Memorial, i anledning af kamrarnas skiljaktiga beslut i frågor rörande anslag under riksstatens tionde hufvudtitel.
1908-05-25 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1908:180, Memorial, i anledning af kamrarnas skiljaktiga beslut i frågor rörande anslag under riksstatens tionde hufvudtitel.
Dokumentets text
Statsutskottets Memorial N:o 180.
1
N:o 180.
Ank. till Riksd. kansli den 25 maj 1908, kl. 11 f. m.
Memorial, i anledning af kamrarnas skiljaktiga beslut i frågor rörande
anslag under riksstatens tionde hufvudtitel.
(l:a U. A.)
Statsutskottet, som erhållit del af kamrarnas beslut i anledning
af utskottets utlåtande n:o 11 angående regleringen af utgifterna under
riksstatens tionde hufvudtitel, innefattande anslagen till pensions- och
indragningsstaterna, får härmed afgifva de förslag, hvartill berörda
beslut befunnits föranleda.
l:o
Uti särskild proposition den 31 december 1907 (n:o 45), angående Angående
ombildning af lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa, afklämma*
hade Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag vid elemenaf
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag, före- änke-^ch’1
slagit Riksdagen att för ombildning af lärarnas vid elementarläroverken pupillkassa.
änke- och pupillkassa i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af tillkallade
sakkunnige uppgjorda grunder, sådana de af departementschefen
förordats, — under förutsättning att den rätt till tjänstår, som enligt
prästerskapets privilegier tillkomme stärbhus efter ämneslärare vid de
allmänna läroverken, blefve i vederbörlig ordning upphäfd — höja det
såsom bidrag till pensionering af änkor och barn efter lärare vid allmänna
läroverk, pedagogik-, seminarier m. m. uppförda anslaget, nu
95,258 kronor, med 79,252 kronor, eller till 174,510 kronor.
Bill. till Piksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 112 Höft. (N;o 180).
1
2
Statsutskottets Memorial N:o 180.
I anledning häraf hade utskottet i sitt förenämnda utlåtande under
punkten 12 hemställt, att Kungl. Majrts ifrågavarande framställning
måtte på det sätt bifallas, att Riksdagen höjde det såsom bidrag till
pensionering af änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk,
pedagogier, seminarier m. m. uppförda anslaget, nu 95,258 kronor, med
17,834 kronor till 113,092 kronor.
I eu vid punkten fogad reservation hade herrar grefve A. F. C:son
Wachtmeister in. fl. hemställt, att Riksdagen måtte på det sätt bifalla
Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning, att Riksdagen för ombildning
af lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa — under
förutsättning, att den rätt till tjänstår, som enligt prästerskapets privilegier
tillkomme stärbhus efter ämneslärare vid de allmänna läroverken,
blefve i vederbörlig ordning upphäfd — höjde det såsom bidrag till
pensionering af änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk,
pedagogier, seminarier in. m. uppförda anslaget, nu 95,258 kronor, med
43,467 kronor till 138,725 kronor.
Rörande denna fråga hafva kamrarna stannat i olika beslut, i det
Första Kammaren antagit det förslag, som innefattades i nämnda reservation,
medan Andra Kammaren bifallit utskottets hemställan.
Då frågan alltså måste afgöras genom gemensam omröstning, får
utskottet föreslå följande voteringsproposition:
»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen må
på det sätt bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning, att Riksdagen
för ombildning af lärarnes vid elementarläroverken änke- och
pupillkassa — under förutsättning, att den rätt till tjänstår, som enligt
prästerskapets privilegier tillkommer stärbhus efter ämneslärare vid de
allmänna läroverken, blifver i vederbörlig ordning upphäfd — höjer
det såsom bidrag till pensionering af änkor och barn efter lärare vid
allmänna läroverk, pedagogier, seminarier in. in. uppförda anslaget, nu
95,258 kronor, med 43,467 kronor till 138,725 kronor, röstar
J a j
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, på
det sätt bifallit Kungl. Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen
Statsutskottets Memorial, N:o 180.
3
höjt det såsom bidrag till pensionering af änkor och barn efter lärare
vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m. uppförda anslaget,
nu 95,258 kronor, med 17,834 kronor till 113,092 kronor.»
