Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af dels Kungl. Maj:ts under punkt 31 af fjärde hufvudtiteln i statsverkspropositionen gjorda framställning om anvisande af medel till nya byggnader för armén, dels ock tre särskilda rörande samma ämne till Riksdagen aflåtna Kungl. propositioner.

1908-05-21 · 122 sidor, varav 111 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 111 av 122 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1908:175, Utlåtande i anledning af dels Kungl. Maj:ts under punkt 31 af fjärde hufvudtiteln i statsverkspropositionen gjorda framställning om anvisande af medel till nya byggnader för armén, dels ock tre särskilda rörande samma ämne till Riksdagen aflåtna Kungl. propositioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:ö 175.

1

N:o 175.

Ank, till Eiksd. kansli den 22 maj 1908 kl. 9 f. m.

Utlåtande i anledning af dels Kungl. Maj:ts under punkt

31 af fjärde hufvudtiteln i statsverkspropositionen gjorda

framställning om anvisande af medel till nya byggnader

för armén, dels ock tre särskilda rörande samma ämne

till Riksdagen aflåtna Kungl. propositioner.

(l:a U. A.)

Under punkt 31 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t i den till

Riksdagen innevarande år aflåtna statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen

att dels utaf det af 1906 års Riksdag till uppförande af kasernetablissemang

för femton infanteriregementen beviljade anslaget, 21,744,000

kronor, å extra stat för år 1909 anvisa ytterligare 850,000 kronor, dels

till uppförande af mässbyggnader för underofficerare och manskap vid vissa

truppförband å extra stat för år 1909 anvisa 500,000 kronor och dels

för uppförande af lokaler för krigshögskolan m. fl. likaledes å extra stat

för år 1909 anvisa 250,000 kronor.

Härjämte har Kungl. Maj:t i särskilda propositioner föreslagit Riksdagen:
A)

i propositionen 177 att, i enlighet med ofvanstående i årets

statsverksproposition angående fjärde hufvudtiteln under punkt 31 gjorda

framställning, utaf det af 1906 års Riksdag till uppförande af kasernetablissemang

för femton infanteriregementen beviljade anslaget, 21,744,000

kronor, å extra stat för år 1909 anvisa 850,000 kronor;

B) i propositionen n:o 138 att till uppförande af mässlokaler för

underofficerare och manskap vid Hallands och Västmanlands regementen,

Vaxholms grenadjärregemente, Dalregementet, Hälsinge regemente, Jämtlands

fältjägarregemente, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens

regementen, Lifregementets dragoner, Lifregementets husarer, Smålands

husarregemente, Vendes artilleriregemente, Norrlands och BodenKarlsborgs

artilleriregementens afdelningar i Boden, Bodens ingenjörkår

samt Skånska trängkåren, Östgöta trängkår, Gröta, Svea och Västmanlands

trängkårer bevilja 1,352,000 kronor och häraf, i enlighet med

den i årets statsverksproposition angående fjärde hufvudtiteln under

punkt 31 gjorda framställning, å extra stat för år 1909 anvisa 500,000

kronor; samt

Bill. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 107 Höft. (N:o 175).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

C) i propositionen n:o 82 att dels medgifva, att en ny byggnad,

innehållande lokaler för krigshögskolan, krigshofrätten samt chefens för

Fjärde arméfördelningen, inspektörens för militärläroverken, inspektörens

för kavalleriet, remonteringsstyrelsens och befälhafvarnas för Stockholms

stads- och landtrullföringsområden expeditioner, måtte få uppföras å

kronan tillhörig mark inom kvarteret Kandidaten af Hedvig Eleonora

församling i Stockholm, dels ock för detta ändamål bevilja 630,000

kronor och däraf,-i enlighet med den i årets statsverksproposition angående

fjärde hufvudtiteln under punkt 31 gjorda framställning, å extra

stat för år 1909 anvisa 250,000 kronor.

A. Nya kasernetablissemang för femton infanteriregementen.

Till det uti fjärde hufvudtiteln af statsverkspropositionen åberopade

statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 13 januari innevarande

år har t. f. departementschefen rörande uppförande af nya

kasernetablissemang yttrat följande:

»Vid 1906 års Riksdag beviljades till uppförande af nya byggnader

för armén 21,744,000 kronor, däraf 4,400,000 kronor anvisades för påbörjande

af nya kasernetablissemang till Lifregementets grenadjärer,

Första och Andra lifgrenadjärregementena, Västgöta regemente, Upplands

infanteriregemente, Skaraborgs, Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings,

Ålfsborgs, Bohusläns, Kalmar och Värmlands regementen samt Norra

och Södra skånska infanteriregementena. För samma ändamål anvisades

vid 1907 års Riksdag likaledes 4,400,000 kronor å extra stat för innevarande

år.

I anledning af särskild proposition (n:r 106) medgaf Riksdagen enligt

skrifvelse den 10 maj 1907, n:o 123, att en särskild kasernbyggnadskommission

hage tillsättas med uppdrag att, enligt de bestämmelser,

Kungl. Maj:t meddelade, såväl tekniskt som ekonomiskt

omhänderhafva de arbeten, som vore förenade med planläggandet och

utförandet af kasernetablissemarjg för nämnda regementen. En sådan

kommission har ock, under benämning arméns kasernbyggnadsnämnd,

bestående af ordförande och byggnadschef samt två ordinarie ledamöter

och en extra ledamot, blifvit af Kungl. Maj:t utsedd, samt instruktion för

densamma utfärdad (Svensk författningssamling år 1907, bihanget n:r 28).

Kasernbyggnadsnämnden har beträffande ifrågavarande etablissemang

och anordningarna vid desamma utarbetat betänkande samt uppgjort ritningar

ech kostnadsförslag, hvilka för granskning och bedömande öfverlämnats

till särskildt utsedda personer, hvilkas uppdrag ännu ej hunnit

afslutas. Så snart det skett, torde denna fråga få ånyo upptagas till

behandling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

3

Jämlikt den plan, kasernbyggnadsnämnden uppgjort för dessa arbetens

påbörjande och utförande på det, enligt nämndens uppfattning, i

ekonomiskt och. andra afseenden lämpligaste sätt, skulle för kostnadernas

bestridande under

år 1908 erfordras.......................................

.................. kronor 1,300,000: —

» 1909 » .........................................

................... j> 3,400,000: —

» 1910 » ..........................................

................... » 5,800,000: —

eller tillhopa för dessa 3 år ..................

.................... kronor 10,500,000: —

Såsom jag redan anfört, har Riksdagen af

den beviljade summan, 21,744,000 kronor, anvisat » 8.800,000: —

Om ytterligare ........................................................ kronor 1,700,000: —

anvisades, skulle sålunda arbetena, såvidt nu kan bedömas, kunna med

de medel, som ställts till förfogande, fortgå till och med år 1910. Under

tiden torde afsikten att genom tomtförsäljningar från Norra Djurgården

söka bereda inkomster, som kunde för ifrågavarande ändamål användas,

närma sig möjligheten att blifva förverkligad. Åtgärder för att, i den

mån ske kan, påskynda lösningen af denna fråga hafva i sådant syfte

blifvit vidtagna. Med hänsyn härtill och till den afsevärda ökning af andra

anslag under denna hufvudtitel, hvarom framställning måste göras till

innevarande års Riksdag, torde anvisandet af ett mindre belopp för

ifrågavarande ändamål än under de två närmast föregående åren kunna

för närvarande ifrågasättas, så mycket hellre som medel nu måste äskas

äfven för uppförande af andra byggnader för armén än berörda kasernetablissemang;

och synes mig hälften af sistnämnda summa, 1,700,000

kronor, lämpligen böra begäras för år 1909. Jag får alltså föreslå, att af

Riksdagen äskas 850,000 kronor för år 1909 af den till nya kaserner

för omförmälda femton regementen beviljade summan.»

Härjämte har departementschefen rörande Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning till det förenämnda, den 3 april innevarande år aflåtna

proposition bifogade statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden

för sistnämnda dag anfört följande:

»I statsverkspropositionen till nu församlade Riksdag har Eders

Kungl. Maj:t beträffande fjärde hufvudtiteln i punkt 31 föreslagit Riksdagen

att utaf det af 19Ö6 års Riksdag till uppförande af kasernetablissemang

för femton infanteriregementen beviljade anslaget, 21,744,000

kronor, å extra stat för år 1909 anvisa ytterligare 850,000 kronor.

I det vid nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet för den

13 januari 1908 erinras, hurusom genom Kungl. Maj:ts med Riksdagen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

fattade beslut en kasernbyggnadsnämnd blifvit tillsatt med uppdrag att

såväl tekniskt som ekonomiskt omhänderhafva de arbeten, som vore

förenade med planläggandet och utförandet af kasernetablissemang för

ifrågavarande femton infanteriregementen. Angående dessa etablissemang

och anordningarna vid desamma hade kasernbyggnadsnämnden

utarbetat betänkande samt uppgjort ritningar och kostnadsförslag, hvilka

för granskning och bedömande, öfverlämnats till särskilt utsedda personer,

hvilkas uppdrag emellertid vid tiden för statsverkspropositionen

afrinnande ej var fullgjordt.

_ Utredningen i ärendet är numera afslutad, och anhåller jag i underdånighet

att få redogöra för densamma för klargörande af de ändringar,

som blifvit ifrågasatta beträffande de blifvande femton nya kasernetablissemangen

i jämförelse med de hittills uppförda och dem, som nu äro

under uppförande.

De regementen, för hvilka nu ifrågavarande kaserner skola uppföras,

äro: Lifregementets grenadjärer, Första och Andra lifgrenadjärregementena,

Västgöta regemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs, Södermanlands,

Kronobergs, Jönköpings, Ålfsborgs, Bohusläns, Kalmar ochVärmlands

regementen samt Norra och Södra skånska infanteriregementena.

För att klargöra de principer, som i allmänhet blifvit följda vid

uppförandet af kasernetablissemang, torde jag få yttra något om hvad

hittills i hufvudsak förekommit i sådant afseende.

I det vid Kungl. Maj:ts proposition n:o 51 till innevarande års

Riksdag, angående täckande af brist i extra ordinarie anslag till uppförande

af nya byggnader för armén, fogade statsrådsprotokollet för

den .31 sistlidne januari har en öfversikt lämnats af hvad som förekommit

i kasernbyggnadsfrågan vid 1901 års Riksdag och därefter. Ur

berörda öfversikt torde i korthet böra erinras om hvad däri anförts

beträffande de lokaler, som ansetts böra inrymmas i kasernetablissemangen,

och därmed i sammanhang stående förhållanden.

I detta hänseende inhämtas däraf:

att chefen för Generalstaben i samband med utarbetande af förslaget

till den nya härordningen låtit verkställa utredning af kostnaderna

för de nybyggnadsarbeten, som för det nya härordnings förslagets

genomförande skulle blifva erforderliga;

att kasernetablissemangen enligt den uppfattning, som då gjort

sig gällande, borde, allt efter olika truppslags behof, utgöras af kanslih78o''na(jl,

kaserner till erforderligt antal, arrestbyggnad, kokinrättning,

sjukpaviljong, stallutrymme för truppförbandets samtliga såväl officerssom

nummerhästar samt vid artilleriet och ingenjörtrupperna äfven sommarstall

för legda hästar, exercishus, ridhus samt åtskilliga andra bygg
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

5

nader, såsom afträde]! och gödselstäder, badinrättning, förrådsbyggnad,

sjnkstall, skosmedja m. m.;

att man vid beräkningen af det utrymme, som erfordrades i olika

byggnader, utgått från de föreskrifter, som genom nådiga brefvet den

28 september 1883 blifvit fastställda för sådana byggnader, hvarvid

dock gjorts de mindre modifikationer, som ansetts kunna utan fara

för tjänstgöringens behöriga gång eller truppens välbefinnande vidtagas

till besparings vinnande;

att särskild kostnad för marketenterilokaler icke i förslaget upptagits;

att arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet uti afgifvet yttrande

öfver berörda förslag framhållit, att vid dess uppgörande den

grundsats synbarligen gjort sig gällande, att den största sparsamhet

borde iakttagas i afseende å såväl det yttre som de inre anordningarna;

att, sedan 1901 års Riksdags beslut angående ny härordning blifvit

godkändt af Kungl. Maj.:t, chefen för landtförsvarsdepartementet uppdragit

åt chefen för fortifikationen att låta utarbeta detaljerade förslag

till typer för nya kasernetablissemang åt de truppförband af olika

truppslag, hvilka antingen i och med den nya härordningen komme

att uppsättas eller, ehuru förut ingående i armén, icke ägt kaserner;

samt

att, enär vid 1901 års Riksdag inom båda kamrarna framhållits

önskvärdheten däraf, att utlåtande öfver förslag till de för den nya härordningens

genomförande behöfliga nya etablissemangen före dessa förslags

slutliga pröfning afgåfves af personer, hvilka stode utanför den

militära myndighet, som uppgjort de planer och beräkningar, hvarpå

förslagen grundades, Kungl. Maj:t enligt nådigt bref den 8 november

1901 uppdragit åt en af fyra utaf Riksdagens ledamöter sammansatt

granskningsnämnd att afgifva utlåtande öfver ofvan omförmälda, inom

fortifikationen utarbetade planer med tillhörande detalj ritningar och kostnadsförslag,

hvilken nämnd i februari 1902 afgifvit det begärda utlåtandet,

som, tillika med chefens för fortifikationen yttrande i ämnet,

öfverlämnats till 1902 års statsutskott.

Förenämnda nådiga bref den 28 september 1883 meddelades i anledning

af dels kommitténs för ordnande af den militära hälsovården

afgifna förslag af den 24 januari 1879, hvaröfver vederbörande myndigheter

blifvit hörda, dels ett af chefen för fortifikationen afgifvet memorial

angående de lokaler och det utrymme, som borde finnas vid kasernetablissemang.

Genom berörda nådiga bref fastställdes en tabell öfver

byggnader och utrymme vid kasernetabbssemang, att, såvidt omständigheterna

i hvarje fall tillstadde, tjäna till grund vid utarbetandet af för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutslcottets Utlåtande N:o 175.

slag till kasernbyggnader för ständig inkvartering. Tabellen upptager

förutom förteckning på de byggnader, som böra finnas, uppgift å storleken

med afseende på golfyta och kubikinnehåll af såväl tjänsterum

som bostadslägenheter för underbefäl och manskap in. m.

Den af Kungl. Maj:t den 8 november 1901 tillsatta granskningsnämnden

framhåller till en början de allmänna synpunkter, som af

nämnden ansetts böra beröras vid granskningen af de förslag till kasernetablissemang,

hvilka af chefen för fortifikationen blifvit uppgjorda.

Uppförandet af nya eller utvidgningen af redan befintliga kasernetablissemang

vid flertalet af arméns truppförband kräfde med nödvändighet

högst betydande kostnader. Af så mycket större vikt vore det

därför att redan från början noggrant tillse, att dessa kostnader såväl

vid planläggandet som utförandet af etablissemangen begränsades till

de minsta möjliga, och att inskränkningar åvägabragtes, som kunde ske,

utan att byggnadernas ändamålsenlighet därigenom förfelades eller rimliga

anspråk på bekvämlighet åsidosattes.

Därvid vore dock att tillse, att den sparsamhet, som måste göra

sig gällande beträffande kasernernas såväl inredning som yttre anordningar,

icke uteslutande Ange riktas på nedbringandet af själfva anläggningskostnaderna,

utan att hänsyn äfven borde tagas till minskandet

af den årliga underhållskostnaden.

Vid anläggandet af de nya kasernetablissemangen borde äfven beaktas,

att utrymmet inom desamma blefve tillräckligt icke blott för den

dåvarande rekrytstyrkan utan jämväl med hänsyn dels därtill, att densamma

vid vissa truppförband kunde genom folkmängdens tillväxt komma

att ökas och dels därtill, att flera årsklasser samtidigt kunde till etablissemanget

inkallas. Det vore därför icke lämpligt att afse de nya

etablissemangen allenast för regementenas expedition, förvaltning och

skolor, utan borde, då detta kunde ske utan nämnvärd ökning i kostnaderna,

plats kunna inom dem beredas för hela den styrka, som inkallades

under repetitionsöfningarna. Vid dessa tillfällen, då ju förläggningen

vore jämförelsevis kortvarig, måste naturligtvis dock fordringarna

på utrymme och bekvämlighet sänkas.

I afsikt att genom förändrade anordningar kunna åstadkomma besparingar

hade granskningsnämnden riktat sin uppmärksamhet därpå,

att åtskilliga af de utaf fortifikationen föreslagna byggnaderna kunde

sammanföras, så att de blefve färre till antalet men inrymde flera våningar.

Å grundläggning och takkonstruktioner kunde därigenom vinnas

icke obetydliga besparingar. Byggnadernas ökande i höjd, inom

rimliga gränser, behöfde ingalunda minska deras ändamålsenlighet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

7

Vidare hade nämnden velat såsom ett önskningsmål framhålla nedbringandet

af de dryga kostnaderna för manskapets arrestlokaler. Särskildt

gällde detta förslagen till fält- och fästningsinfanteriregementenas

etablissemang, där dessa lokaler förlagts till en särskild ar rest byggnad,

inrymmande — förutom bostad för regementsväbeln, vaktrum och förvaringsarrester

— ett antal af 9—13 celler med varmluftsanordningar

o. s. v. Kostnaderna för en dylik byggnad beräknades till 33,200 å

36,800 kronor, och den sammanlagda utgiften för arrestlokalerna vid

ifrågavarande truppförband blefve alltså icke obetydlig.

Ehuru visserligen arrestlokaler för manskapet vid ett truppförband

måste anordnas för möjliggörande af kortvariga bestraffningars verkställande

inom truppförbandets område och utan intrång i de civila

straffanstalternas utrymme, vore det likväl önskvärdt, dels att dylika

lokaler icke erhölle större omfång, än som vore oundgängligen nödvändigt,

och dels att deras anordnande medförde så ringa kostnader som

möjligt. Manskapsarresternas antal borde med hänsyn därtill, att

största delen af manskapet utgjordes af värnpliktige, hvilkas bestraffningar,

enligt hvad straff]ournalerna i allmänhet utvisade, varit jämförelsevis

både få och kortvariga, kunna nedbringas under det af fortifikationen

föreslagna antalet. Under sådana förhållanden torde det för

arrestlokalerna behöfliga utrymmet kunna erhållas i kanslibyggnaderna,

där bevakningspersonal jämväl funnes att tillgå i den ändock

därstädes förlagda kasernvakten. Men enär det af utrymmesskäl

icke läte sig göra att anordna arresterna vid fältinfanteriregementena

i kanslibyggnadernas bottenvåningar, hade nämnden ansett sig

kunna föreslå, att arrestlokalerna därstädes förlädes till kanslibyggnadernas

jordvåningar, där stora utrymmen funnes oanvända. Detta hade

dock skett under förutsättning, att alla hygieniska kraf i fråga om

luftutrymme, ljus och fuktfrihet tillgodosåges. Nämnden hade i sin

uppfattning om möjligheten af en dylik anordning funnit stöd uti ett

af dåvarande öfverfältläkaren till nämnden afgifvet utlåtande.

För åstadkommande af ytterligare besparingar borde å de orter,

där flere truppförband komme att förläggas, sådana lokaler, som lämpligen

kunde göras gemensamma för dem, sammanföras i en byggnad.

Detta gällde särskildt sjuklokalerna och varmbadinrättningarna. Att

inom hvarje etablissemang måste finnas lokaler, där tillfälligt insjuknade

kunde få hvila och vård, vore uppenbart, men det torde icke vara

nödvändigt att på sådana orter, där flere truppförband vore förlagda,

uppföra för hvarje sådant ett jämförelsevis ganska dyrbart sjukhus, afsedt

för allvarsamma och långvariga sjukdomsfall. På sådana platser

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

torde i stället böra uppföras en efter omständigheternas kraf till storleken

afpassad gemensam sjukhusbyggnad.

Samma grundsats borde äfven tillämpas i fråga om varmbadinrättningarna.

Till stöd härför kunde åberopas, att för de i Stockholm

förlagda truppförbanden — till antalet sex — funnes allenast ett varmbadhus,

som användes af dem alla.

Vidare föreslog granskningsnämnden, att mässlokal för underofficerare

skulle inredas, att handrustkammare skulle anordnas för att möjliggöra

en bättre persedelvård, att bad för officerare skulle beredas i varmbadinrättningen,

att bostäder för ogifta officerare skulle i kasernerna inrymmas,

samt att officersvolontärerna skulle förläggas i gemensamma

logement.

Enligt fortifikationens förslag hade inom kasern!ogementen tillmätts

åt hvarje där förlagd man en luftmängd af 13,5 kubikmeter under

vanlig vinterförläggning. Detta motsvarade visserligen icke fullt de

anspråk på utrymme, som den militära hälsovårdskommittén samt öfverfältläkaren

uti sina ofvanberörda utlåtanden uppställt, men med afseende

å förhållandena utomlands och de ökade kostnader, ett större utrymme

per man skulle medföra, hade nämnden ansett sig icke för sin del böra

frångå fortifikationens förslag.

Den omständigheten borde härvid beaktas, att läget och anordnandet

af korridorerna uti de föreliggande förslagen medgåfve, att en

del af dessas luftutrymme kunde tillgodoräknas logementen.

För att en luftmängd af 13,5 kubikmeter per man skulle anses tillräcklig,

måste emellertid förutsättas, att ventilations- och uppvärmningsanordningarna

vore fullt tillfredsställande.

Af stor betydelse för begränsandet af kostnaderna vore, att vid

sjkifva utförandet af byggnadsarbetena största möjliga omtanke och

planmässighet iakttoges. I detta hänseende borde bland annat beaktas,

att vid bestämmandet af själfva byggnadsplatsen inom det blifvande

etablissemangets område noggrann hänsyn toges till markens beskaffenhet,

samt att i öfrigt byggnaderna så förlädes, att dyrbara grundläggnings-

och terrasseringsarbeten undvekes. De i orten rådande material-

och arbetspriserna borde läggas till grund för besluten om ett

etablissemangs utförande på ena eller andra sättet, naturligtvis alltid

inom den ram, som angåfves af de s. k. normalförslagen, och af vikt

vore, att hvarje särskild byggnadsplan blefve så noggrann! och i detalj

granskad, innan den öfverlämnades till utförande, att under arbetets

fortskridande icke några till prisförhöjningar ledande ändringar behöfde

däruti företagas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

9

Då vid hvarje byggnadsföretag entreprenadsystemet i större eller

mindre utsträckning torde komma att anlitas, vore en sakkunnig platskontroll

erforderlig för öfvervakande af såväl själfva arbetets utförande

som materialiernas beskaffenhet, och kunde endast genom en noggrann

sådan tillsyn säkerhet beredas för byggnadernas soliditet och framtida

bestånd.

Angående manskapskasernerna vid ett fältinfanteriregemente anförde

granskningsnämnden, att enligt fortifikationens förslag sex sådana kaserner

skulle uppföras i två våningar med förläggning af ett kompani

i hvardera våningen. Såsom redan förut framhållits, skulle emellertid

afsevärda besparingar vara att vinna, om kasernerna uppfördes i flera

våningar. Utom denna vinst i ekonomiskt afseende vunnes härmed

O

äfven den förmånen, att en hel bataljon, sålunda en enhet inom regementet,

kunde komma att inrymmas i samma byggnad.

Synnerlig vikt hade granskningsnämnden ock fästat därvid, att kasernerna

icke blefve för små, utan till utrymmet fullt tillräckliga för en längre

tids förläggning af icke allenast den styrka, som med visshet kunde

antagas komma att under de närmaste åren där inkvarteras, utan äfven

af de ökade värnpliktskontingenter, hvilka kunde blifva en följd af

folkmängdens tillväxt i allmänhet eller vissa provinsers benägenhet att

hastigare än andra härutinnan utveckla sig. Enligt fortifikationens förslag

funnes inom kasernerna utrymme för 52 värnpliktige och 24 fast

anställda per kompani. Detta syntes vara något för knappt tillmätt.

Nämnden hade inhämtat, att man redan för den närmaste framtiden

vid hvarje fältinfanteriregemente beräknade första årsklassen af de värnpliktige

till 630—640 man vapenföre, och att man antoge, att de icke

vapenföres antal komme att uppgå till cirka 30 man, sålunda tillsammans

660—670 man, hvilket per kompani utgjorde 55 å 56. Vid uppförande

af de ifrågavarande, för en lång tidsrymd afsedda kasernetablissemangen

torde man dock böra beräkna utrymme för en ännu något större värnpliktskontingent

än den ofvan angifna, och nämnden hade med stöd af ett

utaf chefen för Generalstaben till Kungl. Maj:t den 21 oktober 1901

afgifvet yttrande angående regementenas fredsindelning i kompanier,

skvadroner eller batterier samt dessa enheters styrka i och för beräkning

af erforderligt kasernutrymme velat förorda, att kasernerna uppfördes

med hänsyn till möjligheten att under längre tids förläggning

inrymma 60 värnpliktige per kompani.

Med tillämpande af ofvan angifna grunder hade nämnden låtit utarbeta

två alternativa förslag till manskapskasern för ett fältinfanteriregemente.

Bill. till RiJcscl. Prof. MOS. å Sami. 1 Afä. 107 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

Det ena förslaget, benämndt alternativ A, innebnre, att hvarje

manskapskasern skulle uppföras i tre våningar, af hvilka den första

och andra hvardera inrymde två kompanier och sålunda båda tillsammans

en bataljon, samt den tredje våningen dagrum, lektionsrum och

och handtverksrum; hvarförutom i alla tre våningarna fördelats bostäder

för underofficerare till lika antal som enligt fortifikationens förslag, med

det undantag att köksföreståndaren icke erhållit bostad i kasernen utan i

stället i kokinrättniugsbyggnaden. För hvarje kompani hade dessutom

invid dess logement anordnats en handrustkammare. Vindsutrymmet

hade däremot icke tagits i anspråk för annat än förrådsrum.

Enligt det andra förslaget, alternativ B, skulle hvarje manskapskasern

uppföras i fyra våningar, hvardera inrymmande ett kompani.

Inom hvarje våning skulle utom logement finnas dagrum, lektionsrum

och handrustkammare. Bostäder till lika antal som i alternativ A skulle

beredas underofficerarne inom de särskilda våningarna och vinden användas

endast till förrådslokaler och handtverksrum.

Nämndens båda förslag erbjöde det företräde framför fortifikationens,

att utrymme kunde — utan att dagrummen behöfde tagas i anspråk

— beredas för 60 värnpliktige per kompani.

De båda alternativen medgåfve förläggning äfven under repetitionsöfningarna

af kompaniernas hela personal inom dess egna lokaler genom

anlitande af — utom de vanliga logementen — i alternativ A korpralsrummet

och i alternativ B lektionsrummet, och kunde denna förläggning,

likasom enligt fortifikationens förslag, där dock äfven dagrummet

måste tagas i anspråk, ske, utan att den taktiska indelningen i plutoner

och troppar behöfde rubbas.

Alternativ A hade framför alternativ B det företrädet, att det erbjöde

vida större utrymme — så stort att det torde medgifva möjlighet

till den mobiliserade fältstyrkans förläggning inom kasernen utan anlitande

af exercishus och andra tillfälliga inkvarteringslokaler; alternativ

B åter vore, såsom af uppgjorda kostnadsberäkningar framginge,

betydligt billigare i utförandet.

Utöfver hvad jag nu omförmält, innehåller granskningsnämndens

betänkande, för hvilket en närmare redogörelse intagits i statsutskottets

utlåtande n:o 76 (sid. 22) vid 1902 års Riksdag, åtskilliga erinringar

och förslag beträffande dels särskilda byggnader, tillhörande ett kasernetablissemang,

dels etablissemang, afsedda för olika truppslag eller truppförband

af annan storlek än ett fältinfanteriregemente, i hvilka delar

betänkandet dock synes mig icke stå i så nära samband med förevarande

fråga, att de nu behöfva återgifvas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

11

Öfver granskningsnämndens betänkande infordrades utlåtande af

arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet, som i anledning däraf

med underdånig skrifvelse den 25 mars 1902 till Kung]. Maj:t öfverlämnade

ett från chefen för fortifikationen inhämtadt yttrande, däri arméförvaltningen

instämde.

Chefen för fortifikationen anförde beträffande granskningsnämndens

förslag, att de af honom föreslagna infanterikasernerna i två våningar

skulle utbytas mot bataljonskaserner i tre eller fyra våningar, att en

byggnad i tre eller fyra våningar gifvetvis ställde sig billigare än byggnader,

inneslutande samma lokaler i endast två våningar. Men med de

höga byggnaderna följde ock en del ganska afsevärda olägenheter.

Att sålunda inom en enda i fyra våningar uppförd byggnad sammanföra

så stor styrka som fyra kompanier (1,000 man under repetitionsöfningarna)

jämte 12 familjer kunde från hygienisk synpunkt

sedt ej vara så välbetänkt. Detta hade ock framhållits i medicinalstyrelsens

yttrande af den 18 mars 1881 angående kommitténs för ordnande

af den militära hälsovården förslag af den 24 januari 1879, hvari

anfördes, dels »att större byggnader i flera våningar måste ur sanitär

synpunkt anses olämpliga», och dels »att 2-våningsbyggnader för högst

2 kompanier med gafvelrum för underbefäl och särskilda byggnader

för öfriga ändamål torde vara för våra förhållanden för närvarande

mest lämpliga manskapskaserner». Chefen för fortifikationen ville dessutom

påpeka, att det vid flere tillfällen inträffat, att hela kasern- eller

barackbyggnader vid utbrott af. smittosamma sjukdomar hastigt måst

utrymmas. Vid sådant förhållande läge det i öppen dag, att det blefve

svårare att ordna den provisoriska inkvarteringen ju större den styrka

vore, för hvilken sådan måste beredas, synnerligast under de tider på

året, då truppen icke kunde förläggas i tält.

Ett förhållande likaledes värdt att beaktas, ehuru af underordnad

betydelse i jämförelse med det nyss angifna, vore, att vid användande

af kaserner i fyra våningar svårighet uppstode att ordna planntstakningen

för hela etablissemanget så, att kasernbyggnaderna finge

ett med hänsyn till väderstreck lämpligt läge, utan att berättigade

fordringar på etablissemangets utseende i dess helhet alltför mycket

åsidosattes. Enligt chefens för fortifikationen förslag skulle i regeln

två kaserner tillsammans med kanslihuset såsom midtelparti bilda frontlinjen,

under det att öfriga fyra kaserner skulle läggas två och två bakom

frontens kaserner, på lämpligt afstånd från dessa och hvarandra. Då

den af chefen för fortifikationen föreslagna kasernen tillika så konstru
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

erats, att hvilkendera längdfasaden som helst kunde vändas utåt, vore

det på detta sätt alltid möjligt att undvika, att logementen komme att

ligga mot norr, hvilket af sanitära skäl om möjligt borde undvikas.

Förutnämnda militära hälsovårdskommitté hade nämligen i sitt förslag

till hygieniska och sanitära föreskrifter rörande kasernernas förläggande

i förhållande till väderstrecken yttrat följande: »I de fall, där valet af

läge och riktning för kasernbyggnader är fullt fritt, synes för vårt

klimat vara lämpligast att, om det liniära systemet användes, låta hufvudbyggnadens

längdaxel förlöpa ungefär från nordost till sydväst,

hvarvid således liufvudfrontens fönster komma att vetta i riktningen

mellan ost och syd, genom hvilken anordning den fördelen vinnes, att,

om korridorerna förläggas mot norr, logementen tidigare på dagen

komma i åtnjutande af solvärmen, än om hufvudbyggnaden går i öster

och väster.» Då vidare kanslihusen, med hänsyn till deras små dimensioner

och lokalernas ändamålsenliga ordnande, svårligen kunde

byggas i fyra våningar, hvilket granskningsnämnden ej häller ifrågasatt,

så måste man, om manskapskasernerna skulle uppföras i fyra våningar,

frångå ett sådant anordnande af situationsplanen, som här ofvan nämnts.

Att lägga eu liten kanslibyggnad i tre våningar, hvilken byggnad ju

borde utgöra etablissemangets hufvudparti, emellan två stora, eu våning

högre kasernbyggnader, torde blifva allt för vanprydande för att kunna

ifrågakomma vid anläggning af ett statens etablissemang.

En ytterligare synpunkt att beakta vore olägenheten, ja vådan af

att hafva dyrbara beldädnadsförråd belägna på vindarne till så höga

kaserner som fyravånings.

Den möjligheten vore vidare icke heller utesluten, att den mark,

där ett etablissemang af militära eller andra skäl borde förläggas, icke

utan dryga kostnader för undergrunden tilläte ditförläggandet af så

höga och tunga byggnader som en sådan i fyra våningar.

Inom fortifikationen hade till en början äfven uppgjorts ett förslag

till infanterikasern i fyra våningar, hvilket förslag emellertid af förutnämnda

skäl ej lagts till grund för kostnadsberäkningarna, då det endast

borde komma till användande, där kaserntomtens utrymme vore

så knappt, att en sådan utväg måste tillgripas.

Icke heller torde trevåningsbyggnader vara att förorda, annat än

där den taktiska indelningen gåfve anledning till användande af dylika.

Hvad kostnadsfrågan beträffade ställde sig denna såväl för tre- som

för fyravåningskasernerna ej så fördelaktig, som nämnden föreställt sig.

För att nedbringa de dryga kostnaderna för manskapets arrestlokaler

hade nämnden föreslagit, att arrestlokalerna skulle förläggas till

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

kanslihusens källarvåningar. Det vore dock nödvändigt, att arresterna

så anordnades, att de icke komme att besväras af fukt, samt att deras

tak förlädes så högt öfver marken, att tillräckligt höga fönster kunde

erhållas. Hvad den första af dessa fordringar beträffade, torde det nog

i de flesta fall blifva svårt och draga dryga kostnader att pa ett fullt

tillfredsställande sätt tillgodose densamma. Läge byggnaden pa djupa

sand- eller gruslager eller där omständigheterna för öfngt tillstadde en

verksam dränering, torde nog en nöjaktig isolering från fukt och grundluft

kunna åstadkommas. Komme byggnaden däremot att ligga pa en

mark med grundvattenytan på ringa djup och utan möjlighet till en

effektiv dränering, vore det ingalunda tillrådligt att förlägga arrester

till källarvåningen. Möjligheten att kunna bereda sunda arrestlokaler i

v kanslibyggnadernas källarvåningar blefve alltså i första rummet beroende

af nyssnämnda förhållanden. En annan omständighet, som borde

framhållas beträffande dessa källararrester, vore svårigheten att utan

dyrbara anordningar ordna luftombytet därstädes på ett tillhedssta
På

grund af dessa samt öfriga af chefen för fortifikationen anförda

skäl och då, enligt hans förmenande, förhållandena i de allra flesta fall

skulle visa sig ogynnsamma för förläggandet af arrestlokaler i källarvåningen

samt den besparing, som genom en dylik anordning skulle

vinnas, icke blefve så stor som nämnden beräknat, ansåge han sig ej

kunna tillstyrka nämndens förslag härutinnan. .

Riksdagen anförde i sin skrifvelse n:o 113 år 1902 (sid. 27), att i

afseende å de inom fortifikationen uppgjorda planerna till de föreslagna

nya etablissemangen och till förändringar vid redan befintliga etablissemang

samt den af Kungl. Maj:t för granskning af dessa planer tillsatta

nämnds däröfver afgifna utlåtande och framlagda ändringsförslag äfvensom

chefens för fortifikationen häremot gjorda erinringar Riksdagen,

som icke kunnat ingå i detaljerad pröfning af dessa olika förslag, velat

framhålla följande. _ ..... .

I likhet med nämnden ansåge Riksdagen det önskligt, att byggnaderna

om möjligt sammanfördes, så att de blefve färre till antalet,

men rymde flera våningar. Därför syntes fortifikationens ursprungliga

förslag med manskapskaserner af endast två våningars höjd icke böra

komma till utförande annorstädes, än där lokala förhållanden, taktiska

skäl eller andra omständigheter gjorde en sådan anordning oundviklig.

Valet syntes däremot i allmänhet böra stå mellan kaserner i tre eller

fyra våningar, livilka bägge typer syntes i det hela väl tillfredsställa

berättigade kraf. Huruvida den ena eller andra typen skulle användas,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

borde blifva föremål för pröfning i hvarje särskilt fall med hänsyn

till härvid inverkande omständigheter, men syntes förslaget med fyra

våningar böra vinna så utsträckt tillämpning som möjligt.

Förslaget att förlägga, manskapets arrestlokaler i kanslibyggnadernas

jordvåning hade Riksdagen funnit sig böra godkänna, såsom

ledande till besparing samt medförande vissa''fördelar vid vaktgöring

m. m. Dock skedde detta endast under förutsättning, att markens beskaffenhet

gjorde en sådan anordning lämplig, att arrestgolfvets djup

under jordytan icke blefve för stort, att det noggrannt tillsåges,'' att

dessa lokaler blefve fuktfria och i öfrigt inrättade så, att de icke medförde

olägenhet för . arrestanternas hälsa, samt att det noga sörjdes för,

att tillgången på frisk luft blefve så riklig som möjligt.

Föislaget att inreda eu mindre mässlokal för underofficerare hade

Riksdagen ansett sig höra gilla liksom äfven anordnandet af handrustkammare

för. att möjliggöra en bättre persedelvård. Äfven förslaget

att i varmbadinrättningen anordna officersbad hade Riksdagen godkänt.

Nämndens förslag att i kasernerna bereda bostad för några ogifta

officerare, hvilka då borde afstå sin inkvarteringsersättning, hade synts

Riksdagen vara ur flera synpunkter, ej minst ur disciplinens, välbetänkt,

hvarför Riksdagen för sin del godkänt detsamma äfvensom den i sammanhang

därmed föreslagna förläggningen af en del officersvolontärer

i gemensamma logement.

Riksdagen biträdde vidare nämndens förslag, att å de platser, där

flera truppförband komme. att förläggas, de lokaler, som därtill funnes

ägnade, skulle såvidt möjligt uppföras .gemensamma för dessa truppförband

och till följd däraf sammanföras i en enda byggnad.

I afseende å byggnadernas yttre utstyrsel ansåge Riksdagen, i likhet

med nämnden, att denna borde göras helt enkel och att onödiga

prydnader borde uteslutas.

o Riksdagen instämde fullständigt i hvad granskningsnämnden anfört

angående nödvändigheten af, att vid ifrågavarande byggnadsföretag, för

hvilka entreprenadsystemet torde i större eller mindre utsträckning

komma att anlitas, en sakkunnig platskontroll måtte anordnas såväl för

öfvervakande af själfva arbetets utförande som för profning af materialiernas

beskaffenhet, enär endast genom en noggrann sådan tillsyn

säkerhet kunde beredas för byggnadernas soliditet och framtida bestånd.

Beträffande manskapskasernerna hade Riksdagen vid beräkningen af

kostnaderna, användt medeltalet mellan de för tre- och fyravåningskaserner

af granskningsnämnden angifna kostnader, hvilket förfaringssätt vidtagits,

enär hvardera typen torde på skilda ställen komma till användning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175. 15

Det uttalande, som sålunda blifvit gjordt af Riksdagen, bär sedermera

iakttagits vid uppgörande och. fastställande af ritningar och planer för

kasernetablissemang. Dock har i intet fall arrestlokaler kunnat på ett

tillfredsställande sätt anordnas i kanslibyggnadens jordvåning, utan hafva

de förlagts till nämnda byggnads bottenvåning. Manskapskasernerna

hafva uppförts till fyra våningars höjd utom i Boden och å Visborgs

slätt, där de af särskilda skäl ansetts ej böra byggas så höga.

