Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att in - föras i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

1908-05-08 · 52 sidor, varav 52 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 52 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1908:136, Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att in - föras i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 136.

M:o> 186.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att in
-

föras i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadganden

i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka stadganden angå: riksgäldskontorets

föremål; riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar

för utlämnade lån; återstående utgifter till följd af beslut vid

föregående riksdagar; med statsregleringen gemenskap ägande utgifter; på

riksgäldskontoret anvisade kreditiv; riksgäldskontorets inkomster och öfriga

tillgångar utom lånefordringarna; redovisningen af de till riksgäldskontoret

ingående medel; styrelsen för riksgäldskontoret; samt fullmäktiges sammankomster.

De föreslagna nya stadgandena i § 8, angående afsättning af medel för

amortering å statsskulden, i §§ 44—46, angående kreditiven, och i § 76,

angående ställande till riksbankens förfogande af riksgäldskontorets skuldförbindelser

i form af skattkammarväxlar, grunda sig på Riksdagens bifall

till statsutskottets memorial n:is 56 och 57 samt det sammansatta statsoch

bankoutskottets memorial n:o 2.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande

stadganden i nu gällande reglemente, hvarur uteslutits §§ 11, 13,

19, 21, 22, 24 och 82—35, hvilka innehålla uppdrag, som numera blifvit

fullgjorda.

Bill. till Biksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 80 Häft. (N:o 136.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 136.

Med förbehåll såsom vanligt att vid reglementets slutliga uppställning få

ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan erfordras, hemställer

utskottet,

att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden

må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 8 maj 1908.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 136.

3

Reglemente för riksgäldskontoret.

§ l.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken.Riksdagen

enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller

Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar

och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade

öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å

riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för

öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke

inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer,

äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk

utgifna, höra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse

infrias.

Där preskriptionstid i afseende på någon särskild del af riksgäldskontorets

skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda

förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 136.

tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan

skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutom har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige

göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i

dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo

kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i

afseende på behöriga anteckningar å sjäifva obligationen samt i kontorets

räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva;

b) att fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok;

att fordran på grund af riksgäldskontorets obligationer af de lån, som fullmäktige

bestämma, må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret

förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran; samt att

fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning

samt villkoren för dess begagnande;

c) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför

olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret af förfallna

obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse

och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angifna utrikes orter infrias;

för hvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med

de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

d) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes,

fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med

riksgäldskontorets medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer

har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af

riksgäldskontoret utlämnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår

till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst

en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000

kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,

då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt

myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på riksgäldskontorets skulder, om hvilka kontorets räkenskaper

och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid

nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad

bilaga, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående

riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma

föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 136.

5

§ 3.

Enligt 1889 års Eiksdags beslut skall, med anledning af 1888 års

svenska tre procents statslåns upptagande, till de under riksgäldskontorets

förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas

en annuitet till belopp, motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna

valuta, eller 885,388 kronor 38 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års

lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden

medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 4.

Enligt 1895 års Eiksdags beslut skall till de under riksgäldskontorets

förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna från och med år

1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall

utgå ränta å 1894 års svenska 8-procents statslån och återstoden användas

till amortering därå på tider och sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret

må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.

§ 5.

Enligt 1901 års Eiksdags beslut skall i anledning af 1900 års svenska

statslåns upptagande från och med år 1901 till de under riksgäldskontorets

förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen

utbetalas en annuitet af 1,452,800 kronor, hvaraf främst skall utgå

ränta å 1900 års statslån och återstoden användas till amortering å statsskulden

medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 6.

Enligt 1905 års Eiksdags beslut skall i anledning af upptagandet

af 1904 års 3''/2 procents statsräntelån å 36,000,000 kronor från och med

år 1905 till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidationsoch

amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,880,000

kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden användas

till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp

tid efter annan.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 136.

1

§ 7.

Enligt 1907 års Riksdags beslut skall i anledning af upptagandet af

1906 års 87, % statsräntelån å 43,200,000 kronor från och med år 1907

till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- och

amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,656,000 kronor,

hvaraf främst skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden användas till

amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp

tid efter annan.

§ 8.

Enligt 1908 års Riksdags beslut skall i anledning af upptagandet af

1907 års statsräntelån å 46,800,000 kronor från och med år 1908 till de

under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna

årligen utbetalas en annuitet af 1,872,000 kronor, hvaraf främst

skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden användas till amortering å

skatsskulden medelst ökad utlottning1 eller obligationsinköp tid efter annan.

Angående riksgäldskontorets fordringar för utlämnade lån.

§ »•

Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas

belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och

å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta

reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda,

jämte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande

tjäna till efterrättelse.

Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ io.

Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 136.

7

annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som

jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst

en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla

godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande

till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ Il
Riksdagen

har år 1908 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,

som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande

af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af

fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels

öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 12.

Riksdagen har år 1904, för bildande af en egnahemslånefond att användas

för af Riksdagen angifvet ändamål, bemyndigat riksgäldskontoret

att under åren 1905—1909 tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst

tio millioner kronor; hvarjämte Riksdagen dels beslutat, att riksgäldskontoret

skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom

berörda medels öfverlämnande till fonden förorsakas riksgäldskontoret, dels

ock medgifvit, att de kapitalinbetalningar, som å de från fonden utlämnade

lånen verkställas, må intill utgången af år 1909 tilläggas fonden.

§ 13-

1906 års Riksdag bar, i anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning, beslutat, bland annat:

att en särskild fond å 300,000 kronor skall inrättas för befrämjande

af uppodling af jord i Norrland och Dalarna, från hvilken fond i mån af

tillgång lån må tilldelas landsting eller hushållningssällskap, som förklarat

sig villigt att utlämna låneunderstöd till mindre jordbrukare för uppodling

af till åker lämplig mark;

att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må ingå till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 136.

fonden för att tillsammans med fondens öfriga tillgångar användas för det

med fonden af sedda ändamål;

att fonden skall af statskontoret förvaltas; samt

att bemyndiga riksgäldskontoret att för ändamålet under år 1907 i

mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 100,000 kronor.

Vidare har 1907 års Riksdag bemyndigat riksgäldskontoret att under

år 1908 i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst

100,000 kronor att tillföras nämnda fond.

§ 14.

1907 års Riksdag har under hufvudsakligen samma villkor och bestämmelser,

som i fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens

understödjande stadgats med afseende å dess förvaltning och användning

samt rörande dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar å

de från fonden utlämnade lån bemyndigat riksgäldskontoret att, utöfver de

till samma fond åren 1908 och 1905 anvisade belopp af tillhopa 10,000,000

kronor, i mån af behof tillhandahålla statskontoret ytterligare 5,000,000

kronor.

§ 15.

Under förutsättning att det under bildning varande aktiebolaget svenska

ostasiatiska kompaniet kominer till stånd samt att aftal mellan detta bolag

och det danska > östasiatiske kompagni» varder träffadt om upprättande af

gemensam regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige och Danmark, å

ena, samt Ostasien, å andra sidan, har 1907 års Riksdag medgifvit, att

statskontoret må på enahanda villkor och med enahanda återbetalningsskyldighet,

som i fråga om lån ur lånefonden till rederinäringens understödjande

äro stadgade, för anskaffande af fartyg till uppehållande af nämnda

förbindelse bevilja bolaget lån å tillhopa 2,000,000 kronor, samt för sådant

ändamål bemyndigat riksgäldskontoret att, i mån af behof, tillhandahålla

statskontoret nämnda belopp, med skyldighet för statskontoret att, i den

mån de utlånade medlen eller därå förfallna räntor varda till statskontoret

inbetalade, leverera hvad sålunda guldits tillbaka till riksgäldskontoret.

