Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till byggnader för ett landsarkiv i Göteborg.

1908-05-08 · 26 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 24 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1908:119, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till byggnader för ett landsarkiv i Göteborg.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

N:o 119.

Ank. till Eiksd. kansli den 8 maj 1908 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till byggnader för ett landsarkiv i Göteborg.

(2:a U. A.)

I en den 13 mars 1908 aflat eu, till statsutskottets förberedande behandling

öfverlämnad proposition, N:o 124, har Kungl. Maj:t under åberopande

af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för samma dag föreslagit Riksdagen:

att, med godkännande af ett utaf stadsfullmäktige i Göteborg den 5

december 1907 antaget förslag till öfverenskommelse angående ett landsarkiv

i Göteborg, bevilja ett anslag af 201,350 kronor att jämte ett af

staden Göteborg erbjudet bidrag å 150,000 kronor användas till uppförande

af byggnader för ett landsarkiv i Göteborg i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de uti omförmälda statsrådsprotokoll berörda, af arkitekten

G. Améen utarbetade ritnings- och kostnadsförslag äfvensom till byggnadernas

förseende med inventarier samt af berörda anslag på extra stat

för år 1909 anvisa ett belopp af 100,000 kronor.

I detta ärende har departementschefen till ofvanberörda statsrådsprotokoll

anfört följande.

»Med föranledande närmast af uppkommen fråga om anordnande i

Göteborg af en arkivlokal, afsedd för handlingar från stadens myndigheter,

domkapitlet i Göteborg samt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, har

riksarkivarien väckt förslag om inrättande af ett landsarkiv i Göteborg

och därvid äfven yttrat sig om en förändrad indelning af landsarkivdistrikten.

Under ärendets gång har riksarkivarien till en början, med hänsyn

till staden Vadstenas afskilda läge och de dryga kostnaderna för beredande

åt landsarkivet därstädes af behöfligt ökadt utrymme i Vadstena slott, föreslagit

detta landsarkivs förflyttande till Göteborg, möjligen med bibehållande

af en för Östergötlands och Kalmar län afsedd arkivdepå i Vadstena.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

11

I afseende på indelningen i landsarkivdistrikt har erinrats, hurusom,

sedan Kungl. Maj:t år 1907 hos Riksdagen äskat anslag till ett landsarkiv

i Östersund, Riksdagen i skrifvelse den 31 maj 1907 angående regleringen

af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel yttrat, att Riksdagen,

som icke ville bestrida, att ett landsarkiv särskild! för Norrland kunde

vara af behofvet påkalladt, hölle före, att då den nuvarande indelningen

af fastlandet i landsarkivdistrikt icke syntes tillfredsställande, definitiv plan

för dessa distrikts omreglering borde vara fastställd, innan Riksdagen beviljade

medel till lokal för ett sådant arkiv.

Detta Riksdagens uttalande har gifvit riksarkivarien anledning att. i

sammanhang med framställning om beredande af medel för ett landsarkiv

i Göteborg till skärskådande upptaga frågan om förändrad plan för rikets

indelning i landsarkivdistrikt samt afgifva förslag till dylik plan.

Innan jag öfvergår till en redogörelse för nu föreliggande anslagskraf,

torde jag, särskild! med hänsyn till Riksdagens nyssnämnda uttalande,. få

lämna en närmare redogörelse för hvad sålunda i afseende å landsarkivdistriktens

omorganisation förekommit.

I underdånig skrifvelse den 9 november 1907 anförde riksarkivarien

följande.

Enligt § 1 i instruktionen för landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Lund

den 14 november 1902 vore de nuvarande landsarkivdistrikten tre : 1) de

norrländska länen samt Stockholms, Uppsala, Västmanlands och Kopparbergs

län (Uppsala); 2) Södermanlands, Östergötlands, Göteborgs och Bohus,

Älfsborgs, Skaraborgs, Värmlands och Örebro län (Vadstena); 3) Jönköpings,

Kronobergs, Kalmar,Blekinge,Kristianstads,Malmöhus och Hallands län (Lund).

Redan i yttrande den 25 augusti 1902 hade den nuvarande riksarkivarien

framhållit vissa olägenheter, som enligt hans förmenande vidlådde denna organisation,

bland annat bestämmelserna, att Småland skulle sända sina arkivalier

till Lund, södra delen af Svealand sina till Vadstena och. Norrland, sina

till Uppsala. Sedan arkivarien vid landsarkivet i Lund i en skrifvelse

framhållit, att de nu befintliga lokalerna i Lunds arkivhus i det närmaste

torde komma att fyllas af handlingarna från Skåne, Halland och Blekinge,

hvarför antingen förberedelser för landsarkivets tillbyggande borde vidtagas

eller ock förändrade bestämmelser om arkivets område utfärdas, hade

riksarkivarien i ny underdånig skrifvelse den 22 oktober 1904 framlagt

förslag till en omreglering af landsarkivområdena på fastlandet, hvarvid

till utgångspunkt tagits, att, med undantag åt Norrlands konstituerande

som eget arkivområde, någon ändring i antalet ej komme att ske. Enligt

detta ^förslag skulle Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län från Lunds

opaginerad Kontrollera mot PDF

I2 Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

landsarkivområde öfverföras till Vadstena och från dettas omi’åde skiljas

dels Göteborgs och Bohus län dels Södermanlands, Örebro och Värmlands

län för att läggas, det förra under landsarkivet i Lund, de senare under

landsarkivet i Uppsala, hvarjämte Norrland, såsom redan antydts, borde

bilda ett eget landsarkivområde. För sistnämnda anordning ansåge sioriksarkivarien

ej behöfva förebringa någon vidlyftig motivering. Det vore

tydligen meningslöst, syntes det riksarkivarien, att äldre kyrkliga arkivalier

till exempel från Karesuando och Juckasjärvi eller Pajala, Tärendö och

Muomonalusta församlingar någonsin skulle skickas till Uppsala landsarkiv.

I och för sig vore Norrland nog stort för att inrymma flera landsarkivområden,

ehuru man för närvarande visserligen kunde hafva skäl att stanna

vid ett.

Inom södra Sverige skulle sålunda enligt 1904 års plan Svealand utgorå

det ena? så godt som hela det gamla Götaland det andra och de från

Danmark—Norge eröfrare landskapen det tredje landsarkivområdet. I fråo-a

om förläggandet å ena sidan af Värmlands, å den andra af Gäfleborgs län,

hvarom någon tvekan kunde uppstå, ville riksarkivarien hänvisa till det

följande. Stockholm komme att bilda ett område för sig och Göteboroantagligen

detsamma, hvardera med sitt stadsarkiv. Då förslag väckts

att flytta landsarkivet från Vadstena till Göteborg, hade därmed i öfrigt

ingen, annan förändring afsetts, än att i sådant fall Göteborgs och Bohus

län gifvetvis borde hänföras till Göteborgs landsarkivområde och icke till

Lunds.

Mot. en sådan fördelning af södra Sverige i landsarkivområden syntes ur

allmän historiskt-geografisk eller rent administrativ synpunkt ingen väsentlig

erinran vala att göra. En sådan torde däremot ur en annan synpunkt

kunna riktas mot densamma eller i allmänhet mot fastlandets fördelning

i endast fyra landsarkivområden, nämligen med hänsyn till dimensionerna.

Med fyra landsarkiv på Sveriges fastland skulle på hvart och ett komma

omkring 100,000 kvadratkilometer. Lämnade man Norrland med dess glesa

befolkning och stora vidder ur räkningen, skulle på de tre landsarkiven i

södra Sverige sammanlagdt komma omkring 162,500 kvadratkilometer eller

i medeltal på hvart och ett omkring 54,000 kvadratkilometer. Faktiskt skulle

enligt 1904 års plan på Lunds landsarkivområde komma i rundt tal 23,500, på

adstena 60,000 och på Uppsala 79,000 kvadratkilometer eller, om landsarkivet

i Vadstena flyttades till Göteborg, på Lunds område 18,700 och på Göteborgs

omkring 65,000 kvadratkilometer.1) Därmed borde sammanställas, att det

egentliga Danmark med 38,455 kvadratkilometer eller en areal, som vore

b Siffrorna afse landet; de siffror, som år 1904 meddelades, afsågoVåde land och vatten.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 119.

13

mindre än Östergötlands och Smålands tillsammans, hade tre landsarkiv,

af hvilka hvart och ett sålunda i medeltal hade ett område om 12,800

kvadratkilometer, och att man i Danmark icke syntes vara främmande för

tanken att inrätta åtminstone ännu ett landsarkiv, för Jutland. Mot det

sydsvenska landsarkivområdets dimensioner, äfven om de vore ej obetydligt

större än de danska landsarkivens, torde visserligen ingenting vara att

erinra, men i Vadstena skulle enligt 1904 års plan samlas arkivalier från

sex ganska stora län, i Göteborg från sju och i Uppsala likaledes från sju.