Af åtskilliga anledningar och särskild! med hänsyn till 1906 års Riksdags

skrifvelse!'' den 27 april, n:o 87, den 25 maj, n:o 187, och den 27 maj,

n:o 195, angående vidtagande af åtgärder för att vid förestående kasernbyggnadsarbeten

fullt tillförlitliga kostnadsberäkningar måtte vara ^att

tillgå och tillfyllestgörande kontroll öfver arbetenas utförande måtte

åstadkommas m. m., hade emellertid fråga uppkommit om förändradt sätt

för handhafvandet af de göromål, som vore förenade med uppförandet

af kasernetablissemang för de femton infanteriregementen, till hvilka

etablissemang Riksdagen förut ej anvisat medel. Sedan denna flaga

blifvit behandlad dels af en kommitté dels af särskilda sakkunniga, beslöt,

såsom jag redan nämnt, Riksdagen på förslag af Kungl. Maj:t att medgifva,

det en kasernbyggnadskommission finge tillsättas med uppdrag

att enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t meddelade, såväl tekniskt som

ekonomiskt omhänderhafva de arbeten, som vore förenade med planläggningen

och utförandet af nya kasernetablissemang för ifrågavarande

femton infanteriregementen äfvensom af andra byggnader för armén,

hvilkas utförande af Kungl. Maj:t öfverlämnades till kommissionen under

den tid, kommissionens verksamhet för uppförandet af nämnda kasernetablissemang

fortginge, samt att aflöning åt kommissionens ledamöter

och för uppdragets fullgörande erforderliga kontrollanter och andra biträden

jämte öfriga däraf föranledda kostnader finge bestridas af de

för byggnadsarbetena beviljade medel.

Uti sin den 10 maj 1907 härom aflåtna skrifvelse anförde Riksdagen

vidare, att, som den af Kungl. Maj:t föreslagna kasernbyggnadskouimissionen

syntes vara för det afsedda ändamålet lämplig, Riksdagen

funnit sig böra ansluta sig till förslaget om inrättandet af en sådan

kommission. I detta sammanhang hade Riksdagen emellertid velat

framhålla önskvärdheten af, att all omsorg nedlades därpå, att de af

Kungl. Maj:t äskade och af Riksdagen beviljade anslagen för uppförandet

af ifrågavarande femton kasernetablissemang icke utan verkligt

tvingande skäl öfverskredes, hvarjämte Riksdagen förutsatte, att rit
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlutande N:o 175.

ningarna till de »andra byggnader för armén», hvilkas uppförande under

den tid, kommissionen vore samlad för fullgörandet af dess egentliga

uppdrag, kunde komma att öfverlämnas till kommissionen, blefve upprättade

eller granskade af därtill kompetent militär myndighet.

Den 14 juni 1907 har Kung! Maj:t utfärdat instruktion (bihang

till Svensk författningssamling n:o 28 år 1907) för kommissionen, hvilken

där erhållit benämningen »arméns kasernbyggnadsnämnd.»

Enligt berörda instruktion får byggnadsarbete, som skall af kasernbyggnadsnämnden

handhafvas, ej påbörjas, förrän Kungl. Maj:t fastställt

därför uppgjorda ritningar och situationsplaner jämte kostnadsförslag.

Yttranden däröfver skola inhämtas från vederbörande militära

och medicinska myndigheter. Arbetena skola utbjudas på entreprenad.

Endast undantagsvis och efter medgifvande af Kungl. Maj:t i hvarje

fall må byggnadsföretag, hvarå antagligt entreprenadanbud ej erhållits,

omedelbart utföras genom nämndens försorg. Kasernbyggnadsnämnden

skall tillse, att de för uppförande af hvarje kasernetablissemang beviljade

anslag icke utan verkligt tvingande skäl öfverskridas. För hvarje

arbetsplats, där arbeten på entreprenad pågå, skall af kasernbyggnadsnämnden

tillsättas en fackkunnig kontrollant äfvensom, om förhållandena

därtill föranleda, till dennes biträde en skicklig verkmästare.

Kasernbyggnadsnämnden utgöres enligt instruktionen af en byggnadschef,

som tillika är ordförande i nämnden, samt två ordinarie och

en extra ordinarie ledamot. Under nämnden lyder en rit- och byggnadsbyrå

med tillhörande kassakontor. Vidare innehåller instruktionen

föreskrifter om byggnadschefens, tjänstemännens och kontrollanternas

skyldigheter, om kassaförvaltningen och kontrollen däröfver m. in., allt

i enlighet med hvad de sakkunniga, som biträdt vid utarbetandet af

förslaget om kommissionen, föreslagit.

Redan innan Kungl. Maj:t till Riksdagen aflät förslag om utseende

af en särskild kasernbyggnadsnämnd, hade fråga uppstått om en revision

af den typ, hvarefter vissa kasernetablissemang uppförts eller skulle

uppföras. Genom nådigt bref den 7 december 1906 hade Kungl. Maj :t

förordnat, att en kommission, bestående af chefen för Generalstaben,

samtliga arméfördelningschefer, militärbefälhafvaren på Gottland, chefen

för fortifikationen, generalintendenten och öfverfältläkaren, skulle sammanträda

i Stockholm för att granska och afgifva yttrande öfver de inom

fortifikationen utarbetade förslagsritningarna till kasernetablissemang för

ett infanteriregemente.

Denna kommission — »generalskommissionen» — afgaf det första

förslaget till ändringar i och tillägg till förut omförmälda typer till ka
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

sernetablissemang för ett fältinfanteriregemente; och torde jag nu få

redogöra för såväl detta som ett af kasernbyggnadsnämnden sedermera

afgifvet förslag äfvensom för särskilda sakkunnigas utlåtande däröfver.

Jag anhåller att därvid för lättare öfverskådlighets skull , få till en

början ur de särskilda förslagen utesluta, hvad som angår sjukhus-, och

arrestlokaler, för att sedermera behandla hvar och en af dessa två frågor

för sig.

A. Generalskommissionens betänkande.

Före generalskommissionens sammanträde öfverlämnades till, dess

ordförande en »P. M.)>, rörande den anbefallda granskningen, hvilken

skulle läggas till grund för omfattningen af och ändamålet med berörda

granskning.

Denna »P. M.» var af följande innehåll:

»1. Den personal, för hvilken inkvartering skall beredas i ett infanteriregementes

etablissemang, beräknas i enlighet med generalorder

den 1 november 1901, n:o 1,080; dock bör äfven tagas under ompröfning,

huru inkvarteringen lämpligen skall ordnas för de icke vapenföra

värnpliktiga, hvilka behöfvas vid ett infanteriregemente.

2. Beträffande underofficerarnas inkvartering bör tagas under ompröfning,

dels huru stora lägenheter, med hänsyn till antalet rum in. m.,

underofficerarna skola erhålla, dels äfven huruvida och i hvilken utsträckning

inkvartering bör beredas för musikunderofficerarna.

3. Utredningen bör äfven omfatta lämpligaste sättet för musikmanskapets

inkvartering samt lokaler för musikens öfningar.

4. I fråga om kasernbyggnadernas inredning skall särskild uppmärksamhet

ägnas åt lämpligaste anordningen af puts- och torkrum,

tvättrum, manskapskorridorer och rustkammare af olika slag liksom^ åt

ändamålsenligaste sättet att förlägga och anordna erforderliga verkstäder.

5. Vid granskningen af förslaget till kokinrättmngsbyggnader

skall särskild hänsyn tagas till lämpligaste anordnandet af disk- och

uppbackningsrum samt af lokaler för proviantens uppläggning och förvaring.

Likaså skall tagas under öfvervägande, huru under repetitionsöfningarna

ytterligare behöfligt köks- och matsalsutrymme m. in. böi

6. Beträffande förrådsbyggnaderna skall utredas, huru dessa lämpligast

böra anordnas och inredas.

7. Behofvet af uthusbyggnader af olika slag skall utredas.

Bill. till Bilcsd. Frot. 1908. 4 Sami. 1 Åfd, 107 Höft.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkvartering

åt de icke

vapenföra.

1° Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

8. Angående marketenteribyggnaderna skall utredas, huruvida ett

gemensamt eller särskilda kök böra anordnas för underofficers- och

manskapsmässarna.

9. De särskilda byggnadernas lämpligaste inbördes läge äfvensom

lämpligaste storleken af kaserngården skall utredas.

10. För öfrigt bör granskningen omfatta förslagsritningarna till

samtliga byggnader beträffande deras allmänna anordning och inredning-.

Andringar, livilka medföra afsevärdt ökad byggnadskostnad

böra icke föreslås.»

™ kommissionens granskning öfverlämnades af chefen för fortifikationen

ritningar till följande byggnader för ett infanteriregemente

(ritningarna voro uppgjorda för kasernetablissemang för Jämtlands fältjägarregemente),

nämligen till:

kanslibyggnad, kasernbyggnader, sjukhusbyggnad, kokinrättningsbyggnad,

exercishns, mässbyggnad, bad- och tvättinrättning, stall och

vagm od, fordons-, persedel- och gevärsförråd med gevärsreparationsverkstad,

samt afträdesbyggnader.

Beträffande första punkten i förenämnda »P. M.», anförde kommissionen,

att i enlighet, med föreskrifterna i generalordern den 1 november

901, n.o. 1,080, i de för kommissionen framlagda förslagsritningarna

utrymme inom kasernbyggnaderna beräknats för 25 fast anställda och

värnpliktiga, eller tillhopa 85 man per kompani, under skolperioden,

hvilket per regemente utgjorde 1,020 man; och hade för hvarje man

afsetts ett kubikutrymme af 13,5 m3. I den uti generalordern angifna

styrkan af 60. värnpliktiga per kompani, eller 720 per regemente, inginge

emellertid, efter de upplysningar, som chefen för Generalstaben

lämnat, endast vapenföra.. Utrymme både följaktligen i de ofvannämnda

ors agsiitningarna ej blifvit beräknadt för de icke vapenföra. Kommissionen

hade därför, särskildt vid det förhållande att ensamt de vapenföra

värnpliktiga vid flere regementen under åren 1902—1906 öfverstiga

det enligt generalordern angifna antalet 720 man, ansett, att

nödigt kasernutrymme bolde beräknas för en viss styrka icke vapenföra

utöfver det antal värnpliktiga, som där upptoges. Kommissionen ville

sålunda för. sm del föreslå, att inkvartering måtte förutom för 720 man

vapenföra jämväl beredas för 60 man icke vapenföra per regemente

(5 per kompani). I enlighet därmed borde således utrymme i de nya

kasernetablissemangen beräknas för 300 fast anställda och 780 värnp.

i ''tiga, eller tillhopa för 1,080 man i stället för enligt fortifikationens

r^ar man. k ör att tillgodose det sålunda ökade inkvarterings
behofvet,

föresloge kommissionen, att fyra af de i ritningarna upptagna

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175. 19

fem manskapslogementen utökades på bredden med 0,35 meter. Visserligen

skulle golfutrymmet, i enlighet med det till kommissionens granskning

öfverlämnade förslaget, kunna medgifva, att de icke vapenföra

inkvarterades utan den föreslagna utvidgningen af logementen; men

kubikutrymmet per man skulle i sådant fall komma att understiga 13,5

in8, hvilket kommissionen på öfverfältläkarens bestämda yrkande icke

ansett sig böra tillråda.

Då kommissionen sålunda för inkvarterandet af de icke vapenföra

föreslagit en utvidgning af logementen i stället för oeredandet, såsom

ju äfven läte tänka sig, af särskilda lokaler för de. ide vapenföra, hade

detta skett med hänsyn därtill, att den erforderliga ökningen af utrymmet

kunde genom en utvidgning af logementen vinnas med minsta

kostnad. Men för en sådan anordning talade jämväl det skälet, att de

icke vapenföra ej blefve afskilda från sina kompaniers öfriga personal,

utan komme i en likartad ställning med denna, hvarjämte de ordinarie

kompanicheferna bereddes tillfälle att, såväl i förvaltningshänseende

som i öfrigt, få ledningen öfver kompaniets hela styrka. Den ökade

kostnad, som blefve en följd af den föreslagna utvidgningen af logementen,

uppginge enligt verkställda beräkningar till 13,500 kronor per

regemente.

1 sammanhang med denna fråga ansåge sig kommissionen böra

påvisa, att, äfven om en sådan utvidgning af logementen, som kommissionen

förordat, skulle komma till stånd, utrymme likväl, vid vissa

regementen skulle komma att saknas, såväl under skolperioden som

under repetitionsöfningarna, för inrymmandet af samtliga värnpliktiga;

och ville kommissionen därför framhålla önskvärdheten af, att nödiga

anstalter i god tid träffades för den sålunda öfvertaliga styrkans inkvartering.

. .

I det till kommissionens granskning framlagda förslaget hade, i

likhet med hvad redan blifvit fastställdt för Yästernorrlands regementes

kasernetablissemang i Sollefteå, för fanjunkarna beräknats 3 rum och

kök samt för gifta sergeanter (sergeanter af första klassen) 2 rum och

kök i stället för respektive 2 rum och kök samt 1 rum och kök, såsom

bestämdes genom kungl. brefvet af den 28 september 1883. För de

ogifta sergeanterna (sergeanter af andra klassen) hade såsom vanligt beräknats

ett rum per man.

Enligt de ritningar, som legat till grund för kostnadsberäkningarnas

uppgörande och anslagets beviljande för nu ifrågavarande infanterikasernetablissemang,

hvilka ritningar endast upptagit underofficerslägenheter

af den storlek, som nyssnämnda kungl. bref bestämde, hade,

Inkvartering

af underofficerare.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

jämlikt förut åberopade generalorder n:o 1,080, inkvartering in natura

varit afsedd att beredas för samtliga underofficerare. Då lägenheterna

för de gifta underofficerarna nu utökats med ytterligare ett rum för

hvarje lägenhet, vore det gifvet, att man icke, inom de för kasernetablissemangen

beräknade och anslagna medlen, kunde bereda inkvartering

för samtliga underofficerare. Sålunda skulle enligt det för kommissionen

framlagda förslaget en brist på underofficerslägenheter uppstå.

Det antal undei officerare, för hvilka utrymme icke kunnat beredas, utgjorde

nämligen 1 förvaltare, 1 fanjunkare, 5 gifta sergeanter (hvaraf

1 gevärshandtverkare) och 5 ogifta sergeauter. Som det för eu ordentlig

skötsel af förråd och verkstäder dock läge största vikt uppå,

att förvaltaren finge sin bostad inom kasernetablissemanget, ansåge sig

kommissionen böra föreslå, att lägenhet för honom därstädes bereddes,

och kunde detta svårligen ske på annat sätt, än att en särskild

byggnad uppfördes. I denna byggnad borde då helst inrymmas jämväl

bostäder för köksföreståndare och kokerska, hvilka enligt det för kommissionen

framlagda förslaget skulle hafva sina bostäder i kokinrättningsbyggnaden.

Kommissionen hyste nämligen den åsikten, att det

af flera skäl vore olämpligt, att sistnämnda personer och deras familjer

både sina bostäder i kokinrättningsbyggnaden. Kostnaden för

eu dylik byggnad skulle uppgå till 26,000 kronor. För gevärshandtverkaren

borde bostad beredas å gevärssmedjans vind.

Vid bifall till kommissionens förslag skulle emellertid, bostäder

fortfarande komma att saknas för 1 fanjunkare, 4 gifta och 5 ogifta

sergeanter, motsvarande antalet musikunderofficerare vid ett regemente

med undantag af regementstrumslagaren, hvilken borde hafva sin bostad

inom kasernetablissemanget. Då det gifvetvis skulle draga afseväidt

ökade kostnader att jämväl för nyssnämnda 10 underofficerare

uppföra bostäder, ville kommissionen föreslå, att inkvarteringsbidrag i

stället måtte beredas för dem, som sålunda ej kunde erhålla naturainkvartering,

och syntes det kommissionen, att musikunderofficerarna

företrädesvis borde erhålla sådant bidrag, då detta med hänsyn till deras

enskilda förhållanden torde vara för dem fördelaktigast.

Vidkommande storleken af de utaf fortifikationen föreslagna underofficerslägenheterna,

upptagande 3 rum och kök för fanjunkare samt

2 luna och kök för gift sergeant, liksom beträffande deras allmänna

anoidning, hade kommissionen ej funnit skäl till några erinringar.

Såsom af ritningarna syntes, skulle större delen af underofficerarnas

lägenheter komma att blifva förlagda till kasernbyggnaderna. Öfverfältläkaren

hade visserligen, enär gifta underofficerare skulle inkvarte
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

21

ras uti nämnda byggnader, för sin del, på hygieniska grunder, kraftigt

framhållit olägenheterna häraf samt påyrkat, att de gifta i stället skulle

inrymmas i en särskild underofficersbyggnad. Kommissionen hade emellertid,

med erkännande att vissa skäl kunde tala för en sådan anordning,

dock icke ansett sig böra i sådant afseende yrka på en ändring

i det af fortifikationen framlagda förslaget, och detta, af flera skäl.

Sålunda syntes det kommissionen vara alldeles nödvändigt, att kompaniadjutanterna,

hvilka, såsom jämförelsevis gamla, oftast torde vara gifta,

för den militära ordningens skull hade sina bostäder inom de respektive

kompanivåningarna. Vidare skulle det draga ökade kostnader, att

ur kasernbyggnaderna utbryta de för gifta sergeanter afsedda lägenheterna

och förlägga dem i en särskild byggnad. Slutligen kunde det

ock, om framdeles ökadt utrymme för manskapsinkvarteringen blefve

behöflig!, vara särdeles förmånligt att för en sådan utvidgning hafva

ifrågavarande sergeantlägenheter att tillgå.

Beträffande musikmanskapet, borde detsamma af liknande skäl som

de, hvilka berörts på tal om de icke vapenföras inkvartering, förläggas

tillsammans med sina respektiva kompanier, såsom ock i det till kommissionens

granskning framlagda förslaget afsetts.

För musikens öfningar hade däremot enligt nyssnämnda förslag

ej någon särskild öfningslokal blifvit beredd, hvarför kommissionen

ville föreslå anordnandet af en dylik lokal, beräknad att medföra en

kostnad af 9,300 kronor.

Med afseende på kanslibyggnadens anordnande och inredning har

generalskommissionen, utöfver hvad kommissionen ifrågasatt beträffande

arrestlokalerna, hvarom jag senare torde få yttra mig, föreslagit följande

hufvudsakliga förändringar, nämligen att ett brandfritt rum för förvaring

af mobiliseringshandlingar m. m. anordnades genom afskiljandet af

en del utaf regementskvartermästar- och arkivrummet; att genom borttagandet

af det såsom officersarrest angifna rummet bildades ett större

»skrifvare- och förrum» till regementsexpeditionen; samt att underofficerslägenheten

3 trappor upp disponerades för regementstrumslagaren.

De af kommissionen föreslagna ändringarna, ändringar i arresternas

anordningar inbegripna, skulle draga en ökad kostnad af 2,900

kronor.

Förutom hvad förut anförts rörande en del manskapslogements

eventuella utvidgning för inrymmandet jämväl af de icke vapenföra,

Inkvartering

af musikmanskapet

samt

lokaler för

musikens öfningar.

Kanslibyggna
den,

Kasernbygg
naderna.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

ville kommissionen beträffande kasernbyggnadernas inredning m. m.

föreslå följande förändringar och tillägg.

I manskaj) skorridor erna borde ställningar och hängare anordnas för

gevär, ränslar, ammunitionsgördlar, kappor, mössor och skodon. Som

utrymmet i tvättrummen torde blifva allt för knappt under repetitionsöfningarna,

borde i korridorerna längs ytterväggarna anbringas fasta

bänkar, med hylla under, för uppställning af lösa tvättfat.

Då särskilda torkrum ej vore afsedda att i kasernbyggnaderna anordnas,

och man sålunda blefve hänvisad till att använda putsrummen

jämväl till torkning af klädespersedlar och skor in. m., syntes det kommissionen,

att dessa rum tarfvade en utvidgning; men hade kommissionen,

med hänsyn till de dryga kostnader, detta skulle medföra, dock

ansett sig icke kunna påyrka en sådan utvidgning.

För att emellertid möjliggöra nämnda rums användning till torkning

borde där anordnas hissbara stänger samt krokar för persedlarnas

upphängning, äfvensom hyllfack för skodonens torkning. Den nödiga

uppvärmningen och ventileringen borde kunna ske dels genom det vanliga

varmluftssystemet, dels ock genom anbringandet i rummen af ventil

ationskaminer samt ventilation eller fläktar i ytterväggarna — dessa

senare anordningar afsedda för användning mellan eldningsterminerna.

I tvättrummen syntes den anordning böra vidtagas, att i den hälft

af rummen, hvilken läge närmast dörren, anordnades fyra duschar och

i den andra hälften hissbara stänger samt krokar, liksom i putsrummen,

detta senare för att man vid behof jämväl måtte kunna använda

tvättrummen såsom torkrum.

Enligt det för kommissionen framlagda förslaget hade verkstadsrummen

för skräddare och skomakare blifvit förlagda till kasernbyggnadernas

vindsvåningar. Att dit förlägga dessa lokaler ansåge kommissionen

dock ej vara lämpligt, då de därigenom komme att ligga

alltför obekvämt till. Dessutom vore utrymmet allt för knappt tillmätt

och lokalerna för illa belysta. Kommissionen ville därför föreslå uppförandet

af en särskild verkstadsbyggnad. Denna borde, förutom nödiga

lokaler för skräddare och skomakare, jämväl innehålla verkstäder för

sadelmakare. Kostnaden för en dylik byggnad beräknades uppgå till

15,000 kronor.

Hvad de genom en dylik anordning för annat ändamål disponibla

rummen i vindsvåningarna anginge, borde dessa rum förses med rikligare

fönsterbelysning för att vid behof användas såsom lektionsrum.

Det enligt ritningarna förut tillmätta lektionsrumsutrymmet vore nämligen

allt för knappt tilltaget.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

23

Kommissionen hade jämväl haft sin uppmärksamhet riktad på behofvet

af lämpligare golf än de vanliga trägolfven; men hade kommissionen,

som visserligen med hänsyn till hygieniska skäl hölle före, att

trägolfven hade flera betänkliga brister, likväl ej ansett sig böra göra ett

bestämdt uttalande rörande trägolfvens utbytande mot annat lämpligare

golfbeläggningsämne, dels emedan de konstgjorda golfbeläggningsämnen,

som under senare tider kommit i bruk, ännu hölle sig ganska dyra

och man dessutom ännu icke vunnit tillräcklig erfarenhet rörande deras

hållbarhet och varaktighet, dels ock emedan intet hinder mötte att framdeles,

om erfarenheten visade det vara fördelaktigt, ofvanpå trägolfven,

när de blifvit förslitna, anbringa dylikt konstgjordt golfbeläggningsämne.

De af kommissionen föreslagna förändringarna i en del lokalers i

kasernbyggnaderna inredning betingade en kostnadsökning af 23,700

kronor.

Enligt det till granskning framlagda förslaget hade utrymmet i

manskapsköket och kokapparaternas storlek beräknats för tillagning på

en gång af omkring 1,200 portioner, samt matsalen afsetts att inrymma

omkring 850 man. Köket vore sålunda tillräckligt stort för skolornas

personal, men däremot icke för personalen under repetitionsöfningarna.

Då matlagningen ej kunde verkställas i tvenne omgångar, ansåge sig

kommissionen böra föreslå, att kök och kokapparater så tilltoges, att

kokningen under repetitionsöfningarna kunde ske för hela styrkan, 2,400

man, på en gång, samt att matsalen utvidgades, så att hela den under

skolperioden innevarande styrkan, högst 1,080 man, kunde där på en gång

utspisas, hvaremot det icke syntes kunna undvikas, att under repetitionsöfningarna

utspisningen måste äga rum i två omgångar. Det härför

behöfliga ytterligare matsalsutrymmet kunde då erhållas i exercishuset,

om detta förlädes på lämpligt sätt i förhållande till kokinrättningsbyggnaden.

Dessa utvidgningar och ändringar af kök och matsalar skulle

kräfva en ökning i kostnaden af 29,000 kronor för hvarje regemente.

Genom tillökningen af kokapparaterna erfordrades insättandet af

tvenne ångpannor, hvarmed äfven vunnes den fördelen, att man blefve

i tillfälle att för matsalen anordna ånguppvärmning, hvilket med hänsyn

till snygghet och lättare skötsel gifvetvis vore att föredraga framför

den förut brukliga kamineldningen.

Som köket med den föreslagna utvidgningen lämnade nödigt utrymme

för uppbackningen, föresloges anordnandet af endast ett diskrum

i stället lör det å fortifikationens förslag upptagna disk- och upp
-

Kokinrätt
ningsbygg
naden.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

Massbyggna
den.

Stall- och

vagnbod.

backningsrummet. Vid diskrummet borde anordnas servisskåp för hvarje

särskildt kompani. Vidare ansåge kommissionen det vara nödvändigt,

att omklädnads- och tvättrum anordnades för kökspersonalen.

Enligt den kommissionen förelagda ritningen skulle den för kokinrättningen

behöfliga ångpannan förläggas till källarvåningen under

manskapsköket. Då det emellertid vid de redan uppförda kasernerna

visat sig, dels att det för andra behof erforderliga källarutrymmet, genom

att kokinrättningens källare tagits i anspråk jämväl som ångpannerum,

blifvit väl knappt, dels ock att källarlokalerna därigenom blifvit

för varma för att lämpligen kunna användas för förvaring af matvaror, ville

kommissionen föreslå, att särskildt ångpannehus uppfördes i omedelbar

närhet af kokinrättningsbyggnaden; och borde ångpannehuset, där så befunnes

lämpligt, gifvas sådana dimensioner, att eventuellt där äfven

kunde inrymmas erforderliga motorer och anordningar för elektrisk belysning

och för tillgodoseendet af etablissemangets vattenbehof. Uppförandet

af ett dylikt ångpannehus medförde en ökning i de beräknade

kostnaderna af 20,000 kronor per regemente.

Beträffande mässbyggnaden ansåge kommissionen, att skilda kök,

med tillhörande källarlokaler in. fl. utrymmen, borde, i motsats till

hvad det för kommissionen framlagda förslaget angåfve, anordnas för

underofficers- och manskapsmässarna, hvarigenom möjlighet bereddes

att, där skäl för sådant kunde föreligga, för dessa båda mässar hafva

skild mathållning m. m.

Ehuru förslag blifvit väckt, att större utrymme skulle beredas för

distinktionskorpralerna, hade kommissionen, som förutsatte, att portionsersättning

endast undantagsvis komme att beviljas nämnda korpraler,

likväl ansett det för samma korpraler afsedda utrymmet tillräckligt,

äfven om en del af dessa korpraler därstädes komme att intaga sina

ordinarie måltider.

Den i förslaget upptagna stallbyggnaden inrymde, förutom spiltor

för regementsstabens hästar, endast några spiltor för erforderliga arbetshästar.

Kommissionen ville därför föreslå, att den med stallet sammanbyggda

vagnboden måtte förlängas så mycket, att under sommarmånaderna

där skulle kunna medgifvas provisorisk uppställning af hästar

för kompanicheferna. Vidare borde utrymmet för stallvakten utvidgas

till 2 spiltors bredd. Slutligen ville kommissionen framhålla önskvärdheten

af, att stall- och vagnbodsbyggnaden så förlädes, att en fram
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

25

tida tillbyggnad af stallet möjliggjordes. De föreslagna förändringarna

betingade en kostnadsökning af 3,500 kronor.

Enligt det till granskning framlagda förslaget skulle fordons-, per- Fordons-^persedel-

och gevärsförråd med gevärsreparationsverkstad inrymmas inom värsförråd

en enda byggnad. Kommissionen ansåge det emellertid vara lämpli- “ed

gare att särskilja dessa förråd ocli verkstäder i tre byggnader, nämli- verkstad,

gen i ett fordons- och persedelförråd, ett gevärs- och persedelförråd

med besiktnings- och expeditionsrum samt en gevärssmed
Anordnades

förråden på sådant sätt, vunnes den fördelen, att man

kunde, där sådant befunnes fördelaktigt, till de nya etablissemangen

flytta å mötesplatserna befintliga dylika byggnader. Det vore ock med

hänsyn till eldfara lämpligast, att i stället för gevärsreparationsverkstaden

uppfördes en särskild smedjebyggnad, hvarigenom ock vunnes möjlighet

att utan större kostnad bereda inkvartering för gevärshandtverkaren,

hvilken enligt det för kommissionen framlagda förslaget skulle,

såsom förut påvisats, komma att sakna inkvartering. I samma byggnad

borde äfven en snickarverkstad inrymmas.

Förestående förändringar i förrådsbyggnadernas anordnande medförde

en kostnadsökning af 10,000 kronor.

Som i nyssnämnda förslag ej inginge uppförandet af ammunitionsbod, Amumnitionsville

kommissionen, då sådan vore alldeles nödvändig, föreslå uppförandet

däraf i enlighet med uppgjord ritning. Kostnaden för en ammunitionsbod

uppginge till 4,500 kronor.

De föreslagna afträdesbyggnaderna ansåge kommissionen böra vä- öfriga

sentligt utvidgas, hvilket komme att medföra en ökning i kostnaden af ysg

6,700 kronor per regemente.

För förvaring af brandmateriel behöfde regementet en brandredskapsbod

och till förvaringsrum för lägerhalm, äfvensom för stoppning

under tak af madrasser, behöfdes plats och utrymme, hvilket lämpligen

kunde anordnas bataljonsvis. Hvarje kompani behöfde däremot sina särskilda

förvaringsrum för material för förberedande målskjutningsöfningar,

för velocipeder, manskapskoffertar och ej i bruk varande -sängar.

Vidare borde vid kokinrättningsbyggnaden uppföras uthus för sopor,

skulor och torfströ in. m., vid stallet en bod för ströhalm samt vid sjukhusbyggnaden

en likbod. Kostnaden för uppförandet af dessa byggnader

m. in. beräknades till 44,000 kronor.

Bill. till Biksd. Prof. 1908. 4 Samt. 1 Afd. 107 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

Byggnadernas Beträffande byggnadernas lämpligaste inbördes läge ville kommissio»emgårdens

nfu föreslå: att savidt möjligt exercishuset förlädes i närheten af kokinrätt8t°r,

ek. ningsbyggnaden för att vid behof jämväl kunna användas för utspisningen,

att sjukhusbyggnaden förlädes så periferiskt som möjligt i förhållande

till öfriga byggnader, att kokinrättningsbyggnaden samt badoch

tvättinrättningen förlädes i närheten af hvarandra, att smedja och

gevärsförråd likaledes placerades i närheten af hvarandra, samt att persedelförradet

och verkstadsbyggnaden för skräddare och skomakare m. fl.

förlädes i hvarandras närhet.

Såsom lämpligaste storlek för kaserngården ville kommissionen

föreslå 160x125 meter och såsom minsta storlek 160x50 eller 100x80

meter, vid hvilka sistnämnda fall uppställning i sammanträngd formering

borde medgifvas.

Uppvärm- Slutligen hade kommissionen ägnat sin uppmärksamhet åt de upp
nTgarTm.

värmnings- och klosettanordningar, som vid de under de senare tiderna

inom en del uppförda kasernerna kommit i bruk.

Hvad uppvärmningsanordningarna beträffade, ansåge kommissionen

en utredning böra verkställas, huruvida icke ånguppvärmning borde vid

de nu ifrågavarande kasernetablissemangen komma till användning i

stället för det nu brukliga varmluftssystemet med kalorifereldning, dels

enär en del olägenheter vidlådde detta senare system, dels ock enär man

vid användandet af ånguppvärmningssystemet kunde blifva i tillfälle

att, utan afsevärdt ökade anläggningskostnader, jämväl för underofficerarne

anordna uppvärmning medels ånga.

Hvad klosettanordningarna anginge, borde vattenklosetter, om detta

ej medförde alltför höga kostnader, och om förhållandena för öfrigt så

tilläte, inredas i stället för hittills brukade s. k. garderobsklosetter, och

vore detta önskvärdt särskildt i sjukpaviljongen, men äfven uti kanslioch

kasernbyggnaderna.

Med^ hänsyn till hvad kommissionen sålunda anfört, hade kommissionen

låtit utarbeta förslag till byggnader för ett infanteriregemente,

och ville kommissionen hemställa, att nämnda förslag måtte läggas till

grund för uppförandet af nya kasernetablissemang för infanteriet. Enligt

den förslaget åtföljande kostnadsberäkningen skulle, utöfver den af fortifikationen

för ett infanteri kasernetablissemang beräknade kostnaden, för

uppförandet af ett sådant etablissemang enligt kommissionens förslag

uppstå en ökad kostnad af 276,600 kronor.

Kostnaderna för de af kommissionen föreslagna ändringarna och

tilläggen uppginge visserligen till ett afsevärdt belopp, men kunde

sannolikt i någon män nedbringas därigenom, att de föreslagna trä
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

27

byggnaderna till större eller mindre antal, beroende på lokala förhållanden,

kunde uppföras med användande af materialier från å de gamla

mötesplatserna befintliga byggnader. Någon utredning härutinnan både

emellertid icke kunnat göras under den korta tid, kommissionen haft till

sitt förfogande.

Öfver det af generalskommissionen sålunda afgifna betänkande och

förslag hafva yttranden varit infordrade från arméfördelningscheferna i

Första, Andra, Tredje, Fjärde och Femte arméfördelningarna samt

cheferna för ifrågavarande femton infanteriregementen.

B. Kasernbyggnadsnämndens förslag och kostnadsberäkningar.

I skrifvelse den 3 september 1907 anmodade dåvarande chefen för

landtförsvarsdepartementet arméns kasernbyggnadsnämnd att inkomma

med utlåtande, huruvida några principiella ändringar i generalskommissionens

förut omförmälda, den 15 mars samma år afgifna underdåniga förslag

till kasernetablissemang för ett fältinfanteriregemente borde vidtagas,

samt i sådant fall med approximativ beräkning af de kostnader,

som däraf kunde föranledas.

Det begärda utlåtandet afgafs den 9 november 1907 och är af

hufvudsakligen följande innehåll.

Liksom de uppväxande stadssamhällena numera tedde sig helt annorlunda

än förr, beroende på moderna åskådningssätt och principer för

deras förläggande, torde tiden nu ock vara kommen att verkställa vissa

förändringar med afseende å byggande af kasernetablissemang. Så

sökte man icke längre att i strängaste bemärkelse dana naturen efter

de olika byggnadernas ändamål, utan såsom det högsta målet stode i

stället att i möjligaste mån söka uppföra byggnaderna i öfverenstämmelse

med den befintliga terrängen och dess kraf. Visserligen gjorde

sig, hvad kasernbyggnader beträffade, en begränsning gällande härutinnan,

föranledd af det förhållande, att dessa byggnader måste åtföljas

af eu samlings- och uppställningsplats, hvilken icke finge ligga på något

längre afstånd från byggnaderna, utan kring eller intill hvilken snarare

dessa måste grupperas, men krafvet på en kaserngårds storlek hade

dock, att döma af generalskommissionens utlåtande, numera väsentligt

minskats. Åsikterna om, huru en sådan gård i öfrigt skulle anordnas,

hade ock förändrats. Så ansåges densamma ej vidare behöfva vara i

egentlig mening kringbyggd. Ej heller behöfde man taga någon hän
-

Kaserngård.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

Byggnads
materialet.

syn till, att de olika byggnaderna förlädes i samma plan, utan blefve

just här en hufvuduppgift att på lämpligaste sätt placera hvarje särskild

byggnad i anslutning till den

saga ^gruppera in byggnaderna i densamma.

A de vidt skilda platser i mellersta och södra Sverige, där nämnden

hade att uppföra nya kasernetablisemang, komme det sålunda att

bero på de växlande terrängformationernas beskaffenhet, huru de olika

etablissemangens byggnader komme att förläggas. Det sade sig själft,

att t. ex. en gruppering af byggnaderna för Värmlands regementes

kasernetablissemang, afsedt att förläggas å en mycket kuperad terräng

invid Klarälfvens västra strand, icke kunde blifva densamma som för

ett etablissemang, som skulle uppföras å slättbyggd. Af samma anledning

hade nämnden tänkt, att terrängen i hvarje särskildt fall skulle i

någon mån afgöra äfven de olika byggnadernas form och storlek.

Om de principiella ändringsförslag, hvilka nämnden ansett sig böra

framställa rörande de olika byggnader, som upptagits i generalskommissionens

utlåtande, hade kasernbyggnadsnämnden fattat beslut efter öfverläggningar

såväl inom nämnden som med tillkallade militära och medicinska

sakkunniga.

Till en början ansåge nämnden sig böra framhålla, att nämnden

funnit det ur flere synpunkter önskvärdt, att träbyggnader inom ifrågavarande

etablissemang i möjligaste mån undvekes. Då staten icke hade

sina byggnader brandförsäkra^, uppvägdes den i vissa fall något ökade

kostnaden för desammas uppförande af sten i stället för trä mer än

väl däraf, att för landets försvar så viktiga byggnader som gevärs- och

andra förråd med sitt dyrbara innehåll icke genom byggnadssättet utsattes

för eldfara.

För öfrigt hade nämnden ansett kostnadsfrågan härvidlag ej böra

hafva något afgörande inflytande, då nämnden hölle före, att det här

ej gällde att bygga på det sätt, som för närvarande kunde vara ekonomiskt

fördelaktigast, utan att man borde göra sina beräkningar för

längre tid framåt. I detta sammanhang kunde framhållas den dyrbara

underhållskostnad, som träbyggnader i längden medförde, äfvensom den

alltmer kännbara svårigheten att erhålla fullgodt och fullmoget virke.

Särskildt ville nämnden framhålla nödvändigheten däraf, att följande

byggnader, hvilka å generalskommissionens ritningar angifvits såsom uppförda

åt trä, i stället uppfördes af stenmaterial, nämligen sjukbaracken,

gymnastik- och exercishuset, som hade så många vinklar å ytterväggarna,

att röta därigenom kunde befaras, bad- och tvättinrättningen såsom

innehållande bostadsrum i närheten af ångpannerum, fordons- och

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

persedelförrådet, gevärs- och persedelförradet, stallet, afträdesbyggnaderna

samt eventuellt gevärssmed]an och matsalsatdelningen åt kokinrättnings
-

byggnaden.

Särskildt hade nämnden funnit det mindre välbetänkt att uppföra

tvättinrättningens nedre våning af sten, men den öfre däremot åt trävirke.

I denna byggnad borde beredas bättre arkivutrymme genom inredande

af ett från öfriga rum afskildt, brandsäkert arkivrum. Att förlägga

arkivet till regementskvartermästarens tjänsteium, såsom skett å

förslagsritningarna, ansåge nämnden icke vara lämpligt, då ett arkiv

med sitt dyrbara innehåll gifvetvis borde, icke minst ur eldfaresynpunkt,

utgöra en särskild lokal. Dessutom borde lämpligare anordningar vidtagas

för toalettrum och garderober. Särskildt torde de till vinds\ anlupen

förlagda officersrummen böra förses med nödigt antal garderober.

Såsom ett önskemål framstode äfven, att alla kakelugnar i denna byggnad

kunde borttagas och ersättas med centraluppvärmning. _ De hittills

brukliga s. k. garderobsklosetterna borde ock, så vidt möjligt, utbytas

mot vattenklosetter, eller i hvarje tall bättre ventileras, hvarjämte, da

starka klagomål försports öfver inredandet af klosetter inom cellrummen,

det torde blifva nödvändigt att vidtaga särskilda anordningar för aflöpande

af härmed förenade olägenheter.

