Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde och nionde hufvudtitlarna gjorda framställningar angående uppförande af nya byggnader för naturhistoriska riksmuseet och Sveriges geologiska undersökning.
1908-03-31 · 29 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 27 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1908:61, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde och nionde hufvudtitlarna gjorda framställningar angående uppförande af nya byggnader för naturhistoriska riksmuseet och Sveriges geologiska undersökning.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
1
N:o 61.
Ank. till Biksd. kansli den 31 mars 1908, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde och nionde hufvudtitlarna gjorda framställningar
angående uppförande af nya byggnader för
naturhistoriska riksmuseet och Sveriges geologiska undersökning.
(2 U. A. och I. A.)
I den till Riksdagen den 14 sistlidne januari aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Maj;t under punkten 142
af åttonde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen, att för uppförandet å det till
tomt för naturhistoriska riksmuseet inköpta området vid Djurgårds-Frescati
af nya byggnader för nämnda museum i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med i ärendet företedda, af arkitekten A. Anderberg uppgjorda ritningar
dels medgifva, att naturhistoriska riksmuseets byggnadsfond må i sin helhet
användas, dels besluta, att ett belopp intill 990,000 kronor skall af riksgäldskontoret
förskottsvis utbetalas, på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, för
att återgäldas i den mån ännu osålda, staten tillhöriga andelar af kvarteren
Grönlandet södra och Grönlandet norra i Stockholm äfvensom statens
byggnader i samma kvarter varda försålda och köpeskillingar därför
inflyta, dels ock bevilja ett anslag af 567,184 kronor och häraf på extra
stat för år 1909 anvisa 67,184 kronor.
Vidare har Kungl. Maj:t i punkten 62 under nionde hufvudtiteln af
statsverksproposition föreslagit Riksdagen att, för verkställande af nybyggnad
för Sveriges geologiska undersökning, bevilja ett anslag af 580,610
Bill. till Biksd. Prat. 1908. 4 Samt. 1 Afd. 36 Höft. (N:o 61.) 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
kronor samt däraf å extra stat för år 1909 anvisa ett belopp af 100,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att af sistnämnda belopp redan under
år 1908 för byggnadsarbetets påbörjande låta af tillgängliga medel utanordna
50,000 kronor.
I förstnämnda ärende har statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
till statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari
1908 anfört följande:
»Uti särskilda underdåniga skrivelser hafva vetenskapsakademien och
chefen för Sveriges geologiska undersökning professorn J. Gr. Andersson
hemställt om beredande af erforderliga medel för uppförende å därtill
afsöndrad mark från lägenheten Djurgårds-Frescati af nya byggnader, för
naturhistoriska riksmuseet och geologiska undersökningen.
I afseende på hithörande frågors tidigare behandling torde jag få
hänvisa till den utredning, som innefattas i Kungl. Majrts propositioner n:o
72 vid 1904 års Riksdag och n:o 67 vid 1907 års Riksdag samt Riksdagens
skrivelser n:o 113 år 1904 och n:o 76 år 1907.
Med vetenskapsakademiens nu föreliggande skrifvelse, dagtecknad den
11 september 1907, hafva öfverlämnats jämte en portfölj byggnadsritningar
åtskilliga bilagor, däribland ett tryckt häfte »Nya handlingar angående
Kungl. Vetenskapsakademiens och Naturhistoriska Riksmuseets byggnadsfråga
I», utlåtande den 5 september 1907 af akademiens byggnadskommitté,
kostnadsförslag, eu af akademiens kamrerare uppgi ord beräkning angående
riksmuseets byggnadsfonds ställning vid slutet af år 1907 samt ett af
arkitekten A. Anderberg i september 1907 afgifvet förslag till arbetsfördelning
under en tid af fem år från och med den 1 juli 1908 för det nu
ifrågasatta byggnadsföretaget.
Byggnadskommitténs berörda utlåtande lyder sålunda.
»Sedan akademien genom beslut af den 24 november 1906 uppdragit ^
åt undertecknade att vidare fullfölja behandlingen af naturhistoriska riksmuseets
byggnadsfråga och inkomma med slutligt förslag till nybyggnader,
få vi härmed afgifva redogörelse för det arbete, som med anledning häraf
blifvit utfördt.
Det torde därvid i främsta rummet böra erinras om, att Kungl. Maj:t
genom nådigt bref af den 10 juni 1904 funnit godt förordna:
att kvarteret Grönlandet södra i Stockholm jämte den staten tillhöriga
delen af kvarteret Grönlandet norra äfvensom statens byggnader inom
dessa kvarter skulle i den ordning, Kungl. Maj:t framdeles efter hemställan
af akademien komme att bestämma, försäljas och härför inflytande försäljningsmedel
sammanslås med besparade hyresinkomsten från egendomen i
förstnämnda kvarter till en byggnadsfond för naturhistoriska riksmuseet,
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
3
att tills vidare, af akademien förvaltas enligt de för hyresmedelfonden
gällande föreskrifter;
att till område för naturhistoriska riksmuseet skulle under äganderätt
upplåtas den till lägenheten Djurgårds-Frescati hörande del af den af
akademien därtill föreslagna, å en upprättad karta närmare betecknade
mark mot ^ ersättning till den under kungi. statskontorets förvaltning stående
djurgardskassan, att för kassans ändamål användas;
_ att af förenämnda besparade hyresinkomst skulle utbetalas såväl nyssberörda
ersättning som ett belopp af 96,758 kronor till inköp åt naturhistoriska
riksmuseet från Bergianska stiftelsen af den till stiftelsen hörande
del af den angifna marken, hvilken del sålunda finge stiftelsen frånhändas.
Härjämte hade Kungl. Maj:t funnit godt anbefalla akademien att till
Kungl. Maj:t inkomma med fullständiga ritnings- och kostnadsförslag till
nya byggnader för naturhistoriska riksmuseet å det därför afsedda området;
börande detta förslag alternativt upptaga jämväl lokaler för Sveriges geologiska
undersökning.
.För att vidtaga de erforderliga åtgärderna för förverkligandet af dessa
nadiga bestämmelser tillsatte akademien genom beslut af den 11 maj 1904
en byggnadskommitté, för hvars arbeten finnes närmare regogjordt i bifogade
tryckta skrift »Nya handlingar angående Kungl. Vetenskapsakademiens
och Naturhistoriska Riksmuseets byggnadsfråga», till hvilken vi
tillåta oss hänvisa.
Här må endast i korthet erinras därom, att Kungl. Maj:t genom nådigt
bref af den 21 september 1906 funnit godt godkänna försäljningen till
ingenjören A. F. Albihn af de å ett af stadsingenjören H. Ygberg uppgjordt
styckningsförslag med litt. A, B, C och F betecknade delar af kvarteret
Grönlandet södra för ett pris af 800,000 kronor.
Den del af den för naturhistoriska riksmuseet bestämda tomten, som
skulle förvärfvas från Bergianska stiftelsen, har vederbörligen inköpts och
ställts under vetenskapsakademiens förvaltning för riksmuseets rakning
Den del af samma tomt, som skulle förvärfvas från Djurgårds-Frescati,
har. genom landtmätare i laga ordning kartlagts och torde i dessa dagar
likvid erläggas, hvarigenom sålunda riksmuseets tomtfråga funnit sin slutgiltiga
lösning.
Hvad åter frågan om byggnadsplaner och därtill hörande ritningar
angår, har denna blifvit mera invecklad och svårlöst än man från början
hade anledning att förmoda, såsom af ofvan citerade »Nya handlingar»
framgår.
Ett fullständigt förslag till nytt riksmuseum, utarbetadt af arkitekten
A. Anderberg, framlades af förra byggnadskommittén vid vetenskaps
-
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
akademiens sammankomst den 2 november 1905 (se Nya Handl. sid. 36
ff.). På grund af då framträdande meningsskiljaktigheter blef emellertid
frågan återremitterad för förnyad behandling. Under denna, vid hvilken
intendenterna för de olika afdelningarna fingo mera tillfälle att frambära
och diskutera sina åsikter, utarbetades med arkitekten Anderbergs tillhjälp
en serie af olika förslag, hvilka dock slutligen befunnos från en eller
annan synpunkt mindre lämpliga, hvarför de icke vunno gillande.
Det är naturligtvis en mycket vansklig sak att planlägga byggandet
af ett museum af riksmuseets omfattning på sådant sätt, att alla berättigade
önskemål fyllas. Å ena sidan bör det organiska sambandet mellan de olika
vetenskapernas samlingar såvidt möjligt bibehållas, på det att allmänhetens
kraf pa öfverskådlighet må kunna tillfredsställas, men å andra sidan måste
det oundgängligen beredas största möjliga tillfälle för utvidgning i framtiden
af de lokaler, som äro afsedda för de vetenskapliga samlingarnas
förvarande. För det förra ändamålet fordras sambyggnad, för det senare
däremot uppdelning. Dessa båda, intressen komma lätt i strid med hvarandra,
och man kan ej vinna allt på en gång. ''Det torde kunna sägas,
att nästan alla tänkbara sammanställningar efter kamsystem och uppdelningar
efter paviljongsystem blifvit vid frågans förnyade behandling diskuterade,
men det fanns till en början alltid någon stötesten af en eller
annan art. En annan svårighet har legat däruti, att man i enlighet med
Kung!. Maj:ts nådiga föreskrift måst taga hänsyn till utrymme äfven för
Sverig.es
medlingsförslagen enligt ett modifieradt kamsystem, framställdt af professorn
A. E. Törnebohm, visade sig, delvis till följd af tomtens beskaffenhet, blifva
så dyrt, att dess företräden framför andra förslag ej uppvägde den höga
kostnaden för detsamma. Slutligen framlade arkitekten Anderberg den 4
november 1906 ett nytt förslag, som vann alla intendenternas gillande,
och som togs såsom utgångspunkt för det nu föreliggande.
Enligt detta äro riksmuseets olika institutioner fördelade på tvenne
byggnader, den ena, omfattande de zoologiska, paleontologiska och mineralogiska,
den andra omfattande de botaniska och paleobotaniska afdelningarna.
