Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens första hufvudtitel, innefattande anslagen till kungl. hofoch slottsstaterna.

1908-02-18 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1908:2, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens första hufvudtitel, innefattande anslagen till kungl. hofoch slottsstaterna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

1

N:o 2.

An k. till Riksd. kansli den 18 februari 1908, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

första hufvudtitel, innefattande anslagen till kungl. hofoch

slottsstaterna.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna Kungl Maj.-tt

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Knngl. Maj:t, ^

under åberopande af statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13 i L

samma, månad, uti punkt 1 under första hufvudtiteln föreslagit Riksdagen

att höja det till Kungl. Maj:ts hofhållning anvisade ordinarie

anslag, nu 748,000 kronor, med 52,000 kronor till 800,000 kronor.

"Rörande denna framställning innehåller ofvan omförmälda statsrådsprotokoll

följande yttrande af chefen för finansdepartementet.

»1 det jag tillåter mig erinra, att i den för detta år gällande riksstat

bland anslagen under första hufvudtiteln finnas uppförda för Kungl.

Maj:ts hofhållning 748,000 kronor, för Hans Kungl. Höghet Kronprinsens

hofhållning och handpenningar för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan

192,000 kronor samt för Hans Kungl. Höghet Hertigen af

Skåne 100,000 kronor, får jag till en början anmäla, att riksmarskalksämbetet

i underdånig skrifvelse den 30 december 1907 afgifvit betänkande

rörande de förändringar i nämnda anslag, som kunde föranledas

af Hans Maj:t Konung Oscar II:s dödliga frånfälle.

I fråga om förenämnda för Kungl. Maj:ts hofhållning anvisade

anslag har riksmarskalksämbetet därvid till en början erinrat, att berörda

*) Hänvisar till punkt i Kungl. Maj:ts proposition.

Bih. till Ri/csd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 2 Höft. (N:o 2).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

anslag vid Konung Oscars tillträde till regeringen bestämdes till 800,000

riksdaler eller till enahanda belopp, hvarmed det utgått sedan det af

1865—1866 årens Riksdag uppfördes till denna summa, men att anslaget

vid 1887 års riksdag nedsattes till 722,000 kronor, af den anledningen

att Konung Oscar, i sammanhang med aflåtande af nådig framställning

om uppförande i riksstaten af särskilda anslag åt Konungens

yngre söner, förklarat sig villig medgifva, att afdrag gjordes i Kungl.

Maj:ts hofhållningsanslag med ett belopp, motsvarande de anslag å

26,000 kronor, som uppfördes för hvar och en af Deras Kungl. Högheter

Hertigarna af Gottland, Västergötland och Närke. Då sedermera

anslaget till hertigen af Gottland bortfallit, hade motsvarande belopp

återförts till Konungens hofhållningsanslag, hvilket därigenom kommit

att uppgå till den summa af 748,000 kronor, som det för närvarande

utgjorde.

Det skäl, hvarpå omförmälda nedsättning af anslaget till Konungens

hofhållning grundats, torde — anför riksmarskalksämbetet vidare

— nu ej längre förefinnas. Konung Oscar II hade af omtanke för sina

yngre söners framtid och tryggade ekonomiska ställning funnit sig

manad att afstå en del af sitt eget hofhållningsanslag för att därigenom

bereda dem förmånen af särskilda, i riksstaten uppförda apanager, och

de dithörande utgifter, som förut bestridts från Kungl. Maj:ts hofhållningsanslag,

hade därigenom öfverflyttats till de särskilda, för Deras

Kungl. Högheter ArfFurstarna uppförda anslagen. Detta förhållande blefve

nu ej längre detsamma. Eders Kungl. Maj:t hade liksom Hans Maj:t

Konung Oscar II icke för Sina söner under deras uppväxtår åtnjutit

några särskilda anslag, och då Eders Kungl. Maj:t förklarat Sig framgent

vilja af Sitt eget hofhållningsanslag bestrida utgifterna för Eders

Kungl. Maj:ts yngre söner, syntes det ej billigt, att den nedsättning i

Kungl. Maj:ts hofhållningsanslag, som af förut angifna skäl skedde under

Konung Oscars regering, nu fortfarande vidhölles. De utgifter, hvilka

genom omförmälda anordning från nämnda anslag öfverflyttades, ägde

ju nu sin motsvarighet i utgifterna för Eders Kungl. Maj:ts yngre

söner, och, om man i sammanhang härmed toge i betraktande den stora

förändring i alla prisförhållanden, som ägt rum under de sistförfluten

årtiondena, syntes det med allt skäl kunna sägas, att samma anslagsbelopp,

som för mera än fyrtio år sedan ansetts erforderligt för en

regerande Konung, numera måste betraktas såsom snarare för lågt än

för högt tilltaget. På de skäl, riksmarskalksämbetet sålunda anfört,

hemställde riksmarskalksämbetet i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t

behagade föreslå Riksdagen, att anslaget till Eders Kungl. Maj:ts hofhållning

måtte i 1909 års riksstat uppföras till samma belopp, som det

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 2. B

hade före den vid 1887 års riksdag skedda nedsättningen, eller således

till 800,000 kronor.

I det för Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hofhållning och handpenningar

för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan uppförda anslag

af 192,000 kronor har riksmarskalksämbetet ansett sig icke för närvarande

böra ifrågasätta någon höjning, utan hemställer ämbetet, att

anslaget måtte i riksstaten för år 1909 upptagas till oförändrad! belopp

samt från och med år 1908 få åtnjutas af Eders Kungl. Maj:ts äldste

Herr Son, Sveriges nuvarande Kronprins. Däremot borde, framhåller

ämbetet, det till Hans Kungl. Höghet Hertigen af Skåne uppförda anslag

af 100,000 kronor ur riksstaten uteslutas.

Vidare har riksmarskalksämbetet, under erinran att såväl för Hennes

Maj:t Änkedrottning Desideria som för Konung Oscar I:s efterlämnade

gemål, Hennes Maj:t Änkedrottning Josephina, i riksstaten varit uppförda

hofhållningsanslag af 120,000 riksdaler, hemställt, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att bevilja samma belopp, eller 120,000

kronor, såsom anslag till Hennes Maj:t Änkedrottning Sofias hofhållning,

att utgå från och med ingången af år 1908.

Slutligen och då den upplåtelse till Konung Oscar II: s disposition

af Rosersbergs slott med hvad därtill hörde, hvilken ägt rum genom

Riksdagens skrifvelse den 16 maj 1873, numera tilländagått, hemställer

riksmarskalksämbetet, att Eders Kungl. Maj:t täcktes af Riksdagen äska

medgifvande därtill, att nämnda slott finge med samma anslag som

hittills och under enahanda villkor i öfrigt som dem, hvarmed slottet

af Konung Oscar II i lifstiden innehafts, äfven framgent af Eders

Kungl. Maj:t disponeras.

Rörande öfriga under första hufvudtiteln förekommande anslag

föreslår riksmarskalksämbetet, att desamma måtte bestämmas att utgå

med oförändrade belopp.

För egen del får jag, på de af riksmarskalksämbetet anförda skäl,

biträda ämbetets framställning, att anslaget till Kungl. Maj:ts hofhållning

i 1909 års riksstat uppföres med 800,000 kronor.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en af

herr A. Thylander m. fl. inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 174),

däri föreslagits, att Riksdagen måtte besluta, att det ordinarie anslaget

till Kungl. Maj:ts hofhållning måtte i riksstaten för år 1909 uppföras

till samma belopp som för innevarande år eller 748,000 kronor.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sin framställning,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Motion i

Andra

Kammaren.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

Hans Kungl.

Höghet Kronprinsens

hofhållning

och

handpenningar

för Hennes

Kungl. Höghet

Kronprinsessan.

[2-]

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning och alltså icke kunnat tillstyrka herr Thylanders m. fl.

motion, hemställer,

att Riksdagen må, med afslag å herr Thylanders

m. fl. omförmälda motion, höja det till Kungl. Maj:ts

hofhållning anvisade ordinarie anslag, nu 748,000

kronor, med 52,000 kronor till 800,000 kronor.

