Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till.Riksdagen angående afsättande af medel till pensionering af statens järnvägars personal.

1908-05-08 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1908:135, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till.Riksdagen angående afsättande af medel till pensionering af statens järnvägars personal.

Dokumentets text

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 135.

21

N:o 135.

Ank. till Riksd. kansli den 8 maj 1908, kl. 2 e. in.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till.Riksdagen

angående afsättande af medel till pensionering af

statens järnvägars personal. (R. Å.)

I en den 3 nästlidne april, till Riksdagen aflåten proposition, n:o

142, har Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bifogadt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit

Riksdagen medgifva,

att såsom bidrag till bestridande af pensionering af statens järnvägars

personal finge, utöfver hvad enligt gällande reglemente för statens

järnvägstrafiks pensionsinrättning i sådant afseende kunde komma

att utgå af statsmedel, för år 1909 af statens järnvägars trafikmedel

afsättas och till statskontoret öfverlämnas ett belopp af 350,000 kronor

att af statskontoret, i enlighet med hvad därom kunde varda af Kungl.

Maj:t föreskrifvet, tills vidare för ifrågavarande ändamål förvaltas och

förräntas; samt

att Kungl. Maj: t ägde förordna om utbetalande af så stor del

af såväl ifrågavarande som de för enahanda ändamål under åren 1907

och 1908 afsätta belopp, som för ett orubbadt upprätthållande af pensionsinrättningens

verksamhet i enlighet med gällande grunder kunde

erfordras.

Till åberopade statsrådsprotokollet har föredragande deparmentschefen

anfört följande:

»Uti underdånig skrifvelse den 6 mars 1908 har järnvägsstyrelsen

hemställt, att, i likhet med hvad som ägt rum för åren 1907 och 1908,

jämväl för år 1909 måtte af trafikmedel afsättas visst belopp såsom

särskilt bidrag till bestridande af pensionering af statens järnvägars

personal.

Jag tillåter mig i korthet redogöra för de omständigheter, som

föranledt denna framställning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 135.

Såsom Eders Kling!. Maj:t torde erinra sig, uppdrog Kung].. Maj:t

den 6 november 1903 åt en kommitté att efter vederbörlig utredning

afgifva förslag till de ändrade bestämmelser, som borde meddelas för

att pensioneringen af tjänstemän och betjänte vid statens järnvägar

måtte blifva på lämpligt och betryggande sätt anordnad.

Af det af nämnda kommitté den 26 juli 1905 afgifna betänkande

framgår, att enligt den af kommittén lämnade matematiska utredning

skulle beträffande pensionsinrättningens förmåga att fullgöra sina förbindelser

till delägarna vid 1904 års ingång förefunnits en brist, uppgående

till 37,163,805 kronor.

För att täcka denna brist och för återställande af den ekonomiska

jämvikten inom pensionsinrättningen föreslog kommittén åtskilliga förändrade

anordningar. De viktigaste bland dessa voro betydlig ökning

af det till pensionsinrättningen utgående statsbidraget, hvars hittillsvarande

otillräcklighet kommittén ansåg utgöra eu af de förnämsta orsakerna

till pensionsinrättningens obestånd, höjning af pensionsåldern

och slutligen nedsättning af pensionerna för särskild t de högre affönade

befattningshafvarna.

I fråga om statsbidraget föreslog kommittén, dels att staten skulle

ensam öfvertaga ansvaret för pensionering till följd af olycksfall eller

sjukdom, som ådragits under tjänsteutövning, d. v. s. att staten allena

betalade hela beloppet af utgående invalidpensioner enligt 6 § mom. a.

i gällande reglemente, dels ock att staten borde åtaga sig att till två

tredjedelar ansvara för pensioneringen i öfrigt af statens järnvägspersonal.

Men vidare föreslog kommittén, att, då delägarnas årsafgifter

icke motsvarade en tredjedel, utan allenast omkring en fjärdedel af den

enhvar af dem tillkommande pension, staten skulle årligen lämna bidrag

till pensionsinrättningen med det belopp, som erfordrades såsom

fyllnad, för att pensionsinrättningen vid slutet af hvarje år skulle äga

en kapitalbehållning, motsvarande, enligt matematiska grunder, skillnaden

mellan, å ena sidan, kapitalvärdet af tredjedelen af samtliga pensionsinrättningen

åliggande pensionsförpliktelser, med undantag af de pensioner,

som, enligt hvad förut är nämndt, skulle i sin helhet utgöras

af staten, och, å andra sidan, kapitalvärdet af delägarnas årsafgifter.

Som kommitténs förslag tydligen kräfde åtskillig tid, innan detsamma

kunde genomföras, föreslog kommittén vidare såsom provisorisk

åtgärd, att Kung!. Maj: t måtte hos 1906 års Riksdag göra framställning,

att, i stället för det nuvarande bidraget till pensionsinrättningen,

— som utgår med belopp, motsvarande 2 procent af nettoinkomsten

af statens järnvägstrafik och hvilket bidrag för år 1904 utgjort om
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 135.