§ 16.

1907 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att för höjning

af fonden för torfindustriens befrämjande, i mån af behof, tillhanda
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 136.

9

hålla statskontoret utöfver de af Riksdagen redan förut anvisade medel en

summa af högst 2,000,000 kronor, däraf under år 1907 högst 750,000

kronor, dels ock medgifvit, att de kapitalafbetalningar, hvilka enligt gällande

bestämmelser skola verkställas å lån, som erhållits från fonden, må,

oafsedt om de afse lån, som beviljats af nu ifrågavarande medel, eller

lån, som utgått af fondens öfriga tillgångar, intill utgången af år 1913

tilläggas fonden.

§ 17.

1907 års Riksdag har

a) bemyndigat riksgäldskontoret att för hvart och ett af åren 1907 —

1911 på rekvisition af Kung! Maj:t till fonden för fiskerinäringens befrämjande,

i mån af behof, öfverlämna medel till så stort belopp, som

finnes erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande annuiteter

å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, med undantag för år

1907 af redan heviljadt statsanslag, ej mindre bestrida den i nästa punkt

omförmälda ränteutgift än äfven tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000

kronor; och

b) beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse

för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret

förorsakas.

§ 18.

1907 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att under

åren 1908—1909 tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 2,000,000

kronor för bildande af eu lånefond, afseende underlättandet af inköp på

landsbygden eller å till stad hörande, men utanför det planlagda området

belägen mark af större jordområden, som .kunna erhållas för billigt pris

och särskildt lämpa sig att helt och hållet eller till väsentlig del utstyckas

till egnahemslägenheter (jordförmedlingsfonden), dels beslutat, att riksgäldskontoret

skall af fondens medel erhålla godtgörelse för den ränteutgift,

som genom ofvanberörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret

förorsakas, dels ock medgifvit, att till fonden inflytande kapitalbetalningar

och räntor, i den mån de icke åtgå till ersättande af riksgäldskontorets

ränteutgift, må intill utgången af år 1909 tilläggas fondens

kapital.

Bill. till Biksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 30 Eäft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 136.

§ 19.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1896 års Riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor,

att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa

år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej

påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade

understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande

det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2: o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så

stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör

utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3: o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som

bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af

den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen

blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen

den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning

af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,

och väg- och vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträck
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 136.

11

ningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half

för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre

år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,

järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till

staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta,

med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,

så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så

länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd

medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för

trafik öppnad;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för

den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande

och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om

bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets

järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran

hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till

dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats

för förut lyfta andelar af lånet; hvar jämte ofvanberörda sista tredjedel

ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt

framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen

meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af

staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och

revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka

Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de

villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 136.

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.

Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå

upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga

mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är

om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes

upplåten kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med

gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans

ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara

disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala

de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 20.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar bar 1901 års Riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000

kronor, att utgå under fem år från och med år 1902 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa

år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu

ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade

understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestäm

melser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som

ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det

sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dybkt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2: o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst

så stor de], som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 136.

13

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

häraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som

bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af

den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen

blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen

den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning

af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,

och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en

half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning

därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre

år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,

järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig

ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet

godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande

fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande

anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik

öppnad;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för

den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande

och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets

skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg

med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos

bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 136.

inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för

förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må

utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför

hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;
6:o)

att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka

Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla

de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t prof vas lämpliga och nödiga;

samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl. Maj:t

så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse

af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som

står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord

eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten

kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med gällande

expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans ägor

belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala

de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 21.

Riksdagen har år 1905 medgifvit, att å det af Riksdagen enligt skrifvelse

den 7 maj 1901 (n:o 74) till låneunderstöd för enskilda järnvägar

beviljade och till Kungl. Maj:ts förfogande ställda extra anslag af 7,500,000

kronor må, utan iakttagande af i statsrådsprotokollet öfver civilärenden

den 10 mars 1905 omförmälda, i Riksdagens berörda skrifvelse stadgade

villkor, åt Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag till fullbordande af den

redan påbörjade järnvägsanläggningen mellan Orsa och Sveg kunna anvisas

ytterligare ett låneunderstöd till belopp af 2,200,000 kronor, dock under

vilkor, dels att landsting, kommuner eller enskilda i afgifven förbindelse,

som af Kungl. Maj:t godkännes, utfäst sig att, i händelse de af statsmedel

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 136.

15

för järnvägsanläggningens utförande anvisade låneunderstöd jämte öfriga för

bolaget tillgängliga medel skulle visa sig icke vara tillräckliga för järnvägsbyggnadens

fullbordande enligt plan, som af Kung! Maj:t fastställes, tillhandahålla

bolaget för detta ändamål ytterligare erforderliga medel intill

ett belopp af 250,000 kronor, dels ock att, därest från statsverkets sida

påyrkas inlösning af järnvägen, innan 10 år förflutit från det någon del

däraf öppnats för allmän trafik, staten skall äga påfordra, att inlösningsvärdet

bestämmes af gode män, på sätt i den å ifrågavarande järnvägsanläggning

meddelade koncessionen är föreskrifvet för den händelse inlösning

skulle senare ifrågakomma.

§ 22.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1906 års Riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000

kronor, att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500,000

kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett

af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod

disponeras, ägande Kungl. Maj: t att å detta anslag till understödjande af

nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl.

Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor

och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande

det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för

möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett

kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst

så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

8: o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med

iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 136.

som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en

tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning

af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af

kungi. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning

och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän

trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till

banans öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträck
ningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en

half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning

därå; *

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,

dock icke utöfver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda piedgifves,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig

ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,

så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares

så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande

anstånd medgifvits, blifver till staten inbetal dt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik

öppnad; och

d) att, därest- till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess

samma belopp varder behörigen inbetaldt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för

den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och

tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet

att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt

för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 136.

17

en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med

ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade

andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor

skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,

hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt

alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och

nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.

Maj: t så prof var lämpligt,

dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan

tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition,

upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och

bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan

annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång i

nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade

kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan

annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde under

den återstående arrendetiden äfvensom för skada och intrång; samt att

för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning

med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten, ersättning

skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång;

skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen

angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14

april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor

belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla

och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag

anvisa.

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 30 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 136.

§ 28.

1902 års Riksdag bär

a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning

af fastigheten n:o 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i

Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning

för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling

efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om

densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den

genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia

Albertina den 17 mars 1788 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäldskontoret,

som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag

fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent

ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må

vara därtill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till

större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskilt

fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses

räkning; dels ock att statsmedel icke må användas till reparation

eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för

densamma; samt

b) bemyndigat riksgäldskontoret att, därest den ifrågavarande

försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. a) omförmälda

årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga

medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna

för stiftelsens räkning förekomma.