Till den förra är äfven byggnaden för Sveriges geologiska undersökning
afsedd att ansluta sig, för den händelse densamma kommer att
förläggas till samma tomt som riksmuseet.
Utrymmena i de båda byggnaderna äro i öfverensstämmelse med intendenternas
inlämnade förslagsberäkningar (se »Nya Handlingar» sid. 49) samt
enligt chefens för Sveriges geologiska undersökning uttalade önskningar i
afseende på den för denna institution afsedda byggnaden.
Såsom af planteckningen framgår, tankes den zoologisk-mineralogisk
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
5
geologiska byggnadskomplexen förlagd mellan landsvägen o’ch bergkullen,
medan den botanisk-paleobotaniska byggnaden placerats vid tomtens östra
del och plats för det eventuellt till tomten förlagda etnografiska museet
reserverats vid södra delen af densamma.
Den zoologisk-mineralogisk-geologiska byggnadskomplexen år i hufvudsak
anordnad på följande sätt:
Hufvudbyggnaden är förlagd parallellt med landsvägen på ett afstånd
af cirka 85 meter från denna, och från dess midt utgar en flygel bakåt
(mot öster), samt vid hvardera af de norra och södra ändarna en flygel
mot väster, af hvilka den södra äfven utsträckes mot öster för Sveriges
geologiska undersöknings räkning, såvida dess byggnadsfråga skall lösas i
förening med riksmuseets. Skulle så icke komma att ske, medför detta
ingen förändring af den öfriga planen; afsedda flygel blir da utelämnad
utan inverkan på det hela.
Såväl den norra som södra flygelbyggnaden äro genom en isolerande
passage med trappuppgångar skilda från hufvudbyggnaden; och hvalmuseet»
som tankes förlagdt längst mot norr i hufvudbyggnadens fortsättning, ar
äfven skildt från öfriga afdelningar genom en passage. Konservatorsrummen
ligga i ett särskildt hus bakom hvalmuseet och med kommunikation till
oo
hufvudsamlingarna.
Hufvudbyggnaden, den norra flygeln samt den östra midtflygeln aro
afsedda för de zoologiska och paleontologiska afdelningarna, den södra
flygeln för den mineralogiska af delningen och eventuellt Sveriges geologiska
undersökning. De zoologiska och paleontologiska afdelningarna åro i
hufvudsak ordnade på följande sätt. Soubassementvåningen af såväl hufvudbyggnaden
som norra och östra flyglarna upptagas ad vertebratafdelningens
hufvudsamlingar samt intendentens arbetsrum, hvilka senare aro förlagda
i den norra flygelns västra ände. Bottenvåningen af samma byggnader
är helt och hållet upptagen af vertebralafdelningens utställning, med undantag
blott för den östra flygelns ände, som är afsedd för de paleontologiska
förråden.
Våningen en trappa upp hyser i hufvudbyggnadens norra del den
entomologiska och evertebratafdelningens utställningar, i den södra den
paleontologiska afdelningens. Evertebretafdelningens hufvudsamlingar och
arbetsrum befinna sig i norra flygeln, de paleontologiska i clen östra.. Vaningen
två trappor upp hyser i hufvudbyggnadens mellersta parti den
entomologiska afdelningens samlingar och arbetsrum; enemindre del af den
norra flygeln skulle upptagas af dublettrum och amanurnsrum för evertebrataf
delningen samt en mindre del af den östra af peparatrum o. s. v.
för den paleontologiska afdelningen.
6 Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
Den minéralogiska afdelningen skalle såsom förut anförts inrymmas i
den södra flygelns västra hälft, Sveriges geologiska undersökning i dess
östra, och såväl den enas som den andras laboratorier skulle placeras i
källarvåningen.
De. botaniska och paleobotaniska afdelningarna äro, såsom nämndt, förlagda
till en särskild byggnad, hvars bottenvåning upptages af utställningslokaler
och den paleobotaniska hufvudsamlingen, medan arbets- och herbarierum
upptaga våningarna en och två trappor upp.
I öflig! tillåta vi oss hänvisa till de bifogade plan- och profilritningarna.
Genom ifrågavarande förslag har arkitekten lyckats åstadkomma en
sådan anordning, att risken för eldfara i hög grad reducerats. De botaniska
och paleobotaniska afdelningarna åro, såsom belägna i eu särskild byggnad,
isolerade från de öfriga, men äfven dessa blifva genom föreliggande förslag
\äl skyddade. Först ocn främst må påpekas, att den mineralogisk-geologiska
flygelbyggnaden med sina kemiska laboratorier genom ett smalare isolerande
parti är skild från hufvudbyggnaden. Men därjämte är en effektiv isolering
åstadkommen mellan hufvudbyggnaden och den norra flygeln, som skulle
hysa evertebratafdelningens och vertebratafdelningens spritsamlingar, hvarjemte
konservatorslokalerna, förlagts utanför byggnaden. Bjälklagen i alla
vaningai åro .dessutom eldfasta. Att don större trygghet mot eldfara, som
sålunda vunnits, måste anses såsom vägande synnerligen tungt i vågskålen
till det nya förslagets förmån torde knappast särskilt behöfva påpekas.
Fn stor del af museets samlingar äro ju af den beskaffenhet, att de omöjligen
kunna ersättas, om de förstöras.
. Utvidgningsmöjligheterna för museets olika af delningar äro äfven väl
tillgodosedda. Vertebratafdelningen kan utvidgas österut genom en flygel
från hufvudbyggnadens norra ände; evertebratafdelningen genom tillbyggnad
ö ver hvalmuseet norrut eller genom tillbyggnad i samma riktning från
den nordvästra, flygelns ände. Den paleontologiska afdelningen kan utvidgas
genom tillbyggnad till mellersta flygeln och den entomologiska kan
utvidgas åt alla tre sidorna.. De mineralogiska, botaniska och paleobotaniska
afdelningarna kunna utan vidare utvidgas, likaså, Sveriges geologiska urders
ökning. °
Af öfiiga fördelar, som af arkitekten framhållas, må anföras:
att afståndet mellan flyglarna blir större och sålunda belysningstorhallandena
bättre än på föregående förslag;
atc hvarje museiafdelning kan erhålla sin egen ingång;
att hufvudbyggnaden kommer att ligga på 85 meters afstånd från
landsvägen hvarigenom eu större öppen plats erhålles framför densamma
och det hela därigenom ter sig mera imponerande;
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
7
att, såsom förut anförts, byggnaden för Sveriges geologiska undersökning
kan uteslutas eller tilläggas utan olägenhet får riksmuseets byggbyggnadsföretag;
att
byggnaderna så placerats, att de så mycket som möjligt lämpa sig
efter terrängförhållandena och berggrunden, hvarför detta förslag ställer
sig billigare än flertalet öfriga, på samma gång som det i andra afseenden
har väsentliga fördelar framför dessa. På grund häraf blef det såväl af
riksmuseets samtliga intendenter som af chefen för Sveriges geologiska
undersökning på det lifligaste förordadt och antogs definitivt af akademien
vid sammankomsten den 24 november 1906.
Sedan akademien därefter erhållit nådigt tillstånd att för utförande
af detalj ritningar samt försöksmodeller i gips öfver byggnaderna äfvensom
för utarbetande af kostnadsförslag för desamma jämte gäldande af ett af
akademien för utförandet af förberedande undersökningar förskotteradt
belopp tillsammans använda intill 20,000 kronor af hyresmedlen för kvarteret
Grönlandet södra, uppdrog akademien åt arkitekten A. Anderberg utförandet
af dessa ritningar och kostnadsberäkningar, hvilka nu föreligga
färdiga.
Innan redogörelse lämnas för dessa, torde böra därom erinras, att
uppförandet af det till det nya museet hörande hvålmuseet redan tagit
sin början. Enär nämligen en del af det gamla hvålmuseet inskjuter på
det redan försålda tomtområdet af kvarteret Grönlandet södra, och då en
rifning af denna del samt påföljande reparation af återstoden endast skulle
medföra onödiga kostnader, anhöll akademien i januari 1907 på intendentens
för vertebratafdelningen professor E. Lönnbergs därom gjorda
framställning, att Kungl. Maj:t i nåder täcktes tillstädja, att uppförandet
af det nya hvålmuseet i enlighet med arkitekten Anderbergs förslag finge
snarast möjligt taga sin början. Sedan en med anledning häraf till Riksdagen
aflåten nådig proposition blifvit af denna bifallen, erhöll akademien
det begärda tillståndet, hvarjämte för den anförda byggnaden af riksmuseets
byggnadsfond anvisades 84,000 kronor. Efter infordrande af entreprenadanbud
upprättades den 10 april 1907 kontrakt med byggmästaren Olof
Holst om hvalmuseets uppförande, hvilket nu som bäst pågår, och väntas
detsamma afslutadt före midvintern.
Såsom af arkitekten Anderbergs kostnadsberäkning framgår, skulle
kostnaderna för det hela, inberäknadt byggnaden för Sveriges geologiska
undersökning, belöpa sig till 3,051,700 kronor (häri ej inräknade för hvalmuseets
uppförande redan beviljade medel), hvaraf på riksmuseet ensamt
skulle komma 2,502,200 kronor. Dock skulle sistnämnda summa ökas med
147,500 kronor, såvida den geologiska undersökningens byggnad icke skulle
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
förläggas hit; detta därför att riksmuseet i dylikt fall ensamt måste härå
en del kostnader, som eljest skulle vara gemensamma, såsom vestibuler och
trapphus, planering, vatten-, allopps - värme-, gas- och elektricitetsledningar,
ångpannehus m. m.
Emellertid framgår häraf, att ett uppförande af båda institutionernas
byggnader i samband med hvarandra skulle för statsverket medföra en
afsevärd besparing.
I öfrigt hänvisas till bifogade, af arkitekten Anderberg upprättade
kostnadsförslag, som närmare visar kostnadernas fördelning för olika ändamål.
Beträffande de tillgångar, som riksmuseet utan särskildt statsanslag
har att påräkna för nybyggnaderna, så utgöras dessa dels af riksmuseets
byggnadsfond, dels af den inkomst, som kan erhållas genom försäljning
af återstående del af kvarteret Grönlandet södra äfvensom af den staten
tillhöriga andelen af kvarteret Grönlandet norra.
