Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition, angående lönereglering för flottans pensionskassas tjänstemän och vaktmästare.

1908-05-19 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1908:163, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition, angående lönereglering för flottans pensionskassas tjänstemän och vaktmästare.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 163.

N:o 163.

Ank. till Riksd. kansli den 19 maj 1908, kl. 12 midd.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition, angående

lönereglering för flottans pensionskassas tjänstemän och

vaktmästare. (l:a U. A).

Uti en till Riksdagen den 27 mars innevarande år aflåten proposition

(n:o 151) diar Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt

utdrag af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden för samma

dag, föreslagit Riksdagen godkänna

dels den i bilagan vid nämnda protokoll upptagna stat för ordinarie

tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa, att gälla från

och med 1909 års ingång;

dels följande villkor för åtnjutande af aflöning å nämnda stat:

a) att den, som innebar tjänst med lön å denna stat, skall vara

underkastad den ökning eller jämkning i tjänsteåligganden, som framdeles

kan vara besluten, likasom äfven, om kassan förflyttas från Karlskrona

till annan ort, att dit öfverflytta;

b) att med tjänst med lön å denna stat ej må förenas annan tjänst

å rikets, Riksdagens eller kommuns stat och ej heller annan tjänstebefattning,

med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af

tjänsten vid kassan;

c) att förste revisorn, andre revisorn och assistenten äro skyldiga

att efter förordnande bestrida högre befattning vid kassan;

d) att, i fråga om förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad, den högre aflöningen ej får

tillträdas för än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;

e) att kamrerare, kassör, förste revisor, andre revisor och assistent

äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan

ske, åtnjuta semester, kamreraren under en och en half månad och de

öfriga under en månad;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 163.

15

f) att eu livar, som uppbär lön enligt denna stat, skall, då han

uppnått 65 lefnads- och 35 tjänstår, vara förpliktad att med pensionsrätt

enligt därom gällande bestämmelser afgå från tjänsten; Kungl.

Maj:t dock obetaget att med hans begifvande låta honom i tjänsten

kvarstå, så länge han finnes på ett tillfredsställande sätt gagna det

allmänna;

dels ock följande öfvergångsbestämmelser:

a) att en hvar af nuvarande ordinarie tjänstemän äfvensom vaktmästaren

hos kassan, som inom den tid Kungl. Maj:t bestämmer hos

Kungl. Maj:t anmäler sin önskan att öfvergå på den nya lönestaten,

skall vara därtill berättigad;

b) samt att kamrerare, kassör, förste revisor och andre revisor må

för rätt till erhållande af ålderstillägg tillgodoräkna sig, de två förstnämnda

den tid, de innehaft motsvarande befattning enligt nu gällande

lönestat, förste revisorn den tid han innehaft befattning såsom revisor

och andre revisorn den tid han innehaft befattning såsom kammarskrifvare

hos kassan.

Åberopade statsrådsprotokollet innehåller härom följande:

»Sedan Kungl. Maj:t i nådig proposition till 1877 års Riksdag föreslagit,

att de af 1876 års Riksdag godkända grunder för pensionering

af flottans befäl och underbefäl med vederlikar måtte, med vissa villkor,

jämväl få tillämpas vid pensioneringen af amiralitetskrigsmanskassans

— numera flottans pensionskassas — tjänstemän och betjänte, men

Riksdagen ansett denna framställning icke kunna bifallas af anledning

att den för nämnda tjänstemän och betjänte gällande lönestat icke varit

föremål för Riksdagens pröfning, förnyade Kungl. Maj:t vid 1879 års

Riksdag berörda förslag. Den lönestat, som i sammanhang därmed företeddes

för Riksdagen, hade följande utseende:

Lön.

Tjänst-

görings

Summa

kronor.

penningar.

Efter 5 års tjänstgöring i

1 kamrerare ...

3,000

—

1,000

—

4,000

—

samma grad ökas lönen

1 kassör ...................................

2,200

—

800

—

3,000

—

med 500 kronor och efter

10 års tjänstgöring i

1 revisor ..................................