2:o
Uti den 24 april innevarande år aflåten proposition (n:o 197) hade Angående btKungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att för de i Hans Maj:t Ko- Itatspensionung
Oscar lits tjänst tidigare anställda personer, hvilka i ett propositionen ner åt vissa
bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden nämnda å^gudneHans
närmare angåfves, måtte få å allmänna indragningsstaten uppföras pen- Maja Kosioner,
för enhvar till belopp, som af riksmarskalksämbetet föreslagits,
att utgå från och med den 1 maj 1908 under deras återstående lifstid,
under det villkor dock för pensionernas fortsatta åtnjutande, att pension
minskades eller upphörde, i den mån innehafvaren undfinge af allmänna
medel motsvarande eller högre löneförmåner.
Utskottet hemställde i! anledning häraf i punkten 14 af sitt förberörda
utlåtande n:o 11, att Riksdagen måtte medgifva, att för de i
Hans Maj:t Konung Oscar lits tjänst tidigare anställda personer, hvilka
i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 24 april 1908 närmare
angåfves, måtte få å allmänna indragningsstaten uppföras pensioner, för
enhvar till belopp, som af riksmarskalksämbet föreslagits, att utgå från
och med den 1 maj 1908 under deras återstående lifstid, under det villkor
dock för pensionernas fortsatta åtnjutande, att pension minskades eller
upphörde, i den mån innehafvaren undfinge af allmänna medel motsvarande
eller högre löneförmåner.
Första Kammaren har bifallit utskottets hemställan, medan däremot
Andra Kammaren afslagit såväl berörda hemställan som Kungl.
Maj:ts i ämnet gjorda framställning.
För frågans afgörande medelst gemensam omröstning får utskottet
föreslå följande voteringsproposition:
»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen må medgifva,
att för de i Hans Maj:t Konung Oscar II:s tjänst tidigare anställda
personer,hvilka i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 24 apidl 1908
närmare angifvas, må få å allmänna indragningsstaten uppföras pensioner,
för enhvar till belopp, som af riksmarskalksämbetet föreslagits,
att utgå från och med den 1 maj 1908 under deras återstående lifstid,
4
Statsutskottets Memorial N:o 180.
under det villkor dock för pensionernas fortsatta åtnjutande, att pension
minskas eller upphör, i den mån innehafvaren undfår af allmänna
medel motsvarande eller högre löneförmåner, röstar
Ju;
Deri, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutat
afstå Kungl Maj:ts förevarande proposition.»
3:o.
Angående Kung]. Maj:t hade vidare uti en till Riksdagen den 18 januari
6 elisiondfran in n e v a rande ar afbiten proposition (n:o 60) föreslagit Riksdagen medallmänna
in-gifva, att enhvar af följande personer, nämligen: stalldrängen Nils
state-Tåt^n Henrik Karlsson, kakelugnsmakaren Karl August Magnusson, handräckdel
vid Karls- n i liggkärl en Frans Oskar Johansson, smeden Otto Fr idol/ Spångberg, timmerningsbygg''
mannen Olu Abrahamsson, timmermannen Johan Algot Johansson, snickaren
nåd an- Anders Gustaf Andersson, stalldrängen Karl Johgn Johansson, handräckSttaremrfl,
e ningskarlen Johannes Andersson, stalldrängen Per Johan Johansson, handräckningskarlen
Anders Gustaf Johansson, renhållerskan Charlotta Gustafsson,
biträdande skogvaktaren Lars Thorsell och skogvaktaren Ludvig Pettersson
måtte från och med månaden näst efter den, hvarunder entledigande
från innehafvande anställning erhållits, under sin återstående lifstid
å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af trehundra
kronor.
I anledning häraf hade utskottet i punkten 24 af sitt förevarande
utlåtande hemställt, att Riksdagen måtte medgifva, att följande personer,
nämligen: stalldrängen Nils Henrik Karlsson, kakelugnsmakaren Karl
August Magnusson, handräckningskarlen Frans Oskar Johansson, smeden
Otto Fridolf Spångberg, timmermannen Ola Abrahamsson, timmermannen
Johan Algot Johansson, snickaren Anders Gustaf Andersson, stalldrängen
Karl Johan Johansson, handräckningskarlen Johannes Andersson,
stalldrängen Per Johan Johansson, handräckningskarlen Anders Gustaf
Johansson, renhållerskan Charlotta Gustafsson, biträdande skogvaktaren
Lars Thorsell och skogvaktaren Ludvig Pettersson, måtte från och med
Statsutskottets Memorial N:o 180.
