Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående användande af viss del af den så kallade Djurgårdsf ''onden för utförande af byggnadsoch reparationsarbeten vid Haga och Ulriksdals slott.

1908-05-25 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1908:183, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående användande af viss del af den så kallade Djurgårdsf ''onden för utförande af byggnadsoch reparationsarbeten vid Haga och Ulriksdals slott.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 183.

1

N:o 188.

Ank, till Biksd. kansli den 25 maj 1908, kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

användande af viss del af den så kallade Djurgårdsf ''onden

för utförande af byggnads- och reparationsarbeten

vid Haga och Ulriksdals slott.

(l:a U. A.)

Uti en till Riksdagen den 8 innevarande maj aflåten proposition

(n:o 219) har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att för utförande

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af öfverintendentsämbetet

tillstyrkt förslag af byggnads- och reparationsarbeten vid Haga och

Ulriksdals slott med därtill hörande byggnader finge af den så kallade

Djurgårdsfonden användas ett belopp af 254,000 kronor.

Rörande Kungl. Maj:ts förevarande framställning har departementschefen

till statsrådsprotokollet öfver finansärenden för ofvannämnda

dag anfört följande:

»I underdånig skrifvelse den 21 nästlidne april bär riksmarskalksämbetet

gjort framställning angående utförande af åtskilliga delvis

ganska omfattande reparationsarbeten å Haga och Ulriksdals lustslott

med därtill hörande byggnader. Af handlingarna i ärendet inhämtas

följande.

Sedan ståthållarämbetet å nämnda slott hos riksmarskalksämbetet

anhållit, att genom riksmarskalksämbetets föranstaltande besiktning

Bill. till Biksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. Ilo Höft. (N:o 183.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:0 183.

måtte verkställas å slotten samt å de till slotten hörande hus och

byggnader för att utröna, i hvad skick de nu befunne sig, samt huruvida,

förutom årligen återkommande mindre reparationer och underhåll,

några större och mera genomgående reparationer vore behöfliga

för deras framtida bestånd, uppdrog riksmarskalksämbetet åt arkitekten

i öfverintendentsämbetet, hofintendenten G. A. H. Lindgren, att jämte

af honom tillkallad sakkunnig person verkställa ifrågavarande besiktning.

I skrifvelse den 17 juli 1907 anmälde Lindgren, att han jämte

byggmästaren Alfred Johansson verkställt en förberedande besiktning

å slottsbyggnaderna, samt att därvid vissa i skrifvelsen uppräknade

brister, däribland särskildt framhållits åtskilliga om rubbningar i byggnadernas

grundvalar vittnande sprickor och sättningar i byggnaderna

blifvit iakttagna. För utrönande af orsakerna till och botemedlen mot

dessa sättningar ansåg hofintendenten Lindgren nödvändigt att vidtaga

vissa i skrifvelsen närmare angifna grundundersökningar vid slotten

äfvensom uppmätningar af slottsbyggnaderna vid Haga för upprättande

af erforderliga ritningar och anhöll han på grund häraf om bemyndigande

att gå i författning om utförande af de sålunda föreslagna åtgärderna.

Efter det sådant bemyndigande blifvit Lindgren lämnadt,

samt nämnda undersökningsarbeten verkställts, öfverlämnade ståthållarämbetet

med särskilda till riksmarskalksämbetet ställda skrifvelse!’

af den 24 och clen 30 mars innevarande år af Lindgren afgifna

berättelser öfver resultatet af de anställda besiktningarna och däraf

föranledda förslag till reparations- och ombyggnadsarbeten vid slotten

jämte ritningar och kostnadsförslag.

I den beträffande Haga slott och därtill hörande byggnader afgifna

berättelsen erinrar Lindgren till en början, hurusom ifrågavarande anläggning

består af tre delar, nämligen det egentliga slottskomplexet, sammansatt

af Hennes Maj:t Drottningens paviljong eller det s. k. palais’et

med tillhörande ekonomibyggnad (köks- och betjäntflygeln) samt konung

Gustaf Hirs paviljong, vidare det s. k. Gamla Haga, bestående af

konung Gustaf III:s kiosk och två mindre byggnader af trä, samt slutligen

det s. k. Öfre Haga, bestående af boställen för kamrerare och

trädgårdsdirektör, orangeribyggnad, ett flertal växthus och de s.. k.

koppartälten, inrymmande stall, vagnbodar samt bostäder för betjäning

och trädgårdsfolk, hvarjämte till Öfre Haga äfven kunde räknas de s. k.

Finnstugorna, af hvilka sistnämnda af trä uppförda byggnader den

ena, den s. k. lilla Finnstugan, inrymde en del rum för betjäningen och

den andra för närvarande vore uthyrd.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 183.

3

Beträffande de å slottskomplexet jämte öfriga omförmälda byggnader

nödiga reparationer anför Lindgren hufvudsakligen följande.

Det s. k. palais’et, hvilken byggnad konung Gustaf IV Adolf låtit

uppföra, hade till följd af omständigheter, som vid dess uppförande icke

kunnat förutses, blifvit så skadadt, att detsamma tarfvade omedelbara och

genomgripande åtgärder för att fortfarande kunna bevaras och användas.

