Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till lönereglering för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek och Riksdagens hus.

1908-05-25 · 37 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 37 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1908:182, Memorial med förslag till lönereglering för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek och Riksdagens hus.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N-o 182 .

1

Jf:o 183.

Ank. till Riksd. kansli den 25 maj 1908, kl. 1 e. m.

Memorial med förslag till lönereglering för tjänsteinnehafvare

vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek och Riksdagens

hus.

(R. A.)

I en den 6 sistlidne februari till statsutskottet aflåten skrifvelse hafva

fullmäktige i riksgäldskontoret gjort framställning om lönereglering för

tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek och Riksdagens

hus. I fråga om löneregleringen för riksgäldskontoret hafva fullmäktige

sedermera, på af statsutskottet gifven anledning, i skrifvelse till

utskottet den 14 nästlidne april framställt ett i vissa delar ändradt förslag.

Till stöd för det förslag, som nu föreligger från fullmäktige, har

anförts följande:

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 114 Höft. (N:o 182). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

»Vid 1901 års riksdag fastställdes efter framställning af fullmäktige

i riksgäldskontoret ny aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och

vaktbetjäning. Denna stat, som därefter icke undergått någon förändring,

är af följande lydelse:

Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och vaktbetjäning.

Lön

kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

kr.

Miss-

räk-

nings-

pen-

ningar

kr.

Summa

kr.

1 sekreterare och ombudsman...

4,400

2,000

6,400

1 kamrerare ..........

4,000

2,000

—

6,000

1 kassör....................

3,000

1,500

500

5,000

1 revisor ...................

2,500

1,500

_

4,000

1 kassabokhållare ...............

2,500

1,500

—

4,000

1 lånebokhållare ..................

2,000

1,000

—

3,000

1 registrator och kanslist.........

2,000

1,000

—

3,000

1 kammarskrifvare..................

1,500

1,000

_

2,500

1 kammarskrifvare......

1,500

1,000

—

2,500

1 förste vaktmästare ....

700

200

_

900

1 vaktmästare ..........

600

200

—

800

2 vaktmästare ..................

1,200

400

—

1,600

Summa |

25,900

13,300 |

500

39,700

Ålderstillägg

i Efter fem års tjänstgöring

> inom graden kan lönen

J höjas med 600 kronor.

Efter fem års tjänstgöring

> kan lönen höjas med 500

kronor.

Efter fem års tjänstgöring

inom graden kan lönen

• höjas med 500 kronor och

efter tio års tjänstgöring

med ytterligare 500 kr

}Efter fem års tjänstgöring

kan lönen höjas med 500

kronor.

1 Efter fem års tjänstgöring

| kan lönen höjas med 100

kronor och tjänstgöringspenningarna

med 100 kr.

ökas

Åtnjuter sekreteraren fri bostad, minskas hans lön med 1,000 kronor.

Vaktbetjäningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån upphöra

i stället vaktmästares tjänstgöringspenningar med 200 kronor. ’

Ehuru ej många år förflutit sedan denna stat fastställdes, finna sig

fullmäktige dock föranledda att nu göra framställning om ny lönereglering

för riksgäldskontoret. Med hänsyn särskildt till de under senare åren betydligt

ökade lefnadskostnaderna måste de för riksgäldskontorets tjänstepersonal

bestämda aflöningsförmånerna under nuvarande förhållanden anses

vara alltför knappt tillmätta. Att så är förhållandet torde äfven framgå

af en jämförelse med aflöningsförhållandena vid riksbanken. Sedan efter

den lönereglering, som år 1902 genomfördes i riksbanken, hafva aflöningarna

därstädes genomgående varit ej obetydligt högre än de, som till
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

3

kommit motsvarande tjänster vid riksgäldskontor, och än större har skillnaden

i berörda hänseende mellan Riksdagens båda verk blifvit, sedan vid

nästlidet års riksdag löneförhållandena vid riksbanken ånyo reglerats, hvarvid

aflöningarna ganska väsentligt förhöjdes.

Förutom af den inträdda stegringen i lefnadskostnaderna är en förbättring

i aflöningsvillkoren för riksgäldskontorets tjänstepersonal påkallad

jämväl af den ständigt fortgående ökningen af göromålen i riksgäldskontor.

I följd af denna ökning och då fullmäktige finna önskvärdt att såvidt

möjligt begränsa tjänsternas antal måste nämligen allt större fordringar

ställas på tjänsteinnehafvarnes arbetskraft och duglighet.

Till upplysning om den utsträckning, -i hvilken riksgäldskontorets

verksamhet och rörelse under de senaste åren ökats, få fullmäktige meddela

följande uppgifter.

Riksgäldskontorets obligationsskuld utgjorde:

vid 1897 års slut............................................................... kr. 287,488,444:44

» 1902 » » » 346,698,044: 43

» 1907 » » » 464,359,844: 44

Antalet årligen förfallande räntekuponger har utgjort

under år 1897 ................................................................................

» » 1902................................................................................

446,318 st.

541,082 »

och uppgår för de vid 1907 års slut utelöpande statsobligationerna

till ........................................................................... 1,158,520 »

Riksgäldskontorets fordringar i kapital för utlämnade lån till vissa

bestämda ändamål, såsom järnvägsanläggningar, tomtregleringar, telefonväsendets

utveckling samt åtskilliga lånefonder hafva uppgått till följande

belopp:

vid 1897 års slut

» 1902 » »

» 1907 » >

kr. 55,253,444: 48

» 57,306,187: 29

» 89,092,631: 65

Från riksgäldskontorets kansli aflåtna in- och utländska skrifvelser

och telegram hafva i samband med den stigande rörelsen stadigt ökats

till antalet. De utgjorde:

år 1897 ..................................................... 645 st. hvaraf utländska 345 st.

» 1902 ...................................................... 738 » » » 494 »

, 1907 ...................................................... 990 » » » 658 »

De sålunda lämnade uppgifterna torde gifva en föreställning om den

fortgående ökningen af göromålen i riksgäldskontoret på skilda områden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

Ett arbete, som i synnerligen hög grad tilltagit, är det som påkallas af

inlösta räntekuponger. Såsom ofvan meddelats, har nämligen sedan år

1902 antalet årligen förfallande räntekuponger mer än fördubblats och

sålunda ökats i betydligt högre grad än obligationsskulden, hvilket varit

beroende af att de under senare åren upptagna statslånen måst, i enlighet

med långifvarnes önskan, för placering hufvudsakligen i Frankrike fördelas

i obligationer af små valörer. Granskningen af den stora mängd

kuponger, som numera årligen inkommer till riksgäldskontoret, tager gifvetvis

mycken tid i anspråk. Detta arbete utföres nu under kassabokhållarens

öfverinseende hufvudsakligen af de ordinarie kammarskrifvarne

med biträde af extra ordinarie tjänstemän. Arbetet fordrar visserligen

stor noggrannhet men är å andra sidan i allmänhet af synnerligen enkel

beskaffenhet. Det synes därför fullmäktige, som om dessa göromål lämpligen

borde kunna till stor del utföras af kvinnliga biträden, hvilka i

mån af behof antagas mot visst månadsarfvode. I sammanhang härmed

skulle den lägsta tjänstemannaklassen, bestående af två kammarskrifvare,

kunna indragas. Å andra sidan måste emellertid i följd af de i öfrigt

ökade göromålen inom räkenskapsafdelningen en ny tjänst af samma grad

som den nuvarande lånebokhållarens inrättas. Till denna nya tjänst torde

den ene af kammarskrifvarne kunna befordras, och i anledning häraf

skulle endast en kammarskrifvaretjänst behöfva uppföras på indragningsstat.

Vid den nästlidet år verkställda löneregleringen för riksbanken har

tillämpats grundsatsen om skyldighet för tjänsteinnehafvarne att själfva

lämna bidrag till bestridande af de med deras pensionering förenade

kostnaderna. Med anledning häraf hafva fullmäktige ansett sig nu böra

i sitt förslag om lönereglering för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret

intaga stadgande om motsvarande skyldighet äfven för dessa tjänsteinnehafvare.

Naturligtvis måste den sålunda påkallade utgiften för tjänsteinnehafvarne

tagas i betraktande vid bestämmandet af deras aflöningar.

Beträffande pensionsbidragets storlek föreslå fullmäktige tillämpning

af enahanda grunder, som i detta hänseende äro bestämda i lagen af

den 11 oktober 1907 angående civila tjänsteinnehafvares rätt till pension.

Inflytande pensionsafgifter torde böra ingå till en särskild under fullmäktiges

förvaltning ställd fond, å hvilkens tillgodohafvande fullmäktige äga

godtskrifva skälig ränta. Under den närmaste tiden och intill dess erforderlig

utredning skett angående pensionsfondens ställning och eventuellt

bidrag till densamma af statsmedel, lärer det emellertid, i likhet med hvad

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

3

kommit motsvarande tjänster vid riksgäldskontor, och än större har skillnaden

i berörda hänseende mellan Riksdagens båda verk blifvit, sedan vid

nästlidet års riksdag löneförhållandena vid riksbanken ånyo reglerats, hvarvid

aflöningarna ganska väsentligt förhöjdes.

Förutom af den inträdda stegringen i lefnadskostnaderna är en förbättring

i aflöningsvillkoren för riksgäldskontorets tjänstepersonal påkallad

jämväl af den ständigt fortgående ökningen af göromålen i riksgäldskontor.

I följd af denna ökning och då fullmäktige finna önskvärdt att såvidt

möjligt begränsa tjänsternas antal måste nämligen allt större fordringar

ställas på tjänsteinnehafvarnes arbetskraft och duglighet.

Till upplysning om den utsträckning, -i hvilken riksgäldskontorets

verksamhet och rörelse under de senaste åren ökats, få fullmäktige meddela

följande uppgifter.

Riksgäldskontorets obligationsskuld utgjorde:

vid 1897 års slut............................................................... kr. 287,488,444:44

» 1902 » » » 846,693,044: 43

» 1907 » » 464,359,844: 44

Antalet årligen förfallande räntekuponger har utgjort

under år 1897 ................................................................................. 446,318 st.

