Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående upplåtelse till Jönköpings stad af den till förra landshöfdingbostället 3 mantal Rydhof n:o 1 i Jönköpings lön hörande vattenrätt i Munksjön.

1908-02-07 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1908:20, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående upplåtelse till Jönköpings stad af den till förra landshöfdingbostället 3 mantal Rydhof n:o 1 i Jönköpings lön hörande vattenrätt i Munksjön.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nät 20.

30

N:o 20.

Ank. till Riksd. kansli den 7 februari 1908 ki. 3 e. in.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående upplåtelse

till Jönköpings stad af den till förra landshöfdingbostället

3 mantal Rydhof n:o 1 i Jönköpings lön hörande

vattenrätt i Munksjön.

(I. A.)

I en till Riksdagen allåten, till statsutskottet för förberedande

behandling remitterad proposition (n:o 9) af den 6 december 1907 har

Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att

dels besluta,

att till Jönköpings stad måtte upplåtas hela den till förra landshöfdingbostället

3 mantal Rydhof n:o 1 i Ljungarums socken af Jönköpings

län hörande rätt till vatten i Munksjön att vid blifvande

ägostyckning tilläggas den genom kungl. bref den 6 maj 1898 till

staden redan upplåtna delen af egendomen;

att staden härför skulle till staten erlägga ett lösenbelopp motsvarande

värdet af n/72 af nämnda vattenrätt, hvilket belopps storlek

skulle på stadens bekostnad bestämmas i den ordning, som i kungl.

förordningen den 17 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof vore föreskrifven;

att ifrågavarande vattenrätt måtte af staden tillträdas så snart löseskillingen

blifvit på förenämnda sätt bestämd; samt

att löseskillingen skulle af staden erläggas vid tillträdet och till

landtränteri et inlevereras;

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

dels ock medgifva, att de medel, som på angifvet sätt inflöte, måtte,

på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar,

användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller

till skogsodling tjänlig mark.

Till ofvanberörda statsrådsprotokoll bar departementschefen i detta

ärende anfört följande: ......

»Genom nådigt bref den 6 maj 1898 har Kungl. Maj:t medgifvit,

att ett å en år 1896 af förste landtmätaren J. A. M. Lindeblad öfver

alla ägorna till förra landshöfdingbostället 3 mantal Rydhof n.o 1 i

Ljungarums socken af Jönköpings län upprättad karta med ägofigurerna

n:ris 75—141 betecknadt område om 49 hektar 96,5 ar finge försäljas

till Jönköpings stad mot köpeskilling, som skulle på stadens bekostnad

bestämmas i den ordning, som i kungl. förordningen den 14 april 1866

vore föreskrifven i fråga om jords eller lägenhets afstående för allmänt

behof, samt under villkor i öfrig!, bland annat, att området finge af

staden tillträdas den 14 mars 1907 eller dessförinnan, därest öfverenskommelse

därom mellan staden och vederbörande nyttjanderättsinnehafvare

träffades, att köpeskillingen skulle erläggas vid tillträdet och

af staden till landtränteriet i länet inbetalas, samt att området på

stadens bekostnad skulle genom ägostyckning i enlighet med lagen

angående hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring den 27 juni

1896 åsättas andel af egendomen Rydhofs mantal.

Uti eu till Kungl. Maj:t ställd af Kung!. Maj:ts befallningshafvande

i Jönköpings län öfverlämnad ansökning har nu drätselkammaren

i Jönköping i enlighet med af stadsfullmäktige vid sammanträde

den 3 december 1906 lämnadt uppdrag i underdånighet

anhållit om tillstånd för staden Jönköping att på för staden förmånligaste

villkor förvärfva den andel af kronodomänen Rydhofs vattenrätt

i Munksjön, som icke medföljde stadens köp af ifrågavarande område.

Såsom skäl för denna stadens anhållan bär drätselkammaren

anfört följande:

Efter ägostyckningen och mantalsättningen blefve staden genom

köpeskillingens erläggande ägare till den nya kemmansdelens andel efter

mantal i hemmanet Rydhofs vattenrätt i. bland annat, Munksjön; men

kronan hade uppenbarligen icke genom sagda försäljning af jord afhändt

sig den på dess återstående mantal i Rydhof belöpande andel i

vattenrätten i denna sjö, hvithet icke kunde anses hafva skett blott

därigenom, att kronan afhändt sig all egendomens till Munksjön

gränsande jord.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

Af ett ansökningen bifogadt bevis af landtmätare inhämtades, att

1 °A’annämnda till staden upplåtna jordareal inginge, förutom det

egentliga torpet Holmen, den till torpet brukade delen af den s. k.

Kalnamaden, som jämväl angränsade Munksjön, och att den andel i

Rydhofs vattenrätt i Munksjön, som enligt en 1895 och 1896 skedd

uppskattning borde åtfölja sagda jordareal, utgjorde V73 af hela egendomens

vattenrätt i Munksjön.