Som det kommit till nämndens kännedom, att den genom nådiga

reglementet den 11 oktober 1907 för underhåll och vård af arméns kasernetablissemang

nyinrättade befattningen såsom kasernvärd vid ett regemente

öfverlämnats åt en regementsofficer, som förut i sådan egenskap

innehade eget tjänsterum i denna byggnad, men nämnden icke hade

sig bekant, huru härmed komme att blifva förhållandet a andia platser,

torde ett särskildt expeditionsrum för kasernvärden få anses vara af

behofvet påkalladt.

Normaltypen för ett kasernetablissemang, sådan den senast fastställts

till utförande i vårt land, hade beträffande kasernbyggnaderna utgjorts

af tre fyravåningshus, inrymmande i hvarje våning ett kompani, så att

sålunda i hvarje byggnad kunnat förläggas en bataljon.

Ur flere synpunkter hade nämnden icke kunnat finna denna byggnadstyp

tilltalande. Då hvarje kasernbyggnad vore afsedd att undei en

del af året mottaga en manskapsstyrka på 700 å 800 man, syntes det

nämnden, så mycket mera som förenämnda förlagsritningar utvisade

Kansli
byggnaden.

Kasern
byggnaderna.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutslottets Utlåtande N:o 175.

allenast en utgång å byggnadens ena gafvel för hela denna kontingent,

icke vara lämpligt att bibehålla fyravåningssystemet. Man tanke sig

t. ex., huru eu sådan byggnad skulle kunna utrymmas vid uppkommande

eldfara. Såsom reservutgångar vid ett dylikt tillfälle hade man

visserligen framhållit dels fönstren, dels ock en särskild utgång för

underofficerarna, belägen å byggnadens andra gafvel, dit tillträde dock

måste banas genom att spränga en dörr, som i allmänhet hölles låst.

® ^en tjänsten syntes en fyravåningsbyggnad erbjuda

åtskilliga olägenheter, synnerligast för de i öfverstå våningen inlogerade.

*V^''an ^PPbållde sig då, hvilken kasernbyggnadstyp kunde anses

som den bästa. Från alla synpunkter, särskildt den militära, erbjöde,

enligt hvad allmänt vore erkändt, systemet med halfbatal jons kaserner,

rymmande hvar och^ en två kompanier, som disponerade hvar sin hälft

a byggnaden i två våningar, de ojämförligt största fördelarna. Men

uppförandet af sådana byggnader torde i de flesta fall omöjliggöras af

ekonomiska skal. Man måste alltså söka finna en annan för vårt

land så vidt möjligt lämpligare kasernbyggnadstyp. Såsom sådana erbjode

sig då fyravånings- och de äfven å några ställen i Sverige använda

trevåningskasernerna. Då samtliga militära myndigheter, hvilkas

yttranden i förevarande frågor kommit nämnden tillhanda, med undantag

af två, icke haft något ur militär synpunkt att erinra mot förläggande

af ett regementes kompanier uti fyra trevånings- i stället för uti

föreslagna tre fyravåningskaserner, samt flere myndigheter därjämte på

det hfligaste framhållit önskvärdheten af denna byggnadstyp, tvekade

nämnden icke att förorda trevåningssystemets användande i regel. Att

de lokala förhållandena å särskilda platser kunde föranleda afvikelser

härutinnan, vore redan i det föregående berördt.

Ur såväl praktisk som hygienisk synpunkt erbjöde trevåningskaserner

många företräden framför fyravåningsbyggnader. Risken af eldfara

minskades väsentligt, och det bidroge i alla afseenden till trefnad

och snygghet, ju mindre antal människor bodde i hvarje hus, synnerligast

då uppgångarna vore gemensamma för hela huset.

I öfverensstämmelse med hvad ofvan omförmälts, hade nämnden ansett

de enligt förslagsritningarna för hvarje kasernbyggnad vidtagna anordningar

att förlägga båda trapphusen vid byggnadens ena ända otillfredsställande

och ville fördenskull föreslå, att ett trapphus anordnades vid

hvardera ändan af byggnaden, så att den i densamma förlagda truppstyrkan

genom att fördelas åt olika håll kunde mera obehindradt komma

ut i det fria.

Nämnden, som utgått från det af generalskommissionen uppgjorda

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

31

förslaget i afseende å antalet lägenheter för underofficerare vid hvarje

regemente, innefattande 14 lägenheter om tre rum och kök, 15 lägenheter

om två rum och kök, samt 12 enkelrum (s. k. naturainkvarterering

saknades då endast för tio musikunderofficerare per regemente), ville i

detta afseende föreslå, att underofficerarna bereddes bostäder inom mera

skilda, men dock med kasernbyggnaderna sammanbyggda flyglar, hvilka

allenast genom någon eller några dörrar från underofficersbostäderna

stode i förbindelse med hufvudbyggnaden. Härvid skulle dock iakttagas,

att rum för en ogift sergeant jämte expeditionslokal fortfarande vore

belägna inom själfva kasernbyggnaden.

Öfverfältläkaren, som satts i tillfälle att taga del af detta förslag,

hade förklarat sig kunna gilla detsamma såsom innebärande betydliga

förbättringar, om än han fortfarande ansåge eu särskild byggnad för de gifta

underofficerarne ur både social och hygienisk synpunkt vara än bättre.

Nämnden ansåge sig i detta sammanhang för sin del icke kunna underlåta

att i likhet med öfverfältläkaren framhålla fördelarna af en särskild

byggnad för underofficerarna samt hoppades att, därest medel därtill

kunde beredas, få tillfälle att utföra sådana byggnader, då väl härigenom

den lyckligaste lösningen af denna bostadsfråga skulle kunna

förverkligas.

Under kasernernas flygelbyggnader borde enligt nämndens mening anordnas

ekonomikällare för underofficerarnas familjer, jämte tvättstuga, där

dessa äfven kunde utföra tvättning af kläder i ringare omfattning. Nämnden

hade öfverlagt om ett förslag för inredande i dessa källarlokaler af

fullständiga tvättstugor för nämnda familjer, men stannat vid nyssberörda

förslag härutinnan, särskildt med fästadt afseende därvid att, då nämnden

tänkt sig, det regementets tvättstuga skulle förses med moderna

mekaniska tvätt- och torkapparater, familjerna lätt kunde få tvättning i

större omfattning utförd därstädes. Däremot hade nämnden ej kunnat

finna någon användning för flere af de enligt ifrågavarande förslagsritningar

under kasernbyggnadernas hela yta placerade källarutrymmen,

hvarför dessa, såsom efter sammanstämmande uppgifter obehöfliga och

förorsakande onödig kostnad, torde böra inskränkas till att endast afse

källare för värmeledningens behof.

Med afseende å kasernbyggnadernas inredning hade nämnden ansett

sig böra framlägga följande förslag. Enligt förslags ritningar na innehölle

hvarje våning fem logement för manskapet, under det att hvarje kompani

bestode af sex särskilda afdelningar eller troppar. Man hade då

tänkt sig, att den sjätte troppen skulle begagna sig af dagrummet, hvilket

därigenom vissa tider ej skulle kunna tjäna sitt egentliga ändamål att

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

Kokiorätt
ningsbygg
naden.

vara en för hela kompaniet gemensam samlingslokal. Nämnden ansåge

däremot inredandet af ett sjätte logement i hvarje våning vara att föredraga,

därvid nämnden äfven haft tanke på framtida ökning af kompaniernas

numerär.

Generalskommissionens förslag om anbringande i korridorerna längs

ytterväggarna af fasta bänkar för uppställning af lösa tvättfat därstädes

hade nämnden icke kunnat ansluta sig till, då det gifvetvis skulle medföra

en hel del hygieniska olägenheter att hafva tvättanordningar i

dessa genomgångslokaler, ehuru nämnden tänkt sig, att annat golfbeläggningsämne

än trä skulle komma till användning i dessa lokaler.

I stället kunde plats beredas för extra tvättställ i midten af tvättrummet,

hvars storlek i så fall borde ökas.

Det anmärkta behofvet af ett särskildt torkrum i hvarje våning

ville nämnden söka uppfylla och vidtaga därmed sammanhörande anordningar.

Hvad slutligen vindsvåningarna anginge, ansåge nämnden, verkstadsrummen

böra förläggas dit. Det hufvudsakliga skäl, som förmått generalskommissionen

att förorda uppförandet af en särskild verkstadsbyggnad,

nämligen att verkstadsrummen, förlagda å kasernbyggnadernas vindar,

»skulle komma att ligga alltför obekvämt till», torde förminskas i betydelse

i och med byggande af trevåningskaserner, där tillträdet till vindarna

medelst trappor å båda gaflarna skedde väsentligt lättare än i byggnader

af fyra våningars höjd.

Med afseende å uppvärmningsanordningarna ville nämnden framhålla

önskvärdheten däraf, att det nuvarande kalorifersystemet, som användes

för manskapslogementen och hvaröfver allvarliga klagomål på olika håll

anförts, måtte utbytas mot modernare och mera tillförlitliga anordningar

för uppvärmning medelst ånga, äfvensom att i de för underofficerarna

afsedda bostäderna kakelugnarna borttoges och ersattes med lämpligt system

för centraluppvärmning. Vidare borde i denna byggnad särskilda

toaletter anordnas och så vidt möjligt förses med vattenklosetter.

På de af generalskommissionen redan anförda skäl förordade nämnden

uppförandet af ett särskildt ångpannehus, så att kokinrättningsbyggnaden

därigenom kunde erhålla till förrådsrum fullt användbar källarvåning.

Dessutom ansåge nämnden, att ökadt utrymme inom disk- och

servisrummen vore behöfligt, äfvensom att bättre isolerings- och ventilationsanordningar

måste införas inom kökslokalerna uti ifrågavarande

byggnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

38

Ett bättre ombonande af denna byggnad borde vidtagas medelst Gymnastikinsättande

därstädes af bättre isoleradt innertak och dubbla fönster, samt och

mera effektiva värme- och ventilationsanordningar än de föreslagna komma

till användning. Dessutom borde vid denna byggnads uppförande anordningar

vidtagas med hänsyn därtill, att matservering under vissa

tider af året där borde äga rum.

De föreslagna anordningarna borde här undergå väsentliga föränd- Marketenteriringar

med fästadt afseende vid en ändamålsenligare inredning af bygg- byggnai3en''

naden, hvarför lokalernas läge, storlek in. m. borde omstuderas.

Såsom förut redan framhållits, torde modernare anordningar på detta Bad-ochtvättområde

här böra komma till användning genom uppsättande af meka- iniattningen''

niska apparater för tvättning, vridning, torkning och varmmangling af

kläder.

Nämnden ville äfven framhålla krafvet på ett bättre ombonande af

byggnadens öfre våning, hvilken borde kunna uppvärmas.

Den föreslagna bostadsbyggnaden för köksföreståndaren m. fl. torde Bostadsbyggäfven

böra inrymma bostad för gevärshandtverkaren. köksiörestån
dåre

m. fl.

Fordons- och persedelförrådet borde afdelas i två afdelningar medelst Fordons- och

en brandmur, hvarjämte byggnaden i öfrigt torde böra inredas med

möj ligast brandfria konstruktioner.

Äfven denna byggnad torde böra anordnas på möjligaste brandfria Gevärs- och

sätt. Här erfordrades dessutom enligt nämndens förmenande ett särskildt

expeditionsrum för vapenofficern, hvarjämte besiktningsrummet

borde kunna uppvärmas.

Nämnden ansåge den föreslagna bostaden för gevärshandtverkaren Gevärslämpligen

böra förflyttas från gevärssmedjan såsom belägen, direkt sraedianofvanpå

denna. Dessutom borde snickarverkstaden bättre isoleras

från smedjan.

I öfverensstämmelse med hvad generalskommissionen framhållit, Stallet och

föresloge nämnden, att stallutrymmet ökades så, att detsamma blefve vagnbcden
Bill.

till Riksd. Prat. 1908. 4 Sami. 1 Afä. 107 Haft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Afträdes
byggnaderna.

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

tillräckligt, äfven då alla kompanichefer vore beridna. Ett putsrum

borde där inredas.

Enligt nämndens åsikt borde afträdesbyggnaderna förses med anordningar

för eu kraftigare ventilation.

De under benämningen »öfriga uthusbyggnader och bodar» i generalskommissionens

förslag upptagna byggnader ansåge nämnden lämpligen

kunna sammanföras till ett färre antal mindre byggnader. Den såsom

förvaringsrum för velocipeder, manskapskoffertar, sängar m. m. afsedda

uthusbyggnad för hvarje bataljon torde kunna förändras till en byggnad

i två våningar för hela regementets behof i detta hänseende.

Hvad. slutligen förändringar med afseende å uppvärmnings- och klosettanordningar

inom en del byggnader beträffade, hade nämnden, såsom

förut under de särskilda byggnaderna omförmälts, anslutit sig till generalskommissionens

förslag härutinnan.

Förutom hvad sålunda anförts ville nämnden slutligen framhålla

önskvärdheten af, att tidsenliga byggnadstekniska anordningar måtte få

i så stor utsträckning som möjligt komma till användning inom de olika

byggnaderna. Sålunda borde de hittills brukliga träbjälklagen eller

bjälklag, bestående af järnbalkar med plana betonghvalf och golflag af

trä, hvilka visat sig vara mindre tillfredsställande ur såväl hygienisk

som andra synpunkter, utbytas mot andra, som kunde anses bättre motsvara

moderna anspråk. Dit räknades t. ex. armerade plantegelhvalf

med s. k. foglös golfbeläggningsmassa jämte en mängd dylika typer af

olika slag, hvilka äfven i pris ställde sig fördelaktigare än de i förslaget

upptagna.

Vidare hoppades nämnden att genom konkurrens i stor skala kunna

nedbringa kostnaderna såväl för dessa anordningar som ock för olika

byggnadsmaterialier, såsom cement, tegel, takbeläggningsämnen m. m.,

hvarigenom byggnadernas olika delar, såsom mellanväggar, yttertak

m. m. kunde utföras af konstruktioner med vida större eldsäkerhet och

varaktighet, än om trävirke för inrede och plåt som täckningsämne begagnades

i den utsträckning, som hittills skett.

_ Härigenom komme ock underhållskostnaderna för framtiden att betydligt

reduceras, hvilket torde vara lika viktigt att iakttaga, som att

anläggningskostnaden för sig nedbringades till den minsta möjliga.

I öfverensstämmelse med dessa åsikter beträffande byggnadernas

anordningar och inredning hade nämnden låtit utarbeta olika förslag,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

35

hvilka underkastats en allsidig granskning; och utförliga beräkningar åt

de förändrade kostnader, som möjligen kunde blifva en följd af dessa

ändringsförslag, komme att upprättas.

Den 18 sistlidne januari inkom kasernbyggnadsnämnden med förslagsritningar

till bufvudbyggnaderna vid ett kasernetablissemang för

ett fältinfanteriregemente och till några af dess öfriga byggnader samt

kostnadsberäkningar. _ .

I sammanhang med inlämnandet af dessa ritningar, hvilka ej borde

betraktas såsom definitiva utan allenast såsom förslagsritningar, hvilka

kunde undergå förändringar, innan de antoges till utförande, ville kasernbyggnadsnämnden

till vidare utveckling af sina i förut omförmälda, den

9 november 1907 afgifna betänkande framställda förslag ytterligare anföra

följande. ..

Såsom kasernbyggadsnämnden redan förut framhållit, hade nämnden

ansett önskvärdt, att den hittills i allmänhet förekommande anordningen

med en stor kaserngård, omkring hvilken byggnaderna förlagts, icke

komme till utförande å en hel del platser, där terrängen syntes lägga

bestämda hinder i vägen därför.

Såsom det af kostnadsuppgifterna från åtskilliga under senare åren

verkställda kasernbyggnadsföretag otvetydigt framgått, hade kostnaderna

för planerings- och yttre rörledningsarbeten i allmänhet med betydliga

belopp öfverskridit härför afsedda anslag, och då de flesta platser, där

ifrågavarande kasernetablissemang skulle uppföras, bestode af en mycket

kuperad terräng, nödgades nämnden än en gång betona önskvärdheten

af, att systemet med en stor kaserngård emellan byggnaderna öfvergåfves,

och att byggnaderna i stället finge förläggas i närmaste anslutning

till den omgifvande terrängen, hvarigenom säkerligen i de flesta

fall afsevärda besparingar i kostnad kunde göras.

Vid de förfrågningar, som byggnadschefen gjort vid besök å de

skilda byggnadsplatserna, hade ock vederbörande regementschefer utan

undantag förklarat, att ett sådant förläggningssätt af byggnaderna, att

en mot kaserngården svarande uppställningsplats för regementet, anordnades

i omedelbar närhet af kasernerna, vore ur alla synpunkter tillfredsställande.

Härvid torde ej heller böra förglömmas, att, om byggnaderna förlädes

på ett Öppet fält utan skydd af närliggande skog eller bergshöjder,

detta gifvetvis i vårt stränga klimat skulle medföra icke oväsentligt

ökade kostnader för deras uppvärmning under den kallare årstiden.

Nämnden hade därför för sin del funnit det önskvärdt, att å de

byggnadsplatser, där en skogbevuxen och kuperad terräng visat sig

kunna med fördel användas för ifrågavarande ändamål, och där densamma

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

föranledde för stora kostnader för anordnande af en kaserngård mellan de

olika byggnaderna, dessa borde placeras in i terrängen samt vid sidan

af en uppställningsplats och handexercisfält, hvaremot å de endast obetydligt,

kuperade platser, där en kaserngård kunde komma till utförande,

man likväl. måste begagna sig af den befintliga terrängen och dess nivåskillnader

för att såmedelst icke framkalla de kostnader, som vore förenade

med byggnadernas förläggande i ett horisontalplan.

Beträffande frågan om uppförandet af vissa byggnader af sten i

stället för af trä ville nämnden framhålla, att af den utredning i detta

ämne, som öfverintendentsämbetet på uppdrag af chefen för landtförsvarsdepartementet

verkställt, syntes framgå, att, för den händelse

den ökade kostnaden för byggnader af sten mot sådana af trä hölle sig

andel 12,5 procent, det borde med tanke på kostnaderna för framtiden

vara fördelaktigare att uppföra stenbyggnader, oafsedt att nämnda myndighet

bortsåge från träbyggnadernas egenskap att vara mindre eldsäkra

och svarare att desinficiera från smitta och ohyra, hvilket nämnden

däremot ansåge böra äfven i detta fall äga ganska stor betydelse.

För de ^ byggnader, där nämnden närmast tänkt sig att utbyta ytterväggarna

från trä till sten, såsom kokinrättningsbyggnaden, sjukbaracken,

gymnastik- och excercishuset, bad- och tvättinrättningen, förrådshusen (för

persedlar, gevär m. in.), stallet och vagnboden samt afträdesbyggnaden,

ställde sig de olika kostnaderna, beräknade för ett etablissemang i Uppsala,

på följande sätt:

Kokinrättnings
-

byggnaden ...

väggar

af

trä

119,100 kr.

af sten

en

ökning af 1,800 kr

Sjukbaracken ...

Gymnastik- och

))

»

19,000 »

)>

» )) 1,050 »

excercishuset

»

i)

»

63,600 »

))

»

» » 4.100 »

Bad- och tvätt-

inrättningen

»

»

66,100 »

» » 1,150 »

Förrådshusen...

Stallet och vagn-

)>

»

62,200 •»

»

»

)) » 4,150 »

boden ............

»

»

20,900 »

»

»

»

» » 900 »

Afträdesbygg-

naderna ......

»

»

»

14,100 ))

»

);

» - » 2,100 »

eller inalles 15,250 kronors ökning på en byggnadskostnad af sammanlagdt

365,000 kronor. I södra Sverige, där trävirke vore väsenligt

dyrare, blefve prisskillnaden mindre, så att ökningen i medeltal torde

utgöra allenast 10,000 kronor för hvarje kasernetablissemang.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

37

Häraf framginge, att de af nämnden i detta afseende föreslagna •

förändringarna betingade så obetydliga kostnadsökningar, att desamma

mer än väl uppvägdes af byggnadernas härigenom vunna större hållbarhet

och framför allt eldsäkerhet.

För manskapskasernerna hade nämnden låtit utarbeta flera alternativa

förslag till dels trevåningshus med flyglar i fyra våningar och dels

fyravåningshus, att komma till utförande efter terrängens och de lokala

förhållandenas kraf å de olika byggnadsplatserna.

För trevåningshusen hade uppgjorts fyra alternativ:

n:r 1 med underofficersflygeln. förlagd i rät vinkel mot hufvudbyggnaden,

hvartill ingångar beredts å båda gaflarna;

n:r 2 med samma flygel lagd i sned vinkel mot hufvudbyggnaden

samt med förläggning af ingångarna till sistnämnda byggnad å ena

långsidan;

n:r 3 med flygelbyggnaden förlagd parallellt med hufvudbyggnaden

och samma placering af hufvudingångarna som i förslaget n:r 2; samt

n;r 4, inrymmande lokaler endast för manskapet och dagbefälet

och med särskilda underofficersbyggnader enligt två olika förslag.

För kasernbyggnader i fyra våningar vore ett särskildt alternativ

utarbetadt med anordningar, som i vissa delar afveke från generalskommissionens

förslag.

Gent emot den anmärkningen, som framställts mot trevåningshusen

ur militär synpunkt, att det s. k. bataljonsförbandet skulle komma att

brytas, ville nämnden anföra, att den tänkt sig följande fördelning af

kompanierna. I en första kasernbyggnad skulle förläggas tre af första

bataljonens kompanier, i bottenvåningen af en andra kasernbyggnad den

fjärde af första bataljonens samt i öfriga våningar två af andra bataljonens

kompanier, i en tredje kasernbyggnad återstående tvenne af andra

bataljonens kompanier jämte i bottenvåningen ett kompani af tredje

bataljonen samt i den fjärde kasernbyggnaden återstående tre af tredje

bataljonens kompanier.

Såsom förut af nämnden omförmälts, hade nästan samtliga militära

myndigheter, som yttrat sig i denna fråga, anfört flera väsentliga olägenheter,

som vidlådde fyravåningskasernerna, och i stället förordat

genomförandet af trevåningssystemet. I sådant afseende hade framhållits

de olägenheter beträffande hygien, bekvämlighet och eldsäkerhet,

som måste anses förenade med fyravåningskaserner. Sålunda hade

sekundchefen för Lifregementets grenadjärer härom anfört : »I händelse

af larm eller hastig utryckning särskildt nattetid kan, synnerligast under

den tid hela styrkan ligger inne, trängsel uppstå vid rasning utför

opaginerad Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

trapporna, hvarigenom olyckshändelser lätt kunna uppstå». — Och i eu

af chefen för Ålfsborgs regemente afgifven skrifvelse yttrades i berörda

afseende, att »olägenheterna af en fjärde våning torde vara så påtagliga,

att de knappast behöfva särskildt framhållas, om man blott betänker,

att manskapet skall upp och ned för trapporna minst 6 gånger om dagen

för öfningarna, 8 gånger om dagen för måltiderna och väl därtill

2 å 3 gånger om dagen för egna angelägenheter. Det ville med andra

ord säga, att de, som bo i fjärde våningen, komma att tillbringa

omkring 1 timme dagligen i trapporna. Att detta icke kan bidraga till

trefnad, säger sig själft, ej heller den stora olägenheten, som blir förenad

med att hafva förråden i femte våningen».

I en skrifvelse från chefen för Skaraborgs regemente anfördes följande:

»Att utom 8 familjer i samma byggnad inlogera en styrka af 7

å 800 man eller mera, såsom förhållandet kommer att bli under repetitionsöfningarna,

anser jag redan ur brandsäkerhetssynpunkt vara högst

betänkligt. Om en eldsvåda skulle uppstå och panik uppkomma, torde

invånarne i de Längst in belägna 18 mans (under repetitionsöfningarna

kanske 36 mans) logementen i 4: de våningen befinna sig i ett föga afundsvärdt

läge. De hafva då 53 meter, tills de nå de gemensamma

trapporna, jhvilka naturligtvis redan äro fullpackade af alla kamraterna

från de öfriga logementen.

Och minst lika betänkligt blir förhållandet, om, såsom ofta sker,

smittosamma sjukdomar skulle yppa sig inom ett eller annat af kompanierna

inom detta stora komplex. Att i en dylik byggnad, hvars tvenne

trappor ligga omedelbart intill hvarandra, söka isolera kompanierna från

hvarandra torde vara alldeles lönlöst. Visserligen torde man kunna afstånga

de båda trapporna från hvarandra och från de olika logementen,

men då de utmynna omedelbart intill hvarandra, torde därmed föga

vara vunnet.

Jag anser därför nödvändigt, att kasernbyggnadernas höjd inskränkes

till 3 våningar.»

Sedan nämndens föregående utlåtande i detta ämne afgafs, hade

nämnden ock erfarit, hurusom de af nämnden i utlåtandet uttalade farhågor

för ökad eldfara i fyravåningshusen besannats under ett verkställdt

utrymningsförsök af en kasernbyggnad vid ett nybyggdt etablissemang,

ity att därvid befunnits, att manskapsstyrkan genom uppkommen

trängsel i de olika trapprummen behöft ganska lång tid och haft

mycket svårt att komma ut i det fria, hvarför man nödgats föreslå

uppsättandet al skjutbara järndörrar i de olika våningarnas passager

för att såmedels hindra kollisioner mellan olika folkströmmar och i öfrigt

förbättra förhållandena.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

39

För lösningen af den svåra frågan om underofficerarnas bostäder,

hvarom mycket skilda meningar gjort sig gällande, hade nämnden låtit

utarbeta två olika förslag, det ena afseende att förlägga bostäderna i en

särskild flygelbyggnad, sammanbyggd med själfva kasernen, det andra

att bereda plats åt hithörande lokaler i särskild byggnad.

Vid det förra alternativet hade flygelbyggnaden afskilts så fullständigt

som möjligt från manskapshuset och försetts med särskild trappuppgång,

som dessutom förlagts så aflägset som möjligt från manskapets

ingångar.

Ehuru starka röster höjts för och nämnden äfven delade åsikten

att förlägga underofficerarnas bostäder uti särskilda, från kasernerna fristående

byggnader — till förmån för hvilket förslag speciellt öfverfältläkaren

uttalat sig — ansåge nämnden dock, att förslaget om dessa bostäders

inrymmande i väl afskilda kasernflyglar enligt hithörande förslag

borde tillfredsställa högt ställda anspråk i detta hänseende.

Genom att anpassa något af de tre förstnämnda byggnadsalternativen

efter förhandenvarande terräng och omgifningar hoppades nämnden

få dessa flygelbyggnader förlagda så, att smärre planteringar och afskilda

områden anordnades intill byggnaderna, hvarför nämnden äfven

ansåge sig kunna förorda detta system att komma till utförande.

Hvad beträffade de med kasernbyggnaderna sammanbyggda flyglarna

utvisade ritningarna för såväl tre- som fyravåningshus, att dessa flyglar

vore afsedda att inrymma, förutom källarvåning för nämnda lägenheter,

fyra bostadsvåningar med en 0,5 meter lägre våningshöjd än i själfva

kasernbyggnaden. Denna för besparings skull vidtagna anordning, som

möjliggjordes därigenom, att nämnden i detta förslag upptagit särskilda

flygelbyggnader, livilka ej behöfde rätta sig efter de olika våningshöjderna

i hufvudbyggnaden, medförde väsentliga fördelar, då man sålunda

finge våningarna i hufvudbyggnaden och flyglarna oberoende af hvarandra

och kunde öka rumshöjden i‘ logementen, utan att behöfva göra

detsamma i flygelbyggnadernas våningar.

Men härjämte erbjöde trevåningshusens flyglar i fyra våningar den

afsevärda förmånen framför fyravåningskasernernas, att, då dessas bostadsflyglar

gifvetvis ej kunde uppföras till fem eller flera våningars höjd

för att erhålla motsvarande antal lägenheter, samtliga underofficerare,

handtverkare och öfrig för ett infanteriregemente erforderlig personal,

med undantag af kokerskan, skulle erhålla bostäder i de förstnämnda

flygelbyggnaderna, men icke i de sistnämnda. Detta innebure således,

att fyravåningssystemet kräfde uppförandet af särskilda byggnader eller

inredandet af särskilda lokaler för dem, som ej kunde inrymmas i bostadsflyglarna.

Hit räknades ej blott förrådsförvaltare, köksföreståndare

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

och gevärshandtverkare äfvensom föreståndare för skräddare-, sadelmakare-

och snickare verkstäderna, utan äfven väbel och regent entstrumslagaren,

hvilka hittills fått sina bostäder förlagda till kanslibyggnaden.

Detta lins kunde därför i och med uppförandet af trevåningskaserner

minskas med ett mot sistnämnda bostäder svarande kubikinnehåll.

Uti nämndens förslag vore vidare en trappuppgång anordnad vid

hvardera; ändan af den stora korridoren för att möjliggöra bättre kommunikation

med omgifningen, då nämnden ansåge den anordning med

dubbla trapphus vid korridorens ena ända och en reservutgång vid den

andra, som återfunnes i generalskommissionens förslag, vara stridande

mot moderna fordringar å utgångarna från den stora mängd tätt befolkade

lokaler, som bär funnes.

Detta system — med eu utgång vid hvardera ändan af byggnaden —

hade äfven vunnit tillämpning vid på senare tiden utförda anläggningar

i Preussen och Österrike samt syntes medföra så stora fördelar framför

det andra systemet, att de icke vidare behöfde framhållas.

Angående inredningen af de särskilda våningarna borde bemärkas,

att nämnden, i öfverensstämmelse med förut angifven plan, här anordnat

sex särskilda logement förutom dagrum, äfvensom ett särskildt torkrum,

hvilket, senare generalskommissionen äfven ansett önskvärdt, men icke

upptagit uti sina förslagsritningar. Vidare hade nämnden betydligt ökat

tvättrummets storlek, så att provisoriska tvättställ kunde inställas i detsamma

under repetitionsöfningarna, hvarigenom den föreslagna utvägen

att vid dessa tillfällen belamra korridorerna med tvättanordningar,

hvilken utväg måste anses synnerligen otillfredsställande, icke behöfde

anlitas.

Förslaget att i hvarje våning hafva lika många logement som antalet

till hvarje kompani hörande troppar hade af alla utaf nämnden i

ärendet hörda militära myndigheter framhållits såsom en oundgänglig

nödvändighet, för att icke det taktiska förbandet inom kompaniet skulle

blifva rubbadt, hvarför nämnden ansett sig böra införa denna förändring.

Den anordning härutinnan, generalskommissionen af sparsamhetsskäl

ansett kunna tillämpas, nämligen att förlägga kompanierna i fem

logement och vid behof använda dagrummet som sjätte sofrum, hade

nämligen af samtliga regementschefer, som uttalat sig i förevarande

ämne,, betecknats såsom mindre lämplig och särdeles hindersam för den

inre tjänsten.

Som af ritningarna framginge, förelåge en väsentlig olikhet med

afseende å inredningen af de föreslagna trevånings- och fyravåningskasernerna

däri, att, då i den senare byggnadstypen de ofvanpå fjärde

våningen belägna vindarna ej kunde i likhet med trevåningshusens

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

vindsvåningar innefatta erforderligt utrymme för lektionsrum och verkstadsrum,

dessa sålunda måste genom användande al fyravåningssystemet

förläggas å andra håll. Så inrymdes de förstnämnda lokalerna uti öfriga

våningar af byggnaden, hvaraf blefve den oundvikliga följden, att fyravåningskasernernas

fasad måste allenast för detta ändamål förlängas med

det sålunda i hvarje våning tillagda lektionsrummets längd,. 5,93 meter,

jämte bredden af en mellanmur. I detta fall skulle en ej oväsentlig

kostnadsökning uppkomma, som det andra förslaget med afseende å

ifrågavarande byggnad ej komme att medföra. För verkstadsrummen

måste gifvetvis en särskild verkstadsbyggnad uppföras, om fyravåningslius

komme till utförande. Jämväl i nu berörda hänseende innebure

således de föreslagna trevåningshusen obestridliga fördelar framför fyravåningssystemet.

Angående kostnaderna för de olika byggnaderna samt hithörande

planeringar och väganläggningar m. m. anför nämnden följande.

De af fortifikationen år 1906 för ett kasernetablissemang angifna kostnader

uppgingo till:

Kanslibyggnad..............................................................

Kasernbyggnader .........................................................

Kokinrättningsbyggnad ............................................

Sjukpaviljong...................................................................

Gymnastik- och exercishus .......................................

Marketenteri byggnad..................................................

Bad- och tvättinrättning.............................................

Stall och vagnbod

/ j.

smedja..........

A ftr ödesby ggnad

kronor

»

»

»

»

j)

»

»

103,500

780,400

67,400

68,800

54,500

39,300

38,200

13,000

Inre och yttre ledningar samt åskledare.

Planering, vägar och stängsel ..................

Skjutbana ..........................................................

Arbetsledning och ritningar ......................

Oförutsedda utgifter och diverse .............

......... »

40,400

■—

........... )>

7,800

—

kronor

1,213,300

—

............ )>

66,500

—

............ ))

45,300

—

......... »

36,000

—

......... »

28,500

—

............. »

60,400

—

urania kronor

1,450,000

—

Som emellertid de af fortifikationen angifna pris för olika byggnader

m. m. synts nämnden vara i väsentliga delar allt för låga, hade

fullständiga kontrollberäkningar å byggnadsmassor och tillhörande kostnader

verkställts, sedan nämnden införskaffat detaljerade uppgifter å

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 107 Raft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

arbetslöner och materialpris från ett flertal af de platser, där nämnden

skulle ombesörja byggnadsanläggningar.

Såsom ett exempel å en byggnadsplats med relativt höga pris hade

härvid valts Uppsala, och ställde sig där de af nämnden beräknade

kostnaderna, till grund för hvilka sålunda legat fortifikationens förslag,

på sätt följande tabell visar, hvarvid i andra kolumnen upptagits de

kostnadssummor, som föranleddes af de utaf generalskommissionen begärda

förändringar och tillägg till nämnda förslag:

Fortifika-

tionens

förslag.

Generals- kommissio- nens tillägg.

Summa

kronor.

Kanslibyggnad.........................................................

130,000

16,400

146,400

3 st. kasernbyggnader ä 310,400 kr...........................

931,200

—

68,850

—

1,000,050

_

Kokinrättningsbyggnad..................................

90,100

—

29,000

_

119.100

_

Sjukpaviljong ..........................................

92,700

—

5,450

—

98.150

_

Gymnastik- och exercishus..............................

61,200

—

2,400

—

63,600

_

Marketenteribyggnad...............................

55,900

—

—

—

55,900

_

Bad- och tvättinrättning ...............................

46,100

—

20,000

—

66,100

_

Stall och vagnbod .....................................

Fordons-, persedel- och gevärsförråd samt gevärs-

17,400

—

3,500

—

20,900

—

smedja........................................

47,400

—

14,800

—

62,200

_

Afträdesbyggnad..................................

8,000

1,480,000

—

6,700

—

14,700

—

Sjukbarack.........................................

—

—

19,000

—

19,000

_

Bostadsbyggnad för förrådsförvaltare in. 11...................

Verkstadsbyggnad för skräddare, skomakare och sadel-

—

—

26,000

—

26,000

—

makare..............................

—

—

15,000

—

15,000

_

Öfningsbyggnad för musiken .......................

—

—

9,300

_

9,300

_

Diverse bodar och uthus byggnader.......................

• —

—

10,000

—

10,000

_

Förrådsskjul för sängar, velocipeder m. in...................

Inre ledningar för vatten, aflopp, betsning och ar-

—

—

28,500

—

28,500

—

matur .......................................

50,000

—

—

50,000

—

Yttre d:o d:o samt åskledare.....................

65,000

—

—

65,000

Planering, vägar och stängsel........................

50,000

10,000

60,000

Skjutbana ...........................

36,000

36,000

Arbetsledning och ritningar.......................

40,000 1

—

40,000

Oförutsedda utgifter cirka 5 % på 1,930,000 kronor......

79,000

15,100

94,100

-

Summa kronor j

1,800,000 |

-|

300,000 |

-|

2,100,000

-1

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

Enligt nämndens beräkningar skulle således kostnaden jämlikt nu

gällande pris för själfva byggnaderna vid ett kasernetablissemang i Uppsala

belöpa sig till 1,480,000 kronor mot förut angifna 1,213,300 kronor,

utgörande 266,700 kronor eller omkring 21,9 procent högre belopp än

fortifikationen åren 1905—1906 beräknat.

Å öfriga byggnadsplatser, där kaserner skulle anläggas, vore material-

och arbetspris för närvarande något olika. de i Uppsala gällande,

men syntes i allmänhet, ehuru varierande för olika sorts arbeten, dock

gifva nära samma totalsumma, hvarvid likväl kostnaderna för en del

etablissemang komme att ställa sig något lägre än i Uppsala. A sistnämnda

plats blefve emellertid, så långt af tillgängliga kartor och planer

kunnat bedömas, planerings-, rörlednings- och grundläggmngsarbetena

relativt mindre kostsamma än vid åtskilliga af de andra byggnadsplatserna,

där i vissa fall rätt ogynsamma förhållanden vore rådande.

Som nämnden emellertid ännu icke ägde sådana afvägnings- och

grundundersökningskartor, som för ett närmare bedömande, af dessa förhållanden

vore nödvändiga, hade nämnden icke ansett sig kunna för

närvarande uppgifva några faktiska siffror för ifrågavarande kostnader,

utan ville framlägga dessa, efter det vederbörliga undersökningar utförts

och i samband med de förslag, som det enligt den för nämnden utfärdade

nådiga instruktion ålåge densamma att ingifva till Kungl. Maj:t

för hvarje kasernbyggnadsföretag.

Hvad sedan beträffade kostnaderna för de af nämnden föreslagna

förändringar och tillägg till generalskommissionens förslag, så ställde sig

dessa på följande sätt.

Genom'' att icke anordna den hittills brukliga stora plåna, kaserngården

och icke förlägga byggnaderna i en krets rundt omkring densamma,

utan i stället placera dessa mera fritt i terrängen måste, såsom

ofvan framhållits, afsevärda besparingar kunna göras.

Genom utbyte af fyravånings- mot trevåningskaserner syntes icke

efter nämndens beräkningar några ökade kostnader behöfva uppstå.. 1 re

fyravåningshus jämte tvenne smärre byggnader, efter generalskommissionens

ritningar, vore nämligen beräknade att kosta 1,041,050 kronor,

hvaremot fyra trevåninglius efter samma beräkningsgrunder, men med

flera bostadslägenheter kräfde en kostnad af 1,072,200 kronor, hvilket

framginge af följande tabell:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

Fyravåningskaserner

enligt

Generalskommissionens förslag.

3 st. hus, hvart och ett med en bebyggd

yta af 1,344 in3.

Totalvolym för alla husen = 76,608

Totalkostnad för alla husen =

1,000,050 kronor; hvadan priset

pr m3 = 13,o4 kronor.

Till ofvanstående........ kr. 1,000,050

bör läggas:

för ett bostadshus, innehållande

1,430m3 » 26,000

och för en verkstadsbyggnad,

innehållande

1,150 in3 )) 15,000

Summa kronor 1,041,050

Tre v amu gskasern er

enligt

Nämndens förslag.

4 stenhus, hvart och ett med en

bebyggd yta af 1,193 in3.

Totalvolym för alla husen = 76,040

in3. (Räknad under samma betingelser

som fortifikationens förslag.

)

Totalkostnad för alla husen =

1,007,200 kronor; hvadan priset

pr m3 = 13,21 kronor.

Till ofvanstående......... kr. 1,007,200

tillkommer enligt generalskommissionens

förslag:

för diverse inrede...... » 19,200

» uppvärmning medelst

ånga............. » 29,800

för inrättande af moderna

klosettanord
ningar.

