Sök i Ratio Lex

Statsutskottets Utlåtande N:o 151

1908-05-15 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1908:151, Statsutskottets Utlåtande N:o 151

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 151.

1

N:o 151.

Ank. till Riksdagens kansli den 15 maj 1908 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning, af Kungl. Maj:ts proposition angående

försäljning till Örebro stad af tomten n:o 18 vid Olaigatan

i Örebro. (I. A.)

Uti en den 27 mars innevarande år till Riksdagen aflåten, till statsutskottet

för förberedande behandling öfverlämnad proposition (n:r 190)

har Kungl. Maj:t, under åberopande af närlagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver landtförsvarsärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

medgifva,

att den kronan tillhöriga tomten n:o 18 vid Olaigatan i Örebro

jämte därå befintlig byggnad finge till Örebro stad försäljas för ett

pris af tjugutusen kronor med rätt för staden att tillträda tomten å tid,

som Kungl. Maj:t bestämde, dock senast före 1913 års utgång, samt

med villkor, att staden förbunde sig dels att omedelbart efter tillträdet

af tomten låta bortföra därvarande byggnad och planera området dels

ock att för all framtid bibehålla det såsom öppen plats, samt

att köpeskillingen finge tillgodoföras landtförsvarets fond för byggnader

och andra försvarsändamål.

I detta ärende har departementschefen till förberörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Uti. underdånig skrifvelse den 10 februari 1904 hafva stadsfullmäktige

i Örebro genom utsedda ombud, anhållit att mot erläggande af

årliga tomtören få förhyra kronan tillhöriga gården och tomten n:o 18 vid

Olaigatan i Örebro, den s. k. Husarstalltomten, för att utläggas till öppen

plats. Vid den underdåniga skrifvelsen fanns fogad karta öfver tomten

och närmaste trakten däromkring, hvilken karta torde få biläggas statsrådsprotokollet.

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 88 Höft. (.N:o 151.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 151.

I nämnda skrifvelse anföres, att Örebro stad, som sedan många år

tillbaka gjort stora uppoffringar för att få de slottsbassängen omgifvande

områdena fria från skymmande och vanprydande byggnader, hade för

att förverkliga detta önskemål för en köpesumma af sammanlagdt öfver

en half miljon kronor inköpt de å kartan med litt. A, B, C och D betecknade

egendomarna, af hvilka de tre sistnämnda redan vore eller inom

kort komme att utläggas till öppna platser och den med litt. A betecknade,

Örebro slottskvarn, kmnme att så förändras, att byggnaden därå

icke skymde utsikten från Örebro slott. Kunde staden äfven komma i

besittning af nu ifrågavarande, kronan tillhöriga tomt, å kartan betecknad

med litt. E, återstode för staden att förvärfva endast det så kallade

arbetshuset med tomt, litt. F, hvilket lätt borde kunna ske genom utbyte

mot annan rymligare tomt inom stadens område. Komme åter Husarstalltomten

att försäljas till enskild person, kunde det möjligen inträffa,

att där uppfördes någon fabriksanläggning, som verkade menligt för

slottets fria läge, och som i händelse af eldsolycka kunde blifva i hög

grad riskabel för slottsbyggnaden.

Det vore för att förekomma en sådan eventualitet och för att på ett

värdigt sätt försköna omgifningarna till slottet, hvilket i sitt nyrestaurerade

skick vore en af landets märkligaste och vackraste byggnader från

medeltiden, som staden framställde sin ifrågavarande anhållan. Vid

bifall därtill ville staden förbinda sig att planera och plantera tomten

samt att underhålla kajerna mot Svartån, på det att Örebro slott från

norra sidan liksom från dess östra och västra sidor måtte komma att

omgifvas af parkanläggningar, hvilka verkade höjande och förskönande

på denna monumentala byggnad och därjämte utgjorde det kraftigaste

skyddsvärn mot eventuell eldfara utifrån.

