Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde och nionde hufvudtitlarna gjorda framställningar angående uppförande af nya byggnader för naturhistoriska riksmuseet och Sveriges geologiska undersökning.

1908-03-31 · 29 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1908:61, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde och nionde hufvudtitlarna gjorda framställningar angående uppförande af nya byggnader för naturhistoriska riksmuseet och Sveriges geologiska undersökning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

1

N:o 61.

Ank. till Biksd. kansli den 31 mars 1908, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under åttonde och nionde hufvudtitlarna gjorda framställningar

angående uppförande af nya byggnader för

naturhistoriska riksmuseet och Sveriges geologiska undersökning.

(2 U. A. och I. A.)

I den till Riksdagen den 14 sistlidne januari aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Maj;t under punkten 142

af åttonde hufvudtiteln föreslagit Riksdagen, att för uppförandet å det till

tomt för naturhistoriska riksmuseet inköpta området vid Djurgårds-Frescati

af nya byggnader för nämnda museum i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med i ärendet företedda, af arkitekten A. Anderberg uppgjorda ritningar

dels medgifva, att naturhistoriska riksmuseets byggnadsfond må i sin helhet

användas, dels besluta, att ett belopp intill 990,000 kronor skall af riksgäldskontoret

förskottsvis utbetalas, på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, för

att återgäldas i den mån ännu osålda, staten tillhöriga andelar af kvarteren

Grönlandet södra och Grönlandet norra i Stockholm äfvensom statens

byggnader i samma kvarter varda försålda och köpeskillingar därför

inflyta, dels ock bevilja ett anslag af 567,184 kronor och häraf på extra

stat för år 1909 anvisa 67,184 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i punkten 62 under nionde hufvudtiteln af

statsverksproposition föreslagit Riksdagen att, för verkställande af nybyggnad

för Sveriges geologiska undersökning, bevilja ett anslag af 580,610

Bill. till Biksd. Prat. 1908. 4 Samt. 1 Afd. 36 Höft. (N:o 61.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

kronor samt däraf å extra stat för år 1909 anvisa ett belopp af 100,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att af sistnämnda belopp redan under

år 1908 för byggnadsarbetets påbörjande låta af tillgängliga medel utanordna

50,000 kronor.

I förstnämnda ärende har statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet

till statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari

1908 anfört följande:

»Uti särskilda underdåniga skrivelser hafva vetenskapsakademien och

chefen för Sveriges geologiska undersökning professorn J. Gr. Andersson

hemställt om beredande af erforderliga medel för uppförende å därtill

afsöndrad mark från lägenheten Djurgårds-Frescati af nya byggnader, för

naturhistoriska riksmuseet och geologiska undersökningen.

I afseende på hithörande frågors tidigare behandling torde jag få

hänvisa till den utredning, som innefattas i Kungl. Majrts propositioner n:o

72 vid 1904 års Riksdag och n:o 67 vid 1907 års Riksdag samt Riksdagens

skrivelser n:o 113 år 1904 och n:o 76 år 1907.

Med vetenskapsakademiens nu föreliggande skrifvelse, dagtecknad den

11 september 1907, hafva öfverlämnats jämte en portfölj byggnadsritningar

åtskilliga bilagor, däribland ett tryckt häfte »Nya handlingar angående

Kungl. Vetenskapsakademiens och Naturhistoriska Riksmuseets byggnadsfråga

I», utlåtande den 5 september 1907 af akademiens byggnadskommitté,

kostnadsförslag, eu af akademiens kamrerare uppgi ord beräkning angående

riksmuseets byggnadsfonds ställning vid slutet af år 1907 samt ett af

arkitekten A. Anderberg i september 1907 afgifvet förslag till arbetsfördelning

under en tid af fem år från och med den 1 juli 1908 för det nu

ifrågasatta byggnadsföretaget.

Byggnadskommitténs berörda utlåtande lyder sålunda.

»Sedan akademien genom beslut af den 24 november 1906 uppdragit ^

åt undertecknade att vidare fullfölja behandlingen af naturhistoriska riksmuseets

byggnadsfråga och inkomma med slutligt förslag till nybyggnader,

få vi härmed afgifva redogörelse för det arbete, som med anledning häraf

blifvit utfördt.

Det torde därvid i främsta rummet böra erinras om, att Kungl. Maj:t

genom nådigt bref af den 10 juni 1904 funnit godt förordna:

att kvarteret Grönlandet södra i Stockholm jämte den staten tillhöriga

delen af kvarteret Grönlandet norra äfvensom statens byggnader inom

dessa kvarter skulle i den ordning, Kungl. Maj:t framdeles efter hemställan

af akademien komme att bestämma, försäljas och härför inflytande försäljningsmedel

sammanslås med besparade hyresinkomsten från egendomen i

förstnämnda kvarter till en byggnadsfond för naturhistoriska riksmuseet,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

3

att tills vidare, af akademien förvaltas enligt de för hyresmedelfonden

gällande föreskrifter;

att till område för naturhistoriska riksmuseet skulle under äganderätt

upplåtas den till lägenheten Djurgårds-Frescati hörande del af den af

akademien därtill föreslagna, å en upprättad karta närmare betecknade

mark mot ^ ersättning till den under kungi. statskontorets förvaltning stående

djurgardskassan, att för kassans ändamål användas;

_ att af förenämnda besparade hyresinkomst skulle utbetalas såväl nyssberörda

ersättning som ett belopp af 96,758 kronor till inköp åt naturhistoriska

riksmuseet från Bergianska stiftelsen af den till stiftelsen hörande

del af den angifna marken, hvilken del sålunda finge stiftelsen frånhändas.

Härjämte hade Kungl. Maj:t funnit godt anbefalla akademien att till

Kungl. Maj:t inkomma med fullständiga ritnings- och kostnadsförslag till

nya byggnader för naturhistoriska riksmuseet å det därför afsedda området;

börande detta förslag alternativt upptaga jämväl lokaler för Sveriges geologiska

undersökning.

.För att vidtaga de erforderliga åtgärderna för förverkligandet af dessa

nadiga bestämmelser tillsatte akademien genom beslut af den 11 maj 1904

en byggnadskommitté, för hvars arbeten finnes närmare regogjordt i bifogade

tryckta skrift »Nya handlingar angående Kungl. Vetenskapsakademiens

och Naturhistoriska Riksmuseets byggnadsfråga», till hvilken vi

tillåta oss hänvisa.

Här må endast i korthet erinras därom, att Kungl. Maj:t genom nådigt

bref af den 21 september 1906 funnit godt godkänna försäljningen till

ingenjören A. F. Albihn af de å ett af stadsingenjören H. Ygberg uppgjordt

styckningsförslag med litt. A, B, C och F betecknade delar af kvarteret

Grönlandet södra för ett pris af 800,000 kronor.

Den del af den för naturhistoriska riksmuseet bestämda tomten, som

skulle förvärfvas från Bergianska stiftelsen, har vederbörligen inköpts och

ställts under vetenskapsakademiens förvaltning för riksmuseets rakning

Den del af samma tomt, som skulle förvärfvas från Djurgårds-Frescati,

har. genom landtmätare i laga ordning kartlagts och torde i dessa dagar

likvid erläggas, hvarigenom sålunda riksmuseets tomtfråga funnit sin slutgiltiga

lösning.

Hvad åter frågan om byggnadsplaner och därtill hörande ritningar

angår, har denna blifvit mera invecklad och svårlöst än man från början

hade anledning att förmoda, såsom af ofvan citerade »Nya handlingar»

framgår.

Ett fullständigt förslag till nytt riksmuseum, utarbetadt af arkitekten

A. Anderberg, framlades af förra byggnadskommittén vid vetenskaps
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

akademiens sammankomst den 2 november 1905 (se Nya Handl. sid. 36

ff.). På grund af då framträdande meningsskiljaktigheter blef emellertid

frågan återremitterad för förnyad behandling. Under denna, vid hvilken

intendenterna för de olika afdelningarna fingo mera tillfälle att frambära

och diskutera sina åsikter, utarbetades med arkitekten Anderbergs tillhjälp

en serie af olika förslag, hvilka dock slutligen befunnos från en eller

annan synpunkt mindre lämpliga, hvarför de icke vunno gillande.

Det är naturligtvis en mycket vansklig sak att planlägga byggandet

af ett museum af riksmuseets omfattning på sådant sätt, att alla berättigade

önskemål fyllas. Å ena sidan bör det organiska sambandet mellan de olika

vetenskapernas samlingar såvidt möjligt bibehållas, på det att allmänhetens

kraf pa öfverskådlighet må kunna tillfredsställas, men å andra sidan måste

det oundgängligen beredas största möjliga tillfälle för utvidgning i framtiden

af de lokaler, som äro afsedda för de vetenskapliga samlingarnas

förvarande. För det förra ändamålet fordras sambyggnad, för det senare

däremot uppdelning. Dessa båda, intressen komma lätt i strid med hvarandra,

och man kan ej vinna allt på en gång. ''Det torde kunna sägas,

att nästan alla tänkbara sammanställningar efter kamsystem och uppdelningar

efter paviljongsystem blifvit vid frågans förnyade behandling diskuterade,

men det fanns till en början alltid någon stötesten af en eller

annan art. En annan svårighet har legat däruti, att man i enlighet med

Kung!. Maj:ts nådiga föreskrift måst taga hänsyn till utrymme äfven för

Sverig.es

medlingsförslagen enligt ett modifieradt kamsystem, framställdt af professorn

A. E. Törnebohm, visade sig, delvis till följd af tomtens beskaffenhet, blifva

så dyrt, att dess företräden framför andra förslag ej uppvägde den höga

kostnaden för detsamma. Slutligen framlade arkitekten Anderberg den 4

november 1906 ett nytt förslag, som vann alla intendenternas gillande,

och som togs såsom utgångspunkt för det nu föreliggande.

Enligt detta äro riksmuseets olika institutioner fördelade på tvenne

byggnader, den ena, omfattande de zoologiska, paleontologiska och mineralogiska,

den andra omfattande de botaniska och paleobotaniska afdelningarna.