....................... » 8,000

för luftkanaler............ » 8,000

Summa kronor 1,072,200

Uti nämndens förslag inginge följande lokaler, som icke funnes

upptagna i generalskommissionens förslag, nämligen:

3 bostäder a 2 rum och kök för handtverksmästare

......................................................

bostad å 3 rum och kök för väbel

bostad a 2 rum och kök för regementstrumslagare

...........................................................

samt ledig lägenhet å 2 rum och kök ............

betingande således en sammanlagd kostnad af

motsv. kronor 16,200: —

» » 7,200: —

» » 5,400: —

» » 5,400; _

............ kronor 34,200: —,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

45

hvadan de båda förslagen kunde anses vara likställda ur kostnadssynpunkt.

Härvid vore dessutom att bemärka, det ökadt utrymme i kasernbyggnaderna

beredts genom nämndens förslag till trevåningshus,

nämligen i följande afseenden:

6 logement i stället för 5 för hvarje kompani;

betydligt större tvättrum;

torkrum i hvarje våning;

större lektionsrum; samt

bättre garderobsutrymmen uti underofficersflyglarna m. m.

Efter af nämnden verkställda beräkningar ställde sig byggnadsmassor

och å-pris för de olika byggnaderna sålunda:

Enligt fortifikationens förslag:

Byggna

yta i m2

dernas

kubik- massa i

m3

pris pr

m3

Kronor

Kronor

Kanslibyggnad .......................................

535

8,200

15,85

130,000

_

3 kasernbyggnader k 310,400 kr................

1,286

23,800

13,04

931,200

—

Kokinrättningsbvggnad ...........................

1,081

6,900

13,05

90,100

—

Sjukpaviljong..........................................

371

4,228

21,92

92,700

—

Gymnastik- och exercishus .....................

916

6,485

9,45

61,200

—

Marketenteribyggnad ..............................

457

3,900

14,30

55,900

—

Bad- och tvättinrättning...........................

243

1,725

26,70

46,100

—

Fordons-, persedel- och gevärsförråd.........

610

5,050

9,3 5

47,400

—

Stall och vagnbod....................................

244

1,240

14,00

17,400

—

2 afträdesbyggnader.................................

—

—

—

8,000

—

1,480,000

—

Öfriga förändringar och förbättringar, hvilka nämnden föreslagit,

såsom utbyte af träväggar mot dylika af sten uti en del här ofvan angifna

byggnader, förbättrade anordningar för tvättning och mangling

af kläder, eldsäkrare anordningar inom förrådshusen, hvilka förut uppförts

af trä, m. m. medförde följande ökade kostnader för nedanstående

byggnader:

Väggar af sten i stället för af trä, i medeltal .................. kr. 10,000: —

Kanslibyggnad diverse inrede (sid. 28) ................................. » 6,000: —

Kasernbyggnader diverse inrede (sid. 30) ........................... » 28,000: —

Transport kr. 44,000: —

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

Kokinrättningsbyggnad (sid. 31)........

Transport kr.

................................... »

44,000

2,000

—

Gymnastik- och exercishus (sid. 32).

................................... »

3,000

—

Bad- och tvättinrättning (sid. 32)......

.................................... »

5,000

_

Fordons-, persedel- och gevärsförråd

(sid. 32).................. »

8,000

_

Stall och vagnbod (sid. 32)..................

.................................... »

6,000

_

Förrådsskjul................................................

.................................... »

2,000

—

Summa kronor

70,000

—

Hvad slutligen anginge de konstruktiva ocli hygieniska ändringar

inom byggnaderna, som nämnden ansett vara önskvärda, afsåge dessa

bland annat utbyte af de hittills använda bjälklagen i kasernerna mot

moderna sådana, som vore mera ljuddämpande, varaktiga och hygieniska,

hvarvid man tänkt sig kunna använda dylika af armerad betong eller

stenmaterial, samtidigt som golfbeläggningen utbyttes från trävirke mot

någon lämplig s. k. foglös golfmassa.

Generalskommissionen hade äfven beaktat denna fråga, men, då den

icke ansett sig kunna förorda något bestämdt material att komma till

användning, endast uttalat önskvärdheten af förbättringar härutinnan.

Nämnden hade härvid tänkt sig att, då en mängd olika konstruktioner

och anordningar funnes på detta område, hvilka å olika ställen

under ganska lång tid pröfvats, genom en offentlig täflan samt noggranna

studier af hithörande förhållanden söka få ett system till stånd,

som kunde uppfylla berättigade anspråk samt genom sin användning i

den betydliga omfattning, hvarom här vore fråga, torde fås för en kostnad,

som icke öfverstege den för de hittills begagnade anordningarna.

Bland andra byggnadsdetaljer kunde framhållas de stora takytorna,

hvilka varit afsedda att beklädas med målad järnplåt, som ju vore ett

billigt .och relativt godt täckningsämne, men som tarfvade ett ganska

besvärligt och för framtiden dyrbart underhåll. I dess ställe hade nämnden

tänkt sig kunna använda någon sorts modern lätt asbestskiffer, såsom

Eternit eller dylikt, hvilket ämne på senare åren för liknande byggnader

kommit till allt större användning och som i nyanläggning ställde

sig till ungefär samma pris som järnplåt, men hade den stora fördelen

att tarfva ett mycket ringa och i följd däraf billigt underhåll.

De sanitära krafven hoppades nämnden kunna på bästa sätt tillgodose

genom att så långt som möjligt införa användningen af vattenklosetter

med eller utan septisk tank äfvensom i öfrigt förbättrade anordningar

på hithörande områden.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

47

Likaså ville nämnden ägna belysnings- och vattenfrågorna den

största uppmärksamhet, så att de möjligast bästa och ekonomiskt fördelaktigaste

resultat måtte ernås.

Huru kostnaderna för dessa olika byggnadstekniska anordningar

kunde komma att ställa sig, kunde, såsom naturligt vore, för närvarande

icke generellt angifvas för de femton kasernetablissemang, som det tillhörde

nämnden att uppföra, då kostnaderna vore till stor del beroende

på lokala förhållanden och konkurrens samt kräfde mera fullständiga

och ingående undersökningar, än som hittills varit möjliga att få till

stånd, men hoppades nämnden att genom noggranna utredningar och

bearbetningar kunna genomföra de tilltänkta förbättringarna, utan att

de i det föregående angifna generella kostnadssummorna behöfde nämnvärdt

öfver skridas.

C. Utlåtande af sakkunniga.

Den 31 maj 1907 bemyndigade Kungl. Maj:t dåvarande chefen

för landtförsvarsdepartementet att tillkalla sakkunniga för att inom

departementet biträda med verkställande af utredning angående den

brist, som uppstått i de åren 1901 och 1902 af Riksdagen beviljade

anslag å extra ordinarie stat till uppförande af nya byggnader för

armén, äfvensom att afgifva yttrande öfver andra ärenden rörande

byggnader för armén, hvilka kunde varda till de sakkunnigas bedömande

hänskjuta. Genom särskilda skrifvelser den 14 novem
ber

1907 och den 21 januari innevarande år hafva till de sakkunniga

öfverlämnats dels generalskommissionens den 15 mars nästlidet år

afgifna underdåniga yttrande rörande förslagsritningar till kasern
etablissemang

för ett infanteriregemente jämte bilagor, dels arméns

kasernbyggnadsnämnds däröfver den 9 november 1907 afgifna utlåtande,

dels ock samma nämnds skrifvelse den 18 sistlidne januari angående

uppförandet af kasernetablissemang för ett infanteriregemente jämte

därtill hörande förslagsritningar och kostnadsförslag, med anmodan till

de sakkunniga att i förevarande ämne afgifva utlåtande. Därjämte hafva,

för att vid fullgörandet af berörda uppdrag vara för de sakkunniga tillgängliga,

med skrifvelse den 7 december 1907 öfverlämnats justitiekanslerns

skrifvelse den 5 januari samma år rörande arrestlokalers anordnande

vid de nya kasernetablissemangen för infanteriet jämte vederbörande

myndigheters däröfver afgifna utlåtanden.

I behandlingen af detta ärende hafva såsom sakkunniga deltagit

ledamoten af Riksdagens Första kammare, generalmajoren in. in. herr

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

friherre N. A. H. Palmstierna samt ledamöterna af Riksdagens Andra

kammare, landtbrukaren in. in. C. Persson i Stallerhult och rådmannen

in. m. T. Zetterstrand.

De sakkunnigas utlåtande är dagtecknadt den 13 nästlidne februari

och af följande lydelse:

»Beträffande först generalskommissionens uttalande om behofvet af vissa

utrymmen och byggnader hafva vi ansett oss böra i hufvudsak biträda

detsamma, och få vi alltså tillstyrka:

att i de för ett fältinfanteriregemente afsedda kasernerna plats beredes

för 1,080 man eller 90 för hvarje kompani med beräknande af

ett kubikutrymme i logementen af 13,5 m3 för hvarje man, hvilket utrymme

under förutsättning af ett ändamålsenligt ventilationssystem

torde vara fullt tillräckligt;

att fanjunkarna, hvilka i allmänhet kunna beräknas hafva vuxna

barn af olika kön, må beredas ett bostadsutrymme af tre rum och kök

samt sergeanterna al l:a klass af två rum och kök; — detta synes

nämligen vara den måhända billigaste utvägen att i möjligaste mån

underlätta rekryteringen af den viktiga underofficersklassen och torde

äfven få anses bidraga att uppehålla denna kårs sociala anseende under

den alltjämt fortgående stegringen af lefnadsbehofven —;

att musikunderofficerarna med undantag af regementstrumslagare!!,

hvilken bör beredas bostadslägenhet inom etablissemanget, i stället för

naturainkvartering beredas kontant inkvarteringsersättning;

att musikmanskapet förlägges till sina respektive kompanier;

att manskapsköket med tillhörande utrymmen beräknas för tillagning

på en gång af 2,400 portioner;

att matsalen inrättas, så att den samtidigt må kunna rymma 1,080

man, medan ytterligare matsalsutrymme synes lämpligen kunna åstadkommas

i exercishuset, som fördenskull bör vara beläget i matsalens

närhet;

att de för kokinrättningen afsedda ångpannorna icke må förläggas

i denna byggnads källare utan i ett särskilt ångpannehus, hvilket om

möjligt bör afses äfven för bad- och tvättinrättningen samt förenas

med ett desinfektionsrum och, om så skulle anses fördelaktigt, innehålla

nödigt utrymme för anbringande af motorer för elektrisk belysning;

samt

att kaserngården icke må erhålla mindre ytinnehåll än 160 x 50

eller 100 x 80 meter.

Däremot anse vi, att de i generalskommissionens förslag upptagna

till ett 20-tal uppgående smärre byggnaderna af ekonomiska hänsyn

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

49

böra sammanslås till ett mindre antal större sådana, samt hålla före,

att den föreslagna sjukbaracken, beräknad till en kostnad af 19,000

kronor, icke torde vara nödvändig, när de nya, betydligt förstorade

sjukhusen komma till utförande. Om det framdeles skulle visa sig, att

ökadt sjuk- och besiktningsutrymme vore nödvändigt, kan ju lätt eu

byggnad af här ifrågasatt slag uppföras.

Beträffande underofficersbostäderna skulle det otvifvelaktigt ur derå

synpunkter vara fördelaktigt, om endast fanjunkare och de ogifta sergeanterna,

hvilkas närvaro i kasernerna med hänsyn till disciplinen torde

få anses oeftergiflig, erhölle sina bostäder förlagda i manskapskasernerna,

medan ett särskildt bostadshus uppfördes för de gifta sergeanterna,

men då en sådan anordning skulle medföra en betydligt ökad

kostnad, hafva vi ansett oss ej kunna förorda densamma.

Rörande den ifrågasatta mässbyggnaden för underbefäl och manskap

komma vi att under den närmaste tiden afgifva särskildt yttrande.

Härefter öfvergå vi till granskning af kasernbyggnadsnämndens utlåtanden

med tillhörande förslagsritningar. Nämnden — hvilken enligt

uttalanden af såväl Kungl. Maj:t som Riksdagen tillsattes i ändamål

att tekniskt och ekonomiskt omhänderhafva uppförandet af kasernetablissemang

för de 15 infanteriregementen, till hvilka 1906 års Riksdag

anslagit medel, samt af andra byggnader för armén, livilkas uppförande

under den tid, nämnden vore sysselsatt med uppförandet af berörda

etablissemang, sedan ritningarna granskats af härtill kompetent militär

myndighet, komme att åt nämnden öfverlämnas — har i berörda utlåtanden

föreslagit flera principiella afvikelser från den här i landet under

årtionden så småningom utvecklade kaserntypen, hvilken med en del

smärre ändringar och tillägg tillämpats i det förslag, som granskats af

den senast samlade generalskommissionen, hvilken väl torde få anses

synnerligen kompetent med afseende å de fordringar, som ur militär

synpunkt böra ställas å ett dylikt etablissemang; och hafva vi fördenskull

ansett oss böra anställa en noggrann undersökning angående de

fördelar, de olika systemen kunna erbjuda framför hvarandra.

Kaserngården har vid de hittills utförda etablissemangen varit stor

och rymlig, tämligen plan samt kringbyggd af de olika till etablissemanget

hörande byggnaderna. Denna anordning har emellertid i flera

fall förorsakat icke obetydliga kostnader för sprängnings- och planerings-

m. fl. arbeten.

Kasernbyggnadsnämnden har nu uttalat den åsikten, att en kringbyggd

kaserngård af den storlek, som generalskommissionen ansett nödig,

icke är under alla förhållanden erforderlig, utan att en sådan skulle

Bill. till Rilcsd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 107 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

kunna utan olägenhet ersättas af en uppställningsplats i omedelbar närhet

af kasernerna, hvilka, där terrängen vore kuperad, skulle för besparing

af kostnader placeras mera fritt än hittills och i närmaste anslutning

till terrängen.

Vi hafva ansett oss böra såsom vår mening uttala, att det ur militär

synpunkt torde böra anses synnerligen fördelaktigt att hafva tillgång

till en tämligen rymlig kringbyggd kaserngård, hvilken kan användas

ej endast såsom uppställningsplats utan äfven, särskilt under

den kallare årstiden, såsom plats för en del mindre öfningar, som därigenom

kunna ske i skydd för blåsten samt på en för ändamålet lämplig,

dränerad och grusad plats. Anläggningen af en dylik kaserngård

kan dock, där terrängen är mycket kuperad, medföra alltför stora kostnader

för sprängnings- och planeringsarbeten samt för grundläggningsarbeten,

afloppsledningar m. in. för de om gifvande kasernbyggnaderna

för att ur ekonomisk synpunkt kunna förordas. Härvid bör dock erinras,

att äfven en utanför etablissemanget liggande uppställningsplats

måste dräneras och grusas, hvarjämte under alla förhållanden hvarje

särskild till etablissemanget hörande byggnad måste omges af ett mindre,

dräneradt och grusadt område samt nödiga vägar för förbindelsen med

öfriga byggnader.

På grund af det anförda få vi såsom vår åsikt uttala, att en lämplig

kaserngård i allmänhet bör eftersträfvas, ehuru det i enstaka fall af

ekonomiska skäl kan blifva nödvändigt att afstå från en sådan.

3- eller 4-v aning ska ser ner. I detta afseende bär i omförmälda, af

generalskommissionen granskade förslag upptagits de här i landet under

senare tider i allmänhet använda 4-våningskasernerna, en för hvarje bataljon,

medan kasernbyggnadsnämnden ur hygienisk, eldsäkerhets- och

bekvämlighetssynpunkt starkt förordat 3-våningskaserner, hvardera för

tre kompanier.

För jämförelses skull torde böra erinras därom, att den år 1901

tillsatta s. k. granskningsnämnden i fråga om manskapskasernerna förordade

två alternativa förslag, det ena med kaserner i 4 våningar,

rymmande hvardera en bataljon, och det andra med kaserner i tre våningar,

af hvilka den första och den andra rymde hvardera två kompanier

eller tillsammans en bataljon samt den tredje dag-, lektions- och

verkstadsrum m. m. — således äfven enligt detta alternativ en byggnad

för hvarje bataljon.

Ur ofvan angifna synpunkter torde emellertid, förutsatt att respektive

städei*, såsom hittills alltid ägt rum, garantera tillräckligt vattentryck,

ett åt alla sidor fritt liggande 4-våningshus såsom bostad åt friska

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175. 0''

unga män icke få anses medföra några anmärkningsvärda olägenheter,

särskildt om man gör en jämförelse med städernas såsom familjebostäder

afsedda 5—6-våningshus, belägna vid trånga gator och gårdar och

sammanbyggda med andra liknande hus. Äfven om 3-våningskaserner

i berörda hänseenden kunna vara att föredraga framför 4-våningshus,

torde emellertid den af kasernbyggnadsnämnden föreslagna anordningen

att inhysa manskap från olika bataljoner i samma byggnad med gemensamma

ingångar till de olika våningarna ur militär synpunkt vara en

bestämd olägenhet, i synnerhet som utvecklingen numera synes gå därhän,

att bataljonscheferna tilläggas allt större själfständighet och ansvar

för de under dem lydande truppafdelningar. På den grund anse vi oss

icke kunna förorda den nuvarande 4-vånings kaserntypens utbytande

mot den af kasernbyggnadsnämnden föreslagna i 3 våningar.

Nämnden har låtit utarbeta ritningar till 3-våningskaserner i lyra

något varierande typer, af Indika alternativen I och III enligt inhämtade

upplysningar synas vara de, som oftast skulle komma till användning.

Kasern alternativ I. Den väsentligaste olikheten mellan denna typ

och den af generalskommissionen använda — förutom det olika antalet

våningar — är den, att enligt den förra hvarje kompani disponerar

sex manskapslogement, hvardera ämnadt att vid enkel beläggning rymma

14—15 man, medan enligt den senare för ett kompani beräknas endast

fem sådana, afsedda att rymma 17—18 man hvartdera. Båda förslagen

bereda vid enkel beläggning plats för 86 man för kompani. Härjämte

finnes ett särskildt rum för tre distinktionskorpraler. Enligt hvad vi

inhämtat, uppdelas manskapet för närvarande under större delen af året

icke i sex troppar utan efter de olika skolorna, till följd hvaraf fem

logement under denna tid äro tillräckliga. Under repetitionsöfningarna

däremot, då dubbel beläggning måste äga rum, sker förläggningen i

logementen troppvis, därvid genom dagrummets användande till logement

erforderligt antal sådana erhålles, medan i stället lektionsrummet undei

denna tid användes till dagrum. Enligt kasernbyggnadsnämndens föreliggande

förslag skulle under repetitionsöfningarna, då dubbel beläggning

måste ske hvarje man erhålla mindre luftutrymme än enligt generalskommissionens

förslag, därest icke jämväl dagrummet belägges, hvilket

emellertid skulle vara olämpligt med hänsyn till troppindelningen,

då därigenom logementens antal blefve sju. _ __ [

På grund af här anförda förhållanden torde det vara tillräckligt

att, därest manskapets uppdelning under tiden mellan repetitionsöfningarna

fortfarande kommer att ske efter de olika skolorna, såsom hittills

ägt rum, för hvarje kompani afse endast fem logement.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

Enligt kasernbyggnadsnämndens ritningar äro i de två längst ut i

hvarje våning belägna logementen sängar placerade vid yttervägg, hvithet

torde nödvändiggöra, att särskilda anordningar måste bekostas för

undvikande af kyla från väggen.

hämnden synes vidare, enligt hvad ritningarna gifva vid handen,

hafva tänkt sig sängarna i logementen placerade två och två tillsammans

med skåp mellan hvarje par. Detta torde dock af flera skäl vara olämpligt,

och bör i stället hvarje säng skiljas från de angränsande genom

skap.

Genom att i hvarje kasern rustkamrar behöfva inredas endast för

tie kompaniet, har kasernbyggnadsnämnden kunnat där förlägga lektions1

ummen, hvilka dock synas vara lämpligare förlagda i kompanivåningen,

säiskildt med hänsyn därtill att, om dagrummen måste beläggas, lektionsl

ummen kunna användas jämväl såsom läs- och skrifrum.

Tvättrummet är enligt kasernbyggnadsnämndens förslag rymligare än

enligt genet alsko mmissionens och försedt med en rad tvättfat i rnidten,

för att därigenom de af kommissionen förordade lösa tvättställen i korridoren

skulle blifva öfverflödiga. En sådan anordning torde få anses

p.0m .en fördel, Klen synes en rad tvättställ i rnidten af rummet icke vara

för ändamålet tillräcklig, hvarför vi föreslå, att två rader sådana därstädes

anbringas.

Kasernbyggnadsnämnden har vidare föreslagit inredandet af ett särskildt

torkrum för hvarje kompani. Detta hafva vi ansett vara en synnerligen

välbetänkt åtgärd med hänsyn särskildt till den regniga väderlek,

som ofta är radande under repetitionsöfningarna, då det är af vikt

att kunna hastigt torka manskapsutrustningen.

Trapporna för manskapet äro enligt generalskommissionens förslagdubbla

och placerade på ena gafveln, men enligt nämndens en på hvardera

gafveln, hvarjämte enligt det förra förslaget underofficersflygelns

trappa kan vid behof användas såsom reservutgång för trupperna, om

nyckeln placeias i ett skåp invid dörren. Nämndens förslag synes något

försvåra en hastig uppställning af kompaniet på kaserngården och kan

härjämte möjligen medföra, att ett ständigt drag uppkommer i korridoren.

Under ofjicersläg enheterna äro enligt nämndens ritningar endast 3 meter

höga, medan. manskapslogementen hafva en höjd af 3,5 meter, samt hafva

en något mindre yta än som af generalskommissionen föreslagits, men

torde dock vara tillräckliga. Nämnden har genom att göra dessa lägenhetei

lägre än manskapslogementen vunnit bostadslägenheter för en

del personal, för hvilken enligt kommissionens förslag särskilda bostäder

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

53

skulle uppföras; och anse vi denna nämndens anordning vara eu

fördel.

Nämnden har vidare för afsikt att införa centraluppvärmning i

underofficerslägenheterna i stället för de hittills brukade kakelugnarna.

Häremot synes icke vara något att erinra, men torde dock i hvarje dylik

lägenhet böra finnas en kakelugn eller kamin, för att under de tider,

då värmeledningen icke användes, möjlighet må finnas att åstadkomma

nödig värme, därest i familjen finnas små barn.

Kompaniexpeditionen torde enligt nämndens förslag vara alltför liten,

helst som en del af utrymmet borttages af den därifrån till fanjunkarens

bostadslägenhet ledande trappan. Expeditionens belägenhet intill

fanjunkarens bostad synes af såväl sanitära som militära hänsyn icke

vara fullt lämplig. Eu sådan anordning kommer nämligen sannolikt att

medföra, att expeditionen anses såsom en del af fanjunkarens våning,

hvilket, dels medför fara för spridande af smitta från fanjunkarens familj

till kompaniet dels ock är olämpligt af hänsyn därtill att expeditionen

icke är fanjunkarens utan kompaniets och ofta användes af kompaniets

officerare. Kompaniexpeditionens placering enligt generalskommissionens

förslag i den motsatta ändan af kasernen medför äfven den direkta fördelen,

att fanjunkaren därigenom måste flera gånger om dagen passera

genom manskapskorridoren och sålunda utöfvar en välbehöflig tillsyn

öfver ordningen i logementen.

Det till bostad åt en ogift sergeant enligt kasernbyggnadsnämndens

förslag afsedda rummet synes vara väl litet och hafva ett mindre lämpligt

läge mellan torkrummet och nattklosetten.

Beträffande öfriga alternativ enligt nämndens ritningar gälla i hufvudsak

samma erinringar som här ofvan framställts i fråga om alternativ

I, dock icke med afseende å trapporna för manskapet, hvilka här

utgå från ena långsidan. Hvad angår särskildt alternativ III, torde

härjämte böra anmärkas, att de vid hvar sin ända af korridorerna placerade

balkongerna äro onödiga.

Samtliga typerna hafva den olägenheten, att de med hänsyn antingen

till manskapstrappornas belägenhet på ena långsidan eller till underofficersflygelns

storlek och belägenhet icke lämpligen kunna under alla förhållanden

placeras så, att på samma gång fasaden kommer åt rätt håll

och logementen erhålla den med hänsyn till sol och vind fördelaktigaste

belägenheten.

Uppvärmningen sker i de senast byggda kasernerna från i källarvåningen

förlagda genom kaloriferkaminer uppvärmda varmluftskamrar,

mellan hvilka ligger en friskluftkammare med luftintag från två håll.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

Från varmkamrarna ledes varm luft genom murade kanaler i mellanväggen

mellan logementen och korridorerna till hvarje logement och till

korridorerna. Den förbrukade luften ledes genom särskilda utsugningskanaler

i samma vägg ut i det fria. Enligt hvad intyg från kasernofficern

vid det nybyggda etablissemanget för Västmanlands regemente

i Västerås framgår, lärer denna anordning fungera på ett ganska tillfredsställande

sätt. Generalskommissionen har emellertid ifrågasatt, att

i stället skulle användas ånguppvärmning, hvilket, likvisst skulle draga

dyrare anläggningskostnad.

Kasernbyggnadsnämnden lärer hafva för afsikt att för uppvärmningen

använda ett kombineradt system med varmluft och ånga. Varmluft

skulle från en i källaren belägen varmkammare inledas i korridorerna

samt därifrån genom luftöppningar- ofvanför dörrarna in i logementen,

livilkas fönstervägg dessutom skulle uppvärmas medelst ångkam

iller.

Som skillnaden mellan de olika uppvärmningssystemen är af rent

teknisk natur, kunna vi ej göra något uttalande till förmån för det ena

eller andra systemet. Vi hafva endast velat framhålla den stora vikten

af, att ett fullt effektivt system kommer till användning, utan att därigenom

kostnaderna blifva alltför stora.

Kansli- och arrestbyggnaden. Kasernbyggnadsnämnden har föreslagit,

att vakt- och arrestlokalerna skulle skiljas från kanslibyggnaden och

förläggas i eu särskild byggnad (sid. 59). En sådan anordning kan ju

hafva vissa fördelar med sig, men torde ur kostnadssynpunkt ställa sig icke

så litet dyrare, än om såsom hittills en gemensam byggnad för dessa

lokaler användes. Härtill kommer, att ett åtskiljande af dem skulle nödvändiggöra

dubbel vakt, en vid kanslihuset, som ju bör vara beläget

vid ingången till etablissemanget, samt en vid arrestbyggnaden, som

väl torde böra i så fall förläggas mera afsides. Det har visserligen

anmärkts, att för närvarande vakten har svårt att öfvervaka dem, som

förvaras i de längst bort från vakten förlagda lokalerna i kanslihuset,

men då dessa celler i allmänhet ej behöfva användas annat än under

repetitionsöfningarna, samt härjämte alla celler böra vara försedda med

ringledningar, synes denna anmärkning icke äga någon betydelse, i synnerhet

som det lätt låter sig göra att vid behof förstärka vakten. En

särskild arrestbyggnad skulle däremot, såsom ofvan anmärkts, alltid erfordra

särskild vakt. Vid inredningen af arrestlokalerna böra de förbättringar

iakttagas, som förordats af vederbörande myndigheter i anledning

af en utaf justitiekansler!! i ämnet gjord framställning (sid. 57).

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

55

Emot det af generalskommissionen godkända förslaget till kanslihus

synes böra anmärkas, att samtliga expeditioner böra om möjligt förläggas

i samma våning, ätt det till officerarnas våning hörande läsrummet

bör placeras på lämpligare ställe än innanför matsalen, samt att toalettrum

och garderober äro otillräckliga.

Hvad angår frågan om vissa byggnaders uppförande af sten eller trä

eller möjligen annat materiel, torde detta böra bero på prisförhållandena

å olika orter, därvid dock bör undersökas, om ej en stenbyggnad fordrar

dyrbarare grundläggningsarbeten än en byggnad af trä. I detta

afseende torde för öfrigt böra tillämpas de regler, som angifvas i öfverintendentsämbetets

utlåtande i ämnet den 26 november 1907, af hvilket

vi blifvit satta i tillfälle att taga del, och i hvilket det bland annat

anföres, att en träbyggnad, för att ur ekonomisk synpunkt vara fördelaktigare

än en liknande byggnad af sten, bör kunna uppföras för en

kostnad, som med minst 12,3 procent understiger kostnaden för stenbyggnadens

uppförande.

Ur kostnadssynpunkt har kasernbyggnadsnämnden förklarat de båda

förslagen vara fullt likställda. År 1906 uppgaf chefen för fortifikationen

kostnaderna för ett kasernetablissemang för ett infanteriregemente till

1.450.000 kronor, hvartill kommer kostnaden för de af generalskommissionen

föreslagna förändringarna, beräknade till 276,000 kronor för

etablissemang, hvadan alltså sammanlagda kostnaden skulle uppgå till

1.726.000 kronor.

Kasernbyggnadsnämnden har emellertid låtit, med tillämpning af

de enligt inhämtade upplysningar för Uppsala gällande arbetslöner och

materialpris, uppgöra en detaljerad beräkning öfver kostnaderna för ett

kasernetablissemang och därvid funnit dessa kostnader böra ökas, för

fortifikationens ursprungliga förslag med 350,000 kronor, eller nära

25 %, till 1,800,000 kronor, hvartill komme kostnaderna för de af generalskommissionen

gjorda förändringarna, hvilka nämnden beräknade till

300.000 kronor; och skulle alltså enligt nämndens mening kostnaderna

för ett etablissemang i öfverensstämmelse med generalskommissionens

förslag belöpa sig till sammanlagdt 2,100,000 kronor.

För jämförelses skull hafva vi från fortifikationen infordrat uppgift

å kostnaderna för de af fortifikationen senast uppförda fem norrländska

kasernetablissemangen, och hafva vi i anledning häraf erhållit de uppgifter,

som finnas intagna i särskild tablå. Af denna framgår, att

medelkostnaden för berörda, under åren 1905 och 1907 kontraherade

byggnadsarbeten utgjort 1,155,593 kronor 80 öre för etablissemang eller,

om därvid eu särskild! dyrbar grundläggningskostnad medräknas, till

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

1,185,593 kronor 80 öre. Enligt samma tablå har medelkostnaden för

särskildt de under år 1907 kontraherade etablissemangen uppgått till

1,260,340 kronor. Samma arbeten, som i tablån afses, skulle enligt

nämndens beräkning i fråga om ett etablissemang i Uppsala, där

dock priserna i allmänhet torde få anses något lägre än i Norrland,

draga en kostnad af 1,424,100 kronor.

På grund af det anförda torde det visserligen kunna ifrågasättas,

huruvida kostnaderna för de etablissemang, som nämnden skall uppföra,

behöfva beräknas fullt så högt, som nämnden ansett nödigt. Då det

emellertid är önskvärdt, att kostnaderna beräknas till ett belopp, som

icke behöfver öfverskridas, och vi ansett oss icke kunna bedöma de af

nämnden angifna siffrorna, hafva vi här endast velat uttala den förhoppningen,

att kostnaderna inskränkas, i den mån det är möjligt med hänsyn

till ett omsorgsfullt och väl utfördt arbete.

Beträffande de i nämndens betänkande antydda, af hygieniska och

andra skäl tillämnade förändrade anordningarna i fråga om bjälklager,

golfbeläggning, takytor, klosetter, belysning m. m. torde icke vara något

att erinra, utan få vi blott uttala önskvärdheten däraf, att dessa anordningar

grundligt pröfvas, innan de komma till utförande.

Med stöd af hvad vi sålunda tillåtit oss anföra, få vi vördsamt

såsom vår mening uttala:

att en tillräckligt stor kaserngård bör anordnas, därest kostnaderna

därför ej blifva alltför stora;

att hvarje kasern bör uppföras för eu bataljon samt i 4 våningar;

att för hvarje kompani utrymme bör beredas för 90 man med en

beräknad luftrymd af 13,5 m3 för hvarje man;

att särskildt torkrum bör anordnas för hvarje kompani;

att kompaniexpeditionen bör vara af den storlek, som i de af generalskommissionen

godkända ritningarna angifves, samt ligga skild från

fanjunkarens bostad;

att fanjunkarnes bostadslägenheter böra bestå af tre rum och kök

samt sergeanternas af l:a klass af två rum och kök;

att musikunderofficerarna, utom regementstrumslagaren, böra erhålla

kontant inkvarteringsersättning;

att musikmanskapet bör förläggas å respektive kompanier;

att ångpannehus bör uppföras skildt från manskapsköket;

att det sistnämnda bör beräknas för tillagning på en gång af 2,400

portioner;

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

57

att matsalen bör samtidigt kunna rymma 1,080 man; samt

att särskild sjukbarack tillsvidare icke uppföres».

Uti de sakkunnigas åsikt, att hvarje kasern bör uppföras för eu

bataljon och i fyra våningar, har en af de sakkunniga, rådmannen Zetterstrand,

ansett sig icke kunna till fullo instämma. Visserligen syntes

honom starka militära skäl tala för uppförandet af en särskild kasern

för hvarje bataljon, äfvensom en del af de mot fyravåningskasernerna

framställda anmärkningarna väsentligen öfverdrifna, men som ^ det ej

kunde bestridas, att de af kasernbyggnadsnämnden föreslagna trevåningskasernerna

med flyglar i fyra våningar i flere afseenden hade afsevärda

företräden framför fyravåningskaserner, bland annat beträffande inkvarteringsförhållanden

och eldsäkerhet, ville han för närvarande icke gifva

afgjordt företräde åt vare sig den ena eller andra af ifrågavarande kaserntyper

utan ansåge, att desamma allt efter sig företeende omständigheter

och lokala förhållanden kunde alternativt komma till användning.

D. Sjukhus.

Beträffande sjukhuslokaler vid ifrågavarande kasernetablissemang

anför generalskommissionen, att enligt det till kommissionens glanskning''

framlagda förslaget skulle vid hvarje regemente uppföras en sjukhusbyggnad

för 30 sängar, tillika innehållande besiktnings- och operationsrum,

reservsjuksalar å vinden m. in. Då behofvet af s. k. »sjukrum»

för lindrigt sjuka därigenom ej syntes kommissionen hafva blifvit tillgodosedt

och därjämte ökadt sjukhusutrymme erfordrades under repetitionsöfningarna,

ville kommissionen framhålla önskvärdheten däiaf, att

sådant utrymme bereddes, och i anledning, däraf föreslå uppförandet jämväl

af en sjukhusbarack för 20 sängar, enligt uppgjord ritning, inrymmande

äfven en besiktningsafdelning om tre rum (för repetitionsöfningarna).

Kostnaden för en dylik byggnad hade beräknats till 19,000

kronor.

Vidare ansåge sig kommissionen böra framhålla, att, där vederbörande

städer icke åtagit sig vården af epidemiskt sjuka vid de respektive

regementena, särskilda åtgärder borde vidtagas för vården af sådana

sjuka.

Vidkommande inredningen m. m. af den af fortifikationen föreslagna

sjukhusbyggnaden för 30 sängar föreslår kommissionen vissa

ändringar.

Bill. till Bilsd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afl. 107 Häft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

Kostnadsökningen för dessa ändringar i sjukhusbyggnadens anordnande

belöpte sig till 3,000 kronor.

Generalskommissionen bar äfven framhållit bebofvet af en desinfektionsinrättning

vid de blifvande etablissemangen, hvilken lämpligen kunde

förläggas till det för kokinrättningen föreslagna ångpannehuset.

Kasernbyggnadsnämnden anser förbättringar angående uppvärmningsanordningarna

in. in. böra komma till stånd. Enligt nämndens

åsikt bör sjukbaracken ombonas och kunna uppvärmas bättre än förslaget

syntes angifva, b varjämte nämnden efter öfverfältläkarens hörande

ville framhålla önskvärdheten däraf, att sjuksalen delades i två rum, samt

att längden af de för läkarna afsedda rum komme att utgöra minst fem

meter.

Såsom af de sakkunnigas utlåtande framgår (sid. 48), hålla de före,

att den föreslagna sjukbaracken, beräknad till en kostnad af 19,000

kronor, icke torde vara nödvändig, då de nya, betydligt förstorade

sjukhusen komme till utförande. Om det framdeles skulle visa sig, att

ökadt sjuk- och besiktningsutrynnne vore nödvändigt, kunde lätt en

byggnad af här ifrågasatt slag uppföras.

E. Arv estlokalerna.

Enligt hvad jag redan anfört, föreslog den år 1901 tillsatta granskningsnämnden,

att arrestlokalerna skulle förläggas till kanslihusets jordvåning.

Riksdagen biträdde denna uppfattning, dock under den förutsättning

att arrestlokalerna kunde så anordnas, att de ej medförde våda

för arrestanternas hälsa. Vid uppgörandet af ritningar till nya kasernetablissemang

har chefen för fortifikationen i intet fall ansett sig kunna

föreslå dessa lokalers förläggande till jordvåningen. Anledningen härtill

torde vara att söka i de erinringar, chefen för fortifikationen redan

i sin förut omförmälda skrifvelse den 24 mars 1902 framställde mot

granskningsnämndens förslag i detta hänseende. Han framhöll däri, att

det i flere fall, beroende på grundens naturliga beskaffenhet, torde blifva

svårt att anordna lokalerna så, att de blefve fuktfria, samt att lokalerna

komme att ligga väl lågt i jämförelse med markens yta.

Uti en till statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet ställd

skrifvelse af den 5 januari 1907 anmälde justitiekanslersämbetet, att

justitiekanslern under sina ämbetsresor besökt åtskilliga för arméns räkning

nyuppförda kaserner och därvid funnit, att i flera af dem arrestlokaler

förlagts ofvan brandbotten. Sådant vore exempelvis förhållandet

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

59

med officers- och underofficersarrester i Smålands artilleriregementes

kasern vid Jönköping och i en af kasernerna i Boden. Vid den villervalla,

som i allmänhet åtföljde en utbruten eldsvåda, kunde de arrestanter,

som sutte inlästa i lokaler ofvan brandbotten, lätt blifva bortglömda och

därigenom äfventyra att innebrännas. Det borde fördenskull vid granskning

af förslag till nya kasernetablissemang tillses, att anmärkta missförhållandet

icke upprepades. _ .

Vid granskning i justi tiekanslersexpeditionen af de militära fånglistorna

hade ofta iakttagits, att verkställigheten af disciplinstraff blifvit

fördröjd, och hade på förfrågan om anledningen härtill i allmänhet erhållits

det svar, att verkställigheten måst uppskjutas på grund afbristande

utrymme i arrestlokalerna. Justitiekanslersämbetet vide erinra

om de menliga följder detta förhållande medförde icke allenast för disciplinen

i allmänhet utan i enstaka fall äfven för enskild värnpliktig, då

han först efter hemförlofvandet från vapenöfningen kunde få undergå

honom ålagdt disciplinstraff. Vid uppförandet af nya kaserner borde

rättelse härutinnan ske, i den mån sådan vore möjlig. Slutligen ville

justitiekanslersämbetet hemställa, huruvida ej skäl kunde anses föreligga

att, innan ifrågavarande förslagsritningar fastställdes, tillfälle lämnades

fångvårdsstyrelsen såsom den i ämnet sakkunnigaste myndighet att yttra

sig öfver ritningarna, i hvad de afsåge inrättandet al arrestlokaler.

Sedan generalskommissionen häröfver afgifvit yttrande, har fångvårdsstyrelsen

blifvit hörd angående den del af det inom fortifikationen

utarbetade förslaget till kasernetablissemang för ett infanteriregemente, som

afser anordnandet af arrestlokaler. Fångvårdsstyrelsen åberopar i sitt

utlåtande ett från dess biträdande arkitekt inhämtadt yttrande, däri åtskilliga

erinringar blifvit framställda mot förslaget. Efter det jämväl

arméförvaltningen, som i ärendet hört chefen för fortifikationen, afgifvit

underdånigt utlåtande i ämnet, hafva handlingarna öfverlämnats till kasernbyggnadsnämnden.

