Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte liufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

1908-04-06 · 117 sidor, varav 115 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 115 av 117 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1908:6, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte liufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1

N:o 6.

Ank. till Eiksd. kansli den 6 April 1908, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

femte liufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.

(l:a IT. A.)

Ordinarie anslag.

Departementet och öfverstyrelsen.

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt

kommandoexpeditionen.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har, under åberopande

af det propositionen bilagda statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 13 i samma månad, Kungl. Maj:t under femte hufvudtiteln

i punkten 1 föreslagit Riksdagen att dels höja arfvodet till expeditionschefen

i sjöförsvarsdepartementet från 7,500 kronor med 2,100

kronor till 9,600 kronor, däraf 3,000 kronor skulle anses motsvara

tj änstgöringspenningar,

Departementets

afdelning

af Kungl.Maj:ts

kansli samt

kommandoexpeditionen.

[!•]*)

*) Hänvisar till punkt i Kungl. Maj:ts proposition.

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. G Höft. (N:o 6.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

dels höja det till departementschefens förfogande ställda anslaget

till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktmästare från 6,500 kronor

med 3,500 kronor till 10,000 kronor, dels ock, vid bifall härtill, i riksstaten

för år 1909 höja anslaget till sjöförsvarsdepartementets afdelning

af Kungl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen, nu 29,200 kronor,

med 5,600 kronor till 34,800 kronor.

Statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet har beträffande

denna fråga till åberopade statsrådsprotokollet anfört följande:

»I enlighet med hvad statsrådet och chefen för justitiedepartementet,

jämlikt protokollet öfver justitiedepartementsärenden för denna dag,

anfört om höjning af arfvodena för expeditionscheferna i Eders Kungl.

Maj:ts kansli skulle expeditionschefens i sjöförsvarsdepartementet arfvode

höjas med 2,100 kronor eller från 7,500 till 9,600 kronor.

Den af 1878 års Riksdag godkända stat för sjöförsvarsdepartementets

afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli har efter nämnda år

icke undergått annan ändring beträffande anslagsbeloppen än att genom

1903 års Riksdags beslut det i staten upptagna anslag till amanuenser,

skrifbiträden och extra vaktmästare höjdes från 4,100 kronor till 6,500

kronor.

Den ökning i departementets arbetsbörda, som var anledningen

till den år 1903 vidtagna höjningen af nämnda anslag, har sedan dess

jämsides med sjöförsvarets kraftiga utveckling ytterligare oafbrutet fortgått

och torde numera förvisso kräfva en förstärkning af de ordinarie

arbetskrafterna inom departementet. Då emellertid en allmän lönereglering

för Eders Kungl. Maj:ts kansli torde vara förestående och

frågan om förstärkning af nyssnämnda arbetskrafter lämpligen först

i detta sammanhang lärer böra tagas under ompröfning, finner jag mig

icke nu böra framlägga förslag i detta hänseende.

Däremot finner jag mig nödsakad hemställa om höjning af förenämnda

anslag till amanuenser, skrifbiträden och extra vaktmästare. Ökning af

anslaget påkallas dels för beredande af skälig godtgörelse åt de amanuenser,

af hvilkas arbete departementet i och för göromålens behöriga gång är i

behof, dels i följd af de stegrade kostnaderna för renskrifning, dels ock

för beredande af något högre ersättning än den nuvarande till extra

vaktmästare i departementet.

Af anslaget utgå för närvarande arfvoden, hvartdera å 1,500 kronor,

till två fast anställda amanuenser. I fråga om anslagets användning

i öfrigt vill jag nämna, att däraf år 1907 utgått i rundt tal till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N;o 6.

3

ersättning för renskrifning jämte gratifikation till skrifbiträde 1,600

kronor, till vikariatsersättningar 860 kronor samt till dagaflöning och

gratifikation till extra vaktmästare 200 kronor. Det återstående ringa

beloppet har användts till gratifikationer åt amanuenser utan fast arfvode.

För sistnämnda ändamål hafva därjämte 600 kronor af femte

liufvudtitelns anslag till extra utgifter måst tagas i anspråk.

1 departementet tjänstgöra fem amanuenser, af hvilka, på sätt jag

ofvan nämnt, endast två åtnjuta fast arfvode. Af dessa amanuenser har

en antagits till amanuens år 1888, en 1892, en 1897, en 1904 och en

1905. De fast anställda amanuenserna äro sysselsatta i departementet

2 Vä—3 timmar dagligen, ofta mycket längre, hvarjämte ett betydande

hemarbete af dem utföres. Af de öfriga amanuenserna tjänstgöra å

ämbetsrummet två dagligen omkring 2 timmar och under stora delar af

året ytterligare någon timme om dagen, hvarförutom äfven för dessa

hemarbete för departementets räkning förekommer. En af de icke fast

aflönade amanuenserna handhafver en speciel gren af ärenden, hvilket

arbete till väsentlig del utföres utom tjänsterummet.

Af det nu anförda torde tydligen framgå att den ersättning, amanuenserna

uppbära, icke står i rimligt förhållande till det arbete, de utföra,

allrahelst man besinnar arbetets ofta mycket fordrande beskaffenhet

och den dyrbara utbildning, som föregått deras anställning i statens

tjänst.

Med hänsyn vidare till de ringa utsikter till befordran, tjänstgöringen

i departementet erbjuder, samt den i följd häraf alltmera tilltagande

svårigheten att erhålla nödigt arbetsbiträde i departementet är det en

tvingande nödvändighet att bereda dessa tjänstemän skälig ersättningför

deras arbete, såvida icke göromålens jämna gång skall äfventyras.

För detta ändamål fordras i främsta rummet, att antalet fast aflönade

amanuenser ökas samt att möjlighet beredes att höja amanuensarfvodenas

belopp. Sålunda anser jag, att amanuens, som ägnar en mera betydande

del af sin arbetskraft åt departementet, må kunna tilldelas ett arfvode

af 2,000 kronor och i undantagsfall, såsom när amanuens under en

längre följd af år förtjänstfullt i departementet tjänstgjort, äfven något

högre belopp.

Då, särskildt med afseende därå att göromålen allt fortfarande

hafva tendens att ökas, och vid sådant förhållande, innan nya ordinarie

tjänster i departementet tillkommit, man icke lärer kunna undvika att

äfven framdeles taga i anspråk arbetskraft af tjänstemän utan fast aflöning,

böra medel vara att tillgå för att kunna tilldela jämväl dylika

extra ordinarie tjänstemän skälig ersättning för af dem utfördt arbete.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Utskottets

yttrande.

Såsom ofvan antydts, fordrar anslaget en ökning jämväl för de

stegrade renskrifningskostnaderna, Dels ökas skrifgöromålen, dels måste

ock möjlighet beredas att öka aflöningen till det fast anställda skrifbiträdet,

hvilken aflöning nu utgör 75 kronor i månaden med en tjänstgöring

å tjänsterummet af omkring fem timmar dagligen.

Slutligen krafvel’ anslaget ökning för beredande af något högre

ersättning åt de extra ordinarie vaktmästarna i departementet. För närvarande

åtnjuta dessa en dagaflöning af allenast en krona 50 öre om

dagen, under det att i en del andra statens verk motsvarande ersättningutgör

två kronor eller högre belopp.

Enligt verkställda beräkningar kan den erforderliga ökningen af

anslaget icke sättas till lägre belopp än 3,500 kronor.

Därest den framställning om ökadt anslag för ifrågavarande ändamål,

hvilken jag alltså finner mig böra göra, vinner Eders Kungl. Maj:ts och

Riksdagens bifall, är det min afsikt att föreslå Eders Kungl. Maj:t att af

femte hufvudtitelns allmänna besparingar bereda sådan förhöjd ersättning,

hvarom här är fråga, jämväl för innevarande år.»

Beträffande den föreslagna höjningen af expeditionschefens arfvode

har utskottet under hänvisning till Riksdagens beslut i fråga om arfvodena

till de expeditionschefsbefattningar, för hvilka aflöningen redan blifvit

under innevarande år af Riksdagen bestämd, ansett arfvodet jämväl för

expeditionschefen i sjöförsvar departement et böra bestämmas till 9,000

kronor, däraf 3,000 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar.

På grund af hvad departementschefen anfört till stöd för den föréL

slagna förhöjningen af amanuensarfvodena, har utskottet ej velat motsätta

sig densamma, dock har utskottet velat uttala, att i den mån, ett

sådant arfvode förhöjes, en något längre arbetstid å tjänsterummet än

den nuvarande skäligen synes kunna utkräfvas, med iakttagande tillika,

att förhållandet mellan arbetstiden och aflöningen bestämmes i enlighet

med hvad som kommer att gälla för de öfriga afdelningarna inom

Kungl. Maj:ts kansli.

Utskottet, som i öfrigt ej funnit anledning till erinran mot hvad

Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit, får alltså hemställa,

att Riksdagen må i anledning af Kungl. Maj:ts

förevarande framställning

a) höja arfvodet till expeditionschefen i sjöförsvarsdepartementet

från 7,500 kronor med 1,500 kronor till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 5

9.000 kronor, däraf 3,000 kronor skola anses motsvara

tj änstgöringspenningar;

b) böja det till departementschefens förfogande

ställda anslaget till amanuenser, skrifbiträden och extra

vaktmästare från 6,500 kronor med 3,500 kronor till

10.000 kronor; samt

c) vid bifall härtill, i riksstaten för år 1909

höja anslaget till sjöförsvarsdepartementets afdelning

af Kungl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen,

nu 29,200 kronor, med 5,000 kronor till 34,200 kronor.

Marinförvaltningen.

2:o) Uti punkt 2 af femte hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att öka- anslaget till marinförvaltningen, nu 50,600 kronor,

med förslagsvis 87,900 kronor till 138,500 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva

utlåtande, hvilket utskottet skolat härmed för Riksdagen

anmäla.

Flottan.

Aflöning för flottans kårer och stater.

3:o) Under punkt 3 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att dels godkänna stater för flottans officerskår, för

flottans underofficerskår, för flottans sjömanskår samt å dagaflöning till

officerare och underofficerare vid flottan, äfvensom för mariningenjörkåren

och för marinläkarekåren af den lydelse, bilagorna n:is 1—6

vid åberopade statsrådsprotokollet utvisade, dels ock, med godkännande

af förordad minskning i anvisningen för reserv- och indragningsstaterna

samt båtsmanskompanierna, i riksstaten för år 1909 höja anslaget till

aflöning för flottans kårer och stater, nu 5,137,813 kronor, med 412,158

kronor till 5,549,971 kronor.

Marinförvalt
ningen.

[2-3

Aflöning för

flottans kårer

och stater.

[3-]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Beträffande denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»På sätt omnämnes i protokollet öfver sjöförsvarsärenden den 13

januari 1906, bilagdt samma års statsverksproposition, hade Riksdagen

i sin skrifvelse den 19 maj 1905 angående regleringen af utgifterna

under riksstatens femte liufvudtitel anställt en jämförelse mellan personalbehofvet

enligt de beräkningar, som framlagts för 1900 års Riksdag att

gälla till och med år 191-2, och det personalbehof, som sedermera i

själfva verket uppstått. Af denna jämförelse hade Riksdagen funnit

det framgå, att den stamanställda flottpersonalens numerär, hvad underofficerare

och manskap beträffade, år 1905 icke obetydligt öfverstege

hvad som uti 1900 års plan för flottans bemanning ansetts tillräckligt

sju år därefter eller för år 1912. Detta kunde visserligen sägas hafva

sin grund däruti, att personalbehofvet på en del af flottans fartyg något

ökats samt att åtskilliga fartyg af nya typer, som icke tagits i beräkning

vid uppgörandet af förenämnda plan, tillkommit, men, å andra

sidan, hade antalet af de uti planen för sistnämnda år beräknade fartygen

ännu icke på långt när uppnåtts, hvartill komme, att en del

försvarsanordningar, för hvilka förut beräknats personal från flottan,

numera efter år 1901 öfvertagits af kustartilleriet. Kungl. Maj:ts återkommande

framställningar om ökning af flottans personal, hvilka nu

icke längre grundade sig på den en gång framlagda planen för flottans

bemanning, syntes, anförde Riksdagen vidare, innebära åtskilliga olägenheter,

särskildt därutinnan att Riksdagen betoges möjligheten att på

förhand öfverskåda omfånget af en slutlig organisation för flottans

personal och öfningarna med densamma samt bedöma, huruvida denna

organisation läte sig förena med landets ekonomiska bärkraft och möjligheten

att erhålla lämpligt folk för personalens rekrytering. Det

syntes därför Riksdagen nödigt, att för Riksdagen framlades en reviderad

plan för den slutliga organisationen för flottans personal samt

beräkning öfver de årliga kostnaderna för denna personals aflöning,

underhåll, öfningar m. m. Vid utarbetandet af en dylik plan syntes

det äfven böra tagas i noggrant öfvervägande, i hvilken utsträckningflottans

behof af personal, särskildt å de äldre fartygen, lämpligen kunde

fyllas af reservofficerare och värnpliktiga, som fortfarande ägnade sig

åt sjömansyrket eller därmed sammanhängande yrkesgrenar, äfvensom

i hvad mån och på hvad sätt de svenska örlogs- och handelsflottorna

bäst kunde såväl i freds- som krigstid understödja hvarandra.

I anledning af Riksdagens nämnda uttalande om önskvärdheten af

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

7

eu reviderad plan för den slutliga organisationen af flottans personal

anbefallde Kungl. Maj:t den 2 juni 1905 chefen för flottans stab att

inkomma med sådan plan, under förutsättning att flottan komme att

bestå af de stridsfartyg, som vore upptagna i en till 1901 års sjökrigsmaterielkommittés

betänkande fogad tablå. Emellertid hade chefen för

flottans stab uti ämbetsskrifvelse den 11 september 1905, under framhållande

af behofvet utaf att ordnandet af landets försvar i händelse

af unionens upplösning underkastades en förnyad omfattande undersökning,

hvilken sannolikt torde komma att ådagalägga, att det af 1901

års materielkommitté uppgjorda programmet icke vidare kunde anses

tillfyllestgörande, utan att detsamma måste undergå en afsevärd förändring

med afseende å af kommittén föreslagna fartygstyper och antal

fartyg, och att det af nämnda kommitté uppgjorda betänkandet därför

ej längre kunde läggas till grund för en utredning angående det verkliga

behofvet af personal, i underdånighet hemställt, det Kungl. Maj:t

behagade medgifva, att chefen för flottans stab icke behöfde utarbeta

och inkomma med nämnda plan och beräkning.

I samband med att Kungl. Maj:t den 5 januari 1906 meddelade

cheferna för generalstaben och flottans stab uppdrag att i samråd utarbeta

ett förslag till samfälld plan för rikets försvar behagade Kungl.

Maj:t jämväl återkalla det åt chefen för flottans stab den 2 juni 1905

lämnade uppdraget. På grund af nu angifna förhållanden kunde sådan

plan för organisationen af flottans personal, som af Riksdagen åsyftats,

icke föreläggas 1906 års Riksdag.

I sin skrifvelse den 25 maj 1906 angående regleringen af utgifterna

under riksstatens femte hufvudtitel uttalade Riksdagen, som funnit, att

vissa omständigheter utgjort hinder för utarbetandet af en reviderad

plan för den slutliga organisationen för flottans personal samt beräkning

öfver de årliga kostnaderna för denna personals aflöning, underhåll,

öfningar m. m., önskvärdheten af att sådan plan och beräkning måtte,

såvidt möjligt, för 1907 års Riksdag framläggas.

Sedermera hafva cheferna för generalstaben och flottans stab till

fullgörande af det dem den 5 januari 1906 meddelade uppdrag med

underdånig skrifvelse den 18 oktober 1906 till Kungl. Maj:t öfverlämnat

förslag till samfälld plan för rikets försvar äfvensom i samband därmed

lämnat, bland annat, en öfversikt af de anordningar, som borde vidtagas

till stärkande under fredens dagar af armén och flottan, hvarförutom

chefen för flottans stab afgifvit förslag till flottans utveckling

under perioden 1908—1913.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Officerskåren.

8 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Då dessa frågor i vissa delar tarfvade ytterligare sakkunnig utredning,

bemyndigade Kungl. Maj:t den 7 december 1906 chefen för

sjöförsvarsdepartementet att tillkalla sakkunnige för att inom departementet

biträda med den ytterligare utredning i ärendet, som kunde

befinnas erforderlig; och hafva i enlighet härmed den 8 i samma månad

sakkunnige tillkallats, hvilkas arbeten ännu pågå.

Innan arbetet med den nyssberörda försvarsplanen afslutats, men

detsamma framskridit så långt, att de generella fordringar, som borde

ställas på vår sjökrigsmateriel, kunnat bestämmas, hade emellertid chefen

för flottans stab uti ämbetsskrifvelse den 7 september 1906 hemställt

om verkställande af sakkunnig utredning angående de fartygstyper,

som borde ingå i vår flotta; och tillkallade dåvarande departementschefen,

efter af Kungl. Maj:t den 14 i samma månad därtill erhållet

nådigt bemyndigande, sakkunnige för vidtagande af en allsidig utredning

i afseende å de förändringar i typerna för flottans stridsfartyg,

som med hänsyn till ej mindre rikets ändrade försvarspolitiska läge än

äfven erfarenheten från senaste ostasiatiska krig kunde synas önskliga.

De sålunda tillkallade sakkunnige hafva den 9 januari 1907 afgifvit

hemligt utlåtande i ämnet, hvaruppå marinförvaltningen öfver detta utlåtande

afgifvit infordradt yttrande.

Sedan Kungl. Maj:t den 28 september 1907 tillsatt en kommitté

för granskning af nämnda samfällda plan för rikets försvar m. m. liar

jämväl de sakkunniges utlåtande angående fartygstyperna jämte marinförvaltningens

yttrande i ämnet öfverlämnats till kommittén för att tagas

under öfvervägande vid fullgörande af det åt kommittén lämnade uppdrag.

De frågor, som sålunda hänskjutits till kommitténs behandling,

synas mig emellertid hafva ett så nära inre sammanhang med den af

Riksdagen åsyftade planen för den slutliga organisationen af flottans

personal, att en sådan plan icke lämpligen torde böra Riksdagen föreläggas,

innan kommittén afgifvit betänkande angående försvarsplanen.

Vid beräkning af personalbehofvet anser jag därför tillsvidare böra

följas enahanda grunder som närmast föregående år.

Jag vill då, hvad officersbeliofvet vidkommer, först erinra, att enligt

det vid statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12 januari

1907 under bilagan 2 fogade sammandrag öfver behofvet af personal

vid mobilisering med den materiel, som beräknades vara tillgänglig

innevarande år, behofvet af stamofficerare detta år komme att uppgå

till 343. För fyllande af behofvet af bemanning för jämväl den af

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

9

1907 års Riksdag beviljade fartygsmaterielen skulle för år 1909 tillkomma

ett antal af 10 officerare, hvadan mobiliseringsbehofvet samma

år skulle utgöra 353 officerare. Att för år 1909 uppbringa officerskåren

till det antal, som mobiliseringsbehofvet sålunda fordrar, är

emellertid icke möjligt.

I statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 14 januari 1905

är införd en tabell öfver den approximativa ökningen af officerskåren

vid utgången af hvart och ett af åren 1904—1910, då hänsyn tagits

såväl till det antal sjökadetter, hvilka årligen kunde antagas blifva utexaminerade,

som till beräknad afgång inom officerskåren. Denna tabell

utvisade följande:

Officerskå-

Tillkomst

Afgång

Officerskå-

År.

rens styrka

genom ut-

genom afsked

Ökning under

rens styrka

vid årets

vid årets

examinerade

eller

året.

ingång.

kadetter.

dödsfall.

utgång.

1904...................................

187

14

4

10

197

1905....................................

197

maj öloi

okt. 26101

4

27

224

1906 ....................................

224

32

3

29

253

1907....................................

253

15

4

11

264

1908....................................

264

22

4

18

282

1909....................................

282

20

6

14

296

1910....................................

296

20

8

12

308

Enligt denna tabell, som de senaste åren legat till grund för framställningarna

till Riksdagen om ökning af officerskåren, skulle denna

alltså för innevarande år kunnat uppbringas till en numerär af 282,

men då tillkomsten varit mindre och afgången större än som beräknats,

ansågs, på sätt statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12

januari 1907 utvisar, kåren icke kunna för innevarande år ökas till

större antal än 276 officerare eller, utöfver antalet af 264 enligt 1907

års stat, 12, sålunda fördelade:

kommendör........................................................................... 1

kommendörkapten af 2:a graden ................................ 1

kaptener af l:a klassen ............................................. 2

d:o af 2:a d:o ............................................... 2

löjtnanter ............................................................................. 3

underlöjtnanter..................................................................... 3

Summa 12

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 6-

Kungl. Maj:ts i enlighet härmed för Riksdagen framlagda förslag

om ökning af officerskåren ansåg sig Riksdagen emellertid icke kunna

helt och hållet biträda, utan beviljade en ökning med endast sju beställningar,

fördelade mellan de olika graderna på följande sätt:

kommendör........................................................................... 1

kommendörkapten af 2:dra graden ........................ 1

kapten af l:a klassen................................................... 1

kapten af 2:a d:o .................................................... 1

löjtnant .............................................. 1

underlöjtnanter ................................................................. 2

Summa 7

I underdånig skrifvelse den 13 november 1907 angående vissa anslag

å riksstatens femte hufvudtitel bar marinförvaltningen anfört, att

för år 1909 officerskåren syntes böra ökas med dels det antal af 5 officerare,

som återstode af det vid 1907 års Riksdag anmälda behofvet,

dels därutöfver det antal af 20, som fordrades för att uppbringa kårens

numerär till det enligt förenämnda tabell för år 1909 beräknade antalet

af 296, eller sammanlagdt med 25 officerare. Denna ökning syntes ämbetsverket

vara att förorda jämväl med hänsyn därtill, att på för handen

varande förhållanden den sannolika beräkning kunde grundas, att från

sjökrigsskolan på hösten år 1908 skulle kunna utexamineras 25 kadetter.

I marinförvaltningens förslag till stat för officerskåren är denna

fördenskull ökad med 25, fördelade å grader på följande sätt:

kommendörkapten af l:a graden ................................. 1

» >> 2:a » 1

kaptener af l:a klass ...................................................... 6

» >» 2:a » ...................................................... 3

löjtnanter.......................................................... 9

underlöjtnanter.................................................................... 5

Summa 25

Chefen för flottans stab, som i skrifvelse den 18 november 1907

gjort framställning om ökning af flottans stampersonal, bar däruti

påpekat, att i behofvet af officerare för flottans mobilisering under år

1908, enligt de beräkningsgrunder, som vore angifna i bilagan n:r 2 till

det 1907 års statsverksproposition bifogade protokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 12 januari 1907, förefunnes en brist af 72 officerare. På

grund af behofvet af bemanning för jämväl den af samma års Riksdag

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

11

beviljade fartygsmaterielen, hvilken erfordrade ytterligare 10 officerare,

komme officersbristen i 1909 års mobiliseringsbehof att uppgå till 82

officerare. Stabschefen har emellertid ansett, att med hänsyn till dels

den rekrytering af kåren, som under åren 1908 och 1909 kunde erhållas

genom från sjökrigsskolan utexaminerade kadetter, dels den under samma

år beräknade afgången inom kåren, denna år 1909 icke torde kunna

ökas med mera än 16 officerare. På grund häraf har stabschefen föreslagit

en ökning af kåren med sistnämnda antal, hvilket för ett likformigt

tillgodoseende af mobiliseringsbehofvet inom de olika graderna

äfvensom för bibehållande af nuvarande proportioner mellan samtliga

grader syntes honom böra fördelas sålunda:

kommendörkapten af l:a graden ................................. 1

:» » 2:a :■> 1

kaptener af l:a klass ...................................................... 4

y> » 2:a » .................................................. 3

löjtnanter.......................................................................... 4

underlöjtnanter .............................................................. 3

Summa 16

Den nu omförmälda officersbristen utgör en allvarlig olägenhet,

som måste snarast möjligt undanrödjas. Emellertid lärer en ökning af

kåren till det af marinförvaltningen föreslagna antal officerare näppeligen

låta sig genomföras redan under år 1909. Däremot anser jag, i

likhet med chefen för flottans stab, kåren kunna och böra för samma

år ökas med 16 officerare. Fördelningen i grader anser jag böra ske

i öfverensstämmelse med stabschefens förslag, allenast med den afvikelse

därifrån att antalet kaptenslöner ökas med 5 i l:a och 2 i 2:a löneklassen

i stället för resp. 4 och 3. En sådan fördelning torde så

mycket som möjligt tillgodose mobiliseringsbehofvet inom de olika graderna,

samtidigt som den bibehåller den nuvarande proportionen dem emellan.

Efter en sådan ökning skulle staten för officerskåren upptaga

flaggmän...................................

............. 4

kommendörer.........................

............. 8

kommendörkaptener af l:a

graden ...............

............. 18

» » 2:a

» ...............

............. 18

kaptener af l:a klass...........

............ 66

» » 2:a » ...........

............. 33

löjtnanter ...............................

............ 94

underlöjtnanter.......................

............ 46

Summa 287

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Underofficers
kåren.

Enligt förut åberopade, till statsrådsprotokollet för den 12 januari

1907 fogade sammandrag öfver behofvet af personal vid mobilisering

med den materiel, som beräknades vara tillgänglig innevarande år, skulle

behofvet af underofficerare innevarande år uppgå till ett antal af 650

med följande fördelning:

flaggunderofficerare (ej maskinister) ........................ 134

» (maskinister) .............................. 83

underofficerare af 2:a gr. (ej maskinister)............... 267

» )> (maskinister)..................... 166

Summa 650

För fyllande af behofvet utaf bemanning för den af 1907 års

Riksdag beviljade fartygsmaterielen skulle för år 1909 tillkomma ytterligare

16 underofficerare, hvadan mobiliseringsbehofvet för år 1909

skulle uppgå till 666 underofficerare.

På sätt statsrådsprotokollet öfver sjöförsvar särenden den 12 januari

1907 utvisar, kunde emellertid, med bibehållande af god rekrytering,

underofficerskåren, som i 1907 års stat var upptagen till ett antal af

498 underofficerare, för innevarande år icke lämpligen ökas med mera

än 48 enligt följande fördelning:

flaggunderofficerare (ej maskinister) ........................ 11

» '' (maskinister) .............................. 6

underofficerare af 2:a gr. (ej maskinister) ............ 22

» » (maskinister) ................. 9

Summa 48

Den af Kungl. Maj:t i anledning häraf föreslagna ökningen af underofficerskåren

för innevarande år med 48 underofficerare godkändes af Riksdagen;

och upptager kårens stat innevarande år alltså 546 underofficerare.

I sin underdåniga skrifvelse den 13 november 1907 har marinförvaltningen

erinrat, att behofvet af underofficerare innevarande år uppginge

till ett antal af 650 samt att, då kårens stat för året upptoge en

numerär af 546, i mobiliseringsbehofvet för samma år alltså fattades

ett antal af 104.

Efter hvad marinförvaltningen inhämtat, funnes god tillgång att

vid början af år 1909 öka underofficerskåren med detta antal. Marinförvaltningen

hade för den skull ansett sig böra förorda sådan ökning

och i af ämbetsverket afgifvet förslag till stat för kåren, till uppnående

af öfverensstämmelse med den plan för underofficerarnas fördelning å

grader och stater, hvilken i meranämnda utredning i statsrådsprotokollet

den 12 januari 1907 finnes intagen, fördelat ökningen på följande sätt:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

13

flaggunderofficerare (ej maskinister) ........................ 22

» (maskinister) .............................. 13

underofficerare af 2:a graden (ej maskinister) ...... 43

» » (maskinister)........... 26

Summa 104

Chefen för flottans stab kar i föreliggande fråga erinrat, att en

ökning af underofficerskåren inverkade på uppflyttningen af l:a klass

sjömän till underofficerskorpraler, samt att, i enlighet med hvad i

protokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12 januari 1907 anförts, ökningen

af sjöman skåren till/ det antal inom de olika lönegraderna, som

i samma protokoll angifvits vara erforderligt, lämpligen borde för bibehållande

af god rekrytering fördelas på fyra år. Af denna anledning

ansåge stabschefen jämväl underofficerskårens rekrytering böra ske

gradvis under nämnda tidsperiod. Toges härvid i beräkning den ökning

af kåren, som erfordrades till följd af. under tiden nytillkommen materiel,

borde, enligt stabschefens åsikt, ökningen af kåren år 1909 lämpligen

begränsas till 54 underofficerare med följande fördelning:

flaggunderofficerare, ej maskinister........................... 10

''» maskinister ....................... 8

underofficerare af 2:a graden, ej maskinister........ 20

» » maskinister......... 16

Summa 54

Äfven den brist å underofficerare, som enligt det nyss anförda

föreligger, anser jag böra fyllas snarast lämpligen ske kan. Då det ur

synpunkten af en god rekrytering innebär åtskilliga olägenheter att nu

på en gång öka kåren med hela den för bristens fyllande erforderliga

betydliga numerären samt den af stabschefen föreslagna ökningen för

år 1909 synes vara efter förhållandena lämpligen afpassad, finner jag

mig böra föreslå en ökning af underofficerskåren med allenast 54 underofficerare,

fördelade i grader i enlighet med stabschefens förslag.

Efter en sådan ökning torde staten för underofficerskåren böra upptaga

flaggunderofficerare, ej maskinister.......................... 122

» maskinister........................... 78

underofficerare af 2:a graden, ej maskinister ...... 244

» » maskinister ...... 156

Summa 600

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

SjömaEskåren.

Enligt ofta åberopade sammandrag öfver behofvet af personal vid

mobilisering med den innevarande år tillgängliga materielen borde sjömanskårens

numerär belöpa sig till 650 underoffieerskorpraler oclr

3,450 man gemenskap enligt följande fördelning:

650

man

i l:a

lönegraden

(underoffieerskorpraler)

1,650

))

b 2:a

»

650

»

b 3:e

))

650

b

|3:e

b< ,

»

i 6 månader

|4:e

»

» b »

500

b

b 4:e

Summa 4,100

För fyllande af bebofvet utaf bemanning för den af 1907 års Riksdag

beviljade fartygsmaterielen skulle för år 1909 tillkomma ytterligare

i rundt tal 100 man.

Jämfördt med de af Riksdagen godkända staterna för år 1907

innebar det för innevarande år angifna behofvet en ökning af sjömanskåren

med 382 man.

Enär emellertid ett stort antal vakanser förefanns, ansågs ökningen

för innevarande år böra inskränkas till 282 man enligt denna fördelning:

48 man i l:a lönegraden (underoffieerskorpraler)

117 » ))l^:e i 6 månader

'' (4:e » b i) »

117 » b 4:e »

Summa 282

Den af Kungl. Maj:t i anledning häraf föi’eslagna ökning af sjömanskåren

för innevarande år med 282 man godkändes af Riksdagen;

och upptager kårens stat innevarande år alltså 4,000 man enligt denna

fördelning.

560

man

i

l:a

lönegraden

(underoffieerskorpraler)

1,294

D

B

2:a

B

780

B

B

3:e

B

683

B

B

|3:e

B

i 6 månader

j4:e

B

B B B

683

B

B

4:e

B

Summa 4,000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

15

I sin underdåniga skrifvelse den 13 november 1907 har marinförvaltningen

anfört, att då med hänsyn till det redan förefintliga och

ytterligare motsedda stora antalet vakanser inom sjömanskåren det syntes

ovisst, huruvida kåren under år 1909 skulle kunna uppbringas till den

uti staten för år 1908 angifna numerären, ämbetsverket ansett någon

ökning af denna icke nu böra ifrågasättas.

Chefen för flottans stab har med erinran därom, att ett stort antal

l:a klass sjömän årligen utexaminerades från underbefälsskolornas specialklasser

och att fortfarande en betydlig brist på underofficerskorpraler

förefunnes, ansett antalet löner inom l:a lönegraden böra ökas på det

att dessa l:a klass sjömän måtte snarast möjligt efter genomgången

underbefälsskola kunna uppflyttas till underofficerskorpraler; och har

stabschefen på grund häraf föreslagit, att lönerna för sjömanskåren måtte

ökas med 54 i l:a lönegraden.