Byggnadsfonden beräknas vid 1907 års slut enligt af akademiens
kamrerare lämnad uppgift utgöra 913,906 kronor 81 öre, däri ej ingående
för hvalmuseets byggande redan beviljade 84,000 kronor. Dessutom böra
till ofvannämnda summa, som uttrycker byggnadsfondens ställning den 31
december 1907, läggas de tillgodohafvanden, som nämnda fond äger att
utbekomma från geologiska undersökningen för de förskott, som för denna
institution gjorts dels för inköp af tomt, dels för utförande af ritningar
och kostnadsberäkningar i öfverensstämmelse med nedan lämnad redogörelse,
tillsammans 31,110 kronor.
Om man antager, att den återstående delen af kvarteret Grönlandet
södra skall betalas i proportion till hvad som erhållits för den redan försålda
delen af tomten, så skulle densamma inbringa i rundt tal 400,000
kronor. Svårare är att lämna någon tillförlitlig uppgift pa försäljningsvärdet
af statens tomter n:is 1—4 af kvarteret Grönlandet södra. Dessa,
hvilkas areal (enligt Stockholms adresskalender) uppgår till 2,586 kvadratmeter,
ha värderats till omkring 590,000 kronor. Det är doek tydligt,
att dessa tal måste anses såsom approximativa, i all synnerhet som den å
dessa tomter belägna delen af riksmuseum svårligen kan försäljas, förrän
inflyttningen i den nya museibyggnaden kan taga sin början.
Alltså kunna med inräkning af försäljningssummorna för återstående
tomter af kvarteret Grönlandet södra och kvarteret Grönlandet norra tillgångarna
beräknas till omkring 1,903,906 kronor 81 öre samt med fordran
hos geologiska undersökningen 1,935,016 kronor 81 öre.
Det statsanslag, som utöfver ofvan afsedda belopp för uppförande af
riksmuseets nybyggnader skulle vara erforderligt, kan följaktligen beräknas
till 567,184 kronor, eller till 714,684 kronor, för den händelse att geo
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande X:o 61.
»S
logiska undersökningens byggnad ej kommer att uppföras i samband med
riksmuseets.
Med afseende på fördelningen af arbetet och kostnaderna för riksmuseets
nybyggnad under den tid, som anses härför erforderlig, be vi att
få hänvisa till närslutna af arkitekten Anderberg uppgjorda förslag härför,
vid hvars utarbetande arkitekten utgått från den förutsättningen att en tid
af fem år skulle vara mest lämplig för byggnadsarbetenas fullbordande.
I ofvanstående byggnadskostnad^’ är hittills ej inräknad eu stor och
viktig post nämligen den för det nya riksmuseets inredning med skåp,
montrer och andra nödvändiga inventarier. Dessa måste nämligen så godt
som helt och hållet, åtminstone i expeditionslokalerna, nyanskaffas, beroende
därpå, att de, som nu finnas, dels äro så otidsenliga och bristfälliga,
att de ej kunna användas i ett nytt museum, dels äro så anordnade,
att de ej kunna flyttas, i det att nämligen t. ex. största delen af
skåpen i de nuvarande expeditionslokalerna äro fast sammanbyggda med golf
och väggar. För att söka beräkna kostnaderna för det nya museets inredning
med inventarier ha intendenterna haft långa öfverläggningar Det har
därvid visat sig, att man måste fastslå vissa principer och lämpa sig efter
de olika afdelningarnas behof. De mineralogiska, paleohotaniska, botaniska
och entomologiska afdelningarna ha af sina respektive intendenter förklarats
bäst tillgodosedda med skåp och montrer af trä och glas, detta på grund
af de inom dessa afdelningar utställda föremålens beskaffenhet. För de
zoologiska och paleontologiska afdelningarnas skådesamlingar har det däremot
befunnits lämpligast att i största utsträckning använda skåp och montrer
af järn och glas af den beskaffenhet, som numera allmänt brukas i dylika
museer i utlandet. Det är också tydligt, att särskildt de zoologiska afdelningarnas
utställningsföremål, som äro ömtåligare än de andra afdelningarnas
behöfva ett effektivare skydd mot damm, mal och annan åverkan,
på samma gång som deras beskaffenhet i många fall kräfver större exponeringsyta.
Framför allt gäller detta om vertebratafdelningen. Skola till
allmänhetens beskådande utställas djur, eller biologiska grupper af dylika,
så verkar det naturligtvis i hög grad störande, om glaset, genom hvilket
föremålen skola ses, ej är fullt klart, eller om rutorna äro så små, att
synfältet öfverkorsas af ett antal spröjsar, hvilka, i synnerhet om de äro
af trä, måste vara tämligen breda. Men om man önskar störa och fullt
klara rutor finnes intet annat att tillgå än spegelglas. Närmaste kvalitet
af glas är så kalladt dubbeltjockt, hvilket dock ej kan mäta sig med
spegelglas i klarhet samt ej kan göras i så stora skifvor. Beklagligt nog
tillverkas dock ej spegelglas inom landet; det är dessutom dyrt och vidare
är dess pris ganska växlande, så att det t. ex. på de två sista åren stigit
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 36 Raft. 2
10 Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
mellan 20 och 30 procent för olika storlekar eller från 19 till 23 och 25
kronor per kvadratmeter.
Skåp och öfrig inredning i lokalerna för hufvudsamlmgarna äro beräknade
att göras så billigt som möjligt, utan att ändamålsenligheten
därigenom älventyras.
Till dessa för utskickade anmärkningar torde det vara lämpligt att
ytterligare anföra, att då skåp och montrer af tidsenlig och fullgod beskaffenhet
samt passande för ett naturhistoriskt museums expeditionslokaler
hittills ej tillverkats inom landet, ha intendenterna haft svårt att få ledningfor
sina kostnadsberäkningar annat än från utländska firmor. Särskild!
har den namnkunniga firman Kunscherf & Söhne i Dresden, som försett
ett stort antal nyare museer såväl inom som utom Europa med skåp och
montrer af järn ocli spegelglas, lämnat flera af intendenterna kostnadsuppgifter.
„
De beräkningar, som sålunda af de olika intendenterna aiiåmnats, ge
stätta sig på följande sätt:
Afdelning Summa
Mineralogiska.......................................... 80,000
Paleobotaniska ....................................... 45,000
Botaniska ............................................ 29,700 36,000.
Peleontologiska....................................... 94,760
E ver tebr åt................................................ 51,480
Entomologiska ....................................... 27,650 30,000.
Vertebral .............................................. 196,500 _
Summa summarum 525,090 533,740.
Hvartill bör läggas för möbler och inventarier i intendenternas arbetsrum,
laboratorier etc. en summa af 2,000 kronor för hvarje afdelning, ellei
inalles 14,000 kronor.
Härvid framträder kanske mest, att vertebratafdelningens kostnadssumrna
är så mycket större än de andra afdelningarnas. Vid närmare
skärskådande af förhållandena skall man dock genast finna, att detta är
eu själfklar sak, dels emedan vertebratafdelningens utställningslokaler,
såsom framgår af den redogörelse för utrymmesbehofven, som finnes inta<ren''
i Nya handlingar sid. 49, äro större än alla de andra afdelningarnas
sammantagna, dels ock emedan de föremal, som i denna afdelning expo
neras, tilf följd af sin beskaffenhet fordra större skådeytor i skåpen och
en del andra kostsammare anordningar.
Då emellertid, såsom ofvan framhållits, kostnaderna för de för vissa
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
11
afdelningar önskvärda skåpen af järn och glas ställa sig mycket högt
enligt de utländska skåpfirmornas pris, hvartill dessutom komma frakt och
tullumgälder, och då det dessutom har synts högeligen önskvärd!, att, så
vidt möjligt, alla inventarier till det nya museet skulle tillverkas inom
landet, har man gått i författning om att söka ytterligare utreda denna
sak. Experiment pågå sålunda nu med tillverkning af profskåp. Om
dessa försök utfalla efter önskan, finnes det anledning att förmoda, att
inventariekostnaderna skola kunna sänkas i ganska afsevärd mån för några
afdelningar, särdeles för den paleontologiska samt, till följd af dess i och
för sig höga proportion till totalsumman, äfven för vertebratafdelningen.
Då härtill kommer, att under den tid, som kräfves för byggnadens uppförande,
nya uppfinningar och rön kunna göras, som eventuellt kunna
möjliggöra framställandet af praktiska och goda museiskåp på något
billigare sätt, så torde det vara lämpligt att uppfatta ofvan anförda belopp
såsom preliminärt och approximativt, samt att intendenterna först sedermera
inkomma med eu definitiv beräkning af kostnaderna för inredningen.
Ett dylikt uppskof kan gifvetvis icke vara annat än förmånligt och behöfver
i intet hänseende inverka fördröjande på fastställande af ritningarna
eller inuseibyggnadernas uppförande.
Under de förberedande arbeten, som pågått för lösandet af riksmuseets
■och Sveriges geologiska undersöknings byggnadsfråga, ha såsom ofvan
förmälts en del omkostnader af den förra institutionens medel förskotterats
för den senare. Dessa äro framför allt utgifter för tomtens inköpande
■och för ritningars och kostnadsförslag^ upprättande. Den del af kostnaden
för den gemensamma tomten, som bör debiteras geologiska undersökningen,
anser byggnadskommittén böra stå i proportion till de båda institutionsbyggnadernas
beräknade kostnader. Då geologiska undersökningens byggnad
beräknats kosta 16 procent af riksmuseets, bör alltså dess andel i tomten
betalas med kronor 26,870.
Geologiska undersökningens andel i kostnaderna för ritningar och
kostnadsförslag^ upprättande bör enligt arkitekten Anderbergs beräkning
•uppgå till kronor 4,240.
Alltså har riksmuseets byggnadsfond ett tillgodohafvande hos Sveriges
geologiska undersökning af kronor 31,110.