Generalskommissionen anför i sitt yttrande angående förslagsritningarna

till ett kasernetablissemang, att jämlikt Riksdagens uttalade

önskan i kanslihuset inrymts, förutom vaktrum och förvaringsarrester,

jämväl arrestceller, 9 ljusa och 4 mörka. Då de mörka cellerna, förlagda

midt inuti byggnaden, utan möjlighet att kunna direkt belysas och

nöjaktigt vädras, syntes kommissionen blifva alltför ohälsosamma, ville

kommissionen föreslå, att arrest våningen ändrades så, att enbart ljusa

celler erhölles, hvilka celler vid behof kunae apteras till mörka.

Beträffande åter antalet celler hade kommissionen under den korta

tid, den varit samlad, icke hunnit anskaffa så fullständig statistisk ut
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

redning, att den med säkerhet kunde uttala sig om otillräckligheten —

särskildt under repetitionsöfningarna — af det antal celler, som förslaget

upptoge.

Då en del anmärkningar blifvit framställda mot de vid vissa nya

kasernetablissemang gjorda klosett- och ventilationsanordningarna inom

arrestafdelningen, hade kommissionen velat framhålla nödvändigheten af,

att dessa anordningar blefve de bästa möjliga, utan att dock närmare

ingå på frågan, hur detta i detalj borde ske.

I särskildt utlåtande den 25 november 1907 anför arméns kasernbyggnadsnämnd,

att nämnden efter att hafva tagit under närmare ompröfning

det förslag till arrestlokalernas förläggande inom kanslibyggnadens

bottenvåning, som angåfves i de generalskommissionens utlåtande

bifogade ritningarna, för sin del icke kunnat finna denna lösning vara

ur byggnadsteknisk synpunkt tilltalande, utan hoppades att vid utarbetandet

af ritningar för ett sådant etablissemang kunna genomföra väsentliga

förbättringar i afseende å ifrågavarande anordningar.

Hela arrangemanget att förlägga arrestlokaler och vaktrum m. m.

inom etablissemangets förnämsta byggnad, där befälet hade sina expeditionslokaler

och samlingsrum, och hvilken byggnad, efter modernare

åskådningssätt, borde ej mindre förläggas till den plats, dit utomstående

personer först komme, då de aflade besök vid etablissemanget, än äfven

på den grund erhålla en förnämligare prägel och omgifning än öfriga

byggnader, hade synts nämnden särdeles otillfredsställande. Enligt dess

mening borde arrestlokalerna förläggas i någon byggnad af annan

karaktär och med ett mera undangömdt läge för att icke verka störande

för utseende eller omgifning. Vidkommande cellernas inre anordningar

borde golfbeläggningen ur sundhets- och renlighetssynpunkt utgöras icke

af trävirke utan af någon foglös golfmassa, hvilket äfven beaktats af

såväl fångvårdsstyrelsen som chefen för fortifikationen i de af dem afgift

utlåtandena. Emot klosettanordningarna hade kraftiga och, som

det ville synas, berättigade klagomål framställts beträffande hittills utförda

kaserner. Om ventilationen vore dålig, kunde det inträffa, att det

under vissa tider blefve nästan omöjligt att begagna desamma och omgifvande

lokaler.

Vare sig arrestlokalerna komme att inrymmas i kanslibyggnaden

eller på annat ställe inom etablissemanget, vore för erhållande af fullgpdt

hjrgieniskt resultat förbättrade anordningar rörande deras inredning

och ventilation nödvändiga.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

61

Nämnden har äfven uppgjort förslagsritning till särskild vakt- och

arrestbyggnad, innehållande rum för vaktbefälet, vaktrum, förvaringsarrest

och tio celler. Sedermera har nämnden uppgjordt ett nytt förslag,

innehållande sexton celler.

För de sakkunnigas utlåtande i förevarande hänseende har jag förut

redogjort (sid. 53). Däraf framgår, att de, särskilt af hänsyn till kostnaderna,

anse arrestlokalerna böra förläggas till kanslihuset.

Innan jag yttrar mig angående förenämnda förslag till byggnader

och anordningar vid kasernetablissemang för ifrågavarande infanteriregementen,

tillåter jag mig ånyo erinra därom, att Riksdagen år

1906 i tre särskilda skrifvelser framhållit angelägenheten däraf, att,

i fråga om förestående kasernbyggnader, tillförlitliga kostnadsberäkningar

komme att uppgöras, tillfyllestgörande kontroll att anordnas och betryggande

garantier för ett sakkunnigt utförande af arbetena att vinnas.

Af särskilda kommitterade och särskildt tillkallade sakkunniga har en

ny ordning för uppförande af ifrågavarande femton kasern etablissemang

blifvit föreslagen och denna nya ordning har, på Ivungl. Maj:ts förslag,

af Riksdagen godkänts.

Fn allmänt utbredd önskan och sträfvan har det utan tvifvel varit

att på detta område åvägabringa det bästa möjliga resultat. För ändamålet

har det ansetts nödvändigt att underkasta de ursprungliga byggnadsplanerna

och byggnadstyperna en grundlig granskning, för att de

nya etablissemangen skulle komma att fylla de anspråk, som med rätta

böra ställas på desamma. Detta har varit ett omfattande arbete, som

oafbrutet fortgått under senaste och detta år.

I fråga om de nya kasernetablissemangen måste enligt min uppfattning

hufvudsaken vara, att de blifva ändamålsenliga samt att de

blifva anordnade och uppförda på ett fullt tillfredsställande sätt, så att

i framtiden kostnaderna för underhålls- och tillbyggnadsarbeten komma

att i möjligaste mån begränsas, på samma gång möjlighet till utvidgning

för tillgodoseende af kommande kraf på ökadt utrymme hålles i

sikte. Ju bättre och ändamålsenligare anordningar, som nu kunna vidtagas

i sammanhang med dessa byggnaders uppförande, desto mera

ekonomiskt torde det tillämpade förfaringssättet visa sig i längden. Det

är ur dessa synpunkter, som frågan enligt min uppfattning bör bedömas.

Jag tillåter mig äfven erinra, att till generalskommissionens granskningförelåg

endast det förslag till kasernetablissemang, som blifvit uppgjorclt

genom chefens för fortifikationen försorg. Då emellertid kasernbyggnadsnämnden

ifrågasatt vissa ändringar i berörda förslag, hvilka kräfde

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

Kaserngård.

ett bedömande jämväl ur rent militär synpunkt för utrönande, huruvida

ett eventuellt genomförande af kasernbyggnadsnämndens förslag kunde

komma att menligt inverka på förhållandena inom kasernen och tjänsten

vid truppförbanden, har jag ansett nödvändigt att i dessa frågor samråda

med militära personer. Genom generalorder den 8 nästlidne

februari har ock för sådant ändamål tillkallats chefen för Andra arméfördelningen,

generalmajoren m. m. G. F. O. Uggla, chefen för arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse, öfverfältläkaren m. m. P. A. V. Nettelblad,

sekundchefen för Lifregementets grenadjärer, öfversten m. m. C.

A. PI. Jungstedt, samt chefen för Västmanlands regemente, öfversten

in. m. P. R. Hasselrot, hvilka afgifvit till mig ställdt yttrande i frågan.

Öfver de viktigare delarna af de föreliggande förslagen beträffande

byggnadernas inbördes förläggning, utvidgningar eller andra ändringar

i den hittills följda byggnadstypen in. m. torde jag nu få yttra mig.

Hittills hafva i allmänhet de till ett kasernetablissemang hörande

byggnaderna placerats omkring ett större, planeradt område, en s. k.

kaserngård. Generalskommissionen har anfört (sid. 25), att denna

kaserngård lämpligen borde hafva en storlek af 160 x 125 meter, men ej

understiga 160 x 50 eller 100 x 80 meter. Kasernbyggnadsnämnden åter

har ansett, att man af kostnadsskäl icke borde binda sig vid en större

kaserngård, där terrängens beskaffenhet lade hinder i vägen därför,

utan att de särskilda byggnaderna skulle få placeras på lämpligt sätt

i terrängen enligt dess naturliga beskaffenhet och med minsta möjliga

schaktningar (sid. 26 och 34). Därigenom skulle säkerligen i de flesta

fall afsevärda besparingar kunna göras. Krafvet på en uppställningsplats

och ett handexercisfält i närheten af kasernerna anser dock nämnden

böra tillgodoses.

De sakkunniga hafva såsom sin åsikt uttalat (sid. 49), att en lämplig

kaserngård i allmänhet hör eftersträfvas, ehuru det i enstaka fall

af ekonomiska skäl kan blifva nödvändigt att afstå från en sådan.

Det är onekligen ur militär synpunkt af ej ringa fördel att äga

tillgång till eu tämligen rymlig kaserngård, hvilken kan användas dels

till samlings- och uppställningsplats för regementet och dess underafdelningar,

dels äfven, särskildt under den kallare årstiden, till plats förvissa

öfningar. Därjämte kan en af byggnader sålunda omgifven gård

med lätthet inhägnas och afstängas från de yttre omgifningarna, utan

att förbindelserna inom etablissemanget därigenom störas, b vilket bär

en stor betydelse för ordningens bevarande och för möjligheten att

hålla obehöriga personer på vederbörligt afstånd. Äfven af hälsoskäl

synes det vara till nytta, att ett tillräckligt stort, fritt utrymme skiljer

de olika byggnaderna från hvarandra, lämnande dem vederbörlig till
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

63

gång på solljus och luft. Slutligen har kaserngården den fördelen att

på enklaste och bekvämaste sätt förmedla förbindelsen mellan de särskilda

lokaler, som tillhöra etablissemanget.

Å andra sidan är att märka, att en skogbevuxen, högt belägen

byggnadsplats med fast och god grund nr flera synpunkter är att föredraga

framför en öppen slätt. En högt belägen plats är i sanitärt

hänseende gifvetvis bättre än en lägre. Skogen förlänar skydd åt

byggnaderna och den fasta grunden medför billigare byggnadskostnad.

I sammanhang härmed torde böra framhållas, att begreppet kaserngård,

för att tillfredsställa de därå framställda krafven, enligt min

mening ingalunda behöfver anses liktydigt med en figur af regelbunden,

rätvinklig form, liksom det gifvetvis är ur militär synpunkt tämligen

likgiltigt, om ifrågavarande gård ligger i horisontalplan eller är måttligt

lutande. Det är ur renhållnings- och dräneringssynpunkt tydligen en

fördel, att vissa lutningsförhållanden inom kasernområdet förefinnas,

och dessa medföra ingen nämnvärd olägenhet i rent militärt hänseende,

därest de icke äro af alltför stor betydenhet.

År den gifna kasernbyggnadstomten mycket kuperad, och tillåta

kostnadsskäl därför icke, att byggnaderna grupperas omkring en stor

gemensam gård af regelbunden form, anser jag det ur militär synpunkt

ej förkastligt, att byggnadernas planutstakning lämpas efter terrängen

och följaktligen gifves ett mindre regelbundet utseende än det, som hos

oss hittills i allmänhet förekommit, blott det iakttages, att byggnaderna

ej blifva för vidt spridda utan såvidt möjligt sammanhållas och omgifvas

af en inhägnad, inom hvilken det för uppställningar m. m. tillgängliga

utrymmet sammanlagdt ej nämnvärdt understiger det af generalskommissionen

i detta hänseende föreslagna minimimåttet, eller

8,000 kvadratmeter.

Att själfva byggnaderna, genom att till platsen lämpas efter terrängen,

sinsemellan få ett jämförelsevis oregelbundet läge torde ej behöfva

medföra några militära olägenheter.

Frågan om kaserngårdens storlek och läge, form in. m. bör tydligen

pröfvas efter de i hvarje särskildt fall sig företeende omständigheter.

Att på förhand bestämma något härom torde svårligen låta sig göra.

Såsom af det anförda framgår, hafva olika meningar gjort sig

gällande angående typen för manskapskasernerna. Tvåvåningskaserner

hafva framhållits vara de ur flere synpunkter bästa. Då emellertid

denna typ af kostnadshänsyn ansetts böra endast undantagsvis förekomma,

hafva meningsskiljaktigheterna hufvudsakligen framträdt beträffande

företrädet mellan tre- eller fyravåningskaserner.

Manskaps
kasernerna.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

Förut omförmälda den 8 november 1901 tillsatta granskningsnämnd

framlade två förslag till manskapskaserner, det ena i tre, det andra i

fyra våningar (sid. 9). Detta förslag afsåg dock trevåningskaserner af

en annan typ än den nu ifrågasatta. Enligt berörda förslag till trevåningskaserner

skulle fyra kompanier inrymmas i hvarje kasern, nämligen

två kompanier bredvid hvarandra i hvardera af de undre två

våningarna, under det att den öfre våningen skulle användas för annat

ändamål. Dessa kaserner tillfredsställde visserligen stora fordringar,

men visade sig, enligt gjorda beräkningar, ganska dyra att utföra.

Chefen för fortifikationen ansåg (sid. 10) det ej vara ur hygienisk

synpunkt välbetänkt att inom en i fyra våningar uppförd byggnad

sammanföra en så stor styrka som fyra kompanier. Han ansåge fyra

våningars kaserner böra komma till användning endast, då kaserntomtens

utrymme vore så knappt, att sådan utväg måste tillgripas.

I Riksdagens förut omförmälda skrifvelse n:r 113 år 1902 anfördes,

såsom redan är nämndt, att Riksdagen ansåge det önskligt, att

byggnaderna om möjligt sammanfördes, så att de blefve färre till antalet,

men rymde flera våningar. Därför syntes fortifikationens ursprungliga

förslag med manskapskaserner af endast två våningars höjd

icke böra komma till utförande annorstädes, än där lokala förhållanden,

taktiska skäl eller andra omständigheter gjorde en sådan anordningoundviklig.

Valet synes däremot i allmänhet böra stå mellan kaserner

i tre eller fyra våningar, hvilka bägge typer syntes i det hela väl tillfredsställa

berättigade kraf. Huruvida den ena eller den andra typen

skulle användas, borde blifva föremål för pröfning i hvarje särskildt

fall med hänsyn till därvid inverkande omständigheter, men syntes förslaget

med fyra våningar böra vinna så utsträckt tillämpning som

möjligt.

Arméns kasernbyggnadsnämnd uttalar den uppfattningen, att tvåvåningskaserner

erbjöde de största fördelarna. Uppförandet af sådana

kaserner torde dock i de flesta fall omöjliggöras af ekonomiska skäl. Fyravåningskasernerna

hade nämnden ur flera synpunkter ansett mindre

tillfredsställande (sid. 28). Nämnden hade därför sökt att finna eu annan

typ, som vore lämpligare än fyravåningskasernerna, och förordar i

sådant afseende kaserner i tre våningar såsom regel, där ej lokala förhållanden

föranleda afvikelse därifrån. Ur såväl praktisk som hygienisk

synpunkt erbjöde trevåningskaserner många företräden framför

fyrav åningskaserner. Risken af eldfara minskades väsentligt, och det

bidroge i alla afseenden till trefnad och snygghet, ju mindre antal människor

bodde i hvarje hus.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

65

Två af de sakkunniga hafva ansett sig icke kunna förorda den nuvarande

fyravåningstypens utbytande mot den af kasernbyggnadsnämnden

föreslagna i tre våningar (sid. 49). Äfven om trevåningskaserner ur

hygienisk, eldsäkerhets- och bekvämlighetssynpunkt kunde vara att föredraga

framför fyravåningars, torde emellertid, enligt bemälda sakkunnigas

mening, den af kasernbyggnadsnämnden föreslagna anordningen att inhysa

manskap från olika bataljoner i samma byggnad med gemensamma

ingångar till de olika våningarna ur militär synpunkt vara en bestämd

olägenhet, isynnerhet som utvecklingen numera syntes gå därhän, att

bataljonscheferna tillädes allt större sj anständighet och ansvar för de

under dem lydande truppafdelningar.

Enligt det af 1902 års Riksdag gjorda uttalandet skulle, åtminstone

i regel, tvåvåningskaserner icke uppföras. Valet skulle stå mellan

tre- eller fyravåningskaserner, hvilka senare i allmänhet skulle gifvas

företräde. Härvid torde hänsyn till kostnadsfrågan hufvudsakligast

hafva gjort sig gällande. De trevåningskaserner, hvarom Riksdagens

uttalande rör sig, voro nämligen af en helt annan och dyrare typ än den,

hvarom nu är fråga. År denna uppfattning af innebörden utaf Riksdagens

skrifvelse riktig, torde trevåningskaserner kunna komma till vidsträcktare

användning, om kostnaderna för dem genom användande af en annan

typ skulle kunna nedbringas, så att någon afsevärdare kostnadsökning

därigenom ej uppkomme, och under förutsättning att typen befunnes ändamålsenligare

än fyravåningstypen, samt att lokala förhållanden och

andra omständigheter ej lägga hinder i vägen.

Arméns kasernbyggnadsnämnd har eftersträfvat att finna en sådan

typ, som utan att medföra högre kostnader skulle kunna erbjuda större

fördelar än fyravåningskasernerna, och då enligt Kungl. Maj:ts

och Riksdagens beslut uppförandet af ifrågavarande byggnader uppdragits

åt denna af i byggnadsfrågor erfarna män sammansatta nämnd,

på det att vid dessa arbetens utförande genom praktisk verksamhet

vunnen sakkunskap och förutseende skulle få göra sig gällande, synes

mig vid pröfningen af de olika föreliggande förslagen synnerligt afseende

böra fästas vid hvad nämnden förordat.

Vid den granskning af de olika förslagen, som verkställts af särskilda

sakkunniga, har dock framhållits, att rent militära hänsyn kunde

föranleda till, att den hittills följda typen af kaserner i fyra våningar

ej borde frångås. I detta afseende tillåter jag mig erinra, att, såsom

jag redan förut antydt, vid den granskning af ritningar till ett kasernetablissemang,

som verkställdes af generalskommissionen, endast ett

förslag — med kaserner i fyra våningar — förelåg och att kommissio
Bih.

till Riksd. Prat. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 107 Höft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

nen hade att granska detta förslag i de hcänseenden, som angåfvos i

en särskild promemoria.

Fördenskull har jag, då för undvikande af tidsutdrälct yttrande öfver

kasernbyggnadsnämndens förslag i berörda afseende icke kunnat

inhämtas från vederbörande militära myndigheter, ansett mig böra i

frågan samråda med militära chefer, som i detta hänseende kunde anses

besitta erfarenhet eller eljest hafva ett särskildt intresse af frågans

lösning på ett fullt tillfredsställande sätt, för att på sådant vis få utrönt,

i hvad mån rent militära kraf kunde lägga hinder i vägen för

ett behörigt beaktande af hvad kasernbyggnadsnämnden, från sina synpunkter

sedt, funnit önskvärdt.

Då jag nu vidare yttrar mig härom, stöder jag mig i hufvudsak

på det utlåtande, förenämnda genom generalorder tillkallade militära chefer

och öfverfältläkaren till mig afgifvit.

Frågan om, åt hvilken af de föreslagna kaserntyperna företräde

bör gifvas, torde böra skärskådas ur följande synpunkter.

a) Ur hygienisk synpunkt. Af militär hygienens målsmän har såväl

utomlands som hos oss den grundsats häfdats, att det ur hygienisk

synpunkt måste vara fördelaktigare att hafva ett regementes manskapsstyrka

förlagd i fyra mindre i stället för i tre större byggnader. Erfarenheten

gifver ock vid handen, att, då smittosamma sjukdomar utbrutit

inom ett kasern- eller lägeretablissemang, man ofta nog måst utrymma

hela den byggnad, där smittoämnena innästlat sig, hvilken byggnad,

oaktadt all sträfvan att isolera de särskilda lokalerna från hvarandra,

dock i sin helhet blifver infekterad. Det är då uppenbart, icke allenast

att vid mera hopträngd förläggning ett större antal värnpliktiga och

fast anställda vid sjukdomens utbrott löper fara att nedsmittas, utan

ock att, då utrymning måste ske, svårigheterna att inkvartera den sålunda

husvilla styrkan blifva allt mer betydande, ju större denna styrka

är och ju mindre utrymme för inkvarteringen, som står till förfogande.

Det är gifvetvis svårare att fördela 4 kompaniers manskap på 8 kompanier

än att fördela 3 kompaniers på 9.

Med afseende på en fyravånings kasernbyggnad har medicinalstyrelsen

i sitt yttrande af den 18 mars 1881, angående den militära hälsovårdsnämndens

förslag af den 24 januari 1879, liksom ock chefen för

fortifikationen i sitt förenämnda yttrande, med bestämdhet framhållit

olämpligheten af att inom en enda byggnad sammanföra så stor styrka

som 4 kompanier jämte 12 underofficersfamiljer. Må vara, att dessa

familjer hafva en särskild trappa till sitt förfogande och att dörren till

manskapskorridoren i regeln skall vara stängd; kommunikationen mel
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

67

lan fanjunkarens bostad och kompaniets korridor är i alla fall så liflig,

att det ej kan vara tal om någon effektiv isolering, för den händelse

smittosam sjukdom skulle utbryta å endera sidan. Samma olägenhet

vidlåder äfven kasernbyggnadsnämndens förslag till trevåningskaserner

med särskild tillbyggd underoffieersflygel, ehuru i mindre grad.

Det vore därför ur ifrågavarande synpunkt tvifvelsutan lämpligast

att förlägga åtminstone flertalet af underofficersfamiljerna till en särskild

byggnad — en fråga, till hvilken jag senare torde fa återkomma.

b) Ur brandsälcerhetssynpunkt. För att i detta afseende få ett uttalande

från sakkunnigt håll kafva de båda förslagen till kaserntyper

varit öfverlämnade till brandchefen i Stockholm med anhållan om hans

yttrande rörande desamma. Efter att hafva genomgått ritningarna har

brandchefen förklarat, att ur såväl släcknings- som räddningssynpunkt

trevåningskasernerna vore att föredraga framför fyravånings. De skäl,

han härför anfört, äro hufvudsakligen följande.

Beträffande släckningen af en utbruten eldsvåda vore det gifvetvis

större sannolikhet för att denna hastigare och fullständigare skulle

kunna verkställas i fråga om en lägre byggnad, i all synnerhet om

elden utbrutit på vinden. Vidkommande särskildt en fyravånmgskasern

enligt den af fortifikationen omarbetade typen kunde vinden med dess

af endast träväggar åtskillda förråd och dess manskapskontor, hvilka

vore uppfyllda af brännbara ämnen, lätt blifva en farlig eldhärd. V ardslöshet

med elden vid besök på vindskontor vore en vanlig orsak till

vådeld, och därför borde lokaler för manskapets koffertar m. m. i enlighet

med kasernbyggnadsnämndens förslag inrymmas i en särskild

byggnad. Vidare vore i byggnader med elektrisk belysning äfven kortslutning

en ej ovanlig anledning till eldsvåda. Vore vattentrycket ej

tillräckligt för en så hög byggnad, som här vore fråga om och detta

torde vara fallet å mer än ett håll å de föreslagna kasernplatserna —

försvårades naturligtvis släckningen, som då måste ske med hand- eller

ångsprutor, af en å vinden eller i fjärde våningen utbruten eldsvåda.

I allmänhet torde man följaktligen, såsom chefen för fortifikationen

redan påpekat i sin skrifvelse af den 24 mars 1902, böra undvika att,

särskildt i så höga kaserner som fyravånings, förlägga dyrbara klädesoch

utredningsförråd på vinden. I sammanhang härmed torde böra

framhållas, att en nyligen timad eldsvåda å vinden af Smålands artilleriregementes

kasern i Jönköping visade, att iaran för vådeld i kaseiner

ingalunda vore utesluten.

Med afseende på möjligheten af att hastigt utrymma byggnaden

vore fyravåningstypen enligt brandchefens åsikt afgjordt underlägsen

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

trevåningstypen. Särskilt vore trappanordningen vid den förra betänklig

nr räddningssynpunkt. Skulle dnbbeltrappan vid byggnadens ena

ända blifva spärrad, t. ex. af rök, vore manskapet känvisadt uteslutande

till . den smala enkeltrappan i motsatta ändan, men, då denna trappa

utgjorde nedgång för de i byggnaden boende 12 underofficersfamiljerna,

vore, synnerligast vid en hastigt utbruten eldsvåda nattetid, det ej sagdt,

att trappan vore fri. Enligt brandchefens mening borde familjerna

hafva en särskild trappa till sitt förfogande, och en för truppen afsedd

trappa å samma flygel anbringas. IiCn del ändringar i bostads- och

vindsvåningarnas inredning vore äfven af behofvet påkallade.

c) Ur bekvämlighets- och trefnadssynpunkt. Äfven ur dessa synpunkter

måste trevåningstypen föredragas. Det kan ej vara tilltalande att

förlägga en infanteritrupp, hvars öfningar i regeln äro mera ansträngande

än de beridna truppslagens, i en tre trappor upp belägen våning.

Enligt den vanliga dagordningen måste ett där förlagdt kompani

ga ned och upp för de tre trapporna minst 14 gånger om dagen, nämligen

8 gånger för måltiderna samt 6 gånger, ofta no g med gevär och

packning, för öfningarna, hvartill vanligen komma ett par gånger för

enskilda angelägenheter. Må vara, att detta för unga friska personer

ej är förenadt med någon större olägenhet. Säkert är dock, att en

sådan förläggning icke bidrager till att göra krigstjänsten omtyckt,

minst af de värnpliktiga från landsbygden, hvilka i allmänhet äro ovana

att gå i trappor. Det är äfven en afsevärd olägenhet ur bekvämlighetssynpunkt

att hafva kompaniernas samtliga förråd förlagda å vinden

till en så hög byggnad.

d) Ur militär synpunkt. Mot trevåningskaserntypen har framhållits,

att manskap från olika bataljoner skulle komma att inhysas i samma

byggnad med gemensamma ingångar till de olika våningarna, hvilket

ur militär synpunkt vore en olägenhet. Erinras må, att enligt förslaget

skulle i en . första kasernbyggnad förläggas tre af första bataljonens

kompanier, i bottenvåningen af en andra kasernbyggnad det fjärde

kompaniet af första bataljonen samt i öfriga våningar två af andra bataljonens

kompanier, i eu tredje kasernbyggnad återstående tvenne

kompanier af sistnämnda bataljon jämte, i bottenvåningen, ett kompani

af tredje bataljonen samt i den fjärde kasernbyg-gnaden återstående tre

åt tredje bataljonens kompanier. Då hvarje byggnad är försedd med

två trapphus och utgångar — utom det till underofficersflygeln hörande

trapphuset med utgång — samt dessa utgångar äro belägna i hvar sin

ända^ eller del af byggnaden, kan det kompani, som är förlagdt i bottenvåningen

uti någon af de båda mellersta kasernerna, begagna den ut
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

69

gång, som är belägen närmast intill motsvarande flygelkasern, där

samma bataljons hufvuddel är inkvarterad, samt kompanierna eu och

två trappor upp den andra utgången med dit hörande trapphus. Likaså

har kompaniet i bottenvåningen sin egen trappa till sin del af vinden,

hvilken del med en järndörr i den förlängda brandmuren, som delar

manskapsvinden i två'' delar, skiljes från de båda öfriga kompaniernas

del. På sådant sätt få de båda bataljonskontingenterna bestämdt skilda

lokaler, för Indika hvar och en kontingent är ansvarig, och någon sammanblandning

mellan de olika bataljonernas manskap förekommer icke.

Följaktligen sker ej heller någon inskränkning i vederbörande bataljonschefs

själfständighet och ansvar. Förläggas utgångarna sålunda

på lämpligt sätt, helst vinkelrätt mot byggnadens längdaxel, vinnes på

samma gång den ur militär synpunkt ej oviktiga fördelen, att hvar och

en af de tre bataljonerna vid utryckning kan samlas hastigare än vid

utryckning ur fyravåningskaserner.

Vid en dylik anordning behöfver man ej heller befara något drag

i kompanikorridorerna. I händelse af eldsvåda stå naturligtvis bägge

trapporna — förutom trappan i underofficersflygeln — till de i öfre

våningarna förlagda kompaniernas förfogande.

Ehuru visserligen hela bataljonens förläggning till en enda byggnad

ur befälsföringssynpunkt synes hafva vissa fördelar, torde dock,

under förutsättning af lämpliga anordningar beträffande utgångarna,

någon olägenhet af bataljonens delning på tvenne bredvid hvarandra

belägna byggnader icke vara att befara. Bataljonschefens expedition

skulle i båda fallen vara belägen i en särskild byggnad, nämligen kanslibyggnaden.

Upplysningsvis kan anföras, att en förläggning i trevåningskaserner

redan nu tillämpas vid, bland andra regementen, fotgardesregementena

i Stockholm samt Gottlands infanteriregemente.

I nyare kaserner i Tyskland är en dylik förläggning vanlig. Enligt

förra året utfärdade föreskrifter kunna visserligen i Frankrike fyravåningskaserner

uppföras, men endast tre våningar inrymma logement.

Af dessa tre våningar är den öfverstå uteslutande afsedd för en kortare

tids beläggning med reservister. Enligt de franska bestämmelserna

utgöres den »enhet», som vid förläggningen ej må splittras, af kompaniet.

e) Med hänsyn till byggnadernas läge i terrängen. I detta afseende

torde mindre och lägre kasernbyggnader vara lättare att placera i

terrängen än högre. I all synnerhet torde detta vara fallet, då terrängen

är mycket kuperad, såsom händelsen är på flera af de föreslagna

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

kasernplatserna. Här vore det tvifvelsutan mindre lämpligt att uppföra

stora, höga fyravåningsbyggnader, om man genom att välja en mindre

och lägre byggnadstyp såsom trevåningskaserner kunde bättre utnyttja

och få bättre skydd af terrängen. Ett dylikt skydd är särskilt önskvärdt,

där kasernplatsen har ett högt läge, eller etablissemanget kommer att

blifva beläget i närheten af något större vatten, såsom Mälaren, Hjälmaren

och Vänern, hvilket läge i annat fall torde komma att föranleda

ökad kostnad för kasernernas uppvärmning under den kalla årstiden.

Tvåvaningskaserner vore otvifvelaktigt här den lämpligaste typen af

dem, som skulle kunna ifrågakomma.

På grund af hvad jag nu anfört, anser jag det högeligen önskvärdt,

att manskapskasernerna få uppföras i tre våningar i de fall, där ej

lokala eller andra förhållanden föranleda undantag. Med hänsyn därtill,

att en stor del af landets ungdom år efter år en lång tid framåt

skall tillbringa en afsevärd del af året i dessa kaserner, synes det mig

särdeles angeläget, att allt, som skäligen kan göras för att skydda dem

mot sjukdom och eldfara, äfven varder gjordt. De uttalanden, som

gjorts af fackmän på dessa områden, synas mig därför böra vinna afseende.

En ingalunda oviktig omständighet, som bör beaktas vid bedömmandet

af kaserntypen, är, att sådana åtgärder böra vidtagas,

som kunna leda till, att ungdomen, så långt omständigheterna medgifva,

trifves i kasernerna. All omsorg från befälets och allmänhetens sida

synes mig höra nedläggas på åstadkommandet af ett i alla hänseenden

godt samlif inom kasernen, på det att ordet »kasernlif» måtte mista

den ogynnsamma klang, som därmed förr varit förenad. Äfven härtill

bör vid kasernernas anordning och inredning nödig hänsyn tagas. Ur

dessa synpunkter anser jag, att de rent militära olägenheter, som må

vara förenade med kaserner af trevåningstyp, icke böra få ställa sig

hindrande i vägen för en anslutning till kasernbyggnadsnämndens

förslag.

Beträffande det förläggning sutrymme, som bör beredas i kasernerna,

bär generalskommissionen (sid. 17) föreslagit sådant för 1,080 man,

d. v. s. 300 man fast anställda, 720 man vapenföra värnpliktiga och 60

man icke vapenföra värnpliktiga, hvilket motsvarar för hvarje kompani

25 man . fast anställda, 60 man vapenföra och 5 man icke vapenföra

värnpliktiga. . Detta förslag hafva de sakkunniga tillstyrkt, och för egen

del har jag intet att däremot erinra. Äfven med denna utvidgning af

logementen torde,. såsom generalskommissionen anmärkt, kasernerna icke

å. alla platser blifva tillräckliga för en fullt tillfredsställande förläggning

af alla de värnpliktige, som där böra inhysas. Att ännu mera

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande JSr:o 175.

71

utvidga kasernerna torde dock ej nu vara lämpligt utan böra blifva

beroende på framtida åtgärder, i den mån sådana visa sig erforderliga.

Af kasernbyggnadsnämnden föreslagna ändringar i manskapskasernerna

(sid. 44) afse hufvudsakligen inredningen af ett sjätte logement,

större tvättrum samt torkrum, större lektionsrum m. m.

Främst bland dessa förtjänar inredandet af ett sjätte logement i

hvarje våning att uppmärksammas.

Enligt det af generalskommissionen granskade förslaget skulle hvarje

kompani erhålla blott 5 logement men dessutom, under repetitionsöfningarna,

taga i anspråk dagrummet för manskapets förläggning, då

i stället lektionsrummet skulle användas till dagrum.

De sakkunniga förorda det senare systemet under förutsättning,

att manskapets uppdelning under tiden mellan repetitionsöfningarna

fortfarande kommer att ske efter de olika skolorna, till följd hvaraf

5 logement under denna tid skulle vara tillräckliga.

Härvid torde böra påpekas, att den indelning af det fast anställda

manskapets skolor, som för närvarande tillämpas vid det icke garnisonerade

infanteriet,'' torde vara att beteckna såsom ett öfvergångsstadium,

hvilket snart bör lämna plats för eu annan, tidsenligare anordning,

i hufvudsak öfverensstämmande med den, som vid det garnisonerade

infanteriet redan tillämpas. Målet bör vara att så vidt möjligt

anordna manskapets skolor kompanivis. Och äfven där gemensam

utbildning, t. ex. i underofficersskola, bedrifves bataljons- eller regementsvis,

ligger därutinnan intet som helst skäl att icke i och för

förläggningen och den inre tjänsten fasthålla de vanliga kompaniförbanden.

Däraf följer ock, att kompaniets ständiga indelning i 6 troppar

icke i och genom förläggningen bör störas. Tvärtom är det ur ordningens

och befälsföringens synpunkter af största fördel, att motsvarighet

förefinnes mellan den ständiga indelningen och indelningen i och

för inkvarteringen. Detta gäller lika väl under tiden för beväringsrekrytskolan

som under tiden för regementsöfningarna. Sålunda har

det vid flera regementen, som redan fått sig anvisade kaserner med blott

5 logement per kompani, visat sig, att man redan under beväringsrekrytskolan

sett sig nödsakad att tillgripa dagrummet såsom ett sjätte

logement. Och vid fotgardesregementena har sedan länge hvarje kompani

haft att tillgå, förutom dagrummet, 6 logement. Fördelarna

häraf äro, enligt erfarenheten från sistnämnda regementen, oomtvistliga.

Att kompaniets dagrum under hela året får behålla denna karaktär

och icke tidvis belamras med sängar, skåp och dylikt har slutligen

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

Underofficers
bostäderna.

en ej ringa betydelse ur hemtrefnadssynpunkt för manskapet, enär först

därigenom de anordningar, man numera på allmän och enskild väg

sträfvar att vidtaga till ökande af manskapets trefnad i kasernerna och

som i främsta rummet riktas på dagrummens inredande och prydande,

kunna blifva beståndande och fullt tillfredsställande.

Därjämte förtjänar anmärkas, att lektionsrummet å de af generalskommissionen

granskade förslagsritningarna är alltför litet för att

kunna tjäna såsom dagrum under repetitionsöfningarna, då kompaniets

manskapsstyrka är omkring dubbelt så stor som eljest.

Gifvetvis behöfver kompaniet, förutom sina 6 logement och sitt

dagrum, minst 1 lektionsrum. Naturligen vore det en fördel, att

äfven sistnämnda rum vore beläget inom kompanivåningen, men detta

torde icke utan alltför stora kostnader låta sig göra, och i militärt

afseende kan det ej vara förkastligt, att lektionsrummet, såsom nämnden

ifrågasatt, förlägges till vinden, blott därvid iakttages, att kompanier,

tillhörande olika bataljoner men förlagda inom samma byggnad, erhålla

skilda uppgångar till vindsvåningen och därstädes hållas isolerade från

hvarandra.

För framtiden torde det vara af ej ringa värde att hafva det reservutrymme

att tillgå, som uppkommer genom inredning af ett sjätte

logement.

Den af kasernbyggnadsnämnden föreslagna ändringen i tvättrummet

hafva de sakkunniga ansett fördelaktig och anordnandet af torkrum

hafva de funnit synnerligen välbetänkt (sid 51), i hvilka omdömen

jag för egen del instämmer.

Jämväl öfriga af kasernbyggnadsnämnden föreslagna förbättringar

torde i allmänhet böra komma till utförande.

Af en stor och i viss mån grundläggande betydelse för anordnandet

af ett kasernetablissemang är det sätt, hvarpå underofficerarnas

bostäder förläggas inom detsamma.

För lösningen af denna svåra fråga hafva skilda meningar gjort

sig gällande.

A ena sidan framhålles, att underofficerarna böra hafva sina bostäder

i nära anslutning till manskapets för att lätt kunna äfven under

fritider öfvervaka manskapets förhållande och utöfva tillsyn öfver de

åt manskapet upplåtna lokaler, hvilket icke i samma mån låter sig göra,

om underofficerarna äro inkvarterade uti afsides liggande byggnader

och således utom tjänsten jämförelsevis sällan komma i omedelbar förbindelse

med manskapet.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

73

Men å den andra sidan höjas starka röster för, att underofficerarnas

bostäder förläggas — såsom exempelvis uti de på senare tider

uppförda kasernetablissemang i Frankrike — uti särskilda, från kasernerna

fristående och något aflägsnade byggnader. Det anses nämligen

vara ur hälsosynpunkt synnerligen olämpligt, att ett större antal familjer

jämte barn inläsas under samma tak som manskapet, ty häraf

följer fara för smittoämnens öfverförande från den ena af dessa kategorier

till den andra. Särskildt kunna sådana epidemiska åkommor,

som hemsöka barn och ungdom, härigenom lätt öfverföras till manskapet

och bland detta erhålla en stor spridning. Erfarenheten visar

nämligen — såsom förut antydts — att vissa smittosamma sjukdomar

hafva stor benägenhet att utbreda sig inom hela den byggnad, där de

en gång yppat sig. Och någon fullständig isolering mellan manskapsafdelningen

och underofficerslägenheterna kan det tydligen ej bli tal

om, då just meningen med de senares förläggande till kasernerna skulle

vara, bland annat, att förmedla eu direkt förbindelse för underofficerarna

till manskapets lokaler.

En viss ökad brandfara medför det ock för de med dyrbara persedelförråd

försedda kasernerna, att flera familjer där äro boende och

hafva sina med eldfarliga ämnen ofta uppfyllda lokaler af olika slag i

omedelbar närhet af förråden.

Slutligen anses det vara för underofficersfamiljernas trefnad af en

stor fördel, att dessa få sina bostäder helt och hållet afskilda från manskapets.

De bekomma sålunda inom etablissemanget ett slags eget hem,

som jämförelsevis lätt kan gifvas ett lugnt och tilltalande läge samt

på ett fördelaktigt sätt förbindas med små trädgårdar.

I en till Eders Kungl. Maj:t ställd skrift har å ett flertal underofficerares

vägnar framhållits den önskan, att bostäder måtte dem beredas

utom kasernbyggnadernas område, för hvilket önskemål de åberopa

flere skäl.

Det vore därför önskvärdt, att man kunde frångå det hittills vanliga

sättet att införlifva samtliga underofficerslägenheterna med manskapskasernerna.