2:o) Kungl. Maj:t har under punkt 2 af första hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att, med uteslutande ur riksstaten af det å dess första

hufvudtitel uppförda ordinarie anslaget å 100,000 kronor till Hans

Kungl. Höghet Hertigen af Skåne, till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens

hofhållning och handpenningar för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan

å ordinarie stat å samma hufvudtitel uppföra ett årligt anslag af

192,000 kronor.

Enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13 januari

innevarande år har departementschefen i detta ärende yttrat följande:

»Innan jag härefter går att yttra mig öfver öfriga af riksmarskalksämbetet

gjorda framställningar rörande regleringen af nu ifrågavarande

hufvudtitel, tillåter jag mig erinra, att, då det i nu gällande riksstat

under titeln: Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hofhållning och handpenningar

för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan uppförda anslag

torde få anses såsom för den förutvarande tronföljaren och Hans gemål

i så måtto personligt, att detsamma icke utan vidare kan öfverflyttas å

Hans efterföljare, och nämnda anslag följaktligen allt från ingången af

innevarande år kommer att besparas statsverket, därest icke angående

dess disposition annorlunda förordnas, äfvensom att ett liknande förhållande

måste antagas så till vida råda i fråga om anslaget till Hertigen

af Skåne, att detsamma är för Hans Kungl. Höghets räkning disponibelt,

intill dess på grund af därom meddeladt beslut vederbörligt apanage

tillägges Honom i egenskap af kronprins.

T liksom hittills torde emellertid från och med nästkommande år

böra i riksstaten uppföras ett särskildt anslag under titel: Hans Kungl.

Höghet Kronprinsens hofhållning och handpenningar för Hennes Kungl.

Höghet Kronprinsessan. Det under denna anslagstitel nu uppförda

anslag, 192,000 kronor, som utgått med oförändradt belopp alltsedan

år 1881, torde visserligen med hänsyn till nu rådande prisförhållanden

måhända icke kunna anses så tillmätt, som Hans Kungl. Höghet Kronprinsens

ställning såsom tronföljare kräfver. Jag finner mig likväl för

närvarande, i likhet med riksmarskalksämbetet, böra inskränka mig till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 2. 5

att föreslå, det anslag till deras Kungl. Högheter Kronprinsen och Kronprinsessan

uppföras i 1909 års riksstat till samma belopp som i nu

gällande riksstat, eller till 192,000 kronor. Såsom riksmarskalksämbetet

framhållit, hör emellertid Hans Kungl. Höghet Kronprinsen komma i

åtnjutande af ett motsvarande belopp äfven för innevarande år. Med

anledning häraf och då, på sätt förut nämnts, det i innevarande års

riksstat för Hertigen af Skåne anvisade belopp af 100,000 kronor oförändrad!

utgår, intill dess förändrade dispositioner träffas, återstår att

bereda en fyllnad i detta anslag med 92,000 kronor för innevarande år.

Till frågan om lämpligaste sättet härför skall jag strax återkomma.

Å andra sidan torde, under förutsättning att, på sätt nyss blifvit

sagdt, anslag från och med år 1909 anvisas för Hans Kungl. Höghet

Kronprinsens hofhållning, det förut omförmälda anslaget å 100,000

kronor till Hans Kungl. Höghet Hertigen af Skåne böra från och med

nästa år ur riksstaten uteslutas.»

Utskottet, som icke haft något att erinra emot hvad Kungl. Maj:t

i denna punkt föreslagit, hemställer,

att Riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten

af det å dess första liufvudtitel uppförda ordinarie

anslaget å 100,000 kronor till Hans Kungl. Höghet

Hertigen af Skåne, till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens

hofhållning och handpenningar för Hennes

Kungl. Höghet Kronprinsessan å ordinarie stat å samma

liufvudtitel uppföra ett årligt anslag af 192,000 kronor.

3:o) Under punkt 3 af första hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att bland de ordinarie kungl. hofstatsanslagen å riksstatens

första hufvudtitel för Hennes Maj:t Änkedrottningens hofhållning

uppföra ett årligt anslag af 120,000 kronor.

Till statsrådsprotokollet yttrade departementschefen vid föredragning

af detta ärende, att till Hennes Maj: t Änkedrottning Sofias hofhållning

borde vidare å första hufvudtiteln uppföras särskildt anslag.

Under erinran att Hennes Maj:t enligt 1885 års Riksdags beslut såsom

änkesäte innehade Ulriksdals slott med underlydande jord samt tillhörande

byggnader och inventarier, ansåge sig departementschefen böra

biträda en af riksmarskalksämbetet gjord hemställan, att anslaget för

Hennes Maj:t Änkedrottningens hofhållning skulle bestämmas till 120,000

kronor. Anslag för detta ändamål torde böra uppföras bland de ordinarie

Hennes Maj:t

Änkedrottnin - gens hofhållning.

[3.]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

Disposition of

1908 ars anslag

till Hans

Kungl. Höghet

Kronprinsens

hofhållning

och handpenningar

för

Hennes Kungl.

Höghet Kronprinsessan.

[4-]

anslagen i riksstaten för år 1909, hvarjämte medel till hofhållningen

under innevarande år syntes böra, på sätt längre fram komme att angifvas,

särskildt beredas.

Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må bland de ordinarie kungl.

hofstatsanslagen å riksstatens första hufvudtitel för

Hennes Maj:t Änkedrottningens hofhållning uppföra

ett årligt anslag af 120,000 kronor.

4:o) Under punkt 4 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att medgifva, att af det i 1908 års riksstat uppförda

anslag till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hofhållning och handpenningar

för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan, 192,000 kronor,

hvilket anslag eljest skulle statsverket besparas, må få utgå till Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen ett belopp af 92,000 kronor och till Hennes

Maj:t Änkedrottningens hofhållning under år 1908 ett belopp af 100,000

kronor.

Beträffande denna framställning anförde chefen för finansdepartementet

till åberopade statsrådsprotokollet, att, såsom förut antydts,

medel borde beredas dels för Hennes Maj:t Änkedrottningens hofhållning

under år 1908 med 120,000 kronor, dels till utfyllande för innevarande

år af skillnaden mellan det för Hans Kungl. Höghet Kronprinsen, enligt

hvad förut nämnts, beräknade anslagsbelopp å 192,000 kronor om året,

å ena, och det hittills för Hans Kung!. Höghet Hertigen af Skåne anvisade

anslag å 100,000 kronor, å andra sidan, eller 92,000 kronor. Under sådana

förhållanden sytes det departementschefen lämpligt, att för berörda ändamål

finge, så långt detsamma försloge, användas det anslag om 192,000

kronor, som, enligt hvad departementschefen redan förut omförmält, i detta

års riksstat uppförts för dåvarande Hans Kungl. Höghet Kronprinsens

hofhållning men som icke komme att numera därför tagas i anspråk.

Därmed skulle kunna bestridas dels hela fyllnadsbeloppet åt Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen, dels ock 100,000 kronor till Hennes Maj:t Änkedrottningens

hofhållning under år 1908. Det återstående för sistnämnda

ändamål erforderliga beloppet, eller 20,000 kronor, torde få upptagas

såsom extra anslag å 1909 års riksstat.

Då utskottet icke haft något att erinra emot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer utskottet,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

7

att Riksdagen må medgifva, att af det i 1908

års riksstat uppförda anslag till Hans Kungl. Höghet

Kronprinsens hofhållning och handpenningar för Hennes

Kungl. Höghet Kronprinsessan, 192,000 kronor, hvilket

anslag eljest skulle statsverket besparas, må få utgå

till Hans Kungl. Höghet Kronprinsen ett belopp af

92,000 kronor och till Hennes Maj:t Änkedrottningens

hofhållning under år 1908 ett belopp af 100,000 kronor.

5:o) Kungl. Maj:t har vidare under första hufvudtiteln föreslagit Riks- Dispositionen

dagen medgifva, att Rosersbergs slott må med samma anslag som hittills ^

och under enahanda villkor i öfrigt som dem, hvarmed slottet af Konung £5 j

Oscar II i lifstiden innehafts, äfven framgent af Kungl. Maj:t disponeras.