Till den förra är äfven byggnaden för Sveriges geologiska undersökning

afsedd att ansluta sig, för den händelse densamma kommer att

förläggas till samma tomt som riksmuseet.

Utrymmena i de båda byggnaderna äro i öfverensstämmelse med intendenternas

inlämnade förslagsberäkningar (se »Nya Handlingar» sid. 49) samt

enligt chefens för Sveriges geologiska undersökning uttalade önskningar i

afseende på den för denna institution afsedda byggnaden.

Såsom af planteckningen framgår, tankes den zoologisk-mineralogisk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

5

geologiska byggnadskomplexen förlagd mellan landsvägen o’ch bergkullen,

medan den botanisk-paleobotaniska byggnaden placerats vid tomtens östra

del och plats för det eventuellt till tomten förlagda etnografiska museet

reserverats vid södra delen af densamma.

Den zoologisk-mineralogisk-geologiska byggnadskomplexen år i hufvudsak

anordnad på följande sätt:

Hufvudbyggnaden är förlagd parallellt med landsvägen på ett afstånd

af cirka 85 meter från denna, och från dess midt utgar en flygel bakåt

(mot öster), samt vid hvardera af de norra och södra ändarna en flygel

mot väster, af hvilka den södra äfven utsträckes mot öster för Sveriges

geologiska undersöknings räkning, såvida dess byggnadsfråga skall lösas i

förening med riksmuseets. Skulle så icke komma att ske, medför detta

ingen förändring af den öfriga planen; afsedda flygel blir da utelämnad

utan inverkan på det hela.

Såväl den norra som södra flygelbyggnaden äro genom en isolerande

passage med trappuppgångar skilda från hufvudbyggnaden; och hvalmuseet»

som tankes förlagdt längst mot norr i hufvudbyggnadens fortsättning, ar

äfven skildt från öfriga afdelningar genom en passage. Konservatorsrummen

ligga i ett särskildt hus bakom hvalmuseet och med kommunikation till

oo

hufvudsamlingarna.

Hufvudbyggnaden, den norra flygeln samt den östra midtflygeln aro

afsedda för de zoologiska och paleontologiska afdelningarna, den södra

flygeln för den mineralogiska af delningen och eventuellt Sveriges geologiska

undersökning. De zoologiska och paleontologiska afdelningarna åro i

hufvudsak ordnade på följande sätt. Soubassementvåningen af såväl hufvudbyggnaden

som norra och östra flyglarna upptagas ad vertebratafdelningens

hufvudsamlingar samt intendentens arbetsrum, hvilka senare aro förlagda

i den norra flygelns västra ände. Bottenvåningen af samma byggnader

är helt och hållet upptagen af vertebralafdelningens utställning, med undantag

blott för den östra flygelns ände, som är afsedd för de paleontologiska

förråden.

Våningen en trappa upp hyser i hufvudbyggnadens norra del den

entomologiska och evertebratafdelningens utställningar, i den södra den

paleontologiska afdelningens. Evertebretafdelningens hufvudsamlingar och

arbetsrum befinna sig i norra flygeln, de paleontologiska i clen östra.. Vaningen

två trappor upp hyser i hufvudbyggnadens mellersta parti den

entomologiska afdelningens samlingar och arbetsrum; enemindre del af den

norra flygeln skulle upptagas af dublettrum och amanurnsrum för evertebrataf

delningen samt en mindre del af den östra af peparatrum o. s. v.

för den paleontologiska afdelningen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

Den minéralogiska afdelningen skalle såsom förut anförts inrymmas i

den södra flygelns västra hälft, Sveriges geologiska undersökning i dess

östra, och såväl den enas som den andras laboratorier skulle placeras i

källarvåningen.

De. botaniska och paleobotaniska afdelningarna äro, såsom nämndt, förlagda

till en särskild byggnad, hvars bottenvåning upptages af utställningslokaler

och den paleobotaniska hufvudsamlingen, medan arbets- och herbarierum

upptaga våningarna en och två trappor upp.

I öflig! tillåta vi oss hänvisa till de bifogade plan- och profilritningarna.

Genom ifrågavarande förslag har arkitekten lyckats åstadkomma en

sådan anordning, att risken för eldfara i hög grad reducerats. De botaniska

och paleobotaniska afdelningarna åro, såsom belägna i eu särskild byggnad,

isolerade från de öfriga, men äfven dessa blifva genom föreliggande förslag

\äl skyddade. Först ocn främst må påpekas, att den mineralogisk-geologiska

flygelbyggnaden med sina kemiska laboratorier genom ett smalare isolerande

parti är skild från hufvudbyggnaden. Men därjämte är en effektiv isolering

åstadkommen mellan hufvudbyggnaden och den norra flygeln, som skulle

hysa evertebratafdelningens och vertebratafdelningens spritsamlingar, hvarjemte

konservatorslokalerna, förlagts utanför byggnaden. Bjälklagen i alla

vaningai åro .dessutom eldfasta. Att don större trygghet mot eldfara, som

sålunda vunnits, måste anses såsom vägande synnerligen tungt i vågskålen

till det nya förslagets förmån torde knappast särskilt behöfva påpekas.

Fn stor del af museets samlingar äro ju af den beskaffenhet, att de omöjligen

kunna ersättas, om de förstöras.

. Utvidgningsmöjligheterna för museets olika af delningar äro äfven väl

tillgodosedda. Vertebratafdelningen kan utvidgas österut genom en flygel

från hufvudbyggnadens norra ände; evertebratafdelningen genom tillbyggnad

ö ver hvalmuseet norrut eller genom tillbyggnad i samma riktning från

den nordvästra, flygelns ände. Den paleontologiska afdelningen kan utvidgas

genom tillbyggnad till mellersta flygeln och den entomologiska kan

utvidgas åt alla tre sidorna.. De mineralogiska, botaniska och paleobotaniska

afdelningarna kunna utan vidare utvidgas, likaså, Sveriges geologiska urders

ökning. °

Af öfiiga fördelar, som af arkitekten framhållas, må anföras:

att afståndet mellan flyglarna blir större och sålunda belysningstorhallandena

bättre än på föregående förslag;

atc hvarje museiafdelning kan erhålla sin egen ingång;

att hufvudbyggnaden kommer att ligga på 85 meters afstånd från

landsvägen hvarigenom eu större öppen plats erhålles framför densamma

och det hela därigenom ter sig mera imponerande;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

7

att, såsom förut anförts, byggnaden för Sveriges geologiska undersökning

kan uteslutas eller tilläggas utan olägenhet får riksmuseets byggbyggnadsföretag;
att

byggnaderna så placerats, att de så mycket som möjligt lämpa sig

efter terrängförhållandena och berggrunden, hvarför detta förslag ställer

sig billigare än flertalet öfriga, på samma gång som det i andra afseenden

har väsentliga fördelar framför dessa. På grund häraf blef det såväl af

riksmuseets samtliga intendenter som af chefen för Sveriges geologiska

undersökning på det lifligaste förordadt och antogs definitivt af akademien

vid sammankomsten den 24 november 1906.

Sedan akademien därefter erhållit nådigt tillstånd att för utförande

af detalj ritningar samt försöksmodeller i gips öfver byggnaderna äfvensom

för utarbetande af kostnadsförslag för desamma jämte gäldande af ett af

akademien för utförandet af förberedande undersökningar förskotteradt

belopp tillsammans använda intill 20,000 kronor af hyresmedlen för kvarteret

Grönlandet södra, uppdrog akademien åt arkitekten A. Anderberg utförandet

af dessa ritningar och kostnadsberäkningar, hvilka nu föreligga

färdiga.

Innan redogörelse lämnas för dessa, torde böra därom erinras, att

uppförandet af det till det nya museet hörande hvålmuseet redan tagit

sin början. Enär nämligen en del af det gamla hvålmuseet inskjuter på

det redan försålda tomtområdet af kvarteret Grönlandet södra, och då en

rifning af denna del samt påföljande reparation af återstoden endast skulle

medföra onödiga kostnader, anhöll akademien i januari 1907 på intendentens

för vertebratafdelningen professor E. Lönnbergs därom gjorda

framställning, att Kungl. Maj:t i nåder täcktes tillstädja, att uppförandet

af det nya hvålmuseet i enlighet med arkitekten Anderbergs förslag finge

snarast möjligt taga sin början. Sedan en med anledning häraf till Riksdagen

aflåten nådig proposition blifvit af denna bifallen, erhöll akademien

det begärda tillståndet, hvarjämte för den anförda byggnaden af riksmuseets

byggnadsfond anvisades 84,000 kronor. Efter infordrande af entreprenadanbud

upprättades den 10 april 1907 kontrakt med byggmästaren Olof

Holst om hvalmuseets uppförande, hvilket nu som bäst pågår, och väntas

detsamma afslutadt före midvintern.

Såsom af arkitekten Anderbergs kostnadsberäkning framgår, skulle

kostnaderna för det hela, inberäknadt byggnaden för Sveriges geologiska

undersökning, belöpa sig till 3,051,700 kronor (häri ej inräknade för hvalmuseets

uppförande redan beviljade medel), hvaraf på riksmuseet ensamt

skulle komma 2,502,200 kronor. Dock skulle sistnämnda summa ökas med

147,500 kronor, såvida den geologiska undersökningens byggnad icke skulle

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

förläggas hit; detta därför att riksmuseet i dylikt fall ensamt måste härå

en del kostnader, som eljest skulle vara gemensamma, såsom vestibuler och

trapphus, planering, vatten-, allopps - värme-, gas- och elektricitetsledningar,

ångpannehus m. m.

Emellertid framgår häraf, att ett uppförande af båda institutionernas

byggnader i samband med hvarandra skulle för statsverket medföra en

afsevärd besparing.

I öfrigt hänvisas till bifogade, af arkitekten Anderberg upprättade

kostnadsförslag, som närmare visar kostnadernas fördelning för olika ändamål.

Beträffande de tillgångar, som riksmuseet utan särskildt statsanslag

har att påräkna för nybyggnaderna, så utgöras dessa dels af riksmuseets

byggnadsfond, dels af den inkomst, som kan erhållas genom försäljning

af återstående del af kvarteret Grönlandet södra äfvensom af den staten

tillhöriga andelen af kvarteret Grönlandet norra.