» » 1902................................................................................. 541,082 »

och uppgår för de vid 1907 års slut utelöpande statsobligationerna

till ........................................................................... 1,158,520 »

Riksgäldskontorets fordringar i kapital för utlämnade lån till vissa

bestämda ändamål, såsom järnvägsanläggningar, tomtregler ingår, telefonväsendets

utveckling samt åtskilliga lånefonder hafva uppgått till följande

belopp:

vid 1897 års slut ............................................................... kr. 55,253,444: 48

» 1902 * » » 57,306,187: 29

» 1907 » » » 89,092,631: 65

Från riksgäldskontorets kansli aflåtna in- och utländska skrivelser

och telegram hafva i samband med den stigande rörelsen stadigt ökats

till antalet. De utgjorde:

år 1897 ..................................................... 645 st. hvaraf utländska 345 st.

» 1902 ...................................................... 738 » » » 494 »

, 1907 ...................................................... 990 » » » 658 »

De sålunda lämnade uppgifterna torde gifva en föreställning om den

fortgående ökningen af göromålen i riksgäldskontoret pa skilda områden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

Ett arbete, som i synnerligen hög grad tilltagit, är det som påkallas af

inlösta räntekuponger. Såsom ofvan meddelats, har nämligen sedan år

1902 antalet årligen förfallande räntekuponger mer än fördubblats och

sålunda ökats i betydligt högre grad än obligationsskulden, hvilket varit

beroende af att de under senare åren upptagna statslånen måst, i enlighet

med långifvarnes önskan, för placering hufvudsakligen i Frankrike fördelas

i obligationer af små valörer. Granskningen af den stora mängd

kuponger, som numera årligen inkommer till riksgäldskontoret, tager gifvetvis

mycken tid i anspråk. Detta arbete utföres nu under kassabokhållarens

öfverinseende hufvudsakligen af de ordinarie kammarskrifvarne

med biträde af extra ordinarie tjänstemän. Arbetet fordrar visserligen

stor noggrannhet men är å andra sidan i allmänhet af synnerligen enkel

beskaffenhet. Det synes därför fullmäktige, som om dessa göromål lämpligen

borde kunna till stor del utföras af kvinnliga biträden, hvilka i

mån af behof antagas mot visst månadsarfvode. I sammanhang härmed

skulle den lägsta tjänstemannaklassen, bestående af två kammarskrifvare,

kunna indragas. A andra sidan måste emellertid i följd af de i öfrigt

ökade göromålen inom räkenskapsafdelningen en ny tjänst af samma grad

som den nuvarande lånebokhållarens inrättas. Till denna nya tjänst torde

den ene af kammarskrifvarne kunna befordras, och i anledning häraf

skulle endast en kammarskrifvaretjänst behöfva uppföras på indragningsstat.

Vid den nästlidet år verkställda löneregleringen för riksbanken har

tillämpats grundsatsen om skyldighet för tjänsteinnehafvarne att själfva

lämna bidrag till bestridande af de med deras pensionering förenade

kostnaderna. Med anledning häraf hafva fullmäktige ansett sig nu böra

i sitt förslag om lönereglering för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret

intaga stadgande om motsvarande skyldighet äfven för dessa tjänsteinnehafvare.

Naturligtvis måste den sålunda påkallade utgiften för tjänsteinnehafvarne

tagas i betraktande vid bestämmandet af deras aflöningar.

Beträffande pensionsbidragets storlek föreslå fullmäktige tillämpning

af enahanda grunder, som i detta hänseende äro bestämda i lagen af

den 11 oktober 1907 angående civila tjänsteinnehafvares rätt till pension.

Inflytande pensionsafgifter torde böra ingå till en särskild under fullmäktiges

förvaltning ställd fond, å hvilkens tillgodohafvande fullmäktige äga

godtskrifva skälig ränta. Under den närmaste tiden och intill dess erforderlig

utredning skett angående pensionsfondens ställning och eventuellt

bidrag till densamma af statsmedel, lärer det emellertid, i likhet med hvad

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

5

för riksbanken blifvit bestämdt, kunna anstå med fondens anlitande för

deltagande i pensioneringen, som sålunda tills vidare skulle såsom hittills

bestridas af statsmedel.

Tjänstemännen vid riksgäldskontoret äro redan enligt nu gällande aflöningsstat

indelade i grader, hvilken indelning dock är af betydelse endast

med afseende å erhållandet af ålderstillägg, hvartill befogenhet förvärfvas

genom viss tids tjänstgöring inom vederbörande grad. Det synes

fullmäktige vara lämpligt att vid den nu ifrågasatta löneregleringen för

riksgäldskontoret utsträcka gradindelningens betydelse därhän att, på sätt

förhållandet är med riksbanken och flera andra statens verk, tjänstemännen

antagas icke till viss tjänst, utan till tjänst i allmänhet inom tjänstegraden,

med rätt för fullmäktige att anställa innehafvaren å den plats inom graden,

där det af behofvet fordras och han finnes företrädesvis passande.

Endast med afseende å sekreteraren-ombudsmannen samt kamreraren

lärer i följd af de olika kompetensvillkoren och tjänsternas olikartade beskaffenhet

denna grundsats icke lämpligen kunna komma till användning.»

I fråga om de särskilda tjänsterna och de aflöningsbelopp, som för

dem föreslås, hafva fullmäktige anfört följande:

»För sekreteraren och ombudsmannen, hvilken enligt gällande aflöningsstat

åtnjuter samma kontanta aflöning som hittills i allmänhet varit bestämd

för byråchef vid statens ämbetsverk, eller lön 4,400 kronor, tjänstgöringspenningar

2,000 kronor och ett ålderstillägg å 600 kronor, hafva fullmäktige

beslutat föreslå enahanda aflöningsförmåner, som enligt den nya staten

för riksbanken tillkommer dess sekreterare och ombudsman, nämligen lön

5,000 kronor, tjänstgöringspenningar 2,800 kronor och ett ålderstillägg å

500 kronor efter 5 års tjänst.

Kamreraren förestår riksgäldskontorets räkenskaps- och kassakontor, är

ansvarig för arbetets ordnande och behöriga gång därstädes, samt har att

föra och afsluta riksgäldskontorets hufvudbok, jämte fullmäktiges förste

deputerad och kassören har han att vårda och ansvara för riksgäldskontorets

värdepapper, såsom in- och utländska obligationer, järnvägsbolags och

kommuners förbindelser för erhållna statslån in. m. öfver dessa värdehandlingar

för kamreraren fullständiga förteckningar samt ansvarar jämte

sekreteraren för att samma handlingar, där så erfordras, blifva i behörig

tid förnyade. Vidare för han liggare öfver de svenska statsobligationer,

som blifvit i riksgäldskontoret deponerade mot certifikat eller inskrifna på

viss persons namn. Kamreraren har ock att tillse, att kupongerna å riks
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

gäldskontorets behållningar af in- och utländska obligationer blifva vid

förfall otiden inkasserade, samt att, då räntor eller kapitalaf betalningar å

utlämnade lån ej inflyta på föreskrifven tid, därom göra anmälan hos fullmäktige.

Denna tjänsteman innehar sålunda en mycket ansvarsfull och

maktpåliggande befattning, som med afseende å göromålens art och omfattning

i hufvudsak motsvarar en bankokommissarietjänst i riksbanken. Hans

aflöning, som städse varit något lägre än sekreterarens, utgöres för närvarande

af lön 4,000 kronor, tjänstgöringspenningar 2,000 kronor samtett

alderstillägg å 600 kronor. Fullmäktige föreslå nu, att kainreraren måtte

erhålla följande aflöningsförmåner: 5,000 kronor i lön, 2,500 kronor i

tjänstgöringspenningar samt ett ålderstillägg å 500 kronor efter fem års

tjänst.

I andra tjänstegraden anse fullmäktige böra uppföras två tjänstemän,

nämligen revisorn och kassabokhållaren, hvilka i sammanhang härmed

lämpligen torde böra erhålla benämningen förste revisorer.

Af dessa två tjänstemän har revisorn ett mycket mödosamt och ansvarsfullt

arbete sig ålagdt. Härtill hör först och främst granskningen af

riksgäldskontorets hufvudbok samt öfriga räkenskaper, som föras öfver kontorets

egen rörelse, såväl den inländska som den utländska. Revisorn har

vidare att kontrollera att inlösta obligationer och kuponger blifva vederbörligen

afförda i de för ändamålet upplagda afräknings- och annuitetsböckerna.

Hans granskningsskyldighet omfattar tillika alla de utbetalningar,

som af riksgäldskontoret verkställas för Riksdagen, statsrevisionen,

justitieombudsmannen och hans expedition äfvensom för Riksdagens bibliotek

och riksdagshuset.

Det ligger stor vikt uppå, att revisorns arbete utföres med största

möjliga noggrannhet och i behörig tid. Såsom riksgäldskontorets rörelse

under de senare åren vuxit har tiden blifvit honom allt mera otillräcklig

härtill, och det visar sig allt tydligare, att det blir nödvändigt att

skaffa honom någon lättnad i hans arbetsbörda. Fullmäktige återkomma

härtill senare.

Mellan det arbete, som i riksgäldskontoret utföres af JcassaboJchållaren,

och det, som i riksbanken verkställes af sedelkontoret, förefinnes en ganska

stor motsvarighet.

Oafsedt öfriga bestyr, som tillhöra kassabokhållaretjänsten — bland

hvilka särskilt må nämnas uppräknandet och granskningen af nya statsobligationer,

då sådana utgifvas — skola alla inlösta obligationer och kuponger,

vare sig de infriats i riksgäldskontorets kassa eller inkommit från

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

7

utlandet, öfverlämnas till kassabokhåilaren, som med biträde af kammarskrifvare

och e. o. tjänstemän jämför dem med åtföljande förteckningar

och tillser, att de blifva behörigen annullerade. Då de kuponger, som ^årligen

inkomma till riksgäldskontoret, numera uppgå till omkring 1,160,000

stycken, då de från utlandet inkomna nummerförteckningarna ofta äro

ofullständiga, sa att nya sadana måste upprättas, och då därjämte ofta inträffar,

att icke förfallna kuponger blifvit inlösta, hvilka måste utsorteras

och återsändas till utlandet, torde arbetet med kuponggranskningen, hvilket

upptager största delen af kassabokhållarens tid, utan öfverdrift kunna

jämföras med det, riksbankens sedelkontor har med förslitna sedlar.