Byggnaden vore nämligen förlagd på ett ofvan lösa lerlager befintligt

lager af sand och grus, under hvilket den fasta bottnen stupade

ned från 3 meters djup under nuvarande nästan plana markyta

i nordöstra hörnet till 8,4 meters djup i nordvästra hörnet. Verkställda

profgräfningar och jordborrningar hade visat, att grunderna

bestode af tämligen vårdslöst lagda stenblock på en utlottning af nedkastad

sten, hvilande på grus- och lerlagren. Denna grundläggning hade

möjligen varit tillräcklig, så länge det underliggande lerlagret varit genomclränkt

af grundvatten från Brunnsviken, men då Brunnsviken under 1860- talet sänkts, och till följd däraf det dittills vattenförande lerlagret höjts

ofvan Brunnsvikens vattenyta, hade så småningom lerlagret torrlagts

dels genom utpressning af grundvattnet och dels genom storkning

under torra somrar, hvarjämte lerlagret krympt tillsammans, så att

grunderna börjat sätta sig. Vid dessa sättningar hade olägenheten af

bottnens starka fall visat sig, i det sättningen blifvit vida större mot

norr och väster, där djupet till fast botten vore större än på södra

och östra sidan, och byggnaden formligen sönderbrutits. De flera

gånger reparerade skadorna hade efter hand åter visat sig i ännu mera

förvärradt skick och nya sprickor hade framträdt till och med under

den nyss tilländagångna vintern, Indika antydde en fortgående brytning

i murarna af så allvarsam art, att den tid ej kunde anses aflägsen,

då palais’et blefve obeboeligt, därest orsaken till sättningarna ej

blefve afhjälpta. I sådant syfte har liofintendenten Lindgren föreslagit,

att under den hufvudsakliga delen af byggnaden skulle läggas nya

grunder af beton medelst till fast eller genom pålning bildad botten

nedförda betonpelare, förenade genom betonhvalf med ingjutna järnbalkar.

I det skick, byggnaden nu befunne sig, kunde en dylik grundförbättring

jämte erforderliga förstärkningar under hjärtmurarna och

tvärmurarna inuti byggnaden ej verkställas utan att bjälklag och golf

delvis måste upptagas eller utan betydliga skador å putsen på fasader,

innermurar och tak. Samtliga golf, hvaraf största delen vore starkt

slitna, samt väggar och tak måste därför undergå reparation samtidigt

med grundförstärkningen. Jämväl yttertaket hade blifvit af ålder så

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 183.

anfrätt, att plåtbetäckningen samt clelar af panelen måste omläggas,

Itvarjände vissa åtgärder borde vidtagas till säkerhet mot eldfara, såsom

anordnande af brandbotten samt insättande af järndörrar m. m. Af

bekvämlighets- och eldsäkerhetshänsyn borde dessutom införas vattenledning

med pumpverk från slottskällan och cistern på vinden samt

brandpostledningar och afloppsledning. Jämväl syntes önskvärdt, att i

byggnaden med dess ekonomiafdelningar infördes värmeledning jämte

vattenklosettsystem.

Den till slottskomplexet hörande ekonomibyggnaden (köks- och

betjäntflygeln), hvilken uppförts under konung Oscar I:s regering, hvilade

med sin västra sida på berg föga under jordytan samt med den östra

sidan på grus och lera med starkt fallande, fast botten. Vid Brunnsvikens

sänkning hade denna byggnad blifvit i så hög grad skadad, att

densamma trots för tjugu år sedan anbragta gr öfva förankringar icke

längre kunde vidmakthållas. I följd af lerlagrets krympning under östra

fasaden hade byggnaden nämligen så att säga kantrat mot öster och

kunde icke ånyo uppskrufvas eller återställas i brukbart skick utan

kostnader, som syntes komma att öfverstiga kostnaderna för fullständig

nybyggnad utan att lämna ens tillfredsställande resultat. Då härtill

komme, att byggnadens läge vore för moderna kraf ytterst olämpligt,

i det serveringen från köket till matsalen måste ske genom en lång

af trä utförd gång, som vintertiden vore ytterst kall och dessutom

fordrade ett dyrbart underhåll, syntes ombyggnad ej böra ske på

samma plats och efter samma metod som den vid ekonomibyggnadens

uppförande tillämpade. I stället borde ny ekonomibyggnad uppföras

i form af två mindre, närmare palais’et förlagda och med detsamma

direkt förenade flyglar, den ena innehållande kökets och den kvinnliga

tjänstepersonalens lokaler samt den andra innehållande vaktmästarbostad,

rum för manlig personal och magasin.

Konung Gustaf III:s paviljong, hvilken byggnad delvis uppförts

redan på 1600-talet men sedermera tillökats under senare delen af

1700-talet och ägde en inredning afl högt konstnärligt värde, vore i

det hela i godt stånd och väl underhållen; dock syntes norra och

västra gaflarna hafva lidit något af sättningar i grunderna, som på

dessa ställen behöfde förstärkas, hvarjämte några inre underhållsarbeten

vore af nöden.

Gamla Hagas förnämsta byggnad, Konung Gustaf III:s kiosk — eu

i slutet af 1700-talet uppförd byggnad af stort historiskt intresse —

vore hårdt angripen af fukt och röta, samt i följd däraf i behof af

reparation. De till Gamla Haga hörande mindre byggnaderna af trä

erfordrade endast några obetydliga reparationer.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 183.

5

Öfre Hagas tre hufvudbyggnader — kamrerarbostället, trädgårdsdirektörens

boställe ocli orangeribyggnaden —- befunne sig i stort sedt i

godt skick med undantag af de båda boställenas yttertak, hvilka bestode

af tegel på underlag af spån. Dessa tak hade redan vid byggnadernas

uppförande lagts med så låga fall, att de icke kunnat vidmakthållas.

Då spåntäckningen af ålder vore förstörd och ej kunde repareras utan

att ytterteglet aftoges, syntes det vara lämpligast att omlägga taken

med svartplåt för underlättande af framtida underhåll. Därjämte tarfvade

orangeribyggnaden yttre reparation, i sammanhang hvarmed byggnadens

användbarhet borde ökas genom upptagande af nya fönster å byggnadens

norra sida.

