Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.
1908-06-02 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1908:195, Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.
Dokumentets text
Statsutskottets Memorial N:o 195.
1
IT:© 195.
Ank. till Riksd. kansli den 1 juni 1908, kl. 6 e. m.
Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas
i det nya reglementet för riksgäldskontor et.
(R. A.)
Statsutskottet får härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadganden
i det nya reglementet för riksgäldskontor, hvilka stadganden angå: riksgäldskontorets
fordringar för utlämnade lån; från riksgäldskskontoret utgående
riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.;
redovisningen af de till riksgäldskontor ingående medel; fullmäktige tillhörande
särskilda åligganden och uppdrag; tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontor;
behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.; samt
pensioneringen af tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontor; äfvensom förslag
till pensionsstat vid riksgäldskontor.
Stadgandena i §§ 50, 51, 52, 61, 81, 112 och 118, hvilka grunda
sig på Riksdagens bifall till utskottets memorial n:o 182 angående lönereglering
för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontor, Riksdagens bibliotek
och Riksdagens hus, hafva i det nu framlagda förslaget införts å sina behöriga
platser i stället för §§ 50, 52, 53, 62 samt 114—118 i det nn
gällande reglementet.
De föreslagna nya stadgandena i § 10 angående anstånd med återbetalningen
af det till Vadstena och S:t Pers församlingar från riksgäldskontor
utlämnade lånet, i § 11 angående afskrifning af byggnadskassornas
Bih. till Eiksd. Prot. 1908. 4 Samt. 1 Afd. 126 Haft. (N:o 195). 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Statsutskottets Memorial N-''o 195.
i Uppsala, Skara och Kalmar stift skulder till riksgäldskontoret, i § 55 angående
extra lönetillägg för år 1908 till tjänstemän vid justitieombudsmansexpeditionen
och i § 58 angående anslag för utgifvande af en uppslagsbok
öfver 1908 års Riksdags verksamhet grunda sig på Riksdagens bifall till
utskottets utlåtanden n:is 26, 42, 190 och 192.
I § 54 har vidtagits den ändring, som föranledes af Riksdagens bifall
till utskottets utlåtande n:o 191 angående höjning af aflöningen för justitieombudsmannen.
I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande
stadganden i nu gällande reglemente, hvarur uteslutits dels 56, 59, 110
och 111, hvilka innehålla uppdrag, som numera blifvit fullgjorda, dels ock
§ 51 angående beviljande af pension åt förre maskinisten vid Riksdagens
hus K. Gr. O. Nilsson. I stället har Nilsson blifvit uppförd å den nu
framlagda pensionsstaten, som dessutom blifvit tillökad genom upptagande
därå af förre bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek P. E. Stenfelt, som
under nästlidet år erhållit afsked med pension.
Med förbehåll såsom vanligt att vid reglementets slutliga uppställning
få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan erfordras, hemttäller
utskottet,
att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden
äfvensom till pensionsstat vid riksgäldskontoret må af
Riksdagen godkännas.
Stockholm den 2 juni 1908.
På statsutskottets vägnar:
P. PEHRSON.
Statsutskottets Memorial N:o 195.
3
Angående riksgäldskontorets fordringar för utlämnade lån.
§ 10.
Riksdagen har år 1908 medgifvit, att återbetalningen af det till restaurering
af Vadstena klosterkyrka af 1898 års Riksdag beviljade räntefria lån
från riksgäldskontoret å 16,000 kronor må af Vadstena och S:t Pers församlingar
verkställas med minst en tiondel af lånebeloppet årligen senast från
och med år 1918.
§ Il
Riksdagen
har år 1908 medgifvit, att de skulder, hvari byggnadskassorna
i Uppsala, Skara och Kalmar stift den 1 maj 1909 häfta till riksgäldskontoret,
må, i den mån de icke täckas af dessa kassors tillgångar,
efter det kassornas öfriga skulder blifvit guldna, afskrifvas.
5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.
§ 48.
Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader
skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande
af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efterrättelse
härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande
utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,
som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels
framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade,
må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade
verifikationshandlingar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras.
§ 49.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll och tillsyn af den för Riksdagens sammankomster afsedda
fasta egendom äfvensom för de uti samma egendom befintliga inventariers
underhåll och komplettering skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas,
i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.
4
Statsutskottets Memorial N:o 195.