Då, efter mitt förmenande, utsikt icke lärer vara för handen att

under år 1909 kunna uppbringa sjömanskårens numerär till högre än

den i staten för innevarande år upptagna numerären, men i allt fall

behofvet af underbefäl af manskapsgrad snarast möjligt bör fyllas samt

den nuvarande proportionen mellan antalet underofficerare och antalet

underbefäl af manskaps grad synes böra i hufvudsak bibehållas, finner

jag mig böra föreslå den ändring i nu gällande stat för kåren, att antalet

löner inom första lönegraden ökas med 54 eller samma som det

antal beställningar, hvarmed jag ansett underofficerskåren böra ökas,

men att däremot lönernas antal i 4:e lönegraden minskas med likaledes

54.

I enlighet härmed skulle staten för sjömanskåren upptaga:

i l:a lönegraden

614 man

i 2:a )>

i 3:e »

1,294 »

780 »

i 3:e » i 6 månader

i 4:e » i 6 » .

i 4:e » ........................

683 »

629 »

Summa 4,000 man.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Ang. afdrag

fördagaflöning

under tjänstgöring

å varfvet

m. ra.

I staten för sjömanskåren samt staten för dagaflöning till officerare

och underofficerare hafva hittills af dragits, i den förra ett belopp

för dagaflöning under tjänstgöring å varfvet och i den senare ett belopp

för officerares dagaflöning under tjänstgöring å varfvet och i

sjökarteverket samt ett för underofficerares dagaflöning under tjänstgöring

å varfvet. I staterna för innevarande år äro dessa afdrag upptagna

förslagsvis till sammanlagdt ett belopp af 182,350 kronor.

De ifrågavarande dagaflöningarna utgå af anslaget till flottans

nybyggnad och underhåll samt anslaget till sjökarteverket, från sistnämnda

anslag med ett förslagsvis beräknadt belopp af 4,000 kronor.

Vidkommande dagaflöningen till nämnda å varfvet tjänstgörande

personal anser jag flera skäl tala för att den bör utgå af anslaget till

aflöning för flottans kårer och stater. Först och främst synes den redan

enligt sin natur böra bestridas af detta anslag. Vidare utgå, jämlikt

de under senare åren genomförda organisationerna af mariningenjöroch

marinintenden turkår erna jämte därvid gjorda regleringar af dessa

kårers aflöningsförhållanden, dagaflöning till å varfven tjänstgörande

personal, tillhörande dessa kårer, af anslaget till aflöning för flottans

kårer och stater, likasom dagaflöningen till där tjänstgörande personal

från kustartilleriet utgår af anslaget till aflöning för kustartilleriets personal.

Det vore således i full konsekvens med hvad i fråga om dessa

kårer iakttagits, om äfven nu ifrågavarande dagaflöningar utginge af

anslaget till aflöning för flottans kårer och stater. Ett ytterligare och

icke minst viktigt skäl för att låta dessa dagaflöningar bestridas af

sistnämnda anslag är, att anslaget till flottans nybyggnad och underhåll,

på sätt jag i annat sammanhang ämnar vidare beröra, redan i och för

sig är alldeles otillräckligt och därför icke lämpligen bör betungas

med utgifter, som icke nödvändigtvis tillhöra detsamma.

Hvad jag nu yttrat om ifrågavarande från anslaget till flottans

nybyggnad och underhåll utgående dagaflöningar gäller i princip delvis

äfven de å sj ökarte verkets stat utgående dagaflöningar till tjänstgörande

officerare. Någon giltig grund för att icke låta sistberörda dagaflöningar

bestridas från det anslag, till hvilket de enligt sin natur rätteligen höra,

eller anslaget till aflöning för flottans kårer och stater, synes mig icke

föreligga, allrahälst de synnerligen betunga det redan i öfrigt hårdt

anlitade och otillräckliga anslaget till sjökarteverket. Detta anslag är

nämligen så långt ifrån tillfyllest för sitt ändamål, att, utom det anslag

å extra stat å 41,000 kronor, som år efter år af Riksdagen beviljats

för påskyndande af sjömätningarna å rikets kuster, sedan en följd af

år medel för samma ändamål fått från handels- och sjöfartsfonden an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

17

visas således för år 1907 ett belopp af 21,000 kronor och för innevarande

år likaledes 21,000 kronor.

Här förordade förändringar utgöra härjämte ett fortskridande på en

redan förut beträdd väg, ity att 1901 års Riksdag godkänt den af Kungl.

Maj:t för Riksdagen r afseende å dagaflöningen till officerare under

landtjänstgöring vid sjökrigsskolan föreslagna ändring, att dagaflöningen

skulle utgå från aflöningsanslaget och icke såsom dittills från anslaget

till nämnda skola.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hafva i de nu upprättade förslagen

till stater för sjömanskåren samt för dagaflöning till officerare och

underofficerare icke gjorts sådana afdrag för dagaflöning, som nu omförmälts.

Vid mariningenjörkårens organisation hade, på sätt framgår af statsrådsprotokollet

öfver sjöförsvarsärenden den 14 januari 1905, bilagdt

statsverkspropositionen till samma års lagtima Riksdag, framhållits önskvärdheten

att såväl i marinförvaltningens ingenjörafdelning som å flottans

båda varf anställdes särskilda ingenjörer med elektroteknisk utbildning,

på det att den redan då vidlyftiga och hastigt till omfattning och

komplikation tillväxande elektriska materielen måtte kunna på rätt sätt

omhänderhafvas och skötas. Emellertid hade i det då framlagda och

sedermera af Riksdagen i-hufvudsak gillade förslaget om mariningenjörkårens

organisation antalet elektroingenjörer ansetts kunna tillsvidare

inskränkas till två, af hvilka den ene skulle tjänstgöra i marinförvaltningen

och vid flottans varf i Stockholm samt den andre vid varfvet i

Karlskrona.

Uti ämbetsskrifvelse den 29 november 1907 har marinförvaltningen

föreslagit ökning af mariningenjörkåren med ytterligare en elektroingenjör

och i detta afseende anfört följande.

Efter år 1901, då de första försöken med gnisttelegrafering inom

svenska flottan företogos, hade materielen för dylik telegrafering betydligt

ökats, så att densamma för närvarande omfattade, förutom tre fasta

gnistsignalstationer, ej mindre än tjugusex stationer, hvilka under närmaste

framtiden komme att ökas med ytterligare åtta.

Denna materiel tillhörde torpeduppbörden och handhades således

af marinförvaltningens torpedafdelning och flottans varfs torpeddepartement.

Den arbetsbörda, som genom gnistsignalmaterielens tillkomst och

relativt snabba utveckling pålagts såväl marinförvaltningens torpedafdelning

som varfvens torpeddepartement, vore afsevärd, utan att dessa

senare fått sig tilldelad någon som helst ökning i sakkunnig personal.

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 6 Haft. 3

Maria
ingenjörkåren.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Respektive torpeddepartement hade fått omhändertaga hithörande frågor,

men med den snabba utvecklingen och de ständigt återkommande förändringarna

inom gnistsignalmaterielen hade det gifvetvis ej varit möjligt

för dessa departements tjänstemän att, utöfver de stora kraf, som torpedmaterielens

handhafvande betingade, jämväl kunna följa gnistsignalmatericlens

utveckling och på fördelaktigt sätt omhänderhafva densamma.

Också hade i hvarje viktigare fall och ofta vid rent elementära operationer

såsom de årligen återkommande afstämningarna af stationerna

vederbörande varfschefer inkommit med anmälan, att erforderlig sakkunnig

personal saknades för utförande af dylika arbeten, hvarför biträde

begärts vare sig från marinförvaltningen eller, under sommarmånaderna,

från högste befälhafvaren öfver kusteskadern. Sistnämnda myndigheter

hade äfven i upprepade rapporter framhållit den stora vikten af att

särskildt flottans varf förfogade öfver tillräckligt sakkunnig personal

för stationernas afstämning och materielens rätta handhafvande i allmänhet.

De senaste årens erfarenhet hade, enligt marinförvaltningens förmenande,

varit ägnad att oförtydbart ådagalägga denna brist på sakkunnig''

personal inom gnisttelegrafien, en brist, som med nu pågående förändringar

och nyanskaffningar inom materielen blefve alltmer kännbar.

Att medelst officerskommenderingar å departementen undanrödja nämnda

brist torde näppeligen kunna ske på grund af såväl de ofta inom officerskåren

skeende omflyttningarna som de årligen återkommande sjökommenderingarna.

Att den sakkunskap, som vore oeftergiflig för att kunna rätt tillgodose

den sig hastigt utvecklande gnistsignalmaterielens kraf, härigenom

ej kunde anses nöjaktigt representerad å varfven, torde ligga i

öppen dag, och den fleråriga erfarenhet, som härför oundgängligen erfordrades,

torde åtminstone för närvarande ej vara att påräkna af till

dylik tjänst kommenderade officerare, hvilkas tjänst ställde fordran på

en mera allmän utbildning och hvilka därför ej kunde tänkas kvarstå

orubbade under en följd af år i samma tjänst. Äfven torde de djupare

elektriska kunskaper och insikter i ingenjörsarbeten i allmänhet, som

här erfordrades, knappast vara tillfinnandes annat än hos en utbildad

elektroingenjör. Denna uppfattning torde ytterligare vinna i styrka,

sedan flottan numera i och för gnistsignalmaterielens vidmakthållande

och modernisering anordnat en särskild verkstadsafdelning vid torpeddepartementet

i Stockholm.

De två elektroingenjörer, som sedan den 1 januari 1906 tillhörde

mariningenjörkåren, vore till tjänstgöring fördelade, den ene å marin
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

19

förvaltningens ingenjörafdelning och. den andre åingenjördepartementet vid

flottans varf i Karlskrona. Med den vidsträckta användning, som elektriciteten

numera funnit ombord å flottans fartyg och å sjökrigsmateriel

i allmänhet, ville det synas som om handläggandet och behandlingen

af frågor å det allmänna elektriska området vid flottan skulle gifva tull

sysselsättning åt två elektroingenjörer, allra hälst som en af dessa vore

till tjänstgöring kommenderad i öfver styr elsen. Att dessa ingenjörers

tid och arbetskraft jämväl skrflle kunna tillgodose gnistsignalmaterielens

kraf, vore icke möjligt. Denna materiel kräfde sin man odelad. Därest

det skulle blifva möjligt att följa med gnistsignalmaterielens utveckling,

och hålla densamma i förstklassigt skick, måste denna materiel underkastas

ständiga moderniseringar och förändringar, och det vore i detta afseende

ingalunda uteslutet, att flottan inom den närmaste framtiden nödgades

öfvergå till användningen af så kallade odämpade elektriska vågor inom

gnisttelegrafien. Förfogade flottan då ej själf öfver tillräckliga, sakkunniga

arbetskrafter, nödgades man från utlandet införskrifva den härför

erforderliga materielen, hvilken vid sadant förhållande ej toide kunna

erhållas för ett pris understigande 25,000 kronor för station, under det

att denna kostnad, därest förändringen genomfördes å flottans egna

verkstäder, ej torde komma att öfverstiga en fjärdedel af denna summa.

Dessa arbeten kräfde emellertid en ständig och insiktsfull ledning i

förening med ett ej obetydligt experimenterande och träget studium af

den numera allt rikare litteraturen på detta område. Att marinförvaltningens

eller Karlskrona ingenjör departements elektroingenjör förutom

den ordinarie tjänsten jämväl skulle kunna fylla denna uppgift, kunde

enligt marinförvaltningens förmenande icke rimligtvis begäras.

Frågan vore sålunda icke blott en fråga om tillgodoseende af berättigade

kraf på ökade arbetskrafter utan jämväl en rent ekonomisk

fråga af så mycket större vikt som de medel, hvilka hittills anslagits

för gnistsignalmateriels nyanskaffning och underhåll, varit synnerligen

knappt tillmätta. _ _

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har marinförvaltningen

hemställt, att i nådig proposition till innevarande års Riksdag måtte

föreslås, att på ordinarie stat från och med 1909 uppfördes ytterligare

en elektroingenjör, afsedd för omhänderhafvandet åt gnistsignalmaterielen,

med de aflöningsförmåner, hvilka enligt stat för mariningenjörkaren

vore tillförsäkrade elektroingenjör.

Af Riksdagens underdåniga skrifvelse den 19 maj 1905 angående

regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel framgår,

dels att de två mariningenjörsstipendiater, som årligen böra antagas,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

skola tilldelas hvardera ett stipendium af 1,200 kronor om året under

två år, dels att mariningenjörsaspiranter och mariningenjörselever skola

under . tjänstgöring å flottans fartyg eller vid dess stationer åtnjuta

värnpliktigs aflöningsförmåner.

Beträffande de sålunda beviljade stipendierna uttalade Riksdagen,

att desamma torde kunna tillsvidare i mån af behof utgå af de besparingar,

som uppkomme å det i staten för mariningenjörkåren anvisade

belopp.

Hvad angår aflöningsförmånerna till mariningenjörsaspiranter och

mariningenjörselever, hafva några medel för bestridande af dagaflöningen

och beklädnadsersättningen till denna personal icke blifvit å stat anvisade.

Genom nådigt bref den 19 april 1907 föreskref emellertid

Kungl. Maj:t, att utgifterna för detta ändamål under åren 1906 och 1907

samt innevarande år skulle utgå af reservationsanslaget till flottans

öfningar, hvarjämte Kungl. Maj:t anbefallde marinförvaltningen att vid

afgifvande af förslag till beräknande af utgifterna under riksstatens

femte hufvudtitel för år 1909 i staten för mariningenjörkåren upptaga

medel till bestridande af utgifter för ifrågavarande ändamål. Uti samma

nådiga bref föreskref Kungl. Maj:t tillika, att ifrågavarande personal

tillkommande portionsersättning skulle utgå af anslaget till naturaunderhåll

åt personal vid flottan.

\idare

1907, att det penningbidrag, som författningsenligt tillkomme mariningenjörsaspiranterna

och mariningenjör seleverna under tjänstgöring,

skulle utgå med 20 öre om dagen under tjänstgöringen de första 86

dagarna och 50 öre om dagen under annan tjänstgöring.

I sin underdåniga skrifvelse den 13 november 1907 har marinförvaltningen

anfört, att då besparingarna å det i staten för mariningenjörkåren

anvisade belopp beräknades icke kunna med säkerhet lämna

tillgång för utbetalande af nyssnämnda stipendier längre än till 1908

års slut, stipendierna syntes böra upptagas i staten för mariningenjörkåren

från och med år 1909.

_ Likaledes har marinförvaltningen i sitt förslag till stat för mariningenjörkåren

upptagit medel till bestridande af utgifterna för dagaflöning

och beklädnadsersättning till mariningenjörsaspiranterna och mariningenjörseleverna.

Den snabba utvecklingen af den elektriska materielen under de

senaste åren och dess ökade användning inom flottan samt särskildt den

utveckling, gnistsignalmaterielen erhållit och allt fortfarande undergår,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

21

fordra numera oafvisligen anställande af ytterligare åtminstone en

elektroingenjör, åt hvilken då, i enlighet med hvad marinförvaltningen

föreslagit, gnistsignalmaterieldetaljen bör anförtros. Jag finner mig fördenskull

böra tillstyrka framställning till Riksdagen om ökning af mariningenjörkåren

med en elektroingenjör i öfverensstämmelse med marinförvaltningens

hemställan.

På de af marinförvaltningen anförda skäl finner jag mig böra biträda

ämbetsverkets hemställan om upptagande i staten för mariningenjörkåren

af de till maringeningenjörsstipendiaterna utgående fyra

stipendierna.

Likaledes anser jag, att i staten för mariningenjörkåren böra upptagas

medel till bestridande af utgifterna för dagaflöning och beklädnadsersättning

till mariningenjörsaspiranterna och mariningenjörseleverna.

I enlighet med hvad sålunda anförts i fråga om dels ökning af

mariningenjörkåren med ytterligare en elektroingenjör, dels mariningenjörsstipendierna,

dels ock aflöningsförmånerna till mariningenjörsaspiranterna

och mariningenjörseleverna har upprättats förslag till ny

stat för mariningenjörkåren, slutande å en summa af 221,275 kronor

20 öre eller 10,725 kronor 20 öre mer än slutsumman i den för mariningenjörkåren

nu gällande staten.

I afseende å marinintendenturkåren har marinförvaltningen i sin

underdåniga skrifvelse den 13 november 1907 föreslagit en ökning af

denna kår med 7 marinintendenter af l:a graden och 2 marinintendenter

af 2:a graden.

Då emellertid frågan om lämpligheten af anställande vid marinintendenturkåren

af personal, af hvilken icke kräfdes den för kårens

intendenturpersonal nu fordrade kompetens och utbildning fortfarande

är under utredning, synes mig i afvaktan på afslutandet af denna utredning

icke för närvarande någon framställning böra göras hos Riksdagen

om ökning af kåren.

Vid marinläkarkårens organisation var ett af de viktigaste önskemålen

inrättandet af en chefsbeställning för marinens läkare, hvilken

beställnings innehafvare samtidigt skulle vara chef för marinförvaltningens

sanitetsafdelning. I sådant syfte hade också chefen för flottans

stab i sitt underdåniga förslag upptagit en själfständig af flottans sta
-

Marininten
denturkåren.

Marinläkar
kåren.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

tioner oberoende chefsbefattning med lön och värdighet lika med kommendörs

vid kungl. flottan.

Enligt det af Kungl. Maj:t för 1902 års Riksdag framlagda och af

Riksdagen sedermera godkända förslaget till organisation af kåren ställdes

visserligen såsom chef för kåren en marinöfverläkare, men skulle

denne tillika vara förste marinläkare vid flottans station i Stockholm.

I egenskap af marinöfverläkare skulle han äga att under marinförvaltningen

och medicinalstyrelsen utöfva inseende öfver flottans hälso- och

sjukvård, såväl hvad personal som materiel anginge, att med uppmärksamhet

följa utvecklingen af hälso- och sjukvården jämväl i främmande

mariner, att afgifva de förslag till förändringar inom den svenska flottans

sanitetsväsen, hvilka han funne af behofvet påkallade, samt att vid

handläggning af hithörande frågor tjänstgöra såsom afdelningschef och

föredragande i marinförvaltningen.

Med afseende å marinöfverläkarens viktiga uppgifter och hans ställning

såsom chef för marinläkarkåren tillädes honom kommendörs värdighet.

Hans aflöningsförmåner bestämdes sålunda, att han erhöll fast lön

såsom förste marinläkare, men dagaflöning och inkvarteringsbidrag i

likhet med kommendör vid flottan, äfvensom därutöfver ett arfvode af

1,000 kronor för tjänstgöringen i marinförvaltningen och medicinalstyrelsen.

I sin underdåniga skrifvelse den 13 november 1907 har marinförvaltningen

gjort framställning om marinöfverläkarbefattningens skiljande

från befattningen såsom förste marinläkare vid Stockholms station.

Marinförvaltningen har därvid erinrat, att det arbete, som ända

intill marinläkarkårens inrättande ansetts kräfva en mans hela verksamhet,

d. v. s. förste läkarens vid Stockholms station, genom den nya organisationen

ökades med de båda maktpåliggande uppdragen

l:o) att handhafva alla göromål med marinläkarkårens rekrytering,

utbildning och användning, förrätta inspektioner på flottans stationer

och fartyg och

2:o) att såsom chef för marinförvaltningens sanitetsafdelning bereda

och i ämbetsverkets plenum föredraga ärenden angående hälso- och sjukvården

inom flottan, äfvensom deltaga i handläggningen af sådana, af

andra afdelningschefer föredragna ärenden, där på något sätt hälsovårdens

kraf måste tillgodoses, såsom vid fartygs inredning, nybyggnader

å stationerna, folkets proviantering och beklädnad m. m.

Marinförvaltningen har vidare erinrat, att genom sistlidna Riksdags

beslut fältläkarkårens stipendiater erhållit ökade stipendier och att

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

23

vidare genom 1906 års riksdagsbeslut de nyinrättade civila läkarstipendiaterna,

som dels icke vore underkastade någon utgift för uniform, dels

på sina förordnanden hade rikligt tillfälle till extra inkomster, något

som en marinläkare af 2:a graden eller marinläkarstipendiat nästan aldrig

kunde påräkna under sina kommenderingar, detta oaktadt erhållit 750

kronor såsom stipendier. Under sådana förhållanden hade det, yttrar

marinförvaltningen, blifvit en bjudande nödvändighet för att kunna erhålla

sökande till de lägre befattningarna vid marinläkarkåren att höja

de arfvoden och stipendier, som enligt nu fastställda stater utginge.

Till detta ändamåls vinnande har marinförvaltningen föreslagit, att

marinläkare af 2:a graden, som nu vid första anställning erhölle 1,200

kronor i årligt arfvode med två ålderstillägg efter 5 och 10 års tjänst

af 300 kronor hvardera gången, måtte erhålla vid första anställning ett

arfvode af 1,500 kronor med ålderstillägg såsom nyss blifvit nämndt

samt att marinläkarstipendiat måtte erhålla årligen 900 kronor såsom

stipendium.

Vidare har marinförvaltningen i samma skrifvelse anfört, att sedan

kustartilleriets läkare blifvit öfverförda till marinläkarkåren och densamma

blifvit ytterligare förökad genom inrättande af tre marinläkarbeställningar

af l:a graden, behofvet af marinläkares af 2:a graden och

marinläkarestipendiats kommenderande i land för att tjänstgöra såsom

vikarie under sjukdom, semester och tjänstledighet för marinläkare af

l:a graden blifvit större, än att kostnaderna därför kunde fyllas med

det för ändamålet i stat anslagna belopp af 4,000 kronor, hvarför en

höjning af detta belopp med 2,000 kronor, så att detsamma från och

med 1909 måtte utgå med 6,000 kronor årligen, vore nödvändig.

Vidkommande först marinförvaltningens framställning i afseende å

marinöfverläkaren håller jag före, att, enär densamma nära berör den

ifrågasatta omorganisationen af marinförvaltningen, den lämpligen bör

upptagas till behandling först i sammanhang med sistnämnda fråga;

och torde tillsvidare marinöfverläkarens aflöningsförmåner böra i staten

uppföras på samma sätt och med samma belopp som hittills.

I likhet med marinförvaltningen finner jag det vara nödvändigt att

förbättra marinläkarnas af 2:a graden och marinläkarstipendiaternas aflöningsförmåner,

och har jag ej något att erinra mot de af marinförvaltningen

härutinnan framställda förslag.

Däremot synes mig behofvet af höjning utaf det till dagtraktamente

till marinläkare af 2:a graden och marinläkarstipendiater under

tjänstgöring i land förslagsvis anslagna belopp, 4,000 kronor, icke vara

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Reserv- och

indragningsstaterna

samt

båtsmanskompanierna.

Anslags
belopp.

fullt styrkt hvadan jag för närvarande icke kan förorda bifall till marinförvaltningens

i detta hänseende gjorda hemställan.

Marinförvaltningen har beräknat medelsbehofvet för reserv- och

indragningsstaterna samt båtsmanskompanierna, för de två förstnämnda

staterna till................................................................................. kronor 26,295: 65

och för båtsmanskompanierna till....................................... » 6,924: —

Summa kronor 33,219: 65

Emot dessa beräkningar har jag icke något att erinra.

Enligt de beräkningar, j ag sålunda anfört, skulle medelsbehofvet under

anslagstiteln aflöning för flottans kårer och stater år 1909 blifva följande:

För 1908

af

För 1909

i

Riksdagen

beräknadt

Ökning.

Minsknin,

T

3 *

•

anvisadt

behof.

Officerskåren ...........................................

674,260

712,720

38,460

Reservoffieersaspiranter.................................

26,700

—■

26,700

—

—

—

—

—

Underofficerskåren.......................................

677,460

—

744,720

—

67,260

—

—

—

Sj ömanskåren.......................

2,194,589

40

2,255,828

40

61,239

Skeppsgossekåren .....................................

34,767

50

34,767

50

—

—

—

210,550

221 275

20

10,725

20

Marinintendenturkåren.............................

275,469

50

275,469

50

—

—

D:o i flottans reserv............

4,285

—

4,285

—

—

—

—

—

Ecklesiastikstaten .......................................

8,900

—

8,900

—

—

—

—

—

Marinläkarkåren............

103,760

112 760

9 000

Poliskåren ................................................

46,900

—

46,900

—

—

—

—

Inkvarteringsbidrag för officerare ocb under-

officerare, förslagsvis...............................

239,140

—

258,220

—

19,080

—

—

-

Reserv- och indragningsstater samt båtsmans-

kompanierna, förslagsvis .........................

39,364

32

33,219

65

—

—

6,144

67

Dagaflöning till officerare och underofficerare,

förslagsvis ....................................

601,667

814,205

50

212,538

50

I riksstaten afrundadt med...........................

28

25

—

03

Summa kronor

5,137,813

—

5,549,971

418,302 70

6,144

70

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

25

Den erforderliga ökningen utöfver för år 1908 anvisadt belopp

uppgår alltså till 412,158 kronor.»

Knngl. Maj:ts förslag om ökning af flottans officerskår med 16 nya

beställningar liar utskottet ansett sig icke kunna helt och hållet biträda;

men har utskottet däremot velat förorda en ökning med 8 beställningar,

fördelade mellan de olika graderna på följande sätt:

kommendörkapten af 2:dra graden............................ 1

kaptener af l:a klass ..................................................... 2

kapten af 2:a d:o ................................................... 1

löjtnanter .............................................................................. 2

underlöjtnanter..................................... 2

Summa 8

Jämväl beträffande underofficer skår en har utskottet funnit den ifrågasatta

ökningen alltför stor; och torde densamma enligt utskottets förmenande

kunna utan olägenhet begränsas till hälften af hvad Kungl.

Maj:t begärt eller således till 27 beställningar, fördelade på följande sätt:

flaggunderofficerare (ej maskinister) .......''................. 5

» (maskinister) .............................. 4

underofficerare af 2:a graden (ej maskinister)...... 10

» » (maskinister)............ 8

Summa 27

Vidkommande flottans sjömanskär har Kungl. Maj:t icke föreslagit

någon förändring i antalet beställningar utan endast ifrågasatt, att antalet

löner inom första lönegraden skulle ökas med 54, men att däremot

lönernas antal i fjärde lönegraden skulle minskas med samma antal;

och har utskottet icke funnit anledning till erinran häremot.

I staten för sjömanskåren samt staten å dagaflöning till officerare

och underofficerare hafva hittills afdragits vissa belopp, motsvarande

dagaflöning för respektive befattningshafvare under tjänstgöring å varfvet

och i sjökarteverket. I staterna för innevarande år äro dessa afdrag

upptagna till förslagsvis ett belopp af sammanlagdt 182,350 kronor.

Ifrågavarande dagaflöningar utgå i stället af anslaget till flottans nyBih.

till Riksd. Prat. 1908. 4 Sarnl. 1 Afd. 6 llåjt. 4

Utskottets

yttrande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

byggnad ocli underhåll samt anslaget till sjökarteverket, däraf från sistnämnda

anslag med ett förslagsvis beräknadt belopp af 4,000 kronor.

På de i statsrådsprotokollet anförda skäl har Kungl. Maj:t nu föreslagit,

att omförmälda dagaflöningar borde hädanefter utgå från anslaget

till aflöning för flottans kårer och stater; och hafva på grund häraf i

de för år 1909 upprättade förslagen till stater för sjömanskåren samt

å dagaflöning till officerare och underofficerare icke gjorts sådana

afdrag för dagaflöning, som nu omnämnts.

Häremot har utskottet icke haft anledning till erinran.

Utskottet har likaledes ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts

under denna punkt gjorda framställning om ökning af mariningenjörkåren

med en elektroingenjör, om uppförande i staten för nämnda kår

af de för närvarande af de å staten uppkommande besparingar utgående

4 stipendierna för mariningenjörsstipendiater samt om uppförande

å berörda stat af medel till bestridande af utgifterna för dagaflöning

och beklädnadsersättning till mariningenjörsaspiranterna och mariningenjörs

eleverna.

Beträffande marinintendenturkåren har Kungl. Maj:t icke föreslagit

någon förändring i den nu gällande staten för karen, och erfordras alltså

icke något utskottets yttrande öfver hvad departementschefen rörande kåren

anfört.

I fråga om marinläkarkåren har Kungl. Maj:t endast föreslagit, att

de till marinläkarna af andra graden utgående årliga arfvoden skulle

höjas från 1,200 till 1,500 kronor, med bibehållande af de för närvarande

bestämda två ålderstilläggen, hvartdera å 300 kronor, samt att

marinläkarstipendiat skulle erhålla ett stipendium å 900 kronor årligen;

och har utskottet med hänsyn till svårigheten att rekrytera de lägre

befattningarna vid kåren ansett sig böra tillstyrka ifrågavarande förslag.

Beträffande slutligen det beräknade medelbehofvet för reserv- och

indragningsstaterna samt båtsmanskompanierna under år 1909 har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

Enligt utskottets förslag skulle alltså medelsbehofvet under anslagstiteln

aflöning för flottans kårer och stater blifva följande:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

27

För 1908 af

Riksdagen

anvisadt

För 1909

beräknadt

behof.

Ökning.

Minskning.

Officerskåren..............................................

674,260

692,900

—

18,640

—

—

—

Reservofficersaspirante r.................................

26,700

—

26,700

—

—

—

—

—

Underofficerskåren.......................................

677,460

—

711,090

—

33,630

—

---

—

Sjömanskåren..........................................

2,194,589

40

2,255,828

40

61,239

—

—

—

Skeppsgossekåren .......................................

34,767

50

34,767

50

—

—

—

—

Mariningenjörkåren .....................................

210,550

—

221,275

20

10,725

20

---

—

Marinintendenturkåren.................................

275,469

50

275,469

50

—

—

—

—

D:o i flottans reserv............

4,285

—

4,285

—

—

—

—

—

Ecklesiastikstaten .......................................

8,900

—

8,900

—

—

—

—

—

Marinläkarkåren..........................................

103,760

—

112,760

—

- 9,000

—

—

—

Poliskåren .................................................

Inkvarteringsbidrag för officerare och under-

46,900

46,900

officerare, förslagsvis.................................

Reserv- och indragning sstater samt båtsmans-

239,140

248,680

9,540

kompanierna, förslagsvis ...........................

Dagaflöning till officerare och underofficerare

39,364

32

33,219

65

6,144

67

förslagsvis ..............................................

601,667

—

783,928

75

182,261

75

—

—

I riksstaten afrundadt med..........................

—

28

—

—

——

—

—

28

Summa kronor

5,137,813

5,456,704

—

325,035

95

6,144

95

Under åberopande af hvad utskottet här ofvan anfört, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må

a) med godkännande af det vid detta utlåtande

fogade förslag till stat för flottans officerskår (bil.

n:o 1 vid detta utlåtande) öka denna kår med 8

officerare;

b) med godkännande af bilagda förslag till stat

för flottans underofficerskår (bilaga n:o 2 vid detta

utlåtande) öka denna kår med 27 underofficerare;

c) godkänna det vid förenämnda statsrådsprotokoll

fogade förslag till stat för flottans sjömanskap

(bil. n:o 3 vid berörda protokoll);

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Naturaunder

håll åt

personal vid

flottan.

[4-]

d) godkänna bilagda förslag till stat å dagaflöning

för officerare och underofficerare vid flottan; (bil. n:o

3 vid detta utlåtande);

e) med godkännande af det vid samma protokoll

fogade förslag till stat för mariningenjörkåren (bil.

n:o 5 vid berörda protokoll) öka denna kår med 1

elektroingenj ör;

f) godkänna det vid förberörda statsrådsprotokoll

fogade förslag till stat för marinläkarkåren (bil. n:o 6

vid sagda protokoll);

g) godkänna den af Kungl. Maj:t föreslagna minskningen

i anslaget till reserv- och indragningsstaterna

samt båtsmanskompanierna; samt

h) vid bifall till hvad utskottet under mom. a)—g)

här ofvan hemställt höja anslaget till aflöning för

flottans kårer och stater, nu 5,137,813 kronor, med

318,891 kronor till 5,456,704 kronor.

Naturaunderhåll åt personal vid flottan.

4:o) Kungl. Maj:t har under punkt 4 af förevarande hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget till naturaunderhåll åt

personal vid flottan från 1,163,744 kronor till 1,177,227 kronor eller

med 13,483 kronor.

