Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kling l. Maj ds proposition angående uppförande af byggnader för telegrafverkets behof i Stockholm och Göteborg.

1908-04-06 · 41 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 39 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1908:79, Utlåtande, i anledning af Kling l. Maj ds proposition angående uppförande af byggnader för telegrafverkets behof i Stockholm och Göteborg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

1

N:o 79.

Ankom till Biksdagens kansli den 6 april 1908, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kling l. Maj ds proposition angående

uppförande af byggnader för telegrafverkets behof i

Stockholm och Göteborg. (2 U. A).

I en till Riksdagen den 27 mars 1908 aflat en, till statsutskottets

förberedande behandling öfverlämnad proposition (n:o 122) har Kungl.

Maj:t under åberopande af bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att dels medgifva

att för telegrafverkets behof må inköpas tomterna n:r 3, 21, 22

och 25 i kvarteret Jericho i Stockholm för 646,000 kronor och att å

nämnda tomter må uppföras en telefonstationsbyggnad för en kostnad

cj öfverstigande 914,000 kronor;

att å telegrafverket tillhörig tomt i Göteborg må uppföras en stationsbyggnad

för en kostnad icke öfverstigande 1,251,000 kronor;

att för gäldande af den vid tillträdet förfallna del af köpeskillingen

för tomterna i kvarteret Jericho i Stockholm äfvensom för byggnadsarbetenas

påbörjande å samma tomter må användas de för utvidgning

af telegrafverkets lokaler i Stockholm reserverade medel, 500,000 kronor,

äfvensom det belopp, 500,000 kronor, som af det utaf 1907 års Riksdag

anvisade byggnadslån å 3,000,000 kronor afsetts för stationsbyggnad

i Stockholm; samt

Bih. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Åfd. 46 Raft. (N:o 79.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

att för påbörjande af byggnadsarbetet i Göteborg må användas det

belopp, som, efter gäldande af köpeskillingen för den i nämnda stad

inköpta tomt, återstår af de 900,000 kronor utaf samma byggnadslån,

som afsetts för inköp af tomt och uppförande af stationsbyggnad i

Göteborg;

dels ock bemyndiga riksgäldskontor att tillhandahålla telegrafstyrelsen

för uppförande af stationsbyggnader för telegrafverkets behof i

Stockholm och i Göteborg ett lånebelopp af 1,280,000 kronor att, i män

af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t pröfvadt,

af telegrafstyrelsen i riksgäldskontor lyftas och jämte ränta,

motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande

till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontor, inom tjugu år från

första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets

medel därtill lämna tillgång, dock så att dylika afbetalningar

böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret

tillkännagifvas.

Rörande denna framställning har departementschefen till förberörda

statsrådsprotokoll yttrat följande:

»Uti underdånig skrifvelse den 2 mars 1908 har telegrafstyrelsen

inkommit med framställning beträffande uppförande af telegraf- och

telefonstationsbyggnader i Stockholm och i Göteborg.

A. Stationsbyggnader i Stockholm.

Till en början tillåter jag mig erinra, hurusom telegrafstyrelsen

redan i underdånig skrifvelse den 18 november 1904 med förslag till

stater för år 1906 gjorde framställning om reserverande af medel för

utvidgning af telegrafverkets lokaler i Stockholm.

Styrelsen anförde därvid, bland annat, följande:

År 1870 hade från öfverintendentsämbetet till telegrafverket för

kostnadsfritt begagnande öfverlämnats de tre nedre våningarna af dåvarande

byggnad å den statsverket tillhöriga tomten n:r 1 i kvarteret

iEolus med adressnummer 2 vid Skeppsbron i Stockholm, hvari då

inrymts såväl telegrafstyrelsens som telegrafstationens lokaler. Denna

byggnad hade i början af 1880-talet i sin helhet ställts till telegrafstyrelsens

förfogande.