Byggnadsfonden beräknas vid 1907 års slut enligt af akademiens

kamrerare lämnad uppgift utgöra 913,906 kronor 81 öre, däri ej ingående

för hvalmuseets byggande redan beviljade 84,000 kronor. Dessutom böra

till ofvannämnda summa, som uttrycker byggnadsfondens ställning den 31

december 1907, läggas de tillgodohafvanden, som nämnda fond äger att

utbekomma från geologiska undersökningen för de förskott, som för denna

institution gjorts dels för inköp af tomt, dels för utförande af ritningar

och kostnadsberäkningar i öfverensstämmelse med nedan lämnad redogörelse,

tillsammans 31,110 kronor.

Om man antager, att den återstående delen af kvarteret Grönlandet

södra skall betalas i proportion till hvad som erhållits för den redan försålda

delen af tomten, så skulle densamma inbringa i rundt tal 400,000

kronor. Svårare är att lämna någon tillförlitlig uppgift pa försäljningsvärdet

af statens tomter n:is 1—4 af kvarteret Grönlandet södra. Dessa,

hvilkas areal (enligt Stockholms adresskalender) uppgår till 2,586 kvadratmeter,

ha värderats till omkring 590,000 kronor. Det är doek tydligt,

att dessa tal måste anses såsom approximativa, i all synnerhet som den å

dessa tomter belägna delen af riksmuseum svårligen kan försäljas, förrän

inflyttningen i den nya museibyggnaden kan taga sin början.

Alltså kunna med inräkning af försäljningssummorna för återstående

tomter af kvarteret Grönlandet södra och kvarteret Grönlandet norra tillgångarna

beräknas till omkring 1,903,906 kronor 81 öre samt med fordran

hos geologiska undersökningen 1,935,016 kronor 81 öre.

Det statsanslag, som utöfver ofvan afsedda belopp för uppförande af

riksmuseets nybyggnader skulle vara erforderligt, kan följaktligen beräknas

till 567,184 kronor, eller till 714,684 kronor, för den händelse att geo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande X:o 61.

»S

logiska undersökningens byggnad ej kommer att uppföras i samband med

riksmuseets.

Med afseende på fördelningen af arbetet och kostnaderna för riksmuseets

nybyggnad under den tid, som anses härför erforderlig, be vi att

få hänvisa till närslutna af arkitekten Anderberg uppgjorda förslag härför,

vid hvars utarbetande arkitekten utgått från den förutsättningen att en tid

af fem år skulle vara mest lämplig för byggnadsarbetenas fullbordande.

I ofvanstående byggnadskostnad^’ är hittills ej inräknad eu stor och

viktig post nämligen den för det nya riksmuseets inredning med skåp,

montrer och andra nödvändiga inventarier. Dessa måste nämligen så godt

som helt och hållet, åtminstone i expeditionslokalerna, nyanskaffas, beroende

därpå, att de, som nu finnas, dels äro så otidsenliga och bristfälliga,

att de ej kunna användas i ett nytt museum, dels äro så anordnade,

att de ej kunna flyttas, i det att nämligen t. ex. största delen af

skåpen i de nuvarande expeditionslokalerna äro fast sammanbyggda med golf

och väggar. För att söka beräkna kostnaderna för det nya museets inredning

med inventarier ha intendenterna haft långa öfverläggningar Det har

därvid visat sig, att man måste fastslå vissa principer och lämpa sig efter

de olika afdelningarnas behof. De mineralogiska, paleohotaniska, botaniska

och entomologiska afdelningarna ha af sina respektive intendenter förklarats

bäst tillgodosedda med skåp och montrer af trä och glas, detta på grund

af de inom dessa afdelningar utställda föremålens beskaffenhet. För de

zoologiska och paleontologiska afdelningarnas skådesamlingar har det däremot

befunnits lämpligast att i största utsträckning använda skåp och montrer

af järn och glas af den beskaffenhet, som numera allmänt brukas i dylika

museer i utlandet. Det är också tydligt, att särskildt de zoologiska afdelningarnas

utställningsföremål, som äro ömtåligare än de andra afdelningarnas

behöfva ett effektivare skydd mot damm, mal och annan åverkan,

på samma gång som deras beskaffenhet i många fall kräfver större exponeringsyta.

Framför allt gäller detta om vertebratafdelningen. Skola till

allmänhetens beskådande utställas djur, eller biologiska grupper af dylika,

så verkar det naturligtvis i hög grad störande, om glaset, genom hvilket

föremålen skola ses, ej är fullt klart, eller om rutorna äro så små, att

synfältet öfverkorsas af ett antal spröjsar, hvilka, i synnerhet om de äro

af trä, måste vara tämligen breda. Men om man önskar störa och fullt

klara rutor finnes intet annat att tillgå än spegelglas. Närmaste kvalitet

af glas är så kalladt dubbeltjockt, hvilket dock ej kan mäta sig med

spegelglas i klarhet samt ej kan göras i så stora skifvor. Beklagligt nog

tillverkas dock ej spegelglas inom landet; det är dessutom dyrt och vidare

är dess pris ganska växlande, så att det t. ex. på de två sista åren stigit

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 36 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

mellan 20 och 30 procent för olika storlekar eller från 19 till 23 och 25

kronor per kvadratmeter.

Skåp och öfrig inredning i lokalerna för hufvudsamlmgarna äro beräknade

att göras så billigt som möjligt, utan att ändamålsenligheten

därigenom älventyras.

Till dessa för utskickade anmärkningar torde det vara lämpligt att

ytterligare anföra, att då skåp och montrer af tidsenlig och fullgod beskaffenhet

samt passande för ett naturhistoriskt museums expeditionslokaler

hittills ej tillverkats inom landet, ha intendenterna haft svårt att få ledningfor

sina kostnadsberäkningar annat än från utländska firmor. Särskild!

har den namnkunniga firman Kunscherf & Söhne i Dresden, som försett

ett stort antal nyare museer såväl inom som utom Europa med skåp och

montrer af järn ocli spegelglas, lämnat flera af intendenterna kostnadsuppgifter.

„

De beräkningar, som sålunda af de olika intendenterna aiiåmnats, ge

stätta sig på följande sätt:

Afdelning Summa

Mineralogiska.......................................... 80,000

Paleobotaniska ....................................... 45,000

Botaniska ............................................ 29,700 36,000.

Peleontologiska....................................... 94,760

E ver tebr åt................................................ 51,480

Entomologiska ....................................... 27,650 30,000.

Vertebral .............................................. 196,500 _

Summa summarum 525,090 533,740.

Hvartill bör läggas för möbler och inventarier i intendenternas arbetsrum,

laboratorier etc. en summa af 2,000 kronor för hvarje afdelning, ellei

inalles 14,000 kronor.

Härvid framträder kanske mest, att vertebratafdelningens kostnadssumrna

är så mycket större än de andra afdelningarnas. Vid närmare

skärskådande af förhållandena skall man dock genast finna, att detta är

eu själfklar sak, dels emedan vertebratafdelningens utställningslokaler,

såsom framgår af den redogörelse för utrymmesbehofven, som finnes inta<ren''

i Nya handlingar sid. 49, äro större än alla de andra afdelningarnas

sammantagna, dels ock emedan de föremal, som i denna afdelning expo

neras, tilf följd af sin beskaffenhet fordra större skådeytor i skåpen och

en del andra kostsammare anordningar.

Då emellertid, såsom ofvan framhållits, kostnaderna för de för vissa

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

11

afdelningar önskvärda skåpen af järn och glas ställa sig mycket högt

enligt de utländska skåpfirmornas pris, hvartill dessutom komma frakt och

tullumgälder, och då det dessutom har synts högeligen önskvärd!, att, så

vidt möjligt, alla inventarier till det nya museet skulle tillverkas inom

landet, har man gått i författning om att söka ytterligare utreda denna

sak. Experiment pågå sålunda nu med tillverkning af profskåp. Om

dessa försök utfalla efter önskan, finnes det anledning att förmoda, att

inventariekostnaderna skola kunna sänkas i ganska afsevärd mån för några

afdelningar, särdeles för den paleontologiska samt, till följd af dess i och

för sig höga proportion till totalsumman, äfven för vertebratafdelningen.

Då härtill kommer, att under den tid, som kräfves för byggnadens uppförande,

nya uppfinningar och rön kunna göras, som eventuellt kunna

möjliggöra framställandet af praktiska och goda museiskåp på något

billigare sätt, så torde det vara lämpligt att uppfatta ofvan anförda belopp

såsom preliminärt och approximativt, samt att intendenterna först sedermera

inkomma med eu definitiv beräkning af kostnaderna för inredningen.

Ett dylikt uppskof kan gifvetvis icke vara annat än förmånligt och behöfver

i intet hänseende inverka fördröjande på fastställande af ritningarna

eller inuseibyggnadernas uppförande.

Under de förberedande arbeten, som pågått för lösandet af riksmuseets

■och Sveriges geologiska undersöknings byggnadsfråga, ha såsom ofvan

förmälts en del omkostnader af den förra institutionens medel förskotterats

för den senare. Dessa äro framför allt utgifter för tomtens inköpande

■och för ritningars och kostnadsförslag^ upprättande. Den del af kostnaden

för den gemensamma tomten, som bör debiteras geologiska undersökningen,

anser byggnadskommittén böra stå i proportion till de båda institutionsbyggnadernas

beräknade kostnader. Då geologiska undersökningens byggnad

beräknats kosta 16 procent af riksmuseets, bör alltså dess andel i tomten

betalas med kronor 26,870.

Geologiska undersökningens andel i kostnaderna för ritningar och

kostnadsförslag^ upprättande bör enligt arkitekten Anderbergs beräkning

•uppgå till kronor 4,240.

Alltså har riksmuseets byggnadsfond ett tillgodohafvande hos Sveriges

geologiska undersökning af kronor 31,110.

