Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarna gjorda framställningar om anslag för beredande af extra lönetillägg för år 1908 åt en del tjänstemän och betjänte m. m.

1908-05-22 · 29 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1908:12, Utlåtande, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarna gjorda framställningar om anslag för beredande af extra lönetillägg för år 1908 åt en del tjänstemän och betjänte m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

1

N:o 12.

Anlt. till Riksd. kansli den 22 maj 1908, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under

andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och

nionde hufvudtitlarna gjorda framställningar om anslag

för beredande af extra lönetillägg för år 1908 åt en

del tjänstemän och betjänte m. m.

(S. A.)

I den af Kungl. Maj:t till Riksdagen den 14 januari innevarande

år aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har

Kungl. Maj:t föreslagit, att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för den 13 i samma månad angifna

grunder, af extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän

och betjänte å extra stat för år 1909 måtte anvisas såsom förslagsanslag

under

andra

hufvudtiteln (punkt

26) ..

.. kronor

130,000

—

33

tredje

11

■ „

11) ...

11

11,500

—

11

fjärde

11

( „

41) ...

11

9,000

—

femte

11

( „

42) ..

11

22,200

—

11

sjätte

11

( „

54) ..

11

440,000

—

11

sjunde

11

( „

37) ..

11

119,000

—

åttonde

11

( „

184) ..

11

90,000

—

11

nionde

11

( „

77) .

35

115,000

—

Tillika har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under femte

hufvudtiteln, punktenM3, föreslagit Riksdagen att medgifva, att extra

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Samt. 1 Afd. 12 Höft. (N:o 12.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

lönetillägg, i enlighet med nyssberörda grunder, finge för år 1908 utgå

till tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa.

Till åberopade statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13

januari innevarande år har statsrådet och chefen för finansdepartementet

anfört följande:

»Sedan löneförhållandena vid flertalet af statens ämbetsverk samt

därunder lydande kårer och stater under senare hälften af 1870-talet

eller början af 1880-talet undergått förändrad reglering, har, med

anledning af det sjunkande penningvärde, som sedermera och särskildt

under senare delen af sista årtiondet äfvensom under de därefter följande

åren inträdt, och den starka stegring i lefnadskostnaderna, hvilken såsom

eu följd däraf å de flesta områden gjort sig gällande, Riksdagen uppå

Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar, sedan en följd af år tillbaka

å extra stat beviljat dyrtidstillägg till en del tjänstemän och betjänte

inom de särskilda statsdepartementen jämte därtill hörande ämbetsverk,

kårer och stater.

Första gången ett dylikt tillägg under nu ifrågavarande tidsperiod

beviljades var år 1901. Tillägget, som var afsedt att utbetalas för

samma år, bestämdes då att utgå med tio procent å kontant aflöning,

dock icke i något fall med högre belopp än 500 kronor. Från åtnjutande

af dyrtidstillägget undantogos dels de tjänstemän och betjänte, i hvilkas

aflöning inginge bostads- eller boställsförmån in natura, dels de tjänstemän,

hvilkas aflöningsförmaner af statstjänst för år 1901 uppginge till

högre belopp än 7,000 kronor, dels ock de tjänstemän och betjänte,

hvilkas sammanlagda inkomster af arbete under nästföregående året af

vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än

7,000 kronor. Därjämte träffades det förbehåll, att dyrtidstillägg finge

utgå allenast till tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöning blifvit af

Konung och Riksdag till siffran bestämd eller eljest utginge efter af

Riksdagen pröfvade grunder, samt att, utom i vissa särskildt angifna

undantagsfall, tillägget endast finge beräknas å afiöningsförmåner, hvilka

utginge af statsmedel. Vidare bestämdes, att tillägget, hvilket skulle

anses tillhöra lönen, skulle beräknas å följande slag af afiöningsförmåner,

nämligen: lön, tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare

tillkommande tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar, kontant

bostads- och inkvarteringsersättning, arfvode, beklädnadsersättning vid

armén och flottan, med lön likställdt lönetillägg samt dagaflöning vid

armén och flottan. Slutligen stadgades, att till den, som af statens

medel åtnjöte lön eller arfvode för två eller flera befattningar, dyrtids
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12. 3

tillägg finge utgå endast för en af dessa, nämligen för den, soin medförde

högsta aflöningen, eller, därest denna på mer än ett ställe vore

lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit befordrad.

Äfven för åren 1902—1904 beviljades dyrtidstillägg enligt enahanda

grunder som för år 1901, allenast med de modifikationer, som

föranleddes däraf, att tid efter annan regleringar af vissa lönestater

föreslagits. 1 sådant afseende föreskrefs nämligen, att de tjänstinnehafvare,

hvilkas aflöningsförmåner vid 1901 års Riksdag eller därefter

ny- eller omreglerats efter andra grunder än dem, som följts vid de

äldre staternas fastställande, skulle från åtnjutande af dyrtidstillägg

undantagas, hvarjämte vidtagits äfven den jämkning i öfrigt i grunderna

för dyrtidstilläggets beräknande, som af verkställda regleringar

blifvit en följd.

Äfven till 1905 års Riksdag aflat Kungl. Magt framställning om

beviljande af dyrtidstillägg enligt enahanda_ grunder, som tillämpats

under närmast föregående år. Riksdagen beviljade visserligen äfven då

dyrtidstillägg, men ställde sig därvid på en så till vida förändrad ståndpunkt,

att från dyrtidstillägg undantogos, utom dem, som af andra,

förut angifna anledningar uteslötos, äfven de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner

af statstjänst för samma år uppginge till högre belopp

än 5,000 kronor, äfvensom de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda

inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknad^ under nästföregående

året af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre

belopp än 5,000 kronor. c

Enligt enahanda grunder, som sålunda bestämdes år 1905, hatva

sedermera dyrtidstillägg utgått äfven för åren 1906 och 1907.

Därjämte har nästlidet års Riksdag, efter därom af Kungl. Maj:t

gjord framställning, utöfver det så kallade dyrtidstillägget, beviljat ett

extra lönetillägg åt de vid statens verk och myndigheter anställda

vaktmästare och med dem likställda betjänte, hvilkas löneförmåner icke

under 1901 års eller därefter följande årens riksdagar ny- eller omreglerats

efter andra grunder än dem, som följts vid iastställande af

de äldre för dem gällande lönestaterna. Sistnämnda tillägg bestämdes,

liksom dyrtidstillägget, att utgå med 10 procent å den kontauta aflöningen

äfvensom i öfrigt enligt enahanda grunder i tillämpliga delar,

som, enligt hvad förut nämnts, föreskrifvits beträffande dyrtidstillägget,

dock med den afvikelse, att det extra lönetillägget skulle tillgodokomma

äfven dem bland ifrågavarande tjänstinnehafvare, i hvilkas aflöning inginge

bostads- eller boställsförmån in natura.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

De åtgärder, som sålunda vidtagits till beredande af någon förbättring

i de statstjänares aflöningsförmåner, hvilka företrädesvis ansetts

däraf vara i behof, hafva naturligen endast varit af provisorisk karaktär.

I mån som den prisstegring å de flesta lifvets förnödenheter, hvilken

framkallat dyrtidstilläggen, visat sig vara af konstant natur och efter

hand än mera ökats, har det emellertid alltmera framstått såsom en nödvändighet

att på ett mera definitivt sätt reglera hithörande förhållanden.

Under den tid, som förflutit sedan dyrtidstillägg under nu åsyftade

tidsperiod törsta gången beviljades, hafva ock aflöningsförhållandena

vid ett ganska stort antal af de verk och stater, som då kommo i

åtnjutande af dyrtidstillägg undergått ny eller förändrad reglering, i

följd hvaraf de grupper af statstjänare, som från början däraf kommit

i åtnjutande, etter hand minskats. Men ännu kvarstår en ganska stor

mängd ämbetsverk och myndigheter vid de äldre, under 1870- eller

1880-talen tillkomna lönestaterna. Särskildt gäller detta om flertalet

centrala ämbetsverk men äfven om en hel del andra verk eller kårer

af större eller mindre omfattning.