Ifrågavarande framställning, hvilken tillstyrkts såväl af magistraten

i Örebro som af Eders Kungl. Mapts befallningshafvande i Örebro län,

remitterades för yttrande till arméförvaltningen, som lät genom dåvarande

fortifikationsbefälhafvaren i Fjärde fortifikationsområdet verkställa ytterligare

utredning i ärendet. Fortifikationsbefälhafvaren meddelade, att den till

utarrendering föreslagna tomten n:o 18 vid Olaigatan omfattade en areal

af 2,205,2 kvadratmeter eller 14,295 kappland och vore bevillningstaxerad

till 20,000 kronor. De å tomten uppförda byggnaderna vore brandförsäkrade

för 16,000 kronor. För bedömande af tomtvärdet upplyste

fortifikationsbefälhafvaren, att en angränsande tomt, n:o 2 vid Storgatan,

om allenast 1,848 kvadratmeter förvärfvats af staden för ett belopp af

150,000 kronor eller ungefär 81 kronor per kvadratmeter. Då emellertid

sistnämnda tomt kunde anses värdefullare än Husarstalltomten, och då

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 151.

3

vid köpet enskildas tomtspekulationer föranledt prisstegring, syntes detta

tomtpris icke kunna läggas till grund för värderingen. Omkring år

1885 hade tomten n:o 2 vid Storgatan salubjudits för 60,000 kronor

eller ungefär 32 kronor per kvadratmeder. Lades till grund för Husarstalltomtens

värdering ett pris af 30 kronor per kvadratmeter, motsvarande

en köpeskilling af omkring 60,000 kronor, syntes något obilligt

anspråk icke hafva blifvit framställdt. Härvid borde emellertid beaktas, att

tomten i stadens band icke komme att lämna någon afkastning, och att

staden måste, enligt hvad vederbörande myndigheter upplyst, för anordnande

af kaj och planering af tomten underkasta sig en utgift af omkring

17.000 kronor. Med hänsyn härtill funne fortifikationsbefälhafvaren en

arrendeafgift af omkring 800 kronor om året skälig.

Arméförvaltningen ansåg sig kunna tillstyrka, att tomten utarrenderades

till staden för en tid af 10 år mot en årlig arrendeafgift af

1.000 kronor, motsvarande 5 procent ränta å taxeringsvärdet.

Beträffande den å tomten varande byggnaden har sekundchefen

för Lifregementets grenadierer meddelat, att enligt i regementets arkiv

befintliga handlingar densamma uppförts år 1777 för att tjäna till kronobränneri.

År 1800 förändrades den till kronomagasin och 1835 till

»kasern och stall», afsedt att begagnas af Lifregementets husarkår. Sedan

år 1904, då Lifregementets husarers skolor flyttats till Sköfde, hade

byggnaden uteslutande användts till stall och uthyrts till enskilda

personer.

I byggnaden funnes plats för 65 hästar. Öfre våningen vore

inredd till ett gafvelrum med utrymme för 6 underofficerare samt ett

större manskapslogement, hvarest kunde inrymmas 81 man eller vid

trängre beläggning 140 man.

Byggnaden, som vore uppförd af sandsten i kalkbruk under brutet

tak, täckt delvis med järnplåt och delvis med tegel, hade icke undergått

någon större reparation sedan år 1891, då taket och ytterväggarna

iståndsatts, och vore nu så bristfällig, att inkvartering af trupp därstädes

endast i nödfall och för någon kortare tid kunde äga rum. Logementet

vore dessutom vintertiden mycket kallt, tämligen mörkt och till följd

af sin ringa höjd och sitt läge ofvanför stallet, hvars tak saknade underpanel,

ohälsosamt. I händelse af eldfara vore det svårt att utrymma,

då endast en smal trappa på husets ena gafvel ledde från detsamma.

Stallet vore, särskildt till följd af golfvets bristfälliga beskaffenhet, oanvändbart

för annat än tillfälligt behof.

Angående byggnaden har arméförvaltningen i sitt utlåtande anfört,

att om tomten komme att till staden utarrenderas, byggnaden borde

försäljas med skyldighet för köparen att bortföra densamma.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 151.