§ 24.

Riksdagen har år 1906

dels medgifvit, att inköp af sådana, helt eller delvis, i enskild ägo

befintliga vattenfall, som inom den närmaste framtiden anses komma att

för drift af statens järnvägar erfordras och hvilkas inköp icke utan men

för staten anses kunna uppskjutas, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett

sammanlagdt belopp af intill 5,000,000 kronor; samt att den afkastning,

samma vattenfall kunna komma att lämna under tiden, intill dess de varda

för det med inköpet afsedda ändamålet använda, skall inlevereras till statskontoret

för att redovisas under titel extra uppbörd;

dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i mån af

behof, enligt Kungl. Maj:ts rekvisition, utanordna för ändamålet erforderliga

medel intill nämnda summa.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 136.

19

§ 25.

1907 års Riksdag har

dels bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen

för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof ett lånebelopp af 3,000,000

kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af

Kungl. Maj:t och Riksdagen pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret

lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda

belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret,

inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar,

i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så att

dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret

tillkännagif vas;

dels af nämnda lånemedel anvisat till inköp för telegrafverkets behof

af egendomarna n:is IX och II i kvarteret Skvalperup i Malmö 350,000

kronor samt för utförande af vissa byggnadsarbeten för utvidgning af

stationslokalerna i Malmö 169,000 kronor;

dels ock medgifvit, att för telegrafverkets behof må efter Kungl. Maj:ts

pröfning och godkännande, inköpas för byggnadstomter lämpliga fastigheter

i Gröteborg, Norrköping, Landskrona, Örebro och Yästerås, äfvensom att

köpeskillingarna därför må utbetalas af ofvannämnda lånemedel.

§ 26.

Till fortsättning af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk

samt landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk har 1907 års Riksdag

för år 1908 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett

anslag af 1,200,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 27.

Till påbörjandet af en statsbana från Järna station å västra stambanan

öfver Yagnhärad och Nyköping förbi Lunda till Norrköping har

1907 års Riksdag för år 1908 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret

anvisat 2,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition

utbetalas.

§ 28.

Till påbörjandet af en statsbana från Bastuträsks station å norra stambanan

till Skellefteå och vidare till Kallholmsfjärden har 1907 års Riksdag

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

StaisutskoUets Memorial N:o 136.

för år 19OS beviljat och till utgående från riksgäldskontor anvisat 800,000

kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 29.

Till påbörjandet af en statsbana från Östersund till Ströms vattudal

(Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1907 års

Riksdag för år 1908 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat

2,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 30.

Med bifall till Kungl. Majrts därom framställda proposition (n:o 184)

har 1907 års Riksdag

1) medgifvit, att det köp, hvarigenom ledamöterna i styrelsen för Trollhätte

kanal- och vattenverk, majoren F. W. Hansen och direktören E. Frisell

enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 4 april 1907 bifogadt

köpekontrakt förvärfvat egendomen 3/8 mantal Sjöboda n:o 1 i Västra

Tunhems socken och Väne härad af Älfsborgs län, må för Kungl. Maj:ts

och kronans räkning öfvertagas och de verificerade omkostnaderna för samma

köp af statsmedel gäldas;

2) godkänt och antagit det samma statsrådsprotokoll jämväl bifogade,

af grosshandlaren Gustaf G. E. Sandberg den 30 oktober 1906 undertecknade

köpeaftal angående landerierna Källshagen med den s. k. Hafvenströmska

lyckan och Fredrikslund med åkerlyckan Vårtäppan, belägna å

Vänersborgs stads donationsjord, med rätt för Kungl. Maj:t att i avtalet

vidtaga de formella ändringar, som kunna finnas påkallade;

8) medgifvit, att det köp, hvarigenom majoren Hansen enligt statsrådsprotokollet

bilagdt köpekontrakt förvärfvat den från frälsehemmanet 1/i

mantal Hörlycke i Gärdhems socken och Väne härad af Älfsborgs län afsöndrade

lägenheten Holmen, må för Kungl. Maj:ts och kronans räkning

öfvertagas och de verificerade kostnaderna för samma köp af statsmedel

gäldas;

4) medgifvit, att inköp af andra fastigheter, som kunna erfordras för

statens nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan, må af Kungl.

Maj:t beslutas till ett sammanlagdt belopp af intill 300,000 kronor; samt

5) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof,

tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som erfordras för fullgö
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets Memorial N:o 136J

rande af likviden till majoren Hansen, direktören Frisel! och grosshandlaren

Sandberg, än äfven det under mom. 4 omförmälda belopp af intill

300,000 kronor.

§ 31.

Med bifall till Kungi. Maj:ts därom framställda proposition (n:o 186)

har 1907 års Riksdag

1) för anläggning af en kraftstation för tillgodogörande af den staten

tillhöriga vattenkraften i Trollhätte strömmar med mera samt fortsättande

och fullbordande af den för kraftstationen erforderliga kraftkanalen, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk

framlagdt förslag, anvisat ett belopp af 7,750,000 kronor;

2) för godtgörelse af kostnaderna för utredningen rörande kraftstationens

anläggning och för två rättegångar rörande vattenrätt m. m. vid Trollhättan

anvisat ett belopp af 80,887 kronor; samt

3) bemyndigat riksgäldskontoret att af dessa medel på rekvisition tillhandahålla

Kungl. Maj:t under år 1907 2,080,887 kronor och under år

1908 3,000,000 kronor.

§ 32.

1907 års Riksdag har dels för anläggning af ledningar, afsedda att

distribuera elektrisk energi från statens redan befintliga eller blifvande kraftstationer

vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten anvisat

ett belopp af 1,500,000 kronor att användas enligt de närmare föreskrifter,

Kungl. Maj:t meddelar, dels ock bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition,

i mån af behof, tillhandahålla Kungl. Maj:t dessa medel.

3:o. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter.

§ 43.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det ^riksgäldskontoret

att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga

anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 136.

belopp, Kung!. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock

med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,

återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 44.

Till följd af stadgandet i regeringsformens 68 § bar Riksdagen anslagit

och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma

af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af

Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.

Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får

ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen

blifvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 45.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,

bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under

tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då

Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,

sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den

vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem

hundra tusen kronor.

§ 46.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst

föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks

härtill disponibla tillgångar begagnas, och, ifall dessa icke äro tillräckliga,

de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kontorets

obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller

efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsikt till de

vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma

räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;

dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras

utgifningsdag.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 136.

23

§ 47.

Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för

uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, bar Riksdagen

medgifvit, att Kungl. Maj:t må äga att, i händelse verkets egna medel

därtill icke lämna tillgång, i riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp

af högst 150,000 kronor.

Angående riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarna,

§ 65.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke,

under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas

eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande,

som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och

må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens

särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 66.

Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta

vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna — hvarifrån dock undantagas

auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungl. flottans

i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning — såvida

ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål

anvisade.

§ 67.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,

beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,

alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstiondes utgörande,

från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedan

nämnda verk angår med följande villkor och förbehåll:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 136.

a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen

till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller

ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,

till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,

som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter

erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut

till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad

med 11,844 kronor 60 öre; och

c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta

verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling

för den af detta verk utgående afrad med 18,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af

befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfyllt de

ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för

sådan befrielse bestämda;

så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af

ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret inbetalas.