En i väsentlig mån bidragande orsak därtill, att frågan om förnyad

reglering af löneförhållandena vid en stor mängd verk och myndigheter

sålunda under tämligen lång tid fått vänta på sin lösning är,

att, innan en sådan reglering kunnat äga rum, fullständig utredning

rörande de respektive verkens organisation och verksamhet måst åvägabringas

för vinnande af nödig kännedom om de särskilda tjänsternas

eller sysslornas behöflighet och åstadkommande, där så funnes erforderligt,

af de förändringar i organisation och arbetssätt in. m., som af

förändrade förhållanden eller eljest kunde finnas påkallade. Den kommitté,

som under 1902 års höst af Kungl. Maj:t tillsattes med uppdrag

att afgifva undei’dånigt utlåtande och förslag i förevarande ämne

och till hvilken kommitté — den s. k. löneregleringskommittén —

frågan om reglering af löneförhållandena vid flertalet ämbetsverk och

myndigheter hänskjutits, erhöll därför jämväl i uppdrag att taga under

öfvervägande, huruvida genom förenklingar i förvaltningen tillfälle

kunde beredas till indragning af tjänster, som genom de förändrade

anordningarna kunde undvaras. Gifvet är, att ett uppdrag af den omfattning,

som sålunda lämnats berörda kommitté, måste kräfva ganska

rundlig tid, hvartill kommer, att de förslag, som af kommittén framlagts

eller komma att framläggas, naturligen måste underkastas åtskillig

ytterligare beredning, innan desamma kunnat eller kunna för

Kungl. Maj:t och Riksdagen framläggas till slutlig pröfning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12. o

Under den tid, löneregleringskommittén varit i verksamhet, har

densamma afgitvit, förutom ett principbetänkande angående allmänna

förutsättningar och grunder för eu reglering al löneförhållandena in. in.

inom de centrala ämbetsverken, betänkande och förslag rörande följande

ämbetsverk, kårer och stater, nämligen: kammarkollegium, kammarrätten,

statskontoret, landsstaten, skogsstaten och de allmänna skogsläroverken,

landtbruksstyrelsen, landtmäteristyrelsen, domänstyrelsen och Sveriges

geologiska undersökning, hvarjämte kommitténs betänkande angående

stuteriöfverstyrelsen och stuteristaten torde vara att inom den närmaste

tiden förvänta. Efter afslutandet häraf kommer kommittén, som tillika

på grund af nådigt uppdrag nyligen afgifvit underdånigt utlåtande och

förslag angående den af Riksdagen väckta frågan om fastare anställning

för vissa biträden hos statens ämbetsverk och myndigheter, att öfvergå

till behandling af de allmänna hofrätterna, justitiekanslersämbetet, fångvårdsstyrelsen

och fångvårdsstaten äfvensom, efter hand, väg- och vattenbyggnadsstvrelsen,

mynt- och kontrollverken samtkrontroll- ochjusteiingsstyrelsen.

Af de verk och stater, rörande livilka betänkande^ och förslag af

löneregleringskommittén afgifvits, har statskontoret vid nästlidet års

Riksdag undergått reglering, hvilken med detta års ingång trådt i kraft.

Enahanda är förhållandet med arméförvaltningen, hvithet ämbetsverks

organisation och löneförhållanden gjorts till föremal för särskild utredning.

Därjämte hafva under de senare åren åtskilliga andra — delvis

mycket omfattande — verk och stater omreglerats. Hit höra särskildt järnvägs-

och telegrafverken äfvensom tullverkets lokalförvaltning samt kustod!

gränsbevakning m. fl. Enligt hvad mig af vederbörande departementschefer

blifvit meddeladt, torde vidare förslag till ny eller förändrad lönereglering

för ett ganska stort antal verk och statei’ kunna beträffande

eu del af dem redan nu och i fråga om de ötriga inom en nära framtid

föreläggas Eders Kungl. Maj:t till pröfning. Hit höra till en början

landsstaten, vidare generalpost styrelsen, domänstyrelsen, skogsstaten med

skogsläroverken, landtmäteristyrelsen jämte vissa delar a.f landtmäteristaten

i orterna och landtbruksstyrelsen samt slutligen universiteten och

karolinska institutet, fria konsternas akademi och musikaliska akademien

äfvensom institutet och förskolan för blinda å Tomteboda samt förskolan

för blinda i Växjö.

För egen del har jag lör afsikt att, efter det den sedan någon

tid pågående utredningen af frågan om bildande af en särskild högsta

domstol för pröfningen af administrativa besvärsmål numera fortskridit

därhän, att förslag i ämnet torde inom eu nära framtid kunna föreläggas

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

Eders Kungl. Maj:t till pröfning-, snart nog underställa Eders Kungl. Maj:t

frågan om ny lönereglering för kammarkollegium och kammarrätten,

hvilka ämbetsverks blifvande organisation och verksamhet i viss män

ställts i samband med nyssnämnda fråga.

Beträffande samtliga de verk och stater, i fråga om hvilka förslagtill

ny lönereglering sålunda antingen redan föreligga eller kunna antagas

rätt snart föreläggas Eders Kungl. Maj:t till pröfning, förefinnes

således utsikt, att desammas löneförhållanden skola vid nu instundande

Riksdag blifva föremål för omreglering. Äfven om ett så pass

betydande resultat i förevarande afseende vid nu instundande riksmöte

kan vinnas, återstår emellertid icke dess mindre ett stort antal verk

och myndigheter, hvilka först senare kunna komma under Riksdagens

behandling. Dessutom är att märka, att de tjänstinnehafvare, hvilka

tillhöra sådana verk eller stater, beträffande hvilka, enligt hvad nyss

nämnts förslag till omreglering torde kunna föreläggas årets Riksdag,

först från och med nästkommande år komma i åtnjutande af de förbättrade

löneförmåner, som genom Riksdagens beslut må komma att

tillerkännas dem. Då de förhållanden, som i afvaktan å de förestående

mera definitiva löneregleringarna föranledt, beviljande i större eller mindre

utsträckning af särskilda provisoriska lönetillägg, beträffande de verk

och stater, som sålunda ännu icke hunnit omregleras, alltjämt kvarstå i

oförminskad grad, bör naturligen äfven i fråga om nu innevarande år tagas

i öfvervägande, hvilka åtgärder som därutiunan lämpligen böra vidtagas.

T detta sammanhang anhåller jag få anmäla, att under senare

tiden åtskilliga underdåniga petitioner om löneförbättringar ingifvits till

vederbörande departement. Sålunda. hafva en stor mängd tjänstemän

och betjänte vid flertalet af de centrala ämbetsverken i hufvudstaden i

en den 28 maj 1907 till finansdepartementet inkommen petition gjort

underdånig framställning därom, att til) Riksdagen måtte aflåta-s nådigproposition

om beviljande på extra stat från och med år 1908 af medel

för beredande åt ämbete- och tjänstemän samt betjänte inom de centrala

ämbetsverk, hvilkas aflöningsförhållanden ej blifvit under senare åren

reglerade, af en förhöjning i aflöningsförmåner, motsvarande hvad af 1907

års Riksdag blifvit beviljadt för statskontoret, att tills vidare utgå under

de villkor, som Kungl. Maj:t kunde finna godt föreskrifva.

Till stöd för denna sin framställning hafva petitionärerna anfört

hufvudsakligen, att det antagligen komme att förflyta åtskillig tid, innan

löneregleringskommittén hunne att afgifva förslag angående samtliga i

hufvudstaden befintliga ämbetsverk, samt att i hvarje fall Riksdagens

pröfning af förslagen sannolikt icke komme att slutföras på ännu ett

s. 7 Kontrollera mot PDF

HtaUutukottets Utlåtande N:o 12.

7

flertal år. Vid sådant förhållande och då Riksdagen genom godkännande

af den föreslagna lönestaten för statskontoret syntes hafva erkänt riktigheten

af den hos statstjältare af alla grader redan länge rådande och

på personlig erfarenhet grundade uppfattning, att deras aflöningar vore

otillräckliga att bestrida deras lefnadskostnader, kunde det icke vara

annat än med rättvisa och billighet öfverensstämmande, att jämväl sådana

centrala ämbetsverk, för hvilka eu reglering i aflöningsförhållandena

ännu icke hunnit genomföras, korame i åtnjutande, intill dess så hunne

ske, af eu tillfällig förhöjning i aflöningsförmåner, motsvarande hvad af

Riksdagen blifvit beviljadt för statskontoret.

Uti särskilda till justitiedepartementet inkomna, sedermera till

finansdepartementet öfverlämnade underdåniga skrivelser hafva åtskilliga

tjänstemän och betjänte vid Svea hofrätt, Göta hofrätt samt hofrätten

öfver Skåne och Blekinge gjort liknande framställningar, i hvilka framställningar

emellertid jämväl betonats, att sökandena därigenom icke

velat uttala sig för lämpligheten af en framtida reglering af hofrätternas

stater i enlighet med de för statskontorets lönestat fastställda villkor

och grunder.