Mot den af arkitekten föreslagna fasadanordningen och byggnadernas

yttre utseende, sådant som det å de framlagda ritningarna nu ter sig,

har byggnadskommittén intet att anmärka. Det bör härvid betonas, att

arkitekten i öfverensstämmelse med det uppdrag, som han erhållit, förfarit

med största sparsamhet och ej offrat någon kostnad på byggnadernas

utsmyckande i rent arkitektoniskt afseende vare sig ut- eller invändigt,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

utan försökt att ‘gorå byggnaden så ändamålsenlig och solid som möjligt

för billigaste pris." Hvarje detalj af byggnaden har sålunda sitt ändamål.

De upphöjda ändpartierna af hufvudbyggnaden äro afsedda att innehålla

nödi°\''t vattenreservoarer och den tornlika upphöjningen midt på tjänar till

att lämna ljus till hall och trappgångar. Fönsternas storlek och form

•■(ro i öfverensstämmelse med intendenternas uttalade önskningar för att

o-öra belysningen af museihallarna så gynnsam som möjligt. Om det hela

kan sägas, att det är en produkt af sammanjämkningar i enlighet med

många olika fordringar och behof, och med anledning häraf är det uppenbart,

0 att en rubbning här eller där lätt skulle kunna medföra hela bvggnadsplanens

väsentliga försämring eller rent af förfelande. Med anledning

häraf får byggnadskommittén uttala den lifliga förhoppningen, att, om

vid förslagets granskning anmärkningar däremot skulle förekomma, sådana

ej skola påyrkas af den art, att några väsentliga förändringar i lokalernas

anordning eller belysningsförhållanden däraf orsakas.

På grund af hvad sålunda anförts får byggnadskommittén härmed

vördsamt anhålla, att akademien behagade besluta,

att för sin del godkänna föreliggande byggnadsförslagsritningar och

kostnadsberäkningar samt att ingå till Ivungl. Maj:t med en underdånig

anmälan om, att akademien fullgjort Kungl. Maj:ts nådiga befallning att

låta utarbeta fullständiga ritnings- och kostnadsförslag till nya byggnader

för naturhistoriska riksmuseet å det därtill afsedda området jämte lokaler

för Sveriges geologiska undersökning,

att hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t behagade gilla och

godkänna omförmälda ritnings- och kostnadsförslag samt till Riksdagen

aflåta nådig proposition om beviljandet af nödigt anslag för uppförandet

af ny byggnad för riksmuseum i öfverensstämmelse med sagda ritningar

och kostnadsförslag, eller 2,502,200 kronor, af hvilka en del dock endast

är att betrakta såsom förskott, till dess att staten tillhöriga, nu åt riksmuseum

upptagna tomter kunna försäljas i enlighet med hvad som ofvan

anförts,

att hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte godkänna narslutna

förslag till arbetets fördelning på fem år samt att arbetet måtte

få taga sin början omedelbart efter det att Riksdagen bifallit omförmälda

nådiga proposition,

"att hos Kungl. Maj:t anhålla att framdeles få inkomma med underdånig

framställning om beviljande af erforderliga medel för riksmuseets

inredning och förseende med nödiga inventarier.»

i anslutning- till byggnadskommitténs förslag har vetenskapsakademien.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

13

som instämt i arkitekten

Anderbergs

förslag till arbetets utförande under

fem år, enligt hvilket för naturhistoriska riksmuseets räkning skulle upptagas

under

första

andra

tredje

fjärde

femte

anhållit, det

Kungl.

året................................... kronor 315,200

759,700

608,200

588,900

230,200:

af ifrågavarande

j:t, med godkännande af ifrågavarande utaf akademien

öfverlämnade ritnings- och kostnadsförslag, täcktes till nästinstundande

Riksdag göra

framställning

om, att för uppförande af nya byggnader för

det naturhistoriska riksmuseet i öfverensstämmelse med sagda ritningar och

kostnadsförslag måtte beviljas ett anslag af 2,502,200 kronor; att härtill

måtte

att å

måtte

måtte

måtte

få i första rummet användas riksmuseets byggnadsfond 913,906 kronor,

värdet af statens egendom i kvarteren Grönlandet södra och norra

lämnas ett förskott å 990,000 kronor; att för täckande af återstoden

beviljas ett anslag af 567,181 kronor, samt att af förstnämnda anslag

få

utgå

för tiden

7? 1908—3% 1909

V7 1909—3% 1910

7 7 1910-3% 1911

y7 1911—3% 1912

y7 1912 — 3% 1913

............. kronor

........... »

»

»

Summa kronor

315,200: —

759,700: —

608,200: —

588,900: —

230,200: —

2,502,200: —

Akademien har därjämte anhållit att framdeles få inkomma med underdånig

framställning om beviljande af erforderliga medel för anskaffande

af inredning och inventarier i de nya lokalerna.

Den af chefen för Sveriges geologiska undersökning i ämnet gjorda

framställning; innefattas i en underdånig skrifvelse den 7 november 1907,

hvilken från jordbruksdepartementet öfverlämnats till ecklesiastikdepartementet,

och har följande lydelse:

»Af kungl. vetenskapsakademien har den 11 september detta år till

Eders Kungl. Maj:t inlämnats af detaljerade ritningar och kostnadsberäkningar

åtföljdt förslag till nybyggnader för naturhistoriska riksmuseum

och för Sveriges geologiska undersökning. I anslutning till denna skrifvelse

får jag härmed underdånigst afgifva en kortfattad redogörelse för de omständigheter,

hvilka göra det till en trängande nödvändighet, att snarast

möjligt nya lokaler beredas åt Sveriges geologiska undersökning.

Efter att under de första åren af sill tillvaro hafva varit inrymd i en

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

tillfälligt förhyrd lägenhet inflyttade Sveriges geologiska undersökning 1867

i lokaler som särskild! med hänsyn till dess behof blifvit inrättade i det

gemensamt med tekniska skolan disponerade huset n:o 44 vid Mästersamuelsgatan.

Här var institutionen efter dåtida förhållanden på ett särdeles

lämpligt sätt tillgodosedd i lokalafseende. Men efter ett par årtiondens

förlopp började knapphet i utrymmet att göra sig kännbar beträffande såväl

arbetsrummen som museet, och i följd af de geologiska arbetenas alltjämt

fortgående utvidgning och de betydande tillökningar, som samlingarna årligen

erhöllo, blefvo dessa olägenheter synnerligen tryckande, så att man med

fog kan säga, att institutionen under 1890-talet led af en nästan olidlig

brist på arbets- och förrådslokaler.

Under denna tid gjordes också förnyade underdåniga framställningar

i syfte att vinna ökadt utrymme, och ett sådant erhölls också 1899, då

några rum, som af Nya elementarskolan disponerats i ett staten tillhörigt,

intill Sveriges geologiska undersöknings lokaler gränsande hus (Sergelgatan

1 B), blefvo till denna institution upplåtna. Detta ökade utrymme beredde

en synnerligen betydande lättnad i arbetet, och ända intill den senaste

tiden hafva lokalförhållandena befunnits i de flesta afseenden ganska tillfredsställande.

Emellertid måste det i detta sammanhang betonas, att de af Sveriges

gologiska undersökning disponerade lägenheterna i trots af den 1899 skedda

tillökningen, under de två senaste årtiondena lidit af en alltjämt stegrad

brist på utrymme för magasinering af det under de geologiska fältarbetenas

fortgång växande materialet af bergartsstuffer. Det är högeligen önskvärd!,

att detta material kan förvaras så, att detsamma finnes lätt tillgängligt för

revisionsarbeten, för vetenskapliga specialundersökningar och ej minst såsom

ledning vid besvarandet af ofta ingående förfrågningar rörande bergarters

tekniska användbarhet m. m. I de nuvarande lokalerna är det emellertid

ej möjligt att bereda detta med mycken kostnad samrrianbringade stuffmaterial

sådan plats, att det kan i full utsträckning tillgodogöras. Eu

mycket betydande del af detsamma ligger nu inpackad i trälårar, Indika

måst samman trafva s i eu trång källare. Ehuru man naturligtvis endast i

trängande fall besluter sig för att åter uppacka delar af dessa svårtillgängliga

samlingar, blir dock anlitandet af denna nödfallsutväg i så många fall

oundvikligt, att eu mycket betydande del af amanuensens tjänstetid upptages

af sådant ompackningsarbete, hvilket i en lämplig lokal ej skulle

behöfva ifrågakomma. Följden af denna brist på utrymme blir sålunda,

dels att en mycket viktig del af samlingarna ej kan i full utsträckning

utnyttjas, dels att dess handhafvande blir i hög grad fördyradt. Denna

olägenhet har nu stegrats ända därhän, att det inom kort torde blifva ound
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

15

vikligt att förhyra särskilda magasinsutrymme i närheten af Sveriges geologiska

undersöknings nuvarande lokal, en anordning, som naturligtvis

endast på ett mycket bristfälligt sätt skulle afhjälpa de framhållna olägenheterna,

och som för öfrigt skulle gorå en ökning af årsanslaget till Sveriges

geologiska undersökning nödvändig.

O O Ö O

Visserligen är bristen på magasinsutrymme i förevarande hänseende

för närvarande den mest kännbara olägenheten, men äfven museilokalen,

d. v. s. den som inrymmer de för allmänheten direkt tillgängliga samlingarna,

. är otillräcklig, i det att den ej medgifver någon som helst tillökning

af visningssamlingen, ehuru vissa partier, särskilt de som ärö afsedda att

belysa stenindustrien och malmgeologien, äro i stort behof af en utvidgning.

Därtill kommer, att belysningsförhållandena i museets stora sal försämrats

genom nybyggnader vid den midt emot liggande sidan af Sergelgatan.

En omständighet, som gör det synnerligen maktpåliggande, att Sveriges

geologiska undersöknings lokalfråga inom kort vinner en tillfredsställande

lösning, är den nu pågående partiella omläggningen och utvidgningen af

institutionens verksamhet till fullständigare tillvaratagande af den praktiska

geologiens intressen. Enligt den nya organisationsplan, hvilken redan under

hand håller på att genomföras, skall bland undersökningens fasta personal

finnas representanter för malmgeologi, stenindustri samt agrikulturgeologi

(inklusive ler- och torfindustri). Det är själfklart, att dessa tekniker skola

behöfva rätt stora arbetslokaler, i vissa fall särskilda laboratorierum. För

sådana anordningar erbjuda emellertid de nuvarande lokalerna ej någon

utvecklingsmöjlighet.

