden.

Landpartierna böra i främsta rummet eftersträfva följande mål:

1) Komplettering af kartan öfver Isfjordsområdet med vissa ännu felande

kuststräckor samt terrängformer, geologiska gränslinjer och andra beteckningar

jämte mätningar, som erfordras för att belysa detta ovanligt lärorika områdes

intressanta naturförhållanden.

2) Särskild uppmärksamhet riktas på de sidor af områdets fysiska geografi,

hvilka äro ägnade att förklara istidsbildningarna inom vårt eget land.

Sålunda fastställes genom därför afpassade mätningar och fotografier glaciärernas

nuvarande utbredning och beskaffenhet. Som flera af glaciärerna för

12 år sedan och några också för 26 år sedan af undertecknad blifvit uppmätta,

bör härigenom äfven omedelbart erhållas ett värdefullt bidrag till det

internationella studiet af glaciärernas och därmed, som man trott sig finna,

också klimatets sekulära växlingar. På grund af den ej minst ur praktisk

synpunkt stora vikten af att söka utforska lagarna för dessa och eventuellt

kunna förutsäga dem, har detta studium blifvit igångsatt af de internationella

geologkongresserna, hvarför det vore önskvärd! om till sammanträdet år 1910

i Stockholm äfven ett betydande svenskt bidrag till frågans lösning kunde

lämnas. Därmed skulle också en fast grund vara lagd för framtida iakttagelser,

som med fotografiens tillhjälp lätt nog borde kunna utföras af de

turistångare, som numera årligen besöka Isfjorden.

3) En möjligast fullständig, omsorgsfull uppmätning och registrering af

Spetsbergens åtskilliga tusental meter mäktiga lagerföljd, hvilket arbete lämpligast

utföres genom en serie mätningar långs de storartade, naturliga skärningarna

genom berglagren utmed sydöstra sidan af hufvudfjorden och Ivlaas

Billen bay, där landets yppersta geologiska profil är blottad. I en på så vis

erhållen standardprofil skulle alla de viktiga undersökningar, som svenskarna

hittills utfört, särskildt rörande skilda fossilförande nivåer, kunna inpassas på

sin rätta plats i lagerserien och därigenom till fullo kunna tillgodogöras för

att närmare belysa jordens utvecklingshistoria i dessa ur denna synpunkt så

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

5

särdeles gynnsamt belägna trakter. Härvid må framhållas, att detta gäller

ej blott med hänsyn till jordens forntida klimat och organismernas vandringsvägar

till dess skilda hemisferer utan också med afseende på möjligheten att

omsider på ett säkrare och noggrannare sätt kunna till bildningstiden parallellisera

gamla och nya världens bildningar. Spetsbergen ligger nämligen midt

emellan och så pass nära bådadera, att man här, och nog endast här, har

utsikt att från det ena området öfver till det andra säkert kunna igenkänna

bestämda allagringar.

4) Af en medföljande skicklig yrkesfotograf hopbringas en samling utvalda

fotografiska afbildningar af de ypperligt utbildade och af ingen vegetation

undanskymda fysiskt-geografiska och geologiska bildningar, som inom

ifrågavarande trakt så rikligt förekomma, såsom skilda slag af glaciärbildningar,

moräner, deltan, terrasser, vallar och andra strandbildningar, förkastningar,

bergveckningar, bergväggarnas intensiva utmodellering genom frostvittringen,

de storartade bergraskäglorna m. in. Härigenom bör man bland

annat kunna få till stånd för undervisningen vid såväl universitetet som skolor

värdefulla serier af karakteristiska skioptikonbilder, belysande de processer,

genom Indika jordens yta tilldanats.

Fartygspartiet åter har till uppgift att för första gången inom något af

polarområdena utföra en möjligast ingående detaljundersökning af ett karakteristiskt

mindre ishafsområde. Isfjorden med sin djupa och breda hufvuddel

och dennas många sidoarmar med växlande natur samt med sin glaciärrika

norra och glaciärfria södra sida lämpar sig särdeles väl för en sådan undersökning,

hvilken bör omfatta såväl lödningar som hydrografiska och zoologiska

undersökningar samt åsyfta dels att i samband med de topografiska och

geologiska arbetena belysa den alltjämt öppna frågan angående fjordarnas

bildningssätt och dels lämna för istidsstudierna i vårt eget land synnerligen

behöfliga upplysningar om, under hvilka förhållanden de olika bestånd af

organismer, som påträffas i de svenska skalbankarna, en gång sannolikt

lefvat.