§ so
Aflöning till öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Eiksdagens
hus utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat.
Med afseende å tillämpningen af denna stat och villkoren för åtnjutande
af däri upptagna aflöningsförmåner äfvensom beträffande nämnda
tjänsteinnehafvares antagande, entledigande och pensionering gälla enahanda
bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente äro meddelade i fråga
om vaktmästare vid detta verk.
§ 51.
För år 1908 är till fullmäktiges disposition anvisadt ett särskildt arfvode
af 1,000 kronor, att efter vederbörligen fullgjord redovisningsskyldighet
tilldelas den person, som under året haft sig af fullmäktige uppdragen befattningen
att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket
utgifna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang, än äfven andra tryckta
handlingar, som blifvit till riksgäldskontoret aflämnade och finnas i kontorets
förvar för att därstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och utdelas;
börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutande däraf vara
skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana handlingar,
som kunna anses tillhöra Riksdagens protokoll eller skola bland
riksdagsmännen utdelas, vaka däröfver, att det i sådant afseende erforderliga
antal exemplar varder afdraget och till riksgäldskontoret vederbörligen aflämnadt,
äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befattning
äro förenade.
§ 52.
För komplettering och utvidgning af Riksdagens bibliotek samt därmed
förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola
de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med
däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.
Aflöning till Riksdagens bibliotekarie samt vaktmästaren vid biblioteket
utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat.
Bibliotekarien äger, såvidt sådant utan hinder för göromålens jämna
och oafbrutna gång kan ske, att åtnjuta semester under en och en half
månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma.
Utöfver den i staten upptagna aflöningen för vaktmästaren vid biblio
-
Statsutskottets Memorial N:o 195.
5
teket äga fullmäktige tilldela honom ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre
om dagen under den tid, Riksdagen är samlad.
I öfrigt gälla med afseende å tillämpningen af staten för tjänsteinnehafvare
vid Riksdagens bibliotek och villkoren för åtnjutande af däri upptagna
aflöningstörmåner liksom ock beträffande dessa tjänsteinnehafvares
antagande, entledigande och pensionering enahanda bestämmelser, som i
riksgäldskontorets reglemente äro meddelade för tjänsteinnehafvare vid
detta verk.
Under riksdag äga fullmäktige att vid biblioteket anställa en amanuens
med ett arfvode, som från och med 1908 års riksdag utgår med 10 kronor
om dagen.
Fullmäktige äga att under de tider af året, då behof däraf förefinnes,
vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den
tid riksdag pågår af enahanda arfvode, som är eller varder bestämdt för
vaktmästare hos Riksdagens kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse,
som fullmäktige pröfva skälig.
Fullmäktige äga årligen förfoga öfver ett belopp af 1,000 kronor för
beredande åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas
vara erforderligt, af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblioteket
förekommande göromål.
§ 58.
De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem
fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-,
kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp
af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda
resor.
Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas
berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna,
böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas.
§ 54.
Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anställda
kansli- och vaktbetjäningen bör af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen
6
Statsutskottets Memorial N:o 195.
för justitieombudsmannen utgå med 8,000 kronor under år 1908 och med
11,000 kronor under år 1909; hvaremot justitieombudsmannen, därest han
förut innehar tjänst på rikets stat, är skyldig att den därmed förenade löneinkomst
frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen.
Utöfver den fastställda aflöningen äger den justitieombudsman, som
hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden
bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500 kronor.
För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjäning utgår aflöningen med
följande årliga belopp, nämligen:
för sekreteraren med 4,500 kronor;
i> en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med 3,000 kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem
år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;
D en kanslist med 2,500 kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m.
använda nämnda belopp, dock med skyldighet a hans sida att för
medlens användning redovisa; samt
för en vaktmästare med 950 kronor, hvilket belopp dock efter fem års
innehafvande af tjänsten kan höjas med 100 kronor.
I öfrig! skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,
gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjämte särskild! är stadgadt,
dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning
jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen
hos tryckfrihetskommittén, dels att, därest han förut innehar tjänst pa rikets
stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda
aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslöneu
vid enahanda fall.
§ 55.
Riksdagen har medgifvit, att för år 1908 extra lönetillägg må till
tjänstemän vid justitieombudsmansexpeditionen utgå efter samma grunder,
som blifvit bestämda för beräknande af det extra lönetillägg, som af Riksdagen
för nämnda år tillerkänts befattningshafvare vid statens ämbetsverk;
skolande det extra lönetillägget till tjänstemän vid justitieombudsmansexpeditionen
utbetalas af riksgäldskontoret.