Mot den af arkitekten föreslagna fasadanordningen och byggnadernas
yttre utseende, sådant som det å de framlagda ritningarna nu ter sig,
har byggnadskommittén intet att anmärka. Det bör härvid betonas, att
arkitekten i öfverensstämmelse med det uppdrag, som han erhållit, förfarit
med största sparsamhet och ej offrat någon kostnad på byggnadernas
utsmyckande i rent arkitektoniskt afseende vare sig ut- eller invändigt,
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
utan försökt att ‘gorå byggnaden så ändamålsenlig och solid som möjligt
för billigaste pris." Hvarje detalj af byggnaden har sålunda sitt ändamål.
De upphöjda ändpartierna af hufvudbyggnaden äro afsedda att innehålla
nödi°\''t vattenreservoarer och den tornlika upphöjningen midt på tjänar till
att lämna ljus till hall och trappgångar. Fönsternas storlek och form
•■(ro i öfverensstämmelse med intendenternas uttalade önskningar för att
o-öra belysningen af museihallarna så gynnsam som möjligt. Om det hela
kan sägas, att det är en produkt af sammanjämkningar i enlighet med
många olika fordringar och behof, och med anledning häraf är det uppenbart,
0 att en rubbning här eller där lätt skulle kunna medföra hela bvggnadsplanens
väsentliga försämring eller rent af förfelande. Med anledning
häraf får byggnadskommittén uttala den lifliga förhoppningen, att, om
vid förslagets granskning anmärkningar däremot skulle förekomma, sådana
ej skola påyrkas af den art, att några väsentliga förändringar i lokalernas
anordning eller belysningsförhållanden däraf orsakas.
På grund af hvad sålunda anförts får byggnadskommittén härmed
vördsamt anhålla, att akademien behagade besluta,
att för sin del godkänna föreliggande byggnadsförslagsritningar och
kostnadsberäkningar samt att ingå till Ivungl. Maj:t med en underdånig
anmälan om, att akademien fullgjort Kungl. Maj:ts nådiga befallning att
låta utarbeta fullständiga ritnings- och kostnadsförslag till nya byggnader
för naturhistoriska riksmuseet å det därtill afsedda området jämte lokaler
för Sveriges geologiska undersökning,
att hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t behagade gilla och
godkänna omförmälda ritnings- och kostnadsförslag samt till Riksdagen
aflåta nådig proposition om beviljandet af nödigt anslag för uppförandet
af ny byggnad för riksmuseum i öfverensstämmelse med sagda ritningar
och kostnadsförslag, eller 2,502,200 kronor, af hvilka en del dock endast
är att betrakta såsom förskott, till dess att staten tillhöriga, nu åt riksmuseum
upptagna tomter kunna försäljas i enlighet med hvad som ofvan
anförts,
att hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte godkänna narslutna
förslag till arbetets fördelning på fem år samt att arbetet måtte
få taga sin början omedelbart efter det att Riksdagen bifallit omförmälda
nådiga proposition,
"att hos Kungl. Maj:t anhålla att framdeles få inkomma med underdånig
framställning om beviljande af erforderliga medel för riksmuseets
inredning och förseende med nödiga inventarier.»
i anslutning- till byggnadskommitténs förslag har vetenskapsakademien.
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
13
som instämt i arkitekten
Anderbergs
förslag till arbetets utförande under
fem år, enligt hvilket för naturhistoriska riksmuseets räkning skulle upptagas
under
första
andra
tredje
fjärde
femte
anhållit, det
Kungl.
året................................... kronor 315,200
759,700
608,200
588,900
230,200:
af ifrågavarande
j:t, med godkännande af ifrågavarande utaf akademien
öfverlämnade ritnings- och kostnadsförslag, täcktes till nästinstundande
Riksdag göra
framställning
om, att för uppförande af nya byggnader för
det naturhistoriska riksmuseet i öfverensstämmelse med sagda ritningar och
kostnadsförslag måtte beviljas ett anslag af 2,502,200 kronor; att härtill
måtte
att å
måtte
måtte
måtte
få i första rummet användas riksmuseets byggnadsfond 913,906 kronor,
värdet af statens egendom i kvarteren Grönlandet södra och norra
lämnas ett förskott å 990,000 kronor; att för täckande af återstoden
beviljas ett anslag af 567,181 kronor, samt att af förstnämnda anslag
få
utgå
för tiden
7? 1908—3% 1909
V7 1909—3% 1910
7 7 1910-3% 1911
y7 1911—3% 1912
y7 1912 — 3% 1913
............. kronor
........... »
»
»
Summa kronor
315,200: —
759,700: —
608,200: —
588,900: —
230,200: —
2,502,200: —
Akademien har därjämte anhållit att framdeles få inkomma med underdånig
framställning om beviljande af erforderliga medel för anskaffande
af inredning och inventarier i de nya lokalerna.
Den af chefen för Sveriges geologiska undersökning i ämnet gjorda
framställning; innefattas i en underdånig skrifvelse den 7 november 1907,
hvilken från jordbruksdepartementet öfverlämnats till ecklesiastikdepartementet,
och har följande lydelse:
»Af kungl. vetenskapsakademien har den 11 september detta år till
Eders Kungl. Maj:t inlämnats af detaljerade ritningar och kostnadsberäkningar
åtföljdt förslag till nybyggnader för naturhistoriska riksmuseum
och för Sveriges geologiska undersökning. I anslutning till denna skrifvelse
får jag härmed underdånigst afgifva en kortfattad redogörelse för de omständigheter,
hvilka göra det till en trängande nödvändighet, att snarast
möjligt nya lokaler beredas åt Sveriges geologiska undersökning.
Efter att under de första åren af sill tillvaro hafva varit inrymd i en
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
tillfälligt förhyrd lägenhet inflyttade Sveriges geologiska undersökning 1867
i lokaler som särskild! med hänsyn till dess behof blifvit inrättade i det
gemensamt med tekniska skolan disponerade huset n:o 44 vid Mästersamuelsgatan.
Här var institutionen efter dåtida förhållanden på ett särdeles
lämpligt sätt tillgodosedd i lokalafseende. Men efter ett par årtiondens
förlopp började knapphet i utrymmet att göra sig kännbar beträffande såväl
arbetsrummen som museet, och i följd af de geologiska arbetenas alltjämt
fortgående utvidgning och de betydande tillökningar, som samlingarna årligen
erhöllo, blefvo dessa olägenheter synnerligen tryckande, så att man med
fog kan säga, att institutionen under 1890-talet led af en nästan olidlig
brist på arbets- och förrådslokaler.
Under denna tid gjordes också förnyade underdåniga framställningar
i syfte att vinna ökadt utrymme, och ett sådant erhölls också 1899, då
några rum, som af Nya elementarskolan disponerats i ett staten tillhörigt,
intill Sveriges geologiska undersöknings lokaler gränsande hus (Sergelgatan
1 B), blefvo till denna institution upplåtna. Detta ökade utrymme beredde
en synnerligen betydande lättnad i arbetet, och ända intill den senaste
tiden hafva lokalförhållandena befunnits i de flesta afseenden ganska tillfredsställande.
Emellertid måste det i detta sammanhang betonas, att de af Sveriges
gologiska undersökning disponerade lägenheterna i trots af den 1899 skedda
tillökningen, under de två senaste årtiondena lidit af en alltjämt stegrad
brist på utrymme för magasinering af det under de geologiska fältarbetenas
fortgång växande materialet af bergartsstuffer. Det är högeligen önskvärd!,
att detta material kan förvaras så, att detsamma finnes lätt tillgängligt för
revisionsarbeten, för vetenskapliga specialundersökningar och ej minst såsom
ledning vid besvarandet af ofta ingående förfrågningar rörande bergarters
tekniska användbarhet m. m. I de nuvarande lokalerna är det emellertid
ej möjligt att bereda detta med mycken kostnad samrrianbringade stuffmaterial
sådan plats, att det kan i full utsträckning tillgodogöras. Eu
mycket betydande del af detsamma ligger nu inpackad i trälårar, Indika
måst samman trafva s i eu trång källare. Ehuru man naturligtvis endast i
trängande fall besluter sig för att åter uppacka delar af dessa svårtillgängliga
samlingar, blir dock anlitandet af denna nödfallsutväg i så många fall
oundvikligt, att eu mycket betydande del af amanuensens tjänstetid upptages
af sådant ompackningsarbete, hvilket i en lämplig lokal ej skulle
behöfva ifrågakomma. Följden af denna brist på utrymme blir sålunda,
dels att en mycket viktig del af samlingarna ej kan i full utsträckning
utnyttjas, dels att dess handhafvande blir i hög grad fördyradt. Denna
olägenhet har nu stegrats ända därhän, att det inom kort torde blifva ound
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
15
vikligt att förhyra särskilda magasinsutrymme i närheten af Sveriges geologiska
undersöknings nuvarande lokal, en anordning, som naturligtvis
endast på ett mycket bristfälligt sätt skulle afhjälpa de framhållna olägenheterna,
och som för öfrigt skulle gorå en ökning af årsanslaget till Sveriges
geologiska undersökning nödvändig.
O O Ö O
Visserligen är bristen på magasinsutrymme i förevarande hänseende
för närvarande den mest kännbara olägenheten, men äfven museilokalen,
d. v. s. den som inrymmer de för allmänheten direkt tillgängliga samlingarna,
. är otillräcklig, i det att den ej medgifver någon som helst tillökning
af visningssamlingen, ehuru vissa partier, särskilt de som ärö afsedda att
belysa stenindustrien och malmgeologien, äro i stort behof af en utvidgning.
Därtill kommer, att belysningsförhållandena i museets stora sal försämrats
genom nybyggnader vid den midt emot liggande sidan af Sergelgatan.
En omständighet, som gör det synnerligen maktpåliggande, att Sveriges
geologiska undersöknings lokalfråga inom kort vinner en tillfredsställande
lösning, är den nu pågående partiella omläggningen och utvidgningen af
institutionens verksamhet till fullständigare tillvaratagande af den praktiska
geologiens intressen. Enligt den nya organisationsplan, hvilken redan under
hand håller på att genomföras, skall bland undersökningens fasta personal
finnas representanter för malmgeologi, stenindustri samt agrikulturgeologi
(inklusive ler- och torfindustri). Det är själfklart, att dessa tekniker skola
behöfva rätt stora arbetslokaler, i vissa fall särskilda laboratorierum. För
sådana anordningar erbjuda emellertid de nuvarande lokalerna ej någon
utvecklingsmöjlighet.