Departementschefen har i detta afseende till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Såsom framgår af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 14 januari 1905, bifogadt samma års statsverksproposition, hade

vid uppgörande af beräkningarna utaf utgifterna å förslagsanslaget till

naturaunderhållet åt personal vid flottan under år 1906, i anledning af

ett utaf statsutskottet vid 1904 års Riksdag gjordt uttalande om önskvärdheten

af, att ifrågavarande beräkningar grundades på hvad den verkliga

kostnaden kunde antagas komma att utgöra, beräknats, att under
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

29

officerare samt sjömans- och skeppsgossekårernas manskap komme att

tjänstgöra 275 dagar i land och 90 dagar till sjöss samt att för underofficerare

portionsersättningen skulle utgöra 62 öre i land och 88 öre

ombord samt portionen för nämnda manskap kosta 52 öre i land och

88 öre ombord. För reservofficersaspiranter beräknades samma portionsersättning

som för underofficerare.

Enligt samma beräkningsgrunder och under antagande, att mitt

förslag om ökning af underofficerskåren vinner bifall, skulle det belopp,

hvartill förevarande anslag bör beräknas för år 1909, komma att nppgå

till 1,177,227 kronor.»

Med hänsyn till det af utskottet under punkt 3 bär ofvan framställda

förslaget, att underofficerskåren skulle ökas med 27 man i stället

för med 54, såsom Kungl. Maj:t begärt, bar utskottet låtit verkställa

en beräkning angående den ändring af förevarande anslagsbelopp, som

skulle föranledas af utskottets nämnda förslag. Enligt denna beräkning

skulle det af Kungl. Maj:t begärda beloppet kunna minskas med i jämnadt

krontal, 6,742 kronor.

På grund häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1909 höja

förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal vid

flottan, nu 1,163,744 kronor, med 6,741 kronor till

1,170,485 kronor.

Ersättning för rustning och rotering.

5:o) Under punkt 5 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t före- Ersätt.nins f°r

slagit Riksdagen att minska förslagsanslaget till ersättning för rustning rUjt0“1e“.fn°ch

och rotering, nu 14,000 kronor, med 2,000 kronor till 12,000 kronor. [5^

Rörande denna fråga bar departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Förslagsanslaget till ersättning för rustning och rotering är i riksstaten

för innevarande år upptaget till ett belopp af 14,000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Sedan marinförvaltningen från statskontoret erhållit uppgift därom,

att för närvarande kvarstode i indelningsverket såsom effektiva ett antal

af endast 138 rotenummer vid båtsmanshållet, hvilka för år 1907 tillkomme

en ersättning för rustnings- och roteringsbesväret å tillhopa

15,027 kronor 51 öre, bar marinförvaltningen i underdånig skrifvelse

den 13 november 1907 anfört, att, med afseende därå att ifrågavarande

förslagsanslag åren 1902, 1903, 1904, 1905 och 1906 lämnat besparingar

å respektive 1,231 kronor 38 öre, 5,066 kronor 36 öre, 4,865 kronor

88 öre, 5,596 kronor 94 öre, 5,420 kronor 81 öre, anslaget för år 1909

bör kunna nedsättas till 12,000 kronor.»

Med anledning af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1909 minska

förslagsanslaget till ersättning för rustning och rotering,

nu 14,000 kronor, med 2,000 kronor till 12,000

kronor.

Flottans nybyggnad och underhåll.

Flottans 6: o) Kungl. Maj :t har under punkt 6 af denna hufvudtitel tore
och^unferhåii

slagit Riksdagen att i riksstaten för år 1909 höja reservationsanslaget

rg -i till flottans nybyggnad och underhåll, nu 2,300,000 kronor med 36,000

kronor till 2,336,000 kronor.

Med afseende å denna framställning har departementschefen anfört

följande:

»Sedan, på framställning af Kungl. Maj:t, 1906 års Riksdag höjt

ifrågavarande anslag från 1,840,000 kronor till 2,250,000 kronor, föreslog

marinförvaltningen i underdånig skrifvelse den 11 december 1906, att

Kungl. Maj:t måtte, i och för underhållet af nytillkommen materiel, hos

Riksdagen begära ökning af anslaget för innevarande år med ett belopp

af 63,250 kronor. Uti sistnämnda belopp ingick ett belopp af 13,500

kronor, utgörande första hälften af ett års underhåll af sex l:a klass

torpedbåtar, till hvilkas påbörjande 1906 års Riksdag beviljat medel.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

31

I nådig proposition till 1907 års Riksdag föreslog emellertid Kungl.

Maj:t, då med anslaget till underhåll af berörda sex l:a klass torpedbåtar

ansågs kunna anstå, böjande af anslaget till flottans nybyggnad

och underhåll med endast 50,000 kronor.

Riksdagen lämnade sitt bifall härtill; och utgör anslagets belopp

innevarande år alltså 2,300,000 kronor.

I underdånig skrifvelse den 1 oktober 1907 angående utgifterna

under riksstatens femte hufvudtitel för år 1909 har marinförvaltningen

anfört, att för den fartygsmateriel, som med af 1907 års Riksdag beviljade

medel nyanskaffades, nämligen en jagare, fyra l:a klass torpedbåtar

och undervattensbåtmateriel borde för år 1909, hvad anginge

jagaren och de fyra l:a klass torpedbåtarna, medel till halfva och

beträffande undervattensbåtmaterielen medel till hela underhållskostnaden

för ett år beredas.

Den ökning af ifrågavarande anslag, som ämbetsverket nu ansåge

påkallas, utgjorde sålunda:

för jagaren Ragnar (andra hälften af ett års underhåll) kronor 3,000:

» jagaren Sigurd (d:o) .................................................... » 3,000:

» en jagare, hvars nybyggnad beviljats af 1907

års Riksdag (första hälften af ett års underhåll) » 3,000:

för l:a klass torpedbåtarna Vega, Vesta, Iris, Thetis,

Spica och Astrea (för ett års underhåll) ............... » 27,000:

» fyra l:a klass torpedbåtar (första hälften af ett

års underhåll) ................................................................. )) 9,000:

» undervattensbåtmaterielen ............................................. » 9,000:

Summa kronor 54,000

I enlighet härmed har marinförvaltningen hemställt, att framställning

måtte göras till innevarande års Riksdag om höjning af ifrågavarande

anslag med 54,000 kronor till 2,354,000 kronor.

På sätt jag redan under anslagstiteln »aflöning för flottans kårer

och stater» anfört, är anslaget till flottans nybyggnad och underhåll

alldeles otillräckligt. År ifrån år har det måst betydligt öfverskridas,

och upprepade gånger har hos Riksdagen måst begäras medel till de

häraf föranledda bristernas täckande. Vederbörande myndigheter hafva

blifvit kraftigt erinrade om nödvändigheten att begränsa utgifterna inom

anslagets belopp, men ett öfverskridande har likväl icke kunnat und
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

vikas, såvida icke den dyrbara materielens behöriga underhåll skolat

eftersättas. Genom den af mig föreslagna åtgärden att öfverflytta vissa,

från nnderhållsanslaget nu utgående dagaflöningar till anslaget för aflöning

af flottans kårer och stater komme underhållsanslaget att få en

förstärkning af omkring 182,000 kronor. Huru behöflig en sådan förstärkning

är, torde framgå af det förhållandet, att marinförvaltningen

sett sig nödsakad att föreslå framställning äfven till innevarande års

Riksdag om beredande af medel till täckande af brister å anslaget, belöpande

sig till ej mindre än 231,068 kronor 47 öre. Om ersättande af

dessa brister ämnar jag vid ett senare tillfälle göra underdånig hemställan.

Vidkommande den af marinförvaltningen föreslagna höjningen af

anslaget anser jag i likhet med förvaltningen detsamma böra höjas i

och för underhållet af jagarna Ragnar och Sigurd, l:a klass torpedbåtarna

Vega, Vesta, Iris, Thetis, Spica och Astrea, samt undervattensbåtmaterielen.

Däremot torde någon höjning af anslaget icke behöfva

ifrågakomma för den jagare och de fyra l:a klass torpedbåtar, till hvilkas

påbörjande 1907 års Riksdag beviljat medel, alldenstund dessa fartyg

sannolikt icke kunna blifva färdiga förr än under hösten år 1909.

Sedan till kustartilleriet öfverförts bevakningsbåtarna Carl Edholm

och n:r 1 till och med 5, bör kostnaden för dessa fartygs underhåll,

hvilken hittills bestridts af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll

och som beräknas uppgå till 1,000 kronor för fartyg eller sammanlagdt

6,000 kronor, öfverflyttas till anslaget till underhåll af kustartilleriets

byggnader och materiel. På grund häraf bör förevarande

anslag alltså minskas med 6,000 kronor.

Sålunda bör enligt min åsikt reservationsanslaget till flottans nybyggnad

och underhåll

ökas

för jagaren Ragnar med...................................................... kronor 3,000: —

» )> Sigurd » ................................................. » 3,000: —

» l:a klass torpedbåtarna Vega, Vesta, Iris, rrhetis,

Spica och Astrea med............................................... )> 27,000: —

» undervattensbåtmaterielen med................................... )) 9,000: —

Summa kronor 42,000: —

minskas

för till kustartilleriet öfverförda bevakningsbåtar med kronor 6,000: —

hvadan ökningen i anslaget skulle utgöra.................. kronor 36,000: —.»

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

33

Då ifrågavarande anslag vid bifall till den af Kungl. Ma:jt under

punkt 3 här ofvan föreslagna och af utskottet tillstyrkta åtgärden att

öfverflytta vissa från anslaget nu utgående dagaflöningar till anslaget

till aflöning af flottans kårer och stater kommer att få en förstärkning

af omkring 182,000 kronor, har utskottet ansett, att med ökning af

underhållsanslagets nuvarande belopp kan tills vidare anstå; och får

utskottet alltså hemställa,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1909 uppföra

reservationsanslaget till flottans nybyggnad och

underhåll med samma belopp som för innevarande år,

eller 2,300,000 kronor.

Flottans öfningar.

7:o) Kungl. Maj:t har under punkt 7 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att i riksstaten för år 1909 höja reservationsanslaget till

flottans öfningar, nu 1,200,000 kronor, med 600,000 kronor till 1,800,000

kronor.

Departementschefen har härom anfört följande:

»Enligt det för 1901 års Riksdag framlagda sammandrag af de

ordinarie anslagsbehof, som beräknats uppstå under riksstatens femte

hufvudtitel på grund såväl af den ifrågasatta utsträckningen af beväringens

öfningstid och den föreslagna organisationen af kustartilleriet som af

den ökning af flottans stampersonal, hvilken enligt 1900 års statsverksproposition

beräknades erforderlig under perioden 1902 —1912 (bil. A

till utdrag af statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 7 januari

1901), upptogs anslaget till flottans öfningar för år 1902 till 1,000,000

kronor, för hvart och ett af åren 1903—1908 till 1,150,000 kronor,

samt för år 1909 till 1,350,000 kronor; och uppfördes anslaget i riksstaten

för år 1902 med förstnämnda belopp. Anslaget blef emellertid

på Kungl. Maj:ts förslag redan af 1902 års Riksdag höjdt med 50,000

kronor till sitt nuvarande belopp 1,200,000 kronor.

I ämbetsskrifvelse den 18 november 1907 har chefen för flottans stab

framhållit otillräckligheten af detta anslag och därvid i hufvudsak anfört

följande. De i flottans stab utarbetade beräkningar, hvilka lågo till

Bih. till Biksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 6 Häft. 5

Utskottets

yttrande.

Flottans öfningar.

[7-]

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

grund för ofvan omförmälda för 1901 års Riksdag framlagda sammandrag,

grundade sig på från flottans stationer infordrade kostnadsuppgifter

för expeditioner med flottans fartyg m. m. under femårsperioden

1895—1899.

Till följd af sakens natur vore beräkningar af denna art svåra att

med högre grad af tillförlitlighet uppgöra flera år i förväg, äfven om

inga afvikelse!’ ägde rum från den en gång uppgjorda planen, ty de

påverkades alltför mycket af vid tillfället rådande konjunkturer, framför

allt å kolmarknaden. Äfven inverkade afsevärdt rådande pris å ammunition

och öfrig utredning.

Anslaget befanns redan efter några år vara otillräckligt. Orsakerna

härtill vore att söka hufvudsakligen i följande omständigheter. Kolprisen

hade öfverstigit de till grund för 1900 års beräkningar antagna

prisen. Kolåtgången i allmänhet torde hafva stigit, sedan vattenrörpannor

under de senare åren införts å flottans fartyg. Ammunitionskostnaderna

för artilleriskjutningar hade stigit. Modernare fartygsmateriel

hade användts för kadetternas utbildning. Skjutskolan hade organiserats

efter nya grunder. Torpedskolan hade erhållit större omfattning

och modernare fartygsmateriel.

En bet}rdande ökning orsakades därjämte däraf att en 1 kl. pansarbåt

eller en pansarkryssare alltsedan hösten 1908 utsändts å vinterexpedition

i stället för en korvett, hvilken förändring beräknades medföra en ökad

kostnad för öfningsanslaget af vid pass 100,000 kronor årligen utöfver

hvad i 1900 års plan förutsatts för sagda expedition.

En ökning af öfningsanslaget vore vidare nödvändig för att möjliggöra

ett kraftigare bedrifvande af utbildningen i artilleriskjutning, h var vid

åsyftades ej blott själfva . kanonbetjäningarnas utbildning, utan äfven

utbildningen i eldledning, fartygsvis och divisionsvis. Med de stora

svårigheter, som å nutida stridsafstånd framträdde för eldledningen, torde

en jämförelsevis riklig ammunitionsmängd till öfning erfordras för att

kunna komma till ett godt resultat. Då vid skjutning på de längre

utstånden endast stridsladdning kunde ifrågakomma att användas, medförde

dessa skjutningar en icke obetydlig kostnad.

Anledningarna till öfningskostnadernas stegring under de senare

åren hade sålunda icke varit af öfvergående natur. För så vidt icke

en tillbakagång i öfningarna från den förut framlagda planen skulle

blifva nödvändig, måste öfningsanslaget betydligt ökas. Den redan i

förenämnda plan förutsatta ökningen med 200,000 kronor i det för år 1909

beräknade öfningsanslaget, hvilken vore en följd af den då inträdande

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

35

förlängda tjänstgöringstiden för beväringen, afsåge blott att tillgodose

det nya anslagsbebof, som då uppkomme med den ökade öfningstiden,

och knnde ej bidraga att minska den förutvarande bristen.

Hittills både man genom att verkställa reduktioner i de årliga

öfningsplanerna sökt att upprätthålla jämnvikten mellan anslaget till

flottans öfningar och de utgifter, som däraf skulle bestridas. Emellertid

torde sådana reduktioner, hvilkas olägenheter ännu blott i mindre grad

gjort sig märkbara till följd af de stora vakanserna inom flottans hela

personal, vara ytterst betänkliga då vakanserna började fyllas, ej blott

ur den synpunkten, att personalens duglighet ej kunde hållas uppe med

mindre än att grundliga skolor och långvarig sjötjänst bereddes för

densamma, utan äfven emedan flottans krigsberedskap äfven i öfrigt

därigenom skulle försämras.

Det torde icke vara af nöden att framhålla den utomordentligt stora

vikten af att en betydlig del af flottan ständigt vore rustad med sina

besättningar ombord och fullt krigsberedd. Då den sträfvan i denna

riktning, som sedan flera år tillbaka framträdt inom utländska mariner,

numera flerstädes nått därhän, att den egentliga slagflottan faktiskt vore

ständigt fullt mobiliserad, vore det för oss af största betydelse att äfven

söka i detta afseende komma så långt som klimat och omständigheterna

i öfrigt lämpligen medgåfve. Också hade redan i chefens för flottans

stab år 1900 uppgjorda plan för flottans öfningar m. m. under åren

1902-—1912, hvilken plan låg till grund för det förut omnämnda, för

1901 års Riksdag framlagda sammandraget af de ordinarie anslagsbehofven

under dessa år, fartygsrustningarna föreslagits skola, sedan

beväringens öfningstid blifvit utsträckt till 365 dagar, ordnas så, att

t. ex. af l:a kl. pansarbåtar skulle finnas rustade under tre månader af

året sex och under den öfriga delen af året åtta. Denna plan hade

sedan i hufvudsak bibehållits med de modifikationer, som föranledts af

under den gångna tiden vunnen erfarenhet och nytillkommen fartygsmateriel.

Vid . de detalj beräkningar, som utförts i flottans stab, med behörig

hänsyn tagen till de i det föregående framställda synpunkterna angående

behofvet af anslag till flottans öfningar för år 1909, hade det visat sig, att

sagda anslagsbehof med 300 dagars fredstjänstgöring för beväringen

och med användande af den plan för öfningarna, som af chefen för

flottans stab uppgjorts år 1906 till det då afgifna förslaget till flottans

utveckling under åren 1908 —1913, uppginge till ett belopp af i rundt

tal 2,100,000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Det ligger i öppen dag, att ifrågavarande anslag, som liar, bland

annat, den ytterst viktiga uppgiften att medgifva tidsenlig utbildning

af stampersonalen, icke får upptagas till lägre belopp än som denna

betydande uppgift kräfver.

Af hvad chefen för flottans stab härom anfört framgår nödvändigheten

af en betydande ökning af anslaget; och mot stabschefens beräkningar

i afseende å beloppet af den erforderliga ökningen synes i hufvudsak

icke något vara att erinra.

I det vid statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12 januari

1907 under Bil. 5 fogade sammandrag af de ordinarie anslagsbehofven,

som beräknades skola hafva uppstått under femte hufvudtiteln för år

1908, därest flottans stampersonal uppbringats till sin numerär enligt

plan, upptogs anslaget till flottans öfningar till ett belopp af 1,800,000

kronor. Detta belopp borde för år 1909 ökas, dels enligt 1900 års plan

med 200,000 kronor på grund af beväringens inträdande längre fredstjänstgöring,

dels med ett belopp, enligt gjorda beräkningar ej understigande

100,000 kronor, afsedt att, såsom chefen för flottans stab framhållit,

möjliggöra ett kraftigare bedrifvande af skjutöfningarna med

artilleri m. m. Anslaget till flottans öfningar skulle således för år 1909

äfven enligt denna beräkning uppgå till 2,100,000 kronor.

Då emellertid en afsevärd brist ännu förefinnes i flottans stampersonal,

innan denna uppnått den numerär, som den 1908 bort äga,

samt denna brist, på sätt jag förut nämnt, ej torde kunna beräknas

blifva fylld år 1909, anser jag anslaget till flottans öfningar för sistnämnda

år böra upptagas tili något lägre belopp än 2,100,000 kronor.

En på den verkliga personaltillgången, sådan den för närvarande kan

beräknas, grundad öfningsplan för år 1909 har utvisat, att från det

nyssnämnda beloppet bör afräknas 298,222 kronor eller i rundt tal

300,000 kronor. Därest anslaget sålunda ökas med 600,000 kronor,

lärer under ökningen kunna inbegripas det belopp af 8,000 kronor, som

Eders Kungl. Maj:t förut denna dag vid behandlingen af fjärde hufvudtitelns

anslag till »arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt

artilleriets öfningar och materiel» ansett böra öfverföras från fjärde till

femte hufvudtitelns anslag.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot hvad Kungl.

Maj:t under förevarande punkt föreslagit, hemställer alltså,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1909 höja

reservationsanslaget till flottans öfningar, nu 1,200,000

kronor, med 600,000 kronor till 1,800,000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

37

Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och

ersättning därför.

8:o) Kungl. Maj:t har i punkten 8 af denna hnfvudtitel föreslagit

Riksdagen att i riksstaten för år 1909 höja förslagsanslaget till sjöbeväringens

vapenöfningar samt beklädnad och ersättning därför från

1,150,000 kronor med 700,000 kronor till 1,850,000 kronor

Beträffande denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Ifrågavarande anslag, som för innevarande år är i riksstaten upptaget

till ett belopp af 1,150,000 kronor, måste gifvetvis betydligt höjas för

år 1909 i anledning af den utsträckning i de värnpliktiges fredstjänstgöring,

som samma år inträder.

Marinförvaltningen har i ett den 29 november 1907 afgifvet ämbetsutlåtande

beräknat anslagsbehofvet år 1909 för ifrågavarande vapenöfningar

samt beklädnad och ersättning därför sålunda:

Penningbidrag

625 man i 200 dagar = 125,000 dagar

å kronor 0: 20 .............................. kronor 25,000: —

1,425 man i 240 dagar = 342,000 dagar

å kronor 0: 20........................... » 68,400: —

1,425 man i 60 dagar = 85,500 dagar

å kronor 0: 40............................... » 34,200: — 127,600: —

Portion skostnad

552,500 dagar å kronor 0: 70 ..................................... kronor 386,750: —

Beklädnadshostnad

552,500 dagar å kronor 0: 35 ........................................ » 193,375: —

Transport kronor 707,725: —

Sjöbeväringens

vapenöfningar

samt

beklädnad

och ersättning

därför.

[8.]

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Transport kronor 707,725: —

Hämtnings- och hemför skaffning skostnad

2,050 man å kronor 15: — ...................................

» 30,750: —

Extra utgifter, inskrifning och redovisning, inkasernering

och sjukvård

Enligt i flottans stab uppgjord beräkning........................ kronor 51,800: —

Öfning skostnad

552,500 dagar å kronor 1:86......................................... » 1,027,650: —

Summa kronor 1,817,925: —

Emellertid bär ämbetsverket vidare påpekat följande. I den uti beräkningen

ingående posten »Extra utgifter, inskrifning m. m.» vore icke

inberäknad den tillökning i anslaget, som skulle föranledas däraf, att

ersättningen till sjörullföringsområdesbefälhafvare och deras biträden

höjdes till samma belopp, som från och med innevarande år enligt 1907

års Riksdags beslut komme att utgå till de under armén lydande rullföringsområdesbefälhafvarna

och deras biträden. Af samma grund, som

förhöjningen i ersättningen till bemälde funktionärer ägt rum, funne

marinförvaltningen skäligt tillstyrka, att ersättningen till sjörullföringsområdesbefälhafvarna

och deras biträden finge från och med år 1909

utgå med förhöj dt belopp enligt denna beräkning:

1 sjörullföringsområdesbefälhafvare.........................................................

5 » .........................................................

1 sjörullföringsbiträde...........................................................................

B sjörullföringsbiträden ........................................................................

Arfvode för år

kronor

1,460

7,300

730

3,650

—

Summa kronor

13,140

—

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

39

Då arfvodena till sjörullföringsområdesbefälhafvarna och deras biträden

nit utginge med sammanlagdt 10,800 kronor, skulle ifrågavarande arfvodes

förhöjning föranleda en ökning i anslaget med 2,340 kronor.

Marin förvaltningen har på grund af hvad ämbetsverket sålunda anfört

rörande anslaget ansett detsamma böra ökas med i rundt tal

700,000 kronor.

Mot marinförvaltningens beräkningar öfver det belopp, som erfordras

för förevarande anslag under år 1909, samt ämbetsverkets förslag i

afseende å höjning af arfvodena till sjörullföringsområdesbefälhafvarna

och sjörullföringsbiträdena har jag icke funnit något vara att anmärka.

Jag tillåter mig därvid i underdånighet erinra, att det särskilda tillskott

i penningar, hvilket på grund af stadgandet i § 35 värnpliktslagen

för den utbildningstid, som öfverskjuter 240 dagar, tillkommer värnpliktig

tillhörande flottan, beräknats i öfverensstämmelse med det förslag

härutinnan, som Eders Kungl. Maj:t förut denna dag vid behandlingen

af det å fjärde hufvudtiteln uppförda anslag till de värnpliktiges aflöning,

inskrifning och redovisning m. m. beslutit förelägga Riksdagen.»

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en af

herr N. Jönsson i Kvarnberga i Andra Kammaren väckt motion (n:o 66),

däri föreslagits, att Riksdagen för sin del ville besluta, att det särskilda

tillskott i penningar, h vilket, på grund af stadgandet i § 35 värnpliktslagen

den 14 juni 1901, tillkommer värnpliktig för den utbildningstid,

som öfverskjuter sammanlagdt tvåhundrafyrtio dagar, skall för värnpliktig

vid flottan utgå med 50 öre om dagen, dels öka det af Kungl.

Maj:t begärda anslaget till de värnpliktiges aflöning m. m., 1,850,000

kronor, med 25,650 kronor till 1,875,650 kronor.

Beträffande motiveringen till förevarande motion har motionären

hänvisat till en af honom vid innevarande års Riksdag väckt, i sammanhang

med frågan om regleringen af utgifterna under riksstatens

fjärde hufvudtiteln behandlad motion (n:o 65) om höjning af anslaget

till de värnpliktiges aflöning, inskrifning och redovisning m. m., och

tillåter sig jämväl utskottet att vidkommande motiveringen hänvisa till

sistnämnda motion.

Som Riksdagen vid behandlingen af det å riksstatens fjärde hufvudtitel

uppförda anslaget till de värnpliktigas aflöning, inskrifning och

redovisning m. m. för sin del beslutat, att det särskilda tillskott i

penningar, hvilket, på grund af stadgandet i § 35 i värnpliktslagen,

TJtslcottets

yttrande.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

för den utbildningstid, som öfverst) uter sammanlagdt 240 dagar, tillkommer

värnpliktig ej allenast vid vissa truppslag vid hären utan äfven

vid flottan, skall utgå med 20 öre om dagen, kan utskottet icke tillstyrka

herr Jönssons omförmälda framställning om höjande af nämnda

penningtillskott för de till flottan hörande värnpliktige till 50 öre om

dagen.

I likhet med hvad utskottet uttalat i fråga om den tid, då sådant

penningtillskott borde åtnjutas af värnpliktige tillhörande armén (se

utlåtandet n:o 5 sid. 81), har utskottet emellertid ansett, att den tidrymd,

under hvilken särskildt tillskott må åtnjutas, bör för de värnpliktige

vid flottan, hvilka icke fullgöra sin tjänstgöring i en följd,

förläggas till beväringsrekrytskolans senare del och icke till repetitionsöfningen.

Ersättning till de flottan tillhörande värnpliktige skulle alltså utgå

på följande olika sätt:

till dem, hvilka fullgöra sin utbildning i en följd, med 20 öre om

dagen i 240 dagar och "(20 + 20 =) 40 öre om dagen i återstående 60

dagar;

till de till fästningstjänst inskrifne, hvilka hafva att genomgå dels

en beväringsrekrytskola om 258 dagar och dels en repetitionsöfning om

42 dagar, med 20 öre om dagen under de första 198 dagarna af rekrytskolan

och (20 + 20 —) 40 öre om dagen under de återstående 60 dagarna

däraf samt 50 öre om dagen under repetitionsöfningen; samt

till flottans öfrige värnpliktige, hvilka skola genomgå dels en beväringsrekrytskola

om 200 dagar och dels en repetitionsöfning om 100

dagar, med 20 öre om dagen under de första 140 dagarna och (20 + 20 =)

40 öre om dagen under de återstående 60 dagarna af rekrytskolan samt

50 öre om dagen under repetitionsöfningen.

Enligt hvad statsrådsprotokollet utvisar har posten till penningbidrag

åt de värnpliktige under förevarande anslag för år 1909 beräknats

på följande sätt:

625 man i 200 dagar = 125,000 dagar

å kronor 0: 20.................................. kronor 25,000: —

1,425 man i 240 dagar = 342,000 dagar

å kronor 0: 20.................................... » 68,400: —

1,425 man i 60 dagar = 85,500 dagar

å kronor 0: 40.................................. » 34,200: — 127,600: —

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

41

På grund af hvad utskottet här ofvan anfört, skulle ifrågavarande

post i stället beräknas på följande sätt:

625 man i 140 dagar = 87,500 dagar

å kronor 0: 20 ......................................... kronor 17,500: —

625 man i 60 dagar = 37,500 dagar

å kronor 0: 40............................................ » 15,000: —

1,425 man i 240 dagar = 342,000 dagar

å kronor 0: 20.......................................... » 68,400: —

1,425 man i 60 dagar = 85,500 dagar

å kronor 0: 40............................................ » 34,200: — ^qq.

Beträffande öfriga under denna punkt framställda förslag har utskottet

icke funnit anledning till erinran; och får utskottet alltså hemställa,

a) att Riksdagen må, i anledning af Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning och i öfverensstämmelse

med Riksdagens vid behandlingen af utskottets utlåtande

angående regleringen af utgifterna under riksstatens

fjärde hufvudtitel fattade beslut i fråga om de

värnpliktiges aflöning, i riks staten för år 1909 höja

förslagsanslaget till sjöbeväringens vapenöfningar samt

beklädnad och ersättning därför, nu 1,150,000 kronor,

med 707,500 kronor till 1,857,500 kronor; samt

b) att herr Jönssons ofvannämnda motion må anses

vara genom hvad i inom. a) föreslagits besvarad.

Sj ökrigshögskolan.

9:o) Beträffande anslaget till sjökrigshögskolan har Kungl. Maj:t

uti statsverkspropositionen icke föreslagit någon förändring.

I en den 13 nästlidne mars till Riksdagen aflåten proposition, n:o

111, har emellertid Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, med godkännande

af föreslagen omorganisation af sjökrigshögskolan, i riksstaten

för år 1909 höja reservationsanslaget till sjökrigshögskolan från 16,100

kronor till 22,350 kronor eller med 6,250 kronor.

Bih. till Riksd Prot. 1908. i Sami. 1 Afd. 6 Haft.

Sjökriga
högskolan.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Med anledning häraf kommer utskottet att i fråga om anslaget till

berörda skola framdeles afgifva särskildt utlåtande, hvilket utskottet

skolat härmed för Riksdagen

anmäla.

Marinintendentskolan.

10:o) Kungl. Maj:t har under punkt 9 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att godkänna stat för marinintendentskolan af den lydelse,

bilagan n:o 7 vid omförmälda statsrådsprotokollet utvisade.

Rörande denna framställning har departementschefen yttrat följande:

»1903 års riksdag uppförde, på Kungl. Maj:ts förslag, under anslaget

till undervisningsverken ett reservationsanslag till marinintendentskolan

å 8,600 kronor.

Den därvid af Riksdagen fastställda och ännu gällande staten för

skolan upptager:

Arfvoden till lärare .................................................................. kronor 6,630: —

Till hyra af lokal och inköp af undervisningsmateriel

samt extra utgifter m. m................................................. » 1,970: —

Summa kronor 8,600: —

Skolan är fördelad på flottans båda stationer; den hufvudsakliga

delen af densamma är förlagd till Stockholms station.

Uti ämbetsskrifvelse den 21 oktober 1907 har stationsbefälhafvaren

i Stockholm hemställt om höjning af det till marinintendentskolan därstädes

anvisade beloppet, utgörande 7,650 kronor, med 400 kronor i

och för beredande af ökade arfvoden till två vid skolan anställda lärare

i lefvande språk.

Såsom framgår af det nämnda, är i den af Riksdagen fastställda

staten för skolan någon fördelning af arfvodena icke upptagen. På sätt

statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12 januari 1903, bilagdt

samma års statsverksproposition, utvisar, ansågs det icke lämpligt, att

arfvodenas fördelning fastsloges i staten, utan att i denna endast borde

upptagas arfvodenas slutsumma.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

43

Marinförvaltningen, som den 13 november 1907 yttrat sig öfver

framställningen, har därvid uttalat önskvärdheten af att arfvodena till

de ifrågavarande lärarna höjdes. Ämbetsverket förordade därvid, att

sådan ökning blefve beredd genom omfördelning i stat af det för skolan

beviljade anslaget; och har ämbetsverket i sin underdåniga skrifvelse

samma dag angående vissa anslag å rikstatens femte hufvudtitel hemställt,

att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen dels godkänna ny stat

för marinintendentskolan i enlighet med ett af ämbetsverket afgifvet

förslag, dels medgifva, att den genom den nya staten vidtagna ändring

uti förut gällande, af 1903 års Riksdag fastställda stat för skolan finge

vinna tillämpning under 1908.

Mot marinförvaltningens förslag till ändrad stat för marinintendentskolan

i och för nyss angifna ändamål har jag ej något att erinra.

Däremot anser jag mig icke böra tillstyrka framställning om medgifvande

att få tillämpa den ifrågasatta nya staten jämväl innevarande år.