De till öfre Haga hörande s. k. koppartälten vore visserligen underhållna

så väl, som disponibla tillgångar medgifvit, men lede äfven de

af följderna utaf en olämplig takkonstruktion, i ty att yttertaken vore

utförda af tegel på underlag af spån med så låga fall, att vattnet vid

snösmältning runne genom tak och taklister samt förstörde paneler,

taklister och puts såväl som golf och bjälklag i byggnaderna. Yttertaken

å östra och västra tälten borde därför omläggas med svartplåt

eller falstaktegel på brädpanel, livarjämte erfordrades en yttre reparation

å östra tältet, hvars stallokaler borde förses med golf af nubbsten

och cement i stället för nuvarande trägolf, som ej kunde hållas i brukbart

skick utan ständiga reparationer. Mellersta tältets vagnbodar

borde af samma skäl förses med cementgolf, livarjämte västra tältet

tarfvade en grundlig inre reparation.

Den stora Finnstugan vore en i det hela rätt väl bibehållen och

underhållen träbyggnad, som för närvarande vore uthyrd till privatpersoner,

men lätt kunde apteras till bostäder för skogvaktare, nattvakt

och andra underhafvande, hvilka måste bo vid slottet. Den lilla

Finnstugan däremot vore en f. d. uthuslänga af timmer under tegeltak,

hvilken genom eu rad af provisoriska åtgärder, såsom inläggning af

golf och tak, insättning af kakelugnar och spislar, tillbyggnad af förstugukvistar

o. s. v. förvandlats till bostäder af mycket primitiv art.

Enär golfven hvilade på jorden utan någon lossning och samtliga

inredningsåtgärder måste anses ytterst otillfredsställande ur såväl

hygienisk som eldsäkerhetssynpunkt samt byggnaden i det hela vore

ytterst bofällig, syntes densamma böra slopas såsom boställsbyggnad

och däri inlogerade betjänte öfverflyttas till störa Finnstugan, så mycket

mera som underhållet af lilla Finnstugan äfven i dess nuvarande bofälliga

skick kostade betydligt mera, än stora Finnstugan inbringade

i hyror.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 183.

Slutligen syntes växthusen böra försättas i ett mera tidsenligt

skick och förses med tidsenlig och mindre bränsleödande uppvärmning

än den nuvarande.

Samtliga de sålunda vid Haga ifrågasatta reparations- och ombyggnadsarbetena

skulle enligt af hofintendenten Lindgren uppgjorda

beräkningar draga följande kostnader, nämligen i fråga om:

Palaiset ..............................-.................................................kronor 190,000: —

Vatten- och afloppsledningar för samma byggnad... » 12,000: —

De i stället för den nuvarande till palais’et hörande

ekonomibyggnaden till uppförande föreslagna

köks- och betjäntflyglarna................................. » 90,000: —

Konung Gustaf III:s paviljong och kiosk .................. » 18,000: —

De vid Öfre Haga belägna ekonomi- och bostadsbyggnaderna

jämte orangeriet ......................... » 34,000: —

Växthus ............................................................... » ________ 37,000: —

Summa kronor 381,000:—,

Därest värmeledning och vattenklosettsystem skulle införas i

palais’et — hvilka arbeten icke ingå i nyssnämnda med afseende å samma

byggnad föreslagna arbeten —■ skulle enligt hofintendenten Lindgrens

beräkning härför kräfvas en ytterligare kostnad af 34,000 kronor.

Beträffande därefter Ulriksdals slott med därtill hörande byggnader

— orangeribyggnaden, ståthållarbostället Beylon, slottskapellet

samt ekonomi-, stall- och boställsbyggnaderna — anföres i det af Lindgren

afgifna besiktningsinstrumentet följande.

Ulriksdals slott, som uppförts i midten af 1600-talet för riksfältherren

grefve Jacob De la Gardies räkning och sedermera inköpts

af drottning Hedvig Eleonora, hade på hennes föranstaltande äfvensom

senare under drottning Ulrika Eleonoras tid i vissa delar tillbyggts.

De vid slottet förut befintliga terasserna åt landsidan hade

vid slottets iordningställande åt Konung Karl XV borttagits, i sammanhang

hvarmed marken afschaktats för åstadkommande af lämpliga

dosseringar för regnvattnets aflopp och möjligen äfven för erhållande af

en sundare bottenvåning, hvars bjälklag, enligt hvad socklarna utvisade,

dessförinnan legat föga öfver markens nivå.

Genom de sålunda vidtagna förändringarna hade slottets socklar

kommit att på långa sträckor ligga ofvan marken. I följd af terassernas

borttagande och grundmurarnas från början för andra förhållanden

beräknade beskaffenhet hade under påverkan af källossningen, för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 183.

7

hvilken grunderna efter vidtagande af nämnda förändringar blifvit i hög

grad utsatta, i fönsterbröstningarna i södra och norra flyglarna samt

tvärs igenom murarna i nordöstra och sydöstra flyglarna uppstått

sättningssprickor, hvilket fört med sig, att de så godt som hvarje år

gjorda försöken att reparera skadorna å slottets murar, puts och gemak

varit alldeles fruktlösa. Åtgärder måste därför vidtagas för grundmurarnas

förstärkande och skyddande. Vidare ansåges yttertaken

tarfva en grundlig reparation, som syntes enklast och bäst kunna ske

genom att, med bibehållande af det nuvarande plåttaket, därå anbringa

en ytterligare takbetäckning af glaseradt falstaktegel, hvarjämte åtskilliga

åtgärder borde vidtagas för slottets och därstädes förvarade

dyrbara samlingars skyddande mot eldfara genom inläggande af brandbotten

i den till bostäder åt betjäning använda vindsvåningen, uppsättande

af järndörrar mot vindarna, anbringande af åskledare m. m.,

äfvensom slottets fasader repareras.