För de båda tjänstemännen i andra graden föreslå fullmäktige följande

löneförmåner: lön 3,500 kronor, tjänstgöringspenningar 1,500 kronor,

samt tva alderstillägg a 500 kronor efter fem och tio års tjänst.

I första tjänstegraden, som i fråga om aflöningsförmåner motsvarar

andra tjänstegraden i den nya staten för riksbanken, hafva fullmäktige i

statförslaget uppfört fyra tjänstemän, nämligen kassören, registratorn och

kanslisten äfvensom, under benämning revisorer och bokhållare, tvenne

tjänstemän. För dessa tjänstemän hemställa fullmäktige om beviljande af

samma löneförmåner som de för andra graden i riksbanken bestämda eller

3,000 kronor i lön, 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar jämte två ålderstillägg,

hvai’tdera a 500 kronor, efter fem och tio års tjänstgöring,

hvartill för kassören komma ytterligare 1,000 kronor såsom missräkningspenningar.

Hvad beträffar kassörens tjänsfegöromål, är kassarörelsen i riksgäldskontoret

visserligen i allmänhet icke af samma omfattning som omsättningen

i de skilda kassorna inom riksbanken; dock måste vid de tider på

året, da inlösning af räntekuponger äger rum, mycket betydande penningebelopp

anförtros åt honom. Utöfver själfva bestyret med in- och utbetalningar

af kontanta medel har kassören i riksgäldskontoret därjämte, i

olikhet mot riksbankens kassörer, en ej ringa bokföringsskyldighet att

fullgöra. Det åligger honom nämligen att föra fullständig kassabok, i

hvilken de olika posterna äro införda under de rubriker, på hvilka de sedan

redovisas i hufvudboken. Äfven har han att uppgöra nummerförteckningar

öfver alla i kassan inlösta kuponger, ett bestyr, hvartill ej heller

finnes någon motsvarighet bland de åligganden, som tillhöra kassörsbefattningarna

i riksbanken. — Enligt fullmäktiges ofvan omförmälda förslag

skulle kassörens sammanräknade begynnelseaflöning utgöra 5,500 kronor

och slutaflöningen 6,500 kronor. Motsvarande siffror enligt den nu gäl
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

lande staten äro 5,000 och 5,500 kronor. Egentligen borde på grund af

det anförda förbättringen i kassörens aflöningsvillkor hafva fallit på lönen

och tjänstgöringspenningarna i stället för på missräkningspenningarna, men

fullmäktige hafva i detta afseende följt utskottets uttalade önskan, att riksbankens

förlidet år fastställda stat, där sådant vore möjligt, borde följas,

och hafva därför föreslagit för kassören i riksgäldskontoret alldeles samma

löneförmåner som de för riksbankens kassörer gällande. En jämförelse

mellan de löneförmåner, kassören i riksgäldskontoret hittills åtnjutit, och

dem, som fullmäktige nu föreslå, visar, att den löneförbättring, han enligt

förslaget skulle erhålla, är ganska ringa, helst om man tager i betraktande,

att densamma minskas genom det pensionsafdrag, han i likhet med

riksgäldskontorets ofri ge tjänstemän skulle få vidkännas.

JRegistratorn och kanslisten måste lör bestridande af sin tjänst samt

för att kunna vid behof vikariera för sekreteraren och ombudsmannen

hafva juridisk utbildning och nödig språkkunskap för utländsk brefväxling.

Utöfver de med hans tjänst hittills förenade göromålen anse fullmäktige

det kunna åläggas honom att utan särskild ersättning bestrida befattningen

med vård, utdelning och redovisning af de tryckta riksdagshandlingarna.

Befattningen med riksdagstrycket är för närvarande intill utgången af innevarande

år uppdragen åt en e. o. tjänsteman, som jämlikt reglementets

52 § såsom godtgörelse härför äger uppbära ett årligt arfvode af 1,000

kronor. Efter detta års slut skulle berörda arfvode sålunda icke vidare

behöfva utgå, och torde i anledning häraf omförmälda reglementsparagraf

böra undergå erforderlig ändring i detta syfte.

Af de båda revisorerna och bokhållarne bör den ene förrätta de göromål,

hvilka hittills ålegat den å riksgäldskontorets nu gällande stat uppförde

lånebokhållaren, hvilken tjänsteman bland annat har att föra afräknings-

och annuitetsböckerna öfver riksgäldskontorets obligationslån äfvensom

liggarne öfver de af Riksdagen för vissa bestämda ändamål beviljade

och af riksgäldskontoret utlämnade lånen, såsom lån till järnvägsanläggningar,

tomtregleringar m. m. Den andre revisorn och bokhållaren skulle,

jämte andra göromål, bereda förste revisorn någon lättnad i hans stora

och växande arbetsbörda, som redan nu endast med svårighet kan fullgöras

af en tjänsteman, äfven om han stundom kan erhålla något biträde

af annan tjänsteman. Hvad, som behöfves, för att revisionsarbetet i

längden skall kunna fullgöras med tillbörlig noggrannhet och i behörig

tid, är att förste revisorn får mera odeladt ägna sig åt det viktigare och

ansvarsfullare revisionsarbetet, och att en del enklare revisionsgöromål

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

9

öfverlämnas åt en andre revisor, som på eget ansvar får sköta dem.

Denne andre revisor skulle därjämte få tid ägna en välbehöflig tillsyn

öfver och deltaga i en del af de göromål, som hittills förrättats af kammarskrifvare

och e. o. tjänstemän, men hädanefter skulle komma att bestridas

hufvudsakligen af de senare.

Vaktbetjäning en i riksgäldskontor utgöres af en förste vaktmästare

och tre vaktmästare. För de sistnämnda torde aflöningen böra sättas till

samma belopp som för vaktmästare i riksbanken, nämligen lön 800 kronor,

tjänstgöringspenningar 600 kronor samt två ålderstillägg å 200 kronor,

det ena efter fem och det andra efter tio års tjänstgöring. För förste

vaktmästaren — en befattning som icke har full motsvarighet i riksbanken

— torde, med hänsyn till det fall att annan ordinarie vaktmästare

i verket befordras till denna plats, begynnelselönen icke böra sättas

lägre än till 1,200 kronor, motsvarande vanlig vaktmästarelön med invänta

två ålderstillägg. A andra sidan vilja fullmäktige för förste

vaktmästaren föreslå endast ett ålderstillägg å 200 kronor efter fem år,

livarjämte hans tjänstgöringspenningar synas böra bestämmas till samma

belopp som för de öfriga vaktmästarne eller 600 kronor.

I händelse förste vaktmästare eller vaktmästare tilldelas fri bostad,

bör från ofvan angifna lön afdragas 400 kronor. Med bostaden lärer

såsom hittills böra förenas förmånen af nödigt bränsle, hvarjämte fullmäktige,

vid det förhållande att elektriskt ljus är inledt i vaktmästarebostäderna,

finna billigt att bostadshafvaren berättigas att afgiftsfritt till

belysning förbruka en begränsad kvantitet elektrisk ström. Denna kvantitet

torde lämpligen kunna bestämmas till 100 kilowatt om året.

Den af fullmäktige nu förordade förbättringen i aflöningsförmånerna

torde, i enlighet med hvad vid föregående löneregleringar för riksgäldskontoret

iakttagits, få äga tillämpning för tiden från 1908 års början,

hvilket särskild! med hänsyn därtill, att riksbankens tjänstepersonal med

innevarande år kommit i åtnjutande af sina förbättrade lönevillkor, synes

vara af rättvisa och billighet påkalladt.»

Bill. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 114 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

I enlighet med det anförda hafva fullmäktige föreslagit följande

Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret att gälla från

och med år 1908.

Lön

Tjänst-

görings-

Miss-

räk-

Summa

Ålderstillägg.

pen-

nings-

pen-

ningar

Kr.

ningar

Kr.

Kr.

Kr.

1 sekreterare och ombudsman

5,000

2,800

7,800

[Efter 5 år kan lönen höjas

1 kamrerare...........................

5,000

2,500

—

7,500

| med 500 kr.

1 andra gradens tjänstens., förste

|Efter 5 år kan lönen höjas

revisor ..............................

3,500

1,500

—

5,000

J med 500 kr. och efter 10

1 d:o d:o ..............................

3,500

1,500

5,000

1 år med ytterligare 500 kr.

1 första gradens tjänsters, kassör

3,000

1,500

1,000

5,500

|Efter 5 år kan lönen höjas

1 d:o registrator och kanslist ...

3,000

1,500

—

4,500

| med 500 kr. och efter

1 d:o revisor och bokhållare ...

3,000

1,500

—

4,500

J 10 år med ytterligare 500

1 d:o d:o ..............................

3,000

1,500

—

4,500

) kronor.

1 förste vaktmästare ...............

1,200

600

—

1,800

[Efter 5 år kan lönen höjas

( med 200 kronor.

lEfter 5 år kan lönen höjas

1 vaktmästare ........................

800

600

—

1,400

1 med 200 kr. och efter

2 d:o ....................................

1,600

1,200

—

2,800

10 år med ytterligare 200

| kronor.

Summa | —

—

—

50,300

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri- bostad — hvarmed äro förenade förmånerna

af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100 kilowatt

om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor.

Vidare hafva fullmäktige, i enlighet med hvad af dem i sådant hänseende

ofvan förordats, hemställt om uppförande å indragningsstat af de

i nu gällande aflöningsstat upptagna aflöningsförmånerna för den af de

nuvarande kammarskrifvarne, som icke erhölle befordran till den af fullmäktige

föreslagna nya tjänsten i första lönegraden. Denna öfverflyttning

å indragningsstat borde emellertid — yttra fullmäktige — icke för ifrågavarande

tjänsteman medföra någon ändring eller inskränkning i skyldigheten

att fortfarande tjänstgöra i riksgäldskontoret. — I anledning häraf

hafva fullmäktige föreslagit följande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

11

Indragnings stat vid riksgäldskontoret.