En utväg till lösningen af undersökningens lokalfråga, hvilken vid ett
första påseende förefaller ligga närmast till hands, vore att genom förvärfvande
af dispositionsrätten till någon med nuvarande lokaler förbunden
lägenhet vinna det behöfliga utrymmet. En utvidgning inom samma hus
på bekostnad af undersökningens granne, tekniska skolan, är ej tänkbar,
enär, som nedan skall närmare angifvas, skolan själf lider af en ytterlig
trångboddhet. Återstår då tanken på en utvidgning i den andra möjliga
riktningen, nämligen inom huset n:o 1 vid Sergelgatan, hvilket endast till
en mindre del disponeras af Sveriges geologiska undersökning, medan det
för öfrigt är upplåtet åt generalstabens litografiska anstalt och statybildhuggaren.
I den händelse den litografi ska anstalten förlädes till annan
plats, och de sålunda frigiorda lägenheterna ställdes till Sveriges geologiska
undersöknings förfogande, vunnes en ökning i utrymme, som tvifvelsutan
blefve till fyllest för rätt lång tid framåt, om än de ifrågavarande lokalerna
ej äro för ändamålet synnerligen lämpliga och skulle kräfva en genomgående
reparation för att kunna tagas i bruk af undersökningen. Emellertid har
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
jag af föreståndaren för generalstabens litografiska anstalt inhämtat, att
en uppsägning af nämnda anstalt till afflyttning enligt gällande kontrakt
komme att för staten medföra eu omfattande inventarieinlösen, på grund
af hvilken omständighet jag vagar förmoda, att Eders Kungl. Maj;t ej skulle
finna lämpligt anbefalla denna åtgärds vidtagande.
Det gifves för öfrigt ett annat synnerligen tungt vägande skäl, som
talar för, att lösningen sökes i undersökningens flyttande till eu helt ny
lokal. Denna omständighet är tekniska skolans nuvarande ytterliga trångboddhet
och behof af de lokaler, som i ty fall skulle blifva för densamma
disponibla. Redan den 7 april 1902 betonade skolans styrelse i en underdånig
skrifvelse behofvet af ökadt utrymme och anhöll, att åtgärder måtte
vidtagas för att till skolan öfverlåta de lokaler i huset n:o 44 vid Mästersamuelsgatan,
Indika disponeras af Sveriges geologiska undersökning. Helt
nyligen, nämligen den 23 maj 1907, ingafs af skolans styrelse eu ny underdånig
framställning med detaljerad redogörelse för den nästan olidliga
trängsel, under hvilken skolarbetet nu fortgår, och hvilken hotar att rent
af tvinga till inskränkningar i skolans verksamhet. Styrelsen erinrar ånyo,
att en öfverlåtelse till skolan af Sveriges geologiska undersöknings nuvarande
lokaler skulle medföra ett ganska tillfredsställande af hjälpande af
de öfverklagade utryinmessvårigheterna.
Det förefaller mig som om Sveriges geologiska undersöknings och
tekniska skolans intressen i detta fall böra ses i ett sammanhang sålunda,
att det vid behandlingen af den förra insitutionens lokalfråga bör behjärtas,
att dess öfverflyttande till eu ny lokal omedelbart skulle gifva nödvändigt
utrymme åt en bildningsanstalt af synnerligen stor betydelse.
Det synes mig sålunda fullt klart, att hvarje försök att bereda undersökningen
ökadt utrymme i samband med de åt densamma nu upplåtna
lägenheterna måste blifva otillfredsställande, och att en verkligt framsynt
lösning kan vinnas endast genom anskaffande af nya lokaler. Den närmast
till hands liggande åtgärden vore därvidlag att utröna, huruvida i någon
inom hufvudstaden belägen, staten tillhörig byggnad nödigt utrymme kunde
åt undersökningen beredas. Redan den 14 november 1905 har också min
företrädare i skrifvelse till öfverintendentsämbetet begärt upplysning härutinnan,
en förfrågan, på hvilken han den 21 i samma månad mottog ett
nekande svar. För att lära känna det nuvarande sakläget har jag helt
nyligen muntligen åtsport öfverintendenten därom och af honom erfarit,
att det nu lika litet som 1905 är möjligt att öfverflytta Sveriges geologiska
undersökning till någon inom hufvudstaden eller dess närhet belägen, staten
tillhörig byggnad.
Sveriges geologiska undersöknings utrymmesfråga måste sålunda lösas
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
17
genom en nybyggnad. Att de nya lokalerna lämpligen borde förbindas
med de för naturhistoriska riksmuseum planerade nybyggnaderna, har förut
af dåvarande chefen för undersökningen föreslagits i en underdånig skrifvelse
af den 5 maj 1902 samt äfven af Eders Kungl. Maj:t 1904 beaktats,
i det att vetenskapsakademien anbefallts att vid uppgörande af ritningar
och kostnadsförslag till nya byggnader för naturhistoriska riksmuseum i
dessa förslag alternativt upptaga jämväl lokaler för Sveriges geologiska undersökning
(skrifvelse af den 10 juni 1904 till kungl. vetenskapsakademien
från statsrådet och chefen för kungl. ecklesiastikdepartementet). Den af
Eders Kungl. Maj:t sålunda gifna anvisningen har ledt till det förslag, som
af kungl. vetenskapsakademien nyligen ingifvits till Eders Kungl. Maj:t,
och i hvilket lokaler alternativt beräknats äfven för Sveriges geologiska
undersökning. Då jag vid utarbetande af nämnda förslag haft tillfälle att
tillvarataga Sveriges geologiska undersöknings intressen, kan jag, under
uttalande af min anslutning till detsamma, inskränka mig till att angifva
ett par omständigheter, hvilka synas mig särskildt betydelsefulla.
Det har ofta vid nybyggnader för vetenskapliga institutioner visat sig'',
att det såsom tillräckligt eller till och med rikligt beräknade utrymmet efter
rätt kort tids förlopp på grund af institutionens fortgående utveckling
befunnits otillräckligt. Riksmuseets äldre byggnadshistoria erbjuder exempel
på ett sådant hastigt öfverfyllande af relativt unga lokaler, och Sveriges
geologiska undersökning, som 1867 inflyttade i en synnerligen tidsenlig
lokal, arbetade, såsom här ofvan framhållits, omedelbart före utvidgningen
1899 under en nästan olidlig trängsel. Man skulle möjligen kunna misstänka,
att äfven med genomförandet af det nu föreliggande nybyggnadsförslaget
inom en nära framtid åter klagomål öfver bristande utrymme
skulle komma att framställas. Emellertid vågar jag förmoda, att i detta
fall särdeles goda garantier mot en sådan eventualitet förefinnas. Sammanlagda
golfarealen inom den nuvarande lokalen är 1,890 kvadratmeter; 1904
beräknades af min företrädare, att i den tillämnade borde åt undersökningen
beredas ett utrymme af 3,067 kvadratmeter. Då nu inom undersökningen
pågår en utvidgning af verksamheten särskildt i praktisk riktning,
hvilken först med mitt tillträde till chefsämbetet blifvit planlagd och
igångsatt, har jag funnit det föreslagna utrymmet ej innebära tillräckliga
utvecklingsmöjligheter, hvarför jag inom byggnadskommittén utverkat en
ökning af det för Sveriges geologiska undersökning afsedda utrymmet (särskildt
med hänsyn till magasin och tekniska laboratorier), så att lokalen
nu i förslaget äger en golfyta, af 4,613 kvadratmeter. Detta utrymme anser
jag med visshet vara till fyllest för en mycket lång tid framåt, desto mera
som en reduktion af det nuvarande, mycket skrymmande stuffmaterialet
Bih. till Biksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 3G Raft. 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
bör kunna ske, i den män som utarbetandet af berggrundskartan i skalan
1 : 200 000 skrider framåt.
En annan omständighet, som jag anser mig böra i detta sammanhang
betona, är, att det nu framlagda förslaget ter sig ekonomiskt relativt fördelaktigt.
Visserligen belöper sig den beräknande byggnadskostnad^! för
undersökningens nya lokal till den mycket betydande summan af 549,500
kronor, men af vetenskapsakademiens skrifvelse framgår också, att naturhistoriska
riksmuseets anläggningskostnad skulle stegras med 147,500 kronor,
i den händelse Sveriges geologiska undersöknings därmed intimt förbundna
nybyggnad ej samtidigt komme till stånd. Gifvetvis blefye det ej oväsentligt
dyrare att några år senare tillfoga den för Sveriges geologiska undersökning
afsedda delen af byggnadskomplexet; skulle däremot en sjanständig
byggnad för undersökningen uppföras på annan tomt, kan det säkerligen
ej undvikas, att den totala kostnadsökningen komme att spring upp till
några hundratusental kronor utöfver det nu föreliggande förslaget. Då
sålunda detta förslag ej endast fyller ganska vidtgående anspråk beträffande
framtida behof, utan samtidigt säkerligen är den billigaste lösning af vår
lokalfråga, som kan åvägabringas, vågar jag i underdånighet uttala den
förhoppningen, a tt Eders Kungl. Maj:t, med b''ehjärtan de af våra nuvarande
utrymmessvårigheter och af det tryck, som på vår institution utöfvas från
tekniska skolans sida, måtte vidtaga åtgärder för åvägabringandet af en
nybyggnad för Sveriges geologiska undersökning samtidigt med nybyggnaderna
för naturhistoriska riksmuseum.
I vetenskapsakademiens underdåniga skrifvelse finnes eu af riksmusets
intendenter utförd preliminär beräkning af de ungefärliga kostnaderna för
de nya museilokalernas förseende med inredning och inventarier. Denna
utredning afser ej ett omedelbart anslagsyrkande, utan skall tjäna endast
till att gifva en ungefärlig föreställning om de summor, som i framtiden
komma att för det uppgifna ändamålet äskas.