Orangeribyggnaden, hvilken uppförts af drottning Hedvig Eleonora

efter ritningar af Nicodemus Tessin d. ä. och utgjorde ett af vårt lands

märkligare byggnadsminnen inom vår storhetstids trädgårdsarkitektur,

hade i följd af byggnadens användning, därvid stark fukt omväxlat

med värme, lidit betydliga skador, hvartill dålig grundläggning och

ålderdomlig konstruktion starkt medverkat. Till byggnadens iståndsättande,

däri inbegripet införande af en modernare värmeledning,

ansåges eu genomgripande reparation nödvändig.

Ståthållarbostället Beylon vore i hufvudsak väl bibehållet. Dock

vore detsamma i behof af dels eu del invändiga reparationer och dels

af en ny veranda å södra sidan i stället för den nuvarande af allt för

klent och numera af röta angripet virke uppförda. För att undgå

framtida underhålls- och ombyggnadskostnader syntes det lämpligaste

vara att bygga den nya verandan och yttertrappan af sten.

För slottskapellets samt ekonomi-, stall- och boställsbyggnadernas

iståndsättande tarfvades endast jämförelsevis mindre omfattande reparationer.

Inom sistnämnda grupp af byggnader, — till hvilken höra, utom

andra, trädgårdsdirektörens bostad, kamrerarbostad, den s. k. confidencen

m. fl. — förekomma äfven ett par mindre byggnader, det

s. k. gula huset, boställshuset vid slottet, inrymmande bostäder åt

trädgårdsarbetare in. fl., samt den s. k. fasanbyggnaden, innehållande

tvättstuga jämte bostäder för betjäning in. in.

Då gula linset i följd af ålder befunne sig i ett så bristfälligt

skick, att allt underhåll däraf måste anses bortkastadt, har hofintendenten

Lindgren ansett detsamma böra efter afsilande af slottets

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 183.

reparation, hvarunder byggnaden lämpligen knnde användas till bostad

för arbetarna, nedrifvas och materialet användas till uppförande af

ett tvätthus, som nu saknades vid kungsgården. I stället kunde

det nyss omförmälda boningshuset vid stallet flyttas till trädgårdsområdet

för att tjäna till bostad åt trädgårdsarbetarna och den nuvarande

tvättstugan i stället förändras till bostadsrum.

Kostnaden för utförande af omförmälda vid Ulriksdals slott med

tillhörande byggnader behöfliga arbeten skulle enligt af hofintendenten

Lindgren uppgjord kostnadsberäkning uppgå till följande belopp, nämligen

å slottsbyggnaden............................................... kronor 212,000:

,, orangeribyggnaden............................................... „ 100,000: —

„ ståthållarb ostället Beylon................................... ,, 12,600: —

„ slottskapell, ekonomi-, stall- och boställsbygg
nader.

............................................................... » 35,400: —

Summa kronor 360,000: —.

I kostnaderna för arbeten å själfva slottsbyggnaden hafva icke

inräknats kostnaden för införande af värmeledning, elektrisk belysning

och vattenklosettsystem, åtgärder, hvilka af hofintendenten Lindgren

ansetts önskvärda för slottets modernisering till bostad åt Hennes Maj:t

änkedrottningen. För dessa arbeten skulle enligt hofintendenten Lindgrens

beräkning kräfvas eu ytterligare utgift af 58,000 kronor. -

Med särskilda skrifvelser den 27 och den 31 sistlidne mars öfverlämnade

riksmarskalksämbetet förenämnda besiktningsinstrument jämte

öfriga till ärendet hörande handlingar till öfverintendentsämbetet med

anhållan, att ämbetet ville genomgå och pröfva de uppgjorda beräkningarna

och kostnadsförslagen samt till riksmarskalksämbetet

afgifva yttrande däröfver äfvensom rörande lämpligheten och behofvet

af de föreslagna reparationsarbetena. Då emellertid en sådan granskning

syntes erfordra någon längre tid, men det vore särdeles önskvärd!,

att riksmarskalksämbetet snarast möjligt erhölle öfverintendentsämbetets

yttrande beträffande sådana i förslagen förekommande mindre reparationsarbeten,

som syntes öfverintendentsämbetet böra utföras redan under

den närmaste tiden, äfvensom rörande den föreslagna reparationen af

Hennes Maj:t drottningens paviljong å Haga eller det så kallade palais’et,

hvilket enligt Lindgrens berättelse syntes mest vara i behof af snara

åtgärder för dess iståndsättande, anhöll riksmarskalksämbetet, att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 183. 9

öfverintendentsämbetet ville i sådant afseende inkomma med särskilda

yttranden.

I två till riksmarskalksämbetet ställda skrifvelser af den 14 nästlidne

april har öfverintendentsämbetet afgifvit de sålunda begärda

yttrandena.

Ämbetet framhåller därvid, hurusom den korta tid, som varit

ämbetet tillmätt att ägna åt handläggningen af detta ärende, för ämbetet

omöjliggjort att låta samtliga hithörande förslag blifva föremål för

allsidigt bepröfvande, samt att ämbetet därför nödgats att för närvarande

inskränka sig till att lämna en redogörelse för hvilka åtgärder,

ämbetet ansåge böra för ifrågavarande byggnaders bestånd omedelbart

komma till utförande, samt för de omkostnader, dessa arbeten kunde

antagas komma att förorsaka.

Beträffande de å Haga slott med tillhörande byggnader föreslagna

arbeten har öfverintendentsämbetet anfört följande.