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

t

Ålderstillägg.

1 kammarskrifvare..................

1,500

1,000

2,500

(Efter 5 år kan lönen höjas med

| 500 kronor.

I fråga om villkoren för aflöningsförmånernas åtnjutande m. m. äro,

på sätt fullmäktige erinrat, för närvarande bestämmelser meddelade i 116 §

af riksgäldskontorets reglemente. Dessa bestämmelser hafva af fullmäktige

omarbetats i syfte att åt dem gifva i väsentliga delar samma innehåll som

motsvarande stadganden i riksbankens reglemente. Härvid hafva, i enlighet

med hvad af fullmäktige ofvan förordats, införts nya bestämmelser dels i

mom. l:o), angående befogenhet för fullmäktige att förflytta tjänsteman

från en tjänst till en annan inom samma grad, dels ock i mom ll:o) om

skyldighet för tjänsteinnehafvare att lämna bidrag till bestridande af kostnaden

för sin pensionering. I enlighet med motsvarande bestämmelser för

riksbanken har vidare i mom. 5:o) införts stadgande, att med afseende å

tiden för erhållande af i den nya aflöningsstaten för de särskilda tjänsterna

bestämda lönetillägg bör iakttagas, att löntagare tillgodoräknas den tid,

hvarunder han före nämnda stats trädande i kraft innehaft motsvarande

ordinarie tjänst inom verket, äfvensom att förordnande, som oafbrutet

fortfarit, till dess den tillförordnade befordrats till ordinarie innehafvare af

den tjänst, han sålunda bestridt, eller annan af samma grad, må anses

lika med ordinarie tjänstetid.

Beträffande ett annat, likaledes i mom. 5:o) infördt nytt stadgande

hafva fullmäktige anfört: Enligt den föreslagna nya staten utgöra de löneförmåner,

som efter intjänandet af de båda ålderstilläggen tillkomma tjänsteman

i första graden, sammanlagdt 5,500 kronor. Om en tjänsteman, hvilken

inom nämnda grad uppnått detta aflöningsbelopp, sedermera befordras

till tjänst i närmast högre grad, skulle han under de fem första åren äga

uppbära en aflöning af allenast 5,000 kronor eller sålunda 500 kronor

mindre än den, han före sin befordran innehade inom den lägre graden.

Det är till förekommande af denna oegentlighet, som fullmäktige nu föreslagit

införande i nämnda mom. af ett stadgande i syfte att befordran till

den högre tjänsten ej måtte medföra försämrade lönevillkor

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

Fullmäktige yttra vidare:

»Jämlikt tillämpningsstadgarna till riksbankens aflöningsstat äga bankofullmäktige

på framställning af vaktbetjänt och efter pröfning af förekommande

omständigheter medgifva honom ledighet under högst 15 dagar

hvarje år med rätt för honom att under tiden uppbära alla med tjänsten

förenade aflöningsförmåner. Då fullmäktige finna önskvärdt att för vaktmästare

i riksgäldskontoret enahanda förmån må kunna beviljas, har bestämmelse

i detta syfte intagits i mom, 9:o) af det omarbetade förslaget till

116 § af riksgäldskontorets reglemente. I fråga om ersättning till e. o.

vaktmästare för bestridande af vaktmästaresyssla föreskrifves nu i reglementets

117 §, att sådan ersättning skall utgå med samma belopp, som

såsom aflöning är för den förrättade sysslan i staten anslaget. Det synes

fullmäktige vara lämpligare, att, i likhet med hvad för riksbanken är

bestämdt, vikariatsersättningen i detta fall fastställes till ett belopp af 3

kronor om dagen. Bestämmelse härom har därför införts i mom, 9:o) af

116 § och bör vid bifall härtill den nuvarande 117 § utgå ur reglementet.

Slutligen vilja fullmäktige framhålla önskvärdheten af att riksgäldskontorets

vaktbetjäning, i likhet med riksbankens, under tjänstgöringen är

iförd särskild uniformsbeklädnad. Detta skulle vara till fördel för den

allmänhet, som besöker riksgäldskontoret, och torde äfven underlätta kontrollen

öfver tjänstgöringen såväl utom som inom riksgäldskontoret. Fullmäktige

hemställa därför om erhållande af enahanda bemyndigande, som

i berörda hänseende lämnats bankofullmäktige, nämligen att få anvisa

nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare af lämplig uniformsbeklädnad

i tjänstgöring. — Tillika torde, i enlighet med motsvarande

stadgande i riksbankens reglemente, det få medgifvas fullmäktige att för

biträde vid nattbevakningen i riksgäldskontoret utbetala de arfvoden, fullmäktige

finna skäliga. — Bestämmelserna i nyssnämnda två hänseenden

hafva intagits i mom. 10:o) af det förslag till förändrad lydelse af 116 §,

som fullmäktige nu framlägga.

Vid senast verkställda löneregleringar för åtskilliga statens ämbetsverk

har [Riksdagen ansett föreskrift böra meddelas om viss tids tjänstgöring

å tjänsterummet. Hvad angår riksbanken har däremot vid den

nästlidet år genomförda löneregleringen för dess tjänsteinnehafvare Riksdagen

i öfverensstämmelse med den mening, som af bankoutskottet uttalats,

icke funnit skäl meddela föreskrift i berörda hänseende. Enligt

fullmäktiges mening föreligger anledning härtill ej heller beträffande riks
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N-''0 182.

13

gäldskontoret, som i fråga om tjänstgöringsförhållandena nära öfverensstämmer

med riksbanken men däremot i följd af dess egenskap af kreditoch

penningeanstalt väsentligen skiljer sig från statens ämbetsverk. Med

hänsyn härtill anse fullmäktige, att bland villkoren för aflöningsförmånernas

åtnjutande icke bör intagas bestämmelse om skyldighet för tjänsteinnehafvare

vid riksgäld skontoret att under viss tid tjänstgöra å tjänsterummet.»

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hafva fullmäktige hemställt,

att i stället för 116 och 117 §§ i riksgäldskontorets nuvarande

reglemente måtte i reglementet införas en paragraf af följande lydelse:

»Riksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande af de i staten för

tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret upptagna aflöningsförmåner, dels

ock i öfrigt med afseende å tillämpningen af samma stat meddelat följande

bestämmelser:

l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen

inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda

stadgad; och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare

utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga

sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret

än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerarens skall

afse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med

förbehållen rätt för fullmäktige att anställa innehafvare!! å den plats inom

graden, där det af behofvet fordras eller han finnes företrädesvis passande.

2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre

befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande af de för

befattningen anslagna tjänstgöringgpenningar och missräkningspenningar

eller däremot svarande belopp, dock med afstående af egna tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar.

3:o) Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må icke förenas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat.

Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må ej heller förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelsen för verk

eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom

aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk

eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt

ej fullmäktige uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hederligt

för tjänstgöringen i riksgäldskontoret, finna uppdraget eller befattningen

kunna få tills vidare mottagas och bibehållas.

4:o) Tjänstemännen äga årligen, såvidt sådant utan hinder för göromålens

jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta

semester, sekreteraren och kamreraren hvardera under en och en half

månad och de öfriga tjänstemännen enhvar under en månad.

5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat

medgifven, må, ändå att den föreskrifna tiden är tilländalupen, förhöjning

ej beviljas förrän tjänsteinnehafvaren under minst fyra femtedelar af

samma tid med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att

härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester; och

må, då förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från och

med månaden näst efter den, under hvilken de för förhöjningen stadgade

villkoren blifvit uppfyllda.

Därest tjänsteinnehafvare, som befordrats till tjänst i högre grad,

vid den förra befattningen på grund af intjänadt ålderstillägg uppburit

lön- och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya

befattningen tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen uppbära

skillnaden, intill dess aflöningen vid den nya tjänsten genom intjänande

af ålderstillägg stigit till det förut innehafda beloppet.

Med afseende å tiden för erhållande af i den nya aflöningsstaten för

de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare iakttagas, att löntagare

tillgodoräknas den tid, hvarunder han före nämnda stats trädande

i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket, äfvensom att

förordnande, som oafbrutet fortfarit till dess den tillförordnade befordrats

till ordinarie innehafvare af den tjänst, han sålunda bestridt, eller annan

af samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid.

6:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänsteinnehafvaren

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet

för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) här nedan berättigad,

men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till

den, som uppehållit tjänsten.

Till kassören anslagna missräkningspenningar få af honom uppbäras

endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap eller åtnjutit

semester, men skola för den tid, han eljest icke bestridt kassörsgöromålen,

utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

15

För de fall, då tjänsteinnehafvare vid ledighet är berättigad att uppbära

de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar,

äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som

under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande

af ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar.

7:o) Blifver tjänsteinnehafvare af sjukdom hindrad att förrätta sin

tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom,

efter fullmäktiges pröfning, under högst en månad hvarje år de för

tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar.

8:o) Erhåller tjänsteinnehafvare efter egen ansökan tjänstledighet för

svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos

Riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller

fordras vikariat för tjänsteinnehafvare på den grund, att han i behörig

ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att

sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöfver

tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie afstå

så mycket af lönen, som fullmäktige pröfva för tjänstens uppehållande

nödigt.

9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter

pröfning af förekommande omständigheter, medgifva vaktmästare ledighet

under högst femton dagar hvarje år, med rätt för honom att under tiden uppbära

alla med tjänsten förenade aflöningsförmåner. I detta fall liksom

ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga

förfall, eller då vaktmästaretjänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning

häraf extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande af

vaktmästaretjänst, att tilldela denne arfvode med sådant belopp, att han

såsom godtgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande af sammanlagdt

tre kronor om dagen.

10:o) Fullmäktige äga dels att utöfver stat för biträde vid nattbevakningen

i riksgäld skontoret låtä utbetala de arfvoden, fullmäktige finna

skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare

af lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.