Med anledning af hvad i förstnämnda petition blifvit anfördt och då

i händelse någon mera allmän tillfällig löneförbättring skulle anses påkallad

i fråga om de vid de centrala ämbetsverken anställda tjänstinnehafvare,

det syntes kunna ifrågasättas, huruvida icke en liknande

åtgärd borde vidtagas jämväl beträffande de öfriga statstjänare, hvilkas

aflöningsförhållanden icke under senare åren undergått reglering, har

jag, för vinnande af en fullständig öfversikt öfver hithörande förhållanden,

medelst skrivelser den 27 september 1907 från samtliga öfriga

departementschefer infordrat upplysningar, dels om hvilka befattningar

med af Kungl. Maj:t och Riksdagen till siffran bestämd eller eljest af

Riksdagen till sina grunder pröfvad aflöning funnes inom hvarje

departement eller vid dem af de under departementet tydande ämbetsverk,

kårer och stater, hvilkas aflöningsförhållanden icke under år 1901

eller därefter undergått reglering, dels ock om de med nämnda befattningar

förenade aflöningsförmåner af skilda slag, hvarjämte genom särskilda

skrivelser den 3 sistlidne oktober infordrats motsvarande upplysningar

beträffande de under finansdepartementet tydande, till enahanda

kategori hörande verk och stater. De med anledning häraf inkomna

uppgifterna hafva sedermera undergått bearbetning och lagts till

grund för en del sammanställningar och beräkningar, åsyftande att utröna

kostnaderna för en eventuell löneförbättring under vissa antagna förutsättningar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

Vidare hafva sex tjänstemän af första lönegraden i telegrafstyrelsen

i en till civildepartementet inkommen, sedermera till finansdepartementet

öfverlämnad underdånig framställning — med erinran att i följd af

den förändrade organisation af telegrafverket, som nästlidet år beslutats,

åt dem icke kurmat för tiden efter 1908 års ingång, då de nya staterna

för telegrafverket trädde i kraft, beredas tjänster å ny stat, men att de,

intill dess sådant kunde ske, vore i alla afseenden likställda med tjänstemännen

inom de verk, hvilkas omreglering ännu icke af Riksdagen pröfvats

— anhållit, att, därest Eders Ivungl. Maj:t med anledning af först omförmälda

petition komrne att till innevarande års Riksdag aflåta nådig

proposition om lönereglering på extra stat för år 1908 i stället för det hittills

utgående dyrtidstillägget, nämnda proposition jämväl måtte omfatta sådana

tjänstemän hos centrala ämbetsverk, hvilka på grund af förändrad organisation

af det verk, de tillhörde, icke kunnat beredas tillfälle att öfvergå

å ny stat.

I häröfver afgifvet underdånigt utlåtande den 18 nästlidne december

har telegrafstyrelsen meddelat, bland annat, att efter den 1 innevarande

januari å styrelsens öfvergångsstat komma att kvarstå sju

tjänstemän af första lönegraden, hvilka erhållit ordinäre tjänst hos

styrelsen å olika tider under åren 1887—1904 och äfven efter den nya

organisationens genomförande hade tjänstgöringsskyldighet inom styrelsen

i enahanda utsträckning, som förut varit fallet; och har styrelsen,

med erinran att bemälde sju tjänstemän årligen, så länge sådant förekommit,

åtnjutit dyrtidstillägg å aflöningen samt att styrelsen i underdånig

skrifvelse den 6 december 1907 angående telegrafverkets utgiftsstater

för år 1909 föreslagit, att i sistnämnda års stater finge upptagas

de för beredande af dylikt lönetillägg åt ifrågavarande tjänstemän under

åren 1908 och 1909 erforderliga belopp, med rätt för styrelsen att däraf

under innevarande år disponera hälften, förklarat sig icke hafva något

att erinra emot, att den ytterligare löneförbättring, som kunde finnas

skälig, blefve ifrågavarande tjänstemän beviljad, under förutsättning dock

af den jämkning i tjänstgöringsskyldighet, som däraf kunde föranledas.

Ån vidare har kommerskollegium med en till chefen för finansdepartementet

ställd skrifvelse af den 6 sistlidne november öfverlämnat

en till kollegium inkommen ansökning, däri samtliga yrkesinspektörer —

med erinran att yrkesinspektörs arfvode redan år 1889 af Kung!. Maj:t

föreslagits till 6,400 kronor om året äfvensom att i sammanhang därmed

uttalats, att sådan tjänstemans dagtraktamente under tjänsteresor

borde utgöra 10 kronor om dagen, men att arfvodet nämnda år af

Riksdagen bestämts till allenast 5,000 kronor för år räknadt och dag
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

9

traktamentet vid tjänsteresor till endast G kronor om dagen — under

åberopande af den sedan den tid, da aflöningen fastställdes, intiädda

högst betydande stegringen i lefnadskostnader, anhållit, att, i afvaktan a

den mera definitiva lönereglering för yrkesinspektörerna, som i samband

med förestående revision af gällande lagstiftning angående skydd mot

yrkesfara m. in. vore att förvänta, åtgärd måtte vidtagas för beredande

åt yrkesinspektörerna af en tillfällig arivodesförbättring å 1,400 kronor om

året för en hvar af dem, eller således med ett belopp, motsvarande

skillnaden mellan det arfvode, som år 1889 af Kung!. Maj:t föreslagits,

och det, som sedermera af Riksdagen beviljats; och har kommerskollegium

i sin berörda skrifvelse förklarat, att kollegium icke hade något att

erinra emot att, därest omständigheterna det medgåfve, yrkesinspektörerna

bereddes eu tillfällig arfvodesförbättring i enlighet med ifrågavarande

af dem gjorda hemställan.

Äfven inspektörerna öfver elektriska anläggningar för belysning

eller arbetsöfverföring hafva i en likaledes till kommerskollegium ingifven,

af kollegium med skrifvelse den 14 nästlidne december till chefen för

civildepartementet öfverlämnad ansökning, med åberopande, bland annat,

af den speciella tekniska utbildning, som för ifrågavarande tjänstebefattningar

erfordrades, äfvensom den omständighet, att ifrågavarande inspektörer

genom sin instruktion vore utestängda från all privat verksamhet

inom sitt fack, gjort framställning om beredande af höjning i det till

dem utgående årsarfvodet från dess nuvarande belopp, 5,000 kronor,

till 8,000 kronor för dem hvar.

Vidare har svenska fångvårdssällskapet, som bildats af tjänstemän

vid rikets fångvårdsanstalter, uti underdånig skrifvelse den 16 december

1907 — med åberopande, bland annat, af den fortgående prisstegringen

å lifsförnödenheter, de på grund häraf genomförda eller föreslagna förhöjningarna

i aflöningsbeloppen för flera andra grupper af statsfunktionärer,

de allt högre krafven beträffande fångvårdstjänstemännens fackutbildning

och sociala ställning, den i samband med den pågående omändringen

af fångarbetsdriften framträdande ökningen af flera fångvårdstjänstemäns

arbete, fångvårdstjänstemännens oaflåtliga tjänsteansvar,

den med fångvårdstjänstgöringen oskiljaktiga svårigheten för tjänstemännen

att genom bisysslor höja sina inkomster, den vid 1907 års

riksdag för bevakningspersonalen beslutade lönereglering no fl. omständigheter

— hemställt om vidtagande af åtgärder för en provisorisk löneförbättring

åt vid fångvården anställda tjänstemän eller vederlikar, att

med 20—30 procent å nuvarande aflöningsförmåner utgå från och med

år 1908 och intill dess eu ny lönereglering kan varda genomförd.

Bill. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 12 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande Ko 12.

Därjämte torde i detta sammanhang böra omförmälas, att domänstyrelsen

i sitt den 25 juli 1907 afgifna underdåniga utlåtande öfver

löneregleringskommitténs förslag till ny lönereglering för skogsstaten

tillkännagifvit att ett stort antal tjänstemän vid skogsstaten, åberopande

sin verkliga särställning såsom synnerligen svagt aflönade, hvarigenom

deras ställning på grund af de alltjämt stegrade lefnadskostnaderna

blifvit brydsam och i vissa fall snart gagat ohållbar, uttryckt eu allmän

åstundan, att de redan från och med innevarande år måtte komma i

åtnjutande af de förbättrade lönevillkor, som för dem kunde blifva

bestämda; och har styrelsen, för den händelse nämnda framställning

icke ansåges kunna bifallas, alternativt hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes

för innevarande år bereda högre och lägre tjänstemän vid skogsstaten

tilläggsarfvoden, om möjligt motsvarande den ökning i löneförmåner,

som genom nu förestående lönereglering kunde varda dem beskärd.

Slutligen må nämnas, att, på sätt vederbörande departementschefer

senare torde komina att närmare omförmäla, underdånig framställning om

löneförbättring redan för år 1908 gjorts jämväl af krigshofrätten beträffande

en. del af den därstädes anställda civila personalen, af chefen för

fortifikationen i fråga om å fortifikationens stat uppförde en fortifikationskassör

och redogörare samt nio fortifikationskassörer och förrådsförvaltare,

äfvensom af styrelsen för tekniska skolan i Stockholm, i hvad

angår, bland andra, rektor, öfverlärare och tjänstemän vid samma skola.