23

.kring 304,000 kronor — finge, oberoende af nettovinstens storlek, för

år 1907 af järnvägstrafikmedel anvisas ett bidrag af 650,000 kronor,

motsvarande det belopp, hvartill pensionerna för delägare, som afskedades

på grund af olycksfall i tjänsten, samt två tredjedelar af öfriga utgående

pensioner kunde beräknas uppgå.

Det af kommittén afgifna betänkandet remitterades till järnvägsstyrelsen,

som, i hvad rörde aflåtande till 1906 års Riksdag af proposition

om det nuvarande statsbidragets till statens järnvägstrafikspensionsinrättning

höjande, hade att afgifva särskild! underdånigt yttrande.

I denna del afgaf järnvägsstyrelsen den 31 oktober 1905 utlåtande.

Järnvägsstyrelsen tillstyrkte därvid, att ett visst belopp af statens järnvägars

trafikmedel afsattes redan för år 1907; och borde detta belopp

beräknas så, att detsamma, jämte det enligt gällande pensionsbestämmelser

för det dåvarande utgående statsbidraget, uppginge till det af

kommittén såsom behöfligt för år 1907 angifna beloppet 650,000 kronor.

Då statsbidraget för sistnämnda år syntes kunna beräknas till

omkring 300,000 kronor, hemställde styrelsen, att 350,000 kronor måtte

af trafikmedel afsättas för ifrågavarande ändamål.

Uti proposition till 1906 års Riksdag föreslog Kungl. Maj:t med

anledning häraf Riksdagen medgifva, att såsom bidrag till bestridande

af pensionering af statens järnvägars personal finge, utöfver hvad enligt

gällande reglemente för statens järnvägstrafiks pensionsinrättning i

sådant afseende kunde komma att utgå af statsmedel, för år 1907 af

statens järnvägars trafikmedel afsättas och till statskontoret öfverlämnas

ett belopp af 350,000 kronor att af statskontoret, i enlighet med

hvad därom kunde varda af Kungl. Maj:t föreskrifvet, tills vidare för

ifrågavarande ändamål förvaltas och förräntas, samt att Kungl. Maj:t

ägde förordna om utbetalande af så stor del af ifrågavarande belopp,

som för ett orubbadt upprätthållande af pensionsinrättningens verksamhet

i enlighet med gällande grunder kunde under år 1907 erfordras.

Denna proposition blef af Riksdagen bifallen.

Efter framställning af järnvägsstyrelsen om afsättande af medel för

ifrågavarande ändamål jämväl för år 1908 aflät Kungl. Maj:t till 1907

års Riksdag proposition af i hufvudsak enahanda innehåll som nyssberörda

proposition till 1906 års Riksdag.

Äfven denna Kungl. Maj:ts framställning vann Riksdagens bifall.

Såsom jag förut nämnt, har nu järnvägsstyrelsen uti skrifvelse den

6 mars 1908 hemställt, att jämväl under år 1909 måtte afsättas medel

till pensionering af personalen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N-.o 135.

Styrelsen erinrar till en början, att de genom förenämnda kommitté

verkställda matematiska utredningar rörande pensionsinrättningens finansiella

ställning gifvit vid banden, att i afseende å pensionsinrättningens

förmåga att fullgöra sina förbindelser till delägarna i pensionsinrättningen

förefunnes en betydande och ständigt växande brist. Under ärendets

behandling hade ock påvisats, att det statsbidrag, som kräfdes för

pensionsinrättningens stärkande, uppenbarligen vore så betydande, att

detsamma lämpligen borde fördelas på flera år. Fördenskull syntes

önskligt, att, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, äfven för

år 1909 för ifrågavarande ändamål af trafikmedel afsattes och till statskontoret

öfverlämnades visst lämpligt belopp.

Styrelsen framhåller därefter, hurusom — på sätt framgår af styrelsens

underdåniga skrifvelse den 29 november 1907 med förslag till beräkning

af den behållna inkomst af statens järnvägar, som kunde upptagas

i riksstaten för år 1909 — det till pensionsinrättningen enligt

nu gällande grunder utgående statsbidraget på grund af förutsedd minskning

i statens järnvägars nettoinkomst icke kunde för år 1909 beräknas

till högre belopp än 200,000 kronor.

Vid sådant förhållande skulle, anmärker styrelsen, med tillämpning

af det utaf styrelsen i dess förrberörda utlåtande den 31 oktober 1905

angifna sättet för beräknande af bidragets storlek, för år 1909 erfordras

särskild! bidrag till afsevärdt större belopp än det af styrelsen för hvart - dera af åren 1907 och 1908 föreslagna, eller 350,000 kronor.