Till stöd för denna framställning har departementschefen till åberopade

statsrådsprotokollet anfört, dels att enligt 1873 års Riksdags beslut

Rosersbergs slott skulle med samma anslag som dittills och under enahanda

villkor i öfrigt som dem, hvarmed slottet af Hans Maj:t Konung

Carl XV i lifstiden innehafts, äfven framgent få af Hans Maj:t Konung

Oscar II disponeras, dels ock att bland hofstatsanslagen funnes sedan

lång tid tillbaka nppfördt ett anslag af 3,000 kronor till samma slott.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande MflZZi™rKam

inom Andra Kammaren väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen: maren.

n:o 59, däri herr G. B. Hellman m. fl. hemställt, att Riksdagen

vid sitt beslut rörande utgifterna under första hufvudtiteln måtte foga

sådana villkor, att tidsenliga och lämpliga bestämmelser blifva utfärdade

angående såväl dispositionsrätten öfver Djurgården, den s. k. Djurgårdskassan,

dess förvaltning och revision som ock beträffande de kungl.

lustslotten,

n:o 110, däri herr F. W. Thorsson, med hvilken herr Värner Rydén

m. fl. instämt, föreslagit, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t

anhålla om utredning och därpå grundade förslag i syfte, att Hans

Maj:t Konungens enskilda dispositionsrätt till kungl. Djurgården måtte

upphöra, samt att, intill dess denna Hans Maj:t Konungens dispositionsrätt

upphörde att gälla, förvaltningen af den s. k. Djurgårdskassan

måtte varda underkastad Riksdagens kontroll och revision; samt

n:o 114, däri herr J. T. Larsson i Lund hemställt:

l:o) att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t ville föranstalta om utredning angående lämpligaste anordningen

af förvaltningen af de kungl. slotten med därtill hörande jord
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

egendom så att denna förvaltning- måtte komma under fullt sakkunnig

ledning och effektiv kontroll, samt för Riksdagen framlägga det förslag,

hvartill utredningen kunde föranleda; och

2;o) att, vid bifall till hvad under första punkten hemställts,

Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående

dispositionen af Rosersbergs slott för det närvarande icke måtte af

Riksdagen bifallas.

Herr Hellman anför till stöd för sin motion följande:

»Genom Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 1 december

1809 erbjödo Ständerna Konung Karl den XIII att till bestridande af

samtliga utgifter för hofhållningen m. m. mottaga en viss årlig summa

mot det, att till Rikets Ständer öfverlämnades »såsom en i evärdeliga

tider åt dem förbehållen rättighet» förvaltningen och användandet af

de kungs- och kungsladugårdar m. m., som förut stått under Konuno-ens

omedelbara styrelse, med iakttagande dock, att »den här vid hufvudstaden

belägna Djurgården bör förblifva under Kungl. Maj:ts enskilda

disposition», i sammanhang hvarmed Ständerna anhöllo, »att den s._ k.

Djurgårdskassan måtte endast fa användas till Djurgårdens förbättring

och förskönande samt därvarande broars och vägars underhåll och icke

graveras med särskilda aflöningar eller gratifikationer till några vissa

personer». Detta Rikets Ständers erbjudande blef, på sätt och med de

villkor samma skrifvelse innehåller, af Kungl. Maj:t antaget den 26

februari 1810.

Med anledning af den dispositionsrätt öfver Djurgården, som sålunda

medgifvits Kungl. JVlapt, har som bekant under aiens lopp en mängd

byggnadstomter därstädes blifvit åt enskilda upplåtna mot afgifter, som

vederbörande lägenhetsinnehafvare haft att till Djurgårdskassan erlägga.

Dessa upplåtelser lära emellertid icke ansetts äga giltighet längre

än till utgången af den konungs regeringstid, hvarunder upplåtelsen

ägt rum.

1906 års Riksdag hade att behandla en motion om skrifvelse till

Konungen angående upplåtandet af byggnadstomter å Djurgården, k ill

det utskott, hvartill denna motion hänvisades, lämnades af riksmarskalksämbetet

den upplysningen, att de afgifter, som för närvarande utgingo

för upplåtna tomter å Djurgården, i allmänhet voro ganska låga, särskildt

för äldre upplåtelser, men att Djurgårdskassan det oaktadt vore tillräcklig

för bestridande af alla omkostnader för Djurgårdens underhåll, förskönande

och utveckling i den omfattning, hvari sådant hittills behöft

ifrågakomma.

Någon anledning att för beredande af medel för sagda ändamål

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

9

upplåta flera tomter för bebyggande förelåge därför, enligt ämbetets

uppgift, icke.

Då offentlig granskning af ifrågavarande kassa icke medgifvits,

bar Riksdagen icke varit i tillfälle att få öfvertyga sig om nämnda kassas

ställning eller huruvida de villkor blifvit vederbörligen uppfyllda, som

omförmälas i Riksens Ständers föromnämnda skrifvelse.

Senare tiders ändrade förhållanden och de höga värden, som tomtupplåtelser

å Djurgårdens mark numera böra betinga, synas uppenbarligen

gifva vid handen, att en revision borde verkställas rörande villkor

och bestämmelser för dispositionen af Djurgården. Det förefaller, som

om lämpligt tillfälle härför nu skulle vara inne, då genom Konung

Oscar II:s frånfälle ombyte af regent ägt rum.

Vid en sådan revision torde särskildt böra tillses, att staten blir

oförhindrad att för sina behof, där så i öfrigt befinnes lämpligt, använda

erforderliga tomtutrymmen.

Till Konungens disposition äro jämväl upplåtna åtskilliga s. k.

lustslott, såsom Drottningholm m. fl., hvilkas vård och skötsel för närvarande

handhafvas af riksmarskalksämbetet. Då öfverintendentsämbetet

har att utöfva tillsynen öfver statens byggnader i allmänhet, synes det,

som om äfven de kungl. slotten borde läggas under sistnämnda myndighets

förvaltning.

I årets statsverksproposition omnämnes rörande första hufvudtiteln

icke de kungliga slotten och deras disposition i vidare mån än Rosersberg

och Ulriksdal.

Då regentskifte nu ägt rum, förefaller det, som om bestämmelser

angående upplåtelsen af jämväl de öfriga slotten borde samtidigt med

pröfningen af de äskade anslagen under första hufvudtiteln blifva föremål

för Riksdagens beslut.»

Herr Thorsson åberopar i sin ifrågavarande motion likaledes

Riksens Ständers omförmälda skrifvelse den 1 december 1809 samt

anför vidare:

»Då jag nu vid en ny monarks uppstigande på tronen dristar

mig påkalla Riksdagens uppmärksamhet för detta kungliga prerogativ

(dispositionsrätten öfver Djurgården), sker detta i främsta rummet på

grund af den förändring i värdet af detsamma, som under senare tider

uppstått. För 100 år sedan var Stockholm en stad om något mera än

70,000 invånare. Jordvärdet i dess omgifningar var ringa, och därför

torde detta prerogativ då ha synts Rikets Ständer föga betydelsefullt.

Nu äro förhållandena helt annorlunda. Stockholm har mer än

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

fyrdubblats i folkmängd, behofvet af utrymme har framstått med allt

större styrka. Och jordvärdena i omgifningarna ha stegrats rent otroligt.

Som exempel må anföras följande: År 1892 tillsattes af regeringen

den s. k. Djurgårdskommittén, som år 1893 afgaf sitt betänkande. . Af

detta framgår bland annat, att endast en del åt den s. k. Norra Djurgården

kunde värderas till 200,000,000 kronor. Afkastningen af Norra

Djurgården beräknades då till blott 35 å 40,000 kronor årligen.

Hvad »Södra Djurgården» angår, har jag icke kunnat anskaffa

upplysningar om dess värde eller årliga afkastning. Ty med detta

område och dispositionen öfver detsamma råder, likasom beträffande

hela Djurgårdsförvaltningen, det egendomliga förhållnadet, att kungl.

hofförvaltningen undandragit desamma Riksdagens och statsrevisorernas

pröfning och kontroll.»