Under förutsättning att den uppskattning af jordvärdet å Rydhof,

som sålunda redan ägt rum, komme att följas och läggas till grund

vid den ägostyckning, som enligt det sagda skulle äga rum vid utbrytning

af stadens mantal för Holmen med Kalnamaden, blefve staden

genom sagda köp ägare till endast l/„ af Rydhofs vattenrätt i Munksjön,

men kronan skulle fortfarande äga återstående 71/72 däraf.

Enligt drätselkammarens åsikt hade de vederbörande å kronans

och stadens vägnar, som på sin tid behandlade frågan om berörda

inköp af jord, icke spillt en tanke därpå, att icke staden genom köpet

af all Rydhofs jord vid Munksjön skulle blifva ägare till all kronans

vattenrätt i Munksjön. Det kunde till och med alldeles säkert antagas,

att det å ömse sidor ansetts, att Rydhofs hela vattenrätt i Munksjön

skulle medfölja köpet, eftersom kronan utestängt sig från Munksjön

och afstått nämnda jord därintill, just för att staden skulle genom

köpet blifva i tillfälle att framdeles disponera området såsom hamnområde,

därtill vattenrätten med nödvändighet ju borde följa.

Staden hade numera inköpt den hemmanet Strömsberg i nämnda

socken tillhörande vatten- och strandrätt i Munksjön, hvarför staden

efter ordnandet af vattenrättsförhållandena utanför Holmen och Kalnamaden

ägde rättslig befogenhet att, närhelst så kunde anses lämpligt,

utsträcka sitt inre hamnområde rundt hela Munksjön.

Af hvilken betydelse denna fråga vore för staden, insåges väl af

enhvar, liksom att köpet af Holmen hade något värde för staden först

då därmed följde fri dispositionsrätt af vattnet i Munksjön vid Holmens

strand, utan hvilken rättighet jorden, som i och för sig vore till större

delen mycket dålig, icke skulle kunna betalas med det pris. som den

särskilda nämnden åsatt densamma, eller 15,000 kronor.

Vid jämförelse mellan förut angifna arealsiffra och en i laiidtmätarens

berörda bevis angifven uppskattningssiffra för stadens lott.

2,ii hektar, maste man komma till den uppfattning, att nämnden vid

bestämmandet af priset ledts af den åsikt, att staden efter köp af

Holmen skulle äga att fritt disponera vattnet därutanför.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

23

Med fäst afseende jämväl härå syntes det drätselkammaren, som

om det i själfva verket varit stats- och stadsmyndigheternas mening,

att Rydhofs hela vattenrätt i Munksjön skulle medfölja köpet af Holmen,

fastän sådant icke uttryckligen utsagts.

Den på kronans återstående mantal af Rydhof belöpande andel i

vattenrätten i Munksjön vore och komme att blifva utan betydelse

för kronan.

Fisket i Munksjön vore nämligen alldeles värdelöst, och öfriga

rättigheter i vattnet kunde kronan icke med fördel tillgodogöra sig,

enär tillträde till vattnet från land saknades.

Då kronan således icke hade den ringaste användning för sin

vattenrättsandel i Munksjön, hemställde drätselkammaren, huruvida den

möjligheten vore utesluten, att kronan skulle utan vederlag till staden

öfverlåta samma andel i sammanhang med uppgörelse af nämnda köp.

men att, om detta ej kunde medgifvas, värdet på vattenrätten finge på

stadens bekostnad bestämmas genom uppskattning af särskild nämnd.

Domänintendenten har i axdedning af ifrågavarande framställning

anfört, att, då kronan, efter det Jönköpings stad förvärfvat äganderätt

till det under kronodomänen Rydhof lydande torpet Holmen, icke ägde

strand vid Munksjön, vore dess rätt till vatten i sjön af mindre betydelse,

helst lönande fiske där ej funnes. Däremot måste denna vattenrätt

vara af stor betydelse för staden Jönköping. På grund af dessa förhållanden

och då det äfven kunde vara af allmänt intresse att förbättringar

i Jönköping vidtoges för sjöfarten m. m., syntes goda skäl

föreligga för bifall till ansökningen i hvad den rörde förvärfvet af

vattenrätten.

Då staden emellertid fått förvärfva ifrågavarande område efter

ett åsatt värde af närmast 300 kronor per hektar, hvilket ej kunde

sägas vara högt, äfven om jorden ej skulle vara af så bördig beskaffenhet,

då området angränsade staden, torde den omständigheten, att köpeskillingen

för jorden vore bestämd till 15,000 kronor, ej utgöra stöd

för den uppfattningen, att vid förrättningen för köpeskillingens bestämmande

vederbörandes mening skulle varit, att Rydhofs hela vattenrätt

i Munksjön skulle medfölja köpet och ej heller att kronan nu

utan ersättning borde afstå till staden sin rätt till vatten i denna sjö.