Att för närvarande utföra någon ens förberedande beräkning af kostnaden
för Sveriges geologiska undersöknings nya lokaler är synnerligen
vanskligt redan af den grund, att undersökningens partiella omorganisation
för närvarande är under behandling inom löneregleringskommittén, och
det af Riksdagens slutliga pröfning af detta ärende blir i någon mån beroende,
huru man skall förfara med anordnande af tekniska laboratorier
in. m. Fastställandet af eu ny institutionsbyggnads inredning är för öfrigt
en både mångskiftande och ytterst maktpåliggande uppgift, på hvars mer
eller mindre tillfredsställande lösning institutionens framtida arbetstrefnad
blir i hög grad beroende. Under den korta tiden af ett år, som jag beklädt
chefsbefattningen vid Sveriges geologiska undersökning, har min tid
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
19
varit till fullo upptagen dels med sträfvande! att vinna förtrogenhet med
dett löpande arbetet, dels med de omfattande organisationsfrågor, som nu
äro under behandling. Jag har sålunda ännu ej haft tid att gripa mig
an med det vidlyftiga arbetet att uppgöra förslag till inredning och inventarier
för de tillämnade nya lokalerna, och särskildt har jag ännu ej
fått tillfälle att i önsklig omfattning göra jämförande studier vid motsvarande
utländska institutioner. På grund häraf får jag i underdånighet
anhålla att ej nu behöfva afgifva en preliminär beräkning af inredningskostnaderna.
I god tid under byggnadsarbetets fortgång skall jag däremot
åvägabringa en definitiv sådan utredning, vid hvilken det skall blifva min
sträfvan att taga hänsyn ej endast till institutionens framtida behof utan
äfven till all möjlig sparsamhet.
Under hänvisning till ofvanstående framställning får jag i underdånighet
anhålla, att Eders Kung!. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig
proposition om beviljande al följande anslag:
dels ett belopp af 26,870 kronor, utgörande Sveriges geologiska undersöknings
andel af köpesumman för den till gemensamt bebyggande af
naturhistoriska riksmuseum och Sveriges geologiska undersökning inköpta
tomten vid Djurgårds-Frescati (denna summa har blifvit af riksmuseets
byggnadsfond förskotterad och torde böra under ar 1909 aterbäras);
'' ””dels ett belopp af 4,240 kronor, utgörande Sveriges.geologiska undersöknings
andel i kostnaderna lör utarbetandet af ritningar, modell och
kostnadsförslag (denna summa är likaledes af nämnda fond förskotterad
och torde böra under år 1909 återbäras);
dels ett belopp af 549,500 kronor, utgörande kostnaden för Sveriges
geologiska undersöknings andel åt byggnadskomplexet enligt ritningar och
kostnadsförslag, som finnas bifogade kungl. vetenskapsakademiens skrifvelse.
Detta belopp bör enligt den af arkitekten Anderberg uppgjorda arbets
-
planen utgå i följande terminer:
1 juli 1908—30 juli 1909....................... 69,300 kronor,
» 1909— » 1910........................ 166,900
» 1910— » 1911 133,600
» 1911— » 1912........................ 129,200
» 1912— » 1913........................ 50,500 »_
Summa 549,500 kronor.
Äfven i den händelse, att Riksdagen skulle afslå öfriga anslagsyrkanden,
torde 4,240 kronor till gäldande af Sveriges geologiska undersöknings
andel i kossnaderna för ritning, modell och kostnadsförslag böra beviljas,
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
enär väl Sveriges geologiska undersökning under alla förhållanden får anses
pliktig att till riksmuseets byggnadsfond återbära nämnda summa..
Till slut får jag i underdånighet anhålla att framdeles få inkomma
med underdånig framställning om beviljande af erforderliga medel för anskaffande
af inredning och inventarier i de nya lokalerna.»
1 sin af chefen för Sveriges geologiska undersökning åberopade skrifvelse
den 7 april 1902 anförde styrelsen för tekniska skolan i Stockholm,
bland annat, följande:
För att något så när fylla skolans hela behof af utrymme hade eu
år 1895 beredd tillökning af skolans lokaler ingalunda varit tillräcklig.
Styrelsen hade framhållit detta redan i skrifvelse af den 14 april 1893,
och förhållandena under de därefter följande åren hade till fullo bestyrkt
styrelsens då uttalade farhågor. Styrelsen trodde sig kunna påstå, att alla
till buds stående åtgärder vidtagits för att med den tillgång på utrymme,
hvaröfver skolan för närvarande förfogade, söka hålla undervisningen i
gång på görligast bästa sätt och bereda plats åt det alltjämt växande antalet
inträdessökande lärjungar. Hvad den tekniska afton- och söndagsskolan
beträffade, hade det dock icke kunnat undvikas, att det ordinarie
emottagandet af lärjungar under de senare åren, såsom af styrelsen förut
omförmälts i de afgifna underdåniga årliga berättelserna om skolans verksamhet
och tillstånd, måst upphöra i allmänhet med oktober månads utgång.
Likaså både för hvarje år tillströmningen af sökande till deltagande
i den med medel från anslaget till extra undervisning anordnade teoretiska
och praktiska kursen för utbildande af praktiska montörer varit så betydande,
att ett större antal äfven kompetenta sökande måst afvisas till
väsentlig del just på grund af bristande utrymme. Men det vore ej i
nyssnämnda fall allenast, som behofvet af ökadt utrymme gjorde sig gällande,
utan förhållandet vore i mer eller mindre kännbar grad detsamma
inom skolans flesta afdelningar eller läroämnen. I biblioteket hade fönster
måste förbyggas för att bereda plats åt boksamlingar och i det rum, där
skolans dyrbara samlingar af planschverk vore inrymda, måste flera olika
lektioner äga ruin, hvilket uppenbarligen måste lända till ej ringa men
för dessa samlingars både rätta ård och lätta tillgänglighet för skolans
lärjungar och utomstående industriidkare, hvilka ville begagna sig däraf.
Stora delar af skolans rikhaltiga samlingar för ritundervisningen och den
konstindustriella undervisningen hade ännu icke kunnat ordnas på ett
tillfredsställande sätt. I de lokaler, som begagnadesaf fackskol orna, vore
utrymmet taget i anspråk därhän, att ej ens mycket måttliga anspråk kunde
tillfredsställas på för undervisningens rätta bedrifvande erforderligt utrymme
Statsutskottets Utlåtande Nålfil. 21
eller på de hygieniska förhållandena, hvilka ställde sig dess mer otillfredsställande,
som skolan saknade särskilda anordningar för ventilation. Så
hade byggnadsyrkesskolans 92 lärjungar, ehuru fackskolan vore fördelad
på tre fullständigt skilda årskurser, måst sammanträngas i tre lektionsrum
med sammanlagdt 196 kvadratmeters golfyta eller för hvarje lärjunge endast
omkring 2 kvadratmeter, däri utrymmet för gångar inräknadt, i stället för
att det verkligen hell ulliga utrymmet icke kunde sättas lägre än till omkring
3 kvadratmeter för hvarje lärjunge förutom hvad som toges i anspråk
till gångar. För de läsämnen, som inginge i byggnadsyrkesskolans
läroplan, funnes inga särskilda lärorum, utan måste äfven denna undervisning
ske i ritrummen eller förläggas till af andra skolafdelningar disponerade
lärorum, därest dessa kunde för några lektionstimmar undvaras. I
allt väsentligt gällde detsamma, som nu anförts om byggnadsyrkesskolan,
i fullaste utsträckning äfven om maskinyrkesskolan med dess 100 lärjungar.
Beträffande flera af läroämnena inom den tekniska afton- och söndagsskolan
vore förhållandena om möjligt än mer betänkliga. I aritmetik kade anmält
sig öfver 600 lärjungar, hvilka fördelats på tre parallellklasser med
skilda undervisningstimmar. Emellertid komme sålunda omkring 200 lärjungar
på hvarje sådan parallellklass, medan för den matematiska undervisningen
endast två läsrum stode till buds, det ena afsedt för 56 och det
andra för 28 lärjungar. De öfriga lärjungarna måste beredas plats i andra
rum, där någon ledighet möjligen stode att uppleta. På sammma sätt funnes
två ritsalar att tillgå för undervisningen i geometrisk konstruktionslära
jämte linearritning med utrymme för omkring 130 lärjungar. Antalet
till deltagande i detta läroämne anmälda lärjungar hade under de senare
åren uppgått till omkring 900, eller omkring 300 lärjungar på hvarje af
de tre parallellklasserna, i hvilka lärjungarna äfven i detta läroämne varit
.uppdelade. Samma lärosalar för omkring 130 lärjungar hade äfven begagnats
af lärjungarna inom den tekniska skolan för kvinnliga lärjungar.
Då inom denna afdelning omkring 200 lärjungar brukade anmäla sig till
deltagande i undervisningen i ifrågavarande läroämne, hade detta endast
med största svårighet låtit sig göra genom att taga i anspråk tillfälligt lediga
platser inom andra lärosalar. Undervisningen i de viktiga läroämnena
kemi och fysik med elektroteknik vore för närvarande inrymd i
de lokaler, hvilka förut innehafts af landtbruksakademien. Ehuru dessa
vore jämförelsevis vida tjänligare för sitt ändamål än öfriga skolans lokaler,
lede det icke något tvifvel, att ökadt utrymme måste beredas äfven
dessa läroämnen med därtill hörande praktiska öfningar, därest undervisningen
i dem skulle kunna tillgodoses på ett fullt tidsenligt sätt och som
motsvarade deras stora och alltjämt ökade betydelse för vårt lands industri.
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
Otillräckligheten af det befintliga utrymmet hade för hvarje år i synnerhet
gjort sig gällande i fråga om, såsom också fond blifvit omförmäldt, den
med medel från anslaget till extra undervisning anordnade kursen för utbildande
af elektriska montörer, från hvilken ej sällan halfva antalet sökande
måst afvisas, ehuru till och med ett större antal emottagits än lämpligt
varit, äfvensom i fråga om det stora antalet lärjungar inom maskinyrkesskolan,
hvilka företrädesvis ville ägna sig åt elektr oteknisk a studier.
