Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

1908-06-02 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1908:195, Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 195.

1

IT:© 195.

Ank. till Riksd. kansli den 1 juni 1908, kl. 6 e. m.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas

i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadganden

i det nya reglementet för riksgäldskontor, hvilka stadganden angå: riksgäldskontorets

fordringar för utlämnade lån; från riksgäldskskontoret utgående

riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.;

redovisningen af de till riksgäldskontor ingående medel; fullmäktige tillhörande

särskilda åligganden och uppdrag; tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontor;

behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.; samt

pensioneringen af tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontor; äfvensom förslag

till pensionsstat vid riksgäldskontor.

Stadgandena i §§ 50, 51, 52, 61, 81, 112 och 118, hvilka grunda

sig på Riksdagens bifall till utskottets memorial n:o 182 angående lönereglering

för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontor, Riksdagens bibliotek

och Riksdagens hus, hafva i det nu framlagda förslaget införts å sina behöriga

platser i stället för §§ 50, 52, 53, 62 samt 114—118 i det nn

gällande reglementet.

De föreslagna nya stadgandena i § 10 angående anstånd med återbetalningen

af det till Vadstena och S:t Pers församlingar från riksgäldskontor

utlämnade lånet, i § 11 angående afskrifning af byggnadskassornas

Bih. till Eiksd. Prot. 1908. 4 Samt. 1 Afd. 126 Haft. (N:o 195). 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets Memorial N-''o 195.

i Uppsala, Skara och Kalmar stift skulder till riksgäldskontoret, i § 55 angående

extra lönetillägg för år 1908 till tjänstemän vid justitieombudsmansexpeditionen

och i § 58 angående anslag för utgifvande af en uppslagsbok

öfver 1908 års Riksdags verksamhet grunda sig på Riksdagens bifall till

utskottets utlåtanden n:is 26, 42, 190 och 192.

I § 54 har vidtagits den ändring, som föranledes af Riksdagens bifall

till utskottets utlåtande n:o 191 angående höjning af aflöningen för justitieombudsmannen.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande

stadganden i nu gällande reglemente, hvarur uteslutits dels 56, 59, 110

och 111, hvilka innehålla uppdrag, som numera blifvit fullgjorda, dels ock

§ 51 angående beviljande af pension åt förre maskinisten vid Riksdagens

hus K. Gr. O. Nilsson. I stället har Nilsson blifvit uppförd å den nu

framlagda pensionsstaten, som dessutom blifvit tillökad genom upptagande

därå af förre bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek P. E. Stenfelt, som

under nästlidet år erhållit afsked med pension.

Med förbehåll såsom vanligt att vid reglementets slutliga uppställning

få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan erfordras, hemttäller

utskottet,

att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden

äfvensom till pensionsstat vid riksgäldskontoret må af

Riksdagen godkännas.

Stockholm den 2 juni 1908.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 195.

3

Angående riksgäldskontorets fordringar för utlämnade lån.

§ 10.

Riksdagen har år 1908 medgifvit, att återbetalningen af det till restaurering

af Vadstena klosterkyrka af 1898 års Riksdag beviljade räntefria lån

från riksgäldskontoret å 16,000 kronor må af Vadstena och S:t Pers församlingar

verkställas med minst en tiondel af lånebeloppet årligen senast från

och med år 1918.

§ Il
Riksdagen

har år 1908 medgifvit, att de skulder, hvari byggnadskassorna

i Uppsala, Skara och Kalmar stift den 1 maj 1909 häfta till riksgäldskontoret,

må, i den mån de icke täckas af dessa kassors tillgångar,

efter det kassornas öfriga skulder blifvit guldna, afskrifvas.

5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.

§ 48.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader

skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande

af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efterrättelse

härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande

utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,

som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels

framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade,

må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade

verifikationshandlingar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras.

§ 49.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt

underhåll och tillsyn af den för Riksdagens sammankomster afsedda

fasta egendom äfvensom för de uti samma egendom befintliga inventariers

underhåll och komplettering skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas,

i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 195.

§ so

Aflöning till öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Eiksdagens

hus utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat.

Med afseende å tillämpningen af denna stat och villkoren för åtnjutande

af däri upptagna aflöningsförmåner äfvensom beträffande nämnda

tjänsteinnehafvares antagande, entledigande och pensionering gälla enahanda

bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente äro meddelade i fråga

om vaktmästare vid detta verk.