5
månaden näst efter den, hvarunder entledigande från innehafvande anställning
erhållits, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
åtnjuta en årlig pension af Charlotta Gustafsson 200 och enhvar
af de öfriga 300 kronor.
Första Kammaren har bifallit utskottets hemställan, medan Andra
Kammaren bifallit Kungl. Maj:ts framställning oförändrad. Kamrarnas
beslut skilja sig alltså endast därutinnan, att Första Kammaren beviljat
renhållerskan Charlotta Gustafsson eu pension af 200 kronor, medan
Andra Kammaren bestämt det henne tillkommande pensionsbeloppet
till 300 kronor.
För denna frågas afgörande genom gemensam omröstning får
utskottet föreslå följande voteringsproposition:
»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill bevilja renhållerskan
Charlotta Gustafsson en årlig pension af 200 kronor, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutat
bevilja renhållerskan Charlotta Gustafsson en årlig pension af 300 kronor.»
4:o.
Uti en till Riksdagen den 3 april innevarande år aflåten särskild Angående
proposition (n:o 217) hade Kungl. Maj:t, under åberopande af ett pro- allmänna inpositionen
bilagdt utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden för dragningssamma
dag, föreslagit Riksdagen medgifva, att förre amanuensen hos amanuensen
arméförvaltningen Gustaf Albert Tliimgren måtte under sin återstående Gustaf Albert
lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af ettusen- ThmQu ntvåhundra
kronor, att beräknas och utgå från och med den 1 mars 1908.
Utskottet hemställde i anledning häraf i punkten 28 af sitt utlåtande
n:o 11, att Riksdagen måtte medgifva, att förre amanuensen
hos arméförvaltningen Gustaf Albert Thimgren finge under sin återstående
lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension af
600 kronor, att beräknas och utgå från och med den 1 mars 1908, dock
6
Statsutskottets Memorial N:o 180.
Angående
pension ä
allmänna indragningsstaten
åt
arbetsförmannen
vid
Karlskrona
fästningsbyggnad
Peter
Johansson.
under villkor, att Thimgren fortfarande bibehölles vid den honom af
civilstatens pensionsinrättning tillerkända pensionen å samma belopp.
Första Kammaren har, med afslag å utskottets hemställan, såvidt
den skilde sig från Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, bifallit
denna framställning oförändrad, medan Andra Kammaren bifallit utskottets
hemställan.
För denna frågas afgörande medelst gemensam omröstning får
utskottet föreslå följande voteringsproposition:
»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen må
medgifva, att förre amanuensen hos arméförvaltningen Gustaf Albert
Thimgren må under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension af ettusentvåhundra kronor, att beräknas och
utgå från och med den 1 mars 1908, röstar
Ja j
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutat
medgifva, att förre amanuensen hos arméförvaltningen Gustaf
Albert Thimgren må under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension af 600 kronor, ätt beräknas och
utgå från och med den 1 mars 1908, dock under villkor, att Thimgren
fortfarande bibehålies vid den honom af civilstatens pensionsinrättning
tillerkända pensionen å samma belopp.»
5:o.
Uti en till Riksdagen den 28 februari innevarande år aflåten proposition
(n:o 80) hade Kungl. Maj: t föreslagit Riksdagen medgifva, att
arbetsförmannen vid Karlskrona fästningsbyggnad Peter Johansson finge
från och med månaden näst efter den, i hvilken han blefve entledigad
från sin ställning i statens tjänst, å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension af 300 kronor.
Utskottet hade i anledning häraf i punkten 31 af sitt utlåtande
n:o 11 hemställt, att Kungl. Maj:ts framställning om uppförande å all
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial N:o 180. 1
manna indragningsstaten af pension åt arbetsförmannen vid Karlskrona
fästningsbyggnad Peter Johansson icke måtte af Riksdagen bifallas.