§ 68.

Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken,

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande

anslag eller på de återbetalningsvillkor, som af fullmäktige medgifvas,

sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 69.

Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1908 och 1909 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående

från riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötesoch

revisionskostnader samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar

å statsskulden efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;

börande i den likvid, som skall för det sistförfluten året i riksgäldskontoret

med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godtgöras

det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 136.

25

anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda

utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riksgäldskontoret

utgått»

§ 70.

Riksdagen har år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller

därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874,

af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11

i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att

där särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande

till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i

den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kungl.

Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från

de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af

Kungl. Maj:t disponeras.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa

andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna

försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller

till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrift, att äfven

dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontoret och där bokföras

på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar,

som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, har 1889 års Riksdag

medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jämlikt kungl. brefvet den

18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan angifna

ändamål under en tid af tre år, räknadt från den i januari 1889,

af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra

mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om

försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens

inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i nästföregående

stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarna för

de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefvet

den 18 maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år

1894, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning

på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid

fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser

rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å

Bill. till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Åfd. 30 Käft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Memorial N:o 136.

de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. bofven

den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till

och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till

och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med

utgången af år 1908.

År 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre

kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge

försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens användande

och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret

och bokföring därstädes, som, enligt hvad här ofvan nämnts,

af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels ock att köpeskillingarna

för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,

rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Riksdags medgifvande

beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1908, finge för

inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj:t

disponeras.

Riksdagen medgaf år 1903, att Kungl. Maj:t ägde för ofvan angifna

ändamål disponera köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till inköpta

skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning beslut

jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 28

maj 1902 fattades under tiden till och med utgången af år 1906, och har

denna tid af 1906 års Riksdag utsträckts till och med utgången af år 1909.

På grund häraf åligger det riksgäldskontoret att, på Kungl. Maj:ts

rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgäldskontoret inlevererade

försäljningsmedel.

§ 71.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet

af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,

intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,

till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas

till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäldskontoret att sådana

mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess

rekvisitioner tillhandahålla.

§ 72.

(.Kommer att innehålla Riksdagens beslut om riksgäldskontorets upplåning.

J

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 136.

27

§ 73.

Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäld skontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid

hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af

sådana obligationer och räntekuponger varit afsedda, afföras från likvidations-

och amortissementsfonderna för att användas till fyllande af riksgäldskontorets

öfriga behof.

§ 74.

De medel till belopp af 15,000,000 kronor, som af fullmäktige i

riksgäldskontoret enligt bemyndigande af 1904 års Kiksdag anskaffats för

beredande åt riksgäldskontoret af kassareserver i utlandet, böra i regel

hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade

i främmande staters skuldförbindelser.

Biksgäldskontorets öfriga kontanta tillgångar skola, såvidt och så

länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar,

insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till hända och göras

räntebärande genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret

anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för

sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som

anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek

åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden,

lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande

lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl

penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas.

§ 75.

För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta

verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst en million

fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de

uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 76.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning af fullmäktige

i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser

i form af skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Memorial N:o 136.

af 40 millioner kronor i utländskt mynt med en löpetid af högst två år

äfvensom att genom öfverenskommelse med fullmäktige i riksbanken träffa

erforderliga närmare bestämmelser, rörande skuldförbindelsernas form, belopp,

löpetid, myntslag, inlösen m. m.

§ 77.

Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforderliga

medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller

begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande

fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning

åt statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets

skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till

inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäldskontoret

verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med

hänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,

bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa

obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer

lämnar Eiksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen af de till riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 78.

Öfver riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig

hufvudbok, hvaruti skall ingå redovisning för de fonderade statslånens

likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall inom den 1 april

året näst efter det, hvilket densamma omfattar, vara afslutad samt före den

1 därpå följande juni behörigen granskad.

Eiksgäldskontorets hufvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret

till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i

nödiga delar intagas i rikshufvudboken.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 136.

29

§ 79.

Under loppet af juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten

om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed afsedda

ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående

året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna

utdelas.

§ 80.

I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med

statsverket för det sist förflutna året. Åf denna likvid meddelas statskontoret

tvenne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt

godkännande, hör därstädes kvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit

försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör

till riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok

biläggas.

Angående styrelsen för riksgäldskontoret.

§ 81.

Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är

utaf Eiksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag

utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen

blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att sjkifva bland sig

välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 82.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt af

Riksdagen bestämd ordning.

§ 83.

År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt

hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt

antal suppleanter.

§ 84.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Memorial N:o 136.

samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige

doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller,

som tyst vara bör.

§ 85.

Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kommer i den författning,

att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen,

icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda

fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 86.

Jämte noggrannt iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af

riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige

att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån

samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för

verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige

gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill

gifves, söka förebygga, att med statslån understöd! järnvägsbolags inkomster,

med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning

till riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,

som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest

tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgäldskontoret

har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning

ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen

varder betäckt.

§ 87.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 95 innehåller,

två deputerade, en förste och en andre, hvilka det åligger att ombesörja

lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga

utländska likvider, anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade

eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse

med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela;

ägande deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande

göromål. Vid hvarje sammankomst böra deputerade redogöra för

sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst

förflutna tid.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 136.

31

Förste deputeraden utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det sätt,

hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges

beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att

under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter

samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters

besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet

under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande

intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl

beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen

i sådant afseende innehåller.

Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta

ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland fullmäktige, som

af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår

af de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med

belopp, motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för

lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar.

§ 88.

Befallningar, som af någon annan än Biksdagen meddelas angående

användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,

få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, för

sina åtgärder i denna egenskap, Biksdagen eller dess statsutskott och revisorer

allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar

ställas utan i laga ordning och till följd af Biksdagens eller dess revisorers

beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 89.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,

för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och

bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna

begära råd och yttranden.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Memorial N:o 136.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 90.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem

bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.

Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 91.

Med undantag af de enligt § 86 åt vissa deputerade uppdragna

bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför

fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras.

§ 92.

Astundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden

afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla

samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 98.

År fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda

angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, hör han sitt förfall hvarje

gång tillkännagifva.

§ 94.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock

må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest

de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen

omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän

vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida

icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 95.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro

af Konungens ombud, ifall det, utan att af fullmäktige därom vara anmodadt,

skulle vid deras sammankomst sig infinna.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 136.

33

§ 96.

Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,

böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,

hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra

de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, sammanjämkas.

Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ordförandens

röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,

som sin röst ej särskildt afgifver eller, efter börjad öfverläggning om ett

föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,

därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 97.

Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän

eller andra enskilda personer, äger den eller de, på hvilkas rätt och

bästa dessa beslut kunna inverka, att hos revisorerna eller statsutskottet

anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning

upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade

beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla;

hvarjämte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad

före revisorernas näst förestående sammankomst eller riksdagens början,

därest revision dessförinnan i<-ke inträffar, sina besvär ingifva till fullmäktige,

af hvilka desamma, jämte utlåtande däröfver, till revisorerna eller

statsutskottet öfverlämnas.

Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under riksdagens eller revisorernas

sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar

efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande

till statsutskottet eller revisorerna inlämnas.

Bih. till Biksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afl. 30 Raft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Memorial N:o 136.

Eiksgäldskontorets yid 1907 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen
tets
-

Årtal. §.

1880

38

Obligationer för 1880 års

statslåns tre emissioner å

tillsammans kr. 119,790,000,

motsvarande £ st.6,600,000,

francs 166,320,000 eller

rmk 134,640,000 ............

1886

1887

1888

1890

42

40

40

39

Obligationer för 1886 års

statslån å kr. 72,000,000

eller rmk 81,000,000, hvaraf

blifvit utlämnade obligationer

å tillsammans rmk

72,614,500 ........................

Obligationer för 1887 års

statslåns sex emissioner å

tillsammans kr. 60,000,000,

hvaraf blifvit utlämnade

obligationer å.....................

Obligationer för 1888 års

statslån å kr. 26,666,666:6 7,

motsvarande rmk 30,000,000

eller £ st. 1,470,000 eller

francs 37,020,000 ............

Obligationer för 1890 års statslån

å kr. 35,555,555:66,motsvarande

rmk 40,000,000,

£ st. 1,960,000 eller francs

49,360,000 ........................

liden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 december

1907.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

nö

O

00

00

37, X

Kr. 83,417,400

£ St. 4,596,000

Prcs 115,819,200

Rmk 93,758,400

1886 d. V,

X

CO

/ Kr. 59,424,888:89

^Rmk 66,853,000

--

1887 d. 37ia

37,. %

Kr. 52,551,360

1888 d. 7,

3 X

Kr. 24,666,666:67

Rmk 27,750,000

£ St. 1,359,750

Prcs 34,243,500

—

1890 d. 7,

37, X

Kr. 29,392,888:8 8

Rmk 33,067,000

£ St. 1,620,283

Prcs 40,804,678

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 136.

35

Reglemen
tets
-

Årtal.

§•

1894

42

1899

42

43

1900

44

1904

51

1906

58

1907

72

1866

13

1866

18

Obligationer för 1894 års statslån

ä kr. 36,000,000, motsvarande

francs 50,000,000,

£ st. 1,980,000 eller rank

40.400.000, hvaraf hälften

utlämnats...........................

Obligation er för 1899 år s statslån

å kr. 72,000,000, motsvarande

francs 100,000,000,

£ st. 3,960,000 eller rmk

80.800.000, hvaraf hälften

utlämnats...........................

Obligationer för 1900 års statslån

å kr. 36,320,000, motsvarande

£ st. 2,000,000,

rmk 40,800,000 eller francs

50.400.000 ........................

Obligationer för 1904 års statslån

å kr. 36,000,000, motsvarande

francs 50,000,000,

£ st. 1,980,000 eller rmk

40.400.000 ........................

Obligationer för 1906 års statslån

å kr. 43,200,000, motsvarande

francs 60,000,000,

£ st. 2,376,000 eller rmk

48.480.000 ........................

Obligationer förl907 års statslån

å kr. 46,800,000, motsvarande

francs 65,000,000.

£ st. 2,574,000 eller rmk

52.520.000 ........................

Det s. k. gamla lånet, utgörande

ouppsägbara skulder

till Södertälje stads kyrka

och skepparesocieteten i

Stockholm...........................

Innestående fond för Göta

kanals underhållande ......

Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 december

1907.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

1894 d. »/„

3 X

Kr. 18,000.000

Frcs 25,000,000

£ St. 990,000

Rmk 20,200,000

1899 d. 76

37, X

[Kr. 34,586,640

1 Frcs 48,037,000

) £ St. 1,902,265:4

[Rmk 38,813,896

—

1900 d. 7S

1904 d. 7,

■ 4 X

t. o. m.

d 15/

u- / 8

1910,

därefter

. 37, X

372 X

Kr. 36,320,000

£ St. 2,000,000

Rmk 40,800,000

Frcs 50,400,000

Kr. 36,000,000

Frcs 50,000,000

£ St. 1,980,000

Rmk. 40,400,000

—

1906 d. 17/7

372 X

Kr. 43,200,000

Frcs 60,000,000

£ St. 2,376,000

Rmk 48,480,000

1907 d. V,

4 X

t. 0. m.

d- Va

1915,

därefter

37, x

[Kr. 46,800,000

jFrcs 65,000,000

)£ St. 2,574,000

[Rmk 52,520,000

—

/1798 d. 7,

11811 d. *7,,

5 X

Kr. 10,125

1833 d. «/„

5 X

Kr. 140,889

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Memorial N:o 136.

Reglemen-

tets

Tiden, då för-

Återstående kapitalskuld den 31 december

1907.

bindelserna blif-

Räntefot.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

vit utfärdade.

Årtal.

§.

1906

28

Af Örebro—Svärta järnvägs- aktiebolag upplagdt obliga- tionslån, för h vilket staten

i sammanhang med förvärf- vandet af Örebro—Svartå

järnväg öfvertagit betal- ningsskyldigheten ............

4 X

Kr. 720,000

1895

16

Kommunlån, för bvilka sta-

ten i sammanhang med

Yästkustbanans förvärfvan-

1895

de öfvertagit betalnings- skyldigheten .....................

5 %

Kr. 531,745:13

16

Kommunlån, för hvilka sta-

ten i sammanhang med

Yästkustbanans förvärfvan-

1902

de öfvertagit betalnings- skyldigheten .....................

V X

Kr. 99,833:74

23

Innestående köpeskilling för

fastigheten n:o 1 kvarteret

Lejonet i Stockholm (f. d.

Arffurstens palats) ............

4

Kr. 2,250,000

1907

1890

68

Af statskontoret till riksgälds- kontorets förvaltning öfver- lämnade kassabehållningar

Kr. 5,000,000

14

Obligationer å. 30,000,000

kr., hvilka utfärdats såsom

grundfond för Sveriges all- männa hypoteksbank, bok- förda inom linjen med

nämnda belopp..................

1890 d. 13/6

37, x

1866

16

Årliga anslaget till H. M.

Konungen 300,000 r:dr

(icke kapitaliseradt)............

1815 d. 9/n

__

—

1866

17

Ränta å Hertigens af Sö-

dermanland, sedermera Ko-

nung Carl XIII, hem- giftskapital, bokfördt inom

linjen med r:mt 150,000

r:dr .................................

1778

5 %

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 136.

37

Återstående kapitalskuld den 31 december

1907.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

—

—

——

Reglemen
tets
-

Årtal. §

1866

1866

1882

1866

20

21

3

23

Fond för Hjälmare kanals och

slussverks underhållande

(utgör blott ett depositum

af fordringshandlingar)......

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito) ........................

Dito för Södertälje kanals dito

(dito) .................................

Lappmarks ecklesiastikfonds

behållning, bokförd inom

linjen med r:mt 100,777:16

(statsutskottets utlåtande

n:o 23 vid 1869 års riksdag)

1866 25 Brudgåfvovinsten (kapitalskulden

afskrifven); (statsutskottets

utlåtande n:o 15

vid 1859—60 årens riksdag)

1869 77 Post-assuransfonden (ingår

bland riksgäldskontorets

öfriga tillgångar, men med

den förbindelse, som § 77

i 1869 års reglemente innehåller)

..............................