I och för utförandet af expeditionens arbeten skulle följande personer

deltaga i densamma: undertecknad, expeditionens ledare, geolog och kartograf

samt ledare för det ena landpartiet, i livilket dessutom skulle deltaga

fotografen och en yngre geolog-kartograf; vidare docenten i paleontologi vid

Uppsala universitet C. Viman såsom ledare för det andra landpartiet jämte

två yngre geologer, en såsom kartograf och eu såsom samlare; lödningarna

skulle utföras af fartygets officerare, hvarjämte de zoologiska och hydrografiska

arbetena skulle ledas af docenten i zoologi vid Uppsala universitet N.

von Hofsten, biträdd af en yngre zoolog samt läkaren.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

Till bestridande af kostnaderna för expeditionen hafva 15,000 kr. tecknats

af enskilda personer under förutsättning att återstoden beviljas af statsmedel,

och om expeditionen får använda ett af flottans fartyg samt i afseende

på befäl och manskap samt deras aflöning och bespisning får räknas

såsom en vanlig öfningsexpedition, skulle enligt bifogade kostnadsberäkning

det erforderliga statsanslaget icke behöfva uppgå till mera än 8,000 kronor.

Med anledning af hvad ofvan blifvit anfördt får jag därför i underdånighet

hemställa:

dels att till expeditionens förfogande måtte ställas kanonbåten »Svensksund»

jämte behöfliga båtar samt nödigt befäl och manskap samt att dessa

måtte få räkna sig expeditionen till godo såsom en vanlig öfningsexpedition

och bibehålla sin för en sådan beräknade aflöning och proviant;

dels att af statsmedel till expeditionen måtte anvisas det i så fall återstående

beloppet af kostnaderna eller 8,000 kronor.’

Den vid friherre De Geers skrifvelse fogade kostnadsberäkningen upptager

följande poster:

Instrument, apparater och redskap ................................................ kronor 1,000

Fotografisk utrustning ....................................................................... » 1,500

Arfvoden åt fotograf och zoologiskt biträde................................. » 1,175

Utrustningsbidrag åt nio vetenskapliga deltagare........................ » 1,350

Proviant åt » » » » ....................... » 3,040

Allmän utrustning för landfärder och läger ................................. » 1,860

Extra kläder åt 10 handtlangare bland manskapet .................. » 275

Resor och frakter ............................................................................... » 800

Kol och olja för Svensksund och två ångslupar ........................ » 10,000

Svensksunds ut- och aflastning ..................................................... » 2,000

Summa kronor 23,000

Vetenskapsakademien har den 10 april 1908 afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande i ärendet. Akademien har därvid, med åberopande af ett bifogadt

yttrande af dess ledamöter professorerna P. G. Rosén och A. G. Nålborst,

varmt förordat bifall till friherre De Geers ansökning, under förutsättning

att de under expeditionen hopbragta samlingarna öfverlämnades till

statens institutioner och i främsta rummet till naturhistoriska riksmuseet.

I sitt omförmälda yttrande hafva Rosén och Nathorst anfört, bland annat,

att de för sin del hölle före, att det vore en dålig uträkning och en oersättlig

förlust för den svenska vetenskapen, om vi åt andra nationer öfverlämnade

att skörda frukterna af de svenska expeditionernas mödosamma och

kostbara förarbeten å Spetsbergen. Rosén och Nathorst ville särskilt under
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

7

stryka hvad friherre De Geer anfört om dessa expeditioners betydelse ej blott

för geologien i allmänhet, utan i all synnerhet för en riktig tolkning af de

geologiska företeelserna inom vårt eget land, särskild! beträffande istidens

tilldragelser och uppkomsten af våra lösa jordlager. Nu komme därtill den

omständigheten, att polarländernas geologi komme att utgöra ett viktigt diskussionsämne

vid den i Stockholm år 1910 sammanträdande internationella

geologkongressen, hvarjämte i samband med denna kongress en geologisk

exkursion till Isfjorden vore afsedd att företagas. Det skulle äfven af denna

anledning vara af största betydelse om Isfjordens undersökning under sommaren

1908 kunde afslutas, på det att de därvid och under föregående expeditioner

vunna resultaten hunne att bearbetas och sammanställas, så att

de fullt färdiga kunde föreläggas geologkongressen. Sverige hade sedan långt

tillbaka intagit en ledande ställning på den vetenskapliga polarforskningens

område. Det skulle onekligen lända vårt land till heder, om vi genom ett

dylikt verk kunde ådagalägga, att vår ståndpunkt allt fortfarande vore lika

framskjuten och att våra arbeten alltjämt kunde tjäna andra nationer till

föredöme och ledning.