Såsom redan blifvit antydt, torde man tvifvelsutan ur rent arkivadministrativ

syn punkt kunna reda sig med dessa stora arkiv och deras betydande

material, isynnerhet om personalen något ökades. Däremot blefve det med

de stora arkivområdena svårare för landsarkiven att fylla en annan uppgift

eller att främja den kännedom om och det intresse för fosterbygden

uti ekonomiskt, socialt och historiskt hänseende, som måste anses vara en

afsevärd moralisk faktor för ett folks bestånd och hvars betydelse under de

senaste åren ännu mer framträdt. Landsarkivens innehåll gjorde, att de

borde kunna blifva ett slags medelpunkter för dylikt kulturellt arbete.

De stora områdena lade emellertid uppenbarligen hinder i vägen därför.

Det hade redan visat sig, att i de aflägsnare delarna af desamma landsarkivet

ej väckte något deltagande eller funne någon genklang. I Vadstena

vore numera föreskrifna arkivalier från Västergötland samlade, men

enligt uppgifter af arkivarien vore det knappt någon från detta landskap,

som begagnat dem. De vore tydligen snart sagdt ett dödt kapital, åtminstone

i närvarande stund. På andra håll syntes landsarkivinstitutionen i

aflägsnare trakter ha blifvit föremål för verklig ovilja. Riksarkivarien

ansåge, att dessa lokala intressen, där de visade sig, förtjänade afseende,

och, för såvidt de hos Kungl. Maj:t och Riksdagen skulle lyckas göra sig

hörda, vore riksarkivarien beredd lämna dem sitt understöd, under förutsättning

att det i öfrigt blefve sörj dt för en betryggande arkivvård. Det

vore väsentligen en penningfråga, delvis äfven en personfråga. Riksarkivarien

ville i det följande framställa några uppdelningskombinationer, som

vore tänkbara.

I och för sig skulle det gamla Götaland med hänsyn både till areal

och folkmängd väl kunna delas i två landsarkivområden, Östergötland och

Småland det ena, Västergötland och Bohuslän det andra, hvartill i sådant

fall lämpligen torde kunna läggas Värmland, som hade goda förbindelser

med Göteborg. Ett landsarkivområde af Småland och Östergötland representerade

en areal af omkring 40,000 kvadratkilometer och en folkmängd af nära

900,000. Ett motsvarande område af Västergötland, Bohuslän och Värmland

representerade en areal af omkring 42,000 kvadratkilometer och en folkmängd

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

af omkring 1,100,000. Skildes Värmland på detta sätt från det öfriga

Svealand, kunde återstoden måhända utan större olägenheter förblifva under

Uppsala landsarkivområde, som visserligen finge eu betydande areal —

omkring 71,000 kvadratkilometer — men en folkmängd, som föga öfverstege

1,000,000. Norrland skulle då, åtminstone tills vidare, kunna bilda

det femte landsarkivområdet.

Uppdelningen af det egentliga Götaland i två landsarkivområden innebure

samma tanke, som år 1902 lagts till grund för två motioner, dels i

Första, dels i Andra kammaren, men dessa motioner hade utan vidare af

Riksdagen förkastats. Ur arkivsynpunkt vore här en erinran att gorå.

Göteborg skulle gifvetvis blifva platsen för de västra provinsernas landsarkiv.

Vadstena torde aldrig kunna blifva fullt lämpligt som hufvudort i

ett större landsarkivområde. Finge landsarkivet sin plats i någon annan,

bättre belägen stad, vore åter mot en dylik fördelning ingen anmärkning

från . arkivhåll att gorå. De angifna förhållandena hade emellertid föranledt,

att riksarkivarien vid sin underdåniga hemställan om flyttningen

af Vadstena landsarkiv till Göteborg icke trott sig böra upptaga detta

förslag. Riksarkivarien ansåge sig emellertid i detta sammanhang icke

böra förbigå detsamma.

Fn annan möjlighet vore, att med inrättande eller bibehållande af

större landsarkiv i Göteborg och Uppsala, det ena för Kronobergs, Jönköpings,

Skaraborgs, Älfsborgs samt Göteborgs och Bohus län, det andra

för Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Kopparberg»

län upprätta ett par mindre arkivdepåer, den ena åtminstone tillsvidare i

Vadstena för Östergötlands och Kalmar län, den andra till exempel i

Örebro för Örebro och Värmlands län. Arkivdepåerna blefve icke alltför

obetydliga. Det förstnämnda området hade en areal af omkring 20,00(1

kvadratkilometer och en folkmängd af något öfver en half million, det

senare området en areal af omkring 25,000 kvadratkilometer och eu folkmängd

af mer än 450,000 eller icke så långt från en half million.

Hvad Norrland anginge med en areal af omkring 240,000 kvadratkilometer,

funnes där, såsom redan vore nämndt, gifvetvis utrymme för flera

landsarkivområden, ända till tre eller fyra. Folkmängden ''i de norrländska

länen uppginge emellertid för närvarande endast till omkring 900,000

och. mängden af arkivalier vore af olika anledningar jämförelsevis mindre

än i andra landsdelar. Under sådana förhållanden syntes det riksarkivarien,

som om det skulle komma att medföra största gagnet, om man för närvarande

samlade Norrlands arkivalier i ett och samma landsarkiv inom den

södra hälften af det stora området. Framtiden finge sedermera afgöra

om lämpligheten att uppdela detta.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

15

Kostnaderna för en organisation af nu berörda slag blefve gifvetvis

större än de nuvarande, dock icke i så hög grad, som man kanske föreställde

sig. För en ur arkivsynpunkt något så när tillfredsställande inredning

af södra delen af Vadstena slott, som blefve nödvändig, om landsarkivet

för det egentliga Götaland där skulle kvarstanna, beräknades eu

summa af nära 140,000 kronor, som sannolikt komme att öfverskridas.

Af kostnaden för en landsarkivbyggnad i Göteborg, som syntes kunna

begränsas inom 350,000 kronor och till hvilken nämnda stad erbjudit sig

bidraga med 150,000 kronor, skulle på statens anpart i så fall komma

enligt beräkning ej fullt 200,000 kronor. I Uppsala landsarkiv vore

öfverstå våningen numera inredd till en reservdepå för mottagande af vissa

arkivalier från de centrala ämbetsverken i hufvudstaden. Enligt arkivariens

beräkning räckte under sådana förhållanden det återstående utrymmet

endast för Södermanlands län. Skulle landsarkivet i Uppsala mottaga arkivalier

från de öfriga länen i Svealand, måste följaktligen nya lokaler

anskaffas, och då torde den så kallade rikssalen vara det enda parti af

Uppsala slott, som kunde komma i fråga att inredas. I Örebro slott,

där länsstyrelsens arkiv för närvarande förvarades, funnes ännu disponibla

lokaler, som möjligen skulle kunna inredas för arkivändamål, utan att

kostnaden kanske nämnvärdt öfverstege den, som erfordrades för inredningen

af den ofvannämnda rikssalen i Uppsala. För Norrland vore ett

landsarkiv redan föreslaget till en kostnad af 210,000 kronor.

Härtill komme emellertid frågan om personalen, som ej blefve utan

sina svårigheter. Kostnaden för de tre nuvarande landsarkiven ginge sammanlagdt

till omkring 10,000 kronor om året i medeltal för hvart och ett.

Blefve det fem landsarkiv, torde sålunda kostnaden för en dylik organisation

något så när kunna beräknas. Antoge man fyra större landsarkiv, Lund,

Göteborg, Uppsala och någon stad i Norrland, samt två mindre arkivdepåer

(Vadstena, Örebro), blefve nog kostnaden ungefär densamma.

Skulle man nämligen lyckas få några dugliga föreståndare för dessa depåer,

måste man med de jämförelsevis klena utsikterna på arldvbanan bereda

dessa en ej alltför obetydlig aflöning. Riksarkivarien hade vid sitt förslag

om förflyttningen af landsarkivet i Vadstena till Göteborg berört frågan

med hänsyn till det eventuella upprättandet af en mindre arkivdepå för

Östergötlands och Kalmar län och framhållit, att föreståndaren i aflöningsvillkor

måhända borde jämnställas med en läroverksadjunkt, på samma

gång som riksarkivarien antydt möjligheten att i Vadstena, åtminstone

under den närmaste tiden, få en lämplig föreståndare för ett arfvode af

2,000 kronor. Att på detta sätt (endast med arfvode) få två mindre arkivdepåer

af angifvet slag för framtiden vederbörligt skötta, skulle däremot

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

antagligen möta svårigheter, så framt ej uppgiften skulle kunna förenas

med annan tjänst. Ett anslag till extra biträden, vikariatsersättning in. in.

torde vidare vara erforderligt, hvaremot det nu anvisade anslaget af 1,800

kronor till en amanuens torde kunna besparas. Vidare behöfdes vid dessa

depåer en pålitlig vaktmästare och slutligen komme expenserna för bränsle,

skrifmaterial, bindning och lagning in. in.

Det vore ett par områden, om hvilkas förläggning någon tvekan kunde

råda, nämligen Värmlands och Gäfleborgs län. Att skicka Värmlands läns

arkivalier till Vadstena, såsom den nuvarande organisationen bjöde, syntes

vara föga lämpligt, men äfven afståndet till Uppsala vore ganska stort.