Såsom jag redan förut yttrat, kan beviljandet af de sedan ett flertal

år tillbaka utgående dyrtidstilläggen gifvetvis icke betraktas annorledes

än såsom en provisorisk åtgärd, afsedd att tills vidare — och i

afvaktan å närmare utredning rörande behof vet af mera stadigvarande

löneförbättringar för vid statens ämbetsverk och myndigheter anställda

tjänsteinnehafvare — åtminstone i någon män afhjälpa de ekonomiska

svårigheter, eu stor mängd af dessa i följd af väsentligt ökade lefnadskostnader

iråkat. Tydligt är ock, att, så länge icke nödig utredning

rörande de .allmänna grunder, som borde vid de blifvande löneregleringarna

följas, ägt rum, samt dessa grunder blifvit af statsmakterna

vederbörligen fastställda, de tillfälliga löneförbättringar, som i form af

dyrtidstillägg kunnat ifrågakomma, måst tillmätas så pass lågt, att man

under alla förhållanden kunnat äga förvissning om, att de lönebelopp,

som, tilläggen inbegripna, korum e att utgå, stannade bo tydligt nedom

de lönebelopp, som vid blifvande mera definitiva regleringar kunde

antagas blifva bestämda. Helt naturligt är äfven, att, då förhållandena

anses påkalla ett dylikt tillfälligt, af ökade lefnadskostnader framkalladt

lönetillägg, behofvet däraf i första hand gör sig gällande i fråga om de

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

11

lägst afton ad e befattningshafvarna, li vilka, alldenstund deras löner endast

äro afsedda att förslå till uppehållande af en jämförelsevis tarfligaro

lefnadsställning, gifvetvis i allmänhet äro mera beroende af inträdande

prisstegringar och därmed följande ökning i lefnadskostnaderna än öfriga,

med högre lön försedda tjänstinnehafvare. I mån som en inträdd prisstegring

visar sig vara konstant och uppnår mera betydande dimensioner,

är emellertid gifvet, att verkningarna deraf kunna komma att göra sig

i hög grad kännbara äfven för dessa.

Sedan numera i samband särskild! med den lönereglering som

vid nästlidet års riksdag ägt rum i fråga om statskontoret, de allmänna

grunderna för regleringen af löneförhållandena vid ett par af de centrala

ämbetsverken i hufvudstaden med en i åtskilliga hänseenden typisk

organisation blifvit af Kungl. Maj:t och Riksdagen fastslagna, synes

mig frågan om sättet för beredande af en provisorisk löneförbättringför

de ännu oreglerade verken hafva kommit i ett väsentligt annat läge

och böra bedömas ur delvis andra synpunkter än förut.

Särskild! gäller detta i fråga om do centrala ämbetsverken. Efter

de beslut, som i fråga om regleringen af löneförhållandena vid statskontoret

och arméförvaltningen under nästlidet år fattats, torde det nämligen

få antagas såsom visst, att de principer, som lagts till grund för

aflöning8systemet inom nyssnämnda båda ämbetsverk, efter hand komma

att vinna tillämpning jämväl beträffande andra, med dem i hufvudsak

likställda ämbetsverk. Men äfven i fråga om öfriga i afseende å deras

löneförhållanden oreglerade verk och myndigheter, hvilka i sin organisation

förete större eller mindre afvikelse!- från de centrala ämbetsverkens,

torde de utredningar, som legat till grund för löneregleringarna för

statskontoret och arméförvaltningen, komma att vid förestående löneregleringar

tjäna till utgångspunkt., åtminstone i hvad rörer aflöningsbeloppen

och hufvudgrundorna för aflöningssystemet i öfrigt.

Vid sådant förhållande och då man tillika tager i betraktande,

att det i fråga om eu hel del verk och myndigheter säkerligen ännu

kommer att dröja åtskillig tid, innan de kunna efter verkställd reglering

komma i åtnjutande af den förbättring i aflöningsförmåner, som sedan

länge erkänts vara väl behöflig, synas mig synnerligen goda skäl tala

för vidtagande af sådana åtgärder, att tjänstinnehafvarna vid de verk

och myndigheter, som ännu icke undergått reglering, må, i afvaktan

därå att sådan hinner komma till stånd och vinna tillämpning, i afsevärdt

större utsträckning än hvad de hittillsvarande dyrtidstilläggen inneburit,

komma i åtnjutande af ett provisoriskt lönetillägg, afsedt att, i den mån

sådant på denna väg lämpligen låter sig göra, utjämna den skiljaktighet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

i löneförmåner, som eljest kommer att i framträdande grad göra sig

gällande pell gifvetvis framstå desto obilligare, ju längre den väntade

löneregleringen i ena eller andra fallet låter vänta på sig.

Såsom många gånger blifvit framhållet, hafva de ekonomiska förhållandena

i vårt land numera utvecklat sig därhän, att statens ämbetsoch

tjänstemän i allmänhet taget — i den mån detta icke hunnit genom

åtgärder från statsmakternas sida afhjälpas — faktiskt blifvit försatta i

en afsevärdt sämre ekonomisk ställning än den, man genom do tidigare,

beträffande en stor mängd verk och myndigheter ännu gällande löneregleringarna

velat bereda dem. Om än detta förhållande närmast är

af betydelse för de enskilda personer, som däraf drabbas, innebär detsamma

helt visst tillika en olägenhet för det allmänna af i längden ganska

betänklig art. Uppenbart är nämligen, att, ju längre ett dylikt förhållande

får fortfara, en rekrytering af ämbetsverken med dugande krafter alltmera

försvåras, i ty att dessa i allt större utsträckning dragas åt andra håll,

där förmånligare villkor erbjudas. Erfarenheten gifver ock vid handen,

att under senare åren tillströmningen till tjänstemannabanan högst väsentligt

aftagit, och detta i den grad, att på många håll ämbetsverken —

och däribland äfven de, till h vilka tillströmningen på grund af vidsträcktare

möjligheter till befordran eller af andra anledningar plägar

vara störst — endast med stor svårighet kunna erhålla lämpliga vikarier

vid inträffande semestrar eller sjukdomsfall. Att den i jämförelse

med hvad på andra håll bjudes knappa aflöning, som under de senare

-åren kommit en stor del af de i statens tjänst anställda löntagarna till

godo, härtill i hög grad medverkat, lider icke något tvifvel. Äfven ur

denna synpunkt anser jag därför angeläget, att mera genomgripande

åtgärder i nu förevarande afseende snarast vidtagas.

Jämväl en annan omständighet af mera speciell beskaffenhet synes

mig i detta sammanhang icke böra lämnas oberörd. Jag syftar härvid

på förhållandena inom -Eders Kungi. Maj:ts kansli. Aflöningsförhållandena

för kansliets ämbets- och tjänstemän lära nämligen, om man

undantager expeditionscheferna, svårligen kunna regleras förrän i samband

med ordnandet af den förut omförmälda regeringsrätten, hvilkens

organisation enligt det härutinnan tilltänkta förslaget på flera punkter

sammanhänger med kansliets. Möjligt är ock, att en definitiv lönereglering

för kansliet kan komma att än ytterligare fördröjas i följd af den

väckta frågan om inrättandet af flera statsdepartement jämte andra därmed

sammanhängande spörsmål. Då den blifvande regleringen för

kansliet sannolikt därför ännu kommer att dröja åtskillig tid, men det

synes föga lämpligt och äfven kan medföra afsevärd praktisk olägenhet,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

13

att kansliets tjänstemän under någon längre tid aflönas betydligt sämre

;in motsvarande befattningar inom andra centrala ämbetsverk, därifrån

en rekrytering för kansliet till äfventyrs under vissa förhållanden kan

finnas lämplig, synes mig jämväl häri ligga ett skäl för de åtgärder,

jag i förevarande afseende ärnar föreslå.

Dessa åtgärder har jag tänkt mig böra bestå i utverkande redan för

innevarande år af — i stället för de hittills beviljade dyrtidstilläggen

och, i fråga om vaktmästarna, det dem för nästlidet år beviljade extra lönetillägget

—ett extra lönetillägg, så bestämdt, att detsamma må kunna-under

vissa betingelser tillgodokomma icke blott de tjänstemän och betjänte,

som, enligt hvad förut omförmälts, varit i åtnjutande af dyrtidstillägg

eller nyssberörda särskilda lönetillägg, utan äfven de statstjänstemän i

allmänhet, hvilkas löneförhållanden icke under senare åren undergått reglering,

samt i öfrigt fotadt på sådana grunder, att därigenom den förenämnda

eljest inträdande bristen på motsvarighet i aflöningshänseende må, i

den män sådant genom provisoriska åtgärder lämpligen låter sig gorå,

varda utjämnad och därmed förknippade olägenheter i görligaste män

undanröjda.