§ 51.

För år 1908 är till fullmäktiges disposition anvisadt ett särskildt arfvode

af 1,000 kronor, att efter vederbörligen fullgjord redovisningsskyldighet

tilldelas den person, som under året haft sig af fullmäktige uppdragen befattningen

att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket

utgifna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang, än äfven andra tryckta

handlingar, som blifvit till riksgäldskontoret aflämnade och finnas i kontorets

förvar för att därstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och utdelas;

börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutande däraf vara

skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana handlingar,

som kunna anses tillhöra Riksdagens protokoll eller skola bland

riksdagsmännen utdelas, vaka däröfver, att det i sådant afseende erforderliga

antal exemplar varder afdraget och till riksgäldskontoret vederbörligen aflämnadt,

äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befattning

äro förenade.

§ 52.

För komplettering och utvidgning af Riksdagens bibliotek samt därmed

förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola

de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med

däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar samt instruktion

för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

Aflöning till Riksdagens bibliotekarie samt vaktmästaren vid biblioteket

utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat.

Bibliotekarien äger, såvidt sådant utan hinder för göromålens jämna

och oafbrutna gång kan ske, att åtnjuta semester under en och en half

månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma.

Utöfver den i staten upptagna aflöningen för vaktmästaren vid biblio
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 195.

5

teket äga fullmäktige tilldela honom ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre

om dagen under den tid, Riksdagen är samlad.

I öfrigt gälla med afseende å tillämpningen af staten för tjänsteinnehafvare

vid Riksdagens bibliotek och villkoren för åtnjutande af däri upptagna

aflöningstörmåner liksom ock beträffande dessa tjänsteinnehafvares

antagande, entledigande och pensionering enahanda bestämmelser, som i

riksgäldskontorets reglemente äro meddelade för tjänsteinnehafvare vid

detta verk.

Under riksdag äga fullmäktige att vid biblioteket anställa en amanuens

med ett arfvode, som från och med 1908 års riksdag utgår med 10 kronor

om dagen.

Fullmäktige äga att under de tider af året, då behof däraf förefinnes,

vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den

tid riksdag pågår af enahanda arfvode, som är eller varder bestämdt för

vaktmästare hos Riksdagens kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse,

som fullmäktige pröfva skälig.

Fullmäktige äga årligen förfoga öfver ett belopp af 1,000 kronor för

beredande åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas

vara erforderligt, af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblioteket

förekommande göromål.

§ 58.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens

revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,

utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem

fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-,

kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp

af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas

sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda

resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas

berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,

äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna,

böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 54.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anställda

kansli- och vaktbetjäningen bör af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 195.

för justitieombudsmannen utgå med 8,000 kronor under år 1908 och med

11,000 kronor under år 1909; hvaremot justitieombudsmannen, därest han

förut innehar tjänst på rikets stat, är skyldig att den därmed förenade löneinkomst

frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen.

Utöfver den fastställda aflöningen äger den justitieombudsman, som

hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden

bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500 kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjäning utgår aflöningen med

följande årliga belopp, nämligen:

för sekreteraren med 4,500 kronor;

i> en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med 3,000 kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem

år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

D en kanslist med 2,500 kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen

att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens

gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m.

använda nämnda belopp, dock med skyldighet a hans sida att för

medlens användning redovisa; samt

för en vaktmästare med 950 kronor, hvilket belopp dock efter fem års

innehafvande af tjänsten kan höjas med 100 kronor.

I öfrig! skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser

och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,

gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjämte särskild! är stadgadt,

dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning

jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen

hos tryckfrihetskommittén, dels att, därest han förut innehar tjänst pa rikets

stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda

aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslöneu

vid enahanda fall.

§ 55.

Riksdagen har medgifvit, att för år 1908 extra lönetillägg må till

tjänstemän vid justitieombudsmansexpeditionen utgå efter samma grunder,

som blifvit bestämda för beräknande af det extra lönetillägg, som af Riksdagen

för nämnda år tillerkänts befattningshafvare vid statens ämbetsverk;

skolande det extra lönetillägget till tjänstemän vid justitieombudsmansexpeditionen

utbetalas af riksgäldskontoret.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 195.

7

§ 56.

Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontor

uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande

redogörelse förskottsvis utbetala en summa af 2,000 kronor.

Till bestridande af expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs

expedition bör årligen ett belopp af 1,000 kronor, emot

behörig redogörelse, förskottsvis af riksgäidskontoret till justitieombudsmannen

utbetalas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser

jämte därtill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars

tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den

därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande

samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser

och bilagor omedelbart utaf riksgäidskontoret godtgöras, utan afdrag å de

till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,

hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af

justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskilt

redovisas.

§ 57.

Eiksdagen har år 1907 dels uppdragit åt justitieombudsmannen att

låta utarbeta och i en upplaga af 1,000 exemplar till trycket befordra eu

utförlig historik öfver justitieombudsmansämbetets förvaltning under det första

seklet af detta ämbetes tillvaro, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäidskontoret

att till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot

framdeles skeende redovisning, förskottsvis utbetala för arbetets utförande

nödiga medel intill ett belopp af 20,000 kronor att utgå af förslagsanslaget

till riksdagskostnader.

§ 58.

Eiksdagen har för utgifvande af en uppslagsbok öfver 1908 års lagtima

Eiksdags verksamhet beviljat amanuensen Tore Hedrén ett understöd af

1,000 kronor att af fullmäktige i riksgäidskontoret från förslagsanslaget

till riksdagskostnader utbetalas, under villkor att 400 exemplar af boken

kostnadsfritt öfverlämnas till riksgäidskontoret för utdelning bland Eiksdagens

ledamöter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N.o 195.

§ 59.

Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 8,200 kronor, samt

hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom

fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till

och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,

som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens

ledamöter.

Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden,

som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 8,000 kronor

till andre deputeraden.

§ 60.

Aflöningen för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret utgår enligt

af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad afföningsstat, hvilken

icke får öfverskridas.

§ 61.

Till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till

belöning för extra arbeten äga fullmäktige att använda 8,000 kronor årligen;

hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas får dock icke under

ett påföljande år användas för samma ändamål. För öfrigt äga fullmäktige

icke att tilldela tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret andra arfvoden

än de i aflöningsstaten och detta reglemente särskildt bestämda eller

medgifna.

§ 62.

Såsom begrafningshjälp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret

äga fullmäktige att under loppet af hvarje ar disponera

en summa af högst 225 kronor.

§ 63.

Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa

riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de

utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,

inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontorets

medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 195.

9

för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas,

och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning

af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda

belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän

samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en

fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid

detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d.

generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar

af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors

tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad

och vederbörligen inbetald.

Angående redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående

medel.

§ 81.

De tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret, Eiksdagens bibliotek och

Riksdagens hus åliggande pensionsafgifter ingå till en särskild, under fullmäktiges

förvaltning ställd fond, å hvilkens tillgodohafvande fullmäktige

äga godtskrifva skälig ränta,

Från riksgäldskontoret utgående pensioner bestridas dock fortfarande

och tills vidare af anslagsmedel.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ 97.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska kamrerarens och

kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå

och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och

säkerhets- med flere handlingar.

Bih. till Riksd. Prof, 1908. 4 Samt. 1 Åfd. 126 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 195.

§ 98.

En gång hvarje år böra fullmäktige anställa besiktning å Riksdagens

hus, hvilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det

icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra

inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris

på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen

utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid

skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda

utur inventarieförteckningen affärda, med anteckning af det pris, hvartill

desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

§ 99.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och

lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt

begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna

varda af Kungi. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga

lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,

utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning

icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller

också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;

ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som

fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas

noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse

bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och

inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt

skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 100.

Fullmäktige i riksgäldskontor äga att förvalta den jämlikt beslut

vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontor

att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af Riksdagens

beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken,

allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda

skrifvelser af den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906

blifvit af Riksdagen meddelade.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 195.

11

§ 101.

Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,

skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att

omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen

afgifva och till statsutskottet aflämna berättelse för hela den tid, som förflutit,

sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 102.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,

som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober

eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse

i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisorerna

sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,

skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten,

På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

§ 108.

Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning

och utdelning med allmänna tidningarna af revisorernas öfver revisionen af

statsverket och riksgäldskontoret afgifna och fullmäktige tillställda berättelser

jämte därtill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom fullmäktiges

försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och revisorer öfverlämnas.