Göteborg läge uppenbarligen bättre till. Skulle emellertid under ett landsarkiv

i sistnämnda stad läggas det gamla Götaland, blefve området med

ytterligare tillägg af Värmlands län uppenbarligen allt för stort — öfver

80,000 kvadratkilometer samt omkring 2,000,000 invånare. Begränsades

för ett landsarkiv i Göteborg området i Götaland till fem län, hvilket

skulle blifva fallet, om en arkivdepå kvarstannade i Vadstena för Östergötlands

och Kalmar län, skulle det visserligen gå lättare att därmed förena

Värmlands län — resultatet skulle blifva omkring 61,000 kvadratkilometer

och nära lV2 million invånare — men då kostnaden för en landsarkivbyggnad

i Göteborg visat sig blifva så pass hög, hade riksarkivarien ej

för det dåvarande ansett sig utan vidare kunna upptaga ett sådant förslag,

utan velat skjuta detsamma till framtiden. Skulle det visa sig att Värmlands

arkivalier utan svårighet rymdes i en landsarkivbyggnad i Göteborg,

hvilket sannolikt blefve fallet, om man beräknade utrymmet där till omkring

7,000 meter — kostnad omkring 380,000 kronor — kunde, såsom

förut antydts, det öfriga Svealand måhända utan större olägenhet med

hänsyn till de lokala intressena, hänföras till Uppsala landsarkiv. Eljest

vore en mindre arkivdepå för Värmlands och Örebro län en lösning af

frågan, hvars tänkbarhet förut påpekats.

Det andra området, om hvars lämpligaste förläggning tvekan kunde

uppstå, vore Gäfleborgs län. För Uppsala landsarkiv talade, att länet tillhörde

ärkestiftet och att afstånden till Uppsala ej vore så stora. För ett

norrländskt arkivområde talade, att Uppsala landsarkivområde i alla fall

syntes blifva tillräckligt stort och att det förra genom en sådan förläggning

blefve ganska reduceradt. Skulle hela Svealand komma att stanna

under Uppsala landsarkiv, uppstode genom en förening med Gäfleborgs

län ett område af omkring 100,000 kvadratkilometer och med en folkmängd

af omkring halfannan million. Ett dylikt område torde uppenbarligen

befinnas vara för omfångsrikt. Skulle åter en mindre arkivdepå

upprättas för Värmlands och Örebro län, ändrade sig visserligen förhål
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

17

landet, men ett norrländskt landsarkiv skulle genom frånskiljande af Gäfleborgs

lita gå miste om ett jämförelsevis betydande arkivmaterial och endast

representera en folkmängd af omkring 650,000 invånare.

I en senare underdånig skrifvelse den 2 december 1907 har riksarkivarien

mera bestämdt uttalat sig om det inbördes företrädet mellan

de två af honom framlagda alternativa förslagen till fastlandets indelning

i landsarkivdistrikt, nämligen antingen fem landsarkivområden eller ock

fyra dylika med två mindre arkivdepåområden. Riksarkivarien har i denna

skrifvelse anfört följande.

Det hade efter öfvervägande af fördelar och olägenheter, om än

med en viss tvekan, förefallit riksarkivarien, som om kombinationen med

fem landsarkivområden vore att föredraga. I ett land med så ofanligt

växlande folkmängdstäthet som Sverige läte det sig icke göra att enbart

kombinera naturliga områden af ungefär samma storlek. Man måste äfven

fästa afseende vid folkmängden, till hvars talrikhet arkivaliernas mängd

gifvetvis måste stå i ett visst förhållande. De fem landsarkivområdena

skulle sålunda få ett mot norden ständigt växande omfång, det sydsvenska

omkring 18,000 kvadratkilometer, de två uti det gamla Götaland omkring

40,000, det i Svealand omkring 60,000 och det norrländska omkring

240,000 kvadratkilometer. Folkmängden komme att variera mellan

900.000 och 1,100,000 i runda tal. Götaland i sin helhet med tillägg af

Värmland skulle få tre landsarkiv, men Svealand endast ett. Äfven detta

stode emellertid i en viss proportion till folkmängdsförhållandena. 1 Götaland

— inberäknad t Värmland — skulle komma ett landsarkiv på omkring

930.000 invånare i rundt tal. Landsarkivet i Uppsala skulle representera

en folkmängd af omkring 1,000,000. Det sistnämndas område blefve

visserligen mycket stort, men finge vissa församlingar i Kopparbergs län

behålla sina kyrkliga arkivalier, torde de lokala intressena i den aflägsnaste

bygden blifva tillgodosedda.

Fäste man sig vid den kyrkliga indelningen, skulle de fem landsarkivområdena

bilda ganska naturliga enheter. Göteborgs stift blefve

visserligen delad!, så framt ej afseende komme att fästas vid en af domkapitlet

i Göteborg gjord hemställan, att Hallands kyrkliga arkivalier

finge föras till Göteborg, i fall ett landsarkiv där upprättades, och en del

af Uppsala ärkestift komme måhända att läggas till ett norrländskt landsarkivområde.

1 öfrigt komme Lunds stift att blifva sarnladt under Lunds

landsarkiv, Linköpings, Kalmar och Växiö stift under ett landsarkiv i östra.

Skara och Karlstads stift jämte en del af Göteborgs stift under ett landsarkiv

i västra Götaland, Västerås och Strängnäs stift samt måhända större

delen af ärkestiftet under landsarkivet i Uppsala, Härnösands och Luleå

Bill. till Biksd. Prof. 1908. 4 Samt. 1 Afcl. 73 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

stift samt eventuellt en del af ärkestiftet under ett norrländskt landsarkiv.

Den i skrifvelsen af den 9 november 1907 framställda andra kombinationen

skulle visserligen kunna anses tillmötesgå de lokala intressena,

särskildt i Svealand, men försåvidt föreståndarna för de två mindre arkivdepåerna,

exempelvis i Vadstena och Örebro, skulle få lägre aflöning och

mindre hjälp af biträden, torde man hafva anledning befara, att det blefve

svårt att få dessa platser besatta med lämpliga personer och att få arkiven

på tillbörligt sätt skötta. Med fem något så när jämstora landsarkiv åter

skulle man kunna få likartad uppsättning af personal och likartade aflöningsförmåner.

Man torde följaktligen äga bättre utsikter att få platserna besatta

med lämpliga personer. Ätt kostnaderna för den ena eller andra

kombinationen ej torde blifva synnerligt afvikande, vore i skrifvelsen af

den 9 november 1907 påpekadt.

Ett landsarkiv för östra Götaland skulle emellertid sannolikt komma

att stanna i Vadstena och däri läge en olägenhet. Vid behandling af

frågan om förflyttning af landsarkivet i Vadstena till Göteborg hade

riksarkivarien framhållit Vadstenas olämplighet som säte för ett landsarkiv

och det vore ej riksarkivariens mening att taga tillbaka hvad som

då yttrats. Dessa olägenheter förefunnes fortfarande, men de torde

dock göra sig mindre gällande, därest området begränsades till Östergötland

och Småland, än ifall området skulle utsträckas äfven öfver

Västergötland. Kommunikationerna från Småland till Vadstena syntes i

hvarje fall vara bättre än kommunikationerna från Västergötland till

samma ort. Härtill kunde läggas, att, sa vidt man af de något osäkra

måttuppgifterna eller måttberäkningarna kunde döma, hela Smålands arkivalier

åtminstone tills vidare torde komma att rymmas i de för Västergötland

alsedda lokalerna. Lokaler funnes sålunda inredda, och detta måste

anses vara ett ganska talande argument för Vadstena. Kär tiden komme

att tänka på en utvidgning af desamma, kunde också frågan upptagas om

en flyttning af arkivet vare sig till Linköping eller Jönköping. Ur arkivsynpunkt

vore detta gifvetvis en fördel, liksom äfven om redan nu arkivet

kunde flyttas t. ex. till Linköping, men utsikterna därtill torde för närvarande

vara mycket små, för att icke säga inga.

Jag anhåller nu att tå öfvergå till frågan om anordnande af ett landsarkiv

i Göteborg och det för detta ändamål erforderliga anslag.

I underdånig skrifvelse den 18 juni 1906 anhöllo stadsfullmäktige i

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

19

Göteborg, att Kungl. Maj :t täcktes medgifva, att sådana Göteborgs stads

arkivalier, som omförmäldes i § 2 af nådiga kungörelsen angående öfverlämnande

af arkivhandlingar till landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Lund

den 14 november 1902, finge tillsvidare förblifva i Göteborg, under villkor

att arkivalierna förvarades i en blifvande arkivbyggnad, uppförd å viss

inom Göteborg belägen tomt för eu beräknad kostnad af 118,000 kronor

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ansökningen åtföljande ritningar,

samt att staden ombesörjde och bekostade sådana åtgärder i fråga om arkivets

underhåll och vård, som Kungl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma.

Tillika erbjöd sig staden att utan ersättning tillsvidare emottaga och vårda

jämväl länsstyrelsens och domkapitlets i Göteborg arkivalier.