En utväg till lösningen af undersökningens lokalfråga, hvilken vid ett

första påseende förefaller ligga närmast till hands, vore att genom förvärfvande

af dispositionsrätten till någon med nuvarande lokaler förbunden

lägenhet vinna det behöfliga utrymmet. En utvidgning inom samma hus

på bekostnad af undersökningens granne, tekniska skolan, är ej tänkbar,

enär, som nedan skall närmare angifvas, skolan själf lider af en ytterlig

trångboddhet. Återstår då tanken på en utvidgning i den andra möjliga

riktningen, nämligen inom huset n:o 1 vid Sergelgatan, hvilket endast till

en mindre del disponeras af Sveriges geologiska undersökning, medan det

för öfrigt är upplåtet åt generalstabens litografiska anstalt och statybildhuggaren.

I den händelse den litografi ska anstalten förlädes till annan

plats, och de sålunda frigiorda lägenheterna ställdes till Sveriges geologiska

undersöknings förfogande, vunnes en ökning i utrymme, som tvifvelsutan

blefve till fyllest för rätt lång tid framåt, om än de ifrågavarande lokalerna

ej äro för ändamålet synnerligen lämpliga och skulle kräfva en genomgående

reparation för att kunna tagas i bruk af undersökningen. Emellertid har

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

jag af föreståndaren för generalstabens litografiska anstalt inhämtat, att

en uppsägning af nämnda anstalt till afflyttning enligt gällande kontrakt

komme att för staten medföra eu omfattande inventarieinlösen, på grund

af hvilken omständighet jag vagar förmoda, att Eders Kungl. Maj;t ej skulle

finna lämpligt anbefalla denna åtgärds vidtagande.

Det gifves för öfrigt ett annat synnerligen tungt vägande skäl, som

talar för, att lösningen sökes i undersökningens flyttande till eu helt ny

lokal. Denna omständighet är tekniska skolans nuvarande ytterliga trångboddhet

och behof af de lokaler, som i ty fall skulle blifva för densamma

disponibla. Redan den 7 april 1902 betonade skolans styrelse i en underdånig

skrifvelse behofvet af ökadt utrymme och anhöll, att åtgärder måtte

vidtagas för att till skolan öfverlåta de lokaler i huset n:o 44 vid Mästersamuelsgatan,

Indika disponeras af Sveriges geologiska undersökning. Helt

nyligen, nämligen den 23 maj 1907, ingafs af skolans styrelse eu ny underdånig

framställning med detaljerad redogörelse för den nästan olidliga

trängsel, under hvilken skolarbetet nu fortgår, och hvilken hotar att rent

af tvinga till inskränkningar i skolans verksamhet. Styrelsen erinrar ånyo,

att en öfverlåtelse till skolan af Sveriges geologiska undersöknings nuvarande

lokaler skulle medföra ett ganska tillfredsställande af hjälpande af

de öfverklagade utryinmessvårigheterna.

Det förefaller mig som om Sveriges geologiska undersöknings och

tekniska skolans intressen i detta fall böra ses i ett sammanhang sålunda,

att det vid behandlingen af den förra insitutionens lokalfråga bör behjärtas,

att dess öfverflyttande till eu ny lokal omedelbart skulle gifva nödvändigt

utrymme åt en bildningsanstalt af synnerligen stor betydelse.

Det synes mig sålunda fullt klart, att hvarje försök att bereda undersökningen

ökadt utrymme i samband med de åt densamma nu upplåtna

lägenheterna måste blifva otillfredsställande, och att en verkligt framsynt

lösning kan vinnas endast genom anskaffande af nya lokaler. Den närmast

till hands liggande åtgärden vore därvidlag att utröna, huruvida i någon

inom hufvudstaden belägen, staten tillhörig byggnad nödigt utrymme kunde

åt undersökningen beredas. Redan den 14 november 1905 har också min

företrädare i skrifvelse till öfverintendentsämbetet begärt upplysning härutinnan,

en förfrågan, på hvilken han den 21 i samma månad mottog ett

nekande svar. För att lära känna det nuvarande sakläget har jag helt

nyligen muntligen åtsport öfverintendenten därom och af honom erfarit,

att det nu lika litet som 1905 är möjligt att öfverflytta Sveriges geologiska

undersökning till någon inom hufvudstaden eller dess närhet belägen, staten

tillhörig byggnad.

Sveriges geologiska undersöknings utrymmesfråga måste sålunda lösas

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

17

genom en nybyggnad. Att de nya lokalerna lämpligen borde förbindas

med de för naturhistoriska riksmuseum planerade nybyggnaderna, har förut

af dåvarande chefen för undersökningen föreslagits i en underdånig skrifvelse

af den 5 maj 1902 samt äfven af Eders Kungl. Maj:t 1904 beaktats,

i det att vetenskapsakademien anbefallts att vid uppgörande af ritningar

och kostnadsförslag till nya byggnader för naturhistoriska riksmuseum i

dessa förslag alternativt upptaga jämväl lokaler för Sveriges geologiska undersökning

(skrifvelse af den 10 juni 1904 till kungl. vetenskapsakademien

från statsrådet och chefen för kungl. ecklesiastikdepartementet). Den af

Eders Kungl. Maj:t sålunda gifna anvisningen har ledt till det förslag, som

af kungl. vetenskapsakademien nyligen ingifvits till Eders Kungl. Maj:t,

och i hvilket lokaler alternativt beräknats äfven för Sveriges geologiska

undersökning. Då jag vid utarbetande af nämnda förslag haft tillfälle att

tillvarataga Sveriges geologiska undersöknings intressen, kan jag, under

uttalande af min anslutning till detsamma, inskränka mig till att angifva

ett par omständigheter, hvilka synas mig särskildt betydelsefulla.

Det har ofta vid nybyggnader för vetenskapliga institutioner visat sig'',

att det såsom tillräckligt eller till och med rikligt beräknade utrymmet efter

rätt kort tids förlopp på grund af institutionens fortgående utveckling

befunnits otillräckligt. Riksmuseets äldre byggnadshistoria erbjuder exempel

på ett sådant hastigt öfverfyllande af relativt unga lokaler, och Sveriges

geologiska undersökning, som 1867 inflyttade i en synnerligen tidsenlig

lokal, arbetade, såsom här ofvan framhållits, omedelbart före utvidgningen

1899 under en nästan olidlig trängsel. Man skulle möjligen kunna misstänka,

att äfven med genomförandet af det nu föreliggande nybyggnadsförslaget

inom en nära framtid åter klagomål öfver bristande utrymme

skulle komma att framställas. Emellertid vågar jag förmoda, att i detta

fall särdeles goda garantier mot en sådan eventualitet förefinnas. Sammanlagda

golfarealen inom den nuvarande lokalen är 1,890 kvadratmeter; 1904

beräknades af min företrädare, att i den tillämnade borde åt undersökningen

beredas ett utrymme af 3,067 kvadratmeter. Då nu inom undersökningen

pågår en utvidgning af verksamheten särskildt i praktisk riktning,

hvilken först med mitt tillträde till chefsämbetet blifvit planlagd och

igångsatt, har jag funnit det föreslagna utrymmet ej innebära tillräckliga

utvecklingsmöjligheter, hvarför jag inom byggnadskommittén utverkat en

ökning af det för Sveriges geologiska undersökning afsedda utrymmet (särskildt

med hänsyn till magasin och tekniska laboratorier), så att lokalen

nu i förslaget äger en golfyta, af 4,613 kvadratmeter. Detta utrymme anser

jag med visshet vara till fyllest för en mycket lång tid framåt, desto mera

som en reduktion af det nuvarande, mycket skrymmande stuffmaterialet

Bih. till Biksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 3G Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

bör kunna ske, i den män som utarbetandet af berggrundskartan i skalan

1 : 200 000 skrider framåt.

En annan omständighet, som jag anser mig böra i detta sammanhang

betona, är, att det nu framlagda förslaget ter sig ekonomiskt relativt fördelaktigt.

Visserligen belöper sig den beräknande byggnadskostnad^! för

undersökningens nya lokal till den mycket betydande summan af 549,500

kronor, men af vetenskapsakademiens skrifvelse framgår också, att naturhistoriska

riksmuseets anläggningskostnad skulle stegras med 147,500 kronor,

i den händelse Sveriges geologiska undersöknings därmed intimt förbundna

nybyggnad ej samtidigt komme till stånd. Gifvetvis blefye det ej oväsentligt

dyrare att några år senare tillfoga den för Sveriges geologiska undersökning

afsedda delen af byggnadskomplexet; skulle däremot en sjanständig

byggnad för undersökningen uppföras på annan tomt, kan det säkerligen

ej undvikas, att den totala kostnadsökningen komme att spring upp till

några hundratusental kronor utöfver det nu föreliggande förslaget. Då

sålunda detta förslag ej endast fyller ganska vidtgående anspråk beträffande

framtida behof, utan samtidigt säkerligen är den billigaste lösning af vår

lokalfråga, som kan åvägabringas, vågar jag i underdånighet uttala den

förhoppningen, a tt Eders Kungl. Maj:t, med b''ehjärtan de af våra nuvarande

utrymmessvårigheter och af det tryck, som på vår institution utöfvas från

tekniska skolans sida, måtte vidtaga åtgärder för åvägabringandet af en

nybyggnad för Sveriges geologiska undersökning samtidigt med nybyggnaderna

för naturhistoriska riksmuseum.

I vetenskapsakademiens underdåniga skrifvelse finnes eu af riksmusets

intendenter utförd preliminär beräkning af de ungefärliga kostnaderna för

de nya museilokalernas förseende med inredning och inventarier. Denna

utredning afser ej ett omedelbart anslagsyrkande, utan skall tjäna endast

till att gifva en ungefärlig föreställning om de summor, som i framtiden

komma att för det uppgifna ändamålet äskas.