I händelse denna stat vinner Eders Kungl. Majrts samt Riksdagens

godkännande är det min afsikt att föreslå Eders Kungl. Maj:t att af

tillgängliga medel bereda de ifrågavarande lärarna förhöjda arfvoden

redan innevarande år.»

Med anledning af hvad departementschefen sålunda anfört, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må, med godkännande af det vid

omförmälda statsrådsprotokoll fogade förslag till stat

för marinintendentskolan (bil. n:o 7 vid berörda protokoll),

i riksstaten för år 1909 uppföra anslaget till

nämnda skola med samma belopp som för innevarande

år eller 8,600 kronor.

Kustartilleriet.

Aflöning för kustartilleriets personal.

ll:o) Under punkt 10 af samma hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att dels godkänna stat för kustartilleriet af den lydelse,,

bilagan n:o 8 vid omförmälda statsrådsprotokoll utvisade, och dels i riksstaten

för år 1909 minska anslaget till aflöning för kustartilleriets personal,

nu 1,379,470 kronor, med 25,645 kronor 50 öre till 1,353,824

kronor 50 öre.

Aflöning för

kustartilleriets

personal,

[10.]

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Departementschefen har i detta ämne till nämnda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»I enlighet med den af 1901 års Riksdag godkända planen för kustartilleriets

uppsättning erhåller detsamma innevarande år den från början

afsedda numerären.

Emellertid har i sin framställning om förslag till 1908 års Riksdag

chefen för kustartilleriet föreslagit en ökning af kustartilleriets personal

utöfver den i staten för år 1908 upptagna numerär en med 1 öfverstelöjtnant,

afsedd för chefens för kustartilleriet stab, 2 kaptener, däraf en för samma

stab och en för torpedbatteriet samt 5 löjtnanter, däraf en för torpedbatteriet

samt de öfriga 4 för de tre fullt färdiga och en under byggnad varande

gnistsignalstation. Den personalökning i öfrigt, hvaraf behofvet blifvit

i föregående årens kostnadsberäkningar antydt, ansåge chefen för

kustartilleriet nu icke böra upptagas, då utredning påginge om vårt

fasta kustförsvars stärkande och alla besättningslistor för kustpositionerna

ännu icke blifvit fastställda.

Marinförvaltningen har uti sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober

1907 angående utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel för år 1909

yttrat, att ämbetsverket, enär hittills den af 1901 års Riksdag godkända

planen för kustartilleriets uppsättning blifvit följd och den af chefen

för kustartilleriet omförmälda utredning torde föranleda en ny plan,

funne, att för närvarande och innan sådan plan blifvit framlagd vidare

ökning af kustartilleriets personal icke skäligen borde ifrågasättas.

Hvad angår aflöningsförmånerna till underofficerarna vid kustartilleriet,

böra, enligt 1907 års Riksdags underdåniga skrifvelse den 30 maj

1907 angående regleringen af utgifterna under rikstatens femte hufvudtitel,

underofficerarna af 2:a graden vid kustartilleriet erhålla samma

aflöningsförmåner, som underofficerarna af motsvarande grad vid flottan

åtnjuta vid tjänstgöring i land.

Uti sin nyssnämnda underdåniga skrifvelse anför marin förvaltning en

beträffande underofficerarnas aflöningsförmåner, hurusom de i det af ämbetsverket

upprättade förslaget till stat upptagits i enlighet med senaste

Riksdags beslut och, i hvad anginge underofficerarna af 2:a graden,

det af marinförvaltningen i särskild underdånig skrifvelse den 1 oktober

1907, angående ersättning för ved och ljus till underofficerare vid kustartilleriet

m. m. framställda förslag, enligt hvilket full likställighet i löneförmåner

mellan dessa underofficerare och flottans underofficerare af 2:a

graden under deras tjänstgöring i land tillämpats. I sistberörda skrifvelse

framhåller marinförvaltningen särskildt, att Riksdagens beslut att lämna

2:a gradens underofficerare vid kustartilleriet samma förmåner, som

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

45

■underofficerarna af motsvarande grad i flottan åtnjuta under tjänstgöring

i land, icke kan anses vinna tillämpning allenast därigenom, att aflöningens

summa blir densamma för båda kategorierna, utan att jämväl

aflöningen bör utgå till båda under enahanda rubriker och med lika

belopp under hvarje rubrik. Denna i riksdagsbeslutets ordalag grundade

uppfattning kunde icke anses lida något intrång däraf att Riksdagen

själf uppställt staten, i hvad anginge underofficerarna af 2:a

graden, på annat sätt. Ty detta torde hafva föranledts af praktiska

skäl och gällde endast år 1908. Sålunda skulle enligt marinförvaltningens

uppfattning till underofficer af 2:a graden vid kustartilleriet

utgå följande förmåner:

lön...............................................

............... kronor

900:

—

dagafiöning å kronor 1: 50

.............. »

547:

50

beklädnadsersättning ............

............... »

200:

—

ersättning för ved och ljus

............ :»

100:

—

Summa kronor

1,747:

50

Härtill komme portionsersättning, kronor 226: 30, hvilken dock

icke borde utgå af aflöningsanslaget, utan af förslagsanslaget till naturaunderhåll

åt personal vid kustartilleriet.

Inkvarteringsbidraget till underofficerskorpralerna hade med iakttagande

af senaste Riksdags gjorda uttalande därom, att det högsta antal

dylika korpraler, som skulle tillåtas bo utom kasern, borde bestämmas

till 75, af marinförvaltningen beräknats till samma belopp som för

innevarande år eller till 15,000 kronor.

Jag finner mig böra till alla delar biträda marinförvaltningens sålunda

uttalade åsikter såväl i afseende å ökning af kustartilleriets personal

som aflöningsförmåner till underofficerarna och inkvarteringsbidrag till

underofficerskorpralerna.»

Beträffande underofficerarna af andra graden vid kustartilleriet beslöt

1907 års Riksdag, att dessa skulle erhålla samma löneförmåner, som

underofficerarna af motsvarande grad vid flottan åtnjöte vid tjänstgöring

i land, och anvisade för detta ändamål ett belopp af 27,588 kronor.

Kungl. Maj:t har nu ansett, att icke blott löneförmånernas summa

skulle utgå med samma belopp för nämnda kategorier underofficerare,

utan att aflöningen till underofficerarne af andra graden vid kustartilleriet

för år 1909 skulle utgå jämväl under enahanda rubriker och med

lika belopp under hvarje rubrik som för underofficerarna af samma grad

Utskottets

yttrande.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Naturaun derhåll

åt kustartilleriets

personal.

[li.]

vid flottan. Detta skulle emellertid innebära, att för ifrågavarande

underofficerare infördes två aflöningsrubriker, hvilka hittills icke förekommit

vid kustartilleriet, nämligen rubrikerna beklädnadsersättning och

portionsersättning. Detta har emellertid utskottet icke ansett lämpligt

hufvudsakligen på den grund, att därigenom aflöningen för framtiden

skulle utgå på olika sätt till underofficerarna af första och af andra

graden. Ett ytterligare skäl, som talar emot den af Kungl. Maj:t ifrågasatta

uppdelningen af aflöningen är det, att den föreslagna portionsersättningen

därigenom skulle komma att utgå från ett annat anslag än de

öfriga löneförmånerna, nämligen från anslaget till naturaunderliåll åt

kustartilleriets personal, hvilket med hänsyn till önskvärdheten af aflöningsstaternas

öfverskådlighet synes vara olämpligt.

På grund häraf har utskottet ansett sig böra föreslå, att underofficerarnas

af andra graden aflöning i staten för år 1909 uppföres på

samma sätt, som i staten för innevarande år; och torde nästkommande

års Riksdag, på framställning af Kung]. Maj:t, komma att göra sådan

uppdelning af nämnda underofficerares aflöning, som kan befinnas

lämplig.

Det af Kungl. Maj:t under denna punkt äskade anslagsbeloppet

torde alltså böra ökas med 25,119 kronor 30 öre, eller, i jämnadt krontal,

25,120 kronor, motsvarande portionsersättning åt 111 underofficerare

a 226 kronor 30 öre, medan i stället det begärda anslaget till naturaunderhåll

åt kustartilleriets personal lärer böra minskas med samma belopp,

hvarom framställning kommer att göras under punkt 12 här nedan.

I öfrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran mot hvad

Kungl. Maj:t här ofvan föreslagit; och får utskottet alltså hemställa,

att Riksdagen må

a) godkänna bilagda förslag till stat för kustartilleriet

(bil. n:o 4); samt

b) i riksstaten för år 1909 minska anslaget till

aflöning åt kustartilleriets personal, nu 1,379,470 kronor,

med 526 kronor till 1,378,944 kronor.

Naturaunderhåll åt kustartilleriets personal.

12:o) Under punkt 11 af femte liufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att dels i riksstaten för år 1909 uppföra förslagsanslaget

till »naturaunderhåll åt kustartilleriets manskap» under förändrad

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

47

benämning: »Naturaunderhåll åt kustartilleriets personal», dels ock i

samma riksstat koja anslagets belopp, nu 258,318 kronor, med ett belopp

af i jämnadt tal 25,120 kronor till 283,438 kronor.

Departementschefen har i denna fråga anfört följande:

»Enär, på sätt under närmaste föregående punkt närmare omförmälts,

enligt 1907 års Riksdags beslut underofficerarna af 2:a graden

vid kustartilleriet skola åtnjuta samma förmåner som underofficerare af

motsvarande grad vid flottan under deras tjänstgöring i land samt till

dem alltså bör utgå portionsersättning efter 62 öre om dagen eller 226

kronor 30 öre om året från vederbörande naturaunderhållsanslag, har

marinförvaltningen ansett förslagsanslaget till: »naturaunderhåll åt kustartilleriets

manskap» böra uppföras under ändrad lydelse: »naturaunderhåll

åt kustartilleriets personal» samt beräknat anslagets belopp på

följande sätt:

naturaunderhåll åt manskapet............................................. kronor 258,318: —

portionsersättning åt 111 underofficerare af 2:a graden

å kronor 226: 30 ......................................................... » 25,119: 30

Summa kronor 283,437: 30»

Och instämde departementschefen för sin del uti marinförvaltningens

förslag.

Såsom framgår af utskottets yttrande under punkt 11 här ofvan,

har utskottet ansett, att den af Kungl. Maj:t föreslagna aflöningsformen

portionsersättning åt underofficerarna af andra graden icke bör utgå

utan i stället ersättas af annan aflöningsform.

Till följd häraf är'' den under denna punkt begärda förhöjningen

med 25,120 kronor icke af behofvet påkallad, liksom anledning till den

ifrågasatta ändringen af förevarande anslags benämning icke förefinnes.

Utskottet får alltså hemställa:

att Riksdagen må i riksstaten för år 1909 uppföra

förslagsanslaget till naturaunderhåll åt kustartilleriets

manskap med oförändradt belopp eller med

258,318 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel.

Underhåll af 13:o) Under punkt 12 af denna hufvudtitel liar Kungl. Maj:t före^8t:

, slagit Riksdagen att i riksstaten för år 1909 höja reservationsanslaget

artilleriets o o o

byggnader och till underhåll af kustartilleriets byggnader och materiel, nu 326,437

materiel, kronor, med 45,063 kronor till 371,500 kronor.

[12.]

Rörande denna framställning har departementschefen yttrat följande:

»Beträffande detta anslag, hvilket nu utgör 326,437 kronor, har

marinförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober 1907 anfört

hufvudsakligen följande.

Den del af anslaget, som afsåge underhåll af fästningsbyggnader,

hus och kaserner m. m. torde, i enlighet med hvad som i motiveringen

vid senaste hemställan om ökning af detta anslag anförts uti marinförvaltningens

underdåniga skrifvelse den 29 september 1905, icke erfordra

någon ytterligare höjning, förr än de byggnadsarbeten, hvilka sedan den

tiden fullbordats, började kräfva större underhåll än hittills varit fallet.

Däremot erfordrades för underhållet af kustpositionernas inventarier

en betydande ökning, om materielen, sedan densamma genom under

senaste åren gjorda nyanskaffningar väsentligt ökats, skulle kunna hållas

i tjänstedugligt skick oaktadt all slitning, som blifvit en följd af de för

hvarje år mer och mer omfattande öfningarna med densamma.

För år 1907 beviljade Riksdagen för fasta minförsvaret på extra

stat 127,150 kronor och senaste Riksdag beviljade till anskaffning af

min- och telefonmateriel för kustartilleriet 145,350 kronor, hvaraf för

1908 anvisades 92,090 kronor. Den materiel, som för dessa anslagredan

blifvit eller blefve anskaffad, toges så godt som helt och hållet

genast i bruk för öfningsändamål och vore fördenskull omedelbart i behof

af underhåll. Vidare hade telefon- och belysningsanordningarna

för eldens ledning betydligt utvidgats samt signal- och gnistsignalstationer

tillkommit med en hel del materiel, som fordrade noggrann skötsel

och vård, hvarjämte till kustartilleriet öfverförts bevakningsbåtarna Carl

Edholm och n:r i t. o. m. 5, hvilkas underhåll hittills bestridts af anslaget

till flottans nybyggnad och underhåll.

Med en sådan ökning af materielen vore det klart, att ett anslag,

som förut varit så knappt tillmätt, att detsamma år efter år måst öfverskridas

för att materielen skolat kunna hållas i brukbart skick, ej längre

kunde vara tillräckligt.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande No 6.

49

Den sammanlagda ökning af underhållsmedel för kustfästningarnas

mininventarier och ångkranpråmar in. m. som sålunda minst erfordrades,

hade beräknats uppgå till 22,000 kronor, hvilken summa för att utjämna

den i staten upptagna slutsumman blifvit ökad med 63 kronor och sålunda

upptoges med .............................................................. kronor 22,063: —

För underhållet af öfriga inventarier fordrades,

sedan torpedbatteriet vid Oscar Fredriksborg blifvit

öfverlämnadt till kustartilleriet och Oscar If:s fort

under nästa år blefve färdigbestyckadt och omedelbarligen

komme att tagas i anspråk för personalens öfning,

en ökning i anvisningen till underhåll af artilleri-,

maskin- och timmermansinventarier, som ej

kunde beräknas lägre än till................................................ » 7,000: —

För att kunna verkställa sådana förbättringar, som

erfarenheten visat vara önskvärda och hvilka ofta utan

att kräfva allt för stor kostnad kunde i hög grad bidraga

att höja materielens effektivitet, äfvensom för

att kunna möta oförutsedda utgifter för materielens

underhåll, nödvändigare ju mer materielen toges i bruk

för öfningsändamål, hade det visat sig erforderligt,

att marinförvaltningen kunde förfoga öfver en mindre

del af anslaget, för hvilket ändamål hemställdes om

en höjning af det till underhåll af kustpositionernas

inventarier, med undantag för kaserninventarier, af
-

sedda belopp med ................................................................ » 10,000: —

Genom uppsättande af Alfsborgs kustartilleridetaehement

och öfvertagande af Nya Varfvet vid Göteborg

hade dels anvisningen till kaserninventarier visat

sig behöfva ökas med......................................................... » 500: —

dels anvisningen till yttre renhållning inom Alfsborgs

fästning med................................................................ » 1,200: —

På grund af tillkomsten af vaktstugor vid Djupasunds

och Bollösunds batterierna erfordrades förhöjning

i anvisningen för tillsyningsmän med........................... )) 500: —

Då numera försvarsanordningarna vid Skanssundet

så framskridit, att en vaktare af därstädes uppförda

byggnader m. m. samt däri förvarade dyrbara och

ömtåliga materiel oundgängligen erfordrades, borde

Transport kronor 41,263: —

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 6 Ilåft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Transport kronor 41,263: ■—

anslaget ökas med det belopp, som erfordrades för

aflöning af en tillsyningsman, hvilket belopp ej ansåges

kunna sättas lägre än ....................................................

Anvisningen till sjöförbindelser inom kustpositionerna,

som på grund af 1906 års höjning i anslaget

kunnat ökas med 4,200 kronor, hade det oaktadt visat

sig för knapp, och erfordrades en ytterligare ökning af

Anledningarna härtill vore dels beväringens utsträckta

öfning, dels tillökning genom uppsättningen

af Ålfsborgs kustartilleridetachement och dels dyrare

driftkostnad vid Vaxholms och Oscar Fredriksborgs

fästning genom den ökade och transportkraftigare

materielen.

Genom vederbörande expropriationsnämnds beslut

hade Kungl. Maj:t och Kronan förpliktats att till

ägaren af Edholmen i närheten af Vaxholm i ersättning

för den skada och det intrång, som förorsakades

fastighetsägaren genom nedläggning och underhåll

af åtskilliga för försvaret å holmen nedlagda

elektriska ledningar, så länge ledningarna funnes kvar

å holmen.

Då ifrågavarande kostnad icke syntes lämpligen

kunna utgå från andra medel än anslaget till underhåll

af kustartilleriets byggnader och materiel, kräfdes

i anledning häraf en ökning af detta anslag med ......

Den behöfliga ökningen af ifrågavarande anslag

utgjorde alltså........................................................................ kronor 46,063:

Marinförvaltningen hemställde fördenskull, att Eders Kungl. Maj:t

ville af Riksdagen äska, att ifrågavarande reservationsanslag måtte för

år 1909 ökas från anslagets nuvarande belopp 326,437 kronor med

46,063 kronor till 372,500 kronor.

Den af marinförvaltningen sålunda föreslagna ökningen af detta anslag

finner jag vara af behofvet synnerligen påkallad, dock med undantag

däraf, att enär, enligt af Eders Kungl. Maj:t numera meddelad föreskrift,

förenämnda å Edholm eu nedlagda elektriska ledningar skola borttagas,

någon ökning af anslaget icke behöfver ifrågakomma för beredande

af medel till den ereättning, som eljest skolat till ägaren af Edholmen

utgå för skada och intrång genom samma ledningar.»

» 300: —

» 3,500: —

» 1,000: —

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

51

Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1909 höja

reservationsanslaget till underhåll af kustartilleriets

byggnader och materiel, nu 326,437 kronor, med

45,063 kronor till 371,500 kronor.

Kustartilleriets öfningar.

14:o) Under punkt 13 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t före- Kustslagit

Riksdagen att höja reservationsanslaget till kustartilleriets öfningar,

nu 160,000 kronor, med 30,000 kronor till 190,000 kronor. -j

Departementschefen har härom anfört följande:

»Reservationsanslaget till kustartilleriets öfningar är i riksstaten för

innevarande år uppfördt till ett belopp af 160,000 kronor.

I sin framställning om förslag till 1908 års Riksdag har chefen för

kustartilleriet beräknat anslagsbehofvet år 1909 för dessa öfningar till

225,000 kronor. Den anslagsökning, som sålunda ifrågasatts, skulle

till väsentlig del betingas däraf att för tillgodoseende af krafvet på en tillfredsställande

utbildning en ökad mängd artilleriammunition borde afses

för kustartilleriets skjutöfningar.

Af den utaf chefen för kustartilleriet lämnade utredningen har jag

funnit tydligen framgå, att anslaget är i behof af en ökning. En god

hushållning fordrar gifvetvis, att öfningsanslaget icke beräknas lägre än

att det medgifver sådan utbildning af personalen, att denna blifver sin

uppgift fullt vuxen.

Emellertid har en verkställd beräkning gifvit vid handen, att, särskildt

med afseende därå att någon ökning af kustartilleriets stam nu

icke synes böra äga rum, den ifrågasatta ökningen af förevarande anslag

torde kunna inskränkas till 30,000 kronor.»

Då utskottet icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må höja reservationsanslaget till

kustartilleriets öfningar, nu 160,000 kronor, med

30,000 kronor till 190,000 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Kustartilleribeväringens vapenöfningar samt beklädnad och

ersättning därför.

bevSringens" 15:o) Kungi. Maj:t liar under punkt 14 af denna hufvudtitel förevapenöfningar

slagit Riksdagen att i riksstaten för år 1909 höja förslagsanslaget till

Sanad>ochd kustartilleribeväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning

ersättning därför, nu 290,000 kronor, med 400,000 kronor till 690,000 kronor.

därför.

[14.] Vid detta ärendes föredragning i statsrådet anförde departements
chefen

följande:

»Förslagsanslaget till kustartilleribeväringens vapenöfningar samt beklädnad

och ersättning därför, hvilket i staten för innevarande år är upptaget

till ett belopp af 290,000 kronor, bar chefen för kustartilleriet

i sin framställning om förslag till 1908 års Riksdag ansett behöfva för

år 1909 höjas till 740,000 kronor.

Enligt hvad som framgår af de utaf nämnde chef uppgjorda detaljerade

beräkningarna, föranledes förslaget om ökningen dels af den

från och med år 1909 inträdande utsträckningen i de värnpliktiges tjänstgöringstid

med däraf följande högre kostnader för penningbidrag till de

värnpliktiga, deras beklädnad, underhåll, sjukvård och kasernering, dels

af nödvändigheten att för öfningarnas behöriga bedrifvande betydligt

öka den för desamma afsedda artilleriammunitionen.

Gifvet är, att af dessa skäl anslaget måste väsentligt ökas. Dock

torde de af kustartillerichefen beräknade kostnaderna kunna något minskas,

särskildt hvad angår ammunitionen. Efter af mig verkställda beräkningar,

därvid afseende fästs jämväl å det särskilda tillskott i penningar,

hvilket för den utbildningstid, som öfverskjuter 240 dagar, bör

tillkomma värnpliktiga vid kustartilleriet i enlighet med de för flottan

och armén angifna grunder, har det synts mig, att anslagsbehofvet

skulle för år 1909 kunna begränsas till 690,000 kronor.»

utskottets Under punkt 8 här ofvan har utskottet i fråga om anslaget till sj ö
yttuinde.

keväringens vapenöfningar uttalat den åsikten, att det särskilda penningtillskott,

hvilket tillkommer värnpliktig för den öfningstid, som öfverskjuter

sammanlagdt 240 dagar, bör af de värnpliktige vid flottan,

hvilka icke fullgöra sin tjänstgöring i en följd, åtnjutas under beväringsrekrytskolans

senare del och icke under repetitionsöfningen.

Detta uttalande gäller jämväl för kustartilleriets värnpliktige, hvilka

utgöras af de till fästningstjänst vid flottan inskrifne. Då dessa värnpliktiges

utbildningstid varar i sammanlagdt 300 dagar, fördelade på en

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

53

rekrytskola å 258 dagar och. en repetitionsöfning i 42 dagar, skulle

alltså enligt utskottets åsikt ersättning till dem utgå med 20 öre om

dagen under de första 198 dagarna af rekrytskolan och (20 + 20 =) 40

öre om dagen under de öfriga 60 dagarna däraf samt 50 öre om dagen

under repetitionsöfningarna.

Ehuru vid gillande af utskottets sålunda uttalade mening utgifterna

för kustartilleribeväringens vapenöfningar under 1909 komma att något

ökas, erfordras emellertid, enligt inhämtade upplysningar, af denna anledning

icke någon förhöjning af anslagets belopp.

I öfrigt har Kungl. Maj:ts under denna punkt gjorda förslag icke

föranledt till något utskottets yttrande; och får utskottet alltså hemställa,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1909 höja

förslagsanslaget till kustartilleribeväringens vapenöfningar

samt beklädnad och ersättning därför, nu

290,000 kronor, med 400,000 kronor till 690,000

kronor.

Skrifmaterialier och expenser m. m.

16:o) Under punkt 15 af femte liufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att i riksstaten för år 1909 höja förslagsanslaget till

skrifmaterialier och expenser m. m., nu 113,763 kronor, med 92 kronor

50 öre till 113,855 kronor 50 öre.

Då Kungl. Maj:t rörande detta anslag icke föreslagit annan ändring,

än som erfordras för jämnande af liufvudtitelns slutsumma, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1909 höja

förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser m. m.,

nu 113,763 kronor, med 92 kronor 50 öre till 113,855

kronor 50 öre, dock att i anslaget må göras den

jämkning, som kan erfordas för jämnande af hufvudtitelns

slutsumma.

Extra utgifter.

17:o) Kungl. Maj:t har under punkt 16 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att i riksstaten för år 1909 höja anslaget till extra

utgifter, nu 12,500 kronor, med 23,500 kronor till 36,000 kronor.

Skrifmaterialier

och expenser

m. m.

[15.]

Extra utgifter.

[16.]

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Departementschefen har rörande denna framställning till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Det å femte hufvndtiteln uppförda anslag till extra utgifter, hvilket

sedan 30 år tillbaka utgått med oförändradt belopp, 12,500 kronor, har

visat sig vara otillräckligt för de många utgifter, som böra af detta anslag

bestridas.

Bland de årligen återkommande utgifter, hvilka drabba anslaget,

märkas:

för meddelande af undervisning i ryska språket

åt flottans officerare................................................... .. kronor 900: —

till örlogsmannasällskapet ..................................................... » 2,000: —

» marinlitteraturföreningen ................................................ » 800: —

» krigsvetenskapsakademien ........................................... » 300: —

» gratifikation åt flottans stabs

bibliotekarie................................................................... )) 300: —

Summa kronor 4,300: —

Beträffande särskildt det åt örlogsmannasällskapet anvisade beloppet,

hvilket är afsedt till bidrag för bestridande af utgifterna för sällskapets

bibliotek och tidskrift, torde detsamma erfordra en förhöjning

med, i enlighet med af sällskapet i underdånig skrifvelse den 8 december

1906 gjord framställning, 900 kronor såsom bidrag till kostnaderna

för utarbetande af de enligt sällskapets stadgar föreskrifna årsberättelser

inom olika vetenskapsklasser.

Utom de angifna, årligen återkommande utgifterna bestrides ett

flertal andra till växlande belopp af detta anslag. Med hänsyn till anslagets

ringa belopp har emellertid vid många tillfällen svårighet mött att

kunna anvisa medel till bestridande af sådana opåräknade och nödiga

utgifter, för hvilka, jämlikt de i rikets ständers skrifvelse den 12 maj

1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingar å hufvudtitlarna,

femte hufvudtitelns allmänna besparingar icke kunnat tagas i

anspråk.

Efter erhållet uppdrag att inkomma med yttrande angående erforderlig

förhöjning af detta anslag har marinförvaltningen i ämbetsskrifvelse

den 13 november 1907 uttalat, att anslaget borde höjas till ett belopp,

som i förhållande till fjärde hufvudtitelns motsvarande anslag,

80,000 kronor, närmade sig proportionen mellan summorna af hufvudtitlarnas

samtliga anslag; och har ämbetsverket fördenskull förordat en

förhöjning af anslaget till 36,000 kronor.»

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Ultåtande N:o 6. 55

Då utskottet icke ansett tillräckliga skäl anförda till stöd för den

förslagna höjningen af förevarande anslags belopp, har utskottet icke

kunnat förorda densamma, detta så mycket mindre, som, enligt hvad

utskottet inhämtat, under år 1906 besparing uppstått å anslaget.

På grund häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen må i rikstaten för år 1909 uppföra

anslaget till extra utgifter med samma belopp som

innevarande år eller med 12,500 kronor.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

18:o) På grund af därom i punkt 17 af denna hufvudtitel framställdt

förslag hemställer utskottet,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1909 upptaga

penninganslaget till lots- och fyrinrättningen

med lifräddningsanstalterna till enahanda belopp som

för innevarande år och följaktligen, med inberäkning

af däruti ingående friheter och ersättningar 409

kronor, utföra detsamma med 1,700,409 kronor, under

förutsättning därjämte, att de å förenämnda inkomsttitel

uppkommande öfverskott fortfarande må såsom

hittills få användas för de med anslaget afsedda ändamål.

Öfriga ordinarie anslag.

19:o) Beträffande öfriga i nu gällande riksstat under femte hufvudtiteln

upptagna ordinarie anslag har någon förändring icke ifrågasatts;

och får utskottet hemställa,

att samtliga de ordinarie anslag under femte

hufvudtileln, i afseende å hvilka utskottet icke här

ofvan framställt förslag eller hvilka icke eljest blifvit

särskildt omförmälda, må i riksstaten för år 1909 upptagas

till oförändrade belopp.

XJtskottets

yttrande.

Lots- och

fyrinrättningen

med

lifräddningsanstalterna.

[17.]

Öfriga

ordinarie

anslag.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Nyanskaffning

af krigsfartygsmateriel.

[18.]

Pansarfartyg.

Jagare.

Extra anslag.

Flottan och kustartilleriet.

Nyanskaffning af krigsfartygsmateriel.

20:o) Knngl. Maj:t liar under punkt 18 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel bevilja

på extra stat för år 1909 ett anslag af 5,469,000 kronor.

Rörande ifrågavarande framställning har departementschefen anfört

följande :

»Sedan den genom nådigt bref den 14 september 1906 anbefallda

utredning genom sakkunnige i afseende å erforderliga förändringar i

typerna för flottans stridsfartyg blifvit verkställd, har, på sätt jag förut

nämnt, de sakkunniges utlåtande i ämnet jämte däröfver af marinförvaltningen

afgifvet yttrande blifvit öfverlämnadt till den af Kungl. Maj:t den

28 september 1907 tillsatta kommittén för granskning af uppgjorda

förslag till samfälld plan för rikets försvar m. m. i ändamål att tagas

under öfvervägande vid fullgörande af det kommittén meddelade uppdrag.

Med afseende å den höga kostnad, anskaffningen af pansarfartygbetingar,

håller jag före, att, innan nämnda kommitté uttalat sig i fråga

om de för våra förhållanden lämpligaste pansarfartygstyper, några

medel för nyanskaffning af pansarfartyg icke böra af Riksdagen äskas.

Då sålunda nyanskaffning af pansarfartyg tillsvidare torde böra uppskjutas

är det, på sätt ock uti sitt uttalande till statsrådsprotokollet

öfver sjöförsvarsärenden den 12 januari 1907 dåvarande departementschefen

framhöll, så mycket nödvändigare att påskynda anskaffandet af

jagare och l:a klass torpedbåtar.

Hvad jagare vidkommer, har marinförvaltningen i sin underdåniga

skrifvelse den 1 oktober 1907 angående utgifterna under riksstatens

femte hufvudtitel för år 1909 förklarat, att ämbetsverket allt fortfarande

vidliölle sin upprepade gånger förut uttalade åsikt om jagarecertens

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

57

lämplighet för landets försvar och att ett ökande af antalet dylika fartygvore

af största vikt.

Vår flotta äger nu färdigbyggda två jagare samt under byggnad

tre dylika fartyg, hvilka afses blifva fullbordade innevarande år. Nybyggnaden

af den jagare, till hvilkens påbörjande 1907 års Riksdag

anvisat medel, har ännu icke begynts, men kan i allt fall beräknas

blifva afslutad med år 1909. Vid denna tidpunkt komme flottan således

att äga 6 jagare. Enligt det betänkande, som af 1901 års sjökrigsmaterielkommitté

afgafs, borde nyanskaffning af fartyg af ifrågavarande

cert fortgå i den utsträckning, att vid 1909 års slut funnes färdiga 6

jagare och att därjämte 2h jagare vore nybyggd.

För att i det närmaste kunna följa det program för nybyggnad

af jagare, som af nämnda kommitté blifvit uppgjord t, bar marinförvaltningen

i sin nyssberörda skrifvelse ansett medel af innevarande års

Riksdag böra beviljas till 2 jagare, hvilka vid 1909 års slut borde hinna

att till omkring hälften fullbordas.

Marinförvaltningen har på grund häraf ansett, att hos innevarande

års Riksdag borde äskas på extra ordinarie stat för år 1909

dels andra hälften af erforderliga beloppet för

fullbordande af den jagare, till hvars påbörjande

1907 års Riksdag beviljat medel, med........................ kronor 643,000: —

dels ock hälften af erforderliga medelsbehofvet

för påbörjande af 2 jagare, hvardera beräknad till

en kostnad af 1,286,000 kronor för fartyget komplett

med artilleri, två ammunitionsutredningar

samt torpedutredning med ........................................... » 1,286,000: —

eller för nybyggnad af jagare sammanlagdt............ kronor 1,929,000: —

I likhet med hvad, på sätt nyssnämnts, den 12 januari 1907 blifvit

af dåvarande departementschefen uttaladt och särskildt med hänsyn till att

nyanskaffning af pansarfartyg tillsvidare torde böra uppskjutas, anser jag

det nödvändigt, att under tiden anskaffandet af de för vårt sjöförsvar förträffliga

jagarna påskyndas; och jag finner mig så mycket hellre böra

biträda marinförvaltningens förslag om äskande af medel till påbörjande

af två jagare, som divisionsförbandet är af stor betydelse vid jagarnas

uppträdande och vår flotta genom nyanskaffning af ytterligare två jägare

skulle erhålla två divisioner af denna fartygstyp.