1,800

—

700

—

2,500

—*

samma grad med ytter- ligare 500 kronor.

("Efter 5 års tjänstgöring i

1 kammarskrifvare .....................

1 vaktmästare, som jämväl bestrider

1,200

300

1,500

'' denna grad ökas lönen

y med 500 kronor.

stuguvaktsysslan, med fri bostad

700

—

—

—

700

—

Summa

8,900

—

2,800

—

11,700

—

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 163.

I propositionen var såsom förbehåll för bifall till framställningen

föreslaget, att den för kassans löntagare då gällande stat hvarken hvad

anginge de pensionsberättigades antal eller beloppet af de till dem då

ntgående löner måtte tillökas eller förhöjas, med mindre Riksdagen i

afseende å den pensionsrätt, som däraf skulle föranledas, bifölle en

sådan förändring. Sedan Riksdagen framhållit, att förslaget möjligen

skulle kunna tolkas så, att antalet af kassans tjänstemän eller beloppet

af de till dem utgående löner skulle kunna utan Riksdagens hörande

tillökas eller förhöjas, om endast denna tillökning eller förhöjning förklarades

icke medföra pensionsrätt, och att, för undvikande af en dylik

oegentlighet, orden »i afseende å den pensionsrätt, som däraf skulle

föranledas», borde uteslutas, biföll Riksdagen på det sätt Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, att, under förbehåll, det den för kassans

löntagare då gällande stat hvarken hvad anginge de pensionsberättigades

antal eller beloppet af de till dem då utgående löner finge tillökas eller

förhöjas, med mindre Riksdagen medgåfve en sådan förändring, löntagare

å amiralitetskrigsmanskassans stat skulle äga vid afskedstagandet erhålla

pension och fyllnadspension i enlighet med de genom kungl. kungörelsen

den 24 november 1876 och kungl. brefvet den 22 juni 1877 för pensionering

af kungl. flottans civilstat fastställda grunder och att följaktligen

de för denna pensionering erforderliga medel, till den del de icke komme

att utgå från amiralitetskrigsmanskassan, skulle bestridas af det för

pensioneringen af flottans befäl och underbefäl med vederlikar på nionde

hufvudtiteln anvisade anslag, dock med villkor att den förhöjda pensionsafgift,

som dessa grunder bestämde, skulle erläggas från och med den

1 januari 1878 eller, om lönen, hvarpå pensionsrätten grundats, senare

tillträdts, från och med månaden näst efter den, sådant tillträde ägt rum.

I nyssnämnda kungörelse den 24 november 1876 stadgas såsom

grunder för pensioneringen af flottans befäl och underbefäl med vederlikar,

bland annat, i l:a punkten, att den, som innehar fast lön på stat

till belopp ej öfverstigande 1,000 kronor, erhåller i pension och fyllnadspension

lönens hela belopp; att för innehafvare af lön. öfverstigande

1,000 kronor men ej uppgående till 6,000 kronor, pension jämte fyllnadspension

utgår med 80 procent af lönen, dock att för alla löner mellan

1,000 och 1,250 kronor förstnämnda belopp eller 1,000 kronor kommer

att såsom pension med fyllnadspension beräknas; samt att af sammanlagda

beloppet af pension jämte fyllnadspension två tredjedelar utgöra

pension och återstående tredjedelen fyllnadspension. Vidare stadgas i

nämnda kungörelse, att den, som vid afskedstagandet stått i tjänst vid

flottan i 30 år och uppnått en ålder af 55 år samt i öfrigt till amiralitets
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 163.

17

krigsmanskassa!! erlagt stadgad pensionsafgift, är berättigad att vid

afskedstagandet ur nämnda kassa erhålla pension, beräknad enligt l:a

punkten, äfvensom att pensionsafgift skall af löntagare årligen erläggas

till amiralitetskrigsmanskassan med ett belopp, motsvarande fyra procent

af summan utaf pensionen jämte fyllnadspension.