11 :o) Tjänsteinnehafvare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande

af pension erlägga pensionsafgift till årligt belopp af nedan angifna

procent å den lön, han äger uppbära. Afgiftsprocenten utgör en tiondedels

procent för hvarje helt hundratal kronor af högsta lönen för den tjänst

han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Afgiften er
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

lägges för hvarje månad, för hvilken lön åtnjutes, äfvensom för månad,

under hvilken, på grund af tjänstledighet eller i följd af ådömd mistning

af tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Rätt att återbekomma erlagda pensionsafgifter medgifves allenast vid.

öfvergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad

skyldighet att för beredande af pension erlägga retroaktiv afgift, dock

ej till högre belopp än det, hvartill retroaktivafgiften uppgår.»

I detta sammanhang hafva fullmäktige såsom sin mening uttalat,

att de nuvarande §§ 114 och 115, som endast innehålla eu uppräkning

af de å riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjänstemän och vaktbetjänte,

syntes kunna uteslutas, äfvensom att det i rubriken till ifrågavarande

afdelning af reglementet samt på vissa andra ställen i detsamma

förekommande uttrycket »betjäningen» vid riksgäldskontoret lämpligen

borde utbytas mot »tjänsteinnehafvare» vid riksgäldskontoret.

Enligt reglementets 62 § äga fullmäktige att årligen använda 8,000

kronor till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarie^

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet. Fullmäktige hafva

nu föreslagit, att detta anslag måtte höjas till 10,000 kronor; och hafva

fullmäktige med afseende å denna anslagsförhöjning yttrat följande: Då,

på sätt fullmäktige påvisat, riksgäldskontorets arbetsbörda under de senare

åren mycket betydligt ökats — en ökning, som utan tvifvel komme att

fortgå — då fullmäktige det oaktadt icke begärt någon tillökning i de

ordinarie tjänstemännens antal utan tvärtom föreslagit minskning däruti,

och då slutligen i följd af de stegrade lefnadskostnaderna jämväl åt e. o.

tjänstemän måste beredas något högre godtgörelse än förr, syntes det fullmäktige

uppenbart, att, äfven om, såsom med förevarande förslag vore afsedt,

de ordinarie tjänstemännens arbetskraft fullt utnyttjades, det nuvarande

anslaget till e, o. tjänstemän in. m. måste anses otillräckligt, för att

göromålen inom riksgäldskontoret skulle kunna inom behörig tid och på

ett tillfredsställande sätt fullgöras; och kunde enligt fullmäktiges mening

höjningen af berörda anslag icke utan olägenhet bestämmas till mindre

belopp än 2,000 kronor. I anledning häraf hafva fullmäktige hemställt,

att stadgandet i reglementets 62 § måtte erhålla följande förändrade

lydelse:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

17

»Till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till

belöning för extra arbeten äga fullmäktige att använda 10,000 kronor årligen;

hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas får dock icke under

ett påföljande år användas för samma ändamål. För öfrigt äga fullmäktige

icke att tilldela tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret andra

arfvoden än de i aflöningsstaten och detta reglemente särskildt bestämda

eller medgifna».

Såsom ofvan meddelats, hafva fullmäktige ifrågasatt, att registratorn

och kanslisten skulle öfvertaga befattningen med de tryckta riksdagshandlingarna

och att till följd häraf det såsom godtgörelse för nämnda befattning

nu anvisade arfvodet af 1,000 kronor årligen skulle vid slutet

af innevarande år upphöra att utgå. I anledning häraf hafva fullmäktige

föreslagit, att 52 § i riksgäldskontorets gällande reglemente måtte erhålla

nedanstående lydelse:

»För år 1908 är till fullmäktiges disposition anvisadt ett särskildt

arfvode af 1,000 kronor, att efter vederbörligen fullgjord redovisningsskyldighet

tilldelas den person, som under året haft sig af fullmäktige uppdragen

befattningen att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de

från trycket utgifna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang, än

äfven andra tryckta handlingar, som blifvit till riksgäldskontoret aflämnade

och finnas i kontorets förvar för att därstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas

och utdelas; börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutandet

däraf vara skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer

af sådana handlingar, som kunna anses tillhöra Riksdagens protokoll

eller skola bland riksdagsmännen utdelas, vaka däröfver, att det i sådant

afseende erforderliga antal exemplar varder afdraget och till riksgäldskontoret

vederbörligen aflämnadt, äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som

med nämnda befattning äro förenade.»

I fråga om lönereglering för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens bibliotek

och vid Riksdagens hus hafva fullmäktige till en början yttrat följande:

»I sammanhang med löneregleringen för riksgäldskontorets tjänstepersonal

anse sig fullmäktige nu ock böra föreslå reglering af aflöningsförmånerna

för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens bibliotek och vid Riksdagens

hus. Härvid torde, jämte en af omständigheterna påkallad förhöjning i

Bih. till Biksd. Prot. 1908. 4 Samt. 1 Åfd. 114 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

aflöningarna, böra iakttagas, att å ifrågavarande tjänsteinnehafvare tillämpas

enahanda villkor och bestämmelser för aflöningarnas åtnjutande, som

ofvan föreslagits för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret. I detta hänseende

vilja fullmäktige särskildt påpeka bestämmelsen om skyldighet för

tjänsteinnehafvare att lämna bidrag till sin pensionering.»

Hvad angår de ordinarie befattningshafvarne vid Riksdagens bibliotek,

nämligen bibliotekarien och en vaktmästare, hafva deras aflöningsförmåner

senast reglerats vid 1901 års riksdag och därvid blifvit, på sätt 53 § af

det för riksgäldskontoret nu gällande reglementet utvisar, bestämda på

följande sätt:

för Riksdagens bibliotekarie

lön............................................................................. kr. 3,000: —

tjänstgöringspenningar............................................. » 1,500: —

kr. 4,500: —

jämte två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, efter fem och tio års

tjänstgöring;

för vaktmästare vid biblioteket

lön ................................................................................. kr. 600: —

tjänstgöringspenningar................................................ » 200: —

kr. 800: —

jämte fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna förmån,

200 kronor såsom tjänstgöringspenningar; hvarjämte aflöningen kan efter

fem års tjänst höjas, lönen med 100 kronor och tjänstgöringspenningarna

med 100 kronor.

Utöfver denna aflöning äga fullmäktige tilldela vaktmästaren ett

extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen under den tid Riksdagen är

samlad.

Den för Riksdagens bibliotekarie nu bestämda aflöningen motsvarar

den, som enligt stat utgår till bibliotekarierna vid kungl biblioteket samt

i allmänhet andra gradens tjänstemän i de statens verk, hvilkas aflöningsförhållanden

ännu icke blifvit omreglerade. Med anledning af den inträdda

stegringen i lefnadskostnaderna samt de i jämbredd med riksdagsbibliotekets

tillväxt ökade tjänstegöromålen anse fullmäktige bibliotekariens

aflöningsförmåner skäligen böra förhöjas till följande belopp: lön 4,000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

19

kronor, tjänstgöringspenningar 1,600 kronor samt två ålderstillägg å 500

kronor efter resp. 5 och 10 års tjänstgöring.

För vaktmästaren vid biblioteket böra enligt fullmäktiges mening

fastställas samma ordinarie aflöningsförmåner som för vanliga vaktmästare

vid riksgäldskontoret enligt det af fullmäktige nu framlagda förslaget.

— Då emellertid biblioteksvaktmästaren under riksdagstiden är mera

upptagen af sin befattning ån andra vaktmästare, syntes fullmäktige böra,

såsom förut, bemyndigas att utöfver biblioteks vaktmästarens fasta aflöning

tilldela honom ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen under den

tid riksdagen är samlad.

Enligt reglementets 53 § äga fullmäktige att under riksdag vid

biblioteket anställa en amanuens med arfvode af 6 kronor 50 öre om

dagen. Detta arfvodesbelopp, som bestämdes vid 1901 års riksdag, har —

yttra fullmäktige — under de senare .åren visat sig vara alltför lågt. I

följd af bibliotekets tillväxt och den ökade omfattning, i hvilken det anlitades,

måste amanuensens arbete numera tagas i anspråk i större utsträckning

än förr, och han vore härigenom i väsentlig grad hindrad från

tjänstgöring på annat håll. Det hade ock varit förenadt med svårigheter

att mot det nuvarande arfvodet kunna erhålla en fullt kvalificerad person

till ifrågavarande förordnande. I anledning häraf och med afseende å

de fordringar, som måste ställas på amanuensen, hafva fullmäktige funnit

sig föranlåtna att hemställa, att amanuensarfvodet för tiden från innevarande

riksdags början måtte höjas till 10 kronor om dagen.

Beträffande öfriga bestämmelser i reglementets 53 § hafva fullmäktige

icke föreslagit någon förändring i sak. Fullmäktige hafva emellertid

uttalat den mening, att bättre öfversikt och reda skulle vinnas, om aflöningsbestämmelserna

för de ordinarie tjänsteinnehafvarne vid Riksdagens bibliotek

utbrötes ur reglementsparagrafen och intoges i en särskild aflöningsstat.

Fullmäktige, som upprättat förslag i detta syfte och därvid äfven

företagit en i sammanhang härmed erforderlig omredaktion af reglementets

53 §, hafva på grund af hvad ofvan blifvit anfördt hemställt, att

utskottet måtte föreslå Riksdagen

dels att fastställa följande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

Aflöningsstat för tj änsteinnehafvare vid Riksdagens bibliotek, att gälla

från och med år 1908.

Tjänst-

Lön

görings-

Summa

Ålderstillägg

pen-

Kr.

ningar

Kr.

Kr.

fEfter 5 år kan lönen höjas med

! 500 kr. och efter 10 år med

| ytterligare 500 kr.

Riksdagens bibliotekarie .........

4,000

1,600

5,600

(Efter 5 år kan lönen höjas med

< 200 kr. och efter 10 år med

1 vaktmästare .......................

800

600

1,400

f ytterligare 200 kronor.