Herr Larsson yttrar i sin förevarande motion följande:

»I den till innevarande Riksdag atlåtna statsverkspropositionen har

Kungl. Maj:t under första hufvudtiteln hemställt, att Rosersbergs slott

måtte med samma anslag som hittills och under enahanda villkor i

öfrigt som dem, hvarmed slottet af konung Oscar II i lifstiden innehafts,

äfven framgent af Kungl. Maj:t få disponeras. Med anledningaf

denna hemställan tillåter jag mig nu upptaga en fråga, som under

sistlidet års riksdag i Andra Kammaren vid behandling af statsutskottets

utlåtande angående anslag till utförande af reparationsarbeten vid Drottningholms

slott af mig framkastats, nämligen den om förändring af

hittills rådande förvaltning af de kungl. slotten.

Att denna förvaltning icke blott lämnat åtskilligt öfrigt att önska i

afseende å kompetens för uppgiften, utan till och med visat sig i liöggrad

undermålig, därom gifva förhållandena vid Drottningholm det mest

ojäfaktiga vittnesbörd. Jag tillåter mig erinra därom, att Riksdagen år

1906 anvisade 160,000 kronor till vissa reparationsarbeten vid Drottningholms

slott, hvilka arbeten voro afsédda »att utgöra den första afdelningen

af en serie synnerligen vidtomfattande åtgärder för iståndsättande af det

historiska slottet», och att hela »serien» år 1907 framlades för Riksdagen,

som då beviljade ett anslag af 740,000 kronor till ifrågavarande arbetens

utförande. I den skrifvelse, hvari riksmarskalksämbetet påkallat åtgärder

för slottets iståndsättande, anförde ämbetet, att det till Drottningholms

slott anvisade anslaget af 24,600 kronor årligen redan långe hade visat

sig otillräckligt för det ändamål, hvartill det hufvudsakligen varit afsedt,

nämligen slottets och dithörande byggnaders underhåll, samt att öfnga

inkomster, hvaröfver slottet kunnat förfoga, såsom arrenden, hyresmedel,

inkomst af skogsprodukter m. m., i regel måst användas för andra ändamål

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 2. 11

och endast undantagsvis i någon mån kunnat lämna bidrag till täckande

af de för reparationer och underhåll erforderliga utgifterna. Detta riksmarskalksämbetets

uttalande förtjänar att illustreras med några sifferuppgifter,

hämtade ur statsrevisorernas berättelser. Under år 1876 uppgingo

utgifterna för reparationer till 25,151 kronor och år 1903 användes för

samma ändamål i rundt tal 28,600 kronor, men under den mellanliggande

tiden användes icke något år till reparationer så högt belopp som årsanslaget.

Högsta beloppet, 14,200 kronor, änvändes år 1902 och lägsta

beloppet, 7,000 kronor, utgick år 1892. Under denna 25-års period har

statsanslaget för slottets underhåll uppgått till sammanlagdt 615,000

kronor, medan under samma period för ändamålet utgifvits tillhopa 267,600

kronor. Riksmarskalksämbetets uppgift om statsanslagets otillräcklighet

för därmed afsedda ändamålet torde icke kunna annorlunda förklaras, än

att det ändamål, till hvilket anslaget beviljats, råkat eftersättas för andra

ändamål, hvilkas tillgodoseende synts förvaltningen mera angelägna. Det

bör i detta sammanhang erinras, att under ofvan nämnda tidrymd slottskassan

haft, utöfver statsanslaget, en uppbörd af arrende- och hyresmedel

m. m., uppgående i medeltal till 17,700 kronor om året. Ståthållareämbetet

å Drottningholms slott har i en skrifvelse till riksmarskalksämbetet

framhållit, att det skick, hvari slottet för närvarande

befunne sig, vore följden af nära ett århundrades förfall. Men skulden

till att slottet fått sålunda förfalla ligger hos förvaltningen.

Huru det förhåller sig med de öfriga kungl. slotten, är mig obekant.

De här ofvan relaterade förhållandena vid Drottningholm torde emellertid

få anses fullt tillräckliga skäl för påståendet, att den nuvarande förvaltningen

af denna dyrbara statsegendom visat sig synnerligen olämplig

och att det därför bör tillses, att i afseende på denna förvaltning sådana

ändringar vidtagas, att den må komma under sakkunnig ledning och

effektiv kontroll. Efter mitt förmenande skulle detta ändamål säkrast

vinnas, om förvaltningen af de kungl. slotten med därtill hörande jordegendomar

förlädes till domänstyrelsen och att befattningen med slottsbyggnadernas

vård och underhåll uppdroges åt öfverintendentsämbetet.

Denna fråga bör dock göras till föremål för utredning; och innan sådan

utredning föreligger, torde det ej vara lämpligt, att Riksdagen nu, på

sätt Kungl. Maj:t föreslagit med afseende på Rosersbergs slott, beslutar

om en disposition, afsedd att gälla under en möjligen lång tid framåt.»

Vidkommande dispositionsrätten till Rosersbergs slott har utskottet

ansett anledning icke föreligga, att andra bestämmelser skola gälla i

fråga om detta än beträffande öfriga lustslott, som äro upplåtna till

Utskottet»

yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

Kungl. Maj:ts disposition, och synes alltså jämväl förstnämnda slott böra

af Hans Maj:t Konung Gustaf V under hans lifstid disponeras på enahanda

villkor, som genom Rikets Ständers vid detta utlåtande i afskrift

bifogade skrifvelse den 1 december 1809 blifvit bestämda i fråga om

Drottningholms m. fl. lustslott. En följd häraf skulle blifva, att räkenskaperna

rörande Roserbergs slott, i motsats till hvad för närvarande är

förhållandet, underkastades granskning af kammarrätten och Riksdagens

revisorer. Beträffande det till slottet enligt gällande riksstat utgående

anslag torde för närvarande någon förändring icke böra äga rum.

Herr Larssons ofvanberörda motion har utskottet ansett för närvarande

icke böra föranleda till annan Riksdagens åtgärd än att i skrifvelse

till Kungl. Maj:t framhålla önskvärdheten däraf, att de förslag,

hvilka enligt från riksmarskalksämbetet lämnad uppgift hvarje år uppgöras

beträffande de arbeten, som anses böra under nästpåföljande år komma

till utförande å de kungl. lustslotten, måtte, innan desamma fastställas

till efterrättelse, öfverlämnas till granskning och utlåtande af öfverintendentsämbetet,

som därigenom blir satt i tillfälle att årligen ingå i pröfning

af de åtgärder, som vidtagas för de kungl. lustslottens underhåll.

Hvad beträffar frågan om dispositionsrätten till Djurgården, gjordes,

såsom ofvan anmärkts, så nyligen som vid 1906 års riksdag af enskild

motionär inom Andra kammaren framställning därom, att Riksdagen

ville i skrifvelse till Kungl. Maj: t uttrycka den önskan, att, om ytterligare

tomter till bebyggande komme att å Djurgårdens södra del upplåtas,

detta icke måtte ske i sådan utsträckning, att Djurgårdens egenskap

af öppen park däraf komme att lida.

Det tillfälliga utskott, till hvars behandling berörda motion öfverlämnades,

yttrade i sitt öfver densamma afgifna utlåtande, efter att först

hafva redogjort för den omfattning, i hvilken dylika upplåtelser dittills

ägt rum, bland annat:

»Under dessa förhållanden synes knappast någon bättre anordning

än den nuvarande kunna träffas i syfte att bevara Djurgårdens

karaktär af en öppen och obebyggd park. Den är upplåten åt landets

regent till begagnande som park, dess nuvarande, och ännu mer

dess blifvande inkomster räcka mer än väl — utan ökade tomtupplåtelser

— till dess underhåll och utveckling, och då desamma icke

få användas till något annat, bortfaller hvarje enskildt intresse, som

kunde göra sig gällande att genom nya tomtupplåtelser bereda ökade

inkomster. Det skulle nästan snarare kunna tänkas vara möjligt, att

ekonomiska intressen genom tomtupplåtelser i stor skala kunde göra

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 2

13

sig gällande till parkens skada, ifall dispositionsrätten läge i statsverkets

hand, än, med nuvarande villkor, uti Konungens.