I nådiga brefvet den 22 juni 1877, genom hvilket nyssnämnda

grunder för pensionering förklarades skola tillämpas jämväl vid pensionering

af personalen och vaktbetjänte vid marinförvaltningen, mariningenjör

staten och kungl. flottans civilstat, föreskrefs dessutom, bland

annat, att pension jämte fyllnadspension enligt l:a punkten i omförmälda

grunder äfvensom pensionsafgift skulle för löntagare, hvilken enligt

gällande stat vore tillerkänd ålderstillägg efter vissa års tjänstgöring i

samma grad, beräknas efter den fasta lönen utan ålderstillägg; samt att

fyllnadspension för civila ämbets- och tjänstemän äfvensom för väbel

och vaktbetjänte, hvilka efter uppnådda 65 lefnads- och minst 35 tjänstår

erhållit afsked, skulle utgå med skillnaden emellan lönens hela belopp,

ålderstillägg inberäknade, och pensionen.

I ofvannämnda stat för pensionskassans tjänstemän har icke någon

annan ändring vidtagits än att vid 1901 års Riksdag ett andra ålderstillägg

å 500 kronor efter tio års tjänstgöring i samma grad tillerkänts

j ämväl kammarskrifvar en.

I underdånig skrifvelse den 30 maj 1902 hemställde direktionen

för flottans pensionskassa om en ökning af tjänstemännens aflöning med

10 procent af maximiaflöningen, motsvarande då utgående dyrtidstillägg,

och af vaktmästarens lön med 150 kronor, men betonade direktionen

därvid, att då i 72 § i förnyade nådiga reglementet för flottans pensionskassa

den 17 november 1899 föreskrefves, att för en hvar, som vore

anställd vid kassan mot lön eller arfvode, skulle beträffande aflöningsförmåner

m. m. gälla hvad reglementet för flottan stadgade för en hvar,

som tillhörde flottans civilstat, den af direktionen föreslagna staten,

därest den vunne nådig fastställelse, endast borde gälla intill dess

Kungl. Maj:t fastställt ny stat för flottans civilstat.

Sedan dylik stat blifvit i sammanhang med omorganisation af flottans

civilstat fastställd att gälla från och med år 1904, afgaf direktionen,

under erinran att kassans ordinarie tjänstemän och vaktmästare alltid

åtnjutit enahanda aflöning som tillkommit motsvarande tjänstemän och

vaktmästare vid flottans civilstat, nytt förslag till lönestat för kassans

tjänstemän och vaktmästare; varande i nämnda förslag aflöningen för

tjänstemännen, i likhet med i staten för marinintendenturkåren, uppdelad

i lön, dagaflöning och inkvarteringsbidrag. Staten upptog den nuvarande

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Åfd. 95 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 163.

revisorn under benämning kammarförvandt, samt två nya tjänstemän,

en revisor och en extra kammarskrifvare, hvarförutom visst belopp var

upptaget för gratifikation till extra biträden. Aflöningen åt kamreraren

var föreslagen till samma belopp som den för marinintendent af l:a

graden, l:a löneldass, fastställda eller 5,260 kronor, aflöningen åt kammarförvandten

och kassören till samma belopp som för marinintendent

af l:a graden, 2:a löneklass, eller 4,260 kronor, aflöningen åt revisorn

till samma belopp som för marinintendent af 2:a graden eller 2,895

kronor samt aflöningen åt kammarskrifvaren till samma belopp som för

marinunderintendent eller 2,115 kronor. De sålunda angifna aflöningarna

för marinintendenturkårens personal afse den vid Karlskrona station

placerade. Dessutom voro emellertid för kassans nämnda tjänstemän, i

olikhet med hvad som gällde för marinintendenturkåren, föreslagna två

ålderstillägg efter fem och tio år, hvartdera å 300 kronor; och motiverades

detta förslag med de dåliga befordringsutsikterna för dessa tjänstemän

i jämförelse med hvad som vore förhållandet inom den af sextiotvå

medlemmar bestående marinintendenturkåren. Statförslaget upptog för

vaktmästaren en lön af 850 kronor jämte fri bostad och för extra kammarskrifvaren

ett arfvode af 1,200 kronor, hvarförutom ett belopp af

600 kronor var upptaget såsom gratifikation till extra biträden.