Huru otillräckligt det åt skolan upplåtna utrymmet verkligen vore framginge
äfven, såsom det syntes styrelsen, på ett synnerligen öfvertygande
sätt vid en jämförelse med de tekniska elementarskolorna, som för ett
lärjungeantal, till och med understigande en af tekniska skolans i Stockholm
fackskolors, byggnadsyrkesskolans eller maskinyrkesskolans, lärjungeantal
förfogade öfver egna, rymliga byggnader. Så disponerade exempelvis
tekniska elementarskolan i Borås, med icke fullt 80 lärjungar, öfver två
rymliga, väl inredda byggnader, däraf hufvudbyggnaden uppförd i två stora
hufvudvåningar om hvardera 1,100 kvadratmeters golfyta och dessutom
rymliga källar- och vindslokaler. Den kemiska undervisningen disponerade
egen byggnad i två våningar jämte källarvåning och likaså den mekaniska
verkstaden. Ehuru den tekniska aftonskolan i Borås, hvilken äfven
begagnade sig af lokaler i hufvudbyggnaden, icke räknade mer än omkring
200 lärjungar, vore man dock betänkt på att skaffa ökadt utrymme
genom, att på byggnadens vindsvåning inreda passande lokaler för undervisningen
i yrkesmålning och dekorationsmålning. Enligt styrelsens bestämda
öfvertygelse och erfarenhet gåfves det ingen möjlighet att genom
förändringar af lokalernas anordning eller beskaffenhet afhjälpa de svårigheter,
hvaremot skolan nu hade att kämpa i fråge om utrymme. De
ständigt växande kraf, som med hänsyn till industriens fortgående och raska
utveckling i allt högre grad och i olika riktningar ställdes på skolan, hade
naturligtvis bidragit till att göra tillståndet än svårare och betänkligare.
Styrelsen hade också ansett sig föranlåten att i underdånig skrifvelse den
25 september 1900 hos Kungl. Maj:t gorå framställning om en förändrad
organisation af skolan. Men äfven om skolan på ett eller annat sätt omorganiserades,
funnes det, enligt styrelsens öfvertygelse, ingen möjlighet,,
såvida skolan icke skulle förändra hela sin nuvarande liufvudsakliga karaktär
såsom ett helt af särskilda skolafdelningar, att åt dem med det nuvarande
utrymmet bereda ens för den närmaste framtiden lokaler, som
kunde tillfredsställa till och med de blygsammaste anspråk och tillåta att
undervisningen blefve af den beskaffenhet och omfattning, som den måste
blifva, därest skolan skulle kunna bibehålla den ställning, den hittills intagit.
Enligt styrelsens åsikt erbjödes ingen bättre utväg att afhjälpa sko
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
23
• lans trängande behof af ökadt utrymme, än att äfven de lokaler inom
skolans hus, Indika för närvarande innehades af Sveriges geologiska undersökning,
öfverlämnades till skolans disposition, och styrelsen hade desto
hellre ansett sig kunna föreslå denna åtgärd, som styrelsen hade anledning
förmoda, att jämväl Sveriges geologiska undersökning vore i behof af lämpliga
och ökade lokaler. Genom att skolan sålunda komme i besittning af
hela byggnaden skulle också andra olägenheter af <j oväsentlig betydelse
blifva aflägsnade, hvilka föranleddes därigenom, att olika institutioner vore
inrymda därinom. Bland annat borde framhållas, att för närvarande det
icke läte sig göra att genom skolans portvakter utöfva den kontroll öfver
kommande och gående, som vore önsklig i fråga om en anstalt af tekniska
skolans art, en kontroll, som äfven för en skola af långt mindre omfattning
än tekniska skolan i Stockholm ansåges vara ett nödvändigt villkor
för skolans rätta skötsel.
På grund af det sålunda anförda ville styrelsen i underdånighet hemställa,
det täcktes Kungl. Maj:t vidtaga åtgärder för att de lokaler inom
skolbyggnaden, hvilka för närvarande innehades af Sveriges geologiska
undersökning, måtte blifva till tekniska skolans disposition öfverlämnade.
I sin skrifvelse den 23 maj 1907 har styrelsen för tekniska skolan i
Stockholm anfört, att då ännu, fem år efter inlämnandet af skrifvelsen den
7 april 1902, någon ändring med afseende å lokalfrågan icke skett, men
behofvet af ökadt utrymme nu gjorde sig än kännbarare gällande, styrelsen
under känslan af ansvaret för skolans ledning nödgades ånyo hos Kungl.
Maj:t göra underdånig framställning om nödvändigheten af ökadt utrymme
för skolan, hvars behöriga skötande därförutom icke syntes styrelsen blifva
möjligt, med mindre hela afdelningar skulle uteslutas eller ett stort antal
kompetenta inträdessökande afvisas. Styrelsen hyste fortfarande den mening,
att upplåtandet åt skolan af de lokaler, som nu begagnades af Sveriges
geologiska undersökning, skulle vara ägnadt att för eu längre framtid bereda
skolan det utrymme, som den med nödvändighet kräfde.
Öfverintendentsämbetet har i infordradt underdånigt utlåtande den 22
oktober 1907 angående det nu framlagda byggnad sförslaget anfört följande.
Jämte det öfverintendentsämbetet måste framhålla, att det, med hänsyn
till den föreliggande hyggnadsplanens monumentala verkan, gifvetvis
varit önskvärdt, att densamma till hela sin omfattning samtidigt komme
till utförande, men att lik väl något absolut hinder med afseende a berörda
verkan icke torde få anses föreligga, att till en början de för Sveriges
geologiska undersökning och etnografiskt museum afsedda byggnaderna
uteslötes ur planen, finge ämbetet vidare meddela, att ämbetet mot de
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
uppgjorda ritningarna icke funnit orsak till andra, sedermera af ritnings-''
författaren, arkitekten Anderberg, efter anmodan af ämbetet, medelst tillläggsblad
iakttagna erinringar, än att, dels till vinnande af betydande konstruktiva
lättnader, de tegelmurar, hvilka afsetts skola hvila på eller förankras
med Hennebiguekonstruktiöner, blifva ersatta med de olika byggnaderna
genomgående Hennebiguesystem, dels ock, för ernående af estetiska
fördelar, spröjsindelning införts i fönstren till sådana lokaler, som icke
skulle användas för mikroskopering.
Hvad därefter anginge de företedda kostnadsberäkningarna, både öfverintendentsämbetet
väl funnit dessa, med hänsyn till för närvarande gällande
priser, nog höga, men, i betraktande af den antagna långa arbetstiden
med sannolikt alltjämt infallande prisstegringar och äfven byggnadsplatsens
belägenhet, som föranledde kostsamma transporter och dylikt, funne ämbetet
för sin del skäl icke vara för handen att tillstyrka någon nedprutning i
de angifna omkostnadssummorna, i sammanhang hvarmed ämbetet emellertid
ansåge sig höra påpeka, att, för undvikande af alltför dryga omkostnader
för uppvärmning och ventilation, vid härtill hörande förslags
närmare utarbetande lämpligen torde böra tillses, att värmeledningarna så
konstruerades, att de kunde gifvas mindre effekt eller helt och hållet afstängas
för de delar af byggnaderna, där icke daglig uppvärmning till
rumstemperatur vore erforderlig.
Slutligen har vetenskapsakademien med underdånig skrifvelse den 13
november 1907 öfverlämnat ett yttrande af ingenjören Hugo Theorell i
fråga om de nya riksmuseibyggnadernas eventuella uppvärmning med
torfbränsle. Theorell yttrar härom följande.
Beträffande valet åt bränsle vore detta i första rummet eu kostnadsfråga,
hvarvid man hade att jämföra de olika materialens bränslevärde och
pris. Då bränslevärdet hos en kilo stenkol i medeltal vore dubbelt så stort
som hos en kilo väl lufttörkad torf, blefve eldningen med det senare
bränslet ekonomiskt fördelaktigt, först när priset på detsamma understege
halfva kostnaden för samma vikt stenkol. Så som frakt och andra förhållanden
för närvarande ställde sig, blefve detta fallet endast på platser
belägna nära intill lämpliga torfmossar, där sålunda fraktkostnaderna vore
små. För leverans i eller invid Stockholm ställde sig prisen på god torf
ännu åtminstone så höga, att eldning med torf blefve ekonomiskt mycket
ofördelaktig. För värmeledningen hade föreslagits vanliga, plåtpannor för
eldning med stenkol. Samma pannor kunde äfven, med någon mindre förändring
af eldstad och rostyta, användas för eldning med torf. Torf
eller stenkol skulle sålunda alternativt eller till och med samtidigt i lämplig
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
25
blandning kunna användas för pannor med vanlig eldstadsanordning med
planrost. Om från början vore bestämdt, hvilken bränslesort som komme
att användas, anordnade man gifvetvis eldstaden på det sätt, som för ifrågavarande
bränsle vore lämpligast. Skulle eldningen bestämmas för torf,
anordnades eldstaden bäst med så kallad trapprost, hvilken anordning
blefve något mera skrymmande och dyrbar än den för stenkolseldning
vanliga. Theorell ansåge emellertid, att pannorna för ifrågavarande anläggning
borde anordnas för eldning med stenkol. Skulle konjunkturerna
i en framtid så förändras, att eldning med torf blefve lönande, kunde eldstäderna
för en eller flera af pannorna utan synnerligen stor kostnad ändras
för eldning med detta bränsle.