Hvad anginge »palais’et», vore önskvärdheten af dess reparation

uppenbar, och, om ämbetet än icke funne ett kortare uppskof vara

förenadt med någon egentlig fara, ansåge ämbetet det dock vara det

mest förtänksamma att icke längre uppskjuta frågan härom, då hufvud-

byggnaden därigenom faktiskt skulle blifva i ännu högre grad än som

skett sönderbruten och skorstensstockarna behöfva nogsammare tillses,

hvartill komme, att köks- och betjäntflygeln befunne sig i ett så högst

bristfälligt skick, att någon reparation af densamma näppeligen kunde

ifrågakomma.

Vid granskning af kostnadsförslaget till reparation af själfva

slottsbyggnaden folie emellertid genast i ögonen den högst betydliga

summa, som härför beräknats, eller 190,000 kronor — eller, om värmeledning

och vattenklosetter skulle anordnas, 224,000 kronor — ett

belopp, för hvilket eu ny byggnad af ungefär samma storlek och utstyrsel

i det närmaste skulle kunna uppföras.

Då i detta kostnadsförslag upptagits en post af icke mindre än

90,000 kronor för grundförstärkning, hade ämbetet i främsta rummet

sökt verkställa, i den mån sådant kunnat ske, undersökning, huruvida

den angifna grundförstärkningen — hvilken dessutom synts ämbetet ytterst

svår att utföra — vore nödvändig, eller om sådan förstärkning kunde

på annat, fullt betryggande, men billigare sätt åstadkommas. Med

anledning däraf hade på ämbetets föranstaltande upprättats ett vid

ämbetets yttrande fogadt förslag, enligt hvilket grundförstärkningen skulle

utföras medelst utbottningar af beton med inlagda räler i alla hörnpunkter

och korsningspunkter af murar samt grundmurarnas uppBih.

till BUcsd. Prof. 1908■ 4 Samt. 1 Afd. 115 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 183. .

hjälpande i öfrigt medelst kringgjutning af beton, ett arbete, hvithet beräknats

kräfva en kostnad, ej öfverstigande 25,000 kronor, eller, med

tillägg för sockeljustering, högst 30,000 kronor, i hvithet fall å den

beräknade kostnaden för grundens iståndsättande skulle besparas 60,000

kronor. Det syntes ämbetet, som om en dylik förenklad grundförstärkning

kunde anses tillfredsställande. Dock förbeliölle sig ämbetet, att.

innan arbetet i fråga bringades till verkställighet, ämbetet blefve satt

i tillfälle att ingå i närmare pröfning angående det definitiva sättet

för dess utförande. En sådan förenkling förde därjämte med sig ytterligare

betydande besparingar genom att arbetssättet icke behöfde föranleda

den risk för sprickning och sättning i slottets murar, som det

föreslagna, mera omfattande tillvägagåendet vid behandling af grunden.

Det vore gifvetvis ytterst svårt att, innan grundförstärkningen ägt rum,

bedöma vidden af den erforderliga reparationen, men ämbetet hölle

dock före att, vid följandet af det förenklade förslaget, å de för ut- och

invändig nyputsning, nya bjälklag och målning m. m. å ifrågavarande

byggnad beräknade kostnaderna circa 12,000 kronor kunde inbesparas.

Dessutom syntes besparingar lämpligen kunna ske dels genom

omläggning af parkettgolf och golf i stället för inläggande af nya, samt

genom mindre vidlyftig bjälklagsförstärkning och uteslutande af nya

trappsteg af marmor och kalksten med tillhopa 7,000 kronor, dels

ock genom bibehållande och reparation af nuvarande fönsterbågar

och uteslutande af spegelglas med 8,000 kronor. Totalminskningen

genom nu nämnda förenklade åtgärder skulle förty, för så vidt sig nu

läte bestämma, uppgå till 87,000 kronor, då, under sagda förutsättning,

den för »Palais’ets» reparation erforderliga summa — däri ej

inberäknad kostnaden för utförande af värmeledning och vattenklo settsystem,

om hvilka arbetens utförande öfverintendentsämbetet i förevarande

sammanhang ej yttrat sig — skulle kunna inskränkas till

103,000 kronor.

De föreslagna nya köks- och betjäntflyglarna ansåge ämbetet böra

omedelbart komma till stånd, och mot det härför beräknade kostnadsbeloppet

af 90,000 kronor hade ämbetet icke funnit skäl till anmärkning.

Före arbetets igångsättande syntes det emellertid lämpligt, att ämbetet

finge yttra sig beträffande flyglarnas slutliga läge m. m.

Af öfriga vid Haga i de olika föreliggande förslagen upptagna

arbeten syntes allenast de, som ifrågasatts rörande ekonomi- och boställsbyggnaderna,

böra utföras så snart möjligt vore, dock med undantag

för de vid orangeriet föreslagna åtgärderna, hvilka ämbetet icke medhunnit

att granska. Därest detta ämbetets förslag godkändes, skulle

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 183.

11

för närvarande, då kostnaden för orangeriets reparation beräknats till

6,432 kronor, endast ett belopp af 28,000 kronor vara behöfligt för

iståndsättande af ifrågavarande lins.

Till den för vatten- och afloppsledningars anordnande vid Haga

slott angifna kostnadsuppgiften, 12,000 kronor, funnes ej beskrifning

eller detaljeradt förslag, hvadan ämbetet ansåge denna post böra närmare

granskas i samband med framdeles skeende ompröfning af öfriga resterande

reparationsarbeten. I och för'' införande af erforderliga inre ledningar

syntes dock ett belopp af 5,000 kronor böra vara tillgängligt.