Redan år 1902 hade Kungl. Maj:t anvisat medel till förstärkning

af arbetskrafterna vid flottans pensionskassa; och har sådant alltsedan

för hvarje år ägt ruin. För hvart och ett af åren 1907 och 1908 hafva

2,500 kronor anvisats för berörda ändamål; för ett föregående år utgjorde

det anvisade beloppet 2,800 kronor.

öfver förenämnda, af direktionen afgifna förslag till ökning af

tjänstemännens antal och till ny lönestat infordrade Kungl. Maj:t yttrande

af fullmäktige i flottans pensionskassa.

I sitt i anledning däraf afgifna utlåtande hafva fullmäktige vitsordat

behofvet af ökade arbetskrafter, ehuru de så till vida haft en från direktionens

afvikande mening, att de ansett lämpligare att, i stället för

anställande af en extra kammarskrifvare, öka det belopp, som i nämnda

statförslag upptagits för gratifikation till extra biträden. Benämningen

kammarförvandt ansågo fullmäktige såsom varande en föråldrad titel

böra utbytas mot förste revisor och kammarskrifvare mot assistent,

hvilken benämning vore använd för motsvarande befattning vid arméns

pensionskassa. Aflöningsförmånerna ansågo fullmäktige fortfarande böra

utgå i form af lön och tjänstgöringspenningar; och omfattade jämväl

fullmäktige den åsikten, att ålderstillägg såsom hittills borde tillkomma

tjänstemännen såsom ersättning för den ringa utsikt till befordran, som

funnes inom ett så litet verk som det ifrågavarande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 163.

19

Fullmäktige föreslogo följande stat för ordinarie tjänstemän och

vaktmästare vid kassan:

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Summa.

Två ålders- tillägg å

500 kr.

Summa.

1 kamrerare..............................

3,000

2,000

5,000

_

1,000

_

6,000

_

1 kassör ...................................

2,200

—

1,800

—

4,000

—

1,000

—

5,000

—

1 förste revisor ..........................

2,200

—

1,800

—

4,000

—

1,000

—

5,000

—

1 andre revisor .........................

1,800

—

1,200

—-

3,000

—

1,000

—

4,000

—

1 assistent ...............................

1,200

—

800

—

2,000

—

1,000

—

3,000

—

1 vaktmästare (inberäknadt ersätt- ning för eldning och städning i

kassalokalen samt för besvär med

tillsyn å i förstugan brinnande

kamin och lampor) utöfver fri

bostad ..................................

700

150

850

850

Missräkningspenningar till kassören

—

—

—

—

—

—

—

—

500

—

Med den sålunda föreslagna fördelningen af aflöningsförmånerna, anmärkte

fullmäktige, komme pensionerna för samtliga nuvarande tjänstemän

att utgå med oförändrade belopp.

Såsom villkor för åtnjutande af aflöning på nya staten föreslogo

fullmäktige:

a) att den, som innehade tjänst med lön å denna stat, ej finge

därmed förena annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommunens stat

och ej heller annan tjänstebefattning med mindre den funnes icke vara

hinderlig för fullgörande af tjänsten vid kassan;

b) att förste revisorn, andre revisorn och assistenten vore skyldiga

att efter förordnande bestrida högre befattning inom kassan;

c) att den, som innehade tjänst med lön å denna stat, skulle vara

underkastad den ökning eller jämkning i tjänsteåligganden, som framdeles

kunde vara besluten, liksom äfven, om kassan förflyttades till

annan ort, att dit öfverflytta;

d) att kamrerare, kassör, förste revisor, andre revisor och assistent

finge årligen åtnjuta semester, kamrerare en och en half månad och de

öfriga en månad, då sådant utan hinder för göromålens behöriga gång

kunde ske;

e) att en hvar, som innehade tjänst med lön å denna stat, skulle,

då han uppnått 65 lefnadsår och 35 tjänstår, vara förpliktad att med

pensionsrätt enligt därom gällande bestämmelser afgå från tjänsten,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 163.

Kung]. Maj:t dock obetaget att tillåta honom i tjänsten kvarstå, så länge

lian funnes på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna.

