Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående utredning i fråga om det årliga anslag af 300,000 kronor, som från riksgäldskontor et utgår till Hans Maj:t Konungen.

1908-03-13 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1908:43, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående utredning i fråga om det årliga anslag af 300,000 kronor, som från riksgäldskontor et utgår till Hans Maj:t Konungen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

1

N:o 43.

Ank. till Eiksd. kansli den 13 mars 1908, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.

Maj:t angående utredning i fråga om det årliga anslag

af 300,000 kronor, som från riksgäldskontor et utgår

till Hans Maj:t Konungen.

(R. A.)

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 175, har herr i''7.

W. Thorsson föreslagit, att Riksdagen ville hos Kungl. Maj:t begära

utredning angående de omständigheter, som äro förknippade med tillkomsten

af det årliga anslag af 300,000 kronor, som utgår till Hans

Maj:t Konungen i enlighet med Rikets Ständers underdåniga.skrifvelse

den 2 augusti 1815; samt att Kungl. Magt därefter måtte framlägga

förslag till sådan öfverenskommelse med Hans Maj:t Konungen, att

efter dennas fullgörande ifrågavarande anslag icke vidare måtte från

riksgäldskontoret utgå.

Med afseende å de skäl, som af motionären anförts till stöd för

det väckta förslaget, tillåter sig utskottet att hänvisa till sjkifva motionen.

Angående tillkomsten af det i motionen omförmälda årliga anslaget

till Konungen af 300,000 kronor får utskottet meddela följande.

Den 6 juli 1815 aflat Kungl. Maj:t till statsutskottet en proposition

angående rikets utländska gäld, varande denna proposition af

hufvudsakligen följande innehåll:

Bih. till Eiksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 28 Höft. (Näs 43, 44.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

»Det beslut, i följd hvaraf Rikets Ständer vid riksdagen år 1812

förklarade, att två tredjedelar af rikets kapitalgäld i Holland, Drabant

och Genua, sådan den var vid samma riksdags början, med undantag

af 418 stycken af svenska medborgare inlösta obligationer, skulle jämte

dåra beräknade intressen då genast försvinna, var en följd af en rättmätigt

utöfvad vedergällningsrätt, i anseende till det sätt, hvarpå

franska regeringen hade behandlat svenska undersåtars hos franska

kronan ägande fordringar; och då Rikets Ständer i anseende till den

återstående tredjedelen förordnade, att den väl finge tills vidare uti

riksgäldskontorets räkenskaper upptagas, men tillika till Kungl. Maj:t

öfverlämnade att, på sätt Kung!. Maj:t skulle finna det nödigt, antingen

till någon del eller till det hela erkänna berörda tredjedel, eller också

förklara densamma alldeles förfallen och tillintetgjord, gingo Rikets

Ständer tillväga med eu varsamhet, som ställde det af Rikets Ständer i

afseende på utländska gälden fattade beslut i likhet med det, som

franska regeringen i anseende till egna undersåtars fordringar vidtagit.

Men då numera, äfven genom de segrar, till hvilka svenska

vapnen bidragit, en ny sakernas ordning sedan förlidet år inträdt,

finner Kungl. Maj:t den tidpunkt hafva inträffat, då Kungl. Maj:t bör

begagna den honom af Rikets Ständer uppdragna rättighet, och förklara,

att den ifrågavavarande tredjedelen af Sveriges kapitalgäld i Holland,

Drabant och Genua måste åter såsom eu rikets verkliga skuld erkännas,

och att densamma således i anseende till afbetalningar och intressen

bör tilläggas samma rättigheter, som handelshuset Frege & Comp. i

Leipzig för dess redan godkända fordran hittills åtnjutit.

Kungl. Maj:t förbehåller sig att uti en särskild nådig skrifvelse

gifva Rikets Ständer tillkänna, på hvad sätt den börda, dessa kostnader

medföra, skulle kunna lättas.»