Kronofogden har ansett förvärfvet af berörda vattenrättsandel

vara af stor betydelse för Jönköpings stad, hvarför öfverlåtandet af

sagda andel borde medgifvas, men staden hade icke enligt hans mening

förebragt sådana skäl, att upplåtelsen borde ske utan ersättning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 20.

Såväl vederbörande arrendator som ock Kungl. Maj:ts befallningshafvande

hafva tillkännagifvit, att uti det rörande egendomens

utarrendering under ett år från den 14 mars 1907 upprättade kontrakt

ifrågavarande vattenrätt i Munksjön undantagits från arrendet, och

ar Kungl. Maj:ts befallningshafvande hemställt, att egendomens vattenrätt

i Munksjön måtte till staden upplåtas mot ersättning, som borde

bestämmas i den ordning, kungl. förordningen den 1.4 april 1866 angående

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof stadgade i

hvilken hemställan domänstyrelsen instämt.

På grund af föreskrift i nådigt bref den 29 januari 1895 balett

område om 45,6 hektar af egendomen afträdts till disposition af

armeförvaltningen för att användas till exercisfält för det i Jönköping

förlagda artilleriregementet. Enligt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

utslag den 16 juni 1896 bär det frånskilda området åsatts % mantal

och egendomens återstående del 2 V4 mantal.

Med bifall till den 22 sistlidne mars till Riksdagen aflåten proposition

bär Riksdagen medgift, att, under förutsättning att staden Jönköping

blefve bestämd såsom förläggningsort för Jönköpings regemente, förra

andshöfdingbostället 2 \4 mantal Rydhof n:o 1 jämte lägenheten

Uppsalahalsen i Jönköpings län, med undantag af torpet Holmen och

vattenrätten i Munksjön, i den mån denna rätt kunde i anledning af

Jönköpings stads förevarande ansökning varda till staden upplåten,

finge den 14 mars 1908 öfverlämnas till landtförsvaret för att begagnas

till öfningsfält in. m. för nämnda regemente och Smålands artilleriregemente.

Enligt hvad jag från vederbörligt håll erfarit har den i förenämnda

nådiga bref af den 6 maj 1898 föreskrifna ägostyckningsförrättning

ännu icke ägt rum eller ens ansökan därom gjorts. Ej

heller är det, bär det meddelats mig, vederbörandes afsikt att påfordra

förrättningen, förrän slutligt beslut meddelats i nu förevarande ärende.

Såsom af den förut lämnade redogörelsen för innehållet af nyssnämnda

nådiga bref framgår, har till staden allenast upplåtits ett visst,

genom angifvande af vissa ägofigurer bestämdt område af egendomens

mark. Det torde alltså kunna yppas olika meningar ifråga om öfverhufvudtaget

staden därigenom förvärfvat någon del af hemmanets vattenrätt.

Emellertid _ torde det nog förhålla sig så, som i den underdåniga

framställningen i förevarande ärende anföres, att man vid förvärfvet

af förenämnda område från stadens sida fäst en viss vikt vid

och äfven utgått ifrån, att med den förvärfvade marken skulle följa

äfven åtminstone någon del af rätten til] Munksjöns vatten, samt att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 20. 25

vid de underhandlingar, som då fördes mellan kronan och staden, icke

något förekommit, som utvisat, att man från kronans sida utgått från

en annan uppfattning i saken. I hvarje fall torde på de af staden

anförda skäl förhållandena nu höra så ordnas, att till stadens område

kommer att höra hela egendomens vattenrätt i Munksjön.

Hvad därefter angår villkoren, under hvilka ett sådant ordnande

skulle ske, synes det mig, i öfverensstämmelse med hvad de i ärendet

hörda myndigheterna anfört, att staden icke kan undgå att för hvad

den nu skulle förvärfva erlägga lösen. Mera tvifvelaktigt torde till

följd af det förut anförda vara, för huru stor del af egendomens vattenrätt

denna lösen hör heräknas. Emellertid anser jag mig ined hänsyn

till den oklarhet, som väl i hvarje fall får anses råda i fråga om hvad

man år 1898 afsett att upplåta till staden, kunna i förevarande hänseende

såsom en medelväg ansluta mig till den al drätselkammaren

uttalade uppfattningen, att den del af egendomens vattenrätt, staden

nu skulle hehöfva förvärfva, skulle utgöra u/n af egendomens hela vattenrätt.

Själfva upplåtelsen synes mig vid förut upplysta förhållande, att ägostyckning

för afskiljande af den af staden inköpta lotten af hemmanet

ej kommer att äga rum förrän förevarande ärende blifvit slutligen

pröfvadt, böra ske så, att vid nämnda ägostyckning hela den hemmanet

tillhörande vattenrätten kan tilläggas den af staden forvärfvade

lotten.»

Utskottet, som icke halt något att erinra mot omförmälda framställning,

hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 7 februari 1908.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

Bih. till Biksd. Prof. 1908. 4 Samt. 1 Afd. 14 Höft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1908:78 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående upplåtelse till Jönköpings stad af den till förra landshöfdingbostället 3 mantal Ryd s. 15 i texten