Att för närvarande utföra någon ens förberedande beräkning af kostnaden

för Sveriges geologiska undersöknings nya lokaler är synnerligen

vanskligt redan af den grund, att undersökningens partiella omorganisation

för närvarande är under behandling inom löneregleringskommittén, och

det af Riksdagens slutliga pröfning af detta ärende blir i någon mån beroende,

huru man skall förfara med anordnande af tekniska laboratorier

in. m. Fastställandet af eu ny institutionsbyggnads inredning är för öfrigt

en både mångskiftande och ytterst maktpåliggande uppgift, på hvars mer

eller mindre tillfredsställande lösning institutionens framtida arbetstrefnad

blir i hög grad beroende. Under den korta tiden af ett år, som jag beklädt

chefsbefattningen vid Sveriges geologiska undersökning, har min tid

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

19

varit till fullo upptagen dels med sträfvande! att vinna förtrogenhet med

dett löpande arbetet, dels med de omfattande organisationsfrågor, som nu

äro under behandling. Jag har sålunda ännu ej haft tid att gripa mig

an med det vidlyftiga arbetet att uppgöra förslag till inredning och inventarier

för de tillämnade nya lokalerna, och särskildt har jag ännu ej

fått tillfälle att i önsklig omfattning göra jämförande studier vid motsvarande

utländska institutioner. På grund häraf får jag i underdånighet

anhålla att ej nu behöfva afgifva en preliminär beräkning af inredningskostnaderna.

I god tid under byggnadsarbetets fortgång skall jag däremot

åvägabringa en definitiv sådan utredning, vid hvilken det skall blifva min

sträfvan att taga hänsyn ej endast till institutionens framtida behof utan

äfven till all möjlig sparsamhet.

Under hänvisning till ofvanstående framställning får jag i underdånighet

anhålla, att Eders Kung!. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig

proposition om beviljande al följande anslag:

dels ett belopp af 26,870 kronor, utgörande Sveriges geologiska undersöknings

andel af köpesumman för den till gemensamt bebyggande af

naturhistoriska riksmuseum och Sveriges geologiska undersökning inköpta

tomten vid Djurgårds-Frescati (denna summa har blifvit af riksmuseets

byggnadsfond förskotterad och torde böra under ar 1909 aterbäras);

'' ””dels ett belopp af 4,240 kronor, utgörande Sveriges.geologiska undersöknings

andel i kostnaderna lör utarbetandet af ritningar, modell och

kostnadsförslag (denna summa är likaledes af nämnda fond förskotterad

och torde böra under år 1909 återbäras);

dels ett belopp af 549,500 kronor, utgörande kostnaden för Sveriges

geologiska undersöknings andel åt byggnadskomplexet enligt ritningar och

kostnadsförslag, som finnas bifogade kungl. vetenskapsakademiens skrifvelse.

Detta belopp bör enligt den af arkitekten Anderberg uppgjorda arbets
-

planen utgå i följande terminer:

1 juli 1908—30 juli 1909....................... 69,300 kronor,

» 1909— » 1910........................ 166,900

» 1910— » 1911 133,600

» 1911— » 1912........................ 129,200

» 1912— » 1913........................ 50,500 »_

Summa 549,500 kronor.

Äfven i den händelse, att Riksdagen skulle afslå öfriga anslagsyrkanden,

torde 4,240 kronor till gäldande af Sveriges geologiska undersöknings

andel i kossnaderna för ritning, modell och kostnadsförslag böra beviljas,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

enär väl Sveriges geologiska undersökning under alla förhållanden får anses

pliktig att till riksmuseets byggnadsfond återbära nämnda summa..

Till slut får jag i underdånighet anhålla att framdeles få inkomma

med underdånig framställning om beviljande af erforderliga medel för anskaffande

af inredning och inventarier i de nya lokalerna.»

1 sin af chefen för Sveriges geologiska undersökning åberopade skrifvelse

den 7 april 1902 anförde styrelsen för tekniska skolan i Stockholm,

bland annat, följande:

För att något så när fylla skolans hela behof af utrymme hade eu

år 1895 beredd tillökning af skolans lokaler ingalunda varit tillräcklig.

Styrelsen hade framhållit detta redan i skrifvelse af den 14 april 1893,

och förhållandena under de därefter följande åren hade till fullo bestyrkt

styrelsens då uttalade farhågor. Styrelsen trodde sig kunna påstå, att alla

till buds stående åtgärder vidtagits för att med den tillgång på utrymme,

hvaröfver skolan för närvarande förfogade, söka hålla undervisningen i

gång på görligast bästa sätt och bereda plats åt det alltjämt växande antalet

inträdessökande lärjungar. Hvad den tekniska afton- och söndagsskolan

beträffade, hade det dock icke kunnat undvikas, att det ordinarie

emottagandet af lärjungar under de senare åren, såsom af styrelsen förut

omförmälts i de afgifna underdåniga årliga berättelserna om skolans verksamhet

och tillstånd, måst upphöra i allmänhet med oktober månads utgång.

Likaså både för hvarje år tillströmningen af sökande till deltagande

i den med medel från anslaget till extra undervisning anordnade teoretiska

och praktiska kursen för utbildande af praktiska montörer varit så betydande,

att ett större antal äfven kompetenta sökande måst afvisas till

väsentlig del just på grund af bristande utrymme. Men det vore ej i

nyssnämnda fall allenast, som behofvet af ökadt utrymme gjorde sig gällande,

utan förhållandet vore i mer eller mindre kännbar grad detsamma

inom skolans flesta afdelningar eller läroämnen. I biblioteket hade fönster

måste förbyggas för att bereda plats åt boksamlingar och i det rum, där

skolans dyrbara samlingar af planschverk vore inrymda, måste flera olika

lektioner äga ruin, hvilket uppenbarligen måste lända till ej ringa men

för dessa samlingars både rätta ård och lätta tillgänglighet för skolans

lärjungar och utomstående industriidkare, hvilka ville begagna sig däraf.

Stora delar af skolans rikhaltiga samlingar för ritundervisningen och den

konstindustriella undervisningen hade ännu icke kunnat ordnas på ett

tillfredsställande sätt. I de lokaler, som begagnadesaf fackskol orna, vore

utrymmet taget i anspråk därhän, att ej ens mycket måttliga anspråk kunde

tillfredsställas på för undervisningens rätta bedrifvande erforderligt utrymme

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nålfil. 21

eller på de hygieniska förhållandena, hvilka ställde sig dess mer otillfredsställande,

som skolan saknade särskilda anordningar för ventilation. Så

hade byggnadsyrkesskolans 92 lärjungar, ehuru fackskolan vore fördelad

på tre fullständigt skilda årskurser, måst sammanträngas i tre lektionsrum

med sammanlagdt 196 kvadratmeters golfyta eller för hvarje lärjunge endast

omkring 2 kvadratmeter, däri utrymmet för gångar inräknadt, i stället för

att det verkligen hell ulliga utrymmet icke kunde sättas lägre än till omkring

3 kvadratmeter för hvarje lärjunge förutom hvad som toges i anspråk

till gångar. För de läsämnen, som inginge i byggnadsyrkesskolans

läroplan, funnes inga särskilda lärorum, utan måste äfven denna undervisning

ske i ritrummen eller förläggas till af andra skolafdelningar disponerade

lärorum, därest dessa kunde för några lektionstimmar undvaras. I

allt väsentligt gällde detsamma, som nu anförts om byggnadsyrkesskolan,

i fullaste utsträckning äfven om maskinyrkesskolan med dess 100 lärjungar.

Beträffande flera af läroämnena inom den tekniska afton- och söndagsskolan

vore förhållandena om möjligt än mer betänkliga. I aritmetik kade anmält

sig öfver 600 lärjungar, hvilka fördelats på tre parallellklasser med

skilda undervisningstimmar. Emellertid komme sålunda omkring 200 lärjungar

på hvarje sådan parallellklass, medan för den matematiska undervisningen

endast två läsrum stode till buds, det ena afsedt för 56 och det

andra för 28 lärjungar. De öfriga lärjungarna måste beredas plats i andra

rum, där någon ledighet möjligen stode att uppleta. På sammma sätt funnes

två ritsalar att tillgå för undervisningen i geometrisk konstruktionslära

jämte linearritning med utrymme för omkring 130 lärjungar. Antalet

till deltagande i detta läroämne anmälda lärjungar hade under de senare

åren uppgått till omkring 900, eller omkring 300 lärjungar på hvarje af

de tre parallellklasserna, i hvilka lärjungarna äfven i detta läroämne varit

.uppdelade. Samma lärosalar för omkring 130 lärjungar hade äfven begagnats

af lärjungarna inom den tekniska skolan för kvinnliga lärjungar.

Då inom denna afdelning omkring 200 lärjungar brukade anmäla sig till

deltagande i undervisningen i ifrågavarande läroämne, hade detta endast

med största svårighet låtit sig göra genom att taga i anspråk tillfälligt lediga

platser inom andra lärosalar. Undervisningen i de viktiga läroämnena

kemi och fysik med elektroteknik vore för närvarande inrymd i

de lokaler, hvilka förut innehafts af landtbruksakademien. Ehuru dessa

vore jämförelsevis vida tjänligare för sitt ändamål än öfriga skolans lokaler,

lede det icke något tvifvel, att ökadt utrymme måste beredas äfven

dessa läroämnen med därtill hörande praktiska öfningar, därest undervisningen

i dem skulle kunna tillgodoses på ett fullt tidsenligt sätt och som

motsvarade deras stora och alltjämt ökade betydelse för vårt lands industri.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

Otillräckligheten af det befintliga utrymmet hade för hvarje år i synnerhet

gjort sig gällande i fråga om, såsom också fond blifvit omförmäldt, den

med medel från anslaget till extra undervisning anordnade kursen för utbildande

af elektriska montörer, från hvilken ej sällan halfva antalet sökande

måst afvisas, ehuru till och med ett större antal emottagits än lämpligt

varit, äfvensom i fråga om det stora antalet lärjungar inom maskinyrkesskolan,

hvilka företrädesvis ville ägna sig åt elektr oteknisk a studier.