Den Kungl. Maj:ts skrifvelse, hvartill i propositionen hänvisas,

afläts likaledes den 6 juli 1815 till statsutskottet och innehåller bland

annat följande:

»Uti den med Hans Stor-Britanniska Maj:t den 3 mars 1813 afslutade

allianstraktat afträddes ön Guadeloupe till Kungl. Maj:t och

dess efterträdare på svenska tronen enligt successionsordningen af den

26 september 1810, emedan Hans Stor-Britanniska Maj:t igenom öfverlämnande

af denna franska koloni såsom varande en ultramarinsk besittning

trodde sig finna ett sätt att visa sin personliga tillgifvenhet

för Kungl. Maj:t och Hans Kungl. Höghet Kronprinsen och att hålla

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets ''Utlåtande N:o 43.

3

den sistnämnde, åtminstone till en del, skadeslös för de förluster af

dotationer och annan egendom, som Hans Kungl. Höghet, sedan han

kallades till svenska tronföljden, lidit igenom det politiska system, som

Sverige antog, och den afsägelse, som blef honom ålagd i dess åt Rikets

Ständer afgifna försäkran.

Då sedermera ön Guadeloupe afträddes till Frankrike, skedde sådant

ej med annat villkor, än att engelska ministären försäkrade Hans Maj:t

om ett skadestånd, och det var igenom en den 13 därpåföljande augusti

i London afslutad traktat, som Kungl. Maj:t samtyckte att, såsom motsvarande

ersättning, emottaga 24 millioner francs.

Det är hälften af denna summa, som Kungl. Maj:t och Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen nu erbjuda såsom en gärd åt nationen, öfvertygade,

att Rikets Ständer skola anse den som en igenom närvarande dynasti

nationen beredd och hemfallen fördel.

Som Kungl. Maj:t och Hans Kungl. Höghet Kronprinsen tro, att

hela beloppet af den först ofvannämnda summa skall vara tillräckligt att

inlösa ej mindre svenska skulden i Holland, Drabant och Genua, hvaraf

blott en tredjedel är erkänd, än äfven de till sitt fulla belopp fastställda

skulderna i Hamburg och Leipzig, så hafva de beslutit att därtill använda

nämnda 24 millioner francs, för att sålunda på en gång döda all

Sveriges utrikes gäld. Emot det att Kungl. Maj:t tilländabringar denna

underhandling och till Riksens Ständers riksgäldskontor aflämnar alla

de rikets således inlösta skuldförbindelser, som nu äro i utländsk mans

ägo, äskar Kungl. Maj:t af Rikets Ständer, att, då de därigenom blifva

befriade från all utländsk gäld och vinna en för framtiden ovärderliggaranti

och ökad säkerhet, de skola utaf de till sådana skulders afbördande

bestämda medel anslå en årlig summa af tvåhundrade tusende

riksdaler svenskt bankomynt, svarande emot räntan af ett stående lån

af 12 millioner francs. Denna summa skall tjäna att betäcka Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen för dess lidna förluster, och vid den fördelning,

som däraf kommer att ske, skall Hans Kungl. Höghet äfven

finna utvägar att godtgöra de förluster, som dess gemål Hennes Kungl.

Höghet Kronprinsessan för dess del fått vidkännas. Kungl. Maj:t vill,

att denna sålunda funderade ränta skall anses såsom enskildt tillhörig

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen och dess Arfvingar efter successionsordningen

af den 26 september 1810, att af dem efter behag disponeras.»

I anledning af denna Kungl. Maj:ts framställning afgaf statsutskottet

den 18 juli 1815 betänkande, hvaruti utskottet anförde

följande:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

»Riksgäldskontorets utländska gäld, som uti räkenskaperna kvarstår,

sedan, enligt Riksens liöglofliga Ständers vid 1812 års urtima

riksdag fattade beslut, alla upplupna intressen å skulderna, såväl i

Hamburg som i Amsterdam, Genua ocli Antwerpen tillika med två

tredjedelar af lånekapitalen på sistnämnda trenne ställen i 1812 års

hufvudbok blifvit afskrida, var den 30 sistlidne juni som följer:

I Amsterdam:

Kapitalgäld Holk Cour. R. 1,386,286: 33. 5 V3 å 44 sk.

per Rdr. Holk Cour.............................. Specie Rdr. 1,270,762:37.4

I Antwerpen:

Kapitalgäld Guld. Er. växelmynt 2,453,000

å 18 sk. per Gulden ............................

I Genua:

D:o d:o Genues. Lires fouri di Banco

3,153,332: 8. 9 å 6 V2 sk. per Lire ...

