Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj.is proposition angående upplåtelse till Lidköpings stad af den kyrkoherden i Lidköpings pastorat på lön anslagna åkerjord.

1908-05-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1908:132, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj.is proposition angående upplåtelse till Lidköpings stad af den kyrkoherden i Lidköpings pastorat på lön anslagna åkerjord.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

1

N:o 132.

Ank. till Riksd. kansli den 8 maj 1908, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj.is proposition angående upplåtelse

till Lidköpings stad af den kyrkoherden i Lidköpings

pastorat på lön anslagna åkerjord. (I. A.)

Uti en den 9 april innevarande år till Riksdagen aflåten, till statsutskottet

för förberedande behandling öfverlämnad proposition (n:o 199) har Kungl. Maj:t

under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden

för samma dag föreslagit Riksdagen medgifva, att Lidköpings stad måtte mot

en årlig ersättning till kyrkoherden i Lidköpings pastorat af 1,200 kronor få

förvärfva den kyrkoherden på lön anslagna åkerjord till dess nuvarande areal

med den inskränkning, som betingades af den Lidköpings församling genom

kungl. bref den 17 maj 1907 medgifna rätt till viss del af området.

I detta ärende har departementschefen till förberörda statsrådsprotokoll

anfört följande.

»Genom löneregleringsresolution den 9 december 1864 bestämdes, att

kyrkoherden i Lidköpings pastorat skulle åtnjuta, bland annat, den honom

dittills anslagna stadsjord jämte boställshus med trädgård.

Vid sammanträde med drätselkammaren i Lidköping den 22 februari

1906 väcktes emellertid förslag, att drätselkammaren måtte ingå till stadsfullmäktige

med hemställan om vidtagande af sådana åtgärder, att denna jord

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 77 Raft. (N:o 132.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

snarast möjligt kunde af staden få öfver!agas mot vederlag till boställsinnehafvaren.

Till stöd härför åberopades, att den del af kyrkoherdeboställets

jord, som låg närmast staden, vore synnerligen lämplig för bebyggande samt

att förslag till ny stadsplan, som omfattade äfven detta område, inom kort

komma att föreläggas stadsfullmäktige. Enligt hvad vid sammanträdet upplystes,

hade boställshafvaren icke något att erinra mot en sådan anordning,

såvida staden på en gång öfvertoge samtliga till bostället hörande åkerlyckor.

Förslaget bifölls af drätselkammaren; och uti yttrande, som med anledning

häraf infordrades från boställsinnehafvaren, förklarade denne, att han ansåg

stadens öfvertagande af nämnda jord vara under vissa villkor för boställsinnehafvaren

förmånligt, samt att han för sin del vore villig att därtill gifva

sitt bifall under den förutsättning, att i ersättning för nämnda jord af staden

tillerkändes honom 1,200 kronor årligen. Vid kyrkostämma den 11 september

1906 beslöt församlingen att instämma i drätselkammarens förslag,

samt att ersättningen till indelningshafvaren skulle utgå i form af årlig afgäld

med ett belopp af 1,200 kronor.

Efter uppdrag af stadsfullmäktige föranstaltade drätselkammaren om värdering

genom landtmätare af ifrågavarande åkerjord och en därå befintlig

ladugård. Vid denna förrättning, som påbörjades den 14 juni och afslutades

den 8 juli 1907, uppskattades åkerjorden med en areal af 11 hektar 11 ar

92 kvadratmeter — däraf å hemjorden belöpte 5 hektar 67 ar 13 kvadratmeter,

å åkerlyckan vid Skaravägen 82 ar 98 kvadratmeter, å åkern vid Lidåkersgatorna

2 hektar 37 ar 54 kvadratmeter samt å åkern vid skogen 2

hektar 24 ar 27 kvadratmeter — till 22,981 kronor 92 öre, hvarjämte nyttjanderätten

till ladugårdsbyggnaden uppskattades till 400 kronor; och föreslogo

förrättningsmännen, att Lidköpings stad till pastor i Lidköpings församling

såsom innehafvare af kyrkoherdebostället därstädes skulle såsom

vederlag för den afträdda jorden med ladugård årligen utbetala en ersättning,

motsvarande räntan å nyssnämnda två belopp, sammanlagdt utgörande

23,381 kronor 92 öre, beräknad efter, men ej understigande fem procent.