Denna framställning blef af riksarkivarien i underdånigt utlåtande

den 16 september 1906 i hufvudsak tillstyrkt, hvarefter öfverintendentsämbetet

den 6 november 1906 afgaf infordradt yttrande angående byggnadsplan.

I en underdånig skrifvelse den 10 november 1906 framställde sedermera

riksarkivarien förslag att, i stället för det tilltänkta stadsarkivet i

Göteborg, ett landsarkiv skulle med bidrag från staden därstädes anordnas,

hvari då jämväl skulle beredas utrymme för stadens arkivalier. Till detta

förslag föranleddes riksarkivarien, på sätt jag förut nämnt, hufvudsakligen

af nödvändigheten att vidtaga omfattande inredningsarbeten inom Vadstena

slott för beredande af möjlighet att mottaga de handlingar, som skulle

förvaras i landsarkivet i Vadstena, men äfven af denna stads olämpliga

läge, särskildt med afseende å kommunikationerna västerut, inom det till

landsarkivet därstädes nu hörande område, hvilket föranleda att arkivet

blifvit af forskare anlitadt i mycket ringa omfattning. Riksarkivarien upplyste,

att förslaget om förläggande af ett landsarkiv till Göteborg inom

detta samhälle mötts af sympati, och att man vore beredd föreslå stadsfullmäktige

ej obetydliga penninguppoffringar för att få förslaget genomfördt.

I fråga om arkivlokalerna i Vadstena slott anförde riksarkivarien,

hurusom arkivarien vid landsarkivet i Vadstena i sin till riksarkivarien afgifna

årsberättelse för 1905 framhållit, att arkivlokalerna i den nedre våningen

numera dels vore upptagna af, dels måste reserveras för arkivalier

från Östergötlands län; att den öfre våningen åtminstone till största delen

komme att tagas i anspråk af arkivalierna från Skaraborgs och Alfsborgs

län; att där följaktligen endast tills vidare kunde beredas utrymme för

arkivalier från ett mindre län; att till Vadstena landsarkivområde emellertid

hörde enligt nådiga instruktionen den 14 november 1902 utom de

tre anförda länen äfven Södermanlands, Örebro, Värmlands samt Göteborgs

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

och Bohus län; att dit enligt det af riksarkivarien den 22 oktober

1904 framställda förslag skulle föras Jönköpings, Kronobergs och Kalmar

län; samt att det sålunda vore af behofvet påkalladt att i tid tänka på

beredande af ökadt utrymme åt detta landsarkiv. Med anledning däraf

hade riksarkivarien ingått till Kungl. Maj:t med en underdånig hemställan,

att åt öfverintendentsämbetet måtte uppdragas att inkomma med plan till

och kostnadsberäkning för inredande af ytterligare en del af Vadstena

slott för arkivändamål. Sedan Kungl. Maj :t bifallit denna hemställan, hade

arkitekten G. Hermansson på öfverintendentsämbetets uppdrag utarbetat

nödiga ritningar och beräkningar. Hermansson hade uppgjort delvis alternativa

förslag till inredning af nya arkivlokaler i södra delen af Vadstena

slott, det ena ■— alternativ I — slutande med en beräknad kostnad af

117,326 kronor, det andra — alternativ II —med en kostnad af 139,681

kronor. Prisskillnaden betingades väsentligen däraf, att enligt alternativ II

mellanbottnar skulle inläggas i de höga slottsrummen för att minska hyllornas

höjd. De höga hyllorna i de gamla arkivlokalerna innebure en

väsentlig olägenhet. Det kunde nämligen vara förenadt med verklig lifsfara

att sätta upp eller taga ned de ej sällan tunga och tjocka volymerna,

och klättrandet på stegar ökade i ej ringa mån den fåtaliga personalens

besvär. Genom inläggande af mellanbottnar vunnes därjämte ett ej obetydligt

större hyllutrymme — 5,494 mot 4,024 längdmeter — hvarjämte

eu bättre värmefördelning åstadkommes. Riksarkivarien hade därför, i likhet

med arkivarien vid landsarkivet och arkitekten, gifvit afgjordt företräde

åt alternativet II. Det vore att beklaga, om vid en så betydande

lokal utvidgning som den ifrågasatta anordningarna skulle blifva så obekväma,

som de måste blifva med omkring 4 meter höga hyllor.

Riksarkivarien framhöll, att med ett bidrag från statens sida, som

måhända blefve mindre än det, som kräfdes för inredningen af den återstående

delen af Vadstena slott, torde man kunna i Göteborg åstadkomma

ett fullt ändamålsenligt landsarkiv. Göteborg med sin högskola och sitt

bibliotek samt sina i öfrigt mångsidiga konstintressen vore en synnerligen

lämplig ort för ett landsarkiv. Det hade anmärkts, att ett landsarkiv i

Göteborg vore utsatt för särskild fara i händelse af fientligt anfall. Därvid

borde erinras, att de nordiska rikenas hufvudstäder med samlingar,

vida dyrbarare än ett landsarkiv, måste anses vara utsatta för lika stora

faror i händelse af krig, och att i Norge kuststäderna Bergen och Trondhj

em hade hvar sitt provinsarkiv.

Öfver hvad sålunda förekommit hafva stadsfullmäktige och magistraten

i Göteborg, domkapitlet därstädes samt Eders’Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Göteborgs och Bohus län yttrat sig.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

21

Stadsfullmäktige, med hvilka magistraten instämt, hafva i underdånig

skrifvelse den 28 februari 1907, i öfverensstämmelse med sitt samma dag

fattade beslut och med framhållande af vikten för staden af ärendets

snara afgörande, bland annat å stadens vägnar erbjudit sig att till kronan

för uppförande af landsarkivbyggnad afgiftsfritt upplåta det kvarter, som,

enligt eu af stadsfullmäktige den 11 april 1906 antagen stadsplan, omslötes

af förlängda Götabergs-, Kapell- och Chalmersgatorna samt gatan

G, samt därutöfver erlägga ett byggnadsbidrag af 150,000 kronor under

villkor och förbehåll:

a) att Kungl. Maj:t, i hvad afsåge nyssnämnda kvarter, fastställde den

af stadsfullmäktige den 11 april 1906 antagna stadsplanen;

b) att ett landsarkiv för Göteborgs och Bohus län med Göteborgs

stad samt efter Kungl. Maj:ts bepröfvande för andra län inrättades i

Göteborg;

c) att staden fritoges från all skyldighet att för framtiden bidraga

till arkivbyggnadens underhåll eller arkivets förvaltning;

d) att staden berättigades att för all framtid till detta landsarkiv

öfverlämna såväl alla till rättskipningen och administrationen därstädes

hörande handlingar samt kyrkoböcker m. in., som omförmäldes i § 2 af

förenämnda kungl. kungörelse angående öfverlämnande af arkivhandlingar

till landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Lund, som äfven alla handlingar

af uteslutande eller öfvervägande kommunal natur jämte öfriga handlingar,

som omförmäldes i § 14 af samma kungörelse, allt utan inskränkning med

afseende å arkivaliernas ålder; och

e) att nyss omförmälda byggnadsbidrag, 150,000 kronor, erlades å dag,

då landsarkivet vore färdigt att tagas i bruk, hvarom underrättelse skulle

meddelas stadens drätselkammare minst tre månader förut.

Domkapitlet i Göteborg har i underdånigt utlåtande den 20 mars

1907, med anmälan att domkapitlet för sin del icke hade något att erinra

mot landsarkivets i det egentliga Götalands arkivområde förflyttning från

Vadstena till Göteborg, hemställt, att, därest detta förslag vunne Kungl.

Maj:ts bifall, nådig föreskrift måtte meddelas därom att arkivalier från

kyrkoarkiven i Hallands län skulle öfverlämnas till landsarkivet i Göteborg.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande har i yttrande den 9 april

1907 anfört, bland annat, att det genom hvad i saken förekommit syntes

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande vara utredt, att det skulle vara

synnerligen lämpligt och önskvärdt, om den af riksarkivarien ifrågasatta förflyttningen

af landsarkivet i det egentliga Götaland kunde komma till stånd.

En sådan åtgärd skulle särskilt hvad länsstyrelsen beträffade uppenbarligen

medföra stora fördelar, enär länsstyrelsen därigenom äfven efter öfver
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

flyttning till landsarkivet af sådana äldre arkivalier, som borde dit öfverlämnas,

kunde äga tillgång till dylika arkivalier på nära håll, om och

när behof häraf gjorde sig gällande vid länsstyrelsens ämbetsförvaltning.

Då stadsfullmäktige i Göteborg genom sitt den 28 februari 1907 fattade

beslut, som inom laga tid hos Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande icke

blifvit öfverklagadt, erbjudit sig att på vissa villkor för ändamålet afgiftsfritt

upplåta angifvet markområde och härutöfver erlägga ett byggnadsbidrag

af 150,000 kronor, ville det också synas Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som om, under förutsättning att, såsom Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande föreställde sig, nämnda område kunde anses vara lämpligt

och villkoren för stadsfullmäktiges erbjudande antagliga, några svårigheter

ur ekonomisk synpunkt icke heller skulle möta för landsarkivets

förflyttning. Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande ville alltså för sin

del tillstyrka åtgärders vidtagande för förflyttningens åvägabringande.