Beträffande underofficersbostäderna yttra de sakkunniga (sid. 48),

att det otvifvelaktigt ur flere synpunkter vore fördelaktigt, om endast

fanjunkarna och de ogifta sergeanterna, hvilkas närvaro i kasernen

med hänsyn till disciplinen finge anses oeftergiflig, erhölle sina bostäder

förlagda i manskapskasernerna. Häri instämmer jag likasom de

militära personer, med h vilka jag i detta afseende samråd!, på det

lifligaste.

Bill. till Biksd. Prof. 1908. d Sami. 1 Afl. 107 Haft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

Visserligen komma i sådant fall de olägenheter, som i sanitärt

hänseende äro en följd af underofficersbostädernas förenande med

manskapskasernerna icke att helt aflägsnas, men genom att uppföra eu

särskild bostadsbyggnad för de gifta sergeanterna (sergeanterna af första

klassen) blefve dock i detta afseende gjordt, hvad med hänsyn

till de militära krafven göras kan. Härvid torde beaktas, att i sergeanternas

familjer i regel yngre barn förekomma än i fanjunkarnas,

och att härför sergeanternas bostäder företrädesvis böra afskiljas från

kasernerna och förläggas till en mera lugn och fredad plats.

Hvad beträffar de ogifta sergeanterna (sergeanterna af andra klassen),

hvilka enligt samtliga hittills uppgjorda förslag tilldelats hvar och en

ett rum utan kök, torde det enklaste och för staten billigaste vara att

inrymma deras bostäder i kompanivåningarna.

Det skulle därefter återstå att uti den särskilda underofficersbyggnaden

bereda bostäder för:

1 förrådsförvaltare........................ 3 rum och 1 kök

1 fanjunkare (regementsväbel)... 3 » »1 »

13 sergeanter af 1 klassen......... 26 » )) 13 »

1 regementstrumslagare............... 2 » »1 »

1 gevärshandtverkare.................. 2 » »1 »

1 maskinist ................................... 2 )> »1 »

Summa 38 rum och 18 kök.

Ett af de alternativa förslag till kasernetablissemang, som uppgjorts

af kasernbyggnadsnämnden, afser, att underofficersbostäderna

skulle förläggas till en särskild byggnad.

Med anledning af hvad sålunda förekommit har jag låtit beräkna

den förhöjda kostnad, som varder en följd däraf, att eu särskild byggnad

uppföres för de gifta sergeanternas familjer, hvarom jag torde få

yttra mig i samband med frågan om kostnaderna i sin helhet.

Under senare tiden hafva kraf framställts därpå, att underofficersbostäderna

skulle göras rymligare än i de hittills byggda kasernerna

skett. Så hafva såväl i de till generalskommissionens utlåtande hörande

(sid. 18) som i kasernbyggnadsnämndens förslagsritningar de för

fanjunkare afsedda lägenheterna upptagits med 3 rum och kök samt

de för gifta sergeanter beräknade med 2 rum och kök, under det att

i de redan uppförda kasernerna dessa lägenheter innehålla ett rum

mindre. Till berörda förslag om utvidgning af underofficersbostäderna

hafva de sakkunniga tillstyrkt bifall.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175. 75

Äfven i detta afseende innehåller förenämnda från ett flertal underofficerare

till Eders Kung!. Maj:t inkomna skrift ett af dem uttaladt

önskemål. De anhålla nämligen, att de för gifta underofficerare afsedda

bostäderna måtte inredas med 3 rum och kök samt 2 rum och kök,

hvilket de ur sanitär och trefnadssynpunkt anse önskligt.

För egen del biträder jag hvad de sakkunniga i detta afseende

tillstyrkt.

Af musikunderofficerarna skulle naturainkvartering beredas endast

för regementstrumslagaren, hvaremot de öfriga fortfarande skulle erhålla

inkvarteringsbidrag i kontant.

Beträffande sjukhusanordningarna hafva de sakkunniga uttalat den s^u¥|u^“°rd''

meningen, att den föreslagna sjukbaracken, beräknad till en kostnad

af 19,000 kronor, icke torde vara nödvändig, när de nya, betydligt förstorade

sjukhusen komma till utförande. I fråga härom anser jag mig

böra något rodogöra för sjukbarackens eller, såsom den lämpligare borde

kallas, sjukpaviljongens betydelse. I densamma skola mottagas dels

lindrigt sjuka, som ej behöfva afpolletteras till sjukhus, dels rekonvalescenter,

som ej längre böra upptaga plats å sjukhuset. Dessa båda

slag af sjuka, som vid vissa tider kunna förekomma till stor utsträckning,

vill man af lättförklarliga skäl ej hysa i manskapslogementen,

enär de där skulle kunna medföra en viss fara för de friska och i hvarje

fall vore till hinder för en ordentlig ventilering och rengöring af logementen.

I sådana fall, då två eller flera truppförband komma att förläggas

inom en och samma ort, torde det af besparings- och flera andra skäl

i regel vara lämpligt att för dessa truppförband anordna ett gemensamt

sjukhus såsom hittills skett, men då behöfves för hvart och ett af truppförbanden

en särskild sjukpaviljong, där detta truppförbands läkare

kunna förrätta sina sjukvisitationer m. m., där truppförbandets personal

utan alltför stor omgång eller tidspillan vid behof kan träffa vederbörande

läkare och där, enligt hvad förut är nämndt, lindrigt sjuka

och rekonvalescenter tillhörande truppförbandet kunna mottagas och

vårdas samt där sådana, som misstänkas vara behäftade med smittosam

sjukdom, kunna i första hand isoleras.

Af nu ifrågavarande regementen komma Lifregementets grenadjärer,

Första och Andra lifgrenadjärregementena, Upplands infanteriregemente,

Skaraborgs, Jönköpings och Kalmar regementen samt Norra skånska

infanteriregementet, d. v. s. åtta af de femton, hvarom nu är fråga, att

förläggas till orter, där äfven andra truppförband finnas. För dessa skulle,

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

Arrestloka
lerna.

därest det större sjukhuset kan anordnas gemensamt med annat truppförbands

sjukhus, en sjukpaviljong vara behöflig. Ett dylikt arrangemang

godkändes af 1906 års Riksdag beträffande Norrbottens regemente

(Kungl. Maj:ts prop. n:o 27 och Riksdagens skrifvelse n:o 88).

På motsvarande vis gestaltar det sig tydligen, därest ett ensamt

förlagdt truppförband icke får något särskildt sjukhus, utan för ändamålet

hänvisas till civil sjukvårdsanstalt inom orten, hvilken, enligt

därom med vederbörande träffad öfverenskommelse, skulle mottaga äfven

sjuka militärer, som vore i behof af verklig sjukhusvård.

I de fall då sjukhus för ensamt förlagdt regemente måste uppföras,

torde däremot, såsom de sakkunniga ifrågasatt, med uppförande af särskild

sjukpaviljong kunna anstå. Genom anordnande af gemensamt

sjukhus i de fall, då det kan ske, torde besparing i de för sjukhusen

beräknade kostnader uppstå, tillräcklig för bestridandet af kostnaderna

för sjukpaviljong vid dessa regementen.

Med afseende på manskapsarresternas läge och antal hafva likaledes

olika meningar gjort sig gällande.

Chefens för fortifikationen ursprungliga förslag af den 6 november

1901 upptog i likhet med chefens för Generalstaben i det föregående

omnämnda utredning en särskild arrest byggnad, inrymmande, förutom

vaktrum och förvaringsarrester, 13 celler eller 3 mindre än enligt den

genom nådigt bref den . 28 september 1883 fastställda tabellen öfver

byggnader och utrymme vid kasernetablissemang, en inskränkning som bemälde

chef ansåg sig kunna gorå på grund af den nya härordningen.

Granskningsnämnden gjorde däremot gällande, att kostnaderna för manskapsarresterna

borde nedbringas genom att förlägga dessa till kanslihuset,

men. då det af utrymmesskäl icke läte sig göra att inrymma

arresterna i nämnda byggnads bottenvåning, föreslog granskningsnämnden,

. att desamma skulle förläggas i jordvåningen, och skulle antalet

celler tillika nedsättas till 8. Chefen för fortifikationen afstyrkte dock i

sitt utlåtande af den 24 mars 1902 en sådan anordning hufvudsakligen af

det skälet, att det i allmänhet vore svårt att nöjaktigt isolera lokalerna

från. fukt och grundluft samt att åstadkomma en tillfredsställande''ventilering

af desamma. Den ifrågasatta nedsättningen af cellernas antal

ansågs ej heller tillrådlig. Riksdagen godkände granskningsnämndens

förslag såsom ledande till besparing samt medförande vissa fördelar

vid vaktgöring m. m.

Anordningen i fråga har dock, såsom jag förut anfört, icke kommit

till utförande vid något af de kasernetablissemang, som sedan sist
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

77

nämnda år uppförts. Arresterna hafva visserligen förlagts till kanslihuset,

men till dettas bottenvåning, och antalet celler är i regeln i öfverensstämmelse

med chefens för fortifikationen förslag. Det visade sig nämligen,

att inredandet af arrester i källarvåningen var förenadt med så stor

kostnad, att den åsyftade besparingen antingen icke alls kunde åvägabringas

eller ock blef alltför obetydlig för att motväga de med anordningen

förenade olägenheterna. I de senast uppförda infanterikasernerna

äro arresterna förlagda i två afdelningar i bottenvåningen och till antalet

12 —13, nämligen 2 förvaringsarrester och 10—11 celler, hvaraf

3—4 mörka.

På sista tiden har emellertid fråga uppstått om en ökning af arresternas

antal och i samband därmed om deras förläggande till en särskild

byggnad inom de kasernetablissemang, som nu skola byggas. Justitiekanslersämbetet

fäster nämligen — med anledning af att verkställigheten

af disciplinstraff blifvit fördröjd på grund af bristande tillgång på arrestlokaler

— i sin förut omnämnda skrifvelse af den 5 januari 1907 uppmärksamheten

på. de menliga följder, som berörda förhållanden medföra

icke allenast för disciplinen i allmänhet utan äfven för enskild värnpliktig,

då han först efter hemförlofvandet från vapenöfning^ kan få undergå

honom ålagdt disciplinstraff. På grund häraf anser sig justitiekanslersämbetet

böra erinra om behofvet af ett ökadt antal arrester vid de^ nya

kasernernas uppförande. Generalskommissionen, till hvilken frågan

liänsköts, remitterade denna till chefen för fortifikationen, som i skrifvelse

den 15 januari samma år framhåller, att antalet arrester ökats

från det i Riksdagens skrifvelse den 15 maj 1902 angifna antalet 8

till 13, men anser det för möjligt, att äfven detta senare antal kunde

befinnas otillräckligt, särskild! under repetitionsöfningarna. Tillika erinrar

nämnda chef, att enligt hans ursprungliga förslag arresterna voro förlagda

till en särskild byggnad — antydande därmed måhända, att möjlighet

då funnits att öka antalet efter behofvet.

Med anledning af generalskommissionens anmärkningar mot de såsom

hälsovådliga ansedda, helt och hållet mörka arresterna hafva dessa i clet

till kommissionens granskning slutligen framlagda förslaget uteslutits,

och antalet arrester inskränkts till, utom 2 förvaringsarrester, 10 ljusa

celler, hvilka dock kunna göras mörka, ordnade som förut på två skilda

afdelningar.

Af de myndigheter, som sedermera yttrat sig i frågan, har fångvårdsstyrelsen,

som ansett anordningen af arresterna opraktisk med

hänsyn till bevakning och tillsyn öfver arrestanterna, förordat en särskild

arrestbyggnad, likaså chefen för fortifikationen i ett förnyadt ut
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

låtande och slutligen äfven arméns kasernbyggnadsnämnd i sitt yttrande

rörande denna fråga (sid. 59).

Kasernbyggnadsnämnden bär uppgjort förslag till en särskild vaktel1

arrestbyggnad under framhållande af »de många och grava anmärkningar,

som gjorts såväl från militära som hygieniska myndigheter)) mot

arresternas förläggning till kanslihuset.

De sakkunniga hafva däremot rörande ifrågavarade spörsmål haft den

uppfattningen, att, ehuru anordningen med vakt- och arrestlokaler i en

särskild byggnad kunde hafva vissa fördelar med sig, den dock skulle

komma att ställa sig dyrare, än om nämnda lokaler förlädes till kanslihuset,

hvarjemte anordningen i fråga skulle erfordra särskild vakt

vid arrestbyggnaden. Den af fångvårdsstyrelsen anmärkta svårigheten

för vakten att öfvervälla dem, som förvarades i de längst bort från. vakten

förlagda cellerna i kanslihuset, ansåge de sakkunniga icke äga någon

betydelse, särskild! på den grund att nämnda celler i allmänhet

icke behöfde användas annat än under repetitionsöfningarna, och man

i händelse af behof kunde förstärka vakten.

För att få en fast utgångspunkt för bedömandet af föreliggande

fråga, särskildt rörande det erforderliga antalet arrester, hvilket spörsmål

på det närmaste sammanhänger med det om arresternas läge, hafva de

militära personer, med hvilka jag i ärendet samrådt, med ledning af i

krigshofrätten befintliga fångförteckningar sökt utarbeta en statistik öfver

antalet arresteradt manskap och antalet arrestdagar vid en del infanteriregementen

under repetitionsöfningarna de senaste åren. Härvid har

behörig hänsyn äfven tagits till styrkeförhållandena vid vissa regementen.

. ''Ren knappa tiden har dock icke meclgifvit att utsträcka nämnda

statistik till flera än 8 regementen — 2 garnisonerade och 6 icke garnisonerade

— förlagda i olika delar af landet, eller att gå längre tillbaka

i tiden än från och med år 1905. Icke desto mindre torde den

gjorda utredningen kunna tjäna till ledning för frågans bedömande.

Af denna utredning framgår, att antalet arrestanter vid hvart och

ett af ifrågavarande regementen under repetitionsöfningarna nämnda

år utgjort i medeltal per dag 10.

Med hänsyn till ökadt antal inkallade värnpliktige samt därtill, att

förseelsernas antal icke äro jämnt fördelade under öfningstiden, och af

andra skäl anses dock, förutom 2 förvaringsarrester, 16 celler vara det

minsta erforderliga utrymmet.

Genom uppförandet af en särskild arrestbyggnad kunde dessa lokaler

utan tvifvel bättre anordnas och olägenheterna af deras inrymmande

i kanslibyggnaden undvikas. Då denna byggnad utgör så att säga den

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

förnämsta af alla dem, som tillhöra etablissemanget, och fördenskull

bör placeras på en mera framskjuten plats, synes det onekligen önskvärd!,

att den kunde befrias från de vanprydande, gallerförsedda arrestgluggarna.

Det kan icke göra ett godt intryck, att främst skåda dessa

lokaler, hvilka man helst önskade kunna undvara. Om såsom granskningsnämnden

tänkt sig, arresterna kunnat förläggas till jordvåningen,

hade denna olägenhet gifvetvis varit mindre i ögonen fallande. Blifva

de förflyttade till en särskild byggnad, böra äfven kasernvaktens lokaler

dit förläggas. En särskild byggnad anses äfven kunna placeras så, att

utsträckt vakttjänst däraf ej betingas, enär den till kasernvakten hörande

gevärsposten samtidigt kan bevaka någon af de bakre ingångarna, dit

byggnaden bör förläggas.

Uti det vid särskild proposition till innevarande års Riksdag angående

uppförande af mässiokaler för underofficerare och manskap vid

vissa truppförband fogade statsrådsprotokollet redogöres för hvad de

sakkunniga anfört om uppförandet af dylika lokaler.

Enligt ett genom de sakkunnigas försorg uppgjordt och af dem

förordadt förslag skulle en för ändamålet erforderlig byggnad vid ett

infanteriregemente kosta 68,900 kronor. Arméns kasernbyggnadsnämnd

har äfven uppgjort en skiss till dylik byggnad, för hvars utförande

kostnaderna enligt inom fortifikationen gjorda beräkningar skulle uppgå

till 97,700 kronor. Denna prisskillnad beror synbarligen därpå, att

kasernbyggnadsnämndens förslag afser en byggnad med två kök, stöne

verandor m. m. enligt framställningar till nämnden från vederbörande

chefer. Då de sakkunniga föreslagit, att dessa byggnader skola uppföras

successivt, på det att erfarenheten om de förbättringar och förändringar

beträffande typen, som kunna anses erforderliga, senare må kunna tillgodogöras

vid uppförandet af mässbyggnader, ett förfaringssätt, som

äfven jag anser synnerligen lämpligt, så torde, vid tiden för dylika

byggnaders uppförande vid nu ifrågavarande etablissemang, erforderlig

erfarenhet därom föreligga.

Då någon viss typ för de till ett kasernetablissemang hörande

byggnader Icke varit definitivt fastställd, har kasernbyggnadsnämnden

vid verkställandet af sina beräkningar utgått från de af generalskommissionen

granskade ritningarna. Nämnden har därvid kommit till det

resultat (sid. 41), att det inom fortifikationen uppgjorda förslaget skulle

medföra en kostnad af ................................................... kronor 1,800,000: —

Därtill kommer kostnaden för de af generalskommissionen

föreslagna tillägg ................................ » 300,000:

Mässlokaler

Kostnaderna,

Summa kronor 2,100,000: —

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

Genom jämförande beräkningar (sid. 43) bär kasernbyggnadsnämnd.

en visat, att, om trevaningskaserner uppföras i stället för fyravånings,

kostnaden torde i det hela blifva ungefär densamma. Genom den anordning

af byggnaderna i deras helhet nämnden tänkt sig och ett ändamålsenligt

utnyttjande af utrymmet för olika ändamål har detta -resultat

kunnat uppnås (sid. 39 och 42).

Beträffande dessa beräkningar hafva de sakkunniga påvisat, att

kontrakt om utförande af kasernbyggnadsarbeten i Norrland de senare

åren erhållits till väsentligt billigare pris än dem, kasernbyggnadsnämnden

beräknat. Med hänsyn härtill får jag erinra, att, enligt den

föi kasernbyggnadsnämnden utfärdade instruktion, nämnden skall infot

dra entreprenadanbud för utförande af hvarje byggnadsarbete, som

af nämnden handhafves, samt därvid tillhandahålla förslagskontrakt,

ritningar, beskrifningar, konstruktiva anordningar, specifikationer m. m.

i så fullständigt skick, att de utgöra tillförlitlig grund för entreprenadanbuds

afgifvande. Sedan entreprenadanbud inkommit, åligger det

nämnden att pröfva anbuden samt att, med noggrannt iakttagande af

hvad som för staten blifver fördelaktigast, antaga eller förkasta anbud.

Nämnden må ock undantagsvis, där så pröfvas erforderligt eller lämpligt,

träffa aftal om utförande af arbete eller del däraf enligt ackord

efter visst pris per enhet utfördt arbete.

Genom nämndens omedelbara försorg får byggnadsarbete utföras

endast efter Eders Kungl. Maj:ts pröfning.

Å hvarje arbetsplats, där arbeten pågå, skall af kasernbyggnadsnämnden

tillsättas en fackkunnig kontrollant äfvensom, om förhållandena

därtill föranleda, till dennes biträde en skicklig verkmästare, hvilka

det åligger att med noggrannhet och efter gifna instruktioner följa och

öfvervaka arbetena. Genom dessa föreskrifter har man gifvetvis velat

åstadkomma eu betryggande ordning för arbetenas utförande till skäligt

pris, utan att något behöfver eftergifvas i afseende på deras soliditet.

Kasernbyggnadsnämndens sakkunskap torde ock vara en borgen för,

att obilliga anspråk icke varda godtagna, och att arbetenas solida utförande

varder noga öfvervakadt. Jag är fullt ense med de sakkunniga

beträffande önskvärdheten af, att kostnaderna från början beräknas så

tillföl lifligt, att det beräknade beloppet icke behöfver öfverskridas.

De förbättringar, kasernbyggnadsnämnden för sin del velat föreslå

och för hvilka jag förut redogjort (sid. 44), skulle medföra en kostnad

af 70,000 kronor för hvarje kasernetablissemang.

I anledning af de utaf mig förut framhållna önskemålen, att en

särskild bostadsbyggnad skulle uppföras för de gifta sergeanternas

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

81

familjer, samt att arrestlokalerna skulle skiljas från kanslihuset och förläggas

till en särskild byggnad, har jag i skrifvelse den 11 nästlidna

månad från kasernbyggnadsnämnden infordrat uppgift på de kostnader,

som blefve förenade med berörda önskemåls tillgodoseende.

Då jag därjämte ansett det af vikt att få utrönt, huruvida de

manskapskaserner, som uppföras i tre våningar, framdeles kunna utan

förstärkning af grund och murar påbyggas ytterligare en våning, har

jag infordrat yttrande härom från kasernbyggnadsnämnden och öfverintendentsämbetet.

Uti härå afgifvet svar har kasernbyggnadsnämnden meddelat, att

verkställda beräkningar gifvit det resultat, att omförmälda anordningar

snille medföra följande ökade kostnader:

Uppförandet af särskild byggnad för gifta sergeanter,

högst....................................................................... kronor 40,000:

Uppförandet af särskild ärrestbyggnad................ » 10,000: —-

Förstärkning af murar m. m. för påbyggnad af

ytterligare en våning å kasernerna, högst.................. )) 10,000:

Summa kronor 66,000: —

Sammanlagda kostnaden för ett kasernetablissemang skulle således

blifva:

Kostnaderna enligt generalskommissionens

förslag (sid. 41) ................................................................ kronor 2,100,000: —

Kostnaderna för däri af kasernbyggnadsnämnden

föreslagna ändringar och förbättringar

(sid. 44) ............................................................................. » 70,000:

Nyssnämnda kostnader för särskildt bostadshus

för gifta sergeanter m. m..................................... »_66,000: —

Summa kronor 2,236,000: —

Den summa, hvartill kostnaderna för ett kasernetablissemang skulle

uppgå, är således synnerligen afsevärd, och om någon nedsättning däri

kunde åstadkommas vore det högst önskligt. Huruvida genom förändrade

konjunkturer eller andra omständigheter så gynnsamma entreprenader

kunna erhållas, att på den vägen någon kostnadsminskning

står att vinna, torde nu icke kunna bedömas.

Det återstår då att tillse, huruvida någon till besparing ledande

inskränkning i de ifrågasatta anordningarna skulle kunna äga rum.

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Åfd. 107 Höft. 11

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

Beträffande först de af generalskommissionen föreslagna, af de

sakkunniga tillstyrkta anordningarna anser jag, likasom de sakkunniga,

dem nödvändiga utom i fråga om sjukpaviljongen, med hvars uppförande,

såsom förut är nämndt (sid. 75), torde kunna anstå vid vissa

regementen, till dess sig visat, om oundgängligt behof häraf förefinnes.

Då en mot kostnaden för en sådan paviljong svarande besparing skulle

kunna beräknas vid de öfriga, skulle härigenom en minskning af

19,000 kronor i den beräknade kostnaden för hvarje etablissemang

uppkomma.

Granskar man därefter det förslag till förändringar och förbättringar,

som af kasernbyggnadsnämnden uppgjorts och som skulle medföra

en ökad kostnad af 70,000 kronor för hvarje etablissemang, möter

man först en kostnad af 10,000 kronor för utbyte af vissa föreslagna

träväggar mot stenväggar. De hus, kasernbyggnadsnämnden närmast

tänkt sig böra vara af sten i stället för trä, äro (sid. 35) kokinrättningsbyggnaden,

sjukpaviljongen, gymnastik- och exercishuset, bad- och

tvättinrättningen, förrådshusen, stallet och vagnboden samt afträdesbyggnaderna.

De sakkunniga åberopa i detta hänseende (sid. 54), hvad

öfverintendentsämbetet i afgifvet yttrande anfört om företrädet mellan

trä- och stenbyggnader, däraf särskildt att en träbyggnad, för att ur

ekonomisk synpunkt vara fördelaktigare än en stenbyggnad, bör kunna

uppföras för en kostnad, som med minst 12,3 procent understiger kostnaden

för stenbyggnadens uppförande. Men härtill kommer angelägenheten

af, att alla förrådsbyggnader ur brandsäkerhetssynpunkt uppföras

af sten. Icke minst gäller detta för att trygga förråden mot

skadegörelse, exempelvis vid en förestående mobilisering. Prisskillnaden

mellan sten- och träbyggnader är så obetydlig, att man icke bör

utsätta sig för den risk, som kan vara förenad med de dyrbara och

i farans stund svårersättliga förrådens inrymmande i träbyggnader.

Öfriga af kasernbyggnadsnämnden föreslagna förbättringar äro redan

förut omnämnda. Ändringarna afse, i kanslihuset: garderober å vinden,

separat arkivrum och förbättrade klosettanordningar, i kasernerna:

brandfritt bjälklag med starkare golf beläggning till vindsvåningen och

utvidgning af tvättrumsinredningen, i tvätt- och varmbadhuset: ångtvättapparat

och varmmangel, i central- och gevärsförråden: brandfritt

inrede i bjälklag och pelare m, m., hvilka förbättringar synas ändamålsenliga.

Särskildt torde de, som afse eldsäkrare anordningar inom förråden,

få anses nödvändiga.

Den föreslagna utvidgningen af stallet torde däremot icke böra genomföras.

I den nuvarande arméorganisationen ingår ej, att kompaniofficerarna

skola vara beridna, och vid sådant förhållande torde stallrum för

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

83

hästar åt dem ej kunna ingå i byggnadsplan. Härigenom skulle en

kostnadsminskning af 6,000 kronor erhållas.

Den ifrågasatta särskilda byggnaden för de gifta underofficerarnas

familjer skulle, såsom förut är nämndt, medföra en kostnad åt högst

40,000 kronor för hvarje etablissemang. Detta är visserligen ett afsevärdt

belopp, men i betraktande däraf, att 16 familjer vid hvart och

ett af ifrågavarande regementen därigenom skulle erhålla en ur flere

synpunkter bättre och trefligare inkvartering, att anspråken pa tilltalande

bostäder under den långa tid framåt, dessa byggnader skola användas,

säkerligen komma att stiga, samt att detta arrangemang innebär

en i hygieniskt hänseende tryggare anordning för manskapet, synes

det mig högst önskvärdt, att detta förslag, till hvilket äfven kasernbyggnadsnämnden

anslutit sig, finge genomföras.

De fördelar, som vore förenade med förläggandet af arrestlokälerna

till en särskild byggnad, har jag redan framhållit. Kasernbyggnadsnämnden

har anfört, att den byggnad, som för den beräknade

kostnadsökningen af 16,000 kronor kunde uppföras, skulle inrymma

vaktlokaler, 2 förvaringsarrester och 16 celler, således 6 celler mera

än dem, som ingå i generalskommissionens förslag. Kasernbyggnadsnämnden

anser denna fråga blifva bäst löst på detta sätt med hänsyn

till såväl möjligheten af en blifvande utvidgning af arrestlokalerna som

undvikandet af de olägenheter, hvilka äro förenade med dessa lokalers

inrymmande i kanslibyggnaden. Nämnden har därför velat på det allra

fiffigaste tillstyrka detta förslag, och för egen del anser jag mig böra

förorda detsamma.

Angående möjligheten att kunna påbygga manskapskasernerna

med ytterligare en våning anför nämnden, att som marken på samtliga

de platser, där nämnden fått i uppdrag att uppföra kasernbyggnader,

bestode af berg eller fast mark, som anträffades på ringa

djup under markytan — på ett par undantag när såsom i Uddevalla,

där marken består af lös lera — ville nämnden uttala som sin bestämda

mening, att de för trevåningshusen föreslagna och beräknade

grunderna kunde utan någon som helst risk eller ökad kostnad i framtiden

äfven uppbära en fjärde våning, om så skulle ifrågasättas. Angående

murverken i öfrigt hade nämnden tänkt sig, att samtliga ytteroch

innermurar skulle komma att uppföras af 1 Va-stens murar med tegel

af normalformat — 25 x 12 x 6,5 cm. — utom för vindsvåningen och

några mindre skiljemurar i flyglarna, som skulle komma att uppföras

af 1-stens murar. Ehuru man utan olägenhet eller risk om några år

torde kunna å dessa murar uppföra en fjärde våning, ansåge nämnden

dock, att man härvid icke borde frångå den vanliga regeln att vid

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

fyravåningshus något öka murarnas dimensioner eller styrka i bottenvåningen

och hade därför tänkt sig att, om en påbyggnad till fyra våningars

höjd vore tillämnad, yttermurarna i bottenvåningen med de mycket

stora fönsteröppningar, som tagits för såväl logementen som korridorerna

med flera rum, skulle ökas till 2-stens tjocklek. Likaså torde

tvärmurarna mellan logementen, hvilka finge uppbära bjälklagen genom

hela huset, om detta skulle ökas till fyra våningars höjd, böra något

förstärkas genom att starkare och något dyrbarare murbruk användes

uti desamma i bottenvåningen. Den ökade kostnad för dessa förstärkningar

af murverken i bottenvåningen, som sålunda skulle behöfva göras,

uppginge enligt nämndens beräkningar till knappt 2,500 kronor per

kasern eller mindre än 10,000 kronor per etablissemang, då äfven do

lör ett fyravåningshus behöfliga luftkanalerna tänkts anordnade i murverken.

Ehuru ett arrangemang att påbygga de af nämnden föreslagna

trevåningskasernerna med ytterligare en våning således läte

utföra sig utan någon afsevärd kostnad, ansåge dock nämnden eu sådan

utväg icke gärna höra väljas, utan förordade i dess ställe för sin del,

att, om en utvidgning af manskapsnumerären vid regementena skulle

ifrågakomma, behöfliga lokaler måtte på annat sätt åstadkommas.

Öfverintendentsämbetet har för sin del uttalat enahanda uppfattning

angående de åtgärder, som erfordras, för att trevåningskasernerna må

kunna påbyggas en våning, med det tillägg att, om byggnaderna skola

uppföras på terräng, där konstgjord undergrund tarfvas, också denna

grund behöfver göras på annat sätt och starkare för en fyravåningsän

för en trevåningsbyggnad.

Såsom jag redan anfört, bär generalskommissionen framhållit

(sid. 18), att äfven med den nu föreslagna utvidgningen af manskapskasernerna,

tillräckligt utrymme vid vissa regementen skulle komma

att framdeles saknas. I anledning däraf har jag ansett böra utrönas,

huruvida trevånings manskapskaserner skulle kunna påbyggas, om man

i framtiden skulle anse det ändamålsenligt att välja den vägen för anskaffandet

af behöfligt ökadt utrymme. Den kostnad, högst 10,000 kronor

för hvarje regemente, till hvilken kasernbyggnadsnämnden enligt sina

beräkningar kommit, synes mig icke vara högre, än att de därför

erforderliga åtgärderna ändamålsenligen böra vidtagas.

Från den förut angifna totalsumman för ett kasernetablissemang.

.............;...................;........................................................ kr. 2,236,000: —

skulle således enligt hvad jag nu anfört kunna

frånräknas kostnaden för en sjukpaviljong, 19,000

kronor, och för tillbyggnad af stallet, 6,000 kronor,

eller tillhopa ...............‘............................................................ » 25,000: —

hvadan kostnaden skulle blifva.......................... kronor 2,211,000: —

för hvarje etablissemang.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

85

Förut har anförts, att det inom fortifikationen uppgjorda förslaget

med de af generalskommissionen gjorda förändringar och tillägg af

kasernbyggnadsnämnden beräknats kosta 2,100,000 kronor. Den ökade

kostnad af 111,000 kronor, som skulle uppstå genom utförandet af därefter

ifrågasatta förbättringar, är, såsom. af det anförda framgår, icke en

med kasernbyggnadsnämndens förslag i fråga om trevåningskaserner

förbunden kostnad, utan tillkommer, vara sig dessa förbättringar genomföras

i samband med generalskommissionens eller med kasernbyggnadsnämndens

förslag.

Beträffande tiden för arbetenas utförande har den af kasernbyggnadsnämnden

beräknats till 7 år. Tre etablissemang skulle påbörjas

under hvart och ett af de första fem åren, 1908—1912. År 1914 skulle

arbetena afslntas. Under åren 1910, 1911 och 1912 skulle enligt denna

plan arbetena pågå å nio platser. Huru önskvärdt det varit, att dessa

kasernetablissemang blifvit tidigare fullbordade, torde dock den af

nämnden uppgjorda planen böra följas, enär den däri bestämda tiden,

enligt nämndens uppfattning, är behöflig, om ej arbetena skola väsentligt

fördyras.

Med en kostnad af 2,211,000 kronor för hvarje etablissemang skulle

hela kostnaden för ifrågavarande femton kasernetablissemang alltså

blifva...................................................•••■................................. kr. 33,165,000: —

Under åren 1906 och 1907 har Riksdagen för detta

ändamål anvisat.............................. kr. 8,800,000:

Vid bifall till Eders Kung!. Maj:ts

förslag till årets Riksdag om anvisande

af ytterligare .................. » 850,000: » 9,650,000: —

skulle alltså därutöfver erfordras............................. kronor 23,515,000:

Fördelad på de återstående fem åren af byggnadsperioden eller

åren 1910—1914 skulle af denna summa erfordras en anvisning af

4,703,000 kronor om året under de närmast kommande fem åren.

Under vissa år komma dock högre belopp att erfordras, under det

att andra år motsvarande minskning äger rum.

I hvad mån medel för ifrågavarande ändamål må kunna erhållas

genom försäljning af tomter från Norra Djurgården kan ännu ej afgöras.

Öfver det ena af de områden, som enligt Kungl. Maj:ts och

Riksdagens medgifvande får säljas från Norra Djurgården, är stadsplan

nu uppgjord af öfverintendentsämbetet, hvilken torde vara att inom närmaste

tiden förvänta till Eders Kungl Maj:t för att därefter öfverlämnas

till granskning af stadsfullmäktige i Stockholm. Enahanda är för
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets Utlåtande N:o~''l75.

hållandet med området närmast omkring skogsinstitutet. För uppgörandet

af stadsplan beträffande återstoden af detta, norr om Djurgårdsbrunnsviken

belägna område, hvilket skall försäljas, pågå arbeten i öfverintendentsämbetet.

Vidare har den s. k. Ladugårdsgärdeskommissionen, som närmast

omhänderhar dessa angelägenheter, inkommit till Eders Kungl. Maj:t

med förslag till försäljning af ytterligare en del af Norra Djurgården

samt till upplåtelse af ett annat område med tomträtt, enligt lagen om

nyttjanderätt till fast egendom den 14 juni 1907.

Det är alltså att hoppas, att inkomster genom tomtförsäljning skola

inom närmaste framtiden erhållas.

Jag har nu redogjort för de olika förslag, som beträffande utförandet

af ifrågavarande byggnader m. m. blifvit framställda. Att fastslå

några bestämda föreskrifter härom torde icke vara lämpligt. Enligt

kasernbyggnadsnämndens instruktion, hvilken står i öfverensstämmelse

med särskilda kommitterades och sakkunnigas för 1907 års Riksdag

framlagda förslag, skall kasernbyggnadsnämnden uppgöra fullständiga och

noggranna förslag till hvarje särskild! etablissemang, öfver hvilka förslag

vederbörande militära myndigheter skola höras. Dessa myndigheter

komma därvid i tillfälle att uttala de önskemål i fråga om kaserngård,

byggnadernas inbördes läge, höjd in. m., hvartill de kunna finna anledning,

innan ärendet till pröfning förelägges Eders Kungl. Maj:t.

Hvad själfva planläggningen och utförandet af arbetena angår, torde

betryggande garantier få anses förefinnas, för att arbetet därmed skall

handhafvas på ändamålsenligt och fullt sakkunnigt sätt.

Enligt instruktionen åligger det äfven kasernbyggnadsnämnden att

årligen före mars månads utgång till Eders Kungl. Maj:t afgifva summarisk

uppgift om, huru hvarje byggnadsarbete under nästföregående

år fortskridit och i hvad mån därför beräknade medel åtgått. Härigenom

varder det möjligt att årligen erhålla en öfverblick öfver arbetenas

fortskridande och kostnaderna för utförandet däraf. I nämndens

räkenskaper skall hvarje byggnadsföretag hafva sitt särskilda konto.

I mån af arbetets fortgång kan alltså utredning anställas beträffande

kostnaderna för byggnader af olika typer eller särskilda anordningar

och jämförelser göras med förut använda byggnadstj^per samt vunnen

erfarenhet komma till godo vid utförandet af senare arbeten.

Såsom jag förut nämnt, utgör kostnadssumman,

sådan den nu beräknats ..................................................... kr. 33,165,000: —

Då Riksdagen redan förut beviljat.................................... » 21,744,000: —

skulle därutöfver erfordras ......................................... kronor 11,421,000: —

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

87

Det torde dock icke vara erforderligt att nu äska beviljandet af

sistnämnda summa utaf Riksdagen. Dels är den redan beviljade

summan, 21,744,000 kronor, mer än tillräcklig för arbetenas bedrifvande

under de närmaste åren, dels torde under tiden möjlighet yppa sig

att bestrida åtminstone någon del af kostnaden med tomtförsäljningsmedel.

»

B. Mässlokaler för underofficerare och manskap vid vissa truppförhand.

I fråga om mässlokaler bär Kungl. Maj:t i ofvanberörda proposition

n:o 138 hänvisat till ett vid propositionen fogadt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver landtförsvarsärenden den 20 nästlidne mhrs, som

i detta ämne innehåller följande yttrande af departementschefen:

»Uti den till innevarande års Riksdag aflåtna statsverkspropositionen

har framställning under punkt 31 af fjärde hufvudtiteln blifvit gjord

om anvisande af 500,000 kronor till uppförande af mässlokaler för

underofficerare och manskap vid vissa truppförband. I det vid nämnda

proposition fogade protokollet öfver landtförsvarsärenden anföres härom,

att, sedan arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet uti underdånig

skrifvelse den 4 maj 1904 med tillstyrkande till Kungl. Maj:t

öfverlämnat eu af chefen för fortifikationen gjord framställning om uppförande

af en mässbyggnad för underbefäl och manskap vid Lifregementets

dragoner, arméförvaltningen anmodats att inkomma med kostnadsförslag

till dylika byggnader, i den mån sådana kunde erfordras,

jämväl för öfriga kasernetablissemang, till hvilkas uppförande Riksdagen

dittills beviljat medel, äfvensom att, efter verkställd utredning, afgifva

yttrande, om eller i hvad mån kostnaden för mässbyggnad för nämnda

personal vd hvarje särskildt truppförband, jämväl Lifregementets dragoner,

kunide bestridas, utan att särskildt anslag därför behöfde af

Riksdagen äskas.

Arméförvaltningen''hade i anledning häraf uppdragit åt chefen för

fortifikationen att efter verkställd utredning inkomma med yttrande i

ärendet. Den 30 april 1907 hade denne afgifvit det begärda yttrandet,

hvithet åtföljdes af ritningar och kostnadsförslag till mässbyggnader för

Hallands och Västmanlands regementen, Vaxholms grenadjärregemente,

Dalregementet, Hälsinge regemente, Jämtlands fältjägarregemente, Västernorrlands,

Västerbottens och Norrbottens regementen, Lifregementets

husarer och Smålands husarregemente, Vendes artilleriregemente, Norr
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

lands artilleriregementes afdelning i Boden, Boden-Karlsborgs artilleriregementes

afdelning i Boden, Bodens ingenjörkår samt Skånska trängkåren,

Ostgöta trängkar, Göta, Svea och Västmanlands trängkårer.

Kostnaderna beräknades till sammanlagdt 1,291,000 kronor.

Rörande mässbyggnad af ifrågavarande slag vid Lifregementets

dragoner hade chelen för fortifikationen samma dag afgifvit särskildt

yttrande, och beräknades kostnaden för denna byggnad till 61,000,

eventuellt 64,000 kronor.