§ 104,

Före nästkommande riksdag^ början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens

protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga

papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade

föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets

som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af

de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde

erfordras; samt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 195.

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Riksdagens

hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i

allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed

flere arbeten.

För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets

tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda

och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt

ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,

äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje

kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa

af honom mottagna effekter.

§ 105.

Som, enligt de af Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den

27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets

räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den

ene bör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för

hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.

Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den af Kungl. Maj:t för Kinda

kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen

utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 106.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och

kronan afskräde kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kungl.

Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet

insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser

taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för

bevarande af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de ntgifna lånens

fortsatta likviderande.

§ 107.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som

skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N;o 195.

13

utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens

förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.

Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie

sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje

år efter af slutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 108.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i

postsparbankens styrelse.

§ 109.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i

riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för

utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket. •

§ no.

Gremensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets

fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga

om den ort, där Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande

eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden

omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen)

;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,

i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt,

men kamrarna icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 §

regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit

utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna

afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom

utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde

efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarna afsäger sig förtroendet

eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden afgår (98 §

regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen öfver Gröta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens

och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutslcottets Memorial N:o 195.

än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens

räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,

och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill

utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, såvidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige

i hvardera verket vara tillstädes.

§ invid

de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för

justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,

skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret.

§ 112-

Riksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande af de i staten för

tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret upptagna aflöningsförmåner, dels

ock i öfrigt med afseende å tillämpningen af samma stat meddelat följande

bestämmelser:

l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen

inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad;

och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare

utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de

nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret

än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerarens skall

afse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med förbehållen

rätt för fullmäktige att anställa innehafvaren å den plats inom

graden, där det af behof vet fordras eller han finnes företrädesvis passande.

2ro) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre

befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande af de för be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memm-ial N:o 195.

15

fattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller

däremot svarande belopp, dock med afstående af egna tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar.

3:o) Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må icke förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat.

Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må ej heller förenas vare

sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag,

som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag

registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej fullmäktige

uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag

eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

i riksgäldskontoret, finna uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare

mottagas och bibehållas.

4:o) Tjänstemännen äga årligen, såvidt sådant utan binder för göromålens

jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta

semester, sekreteraren och kamreraren hvardera under en och en half månad

och de öfriga tjänstemännen enhvar under en månad.

öro) Där förböjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat

medgifven, må, ändå att den föreskrifna tiden är tilländalupen, förhöjning

ej beviljas förrän tjänsteinnehafvaren under minst fyra femtedelar af

samma tid med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock

att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester;

och må, då förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från

och med månaden näst efter den, under hvilken de för förhöjningen stadgade

villkoren blifvit uppfyllda.

Därest tjänsteinnehafvare, som befordrats till tjänst i högre grad, vid

den förra befattningen på grund af intjänadt ålderstillägg uppburit lön

och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya befattningen

tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen uppbära

skillnaden, intill dess aflöningen vid den nya tjänsten genom intjänande

af ålderstillägg stigit till det förut innehafda beloppet.

Med afseende å tiden för erhållande af i den nya aflöningstaten för

de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare iakttagas, att löntagare

tillgodoräknas den tid, hvarunder han före nämnda stats trädande

i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket, äfvensom att

förordnande, som oafbrutet fortfarit till dess den tillförordnade befordrats

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 195.

till ordinarie innehafvare af den tjänst, han sålunda bestridt, eller annan

af samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid.

6:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänsteinnehafvaren

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet

för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) bär nedan berättigad,

men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till

den, som uppehållit tjänsten.

Till kassören anslagna missräkningspenningar få af honom uppbäras

endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap eller åtnjutit

semester, men skola för den tid, han eljest icke bestridt kassörsgöromålen,

utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill.

För de fall, då tjänsteinnehafvare vid ledighet är berättigad att uppbära

de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar,

äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som

under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande

af ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar.

7:o) Blifver tjänsteinnehafvare af sjukdom hindrad att förrätta sin

tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom,

efter fullmäktiges pröfning, under högst en månad hvarje år de för tjänsten

anslagna tjänstgöringspenningar.