På grund af hvad öfverintendentsämbetet sålunda anfört och föreslagit

funne ämbetet sig böra för sin del tillstyrka, att, i afbidan på

erforderlig utredning i öfriga hänseenden, medel måtte beredas för

utförande af nedan omförmälda åtgärder i enlighet med hvad ämbetet

härutinnan hemställt, för följande belopp, nämligen

reparation af »palais’et».................................................. kronor 103,000: —

nybyggnad af köks- och ekonomiflyglar..................... „ 90,000: —

reparation af åtskilliga ekonomibyggnader............... ., 28,000: —

anordnande af inre vatten- och afloppsledningar ... ,,_5,000: —

utgörande det för närvarande erforderliga anslags
beloppet

således......................................................... kronor 226,000: —.

Vidkommande de ifrågasatta arbetena å Ulriksdals slott har öfverintendentsämbetet

anfört följande.

Det syntes ämbetet vara alldeles gifvet, att ett uppskof med

reparationen af själfva Ulriksdals slottsbyggnad ännu några år kunde

utan olägenhet äga rum, helst om vissa af ämbetet förordade åtgärder

vidtoges till skyddande af socklarna å de delar af slottet, som vore

mest känsliga för kälens inverkan, då härigenom vidare söndersprickning

kunde under uppskofstiden motarbetas. Likaså ansåge ämbetet, att med

orangeribyggnadens reparation — om än i vissa delar snarligen af nöden

— borde, särskildt med hänsyn till den beräknade stora kostnaden, tillsvidare

få anstå i och för närmare utredning. Vidare ville det förefalla

ämbetet, att det ifrågaställda iordningställandet af teatersalongen i den

s. k. »confidencen» —• som i och för sig vore ur kulturhistorisk synpunkt

högeligen behjärtansvärd och hvarför antagits åtgå ett belopp

af 2,820 kronor — borde uppskjutas till ett följande år likaledes för

mera ingående utredning. Till sist hölle ämbetet före, att flyttning af

»boningshuset vid stallet» nu icke borde komma till utförande, då

ståthållarämbetet meddelat, att nämnda hus vore behöfligt för slottets

personal. För uppförande af en ny byggnad till ersättande af det

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 183.

/■gula huset», som vore i. dåligt skick och olämpligt beläget intill

slottet, borde till ett kommande år plan uppgöras och sagda hus förty

icke nu rifvas; likaledes borde plan uppgöras till ett nytt tvätthus,

hvarför den föreslagna förändringen af den nuvarande tvättstugan i den

s. k. »fasanbyggnaden» icke för närvarande borde ifrågakomma.

Däremot funne öfverintendentsämbetet sig böra tillstyrka, att

ståthållarbostället, villa »Beylon», — särdeles i betraktande däraf, att

ny boställshafvare skulle dit inflytta — blefve redan innevarande år

iståndsatt och att också i år föreslagna reparationer in. in. å slottskapellet

samt ekonomi-, stall- och bostadsbyggnader bringades till verkställighet

med undantag för de angifna arbetena för teatersalongens

restaurering, flyttning af »boningshuset vid stallet», rifning in. in. af

»gula huset» och förändrande af tvättstugan i »Fasanbyggnaden».

Vidkommande iståndsättningsarbetena å ståthållarbostaden ville

öfverintendentsämbetet förorda, att den nuvarande södra verandan bibehölles.

Det vore visserligen obestridligt, att den ifrågaställda nya

verandan af sten tarfvade mindre reparation än träverandan, men, då

denna senare, särskildt sedan den helt nyligen försetts med fönster,

erbjöde större trefnad, syntes den ej böra aflägsnas, helst kostnaden

för dess reparation och målning icke kunde, om den utfördes fullt

rationellt, betraktas såsom mera bortkastad än fallet vore vid hvarje

annan byggnad af trä. Genom uteslutande af nu nämnda ombyggnad

och därigenom förminskade omkostnader för tillsyn in. in. kunde inbesparas

.................................................................................. kronor 4,600: —•

Genom en del af öfverintendentsämbetet angifna

smärre förenklingar i öfrigt kunde därjämte in
besparas

en summa af............................................................ » 200: —

eller tillhopa .......................................................................... kronor 4,800: —

då omkostnadsbeloppet för arbetena å ståthållarbostaden, beräknadt till

12,600 kronor, skulle kunna nedbringas till 7,800 kronor.

Genom att, på sätt förut omförmälts, af de arbeten, som funnes

upptagna i förslaget till reparation af slottskapellet samt ekonomi-,

stall- och boställsbyggnader, hvithet förslag slutade å en summa af

35,400 kronor, uppskjuta förut omförmälda åtgärder för rifningen af

det s. k. gula huset, förflyttningen af boningshuset vid stallet, den

s. k. fasanbyggnadens förut omförmälda förändrade inredning äfvensom

restaurerandet af teatersalongen i den s. k. confidencen kunde nu inbesparas

— inberäknad eu för sådant fall till 1,780 kronor antagen

minskning i posten för oförutsedda händelser — ett belopp af 15,200

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:& 183.

13

kronor, då kostnaden för kär ifrågavarande arbeten skulle komma att

belöpa sig till sammanlagdt 20.200 kronor.

Öfverintendentsämbetet funne sig alltså böra för sin del tillstyrka,

att, i afbidan på erforderlig utredning i öfriga hänseenden, medel

måtte anvisas för iståndsättande, i enlighet med hvad ämbetet därutinnan

förordat, af

dels ståthållarbostaden för ............................................... kronor 7,800: —

dels ock slottskapellet och åtskilliga ekonomibyggnader

för ...................................................................... .. 20,200: —

då för året skulle tarfvas ett anslagsbelopp af......... kronor 28,000: —

För egen del har riksmarskalksämbetet i sin förenämnda underdåniga

skrifvelse anfört, att ämbetet, i likhet med ståthållarämbetet

å Ulriksdals och Haga slott, funne sig böra instämma i de af öfverintendentsämbetet

gjorda uttalanden och i de förslag till reparationsarbeten,

som öfverintendentsämbetet tillstyrkt till omedelbart utförande.