^Med öfverlämnande af chefens för fortifikationen yttranden hade

armeförvaltningen, som för sin del icke hade något att erinra mot de

föreliggande förslagsritningarna och kostnadsberäkningarna, i särskilda

underdåniga skrifvelser den 4 maj 1907 hemställt, att, därest Kungl.

Maj:t täcktes besluta, att ifrågavarande mässbyggnader skulle uppföras,

kostnaderna härför måtte bestridas från landtförsvarets fond för byggnader

och andra försvarsändamål, hvarom i sådant fall proposition till

Riksdagen borde afgifvas.

Öfver förslagsritningarna hade härefter infordrats utlåtanden från

vederbörande arméfördelningschefer, hvilka anbefallts att i sin ordning

inhämta yttranden från regements- eller kårcheferna samt underofficerskårerna

vid de olika truppförbanden.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 31 nästlidne maj bemyndigat

chefen för landtförsvarsdepartementet att tillkalla sakkunniga

personer, för att, bland annat, afgilva utlåtanden uti de ärenden rörande

nya byggnader för armén, som kunde till dem öfverlämnas, samt på

grund häraf sådana personer blifvit utsedda, hade dessa anmodats att

afgifva utlåtande jämväl uti föreliggande ämne.

Vid tiden för afgifvandet af statsverkspropositionen hade de sakkunniga

till behandling förehaft frågan rörande mässlokalerna, men

då icke hunnit slutligen handlägga densamma.

Att emellertid dåvarande t. f. departementschefen ansåg sig redan

då böra upptaga frågan, berodde därpå, att ofvan omförmälda landtförsvarets

fond för byggnader och andra försvarsändamål icke, såsom

arméförvaltningen beräknat, ansåges kunna användas till bestridande af

kostnaderna för mässlokalernas uppförande, enär fonden behöfde tagas .

i anspråk för annat ändamål. Det syntes därför blifva nödigt att af

Riksdagen äska särskilda anslagsmedel för uppförandet af ifrågavarande

mässbyggnader.

De_ sakkunnigas utlåtande i ämnet har nu till Eders Kungl. Maj:t

inkommit.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

89

1 början däraf erinra de sakkunniga, att mäss- eller marketenterilokaler

för underbefäl och manskap sedan gammalt funnits å de särskilda

truppförbandens garnisons- eller mötesplatser. Anskaffningen och underhållet

af dessa lokaler hade hufvudsakligen bekostats af de för utskänkningen

af maltdrycker inflytande inkomsterna, hvilka i allmänhet

därtill lämnade riklig tillgång. 1904 års Riksdag beslöt emellertid i

anledning af en inom Andra kammaren väckt motion att i skrifvelse

till Kungl. Maj:t anhålla om utfärdande af förbud mot all utskänkning

af öl å lägerplatserna, och hade Kungl. Maj:t med tillmötesgående åt

Riksdagens uttalade önskan därefter utlärdat sådant förbud.

Till följd häraf hade den för omförmälda ändamål tillförene tillgängliga

inkomstkällan upphört, och torde det därför numera ankomma

på statsverket att bevilja härför erforderliga medel.

En härmed sammanhängande fråga, som jämväl stode på dagordningen,

vore den om behofvet af särskilda samlingslokaler för manskapet,

1 de hittills uppförda kasernerna funnes visserligen för hvarje

kompani ett särskild! dagrum, men detta hade icke ansetts tillfyllest,

synnerligast som det under repetitionsöfningarna användes till manskapslogement.

Redan vid 1903 års Riksdag hade en motionär inom

Andra kammaren föreslagit, att Riksdagen måtte »i skrifvelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Ma:jt ville vidtaga erforderliga åtgärder för

att vid de regementen och lägerplatser, som äro i saknad af nödiga

samlingslokaler för de värnpliktige jämte tillhörande bokförråd och

skrifmaterialier, denna brist måtte så skyndsamt som möjligt varda afhjälpt».

Det Andra kammarens tillfälliga utskott, som för förberedande

handläggning erhöll motionen till sig öfverlämnad, tillstyrkte motionen;

och blef den jämväl af Riksdagen bifallen. I sitt öfver densamma

afgifna utlåtande anförde utskottet, bland annat, att, så länge utskänkningen

å lägerplatserna körnare att fortfara, de däraf inflytande

inkomsteraa syntes böra användas för tillgodoseende af ifrågavarande

behof, men att om, såsom utskottet för sin del hoppades, denna rörelse

komme att inom den närmaste framtiden upphöra, utskottet föreställde

sig, )>att Riksdagen då med nöje skall bereda regementena andra

inkomster i stället för dem, som de genom eu så glädjande förändring

förlorat».

I detta sammanhang erinra de sakkunniga, att i det anslag till

uppförande af kasernetablissemang för 15 infanteriregementen, som beviljades

af 1906 års Riksdag, ingick ett belopp af 590,000 kronor eller

nära 40,000 kronor för hvarje etablissemang för uppförande af »marketenteri-

och samlingslokaler för manskapet».

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 107 Raft.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

Då det alltså torde få anses fastslaget, att erforderliga medel för

uppförande af såväl mässlokaler för underbefäl och manskap som ock

särskilda samlingslokaler för de värnpliktige måste äskas hos Riksdagen,

hade endast återstått att undersöka, huru detta behof skulle kunna

fyllas på ändamålsenligaste sätt och utan alltför stora kostnader.

Innan jag fortsätter redogörelsen för de sakkunnigas utlåtande,

torde jag få yttra mig något om det förslag till lokaler af ifrågavarande

slag, som uppgjorts inom fortifikationen.

Såsom. förut omförmälts, har chefen för fortifikationen i detta afseende.

afgifvit fullständigt förslag, åtföljdt af ritningar och kostnadsberäkningar,

de senare slutande å ett belopp åt 1,291,000 kronor, hvartill

komme 61,000, eventuellt 64,000 kronor för en mässbyggnad vid

Lifregementets dragoner. Enligt nämnda förslag skulle ifrågavarande

byggnader uppföras efter två särskilda typer, den ena afsedd för infanteriregementena,

i öfverenstämmelse med en af den s. k. generalskommissionen

den 15 mars 1907 till Kungi. Maj:t öfverlämnad ritning,

och den andra, afsedd för truppförband vid specialvapnen, enligt en

inom fortifikationen utarbetad ritning. Jämlikt det af chefen för fortifikationen

uppgjorda generella kostnadsförslaget skulle uppförandet af

eu hvar utaf ifrågavarande byggnader kräfva följande utgifter nämligen:

A. Enligt typen för infanteriregementena.

Hallands regemente ....................

Vaxholms grenadjärregemente

Dalregementet ............................

Västmanlands regemente..........

Hälsinge regemente .....................

Norrbottens regemente ...............

Västerbottens regemente............

Jämtlands fältjägarregemente...

Västernorrlands regemente.........

B. Enligt typen för

Vendes artilleriregemente ........

Skånska trängkåren.....................

Östgöta trängkår...........................

Lifregementets husarer ..............

.... kronor

66,000

—

»

69,000

—

)>

66,000

—

.....»

69,000

—

»

66,000

—

:»

80,000

—

»

66,000

—

»

69,000

—

x>

72,000

—

''uppförband.

.... kronor

59,000

_

))

61,000

--

»

59,000

—

»

59,000

—

Transport kronor 861,000: —

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

91

Transport kronor

Göta trängkår................................................... »

Svea trängkår...................................................... »

Västmanlands trängkår .................................... »

Norrlands artilleriregementes detachement

i Boden........................................................

Boden—Karlsborgs artilleriregementes d:o »

Bodens ingenjörkår .......................................... »

861,000: —

59,000: —

61,000: —

59,000: —

71,000: —

71,000: —

71,000: —

C. Enligt särskild ritning för en dylik

byggnad vid Smålands husarregemente )>_38,000:

eller tillhopa kronor 1,291,000: —

Mässbyggnaden vid Lifregementets dragoner skulle utföras enligt

samma typ, som dylika byggnader vid de under B) upptagna truppförbanden,

och kräfva en kostnad af 61,000 kronor eller, därest inom

densamma anordnades centraluppvärmning, 64,000 kronor.

Samtliga kostnaderna för uppförande af mässbyggnader vid nu

ifrågavarande truppförband skulle alltså, under förutsättning att centraluppvärmning

af lokalerna icke anordnades, uppgå till 1,352,000 kronor.

Enligt generalskommissionens och fortifikationens förslag skulle

underofficerarnas och manskapets mässlokaler förläggas till samma

byggnad, ehuru med sådana plananordningar att icke blott själfva

samlingsrummen utan äfven köks- och ekonomiafdelningarna blifvit fullständigt

åtskilda. Då det emellertid blifvit ifrågasatt, att det ur vissa

synpunkter skulle vara ändamålsenligt, att underofficerarnas och manskapets

mässlokaler skildes genom deras förläggning till särskilda byggnader,

infordrades från vederbörande regements- och kårchefer utlåtanden

härom, hvilka skulle afgifvas, efter det underofficerskårerna lämnats

tillfälle att i ämnet yttra sig.

Af de inkomna utlåtandena i denna fråga framgår, att de flesta

underofficerskårerna uttalat sig för att deras och manskapets mässlokaler

skulle förläggas till skilda byggnader, eller, om detta ej kunde

ske, åtminstone förses med särskilda ingångar och äfven i öfrigt göras

isolerade från hvarandra. Regements- och kårcheferna hafva i allmänhet

förklarat sig dela den af deras underofficerskårer uttalade uppfattningen

härutinnan, ehuruväl äfven framhållits, att det syntes för en

ekonomisk drift af underofficerarnas mäss vara ändamålsenligare icke

blott att själfva samlingslokalerna förlädes till samma byggnad utan

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

jämväl att underofficerarna och manskapet hade gemensamma köksoch

ekonomiafdelningar, då de underofficerare, som skulle komma att

intaga sina måltider i mässen, antagligen vore så få, att särskild mathållning

för dem knappast skulle bära sig.

Förut omförmälda sakkunniga, som enligt sitt utlåtande anslutit

sig till sistnämnda åsikt, hafva härom anfört, att, medan vid de gamla

lägerplatserna snart sagdt alla underofficerarna, uppgående vid ett infanteriregemente

till ett 50-tal, måst, aflägsnade från sina hem, intaga

sina måltider i underofficersmässen, torde det å de nya förläggningsplatserna,

där de flesta gifta underofficerarna hade sina bostäder inom

kasernetablissemanget, i många fall blifva endast ett 10-tal, vid de

mindre truppförbanden till och med ännu färre underofficerare, som i allmänhet

intoge sina måltider i mässen. Att för ett sådant fåtal anordna

särskild mathållning med särskild mässföreståndare och särskild personal

måste uppenbarligen medföra alltför stora kostnader för dessa underofficerare.

Det syntes vara fullt tillräckligt, att de för dem afsedda

lokalerna och deras ingångar så mycket som möjligt afskildes från manskapets,

men att köket och mathållningen blefve gemensamma för underofficerarna

och manskapet. En särskild direktion, bestående af såväl

af regementschefen utsedda officerare som valda representanter för

underofficerare och manskap, syntes lämpligen kunna tillsättas för att

öfvervaka, att mathållningen sköttes på bästa sätt, och att icke, såsom

mot systemet med gemensam mathållning anmärkts, underofficerarna

erhölle några fördelar på manskapets bekostnad.

För bedömande af frågan om dessa mässlokalers anordnande i

öfrigt hafva de sakkunniga dels besökt åtskilliga dylika lokaler vid

truppförband i och utom Stockholm samt inhämtat kännedom om därstädes

befintliga anordningar, dels ock tagit del af ett af arméns kasernbyggnadsnämnd

utarbetadt förslag till en sådan byggnad, hvilket

förslag de sakkunniga dock icke ansett böra komma till utförande.

Mot fortifikationens förslag till mässbyggnad för truppförband, tillhörande

specialvapnen, hafva de sakkunniga framställt den anmärkningen,

att manskapsmässen syntes vara allför liten.

För att erhålla en för ändamålet väl afpassad typ, som kunde

utföras för rimlig kostnad, hade de sakkunniga låtit genom fortifikationens

ritbyrå upprätta åtskilliga förslag, af hvilka de efter noggrannt

öfvervägande ansett sig böra för ett fältinfanteri- eller fältartilleriregemente

förorda ett såsom »grupp VI a)» betecknadt förslag, hvilket beräknats

komma att draga en kostnad af 68,900 kronor. Detta förslagsyntes

nämligen erbjuda tillräckliga utrymmen och eu ändamålsenlig

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

93

belägenhet af de olika lokalerna på samma gång som det torde vara

lätt att placera i terrängen och syntes kunna utföras för en relativt

låg kostnad. För de mindre truppförbanden ansåge de sakkunniga, att

i hufvudsak samma förslag borde komma till användning — dock syntes

de för manskapet afsedda utrymmena kunna minskas med ungefär en

tredjedel. Någon särskild ritning till det sålunda förminskade förslaget

hade de icke ansett nödigt att uppgöra, men enligt verkställda beräkningar

syntes detsamma kunna utföras för en kostnad af ungefär 60,000

kronor. Kostnadsberäkningarna för de flesta af förslagen, däribland de

två sistnämnda, vore uppgjorda under förutsättning af byggnadernas

uppförande af trä. Om byggnader å de gamla mötesplatserna komme

till användning, kunde dessa kostnader sannolikt ytterligare, nedbringas,

särskildt om dylika byggnader utan alltför stora förändringar kunde

flyttas och användas för ifrågavarande ändamål, i hvilket fall de af de

sakkunniga förordade förslagen endast borde användas såsom norm för

behofvet af olika utrymmen, medan i öfrigt de förändringar borde göras,

som betingades af materialets dimensioner, terrängen m. m.

Ehuru mäss- och samlingslokaler för underbefäl och manskap syntes

böra så snart som möjligt uppföras för de truppförband, som ännu

saknade sådana, ansåge dock de sakkunniga det vara fördelaktigt,, att

den typ, som Eders Kungl. Maj:t funne böra komma till användning,

först pröfvades på några ställen, innan den definitivt fastställdes, pa

det att de mindre förbättringar eller förändringar, som tilläfventyrs

kunde visa sig önskvärda, skulle kunna för framtiden iakttagas. Därest

det af Eders Kungl. Maj:t för ifrågavarande ändamål af innevarande

års Riksdag äskade anslaget blefve af Riksdagen beviljadt, syntes fördenskull

erforderligt belopp för uppförande af ett par dylika byggnader

redan under innevarande år kunna förskjutas af arméförvaltningen.

I fråga om behofvet af ifrågavarande lokaler äro, såsom af det

anförda framgår, alla ense. Redan den omständigheten, att medel anvisats

till anordnande af sådana lokaler i de kasernetablissemang, som

ännu icke påbörjats, föranleder därtill, att åtgärder höra vidtagas för

att bereda underofficerarna och manskapet vid öfriga truppförband

samma förmåner, hvilka för öfrigt i och för sig måste anses vara af

stor betydelse för deras trefnad samt för möjliggörandet af nyttig

sysselsättning inom kasernen under fritiderna.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

StatsutsJcottets Utlåtande N:o 175.

Frågan torde alltså nu allenast gälla, huru dessa lokaler skola anordnas

och gäldandet af kostnaderna för deras uppförande. I förstnämnda

afseende ansluter jag mig till det af de sakkunniga förordade

förslaget såsom en normaltyp, tjänande till ledning för bedömande af

de kraf på. utrymme och bekvämlighet m. m., som i hvarje särskildt

fall böra tillgodoses. På hvad sätt sedermera dessa byggnader skola

komma till utförande, lärer få bero på lokala förhållanden, möjligheten

att använda redan befintliga byggnader eller materialier till dylika

samt de erfarenheter, som intill tiden för hvarje byggnads uppförande

kunna från olika håll hafva vunnits.

Beträffande kostnaderna synes visserligen den af de sakkunniga

föreslagna typen ställa sig något, om ock obetydligt, dyrare än den af

fortifikationen föreslagna, men, då såsom nyss är nämndt, åtskilliga till

prisnedsättning ledande omständigheter möjligen kunna påräknas vid

utförandet åt byggnaderna, exempelvis genom användande af äldre

byggnader å mötesplatserna, torde det af fortifikationen angifna kostnadsbeloppet,

i dess helhet 1,352,000 kronor, nu kunna beräknas såsom

tillräckligt)).

C. Lokaler för krigshögskolan in. in.

I fråga om det begärda anslaget till anskaffande af lokaler för

krigshögskolan m. m. har departementschefen, såsom framgår af ett vid

propositionen n:o 82 fogadt utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden.

den 21 februari 1908, yttrat följande:

»Uti den till innevarande års Riksdag aflåtna statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att å extra stat

under fjärde hufvudtiteln för år 1909 anvisa 250,000 kronor för uppförande

af lokaler för krigshögskolan m. m.

I fråga om detta anslagskraf anfördes i statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden den 13 nästlidne januari, hurusom chefen för krigshögsskolan,

majoren m. m. grefve T. Rudenschöld och arkitekten E.

Josephson erhållit i uppdrag att utarbeta och inkomma med förslag

till erhållande af lokaler i hufvudstaden, vare sig genom nybyggnad

eller annorledes, för krigshögskolan, krigshofrätten, chefens för Fjärde

arméfördelningen, inspektörens för militärläroverken och inspektörens

för kavalleriet expeditioner, artilleristaben, remonteringsstyrelsen samt

rullföringsområdesbefälhafvarnas i Stockholms stads- och landtrullföringsområden

expeditioner. Detta förslag hade till Kungl. Maj:t inkom
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

95

mit den 29 november 1907, men därefter öfverlämnats till öfverintendentsämbetet

för afgifvande af yttrande. Vid tiden för aflåtande! af

statsverkspropositionen både detta yttrande ännu icke afgifvits, hvadan

någon fullständig utredning i ärendet då icke kunde för Riksdagen framläggas.

Då nu jämväl omförmälda yttrande föreligger, anhåller jag

att få för Eders Kung! Maj:t redogöra för ärendet i dess helhet.

Till en början torde jag därvid få anföra de skäl, som göra det

till en trängande nödvändighet, att något åtgöres för beredande af lokaler

åt ofvannämnda myndigheter och institutioner.

Krigshögskolan har sedan längre tid tillbaka varit inrymd i gene- Behof af nya

ralstabens hus å Riddarholmen. Då emellertid Kungl. Maj:t med 1904 0 dei

års Riksdag beslutat sådan utvidgning af nämnda högskola, att två

kurser därstädes skulle samtidigt pågå, fanns icke någon möjlighet att

i de redan förut trånga lokalerna inrymma skolan i dess helhet. För

Riksdagen anmäldes ock, att utvidgningen af skolan kräfde ny lokal

för densamma, men frågan om dennas ändamålsenliga ordnande var

då ännu icke mogen till afgörande och har tillsvidare fått anstå.

Under tiden har bristen å lämplig lokal kunnat provisoriskt afhjälpas

därigenom, att den ena lärokursen vid högskolan varit inrymd i gamla

riksdagshuset å Riddarholmen, hvarest Första Kammarens plenisal och

några angränsande rum fått för ändamålet användas. Då nu sistnämnda

hus skall med Riksdagens medgifvande ombyggas till lokaler

för åtskilliga ämbetsverk, har ny lokal för krigshögskolans båda lärokurser

blifvit genom nådigt bref den 31 augusti nästlidet år anvisad i

arméförvaltningens förra ämbetshus vid Munkbrogatan. Ej heller där

kan dock längre kvarvaro för högskolan beredas. Genom nådigt bref

den 6 augusti 1897 har nämligen Kungl. Maj:t fastställt ett utaf Stockholms

stadsfullmäktige beslutadt tillägg till den för hufvudstaden gällande

regleringsplan, enligt hvilket det af ifrågavarande byggnad delvis upptagna

kvarteret Memnon skulle utläggas till öppen plats för att bereda

ökadt utrymme för torghandeln. Stadsfullmäktige hafva nu anhållit,

att tiden, då denna tomt finge af staden öfvertagas, måtte bestämmas,

och att samtidigt medgifvande måtte lämnas därtill, att ersättningen

för markens afstående finge fastställas i enlighet med expropriationsförordningens

föreskrifter. Kungl. Maj:t har med anledning häraf

genom nådigt bref den 31 augusti nästlidet år förklarat, att, enär omförmälda

byggnad icke utan stora olägenheter och kostnader för statsverket

kunde undvaras, innan nya lokaler för de i densamma provisoriskt

inrymda expeditioner m. m. blifvit anordnade, samt frågan härom

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

Byggnadsförslag

och kostnadsberäkning.

icke syntes kunna utan Riksdagens medverkan lösas, fastigheten icke

kunde före den 1 oktober 1912 till staden öfverlämnas.

Längre än till sistnämnda tid torde alltså krigshögskolan icke

kunna kvarblifva i denna byggnad, och, om dessförinnan nya lokaler

lör densamma skola hinna anordnas, bör frågan därom så fort ske

kan tagas i öfvervägande.

För remonteringsstyrelsens samt Stockholms stads- och landtullför ing somrädens

expeditioner äro, jämlikt förstnämnda nådiga bref den 31 augusti

1901 samt nådiga bref vet den 13 december samma år, lokaler likaledes

upplåtna i arméförvaltningens förra ämbetshus, dit de skola förläggas

från andra, hyrda lägenheter. Samma skäl, som kräfver krigshögskolans

förflyttning från detta hus, så snart annan lokal kan för densamma

beredas, föranleder alltså jämväl sistnämnda expeditioners förläggande

till annan plats.

Nya lokaler behöfva också anskaffas för krig shofr ätten och för

chefens för Fjärde arméfördelningen expedition. Dessa äro för närvarande

inrymda i en äldre byggnad å Svea lifgardes förra kasernområde vid

Fredrikshof, men fråga om försäljning för kronans räkning af detta

värdefulla område är väckt och torde inom kort komma att tagas

under ompröfning.

Slutligen behöfva lokaler beredas för såväl inspektörens för militärläroverken

som inspektörens för kavalleriet expeditioner. Af dessa är

den förstnämnda inrymd i f. d. riksdagshuset å Riddarholmen och den

senare i förhyrd lägenhet.

Såsom framgår af ofvan omförmälda yttrande till statsrådsprotokollet

den 13 nästlidne januari ingick uti det den 25 juni 1907 till

chefen för krigshögskolan grefve Rudenschöld och arkitekten Josephson

lämnade uppdraget jämväl fråga om beredande af nya lokaler för artilleristaben,

hvilken för närvarande är inrymd i ena flygeln af Artillerigården

härstädes. På grund af ändring i den ursprungligen påtänkta

byggnadsplan^ föreligger emellertid detta behof icke vidare.

_ Jämlikt det erhållna uppdraget hafva grefve Rudenschöld och

arkitekten Josephson till en början från vederbörande myndigheter

infordrat uppgifter rörande såväl oundgängligen erforderligt utrymme

inom de särskilda lokaler, som skulle till den ifrågasatta byggnaden

förläggas, som ock kraf och önskemål rörande lokaliteterna i öfrigt.

Ett sammandrag af dessa uppgifter torde få biläggas detta protokoll.

De. hafva därefter tagit under öfvervägande, huruvida någon eller

några i statens ägo redan befintliga byggnader lämpligen kunde för

ändamålet användas. Därvid hade emellertid befunnits, att de byggna
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

97

der, hvilka med hänsyn till sitt läge kunde ifrågakomma att tagas i

anspråk, vore af sådan beskaffenhet, att deras förändring till tidsenliga

lokaler knappast läte sig göra för mindre kostnader, än en nybyggnad

skulle kräfva} och därtill komme, att deras användande för nu ifrågavarande

ändamål skulle för en lång framtid binda och förhindra ett

fullständigt och ekonomiskt utnyttjande till statens fördel af dyrbara

tomtplatser inom hufvudstadens centralare delar. Dessutom skulle

användandet af redan befintliga byggnader — samtliga för närvarande

upptagna för statens räkning — i väsentlig grad inveckla och fördyra

frågans lösning, enär det blefve nödigt att, innan ändringsarbetena

kunde taga sin början, bereda nya eller provisoriska lokaler för de

myndigheter, som inrymdes därstädes.

Af utredningen hade alltså framgått, att uppförandet af en ny

byggnad vore för ändamålet lämpligast. Den frågan uppställde sig

då, hvarest denna skulle förläggas. Efter granskning af föreliggande

möjligheter hade följande platser ansetts kunna komma i fråga,

nämligen

l:o) Artillerigården;

2:o) den redan i stadsplanen intagna delen af Ladugårdsgärdet,

nämligen kvarteret Kandidaten mellan Artilleri- och Skeppargatorna

samt Östermalmsgatans och Valhalla vägens förlängning;

3:o) Fredrikshof;

4:o) Lifgardets till häst förra kaserntomt vid Storgatan.

Bland dessa platser hade grefve Rudenschöld och arkitekten

Josephson gifvit företräde åt Artillerigården, på grund af dess centrala

läge. Därnäst förordade de kvarteret Kandidaten. Först i sista rummet

ansåge de Fredrikshof och förra hästgardestomten böra ifrågakomma,

enär dessa tomter ägde ett synnerligen högt försäljningsvärde

och sålunda icke borde tagas i anspråk för ett ändamål, hvilket med

lika eller större fördel kunde ernås å annan plats.

På grund häraf hade de utarbetat två alternativa förslag, afseende

den föreslagna byggnadens uppförande å Artillerigården — alternativ I —

och inom kvarteret Kandidaten — alternativ II.

Beträffande det första alternativet anföres i utlåtandet, hurusom

det vore tydligt, att ju mindre man utan rubbning af redan befintliga

byggnader inkräktade på den å Artillerigården varande stora öppna

planen, dess mindre invecklad ställde sig frågans lösning, på samma

gång som den återstående delens af platsen reglerande och användande

för statens ändamål underlättades. Det vore då gifvet, att byggnadens

förläggande vid gränsen mot Riddargatan vore förmånligast.

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 107 Höft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets Utlåtande N:o 175

De gjorda undersökningarna hade ådagalagt, att-, därest beredandet

af nya lokaler för artilleristaben uteslötes, och denna bibehölle sina

nuvarande lokaler, så kunde den erforderliga nybyggnaden inpassas utmed

Riddargatan, i anslutning till de vid denna befintliga delarna af Artillerigårdens

byggnader. Genom ett porthvalf skulle lämnas rymligt tillträde

till planen. I enlighet härmed hade byggnadsföretaget blifvit

uppgjordt. Hvarken chefen för artilleristaben eller fälttygmästaren

hade haft något att erinra mot planens bebyggande på föreslaget sätt.

De fördelar, hvilka vore förenade med en dylik lösning af byggnadsfrågan,

bestode däri, att läget vore synnerligen centralt och lämpligt,

samt att byggnadens uppförande kunde ske, utan att det förbundes

med anskaffande af nya eller provisoriska lokaler åt vissa myndigheter

eller verk. Därjämte borde beaktas, att endast en jämförelsevis

obetydlig del af det nuvarande stora och fria utrymmet å Artillerigården

toges i anspråk och detta på sådant sätt, att intet hinder lades

för områdets fortsatta utnyttjande för statens ändamål.

Kunde emellertid icke detta förslag komma till utförande, borde

byggnaden förläggas till kvarteret Kandidaten. Enahanda fördelar,

som vore förenade med alternativ I, vunnes äfven bär, om än läget

vore något aflägset från stadens centralare delar. Samma byggnadsritningar,

som uppgjorts för nybyggnaden å Artillerigården, kunde här

komma till användande, och byggnaden hade, såsom af situationsplanen

framginge, tänkts så förlagd inom kvarteret, att öfriga delars användning

eller försäljning däraf icke berördes. Kostnaderna för de omgifvande

gatornas reglering hade icke i förslaget inräknats, enär dessa

torde komma att ingå i den blifvande uppgörelsen med Stockholms stad.

I fråga om den föreslagna byggnadens särskilda delar, hvilka

alltså vore lika i båda alternativen, hade vid planens uppgörande de

af vederbörande’ myndigheter uppställda önskningsmålen i allmänhet

helt kunnat fyllas och endast smärre jämkningar behöft äga rum.

Samtliga planritningar hade underställts deras pröfning, som af frågan

berördes, och vunnit godkännande.

I bottenvåningen hade beredts lokaler för de båda rullföringsområdesexpeditionerna,

hvilka hvar för sig erhållit särskilda ingångar

direkt från gatan och därigenom blifvit fullständigt skilda från öfriga

lokaler i huset. För stadsrullföringsområdets expedition hade emellertid

med hänsyn till den understundom synnerligen stora tillströmningen

af besökande anordnats tillträde, afsedt för tillfällig användning, jämväl

från porthvalfvet. I bottenvåningen inrymdes lokaler äfven för portvakt

och städerska.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

99

Våningen en trappa upp vore afsedd för Fjärde arméfördelningens

statsexpedition och för remonteringsstyrelsen. För den förstnämnda

hade,'' med hänsyn till det i denna expedition stora antalet besökande

samt5 den däraf betingade nödvändigheten att genom särskild anordningbereda

möjlighet till ostördt arbete i lokalerna, föreslagits ett särskildt

väntrum utanför arméfördelningschefens ämbetsrum, ehuru ett dylikt

icke upptagits i den inkomna uppgiften om behöfligt utrymme.

Två trappor upp vore lokaler beredda för krigshofrätten samt för

kavalleriinspektörens expedition. Krigshofrättens sessionssal sammanfölle

i storlek med en af krigshögskolans ofvanför belägna lektionssalar

och komme därför möjligen att blifva något större än behofvet kräfde,

hvilket dock icke syntes innebära någon olägenhet.

De två öfverstå våningarna skulle tagas i anspråk af krigshögskolan

och af inspektörens för militärläroverken expedition. Den sistnämnda,

jämte ett i samband därmed anordnadt rum för krigsvetenskapsakademiens

bibliotek, vore förlagd tre trappor upp. I samma våning skulle

jämväl inrymmas krigshögskolans expeditionslokaler, samlings- och frukostrum

för dess elever samt lägenhet för en vaktmästare. Våningen

fyra trappor upp skulle inrymma två större föreläsningssalar, tvåmindre

lektionsrum, lärare- och kartrum samt ett större rum, afsedt att

användas vid krigsspel samt för att tillgodose det vid inträdespröfningarna

stora behofvet af utrymme. Därjämte skulle till denna våningförläggas

en lägenhet för den maskinist, som erfordrades för skötseln

af hela byggnadens centraluppvärmning.

Krigshögskolans båda våningar skulle förenas af en inre trappa,

hvilken vore behöflig med hänsyn såväl till den bekvämare förbindelsen

dem emellan som därtill, att kapprummen måste förläggas allenast

till en våning, den undre. Det vore jämväl önskvärdt, att vid

vissa tillfällen, t. ex. vid inträdespröfningen, kunna anordna så, att

endast en ingång från yttre trappan funnes till högskolans lokaler.

Utrymme för elevator hade beräknats invid byggnadens hufvudtrappa

och kostnaderna för en dylik upptagits i kostnadsförslaget.

Byggnadens uppförande skulle enligt nämnda specificerade förslag

uppgå till 583,000 kronor, om den förlädes till Artillerigården, och till

660,000 kronor, därest den komme att förläggas till kvarteret Kandidaten.

Skillnaden, 77,000 kronor, hänförde sig uteslutande till de dyrbarare

grundläggningsarbetena å sistnämnda plats.

Ofverintendentsämbetet har icke haft något att erinra emot ritningarna.

Hvad beträffade kostnadsförslaget hade ämbetet vid ingående

pröfning- däraf funnit, att, med hänsyn till för närvarande gällande

Öfverinten
dentsämbetets
yttrande.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

priser, de angifna å-prisen för schaktning, undergrund och grundmurar

af beton, tegelmurning, bjälklag af beton, cementgolf i källare, cloisonväggar,

taklag, linoleummattor och elektrisk personhiss vore anmärkningsvärdt

högt beräknade, hvarför det ville synas ämbetet, att nybyggnaden

i fråga borde — under antagande att nu rådande priser icke

komme att vid tiden för byggnadsarbetets verkställande höjas — kunna

utföras, för omkring 30,000 kronor mindre än härför upptagna belopp.

Vidkommande platsen för byggnaden hade öfverintendentsämbetet,

i betraktande däraf att Artillerigården i förhållande till

sin storlek vore relativt litet bebyggd, funnit tanken att bättre utnyttja

detta välbelägna område särdeles beaktansvärd. Det kunde dock

ifrågasättas, huruvida det nu föreslagna sättet härför vore det ur alla

synpunkter lämpligaste. Ålven efter uppförande af ifrågavarande byggnad

kunde det icke sägas, att tomtområdet blifvit väl användt, i det att gårdsutrymmet,

bebyggandet oaktadt, förefölle väl stort och gifvetvis väckte

tanken på ytterligare tillgodogörande af området. Ett sådant utnyttjande

af tomten borde dock icke ske stycke efter stycke genom uppförande

af tidvis behöfliga byggnader å obebyggda delar af tomten,

utan borde därför uppgöras en fullständig plan, i hvilken den monumentalt

anlagda fondbyggnaden syntes kunna och böra ingå såsom ett

hufvudmoment, under det att flyglarna utefter Sibylle- och Artillerigatorna

måste rifvas, då de med omkring halfva sin bredd sträckte sig

ut på de båda gatornas blifvande yta enligt fastställd stadsplan, samt

det dessutom vore ovisst, huruvida grunderna för desamma kunde bära

önskvärda påbyggnader.

Hvarje partiellt bebyggande af omförmälda område, innan sådan

plan, som den ämbetet ansett önskvärd, uppgjorts, kunde innebära allvarsamma

svårigheter för ett lämpligt tillgodogörande af utrymmet icke

blott ur arkitektonisk synpunkt, utan äfven med hänsyn därtill, att en

för vissa ändamål nu uppförd byggnad skulle kunna ställa sig hindrande

i vägen för ett ändamålsenligt begagnande af området för det eller de

behof, som där till sist skulle bofästas.

Vyn från Riddargatan in öfver Artillerigården med den öfver fondliyggnadcn

sig höjande kupolen af Östermalms kyrka vore ännu, efter

Artilleriplanens bebyggande med hofstallet, en af våra ståtligaste monumentala

aspekter; ämbetet ansåge, att man borde kunna för något statens

ändamål fullt rationellt utnyttja detta välbelägna kvarter, utan att

behöfva, såsom enligt det föreliggande alternativet I måste blifva fallet,

väsentligt rubba det storslagna intrycket af anläggningen, hvarför äm
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

101

betet äfven på denna grund ansåge sig icke kunna för sin del förorda

detta alternativ.

Emot alternativ II hade öfverintendentsämbetet icke annat att erinra,

än att vid försäljning af öfriga, för privatbyggnader afsedda tomter i

kvarteret sådana bestämmelser för deras bebyggande måtte meddelas,

att deras gårdsfasader icke blefve vanprydande.

På grund af hvad jag framhållit, torde behofvet af åtgärders vid- Departement?- tagande för beredande, så snart ske kan, af nya lokaler för krigshög- y®threa^

skolan och öfriga förut omförmälda institutioner få anses till fullo ådagalagdt.

Utredningen i ärendet gifver också vid handen, att ändamålet icke

lämpligen torde kunna ernås med mindre en ny byggnad uppföres.

Mot de uppgjorda ritningarna har öfverintendentsämbetet icke haft.

något att erinra. Däremot hafva olika meningar rådt mellan förslagsställarna

och öfverintendentsämbetet rörande den lämpligaste platsen för byggnaden.

I detta hänseende ansluter jag mig till öfverintendentsämbetets åsikt

om användande af kvarteret Kandidaten framför Artillerigården. Därvid

har jag fästat afseende, förutom vid de af ämbetet förebragta skäl,

jämväl vid den omständigheten, att marken otvifvelaktigt äger betydligt

större värde å Artillerigården än å kvarteret Kandidaten — en skillnad

som mer än väl torde uppväga de något högre byggnad skostnaderna

å sistnämnda plats — samt att förläggandet af ifrågavarande

byggnad till det område af Ladugårdsgärdet, som enligt Riksdagens

medgifvande skall upplåtas till försäljning, i någon mån torde påskynda

realisationen af angränsande tomter.

I detta sammanhang anser jag mig böra erinra, att gränsen mellan

kronans och Stockholms stads områden i denna trakt går öfver kvarteret

Kandidaten, som alltså till någon del äges af staden, hvarjemte

kronans äganderätt till en mindre jordremsa utmed själfva gränslinjen

— det s. k. gärdesgårdsdisti-iktet — är af staden bestridd. Intet hinder

finnes dock att så förlägga nu ifrågavarande byggnad, att allenast mark,

som kronan ostridigt äger, däraf beröres.

Kostnaderna för uppförande af byggnaden å kvarteret Kandidaten,

af förslagsställarna beräknade till 660,000 kronor, skulle enligt öfverintendentsämbetets

mening kunna begränsas till 630,000 kronor. Detta

belopp torde alltså böra för ändamålet af Riksdagen äskas, att utgå

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

med 250,000 kronor å extra stat för år 1909, på sätt Eders Kung!.

Maj:t redan i statverkspropositionen för innevarande år begärt, samt

med återstoden, 380,000 kronor, af extra anslagsmedel under år 1910».

Sammandrag

öfver uppgifter å erforderligt lokalutrymme för nedannämnda

myndigheter m. fl.

1. Krigshögskolan.

Föreläsningssalar, större om c:a 100 kvm............... 2

Lektionsrum, mindre om c:a 35 kvm...................... 2

Rum för krigsspel m. m. c:a 70 kvm...................... 1

Lärare- och kartrum........................................................ 1

Rum för chef.............................................................. 1

» » expedition och bibliotek................................ 1

Elevrum, större .............. 2

Bostad för vaktmästare om 2 rum och kök ........... 1

» » maskinist » » » » » 1

: 2. Inspektören för militärläroverken samt krig svetenskap sakademien.

Rum för inspektören ................................................ 1

» » expeditionen ................................................... 1

» » krigsvetenskapsakademiens bibliotek ......... 1

3. Krig skof rätten.

Större sessionsrum .......................................................... 1

Öfriga rum...................................................................... 5

Vaktrum eller tambur .................................................... 1

Bostad för vaktmästare om 2 rum och kök .......... 1

4. Inspektörens för kavalleriet expedition.

(Summa golfyta omkring 80 kvm.)

Rum för inspektören................................................. 1

» » stabschefen ................................................ 1

» » expedition.................................................. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175: i’ 103

5. Remonteringsstyrelsen.

(Summa golfyta omkring- 70 kvm.)

Rum för chefen............................................................... 1

» » redogöraren...................................................... 1

» » skrifbiträden ..................................................... 1

6. Fjärde arméfördelningens statsexpedition.

Rum för arméfördelningschefen .............................. 1

» » stabschefen...................................................... 1

» )> generalstabsofficeren ..................................... 1

)> :» adjutanterna .................................................. 1

» » fördeln i ngsi nte 11 cl eu i ture 11............................. 2

» » fördelningsläkaren............................................ 1

D » ingenjör officeren med biträde ................... 2

» )> skjutbaneofficer........................................ 1

» » skrifbiträden ......... 1

7. Full/''öring sområdesexp editionerna.

a) Stockholms stadsrullföringsområde:

Rum för befälhafvaren 1

» » rullföringsofficerare med biträden 3

b) Stockholms landtrullfÖring sområde:

Rum för befälhafvaren ................................................ 1

» » biträde med skrifvare......................... 1

Bostad för städerska om ett rum och kök ....... 1

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

Utskottets

utlåtande.

Kasernetablissemang för femton Infanteriregementen.