Beträffande öfvergångsbestämmelser hemställde fullmäktige:

att en hvar af de vid kassan anställde ordinarie tjänstemän, som

inom den tid, Kungl. Maj:t bestämde, hos Kungl. Maj:t anmälde sin

önskan att öfvergå på den nja aflöningsstaten, skulle vara därtill berättigad

;

samt att kamrerare, kassör, förste revisor och andre revisor skulle

för rätt till beräknande af ålderstillägg få tillgodoräkna sig den tid en

hvar innehaft, de två förstnämnda motsvarande befattning enligt nu

gällande lönestat, förste revisorn den tid han innehaft befattning såsom

revisor och andre revisorn den tid han innehaft befattning såsom kammarskrifvare.

Sistnämnda bestämmelse motiverades af fullmäktige därmed att, om

en sådan ej meddelades, de nuvarande tjänstemännen icke skulle få

någon afsevärd löneförbättring, kammarskrifvaren till och med lida

minskning i de löneförmåner, han såsom tjänstgörande biträdande revisor

för närvarande innehade.

De nuvarande tjänstemännen hafva innehaft sina resp. befattningar,

kamreraren sedan 1889, kassören sedan 1892, revisorn sedan 1891 och

kammarskrifvaren jämväl sedan 1891.

Sedan fullmäktige afgifvit sitt omförmälda yttrande i ärendet, har

direktionen för pensionskassan i underdånig skrifvelse den 23 september

1907 framställt nytt förslag beträffande den vid pensionskassan anställde

vaktmästarens a fl önings förmåner. Direktionen erinrar till en början i

nämnda skrifvelse dels därom, att vaktmästaren för närvarande åtnjöte

700 kronor såsom lön, 150 kronor såsom ersättning för ökadt besvär

med eldning och städning, 70 kronor extra lönetillägg samt fri bostad;

och dels därom, att aflöningsförmånerna för vaktmästare vid marinintendenturkårcn

vore från och med år 1908 i stat upptagna med följande

belopp: lön 700 kronor, tjänstgöringspenningar 350 kronor samt

ett ålderstillägg å 100 kronor efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring,

dock att, därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjöte fri bostad, lönen

skulle minskas med 150 kronor. Då direktionen emellertid funne rättvisa

och billighet fordra, att pensionskassans vaktmästare i aflöningsförmåner

jämnställdes med marinintendenturkårens, liar direktionen hemställt, att

Kungl. Maj:t vid behandlingen af förslaget till ny lönestat för flottans

pensionskassa täcktes göra den ändring i detta förslag, att pensionskassans

vaktmästare blefve i aflöningsförmåner fullt likställd med marinintendenturkårens

vaktmästare.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 163.

21

Statskontoret har den 8 december 1905 och den 5 mars 1908 afgifvit

infordrade underdåniga utlåtanden i detta ärende. I utlåtandet af

förstnämnda dag framhålles, hurusom enligt fullmäktiges förslag ökningen

i aflöning till de ordinarie tjänstemännen och vaktmästaren, missräkningspenningarna