I Hamburg:

D:o d:o, hvarå någon afskrifning ej skett,

Hamb. banco rdr 650,400 å 47 sk.

919,875:--

427,013: 36. 10

636,850:

I Leipzig:

D:o d:o, hvilket ej undergått afskrifning,

Conv. mynt Rdr...... 1,199,000: —

Därå till den 15 sistlidne

april upplupna intressen,

hvilka skola

likvideras .................. Rdr 153,137: 12

Conv. m. Rdr 1,352,137: 12

å 32 sk. per Rdr C. mynt .......................... ,, „ 901,425: — —

Svensk^ specie Rdr 4,155,926: 26. 2

Dessutom häftar riksgäldskontor på utrikes

orter för följande skulder, hvilka

väl icke bestå uti upptagna lån, men

skola likvideras uti utländskt mynt,

nämligen:

Transport specie Rdr 4,155,926: 2 6.2

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande K:o 43.

5

Transport specie Rdr 4,155,926: 2G. 2

l:o) Till handelshuset i Antwerpen J. M.

Smets änka, saldo af courant-räkning

Brab. växelmynt Gulden 93,145: 16. 9

å 18 sk. per Gulden Sp. It. 34,929:3 2. i i

2:o) Till handelshuset i Leipzig

Frege & C:o, likaledes

enligt courant-räkning

Convent. mynt Rdr ......... 54: 3 7. 4 ^ M 34,984: 2 2. 3

Summa skulder på utrikes ort Sp. It. 4,190,911: —. 5

Det är således en summa af 4,155,920 rdr 26 sk. 2 r. svenskt

specie eller silfver, jämte upplöpande intressen å saxiska lånet ifrån den

15 sistlidne april, som Kung!. Maj:ts nådiga proposition har till föremål,

och från hvilket skuldbelopp riket skulle komma att alldeles befrias

emot en årlig utgift af tvåhundradetusende rdr svenskt banko, som,

efter nuvarande kurser på utländska myntet icke ens utgör ränta till

fem för hundrade om året på halfva summan. Vid sådant förhållande

har statsutskottet trott sig äga fullkomligaste anledning tillstyrka Riksens

höglofliga Ständer, att med underdånigste vördnad och erkänsla antaga

Kungl. Maj:ts och Hans Kung!. Höghet Kronprinsens nådiga anbud

samt till Kungl. Maj:t i underdånighet öfverlämna att i nåder låta besörja

likviden af hela ifrågavarande riksgäldskontorets utrikes gäld, och

hvarmed riksgäldskontoret således icke vidare kommer att äga någon

befattning; äfvensom att Riksens höglofliga Ständer, såsom en följd häraf,

låta genom deras riksgäldskontor utfärda en till Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen och dess arfvingar efter successionsordningen af den 26

september 1810 ställd förbindelse att årligen betala tvåhundradetusende

(200,000) rdr i svenska bankosedlar att af dem efter behag disponeras,

och hvilken summa för första året kan lyftas, sedan den första (lista)

nästkommande augusti ingått.»

Detta statsutskottets betänkande godkändes af alla fyra stånden,

och i skrifvelse af den 2 augusti 1815 anmälde Rikets Ständer till

Kungl. Maj:t sitt sålunda fattade beslut. I enlighet härmed utfärdade

fullmäktige i riksgäldskontoret den 9 november samma år en förbindelse

att årligen från och med den 1 augusti 1815 till kronprinsen Karl Johan

och hans arfvingar efter successionsordningen den 26 september 1810

utbetala eu summa af 200,000 riksdaler i svenska bankosedlar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

I skrifvelse till statsutskottet vid 1817—1818 års riksdag lämnade

Kungl. Maj:t en redogörelse för de åtgärder, som dittills af konungen

vidtagits för likviden af rikets utländska skuld. Af denna skrifvelse

äfvensom af statsutskottets i anledning däraf den 23 juni 1818 afgifna

betänkande inhämtas, att vid denna tid likviden af skidderna i Hamburg

och Genua blifvit fullständigt verkställd och alla de för dessa skulder

utfärdade förbindelser och hypoteksliandlingar återställda till riksgäldskontoret,

att riksgäldskontoret likaledes återfått största delen af partialobligationerna

för skulderna i Antwerpen (de brabantska lånen) och för

skulderna i Amsterdam (de holländska lånen), men att däremot ännu

ej några förbindelser eller hypoteksliandlingar för lånet i Leipzig (det

sachsiska lånet) återlämnats till riksgäldskontoret.