Om således ej synnerligt stor risk föreligger, att i framtiden

nya områden af Djurgården skola blifva bebyggda, så kunde likväl

mycket åtgöras för att afhjälpa olägenheter, vidlådande de områden,

som redan äro till bebyggande upplåtna.

Oaktadt tomtupplåtelserna i intet fall äga längre varaktighet än

under den konungs regeringstid, hvarunder upplåtelsen. skett, hafva

flere tomtinnehafvare, särskildt på senare tider, ej dragit i betänkande

att å desamma uppföra bus, som både i fråga om material, och byggnadssätt

äro ägnade att kunna begagnas under en längre tidrymd och

som i fråga om prydlighet uppfylla alla berättigade anspråk. Detta

är dock icke fallet med alla bebyggda tomter, utan ett stort antal

byggnader finnas uppförda, som måste anses för hvarje del af parken

vanprydliga. Någon ändring i detta missförhållande kan ej astaakommas,

så långe innehafvarnes nu gällande kontrakt äga kraft, men

det vore svnnerligen önskvärdt, att, da de vid nästa tronskifte förfalla,

genom en" kommission af sakkunniga personer blefve utredt, hvilka

byggnader skulle få kvarstå eller icke, hvarefter de sistnämndes ägare

icke borde få förnya kontrakt med mindre de uppförde nya byggnader,

som af vederbörande godkändes, i enlighet med § 4 af »Stadgar för

innehafvare af lägenheter å Kungl. Djurgården».

»Det syfte, motionären genom sin framställning velat tillgodose,

synes utskottet synnerligen behj ärtans värdi Utan . tvifvel måste det

framstå såsom en fosterländsk angelägenhet, att Djurgårdens bebyggande

icke må ske på ett sadant sätt eller i en sådan utsträckning,

att Djurgårdens egenskap af öppen park däraf kan komma att lida.

Men enligt utskottets mening har motionen främjat detta syfte redan

därigenom, att den i tid riktat den allmänna uppmärksamheten på

ifrågavarande förhållanden. Att Riksdagen skulle, såsom, motionären

ifrågasatt, i skrifvelse till Konungen frambära sina önskningar häiutinnan,

synes utskottet ej vara af behofvet påkalladt. Af den förestående

utredningen framgår nämligen, att tomtupplåtelser å ifrågavarande

område under de senare åren icke ägt rum i oroväckande utsträckning,

samt att nödig pietet och omtanke adagalagts i fråga om användningen

och underhållandet af Djurgårdsområdet.»

Då härtill komme, att någon bättre anordning än den nuvarande

i syfte att bevara Djurgårdens karaktär af en öppen och obebyggd

park näppeligen kunde träffas, hemställde det tillfälliga utskottet, att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

berörda motion icke måtte till någon Andra Kammarens åtgärd föranleda;

och blef kammarens beslut äfven fattadt i öfverensstämmelse med utskottets

hemställan.

I de här ofvan omförmälda uttalandena af sistnämnda utskott

instämmer statsutskottet; och kan utskottet alltså icke tillstyrka herr

Thorssons motion i hvad den afser upphörande af Konungens enskilda

dispositionsrätt till Djurgården.

Då det, enligt hvad ofvan blifvit anmärkt, från riksmarskalksämbetet

upplysts, att de inkomster, som redan med nuvarande i många fall

låga tomthyror tillfalla Djurgårdskassan, äro tillräckliga för Djurgårdens

underhåll och utveckling, torde det emellertid kunna ifrågasättas, huruvida

icke en del af de betydligt ökade inkomster, hvilka med all sannolikhet

på grund af höjda tomthyror för framtiden komma att inflyta

till kassan, skulle kunna utan olägenhet användas såsom bidrag till de

kungl. lustslottens underhåll. Och har utskottet ansett Riksdagen böra

hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t behagade låta verkställa

utredning angående möjligheten af en sådan användning af kassans

inkomster, hvilken utrednings åstadkommande lämpligen lärer böra

öfverlämnas till den kommitté, som, enligt hvad utskottet har sig bekant,

Hans Maj:t Konungen nyligen tillsatt för behandling af vissa

med Djurgårdens förvaltning sammanhängande frågor. Efter det utredningen

blifvit verkställd, förväntar utskottet, att framställning, som

af densamma föranledes, varder till Riksdagen aflåten.

Härjämte har utskottet velat framhålla önskvärdheten däraf, att,

till dess den nu väckta frågan om dispositionen af Djurgården och

Djurgårdskassan blifvit afgjord, ytterligare tomter å Djurgården icke må

till enskilde upplåtas, livarjämte utskottet velat uttala den mening, att

Djurgårdskassans räkenskaper synas böra i vanlig ordning underställas

granskning af kammarrätten och Riksdagens revisorer.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen i anledning af Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning samt herrar Hellmans m. fl.,

Thorssons och Larssons ofvan omförmälda motioner

måtte

ej mindre medgifva, att Rosersbergs slott må med

samma anslag som hittills och under enahanda villkor

i öfrigt, som genom Rikets Ständers skrifvelse den 1

december 1809 blifvit fastslagna i fråga om Drott
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

15

ningholms m. fl. lustslott, af Hans Maj:t Konung

Gustaf V i hans lifstid dispoueras,

än äfven i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t behagade dels taga i öfvervägande,

huruvida icke de förslag, som hvarje år böra uppgöras till

följande årets reparationsarbeten å de kungl. slotten,

må, innan de fastställas till efterrättelse, underkastas

granskning af öfverintendentsämbetet, dels ock låta

verkställa utredning, huruvida och i hvad mån de till

Djurgårdskassan inflytande inkomster må kunna förutom

till det med kassan för närvarande afsedda ändamål

användas jämväl till de kungl. lustslottens underhåll,

och därefter till Riksdagen inkomma med det

förslag, hvartill utredningen må gifva anledning.

Öfriga ordinarie anslag.

6:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag å denna hufvudtitel, hvilka

finnas i nu gällande riksstat uppförda, har Kungl. Maj:t icke föreslagit

någon förändring, i anledning hvaraf utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under denna

hufvudtitel, i afseende å hvilka utskottet icke här

ofvan framställt särskilda förslag, må i riksstaten för

år 1909 uppföras med oförändrade belopp.

Vid bifall till hvad utskottet här ofvan hemställt, kommer alltså

kungl. hofstatsanslagens slutsumma, nu utgörande kronor 1,296,900: —

däri ingår under titel: Hans Kungl. Höghet Kronprinsens

hofhållning och handpenningar för

Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan ett anslag

af 192,000 kronor, som för nuvarande Kronprinsen

och Kronprinsessan skulle under oförändrad

titel och till oförändradt belopp uppföras

bland hufvudtitelns ordinarie anslag,

dels att ökas med höjningen i anslaget till Kungl.

Maj:ts hofhållning ...................................................... »_52,000: —

Transport kronor 1,348,900: —

Öfriga.

ordinarie

anslag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

Hennes Maj:t

-Änkedrottningens

hofhållning.

[6.]

Reparationsm.

fl. arbeten

vid Drottningholms

slott

med tillhörande

anläggningar.

[7.]

Transport kronor 1,348,900: —

dels ock att å ena sidan minskas

med anslaget till hans Kungl.

Höghet Hertigen af Skåne

eller med ett belopp af ...... kronor 100,000: —

och å andra sidan ökas med

anslag till Hennes Maj:t

Änkedrottningens hofhåll
-

ning .................................. „ 120,000: — „ 20,000: —

hvadan knngl. hofstatsanslagens sammanlagda belopp

komma att utgöra .......................................... kronor 1,368,900: —

Läggas härtill de ordinarie anslagen till kungl.

slotten, tillhopa ............................................................. „ 124,100: —

kommer således slutsumman för hufvudtitelns samtliga

ordinarie anslag att blifva.............................. kronor 1,493,000: —

Extra anslag.

7:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under

punkt 6 af denna hufvudtitel föreslagit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, utöfver det anslag af 100,000

kronor, som till Hennes Maj:t Änkedrottningens hofhållning

skulle utgå från det i riksstaten för innevarande

år å första hufvudtiteln anvisade, men numera

för ändamålet icke erforderliga anslag till Hans Kungl.