till kassören inberäknade men - den nye förste revisorns

ålderstillägg oberäknade, uppginge till 7,650 kronor. Dessutom hade

fullmäktige föreslagit en ökning i arfvoden för öfverkommissarien, ombudsmannen

och sekreteraren med tillhopa 750 kronor, missräkningspenningar

åt kassans ombud i Stockholm 300 kronor och till gratifikationer

åt extra biträden 1,200 kronor. För tillämpning af denna njm

lönestat erfordrades således, oberäknadt förste revisorns ålderstillägg,

ett belopp af 9,900 kronor mer än som förut, dyrtidstilläggen frånräknade,

utginge i löner och arfvoden åt kassans direktion, tjänstemän

och vaktmästare. Om emellertid utgående dyrtidstillägg, som syntes

hafva uppgått till 1,500 kronor, äfvensom det belopp af 2,800 kronor,

som anvisats till förstärkande af arbetskrafterna hos pensionskassan,

toges med i beräkningen, skulle den ökning i utgifter, som blefve en

följd af fullmäktiges förslag, inskränka sig till 5,600 kronor. Till

pensionskassan, som vore delad i två fonder, pensionsfonden och gratialfonden,

utginge för närvarande, yttrar statskontoret vidare, följande

statsanslag, nämligen dels ett bestämdt anslag å 52,970 kronor såsom

ersättning för mistade inkomster, dels ett förslagsanslag å 270,000

kronor till pensionering af flottans befäl och underbefäl med vederlikar

dels ock ett förslagsauslag å 166,500 kronor till pensionering af flottans

och lotsverkets gemenskap. Då aflöningen till pensionskassans direktion

och tjänstemän samt vaktmästare utginge af pensionsfondens medel,

hvarifrån äfven, med bidrag af förstnämnda förslagsanslag, pensioneringen

af flottans befäl och underbefäl med vederlikar bestredes, torde

den ifrågasatta ökningen i nämnda aflöning komma att drabba samma

förslagsanslag. Detta anslag, som år 1896 höjdes från 100,000 kronor

till sitt nuvarande belopp, 270,000 kronor, hade sedermera årligen öfverskridits,

i det nämligen, enligt hvad af pensionskassans räkenskaper inhämtades,

af anslaget tagits i anspråk, utöfver sistnämnda belopp, år

1897 52,087 kronor 8 öre, år 1898 46,970 kronor 36 öre, år 1899

56,550 kronor 81 öre, år 1900 35,119 kronor 93 öre, år 1901 29,187

kronor 43 öre, år 1902 27,059 kronor 46 öre, år 1903 19,329 kronor

51 öre samt år 1904 4,284 kronor 24 öre. Då denna, särdeles under

de senaste åren betydande minskning i bristen icke motsvarades af en

lika stor minskning i de utbetalda pensionernas belopp, som år 1897

utgjorde 420,580 kronor 57 öre och år 1904 415,960 kronor 84 öre,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 163.

hade uppenbarligen pensionsfondens öfriga inkomster under ifrågavarande

tid undergått en motsvarande ökning. Visserligen syntes det sannolikt,

att denna komme att fortgå; men då å andra sidan en ökning af de

utbetalda pensionernas belopp torde kunna förväntas, syntes försiktigheten

bjuda, att anslaget höjdes med ett belopp, ungefärligen motsvarande

summan af nyssnämnda brist för år 1904 samt ofvanberörda ökning i

utgifterna för aflöning åt kassans personal, eller alltså i rundt tal 10,000

kronor. Statskontoret hemställde förty, att under förutsättning af bifall

till fullmäktiges förslag till aflöningsstat Kungl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen, att förslagsanslaget till pensionering af flottans befäl och

underbefäl med vederlikar måtte höjas med 10,000 kronor till 280,000

kronor.

I sitt underdåniga utlåtande af den 5 mars 1908 har statskontoret

yttrat sig angående direktionens för pensionskassan framställning om

ändring i fullmäktiges förslag till aflöning åt vaktmästaren; och har

statskontoret, under förutsättning att hans tjänsteåligganden icke vore

afsevärdt lindrigare än marinintendenturkårens vaktmästares, förklarat

sig för sin del icke hafva något att erinra mot att framställning gjordes

till Riksdagen om att löneförmånerna för vaktmästaren vid flottans

pensionskassa bestämdes till samma belopp, som förut stadgats för vaktmästare

vid marinintendenturkåren.

Slutligen har direktionen för flottans pensionskassa med underdånig

skrifvelse den 27 januari 1908 under tillstyrkan öfverlämnat en af tjänstemännen

vid nämnda kassa till Konungen ställd ansökan, däri de hemställt,

att Kungl. Maj:t behagade vidtaga sådan åtgärd, att frågan om

ny lönestat måtte varda framlagd för innevarande års Riksdag samt

att den nya lönestaten måtte få tillämpas från och med 1908 års ingång.