Det nu framlagda förslaget till nybyggnader för naturhistoriska riksmuseet
tvekar jag icke att tillstyrka. Byggnadsfrågans lösning har varit
förenad med stora svårigheter, då man haft att tillgodose en mängd af
olika intressen, men det nu ingifna förslaget, som vunnit samtliga sakkunniges
gillande, synes mig på ett synnerligen lyckligt sätt motsvara alla
berättigade kraf på ett dylikt byggnadsföretag. Riksdagen har ock i fråga
om den del af förslaget, som varit framlagd för dess pröfning, eller beträffande
hvalmuseet uttalat sitt gillande däraf. Jag anser alla skäl tala
för att Sveriges geologiska undersöknings byggnadsfråga ordnas samtidigt
med naturhistoriska riksmuseets. Dels är nämligen geologiska undersökningen
i starkt behof af ökadt utrymme, dels skulle dess nuvarande lokaler
då kunna öfverlämnas åt tekniska skolan i Stockholm för afhjälpande
af en för skolans verksamhet snart sagdt ödesdiger trångboddhet, dels
skulle slutligen kostnaderna för riksmuseibyggnaderna, enligt hvad upplysts,
ökas med ej mindre än 147,500 kronor, därest ej nybyggnad för
Sveriges geologiska undersökning samtidigt komme till stånd. Chefen för
jordbruksdepartementet har ock förklarat sig ämna föreslå äskande af erforderligt
anslag till detta sistnämnda byggnadsföretag.
Mot byggnadsarbetets fördelande på fem år har jag intet att invända.
Den beräknade kostnaden för riksmuseibyggnaderna, 2,502,200 kronor,
anser jag med hänsyn till hvad öfverintendentsämbetet anfört icke tåla
någon nedprutning, synnerligast som all onödig utsmyckning af byggnaderna
ur sparsamhetssynpunkt undvikits. Då till bestridande af kostnaderna
för nybyggnaderna finnas att tillgå dels naturhistoriska riksmuseets
byggnadsfond, uppgående — med fordran af Sveriges geologiska undersökning
af dess andelar i köpesumman för tomt och kostnader för rit
Bih.
till Rikscl. Prof. 1908. 4 Samt. 1 Afcl. 36 Höft. 4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
ningar — till 945,016 kronor 81 öre, dels ock statens egendom i kvarteren
Grönlandet södra och Grönlandet norra, hvilken vid försäljning beräknats
inbringa i rundt tal 990,000 kronor, skulle statsverkets direkta tillskott
icke behöfva uppgå till mer än 567,184 kronor, hvilket belopp, fördeladt
på fem år, icke torde blifva för statsregleringen alltför betungande. Det
belopp 990,000 kronor, som beräknats motsvara värdet af statens egendom
i kvarteren Grönlandet södra och Grönlandet norra, anser jag lämpligen
böra af riksgäldskontoret förskotteras i afvaktan på att nämnda egendom
hinner försäljas.»
Beträffande frågan angående nybyggnad för Sveriges geologiska undersökning
har statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet till statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden den 13 januari 1908, under hänvisning
till hvad i ärendet anförts till ofvanberörda statsrådsprotokoll
öfver ecklesiastikärenden, uttalat, att han på de af chefen för ecklesiastikdepartementet
anförda skäl biträdde den af sistnämnde departementschef
uttalade uppfattning, att ifrågavarande nybyggnad borde företagas i samband
med den för naturhistoriska riksmuseet föreslagna nybyggnaden.
Då byggnadsarbetet vare afsedt att påbörjas redan innevarande, år,
borde någon del af förenämnda belopp 100,000 kronor göras disponibelt
för detta ändamål. Departementschefen hade beräknat, att ett belopp af
50,000 kronor sålunda skulle erfordras för år 1908.
Utskottets
yttrande.
Enligt skrifvelse den 14 maj 1904 medgaf samma års Riksdag, bland
annat, att kvarteret Grönlandet södra jämte den staten tillhöriga delen af
kvarteret Grönlandet norra äfvensom statens byggnader inom dessa kvarter
•finge försäljas och härför inflytande försäljningsmedel sammanslås med
besparade hyresinkomsten från egendomen i förstnämnda kvarter till en
byggnadsfond för naturhistoriska riksmuseet att tills vidare af vetenskapsakademien
förvaltas enligt de för hyresmedelsfonden gällande föreskrifter,
samt att till område för naturhistoriska riksmuseet skulle under äganderätt
upplåtas den till lägenheten Djurgårds-Frescati hörande del af den af
akademien därtill föreslagna, å en upprättad karta närmare betecknade
mark mot ersättning till den under statskontorets förvaltning stående
djurgårdsfonden att för djurgårdskassans ändamål användas.
En del af dessa fastigheter har sedermera försålts för en summa
af 800,000 kronor. Af den sålunda bildade byggnadsfonden anvisade 1907.
års Riksdag på Kungl. Maj:ts därom framställda förslag ett belopp af
84,000 kronor till uppförande af ett nytt hvalmuseum å den för riksmuseet
afsedda tomten å Norra Djurgården.
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
27
Sedermera har, gå grund af Sveriges geologiska undersöknings behof
af att erhålla ökadt utrymme för sina lokaler och då det icke lämpligen
läte sig göra att genom förändring och utvidgning af de nuvarande lokalerna
vinna sådant utrymme, fråga uppstått att i samband med riksmuseets
nybyggnad äfven bereda lokaler för geologiska undersökningen; och hafva
ritningar och kostnadsberäkning för det sålunda ifrågasatta byggnadskomplexet
numera utarbetats och för Riksdagen framlagts. Kostnaderna för
det hela skulle enligt denna beräkning uppgå till 3,051,700 kronor (häri
ej inräknade för livalmuseet redan beviljade medel). Af detta belopp
skulle å riksmuseet belöpa 2,502,200 kronor och å geologiska undersökningen
549,500 kronor. Skulle emellertid nämnda undersöknings byggnad
icke förläggas tillsammans med riksmuseet, komme den för detta museum
beräknade kostnaden att ökas med 147,500 kronor, till följd af att en del
kostnader, som eljest skulle vara gemensamma, såsom vestibuler, trapphus,
planering, vatten- och afloppsledningar in. m. finge af riksmuseet ensamt
bäras.
Till bestridande af de för riksmuseet beräknade kostnaderna finnes
för närvarande tillgänglig byggnadsfondens kapitalbehållning, vid 1907 års
slut uppgående till 913,900 kronor 81 öre, däri ej inräknadt för hvalmuseum
disponerade 84,000 kronor. I köpeskilling för ännu osålda delar
af fastigheterna i kvarteren Grönlandet norra och Grönlandet södra beräknas
inflyta omkring 990,000 kronor. Därjämte har riksmusei byggnadsfond
en fordran å 31,110 kronor af geologiska undersökningen för förskott,
som för denna institution gjorts dels för inköp af tomt, dels för ritningar
och kostnadsberäkningar. Hela den för riksmusei nybyggnad disponibla
tillgången skulle alltså uppgå till 1,935,016 kronor 81 öre, hvadan det
erforderliga statsanslaget skulle uppgå till, i jämnt krontal, 567,184 kronor
eller, för den händelse geologiska undersökningens byggnad ej komme
att uppföras i samband med riksmuseets, till 714,684 kronor. Kostnaden
för geologiska undersökningens nybyggnad beräknas, såsom ofvan nämnts,
till 549,500 kronor, eller med tillägg af institutionens berörda skuld till
riksmuseet, 31,110 kronor, till 580,610 kronor, hvilket belopp sålunda skulle
i statsanslag erfordras.
Genom 1904 års Riksdags ofvan omförmälda beslut angående försäljning
af de af riksmuseet för närvarande disponerade fastigheter samt upplåtande
af område för museet å norra Djurgården, lärer frågan om nybyggnad
för detsamma få anses vara i princip afgjord och det af Kungl.
Maj:t nu framlagda förslaget endast afse pröfning af upprättade ritningar
och kostnadsförslag.
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
Beträffande den ifrågasatta nybyggnaden för geologiska undersökningen
finner utskottet den i ärendet förebragta utredningen gifva vid handen,
att de af ifrågavarande institution för närvarande disponerade lokalerna
äro i afseende å utrymme så otillräckliga, att desamma icke utan allvarliga
olägenheter för arbetets behöriga bedrifvande kunna begagnas samt att
alltså nya och större lokaler böra snarast möjligt för institutionen beredas.
Det i sådant afseende framlagda förslaget att i samband med riksmuseets
nybyggnad uppföra byggnad för geologiska undersökningen finner utskottet
ur praktisk synpunkt välbetänkt, särskildt med hänsyn därtill, att, såsom
ofvan nämnts, härigenom skulle kunna vinnas en afsevärd besparing i kostnaden
för det nya riksmuseet.
De för det sålunda ifrågasatta byggnadskomplexet upprättade ritningar,
hvaraf utskottet tagit del, har utskottet funnit såväl i afseende å de olika
lokalernas fördelning och anordning lämpligt afvägda som ock ur arkitektonisk
synpunkt tilltalande.
Kostnadsberäkningen har icke gifvit utskottet anledning till erinran.
På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att Riksdagen må
a) för uppförande å det till tomt för naturhistoriska
riksmuseet inköpta område vid Djurgårds-Frescati af nya
byggnader för museet i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med i ärendet företedda, af arkitekten A. Anderberg uppgjorda
ritningar,
l:o medgifva, att riksmuseets byggnadsfond må i
sin helhet användas,
2:o besluta, att ett belopp intill 990,000 kronor
skall af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas, på sätt
Kungl. Maj:t bestämmer, för att återgäldas i den mån
ännu osålda, staten tillhöriga andelar af kvarteren Grönlandet
södra och Grönlandet norra i Stockholm äfvensom
* statens byggnader i samma kvarter varda försålda och
köpeskillingar därför inflyta,
3:o under åttonde hufvudtiteln bevilja ett anslag
af 567,184 kronor och däraf på extra stat för år 1909
anvisa 67,184 kronor;
b) för verkställande af nybyggnad för Sveriges geologiska
undersökning under nionde hufvudtiteln bevilja
ett anslag af 580,610 kronor samt däraf å extra stat
för år 1909 anvisa ett belopp af 100,000 kronor med
Statsutskottets Utlåtande N:o 61.
29
rätt för Kungl. Maj:t att af sistnämnda belopp redan
under år 1908 för byggnadsarbetets påbörjande låta af
tillgängliga medel utanordna 50,000 kronor.
Stockholm den 31 mars 1908.
På statsutskottets vägnar:
G. BIKUNG.
Bill. till Riksd. Prof,. 1908. 4 Sami. 1 Afä. 36 Höft.
5
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.