Höghet Kronprinsens hofhållning och handpenningar

för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan, till Hennes

Maj:t Änkedrottningens hofhållning på extra stat för

år 1909 anvisa ett belopp af tjugutusen kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att redan under innevarande år

disponera beloppet.

8:o) Kungl. Maj:t har under denna hufvudtitel vidare föreslagit

Riksdagen att, för bestridande af kostnaden för de arbeten, som enligt

den fastställda planen äro afsedda att komma till utförande under det

fjärde byggnadsåret, af det utaf 1907 års Riksdag för reparations- med

liera arbeten vid Drottningholms slott med tillhörande anläggningar beviljade

anslag å 740,000 kronor på extra stat för år 1909 anvisa ett

belopp af 160,000 kronor.

Departementschefen har vid detta ärendes föredragning i statsrådet

yttrat följande:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

17

»T underdånig skrifvelse den 1 februari 1906 gjorde riksmarskalksämbetet

framställning om beredande af medel för restaurering af Drottningholms

slott med tillhörande byggnader. Kostnaden för sagda restaurering

beräknades enligt ett af slottsarkitekten Agi Lindegren uppgjord t,

af öfverintendentsämbetet i vissa afseenden jämkadt förslag komma att

uppgå till 975,000 kronor, därtill dock Drottningholms slottskassa ansågs

kunna bidraga med 75,000 kronor;

och hemställde riksmarskalksämbetet i sin berörda skrifvelse, att

Kungi. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för nämnda ändamål anvisa

ett belopp'' af 900,000 kronor, att med 150,000 kronor om året utgå

under hvart och ett af åren 1907—1912.

Vid underdånig föredragning af ärendet den 20 april 1906 yttrade

dåvarande chefen för finansdepartementet, bland annat, följande.

Ehuruväl genom hvad i ärendet förekommit till fullo ådagalagts

behofvet af omfattande reparationsarbeten vid Drottningholms slott och

åtgärder syntes böra oförtöfvadt vidtagas för slottets och därtill hörande

byggnaders iståndsättande, borde knappast ifrågasättas, att hela det åt

riksmarskalksämbetet begärda beloppet, 900,000 kronor, skulle på en

gång beviljas. De föreslagna arbetena vore synnerligen omfattande och

beträffande vissa af dem vore ytterligare utredning al nöden, hvartill

komme, att, då den summa, som för ändamålet kräfdes, borde. fördelas

på ett tiertal år, det, med hänsyn särskildt till de växlingar i arbetsoch

materialpris, som under en längre tidrymd vore att emotse, knappast

läte sig göra att på förhand med tillförlitlighet beräkna det belopp, som

för byggnadernas fullständiga iståndsättande kunde blifva behöfligt. Vid

sådant förhållande syntes det lämpligaste vara, att för det dåvarande af

Riksdagen äskades medel endast till utförande af sådana arbeten, hvilka

vore nödvändiga för de mest trängande bristernas afhjälpande, och till

ett belopp, som ungefärligen motsvarade det, hvilket enligt riksmarskalksämbetets

åsikt borde under det första året komma till användning.

Af de ifrågasatta arbetena kräfde särskildt de, som afsåge yttertaken

och vissa andra yttre delar af byggnaderna, äfvensom terrassen

mot parken samt kajen ett skyndsamt utförande; och beräknades kostnaden

för dessa, med ledning af en inom öfverintendentsämbetet på

grundval af omförmälda af slottsarkitekten Lindegren uppgjorda kostnadsförslag

upprättad promemoria, till sammanlagd t 160,000 kronor.

I öfverensstämmelse med denna af departementschefen uttalade

uppfattning föreslog Kungl. Maj:t 1906 ars Riksdag- att till utförande

af sistnämnda arbeten på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp af

160,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1906

disponera beloppet.

* Bih. till Biksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

I skrifvelse den 23 maj 1906 angående regleringen af utgifterna

under riksstatens första hufvudtitel tillkännagaf Riksdagen, att Riksdagen

bifallit denna framställning.

Vid föredragning den 8 juni 1906 af Riksdagens berörda skrifvelse

anbefallde Kungl. Maj:t riksmarskalksämbetet, förutom att gå i författning

om verkställande af de reparationsarbeten vid Drottningholms slott,

till hvilkas utförande Riksdagen sålunda anvisat medel, att uppgöra plan

för de ytterligare reparationsarbeten vid slottet, som, enligt hvad af riksmarskalksämbetets

i ämnet gjorda framställning syntes framgå, under

den närmaste framtiden vore af behofvet påkallade.

Till åtlydnad häraf öfverlämnade riksmarskalksämbetet med underdånig

skrifvelse den 24 november 1906 en af särskilda kommitterade,

nämligen t. f. ståthållaren på Drottningholms slott, förste hofmarskalken

O. H. R. Printzsköld, såsom ordförande, samt öfverintendenten C. Möller

och slottsarkitekten Lindegren såsom ledamöter, på uppdrag af ämbetet

uppgjord plan för fortsättande af de påbörjade reparationsarbetena vid

Drottningholms slott.

I den skrifvelse, hvarmed berörda plan öfverlämnades till riksmarskalksämbetet,

hemställde kommitterade, att det belopp, som erfordrades

för utförande af återstående, i slottsarkitekten Lindegrens förut

omförmälda förslag intagna arbeten med däri vidtagna jämkningar, eller

740,000 kronor, måtte fördelas på fem år med omkring 160,000 kronor

för hvart och ett af de fyra första åren och 100,000 kronor för det

femte året, äfvensom att till utförande närmast måtte ifrågakomma

följande arbeten, som dels vore af stor vikt för minskande af eldfarligheten

inom slottet och tillhörande byggnader samt i hög grad skulle

bidraga till deras beboelighet, dels ock vore af den beskaffenhet, att

de syntes böra utföras före öfriga såväl yttre som inre iståndsättningsarbeten,

nämligen:

utvidgning af vatten- och afloppsledningarna för kungsgården med tillhörande

byggnader .............................................. kronor 61,600: —

vatten- och afloppsledningar i slottet till kök,

serveringsrum, toalettrum, klosetter och badrum

med därtill hörande tvättställ, badkar,

duschanordningar m. m......................................... ,, 26,250: —

inledning af elektrisk belysning med maskinstation,

armatur och lampor.................................................. 61,000: —

kontroll och tillsyn öfver de olika arbetena äfvensom

oförutsedda utgifter ........................................ „ 11,150: —

tillsammans kronor 160,000: —

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

Därjämte hafva kommitterade vid sin skrifvelse fogat en af slottsarkitekten

Lindegren uppgjord promemoria rörande återstående iståndsättningsarbetens

fördelande på de fem år, desamma enligt riksmarskalksämbetets

förslag skulle komma att ytterligare omfatta.

Enligt denna promemoria borde de af riksmarskalksämbetet förordade

reparationsarbetena, med frånseende af redan beslutade och i

kommitterades omförmälda skrifvelse till utförande föreslagna arbeten,

hvilka vore afsedda att utföras under de två första åren, under de fyra,

återstående åren komma till utförande i följande ordning och för nedannämnda

årliga kostnadsbelopp, nämligen:

3:e året.

Utvändig omputsning af slottet ............ kr. 32,705: —

Lagning och delvis ersättande af naturlig

sten å fasaderna .................................. „ 31,840: 10

Nya fönster och ytterdörrar af ek......... „ 53,050: —

Listers och solbänkars täckande med

koppar...................................................... 14,488:

Glasarbeten och fönsterbeslag................. „ 5,500: —

Reparationer i källrarna och en del af

midtelpartiets bottenvåning.................. „ 5,000: —

Förbättring af brandattiraljen.................. „ 3,000: —

Reparation af inspektorsbostället............ „ 2,405: 7 3

Oförutsedda utgifter m. m...................... _12,011: 17_

kr.

160,000: —

å:e året.

Ombyggnad af terrassen mot sjösidan

Reparation och renhuggning af slottets

sockel .......................................................

Reparation af grindarna till parken .....

Ljusbrunnarnas stenbeläggning, trummors

och kloakers upprensning eller

omläggning samt diverse grusning...