Från det extra lönetillägget synas dock — oberoende af öfriga

undantag, hvarom jag senare skall tala — lämpligen böra undantagas

de ämbetsmän, hvilka nu uppbära en högre aflöning än 10,000 kronor.

Detta, bland annat, äfven af det skäl, att dessas aflöningsförhållanden i

allmänhet icke erbjuda några lämpliga jämförelsepunkter med de hittills

omreglerade ämbetsverkens lönestater. Det sista gäller ock särskildt

om en ganska stor grupp af ämbetsmän, nämligen häradshöfdingarna,

hvilka aflönas enligt ett system, till sina grunder väsentligt afvikande

från dem, som kommit till tillämpning vid ordnandet af andra tjänstemäns

aflöningsförhållanden. Efter samråd med chefen för justitiedepartementet

har jag därför ansett nämnda klass af ämbetsmän icke böra inbegripas

under den af mig tillärnade framställning i nu förevarande syfte.

Då det nu gäller att söka utfinna ett lämpligt sätt för den

åsyftade löneförhöjningen, kunde det med den af mig angifna utgångspunkten

till äfventyrs synas riktigast att sätta lönetillägget beträffande

de särskilda tjänstebefattningar, hvarom nu är fråga, i visst förhållande

till de fastställda lönesatserna för motsvarande befattningar inom statskontoret,

med iakttagande naturligen af de afdrag, som på grund af

särskilda förhållanden kunna finnas påkallade. Ett sådant tillvägagångssätt

låter sig emellertid svårligen använda redan af den anledning, att

inom en hel del oreglerade ämbetsverk finnes en ganska stor mängd

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Slatsutskotteta Utlåtande N:o 12»

tjänstebefattningar, hvilka icke tillhöra de vanliga, normala lönegraderna,

utan falla däremellan, hvarförutom de löneförhöjningar, som vidtagits

inom statskontoret, ingalunda ställa sig procentiskt taget lika beträffande

de olika tjänstegraderna. En dylik anordning skulle därför i tillämpningen

ställa sig tämligen invecklad och medföra alltför mycken omgång.

Man måste därför, då det ju fortfarande endast är fråga om en

provisorisk åtgärd, åtnöjas med ett mera summariskt tillvägagångssätt,

hvilket dock ingalunda synes behöfva utesluta, att man vid lönetilläggets

bestämmande söker, i den mån sådant utan alltför mycken omgång häri

ske, taga hänsyn till de i det nya aflöningssystemet innefattade grunder.

Härvid är till en början att beakta, att de aflöningssatser, som

vid nästlidet års riksdag fastställdes för de särskilda tjänstebefattningarna

i statskontoret, bestämdes, bland annat, med hänsyn därtill, att

tjänstemännen i detta verk enligt den samma år antagna lagen angående

civila tjänstinnehafvares rätt till pension förpliktats att jämlikt vissa i

lagen angifna grunder bidraga till sin egen pensionering.

Detta bör gifvetvis föranleda, att ett lönetillägg af den beskaffenhet,

hvarom nu är fråga, under alla förhållanden måste bestämmas så,

att aflöningen, tillägget inbegripet, icke öfverstiger det belopp, som af

den aflöning, hvilken vid jämförelse med de vid löneregleringen för statskontoret

följda grunder kan antagas blifva för den ifrågavarande tjänsten

vid blifvande lönereglering bestämd, återstår efter afdrag af därå belöpande

pensionsbidrag.

Vidare är att iakttaga jämväl en annan omständighet, nämligen

den, att i det nya i fråga om statskontoret antagna aflöningssystemet

införts eu helt och hållet ny aflöningstitel, benämnd ortstillägg. Detta

skedde hufvudsakligen i syfte att bereda en utväg att i någon man

afpassa löneförmånerna vid de särskilda tjänstebefattningarna efter lefnad

skostnaderna å olika orter, samt under förutsättning därjämte, att

de särskilda orter, som härutinnan kunde till jämförelse ifrågakomma,

skulle indelas i vissa klasser eller grupper och ortstilläggen med afseende

å dessa graderas på sådant sätt, att dylik förmån alls icke skulle tillerkännas

tjänstinnehafvare, hvilkas tjänstgöring vore förlagd till ort,

tillhörande den lägsta eller billigaste gruppen, och beträffande öfriga

grupper bestämmas i enlighet med en på lämpligt sätt graderad skala.

Upptagandet i aflöningsystemet af den princip, åt hvilken nämnda aflöningstitel

sålunda afser att gifva uttryck, medför, att — då det gifvetvis

icke bör ifrågakomma att, vid bestämmande af ett endast provisoriskt

lönetillägg, söka medelst en detaljerad gradering för olika orter

föregripa den slutliga regleringen — man i fråga om sådana tjänstinne
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

15

häfvare, hvilka hafva sill bostad annorstädes än i hufvudstaden, är hänvisad

till att beräkna de provisoriska lönetilläggen så, att det sammanlagda

aflöningsbeloppet vid de särskilda tjänsterna icke ens beträffande

de tjäustinnehafvare, som vid blifvande reglering kunna antagas varda

undantagna från åtnjutande af ortstillägg, komma att öfverstiga den

blifvande definitiva aflöningen. Å andra sidan synes följdriktigheten

fordra, att, då lefnadskostnaderna i hufvudstaden otvifvelaktigt äro åtskilligt

högre än å andra orter inom landet och det därför redan nu

med visshet kan antagas, att ortstilläggen för de tjäustinnehafvare, Indika

hafva sin tjänstgöring förlagd till hufvudstaden, komma att sättas något

högre än i fråga om de öfriga, äfven det extra lönetillägget bör sättas

något högre för de förra än för de senare.

Med afseende å nu berörda förhållanden har jag tänkt mig, att

det extra lönetillägget lämpligen, i hvad angår tjänstemännen, bör bestämmas,

i fråga om dem, som hafva sin tjänstgöring förlagd till

hufvudstaden, till 15 procent och i fråga om de öfriga till 12 procent

å de aflöningsförmåner, å hvilka de hittillsvarande dyrtidstilläggen beräknats.

Kombineras härmed eu föreskrift, enligt hvilken lönetillägget

i intet fall får öfverskrida ett visst belopp — hvilket lämpligen synes

kunna bestämmas, beträffande Stockholm till 1,000 kronor och i fråga

om öfriga delar af riket till 800 kronor — torde man icke behöfva

befara att genom lönetillägget på någon punkt öfverskrida de aflöningar,

som vid eu blifvande lönereglering kunna antagas blifva bestämda.

Beträffande betjänte — vaktmästare och med dem likställda befattningshafvare

— råder, såsom af det föregående framgår, ett i viss

mån särskildt förhållande. Som nämndt, hafva för nästföregående år

dessa tjänstinnehafvare åtnjutit dels, under förutsättning att i aflöningen

icke ingår bostads- eller boställsförmån in natura, dyrtidstillägg med

10 procent å den kontanta lönen, dels äfven, oberoende af nyssnämnda

förutsättning, extra lönetillägg med likaledes 10 procent å den kontanta

aflöningen. Då nämnda tjänstinnehafvare således redan under nästföregående

år kommit i åtnjutande af särskilda lönetillägg, uppgående

i do flesta fall ända till 20 procent å aflöningen, och det gifvetvis

icke bör ifrågakomma att nu fråntaga dem en förmån, hvaraf de redan

kommit i åtnjutande och utan tvifvel fortfarande äro väl i behof, anser

jag de procentsatser, efter hvilka lönetillägget bör beräknas, böra

för dem bestämmas afsevärdt högre än för tjänstemännen, något som

äfven synes motiveradt däraf, att den löneförhöjning, som nästlidet år

bestods vaktmästarna i statskontoret, proeentiskt räknadt, vida öfverstiger

hvad i nämnda hänseende tillerkändes tjänstemännen. I anslut
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

ning härtill torde, med tillämpning af den förenämnda regeln om lönetilläggets

beräkning efter en något högre procentsats för tjänstinneliafvare

inom hufvudstadcn än för de öfriga, tillägget, i hvad angår

betjänte, kunna lämpligen bestämmas till 25 procent för dem, som

hafva sin tjänstgöring i hufvudstaden, och till 20 procent för de öfriga.

Till belysning af di t sålunda framställda förslagets innebörd må

nämnas, att för de vanligen förekommande lönegraderna, aflöningssatserna

— det föreslagna lönetillägget inbegripet — skulle, under förutsättning

att lönetillägget utgår oafkortad^ ställa sig på följande sätt:

för första gradens tjänst utan ålderstillägg

med ett

,, två

11

>i

ii

ii

ii

it

ii

ii

ii

ii

ii ii ii ii med et{ ii

11 il ii 11 ii ,i

för tredje gradens tjänst utan ålderstillägg ........... 7,360

med

ii

ii

ii

11

ii

ii

ii

med

I Stockholm. 1

Kronor. Kronor.