Efter den under nästföregående år verkställda regleringen af löneförhållandena

vid statens järnvägar torde det emellertid, säger styrelsen

vidare, kunna förväntas, att pensionsfrågan inom den närmaste framtiden

når sin slutliga lösning; icke heller syntes någon risk föreligga

för att pensionsinrättningen, som för upprätthållande af sin verksamhet

hittills icke behöft anlita de af Riksdagen beviljade särskilda bidragen,

icke skulle med tillhjälp, om så erfordrades, af berörda bidrag kunna

intill tidpunkten för pensioneringens ordnande fullgöra sina förbindelser.

Med hänsyn härtill finner styrelsen det ifrågavarande särskilda bidraget

för år 1909 lämpligen kunna begränsas till samma belopp som det för

hvartdera af åren 1907 och 1908 medgifna, eller till 350,000 kronor.

Styrelsen anför slutligen, att, med hänsyn till den af förberörda förhållanden

föranledda minskningen i totalbeloppet af det jämlikt pensionsreglementet

utgående statsbidraget för år 1909 äfvensom till den omständigheten,

att pensionsinrättningens kapitalökning, som åren 1903,

1904, 1905 och 1906 utgjort respektive 258,511 kronor 45 öre, 232,120

kronor 29 öre, 185,993 kronor 20 öre och 186,058 kronor 58 öre, för

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 135.

25

år 1907 uppgått allenast till 60,042 kronor 84 öre, bemyndigande syntes,

i likhet med hvad i fråga om de af Riksdagen för åren 1907 och 1908

medgifna belopp ägt rum, böra utverkas att af ifrågavarande särskilda

statsbidrag för år 1909 få utanordna så stor del, som erfordrades'' för

ett orubbadt upprätthållande af pension sinrättningens verksamhet i enenlighet

med gällande grunder.

Frågan om ordnande af pensioneringen af statens järnvägars personal

föreligger icke heller nu till slutgiltig behandling. Särskilda förhållanden

hafva föranledt ytterligare uppskof.'' Vid 1907 års riksdag

antogs nämligen dels en lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till

pension, att gälla från och med den 1 januari 1908, dels ock ny lönestat

för statens järnvägars personal, att träda i tillämpning jämväl den

1 januari 1908. Med hänsyn till de sålunda mellankomna omständigheterna

har ansetts nödigt underkasta frågan om pensionering af personalen

vid statens järnvägar förnyad granskning. Sedan för detta ändamål

särskilda sakkunniga tillkallats, hafva dessa den 29 februari 1908

afgifvit utlåtande i ämnet.

Det af de sakkunniga afgifna utlåtandet bär den 9 mars 1908

remitterats till järnvägsstyrelsen att efter direktionens för statens järnvägstrafiks

pensionsinrättning hörande afgifva underdånigt utlåtande.

Sådant utlåtande har gifvetvis ännu icke hunnit inkomma.

Beträffande de åtgärder, som böra från statens sida vidtagas för

täckande af den stora bristen i den nuvarande pensionsrättningen, hafva

de sakkunniga i princip omfattat pensionskommitténs förslag. Sålunda

skulle staten betala dels alla invalidpensioner, föranledda af olycksfall

eller sjukdom, som ådragits i tjänstutofning, dels viss del af alla öfriga

pensioner, dels slutligen det belopp, som vore erforderligt för att kassan

vid hvarje års slut skulle äga en kapitalbehållning, tillräcklig för att

betacka den återstående delen af kassan tillkommande pensionsförpliktelser.

Jämväl enligt de sakkunnigas förslag skulle en väsentlig förhöjning

af statsbidraget blifva erforderlig, och har denna förhöjniug

med hänsyn till den nya lönestaten beräknats till och med något högre

än den af pensionskommittén föreslagna. Under alla förhållanden torde

för visso staten blifva nödsakad att träda emellan med afsevärda belopp,

och synes därför lämpligt att, såsom under de två senaste åren

skett, äfven nu göra afsättningar till pensionsinrättningens stärkande.

I fråga om beloppet af det för år 1909 erforderliga särskilda anslaget

har järnvägsstyrelsen, ehuru anslaget enligt ofvan angifna grunder

bort beräknas till högre belopp, likväl ansett detsamma kunna begränsas till

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 79 Håft. 4

Departementschefens

yttrande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 135.

350,000 kronor eller till samma belopp, som afsatts för innevarande

år; och har jag, på de af styrelsen anförda skäl, intet att erinra däremot.

Beträffande dispositionen af såväl de för åren 1907 och 1908 afsätta

belopp som det anslag, hvithet kan för år 1909 af Riksdagen beviljas,

torde ett bemyndigande af liknande beskaffenhet som det af 1907

års Riksdag lämnade böra gifvas Eders Kungl. Maj: t.»

På grund af hvad till statsrådsprotokollet i detta ärende blifvit

anfördt, hemställer ntskottet,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 8 maj 1908.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1908:152 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående afsättande af medel till pensionering af statens järnvägars personal. s. 3 i texten