Med anledning af detta stadsfullmäktiges erbjudande infordrades nytt

underdånigt utlåtande af riksarkivarien. Vid detta utlåtande, som afgafs

den 17 april 1907, fogade riksarkivarien yttrande från arkivarien vid landsarkivet

i V adstena, hvilken på de af riksarkivarien upptagna grunder förordade

förslaget om landsarkivets flyttning till Göteborg. För egen del

anförde riksarkivarien, bland annat, följande.

Af handlingarna framginge, att alla hörda myndigheter förordade

landsarkivets i Vadstena förflyttning till Göteborg samt att stadsfullmäktige

i Göteborg vore villiga att på vissa villkor åt kronan afgiftsfritt för uppförande

af eu landsarkivbyggnad upplåta ett kvarter, som enligt den af

stadsfullmäktige den 11 april 1906 antagna stadsplanen omslötes af förlängda

Götabergs-, Kapell- och Chalmersgatorna samt gatan G, äfvensom

att härutöfver erlägga ett byggnadsbidrag af 150,000 kronor.

Tomten hade en areal af 5,270 kvadratmeter och vore sålunda något

mindre än den åt landsarkivet i Lund upplåtna. Den vore, såsom af det

förut anförda framginge, belägen inom ett ännu oregleradt område af stadens

mark. Enligt hvad muntligen meddelats, hade öfverintendenten vid

ett besök funnit tomten för ändamålet lämplig och terrängförhållandena i

det hela ganska goda. Tomtens värde torde, efter hvad för riksarkivarien

uppgifvits, för närvarande kunna uppskattas till omkring 300,000 kronor.

Under hand hade vidare meddelats, att af de närmast omgifvande tillämnade

kvarteren ett tills vidare skulle vara reserveradt för eu flickskola

ett annat likaledes ifrågasatt som plats för ett läroverk, ett tredje, det

långsmala i sydväst, afsedt till plantering. Skulle Kungl. Maj:t i öfrigt

antaga anbudet af ifrågavarande tomt för byggande af ett landsarkiv, torde

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nio 119.

28

en förutsättning vara, att den omgåfves med gator af tillräcklig bredd

samt att på kvarteren i grannskapet i hvarje fall några inrättningar af

eldfarlig beskaffenhet ej finge anläggas, önskvärdt vore ock att få det

fastslaget, att det nyssnämnda tredje kvarteret i sydväst verkligen upplätes

till en plantering. Att stadsfullmäktige i detta afseende skulle lämna alla

nödiga garantier, torde vara otvifvelaktigt.

Platsens lämplighet berodde gifvetvis af dimensionerna på den arkivbyggnad,

som dit skulle komma att förläggas. Expeditionslokalen, vaktmästarbostad,

bokbinderilokal in. in. dylikt borde inrymmas i en särskild

byggnad, hvars dimensioner ej torde komma att väsentligt skilja sig från

motsvarande byggnads i Lund. I afseende på det behöfliga utrymmet i

ifrigt hade riksarkivarien — med hänsyn till de för närvarande "stegrade

arbets- och materialprisen — tänkt, att den första byggnaden ej skulle

behöfva beräknas för längre tid än tjugufem år, och skulle anse en sådan

byggnadsplan önskvärd, att sedermera efter hand och i mån af behof endast

mindre partier behöfde tillbyggas. Med denna utgångspunkt meddelades

följande utrymmesberäkningar. De i Vadstena landsarkiv förvarade arkivalierna

uppgåfves från Östergötlands län till 1,280 meter och från

Skaraborgs och Älfsborgs län till 2,550 meter. Tillväxten under 25 år

torde, enligt af arkivarien gjorda beräkningar, kunna antagas uppgå till

sammanlagdt omkring 400 meter. Enligt riksarkivarien meddelade uppgifter

från länsstyrelserna i Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län skulle

utrymmesbehofvet för de första leveranserna och de närmaste 25 åren efter

1801 utgöra respektive 294, 126 och 500 meter — länsstyrelsens i Växjö

arkiv hade till följd af upprepade eldsvådor lidit stora förluster. Kyrkoförsamlingarna

i de tre Smålandslänen samt Göteborgs och Bohus län (till

antalet 407) torde enligt hittills vunna erfarenheter kräfva omkring 400

meter. För stads-, häradsrätts-, kronofogde- och häradsskrifvarkontorsarkiven

funnes inga tillförlitliga medeltalsberäkningar, då växlingarna i omfång

för de till de nuvarande landsarkiven insända småarkiven af detta

slag vore högst betydande. Emellertid hade riksarkivarien trott sig med

ledning af hittills vunna erfarenheter kunna approximativt beräkna det

behöfliga utrymmet för nu nämnda grupper af arkiv i de fyra senast

nämnda länen till respektive 140, 250 och 230 meter. 1 december 1903

och januari 1904 anställda mätningar i Göteborgs olika arkiv hade gifvit

till resultat för rådhusrättens, magistratens, drätselkammarens, poliskammarens

och polisdomstolens, domkapitlets, kyrkornas, länsstyrelsens, lagmansrättens

och karantänskommissionens arkiv sammanlagdt omkring 1,600

meter. Härvid hade emellertid beräknats • samtliga arkivens dåvarande omfång.

Nu kunde det icke gärna komma i fråga, att alla dessa myndigheter

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

genast öfverlämnade alla sina arkivalier. Stadsfullmäktige hade visserligen

förbehållit stadens myndigheter rätt att få öfverlämna sina arkivalier utan

inskränkning till tid, men det syntes riksarkivarien tydligt, att flertalet

myndigheter komme att behöfva arkivalierna för de senaste åren i sina

ämbetslokaler, på sätt som också vore i Stockholm förutsatt i fråga om

det där föreslagna stadsarkivet. Riksarkivarien trodde därför icke, att man

behöfde äfven för den första 25-årsaccessionen beräkna synnerligen mycket

utöfver den nyss angifna siffran (1,600 meter).

Utrymmesbehofvet skulle alltså te sig på följande sätt:

arkivalier från Östergötlands län ........................................................ 1,280 m.

»

»

Skaraborgs och Alfsborgs län ..................

2,550 >

tillväxt

under

25 år .................................................................

400 »

arkivalier från

Jönköpings län ...........................................

294 in.

»

»

Kronobergs län ............................................

126 »

»

»

Kalmar län ......................................................

500 »

920 »

>

»

407 kyrkoförsamlingar i Jönköpings, Kronobergs,

Kalmar samt Göteborgs och Bohus län

400 »

»

»

stadsarkiv inom samma område...............

140 m.

»

»

häradsrättsarkiv ............................................

250 »

>,

»

kronofogde- och Jbäradsskrifvarkontors-

arkiv ..................................................................

230 »

620 >

»

»

arkiv i Göteborg............................................

1,600 »

tillväxt

under

25 år (approximativ) ...................................

530 »

8,300 in.

Mot de af stadsfullmäktige uppställda villkor hade riksarkivarien

endast ett par anmärkningar att göra.

Hvad villkoret b) vidkomme, vore det gifvet, att Göteborgs och

Bohus län och Göteborgs stad skulle hafva rätt att i ett landsarkiv där

få sina handlingar förvarade.

Beträffande villkoret under mom. d) vore det tvifvelsutan en billig

önskan hos stadsfullmäktige med hänsyn till tomtupplåtelsen och byggnadsbidraget,

att staden berättigades att till landsarkivet öfverlämna äfven

handlingar af uteslutande eller öfvervägande kommunal natur. Däremot

hyste riksarkivarien en viss tvekan i fråga om stadsfullmäktiges yrkande

att få till arkivet öfverlämna alla slags handlingar utan inskränkning med

afseende på deras ålder, då en följd däraf kunde blifva, att arkivet hastigare

fylldes än beräknadt. Då emellertid den föreslagna arkivbyggnaden

skulle komma att ligga på ett ej så obetydligt afstånd från lokalerna

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

25

för stadens olika myndigheter, vore det, såsom redan antydts, sannolikt,

att dessa måste behålla de senaste årens handlingar eller vissa grupper af

sådana. I de redan uppgjorda förslagen till leveransbestämmelser för det

påtänkta stadsarkivet i Stockholm, hette det, att arkivalier, som vore

äldre än år 1850, borde med vissa undantag, så snart ske kunde, öfverlämnas

till arkivet, men att äfven yngre arkivalier borde i detsamma

mottagas, »där det icke möter bestämdt hinder från arkivets sida». Någon

likartad bestämmelse blefve väl af nöden att intaga i eventuella föreskrifter

om leveransen till ett landsarkiv i Göteborg. Riksarkivarien toge emellertid

för gifvet, att öfverenskommelse i detta hänseende lätt kunde uppnås med

stadens representanter.