Innan frågan om tomtens utarrendering till Örebro stad pröfvats,

inkom staden till arméförvaltningen med förslag till byte med kronan

mellan Husarstalltomten och ett jordområde om 4,627 kvadratmeter eller

cirka 30 kappland väster om Elftomtagatan mellan Hagagatan och

Strandgatan vid Svartån. Arméförvaltningen, som med skrifvelse den

29 augusti 1906 öfverlämnade detta förslag till Kungl. Maj:t, anförde

därvid, att Husarstalltomten visserligen hade ett fördelaktigare och mera

centralt läge än det område, som skulle erhållas i utbyte, men å andra

sidan vore sistnämnda område beläget betjulligt närmare det nya trängetablissemanget.

Då priset å denna mark kunde anses utgöra 4 å 5

kronor per kvadratmeter, kunde dess värde redan nu uppskattas till omkring

20,000 kronor, hvilket värde sannolikt komme att inom kort ej

obetydligt ökas, då byggnadsverksamheten inom staden droge sig åt

ifrågavarande stadsdel.

Å andra sidan framhöll arméförvaltningen, att det värde, som

Husarstalltomten kunde anses äga till följd af sitt centrala läge, betydligt

minskades, emedan med hänsyn till slottets nära granskap och de

uppoffringar, staden gjort för att få kringliggande områden ordnade

på ett värdigt och tilltalande sätt, tomtens utnyttjande måste vara underkastadt

betydande inskränkningar. Arméförvaltningen förordade alltså

det föreslagna bytesaftalet.

Då emellertid den af staden erbjudna bytestomtens värde för kronan

syntes vara beroende af den användning, kronan däraf kunde hafva,

särskildt med hänsyn till förläggning af något infanteriregemente till

Örebro, anmodades den af Kungl. Maj:t den 28 juli 1906 tillsatta kommissionen

för afgifvande af yttrande och förslag rörande platser för nya

kasernetablissemang inom Fjärde arméfördelningen att afgifva yttrande

öfver aftalet. Kommissionen förklarade sig därvid icke kunna finna, att

tomten vore af någon nytta för kronan med hänsyn till kasernförläggningsfrågorna.

Af Lifregementets grenadjärer, hvars förläggning till

Örebro af nämnden förordades, kunde den icke för något som helst ändamål

användas. Icke heller för något annat statens behof syntes den

erforderlig, då den närbelägna trängkåren redan hade tillräckligt område

till sitt förfogande.

Under sådana förhållanden kunde kommissionen icke tillstyrka det

föreslagna bytet, hvilket kommissionen dessutom ansåge för kronan ofördelaktigt,

då det erbjudna jordområdet representerade ett vida mindre värde

än Husarstalltomten. Då emellertid ej heller denna tomt vore för kronan

behöflig och icke nu lämnade någon nämnvärd inkomst, men Örebro

stad önskade komma i besittning af densamma för att utlägga den till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 151.

5

öppen plats, syntes den böra till skäligt pris försäljas. Om tomten finge

bebyggas, kunde den betinga ett ganska högt pris, men då meningen

vore att afrödja den och för all framtid bibehålla den såsom öppen plats,

och dessutom staden finge vidkännas kostnader för kaj anläggning m. m.,

ansåge kommissionen kronan icke billigtvis kunna fordra den summa,

som tomten under andra förutsättningar kunde betinga.

För kronan vore det ej heller utan betydelse, att platsen blefve afröjd

och ordnad, ty därigenom skulle såväl slottet komma att göra sig

bättre gällande åt denna sida, som ock den snedt emot Husarstalltomten

på andra sidan Olaigatan belägna förra kaserntomten (å kartan betecknad

med litt. G), hvilken fortfarande borde förblifva i kronans ägo, erhålla

högre värde. Vid försäljning till staden af Husarstalltomten borde därför,

under villkor att staden planerade och för all framtid bibehölle

tomten som öppen plats, priset kunna sättas jämförelsevis lågt, dock ej

under taxeringsvärdet, 20,000 kronor.

Med anledning häraf återremitterades ärendet till arméförvaltningen,

som inledde underhandlingar med stadsfullmäktige i Örebro om försäljning

till staden af Husarstalltomten.