Inom linjen balanserade skulder Kr.

Tiden, då förbindelserna

blifvit

utfärdade.

Räntefot.

Summa Kr.

30,250,777:16

464,359,844:41

8,752,592:87

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Memorial N:o 136.

Riksgäldskontorets Tid 1907 års slut utbalanserade kapitalfordringar för

utlämnade lån till vissa bestämda ändamål.

Reglemen-

tets

liden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloDDet.

Kapitalåterstod

vid 1907 års

Årtal.

§■

Slut.

1866

43

s) Byggnadslån.

Lån till Västerås domkyrka,

för densammas reparation

1860

28,000

28,000

1866

37

Lån till staden Umeå, för

uppförande af en byggnad

till inrymmande af gymna- stiklokal m. m. för elemen- tarläroverket därstädes......

1864

5 X

4 X

25,000

3,452

81

1866

37

Lån till staden Falun, för

uppförande af ett nytt läro- verkshus därstädes ............

1864

5 X

4 X

40,000

5,617

44

Transport

—

—

1

—

37,070

25

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 136.

39

Reglementets

liden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1907 års

Årtal.

§■

Transport

—

—

—

—

37,070

25

1866

37

Lån till staden Sala, för tipp-

förande af ett nytt läro- verkshus därstädes ............

1865

5 %

4 X

12,000

—

1,629

19

1866

37

Lån till staden Halmstad,

för uppförande af ett nytt

läroverkshus därstädes ......

1866

5 X

4 X

25,000

—

5,564

21

(1866

37 \

7 1

Lån till Kalmar domkapitel,

11899

för uppförande af en bygg- nad till inrymmande af gym-

nastiklokal m. in. för ele-

»)

mentarläroyerket i Kalmar

1866

47, X

4 X

22,000

—

20,986

43

1866

1482)

Lån till staden Yänersborg,

för uppförande af ny

byggnad för elementarläro- verket därstädes ...............

1867-1868

5 %

4 X

40,000

10,599

99

1866

1483)

Lån till staden Västervik,

för uppförande af ny bygg- nad åt elementarläroverket

därstädes ...........................

1867-1868

5 X

4 X

20,000

5,631

72

1866

1484)

Lån till Uppsala domkapitel,

för uppförande af ny bygg- nad för elementarläroverket

i Uppsala .........................

1867-1868

5 X

4 X

140,000

39,155

80

1866

1485)

Lån till Karlstads domka-

pitel, för uppförande af ny

byggnad för elementarläro- verket i Karlstad...............

1868

5 X

4 X

40.000

12,155

26

Transport

—

—

—

132,792

85

l) Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering nedbragts

till 22,000 kronor, har, jämlikt medgifvande åt 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan

aflämnats å berörda låneåterstod, att med därå beräknad annuitet af 4 */* % återbetalas.

s) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års reglemente.

3) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente.

*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente.

•) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års reglemente.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Memorial N:o 136.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1907 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

132,792

85

1866

148 *)

Lån till Skara domkapitel,

för ändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- huset i Skara......................

1868-1869

5 X

4 X

40,000

—

24,306

39

1866

1482)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden där- städes .................................

1878-1875

5 X

4 X

20,000

—

10,044

44

1874

5

Lån till seminarium för

bildande af lärarinnor, för

inköp af byggnad åt semi- nariet .................................

1875

5 X

4 X

59,000

22,212

88

1882

17

Lån till Linköpings dom-

kyrka, för fullbordande af

tornbyggnaden å kyrkan...

1883

5 X

4 X

30,000

-

19,055

54

1887

15

Ytterligare lån till Linkö-

pings domkyrka, för betäc- kande af uppkommen brist

i den beräknade kostnaden

för tornbyggnaden å kyr- kan ....................................

1888

5 X

4 X

30,000

22,308

17

1892

17

Län till Skara domkyrka,

för fullbordande af restau- rationsarbetet å densamma

1893

5 X

4 X

40,000

—

32,726

47

Transport

—

—

—

263,446

T

'' Jfr § 27 i 1869 års reglemente.

2) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 136.

41

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1907 års

utbetalts.

ueioppet.

slut.

Transport

_

__

263,446

74

Lån till Hernösands dom-

kapitel, för uppförande af

Lånet

i

ny byggnad för allmänna

las med

läroverket i Östersund......

1897

500 kr.

årligen

under

—

15,000

•—

10,000

—

Lån till Yadstena och S:t

Pers församlingar, för full- bordande af Yadstena klo-

30 år.

Lånet

åter-

betalas

16,000

16,000

ster kyrkas restaurering ...

1898

fr. o. m.

år 191R

= 289,446: 71

med

minst

''/„ tel.

b) Tomtreglering slån.

Lån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878

6 X

5 X

50,000

32,140

37

Lån till staden Söderhamn,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878—1879

6 X

5 X

200,000

104,545

79

Lån till staden Hudiksvall,

för ny tomtreglering efter

1878 och 1879 årens elds- vådor ................................

1881-1882

6 X

5 X

200,000

122,989

56

Lån till staden Luleå, för

ny tomtreglering efter 1887

års eldsvåda .....................

1889

5 X

4 X

100,000

81,708

11

Lån till staden Umeå, för ny

tomtreglering efter 1888

års eldsvåda .....................

1890

5 X

4 X

200,000

163,416

17

Lån till staden Mariestad,

för ny tomtreglering efter

1895 års eldsvåda ............

1897

47,o X

37,o X

150,000

138,295

46

Transport

—

—

—

932,542

20

Reglementets

Årtal.

§•

1896

16

1898

17

1877l)

7

/187 7

11878

9

11880

\1S81

io}

1888

15

1889

17

1896

15

’) Se vidare § 3 i 1881 års reglemente.

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 30 Höft.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Memorial N:o 136.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1907 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

932,542

20

1902

20

Lån till staden Åmål för

ny tomtreglering efter 1901

års eldsvåda .....................

= 943,095: 46

1903

5 X ''

4 X

300,000

—

300,000

—

c) Lån till kanal- och sluss- anläggningar.

1866<|

941)

118

143

Lån till Kinda kanalaktie- bolag, för utsträckning af

Kinda båtled medelst kanali- sering af Stångån från sjön

Kengen till hamnen vid

Linköping............................

1865-1870

5 X

3 X

437,500

325,431

77

= 325,431: 77

d) Lån till järnvägsanlägg- ningar.

•

1866

80

Lån till Helsingborg—Lands- krona—Eslöfs järnvägs-

aktiebolag, för anläggning

af järnväg mellan Helsing- borg och Årup ..................

1864-1865

5 X

4 %

1,100,000

45,670

94

Transport

—

—

—

—

1,603,644

91

'') Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente ;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 136.

43

—

-T

—

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1907 års

slut.

Årtal.

§■

Transport

--

—

1

——

—

1,603,644

91

1866

80

Lån till Ystad—Eslöfs järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Eslöf

till Ystad...........................

1864-1866

5 X

4 X

2,450,000

128,601

21

1866

80

Lån till Landskrona—Eslöfs

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan

Landskrona och Eslöf ......