Återstående reparationer å

paviljongerna.............. kr. 39,588: 9 2

D:o d:o å operahuset... ,, 18,658:11

Transport kr. 58,247: 0 3

kr.

13,952: 35

11

15,801: —

11

2,000: —

11

12,135: 60

kr. 43,888: 9 5

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

Transport kr. 58,247: o 3 kr.

Återstående reparationer

å ekonomiflygeln ...... ,, 3,361: 9 3

D:o d:o „ sjöflygeln...... „ 3,466: 8 6

D:o d:o „ vaktstallet ... „ 23,079: 3 2

kronor 88,155: 14

efter afdrag af 1/2 af

utaf öfverintendentsämbetet

föreslagen besparing

genom användande

af gamla

golfplankor................. kr. 2,500: — kr.

Reparation af hertigarnas stall.............. „

D:o „ stenvärdshuset................. ,,

D:o ,, kapellet .............................. „

Oförutsedda utgifter m. m...................... „

5:e året.

Invändigt arbeten i slottet ................... kr.

För parkettgolf ytterligare ..................... „

Diverse reparationer af dörrar, snickerier,

eldstäder, lås, undersökning och förbättring

af rökgångar, bjälklag, taklag

m. m., återstående ........................ ,,

Beslag.......................................................... „

Rifning af drabantstallet...........................

Reparation af hemmet ............................. ,,

Oförutsedda utgifter m. m...................... „

6:e året.

Återstående arbeten å kungsgården tillhöriga

byggnader (efter afdrag af

återstoden af ofvannämnda af öfverintendentsämbetet

föreslagna besparing).

.......................................... kr.

Parkens och kanalernas ordnande......... ,,

Reparation af uret och urtaflan ........... 7?

D:o af stora trappan och vestibulen ... ,,

Oförutsedda utgifter m. m...................... v

kr.

Afrundas med ..............................................

43,888: 9 5

85,655: 14

7,557: 24

1,250: —

10,045: 5 5

11,603: 12 kr.

112,295: 91

6,307: —

18,400: —

4,000: —

2,000: —

7,076: 80

9,920: 2 9 kr.

84,437: —

54,497: 35

250: —

21,688: —

9,716: os

170,588: 4 o

4,411: 6 0 kr.

160,000: —

160,000: —

175,000: —

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

21

För egen del anförde riksmarskalksämbetet, att ämbetet beträffande

de af bemälde kommitterade för år 1907 föreslagna arbeten ville framhålla,

att det för slottets tidsenliga iståndsättande ocb ett ändamålsenligt

ordnande af belysningen ocb öfriga med ekonomien sammanhängande

förhållanden vore af synnerligen stor vikt, att de ifrågasatta

arbetena blefve verkställda. Vidare vore det tydligt, att samtliga dessa

arbeten vore sådana, som bäst utfördes, innan öfriga såväl yttre som

inre reparationsarbeten företoges. Utvidgandet eller införandet inom

slottet af vatten-, allopps- och elektriska ledningar förorsakade nämligen

åtskilliga arbeten i golf och murar, hvilka arbeten lämpligast borde

företagas i ett sammanhang och vara undangjorda, innan själfva reparationsarbetena

därstädes påbörjades; och hemställde riksmarskalksämbetet,

att, som de föreslagna arbetena vore afsedda att utföras efter en

sammanhängande plan och år efter år ingripa i hvarandra, anslaget i

dess helhet måtte på en gång bestämmas och sålunda för ändamålet

anvisas en summa af 740,000 kronor, att utgå under fem år, 1908—

1912, med 160,000 kronor för hvart och ett af de fyra första åren och

med 100,000 kronor under det femte året, dock med rätt för Kungl.

Maj:t att redan under år 1907 disponera det belopp, som kunde komma

att anvisas för år 1908.

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 12 januari 1907 af Riksdagens

ifrågavarande skrifvelse ansåg jag mig, i anslutning till hvad

riksmarskalksämbetet hemställt, böra tillstyrka, att framställning måtte

hos Riksdagen göras om beviljande af hela det för utförande af nu

ifrågavarande arbeten erforderliga beloppet, 740,000 kronor, att, på sätt

föreslagits, fördelas på fem år med 160,000 kronor för ett hvart af de

fyra första åren och 100,000 kronor under det sista året.

Därjämte och då det tydligen vore önskvärdt, att de återstående

arbetena kunde snarast möjligt komma till utförande, tillät jag mig

förorda, att de belopp, som vore afsedda att komma till användning

under andra och tredje byggnadsåren, anvisades å 1908 års stat och att

hälften af samma belopp, eller 160,000 kronor, finge disponeras redan

under år 1907.

I enlighet med hvad jag sålunda hemställt föreslog Kungl. Maj:t

1907 års Riksdag att till utförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de af slottsarkitekten Lindegren uppgjorda kostnadsförslag med

de af öfverintendentsämbetet däri vidtagna jämkningar, af sålunda föreslagna

arbeten vid Drottningholms slott med tillhörande anläggningar, för

hvilkas verkställande medel icke redan anvisats, bevilja ett anslag af

740,000 kronor samt däraf å extra stat för år 1908 anvisa ett belopp

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

af 320,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att af sistnämnda belopp

redan under år 1907 disponera 160,000 kronor.

I skrifvelse den 10 maj 1907 angående regleringen af utgifterna

under riksstatens första bufvudtitel anmälde Riksdagen, att denna framställning

blifvit af Riksdagen bifallen. I sammanhang därmed framhöll

Riksdagen önskvärdheten däraf, att för kostnadernas nedbringande

ackordsarbete eller entreprenad komme att användas i den utsträckning,

sådant lämpligen kunde ske.

Vid underdånig anmälan den 14 juni 1907 af denna Riksdagens

skrifvelse fann Kungl. Maj:t godt fastställa den af riksmarskalksämbetet

i dess förenämnda skrifvelse den 24 november 1906 framlagda plan för

utförande af ifrågavarande reparations- och öfriga arbeten vid Drottningholms

slott med tillhörande anläggningar, hvarjämte riksmarskalksämbetet

erhöll nådig befallning att gå i författning om verkställande,

med användande af ackordsarbete eller entreprenad, i den mån sådant

lämpligen kunde ske, af de arbeten vid nämnda slott med tillhörande

anläggningar, hvilka enligt omförmälda plan vore afsedda att komma

till utförande under andra och tredje byggnadsåren.»

Slutligen erinrade departementschefen, att, på sätt förut omförmälts,

ifrågavarande arbeten enligt den därför uppgjorda planen vore afsedda

att under en följd af år utföras i ett sammanhang, samt att medel för

andra och tredje byggnadsåren anvisats å innevarande års stat med

tillhopa 320,000 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

att Riksdagen må för bestridande af kostnaden

för de arbeten, som enligt fastställd plan äro afsedda

att komma till utförande under det fjärde byggnadsåret,

af det utaf 1907 års Riksdag för reparations- med

flera arbeten vid Drottningholms slott med tillhörande

anläggningar beviljade anslag å 740,000 kronor på

extra stat för år 1909 anvisa ett belopp af 160,000

kronor.

Summan af de af utskottet tillstyrkta anslagen å extra stat för år

1909 utgör 180,000 kronor mot 320,000 kronor i riksstaten för år 1908.

Stockholm den 18 februari 1908.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N.-o 2.

23

Reservationer:

vid punkten l:o (angående Kungl. Maj:ts hofhållning) af herrar

P. Pelirson, J. A. Sjö, E. Hammarlund, H. Andersson, K. Starbäck, A.

Wiklund och J. T. Larsson, som yrkat, att utskottets yttrande och förslag

måtte få följande lydelse:

»Vid 1886 års Riksdag uttalade statsutskottet, att utskottet »hyser

betänklighet mot att föreslå förändring i anslagen under riksstatens

första hufvudtitel.» Denna uppfattning, som torde öfverensstämma med

allmänna meningen inom landet, delar utskottet allt fortfarande och får

sålunda hemställa,

a) att Riksdagen må, med afslag å Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, besluta att i riksstaten

för år 1909 uppföra ordinarie anslaget till Kungl.