Att en förbättring i de aflöningsförmåner, som gälla för tjänstemännen

vid flottans pensionskassa och livilka i hufvudsak bibehållits

oförändrade sedan 1870-talet, numera är af verkligt behof påkallad,

synes mig uppenbart; och är mot det af fullmäktige i pensionskassan

i sådant hänseende framställda förslag, hvilket lämnats utan anmärkning

af såväl direktionen för pensionskassan som tjänstemännen själfva, från

min sida icke något att erinra. Den ökning af arbetskrafter, som samma

förslag innehåller, torde äfven vara berättigad. Genom den stora personalökning,

som under senaste åren ägt rum vid flottan, är det tydligt,

att arbetet vid dess pensionskassa i afsevärd mån ökats, något som för

öfrigt framgår däraf, att Eders Kungl. Maj:t under en följd af år ansett

nödigt anvisa medel för tillfälliga biträden vid kassans skötsel. Då be
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 163.

23

liofvet af ökade arbetskrafter således visat sig bestående, lärer det vara

i sin ordning, att detsamma i motsvarande grad fylles genom ökande

af de ordinarie tjänstemännens antal.

Beträffande den föreslagna lönestatens inverkan på pensionsförhållandena,

blifva, såsom fullmäktige jämväl framhållit, pensionerna för nuvarande

tjänstemannabefattningar oförändrade; beroende detta därpå,

att lönerna upptagits till samma belopp som för närvarande. Att genom

den föreslagna nya revisorstjänsten en ny pension tillkommer, är tydligt.

Hvad angår pensionskassans vaktmästare, hvilken gifvetvis äfven

är i behof af löneförbättring, delar jag direktionens för pensionskassan

åsikt, att han i aflöningshänseende bör likställas med marinintendenturkårens

vaktmästare. Förslaget att tillägga vaktmästare ålderstillägg med

100 kronor inverkar så till vida på dennes pensionsförhållanden, att,

därest han först efter uppnådda 65 lefnads- och minst 35 tjänstår erhåller

afsked, fyllnadspensionen kommer att ökas med nämnda belopp.

I detta fall skall nämligen, såsom ofvan erinrats, fyllnadspensionen utgå

med skillnaden mellan lönens hela belopp, ålderstillägg inberäknade, och

pensionen, hvilken åter beräknas utan hänsyn till ålderstillägg.

I fråga om de villkor, som böra stadgas för åtnjutande af aflöning

på nya lönestaten, har jag mot det af fullmäktige i sådant hänseende

framställda förslag, hvilket i hufvudsak öfverensstämmer med hvad vid

öfvergången å den nya lönestaten för marinintendenturkåren i tillämpliga

delar stadgats, intet annat att erinra än att närmare bestämmelser torde

böra meddelas för rätten att åtnjuta ålderstillägg.

De af fullmäktige föreslagna öfvergångsbestämmelser synas mig

äfven vara skäliga; dock torde rätt jämväl för pensionskassans vaktmästare

att efter anmälan inom viss, af Eders Kungl. Maj:t bestämd tid

öfvergå på nya staten uttryckligen stadgas.

Jag tillåter mig erinra därom, att Eders Kungl. Maj:t redan förut

i nådig proposition till innevarande års Riksdag föreslagit Riksdagen

att medgifva, att extra lönetillägg finge för år 1908 utgå till tjänstemän

och vaktmästare vid flottans pensionskassa; och synes mig, under antagande

att nämnda framställning vinner Riksdagens bifall, den nya

lönestaten lämpligen böra träda i kraft först med 1909 års ingång.

Hvad slutligen angår den af statskontoret föreslagna ökningen med

10,000 kronor af det för närvarande till belopp af 270,000 kronor utgående

förslagsanslaget till pensionering af flottans befäl och underbefäl

med vederlikar, är att märka, att å samma anslag uppstått en behållning

år 1905 å 11,208 kronor 56 öre och år 1907 å 16,392 kronor 10 öre,

hvaremot för år 1906 förslagsanslaget öfverskridits med 7,302 kronor

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 163.