1864-1866

5 X

4 X

1,200,000

52,693

92

/1866

\1897

821

13/

Lån till Uddevalla—Yäners- borg—Herrljunga järnvägs- aktiebolag, för anläggning

af järnväg från Herrljunga

öfver Yänersborg till Udde- valla samt för denna järn- vägs ombyggnad till nor- ma.lspårig...........................

jl865-1867\

5 X

4 X

2,600,0007

2,279,206

45

i 1898 ]

1871

31

Lån till Karlskrona—Yäxjö

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan

Karlskrona och Yäxjö......

1872—1874

5 X *)

47, X

2,600,000

1,445,185

86

1871

31

Lån till Krylbo—Norbergs

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan

Krylbo och Norberg .........

1872-1873

6 X

5 X

406,000

118,711

15

Transport

—

—

—

5,628,043

50

*) Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af

järnväg från Herrljunga öfver Yänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000

kr., hvilket belopp jämlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å

600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

J) Se § 3 af 1886 års reglemente.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Memorial N:o 136.

[ Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1907 års

| Årtal.

§•

utbetalts.

ueiuppeu

slut.

Transport

—

—

_

5,628,043

50

1871

31

Lån till Uppsala—Margrete- hills järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Uppsala till Galle med bi- banor ..................

1873

6 X

5 X

500,000

167,805

75

1871

31

Lån till Bergslagernas järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Lud- vika till Kil................

1874—1876

57, X1)

5 X2)

5 X

5,000,000

1 non

3,553,114

1 KOR KOft

65

Q Q

1876

5

Lån till Yästervik—Åtvida- berg—Bersbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning af

järnväg från Yästervik öfver

Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi- bana...............

1877-1879

4 7, X

.Il , U17 Kj , \J \J V/

OO

1876

^ 187 6

\1904

5

Lån till Hultsfred—Yäster- viks järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg mel- lan Hultsfred och Jenny,

med bibana och sidospår...

1877-1879

5 Xs)

4V2 X

1,750,000

1,475,550

16

''}

Lån för anläggning af järn- väg från Y islanda till Bolmen

(numera öfvertaget af Yis- landa—Bolmens nya järn- vägsaktiebolag) ..................

1877—1878

BVi. X

47* X

500.0003)

491,177

12

Transport

—

—

—

12,842,220

51

’) Se § 3 af 1883 års reglemente.

Se § 3 af 1883 och 1886 års reglemente»!.

c-, j ’) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut af 1904 års

Riksdag dels genom afskrifning, dels genom albetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp af 500,000 kronor, hvarför

ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor aflämnats.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 136.

45

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1907 års

utbetalts.

oeioppei.

slut.

Årtal.

§-

Transport

12,842,220

51

1876

5

Lån till Gottlands järnvägs-

aktiebolag, för anläggning

af järnväg från Yisby till

Hemse ..............................

1877—1879

5 X1)

472X

500,000

381,092

02

J187 6

\1879

51

13/

Lån till Södra Dalarnes järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Krylbo

till Borlänge med bibana...

1879—1882

5 X1)

47ä X

2,375,000

\

1,912,473

14

1876

5

Lån till Varberg—Borås järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Varberg

till Borås......................

1879—1881

5 X1)

*7. X

2,600,000

2,093,654

76

1881

15

Lån till Siljans järnvägs- aktiebolag, för anläggning

af järnväg mellan Borlänge

och Insjön ........................

5 X

1883—1886

47* X

950,000

905,444

94

1881

15

Lån till Hvetlanda—Säfsjö

järnvägsaktiebolag, för an-

läggning af järnväg mellan

Hvetlanda och Säfsjö.........

1883—1886

5 X

47* X

300,000

—

256,404

68

1881

15

Lån för anläggning af järn-

väg från Finspong till N Grå- bo im (numera öfver taget af

Norra Östergötlands järn-

vägsaktiebolagl ..................

1883-1886

5 X

47* X

500,000

—

421,571

43

Transport

—

—

—

18,812,861

48

'') Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutslcottets Memorial N:o 136.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1907 års

Årtal.

§•

Transport

—--

—

—

—

18,812,861

48

1881

15

Lån till Stockholm—Rimbo

järnyägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan

Stockholm och Rimbo ......

1883—1887

5 X

4yä x

500,000

—

427,341

08

1881

15

Lån till Kinds härads järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg mellan Bo- rås och Svenljunga (numera

öfvertaget af Borås—Alfve- sta järnvägsaktiebolag) ......

1884—1887

5 X

*72 X

500,000

432,862

28

1886

16

Lån för anläggning af järn-

väg från Skara öfver Gös- säter till Yänern (numera

öfvertaget af Yästergötland

—Göteborgs järnvägsaktie- bolag) ..............................

1887—1889

5 X

472 X

324,000

283,918

44

1886

16

Lån till Svartälfs järnvägs-

aktiebolag, för anläggning af

järnväg mellan Karlsdal

och Grythyttehed jämte si- dospår .................................

1887—1890

5 X

47, X

341,000

341,000

1886

16

Lån till Halmstad—Bolmens

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Halmstad till Bolmen med

sidospår..............................

1887—1890

5 ^

472 X

824,915 *)

731,207

37

Transport

—

—

■-

—

21,029,190

65

'') Enligt kungl. bref af d. u/6 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 136.

47

Reglementets

liden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1907 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

21,029,190

65

1886

16

Lån till Fogelsta—Yadstena

—Ödeshögs järnvägsaktie- bolag för anläggning af järn- väg från Yadstena till Ödes- hög ....................................

1888—1890

5 X

472 X

300,000

265,921

01

1886

16

Lån till Mellersta Blekinge

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Karlshamn till Guilbärna

med bibana och hamnspår

1888-1898

5 %

472 X

1,102,250 ‘)

—

977,048

56

1886

16

Lån till Mora—Yänerns järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Mora

strand till Östra Yärmlands

1

järnväg jämte bibana.........

1889-1898

5 %

472 X

1,000,000

—

914,200

42 i

1886

16

Lån till Mariestad—Linne-

i

kulle järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Mariestad till Gössäter med

bispår.................................

1890 -1891

5 X

47s X

305,000

287,719

12

1886

16

Lån för anläggning af järn-

väg mellan Yittsjö och Hess- leholm (numera öfvertaget

af Hessleholm—Markaryds

järnvägsaktiebolag) ............

1890-1892

5 X

472 X

404,000

390,431

87

Transport

—

—

—

23,864,511

63

'') Återstoden, 18,000 kr., åt det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Memorial N:o 136,

Keglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Kän tefot.

Ursprungliga

belonnet.

Kapitalåterstod

vid 1907 års

Årtal.

§•

slut.

Transport

—

—

—

—

23,864,511

63

1886

16

Lån till Skymnäs—Munkfors

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Björndalsbron till Munkfors

1891—1892

5 X

90,835

83,041

40

1886

16

Lån för anläggning af järn- väg från Klippan till Kös- tånga (numera öfver taget af

Helsingborg — Hessleholms

järnvägsaktiebolag) ............

1892—1893

5 X

472 X

472 X

290,000

265,118

11

1891

18

Lån till Malmö—Tomelilla

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Malmö till Tomelilla .........

1892—1896

5 X

1,300,000

1,229,786

27

1891

18

Lån till Norra Söderman- lands järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Nyby bruk till Södertälje

med bibanor .....................