Genom beslut redan den 22 februari 1907 hade Kungl. Maj:t på

framställning af riksarkivarien, som under hand inhämtat underrättelser

om arkivfrågans behandling af stadsmyndigheterna i Göteborg, anbefallt

öfverintendentsämbetet att i samråd med riksarkivarien föranstalta om

undersökning af den utaf staden sedermera erbjudna tomten samt att till

riksarkivarien afgifva yttrande om densammas lämplighet såsom plats för

ett landsarkiv. Efter erhållen nådig remiss å ärendet i dess helhet anförde

öfverintendentsämbetet i underdånigt utlåtande den 8 oktober 1907,

bland annat, följande.

Öfverintendentsämbetet hade låtit undersöka den af staden erbjudna

tomten, hvilken utgjordes af det kvarter om 5,270 kvadratmeter, som å

den numera af Kungl. Maj:t den 21 juni 1907 fastställda stadsplan för

vissa delar af Göteborgs stad omslötes af de förlängda Götabergs-, Kapelloch

Chalmersgatorna samt gatan G. Därjämte hade ämbetet uppdragit

åt tjänstgörande arkitekten hos ämbetet G. Ämnen att, för vinnande af

full visshet om platsens lämplighet, uppgöra i eskiss plan för uppförande

af landsarkivbyggnader därå, hvilken eskissritning, som upprättats med

ledning af de ritningar till ett landsarkiv i Östersund, som till Kungl.

Maj:ts nådiga pröfning af ämbetet öfverlämnats med underdånig skrifvelse

den 6 november 1906, dock med den skillnad att, medan Östersundsförslaget

afsett en hyllängd om allenast 3,000 löpmeter, eskissförslaget

till landsarkiv i Göteborg afsåge en sådan längd om 8,300 löpmeter, tillika

med plan- och borrningskartor bifogades.

Hvad kostnaden för de nu ifrågavarande landsarkivbyggnaderna anginge,

torde denna komma att — om enahanda beräkningar, som legat

till grund för kostnadsförslaget till landsarkivet i Östersund, vunne tilllämpning

på det eventuella Göteborgsarkivet — belöpa sig till cirka 34

kronor per kubikmeter för själfva arkivbyggnaden, eller, då sagda byggnad

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 73 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

vore afsedd att innehålla omkring 10,700 kubikmeter, en summa af 363,800

kronor, hvartill emellertid borde läggas ett belopp af 50,000 kronor för

expeditionsbyggnaden, i hvilket fall totalkostnaden komme att uppgå till

omkring 414,000 kronor, detta dock under förutsättning att — för att

grundförhållandena i Östersund och Göteborg blefve jämförbara — den i

första hand erforderliga arkivbyggnaden förlädes utmed Chalmersgatan;

förlädes denna byggnad åter utefter Götabergsgatan — hvilket såväl ur

arkitektonisk och eldsäkerhetssynpunkt som med afseende å belägenheten

i staden gifvetvis vore att förorda — torde omkostnaderna böra, på grund

af dyrare grundläggningsarbeten, ökas med cirka 8,000 kronor eller till

422,000 kronor.

Detta eskissförslag hade öfverintendentsämbetet med skrifvelse den 20

augusti 1907 delgifvit riksarkivarien, som i skrifvelse af den 4 september

1907 förklarat sig finna, att terrängförhållandena vore jämförelsevis goda,

att tomten beredde utrymme icke blott för byggnader af de nu angifna

dimensionerna, utan äfven för tillbyggnader, som under en ganska lång

framtid syntes komma att fylla utrymmesbehofvet, att, såvidt riksarkivarien

kunde finna, något hinder ej borde möta, att — därest af ekonomiska hänsyn

så måste ske — förlägga den första arkivbyggnaden utefter Chalmersgatan

samt att mot skisserna, då ju dessa skisser medgåfve modifikationer i detaljerna,

icke något vore att från riksarkivariens sida erinra.

Med framhållande häraf ansåge öfverintendentsämbetet sig för sin del

böra om den föreslagna byggnadstomten — å hvilken jämväl öfverintendenten

vid besök å orten verkställt besiktning •— göra det uttalande, att

mot densammas lämplighet för det afsedda ändamålet skäl till anmärkning

icke förefunnes ur synpunkten af vare sig tomtens läge i staden, dess

storlek och form eller grundbottnens beskaffenhet och icke heller med

hänsyn till nuvarande eller blifvande byggnader i grannskapet och däraf

orsakad fara för eldsolycka.

Vid öfverintendentsämbetets utlåtande voro fogade däri omnämnda

eskiss, plan- och borrningskartor samt skrifvelse från riksarkivarien den 4

september 1907.

Sedan riksarkivarien lämnats tillfälle att ånyo yttra sig i ärendet, har

riksarkivarien inkommit med underdånigt, af fyra skrivelser från arkivarien

vid landsarkivet i Vadstena samt ett yttrande från öfverintendentsämbetet

åtföljdt utlåtande af den 1 november 1907, däri riksarkivarien anfört bland

annat följande.

Under förutsättning att afseende icke behöfde fästas vid skillnaden i

pris mellan de af öfverintendentsämbetet föreslagna båda alternativen, hade

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

27

riksarkivarien intet att erinra mot det af öfverintendentsämbetet förordade

dyrare alternativet. Det torde emellertid blifva möjligt att något

nedbringa kostnaden, ty vid närmare granskning af de från landsarkivet i

Vadstena lämnade dimensionsuppgifterna både visat sig, att på grund af

något missförstånd måtten för Västergötlands i Vadstena förvarade arkivalier

tilltagits för höga och utan fara kunde minskas med omkring 1,000—1,200

meter. Detta skulle möjliggöra borttagandet af en afdelning eller s. k.

travé i magasinsbyggnaden enligt den af arkitekten Améen uppgjorda

planen — en travé uppgåfves rymma omkring 1,100 löpmeter — och minska

kostnaden till omkring 377,000 kronor enligt det dyrare alternativet, 370,000

kronor enligt det billigare.

En möjlighet att ytterligare nedbringa kostnaderna funnes emellertid

af följande anledning.

Förslaget att flytta landsarkivet från Vadstena till Göteborg hade väckt

opposition i Östergötland. Frågan hade diskuterats i lokalpressen; arkivarien

vid landsarkivet meddelade i en skrifvelse, att opinionen i länet »är absolut

emot att landskapets arkivalier flyttas till Göteborg eller i öfrigt ur provinsen,

emedan man nu sedan åratal vant sig att äga dem i ett landsarkiv

inom eget område», och detta bekräftades af riksarkivariens egen erfarenhet.

Till en del berodde denna rörelse måhända på intresset för Vadstena slott,

som genom en fullständig flyttning återigen skulle lämnas öde. Men delvis

och kanske i ännu högre grad vore den att betrakta som en följd af den

nuvarande landsarkivorganisationen med dess i allmänhet ofantligt stora

områden. Ett landsarkiv i Göteborg för hela det gamla Götaland skulle

representera sju län, ett område om cirka 65,000 kv.-km. och en folkmängd

af 1,750,000. Ur rent arkivadministrativ synpunkt kunde ett så stort landsarkiv

visserligen skötas, blott tillräcklig personal funnes, men det vore å

andra sidan ej att undra på, om intresset för detsamma i mera aflägsna

bygder försvunne eller rent af ersattes af ovilja. Helt visst komme ett

landsarkiv i Göteborg att få mycket större betydelse för forskningen, än

det nuvarande landsarkivet i Vadstena visat sig äga; men för den speciellt

östgötska hemortsforskningen läge det onekligen aflägset och obekvämt.

Riksarkivarien hade för sin del ingenting emot att tillmötesgå de lokala

intressena, så snart det läte sig förena med arkivväsendets rationella ordnande

i öfrigt, samt det blefve sörj dt för tillfyllestgörande arkivvård, och

skulle i så fall visserligen icke lägga sig emot saken, i fall dessa intressen

lyckades göra sig hörda hos Konung och Riksdag. En utväg vore att

upprätta en mindre arkivdepå för Götaland öster om Vättern, alltså närmast

för Östergötlands län. Vadstena kunde visserligen aldrig blifva fullt lämpligt

som arkivort, men Östergötlands arkivhandlingar vore nu en gång där,.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

lokaler funnes fullt tillräckliga för en lång framtid och olägenheterna

gjorde sig gifvetvis mindre gällande i en liten arkivdepå, afsedd för ett

begränsadt område. Riksarkivarien skulle därför icke afstyrka ett förslag

att låta Östergötlands arkivhandlingar kvarstanna i Vadstena,_ åtminstone

tills vidare eller tills en lämpligare lokal på annan ort i Östergötland

kunde anskaffas, samt i så fall till och med vara benägen att föreslå arkivområdets

utsträckande till Kalmar län.

Genom upprättande af eu arkivdepå i Vadstena för Östergötlands och

Kalmar län skulle landsarkivets i Göteborg område utgöras af Jönköpings

och Kronobergs, Skaraborgs och Alfsborgs samt Göteborgs och Bohus län.