Huru otillräckligt det åt skolan upplåtna utrymmet verkligen vore framginge

äfven, såsom det syntes styrelsen, på ett synnerligen öfvertygande

sätt vid en jämförelse med de tekniska elementarskolorna, som för ett

lärjungeantal, till och med understigande en af tekniska skolans i Stockholm

fackskolors, byggnadsyrkesskolans eller maskinyrkesskolans, lärjungeantal

förfogade öfver egna, rymliga byggnader. Så disponerade exempelvis

tekniska elementarskolan i Borås, med icke fullt 80 lärjungar, öfver två

rymliga, väl inredda byggnader, däraf hufvudbyggnaden uppförd i två stora

hufvudvåningar om hvardera 1,100 kvadratmeters golfyta och dessutom

rymliga källar- och vindslokaler. Den kemiska undervisningen disponerade

egen byggnad i två våningar jämte källarvåning och likaså den mekaniska

verkstaden. Ehuru den tekniska aftonskolan i Borås, hvilken äfven

begagnade sig af lokaler i hufvudbyggnaden, icke räknade mer än omkring

200 lärjungar, vore man dock betänkt på att skaffa ökadt utrymme

genom, att på byggnadens vindsvåning inreda passande lokaler för undervisningen

i yrkesmålning och dekorationsmålning. Enligt styrelsens bestämda

öfvertygelse och erfarenhet gåfves det ingen möjlighet att genom

förändringar af lokalernas anordning eller beskaffenhet afhjälpa de svårigheter,

hvaremot skolan nu hade att kämpa i fråge om utrymme. De

ständigt växande kraf, som med hänsyn till industriens fortgående och raska

utveckling i allt högre grad och i olika riktningar ställdes på skolan, hade

naturligtvis bidragit till att göra tillståndet än svårare och betänkligare.

Styrelsen hade också ansett sig föranlåten att i underdånig skrifvelse den

25 september 1900 hos Kungl. Maj:t gorå framställning om en förändrad

organisation af skolan. Men äfven om skolan på ett eller annat sätt omorganiserades,

funnes det, enligt styrelsens öfvertygelse, ingen möjlighet,,

såvida skolan icke skulle förändra hela sin nuvarande liufvudsakliga karaktär

såsom ett helt af särskilda skolafdelningar, att åt dem med det nuvarande

utrymmet bereda ens för den närmaste framtiden lokaler, som

kunde tillfredsställa till och med de blygsammaste anspråk och tillåta att

undervisningen blefve af den beskaffenhet och omfattning, som den måste

blifva, därest skolan skulle kunna bibehålla den ställning, den hittills intagit.

Enligt styrelsens åsikt erbjödes ingen bättre utväg att afhjälpa sko
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

23

• lans trängande behof af ökadt utrymme, än att äfven de lokaler inom

skolans hus, Indika för närvarande innehades af Sveriges geologiska undersökning,

öfverlämnades till skolans disposition, och styrelsen hade desto

hellre ansett sig kunna föreslå denna åtgärd, som styrelsen hade anledning

förmoda, att jämväl Sveriges geologiska undersökning vore i behof af lämpliga

och ökade lokaler. Genom att skolan sålunda komme i besittning af

hela byggnaden skulle också andra olägenheter af <j oväsentlig betydelse

blifva aflägsnade, hvilka föranleddes därigenom, att olika institutioner vore

inrymda därinom. Bland annat borde framhållas, att för närvarande det

icke läte sig göra att genom skolans portvakter utöfva den kontroll öfver

kommande och gående, som vore önsklig i fråga om en anstalt af tekniska

skolans art, en kontroll, som äfven för en skola af långt mindre omfattning

än tekniska skolan i Stockholm ansåges vara ett nödvändigt villkor

för skolans rätta skötsel.

På grund af det sålunda anförda ville styrelsen i underdånighet hemställa,

det täcktes Kungl. Maj:t vidtaga åtgärder för att de lokaler inom

skolbyggnaden, hvilka för närvarande innehades af Sveriges geologiska

undersökning, måtte blifva till tekniska skolans disposition öfverlämnade.

I sin skrifvelse den 23 maj 1907 har styrelsen för tekniska skolan i

Stockholm anfört, att då ännu, fem år efter inlämnandet af skrifvelsen den

7 april 1902, någon ändring med afseende å lokalfrågan icke skett, men

behofvet af ökadt utrymme nu gjorde sig än kännbarare gällande, styrelsen

under känslan af ansvaret för skolans ledning nödgades ånyo hos Kungl.

Maj:t göra underdånig framställning om nödvändigheten af ökadt utrymme

för skolan, hvars behöriga skötande därförutom icke syntes styrelsen blifva

möjligt, med mindre hela afdelningar skulle uteslutas eller ett stort antal

kompetenta inträdessökande afvisas. Styrelsen hyste fortfarande den mening,

att upplåtandet åt skolan af de lokaler, som nu begagnades af Sveriges

geologiska undersökning, skulle vara ägnadt att för eu längre framtid bereda

skolan det utrymme, som den med nödvändighet kräfde.

Öfverintendentsämbetet har i infordradt underdånigt utlåtande den 22

oktober 1907 angående det nu framlagda byggnad sförslaget anfört följande.

Jämte det öfverintendentsämbetet måste framhålla, att det, med hänsyn

till den föreliggande hyggnadsplanens monumentala verkan, gifvetvis

varit önskvärdt, att densamma till hela sin omfattning samtidigt komme

till utförande, men att lik väl något absolut hinder med afseende a berörda

verkan icke torde få anses föreligga, att till en början de för Sveriges

geologiska undersökning och etnografiskt museum afsedda byggnaderna

uteslötes ur planen, finge ämbetet vidare meddela, att ämbetet mot de

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

uppgjorda ritningarna icke funnit orsak till andra, sedermera af ritnings-''

författaren, arkitekten Anderberg, efter anmodan af ämbetet, medelst tillläggsblad

iakttagna erinringar, än att, dels till vinnande af betydande konstruktiva

lättnader, de tegelmurar, hvilka afsetts skola hvila på eller förankras

med Hennebiguekonstruktiöner, blifva ersatta med de olika byggnaderna

genomgående Hennebiguesystem, dels ock, för ernående af estetiska

fördelar, spröjsindelning införts i fönstren till sådana lokaler, som icke

skulle användas för mikroskopering.

Hvad därefter anginge de företedda kostnadsberäkningarna, både öfverintendentsämbetet

väl funnit dessa, med hänsyn till för närvarande gällande

priser, nog höga, men, i betraktande af den antagna långa arbetstiden

med sannolikt alltjämt infallande prisstegringar och äfven byggnadsplatsens

belägenhet, som föranledde kostsamma transporter och dylikt, funne ämbetet

för sin del skäl icke vara för handen att tillstyrka någon nedprutning i

de angifna omkostnadssummorna, i sammanhang hvarmed ämbetet emellertid

ansåge sig höra påpeka, att, för undvikande af alltför dryga omkostnader

för uppvärmning och ventilation, vid härtill hörande förslags

närmare utarbetande lämpligen torde böra tillses, att värmeledningarna så

konstruerades, att de kunde gifvas mindre effekt eller helt och hållet afstängas

för de delar af byggnaderna, där icke daglig uppvärmning till

rumstemperatur vore erforderlig.

Slutligen har vetenskapsakademien med underdånig skrifvelse den 13

november 1907 öfverlämnat ett yttrande af ingenjören Hugo Theorell i

fråga om de nya riksmuseibyggnadernas eventuella uppvärmning med

torfbränsle. Theorell yttrar härom följande.

Beträffande valet åt bränsle vore detta i första rummet eu kostnadsfråga,

hvarvid man hade att jämföra de olika materialens bränslevärde och

pris. Då bränslevärdet hos en kilo stenkol i medeltal vore dubbelt så stort

som hos en kilo väl lufttörkad torf, blefve eldningen med det senare

bränslet ekonomiskt fördelaktigt, först när priset på detsamma understege

halfva kostnaden för samma vikt stenkol. Så som frakt och andra förhållanden

för närvarande ställde sig, blefve detta fallet endast på platser

belägna nära intill lämpliga torfmossar, där sålunda fraktkostnaderna vore

små. För leverans i eller invid Stockholm ställde sig prisen på god torf

ännu åtminstone så höga, att eldning med torf blefve ekonomiskt mycket

ofördelaktig. För värmeledningen hade föreslagits vanliga, plåtpannor för

eldning med stenkol. Samma pannor kunde äfven, med någon mindre förändring

af eldstad och rostyta, användas för eldning med torf. Torf

eller stenkol skulle sålunda alternativt eller till och med samtidigt i lämplig

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

25

blandning kunna användas för pannor med vanlig eldstadsanordning med

planrost. Om från början vore bestämdt, hvilken bränslesort som komme

att användas, anordnade man gifvetvis eldstaden på det sätt, som för ifrågavarande

bränsle vore lämpligast. Skulle eldningen bestämmas för torf,

anordnades eldstaden bäst med så kallad trapprost, hvilken anordning

blefve något mera skrymmande och dyrbar än den för stenkolseldning

vanliga. Theorell ansåge emellertid, att pannorna för ifrågavarande anläggning

borde anordnas för eldning med stenkol. Skulle konjunkturerna

i en framtid så förändras, att eldning med torf blefve lönande, kunde eldstäderna

för en eller flera af pannorna utan synnerligen stor kostnad ändras

för eldning med detta bränsle.