Uti underdånig skrifvelse den 17 januari 1907 meddelade arméförvaltningen,

att stadsfullmäktige den 7 i samma månad beslutat att, under

förutsättning af Riksdagens godkännande, för 20,000 kronor inköpa

ifrågavarande tomt med därå befintlig byggnad samt därvid förbinda

sig att inom fem år låta bortföra byggnaden och planera platsen samt

att för all framtid bibehålla den såsom öppen plats. Arméförvaltningen

tillstyrkte antagandet af detta erbjudande.

Sedermera hafva stadsfullmäktige den 17 april nästlidet år, med anledning

af uppkommen fråga, huruvida icke husarstallet fortfarande under

någon tid kunde vara erforderligt för inkvartering, förklarat sig vilja,

om proposition angående försäljning af tomten framlades för och bifölles

af då sammanträdande Riksdag, foga det erbjudandet till förut utfästa

köpevillkor, att tillträdet af tomten skulle få bestämmas till den

tidpunkt, som af vederbörande kunde anses lämplig, dock ej senare än

under år 1913, eller ock, därest tillträde omedelbart finge äga rum, att

till och med nämnda år ikläda sig en med den inkvartering, husarstallet

kunde bereda, ekvivalent inkvarteringsskyldighet.

Slutligen har chefen för Generalstaben uti ett den 23 maj 1907 i ärendet

afgifvet underdånigt utlåtande förklarat sig visserligen anse, att intet

behof af ifrågavarande stallbyggnad för närvarande förefunnes för landtförsvaret,

men att å andra sidan den föreslagna köpeskillingen syntes

allt för ringa i förhållande till tomtens läge och storlek. Generalstabs
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets Utlåtande N:o 151.

chefen ville därför ifrågasätta, huruvida icke med försäljningen tillsvidare

borde anstå.

I annat sammanhang har fråga blifvit väckt, att den å Husarstalltomten

varande byggnaden ännu någon tid skulle användas för landtförsvarets

ändamål. Det har nämligen visat sig, att för Svea trängkår

erfordras ett vagnförrådsskjul och ett sommarstall, hvilka byggnader

icke ingingo i den ursprungliga planen för kårens etablissemang. De

för granskning af förslag till nya byggnader för armén m. m. tillkallade

sakkunniga hafva därför ifrågasatt, att för detta ändamål skulle användas

någon af de framdeles obehöfliga byggnaderna å Sanna hed eller någon

annan närbelägen mötesplats, eller att, därest sådan byggnad icke för

närvarande kunde tagas i anspråk, husarstallet i Örebro eller annan af

Lifregementets husarer förut därstädes disponerad byggnad tillsvidare

skulle därtill användas. Arméförvaltningen har med anledning häraf

låtit verkställa utredning i denna fråga och därefter i underdånig skrifvelse

den 11 innevarande mars meddelat, att en å Sannahed befintlig,

rymlig och i godt stånd varande husartrossbod väl lämpade sig att efter

förflyttning till Örebro användas till förrådsbyggnad för trängfordonen.

Hvad beträffar sommarstallet, hade arméförvaltningen icke ansett sig

kunna föreslå till användande för sådant ändamål någon af byggnaderna

å Sannalied eller annan mötesplats, och hade ej heller funnit husarstallet

därtill lämpligt. Detta vore nämligen beläget på ej mindre än 2 kilometers

afstånd från trängkårens etablissemang samt midt inne i staden,

hvadan med hänsyn till den mititära tjänstgöringen användandet af

byggnaden skulle medföra ganska stora olägenheter. Ett, om ock blott

tillfälligt begagnande af denna byggnad för ifrågavarande ändamål kunde

arméförvaltningen alltså icke förorda. Därtill komme, att kostnaderna

för stallets nödtorftiga iståndsättande beräknades uppgå till omkring

10,000 kronor. Under sådana förhållanden ansåge arméförvaltningen

ändamålsenligast, att ett nytt sommarstall uppfördes vid trängetablissemanget.

Kostnaderna härför beräknades till 14,700 kronor.

Såsom af denna redogörelse för ärendet framgår, är stallbyggnaden

å ifrågavarande tomt numera så gammal och förfallen, att den under

alla händelser icke länge torde kunna bibehållas utan måste borttagas.