Statsutskottets Memorial N:o 195.
7
§ 56.
Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontor
uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande
redogörelse förskottsvis utbetala en summa af 2,000 kronor.
Till bestridande af expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs
expedition bör årligen ett belopp af 1,000 kronor, emot
behörig redogörelse, förskottsvis af riksgäidskontoret till justitieombudsmannen
utbetalas.
Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser
jämte därtill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars
tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den
därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande
samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser
och bilagor omedelbart utaf riksgäidskontoret godtgöras, utan afdrag å de
till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,
hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af
justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskilt
redovisas.
§ 57.
Eiksdagen har år 1907 dels uppdragit åt justitieombudsmannen att
låta utarbeta och i en upplaga af 1,000 exemplar till trycket befordra eu
utförlig historik öfver justitieombudsmansämbetets förvaltning under det första
seklet af detta ämbetes tillvaro, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäidskontoret
att till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot
framdeles skeende redovisning, förskottsvis utbetala för arbetets utförande
nödiga medel intill ett belopp af 20,000 kronor att utgå af förslagsanslaget
till riksdagskostnader.
§ 58.
Eiksdagen har för utgifvande af en uppslagsbok öfver 1908 års lagtima
Eiksdags verksamhet beviljat amanuensen Tore Hedrén ett understöd af
1,000 kronor att af fullmäktige i riksgäidskontoret från förslagsanslaget
till riksdagskostnader utbetalas, under villkor att 400 exemplar af boken
kostnadsfritt öfverlämnas till riksgäidskontoret för utdelning bland Eiksdagens
ledamöter.
8
Statsutskottets Memorial N.o 195.
§ 59.
Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 8,200 kronor, samt
hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom
fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till
och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,
som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.
Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden,
som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 8,000 kronor
till andre deputeraden.
§ 60.
Aflöningen för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret utgår enligt
af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad afföningsstat, hvilken
icke får öfverskridas.
§ 61.
Till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till
belöning för extra arbeten äga fullmäktige att använda 8,000 kronor årligen;
hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas får dock icke under
ett påföljande år användas för samma ändamål. För öfrigt äga fullmäktige
icke att tilldela tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret andra arfvoden
än de i aflöningsstaten och detta reglemente särskildt bestämda eller
medgifna.
§ 62.
Såsom begrafningshjälp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret
äga fullmäktige att under loppet af hvarje ar disponera
en summa af högst 225 kronor.
§ 63.
Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa
riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de
utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,
inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontorets
medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma
Statsutskottets Memorial N:o 195.
9
för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas,
och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning
af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda
belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän
samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en
fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid
detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d.
generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors
tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad
och vederbörligen inbetald.
Angående redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående
medel.
§ 81.
De tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret, Eiksdagens bibliotek och
Riksdagens hus åliggande pensionsafgifter ingå till en särskild, under fullmäktiges
förvaltning ställd fond, å hvilkens tillgodohafvande fullmäktige
äga godtskrifva skälig ränta,
Från riksgäldskontoret utgående pensioner bestridas dock fortfarande
och tills vidare af anslagsmedel.
Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden
och uppdrag.
§ 97.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska kamrerarens och
kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå
och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flere handlingar.
Bih. till Riksd. Prof, 1908. 4 Samt. 1 Åfd. 126 Käft.
2
10
Statsutskottets Memorial N:o 195.
§ 98.
En gång hvarje år böra fullmäktige anställa besiktning å Riksdagens
hus, hvilket står under deras vård och inseende.
Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid
skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen affärda, med anteckning af det pris, hvartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.
§ 99.
Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna
varda af Kungi. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,
utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;
ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som
fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.
§ 100.
Fullmäktige i riksgäldskontor äga att förvalta den jämlikt beslut
vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.
Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontor
att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af Riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken,
allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda
skrifvelser af den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906
blifvit af Riksdagen meddelade.
Statsutskottets Memorial N:o 195.
11
§ 101.
Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att
omfatta.
Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen
afgifva och till statsutskottet aflämna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.
§ 102.
Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar.
Därest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisorerna
sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten,
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.
§ 108.
Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning
och utdelning med allmänna tidningarna af revisorernas öfver revisionen af
statsverket och riksgäldskontoret afgifna och fullmäktige tillställda berättelser
jämte därtill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom fullmäktiges
försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och revisorer öfverlämnas.
§ 104,
Före nästkommande riksdag^ början böra fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets
som bihangets tryckning;
b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af
de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde
erfordras; samt
12
Statsutskottets Memorial N:o 195.
c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Riksdagens
hus.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flere arbeten.
För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets
tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje
kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa
af honom mottagna effekter.
§ 105.
Som, enligt de af Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets
räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den
ene bör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för
hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den af Kungl. Maj:t för Kinda
kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen
utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.
§ 106.
Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och
kronan afskräde kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kungl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet
insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser
taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för
bevarande af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de ntgifna lånens
fortsatta likviderande.
§ 107.
Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså
Statsutskottets Memorial N;o 195.
13
utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje
år efter af slutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.
§ 108.
Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.
§ 109.
Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i
riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket. •
§ no.
Gremensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets
fullmäktige:
a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga
om den ort, där Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden
omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen)
;
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt,
men kamrarna icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 §
regeringsformen);
c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit
utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna
afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom
utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde
efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarna afsäger sig förtroendet
eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden afgår (98 §
regeringsformen);
d) för framtida uppsikten och kontrollen öfver Gröta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,
14
Statsutslcottets Memorial N:o 195.
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.
Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, såvidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige
i hvardera verket vara tillstädes.
§ invid
de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.
Angående tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret.
§ 112-
Riksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande af de i staten för
tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret upptagna aflöningsförmåner, dels
ock i öfrigt med afseende å tillämpningen af samma stat meddelat följande
bestämmelser:
l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad;
och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.
Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret
än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerarens skall
afse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med förbehållen
rätt för fullmäktige att anställa innehafvaren å den plats inom
graden, där det af behof vet fordras eller han finnes företrädesvis passande.
2ro) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre
befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande af de för be
-
Statsutskottets Memm-ial N:o 195.
15
fattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller
däremot svarande belopp, dock med afstående af egna tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.
3:o) Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må icke förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat.
Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må ej heller förenas vare
sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag,
som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej fullmäktige
uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag
eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
i riksgäldskontoret, finna uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare
mottagas och bibehållas.
4:o) Tjänstemännen äga årligen, såvidt sådant utan binder för göromålens
jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta
semester, sekreteraren och kamreraren hvardera under en och en half månad
och de öfriga tjänstemännen enhvar under en månad.
öro) Där förböjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat
medgifven, må, ändå att den föreskrifna tiden är tilländalupen, förhöjning
ej beviljas förrän tjänsteinnehafvaren under minst fyra femtedelar af
samma tid med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock
att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester;
och må, då förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från
och med månaden näst efter den, under hvilken de för förhöjningen stadgade
villkoren blifvit uppfyllda.
Därest tjänsteinnehafvare, som befordrats till tjänst i högre grad, vid
den förra befattningen på grund af intjänadt ålderstillägg uppburit lön
och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya befattningen
tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen uppbära
skillnaden, intill dess aflöningen vid den nya tjänsten genom intjänande
af ålderstillägg stigit till det förut innehafda beloppet.
Med afseende å tiden för erhållande af i den nya aflöningstaten för
de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare iakttagas, att löntagare
tillgodoräknas den tid, hvarunder han före nämnda stats trädande
i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket, äfvensom att
förordnande, som oafbrutet fortfarit till dess den tillförordnade befordrats
16
Statsutskottets Memorial N:o 195.
till ordinarie innehafvare af den tjänst, han sålunda bestridt, eller annan
af samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid.
6:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänsteinnehafvaren
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet
för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) bär nedan berättigad,
men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till
den, som uppehållit tjänsten.
Till kassören anslagna missräkningspenningar få af honom uppbäras
endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest icke bestridt kassörsgöromålen,
utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill.
För de fall, då tjänsteinnehafvare vid ledighet är berättigad att uppbära
de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar,
äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som
under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande
af ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.
7:o) Blifver tjänsteinnehafvare af sjukdom hindrad att förrätta sin
tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom,
efter fullmäktiges pröfning, under högst en månad hvarje år de för tjänsten
anslagna tjänstgöringspenningar.