Att vid byggandet af kasernetablissemang för de femton infanteriregementen,

hvilka ännu icke erhållit dylika, de erfarenheter, som vunnits

vid de hittills uppförda kasernerna, så vidt möjligt böra komma till

beaktande, är uppenbart. Kungl. Maj:t har också i anledning af framställningar

från arméns kasernbyggnadsnämnd och andra myndigheter

m. fl. vid uppförandet af de återstående etablissemangen ifrågasatt åtskilliga

afvikelse!- från nuvarande kaserntyper.

Enligt de af kasernbyggnadsnämnden uppgjorda beräkningarna skulle

till följd af dessa afvikelser samt ökade arbets- och materialpriser ifrågavarande

femton etablissemang komma att draga en kostnad af sammanlagdt

33,165,000 kronor, hvadan, då Riksdagen för ändamålet beviljat

ett anslag å 21,744,000 kronor, ytterligare skulle erfordras ett anslag

å 11,421,000 kronor. I förevarande proposition begäres dock endast

anvisande af 850,000 kronor af det redan beviljade anslaget.

Utskottet har visserligen icke kunnat i detalj granska de uppgjorda

ritningarna och kostnadsförslagen, men har i alla händelser med hänsyn

särskild! till den i utsikt ställda synnerligen stora kostnadsökningen,

hvilken utskottet icke kan utan vidare godkänna, ansett sig böra framställa

vissa erinringar mot de i statsrådsprotokollet gjorda uttalandena.

I den af departementschefen uttalade åsikten (sid. 61), att de nya

kasernetablissemangen böra blifva ändamålsenliga samt anordnade och

uppförda på ett fullt tillfredsställande sätt, så att i framtiden kostnaderna

för underhålls- och nybyggnadsarbeten komme att i möjligaste mån

begränsas, — en åsikt, som uttalades redan af 1901 års granskningsnämnd

— instämmer utskottet till fullo, men däremot kan utskottet icke

obetingadt gilla den i kasernbyggnadsnämndens ofvanberörda utlåtande

(sid. 28) uttalade meningen, att »det här ej gällde att bygga på det

sätt, som för närvarande vore ekonomiskt fördelaktigast, utan att man

borde göra sina beräkningar för längre tid framåt». Utskottet vill häremot

särskild! framhålla, att äfven själfva byggnadsskostnaderna böra

i möjligaste mån begränsas, dock att behörig hänsyn tages till de framtida

underhållskostnaderna, på samma gång som jämväl, såsom departementschefen

yttrat (sid. 61), möjligheten till utvidgning för tillgodoseende

af kommande kraf på ökadt utrymme ej lämnas ur sikte.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

105

, De ifrågasatta förändrade anordningarna vid de nya kasernetablissemangen

synas i vissa delar vara väl grundade, men bar utskottet byst

betänkligbeter mot hvad i andra afseenden föreslagits.

Bland annat förefaller det, som om fordringarna på bekvämlighet

i många fall ställts alltför boga, såsom t. ex. då kasernbyggnadsnämnden

(sid. 46) förordar att så långt som möjligt införa användningen af

vattenklosetter, med eller utan septisk tank, — något som väl knappast

torde betingas enbart af de sanitära krafven.

I fråga om kasernbyggnadernas uppförande yttrar departementschefen,

att det icke torde vara lämpligt att fastslå några bestämda föreskrifter,

då den myndighet, arméns kasernbyggnadsnämnd, som både

ifrågavarande arbete åt sig anförtrodt, borde lämna garantier för att

anläggningen och utförandet af arbetet komme att bandbafvas på ändamålsenligt

och fullt sakkunnigt sätt. Nämndens verksamhet regleras af

den af Kungl. Maj:t för densamma den 14 juli 1907 fastställda instruktion,

hvilken upprättats i öfverensstämmelse med de af särskilda sakkunniga

uppgjorda och af nästlidet års Riksdag gillade förslag. Afskrifter

af berörda instruktion äfvensom af kungl. brefvet samma dag

angående kasernbyggnadsnämndens tillsättande fogas såsom bilagor till

detta utlåtande (bil. b och c).

Då utskottet nu går att uttala sin mening rörande de olika förslag,

som i statsrådsprotokollet beröras, vill utskottet redan från början

anmärka, att utskottet i allmänhet kommer att ansluta sig till hvad de

särskildt tillkallade sakkunnige i sitt ofvan omförmälda utlåtande af den

13 sistlidne februari anfört (sid. 48 o. f.).

,,Hvad först beträffar frågan om behofvet af en kaserngård instämmer

utskottet i den af de sakkunnige uttalade åsikten (sid. 49), att en

lämplig kaserngård i allmänhet bör eftersträfvas, ehuru det i enstaka fall

af ekonomiska skäl kan blifva nödvändigt att afstå från en sådan.

Anmärkas bör dock, att något behof att lägga alla de kring kaserngården

grupperade byggnaderna i samma horisontalplan icke bör förefinnas.

I fråga om planläggningen yttrade redan 1901 års granskningsnämnd:

»I detta hänseende torde bland annat böra beaktas, att vid

bestämmandet af själfva byggnadsplanen inom det blifvande etablissementets

område noggrann hänsyn tages till markens beskaffenhet, samt

att i öfrigt byggnaderna så förläggas, att man undviker dyrbara grundläggnings-

och terrasseringsarbeten».

Vidkommande manskapskasernerna anser utskottet i likhet med de

sakkunnige, att hvarje kasern i allmänhet bör uppföras för en bataljon,

_ Bill. till Rikscl. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 107 Haft. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

och att endast särskilda förhållanden på byggnadsplatsen eller andra

tungt vägande skäl höra kunna föranleda till afvikelse från denna princip.

Då fyravåningskaserner måste anses vara billigast i uppförande och de

tre trapporna icke torde kunna påvisas medföra någon afsevärd olägenhet

för ungt folk i värnpliktsåldern, synes denna typ i allmänhet höra

bibehållas. Därest lokala eller andra förhållanden nödvändiggöra en

annan byggnadstyp, synes en sådan kunna utarbetas, rymmande en

bataljon i likhet med den af 1901 års granskningsnämnd alternativt

förordade trevåningskasernen. Departementschefen har beträffande den

sistnämnda anfört, att den visserligen tillfredsställde stora fordringar,

men visade sig enligt gjorda beräkningar ganska dyr att utföra. Emellertid

torde det ingalunda vara omöjligt att åstadkomma en ny, billigare

typ till sådan kasern. Under alla förhållanden synas tre stycken trevåningskaserner,

rymmande hvardera fyra kompanier, böra kunna uppföras

för mindre kostnad än de af kasernbyggnadsnämnden föreslagna

fyra trevåningskasernerna med plats för tre kompanier i hvarje. Genom

sistnämnda anordning nödvändiggöres härjämte en splittring af bataljonsförbanden,

något som af flera skäl icke synes lämpligt.

Om det i en framtid skulle blifva fråga om en ökning af bataljonernas

antal vid ett regemente till fyra, förefaller det i alla afseenden enklare att

uppföra en ny kasern för eu bataljon än att, såsom synes vara afsedt,

påbygga en våning å fyra kaserner — i hvilket fall man härjämte skulle

blifva nödsakad att återgå till den klandrade fyravåningskaserntypen.

Hvad angår frågan om antalet manskap slogement för kompani hafva

de sakkunniga (sid. 51) ansett det vara tillräckligt att, därest manskapets

uppdelning under tiden mellan repetitionsöfningarna fortfarande kojnme

att ske efter de olika skolorna, såsom hittills ägt rum, för hvarje kompani

afse endast fem logement.

Då det emellertid lärer afses att för framtiden äfven mellan repetitionsöfningarna

ordna förläggningen kompanivis, har utskottet ansett

logementens antal böra ökas till sex för kompani.

Förslaget om inrättandet af torkrum och större tvättrum har utskottet

funnit välbetänkt.

Beträffande underofficerarnas inkvartering är uppenbart, aot, då lägenheterna

för fanjunkarna numera beräknas till tre rum och kök och

för sergeanterna af l:a klass till två rum och kök i stället för förut

två respektive ett rum och kök, man icke för samma kostnad och på

samma sätt som förut kan bereda inkvartering åt samtliga underofficerare.

Man har då, såvida man fortfarande vill bereda samtliga underofficerare

inkvartering in natura, att välja mellan att antingen utöka ba
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

talj onskasernernas flyglar, så att erforderligt antal bostäder där kunna

inredas, eller att, såsom departementschefen förordar och äfven de sakkunnige

anse fördelaktigt (sid. 49, 71, 73), oaktadt denna anordning på

grtfud af kostnaden ej af dem tillstyrkes, bereda endast fanjunkarna och

de ogifta sergeanterna (sergeanterna af 2:a klass), livilkas närvaro i

kasernen med hänsyn till disciplinen måste anses oeftergiflig,, bostäder i

manskapskasernerna och förlägga de öfriga underofficerarna i särskilda

byggnader. . ,

"Det senare sättet synes ur flera synpunkter fördelaktigt men kommer

utan tvifvel, såsom framhållits, att medföra högre kostnader, än

om „ underoficersbostäderna förläggas i med manskapskasernerna sammanbyggda

flyglar. Om emellertid en billigare typ än den för utskottet

framlagda kan utarbetas, har utskottet icke velat motsätta sig uppförandet

af särskilda bostäder för de underofficerare, som icke enligt

hvad här ofvan framhållits, under alla förhållanden böra hafva små bo
-

städer i kasernerna.

Med hänsyn till kostnaderna skulle det möjligen kunna ltragasattas,

huruvida det icke skulle låta sig göra att åtminstone på vissa platser

bereda bostäder inom kasernetablisemanget för endast en del af underofficerarna

och tilldela de öfriga kontant inkvarteringsersättning. Härom

vill utskottet dock icke göra något bestämdt uttalande, då detta synes

vara en fråga, som i första hand bör öfverlämnas till de militära

myndigheternas bepröfvande.

Då 1901 års granskningsnämnd föreslog arrestlokalernas förläggning

till jordvåningen i kanslihuset, var det till stor del på grund däial,

att utrymmet i jordvåningen ej ansågs tillräckligt utnyttjadt och att besparing

beräknades uppstå genom att på detta sätt använda jordvåningen.

Af hygieniska skäl har emellertid en sådan anordning icke i

något fall ansetts böra ske vid de hittills uppförda etablissemangen, utan

hafva arrestlokalerna i stället blifvit förlagda till kanslihusets, bottenvåning.

Då på grund häraf den afsedda besparingen endast delvis vunnits och

vissa olägenheter måste anses förenade med arresternas belägenhet x

kanslihuset, har utskottet icke velat motsätta sig, att säl skilda arrest

byggnader uppföras, förutsatt dock att kostnaderna till följd häraf icke

afsevärdt ökas och att byggnaderna så placeras, att utsträckning af

vakttjänsten ej nödvändiggöres..

Hvad departementschefen i öfriga delar anfört rörande de al kasernbyggnadsnämnden

uppgjorda olika förslagen till kasernetabliss.emang

för ett infanteriregemente har icke gifvit utskottet anledning till säl
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

skildt yttrande, utan får utskottet i dessa afseenden hänvisa till de sakkunnigas

omförmälda utlåtande.

. . U^kottet vill ytterligare endast framhålla önskvärdheten däraf, att

icke alltför skrida byggnadstyper komma till utförande, i synnerhet

som de hittills i allmänhet enligt en gemensan typ uppförda etablissemangen

icke gifvit anledning till anmärkning annat än beträffande

mindre detaljer.

Hvad beträffar den af departementschefen med hänsyn till de af honom

forordade förändrade anordningarna och ökade antal lokaler approximativt

fånglina kostnadsökningen för ifrågavarande femton kaserneteblissemang

har utskottet, som icke vill bestrida, att någon ökning af kostnaderna

ar nödvändig, dock velat uttala, att det angifna beloppet, 11,421,000

kronor synes alltför rundligt tilltaget. Såsom ett stöd för denna åsikt

far utskottet anföra, att, såsom framgår af de sakkunniges utlåtande

(sid. 55—56), kasernbyggnadsnämnden beräknat vissa kostnader för ett

kasernetablissemang i Uppsala till ett afsevärdt högre belopp än det,

hvartill samma kostnader uppgått vid de under år 1907 kontrahefade

norrländska etablissemangen. Utskottet hyser den bestämda åsikten,

att genom en sakkunnig arbetsledning och förståndiga anordningar

kostnadsökningen kan afsevärdt inskränkas, och vill utskottet särskildt

framhålla, att kasernbyggnadsarbetena böra vara fullbordade inom den

beräknade tiden, så att åtminstone icke ytterligare administrationskostnader

ma uppkomma. Rörande administrationskostnaderna får utskottet

hänvisa till i afskrift bilagda två kung], bref af den 14 juni 1907 (bil

c. och d.). J v

QKa a^a0.* Kung1'', Maj:tS föreliggande framställning om anvisande af

850,000 kronor af det redan beviljade anslaget å 21,744,000 kronor har

utskottet icke haft något att erinra.

Mässlokaler för underofficerare och manskap vid vissa truppförband.

I det anslag till uppförande af kasernetablissemang för 15 infanteriregementen

som beviljades af 1906 års Riksdag, ingick ett belopp.af

nära .40,000 kronor för hvarje etablissemang för uppförande af marketenteri-

och samlingslokaler för manskapet. Däremot hafva i de af Riksdagen

före nämnda år beviljade anslag till uppförande af kasernetablissemang

icke mberaknats några medel för inrättande af dylika lokaler.

Kung!. Maj:t har nu hos Riksdagen anmält behofvet af ett belopp af

sammanlagdt 1,352,000 kronor, däraf å extra stat för år 1909 äskats anvisande

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

109

500,000 kronor, för uppförande af mäss- ock samlingslokaler för underofficerare

ock manskap vid åtskilliga truppförkand, kvilka icke erkållit anslagför

ifrågavarande ändamål. I fråga om lämpligaste anordningen af de ifrågasatta

lokalerna kar Kungl. Maj:t anslutit sig till ett af särskildt tillkallade

sakkunniga upprättadt förslag. Utskottet kar tagit del af detta förslag

ock icke funnit anledning till anmärkning mot detsamma. I likket med

livad de sakkunniga framkållit, kar jämväl utskottet ansett, att för kostnadernas

nedkringande å de förutvarande mötesplatserna kefintliga byggnader

köra i största möjliga utsträckning komma till användning, därvid

det af de sakkunnige förordade förslaget synes köra användas endast

såsom norm för kekofvet af olika utrymmen, medan i öfrigt de förändringar

torde böra göras, som betingas af materialets dimensioner, terrängen

m. m.

Lokaler för krigshögskolan m. m.

Hvad slutligen beträffar frågan om uppförande af en byggnad, innehållande

lokaler för krigshögskolan m. m., har utskottet funnit behofvet

af en sådan byggnad ådagalagdt. Den för ändamålet afsedda platsen

inom kvarteret Kandidaten kar utskottet emellertid icke ansett fullt

lämpligt vald. Såsom framgår af bilagda kartskiss (bil. a), där den föreslagna

byggnadsplatsen betecknats med bokstafven A, skulle byggnaden

förläggas nära tomtens midt, invid en projekterad tvärs öfver kvarteret

gående gata. En sådan placering torde dock medföra svårighet att på

ett ekonomiskt tillfredsställande sätt utnyttja kela den dyrbara tomten,

hvilken, då år 1906 fråga var väckt om dess försäljning till Stockholms

stad, i sin kelhet värderades till ett pris af öfver 1,000,000 kronor. Lämpligare

skulle med hänsyn därtill vara att förlägga den ifrågasatta byggnaden

antingen närmare Östermalmsgatan eller ock invid någon af Artilleri-

eller Skepparegatorna. En sådan förläggning lärer emellertid för

närvarande icke kunna komma i fråga. Stockholms stad är nämligen

ägare till det å kartan med B utmärkta området i hörnet mellan Artilleri-

ock Östermalmsgatorna, hvarjämte kronans rätt till det invid samma

område belägna s. k. gärdesgårdsdistriktet är af staden bestridd. Vidare

är den å kartan med bokstafven C betecknade platsen invid Östermalmsoch

Skepparegatorna för närvarande upplåten till Hedvig Eleonora församling,

som där uppfört sin missionshydda. En del af platsen var upplåten

under H. Maj:t Konung Oscar II:s lifstid, återstoden är upplåten tills

vidare med ett års uppsägningstid. För att ifrågavarande byggnad skall

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

kunna uppföras å plats inom kvarteret Kandidaten, som må kunna anses

för ändamålet lämplig, måste alltså antingen uppgörelse först träffas

med Stockholms stad eller ock åtgärder vidtagas för att nämnda

församlings nyttjanderätt till viss del af kvarteret må upphöra, och

har utskottet fördenskull ansett sig för närvarande icke böra tillstyrka

bifall till Kungl. Mapts förevarande proposition. Ehuru utskottet, därest

de nu anmärkta hindren undanrödjas, icke har något att erinra mot

byggnadens förläggande till kvarteret Kandidaten, vill utskottet dock

icke fastslå, att till byggnadsplats skall väljas detta kvarter, där under

alla förhållanden grundläggningsarbetena synas komma att draga en

mycket stor kostnad, utan bör Kungl. Maj:t hafva full frihet att, därest

omständigheterna därtill föranleda, föreslå annan byggnadsplats.

Emot de uppgjorda ritningarna har utskottet endast velat erinra,

att desamma, enligt hvad utskottet inhämtat, utarbetats under förutsättning

af byggnadens förläggande till den s. k. Artillerigården, hvarför

de torde böra något omarbetas med hänsyn till den plats, som slutligen

kan blifva utsedd, därvid synes kunna ifrågasättas, om icke den yttre

utsmyckningen kan göras något enklare, än ritningarne utvisa.

Med hänvisning till hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet

hemställa

a) att Riksdagen må utaf det af 1906 års Riksdag

till uppförande af kasernetablissemang för femton

infanteriregementen beviljade anslaget, 21,744,000 kronor,

å extra stat för år 1909 anvisa 850,000 kronor;

b) att Riksdagen må till uppförande af mässbyggnader

för underofficerare och manskap vid vissa truppförband

bevilja 1,352,000 kronor och däraf på extra

stat för år 1909 anvisa 500,000 kronor; samt

c) att Kungl. Maj:ts framställningar i fråga om

uppförande af en byggnad, innehållande lokaler för

krigshögskolan m. fl. institutioner och myndigheter

icke må för närvarande af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 21 maj 1908.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Det skulle här antecknas, att herrar A. R. Törnebladh, K. Starbäck och

J. L. Larsson icke deltagit i förestående ärendes behanling inom utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artilleri/] atan

KVARTERET KANDIDATEN

1 fiEJiAxllavägeTL.

V\\\\\

vm/177}

OsierrruQjrisaaiarL

10 0 10 20 50 HO 50 60 70 SO 90 100 rrv.

I .....i ■ I--Ä--4---—i--1—-i----—!-A

GEN. STAB. LIT.ANST.

S ~keypaj''e^atarv

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

in

Bil. b.

Kungl Maj:ts nådiga instruktion

för arméns kasernbyggnadsnämnd;

gifven Stockholms slott den lå juni 1907.

1. Kasernbyggnadsnämndens befattning.

§ b

Arméns kasernhyggnadsnämnd, som har sitt säte i Stockholm, åligger

att, i enlighet med denna instruktion och öfriga af Kungl. Maj:t

meddelade föreskrifter, såväl tekniskt som ekonomiskt omhänderhafva de

arbeten, som äro förenade med planläggningen och utförandet af nya

kasernetablissemang för följande femton infanteriregementen, nämligen:

Lifregementets grenadjärer, Första och Andra lifgrenadjärregementena,

Västgöta regemente, Upplands infanteriregemente, skaraborgs, Södermanlands,

Kronobergs, Jönköpings, Ålfsborgs, Bohusläns, Kalmar och

Värmlands regementen samt Norra och Södra skånska infanteriregementena,

äfvensom af andra byggnader för armén, hvilkas utförande åt

Kungl. Maj:t öfverlämnas till nämnden under den tid, dess verksamhet

för uppförande af nämnda kasernetablissemang fortgår.

§ 2.

Byggnadsarbete, som skall af kasernbyggnadsnämnden handhafva®,

får ej påbörjas, förr än Kungl. Maj:t fastställt därför nppgjorda ritningar

och situationsplaner jämte kostnadsförslag. Öfver ritningar och

situationsplaner för kasernetablissemang skall, innan de för nådig fastställelse

insändas, från vederbörande militära och medicinska myndigheter

(arméfördelningschef, regementschef, fördelningsläkare, regementsläkare)

genom nämndens försorg inhämtas yttranden med hänsyn till de

lokala förhållandena.

§ 3.

Kasernbyggnadsnämnden skall infordra entreprenadanbud, i enlighet

med bestämmelserna i nådiga förordningen angående statens upphand
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

lings- och entreprenadväsende m. m. den 17 november 1893, för utförande

af hvarje byggnadsarbete, som af nämnden handhafves, samt därvid

tillhandahålla förslagskontrakt, ritningar, beskrifningar, konstruktiva

anordningar, specifikationer m. m. i så fullständigt skick, att de utgöra

tillförlitlig grund för entreprenadanbuds afgifvande.

§ 4‘

Sedan entreprenadanbud inkommit, åligger det nämnden att pröfva

anbuden samt att, med noggrant iakttagande af hvad som för staten

blifver fördelaktigast, antaga eller förkasta anbud.

§ 5.

Nämnden må undantagsvis, där så pröfvas erforderligt eller lämpligt,

träffa aftal om utförande af arbete eller del däraf enligt ackord

efter visst pris per enhet utfördt arbete.

§ 6.

1 äpDärest, vid pröfning af entreprenadanbud, kasernbyggnadsnämnden

finner för staten fördelaktigare, att byggnadsföretag omedelbart

utföres genom nämndens försorg, skall fråga härom underställas Kungl.

Maj:ts pröfning, därvid samtidigt skola framläggas dels fullständiga ritningar

och situationsplaner, detaljerade kostnadsförslag och arbetsbeskrifningar

samt förslag till särskilda bestämmelser rörande förrådsförvaltning.

och bokföring å arbetsplatsen, dels ock förslag å sådan arbetsledare

vid byggnadsföretaget, som ådagalagt erkänd skicklighet och duglighet

att såväl tekniskt-administrativt som ekonomiskt leda byggnadsoch

andra hithörande arbeten.

§ 7.

Kasernbyggnadsnämnden skall tillse, att de för uppförande af hvarje

kasernetablissemang beviljade anslag icke utan verkligt tvingande skäl

öfverskridas; dock att vid uppgörande af ritningar och förslag samt utförande

af byggnadsarbeten byggnadernas ändamålsenlighet och soliditet

icke får eftersättas.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

113

§ 8.

För hvarje arbetsplats, där arbeten på entreprenad pågå, skall af

kasernbyggnadsnämnden tillsättas en fackkunnig kontrollant, äfvensom,

om förhållandena därtill föranleda, till dennes biträde en skicklig verkmästare,

b vilka det åligger att med noggrannhet och efter gifna instruktioner

följa och öfvervaka arbetena.

§ 9.

1. Kasernbyggnadsnämnden äger att hos arméförvaltningen å civila

departementet efter behof rekvirera medel af det utaf Riksdagen, enligt

dess skrifvelse den 27 maj 1906 (n:r 195), till uppförande af nya byggnader

för armén å extra stat beviljade anslag, 21,744,000 kronor.

2. Kostnaderna för utförande af sådana särskilda uppdrag, som

icke tillhöra uppförandet af förut omförmälda femton kasernetablissemang,

bestridas af de för sådant ändamål anvisade medel enligt Kungl. Maj:ts

på förslag af nämnden i hvarje fall meddelade beslut.

3. Redovisning öfver uppburna medel skall månadsvis inom utgången

af efterföljande månad till arméförvaltningen å civila departementet

aflämnas.

§ io.

I kasernbyggnadsnämndens räkenskaper skall hvarje byggnadsföretag

hafva sitt särskilda konto; och åligger det nämnden att årligen före mars

månads utgång till Kungl. Maj:t afgifva summarisk uppgift om, huru

hvarje byggnadsarbete under nästföregående år fortskridit och i hvad

mån därför beräknade medel åtgått.

§ 11-

Kasernbyggnadsnämnden äger att utfärda arbetsordning för sina

tjänstemän och betjänte samt instruktioner för de af nämnden anställda

kontrollanter, verkmästare och annan personal.

§ 12-

Kasernbyggnadsnämnden äger rätt att påkalla upplysningar och

yttranden från ämbetsverk och myndigheter, till hvilka nämnden finner

nödigt att för sådant ändamål hänvända sig.

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 107 Höft. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

2. Kasernbyggnadsnämndens sammansättning och

ärendenas handläggning.

§ 13-

Arméns kasernbyggnadsnämnd utgöres af en byggnadschef, som

tillika är ordförande i nämnden, samt två ordinarie och en extra ordinarie

ledamot. Då byggnadschefen är frånvarande eller har förfall, äger

han anmoda annan medlem af nämnden att vid sammanträdena vara

ordförande.

Nämnden biträdes af en sekreterare.

§ Inunder

kasernbyggnadsnämnden lyder en rit- och byggnadsbyrå

med tillhörande kassakontor.

Chef för byrån utses af nämnden. Vid byrån och kassakontoret

anställas dessutom af kasernbyggnadsnämnden arkitekt, redogörare samt

annan personal, som efter nämndens bepröfvande finnes erforderlig,

hvarjemte nämnden äger att, när så påfordras, anlita sakkunnige för

utredande af vissa specialfrågor, såsom angående aflopp, belysning, uppvärmning

m. m.

§ 15-

Byggnadschefen är i första hand Kungl. Maj:t ansvarig för fullgörandet

af kasernbyggnadsnämndens uppdrag.

Honom åligger att låta utföra erforderliga undersökningar, upprätta

ritningar, situationsplaner, kostnadsförslag och arbetsbeskrifningar samt

uppgöra förslag till kontrakts- och öfriga bestämmelser, som skola

ligga till grund för arbetets utbjudande å entreprenad; att ombesörja

sådant utbjudande; att utöfva öfverkontroll å arbete, som är under

utförande; att upprätta förslag till organisation och räkenskapsföring;

samt att genom sekreteraren låta utfärda kallelser och upprätta föredragningslistor

till nämndens sammanträden.

§ 16.

Nämndens ledamöter skola på ordförandens kallelse deltaga i sammanträdena

samt, då byggnadschefen i viktigare fall så anser nödigt,

jämte honom deltaga i inspektioner m. m.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

115

§ 17-

Kasernbyggnadsnämnden sammanträder, sa ofta omständigheterna

därtill föranleda och i allmänhet minst en gång i veckan. Då viktigare

ärenden till afgörande föreligga, höra, förutom byggnadschefen,

två ledamöter vara närvarande. Mindre viktiga ärenden kunna afgöras

af byggnadschefen jämte eu ledamot. Då byggnadschefen är af

förfall eller bortovaro hindrad att i sammanträdena deltaga, samt byråchefen,

jämlikt § 20, inträder såsom medlem i nämnden, fordras, för

att nämnden skall vara beslutmässig, att därjämte två ledamöter äro

närvarande.

§ 18-

Byggnadschefen är ensam beslutande i ärenden, som tillhöra nämndens

pröfning och afgörande. Skulle i fråga, som kan medföra en

statsutgift till belopp, öfverstigande 25,000 kronor, eller eljest är af

särskildt viktig beskaffenhet, byggnadschefens beslut icke biträdas af

någon bland de i sammanträdet deltagande ledamöterna, skall beslutet

icke gå i verkställighet med mindre Kungl. Maj:t gillat detsamma.

Då byråchefen inträder såsom byggnadschefens ställföreträdare i

nämnden, skall såsom nämndens beslut gälla den mening, hvarom de

flesta ena sig.

§ 19-

Sekreteraren åligger att föra protokoll vid kasernbyggnadsnämndens

sammanträden, att föra diarium öfver de till nämnden inkommande

och därifrån utgående handlingar, att uppsätta och expediera skrivelser

från nämnden samt att i öfrigt ställa sig af nämnden eller byggnadschefen

meddelade föreskrifter till efterrättelse.

§ 20.

Byråchefen åligger att bereda ärenden, som till byrån af kasernbyggnadsnämnden

eller byggnadschefen öfverlämnas, samt att hafva

tillsyn öfver göromålen inom byrån.

Vid förfall för byggnadschefen eller under hans bortovaro inträder

byråchefen i hans ställe såsom medlem och föredragande i kasernbyggnadsnämnden.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

§ 21.

Kasernbyggnadsnämndens kassa omhänderhafves af en för densamma

i första hand ansvarig kassaförvaltare samt står under kontroll och inseende

. af byråchefen. De till nämnden utanordnade medel skola insättas

i riksbanken. Utbetalningar ske företrädesvis genom bankanvisning,

utställd af byggnadschefen eller under hans bortovaro af byråchefen

efter förordnande af byggnadschefen, som därom meddelar riksbanken

underrättelse, innefattande tillika uppgift om tiden för dylikt

bemyndigandes fortvaro. Hvarje anvisning skall vara kontrasignerad

af kassaförvaltaren eller för honom förordnad vikarie.

Byråchefen skall minst en gång hvarannan vecka genom inventering

öfvertyga sig om, att kassan och räkenskaperna befinna sig i

behörigt skick. Därest till följd af försummelse beträffande honom

åliggande kassakontroll oegentligheter med afseende å kassavården ägt

ruin, är han i andra hand ansvarig för därigenom i kassan uppkommen

brist.

Byggnadschefen skall minst en gång i månaden inventera kassan.

Kassaförvaltaren utbetalar månadsvis vid månadens utgång den för

nämndens ordinarie ledamöter och öfriga personal bestämda aflöning.

Ersättningen till nämndens extra ordinarie ledamot utbetalas för

hvarje sammanträde, som af honom bevistas.

3. Tjänstetillsättning och semester m. m.

§ 22.

Byggnadschef, ledamöter af kasernbyggnadsnämnden och sekreterare

förordnas af Kung! Maj:t; ledamöterna och sekreteraren efter förslag

af byggnadschefen. Öfrig personal tillsättes af kasernbyggnadsnämnden.

§ 23.

_ Byggnadschef är berättigad till semester årligen under en och en

half månad. Om begagnande häraf göres anmälan hos statsrådet och

chefen för landtförsvarsdepartementet.

Tjänstledighet för byråchef, arkitekt, sekreterare och kassaförvaltare

kan efter ansökning beviljas af nämnden.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

117

Denna instruktion träder genast i kraft.

Hvilket vederbörande till underdånig efterrättelse länder. Stockholms

slott den 14 juni 1907.

OSCAE.

(L. S.)

(Landtförsvarsdepartementet.) Lars Tingsten.

Afskrift. Bil- c
Till

arméförvaltningen å artilleri-, fortifikations-, intendents- och

civila departementen.

OSCAR etc.

Vår ynnest etc. Vi hafve i nåder låtit Oss föredragas Riksdagens underdåniga

skrivelser af den 27 maj 1906, i anledning af Vår till samma års

Riksdag aflåtna nådiga proposition angående beviljande af medel till uppförande

af nya byggnader för armén, samt den 10 maj innevarande år, i anledning

af Vår nådiga proposition angående öfverlåtande åt en kasernbyggnadskommission

att handhafva uppförandet af åtskilliga nya byggnader

för armén; och jämte det styrkta afskrifter af berörda skrivelser Eder

till kännedom härigenom tillställas, hafve Vi funnit godt besluta tillsättandet

af den i Riksdagens sistberörda skrifvelse omförmälda kasernbyggnadskommission

äfvensom beträffande densamma i nåder förordna

följande:

l:o.

Ifrågavarande kasernbyggnadskommission skall, under benämning

Arméns kasernbyggnadsnämnd enligt de närmare bestämmelser Vi i

särskild! utfärdad instruktion vilje meddela, såväl tekniskt som ekonomiskt

omhänderhafva de arbeten, som äro förenade med planläggningen

och utförandet af nya kasernetablissemang för följande femton infanteriregementen,

nämligen:

Lifregementets grenadjärer, Första och Andra lifgrenadjärregementena,

Västgöta regemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs,

Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings, Ålfsborgs, Bohusläns, Kalmar

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

och Värmlands regementen samt Norra och Södra skånska infanteriregementena,

äfvensom af andra byggnader för armén, hvilkas utförande

af Oss öfverlämnas till nämnden under den tid, dess verksamhet för

uppförandet af nämnda kasernetablissemang fortgår.

2:o.

Arméns kasernbyggnadsnämnd skall utgöras af en byggnadschef,

som tillika är ordförande i nämnden, samt två ordinarie ledamöter.

Därjämte förordnas en extra ordinarie ledamot, hvilken må af byggnadschefen

eller nämnden tillkallas såväl vid förfall för ordinarie ledamot som

ock da ärenden af större vikt eller omfattning föreligga till afgörande.

Nämnden biträdes af en utaf Oss på förslag af byggnadschefen utsedd

sekreterare.

3:o

Under arméns kasernbyggnadsnämnd upprättas en rit- och byggnadsbyrå

jämte kassakontor.

4:o.

. Kasernbyggnadsnämnden tillsätter chef för dt- och byggnadsbyrån,

arkitekt samt öfrig för byrån och kassakontoret erforderlig tjänstepersonal.

5:o.

Arméns kasernbyggnadsnämnd träder i verksamhet den 1 nästkommande

juli.

6:o.

De enligt Riksdagens skrifvelse den 27 maj 1906, n:r 195, till uppförande

af nya byggnader för armén beviljade medel 21,744,000 kronor,

skola af arméförvaltningen å civila departementet på rekvisition

hållas kasernbyggnadsnämnden tillhanda i mån af behof.

Kostnaderna för utförandet af sådana särskilda uppdrag, som icke

tillhöra uppförandet af förut omförmälda femton kasernetablisseman°'',

bestridas af de för sadant ändamål anvisade medel enligt Vårt på förslag

af nämnden i hvarje fall meddelade beslut.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande JST:o 175.

119

7:o.

Byggnadschefen, nämndens ordinarie ledamöter och sekreterare åtnjuta

årsarfvoden med följande belopp:

byggnadschefen, enligt särskilda närmare

bestämmelser ........................................... Kronor 25,000:

hvarje ordinarie ledamot............................... » 2,500: å 3,000:

sekreteraren....................................................... » 4,000:

På förslag af nämnden vilje Yi framdeles bestämma arfvodena för

byråchefen och arkitekten.

Till den extra ordinarie ledamoten af nämnden utgår ersättning

med 50 kronor för hvarje sammanträde, hvari han deltager.

Därest ordinarie ledamot af nämnden under ett år deltagit i mer

än femtio sammanträden, äger han att för hvarje sammanträde därutöfver

uppbära 50 kronor såsom tilläggsarvode. Rese- samt förrättningsdae-

å annan ort än Stockholm anses i detta hänseende lika med sam
O
manträdesdag.

8:o.

Kasernbyggnadsnämnden skall årligen till Oss inkomma med framställning

om anvisande af de medel, som för nästföljande år erfordras

till bestridande af aflöning åt annan personal å rit- och byggnadsbyrån

samt kassakontoret än byråchefen och arkitekten, äfvensom af kostnaderna

för hyra af lokal, eldning, belysning, expenser samt aflöning

åt vaktmästare m. in.

9:o.

För resor utgår: till byggnadschefen och ledamot af nämnden

ersättning för biljett till bästa klass å järnväg och å ångbåt äfvensom

för andra resekostnader med verkliga kostnadsbeloppet samt dessutom

i dagtraktamente 25 kronor; till sekreteraren, byråchefen och arkitekten

enligt tredje klassen i gällande resereglemente.

Angående ersättning för resa af annan, tillhörande rit- och byggnadsbyrån

eller kassakontoret, äger nämnden för hvarje särskildt fall

förordna med tillämpning af resereglementet, där så ske kan.

10:o.

Kasernbyggnadsnämnden skall i sammanhang med framläggandet

af förslag till utförande af hvarje särskildt kasernetablisemang göra un
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

derdånig framställning om anvisande af erforderliga medel till bestridande

af kostnaderna för platskontroll vid uppförandet af etablisemanget.

ll:o.

Kasernbyggnadsnämnden äger rätt att påkalla upplysningar och

yttranden från ämbetsverk och myndigheter, till hvilka nämnden finner

nödigt att för sådant ändamål hänvända sig.

12:o.

De i mom. 7—10 omförmälda utgifter skola utgå från det i mom.

6 omnämnda extra anslaget till uppförande af nya byggnader för armén.

Hvilket Vi Eder till kännedom och underdånig efterrättelse i hvad

på Eder ankommer, härigenom i nåder meddele.

Stockholms slott den 14 juni 1907.

OSCAR.

Lars Ting sten.

Afskrift. Bil. d.

Till arméförvaltningen å artilleri-, fortifikations-, intendents- och

civila departementen.

OSCAR etc.

Vår ynnest etc. Sedan Vi denna dag i nåder beslutat att tillsätta

en kasernbyggnadsnämnd med uppdrag att såväl tekniskt som ekonomiskt

omhänderhafva de arbeten, som äro förenade med planläggningen

och utförandet af nya kasernetablissemang för femton infanteriregementen,

till hvilkas uppförande nästlidet års Riksdag anvisat medel, hafve

Vi, på därom gjord underdånig framställning, funnit godt att till byggnadschef

och ordförande i denna nämnd förordna öfverstelöjtnanten vid

väg- och vattenbyggnadskåren in. in. Per Axel Ludvig Lindahl med

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 175.

121

skyldighet för honom att vid berörda uppdrags utförande ställa sig till

efterrättelse de i nådiga brefvet denna dag angående tillsättande af

kasernbyggnadsnämnden meddelade bestämmelser äfvensom den för

nämnden utfärdade instruktion; hvarjemte A i funnit godt att beträffande

de öfverstelöj tnanten Lindahl härför tillkommande aflöningsförmåner

in. m. i nåder föreskrifva:

att han skall äga i ett för allt uppbära ett arfvode af 189,000 kronor,

motsvarande 0,9 procent af den beräknade nettobyggnadskostnaden

21,000,000 kronor, för de femton kasernetablissemang, hvilkas uppförande

blifvit till nämnden öfverlämnadt;

att detta arfvode skall utgå för tiden från och med den 1 juli 1907

med ett belopp af 1,000 kronor i månaden under innevarande år samt

från den 1 januari 1908 med 25,000 kronor om året, till dess hela

summan uppburits; _ o . ...

att därest byggnadsarbetena hinna afslutas sa tidigt, att med tilltampning

af bestämmelserna i föregående punkt, hela arfvodet icke utbetalats,

han då skall äga uppbära hvad af arfvodet återstår, men, om

arbetena åter icke skulle vara fullbordade vid den tid, da han enligt

samma bestämmelser uppburit hela arfvodet, han för den återstående

byggnadstiden skall äga uppbära arfvode, som med hänsyn till omständigheterna

af Oss bestämmes; _

att. därest han blifver af sjukdom förhindrad att fullgöra llragavarande

uppdrag, arfvode skall till honom utgå efter 7,000 kronoi om

året, till dess kasernbyggnadsnämndens verksamhet upphör, dock högst

under en tid af 5 år; samt . „

att han icke må, så länge hans ifrågavarande befattning för tf ar,

åtaga sig annat uppdrag i statens, kommuns, bolags eller enskild persons

tjänst, med mindre Yi därtill lämna nådigt medgifvande; dock med

rätt för honom att under första året fullborda de arbeten, han redan

före denna dag åtagit sig att utföra.

Slutligen hafve Vi,-------sekreterare hos kasern
byggnadsnämnden.

Hvilket YI Eder till kännedom och underdånig efterrättelse, i hvad

på Eder ankommer, härigenom i nåder meddele.

Stockholms slott den 14 juni 1907.

OSCAR.

Lars Ting sten.

Angående förordnande af byggnadschef och ordförande i arméns

kasernbyggnadsnämnd m. m.

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Åfd. 107 Höft.

16

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.