3,450

- 3,360

—

4,025

— 3,920

—

4,600

— 4,480

—

5,175

— 5,040

—

5,750

6,325

— 5,600

—

— 6,160

—

7,360

— 7,168

—

8,000

— 7,800

—

1,375

— 1,320

—

1,000

— 960

—

1,125

- 1,080

—

Berörda siffror torde vid jämförelse med de i statskontorets nuvarande

lönestat för motsvarande befattningar upptagna lönesatser visa

att- det ifrågasatta lönetillägget icke kan anses för högt beräknadt, likasom

att den åtskillnad, som skulle uppstå mellan hufvudstadcn och

öfriga delar af riket, i själfva verket är ganska ringa och ingalunda

större, än hvad som af de högre lefnadskostnaderna, särskildt i fråga

om bostadshyror, måste anses vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande.

De hittillsvarande dyrtidstilläggen hafva,, som nämndt, alls icke

tillgodokommit dem, i hvilkas aflöning ingått bostads- eller bostadsförmån

in natura. Klart synes mig ock vara, att de tjänstinnehafvare, som

äro i åtnjutande af nämnda förmån, äro med hänsyn till de inom landet

i allmänhet och särskildt i de större städerna under senare åren väsentligt

stegrade bostadshyrorna försatta i ett relativt vida gynnsammare

s. 17 Kontrollera mot PDF

S''lutsulsköttels Utlåtande N:o 12.

17

läge iin öfriga tjänstinnehafvare, och att do form därför icke skäligen

böra tillerkännas ett lönetillägg af enahanda omfattning som dessa. I

betraktande emellertid af den inträdda stegringen jämväl i öfriga lefnadskostnader,

synes mig dock billigtvis någon, om än eu jämförelsevis

mindre del af det ifrågasatta lönetillägget, böra tillgodokomma äfven

sådana löntagare, som äro i åtnjutande af berörda förmån. Det afdrag

å lönetillägget, som bör i sådant fall ifrågakomma, synes mig lämpligen

kunna bestämmas till tio procent af de kontanta löneförmåner, å hvilka

lönetillägget i allmänhet beräknas. Detta beräkningssätt har redan

kommit till direkt användning i fråga om vaktmästarna, hvilka, enligt

hvad förut nämnts, under nästlidet år visserligen, ifall i aflöningen ingått

bostadsförmån in natura, icke erhållit dyrtid stillägg — då, som nämndt,

motsvarande 10 procent å den kontanta aflöningen — men väl det extra

lönetillägg, som vid sidan af dyrtidstillägget under samma år till dessa

befattningshafvare utgått; och synes därför samma beräkningssätt lämpligen

kunna läggas till grund äfven vid beräkningen af bostad eller

bostadsförmånens värde för tjänstemännen. Till belysning af verkningarna

af ett sålunda beräknadt afdrag må erinras, att om, t. ex.

— såsom i ett enskildt fall är förhållandet — en tjänsteman med en

aflöning af 7,000 kronor tillika är i åtnjutande af bostadsförmån in

natura, afdraget med anledning af nämnda förmån kommer att utgöra

700 kronor och det extra lönetillägget således utgå med endast 300 kronor.

Beträffande de grunder i öfrigt, enligt hvilka det nu föreslagna

extra lönetillägget bör utgå, synes mig, till undvikande af alltför stora

rubbningar, lämpligast, att de för de hittillsvarande dyrtidstilläggen

bestämda grunder i dessa delar i hufvudsak erhålla tillämpning, äfven

i fråga om det nu föreslagna extra lönetillägget, dock naturligen med

de ändringar, som föranledas däraf, att lönetillägget skulle utgå äfven

vid eu väsentligt högre inkomst af statstjänst än dyrtidstillägget eller

eljest af förändrade förhållanden påkallas.

Häraf följer, bland annat, att alla sådana tjänstinnehafvare, hvilkas

aflöningsförmåner vid någon af 1901—1907 årens riksdagar ny- eller

omreglerats efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas

fastställande, blifva från lönetillägget uteslutna. Gifvet är äfven, att

sådana tjänstinnehafvare, hvilka anses böra för innevarande år komma

i åtnjutande af särskildt lönetillägg, bestämdt efter andra grunder än

dem, som skulle gälla för det nu ifrågavarande lönetillägget, jämväl

blifva därifrån uteslutna.

De grunder, enligt hvilka det extra lönetilläget enligt det af mig

framställda förslaget borde utgå, skulle alltså blifva följande:

Bill. till Riksd. Prof.. 1908. 4 Sami. 1 Åfd. 12 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej sådant fall är för handen, som

under 2:o) sägs,

till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd till hufvudstaden,

med 15 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall med högre

belopp än 1,000 kronor, och

till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd till annan ort,

med 12 procent å kontant aflöning, dock icke i något fall till högre

belopp än 800 kronor, samt,

i hvad angår betjänte, med 25 procent å kontant aflöning, om

tjänstgöringen är förlagd till hufvudstaden, men eljest med 20 procent

å sådan aflöning.

2:o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställsförmån in natura,

skall det enligt nästföregående moment beräknade lönetillägget minskas

med ett belopp, motsvarande 10 procent af de kontanta aflöningsförmåner,

hvarå tillägget beräknats.

3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas

a) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande

år uppgå till högre belopp än 10,000 kronor;

b) de tjänstinnehafvare, hvilkas inkomster af arbete, det extra

lönetillägget oberäknad^ under år 1907 af vederbörande taxeringsmyndigheter

uppskattats till högre belopp än 10,000 kronor;

c) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901, 1902,

1903, 1904, 1905, 1906 eller 1907 årens riksdagar ny- eller omreglerats

efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas

fastställande.

4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte,

hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller

eljest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.

5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka

utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock

af andra medel, beräknas extra lönetillägg endast å den del däraf, som

utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten

extra lönetillägg må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen

blifvit, på sätt i nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå,

utan afseende därå att till bestridande af universitetens utgifter användas

jämväl andra medel än statsmedel.

6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:

lön;

tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare tillkommande

tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar;

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;

arfvode;

med lön likställdt lönetillägg; samt

dagaflöning vid flottan.

7:o) Extra lönetillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön

ellor arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af

dessa, nämligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest

denna på mer än ett ställe år lika, lör den al dem, till hvilken han

först blifvit befordrad; samt

8:0) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.

För utrönande af de belopp, hvartill ett enligt angifna grunder

utgående extra lönetillägg för år skulle uppgå, hafva beräkningar verkställts,

enligt Indika beloppen skulle i afrundade tal utgöra:

för tjänstemän och betjänte under justitiedepartementet

....................................................................

för tjänstemän och betjänte under utrikesdepartementet

.................................................................

för tjänstemän och betjänte under landtförsvarsdepartementet

...................................................................

för tjänstemän och betjänte under sjöförsvarsdepartementet

.................................................■•••...............

för tjänstemän och betjänte under civildepartementet

...................................................................................

(däraf omkring 260,000 kronor för landsstaten)

för tjänstemän och betjänte under finansdepartementet

................................................................•

för tjänstemän och betjänte under ecklesiastikdepartementet

.....................................................................

för tjänstemän och betjänte under jordbruksdepartementet

.....................................................................

(däraf omkring 70,000 kronor för skogsstaten)

kronor

130,000: —

11

11,500: —

11

9,000: —

11

22,200: —

v

440,000: —

11

119,000: —

11

90,000: —

11

115,000: —

kronor

936,700: —

Härtill kommer för postsparbanksbyrån ett belopp af 5,375 kronor.

Vid detta verk utgår nämligen personalens aflöning af postsparbankens

egna inkomster, hvilka medel Kungl. Maj:t äger för sådaut ändamål

disponera.

Då de i riksstaten för år 1908 under de särskilda kufvudtitlarna

upptagna belopp för beredande åt vissa statens tjänstemän och betjänte

af dyrtidstillägg för år 1907 uppgingo till sammanlagdt 1,018,900 kronor

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

och de för beredande af extra lönetillägg’ åt vaktmästare för samma år

beviljade belopp utgjorde tillhopa 23,900 kronor, skulle således det

belopp, som skulle för det nu föreslagna extra tillägget behöfva af

Riksdagen äskas, till synes stanna vid en summa, 106,100 kronor lägre

än hvad i liknande hänseende nästlidet år begärdes. Detta förhållande,

som i förstone kan förefalla något egendomligt, får emellertid sin förklaring,

bland annat, däraf, att i den summa af 818,700 kronor, som

för beredande af dyrtids till ägg finnes upptagen under sjätte hufvudtiteln

i innevarande års riksstat, inräknats jämväl det belopp, som förberedande

af sådant tillägg för år 1907 åt den till järn vägsstaterna

hörande personal varit erforderligt, därest icke den under samma år

beslutade omregleringen af nämnda stater besfämts att träda i kraft

redan år 1907.