Bih. till Rihsd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 6 Häft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Torpedbåtar.

Uti sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober 1907 erinrar marinförvaltningen

till en början därom, att ämbetsverket i sina förslag om

anslagsäskanden till 1907 års Riksdag hemställde därom, att anslag på

extra stat för år 1908 måtte begäras för anskaffande af fem l:a klass

och fyra 2:a klass torpedbåtar, samt att med anledning af denna framställning

Kungl. Maj:t äskade medel till nybyggnad af endast sex torpedbåtar

af l:a klass, och att Riksdagen nedsatte antalet till fyra och beviljade

till påbörjande af dessa ett extra ordinarie anslag för innevarande

år af 870,000 kronor.

Därefter anför marinförvaltningen, hurusom ämbetsverket fortfarande

vore af den mening, att nyanskaffning af torpedbåtar borde i möjligaste

mån fortgå i den omfattning, som 1901 års sjökrigsmaterielkommitté

i sin nybyggnadsplan föreslagit; och ville ämbetsverket nu

liksom vid föregående tillfällen påpeka, att flera af de äldsta torpedbåtarna

förlorat betydligt i effektivitet och därför inom kort måste ersättas

med nya.

Sammanlagda antalet af befintliga, under byggnad varande samt

till nybyggnad anbefallda torpedbåtar af l:a och 2:a klass belöpte sig

till respektive 27 och 24. Vid beräkningen af de respektive antalen

hade iakttagits att, på grund af nådiga generalorder, de 4 äldsta l:a klass

torpedbåtarna öfverförts till 2:a klass och att de två äldsta 2:a klass

torpedbåtarna skulle ändras till bevakningsbåtar.

Enligt nyssnämnda kommittés betänkande, fortsätter marinförvaltningen,

borde vid 1909 års slut finnas färdiga trettiofyra l:a klass och

tjugusju 2:a klass torpedbåtar. För att vid sagda tid kunna uppnå detta

antal erfordrades således, att ytterligare sju l:a klass och tre 2:a klass

torpedbåtar nybyggdes. Då emellertid bekofvet af 2:a klass torpedbåtar

ej vore så trängande, att någon anskaffning af sådana för närvarande behöfde

ifrågakomma, och då, med hänsyn till andra anslagskraf, ej torde

böra äskas fullt det antal l:a klass torpedbåtar, som ofta nämnda

kommittés program förutsatte, hemställde marinförvaltningen, att Eders

Kungl. Maj:t ville hos 1908 års Riksdag på extra ordinarie stat för år

1909 äska:

dels till fortsatt nybyggnad och afslutande af fyra

l:a klass torpedbåtar............................................. kronor 870,000: —

dels för påbörjande af sex l:a klass torpedbåtar,

hälften af totala anskaffningskostnaden med » 1,305,000: —

eller för anskaffning af torpedbåtar sammanlagdt kronor 2,175,000: —

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

59

Mot hvad marinförvaltningen anfört beträffande 2:a klass torpedbåtar

bär jag icke något att erinra.

I fråga om l:a klass torpedbåtar delar jag visserligen marinförvaltningens

åsikt i afseende å behofvet af nyanskaffning af dylika fartyg.

Med hänsyn emellertid till dels andra viktiga anslagskraf, b vilka, icke

kunna åsidosättas, dels den af 1907 års Riksdag uttalade mening, att

hvarje division torpedbåtar, bestående af fyra fartyg, borde vara

sammansatt af fartyg af samma typ, och att vid nyanskaffning af

torpedbåtar helst en division dylika fartyg borde samtidigt byggas,

finner jag mig böra föreslå, att hos Riksdagen nu äskas

dels till fullbordande af de fyra l:a. klass torpedbåtar,

till hvilkas påbörjande 1907 års Riksdag
anvisat

medel .......................................................... kronor 870,000: —

dels till påbörjande af ytterligare fyra l:a klass

torpedbåtar likaledes................................................ » 870,000: —

Summa kronor 1,740,000: —

I detta sammanhang vill jag erinra, att, då man enligt min

mening bör tillgodogöra sig den erfarenhet, de i främmande länder

pågående ytterligare försöken i afseende å lämpligheten af att till framdrifvande

af torpedbåtar använda turbinmaskineri, jag icke ansett mig

böra tillstyrka att någon af de l:a klass torpedbåtar, till h vilkas påbörjande

1907 års Riksdag beviljat medel, förses med dylikt maskineri.

För anskaffning af fartygsmateriel i öfrigt har marinförvaltningen

ansett af Riksdagen böra äskas ett anslag å extra stat för år 1909 af

2,300,000 kronor.

Ehuruväl ett anslag å nämnda belopp för ändamål, hvarom marinförvaltningen

i underdånig särskild hemlig skrifvelse närmare yttrat sig,

vore synnerligen önskvärdt, har jag dock, jämväl här med hänsyn till

andra viktiga anslagskraf, ansett någon nedsättning i det af marinförvaltningen

föreslagna beloppet böra äga rum, och synes mig för

ändamålet böra utgå 1,800,000 kronor, att användas i enlighet med de

förslag, som torde få Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas.

Under titeln nyanskaffning af krigsfartygsmateriel bör sålunda, enligt

min åsikt, på extra stat för år 1908 äskas

Anskaffning af

fartygsmateriel

i

öfrigt.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

för fullbordande af arbetet å en jagare.................... kronor 643,000: —

» påbörjande af två jagare......................................... » 1,286,000: —

» fullbordande af arbetet å fyra l:a kl. torpedbåtar

....................................................-................. » 870,000: —

» påbörjande af fyra l:a kl. torpedbåtar.............. » 870,000: —

» anskaffning af fartygsmateriel i öfrigt.............. » 1,800,000: —

eller tillhopa kronor 5,469,000: —

Enligt verkställda beräkningar uppgå de årliga kostnaderna å de

ordinarie anslagen till aflöning, beklädnad, naturaunderhåll, flottans

nybyggnad och underhåll samt flottans öfningar till sammanlagdt 190,910

kronor för två jagare och 142,860 kronor för fyra l:a klass torpedbåtar.

Beträffande motsvarande kostnad för af mig föreslagen förstärkning

i öfrig krigsfartygsmateriel torde äfvenledes uppgift få tillhandahållas

Riksdagens vederbörande utskott.»

Utskottets

yttrande.

Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran i fråga om

det af Kungl. Maj:t under denna punkt äskade anslagsbeloppet, än att

utskottet med hänsyn till öfriga störa anslagskraf under såväl denna

som andra hufvudtitlar ansett någon nedsättning af beloppet böra äga

rum; och har utskottet till följd häraf velat förorda medels beviljande

till påbörjande af endast en jagare i stället för två, såsom i statsverkspropositionen

föreslagits.

Utskottet anser alltså, att för år 1909 å ifrågavarande anslagstitel

bör anvisas:

för fullbordande af arbetet å en jagare.....................

kronor

643,000

»

påbörjande af en jagare ..........................................

»

643,000

—

»

fullbordande af arbetet å fyra l:akl. torpedbåtar

»

870,000

—

»

påbörjande af fyra l:a kl. torpedbåtar ...............

»

870,000

—

»

anskaffning af fartygsmateriel i öfrigt ...............

»

1,800,000

—

eller tillhopa

kronor

4,826,000

—

På grund häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel

bevilja på extra stat för år 1909 ett anslag

af 4,826,000 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

61

Ändring af 3:e klass pansarbåtarna Hildur, Björn och Gerda.

21:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts under punkt 19 af denna

hufvudtitel gjorda framställning hemställer utskottet,

att Riksdagen må af det utaf 1907 års Riksdagbeviljade

anslag till ändring af 3:e klass pansarbåtarna

Hildur, Björn och Gerda å 600,000 kronor på extra

stat för år 1909 anvisa ett belopp af 200,000 kronor.

Artilleri- och torpedmateriel för stridsfartygen m. m.

22:o) Kungl. Maj:t bär under punkt 20 af denna hufvud titel föreslagit

Riksdagen att, dels på extra stat för år 1909 bevilja:

till skjutförsök och inskjutning af kanoner 30,000 kronor;

till försök med torped- och gnistsignalmateriel 15,000 kronor;

till anskaffning af gnistsignalmateriel 66,000 kronor;

dels af det utaf 1906 års Riksdag beviljade anslag för anskaffning

af kanoner i reserv å 608,000 kronor anvisa på extra stat för år 1909

återstående ännu icke anvisade beloppet, 202,000 kronor;

dels ock bevilja för anskaffning af orderapparater och afståndsmätare

för en del af flottans fartyg ett anslag af 350,000 kronor och däraf på

extra stat för år 1909 anvisa ett belopp af 200,000 kronor.

Departementschefen bär rörande denna framställning anfört följande:
»Uti

sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober 1907 bär marinförvaltningen

under rubriken »skjutförsök och inskjutning af kanoner''» anfört, att

till sådana skjutförsök, ofta af ganska dyrbar art, som erfordrades för lösning

af viktiga artilleristiska spörsmål och för pröfning af det för fartygen

och kustfästningarna afsedda förrådet af röksvagt krut och laddade

projektiler, äfvensom till inskjutning af kanoner af nya modeller erfordrades

för år 1909 ett belopp, som ej kunde sättas lägre än 30,000

kronor, eller lika med det för år 1908 för samma ändamål beviljade

anslaget; och hemställde marinförvaltningen därför, att för år 1909

måtte äskas ett anslag af 30,000 kronor på extra stat till sagda ändamål.

Ändring af

3:e klass pansarbåtarna

Hildur, Björn

och Gerda.

[19.]

Artilleri- och

torpedmateriel

för stridsfartygen

m. m.

[20.]

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Till denna framställning får jag tillstyrka bifall.

För anskaffning af kanoner i reserv beviljade 1906 års Riksdag på

Kungl. Maj:ts framställning ett anslag af 608,000 kronor och anvisade

däraf på extra stat för år 1907 ett belopp af 203,000 kronor.

Likaså anvisade 1907 års Riksdag, i enlighet med Kungl. Maj:ts

framställning, af det sålunda beviljade anslaget 203,000 kronor på extra

stat för år 1908.

Marinförvaltningen har nu hemställt, att af innevarande års Riksdag

måtte äskas återstoden af det beviljade beloppet eller 202,000 kronor.

Till denna ämbetsverkets framställning tillstyrker jag bifall.

Under rubriken »anskaffning af orderapparater och afstånd''smätare''»

har marinförvaltningen anfört följande.

I sin underdåniga skrifvelse den 29 september 1905 hade marin förvaltningen

framhållit, att med det numera å pansarfartygen använda sättet

för artilleriets uppställning det för ledning af artillerielden visat sig vara

nödvändigt att anordna särskilda apparater för att på elektrisk eller

mekanisk väg öfverbringa erforderliga order och meddelanden från

kommandoplatsen till kanonerna. Då därjämte för uppmätning af de

stora afstånd, på hvilka artillerielden numera öppnades, erfordrades de

mest fullkomnade afståndsmätare, hvilka vore af alltför dyrbar konstruktion

för att kunna af tillgängliga medel anskaffas, hade marinförvaltningen

anhållit, att Kungl. Maj:t af Riksdagen ville äska ett extra anslag af

208,000 kronor för anskaffning af orderapparater och afståndsmätare,

hvilket af 1906 års Riksdag bifölls. I denna summa ingick icke kostnaden

för apparaternas uppställning å fartygen och de elektriska ledningskablarnas

skottskyddade framdragande mellan konnnandoplatsen och

kanontornen, enär marinförvaltningen ansett sig kunna bestrida denna

kostnad med medel från ordinarie anslaget till flottans ^byggnad och

underhåll.

Under den tid, som förflöt mellan marinförvaltningens framställning

angående anslagets äskande och början af år 1907, då anslaget blef

tillgängligt för marinförvaltningen, hade ytterligare försök för utredande

af det lämpligaste sättet för eldens ledning blifvit företagna

och af dem hade framgått en högst afsevärd stegring af anspråken

såväl på orderapparaternä som på afståndsmätarna. Därjämte hade af

försöken framgått ett nytt system för eldledningens anordnande, medförande

afsevärdt högre kostnad för apparaternas uppställning ombord,

hvarförutom under de senaste åren inträffade öfverbetalningar å anslaget

till flottans nybyggnad och underhåll hade visat, att detta anslag ej

kunde förväntas lämna tillgång till bestridande af kostnaden för appa
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

63

raternas installerande i fartygen. Enär apparaterna och deras installering

för att tillmötesgå dessa stegrade fordringar således skulle komma

att betydligt öfverstiga det af Riksdagen för ändamålet beviljade anslaget,

hvarom marinförvaltningen i underdånig skrifvelse den 22 februari 1907

gjort anmälan, hade Kungl. Maj:t i nådig proposition till 1907 års Riksdag

hemställt, att af detta anslag finge bestridas kostnaderna för ytterligare

försök med dylika instrument samt att återstoden af anslaget

finge, efter Kungl. Maj:ts bepröfvaude, användas till anskaffande och

anordnande af orderapparater och afståndsmätare af den konstruktion,

som vid de sålunda anställda försöken visat sig vara ändamålsenligast,

hvilket af Riksdagen bifölls.

Sedan i anledning häraf vid 1907 års kusteskader fortsatta försök

med de för artillerieldens ledning erforderliga anordningarna för afståndsmätning

och orderöfverföring blifvit utförda, hade ytterligare bekräftats,

att för erhållande af sådan eldledning, att största möjliga effekt erhölles

af fartygets artilleri, dessa anordningar måste vara af betydligt mera

utvecklad beskaffenhet än de, som i marinförvaltningens underdåniga

skrifvelse den 29 september 1905 afsetts att anskaffas och för hvilka 1906

och 1907 årens Riksdagar beviljat medel. För det belopp, omkring

164,000 kronor, som återstode af dessa medel efter de nyssnämnda

försökens utförande, kunde därför endast en del af flottans l:a klass

pansarfartyg förses med fullständiga eldledningsanordningar och för de

återstående l:a klass pansarbåtarna jämte torpedkryssare och jagare

erfordrades ytterligare medel, om hvilkas äskande hos Riksdagen marinförvaltningen

fördenskull ansåge sig böra göra underdånig hemställan.

Sedermera har marinförvaltningen i ämbetsskrifvelsc den 1 november

1907 anmält, att högste befälhafvaren öfver nyssnämnda eskader

till ämbetsverket inkommit med en hemlig rapport öfver resultaten af

försöken, hvaraf framginge, att en tillfredsställande lösning af frågan

om eldens ledning ombord å våra stridsfartyg och härför erforderliga

instrument syntes hafva erhållits, på grund hvaraf högste befälhafvaren

ansåge, att åtgärder snarast möjligt borde vidtagas för att genomföra

installationen å stridsfartygen af anordningar för eldens ledning i

den riktning, som af den hemliga rapporten framginge. Tillika har

ämbetsverket i sistberörda skrifvelse meddelat, att det för ifrågavarande

anskaffning erforderliga beloppet uppginge till 350,000 kronor.

I afseende å förevarande framställning finner jag mig först böra

erinra, hurusom till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 8

mars 1907, bifogadt Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen

samma dag angående anordningar för eldens ledning å pansarfartygen,

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

dåvarande departementschefen anförde, att ytterligare medel utöfver de

af Riksdagen redan beviljade komme att erfordras för fyllande af det

ifrågavarande behofvet, men att anslag för ändamålet icke borde bos

Riksdagen äskas, innan de ytterligare försök med dylika apparater, som

i protokollet närmare omförmäldes, blifvit slutförda.

På sätt framgår af marinförvaltningens nyssberörda skrivelser

den 1 oktober och den 1 november 1907 kunna försöken nu anses slutförda

och hafva lämnat ett tillfredsställande resultat. Fördenskull och med

afseende å den redan ofta framhållna synnerliga betydelse, goda eldledningsanordningar

och afståndsmätare hafva för våra fartygs stridsvärde,

anser jag mig böra på det kraftigaste tillstyrka framställning till

Riksdagen om anvisande af medel till fyllande af det föreliggande behofvet

i enlighet med den närmare plan, som torde få Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas.

Mot marinförvaltningens beräkningar i fråga om kostnaderna för

anskaffningen har jag icke något att erinra. Emellertid anser jag det

för ändamålet behöfliga beloppet, 350,000 kronor, böra fördelas till anvisande

på två år och 200,000 kronor däraf böra anvisas för år 1909.

Af 1904, 1905, 1906 och 1907 års Riksdagar hafva beviljats extra

ordinarie anslag å 10,000 kronor för försök med torped- och gnistsignabnateriel.

Enligt hvad marinförvaltningen i sin underdåniga skrifvelse den

1 oktober 1907 förmält, erfordras jämväl för år 1909 ett belopp såväl

för profskjutningar med torpeder samt utförande med sagda materiel af

årligen återkommande försök som ock för profvande af nya uppfinningar

och förbättringar beträffande torped- och gnistsignalmaterielen.

Då dessa försök och prof med åtföljande förändring och nytillverkning

beträffande såväl torped- som gnistsignalmaterielen nu ernått en

sådan omfattning, att det hittills beviljade anslaget visat sig otillräckligt,

lärer, på sätt marinförvaltningen tillika hemställt, för år 1909 ett anslag

af 15,000 kronor böra anvisas för ifrågavarande ändamål.

Beträffande anskaffning af gnistsignalmateriel har marinförvaltningen

i sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober 1907 anfört följande.

Med undantag af några äldre gnistsignalapparater vid Stockholms

station funnes för undervisningsändamål inga sådana tillgängliga. Det

vore emellertid oundgängligen nödvändigt att för de nu årligen återkommande

kurserna i gnistsignalering anskaffa sådana apparater för

varfvens torpeddepartement, hvarest undervisning meddelades af därför

särskildt kommenderad officer, enär det under alla omständigheter måste

anses vara högst otjänligt att för sådant ändamål från hemmavarande

fartyg låna gnistsignalmateriel. Denna materiel vore för öfrigt under

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

65

den tid, fartygen ej vore förlagda i beredskap, i behof af eftersyn och

reparation. Marinförvaltningen hade också dels i underdånig skrifvelse

den 31 maj 1907 anhållit, att af besparade medel 8,000 kronor måtte

ställas till ämbetsverkets förfogande för upprättande vid torpeddepartementet

i Karlskrona af en gnistsignalstation, afsedd för undervisningsändamål,

hvilken framställning likväl icke vunnit Kungl. Maj:ts bifall,

dels ock hos Kungl. Maj:t tillstyrkt bifall till en underdånig framställning

från stationsbefälhafvaren vid flottans station i Stockholm därom, att af

öfningsanslaget 5,000 kronor måtte ställas till förfogande för anskaffning

af en del nyare gnistsignalapparater i och för undervisningen vid de

årligen återkommande kurserna i gnistsignalering vid torpeddepartementet

i Stockholm. Icke heller denna anhållan hade emellertid vunnit Kungl. Maj:ts

godkännande. Då det torde vara oundgängligen nödvändigt, att vid

båda stationerna gnistsignalapparater för undervisningsändamål anskaffades,

af hvilka apparater en del måste vara af modernaste konstruktion,

ansåge ämbetsverket, att af 1908 års Riksdag borde äskas ett belopp af

16,000 kronor i och för upprättandet af en gnistsignalstation, afsedd för

undervisningens behof, vid hvardera stationens torpeddepartement.

För fortsättande af den redan påbörjade moderniseringen af gnistsignalstationerna

å fartygen, hvilken modernisering hufvudsakligen skulle

bestå i anskaffande af modernare och mera likartade apparater, erfordrades

ett belopp af tillsammans 20,000 kronor.

De fästa gnistsignalstationerna å kustfästningarna hade äfven börjat

moderniseras genom anskaffning af nya luftnät, hvilka ägde betydligt

större kapacitet än de förut använda. Då emellertid dessa stationers

kraftkällor vore för små samt apparaterna af allra äldsta konstruktion,

kunde de nya luftnätens kapacitet för närvarande ej till fullo

utnyttjas.

För fortsatt modernisering af dessa stationer, hvilken beräknats

kosta 10,000 kronor för hvarje station, erfordrades tillsammans 30,000

kronor.

Marinförvaltningen hemställde fördenskull, att Kungl. Maj:t ville hos

nästkommande Riksdag äska för anskaffning af gnistsignalmateriel ett

extra ordinarie anslag af 66,000 kronor.

Till denna marinförvaltningens hemställan får jag tillstyrka bifall.»

På grund af hvad departementschefen sålunda anfört hemställer

utskottet,

att Riksdagen må

l:o) på extra stat för år 1909 bevilja

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

a) till skjutförsök och inskjutning af kanoner

30.000 kronor;

b) till försök med torped- och gnistsignalmateriel

15.000 kronor; och

c) till anskaffning af gnistsignalmateriel 66,000

kronor;

2:o) af det utaf 1906 års Riksdag beviljade anslag

för anskaffning af kanoner i reserv å 608,000 kronor

anvisa på extra stat för år 1909 återstående ännu icke

anvisade beloppet, 202,000 kronor; samt

3:o) för anskaffning af orderapparater och afståndsmätare

för en del af flottans fartyg bevilja ett anslag

af 350,000 kronor och däraf på extra stat för år 1909

anvisa ett belopp af 200,000 kronor.

Min- och telefonmateriel för flottan.

Min- och

telefonmateriel

för flottan

[21.]

Departementschefen har beträffande denna Kungl. Maj:ts framställning

anfört följande:

»För ändring och komplettering af skärgårdstelefonmateriel beviljade

1907 års Riksdag, på framställning af Kungl. Maj:t, ett anslag af

156,000 kronor och anvisade däraf på extra stat för år 1908 ett belopp

af 78,000 kronor.

Marinförvaltningen har nu i sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober

1907 hemställt, att af innevarande års Riksdag måtte äskas återstoden

af det sålunda beviljade beloppet eller 78,000 kronor.

Till denna ämbetsverkets framställning får jag tillstyrka bifall.

Uti särskild underdånig skrifvelse likaledes den 1 oktober 1907 af

hemlig natur har marinförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj:t ville

23:o) Under punkt 21 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att dels af det utaf 1907 års Riksdag beviljade anslag

till ändring och komplettering af skärgårdstelefonmateriel å 156,000 kronor

anvisa på extra stat för år 1909 återstående, ännu icke anvisade

beloppet 78,000 kronor, dels ock för anskaffning af handminrnateriel

ra. ra. bevilja ett anslag af 553,000 kronor och däraf på extra stat

för år 1909 anvisa ett belopp af 200,000 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o G.

67

föreslå 1908 års Riksdag att för anskaffning af liandminmateriel m. in.

bevilja ett anslag af 578,000 kronor.

Någon redogörelse i afseende å beliofvet af ifrågavarande anslag

lärer icke lämpligen nu böra lämnas, utan torde de frågan rörande

handlingarna få tillhandahållas Riksdagens vederbörande utskott.

Jag anser mig emellertid böra föreslå, att för ifrågavarande ändamål

måtte äskas ett anslag af allenast 553,000 kronor och att däraf

på extra stat för år 1909 måtte anvisas 200,000 kronor.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot förevarande

framställning, får hemställa,

att Riksdagen må

a) af det utaf 1907 års Riksdag beviljade anslagtill

ändring och komplettering af skärgårdstelefonmateriel

å 156,000 kronor anvisa på extra stat för år

1909 återstående ännu icke anvisade beloppet 78,000

kronor; samt

b) för anskaffning af liandminmateriel m. m. bevilja

ett anslag af 553,000 kronor och däraf på extra

stat för år 1909 anvisa ett belopp af 200,000 kronor.

Beklädnad åt sjöbeväringen.

24:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 22 af femte hufvudtiteln

framställda förslag hemställer utskottet,

att Riksdagen må af det utaf 1907 års Riksdagbeviljade

anslag för anskaffande af beklädnad åt sjöbeväringen

å 938,000 kronor anvisa på extra stat för

år 1909 ett belopp af 234,500 kronor.

Ammunitionsförrådslius å Loudden.

25:o) Under punkt 23 af denna liufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till uppförande af ett ammunitionsförrådslius å Loudden

jämte erforderliga kaj- och spåranordningar bevilja på extra stat

för år 1909 ett anslag af 3i,000 kronor.

Beklädnad åt

sjöbeväringen.

[22.]

Ammunitionsförrådshna

å

Loudden.

[23.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

6.8

Statsutskottets Utlåtande N:o 6-

Rörande denna framställning liar departementschefen anfört följande:.

»I underdånig skrifvelse den 28 september 1906 framhöll marinförvaltningen

nödvändigheten af att ökadt utrymme snarast möjligt måtte

beredas å Stockholms station för den under de senare åren så betydligt

ökade ammunitionsuppbörden genom uppförande af förrådshus å Loudden,

och i underdånig skrifvelse den 27 november 1906 anmälde

ämbetsverket, att sedan förnyad utredning anställts för nedbringande

af kostnaden för anläggning af sagda ammunitionsförrådshus, det visat

sig, att två byggnader kunde uppföras jämte erforderliga kaj- och spårvägsanordningar

för en kostnad af 50,300 kronor och en byggnad för

31,000 kronor. Vidare anförde marinförvaltningen, att för afhjälpande

af det ytterst trängande behofvet af ökadt utrymme för det dyrbara

ammunitionsförrådets förvaring och då ett uppskof med anläggningen

af ifrågavarande förrådshus medförde den faran, att förrådet ej kunde

erhålla den tillsyn och skötsel, som erfordrades för att det ej skulle

taga skada, marinförvaltningen ansåge, att, oaktadt frågan om stationens

flyttning vore sväfvande, plats måste beredas för det i stadig tillväxt

varande ammunitionsförrådet och att, om också hela anläggningen

icke genast kunde utföras, dock ett förrådshus för en beräknad kostnad

af 31,000 kronor borde komma till utförande. Denna marinförvaltningens

framställning föranledde dock icke till äskande af medel för ändamålet

hos 1907 års Riksdag, emedan i den för samma Riksdag framlagda

nådiga propositionen angående förflyttning af flottans station i

Stockholm till Elfvik å Lidingön upptagits medel för anläggande af en

ammunitionsdepå vid den föreslagna flottstationen.

Uti sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober 1907 har marinförvaltningen

erinrat, att enär nämnda nådiga proposition ej af Riksdagen

bifölls, det alltmer trängande behofvet af plats för ammunitionsförvaring

kvarstode, hvarjämte ämbetsverket meddelat, att varfschefen

vid flottans station i Stockholm äfven hos ämbetsverket gjort framställning

om beredande på extra stat för år 1909 af ett anslag å 50,300

kronor till uppförande af två ammunitionsförrådshus å Loudden. Ämbetsverket

ansåge emellertid, att, då stationsflyttningsfrågan fortfarande vore

sväfvande och det därför vore ovisst, huruvida en ammunitionsdepå

under någon längre tid framåt komme att bibehållas å Loudden, det

för närvarande ej torde böra beslutas att där uppföra två ammunitionsförrådshus,

men att i betraktande af det ytterst trängande behofvet af

ökadt utrymme dock ett dylikt hus måtte uppföras, i all synnerhet

som den förlust, som kunde drabba kronan genom olämplig förvaring

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

69

af så dyrbar materiel som ammunition, lätteligen inom loppet af ett år kunde

uppgå till större belopp än anläggningskostnaden för ammunitionshuset.

Marinförvaltningen har därför hemställt, att Eders Kung]. Maj:t

till uppförande af ett ammunitionsförrådshus å Loudden jämte erforderliga

kaj- och spår vägs anordningar ville hos Riksdagen äska på extra

stat för år 1909 ett anslag af 81,000 kronor.

En god hushållning fordrar ovedersägligen, att den dyrbara ammunitionsmaterielen

icke genom bristande anordningar för densammas förvaring

utsattes för att taga skada. Behofvet af ökadt utrymme för nämnda

materiel torde vara styrkt, och lämpliga åtgärder för beredande af det

erforderliga utrymmet måste, på sätt marinförvaltningen anfört, snarast

möjligt och oberoende af frågan om Stockholms stations förflyttningvidtagas.

»

Då utskottet icke haft något att erinra emot förevarande framställning,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till uppförande af ett ammunitionsförrådshus

å Loudden jämte erforderliga kaj- och

spåranordningar bevilja på extra stat för år 1909 ett

anslag af 31,000 kronor.

Tillbyggnad af torpedförrådet vid flottans station

i Stockholm.

26:o) Vidare har Kungl. Maj:t, föreslagit Riksdagen under punkt

24 af femte hufvudtiteln, att för utförande af en tillbyggnad till det nya

torpedförrädet vid flottans station i Stockholm bevilja på extra stat för år

1909 ett anslag af 32,500 kronor.

Härom innehåller statsrådsprotokollet följande yttrande af departementschefen:
»I

skrifvelse angående anslagsbehofven för år 1909 har varfschefen

vid flottans station i Stockholm hemställt om ett anslag af 32,500

kronor för tillbyggnad af det nya torpedförrådet vid stationen i enlighet

med ett af chefen för stationens torpeddepartement uppgjordt förslag

med tillhörande ritning.

Enligt hvad chefen för torpeddepartementet meddelat, kan det nuvarande

utrymmet för förvaring af torpeder icke beräknas vara tillräckligt

längre än till och med år 1908. Enligt en beräkning öfver erfor
-

Tillbyggnad

af torpedförrådet

vid

flottans

station i

Stockholm.

[24.]

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Arfvoden åt

vid skeppsgossekåren

i

Marstrand anställda

personer

m. m.

[25.]

derlig årlig nyanskaffning under de närmaste åren skulle genom den

föreslagna tillbyggnaden förrådsutrymmet kunna räcka för ytterligare

sex år eller till och med år 1913. Att nu afse ett längre antal år fram

i tiden än sex torde ej vara lämpligt med hänsyn till den ännu oafgjorda

frågan om stationens förflyttning.

Då utrymmet för de vid torpeddepartementet för toi''pedernas underhåll

förekommande arbeten vore synnerligen begränsadt, hade det ansetts

nödvändigt att i samband med förrådsutrymmets ökande anordna en

arbetsplats i den nya förrådsbyggnaden, hvarjämte ett rum för förvaring

af exerciskoner och utförande af arbeten med sådana koner m. m.

ansetts böra upptagas i förslaget.

Kostnaden för den föreslagna tillbyggnaden skulle, enligt en vid

varfvets ingenjördepartement uppgjord kostnadsberäkning, uppgå till

25,500 kronor, hvartill skulle komma 7,000 kronor för skjulets förseende

med erforderligt antal upplagsbockar, blockvagnar för torpedernas transport

m. m. eller tillhopa 32,500 kronor.

Marinförvaltningen har funnit den af varfschefen föreslagna tillbyggnaden

af behofvet påkallad och har ämbetsverket icke heller haft

något att erinra mot de uppgjorda kostnadsberäkningarna. Ämbetsverket

har fördenskull hemställt om äskande af ett anslag hos Riksdagen af 32,500

kronor för utförande af en tillbyggnad till det nya torpedförrådet vid

Stockholms station.

Äfven för det ifrågavarande ändamålet anser jag det nödvändigt

att anvisa medel, såvida man icke vill riskera, att en högst dyrbar materiel

genom bristfälliga förvaringsanordningar skall förfaras.»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot beviljandet af det

under förevarande punkt äskade anslaget, hemställer,

att Riksdagen må för utförande af en tillbyggnad

till det nya torpedförrådet vid flottans station i Stockholm

bevilja på extra stat för år 1909 ett anslag af

32,500 kronor.

Arfvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand anställda

personer samt medikamenter, bad m. m.

27:o) Kungl. Maj:t har under punkt 25 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att för arfvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand

anställda personer samt medikamenter, bad m. m. på extra stat för år 1909

bevilja ett anslag af 5,500 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

71

Departementschefen har härom till statsrådsprotokollet anfört följande:
»Liksom

för åren 1907 och 1908 torde för den nyinrättade skeppsgossekåren

i Marstrand nödiga medel till såväl arfvoden åt vid kåren

anställda personer som till medikamenter, bad m. m. erfordras jämväl

för år 1909. Dessa medel har marinförvaltningen ansett böra beräknas

till samma belopp som det för år 1908 beviljade anslaget eller till

5,500 kronor.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen till arfvoden åt vid skeppsgossekåren

i Marstrand anställda personer samt medikamenter,

bad m. m. må på extra stat för år 1909 bevilja

ett anslag af 5,500 kronor.