Utrymmcsbehofvet skulle i så fall minskas med omkring 2,000 meter

(Östergötlands län omkring 1,300 meter, Kalmar län omkring 700 meter),

och då, såsom förut nämnts, det befunnits, att för hela Götaland endast

behöfdes omkring 7,000 meter, skulle för Kronobergs, Jönköpings, Skaraborgs,

Alfsborgs samt Göteborgs och Bohus län ej erfordras mer än omkring

5,000 meter, om man endast ville tänka på behofvet för en kortare

tid. Kostnaden torde i så fall genom borttagande af ytterligare två travéer

kunna nedbringas till omkring 317,000 kronor. Stannade man emellertid

vid borttagande af endast en trave till, hvarigenom utrymmet ökades till

öfver 6,000 meter — och goda skäl kunde anföras för en sådan åtgärd

både med hänsyn till utseendet, till utrymmesbehofvet, för hvilket i så fall

sannolikt vore sörj dt under mer än 25 år, och till staden Göteborgs anspråk —

skulle, på sätt öfverintendentsämbetets bilagda utlåtande utvisade, kostnaden

enligt det billigare alternativet stiga till omkring 341,000, enligt

det dyrare till 347,000 kronor, af hvilken sistnämnda summa på statens

anpart alltså skulle komma omkring 197,000 kronor.

Beträffande de villkor, som af staden Göteborg uppställts för dess

medverkan vid ifrågavarande byggnadsföretag, ville riksarkivarien göra

följande erinringar. Villkoret om Kung]. Maj:ts fastställelse af stadsplanen

för omförmälda kvarter vore nu uppfylldt. Stadsfullmäktige hade förklarat

sig villiga upplåta tomten till kronan, men det torde böra föreskrifvas,

att tomten öfverlätes med äganderätt afgifts- och gravationsfritt, hvarjämte

en förklaring, innefattande garanti för att å de omgifvande kvarteren någon

eldfarlig inrättning icke komme att anläggas, torde därutöfver erfordras.

För att förebygga, att arkivet hastigare fylldes än från början beräknats,

borde föreskrifvas, att arkivalier, äldre än t. ex. 30 eller 40 år, öfverlämnades,

när arkivet blefve färdigt, och därefter arkivalier af nämnda slag

hvart femte år, men att yngre arkivalier finge mottagas, därest ej utrymmeshinder

mötte från arkivets sida. Hvad framtiden anginge, skulle man ju

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

29

kunna tänka sig såsom icke alldeles obilligt, att staden bidroge till behöfliga

nybyggnader med en viss procent motsvarande utrymmesbehofvet.

Att närmare bestämma en sådan procent torde dock ej för närvarande vara

så lätt; när erfarenheter vunnits om de olika samlingarnas omfång och

benägenhet att växa, ginge det sannolikt lättare.

Stadens byggnadsbidrag borde erläggas, när den enligt uppgjord kostnadsberäkning

på staten belöpande andelen blifvit för byggnaden tagen i

anspråk, hvarom underrättelse i tid borde meddelas drätselkammaren.

På grund af hvad sålunda anförts hade riksarkivarien uppgjort följande

förslag till öfverenskommelse mellan kronan och Göteborgs stad.

1.

Till tomt för en landsarkivbyggnad öfverlåter Göteborgs stad med

äganderätt till kronan afgifts- och gravationsfritt ett kvarter, beläget inom

den för vissa delar af staden den 21 juni 1907 fastställda stadsplanen

mellan de förlängda Götabergs-, Chalmers- och Kapellgatorna samt gatan G.

2.

Det på andra sidan om Götabergsgatan belägna långsträckta kvarteret

skall afses för plantering och får på öfriga angränsande kvarter, så länge

ett landsarkiv på den därtill upplåtna tomten är beläget, någon eldfarlig

inrättning icke uppföras.

På ifrågavarande tomt uppföras byggnader till ett landsarkiv, afsedt

för Göteborgs och Bohus län med Göteborgs stad samt efter Kungl. Maj:ts

bepröfvande vissa andra län.

4.

Till bestridande af kostnaden för de arkivbyggnader, som först uppföras

och hvilkas utrymme bör räcka för en tid af minst 30 år, erlägger

Göteborgs stad ett kontant byggnadsbidrag af 150,000 kronor. Skulle

längre fram tillbyggnader visa sig erforderliga, bidrager staden till bestridande

af kostnaden för dessa med en viss procent, motsvarande det

utrymme, som stadens arkivalier vid den tid, då tillbyggnaden äger rum,

befunnits i landsarkivet intaga i förhållande till öfriga samlingar.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N;o 119.

o.

Staden fritages i öfrigt för framtiden från all skyldighet att bidraga

till arkivbyggnadernas underhåll och arkivets förvaltning.

6.

Staden berättigas att till landsarkivet, sedan det blifvit fullbordadt,

öfverlämna rådhusrättens och öfriga, numera upphörda domstolars protokoll

och handlingar, jämlikt §§ 2 och 5 i nådiga förordningen om öfverlämnande

af arkivhandlingar till landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Lund

den 14 november 1902, samt därutöfver protokoll och handlingar från stadsfullmäktige

och dem underlydande nämnder eller styrelser, äfvensom från

församlingarna. Af ifrågavarande arkivalier skola till en början mottagas

de, som äro äldre än 30 år, dock må magistraten behålla samtliga de

lagfarts- och inteckningsprotokoll med dithörande handlingar, oberoende

af tiden, som den anser sig behöfva, äfvensom församlingarna kyrkoböcker

yngre än etthundra år. Från stadens verk och styrelser ske därefter enligt

en af riksarkivarien fastställd reglering nya leveranser hvart femte år.

Yngre arkivalier af ena eller andra slaget må kunna mottagas, där ej

utrymmeshinder möter från arkivets sida. Om andra leveranser till landsarkivet

gäller hvad i nyssnämnda nådiga kungörelse i olika paragrafer

är stadgadt, dock att plats där, om så önskas, bör beredas för arkivalier

från domkapitlet.

7.

Ofvan omförmälda byggnadsbidrag erlägges, då det för byggnadens

fullbordan behöfver tagas i anspråk, sedan öfriga därför afsedda medel

utgått, och skall underrättelse om betalningstiden meddelas drätselkammaren

minst tre månader förut.

Efter erhållen befallning att lämna Göteborgs stadsfullmäktige tillfälle

att yttra sig i ärendet samt till Kungl. Maj:t inkomma med det underdåniga

utlåtande, hvartill anledning kunde förefinnas, har Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande hört stadsfullmäktige, hvilka den 5 december

1907 förklarat sig godkänna den af riksarkivarien i sistnämnda skrifvelse

föreslagna öfverenskommelse!], dock med den ändring beträffande dels

punkten 4, att till undvikande af missförstånd utsatts, att stadens skyldighet

att bidraga till eventuella tillbyggnader icke inträdde förr än efter den

tid af 30 år, för hvilken utrymmet i de ursprungliga arkivbyggnaderna

vore beräknadt att räcka, dels ock punkten 6, att däri angifvits, att sta

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

31

■dens rätt att till arkivet öfverlämna arkivalier gällde för all framtid och

att statens skyldighet att mottaga arkivalier jämväl afsåge arkivalier från

magistraten, poliskammaren, polisdomstolen samt kyrkofullmäktige med de

dem underlydande nämnder och styrelser, äfvensom att plan för nya leveranser

af arkivalier skulle fastställas af Kungl. Maj:t eller riksarkivarien.

Enligt stadsfullmäktiges beslut skulle alltså punkterna 4 och 6 af öfverenskommelsen

erhålla följande lydelse.

»4.

Till bestridande af kostnaden för de arkivbyggnader, som först uppföras

och hvars utrymme bör räcka för en tid af minst 30 år, erlägger

Göteborgs stad ett kontant byggnadsbidrag af 150,000 kronor. Skulle efter

förenämnda 30 år tillbyggnader visa sig erforderliga, bidrager staden till

bestridande af kostnaden för dessa med en viss procent, motsvarande det

utrymme, som stadens arkivalier vid den tid, då tillbyggnaden äger rum,

befunnits i landsarkivet intaga i förhållande till öfriga samlingar.»

»6.

Staden berättigas att för all framtid till landsarkivet, sedan det blifvit

fullbordadt, öfverlämna rådhusrättens och numera upphörda domstolars

protokoll och handlingar jämlikt §§ 2 och 5 i nådiga förordningen om

öfverlämnande af arkivhandlingar till landsarkiven i Uppsala, Vadstena och

Lund den 14 november 1902 samt där utöfver protokoll och handlingar

från magistraten, stadsfullmäktige och dem underlydande nämnder eller

styrelser, poliskammare och polisdomstol äfvensom från församlingarna

samt kyrkofullmäktige med dem underlydande nämnder och styrelser,

dock att stadens rätt att öfverlämna ifrågavarande arkivalier inskränkes

till att gälla endast sådana, som äro äldre än 30 år. Arkivalier yngre

än 30 år må kunna mottagas, där ej utrymmeshinder möter från arkivets

sida. Sedan från stadens verk och styrelser den första leveransen

efter närmare öfverenskommelse med riksarkivarien fullgjorts, ske därefter

enligt en af Kungl. Maj:t eller riksarkivarien fastställd plan nya leveranser

hvart femte år. Om andra leveranser till landsarkivet gäller hvad i nyssnämnda

nådiga kungörelse i olika paragrafer är stadgadt, dock att plats

där, om så önskas, bör beredas för arkivalier från domkapitlet.»