Det nu framlagda förslaget till nybyggnader för naturhistoriska riksmuseet

tvekar jag icke att tillstyrka. Byggnadsfrågans lösning har varit

förenad med stora svårigheter, då man haft att tillgodose en mängd af

olika intressen, men det nu ingifna förslaget, som vunnit samtliga sakkunniges

gillande, synes mig på ett synnerligen lyckligt sätt motsvara alla

berättigade kraf på ett dylikt byggnadsföretag. Riksdagen har ock i fråga

om den del af förslaget, som varit framlagd för dess pröfning, eller beträffande

hvalmuseet uttalat sitt gillande däraf. Jag anser alla skäl tala

för att Sveriges geologiska undersöknings byggnadsfråga ordnas samtidigt

med naturhistoriska riksmuseets. Dels är nämligen geologiska undersökningen

i starkt behof af ökadt utrymme, dels skulle dess nuvarande lokaler

då kunna öfverlämnas åt tekniska skolan i Stockholm för afhjälpande

af en för skolans verksamhet snart sagdt ödesdiger trångboddhet, dels

skulle slutligen kostnaderna för riksmuseibyggnaderna, enligt hvad upplysts,

ökas med ej mindre än 147,500 kronor, därest ej nybyggnad för

Sveriges geologiska undersökning samtidigt komme till stånd. Chefen för

jordbruksdepartementet har ock förklarat sig ämna föreslå äskande af erforderligt

anslag till detta sistnämnda byggnadsföretag.

Mot byggnadsarbetets fördelande på fem år har jag intet att invända.

Den beräknade kostnaden för riksmuseibyggnaderna, 2,502,200 kronor,

anser jag med hänsyn till hvad öfverintendentsämbetet anfört icke tåla

någon nedprutning, synnerligast som all onödig utsmyckning af byggnaderna

ur sparsamhetssynpunkt undvikits. Då till bestridande af kostnaderna

för nybyggnaderna finnas att tillgå dels naturhistoriska riksmuseets

byggnadsfond, uppgående — med fordran af Sveriges geologiska undersökning

af dess andelar i köpesumman för tomt och kostnader för rit
Bih.

till Rikscl. Prof. 1908. 4 Samt. 1 Afcl. 36 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

ningar — till 945,016 kronor 81 öre, dels ock statens egendom i kvarteren

Grönlandet södra och Grönlandet norra, hvilken vid försäljning beräknats

inbringa i rundt tal 990,000 kronor, skulle statsverkets direkta tillskott

icke behöfva uppgå till mer än 567,184 kronor, hvilket belopp, fördeladt

på fem år, icke torde blifva för statsregleringen alltför betungande. Det

belopp 990,000 kronor, som beräknats motsvara värdet af statens egendom

i kvarteren Grönlandet södra och Grönlandet norra, anser jag lämpligen

böra af riksgäldskontoret förskotteras i afvaktan på att nämnda egendom

hinner försäljas.»

Beträffande frågan angående nybyggnad för Sveriges geologiska undersökning

har statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet till statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden den 13 januari 1908, under hänvisning

till hvad i ärendet anförts till ofvanberörda statsrådsprotokoll

öfver ecklesiastikärenden, uttalat, att han på de af chefen för ecklesiastikdepartementet

anförda skäl biträdde den af sistnämnde departementschef

uttalade uppfattning, att ifrågavarande nybyggnad borde företagas i samband

med den för naturhistoriska riksmuseet föreslagna nybyggnaden.

Då byggnadsarbetet vare afsedt att påbörjas redan innevarande, år,

borde någon del af förenämnda belopp 100,000 kronor göras disponibelt

för detta ändamål. Departementschefen hade beräknat, att ett belopp af

50,000 kronor sålunda skulle erfordras för år 1908.

Utskottets

yttrande.

Enligt skrifvelse den 14 maj 1904 medgaf samma års Riksdag, bland

annat, att kvarteret Grönlandet södra jämte den staten tillhöriga delen af

kvarteret Grönlandet norra äfvensom statens byggnader inom dessa kvarter

•finge försäljas och härför inflytande försäljningsmedel sammanslås med

besparade hyresinkomsten från egendomen i förstnämnda kvarter till en

byggnadsfond för naturhistoriska riksmuseet att tills vidare af vetenskapsakademien

förvaltas enligt de för hyresmedelsfonden gällande föreskrifter,

samt att till område för naturhistoriska riksmuseet skulle under äganderätt

upplåtas den till lägenheten Djurgårds-Frescati hörande del af den af

akademien därtill föreslagna, å en upprättad karta närmare betecknade

mark mot ersättning till den under statskontorets förvaltning stående

djurgårdsfonden att för djurgårdskassans ändamål användas.

En del af dessa fastigheter har sedermera försålts för en summa

af 800,000 kronor. Af den sålunda bildade byggnadsfonden anvisade 1907.

års Riksdag på Kungl. Maj:ts därom framställda förslag ett belopp af

84,000 kronor till uppförande af ett nytt hvalmuseum å den för riksmuseet

afsedda tomten å Norra Djurgården.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

27

Sedermera har, gå grund af Sveriges geologiska undersöknings behof

af att erhålla ökadt utrymme för sina lokaler och då det icke lämpligen

läte sig göra att genom förändring och utvidgning af de nuvarande lokalerna

vinna sådant utrymme, fråga uppstått att i samband med riksmuseets

nybyggnad äfven bereda lokaler för geologiska undersökningen; och hafva

ritningar och kostnadsberäkning för det sålunda ifrågasatta byggnadskomplexet

numera utarbetats och för Riksdagen framlagts. Kostnaderna för

det hela skulle enligt denna beräkning uppgå till 3,051,700 kronor (häri

ej inräknade för livalmuseet redan beviljade medel). Af detta belopp

skulle å riksmuseet belöpa 2,502,200 kronor och å geologiska undersökningen

549,500 kronor. Skulle emellertid nämnda undersöknings byggnad

icke förläggas tillsammans med riksmuseet, komme den för detta museum

beräknade kostnaden att ökas med 147,500 kronor, till följd af att en del

kostnader, som eljest skulle vara gemensamma, såsom vestibuler, trapphus,

planering, vatten- och afloppsledningar in. m. finge af riksmuseet ensamt

bäras.

Till bestridande af de för riksmuseet beräknade kostnaderna finnes

för närvarande tillgänglig byggnadsfondens kapitalbehållning, vid 1907 års

slut uppgående till 913,900 kronor 81 öre, däri ej inräknadt för hvalmuseum

disponerade 84,000 kronor. I köpeskilling för ännu osålda delar

af fastigheterna i kvarteren Grönlandet norra och Grönlandet södra beräknas

inflyta omkring 990,000 kronor. Därjämte har riksmusei byggnadsfond

en fordran å 31,110 kronor af geologiska undersökningen för förskott,

som för denna institution gjorts dels för inköp af tomt, dels för ritningar

och kostnadsberäkningar. Hela den för riksmusei nybyggnad disponibla

tillgången skulle alltså uppgå till 1,935,016 kronor 81 öre, hvadan det

erforderliga statsanslaget skulle uppgå till, i jämnt krontal, 567,184 kronor

eller, för den händelse geologiska undersökningens byggnad ej komme

att uppföras i samband med riksmuseets, till 714,684 kronor. Kostnaden

för geologiska undersökningens nybyggnad beräknas, såsom ofvan nämnts,

till 549,500 kronor, eller med tillägg af institutionens berörda skuld till

riksmuseet, 31,110 kronor, till 580,610 kronor, hvilket belopp sålunda skulle

i statsanslag erfordras.

Genom 1904 års Riksdags ofvan omförmälda beslut angående försäljning

af de af riksmuseet för närvarande disponerade fastigheter samt upplåtande

af område för museet å norra Djurgården, lärer frågan om nybyggnad

för detsamma få anses vara i princip afgjord och det af Kungl.

Maj:t nu framlagda förslaget endast afse pröfning af upprättade ritningar

och kostnadsförslag.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

Beträffande den ifrågasatta nybyggnaden för geologiska undersökningen

finner utskottet den i ärendet förebragta utredningen gifva vid handen,

att de af ifrågavarande institution för närvarande disponerade lokalerna

äro i afseende å utrymme så otillräckliga, att desamma icke utan allvarliga

olägenheter för arbetets behöriga bedrifvande kunna begagnas samt att

alltså nya och större lokaler böra snarast möjligt för institutionen beredas.

Det i sådant afseende framlagda förslaget att i samband med riksmuseets

nybyggnad uppföra byggnad för geologiska undersökningen finner utskottet

ur praktisk synpunkt välbetänkt, särskildt med hänsyn därtill, att, såsom

ofvan nämnts, härigenom skulle kunna vinnas en afsevärd besparing i kostnaden

för det nya riksmuseet.

De för det sålunda ifrågasatta byggnadskomplexet upprättade ritningar,

hvaraf utskottet tagit del, har utskottet funnit såväl i afseende å de olika

lokalernas fördelning och anordning lämpligt afvägda som ock ur arkitektonisk

synpunkt tilltalande.

Kostnadsberäkningen har icke gifvit utskottet anledning till erinran.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen må

a) för uppförande å det till tomt för naturhistoriska

riksmuseet inköpta område vid Djurgårds-Frescati af nya

byggnader för museet i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med i ärendet företedda, af arkitekten A. Anderberg uppgjorda

ritningar,

l:o medgifva, att riksmuseets byggnadsfond må i

sin helhet användas,

2:o besluta, att ett belopp intill 990,000 kronor

skall af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas, på sätt

Kungl. Maj:t bestämmer, för att återgäldas i den mån

ännu osålda, staten tillhöriga andelar af kvarteren Grönlandet

södra och Grönlandet norra i Stockholm äfvensom

* statens byggnader i samma kvarter varda försålda och

köpeskillingar därför inflyta,

3:o under åttonde hufvudtiteln bevilja ett anslag

af 567,184 kronor och däraf på extra stat för år 1909

anvisa 67,184 kronor;

b) för verkställande af nybyggnad för Sveriges geologiska

undersökning under nionde hufvudtiteln bevilja

ett anslag af 580,610 kronor samt däraf å extra stat

för år 1909 anvisa ett belopp af 100,000 kronor med

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 61.

29

rätt för Kungl. Maj:t att af sistnämnda belopp redan

under år 1908 för byggnadsarbetets påbörjande låta af

tillgängliga medel utanordna 50,000 kronor.

Stockholm den 31 mars 1908.

På statsutskottets vägnar:

G. BIKUNG.

Bill. till Riksd. Prof,. 1908. 4 Sami. 1 Afä. 36 Höft.

5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.