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna

af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100 kilowatt om

året — skall å hans lön afdragas 400 Ijronor.

dels och att godkänna följande stadgande att i stället för 58 § i

riksgäldskontorets nu gällande reglemente införas i det nya reglementet

för riksgäld skontoret:

»För komplettering och utvidgning af Riksdagens bibliotek samt därmed

förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola

de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek med

däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar samt instruktion

för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

Aflöning till Riksdagens bibliotekarie samt vaktmästaren vid biblio

teket utgår enligt af Riksdagen fastställd stat.

Bibliotekarien äger, såvidt sådant utan hinder för göromålens jämna

och oafbrutna gång kan ske, att åtnjuta semester under en och en half

månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma.

Utöfver den i staten upptagna aflöningen för vaktmästaren vid biblioteket

äga fullmäktige tilldela honom ett extra arfvode af 2 kronor 50

öre om dagen under den tid, Riksdagen är samlad.

I öfrigt gälla med afseende å tillämpningen af staten för tjänsteinnehafvare

vid Riksdagens bibliotek och villkoren för åtnjutande af däri upptagna

aflöningsförmåner liksom ock beträffande dessa tjänsteinnehafvares

antagande, entledigande och pensionering enahanda bestämmelser, som i

riksgäldskontorets reglemente äro meddelade för tj änsteinnehafvare vid

detta verk.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

21

Under riksdag äga fullmäktige att vid biblioteket anställa en amanuens

med ett arfvode, som från och med 1908 års riksdag utgår med 10 kronor

om dagen.

Fullmäktige äga att under de tider af året, då behof däraf förefinnes,

vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under

den tid riksdag pågår af enahanda arfvode, som är eller varder bestämdt

för vaktmästare hos Riksdagens kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse,

som fullmäktige pröfva skälig.

Fullmäktige äga årligen förfoga öfver ett belopp af 1,000 kronor för

beredande åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas

vara erforderligt, af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblioteket

förekommande göromål.»

Vidare hafva fullmäktige anfört:

»Af befattningshafvarne vid Biksdagens hus är det endasten, somför

närvarande har ordinarie anställning, nämligen öfvervaktmästaren. Hans

afiöningsförmåner, som fastställts af 1906 års Riksdag och finnas omförmälda

i reglementets 50 §, utgöra:

lön ........................................,.................................................... kr. 1,400: —

tjänstgöringspenningar.................................................................. » 600: —

kr. 2,000: —

samt fri bostad med nödigt bränsle och elektriskt ljus, dock med en strömförbrukning

af högst 75 kilowatt om året, äfvensom uniformsbeklädnad.

I de kontanta aflöningsförmånerna för öfvervaktmästaren vilja fullmäktige

icke föreslå annan ändring, än att han berättigas att efter fem

års tjänst komma i åtnjutande af ett ålderstillägg å 200 kronor, hvarigenom

hans sammanlagda kontanta aflöning kunde uppgå till 2,200 kronor.

Till jämförelse må påpekas, att den vid riksbanken anställde öfvervaktmästaren

och brandmästaren, hvilkens tjänst torde motsvara öfvervakt

mästarebefattningen vid Riksdagens hus, kan enligt den nya staten komma

till en aflöning af tillsammans 2,500 kronor jämte fria husrum och vedbrand.

För beviljande af det ifrågasatta ålderstillägget talar ock den omständigheten

att öfvervaktmästaren vid riksdagshuset genom löneregleringen

skulle för närvarande få vidkännas någon minskning i sin aflöning i följd

af skyldigheten att lämna bidrag till sin pensionering.

Hvad vidare angår den kvantitet elektrisk ström, som öfvervaktmästaren

enligt nu gällande bestämmelser äger afgiftsfritt använda för

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

belysning i sin bostad, har den befunnits vara alltför knappt tilltagen. I

och för tjänsten måste öfvervaktmästaren hafva sin bostad upplyst såväl

för de besök, han ofta har att mottaga, som ock för fullgörande af honom

åliggande skrifgöromål, och det har visat sig att han årligen förbrukat

en strömkvantitet af något mer än 200 kilowatt. Hvad af denna förbrukning

öfverstigit 75 kilowatt har han måst själf betala. Det synes

emellertid vara billigt, att den afgiftsfria elektricitetsförbrukningen för

öfvervaktmästaren afpassas närmare efter hans verkliga behof, och vilja

fullmäktige i sådant afseende föreslå, att han berättigas att utan ersättning

i sin bostad använda en strömkvantitet af högst 200 kilowatt om året.

Ofriga för öfvervaktmästaren nu bestämda aflöningsförmåner anse fullmäktige

böra bibehållas oförändrade.

Ytterligare en befattningshafvare vid Riksdagens hus, nämligen den

därstädes anställda öfvermaskinisten, synes fullmäktige nu böra uppföras

på ordinarie stat. Öfvermaskinistens åligganden äro synnerligen viktiga

och omfattande samt kräfva för att kunna utföras på ett tillfredsställande

sätt en fullständig kännedom om samtliga anordningar för den vidsträckta

byggnadens uppvärmning, ventilation, belysning m. m., en kännedom som

först efter längre tids tjänstgöring kan förvärfvas. Täta ombyten å denna

befattning måste därför medföra afsevärda olägenheter, och till förebyggande

häraf synes det fullmäktige vara önskligt att befattningens innehafvare erhåller

fast anställning med pensionsrätt.

Till sitt biträde har öfvermaskinisten dels en under hela året tjänstgörande

förste eldare, dels ock 2 k 4 eldare, som antagas i mån af behof.

Till öfvermaskinistens åligganden hör i främsta rummet tillsyn öfver ångpanneanläggningen

i riksdagshuset, hvilken omfattar 10 ångpannor med

en eldyta af tillsammans 230 kvadratmeter. Jämte det han har att svara

för den tillbörliga skötseln af dessa ångpannor, åligger det honom att utöfva

tillsyn öfver alla värme- och ventilationsledningar med därtill hörande

anordningar. Vidare har han uppsikt öfver de i byggnaden befintliga

person- och varuhissarna, 8 till antalet, samt skall vaka öfver vatten- och

afloppsledningarna, gasledningarna och den elektriska belysningen. Den

för reservbelysning i riksdagshuset anskaffade Dieselmotorn står ock under

hans vård. Härjämte må nämnas, att öfvermaskinisten med sina biträden

verkställer mindre reparationer å maskinerierna samt utför åtskilliga mekaniska

arbeten, såsom tillverkning af nycklar, lagning af lås m. m.

Under de sista åren har öfvermaskinisten, förutom fri bostad med

bränsle och elektrisk belysning, åtnjutit arfvode till belopp af samman
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 182. 23

lagdt 2,300 kronor . årligen. Fullmäktige föreslå nu, att å stat må för

honom uppföras följande kontanta aflöningsförmåner: lön 1,400 kronor,

tjänstgöringspenningar 1,000 kronor samt ett ålderstillägg å 200 kronor

efter fem års tjänst. Af de föreslagna tjänstgöringspenningarna torde

emellertid ett belopp af 300 kronor lämpligen böra utgå såsom ersättning

för tillsyn å de. elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande

af statistik öfver förbrukningen af elektricitet. Härjämte torde

öfvermaskinisten böra i staten tillförsäkras förmånen af fri ''bostad med

nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbruknino1 af högst 100

kilowatt om året. ° b

Om ^ man tager i betraktande de ganska stora fordringar, som måste

ställas på öfvermaskinisten vid riksdagshuset såväl beträffande teknisk utbildning

_ som i fråga om praktisk duglighet, lära de aflöningsförmåner,

fullmäktige nu för honom föreslagit, icke kunna anses vara för höga.

Till jämförelse vilja fullmäktige påpeka, att maskinisten vid riksbanken,

hvarest ångpanneardäggningen samt därmed sammanhängande värmeledning

och luftväxlingsanordningar m. m. emellertid ingalunda äro så omfattande

som i riksdagshuset, åtnjuter förutom fri bostad en fast aflöning af sammaniagdt

2,200 kronor med ett ålderstillägg å 300 kronor efter fem ars tjänst.

I enlighet med hvad af fullmäktige nu blifvit anfördt beträffande

öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Riksdagens hus få fullmäktige

föreslå följande: 6

Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens hus

att gälla från och med år 1908.

1 öfvervaktmästare

1 öfvermaskinist....

Lön

Tjänst-

—

görings-

pen-

Summa

Ålderstillägg

Kr.

ningar.

Kr.

Kr.

1,400

600

2,000

Efter 5 år kan lönen höjas med 200 kronor.

1,400

1,000

2,400

Efter 5 år kan lönen höjas med 200 kronor.

Anm. 1. Ofveryaktmastaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en

åvtwt 9 stromforbrukmng af högst 200 kilowatt om året äfvensom uniformsbeklädnad.

Anm. 2. Ofvermaskmisten åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömforbrukmng

af högst 100 kilowatt om året.

Anm. 3. Åf de i staten för öfvermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor

‘ riksd-5-hi''1"

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N;o 182.

Tillika hemställa fullmäktige, att i stället för 50 § i nu gällande

reglemente må i det nya reglementet införas ett så lydande stadgande:

»Aflöning till öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Riksdagens

hus utgår enligt af Riksdagen fastställd stat.

Med afseende å tillämpningen af denna stat och villkoren för åtnjutande

af däri upptagna aflöningsförmåner äfvensom beträffande nämnda

tjänsteinnehafvares antagande, entledigande och pensionering gälla enahanda

bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente äro meddelade i fråga

om vaktmästare vid detta verk.»

Fullmäktige hafva förut i denna skrifvelse uttalat sig för bildande

af en fond, till hvilken tjänsteinnehafvarnes pensionsafgifter borde ingå.

I enlighet med hvad af fullmäktige i berörda sammanhang förordats, få

fullmäktige nu hemställa, att i det nya reglementet för riksgäldskontoret

måtte, under afdelningen om redovisning af till riksgäldskontoret ingående

medel, införas ett stadgande af följande lydelse:

»De tjänstinnehafvare vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek och

Riksdagens hus åliggande pensionsafgifter ingå till en särskild, under fullmäktiges

förvaltning ställd fond, å hvilkens tillgodohafvande fullmäktige

äga godtskrifva skälig ränta.