Transportmedel för flottans varf.

28:o) Under punkt 26 af femte hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för anskaffande af transportmedel för flottans varf

bevilja på extra stat för år 1909 ett anslag af 85,500 kronor.

Rörande denna framställning har departementschefen anfört följande:
»Uti

sitt år 1907 afgifna förslag till beräknande af utgifterna för

flottans station i Stockholm år 1909 har varfschefen vid stationen förmält,

att genom det af 1907 års Riksdag på extra stat för år 1908

beviljade anslag till transportmateriel för varfven en del af Stockholms

varfs behof af sådan materiel blifvit fylldt, men att så länge varfvet ej

disponerade fullt tillräcklig materiel till sitt förfogande för utförande på

egen hand af de ofta återkommande transporterna till i skärgården

eller dess närhet liggande eskadrar eller fartyg, det missförhållandet till

stor del kvarstode, att varfvet måste förhyra privata pråmar för dylika

ändamål, hvilket icke ansåges vara med god hushållning förenligt. För

att minska de ganska dryga kostnader, som staten finge vidkännas

för dessa transporters verkställande och på det att varfvet därvid

måtte blifva i så ringa mån som möjligt beroende af privat hjälp, hemställde

varfschefen om medel på extra stat för år 1909 till anskaffning af

1 sjöduglig kolpråm, lastande omkring 250 tons,

3 mindre kolpråmar, lastande hvardera omkring 75 tons,

Transportmedel

för

flottans varf.

[26.]

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1 vattenbåt, rymmande cirka 150 tons, samt

1 utrednings- och provianttransportpråm.

Detta kraf motsvarade återstoden af hvad varfschefen år 1906

upptagit såsom behöfligt för varfvets tillgodoseende i nu ifrågavarande

afseende.

I fråga om detta anslagskraf har marinförvaltningen i sin underdåniga

skrifvelse den 1 oktober 1907 anfört, att ämbetsverket funne

tiden nu vara inne för anskaffandet af den af varfschefen begärda vattenbåten,

hvaremot ämbetsverket ansåge, att det mest trängande behofvet

af kolpråmar för varfvet torde vara tillsvidare fylldt genom de af 1907

års Riksdag beviljade kolpråmarna, samt att med tillgodoseendet af behofvet

af en utrednings- och provianttransportpråm lämpligen borde

kunna anstå.

Enligt hvad varfschefen i Stockholm uti ofvannämnda förslag uppgifvit

torde anskaffningskostnaden för vattenbåten, som ursprungligen

var beräknad att kosta 45,000 kronor, nu enligt chefens för ekipagedepartementet

beräkning belöpa sig till 47,000 kronor.

Marinförvaltningen har fördenskull ansett, att för anskaffande för

flottans station i Stockholm af en vattenbåt, rymmande cirka 150 tons,

ett extra anslag för år 1909 å 47,000 kronor borde af Riksdagen begäras.

Varfschefen i Stockholm har vidare, i anledning af framställning

från chefen för varfvets torpeddepartement, uti sitt meranämnda förslagframhållit

behofvet för varfvet af en torpedtransportpråm, försedd med

motor, samt, enär en dylik anskaffning skulle på ett utmärkt sätt komplettera

varfvets transportmedel, föreslagit, att på extra stat för år

1909 måtte för ändamålet af Riksdagen äskas ett anslag af 38,500

kronor.

Såsom skäl för ifrågavarande anskaffning har chefen för torpeddepartementet

framhållit, hurusom de ofta förekommande transporterna af torpeder

mellan varfvet och torpedinskjutningsstationen af brist på härför

erforderliga transportmedel dels blefve kostsamma, dels vore förenade

med risk för att den ömtåliga torpedmaterielen kunde skadas. Då dessutom

vid krigstillfälle behofvet af lämplig materiel för transport af

torpeder mellan varfvet och utevarande fartyg torde blifva oafvisligt,

hade departementschefen uppgjort förslag till pråm för transport af

torpeder.

Äfven år 1906 hade inom torpeddepartementet vid stationen uppgjorts

förslag till anskaffande af en dylik transportpråm, hvilken dock

endast varit afsedd för bogsering samt beräknats draga en kostnad af

20,000 kronor. Då det emellertid i längden torde medföra en afsevärd

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 73

kostnadsbesparing att förse pråmen med eget framdrifningsmedel, hvarigenom

de afsevärda utgifterna för bogsering af pråmen kunde undvikas,

hade man nu vid kostnadsförslagets uppgörande utgått från att pråmen

skulle förses med egen motor. Kostnaden för en pråm af denna storlek

och beskaffenhet hade enligt förenämnda förslag beräknats uppgå

till 38,500 kronor.

I sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober 1907 har marinförvaltningen

vitsordat behofvet för Stockholms stations varf af en dylik pråm

för transport af torpeder såväl mellan varfvet och dess torpedinskjutningsstation

som mellan varfvet och utom detta befintliga fartyg; och

har ämbetsverket, då ej heller någon erinran syntes vara att göra mot

den uppgjorda kostnadsberäkningen, föreslagit, att Eders Kungl. Maj:t

måtte af innevarande års Riksdag för anskaffning för flottans varf i

Stockholm af en torpedtransportpråm, försedd med motor, äska ett anslag

på extra stat för år 1909 af 38,500 kronor.

Vidkommande först varfschefens i Stockholm framställning angående

anskaffande af kol- samt utrednings- och provianttransportpråmar

finner jag, med hänsyn till andra mera trängande anslagsbehof, mig

böra biträda marinförvaltningens åsikt att med dessa anskaffningar tillsvidare

må anstå.

Däremot är den föreslagna vattenbåten för stationen redan nu synnerligen

af behofvet påkallad. Jag tillstyrker fördenskull bifall till hvad

marinförvaltningen härutinnan föreslagit. Äfven förslaget om anskaffning

nu af en torpedtransportpråm, försedd med motor, anser jag vara

till fullo motiveradt och biträder alltså detsamma.»

Då utskottet icke haft något att erinra emot hvad Kungl. Maj:t

under ifrågande punkt föreslagit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för anskaffande af transportmedel

för flottans varf bevilja på extra stat för år

1909 ett anslag af 85,500 kronor.

Min- och telefonmateriel för kustartilleriet.

29:o) Kungl. Maj:t har under punkt 27 af femte hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen att dels af det utaf 1907 års Riksdag beviljade anslagför

anskaffning af min- och telefonmateriel för kustartilleriet å 145,350

kronor anvisa på extra stat för år 1909 återstående, ännu icke anvisade

beloppet 53,260 kronor, dels ock därutöfver, för anskaffning af min- och

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 10

Min- och

telefonmateriel

för kustartilleriet.

[27.]

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 6-

telefonmateriel för kustartilleriet m. rn. bevilja på extra stat för år 1909

ett anslag af 26,500 kronor.

Departementschefen har rörande denna Kungl. Maj:ts framställning

anfört följande:

»För anskaffning af min- och telefonmateriel för kustartilleriet beviljade

1907 års Riksdag, på framställning af Kungl. Maj:t, ett anslag

af 145,350 kronor och anvisade däraf på extra stat för år 1908 ett belopp

af 92,090 kronor.

I sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober 1907 har marinförvaltningen

hemställt, att af innevarande års Riksdag måtte äskas återstoden

af det sålunda beviljade beloppet eller 53,260 kronor.

Till denna framställning tillstyrker jag bifall.

Uti nämnda skrifvelse har marinförvaltningen vidare i fråga om

min- och telefonmateriel för kustartilleriet anfört, bland annat, att för

ökande af möjligheten af snabb mobilisering det varit ett önskemål att

kunna förlägga all materiel sä nära som möjligt till den plats, för hvilken

den vore afsedd. För närvarande vore också minmaterielen så

förlagd med undantag af de elektriska kablarna, som vore afsedda

för minspärrningarna vid Vaxholms- och Oscar Fredriksborgs fästning.

Att förlägga äfven dessa till fästningsområdet vore så mycket mera

önskvärdt som vården och underhållet af dem numera ålåge kustartilleriet.

Lämplig plats för kablarnas förvaring kunde åstadkommas å Vaxholms

fort i det s. k. gamla pansarbatteriet, hvilket dock för att göras

lämpligt för denna användning skulle behöfva undergå någon omändring

och förses med en del inredning för kablarnas lätta ut- och intagande

m. m. Kostnaderna för dessa arbeten hade beräknats uppgå till 11,000

kronor. Då lokalen ifråga för närvarande användes till förvaringsplats

för fortets koksupplag och då någon annan härtill lämplig plats ej funnes

å fortet, måste, ifall pansarbatteriet ändrades till kabelkällare, ett skjul

uppföras för förvaring af koksen och torde detta draga en kostnad åt

1,500 kronor. Sammanlagda kostnaden för anordnande af förvaringsplats

för elektriska kablar å Vaxholms- och Oscar Fredriksborgs fästning

uppginge sålunda till 12,500 kronor.

För underlättande af transporten å Sandön af handminmateriel från

förrådshuset till de platser, där den vore afsedd att användas, hemställde

marinförvaltningen om äskande af medel dels till påbyggnad af södra

bryggan å Sandön och anordnande af en ny brygga å öns norra sida,

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

75

dels till en decauvillejärnväg till dessa båda bryggor. Den härför beräknade

kostnaden belöpte sig till 6,000 kronor.

Ur synpunkten af minförsvarets liastiga mobilisering erfordrades

beredande af förvaringsplats för minspärrningarnas utredning tillhörande

fotogen, oljor och syror, och både kostnaden härför beräknats till 2,000

kronor.

Olägenheten af att vid Karlskrona mindepartement ej hafva tillgång

till tidsenliga kabelmätningsinstrument hade flera gånger visat sig,

särskildt då kontrollofficer ej varit utsänd till tillverkningsplatsen såsom

vid senaste kabelleveranser varit fallet. Marinförvaltningen hemställde

därför om äskande af 6,000 kronor till anskaffning af mätning sinstrument

för elektriska kablar till mindepartementet i Karlskrona.

För fyllande af samtliga de nu angifna behofven synas mig medel

böra anvisas.

Däremot lärer med anskaffningen af en ångkranpråm m. m., hvarom

marinförvaltningen tillika gjort framställning, tillsvidare kunna

anstå.»

På grund af hvad departementschefen i detta ärende sålunda anfört,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må

a) af det utaf 1907 års Riksdag beviljade anslagför

anskaffning af min- och telefonmateriel för kustartilleriet

å 145,350 kronor anvisa på extra stat för

år 1909 återstående, ännu icke anvisade beloppet,

53,260 kronor; samt

b) därutöfver, för anskaffning af min- och telefonmateriel

för kustartilleriet m. m. bevilja på extra stat

för år 1909 ett anslag af 26,500 kronor.

Tubkanoner för haubitser.

30:o) Kungl. Maj:t har under punkt 28 föreslagit Riksdagen att för Tubkanoner

anskaffning af tubkanoner för haubitser på extra stat för år 1909 bevilja £or haubitser.

ett anslag af 25,000 kronor. [28.]

Departementschefen har i denna fråga till statsrådsprotokollet anfört

följande:

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

»I sin underdåniga skrifvelse den 29 september 1905 angående utgifterna

under riksstatens femte hufvudtitel för år 1907 framhöll marinförvaltningen

behofvet af tubkanoner för kustfästningarnas haubitser

och särskildt för sådana batterier, från hvilka direkta observationer icke

kunde verkställas, och beräknade med anledning häraf under extra ordinarie

anslaget för »skjutförsök och inskjutning af kanoner» ett belopp

af 7,000 kronor för anskaffning och pröfning af en dylik tubkanon.

Sedan detta belopp af 1906 års Riksdag blifvit beviljadt, har genom

ämbetsverkets försorg en dylik tubkanon anskaffats och skjutförsök

med densamma utförts.

Uti sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober 1907 har marinförvaltningen

nu anfört, att, enär dessa skjutförsök gifvit ett tillfredsställande

resultat och då behofvet af dylika tubkanoner under den senaste

tiden allt mera gjort sig gällande, särskildt på grund af den allt större

betydelse, som man kunnat tillmäta kastbatteriernas förmåga att afgifva

eld mot rörligt mål, det syntes marinförvaltningen vara af vikt, att folka

stfästningarnas behof anskaffa dylika tubkanoner till sådant antal, att

fullt fältmässiga öfningar med dessa kunde bedrifvas. På grund af

kasteldens natur torde öfningar med dylika tubkanoner icke kunna utföras

i mindre förband än fyra och ansåge ämbetsverket i anledning

häraf, att ifrågavarande anskaffning tillsvidare borde omfatta fyra stycken

för hvarje fästning, i hvars bestyckning grofva kastpjäser inginge,

nämligen 4 för Vaxholms och Oscar Fredriksborgs fästning samt 4 för

Karlskrona fästning.

Enär den redan förut anskaffade tubkanonen kunde anses fullt duglig

för tjänstebruk och således endast sju af dessa 8 tubkanoner behöfde

nyanskaffas, hemställde marinförvaltningen, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes hos nästa Riksdag å extra stat för år 1909 äska ett anslag af

25,000 kronor för anskaffning af sju tubkanoner för kustfästningarnas

grofva haubitser.

Genom användandet af tubkanoner till kustfästningarnas haubitser

till sådant antal, som marinförvaltningen föreslagit, kunna öfningarna

än mera rationellt bedrifvas samt skjutskickligheten med all säkerhet

ytterligare befrämjas.»

Utskottet får, med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t i

denna punkt föreslagit, hemställa,

att Riksdagen må för anskaffning af tubkanoner

för haubitser på extra stat för år 1909 bevilja ett anslag

af 25,000 kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

77

Handvapensammunition för kustartilleriet.

31-o'') I enlighet med Kungl. Majrts uti punkt 29 under femte Handvapens
hufviidtiteln

därom gjorda framställning lår utskottot iiGmstalla? för kust
artilleriet.

att Riksdagen må af det utaf 1907 års Riksdag [29.]

beviljade anslag för utfyllande af mobiliseringsbehofvet

af handvapensammunition för kustartilleriets personal å

171,000 kronor anvisa på extra stat för år 1909 återstående

ännu icke anvisade beloppet 85,500 kronor.

Försök med afståndsmätare för kustfästningarna.

32:o) I punkt 30 af femte hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit ^rsint^

Riksdagen att för anordnande af försök med afståndsmätare för kust- mätare för

befästningarna bevilja på extra stat för år 1909 ett anslag af 75,000

kronor. "[SoT

Departementschefen har i denna fråga anfört följande:

»I sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober 1907 har marinförvaltningen

anfört följande.

Artillerivapnets hastiga utveckling under de senaste åren hade gifvetvis

haft ett stort inflytande på andra områden inom militärtekniken.

Särskildt hade fordringarna på för artilleribruk lämpliga afståndsmätare

väsentligen stegrats, dels emedan artillerielden numera utsträcktes på

mycket stora distanser, dels emedan kostnaderna för hvarje enskildt

skott så betydligt ökats, att man med alla till buds stående medel måste

söka att öka träffprocenten.

De afståndsmätare, som för närvarande användes vid de. svenska

kustfästningarna, vore ej afsedda att användas på de afstånd, till hvilka

artillerielden numera utsträcktes och medgåfve ej heller den noggrannhet

i mätningen, som man numera kunde erhålla med moderna instrument.

Då de hittills använda instrumenten därjämte i afseende på vissa

konstruktiva detaljer visat sig vara bristfälliga och någon möjlighet icke

syntes föreligga ätt genom vidtagande af förändringsarbeten ernå någon

nämnvärd förbättring härutinnan, måste det anses som en bjudande

nödvändighet att snarast'' möjligt för kustfästningarnas behof anskaffa

moderna afståndsmätare. ^

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Den mångfald af konstruktioner, som marknaden på detta område

för närvarande erbjöde, manade till anordnande af ingående försök, så

att den bästa eller de bästa af de olika typerna kunde utväljas och fastställas

för tjänstebruk. Att uteslutande basera denna anskaffning på

inhemska uppfinningar och konstruktioner torde böra anses synnerligen

oklokt, dels emedan kostnaderna för utexperimenterandet af dylika

konstruktioner i de flesta fall blefve högst betydliga i förhållande till

den totala anskaffningskostnaden för behöfliga afståndmätare, dels emedan

dylikt ^experimenterande kunde kräfva lång tid, utan att man härför

kunde vara säker på att erhålla ett godt resultat, dels ock emedan man

härigenom måste riskera att komma i en farlig efterhand i förhållande

till utlandet. Skulle emellertid inom landet framföras någon dylik

konstruktion, som syntes hafva utsikter att kunna med framgång upptaga

täflan med utlandets modernaste, torde det ligga i sakens natur,

att åt en dylik konstruktion ägnades särskildt intresse, äfven om försöken

med densamma af en eller annan anledning skulle ställa sig dyrbarare.

För att emellertid på ett rationellt sätt ordna denna anskaffning

ansåge marinförvaltningen det nödvändigt, att först grundliga försök

verkställdes med någon eller några af de bästa förefintliga typerna.

Då de afståndsmätningsinstrument, som vore grundade på principen

lång horisontal bas utom instrumentet, kräfde ett elektriskt kabelnät af

ganska vidsträckt omfattning, syntes det ämbetsverket önskvärdt, att

försöken anställdes inom Karlskrona fästning, hvarest de lokala förhållandena

särskildt kräfde afståndsmätare af sådan typ. Ett försöksinstrument

af detta slag torde efter försökens afslutande kunna afses

för denna fästning och sålunda anskaffningskostnaden för såväl instrumentet

som kabelnätet komma fästningen till godo.

På grund af det anförda syntes det ämbetsverket önskvärdt, att

försök med afståndsmätare för kustfästningarna anordnades i Karlskrona

och att för detta ändamål afståndsmätningsinstrument af de bästa typer,

som förefunnes i handeln, inköptes. Först sedan dylika försök blifvit

utföi''da, funnes möjlighet för ämbetsverket att angifva kostnaden för en

nyanskaffning af moderna afståndsmätare för samtliga kustfästningarna.

Marinförvaltningen har därför hemställt, att för anordnandet af försök

med afståndsmätare för kustfästningarna måtte af innevarande års

Riksdag å extra stat för år 1909 äskas det för ändamålet erforderliga

beloppet, 75,000 kronor.

I likhet med marinförvaltningen anser jag det vara af allra största

vikt, att för våra kustfästningar snarast möjligt anskaffas afståndsmätare

af hög effektivitet. Denna anskaffning bör naturligtvis föregås

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

79

af grundliga försök med dylika instrument af modernaste konstruktioner.

Försöken torde lämpligen, på sätt marinförvaltningen föreslagit, äga

rum i Karlskrona fästning. Mot det af marinförvaltningen för ändamålet

beräknade anslagsbeloppet har jag icke något att erinra.»

På grund af hvad departementschefen sålunda anfört, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må för anordnande af försök med

afståndsmätare för kustfästningarna bevilja på extra

stat för år 1909 ett anslag af 75,000 kronor.

Transportmedel för Vaxholms och OscarFredriksborgs

fästning.

33:o) Kungl. Maj:t har under punkt 31 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att för anskaffning af transportmedel för Vaxholms och

Oscar-Fredriksborgs fästning bevilja på extra stat för år 1909 ett anslag

af 14,000 kronor.

I denna fråga har departementschefen till statsrådsprotokollet anfört

följande:

»I sin underdåniga skrifvelse angående anslagsbehofvet för år 1907

anförde marinförvaltningen i hvad rörde transportmateriel för kustfästningarna

att, ehuru det måste anses synnerligen viktigt, att kustartilleriet

blefve på nöjaktigt sätt försedt med sjötransportmateriel, det emellertid

under dåvarande förhållanden icke ansåges kunna ifrågakomma att på

en gång tillgodose samtliga af myndigheterna angifna behof. Medel

för den transportmateriel, som marinförvaltningen med anledning häraf

fann då böra anskaffas för fyllande af oafvisliga behof vid såväl Karlskrona

som Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästningar, blefvo efter

nådig proposition af 1906 års Riksdag beviljade. Under erinran härom

och då behofvet af den sjötransportmateriel, som af chefen för Vaxholms

kustartilleriregemente i utredning rörande erforderlig dylik materiel för

regementet framhållits såsom nödvändig, under senaste åren ytterligare

ökats, har bemälde regementschef i af honom nu afgifvet förslag öfver

utgifterna för regementet för år 1909 anhållit om anslag till anskaffning

af:

Transportmedel

för

Vaxholms och

Oscar
Fredriksborgs
fästning.

[31.]

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

4 rodd- och segelslupar samt

1 transportpråm,

därvid kostnaden för rodd- och segelsluparna beräknats till sammanlagdt

5,840 kronor, samt transportpråmen, som för att fylla sitt ändamål ansetts

behöfva göras betydligt större än den af 1906 års Riksdag beviljade

pråmen, fördenskull upptagits till en kostnad af 6,000 kronor,

hvadan hela kostnaden uppginge till 11,840 kronor.

Vidare har regementschefen framhållit önskvärdheten af att för regementet

måtte anskaffas en lämplig motorbåt, afsedd att användas dels

vid de ofta förekommande inspektionsresor, som måste företagas af kommendant,

regementschef och artilleribefälhafvare, dels ock vid förekommande

skjutningar från det vid Oscar-Fredriksborgs fort förlagda torpedbatteriet.

Den ångslup, som särskildt vore afsedd för inspektioner

m. m., toge lång tid att uppelda, droge mycket kol och kräfde 4 å 5

mans besättning, hvilken sistnämnda olägenhet i betraktande af den rådande

bristen på maskinpersonal vore mycket betungande. Genom att

för ändamålet anskaffa en motorbåt kunde nämnda olägenheter undvikas,

och hade fördenskull regementschefen i förslaget öfver utgifterna

för år 1909 upptagit jämväl kostnaden för en motorbåt, beräknad till

8,000 kronor.

Marinförvaltningen har i sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober

1907 härom anfört, att ämbetsverket ansåge den nu ifrågasatta sjötransportmaterielen

erforderlig för Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning

utöfver hvad för nämnda fästning hittills anskaffats och att ämbetsverket

icke hade något att erinra vid de nyss angifna kostnadsbeloppen.

På grund häraf har marinförvaltningen hemställt, att för anskaffning

af fyra rodd- och segelslupar, en transportpråm och en motorbåt för

Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning hos innevarande års Riksdagmåtte

äskas ett extra anslag för år 1909 å 19,840 kronor.

Af hvad i detta ärende förekommit har jag funnit behofvet af

ökning af transportmaterielen för nämnda fästning styrkt försåvidt angår

den transportpråm och den motorbåt, som föreslagits till anskaffande.

I fråga åter om rodd- och segelsluparna anser jag att, sedan för därtill

af 1906 års Riksdag anvisade medel fyra dylika slupar redan blifvit

för ifrågavarande fästning anskaffade, med ytterligare anskaffning af

slupar för fästningen må kunna tillsvidare anstå.»

Utskottet, som icke haft något att erinra emot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer,

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

81

att Riksdagen må för anskaffning af transportmedel

för Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästningbevilja

på extra stat för år 1909 ett anslag af 14,000

kronor.

Beklädnad och sängservis för värnpliktiga vid kustartilleriet.

34:o) Under punkt 32 af denna hufvudtitel har Ivungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att af det utaf 1904 års Riksdag beviljade anslag för

anskaffning af beklädnad och sängservis för kustartilleriets värnpliktiga

å 1,508,000 kronor anvisa på extra stat för år 1909 ett belopp af

215,430 kronor.

Härom innehåller statsrådsprotokollet följande yttrande af departementschefen:
»Uti

sin underdåniga skrifvelse den 28 september 1906 rörande

anslagsbehofvet för år 1908 framhöll marinförvaltningen, att, ehuru

från chefens för kustartilleriet sida påpekats önskvärdheten af att

den från och med år 1905 pågående anskaffningen af beklädnad

åt kustartilleriets värnpliktiga för det af 1904 års Riksdag beviljade

anslag af 1,508,000 kronor till beklädnad och sängservis för värnpliktiga

vid kustartilleriet påskyndades, ämbetsverket likväl, då det

mest trängande behofvet af sängservis blifvit tillgodosedt och det icke

vore möjligt att i vidsträcktare mån påskynda den återstående anskaffningen

af beklädnad, än att det till beklädnad- och sängservis beräknade

årsanslaget numera komme att användas för ensamt beklädnadsanskaffningen,

ansåge att den ursprungliga planen för anvisningar från

detta anslag borde följas. Också beviljade 1907 års Riksdag, på Kungl.

Maj:ts framställning, det af marinförvaltningen föreslagna beloppet

215,430 kronor eller en sjundedel af hela anslaget.

Marinförvaltningen har nu i sin underdåniga skrifvelse den 1

oktober 1907 anfört, att de skäl, som legat till grund för årsbeloppets

bibehållande vid nyssnämnda summa, förelåge jämväl i fråga om storleken

af den anvisning från anslaget, som för år 1909 borde äskas.»

I enlighet med hvad Kungl. Maj:t föreslagit, hemställer utskottet,

att Riksdagen må af det utaf 1904 års Riksdag

beviljade anslag för anskaffning af beklädnad och

sängservis för kustartilleriets värnpliktiga å 1,508,000

kronor anvisa på extra stat för år 1909 ett belopp af

215,430 kronor.

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 6 Haft.

Beklädnad

och sängservis

för värnpliktiga

vid

kustartilleriet.

[32.]

ll

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Nybyggnader

m. m. för

kustartilleriets

inkvartering

å det

s. k. Nya

varfvet.

[33.]

Nybyggnader m. m. för kustartilleriets inkvartering å det

s. k. Nya varfvet vid Göteborg.

35:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att dels medgifva,

att för uppförande af en matinrättning sbyggnad å det s. k. Nya

Varfvet vid Göteborg finge tagas i anspråk det belopp af 26,000 kronor,

som jämlikt 1903 års Riksdags beslut för framtida behof reserverats af

det utaf 1901 års Riksdag anvisade belopp å 175,000 kronor af det

anslag å 350,000 kronor, som sistnämnda Riksdag beviljat till anordningar

för kustartilleriets inkvartering å Nya Varfvet, dels ock af återstoden

af nyssnämnda anslag anvisa på extra stat för år 1909 ett belopp

af 30,000 kronor.

Departementschefen har härom yttrat följande:

»I sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober 1907 har marinförvaltningen

i afseende å nybyggnader m. m. för kustartilleriets inkvartering

å det s. k. Nya varfvet anfört följande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts proposition beviljade 1901 års Riksdag

ett anslag af 350,000 kronor till nybyggnader m. m. för kustartilleriets

inkvartering å det s. k. Nya varfvet vid Göteborg och anvisade

däraf på extra stat för år 1902 ett belopp af 175,000 kronor. Detta

anslag både emellertid beviljats, dels under antagande att Ålfsborgs

kustartilleridetacbements styrka skulle blifva densamma som af kustartillerikommittén

föreslagits, dels under förutsättning att endast en del

af Nya varfvets område skulle af fångvården återlämnas till sjöförsvaret.

Men det anvisade beloppet hann ej tagas i anspråk för afsedt ändamål,

förrän fråga väcktes om hela Nya varfvets återlämnande, i hvilket

fall de anordningar, som för kustartilleriförläggningen skulle behöfva

vidtagas, kunde betydligt inskränkas. Med anledning häraf ansåg sedermera

1902 års Riksdag, att med anvisande af återstående beloppet

175,000 kronor af nu ifrågavarande anslag kunde utan olägenhet anstå

i afvaktan på den utredning öfver de på frågan om kustartilleriets inkvartering

vid Göteborg inverkande omständigheter, som då påginge,

hvarför Kungl. Maj:ts proposition om anvisande af återstående 175,000

kronor icke blef af Riksdagen bifallen.

Redan dessförinnan både emellertid marinförvaltningen och chefen

för fortifikationen till Kungl. Maj:t inlämnat plan och kostnadsförslag

till ett kustartilleridetacbements inkvarterifig å Nya varfvet under för
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

83

utsättning att hela området finge härför disponeras. Detta kostnadsförslag

uppgick till 140,000 kronor, hvartill senare dock ansågs böra

läggas 9,000 kronor, hvilken ökning föranleddes dels däraf att vissa

af de i nämnda plan upptagna arbetena måste utföras, innan hela området

blifvit återställdt till sjöförsvaret, dels däraf att reparationen å

ett af de å området befintliga husen befunnits kräfva större kostnad än

förut beräknats. Af det för 1902 anvisade beloppet skulle sålunda

återstå 26,000 kronor, hvilken summa marinförvaltningen ansåg böra

användas dels till förändring af cellfönstren i stenkasernernas östra

flygel, så att äfven för denna flygel den yttre prägeln af fängelse skulle

bortfalla, dels till inredning af verkstäder i den s. k. östra längan. Då

denna användning- af det beviljade anslaget väsentligt afvek från den

inkvarteringsplan, som framlagts vid 1901 års Riksdag vid anslagets

äskande, ansåg Kungl. Maj:t, att Riksdagens samtycke till den ändrade

användningen borde inhämtas, och med anledning häraf föreslog Kungl.

Maj:t 1903 års Riksdag att — vid bifall till hvad Kungl. Maj:t under

andra hufvudtiteln samtidigt föreslagit angående utvidgningen af länsfängelset

i Hernösand och uppförande af nytt cellfängelse invid Göteborg

— medgifva, att det för år 1902 anvisade extra anslag å 175,000

kronor till nybyggnader m. in. för kustartilleriets inkvartering å Nya

varfvet finge användas på ofvan angifna förändrade sätt. Ehuru nyssnämnda

under andra hufvudtiteln gjorda framställningar af Riksdagen

biföllos, ansåg Riksdagen, att förenämnda 26,000 kronor borde reserveras

att för framtida behof efter Riksdagens hörande användas, men hade

Riksdagen intet att erinra mot användandet af förenämnda 149,000

kronor på sätt, som Kungl. Maj:t föreslagit.

Emellertid hade ej häller denna summa ännu kunnat komma till

användning med undantag af en mindre del, 24,000 kronor, som

Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 29 augusti 1902 ställt till marinförvaltningens

disposition för vidtagande af erforderliga anordningar för

inkvartering redan under senare delen af sagda år af ett kustartilleridetachement,

bestående af 1 officer, 3 underofficerare och 24 man, hvaraf

1 underofficer och 2 man å Nya Ålfsborg samt de öfriga å Nya varfvet,

emedan Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 20 oktober 1905 bestämde,

att Nya varfvets återlämnande i sin helhet till sjöförsvaret ej skulle äga

rum förrän den 1 maj år 1907.

Under tiden hade Ålfsborgs kustartilleridetachement, hvilket enligt

kustartillerikommitténs betänkande skulle utgöras af 3 officerare,. 6

underofficerare och 50 stamanställda samt 70 värnpliktiga, väsentligt

ökats, i det att genom nådig generalorder den 3 september 1906 bestämts,

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

att detachementet skulle bestå af 3 officerare, 7 underofficerare ocb 101

stamanställda samt cirka 75 värnpliktiga; hvarjämte chefen för sjöförsvarsdepartementet

genom ämbetsskrifvelse den 22 maj 1907 föreskrifvit,

att förslaget till inkvarteringens ordnande å Nya varfvet skulle uppgöras

så, att plats redan nu bereddes åt, om möjligt, 13 officerare, 19 underofficerare,

136 man stam och 115 värnpliktiga, samtliga tillhörande

kustartilleriet, äfvensom 1 marinläkare, samt att därutöfver plats borde

reserveras till framtida förläggning i land för 11 officerare, 1 mariningenjör,

1 marinintendent, 35 underofficerare, 223 man stam och 63

värnpliktiga, samtliga tillhörande flottan.

Den betydligt större omfattning, som inkvarteringsfrågan sålunda

fått, det försenade öfverlämnandet af Nya varfvet i sin helhet samt det

förhållande, att samtliga från fångvården senast mottagna byggnader

måste undergå en ytterst grundlig besiktning, emedan de i följd af

bristande underhåll under de senaste fyra å fem åren nu syntes vara i

vida sämre skick än de voro år 1901, då den här ofvan omnämnda

inkvarteringsplanen uppgjordes af marinförvaltningen och chefen för

fortifikationen, hade emellertid orsakat, att de i nådigt bref den 17 juni

1903 infordrade ritningarna till anordningar för kustartilleridetackementets

inkvartering å Nya varfvet först under den 13 sistlidne september

kunnat till Kungl. Maj:t öfverlämnas för nådig stadfästelse.