8:o) Erhåller tjänsteinnehafvare efter egen ansökan tjänstledighet för

svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos

Eiksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller

fordras vikariat för tjänsteinnehafvare på den grund, att han i behörig

ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att

sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöfver

tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie afstå

så mycket af lönen, som fullmäktige pröfva för tjänstens uppehållande

nödigt.

9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter

pröfning af förekommande omständigheter, medgifva vaktmästare ledighet

under högst femton dagar hvarje år, med rätt för honom att under tiden

uppbära alla med tjänsten förenade aflöningsförmåner. I detta fall liksom

ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga

förfall, eller då vaktmästare*änst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning

häraf extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande af vaktmästartjänst,

att tilldela denne arfvode med sådant belopp, att han såsom

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 195.

17

godtgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande af sammanlagdt

tre kronor om dagen.

10:o) Fullmäktige äga dels att utöfver stat för biträde vid nattbevakningen

i riksgäldskontoret låta utbetala de arfvoden, fullmäktige finna

skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare

af lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.

ll:o) Tjänsteinnehafvare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande

af pension erlägga pensionsafgift till årligt belopp af nedan angifna

procent å den lön, han äger uppbära. Afgiftsprocenten utgör en tiondedels

procent för hvarje helt hundratal kronor af högsta lönen för den tjänst

han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent, Afgiften erlägges

för hvarje månad, för hvilken lön åtnjutes, äfvensom för månad,

under hvilken, på grund af tjänstledighet eller i följd af ådömd mistning

af tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Rätt att återbekomma erlagda pensionsafgifter medgifves allenast vid

öfvergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad

skyldighet att för beredande af pension erlägga retroaktiv afgift, dock

ej till högre belopp än det, hvartill retroaktivafgiften uppgår.

§ 113.

Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter

afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,

hvilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens förlopp tjänsten blifvit

i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret;

kommande nämnda kassas rätt till dylik besparing att upphöra,

så snart den nytillträdande äger åtnjuta den med tjänsten förenade lönen.

§ H4.

Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de

med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken

sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen

inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton

dagar från anslagets utfärdande; dock beror af fullmäktige att utsätta ny

ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens

erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami.'''' 1 Afd. 126 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 195.

§ 115-

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att

hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock

böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den

akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli

eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,

hör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på

dem, som i domarevärf må begagnas.

§ no.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vikten och ansvarigheten

af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest

skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna,

tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman,

som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafva’,

äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjänstefömimmelser

in. in.

§ 117.

Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten

ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit

beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i

allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför

fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt

undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige

att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare

tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller

halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande

användas.

§ US
Därest

tjänsteman, hvilken förut blifvit för tjänsteförsummelse eller

annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 195.

19

ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare

suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid

detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges

särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borgenärer

afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ HO.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller

utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende

fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehafvande

tjänst.

§ 120.

Om någon af vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på

ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,

antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos

fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 121

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit

infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för

alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande

honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd af sådant beslut blir

ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig

ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af

statsutskottet eller revisorerna afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens

fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas

till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner

åtnjuta.

§ 122.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen

tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne

efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig

att lämna äskadt biträde, där han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin

rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänste
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N;o 195.

man eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig

försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 122 stadgas,

blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret

skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,

som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,

vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af t.jånsteinnehafvare vid

riksgäldskontoret.

§ 123.

Tjänsteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt

trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön

såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med

afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna

i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret och kan

finnas villig att i tjänsten kvarstå.

§ 124.

Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande

anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst

trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar

af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem

tjänstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till

vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter

tjänståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel

för hvarje bristande tjänstår.

Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas

det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje Överskjutande

tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande

åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden

utfalla förmånligare.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 195.

21

§ 125.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,

kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänsteinnehafvare, som

af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett

tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked

anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga

tjänsteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifua

lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,

dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående

paragraf belöper.

Pensionsstat yid riksgäldskontoret.

=

Förre kassören, kommissarien Frans Christer Bolin............

» notarien Auqust Neijber ............

4,400

8,000

2,500

4.000

700

_

» registratorn och kanslisten JaTcob Beter Ferdinand

Montell .........................

» bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek Pehr Edvin

Stenfelt .....................

» maskinisten vid riksdagens hus Karl Gustaf öskar

Nilsson....................

—

Summa kronor

14,600

—

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan,

såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Åfd. 126 Käft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.