Sedan förläggningen af arméns truppförband blifvit definitivt ordnad och

de nya kasernetablissemangen uppförda, torde intet behof förefinnas att

för militära ändamål bibehålla tomten i kronans ägo. Då nu tomtens

afrödjande och upplåtande till öppen plats är af stort intresse såväl för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 151.

7

Örebro stad som ock för staten såsom ägare till slottsbyggnaden, synes

det mig vara nr alla synpunkter lämpligast att tomten försäljes till

staden, under villkor likväl att den icke får bebyggas. Visserligen

är den föreslagna köpeskillingen, 20,000 kronor, jämförelsevis låg.

Det torde dock få anses skäligt, att kronan, då tomten för staden kommer

att blifva fullkomligt improduktiv och ytterligare utgifter kräfvas för

planering och kaj anläggningar m. m., genom att åtnöjas med ett billigare

pris för denna tomt bidrager till förverkligandet af det ur allmän

synpunkt eftersträfvansvärda mål, staden velat vinna.

Då det emellertid skulle kunna blifva möjligt att under några år,

intill dess de i Örebro förlagda truppförbanden — Lifregementets grenadjärer

och Svea trängkår — erhålla fullständiga byggnader, stallbyggnaden

blefve behöflig för något tillfälligt, militärt ändamål, synes det mig icke

vara välbetänkt att genast afstå fastigheten till staden, med mindre

staden åtager sig att intill den tidpunkt eller år 1913, då staden förklarat

sig senast vilja tillträda tomten, ombesörja det inkvarteringsbehof,

för hvars tillgodseende byggnaden kunde behöfva bibehållas.

Vid bifall till försäljningen torde köpeskillingen böra tillgodoföras

landtförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.»

Af den utaf departementschefen i detta ärende lämnade utredning

framgår, att, medan de i Örebro förlagda truppförbanden ännu under

några år komma att sakna fullständiga byggnader, den å ifrågavarande,

till försäljning föreslagna tomt uppförda byggnad kan blifva behöflig

för något tillfälligt, militärt ändamål. Med hänsyn härtill och då de

skäl, som för den ifrågasatta försäljningen åberopats, icke kräfva, att

densamma redan nu kommer till stånd, anser utskottet, att för närvarande

tillräcklig anledning saknas att tillstyrka försäljningen, vid hvilken i allt

fall högre pris än det af Kungl. Maj:t föreslagna synes kunna skäligen

betingas.

Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 15 maj 1908.

Utskottets

yttrande.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 151.

Resen vatio n

af herrar grefve Å. F. C:son Wachtmeister, friherre J. T. Gripenstedt,

grefve C. V. Taube, friherre C. H. Falkenberg, friherre J. G. Beck-Friis,

E. Hammarlund och J. T. Larsson, hvilka yrkat, att utskottet måtte

hemställa,

att ifrågavarande motion måtte på det sätt bifallas

att Riksdagen medgifver,

att ''den kronan tillhöriga tomten n:o 18 vid

Olaigatan i Örebro jämte därå befintlig byggnad må

till Örebro stad försäljas för ett pris af tjugutusen

kronor med rätt för staden att tillträda tomten å tid,

som Kungl. Maj:t bestämmer, dock senast före 1913

års utgång, samt med villkor, att staden förbinder sig

dels att omedelbart efter tillträdet af tomten låta bortföra

därvarande byggnad och planera området, dels

ock att för all framtid bibehålla det såsom öppen plats

och under förbehåll att staden åtager sig att intill

den tidpunkt eller år 1913, då staden förklarat sig

senast vilja tillträda tomten, ombesörja det inkvarteringsbehof,

för hvars tillgodoseende byggnaden kan

behöfva bibehållas, samt

att köpeskillingen finge tillgodoföras landtförsvarets

fond för byggnader och andra försvarsändamål.

Stoclsholm, K. L. Backmans Boktr., 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1908:176 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående försäljning till Örebro stad af tomten n:o 18 vid Olaigaian i Örebro. s. 19 i texten