Enligt riksgäldsfullmäktiges protokoll den 13 augusti 1832 var

lånet i Leipzig då fullständigt infriadt och alla därtill hörande partialobligationer,

med undantag af en, som upplysts hafva förkommit genom

olyckshändelse, återställda till riksgäldskontoret.

Vid 1840—1841 års riksdag afläto Rikets Ständer till Kungl. Maj:t

en skrifvelse (n:o 126), hvari omförmäldes, att beträffande de holländska

lånen åtskilliga hufvudförbindelser jämte därtill hörande handlingar

äfvensom 284 st. partialförbindelser å 1,000 gulden holländsk kurant

och hvad angick de brabantska lånen 73 partialobligationer k 1,000

gulden brabantskt växelmynt ännu ej blifvit till riksgäldskontoret återställda.

I denna skrifvelse anhöllo Rikets Ständer hos Kungl. Maj:t, att

alla erforderliga och ändamålsenliga åtgärder blefve vidtagna, på det

att, så snart härvid förekommande omständigheter och förhållanden

möjligen medgåfve, antingen de för forna statslånen i Holland utgifna

hufvudförbindelser jämte därtill hörandchandlingar äfvensom de ditintills

icke återställda partialobligationerna för enahanda lån i Brabant måtte

återbekommas eller åtminstone vederbörliga bevis om dessa hufvud- och

partialförbindelsers fullkomliga dödande erhölles.

Af riksgäldsfullmäktiges protokoll för den 6 juli 1849 inhämtas,

att riksgäldskontoret då fått från Konungen mottaga åtskilliga för de

holländska lånen utfärdade hufvudförbindelser in. £1. handlingar äfvensom

278 st. partialobligationer af samma lån. I anledning häraf anmälde

fullmäktige i skrifvelse till Kungl. Maj:t af nämnda dag att, med undantag

endast af 6 partialobligationer å 1,000 floriner hvardera, alla öfriga

enligt riksgäldskontorets räkenskaper för de i Amsterdam upptagna

svenska statslånen utfärdade autorisationer, garantier samt hufvudförbindelser

och partialobligationer blifvit vederbörligen återställda. I följd

häraf affördes enligt fullmäktiges beslut alla de till nämnda lån hörande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

7

obligationer, som dittills varit upptagna å en vid riksgäldskontorets

räkenskaper fogad uppgift öfver utelöpande obligationer för rikets forna

utländska skuld.

. Efter det denna afföringsätgärd vidtagits, kvarstodo å nyssnämnda

uppgift endast de i 1840 års riksdagsskrivelse omförmälda 73 partialobligationerna

af de brabantska lånen. Af dessa obligationer har Konungen

år 1859 till riksgäldskontor! återställt två stycken, hvaremot öfriga 71

obligationer å ett nominellt belopp af tillsammans 71,000 gulden brabantskt

växelmynt ännu icke kunnat införskaffas. Det må erinras att, då konungahuset

år 1815 öfvertog likviden af rikets utländska skuld, 7,359 obligationer

af de brabantska lånen voro utelöpande.

Hvad här ofvan blifvit meddeladt synes utskottet till fullo ådagalägga,

att konung Karl XIV Johans arfvingar enligt 1810 års successionsordning

äro lagligen berättigade att uppbära ifrågavarande årliga anslag

af 300,000 kronor; och med afseende härå synes någon ytterligare utredning

i denna fråga, på sätt af motionären föreslagits, icke vara af

behofvet påkallad. Ej heller kan utskottet ansluta sig till det i motionen

uttalade syftet att söka vinna en uppgörelse med Hans Maj:t Konungen

om _ aflösning af detta anslag. I betraktande af de betydande kapitalutgifter,

som en sådan aflösning under alla förhållanden måste kräfva,

synes densamma nämligen icke för staten vara att föredraga framför

den nuvarande ordningen.

På grund af det anförda får utskottet hemställa,

att herr Thorssons förevarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 13 mars 1908.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Herr K. Starbäck har begärt få antecknadt, att lian icke inom

utskottet deltagit i behandlingen af detta ärende.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.