Första Kammaren har bifallit hvad utskottet sålunda hemställt,
medan Andra Kammaren med afslag å utskottets hemställan bifallit
Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning.
För denna frågas afgörande medelst gemensam omröstning får
utskottet föreslå följande voteringsproposition:
»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Kung]. Maj:ts
framställning om uppförande å allmänna indragningsstaten af pension
åt arbetsförmannen vid Karlskrona fästningsbyggnad Peter Johansson
icke må af Riksdagen bifallas, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, beslutat
medgifva, att arbetsförmannen vid Karlskrona fästningsbyggnad
Peter Johansson må från och med månaden näst efter den, i hvilken
han varder entledigad från sin anställning i statens tjänst, å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension af 300 kronor.»
6:o.
Uti punkten 15 af tionde hufvudtiteln hade Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att för år 1909 å allmänna indragningsstaten anvisa
och till Kungl. Maj:ts disposition ställa ett anslag af 18,000 kronor för
beredande af ålderdomsunderstöd åt sådana lärare och lärarinnor vid
småskola eller mindre folkskola samt biträdande och extra ordinarie
lärare och lärarinnor vid folkskola, hvilka, efter att hafva i minst femton
års tid oförvitligen tjänstgjort, afgått från tjänsten utan att erhålla
understöd enligt kungl. reglementet den 22 juni 1892, samt under enahanda
villkor och bestämmelser i öfrigt, som beträffande det för år
1908 uti förevarande afseende beviljade anslag blifvit af Riksdagen
stadgade, nämligen:
att lärares eller lärarinnas tjänstgöring afslutats så tidigt, att
Angående
understöd
åt äldre behöfvande
småskollårare
med flera.
8
Statsutskottets Memorial N:o 180.
ålderdomsunderstöd enligt nyssnämnda nådiga reglemente icke kunnat
honom eller henne beviljas, eller före utgången af år 1891;
att sådan från tjänsten afgången lärare eller lärarinna uppnått
en lefnadsålder af minst femtiofem år;
att han eller hon styrkes befinna sig i behöfvande omständigheter;
att
det belopp, hvartill understöd högst må meddelas, bestämmes
till 100 kronor årligen; samt
att Kungl. Maj:t må äga att meddela de närmare föreskrifter i
ämnet, hvilka befinnas erforderliga.
1 detta sammanhang hade utskottet till behandling förehaft följande
inom Andra Kammaren väckta motioner, nämligen:
n:o 48, däri herr K. V. Rydén, med instämmande af herr A. Lundblad
m. fl., hemställt, att Riksdagen ville för år 1909 å allmänna indragningsstaten
anvisa och till Kungl. Maj:ts förfogande ställa ett anslag
af 36,000 kronor för beredande af ålderdomsunderstöd åt sådana
lärare och lärarinnor vid småskola eller mindre folkskola samt biträdande
och extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskola, hvilka, efter att
hafva i minst femton års tid oförvitligen tjänstgjort, afgått från tjänsten
utan att erhålla understöd enligt kungl. reglementet den 22 juni 1892,
och under villkor:
att det belopp, hvartill understöd högst må meddelas, bestämmes
till 200 kronor; samt att i öfrigt af Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelser
och villkor af Riksdagen godkännas;
n:o 49, i hvilken samme motionär, jämväl med instämmande af
herr A. Lundblad m. fl., föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1909 å
allmänna indragningsstaten anvisa ett anslag å 13,000 kronor att, enligt
de grunder Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt meddela, användas till
understöd af 50 kronor till hvar och en af sådana äldre behöfvande
lärare och lärarinnor vid småskola eller mindre folkskola samt biträdande
och extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskola, hvilka, efter
oförvitlig tjänstgöring, erhållit understöd från småskollärarnes m. fl:s
ålderdomsunderstödsanstalt enligt kungl. reglementet den 22 juni 1892,
men erhållit afsked före utgången af år 1900; samt
n:o 118, däri herr G. Kronlund hemställt, att Riksdagen ville medgifva,
att extra folkskollärarinnan Edla Davida Garp må kunna erhålla
understöd af ofvan förmälda anslag, utan hinder däraf att hennes tjänstgöringstid
såsom lärarinna icke uppgått till femton år.