Från riksgäldskontoret utgående pensioner bestridas dock fortfarande

och tills vidare af anslagsmedel.»

Slutligen hafva fullmäktige funnit skäl hemställa om en mindre ändring

i reglementets 118 §. Denna § är för närvarande af följande lydelse:

»Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter

afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,

hvilken uppkommerj intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i.

nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjänst, tillfalla

änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas

rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart fullmakt eller konstitutorial

å tjänsten blifvit af fullmäktige utfärdadt.»

Det förefaller fullmäktige knappast finnas giltigt skäl för den nuvarande

bestämmelsen, att änke- och pupillkassans rätt till lönebesparing

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

25

skall upphöra med deri dag, då den ledigblifna tjänsten återbesattes. I

regel inbesparas nämligen älven under någon tid efter nämnda dag den

till ifrågavarande tjänst hörande lönen, enär densamma får af den ^tillträdande

uppbäras först från och med månaden näst efter den, under

hvilken han erhållit fullmakt eller konstitutorial å tjänsten. Vid detta

förhållande torde enligt fullmäktiges mening änke- och pupillkassans rätt

till lönebesparing böra utsträckas att gälla ända till den tid, då den nytillträdande

får komma i åtnjutande af lönen. I anledning häraf få fullmäktige

föreslå, att omförmälda stadgande i reglementet måtte erhålla

följande förändrade lydelse:

»Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter

afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,

hvilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens förlopp tjänsten

blifvit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla änke- och pupillkassa!!

vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik besparing

att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta den med tjänsten

förenade lönen.»

Det af fullmäktige nu framlagda förslaget till lönereglering för riksgäldskontoret

synes utskottet vara i hufvudsakliga delar väl grundad!. Förslaget

är i allmänhet, där förhållandena äro jämförliga, afpassadt efter den

för riksbanken nästlidet år fastställda aflöningsstaten. Dock företer det en

afvikelse därifrån, som utskottet icke kan anse vara lämplig eller af omständigheterna

påkallad. Fullmäktige hafva nämligen föreslagit, att den

nuvarande kammarskrifvaregraden i riksgäldskontoret, motsvarande riksbankens

första tjänstegrad, skulle indragas och att i följd häraf den lägsta

ordinarie tjänsten i riksgäldskontoret skulle blifva likställd med andra

gradens tjänster i riksbanken. Till denna för riksgäldskontoret föreslagna

första tjänstegrad skulle, enligt hvad fullmäktiges framställning innebär,

den ene af de nuvarande kammarskrifvarne uppflyttas, hvaremot den andre

skulle uppföras på indragnings3tat, Då för anställning å riksgäldskontor^^

räkenskaps- och kassaafdelning icke fordras annan kompetens än aflagd

mogenhetsexamen och då i regel personer vid ganska unga år antagas till

tjänstgöring därstädes, synes det utskottet icke vara skäl att sätta aflöningen

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 114 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

för den ordinarie befattning, en sådan tjänsteman först kan uppnå, högre

än till de belopp, som bestämts för första gradens tjänster i riksbanken,

nämligen lön 1,800 kronor, tjänstgöringspenningar 1,000 kronor samt två

ålderstillä gg å 500 kronor hvardera efter respektive tre och sex års tjänsteörinsr.

Å andra sidan anser utskottet det ock vara önskvärdt, att de

extra ordinarie tjänstemännen icke i allt för lång tid behöfva vänta pa erhållande

af ordinarie tjänst. Med afseende härå och då göromålen i riksgäldskontor,

på sätt fullmäktige påvisat, under de senare åren ganska betydligt

ökats, anser utskottet det icke vara anledning att minska de ordinarie

tjänsternas antal, utan vill utskottet föreslå, att de båda kammarskrifvaretjänsterna

fortfarande bibehållas och i staten uppföras såsom första gradens

tjänster med samma aflöningsförmåner, som, enligt hvad ofvan omförmälts,

tillkomma motsvarande tjänster i riksbanken. I följd häraf bör från det

af fullmäktige framlagda statförslaget uteslutas den ene af de två där

upptagna revisorerna och bokhållarne, hvarjämte i sammanhang med införandet

i staten af den nya första tjänstegrad, som utskottet föreslår,

benämningen å öfriga tjänstegrader bör undergå häraf föranledd ändring.

I öfrigt har utskottet icke något att erinra mot fullmäktiges förslag

till lönereglering för riksgäldskontoret. Vid genomförande af denna lönereglering

bör dock enligt utskottets mening icke lämnas obeaktadt, att

utöfver den ordinarie allöningen ett särskildt arfvode utgår till den af

riksgäldskontorets tjänstemän, som af fullmäktige på grund af 104 § i det

för riksgäldskontoret nu gällande reglementet utses att vara vice värd i

Riksdagens hus och i sådan egenskap har viss befattning med inventarierna

därstädes m. m. Detta arfvode har under de senare åren af fullmäktige

varit bestämdt till 2,100 kronor årligen. Då tjäll emännens ordinarie aflöningsförmåner

nu regleras och ganska väsentligt förbättras, anser utskottet

det vara skäl, att i sammanhang härmed omförmälda arfvode begränsas,

och synes detta vara så mycket mer befogadt, som de med ifrågavarande

befattning förenade göromålen numera gifvetvis äro mindre omfattande än

under de första åren efter Riksdagens inflyttning i sitt nya hus. Med

afsende härå har det synts utskottet lämpligen böra bestämmas, att den af

riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i

Riksdagens hus, härför äger åtnjuta ett arfvode af högst 1,200 kronor årligen;

och torde denna bestämmelse böra intagas såsom en anmärkning till

aflöningstaten.

Beträffande den tid, då den nya aflöningsstaten skulle träda i kraft,

hafva fullmäktige föreslagit, att, i enlighet med hvad vid föregående löne
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N-''o 182.

27

regleringar för riksgäldskontoret iakttagits, den nya staten måtte få äga

tillämpning för tiden från 1908 års början, hvilket syntes fullmäktige

vara rättvist och billigt, särskildt med hänsyn därtill, att riksbankens

tjänstepersonal med innevarande år kommit i åtnjutande af sina förbättrade

lönevillkor. Enligt utskottets mening är det dock oegentligt att gifva aflöningsstaten

retroaktiv verkan, och det kunde sättas i fråga, att densamma,

i likhet med de nya aflöningsstater, som af innevarande års Riksdag

fastställts för åtskilliga af statens verk, skulle träda i kraft först med

början af nästa år. Med hänsyn till hvad af fullmäktige anförts och då

för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret icke föreslagits något extra

lönetillägg eller dyrtidstillägg för innevarande år, anser sig utskottet emellertid

hafva skäl tillstyrka, att ifrågavarande aflöningsstat måtte få tillämpning

från och med den 1 juli 1908, hvarigenom sålunda tjänsteinnehafvarne

vid riksgäldskontoret skulle för innevarande år komma i åtnjutande

af någon förbättring i sina lönevillkor.

Då utskottet icke, såsom af fullmäktige förordats, föreslår någon

minskning i de ordinarie tjänstemännens antal, torde ock anslaget till arfvoden

åt e. o. tjänstemän m. m. kunna bibehållas vid sitt nuvarande belopp

8,000 kronor. Nämnda anslagsbelopp bör nämligen enligt utskottets

mening vara för ändamålet tillräckligt, om de ordinarie tjänstemännens

arbetskraft fullt utnyttjas och sålunda ökad arbetsprodukt af dem erhålles.

Den af fullmäktige gjorda framställningen om en förhöjning af ifrågavarande

anslag anser sig utskottet därför icke böra upptaga.

Fullmäktiges förslag till aflöningsstater för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens

bibliotek och vid Riksdagens hus finner sig utskottet hafva skäl

biträda endast med den ändring, att tiden för tillämpning af dessa stater, i

enlighet med hvad af utskottet förordats i fråga om aflöningsstaten för

tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret, bestämmes till den 1 juli 1908.

Mot de förslag till ändringar i riksgäldskontorets reglemente, som

af fullmäktige i öfrigt föreslagits, har utskottet icke haft något att erinra

utan vill tillstyrka., att desamma af Riksdagen godkännas.

På grund af det anförda får utskottet hemställa,

1 :o) att Riksdagen må fastställa följande aflöningsstater,

nämligen:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

a) Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret att gälla

från och med den 1 juli 1908.

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Miss-

räk-

nings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

1 sekreterare och ombudsman...

5,000

2,800

7,800

1 kamrerare...........................

5,000

2,500

—

7,500

1 tredje gradens tjänsteman,

förste revisor .....................

3,500

1,500

5,000

■ 1 eko d:o ......................

3,500

3,000

1,500

1,500

5,000

5,500

1 andra gradens tjänsteman,

kassör.................................

1,000

. 1 d-:o registrator och kanslist...

3,000

1,500

—

4,500

1 d:o revisor och bokhållare ...

3,000

1,500

—

4,500

1 första gradens tjänsteman, kam- i marskrifvare........................

1,800

1,000

2,800

1 d:o d:o ................

1,800

1,000

—

2,800

1 förste vaktmästare ...............

1,200

600

—

1,800

; 1 vaktmästare ..................

800

600

_

1,400

2 d:o ....................................

1,600

1,200

—

2,800

Summa

33,200

17,200 |

1,000

51,400

Ålderstillägg

(Efter 5 år kan lönen, höjas

/ med 500 kr.

} Ef ter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr. och efter 10

år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr. och efter 10

år med ytterligare 500 kr.

j Efter 3 år kan lönen höjas

> med 500 kr. och efter 6

j år med ytterligare 500 kr.

("Efter 5 år kan lönen höjas

\ med 200 kr.

(Efter 5 år kan lönen höjas

med 200 kr. och efter 10

år med ytterligare 200 kr.

Anm. 1. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna

af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100

kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor.

Anm. 2. Den af riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i Riksdagens

hus, äger att härför åtnjuta ett arfvode af högst 1,200 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 182

29

b) Aflöning,?!stat för tjänsteinneliafvare vid Riksdagens bibliotek, att

gälla från och med den 1 juli 1908.