Riksmarskalksämbetet hemställer därför, att för utförande af de utaf

öfverintendentsämbetet föreslagna reparationsarbeten å de ifrågavarande

lustslotten med därtill hörande byggnader medel måtte anvisas till

sammanlagdt belopp af 254,000 kronor, däraf dock af de för arbetena

å Haga slott beräknade 226,000 kronor endast 100,000 kronor behöfde

under innevarande år disponeras; och har riksmarskalksämbetet tillika

föreslagit, att berörda belopp, 254,000 kronor, måtte få utgå från den

s. k. Djurgårdsfonden.

X fråga om denna fonds tillkomst och nuvarande ställning erinrar

riksmarskalksämbetet till en början, att fonden, som förvaltas af statskontoret,

men hvaraf årliga räntan utbetalas till Djurgårdskassan, uppkommit

därigenom, att Djurgården tillhörig mark vid olika tillfällen

inköpts dels af Stockholms stad och dels af vissa allmänna institutioner.

Detta hade första gången skett på grund af nådiga brefvet den 10 juli

1884, hvarigenom Kungl. Maj:t i öfverensstämmelse med Riksdagens efter

nådig proposition i ämnet fattade beslut medgaf, att äganderätten till

viss under Djurgården lydande mark, som erfordrades till en ifrågasatt

ny gränsgata (Valk all avägen), äfvensom vissa söder därom belägna

områden, finge öfverlåtas till Stockholms stad mot lösen i enlighet

med stadgandena i nådiga förordningen den 14 april 1866 angående

jords och lägenhets afstående för allmänt behof, hvilken lösen skulle

ingå till statskontoret för att därstädes förvaltas såsom särskild fond,

däraf årliga räntan skulle öfverlämnas till Djurgårdskassan, att för

kassans ändamål användas. Lösenbeloppet hade sedermera i föreskrifven

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 183.

ordning bestämts till 350,000 kronor, som inlevererats till statskontoret

Genom nådigt bref den 18 oktober 1889, både äfvenledes på grund

af en till Riksdagen aflåten och af Riksdagen bifallen proposition, i

sammanhang med utbyte af mark mellan kronan och Stockholms stad

(i anledning af hofstallets förflyttning) bestämts, bland annat, att kronan

skulle till staden afstå äganderätten till visst område å Djurgården,

mot det att staden vid tillträdet af nämnda område till kronan erlade

skillnaden mellan det för området beräknade värde, 556,882 kronor

25 öre, och värdet å den mark vid Artilleriplanen, kronan skulle

erhålla mera än staden, 327,240 kronor, eller 229,642 kronor 25 öre,

samt att af sistnämnda summa ett belopp af 29,642 kronor 25 öre

finge disponeras för bestridande af kostnaden för utvidgning af nuvarande

hjortparken vid Gripsholm samt återstoden, 200,000 kronor,

inlevereras till statskontoret, hvarifrån räntan skulle utbetalas till

Djurgårdskassan, att användas till Djurgårdens förbättring och försköning.

Genom nådigt bref den 10 juni 1904 hade vidare, jämväl

efter Riksdagens samtycke, förordnats, bland annat, att till område för

naturhistoriska riksmuseet skulle under äganderätt upplåtas ett till

lägenheten Djurgårds-Frescati hörande område mot ersättning till den

under statskontorets förvaltning stående Djurgårdsfonden af 52,525

kronor, hvaraf årliga räntan skulle öfverlämnas till Djurgårdskassan.

Slutligen har genom nådigt bref den 27 april 1906, likaledes efter

Riksdagens samtycke, förordnats, att till Nobelstiftelsen skulle för

vetenskapsakademiens Nobelinstituts räkning under äganderätt upplåtas

ett till lägenheten Djurgårds-Frescati hörande område mot ersättningtill

Djurgårdsfonden af 200,000 kronor, där af årliga räntan skulle öfverlämnas

till Djurgårdskassan. Djurgårdsfonden uppginge sålunda för

närvarande till ett belopp af 802,525 kronor.

Vidare erinrar riksmarskalksämbetet, hurusom Riksdagen i skrifvelse

den 17 sistlidne mars angående regleringen af utgifterna under riksstatens

första hufvudtitel förutsatt, att den af Riksdagen begärda utredningen

angående möjligheten för Djurgårdskassan att bidraga till

de kungl. lustslottens underhåll skulle öfverlämnas till den af Hans

Maj:t Konungen tillsatta kommittén för behandling af vissa med Djurgårdens

förvaltning sammanhängande frågor. Riksmarskalksämbetet

hade också för afsikt — anför ämbetet vidare — att, när kommitténs

arbeten under loppet af detta år fortskridit så långt, att kommittén

vore i stånd att med stöd af pågående undersökningar och därpå

grundade förslag upptaga frågan i sin helhet till mera ingående behandling,

öfverlämna sagda fråga till kommitténs utredning och yttrande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande 2sf:o 183.

15

Riksmarskalksämbetet ansåge sig dock redan nu kunna uttala, att de

belopp, som öfverintendentsämbetet i sina förenämnda yttranden funnit

beliöfliga för utförande af de utaf ämbetet för närvarande förordade

reparationsarbetena vid Ulriksdals och Haga slott utan olägenhet kunde

tagas af Djurgårdsfonden, och att den minskning i ränteinkomst, som

därigenom skulle drabba Djurgårdskassan, ej vore större, än att kassan

med hänsyn till den förväntade höjningen i kassans inkomster kunde

bära densamma.

På grund af nådig remiss har statskontoret afgifvit underdånigt

utlåtande i ärendet; och har statskontoret däri meddelat, att den redogörelse,

som, på sätt förut nämnts, af riksmarskalksämbetet lämnats

angående Djurgårdsfondens nuvarande ställning och de om fondens

användning hittills gifna bestämmelser, icke gifvit anledning till erinran

eller tillägg från statskontorets sida.