Frånräknas sistnämnda belopp — hvilket kan anslås till vid pass

665,000 kronor — äfvensom de öfriga jämförelsevis mindre belopp,

som i följd af verkställda omregleringar numera bortfalla, från förenämnda

för år 1908 till dyrtidstillägg och extra lönetillägg beräknade

summor, tillhopa 1,042,800 kronor, kan den ökade utgift, som — frånsedt

den något ökade kostnaden för postsparbanksbyrån — skulle af

de föreslagna extra lönetilläggen förorsakas, antagas komma att uppgå

till i rundt tal vid pass 575,000 kronor eller, om man tager hänsyn

till de undantag från lönetillägg, som kunna ifrågakomma på grund

al taxering till visst belopp, antagligen något lägre.

Då de förhållanden, som lagts till grund för de anställda beräkningarna,

naturligen kunna under året växla, är det tydligt, att de

beräknade beloppen endast äro att anse såsom approximativa.

De för de extra lönetilläggen — hvilka, som nämndt, äro afsedda att

utgå under år 1908 — erforderliga belopp, torde i öfverensstämmelse med

hvad tidigare skett beträffande dyrtidstilläggen och de extra lönetilläggen

till vaktmästarna, böra såsom förslagsanslag anvisas å extra stat för

år 1909 på det sätt, att de till hvarje särskild hufvudtitel hörande

summor sammanföras under ett extra anslag å hvarje hufvudtitel, med

iakttagande i fråga om anslagens disponerande, att ingen sammanblandning

af de för särskilda verk och stater afsedda beloppen får

äga rum.

Jämväl i fråga om sättet för utbetalningen af de för ändamålet

erforderliga medel torde i hufvudsak enahanda föreskrifter, som förut

meddelats i fråga om dyrtidstilläggen och de extra lönetilläggen till

vaktmästarna, böra komma till tillämpning.))

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

Angående beredandet åt vissa statens tjänstemän och betjänte af

extra lönetillägg för innevarande år, att utgå i stället lör de hittills

beviljade dyrtidstilläggen och, i fråga om vaktmästare det dem för

nästlidet år beviljade extra lönetillägget, har utskottet, da de förhållanden,

som under de senaste åren, med afseende å förestående löneregleringar

inom statens ämbetsverk, föranled t beviljande i större eller

mindre utsträckning af särskilda provisoriska lönetillägg, alltjämt kvarstå

i oförminskad grad, ansett bekofvet af ett extra lönetillägg till fullo

ådagalagdt. Af hvad departementschefen i ämnet anlört synes också

framgå, att ett något större tillägg i löneförmånerna än hvad som förekommit

under nästlidet år torde böra utgå för år 1908.

Emot de grunder, från hvilka departementschefen utgått vid beräkningen

af erforderligt anslag för ifrågavarande extra lönetillägg, har

utskottet icke haft något att i hufvudsak erinra.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag att från åtnjutande af extra

lönetillägg undantaga de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst

för innevarande år uppgå till högre belopp än 10,000 kronor,

äfvensom de tjänstinnehafvare, hvilkas inkomster af arbete, det extra

lönetillägget oberäknad^ under år 1907 af vederbörande taxeringsmyndigheter

uppskattats till högre belopp än 10,000 kronor, har utskottet,

i fråga om det sålunda föreslagna beloppet, funnit detsamma väl högt.

Då motsvarande belopp för år 1907 bestämdes till 5,000 kronor,

har utskottet ansett tillräckligt att nu höja sistnämnda belopp till 8,500

kronor.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra därom, att, såsom departementschefen

äfven yttrat till åberopade statsrådsprotokollet, den ökade

utgift, som skulle af de föreslagna extra lönetilläggen förorsakas, antagligen

konnne att minskas, om man toge hänsyn till de undantag från

lönetillägg, som kunde ifrågakomma på grand af taxering utöfver visst

belopp.

Att i hvarje fall från åtnjutande af extra lönetillägg för år 1908

utesluta häradshöfdingarna har utskottet tunnit välbetänkt.

I fråga om storleken af de extra lönetilläggen har utskottet hyst

den uppfattningen, att ifrågavarande lönetillägg böra bestämmas så, att

tjänstinnehafvare, beträffande hvilkas löneförmåner förslag framlagts för

i908 års Riksdag till ny- eller omreglering efter andra grunder än dem,

som blifvit följda vid de äldre staternas fastställande, icke i något fall

må åtnjuta det extra lönetillägg, hvarom här är fråga, till högre belopp

än att lönetillägget jämte öfriga tjänstinnehafvaren tillkommande löne
-

Utskottels

yttrande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

förmåner af det slag, hvarå lönetillägget skall beräknas, motsvara de

enligt den föreslagna nya lönestaten honom tillkommande löneförmåner

af enahanda slag, efter afdrag af det bidrag till kostnaden för tjänstemännens

pensionering af statsmedel, som enligt gällande föreskrifter

på grund af omregleringen må åligga honom att vidkännas.

Slutligen vill utskottet uttala den förvissningen, att Kungl. Maj:t

måtte, efter nödig utredning, taga under ompröfning, i hvad män de

bestämmelser, som i sammanhang med under åren 1907 och 1908 verkställd

ny- eller omreglering af löneförhållandena vid vissa centrala

ämbetsverk fastställts att gälla beträffande de till dessa verk hörande

ordinarie tjänstinnehafvares tjänstgöring å tjänsterummet äfvensom rätt

att förena innehafvande tjänst med uppdrag af viss beskatfenhet eller

med annan tjänstebefattning, må kunna erhålla tillämpning jämväl med

afseende å de tjänstinnehafvare, som skulle komma i åtnjutande af det

extra lönetillägget.

Kungl. Maj:ts framställning om beredande af extra lönetillägg åt

tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa finner sig utskottet

äfven innevarande år böra tillstyrka, att utgå i enlighet med de af

utskottet ofvan angifna grunder.

Med hänsyn till att anslaget till extra lönetillägg torde böra utgå

såsom förslagsanslag å extra stat och då i allt fall den ändring, utskottet

föreslagit i bestämmelserna för åtnjutande af extra lönetillägg, torde inverka

högst obetydligt på anslagssumman, har utskottet icke ansett

nödvändigt verkställa exakt beräkning af de belopp, som kunna varda

för ifrågavarande ändamål erforderliga. Och får utskottet därför tillstyrka

bifall till af Kung]. Maj:t begärdt anslag.

Då utskottet i öfrigt icke haft något att erinra emot hvad Kungl.

Maj:t i förevarande proposition föreslagit, får utskottet, på grund af

hvad sålunda blifvit anfördt, hemställa,

I) att Riksdagen må, i anledning af hvad Kungl.

Maj:t under 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 hufvud titlar ne

föreslagit i fråga om beviljande af anslag för beredande

af extra lönetillägg för innevarande år åt eu

del tjänstemän och betjänte inom de olika departementen

jämte därtill hörande ämbetsverk, kårer och

stater, under nedannämnda hufvudtitlar på extra stat

för år 1909 anvisa särskilda förslagsanslag till följande

belopp, nämligen:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet* Utlåtande N:o 12.

23

under andra lmfvudtiteln kronor

tredje „ „

11

11

11

11

11

11

11

fjärde

femte

sjunde

åttonde

nionde

11

11

11

11

11

11

11

11

130.000

11,500

9,000

22,200

440.000

119.000

90,000

115.000

att utbetalas med iakttagande, att för beräknande af

extra lönetillägg skola gälla följande grunder:

l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej sådant fall

är för handen, som under 2: o) sägs,

till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd

till hufvudstaden, med 15 procent å kontant aflöning,

dock icke i något fall med högre belopp än 1,000

kronor, och

till tjänsteman, hvilkens tjänstgöring är förlagd

till annan ort, med 12 procent å kontant aflöning,

dock icke i något fall till högre belopp än 800 kro
-

nor, samt,

i hvad angår betjänte, med 25 procent å kontant

aflöning, om tjänstgöringen är förlagd till hufvudstaden,

men eljest med 20 procent å sådan aflöning.

2: o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställsförmån

in natura, skall det enligt nästföregående moment

beräknade lönetillägget minskas med ett belopp,

motsvarande 10 procent af de kontanta aflöningsförmåner,

hvarå tillägget beräknats.

3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas,

förutom häradshöfdingarna,

a) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af

statstjänst för innevarande år uppgå till högre belopp

än 8,500 kronor;

b) de tjänstinnehafvare, hvilkas inkomster af

arbete, det extra lönetillägget oberäknadt, under år

1907 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats

till högre belopp än 8,500 kronor;

c) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner

vid 1901, 1902, 1903, 1904, 1905, 1900 eller 1907

årens riksdagar ny- eller omreglerats efter andra

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

grunder än dem, som följts vid de äldre staternas

fastställande.