1892—1896

5 X

472 %

1,800,000

1,781,595

1891

19

Lån till Hernösand—Sol- lefteå järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Hernösand till Sollefteå ...

189 —1895

5 X

472 X

2,350,000

2,187,366

15

1891

18

Lån till Norrköping—Söder- köping—Vikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Norr- köping öfver Kummelby till

Söderköping och från Kum- melbv till Arkös and.........

1893—1895

5 X

472 X

653,000

617,731

10

Transport

—

—

—

—

—

30,029,149

66

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 136.

49

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1907 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

—-

—

—

30,029,149

66

1891

18

Lån till Uddevalla—Lelån- gens järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Uddevalla till Lelången ...

1895-1896

5 X

41/* %

1,247,000

1,179,648

82

1896

14

Lån till Östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Gull- bärna till Torsås ............

1897-1899

5 X

47, X

537,500

529,069

24

1896

14

Lån till Klintekamn—Roma

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Klintekamn till Roma......

1897-1900

5 X

4 Va X

213,250*)

213,250

!

1896

14

Lån till Markaryd—Yeinge

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Markaryd till Yeinge ......

1897-1900

5 X

47* X

563,000’)

561,000

1896

14

Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning

af järnväg mellan Yest- kinde och Tingstäde .........

1899-1902

5 X

47* X

119,0003)

114,535

65

1896

14

Lån till Sala—Gysinge—

Gäfle järnvägsaktiebolag, för

anläggning af järnväg från

Sala öfver Gysinge till Haga- ström .................................

1899-1901

5 X

472 X

1,545,500

1,521,258

64

Transport

—

—

—

34,147,912

01

*) Enligt kungl. bref af den 16/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blifvit nedsatt med 750 kr.

2) Hvaraf vid 1907 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.

s) Enligt kungl. bref afden2/n 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr.

Bill. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 30 Häft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Memorial N:o 136.

Keglementets

liden, då

lånet

Annuitet.

Eäntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1907 års

Årtal.

§•

utbetalts.

ueiuppei.

slut.

Transport

—

—

—

_

34,147,912

01

1896

14

Lån till östra Centralbanans

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Linköping öfver Rimforsa

och Kisa till Yimmerby ...

1899-1902

5 X

4-7. X

1,710,000

1,710,000

1896

14

Lån till Slite—Roma järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Roma

till Slite.............

1900-1902

5 X

47a X

339,000 l)

339,000

/1900

11901

!9\

18/

Lån till Borås—Alfvesta

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Borås till Alfvesta............

1901-1903

5 X

47, X

4,795,000

4,719,789

82

1896

14

Lån till Kalkenbergs järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Holts- ljunga till Limmared.........

(1902)

11905/

5 X

472 .X

505,000

502,475

1896

14

Lån till Orsa—Härjeådalens

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Orsa till Sveg ........

1902

5 %

472 X

1,838,000

1,654,200

(1896

(1901

14\

17/

Lån till Sköfde—Axvalls

järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från

Sköfde till Axvall ............

(1902)

(1905/

5 X

472 X

363,5003)

363,500

Transport

—

—

43,436,876

83

1 000 k^ kung], bref af den 13/, 1904 liar statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blifvit nedsatt med

in ^en ^ar statslånets från början beviljade belopp, 1,850,000 kr., blifvit nedsatt med

12,000 kr. till 1,838,000 kr., hvaraf vid 1907 års slut återstodo ej lyftade kr. 183,800.

r rr.r. ^ kpngl. bref den 12/s 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blifvit nedsatt med

5.500 kr. till 363,500 kr.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Staisutskottets Memorial N:o 136.

51

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

beloppet.

Rapitalåterstod

lånet

utbetalts

Annuitet.

Räntefot.

vid 1907 års

Årtal.

§•

Transport

43,436,876

83

1901

17

Lån till Enköping—Heby—

Runhällens järnvägsaktie- bolag, för anläggning af järn- väg från Enköpings hamn

öfver Heby till Enåker ...

1904-1905

5 X

4x/2 X

1,028,700

1,028,700

1901

17

Lån till Norrköping—Söder-

köping—Yikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Yal- demarsvik till Söderköping

med hamnspår till sjön

Yxningen...........................

1904

5 X

41/, X

591,500

591,500

1901

17

Lån till Landskrona—Kjef-

linge—Sjöbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning af

järnväg från Kjeflinge till

Sjöbo med sidospår till

Öfvedskloster .....................

1904

5 X

472 X

1,192,000!)

_

794,000

_

1901

17

Lån till Mellersta Söderman-

lands järnvägsaktiebolag,

för anläggning af järnväg

från Stålboga öfver Malm- köping till Skeboqvarn......

1905

5 X

472 X

532,5002)

355,000

1901

17

Lån till Tidaholms järnvägs-

aktiebolag, för anläggning

af järnväg från Tidaholm

till Yartofta .....................

1905

5 X

472 X

510,0008)

_

340,000

—

1901

17

Lån till Åtvidaberg—Bjärka

—Säby järnvägsaktiebolag,

för anläggning af järnväg

från Bjärka till Åtvidaberg

1905

5 %

472%

290,000

290,000

Transport

—

—

—

—

—

46,836,076

83

'') Hvaraf vid 1907 års slut återstodo ej lyftade kr. 398,000:—.

*) D:o vid d:o d:o 177,500:—.

'') D:o vid d:o d:o 170,000:-.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Memorial N:o 136.

Keglementets

liden, då

Ursprungliga

Kapitalåterstod

lånet

Annuitet.

Räntefot.

vid 3907 års

utbetalts.

Deioppet.

slut.

Årtal.

§■

Transport

46,836,076

83

1901

17

Lån till järnvägsaktiebolaget

Borgholm—Bilda, för an- läggning af järnväg från

Borgholm till Böda .........

1905

5 %

4=7. %

419.0001)

377,100

1901

17

Lån till Ruda—Finsjö—Os-

karshamns järnvägsaktie- bolag, för anläggning af

järnväg från Oskarshamn

till Ruda ..............

1906

5 %

47* X

483,300

483,300

(1901

in

Lån till Orsa—Härjeådalens

\1905

in

järnvägsaktiebolag, för full- bordande af järnvägsanlägg- ningen mellan Orsa och Sveg

1905

5 X

472 X

2,200,0002)

1,980,000

1905

9

Stockholm—Rimbo järnvägs-

aktiebolags skuld för ogul- den köpeskillingförLänna—

Norrtälje järnväg...............

1905

5 X

472 X

500,000

500,000

= 48,618,502: 36

e) Lån för utveckling af

statens telefonväsende.

1904

20

Lån till telegrafstyrelsen ...

1904

-*3)

37i X

1.775,000

1,775,000

—

1905

23

13:0 d:o...............

1905

-3)

—3)

—3)

3SA X

37* x

4 x

2,000,000

3,500,000

5,000.000

2,000,000

3,500,000

5,000,000

_

1906

21

D:o d:o.............

1906

—

1907

24

D:o d:o...............

1907

—

—

= 12,275,000: —

Summa

—

-

62,451,476

83

*) Hvaraf vid 1907 års slut återstodo ej lyftade kr. 41,900.

’) D:o vid d:o d:o » 220,000.

3) Låuet skall återbetalas inom 20 år från första lyftningsdagen.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1 908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.