Maj:ts hofhållning med enahanda belopp som för innevarande

år eller 7-18,000 kronor; samt

b) att vid bifall till moment a) herr Thylanders

m. fl. ofvannämnda motion må anses besvarad;

vid punkten 5:o (angående dispositionen af Rosersbergs slott m. m.)

af herr J. T. Larsson, som ansett, att utskottet bort hemställa

att Riksdagen i anledning af Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning samt herrar Hellmans m. fl.,

Thorssons och Larssons ofvan omförmälda motioner

måtte

a) medgifva, att Rosersbergs slott må med samma

anslag som hittills och under enahanda villkor i öfrigt,

som genom Rikets Ständers skrifvelse den 1 december

1809 blifvit fastslagna i fråga om Drottningholms m. fl.

lustslott, af Hans Maj: t Konung Gustaf V disponeras,

intill dess i fråga om förvaltningen af samtliga kungl.

lustslotten annorlunda kan i behörig ordning varda

bestämdt, samt

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

b) i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t behagade ej mindre låta verkställa utredning

dels angående lämpligaste anordningen af förvaltningen

af samtliga kungl. lustslotten med tillhörande jordegendom,

dels ock huruvida" och i hvad mån de till

Djurgårdskassan inflytande inkomster må kunna förutom

till det med kassan för närvarande afsedda ändamål

användas jämväl till de kungl. lustslottens underhåll,

samt därefter till Riksdagen inkomma med det

förslag, hvartill utredningen må gifva anledning, än

äfven vidtaga sådan åtgärd, att Djurgårdskassans räkenskaper

må komma att i vanlig ordning underställas

granskning af kammarrätten och Riksdagens revisorer.

Det skulle här antecknas, att herr I). Persson icke deltagit i slutbehandlingen

af punkten 5:o under förestående hufvudtitel.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

25

Afskrift af afskrift.

Bilaga.

Se »Sammandrag af gällande författningar ang. finansväsendet»,

ntgifvet af författningskommissionen (Bergfalk) Del I sid 46—47 Rikets

Ständers underdåniga skrifvelse den 1 December 1809.

Stormägtigste, Allernådigste Konung.

Till Eder Kongl. Magt få Riksens Ständer härmed i underdånighet

öfverlemna deras enhälliga beslut rörande beviljade och af Statsverket

anslagne utgifter till underhåll och reglering af Eder Kongl. Majrts

TIof- och Hof-Stall-Stater — — —

Skulle Eder Kongl. Maj:t i nåder täckas antaga den Summa

Riksens Ständer Eder Kongl. Maj:t sålunda i underdånighet erbudit, till

bestridande af alla ofvan uppräknade Utgifter, eftersom Eder Kongl.

Magt i nåder för godt synes, samt med bibehållande af den Eder

Kongl. Magt tillagde dispositionsrätt öfver Dess Hof, emottaga deremot

Riksens Ständer, såsom en i evärdeliga tider åt dem förbehållen rättighet,

förvaltningen och användandet af nedannämnde Kungs- och KungsLadugårdar

med dertill hörande hemman och lägenheter, som förut stått

under Eder Kongl. Magts Höge Företrädares omedelbara Styrelse: nemligen

Drottningholm, Svartsjö, Väntholmen, Gripsholm, Strömsholm,

Kungsöhr samt Flyinge och Dalby, jemte alla Kongl. Hof- och Stallängar;

dock att Deras Kongl. Majestäter och den Kongl. Familjen må

vara obetaget, att till Deras Höga nöje och sommar Sejour nyttja de

Kongl. Slotten med tillydande Trädgårdar och Lustparker vid Drottningholm,

Svartsjö, Gripsholm och Strömsholm, till hvilkas vård och skötsel

nödige arbetare och betjening böra af Statsverkets medel bestås och

aflönas, äfvensom erforderliga medel anslås till deras underhåll och förbättring,

hvarvid på Eder Kongl. Maj:ts nådiga pröfning må bero, att

de härtill anslagne Summor rätteligen användas, så att Slotten och de

öfrige Byggnaderne m. m. vidmagthållas och Slottens invändiga förbättrande

verkställes till Eder Kongl. Maj:ts Höga nöje och beqvämlighet.

Bih. till Riksd. Prof, 1908. 4 Sami. 1 Äfd. 2 Raft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 2.

Hvad Ulricdahls och Tullgarns Kungsgårdar angår, finna Riksens Ständer

skäligt att de förblifva under nuvarande innehafvares fria disposition,

den förra under Hennes Kongl. Maj:t Enkedrottningens och den senare

under Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Sophia Albertinas, i Deras

öfriga lifstid; Men att de sedermera böra komma under Riksens Ständers

disposition, dock att slotten och byggnaderne må af Deras Majestäter

och den Kongl. Familjen begagnas och på Statens bekostnad underhållas,

kunnande Riksens Ständer i Statsverkets närvarande belägenhet ej anslå

någre särskilte medel till därvarande Slotts och Byggnaders underhåll,

utöfver hvad Staten härtill redan består. Förvaltningen af Rosersbergs

kungsgård kommer ej att rubbas eller förändras under Deras Kon

Majestäters lifstid; äfvensom den här vid hufvud Staden belägne Djurgården

bör förblifva under Kongl. Maj:ts enskilte disposition, anhållande

likväl Riksens Ständer i underdånighet, att den så kallade Djurgårdskassan

måtte endast få användas till Djurgårdens förbättring och förskönande

samt därvarande Broars och vägars underhåll, och icke graveras

med särskilte aflöningar eller gratifikationer till någre visse personer.

Riksens Ständer framhärda etc.

Vidimeras

Reinhold Rudbeck.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N;o 2.

27

Bil. Litt. A.

Tabell öfver ordinarie anslagen under riksstatens

Första hufvudtitel.

1908 års

riksstat

anslår:

Anvisning

i kontant.

Kronor.

ö.

748,000

—1

100,000

_i

192,000

—1

26,000 —

26,000 —!

28,000 —

56,400 —

45,000 —

22,500 —

3,000:—

50,000;—

Srgril,296,900|—

63,000

11,250

_

24,600

—

6,000

—

8,250

—

8,000

—

3,000

—

S:gr| 124,100

—

S:a ''1,421,000

—

Förslag till i

blifvande

riksstat:

Anvisning i

kontant.

Kung

Kungl. hofstatsanslag en.

Maj:ts hofhållning.

Nuvarande belopp 748,000: -— I

Ökas med ............................................................ 524)00: — j

Hans Kungl. Höghet Hertigen af Skåne .............................

Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hofhållning och hand-''

penningar för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan ...

Hennes Maj:t Änkedrottningens hofhållning........................

Hans Kungl. Höghet Hertigen af Västergötland................

Hans Kungl. Höghet Hertigen af Närke

Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan af Dalarne ............ ...

För underhåll och vård af möbler samt andra staten till-:

höriga inventarier i de kungl. slotten ............................

Kungl. hofstallets utfodring.......!............................................

Polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott ............

Rosersbergs slott ....................................................................i

Ved och kol för de kungl. bofven........................................i

Kungl. slotten.

Kronor. ! ö.

800,000—i

192,000-

120,000:

26,000

26,000

28,000;-

56,400-

45,000j
22,

500-

50,000j

hofven upplåtna byggnader

Brandväsendet och yttre lyshål

Drottningholms slott................

Gripsholms slott........................

Ulriksdals slott ........................

Haga lustslott och park

Strömsholms slott ....................

Rosersbergs slott ....................

S:gr

1,365,900;—j

63,000

11,250

—

24,600

—

6,000

—

8,250

—

8,000

—

3,000

—

3,000

—i

| 127,100

__

Summai1,493,000|

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N.-o 2.

Bil, Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Första hufvudtitel.

Kronor, j ö.

Kungl. hofstatsanslag en.

Hennes Maj:t Änkedrottningens hofhållning............................................I 20,000 —

Kungl. slotten.

Till utförande af reparationsarbeten vid Drottningholms slott............ 160,000j—

Summa 180,000!—!

STOCKHOLM, ISAAC MABCXTS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1908:1 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens första hufvudtitel, innefattande anslagen till kungl. Jiofoch slottsstaterna. s. 1 i texten