8:o) Erhåller tjänsteinnehafvare efter egen ansökan tjänstledighet för
svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos
Eiksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller
fordras vikariat för tjänsteinnehafvare på den grund, att han i behörig
ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att
sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöfver
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie afstå
så mycket af lönen, som fullmäktige pröfva för tjänstens uppehållande
nödigt.
9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter
pröfning af förekommande omständigheter, medgifva vaktmästare ledighet
under högst femton dagar hvarje år, med rätt för honom att under tiden
uppbära alla med tjänsten förenade aflöningsförmåner. I detta fall liksom
ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga
förfall, eller då vaktmästare*änst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning
häraf extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande af vaktmästartjänst,
att tilldela denne arfvode med sådant belopp, att han såsom
Statsutskottets Memorial N:o 195.
17
godtgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande af sammanlagdt
tre kronor om dagen.
10:o) Fullmäktige äga dels att utöfver stat för biträde vid nattbevakningen
i riksgäldskontoret låta utbetala de arfvoden, fullmäktige finna
skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare
af lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.
ll:o) Tjänsteinnehafvare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande
af pension erlägga pensionsafgift till årligt belopp af nedan angifna
procent å den lön, han äger uppbära. Afgiftsprocenten utgör en tiondedels
procent för hvarje helt hundratal kronor af högsta lönen för den tjänst
han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent, Afgiften erlägges
för hvarje månad, för hvilken lön åtnjutes, äfvensom för månad,
under hvilken, på grund af tjänstledighet eller i följd af ådömd mistning
af tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.
Rätt att återbekomma erlagda pensionsafgifter medgifves allenast vid
öfvergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad
skyldighet att för beredande af pension erlägga retroaktiv afgift, dock
ej till högre belopp än det, hvartill retroaktivafgiften uppgår.
§ 113.
Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter
afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,
hvilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens förlopp tjänsten blifvit
i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret;
kommande nämnda kassas rätt till dylik besparing att upphöra,
så snart den nytillträdande äger åtnjuta den med tjänsten förenade lönen.
§ H4.
Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken
sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen
inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror af fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami.'''' 1 Afd. 126 Höft. 3
18
Statsutskottets Memorial N:o 195.
§ 115-
För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,
hör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på
dem, som i domarevärf må begagnas.
§ no.
Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande
den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vikten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest
skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna,
tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman,
som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafva’,
äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer.
Angående behandlingen af frågor rörande tjänstefömimmelser
in. in.
§ 117.
Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten
ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit
beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i
allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför
fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt
undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige
att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare
tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller
halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande
användas.
§ US
Därest
tjänsteman, hvilken förut blifvit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
Statsutskottets Memorial N:o 195.
19
ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid
detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges
särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borgenärer
afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.
§ HO.
Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller
utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjänst.
§ 120.
Om någon af vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.
§ 121
Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande
honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd af sådant beslut blir
ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig
ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af
statsutskottet eller revisorerna afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens
fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas
till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner
åtnjuta.
§ 122.
Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne
efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lämna äskadt biträde, där han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin
rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänste
-
20
Statsutskottets Memorial N;o 195.
man eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig
försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 122 stadgas,
blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret
skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.
Angående pensioneringen af t.jånsteinnehafvare vid
riksgäldskontoret.
§ 123.
Tjänsteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt
trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön
såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med
afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna
i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret och kan
finnas villig att i tjänsten kvarstå.
§ 124.
Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande
anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst
trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar
af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem
tjänstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till
vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter
tjänståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel
för hvarje bristande tjänstår.
Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje Överskjutande
tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden
utfalla förmånligare.
Statsutskottets Memorial N:o 195.
21
§ 125.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänsteinnehafvare, som
af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked
anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga
tjänsteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifua
lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,
dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående
paragraf belöper.
Pensionsstat yid riksgäldskontoret.
=
Förre kassören, kommissarien Frans Christer Bolin............
» notarien Auqust Neijber ............
4,400
8,000
2,500
4.000
700
_
» registratorn och kanslisten JaTcob Beter Ferdinand
Montell .........................
» bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek Pehr Edvin
Stenfelt .....................
» maskinisten vid riksdagens hus Karl Gustaf öskar
Nilsson....................
—
Summa kronor
14,600
—
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan,
såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.
Bih. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Åfd. 126 Käft.
4
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.