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

Ålderstillägg

''Riksdagens bibliotekarie .........

4,000

1,600

5,600

(Efter 5 år kan lönen höjas med

< 500 kr. och efter 10 år med

t ytterligare 500 kr.

1 vaktmästare ..........

800

600

1,400

("Efter 5 år kan lönen höjas med

< 200 kr. och efter 10 år med

1 ytterligare 200 kr.

Summa

4,800

2,200

7,000

Anm. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna

af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100

kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor.

c) Afiöningsstat för tjänsteinneliafvare vid Riksdagens hus, att gälla

från och med den 1 juli 1908.

|

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

Ålderstillägg

1 öfvervaktmästare ...

1,400

600

2,000

(Efter 5 år kan lönen höjas med

\ 200 kr.

1 öfvermaskinist ......

1,400

1,000

2,400

(Efter 5 år kan lönen höjas med

\ 200 kr.

Summa

2,800

1,600

4,400

Anm. 1. Öfvervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en

strömförbrukning af högst 200 kilowatt om året, äfvensom uniformsbeklädnad.

Anm. 2. Ofvermaskinisten åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en

strömförbrukning af högst 100 kilowatt om året.

Anm. 3. Af de i staten för ofvermaskinisten upptagna tjänstgöringspermingarna utgöra 300 kronor

ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande

af statistik öfver förbrukningen af elektricitet.

Vidare får utskottet — med förbehåll att vid reglementets slutliga

uppställning få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan erfordras

— hemställa,

2:o) att Riksdagen må antaga följande stadganden

att införas i det nya reglementet för riksgäldskontoret:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

§ 116.

Riksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande af de i staten för

tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret upptagna aflöningsförmåner, dels

ock i öfrigt med afseende å tillämpningen af samma stat meddelat följande

bestämmelser:

l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen

inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad;

och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare

utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de

nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret

än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerarens skall

afse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med förbehållen

rätt för fullmäktige att anställa innehafvaren å den plats inom

graden, där det af behof vet fordras eller han finnes företrädesvis passande.

2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre

befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande af de för befattningen

anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller

däremot svarande belopp, dock med afstående af egna tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar.

3:o) Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må icke förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat.

Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må ej heller förenas vare

sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag,

som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag

registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej fullmäktige

uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag

eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

i riksgäldskontoret, finna uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare

mottagas och bibehållas.

4:o) Tjänstemännen äga årligen, såvidt sådant utan hinder för göromålens

jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta

semester, sekreteraren och kamreraren hvardera under en och en half månad

och de öfriga tjänstemännen enhvar under en månad.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

31

5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat

medgifven, må, ändå att den föreskrifna tiden är tilländalupen, förhöjning

ej beviljas förrän tjänsteinnehafvaren under minst fyra femtedelar af

samma tid med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock

att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester;

och må, då förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från

och med månaden näst efter den, under hvilken de för förhöjningen stadgade

villkoren blifvit uppfyllda.

Därest tjänsteinnehaf vare, som befordrats till tjänst i högre grad, vid

den förra befattningen på grund af intjänadt ålderstillägg uppburit lön

och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya befattningen

tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen uppbära

skillnaden, intill dess aflöningen vid den nya tjänsten genom intjänande

af ålderstillägg stigit till det förut innehafda beloppet.

Med afseende å tiden för erhållande af i den nya aflöningstaten för

de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare iakttagas, att löntagare

tillgodoräknas den tid, hvarunder han före nämnda stats trädande

i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket, äfvensom att

förordnande, som oafbrutet fortfarit till dess den tillförordnade befordrats

till ordinarie innehafvare af den tjänst, han sålunda bestridt, eller annan

af samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid.

6:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänsteinnehafvaren

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet

för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) här nedan berättigad,

men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till

den, som uppehållit tjänsten.

Till kassören anslagna missräkningspenningar få af honom uppbäras

endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap eller åtnjutit

semester, men skola för den tid, han eljest icke bestridt kassörsgöromålen,

utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill.

För de fall, då tjänsteinnehafvare vid ledighet är berättigad att uppbära

de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar,

äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som

under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande

af ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar.

7:o) Blifver tjänsteinnehafvare af sjukdom hindrad att förrätta sin

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom,

efter fullmäktiges pröfning, under högst en månad hvarje år de för tjänsten

anslagna tjänstgöringspenningar.

8:o) Erhåller tjänsteinnehafvare efter egen ansökan tjänstledighet för

svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos

Riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller

fordras vikariat för tjänsteinnehafvare på den grund, att han i behörig

ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att

sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöfver

tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie afstå

så mycket af lönen, som fullmäktige pröfva för tjänstens uppehållande

nödigt.

9:o) Eullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter

pröfning af förekommande omständigheter, medgifva vaktmästare ledighet

under högst femton dagar hvarje år, med rätt för honom att under tiden

uppbära alla med tjänsten förenade aflöningsförmåner. I detta fall liksom

ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga

förfall, eller då vaktmäs tar tjänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning

häraf extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande af vaktmästartjänst,

att tilldela denne arfvode med sådant belopp, att han såsom

godtgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande af sammanlagdt

tre kronor om dagen.

10:o) Fullmäktige äga dels att utöfver stat för biträde vid nattbevakningen

i riksgäldskontoret låta utbetala de arfvoden, fullmäktige finna

skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare

af lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.

ll:o) Tjänsteinnehafvare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande

af pension erlägga pensionsafgift till årligt belopp af nedan angifna

procent å den lön, han äger uppbära. Afgiftsprocenten utgör en tiondedels

procent för hvarje helt hundratal kronor af högsta lönen för den tjänst

han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Afgiften erlägges

för hvarje månad, för hvilken lön åtnjutes, äfvensom för månad,

under hvilken, på grund af tjänstledighet eller i följd af ådömd mistning

af tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Rätt att återbekomma erlagda pensionsafgifter medgifves allenast vid

öfvergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad

skyldighet att för beredande af pension erlägga retroaktiv afgift, dock

ej till högre belopp än det, hvartill retroaktivafgiften uppgår.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

33

§ 62.

Till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till

belöning för extra arbeten äga fullmäktige att använda 8,000 kronor årligen;

hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas får dock icke under

ett påföljande år användas för samma ändamål. För öfrigt äga fullmäktige

icke att tilldela tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret andra arfvoden

än de i aflöningsstateD och detta reglemente särskildt bestämda eller

medgifna.

§ 52.

För år 1908 är till fullmäktiges disposition anvisadt ett särskildt arfvode

af 1,000 kronor, att efter vederbörhgen fullgjord redovisningsskyldighet

tilldelas den person, som under året haft sig af fullmäktige uppdragen befattningen

att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket

utgifna riksdagsprotokoll jämte därtill börande bihang, än äfven andra tryckta

handlingar, som blifvit till riksgäldskontoret aflämnade och finnas i kontorets

förvar för att därstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och utdelas;

hörande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutande däraf vara

skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana handlingar,

som kunna anses tillhöra Riksdagens protokoll eller skola bland

riksdagsmännen utdelas, vaka däröfver, att det i sådant afseende erforderliga

antal exemplar varder afdraget och till riksgäldskontoret vederbörligen aflämnadt,

äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befattning

äro förenade,

§ 58.

För komplettering och utvidgning af Riksdagens bibliotek samt därmed

förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola

de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med

däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar samt instruktion

för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

Aflöning till Riksdagens bibliotekarie samt vaktmästaren vid biblioteket

utgår enligt af Riksdagen fastställd stat.

Bibliotekarien äger, såvidt sådant utan hinder för göromålens jämna

och oafbrutna gång kan ske, att åtnjuta semester under en och en half

månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma.

Utöfver den i staten upptagna aflöningen för vaktmästaren vid biblioBih.

till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 114 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

teket äga fullmäktige tilldela honom ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre

om dagen under den tid, Riksdagen är samlad.

I öfrigt gälla med afseende å tillämpningen af staten för tjänsteinnehafvare

vid Riksdagens bibliotek och villkoren för åtnjutande af däri upptagna

aflöningsförmåner liksom ock beträffande dessa tjänsteinnekafvares

antagande, entledigande och pensionering enahanda bestämmelser, som i

riksgäldskontorets reglemente äro meddelade för tjänsteinnehafvare vid

detta verk.

Under riksdag äga fullmäktige att vid biblioteket anställa en amanuens

med ett arfvode, som från och med 1908 års riksdag utgår med 10 kronor

om dagen.

Fullmäktige äga att under de tider af året, då behof däraf förefinnes,

vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den

tid riksdag pågår af enahanda arfvode, som är eller varder bestämdt för

vaktmästare hos Riksdagens kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse,

som fullmäktige pröfva skälig.

Fullmäktige äga årligen förfoga öfver ett belopp af 1,000 kronor för

beredande åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas

vara erforderligt, af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblioteket

förekommande göromål.

§ so.

Aflöning till öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Riksdagens

bus utgår enligt af Riksdagen fastställd stat.

Med afseende å tillämpningen af denna stat och villkoren för åtnjutande

af däri upptagna aflöningsförmåner äfvensom beträffande nämnda

tjänsteinnekafvares antagande, entledigande och pensionering gälla enahanda

bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente äro meddelade i fråga

om vaktmästare vid detta verk.

§ 81.

De tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek och

Riksdagens hus åliggande pensionsafgifter ingå till en särskild, under fullmäktiges

förvaltning ställd fond, å hvilkens tillgodohafvande fullmäktige

äga godtskrifva skälig ränta.

Från riksgäldskontoret utgående pensioner bestridas dock fortfarande

och tills vidare af anslagsmedel.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 182.

35

§ H8.

Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter

afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,

hvilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens förlopp tjänsten blifvit

i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla änke- och pupillkassan vid riksgäldskontor^

kommande nämnda kassas rätt till dylik besparing att upphöra,

så snart den nytillträdande äger åtnjuta den med tjänsten förenade lönen.

Stockholm den 25 maj 1908.

På statsutskottets vägnar:

G. BILL1NG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.