Utskottet hade i anledning af dessa framställningar i punkten 40
af sitt utlåtande n:o 11 hemställt,
Statsutskottets Memorial N:o ISO.
9
a) att Riksdagen måtte, i anledning af Kung], Maj:ts förevarande
framställning, och herr Rydéns ofvannämnda motion n:o 48, för år 1909
å allmänna indragningsstaten anvisa och till Kungl. Maj:ts disposition
ställa ett anslag af 24,000 kronor för beredande af ålderdomsunderstöd
åt sådana lärare och lärarinnor vid småskola eller mindre folkskola
samt biträdande och extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskola,
hvilka, efter att hafva i minst femton års tid oförvitligen tjänstgjort,
afgått från tjänsten utan att erhålla understöd enligt kungl. reglementet
den 22 juni 1892, samt under enahanda villkor och bestämmelser i
öfrigt, som beträffande det för år 1908 uti förevarande afseende beviljade
anslag blifvit af Riksdagen stadgade, nämligen:
att lärares eller lärarinnas tjänstgöring afslutats så tidigt, att
ålderdomsunderstöd enligt nyssnämnda reglemente icke kunnat honom
eller henne beviljas, eller före utgången af år 1891;
att sådan från tjänsten afgången lärare eller lärarinna uppnått en
lefnadsålder af minst femtiofem år;
att han eller hon styrkes befinna sig i behöfvande omständigheter;
att
det belopp, hvartill understöd högst må meddelas, bestämmes
till 150 kronor årligen; samt
att .Kungl. Maj:t må äga att meddela de närmare föreskrifter i
ämnet, hvilka befinnas erforderliga;
b) att herr Rydéns ofvanberörda motion n:o 49 icke måtte vinna
Riksdagens bifall; samt
c) att herr Kronlunds förevarande motion icke heller måtte varda
af Riksdagen bifallen.
I en vid mom. b) fogad reservation hade herr E. Hammarlund
m. fl. hemställt, att herr Rydéns motion n:o 49 måtte på det sätt bifallas,
att Riksdagen för år 1909 å allmänna indragningsstaten anvisade
ett anslag å 8,000 kronor att, enligt de grunder Kungl. Maj:t kunde finna
lämpligt meddela, användas till understöd af högst 50 kronor till sådan
äldre behöfvande lärare och lärarinna vid småskola eller mindre folkskola
samt biträdande och extra ordinarie lärare och lärarinna vid folkskola,
som, efter oförvitlig tjänstgöring, erhållit understöd från småskollärarnes
m. flis ålderdomsunderstödsanstalt enligt nådiga reglementet
den 22 juni 1892 men erhållit afsked före utgången af år 1900, dock
att understödet tillsammans med det från småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt
utgående komme att utgöra högst 150 kronor.
Första Kammaren har till alla delar bifallit utskottets hemställan,
medan Andra Kammaren väl bifallit hvad utskottet under mom. a) och
Bih. till Biksd. Prof. 1908. 4 Samt. 1 Afd. 112 Häft. 2
10
Statutshottets Memorial N:o 180.
Angående
lektorn N. A
Johansons
pension■
c) hemställt, men med afslag å utskottets hemställan under mom. b)
bifallit den af herr E. Hammarlund m. fl. vid momentet afgifna reservationen.
Kamrarnas beslut skilja sig alltså därutinnan, att Första Kammaren
afslagit herr Rydéns om förmälda motion n:o 49, medan Andra
Kammaren i anledning af samma motion beviljat ett anslag af 8,000
kronor att enligt angifna bestämmelser användas till understöd åt vissa
äldre behöfvande lärare och lärarinnor.
Då denna fråga måste afgöras medelst gemensam omröstning,
får utskottet föreslå följande voteringsproposition:
»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att herr Rydéns
ofvanberörda motion n:o 49 icke må vinna Riksdagens bifall, röstar
*Ja j
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, på
det sätt bifallit herr Rydéns motion n:o 49, att Riksdagen för år 1909
å allmänna indragningsstaten anvisat ett anslag å 8,000 kronor att,
enligt de grunder Kungl. Maj:t kan finna lämpligt meddela, användas
till understöd af högst 50 kronor till sådan äldre behöfvande lärare
och lärarinna vid småskola eller mindre folkskola samt biträdande och
extra ordinarie lärare och lärarinna vid folkskola, som, efter oförvitlig
tjänstgöring, erhållit understöd från småskollärarnes med fleres ålderdomsunderstödsanstalt
enligt nådiga reglementet den 22 juni 1892 men
erhållit afsked före utgången af år 1900, dock att understödet tillsammans
med det från småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt utgående
må komma att utgöra högst 150 kronor.»