Den i ärendet förebragta utredning torde till fullo ådagalägga,

att omfattande arbeten äro i hög grad af behofvet påkallade för iståndsättande

af Haga och Ulriksdals lustslott med därtill hörande byggnader.

I afvaktan på närmare utredning rörande vissa af de ifrågasatta

arbetena torde emellertid dessa för närvarande icke böra komma till

utförande i större omfattning än öfverintendentsämbetet förordat.

De af detta ämbetsverk till omedelbart utförande föreslagna arbeten

synas mig alla vara af beskaffenhet att snarast möjligt böra komma

till stånd. Särskildt gäller detta om de föreslagna arbetena för iståndsättande

af hufvudbyggnaden vid Haga — det s. k. palais’et —■ jämte

uppförandet af nya ekonomibyggnader invid detta. Icke heller de af

öfverintendentsämbetet nu förordade arbeten i öfrigt, hvilka hufvudsakligen

afse iståndsättande af ekonomi- och boställsbj^ggnaderna vid

Plåga samt reparation af ståtliållarbostället jämte en del ekonomibyggnader

vid Ulriksdal, synas böra uppskjutas utan så snart ske kan

bringas till utförande.

Hvad angår sättet för utförande af grundförstärkningen å palais’et

vid Haga, lärer, efter den utredning öfverintendentsämbetet förebragt,

detta arbete böra utföras i öfverensstämmelse med ämbetsverkets förslag,

hvarigenom, som nämndt, en högst betydlig besparing kan göras i den

för ändamålet först beräknade kostnaden.

Ehuru vatten- och afloppsledningar till och från nyssnämnda

byggnad icke för närvarande skulle komma till utförande, torde dock

dylika ledningar böra redan nu, i samband med öfriga reparationsarbeten

inom byggnaden, böra i densamma anbringas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 183.

Utskottets

yttrande.

De för nu ifrågavarande byggnads- och reparationsarbeten upprättade

kostnadsförslag, sådana desamma efter inom öfverintendentsämbetet

undergången granskning af samma ämbetsverk godkänts,

hafva icke gifvit anledning till erinran från min sida.

Att de jämförelsevis obetydliga anslag, som finnas å riksstatens

första hufvudtitel anvisade för underhåll af Ulriksdals slott samt Haga

lustslott och park, icke kunna förslå till annat än de jämförelsevis

mindre underhålls- och reparationsarbeten, som vid anläggningar af

den omfattning, hvarom här är fråga, årligen återkomma, är gifvet.

Tydligt är därför, att för arbeten af nu ifrågavarande art särskilda

medel måste beredas.

Riksmarskalksämbetet har i sådant afseende föreslagit, att den

s. k. Djurgårdsfonden skulle för ändamålet anlitas. På sätt ämbetet

erinrar, har Djurgårdsfonden bildats af medel, som influtit vid afyttrande

af mark, hörande till den till Konungens disposition upplåtna Djurgården.

Då nu riksmarskalksämbetet vitsordat, att den minskning

i ränteinkomst, som skulle drabba Djurgårdskassan, ifall det för ifrågavarande

arbeten erforderliga beloppet anvisas att utgå af Djurgårdsfonden,

ej är större, än att kassan med hänsyn till andra för densamma

påräkneliga inkomster ändock blir i stånd att fullgöra de kassan

påhvilande utgifter, finner jag det ur alla synpunkter synnerligen

lämpligt, att de för lustslottens iståndsättande erforderliga medel varda,

utan riksstatens betungande, anvisade att bestridas af nämnda fond.

Utskottet finner visserligen den i ärendet förebragta utredningen

till fullo ådagalägga, att omfattande arbeten äro i hög grad af beliofvet

påkallade för iståndsättande af Haga och Ulriksdals slott med

därtill hörande byggnader. Då emellertid dessa arbeten till stor del

icke torde kunna hänföras till vanliga underhållsarbeten, synes, förr

än medel till desamma anvisas, böra afvaktas den utredning i hithörande

frågor, hvarom Riksdagen i skrifvelse den 17 mars innevarande

år angående regleringen af utgifterna under riksstatens första hufvudtitel

hos Kungl. Maj:t gjort framställning.

På det att slottsbyggnaderna emellertid icke måtte taga ytterligare

skada, finner utskottet erforderligt, att medel ställas till Kungl.

Maj:ts förfogande för utförande af de nödvändigaste reparationsarbetena;

och har utskottet därför ansett Riksdagen böra medgifva, att af den

ränta, som från Djurgårdsfonden ingår till Djurgårdskassan, måtte få

användas ett belopp, motsvarande räntan å 254,000 kronor, eller den

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 1S3.

17

summa, som Riksmarskalksämbetet förklarat, att Djurgårdskassan med

hänsyn till andra för densamma påräkneliga inkomster kan afvara.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och under uttalande

af den mening, att Djurgårdsfondens kapital, som är bildadt af försäljningsmedel

för statsegendom, icke bör användas till bestridande af

tillfälliga utgifter, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kung],

Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen för

sin del medgifver, att tillsvidare och intilldess annorlunda

varder bestämdt, för bestridande af de nödvändigaste

underhållsarbetena å ifrågavarande slottsbyggnader

vid Haga och Ulriksdal må af de räntemedel,

som tillföras Djurgårdskassan från Djurgårdsfonden,

årligen användas ett belopp, motsvarande

räntan å 254,000 kronor.

Stockholm den 25 maj 1908.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 115 Haft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1908:214 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående användande af viss del af den så /i alla de Djurgård sfond en för utförande af byggn s. 1 i texten