Med underdånigt utlåtande den 31 december 1907 har Eders Kungl.

Maj:ts befallningshafvande öfverlämnat handlingarna till Eders Kungl.

Maj ds nådiga ompröfning och därvid förklarat, att nämnda myndighet

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

icke funne något att erinra mot godkännande af de utaf riksarkivarien i

skrifvelsen den 1 november 1907 föreslagna ändringar i de af stadsfullmäktige

ifrågasatta villkor för en uppgörelse i ärendet mellan staten och

staden, dock med iakttagande af de utaf stadsfullmäktige nu fordrade ändringar

beträffande punkterna 4 och 6, hvilka ändringar i hufvudsak innebure

endast ett närmare förtydligande af hvad riksarkivarien åsyftat.

Utlåtandet är åtföljdt af ett intyg af stadsingenjören i Göteborg

Albert Lilienberg, att den i ärendet omförmälda med bokstafven G betecknade

gatan å den af Kungl. Maj:t den 21 juni 1907 fastställda stadsplanen

betecknats med bokstafven e.

Vid föredragning den 9 januari 1908 af detta ärende uppdrog Eders

Kungl. Maj:t åt öfverintendentsämbetet att, under antagande att behöfliga

medel bereddes för inrättande af ett landsarkiv i Göteborg, och att Eders

Kungl. Maj:t framdeles vid frågans slutliga pröfning funne ett sådant

arkiv böra afses att mottaga handlingar från Göteborgs och Bohus, Älfsborgs,

Skaraborgs och Värmlands län, efter samråd med riksarkivarien i

hufvudsaklig enlighet med den af arkitekten Améen upprättade eskissritning,

dock med borttagande af två travéer genom alla våningarna i magasinsbyggnaden,

uppgöra fullständiga ritnings- och kostnadsförslag till byggnader

med värmeledning för landsarkiv å förenämnda, af stadsfullmäktige

i Göteborg erbjudna byggnadsplats med den i första hand erforderliga

arkivbyggnadens förläggande utefter Götabergsgatan.

Med underdånig skrifvelse den 26 februari 1908 har öfverintendentsämbetet

öfverlämnat af arkitekten Améen enligt uppdrag utarbetade ritnings-

och kostnadsförslag till ifrågavarande byggnader, det sistnämnda

slutande på en summa af 349,350 kronor, däraf för själfva arkivbyggnaden

257,000 kronor, administrationsbyggnaden 61,000 kronor, centraluppvärmning

af byggnaderna 16,000 kronor samt planerings- in. fl. arbeten

15,350 kronor.

öfverintendentsämbetet har i berörda skrifvelse vidare anfört, att

ämbetet vid granskning af nämnda ritningar icke funnit orsak till någon

erinran, att riksarkivarien, som under arbetstiden varit i tillfälle att samråda

med ritningsförfattaren, meddelat, att han i allt väsentligt funne sig

kunna godkänna de föreliggande ritningarna och, hvad de uppgjorda kostnadsberäkningarna

anginge, blott ville fästa uppmärksamheten på vikten

däraf, att en tillräcklig summa blefve disponibel för nödiga inventarier

uti expeditions- och arbetslokalerna, samt att ämbetet med anledning af

detta påpekande ansåge nödigt att, därest kostnaden för anskaffande af

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

33

inventarier pröfvades höra utgå från anslaget till ifrågavarande byggnadsföretag,

höja slutsumman i ämbetets kostnadsförslag, 349,350 kronor, med

cirka 2,000 kronor.

Såsom framgår af förut berörda nådiga beslut af den 9 januari 1908,

har Eders Kungl. Maj:t vid pröfning af de olika förslag till en omreglering

af landsarkivdistrikten, som af riksarkivarien i ärendet framlagts, funnit

det i skrifvelsen af den 2 december 1907 förordade vara det, som kan

antagas komma till utförande. Enligt detta förslag skulle riket indelas i

fem landsarkivdistrikt, af hvilka ett borde omfatta Östergötland och Småland,

ett annat Vestergötland, Bohuslän, Dalsland och Värmland, ett tredje

det öfriga Svealand, ett fjärde Skåne, Halland och Blekinge samt det femte

Norrland, möjligen med några mindre modifikationer. En definitiv plan för

omreglering af landsarkivdistrikten har visserligen ej kunnat redan nu fastställas,

då, såsom riksarkivarien erinrat, en förutsättning därför gifvetvis

måste vara, att Riksdagen beviljar de för eu dylik plans genomförande nödiga

medel. Det kan dock näppeligen vara tillrådligt att på en gång begära de i

sådant afseende erforderliga anslag, utan torde det vara lämpligast, att planen

successivt genomföres. Hvad nu angår det landsarkivområde, som Eders

Kungl. Maj:t ansett kunna bildas af Göteborgs och Bohus, Älfsborgs,

Skaraborgs och Värmlands län, är staden Göteborg den själfskrifna platsen

för landsarkivet. Enligt hvad öfverintendentsämbetet upplyst, är den af

Göteborgs stad erbjudna tomten fullt lämplig för ändamålet, och säkerhet

har vunnits därför, att icke i framtiden eldfarlig inrättning kommer att

uppföras å något af angränsande kvarter. Då tillika genom det af staden

utfästa kontanta bidrag statens kostnader för byggnadernas uppförande

kunna nedbringas till ett måttligt belopp, anser jag tiden nu vara inne

att hos Riksdagen begära det af statsmedel erforderliga anslaget för ifrågavarande

ändamål. Mot stadsfullmäktiges förslag till öfverenskommelse

med Göteborgs stad har jag ingen anmärkning att göra. De af arkitekten

Améen uppgjorda ritnings- och kostnadsförslagen föranleda ej heller

någon erinran från min sida, och synes mig lämpligast, att anslag nu

begäres äfven till anskaffande af inventarier för landsarkivet. Under förutsättning

att hvad jag sålunda anfört godkännes, skulle statens kostnader

för ifrågavarande byggnader uppgå till 201,350 kronor, hvilket belopp

lämpligen torde böra i riksstaten fördelas på två år med ungefär hälften

hvardera året.»

Såsom i statsrådsprotokollet erinras, förehade 1907 års Riksdag frågan

om uppförande i Östersund af byggnad för ett för Norrland afsedt lands
Bih.

till Rilcsd. Frat. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 75 Haft. 5

Utskottets

yttrande.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N;o 119.

arkiv, därvid Riksdagen, under uttalande att en definitiv plan för omreglering

af de nuvarande landsarkivdistrikten borde vara fastställd, innan

anslag för uppförande af den då ifrågasatta landsarkivbyggnaden beviljades,

afslog Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning. Sedermera har utredning

i den af Riksdagen antydda riktning blifvit verkställd och förslag af

riksarkivarien framlagts om rikets indelande i fem landsarkivdistrikt omfattande

ett Östergötland och Småland, ett Västergötland, Bohuslän, Dalsland

och Värmland, ett det öfriga Svealand, ett Skåne, Halland och Blekinge

samt ett Norrland. Ehuru denna plan icke ännu blifvit af Kungl. Maj:t

definitift fastställd, enär det ansetts nödigt, att erforderliga medel för organisationens

genomförande därförinnan blifvit af Riksdagen beviljade, har

Kungl. Maj:t emellertid funnit omförmälda förslag vara det som kunde

antagas komma till utförande; och är den nu ifrågasatta landsarkivbyggnaden

i Göteborg att anse såsom ett moment i realiserandet af samma

förslag. Utskottet har ej funnit anledning till erinran, vare sig mot den

sålunda framlagda planen för rikets indelning i landsarkivdistrikt eller

mot de för landsarkivbyggnaden i Göteborg upprättade kostnadsförslag och

ritningar. Likaså har utskottet ansett sig böra lämna utan erinran det af

stadsfullmäktige i Göteborg för stadens del antagna förslag till öfverenskommelse

angående ett landsarkiv därstädes, enligt hvilken öfverenskommelse

staden, bland annat, skall dels till tomt för arkivbyggnaden med äganderätt

till kronan afgifts- och gravationsfritt öfverlåta ett närmare angifvet

kvarter inom staden, dels ock såsom kontant byggnadsbidrag erlägga 150,000

kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen må, med godkännande af ett utaf

stadsfullmäktige i Göteborg den 5 december 1907 antaget

förslag till öfverenskommelse angående ett landsarkiv

i Göteborg, bevilja ett anslag af 201,350 kronor

att jämte ett af staden Göteborg erbjudet bidrag å

150,000 kronor användas till uppförande af byggnader

för ett landsarkiv i Göteborg i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de uti statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 13 mars 1908 berörda, af arkitekten

G. Améen utarbetade ritnings- och kostnadsförslag äfven
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 119.

35

som till byggnadernas förseende med inventarier samt

af berörda anslag under åttonde hufvudtiteln på extra

stat för år 1909 anvisa ett belopp af 100,000 kronor.

Stockholm den 8 maj 1908.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.