Då emellertid den af Riksdagen anvisade summan, 149,000 kronor,

vore beräknad under förutsättning att inkvarteringsanordningar skulle

vidtagas endast för 3 officerare, 6 underofficerare och 120 man, men

dylika _ anordningar nu borde vidtagas för ej mindre än 13 officerare,

1 marinläkare, 19 underofficerare och 251 man, blefve nämnda summa

gifvetvis alldeles otillräcklig, ett förhållande som för öfrigt blifvit fallet

äfven om endast den ursprungligen afsedda styrkan skolat å Nya varfvet

förläggas, ty dels kräfde nu åtskilliga af de för inkvartering afsedda

byggnaderna vida större reparationskostnader än som på grund

af dessa byggnaders beskaffenhet år 1902 behöfde beräknas, dels

hade ett par byggnader, särskildt matinrättningen, i följd af det nyss

omnämnda bristande underhållet nu hunnit till den grad förfalla, att

reparation af desamma blefve liktydig med fullständig nybyggnad,

dels hade särskildt arbetsprisen i Göteborgstrakten stigit oerhördt under

de senaste åren. Med anledning af detta förhållande hade marinförvaltningen

därför i underdånig skrifvelse den 13 september 1907 hemställt

om användande af den tillgängliga summan till utförande af de

inkvarteringsanordningar, som i första hand borde verkställas, eller

inrednings- och påbyggnadsarbeten för stammanskapets inkvartering,

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

85

anordnandet af en provisorisk matinrättning för användning intill dess

medel för en ny sådan kunde blifva tillgängliga, inredande af manskapsmess

i befintlig byggnad, inredning af vakt-, arrest-, sjuk-, expeditionsoch

rustkammarlokaler i befintliga byggnader, inredningsarbeten för inkvartering

af 6 underofficerare samt anordnande af erforderliga ledningar

m. m. För fullständig förläggning af Ålfsborgs kustartilleridetachement

å Nya varfvet skulle därefter återstå att vidtaga anordningar för inkvartering

af de värnpliktiga, nu förlagda uti provisoriskt inredda lokaler i

den s. k. östra längan, hvilken vore afsedd att reserveras för flottans

behof, uppförandet af matinrättning och exercishus; anordnande af erforderliga

ytterligare ledningar samt inkvarterings beredande för 10 officerare,

1 marinläkare och 9 underofficerare. Kostnaderna härför hade

beräknats blifva följande:

återstående anordningar för manskapsinkvarteringen genom ominredning

af den s. k. västra flygeln af den förut till fängelse använda stenkasernen,

140,000 kronor, af hvilken summa dock 16,000 kronor

vore af den natur, att de borde bestridas af ordinarie underhållsmedel,

hvadan återstode............................................. kronor 124,000:

ny matinrättningsbyggnad ...............................................

nytt excercishus ....................................................................

inkvarteringsåtgärder för 8 underofficerare (1 underofficer

får bostad i matinrättningen) i f. d. dagcellbyggnaden

samt i befintliga träbyggnader

ledningar .............................................................................

ritningar, kontroll och oförutsedda

utgifter.

))

»

50,000

50,000

40.000

6,000

39.000

Summa kronor 309,000

Någon byggnadskostnad för tillgodoseendet af officersinkvarteringen

hade icke upptagits, enär de få lokaler å Nya varfvet, som skulle lämpa

sig härför, ansetts böra reserveras för de officerare vid flottans blifvande

Ålfsborgsdetachement, som borde bo å Nya varfvet. Till de officerare

vid kustartilleridetachementet, åt hvilka inkvartering in natura sålunda

ej skulle kunna beredas, måste alltså kontant inkvarteringsbidrag

utgifvas.

Ofvanstående summa öfverstege emellertid, yttrar marinförvaltningen,

ganska väsentligt den del af det utaf Riksdagen ursprungligen beviljade

anslaget till nybyggnader m. m. för kustartilleriets inkvartering å Nya

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

varfyet, som ännu icke ställts till Kungl. Maj:ts disposition, hvadan det

skulle blifva nödvändigt att af Riksdagen begära, förutom anvisande af

denna del af nämnda anslag, beviljande af ett tilläggsanslag för ifrågavarande

ändamål af 108,000 kronor, för så vidt ej några af de ifrågavarande

arbetena skulle kunna utan allt för stor olägenhet tills vidare uppskjutas.

.Ett sådant uppskjutande torde emellertid ej kunna tillrådas i

afseende å andra förläggningsanordningar än möjligen dem, som afsåge

uppförande af nytt exercishus och inredandet af ytterligare underofficersbostäder.

Beträffande behofvet af exercishus kunde detta nämligen

i nödfall anses redan vara tillgodosedt tills vidare och intilldess äfven

ett detachement af flottan komme att förläggas å Nya varfvet genom

den provisoriska öfningslokal, som för ett par år sedan inredts åt kustartilleriet

uti den s. k. östra längan; och hvad anginge inredandet af

ytterligare underofficersbostäder, så torde därmed sannolikt kunna anstå

ännu några år, enär några sådana bostäder utöfver dem, som nu för

disponibla medel afsåges att inredas, ej torde behöfva tagas i anspråk under

den närmaste tiden. Genom uteslutande af dessa arbeten äfvensom

några andra mindre arbeten skulle anslagsbehofvet kunna tillsvidare begränsas.

till återstoden af det utaf 1901 års Riksdag beviljade beloppet,

om anvisande hvaraf marinförvaltningen fördenskull ansett framställning

böra göras till innevarande års Riksdag.

Till en början får jag i anledning af förevarande framställning erinra

därom, att Kungl. Maj:t den 28 september 1907 dels fastställt förenämnda

med marinförvaltningens skrifvelse den 13 i samma månad öfverlämnade

ritningar för kustartilleriets inkvartering å Nya varfvet, dels

ställt 125,000 kronor af det utaf 1901 års Riksdag beviljade anslag till

nybyggnader m. m. vid Nya varfvet till marinförvaltningens förfogande

för bestridande af kostnaderna för de i ämbetsverkets sistberörda skrifvelse

föreslagna inrednings- m. fl. arbeten, om livilkas utförande chefen

för fortifikationen tillika bemyndigats att gå i författning.

Vidare tillåter jag mig påpeka, att den utredning angående åtgärder

till stärkande af rikets fasta försvar åt sjösidan, hvilken verkställes af

för ändamålet jämlikt nådigt bref den 7 december 1906 tillkallade sakkunnige

. jämväl torde komma att beröra frågan angående omfattningen

af ytterligare anordningar för kustartilleriets inkvartering å Nya varfvet

samt att denna fråga likaledes kan väntas blifva föremål för ompröfning

af den under den 28 september 1907 tillsatta försvarskommittén.

Vid sådant förhållande synes det mig, att innan resultaten af före
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

87

nämnde sakkunniges samt försvarskommitténs arbeten föreligga, nybyggnader

för kustartilleriets inkvartering å Nya varfvet böra komma

till utförande endats för sådana behof, hvilkas tillgodoseende icke tål

något uppskof. Ett sådant behof är, enligt min mening, för närvarande

endast den föreslagna nya matinrättningsbyggnaden, hvilken oundgängligen

påkallas för den redan nu till platsen förlagda personalen.

Mot den af marinförvaltningen beräknade kostnaden för uppförande

af denna byggnad, 50,000 kronor, har jag ej något att erinra. Till

nämnda summa måste för bestridande af kostnaderna för erforderliga

ledningar samt ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter läggas ett

belopp, som, enligt gjord beräkning, ej torde understiga 6,000 kronor.

Då, på sätt ofvan nämnts, af den utaf 1901 års Riksdag anvisade

delen af det till anordningar för kustartilleriets inkvartering å det s. k.

Nya varfvet vid Göteborg beviljade anslaget reserverats ett belopp af

26.000 kronor, att för framtida behof, efter Riksdagens hörande, användas,

samt detta belopp nu lämpligen bör tagas i anspråk, torde Riksdagens

medgifvande härtill nu böra begäras; hvarjämte hos Riksdagen

torde böra för ifrågavarande ändamål äskas anvisande för år 1909 af

30.000 kronor utaf nyssnämnda, af 1901 års Riksdag beviljade anslag

å 350,000 kronor.»

Utskottet, som med hänsyn till hvad departementschefen här ofvan

anfört, ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts under ifrågavarande punkt

gjorda framställning, får alltså föreslå,

att Riksdagen må

a) medgifva, att för uppförande af en matinrättningsbyggnad

å det s. k. Nya varfvet vid Göteborg

må tagas i anspråk det belopp af 26,000 kronor,

som, jämlikt 1903 års Riksdags beslut, för framtida

behof reserverats af det utaf 1901 års Riksdag

anvisade belopp å 175,000 kronor af det anslag å

350,000 kronor, som sistnämnda Riksdag beviljat till

anordningar för kustartilleriets inkvartering å Nya

varfvet; samt

b) af återstoden af nyssnämnda anslag anvisa

på extra stat för år 1909 ett belopp af 30,000 kronor.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Anskaffande af

möbler m. m.

för flottans

sjukhus i

Karlskrona.

[34.]

Anskaffande af möbler och sängutredning m. m. för flottans

sjukhus i Karlskrona.

36:o) Vidare har Kungl. Maj:t under denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att för anskaffande af möbler och sängutredning m. m. för

flottans sjukhus i Karlskrona bevilja på extra stat för år 1909 ett anslag

af 20,000 kronor.

Beträffande denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Uppå Kungl. Maj:ts förslag beviljade 1905 års Riksdag för om- och

påbyggnad af flottans sjukhus i Karlskrona ett anslag af 300,000 kronor

och anvisade däraf på extra stat för år 1906 ett belopp af 150,000

kronor. 1906 års Riksdag anvisade återstoden af det beviljade beloppet

på extra stat för år 1907.

I sin underdåniga skrifvelse den 1 oktober 1907 bar marinförvaltningen

anfört, att under innevarande år sagda om- och påbyggnadsarbeten

antagligen komme att afslutas och de nya sjuksalarna två trappor

upp i sjukhuset blifva färdiga att beläggas med patienter. Med

erinran tillika, att några medel icke blifvit anvisade till de nya sjuksalarnas

utrustande med sängar, sängkläder, bord, stolar m. fl. inventarier

och persedlar, börande till den utredning, som vore behöflig för

de nya salarnas användning för sjukvård, bar marinförvaltningen öfverlämnat

kostnadsförslag å berörda anskaffning, slutande å ett belopp af

20,000 kronor, och hemställt, att för anskaffande af dylik utredning för

de nytillkomna sjuksalarna måtte af innevarande års Riksdag äskas ett

anslag å 20,000 kronor.»

Utskottet hemställer

att Riksdagen må för anskaffande af möbler och

sängutredning m. m. för flottans sjukhus i Karlskrona

bevilja på extra stat för år 1909 ett anslag af 20,000

kronor.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

89

Anläggande af en verkstad å flottans varf i Karlskrona för

tillverkning af torpeder.

37:o) Under punkt 35 af femte liufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för anläggande af en verkstad ä flottans varf i

Karlskrona för tillverkning af torpeder bevilja ett anslag af 475,180

kronor och däraf på extra stat för år 1909 anvisa ett belopp af 200,000

kronor.

Rörande denna fråga innehåller åberopade statsrådsprotokollet följande

yttrande af departementschefen:

»Uti underdånig skrifvelse den 12 februari 1907 har marinförvaltningen

gjort framställning om anläggande af en verkstad å flottans varf

i Karlskrona för tillverkning af torpeder. Marinförvaltningen har därvid

anfört hufvudsakligen följande.

I afgifna underdåniga skrivelser angående anslagsbehofven för åren

1906 och 1907 hade marinförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj:t

täcktes af Riksdagen äska ett extra anslag till anläggande i Karlskrona af

en verkstad för tillverkning af torpeder. Marinförvaltningen hade därvid

påpekat, hurusom anskaffningen från utlandet af torpeder sedan år 1899

varit af den omfattning, att det kunde antagas ställa sig för kronan

ekonomiskt fördelaktigt att inrätta sig för tillverkning vid egen verkstad

af detta slags krigsmateriel. Vidare erinrades därom, att anskaffningen

under femårsperioden 1899—1903 omfattat i medeltal 31,6 torpeder per

år, samt meddelades, att densamma för närmast kommande år beräknades

komma att uppgå till i genomsnitt minst 27 torpeder per år. Att

marinförvaltningen härvid icke beräknat för rundligt, framginge däraf

att år 1904 24 torpeder anskaffats och året därpå 60 torpeder. Under

år 1906 hade leverans af 93 torpeder pågått. Härjämte borde framhållas,

att 1906 års Riksdag beviljat anslag till fartygsbyggnader, som

föranledde anskaffning af 78 torpeder.

Efter den beräkningsgrund att en torped borde kunna tillverkas å

Karlskrona stations varf till ett pris, som med omkring 2,600 kronor

understege det styckepris, som nu af svenska staten erlades, och under

förutsättning att årligen minst 25 torpeder kunde inom landet tillverkas,

skulle, därest torpedtillverkning af staten själf drefves, uppkomma en

årlig besparing af omkring 65,000 kronor; och skulle hela anläggningskostnaden

för en torpedverkstad vara amorterad efter förloppet af 7 å

Bih. till Rilcsd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 6 Haft. 12

Anläggande af

en verkstad å

flottans varf i

Karlskrona för

tillverkning af

torpeder.

[35.]

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

8 år. Kunde tillverkningen drifvas upp till 40 torpeder årligen, såsom

förutsedt vore, skulle besparingen för sådana år som de senaste kunna

beräknas uppgå till omkring 100,000 kronor årligen.

Då marinförvaltningen nu ginge att förnya framställningen om

äskande af anslag för anordnande af sådan tillverkning, hvarom nu

vore fråga, anhölle marinförvaltningen att få fästa Eders Kungl. Maj:ts

uppmärksamhet på olikheten mellan detta anslagsäskande och öfriga

sådana, som afsåge militära ändamål i allmänhet, i det att det nu ifrågavarande

rörde ett produktivt företag, där staten, såvidt kunde bedömas,

inom förloppet af några få år borde kunna få det nedlagda kapitalet

fullt ersatt. Marinförvaltningen ville tillika framhålla, att det icke torde

kunna uppvisas något skäl, hvarför man just i fråga om detta slag af

krigsmateriel fortfarande skulle ställa sig i beroende af tillverkare utom

landet, samt att då kanoner, gevär och karbiner tillverkades inom

landet, sådant lika väl borde låta sig göra beträffande torpeder.

Frågan om anordnande af en verkstad för tillverkning af torpeder

hade i öfrigt under år 1907 trängts mera i förgrunden med anledning

däraf att, enligt anmälan från varfschefen vid flottans station i Karlskrona,

utrymmet i torpedförrådet å varfvet nu vore så anlitadt, att, då

redan beställda torpeder blifvit levererade, plats komme att finnas för

allenast ytterligare 5 torpeder. Med hänsyn till nu lämnade redogörelse

för de årliga torpedanskaffningarnas omfattning kunde sålunda

förutses, att redan under år 1907 utrymme komme att saknas i förrådet

för en del torpeder och att denna brist komme att inom kort blifva

allt mer och mer kännbar. Någon ökning af förrådsutrymmet kunde

icke vinnas inom den nuvarande förrådsbyggnaden, utan måste antingen

tillbyggnad ske eller ny byggnad på annan plats uppföras.

Denna fråga skulle emellertid vinna en tillfredsställande lösning,

om medel blefve anslagna till upprättande af en verkstad för tillverkning

af torpeder, enär den nuvarande torpedverkstaden, som vore inrymd

i samma hus som torpedförrådet, då kunde utrymmas och hela

detta hus inredas till torpedförråd, rymmande ungefär dubbelt så många

torpeder, som det nuvarande torpedförrådet. Uti det kostnadsbelopp,

393,657 kronor, som enligt år 1904 verkställd beräkning uppgifvits såsom

erforderligt för anordnande af ny torpedverkstad, inginge äfven ett

belopp af 17,600 kronor för inredning af den nuvarande torpedverkstaden

till förråd.

Som emellertid tvekan uppstått, huruvida ofvan angifna kostnadsbelopp,

som framgått af år 1904 verkställda beräkningar, fortfarande

kunde läggas till grund för anslags äskande, hade marinförvaltningen

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

91

gått i författning om anställande af ny utredning i ärendet och sålunda

från varfschefen vid flottans station i Karlskrona infordrat nytt kostnadsförslag.

I anledning häraf hade bemälde varfschef under december månad

1906 och januari månad 1907 till marinförvaltningen inkommit med af

chefen för torpeddepartementet vid stationen uppgjordt kostnadsförslag

å hela anläggningen för årlig tillverkning af 25 torpeder med utrymme

för ökning till 40 torpeder per år, slutande å 475,000 kronor, i händelse

ångdrift skulle för verkstaden komma till användning, och å

475,180 kronor, därest verkstadsanläggningen skulle komma att drifvas

med dieselmotorer. Vidare hade till marinförvaltningen öfverlämnats

jämväl från stationens ingenjördepartement inkommen utredning, enligt

hvilken torpeddepartementets omnämnda kostnadsförslag med 2,000

kronor skilde sig från ingenjördepartementets.

I sammanhang härmed ville marinförvaltningen tillika meddela, att,

därest medel icke blefve anvisade till uppförande i Karlskrona af byggnad

för torpedtillverkning, det torde blifva oundgängligt att snarast möjligt

bereda medel för uppförande af byggnad för förvaring af de torpeder,

som icke rymdes inom nuvarande förrådsbyggnaden.

Med öfverlämnande af de från varfsmyndigheterna inkomma framställningar

och kostnadsförslag samt med åberopande af de skäl för anläggning

af en torpedverkstad, som tillförene af marinförvaltningen angifvits

och nu ytterligare anförts, har slutligen marinförvaltningen, som

i afseende å driften af ifrågavarande verkstad funne sig böra tillstyrka

användande af dieselmotorer, då sådana numera vunnit allt större terräng

och visat sig, i jämförelse med ångpanneanläggning, vara med

hänsyn till driftkostnaderna i afsevärd mån fördelaktigare i ekonomiskt

afseende, hemställt om äskande hos Riksdagen åt ett extra anslag

å 475,180 kronor för anläggande af en verkstad å flottans varf

i Karlskrona för tillverkning af torpeder.

Anläggandet af en verkstad för tillverkning af torpeder för flottans

räkning anser jag snarast möjligt böra komma till stånd; och jag finner

mig så mycket hellre hora upptaga den af marinförvaltningen nu gjorda

framställningen som en sådan anläggning, på sätt nyss blifvit upplyst,

jämväl skulle medföra högst beaktansvärda besparingar vid de alltjämt

fortgående anskaffningarna af torpedmateriel. Likaså torde jag böra

erinra, hurusom i Riksdagen vid behandlingen af frågan om utgifterna

lor sjöförsvaret för innevarande år uppmärksamheten riktats å de stora

summor, som ginge ur vårt land för tillverkning af torpedmateriel, som

både borde och kunde tillverkas inom landet, samt uttalats såsom önsk
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

värdt, att eu sådan tillverkning snarast möjligt komme till stånd inom

landet.

Beträffande de betydande besparingar, som, därest en sådan anläggning,

som den ifrågasatta, komme till utförande, kunna beräknas uppstå

i fråga om anskaffningskostnader för gyroskop ocb luftuppvärmningsapparater

för torpeder torde det tillåtas mig meddela följande upplysningar.

Under år 1897 erliöll marinförvaltningen erbjudande af firman

Whitehead & C:o i Fiume att köpa tillverkningsrätten för gyroskop för

ett pris af 3,000 pund sterling eller sålunda omkring 54,000 kronor,

men då tillverkning af torpeder icke ägde rum inom landet, ansågs anbudet

icke böra antagas. Antalet sedan dess anskaffade och beställda

gyroskop har utgjort 510 st., för hvilka erlagts ett pris af 50 pund

sterling eller omkring 900 kronor per gyroskop. Beräknas tillverkningskostnaden

för ett gyroskop, tillverkadt i Sverige, till 110 kronor (firman

Whitehead & C:o beräknar den till 90 kronor), återstå 790 kronor per

gyroskop, som svenska staten får betala nämnda firma utöfver tillverkningskostnaden.

För de sedan år 1897 anskaffade 510 gyroskopen har

svenska staten sålunda måst betala 510x790 kronor, eller 402,900 kronor

utöfver tillverkningskostnaden. Hade tillverkningsrätten inköpts och

gyroskopen tillverkats inom landet, hade sålunda en besparing af

348,900 kronor (402,900—54,000) åstadkommits.

För leverans af luftuppvärmningsapparater — en nyligen uppfunnen

apparat för uppvärmning af den för torpedernas drifvande erforderliga

luften — fordrar firman Whitehead & C:o en prisförhöjning af 80 pund

sterling eller omkring 1,440 kronor per torped. Då konstruktionen af

ifrågavarande apparat ännu icke är närmare känd, kan tillverkningskostnaden

för densamma icke med någon säkerhet angifvas, men utan

tvifvel kan densamma allra högst komma att uppgå till 400 å 500

kronor, på grund hvaraf, om tillverkningsrätten för denna apparat inköptes,

vid en eventuell torpedtillverkning inom landet en ytterligare

besparing torde kunna åstadkommas.

Slutligen måste jag påpeka vikten af att, i händelse af krigiska

förvecklingar, hafva en torpedverkstad inom landet.

I likhet med marinförvaltningen anser jag flottans varf i Karlskrona

vara den mest passande platsen för den ifrågasatta anläggningen. Det

anslag, som för densamma skulle erfordras, synes mig böra fördelas på

två år; för år 1909 torde däraf lämpligen böra utgå 200,000 kronor.»

Under uttalande af den förhoppning, att nya beställningar i utlandet

hädanefter icke annat än undantagsvis må komma att äga rum, får

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

93

utskottet, som icke haft något att erinra mot föreliggande förslag,

hemställa,

att Riksdagen må för anläggande af en verkstad

å flottans varf i Karlskrona för tillverkning af torpeder

bevilja ett anslag af 475,180 kronor och däraf på

extra stat för år 1909 anvisa ett belopp af 200,000

kronor.

Uppförande af ett förrådshus å Laboratorieholmen.

38:o) Kungl. Maj:t har under punkt 36 föreslagit Riksdagen att Uppförande af

medgifva att den behållning af 12,766 kronor 69 öre, som uppstått a det fOrator™

af 1902 års Riksdag beviljade anslag till uppförande af ny artilleri- holmen,

inventariekammare i Karlskrona, finge användas till uppförande af ett [36.]

förrådshus för explosiva ammunitionseffekter å Laboratorieholmen i Karlskrona.

Statsrådsprotokollet innehåller härom följande yttrande af departementschefen:
)d

underdånig skrifvelse den 13 september 1907 har marinförvaltningen

anfört, att under de senare åren varfschefen vid flottans station

i Karlskrona upprepade gånger anhållit om beredande af medel för uppförande

å Laboratorieholmen därstädes af en förrådsbyggnad, afsedd för

sådana icke explosiva materialier, som erfordrades för tillverkning af

ammunitionseffekter, såsom oladdade projektiler till lätta snabbskjutande

kanoner, patronhylsor, zinkkoger m. m., som delvis vore af skrymmande

natur eller ej lämpligen kunde förvaras under bar himmel och därför

hittills i många mindre transporter måste föras ut från varfvet till

Laboratorieholmen, så att laboratoriearbetet ej måtte rubbas genom

tillfällig brist på materialier; och har marinförvaltningen med tillkännagifvande

dels att kostnaden för uppförande af ett dylikt förrådshus beräknats

belöpa sig till 12,000 kronor, dels att å det af 1902 års Riksdag

beviljade anslag af 225,000 kronor till uppförande af ny artilleriinventariekammare

i Karlskrona uppstått en behållning af 12,766 kronor

69 öre, hemställt, att hos 1908 års Riksdag måtte äskas medgifvande

att få använda detta belopp till uppförande af ett förrådshus för icke

explosiva ammunitionseffekter å Laboratorieholmen.»

Under erinran, att kostnaden för förrådshusets uppförande beräknats

till allenast 12,000 kronor, medan för ändamålet ifrågasatts bevil
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Understöd åt

obemedlade

hushåll på

grund af

värnpliktiges

extra tjänstgöring.

[37.]

jande af ett belopp af 12,766 kronor 69 öre, bar utskottet ansett sig

likväl böra lämna det af Kungl. Maj:t äskade medgifvandet; och får

utskottet alltså hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att den behållning af

12,766 kronor 69 öre, som uppstått å det af 1902

års Riksdag beviljade anslag till uppförande af ny

artilleriinventariekammare i Karlskrona, må användas

till uppförande af ett förrådshus för icke explosiva

ammunitions effekter å Laboratorieholmen i Karlskrona.

Understöd åt obemedlade hushåll på grund af värnpliktiges

extra tjänstgöring.

39:o) Under punkt 37 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för ersättande af utbetalta understöd åt obemedlade

hushåll på grund af värnpliktigas extra tjänstgöring år 1905 bevilja på

extra stat för år 1909 ett anslag af 26,150 kronor.

Departementschefen har härom yttrat följande:

»På framställning af Kungl. Maj:t medgaf 1905 års andra urtima Riksdag

att af omhänderhafvande medel finge, på sätt Kungl. Maj:t kunde finna

lämpligt, till de hushåll, hvilkas värnpliktige familjeförsörjare vore eller

under året varit i tjänst vid flottan kvarhållna för extra tjänstgöring

utöfver lagstadgad öfningstid, och hvilka för sin utkomst vore väsentligen

beroende af familjeförsörjarnas arbetsförtjänst, utdelas understöd

med 75 öre om dagen för hvarje dag af den extra tjänstgöringstiden,

med rätt för Kungl. Maj :t att hvad sålunda utgifvits, förslagsvis beräknadt

till 23,000 kronor, framdeles till ersättande hos Riksdagen anmäla.

Genom nådigt bref den 20 oktober 1905 förordnade Kungl. Maj:t

angående utbetalande af sådant understöd, därvid tillika meddelades

föreskrift, att härför erforderliga belop|) skulle af öfverståthållareämbetet

i Stockholm och Kungl. Majrts befallningshafvande förskjutas och af

marinförvaltningen med omhänderhafvande medel godtgöras samt framdeles

till ersättande anmälas.

Då enligt den hos marinförvaltningen förda räkenskap godtgörelse

för dylika understöd hittills lämnats till belopp af 26,149 kronor 50 öre

och det knappast torde kunna antagas, att utgifter för ifrågavarande

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

95

ändamål hädanefter vidare skola förekomma, har marinförvaltningen

hemställt, det täcktes Eders Kungl. Maj:t för ersättande af den sålunda

bestridda utgiften hos Riksdagen äska ett extra ordinarie anslag af 26,149

kronor 50 öre.

Emot denna hemställan har jag icke något att erinra, dock synes

mig anslaget lämpligen höra uppföras i jämnadt antal kronor med

26,150 kronor.»

I anledning häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för ersättande af utbetalta

understöd åt obemedlade hushåll på grund af värnpliktiges

extra tjänstgöring år 1905 bevilja på extra

stat för år 1909 ett anslag af 26,150 kronor.

Bidrag1 till en välkomstfest för tyska och ryska

sjöunderofficerare.

40:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att till ersättande Bidrag till en

af förskottsvis lämnadt bidrag till en välkomstfest för tyska och ryska sjö- fXtyXfoch

underofficerare bevilja på extra stat för år 1909 ett anslag af 325 kronor, ryska sjö
underoffi*

cerare.

Rörande detta Kungl. Maj:ts förslag har departementschefen an- [381

fort följande:

»Vid tyska och ryska örlogsfartygs besök i Stockholm under sistlidne

juli månad anordnade sjöunderofficerssällskapet därstädes en fest

för nämnda fartygs »Deckoffiziere». Kostnaden för denna fest uppgick

enligt specificerad räkning till 475 kronor, och anhöll sjöunderofficerssällskapet

om utverkande af ersättning af statsmedel för de utgifter,

sällskapet sålunda fått vidkännas.

Uti med anledning häraf infordradt utlåtande tillstyrkte marinförvaltningen,

att ett bidrag till bestridande af utgifterna för ifrågavarande

fest måtte utverkas. Då emellertid af deltagarna i festen 41 varit svenskar

mot endast 23 utlänningar, ansåg förvaltningen, att hela kostnaden icke

skäligen borde af statsmedel bestridas, utan endast så stor del, som belöpte

sig på samtliga främlingarna, hvilken efter beräknadt pris per person af 7

kronor 42 öre skulle utgöra 170 kronor 66 öre, samt hälften af kostnaden

för de svenska värdarna, 152 kronor 11 öre, således tillhopa 322

kronor 77 öre eller i jämnadt tal 325 kronor.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Personligt

lönetillägg åt

bataljonspredikanterna

vid flottans

station i

Karlskrona.

[39.]

I enlighet med af marinförvaltningen tillika gjord hemställan bemyndigade

härefter Eders Kungl. Maj:t den 13 nästlidne december

marinförvaltningen att för omförmälda ändamål af omhänderhafvande

medel till stationsbefälhafvaren vid flottans station i Stockholm utbetala,

mot redovisningsskyldighet, ett belopp af 325 kronor. Tillika

beslöt Eders Kungl. Maj:t, att framställning skulle till innevarande års

Riksdag göras om ersättande af dessa kostnader.»

Härjämte erinrade departementschefen därom, att 1906 års Riksdag,

på Kungl. Maj:ts förslag, med ett anslag af 432 kronor bidragit till

kostnaderna för en af sjöunderofficerssällskapet i Karlskrona år 1905

anordnad fest för underofficerare å en eskader af tyska slagflottan.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till ersättande af förskottsvis

lämnadt bidrag till en välkomstfest för tyska och

ryska sjöunderofficerare bevilja på extra stat för år

1909 ett anslag af 325 kronor.

Personligt lönetillägg åt bataljonspredikanterna vid flottans

station i Karlskrona.

41:o) Kungl. Maj:t har under punkt 39 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att till beredande af ''personligt lönetillägg af 600 kronor

för år åt hvardera af bataljonspredikanterna vid flottans station i Karlskrona

Ernst Alfred Valdemar Holmberg och Ernst Algot Collén på extra

stat för år 1909 anvisa ett belopp af 1,200 kronor.

Vid föredragning af detta ärende i statsrådet erinrade departementschefen,

hurusom i anledning af framställning af Kungl. Maj:t 1907 års

Riksdag till beredande af personligt lönetillägg af 600 kronor för år

åt hvardera af bataljonspredikanterna vid flottans station i Karlskrona

Ernst Alfred Waldemar Holmberg och Ernst Algot Collén på extra

stat för år 1908 beviljade ett anslag af 1,200 kronor.

I enlighet med förenämnda förslag, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till beredande af personligt

lönetillägg af 600 kronor för år åt hvardera af bataljons
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

97

predikanterna vid flottans station i Karlskrona Ernst

Alfred Waldemar Holmberg och Ernst Algot Collén

på extra stat för år 1909 anvisa ett belopp af 1,200

kronor.

Tillfälligt lönetillägg åt personal vid flottans poliskår.

42:o) Under punkt 40 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för beredande af tillfälligt lönetillägg för år 1909

åt öfverkonstaplar och konstaplar vid varf spoliskåren i Karlskrona med 200

kronor och i Stockholm med 300 kronor för man anvisa å extra stat för

år 1909 ett belopp af 8,500 kronor.

Departementschefen har rörande denna framställning anfört till statsrådsprotokollet

följande:

»För beredande af lönetillägg för år 1908 åt öfverkonstaplar och

konstaplar vid varfspoliskåren i Karlskrona med 200 kronor och i Stockholm

med 300 kronor för man anvisade, på Kungl. Maj:ts framställning,

1907 års Riksdag å extra stat för år 1908 ett belopp af 8,500 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t häruppå vid underdånig föredragning den 21 juni

1907 af Riksdagens skrifvelse angående reglering af utgifterna under

riksstatens femte hufvudtitel för innevarande år behagat anbefalla marinförvaltningen

att inkomma med förslag till reglering af flottans poliskårs

aflöningsförhållanden, har marinförvaltningen den 8 november 1907

inkommit med dylikt förslag, hvilket emellertid för vidare utredning i

afseende å kårens pensionering blifvit remitteradt till direktionen för

flottans pensionskassa.»