I en sedermera ingifven underdånig skrift har friherre De Geer yttrat

sig angående vetenskapsakademiens förslag om öfverlämnande af de under

expeditionen hopbragta samlingarna. Han har framhållit, att expeditionens

hufvudändamål ingalunda vore att göra samlingar i speciellt zoologiskt eller

paleontologiskt syfte utan att undersöka de skilda formernas geografiska och

geologiska utbredning. Då två i expeditionen deltagande vetenskapsmän vore

anställda vid Uppsala universitet, ansåge friherre De Geer lämpligast, att de

samlingar, som skulle af dem eller under deras ledning bearbetas, finge stanna

vid nämnda universitet. En tilltänkt samling prof å själfva bergarterna inom

Spetsbergens lagerföljd kunde lämpligast bearbetas af lärare och studerande

vid Stockholms högskolas därför väl utrustade mineralogiskt-petrografiska

institut. Vid riksmuseet funnes icke någon för ett sådant ändamål afsedd

institution, och tid och utrymme för bearbetning af dylika samlingar kunde

nog ej beredas vid Sveriges geologiska undersökning, som hade till uppgift

att undersöka vårt eget lands bildningar. Friherre De Geer föreslog därför,

att samlingarna finge på det sätt som bäst främjade expeditionens vetenskapliga

syfte utan ersättning fördelas mellan de vetenskapliga instituten vid

Stockholms högskola, statsuniversiteten och riksmuseet.

Vid skriften fanns fogadt ett intyg af intendenten vid riksmuseets mineralogiska

afdelning, professor H. Sjögren och chefen för Sveriges geologiska undersökning,

professor J. G. Andersson, däri de förklarade, att de bergartssamlingar,

som under expeditionen hopbragtes, väl skulle komma vetenskapen till godo,

om de bearbetades och förvarades vid Stockholms högskola.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

Med anledning af framställd förfrågan, huruvida kanonbåten Svensksund eller

annat lämpligt, flottan tillhörigt fartyg kunde, på sätt friherre De Geer ifrågasatt,

vara för expeditionen att påräkna, har statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet

meddelat, att från hans sida icke något vore att erinra

mot vare sig att kanonbåten Svensksund med behöfliga båtar och erforderlig

besättning användes för ifrågavarande ändamål eller att, på sätt jämväl

blifvit ifrågasatt, den del af kostnaden för expeditionen, som består i aflöning

och proviant åt kanonbåtens befäl och manskap, bestredes af vederbörande

anslag under femte hufvudtiteln.

För att häfda den rangställning, som vårt land hittills intagit på polarforskningens

område, synes det mig synnerligen betydelsefullt, att den nu

ifrågasatta expeditionen till Spetsbergen kommer till stånd. Den afser nämligen

att slutföra de arbeten, som under föregående svenska expeditioner

verkställts, och att såmedelst skörda frukterna af den möda och de kostnader,

som från svensk sida förut nedlagts på utforskande af berörda del af polartrakterna.

Särskildt viktigt torde vara att expeditionen äger rum under år

1908, på det resultaten däraf må hinna bearbetas och i sådant skick kunna

föreläggas den i Stockholm år 1910 sammanträdande elfte internationella

geologiska kongressen, för hvars hållande 1908 års Riksdag beviljat bidrag

af 20,000 kronor. Då för expeditionen genom enskild offervillighet samlats

15,000 kronor, samt ett svenskt örlogsfartyg, på sätt chefen för sjöförsvarsdepartementet

meddelat, torde kunna påräknas utan att i anledning däraf särskildt

anslag utöfver hvad i förenämnda kostnadsberäkning angifvits behöfver

beviljas, synes mig det enligt kostnadsberäkningen, mot hvilken jag icke

funnit något att erinra, ytterligare erforderliga beloppet 8,000 kronor böra

af statsverket tillskjutas. Därest sistnämnda belopp af Riksdagen för ändamålet

beviljas på extra stat för år 1909, lärer hinder ej förefinnas för Eders

Kungl. Maj.-t att låta af tillgängliga medel redan under innevarande år förskottera

beloppet.

Rörande dispositionen af de samlingar, som under expeditionen hopbringas,

synes ej erforderligt att nu träffa bestämmelser, utan torde Eders

Kungl. Maj:t böra förbehålla Sig rätt att framdeles härom förordna på sätt

för samlingarnas tillgodogörande kan anses lämpligast.»

På de af departementschefen anförda skäl får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, såsom bidrag till bestridande af

kostnaderna för företagande under år 1908 af en vetenskaplig

expedition till Spetsbergen i hufvudsaklig enlighet med en

i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 24 april

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 118.

9

1908 omförmäld, af professorn friherre Gerhard De Geer

framlagd plan, under åttonde hufvudtiteln på extra stat för

år 1909 bevilja ett anslag af 8,000 kronor».

Stockholm den 8 maj 1908.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami

1 Afd. 73 Raft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1908:126 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Majits proposition angående anslag till en vetenskaplig expedition till Spetsbergen år 1908. s. 1 i texten