7:o.
Uti en till Riksdagen den 3 april innevarande år aflåten proposition
(n:o 172) hade Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen
bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden samma
Statsutskottets Memorial N:o 180.
11
dag, föreslagit Riksdagen medgifva, att lektorn vid högre realläroverket
i Göteborg Nils Abraham Johanson finge, utan hinder af gällande bestämmelser
i afseende å rätt till pension, från och med månaden näst
efter den, hvarunder han afginge från sin tjänst, åtnjuta hel pension
till belopp af 4,000 kronor årligen, att utgå enligt bestämmelserna i
lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension den 11 oktober
1907.
I anledning häraf hade utskottet i punkten 48 af sitt utlåtande
n:o 11 hemställt, att Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke måtte
vinna Riksdagens bifall.
Första Kammaren har med afslag å utskottets hemställan bifallit
Kung]. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, medan däremot Andra
Kammaren bifallit utskottets hemställan.
För frågans afgörande medelst gemensam omröstning får utskottet
föreslå följande voteringsproposition:
»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen må
medgifva, att lektorn vid högre realläroverket i Göteborg, Nils Abraham
Johanson må, utan hinder af gällande bestämmelser i afseende å
rätt till pension, från och med månaden näst efter den, hvarunder han
afgår från sin tjänst, åtnjuta hel pension till belopp af 4,000 kronor
årligen, att utgå enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension den 11 oktober 1907, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen i likhet med Andra* Kammaren afslagit
Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.»
8:o.
Angående
Uti punkten 24 af förevarande hufvudtitel hade Kungl. Maj:t
föreslagit, att för tidigare pensionering af afskedadt indelt manskap, i liniering af
enlighet med de af Kungl. Makt med 1905 års lagtima Riksdag be- N?\edadt
ö ö j ö ö maelt man
skap.
12
Statsutskottets Memorial N:o 180.
stämda grunder, måtte å extra stat för år 1909 anvisas ett förslagsanslag
å 40,000 kronor, att tilldelas Vadstena krigsmanshuskassa.
I detta sammanhang hade utskottet till behandling förehaft en
inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 56) däri herr C. F. Vahlquist
hemställt, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt vidtaga åtgärder för beredandet af
underhåll på expektans från Vadstena krigsmanshuskassa åt indelt manskap
efter minst 20 tjänstår.
I anledning häraf hade utskottet i sitt utlåtande n:o 11 under
punkten 60 hemställt,
a) att Riksdagen måtte för tidigare pensionering af afskedadt indelt
manskap, i enlighet med de af Kung], Maj:t med 1905 års lagtima Riksdag
bestämda grunder, å extra stat för år 1909 anvisa ett förslagsanslag
å 40,000 kronor att tilldelas Vadstena krigsmanshuskassa, samt
b) att herr Vahlquists ofvanberörda motion icke måtte vinna Riksdagens
bifall.
Båda kamrarna hafva bifallit utskottets under mom. a) gjorda
hemställan, men däremot hafva kamrarna beträffande utskottets hemställan
under mom. b) stannat i olika beslut, i det Första Kammaren
bifallit berörda hemställan, medan Andra Kammaren med afslag å densamma
bifallit den i ämnet väckta motionen.
Då sistberörda fråga enligt utskottets åsikt icke är af beskaffenhet
. att kunna blifva föremål för gemensam omröstning och kamrarnas
skiljaktiga beslut icke heller synas kunna sammanjämkas, har frågan för
denna riksdag förfallit, hvilket utskottet skolat härmed för Riksdagen
anmäla.
Stockholm den 25 maj 1908.
På statsutskottets vägnar:
G. BIKUNG.
Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1908,
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1908:10 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tionde hufvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. s. 1 i texten