Emellertid vore det ovisst, huruvida utredningen i ärendet komme

att afslutas så tidigt, att något definitivt förslag till reglering af poliskårens

aflöningsförhållanden kunde framläggas för innevarande års Riksdag.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för beredande af tillfälligt lönetillägg

för år 1909 åt öfverkonstaplar och konstaplar

vid varfspoliskåren i Karlskrona med 200 kronor och

i Stockholm med 300 kronor för man anvisa å extra

stat för år 1909 ett belopp af 8,500 kronor.

Sik. till Iiihsd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

Tillfälligt

lönetillägg

åt personal

vid flottans

poliskår.

[40.]

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Påskyndande

af sjömätningarna

vid

rikets kuster,

[41.]

Extra lönetillägg

åt

vissa statens

tjänstemän

och betjänte.

[42.]

Handeln.

Påskyndande af sjömätningarna vid rikets kuster.

43:o) Kungl. Maj:t har uti punkt 41 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att för påskyndande af sjömätningarna vid rikets kuster bevilja

på extra stat för år 1909 ett anslag af 41,000 krcuior.

I fråga om denna framställning har departementschefen hänvisat

till hvad till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 11 januari

1902, bifogadt samma års statsverksproposition, anförts rörande behofvet

af extra anslag under de närmaste åren till påskjutande af sjömätningarna

vid rikets kuster.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må för påskyndande af sjömätningarna

vid rikets kuster bevilja på extra stat för år

1909 ett anslag af 41,000 kronor.

Extra lönetillägg åt vissa statens tjänstemän och betjänte.

44:o) Under punkt 42 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 13 januari innevarande år angifna grunder,

af extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte

i sjöförsvar sdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt

till sjöförsvarsdepartementet hörande ämbetsverk, kårer och stater, på extra

stat för år 1909 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 22,200 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva

utlåtande, hvilket utskottet härmed får för Riksdagen

anmäla.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

99

Extra lönetillägg åt tjänstemän och vaktmästare vid

flottans pensionskassa.

45:o. Kungl. Maj:t liar slutligen under denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att medgifva, att extra lönetillägg i enlighet med de i statsrådsprotokollet

öfver finanscärenden den 13 sistlidne januari beträffande

extra lönetillägg för vissa statens tjänstemän och betjänte angifna grunder

finge för år 1908 utgå till tjänstemän och vaktmästare vid flottans

pensionskassa.

Jämväl härom kommer utskottet att framdeles afgifva yttrande,

hvilket utskottet skolat härmed

anmäla.

Stockholm den 6 april 1908.

På statsutskottets vägnar:

G. BILLING.

Reservationer:

vid punkt 3, (angående aflöning för flottans kårer och stater):

af herrar A. G. L. Billing, A. T. O delberg, friherre J. T. Gripenstedt,

grefve P. O. L. Kling spor, grefve C. O. Taube, friherre C. H.

Falkenberg, P. Paulson, friherre J. G. Beck-Friis, P. O. Liedberg, Aaby

Ericsson, G. Boman och E. A. G. A. Wijkander, hvilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»Med hänsyn till hvad departementschefen i sådant hänseende anfört,

har utskotter ansett den föreslagna ökningen af antalet beställningar

vid såväl officerskåren som under officer skår en böra af Riksdagen

bifallas.

Vidkommande flottans sjömanskdr----anledning till erinran.

Under åberopande af hvad utskottet här ofvan anfört, får utskottet

hemställa,

Extra lönetillägg
åt

tjänstemän

och vaktmästare

vid

flottans pensionskassa.

[43.]

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

att Riksdagen må,

a) med godkännande af det vid statsrådsprotokollet

öfver sjöförsvarsärenden den 13 januari innevarande

år fogade förslag till stat för flottans officerskår

(bil. n:o 1 vid berörda protokoll) öka denna kår

med 16 officerare;

b) med godkännande af det vid förenämnda statsrådsprotokoll

fogade förslag till stat för flottans underofficerskår

(bil. n:o 2 vid berörda statsrådsprotokoll)

öka denna kår med 54 underofficerare;

c) godkänna — — — — — — — protokoll);

d) godkänna det vid berörda statsrådsprotokoll

fogade förslag till stat å dagaflöning för officerare och

underofficerare vid flottan; (bil. n:o 4 vid nämnda

protokoll);

e) med godkännande — — — elektroingenjör;

f) godkänna — — — — — — — protokoll);

g) godkänna — — båtsmanskompanieima; samt

h) vid bifall till livad utskottet under mom. a)

—g) bär ofvan hemställt höja anslaget till aflöning

för flottans kårer och stater, nu 5,137,813 kronor, med

412,158 kronor till 5,549,971 kronor.»

vid punlet 4 (angående naturaunderhåll åt personal vid flottan):

af herrar A. G. L. Billing, A. T. Odelberg, friherre J. T. Gripenstedt,

grefve P. O. L. Klingspor, grefve C. 0. Taube1 friherre C. H.

Falkenberg. P. Paidson, friherre J. G. Beck-Friis, P. O. Liedberg. Aaby

Ericsson, G. Boman och E. A. G. A. Wijkander, hvilka ansett, att utskottet

bort hemställa,

att Riksdagen måtte i riksstaten för år 1908 höja

förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal vid

flottan från 1,163,744 kronor till 1,177,227 kronor

eller med 13,483 kronor.

vid punkt 20 (angående nyanskaffning af fartygsmateriel):

af herr E. Hammarlund, som ansett, att utskottets yttrande och

förslag bort hafva följande lydelse:

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

101

»Utskottet liar icke funnit anledning till annan erinran i fråga om

det af Kungl. Maj:t under denna punkt äskade anslagsbeloppet, än att

utskottet med hänsyn till öfriga stora anslagskraf under såväl denna

som andra hufvudtitlar ansett någon nedsättning af beloppet böra äga

rum; och har utskottet till följd häraf velat förorda medels beviljande

till påbörjande af endast en jagare i stället för två, såsom i statsverkspropositionen

föreslagits, samt till påbörjande af endast två l:a klass

torpedbåtar i stället för föreslagna fyra sådana.

Utskottet anser alltså, att för år 1909 å ifrågavarande anslagstitel

bör anvisas:

för fullbordande af arbetet å en jagare..................... kronor 643,000: —

» påbörjande af en jagare ........................................ » 643,000: —

» fullbordande af arbetet å fyra l:a kl. torpedbåtar » 870,000: —

» påbörjande af två l:a kl. torpedbåtar................. » 435,000: —

» anskaffning af fartygsmateriel i öfrigt............... » 1,800,000: —

eller tillhopa kronor 4,391,000: —

På grund häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel

bevilja på extra stat för år 1909 ett anslag

af 4,391,000 kronor.»

Det skulle här antecknas, att herrar H. Ii. Törnebladh, D. Persson,

K. Starbäck och J. T. Larsson icke deltagit i förevarande hufvudtitels

behandling inom utskottet.

Likaledes skulle här antecknas, att herr S. O. Nyländer på grund

af arbete i annat utskott icke deltagit i denna hufvudtitels behandlinginom

statsutskottet.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. n:r 1.

Stat

för flottans officerskår.

............................. '' ..........

Fast lön.

Antal.

Kr.

ö.

1

Flaggman................................................................................................

8,000

3

l):o ................................................................................................

24,000

—

1

Kommendör.............................................................................................

6,000

—

7

I):o .............................................................................................

42,000

—

1

Kommendörkapten af l:a graden...............................................................

4,500

—

16

D:o af d:o ...............................................................

72,000

—

1

D:o af 2:a graden...............................................................

4,000

—

17

D:o af d:o ...............................................................

68,000

—

1

Kapten af l:a klass ..........................................:......................................

3,400

—

63

D:o af d:o ................................................................................

214,200

—

1

D:o af 2:a klass .................................................................................

2,400

—

30

D:o af d:o ................................................................................

72,000

—

1

Löjtnant.................................................................................................

1,500

—

91

D:o ..................................................................................................

136,500

—

1

Underlöjtnant .........................................................................................

720

—

44

Ilo .........................................................................................

31,680

—

279

Kronor

690,900

—

Tillkommer:

Ärligt tillägg till fasta lönen åt innehafvare af chefsbefattningen i marin-

förvaltningen, chefsbefattningen i flottans stab, stationsbefälhafvare-

befattning eller befattningen såsom inspektör af flottans öfningar till

sjöss, därest han icke uppbär flaggmans lön, med iakttagande att, om

två af nämnda befattningsinnehafvare icke uppbära dylik lön, tillägget

skall tilldelas den, som är i sin befattning äldst .................................

2,000

—

Summa kronor

692,900

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

103

Anmärkningar:

l:o. Dagaflöning å 7 kronor till flaggman, 6 kronor $ill kommendör, 5 kronor till kommendörkapten

af l:a eller 2:a graden, 4 kronor till kapten af l:a eller 2:a klassen samt 3 kronor till löjtnant

och underlöjtnant eller half dagaflöning efter hvartdera af förestående belopp tillkommer i den ordning,

reglemente för flottan bestämmer.

2:0. Till officer, som icke åtnjuter fri bostad i kronans hus, utgår, i den ordning reglemente för

flottan bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år räknadt belopp af:

vid Karlskrona vid Stockholms

station station

för flaggman .......................

to

o

o

kronor;

i> kommendör....................

........ 900

»

» kommendörkapten...........

........ 600

>

» kapten..........................

........ 400

»

löjtnant och \

underlöj tnant /

......... 300

>

1,500 kronor.

1,200 >

1,000 >

500 »

400 >

3:o. Då befälhafvande amirals- och stationsbefälliafvarämbetena i Karlskrona innehafvas af en

och samma person, åtnjuter innehafvaren ett särskildt arfvode af 8,000 kronor om året.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

*

Bil. n:r 2.

Stat

för flottans underofficerskår.

An-

tal.

Fast lön.

Bekläd-

nads ersätt- ning.

Ersättning

för ved

och ljus.

Summa.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

1

Flaggunderofficer (ej maskinist) ...............

900

—

200

—

130

—

1,230

116

Eko d:o ............

104,400

—

23,200

—

15,080

—

142,680

H

1

D:o (maskinist) ...............

1,140

—

200

—

130

—

1,470

73

D:o d:o ...............

83,220

—

14,600

—

9,490

—

107,310

—|

1

Underofficer af 2:a graden (ej maskinist) ...

900

—

200

—

100

-

1,200

i

233

D:o d:o

209,700

—

46,600

—

23,300

—

279,600

1

Eko (maskinist)

900

—

200

—

100

—

1,200

—

147

Eko d:o

132,300

—

29,400

—

14,700

—

176,400

—

573

Summa kronor

533,460

-1

114,600

—

63,030

711,090

—

Anmärkningar:

l:o. Dagaflöning å 2 kronor 50 öre till flaggunderofficer (maskinist), 2 kronor 15 öre till flaggunderofficer

(ej maskinist) ocli underofficer af 2:a graden (maskinist) samt 1 krona 50 öre till underofficer

af 2:a graden (ej maskinist) eller half dagaflöning efter hvartdera af förestående belopp tillkommer i

den ordning, reglemente för flottan bestämmer.

2:o. Till underofficer, som icke åtnjuter fri bostad i kronans hus, utgår, i den ordning reglemente

för flottan bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år räknadt belopp af:

vid Karlskrona

station

för flaggunderofficer............................. 240 kronor;

» underofficer af 2:a graden................ 180 s>

vid Stockholms

station

300 kronor.

240 t>

3:o. Underofficers af 2:a graden löneförmåner må utgå till högst 10 kockar eller hofmästare, som

utan att hafva förvärfvat kompetens för befordran till underofficer visat framstående skicklighet i egen

yrkesgren.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

105

Bil. n:r 3.

Stat

å dagaflöning till officerare och underofficerare vid flottan.

Ivr.

ö.

Kr.

Ö.

Officerskåren.

4 Flaggman .................. dagaflöning å 7 kr. i 365 dagar ...............

10,220

—

8 Kommendörer ............. » »6 » » » ...............

17,520

—

35 Kommendörkaptener.... » »5 » » > ...............

63,875

—

95 Kaptener..................... » »4 » » » ...............

138,700

—

137 Löjtnanter och 1

> » » 3 » * »

150,015

—

380,330

underlöjtnanter j

279

Underofflcerskåren.

117 Flaggunderofficerare (ej maskinister) dagaflöning å 2 kr. 15 öre i

365 dagar................................................................................

91,815

75

74 Flaggunderofficerare (maskinister) dagaflöning å 2 kr. 50 öre i 365

dagar ...................................................................................

234 Underofficerare af 2:a gr. (ej maskinister) dagaflöning å 1 kr. 50

67,525

—

öre i 365 dagar........................................................................

128,115

—

148 Underofficerare af 2:a gr. (maskinister) dagaflöning å 2 kr. 15 öre

i 365 dagar .............................................................................

116,143

—

403,598

75!

573

Summa kronor

-

783,92875;

Bill. till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

14

opaginerad Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. n:r 4.

Stat

för kustartilleriet.

Antal.

Krön

» r.

I. Lön och dagaflöning.

Officerare.

i

Chef för kustartilleriet:

lön...................................................................

8,000

—

dagaflöning å 7 kronor......................................

2,555

—

10,555

—

''

i

Öfverste:

lön....................................................................

6,000

—

dagaflöning å 6 kronor.......................................

2,190

—

8,190

—

i

Öfverste..................................................................

—

—

8,190

—

1 i

Öfverstlöjtnant:

lön...................................................................

4,500

—

dagaflöning A, 5 kronor........ ..............................

1,825

—

6,325

—

i

Öfverstlöj tnant.. .*......................................................

—

—

6,325

—

i

Major:

lön....................................................................

4,000

—

dagaflöning å 5 kronor.......................................

1,825

—

5,825

5

Majorer .................................................................

—

-

29,125

—

i

Kapten af l:a klassen:

lön...................................................................

3,400

dagaflöning å 4 kronor.......................................

1,460

4,860

—

! 20

Kaptener af l:a klassen............................................

—

-

97,200

—

1

Kapten af 2:a klassen:

lön....................................................................

2,400

—

dagaflöning å 4 kronor......................................

1,460

—

3,860

_

16

Kaptener af 2:a klassen..........................................

—

—

61,760

—

1 49

Transport

—

242,215

-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

107

Antal.

|

K r o n

d r.

49

Transport

—

—

242,215

—

i

| 1

Löjtnant:

lön...................................................................

1,500

—

dagafLöning å 3 kronor......................................

1,095

—

2,595

—

33

Löjtnanter...............................................................

—

—

85,635

—

1

Underlöjtnant:

lön............■........................................................

720

—

dagallöning å 3 kronSr.......................................

1,095

—

1.815

—

16

Underlöjtnanter .......................................................

—

—

29,040

—

361,300

J

100

Reservofflcersaspirnnter.

1

Resorvoffieevsaspirant:

dagallöning å 4,50 kronor...................................

—

—

1,642

50

5

Reservofficersaspiranter............................................

—

8,212

50

9,855

—

6

U lider of flcorar e.

1

Underofficer af l:a graden:

lön..................................................................

1,200

dagallöning å 2,50 kronor .................................

912

50

!

i

130

—

2,242

50

54

Underofficerare af l:a graden...................................

—

-

121,095

—

1

Underofficer af 2:a graden:

lön....................................................................

900

—

dagallöning å 2 kronor...........................•..........

730

—

ersättning för ved och ljus.................................

100

—

1.730

—

110

Underofficerare af 2:a graden...................................

—

—

190,300

—

166

För att bereda underofficerarna af 2:a graden samma

förmåner, som underofficerarna af motsvarande

grad vid flottan åtnjuta under tjänstgöring i land,

har Riksdagen beviljat ett belopp af ..................

—

—

27,062

—

342,129

50

Manskap.

1

l:a lönegrad (underofficerskorpral):

lön....................................................................

540

—

dagallöning å 80 öre.......................•..................

292

—

832

—

1

Transport

1 -

I-

832

713,584150

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Antal,

Krön

O

r.

i

Transport

—

832

713,584

50

176

l:a lönegrad (underofficerskorpraler)........................

—

—

146,432

1

2:a lönegrad:

lön...........................

276

—

dagaflöning å 60 öre............. ......

219

—

495

416

2:a lönegrad ...........................................

205,920

1

3:e lönegrad:

lön.................................

180

—

dagaflöning å 50 öre..........................................

182

50

362

50

218

3:e lönegrad..............................

—

79,025

—

1

4:e lönegrad:

lön...................................................................

144

—

dagaflöning å 30 öre.........

109

50

253

50

1 547

4:e lönegrad.......................................................

—

—

138,664

50

571,984

50

11,361

II. Arfvoden.

i

Auditör..................................

—

_

800

—

i

Regementspastor.....................................................

—

—

1,000

—

i

Fästningspredikant................................................

—

—

120

—

1,920

3

III. Rekryteringskostnader.

Lega, räknad efter 12 kronor 50 öre per år, samt

öfriga rekryteringskostnader, beräknade efter 40

kronor per man, däraf högst 30 kronor till värf- varen, förslagsvis ........................................

22,500

22,500

—

IV. Inkvarteringsbidrag.

Inkvarteringsbidrag för officerare och underofficerare,

förslagsvis ..........................

—

_

24,600

_

Inkvarteringsbidrag för underofficerskorpraler, förslags-

vis...................................

—

—

15,000

39,600

V. Lönetillägg och uppmuntrings-

1

penningar.

Lönetillägg, förslagsvis.................

—

—

8,940

Uppmuntringspenningar, förslagsvis......... ................

—

—

20,415

29,355

Summa kronor

—

-|

- |

1,378,944

|

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

109

Anmärkningar:

l:o. Officer och underofficer, som icke åtnjuta fri bostad i kronans hus, uppbära inkvarteringsbidrag

med ett efter år räknadt belopp af:

å kustposition

kr.

i Stockholm

eller Göteborg

kr.

generalsperson......................

..... —

1,500

öfverste ............................

..... 900

1,200

öfver stlöjtnant eller major .....

..... 600

1,000

kapten ..............................

..... 400

500

..... 300

underofficer af l:a graden ____

..... 240

300

underofficer af 2:a graden ____

..... 180

IO

tf-

o

2:o. Af de underofficerskorpraler, som erhållit vederbörligt tillstånd att bo utom kasern, äga

högst 75 att åtnjuta inkvarteringsbidrag till följande månatliga belopp:

å kustposition

kr.

den, som innehar en tjänstetid vid

kustartilleriet af minst 81 månader

(6 3/4 år) ....................... 15

annan underofficerskorpral ......... 10

i Stockholm

eller Göteborg

kr.

20

15

Sådant bidrag må af underofficerskorpral, som är gift eller änkling med minderårigt barn, bibehållas

äfven under tjänstgöring, hvilken föranleder inkvartering ombord å fartyg eller i land på sådan

plats, att den af honom eljest använda bostaden icke kan begagnas.

3:o. Skulle det härofvan bestämda antalet manskap i någon af de tre högre lönegraderna icke

finnas fulltaligt, må de löner, som till följd däraf sakna innehafvare, till så stor del, som erfordras,

användas till aflöning åt manskap i lägre lönegrad samt till bestridande af lega och rekryteringsko stnader,

om det under III här ofvan förslagsvis beräknade belopp därtill visar sig otillräckligt.

4:o. Uppmuntringspenningar utgå under tjänstgöring i land till manskap, som tillhör l:a, 2:a

eller 8:e uppmuntringsklassen, med respektive 15, 10 och 5 öre om dagen enligt de för dagaflönings

åtnjutande gällande grunder.

5:o. Den, som tillhör l:a lönegraden, erhåller, om han vid kustartilleriet innehar en tjänstetid

af minst 108 månader (9 år), ett första lönetillägg af 5 kronor i månaden och, om han vid kustartilleriet

innehar en tjänstetid af minst 144 månader (12 år), ett andra lönetillägg af 5 kronor i månaden.

Den, som tillhör 2:a lönegraden och är underofficerskorpral eller l:a klassens kustartillerist, erhåller,

om han vid kustartilleriet innehar en tjänstetid af minst 60 månader (5 år) ett första lönetilllägg

af 10 kronor i månaden och om han vid kustartilleriet innehar en tjänstetid af minst 144 månader

(12 år) ett andra lönetillägg af 5 kronor i månaden.

6:o. Vid beräkning af tjänstetid vid kustartilleriet äger den, som i egenskap af värnpliktig

tjänstgjort vid detta vapen eller antagits i högre lönegrad än den lägsta, att tillgodoräkna sig extra

tjänstetid enligt bestämmelser, som af Konungen meddelas.

s. 110 Kontrollera mot PDF

110

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1908 års riksstat anslår

Anvisning

kontant.

Indelning och

förlig ai

på fö

Friheter.

därmed jäm- lvisning

rslag.

E rsättningar

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

17,000

_

__

17,000

29,200

—

—

—

—

—

29,200

—

50,600

~

—

_

—

—

50,600

—

96,800

—

—

—•

—

96,800

5,137,813

—

—

—

—

5,137,813

487,800

_

_____

__

487,800

1,163,744

—

—

—

—

—

1,163,744

—

14,000

—

—

—

—

—

14,000

—

2.300.000

1.200.000

—

—

—

2.300.000

1.200.000

—

14,900

_

14,900

1,150,000

1,150,000

93,935

93,935

70,500

—

—

—

—

70,500

—

11,632,692

—

—

—

—

11,632,692

11,729,492!—

—

_

11,729,492

—■

Sjöförsvars
Departcmentet

och

Departementschefen..................................................

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli

rande beloppp ...................................................

Ökas med ...............................................................

Marinförvaltningen. Nuvarande belopp.................

Okas med förslagsvis............................................

Flottan.

Aflöning för flottans lcårer och stater. Nuvarande

Ökas med..............................................................

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna,

Natur aunderhåll åt personal vid flottan, förslags
Ökas

med ...............................................................

Ersättning för rustning och rotering, förslags
Minskas

med............................................................

Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsFlottans

öfningar, reservationsanslag. Nuvarande

Ökas med ..............................................................

Repetition s ö fn i n g ar för reservofficerare vid flottan,

Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och

varande belopp..................................................

Ökas med ...............................................................

Undervisningsverken:

Sjökrigshögskolan, reservationsanslag. Nuva
Ökas

med .........................................................

Sjökrigsskolan ......................................................

Skeppsgosseskolan................................................

Marinintendentskolan, reservationsanslag............

Sjukvård för flottans personal, reservationsanslag...

’) Af Kungl. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskild! yttrande.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

111

Litt. A.

riksstatens Femte hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

Indelning och därmed jäm- förlig anvisning

på förslag.

Summa.

j

departementet.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

öfverstyrclsen.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

0.

samt kommandoexpeditionen. Nuva-

................................................................. 29,200: —

............................................................... 5,000: —

17,000

34,200

17,000

34,200

....................................... 50,600: —

................................................................*) 87,900: —

138,500

_

—

—

—

—

138,500

—

S:gr

189,700

—

—

—

—

189,700

—

belopp ................................................ 5,137,813: —

............................................................ 318,891: —

5,456,704

5,456,704

reservationsanslag......................................................

anslag. Nuvarande belopp.................. 1,163,744: —

............................................................. 13,483: -

487,800

1,177,227

487,800

1,177,227

anslag. Nuvarande belopp .............. 14,000: —

........;...................................................... 2,000: -

12,000

12,000

anslag ..........................................................................

belopp .................................................. 1,200,000: —

............................................................... 600,000: —

2.300.000

1.800.000

2.300.000

1.800.000

reservationsanslag.........................................................

ersättning därför, förslagsanslag. Nu-

.............................................................. 1,150,000: -

.............................................................. 707,500: —

14,900

1,857,6Q0

14,900

1,857,500

rande belopp ........................ 16,100: —

............................................ *) 6,250: — 22,350: —

.................................................................. 46,265: —

................................................................ 22,970: —

................................................................ 8,600: -

100,185

100,185

70,500

—

—

—

—

70,500

—

S:gr

13,276,816

—

—

—

—

13,276,816

—

Tr:pt

13,466,516

—

—

-

—

—

13,466,516

-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1908 års riksstat anslår

Anvisning

kontant.

Indelning och

förlig a

på fö

Friheter.

därmed jäm- nvisning

rslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

11,729,492

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

11,729,492

Ö.

1,379,470

—

—

—

—

1,379,470

_

150,921

_

__

_

_

150,921

258,318

—

—

—

—

258,318

—

326,437

—

—

—

•—

—

326,437

—

160,000

—

—

—

—

—

160,000

--

290,000

—

—

—

—

290,000

—

15,000

15,000

14,000

—

—

—

—

14,000

—

2,594,146

—

_

__

—

2,594,146

—

26,700

20,700

13,000

—

—

—

—

—

13,000

—

2,000

—

—

—

—

—

2,000

—

22,254

—

—

—

—

—

22,254

—

55,500

—

—

—

—

—

55,500

—

235,000

—

—

—

—

235,000

—

113,763

—

—

—

—

—

113,763

—

12,500

—

—

—

—

—

W-l

JiO

''a*

o

o

—

480,717

—

—

—

—

480,717

—

14,804,355

—

—

—

14,804,355

—

Tr:pt

S:gr

S:gr

Tr:pt

Kust
Aflöning

för kustartilleriets personal. Nuvarande

Minskas med .........................................................

Beklädnad åt kustartilleriets manskap, reservationsNaturaunderhåll

åt kustartilleriets manskap, förUnderhåll

af kustartilleriets byggnader och materiel,

Ökas med ........................................................

Kustartilleriets öfningar, reservationsanslag Nu
Ökas

med.............................................................

Kustartilleribeväringens vapenöfningar samt be
anslag.

Nuvarande belopp..............................

Okas med .............................................................

Krigsöfningar vid kustpositionerna...........................

Sjukvård för kustartilleriets personal, reservations
-

Dirersc

Alderstillägg...............................................................

Ersättning åt officerare och ingenjörer under anResestipendium

åt läkare vid marinläkarekåren,

Diverse behof ...........................................................

Rese- och traktan!entspenningar, förslagsanslag

Uppvärmning, belysning, renhållning samt tvättSkrifmaterialier

och expenser m. m. förslagsanslag

Ökas med ...............................................................

Extra utgifter .........................................................

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N-.o 6.

113

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

i

Indelning och därmed jäm- förlig anvisning

på förslag.

Summa.

.. ........ .

tontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

artilleriet.

Tr:pt

13,466,516

—

—

—

—

13,466,516

—

belopp ...................................................

1,379,470: —

526: —

1,378,944

1,378,944

150,921

258,318

371,500

190.000

690.000

anslag ..................................................

slagsanslag ...........................................

reservationsanslag Nuvarande belopp

”326,437:''-- 45,063: —

150,921

258,318

371,500

—

—

—

—

—

varande belopp ....................................

160,000: —

30,000: —

190,000

klädnad ocb ersättning därför, förslags-

290,000: —

400,000: —

690,000

anslag..................................................

15.000

14.000

—

—

—

__

—

15.000

14.000

—

S:gr

3,068,683

—

—-

—

—

3,068,683

—

anslag.

ställning eller kommendering utrikes.

reservationsanslag...................................

ocb badinrättningar, förslagsanslag.....

Nuvarande belopp ..............................

113,763: —

92: 50

26,700

13,000

2,000

22,254

55,500

235,000

113,855

50

—

—

—

—

26,700

13,000

2,000

22,254

55,500

235,000

113,855

50

12,500

—

—

12,500

—

S:gr

480,809

50

—

—■

—

480,809)50

Tr:pt

17,016,008

50|

— !

-1

-|

17,016,008)50

Bih. till Bihsd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 6 Häft. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1908 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

Indelning och

förlig ai

på fc

Friheter.

därmed jäm- nvisning

rslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

14,804,355

—

—

—

—

—

14,804,355

—

65,000

65,000

1,700,000

—

405

—

4

—

1,700,409

—

100,800

—

—

—

—

100,800

—

24,000

—

—

—

—

24,000

—

13,000

—

—

—

—

—

13,000

—

1,902,800

—

405

—

4

—

1,903,209

—

16,707,155

—

405

—

4

—

16,707,564

—

Han
Sjökar

te verket............................................................

Lots- ock fyrinrättningen med lifräddningsanstal
Undervisningsanstalter

för sjöfart ...........................

Nantisk-meteorologiska byrån...................................

Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalmeteorologiska

byrån, förslagsanslag..................

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

115

cleln.

terna, reservationsanslag.........................

terna för sjöfart och föreståndaren vid nautisk
-

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

kontant.

Indelning och

förlig a

pa fc

Friheter.

därmed jäm- nvisning

rslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Tr:pt

17,016,008

50

—

—•

—

17,016,008

50

65,000

65,000

1,700,000

100,800

—

405

—

4

—

1,700,409

100,800

—

nautisk-

24,000

—

—

—

—

—

24,000

—

13,000

—

—

—

—

. 13,000

—

S:gr

1,902,800

—

405

—

4

—

1,903,209

—

Summa

18,918,808

50

405

—

4

—

18,919,217

50

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Femte hufvudtitel.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

«

Sjöförsvarsdepartementet:

Flottan och Kustartilleriet:

Till nyanskaffning af krigsfartygsmateriel ..................

4,826,000

—

» ändring af 3:e klass pansarbåtarna Hildur, .Björn

och Gerda .........................................................

200,000

—

» skjutförsök och inskjutning af kanoner ...............

30,000

—

» försök med torped- och gnistsignalmateriel.........

15,000

—

» anskaffning af gnistsignalmateriel ........................

66,000

—

» anskaffning af kanoner i reserv ...........................

202,000

—

» anskaffning af orderapparater och afståndsmätare

200,000

—

» ändring och komplettering af skärgårdsteiefon-

materiel...............................................................

78,000

—

» anskaffning af handminmateriel ...........................

200,000

—

» anskaffande af beklädnad åt sjöbeväringen .........

234,500

—

» uppförande af ammunitionsförrådshus å Loudden

31,000

—

» uppförande af en tillbyggnad till det nya torped-

förrådet vid flottans station i Stockholm ......

32,500

—

» arfvoden åt vid skeppsgossekåren i Marstrand an-

ställda personer samt medikamenter, bad m. m.

5,500

—

» anskaffande af transportmedel för flottans varf..

85,500

—

» anskaffning af min- och telefonmateriel för kust-

artilleriet....................... ..................................

79,760

—

» anskaffning af tubkanoner för haubitser...............

25,000

—

Transport

6,310,760

—

—

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutslcottets Utlåtande N:o 6.

117

Till

det

ammunition för kustartilleriets personal.........

anordnande af försök med afståndsmätare för

kustfästningarna ..............................................

anskaffning af transportmedel för Vaxholms och

Oscar-Eredriksborgs fästning .............. ............

anskaffning af beklädnad och sängservis för kustartilleriets

värnpliktiga .........................

uppförande af en matinrättningsbyggnad

*s. k. nya Varfvet vid Göteborg

anskaffning af möbler och sängutredning m. m

för flottans sjukhus i Karlskrona ............

anläggande af en verkstad i flottans varf i Karls''

krona för tillverkning af torpeder .................

ersättande af utbetalta understöd åt obemedlad;

hushåll på grund af värnpliktiges extra tjänst

göring............................................;....................

ersättande af förskottsvis lämnadt bidrag till ei

välkomstfäst för tyska och ryska sjöunderofficerare

.........■_.............._...........................

beredande af personligt lönetillägg af 600 kr<

för år åt hvardera af bataljonspredikanti

vid flottans station i Karlskrona E. A.

Holmberg och E. A. Collén......................

beredande af tillfälligt lönetillägg för år 190

öfverkonstaplar och konstaplar vid varfspol

i Karlskrona och i Stockholm .................

Handeln:

Lönetillägg:

Kronor.

ö.

!

6,310.760!

’ i

-!

85,500

—1

O

o

o

—|

14,000]

215,430]

—

30,000

—|

20,000

200,000

26,150

—

325

i

1

!

1,200

8,500

-

:’!--

t

r

I

—

—|

—

1 1

Kronor.

41,000

*) 22,200j
-

7,050,065:

och stater, förslagsanslag ..................

Summa

*) Af Kung! Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva särskildt

yttrande.

Bih. till Biksd. Prof. 1908.

4 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

16

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.