Vid sammanträde den 30 augusti 1907 beslöto stadsfullmäktige för sin

del att mot en årlig afgäld af 1,200 kronor för stadens räkning öfvertaga

ifrågavarande åkerjord och ladugård.

Sedermera hafva stadsfullmäktige uti underdånig ansökning den 10 september

1907, hvilken tillstyrkts af magistraten i Lidköping, anhållit om

nådig fastställelse å nyssnämnda beslut.

Af de myndigheter, som hörts i ärendet, har domkapitlet i Skara tillstyrkt

afsöndring af den ifrågavarande jorden mot ersättning efter värdering i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

3

laga ordning, samt Eders Kring]. Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län

anfört, att, då någon anmärkning mot den skedda värderingen af jorden, såvidt

handlingarna utmärkte, icke förekommit, befallningshafvanden icke hade

något att erinra mot nådigt bifall till stadsfullmäktiges förevarande framställning.

Kammarkollegium har likaledes förklarat sig icke hafva något att erinra

mot bifall till den gjorda ansökningen. Kollegium har därvid erinrat,

att enligt prästlöneregleringskommitténs tabeller för ecklesiastikåret 1896 —

1897 afkomsten af den kyrkoherden anslagna stadsjorden utgjorde 625

kronor, samt i öfrigt beträffande kyrkoherdeboställets tillkomst och natur

åberopat ett af kammararkivet den 7 mars 1907 afgifvet, i annat ärende

till Eders Kungl. Maj:t ingifvet memorial.

Jag tillåter mig här att redogöra för det hufvudsakliga innehållet i berörda

memorial. Enligt detsamma är Lidköpings kyrkoherdeboställe beläget

i den s. k. gamla staden, som leder sitt ursprung från medeltiden. De äldsta

underrättelserna om bostället, som påträffats, härleda sig från beskrifningen

till en karta öfver Lidköping af år 1687, däri det heter, bland annat: »Prästegården

häfver Egor Probste Lyckor 2:ne stycken wedh ILambn al (idb hördt under

Prästegården.» Om sättet för kyrkoherdeboställets tillkomst har intet kunnat utrönas.

Stadens i behåll varande privilegier skola härutinnan icke lämna någon

vägledning, enär däri ingenting nämnes om den jord, som möjligen blifvit staden

donerad. År 1860 blef stadens begrafningsplats utvidgad genom ägoutbyte

från, bland annat, pastors löningsjord, hvilket ägoutbyte fastställdes af rådstufvurätten

i Lidköping den 16 januari samma år. Kyrkoherdens löningsjord

angafs vid löneregleringen den 9 december 1864 till 18 tunnland och i 1905

års taxeringslängd upptogs den till 1024,19 ar.

Det torde i detta sammanhang böra erinras, att fråga om upplåtelse till

staden af viss mindre del utaf ifrågavarande löningsjord nyligen varit underställd

Kungl. Maj:ts pröfning. Genom nådigt bref den 17 maj 1907 medgaf nämligen

Kungl. Maj:t på därom gjord underdånig framställning, att från kyrkoherdebostället

i Lidköping fick för utvidgning af Lidköpings församlings begrafningsplats

upplåtas ett område om 10 ar 44 kvadratmeter att af församlingen

med nyttjanderätt innehafvas mot viss årlig afgäld, så länge området för

sagda ändamål användes och laga hinder ej mötte.

Den jord, hvarom i förevarande ärende är fråga, synes vara af den beskaffenhet,

att densamma, jämlikt 114 § regeringsformen och prästerskapets

privilegier af den 16 oktober 1723, icke kan till Lidköpings stad öfverlåtas,

på sätt nu blifvit ifrågasatt, utan Riksdagens och kyrkomötets bifall. Ena
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 132.

hända uppfattning gjorde sig gällande år 1893 i fråga om en liknande upplåtelse

af den kyrkoherden i Gäfle stad anslagna åker eller vretjord.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarand

proposition.

Stockholm den 8 maj 1908.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

Stockholm, Ivar Hasggströms Boktryckeri A. B., 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1908:174 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Ma)ds proposition angående upplåtelse till Lidköpings stad af den kyrkoherden i Lidköpings pastorat på lön ansla a1 i texten