90 öre, enligt uppgift från kassan hufvudsakligen beroende på en utgift

å 18,513 kronor 72 öre, som pensionsfonden fått vidkännas vid försäljning

af obligationer. Någon anledning att till följd af ifrågavarande

lönereglering föreslå någon ökning af förslagsanslaget, 270,000 kronor,

synes mig så mycket mindre föreligga som, enligt hvad nyss framhållits,

under de senare åren behållning å samma anslag i allmänhet uppstått.))

Då utskottet icke haft något att erinra emot hvad Kungl. Maj:t

i ifrågavarande proposition föreslagit, får utskottet hemställa,

att Eiksdagen må godkänna

dels följande stat för ordinarie tjänstemän och

vaktmästare vid flottans pensionskassa, att gälla från

och med 1909 års ingång:

Stat

för ordinarie tjänstemän och vaktmästare vid flottans

pensionskassa.

Tjänst-

Lön.

görings-

Summa.

pennin-

gar.

1 kamrerare................

3,000

2,000

5,000

Efter 5 års väl vits-

1 kassör .....................

2,200

—

1,800

—

4,000

—

ordad tjänstgöring

ökas lönen med 500

1 förste revisor ............

2,200

—

1,800

—

4,000

—

kronor och efter 10

1 andre revisor.............

1,800

—

1,200

—

3,000

—

års sådan tjänstgö- ring med ytterli-

1 assistent...................

1 vaktmästare (inberäk-

1,200

800

~

2,000

gare 500 kronor.

nadt ersättning för eld- ning och städning i

kassalokalen samt för

besvär med tillsyn å

(Efter 5 års väl vits-

kamin och lampor i

förstugan).................

700

—

350

—

1,050

—

J ordad tjänstgöring

| ökas lönen med

Missräkningspenningar

( 100 kronor.

till kassören.............

—

—

—

—

500

—

Anm. Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall,

så länge denna förmån kvarstår, lönen minskas med 150 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 163.

25

dels följande villkor för åtnjutande af aflöning å

nämnda stat:

a) att den, som innehar tjänst med lön å denna

stat, skall vara underkastad den ökning eller jämkning

i tjänsteåligganden, som framdeles kan vara besluten,

likasom äfven, om kassan förflyttas från Karlskrona till

annan ort, att dit öfverflytta;

b) att med tjänst med lön å denna stat ej må

förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns

stat och ej heller annan tjänstebefattning, med mindre

den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjänsten

vid kassan;

c) att förste revisorn, andre revisorn och assistenten

äro skyldiga att efter förordnande bestrida

högre befattning vid kassan;

d) att, i fråga om förhöjning af lönen efter viss

tids fortsatt innehafvande af befattning i samma lönegrad,

den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid

början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den

stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;

e) att kamrerare, kassör, förste revisor, andre revisor

och assistent äga årligen, när sådant utan hinder

för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester,

kamreraren under en och en half månad och de

öfriga under en månad;

f) att en hvar, som uppbär lön enligt denna

stat, skall, då han uppnått 65 lefnads- och 35 tjänstår,

vara förpliktad att med pensionsrätt enligt därom gällande

bestämmelser afgå från tjänsten, Kungl. Maj:t

dock obetaget att med hans begifvande låta honom

i tjänsten kvarstå, så länge han finnes på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna;

dels ock följande öfvergångsbestämmelser:

a) att en hvar af nuvarande ordinarie tjänstemän

äfvensom vaktmästaren hos kassan, som inom den tid

Kungl. Maj:t bestämmer hos Kungl. Maj:t anmäler sin

önskan att öfvergå på den nya lönestaten, skall vara

därtill berättigad;

b) samt att kamrerare, kassör, förste revisor och

andre revisor må för rätt till erhållande af ålderstillägg

Bill. till Biksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 95 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 163.

tillgodoräkna sig, de två förstnämnda den tid de innehaft

motsvarande befattning enligt nu gällande lönestat,

förste revisorn den tid han innehaft befattning

såsom revisor och andre revisorn den tid han innehaft

befattning såsom kammarskrifvare hos kassan.

Stockholm den 19 maj 1908.

På statsutskottets vägnar:

Gr. BILLING.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 190S.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1908:211 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för flottans pensionskassas tjänstemän och vaktmästare. s. 3 i texten