4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän

och betjänte, hvilkas aflöning blifvit af Konung

och Riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter

af Riksdagen pröfvade grunder.

5: o) Extra lönetillägg beräknas endast å aflöningsförmåner,

hvilka utgå af statsmedel. Där aflöning

bestrides dels af statsmedel, dels ock af andra medel,

beräknas extra lönetillägg endast å den del däraf, som

utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän

vid universiteten extra lönetillägg må beräknas å hela

det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i nästföregående

moment sägs, bestämd att minst uppgå,

utan afseende därå att till bestridande af universitetens

utgifter användas jämväl andra medel än statsmedel.

6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag

af aflöningsförmåner:

lön;

tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare

tillkommande tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar

;

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;

arfvode;

med lön likställdt lönetillägg; samt

dagaflöning vid flottan.

7: o) Extra lönetillägg till den, som af statens

medel åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera

befattningar, utgår endast för en af dessa, nämligen

för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest

denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem,

till hvilken han först blifvit befordrad; samt

8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.

II) att extra lönetillägg i enlighet med de af

utskottet föreslagna grunder jämväl må för innevarande

år utgå till tjänstemän och vaktmästare vid

flottans pensionskassa.

Stockholm den 22 maj 1908.

På statsutskottets vägnar:

G. BIKUNG.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

25

Reservationer:

af herrar P. Pehr son, C. Persson, T). Persson, J. A. Sjö, G. Odqvist,

A. Wiklund, J. T. Larsson, P. Pehrsson och C. G. Johansson, hvilka

ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»Angående beredandet åt vissa statens tjänstemän och betjänte af

extra lönetillägg för innevarande år, att utgå i stället för de hittills

beviljade dyrtidstilläggen och, i fråga om vaktmästarne, det dem för

nästlidet år beviljade extra lönetillägget, har utskottet funnit behofvet

af ett dylikt lönetillägg ådagalagdt beträffande de verk och stater, hvilka

ännu icke hunnit ny- eller omregleras. Likaså har utskottet funnit af

omständigheterna påkalladt, att det belopp, som i form af dyrtidstillägg

under förlidet år utgått till vissa tjänstemän och betjänte vid en del

af statens verk och inrättningar, i någon mån liöjes. Därvid har utskottet

dock icke ansett sig böra tillstyrka den förhöjning, som innefattas uti

Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Det har nämligen synts utskottet

välbetänkt att, i likhet med under föregående år beträffande dyrtidstillägg

till tjänstemän och betjänte samt extra lönetillägg till betjänte,

bestämma det extra lönetillägget för innevarande år till tio procent för

tjänstemän och tjugu procent för betjänte, beräknadt å kontant aflöning,

men i stället föreskrifva, att dylikt extra lönetillägg finge utgå intill

belopp af 500 kronor.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag att från åtnjutande af extra

lönetillägg undantaga de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst

för innevarande år uppgå till högre belopp än 10,000 kronor,

äfvensom de tjänstinnehafvare, hvilkas inkomster af arbete, det extra

lönetillägget oberäknad^ under år 1907 af vederbörande taxeringsmyndigheter

uppskattats till högre belopp än 10,000 kronor, i fråga om

det sålunda föreslagna beloppet funnit detsamma väl högt-. Då motsvarande

belopp under år 1907 bestämdes till 5,000 kronor, har utskottet

ansett tillräckligt att nu höja sistnämnda belopp till 7,000 kronor.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag att tillerkänna tjänstemän och

betjänte å olika orter olika belopp med hänsyn till tjänstgöringsorten,

har utskottet icke funnit ett sådant stadgande erforderligt. Däremot

Bih. till Riksd, Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 12 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

liar utskottet på de af departementschefen till åberopade statsrådsprotokollet

anförda skäl ansett sig böra förorda, att extra lönetillägg

äfven må utgå till de betjänte, som åtnjuta bostads- eller boställsförmån,

mot afdrag af tio procent å de kontanta aflöningsförmånerna.

Med hänsyn till att anslaget till extra lönetillägg torde böra utgå

såsom förslagsanslag å extra stat, har utskottet icke ansett nödvändigt

verkställa exakt beräkning å de belopp, som för ifrågavarande ändamål

kunna varda erforderliga, utan endast förslagsvis angifvit vissa belopp

under hvarje liufvudtitel.

Kungl. Maj:ts framställning om beredande af extra lönetillägg åt

tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa finner sig utskottet

äfven innevarande år böra tillstyrka att utgå i enlighet med de af

utskottet här ofvan angifna grunder.

Då utskottet i öfrigt gillat de för åtnjutande af extra lönetillägg

af Kungl. Maj:t föreslagna villkor, får utskottet på grund af hvad sålunda

blifvit anfördt hemställa,

I) att Riksdagen må, i anledning af hvad Kungl.

Maj:t imder 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 hufvudtitlarna

föreslagit i fråga om beviljande af anslag för beredande

af extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän

och betjänte inom de olika departementen jämte

därtill hörande ämbetsverk, kårer och stater, under

nedannämnda hufvudtitlar på extra stat för år 1909

anvisa särskilda förslagsanslag till följande belopp,

nämligen:

under

andra hufvudtiteln kronor

90,000

—

n

tredje

11

11

8,000

—

ii

fjärde

11

11

6,000

—

ii

femte

11

11

15,000

—

ii

sjätte

11

11

300,000

—

ii

sjunde

11

11

80,000

—

ii

åttonde

11

11

60,000

—

ii

nionde

11

11

78,000

—

att utbetalas med iakttagande,

att för beräknande

extra lönetillägg skola gälla följande grunder:

l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej sådant fall

är för handen, som under 2:o) sägs, med 10 procent

till tjänsteman och 20 procent till betjänte, beräknadt

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

å kontant aflöning, dock icke i något fall med högre

belopp än 500 kronor.

2:o) Ingår i aflöningen bostads- eller boställsförmån

in natura, skall det enligt nästföregående

moment beräknade lönetillägget minskas med ett belopp,

motsvarande 10 procent af de kontanta aflöningsförmåner,

hvarå tillägget beräknats.

3:o) Från åtnjutande af extra lönetillägg undantagas,

förutom häradshöfdingarna,

a) de tjänstemän, hvilkas aflöningsformåner af

statstjänst för innevarande år uppgå till högre belopp

än 7,000 kronor;

b) de tjänstinnehafvare, hvilkas inkomster af arbete,

det extra lönetillägget oberäknadt, under år

1907 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats

till högre belopp än 7,000 kronor;

c) de tjänstinnehafvare, hvilkas aflöningsförmåner

vid 1901, 1902, 1903, 1904, 1905, 1906 eller

1907 årens Riksdagar ny- eller omreglerats efter andra

grunder än dem, som följts vid de äldre staternas

fastställande.

4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas

tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöning blifvit af

Konung och Riksdag till siffran bestämd eller eljest

utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.

5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å aflöningsförmåner,

hvilka utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides

dels af statsmedel dels ock af andra medel,

beräknas extra lönetillägg endast å den del däraf,

som utgår af statmedel, dock att åt lärare och tjänstemän

vid universiteten extra lönetillägg må beräknas

å hela det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt

i nästföregående moment sägs, bestämd att minst

uppgå, utan afseende därå att till bestridande af universitetens

utgifter användas jämväl andra medel än

statsmedel.

6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag

af aflöningsformåner:

lön;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare

tillkommande tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar

;

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;

arfvode;

med lön likställdt lönetillägg; samt

dagaflöning vid flottan.

7:o) Extra lönetillägg till den, som af statens

medel åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera befattningar,

utgår endast för en af dessa, nämligen för

den, som medför högsta aflöningen, eller, därest denna

på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till

Hvilken han först blifvit befordrad; samt

8:o) Extra lönetillägget anses tillhöra lönen.

II) att extra lönetillägg i enlighet med de af

utskottet föreslagna grunder jämväl må för innevarande

år utgå till tjänstemän och vaktmästare vid

flottans pensionskassa.»

Det skulle här antecknas, att herrar grefve A. F. C:son Wachtmeister,

friherre J. T, Gripenstedt och friherre C. H. Falkenberg icke

deltagit vid förestående ärendes behandling inom utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERl-AKTiEBOLAG, 1908.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse.

I statsutskottets utlåtande n:o 11 sid. 246 rad. 2 uppifrån

står: af herrar P. Péhrson, E. Hammarlund och J. Ström,

läs: af herrar E. Hammarlund, P. Pehr sson och J. Ström,

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Samt. 1 Afd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1908:202 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtit s. 1 i texten