Till följd af såväl ökningen af telegrafadministrationens personal

som telegrafrörelsens starka utveckling och telefonrörelsens snabba till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

växt efter det telegrafverket erhållit bemyndigande, första gången genom

nådigt bref den 10 juni 1881, att bedrifva sådan rörelse, hade de åt

telegrafverket upplåtna utrymmena blifvit för små för behofvet, så att

telegrafstyrelsen år 1891 måst gå i författning om förhyrande i en

bredvid liggande fastighet, n:r 2t och 3 i nämnda kvarter med adressnummer

8 Slottsbacken och 1 Österlånggatan, hvilken fastighet för

ändamålet inköpts af telegrafverkets pensionsinrättning, af en större

våning, hvari inrymts en del af administrativa byråns lokaler. Telegrafstyrelsen

hade därefter varit nödsakad att i allt högre grad fylla behofvet

af ökadt utrymme genom ytterligare förhyrande af lokaler i pensionsinrättningens

tillgränsande fastigheter.

Under tiden hade äfven det till telegrafstyrelsens disposition ställda

huset vid Skeppsbron utvidgats. Enligt nådigt bref den 9 april 1897

hade öfverintendentsämbetet ålagts att för en kostnad, ej öfver skjutande

113,730 kronor, utföra en tillbyggnad till nämnda hus, för hvilket

ändamål 1897 års Riksdag anvisat anslag. Tillika hade genom berörda

nådiga bref förordnats att, sedan tillbyggnadsarbetet blifvit afslutadt,

telegrafstyrelsen skulle öfvertaga vården och underhållet af det ifrågavarande

huset, hvilket i likhet med andra telegrafverket tillhöriga byggnader

skulle i verkets räkenskaper uppföras bland verkets tillgångar.

I enlighet med nådigt bref den 26 maj 1899 hade därefter verkställts

en påbyggnad af telegrafverkets hus vid Skeppsbron, för hvilket ändamål

1899 års Riksdag anvisat ett anslag af 27,000 kronor äfvensom medgift,

att ett odisponeradt belopp af 7,036 kronor 27 öre af nyssnämnda

tillbyggnadsanslag finge därtill användas.

I större eller mindre grad blefve samtliga af telegrafstyrelsen samt

distrikts- och lokalförvaltningarna disponerade lokaler i ofvannämnda

fastigheter under de närmaste åren i behof af ökadt utrymme. De af

telegrafstyrelsen för egen del använda lokalerna vore redan då alldeles

otillräckliga för sitt ändamål. Till tjänsterum hade måst tagas i anspråk

en mängd utrymmen, som vore för sådant ändamål synnerligen olämpliga

och i flera fall redan af sanitära skäl icke kunde i längden därtill anlitas.

Äfven hade till stort hinder för det ostörda arbetet beträffande åtskilliga

fall alltför många tjänstemän måst sammanföras i samma arbetsrum.

Telegrafstationens lokaler vore för det dåvarande tillräckliga, men

en utvidgning af desamma syntes möjligen redan inom få år blifva af

behofvet påkallad för fyllande af korrespondensens ökade kraf.

Telefonstationen vore inredd på sådant sätt, att den kunde för de

närmaste åren mottaga det beräknade antalet nytillkommande abonnenter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

äfvensom de nya linjer, Insalta blefve behöfliga dels till kringliggande

orter och dels till aflägsnare platser.

De dåvarande lokalerna lämnade tillfälle till en utvidgning med

omkring 4,700 abonnentledningar, hvarefter de åt förbindelseledningar

eller den så kallade landslinjeexpeditionen upplåtna rum behöfde tagas

i bruk för ytterligare utvidgning af lokalexpeditionen och således nytt

utrymme måste beredas åt landslinjeexpeditionen. För en tid af ytterligare

4 eller 5 år kunde således den dåvarande telefonlokalen anses

komma att motsvara behofvet.

Såsom af denna redogörelse framginge, måste telegrafstyrelsen vara

betänkt på att inom en icke aflägsen framtid anskaffa betydligt utvidgade

lokaler i Stockholm.

För telegrafstyrelsens eget, mest trängande behof kunde detta senast

från 1906 års höst låta sig göra genom förhyrande af de lokaler i

pensionsinrättningens hus, som ännu vore åt enskilda personer upplåtna.

Beträffande åter särskild! telefonstationen vore detta omöjligt, utan måste

antingen närliggande fastigheter ombyggas och förenas med telegrafverkets

nuvarande hus, eller också ett helt och hållet nytt hus uppföras

å tomt, som för ändamålet kunde förvärfvas å annan plats i hufvudstaden,

om telefonrörelsen därstädes skulle kunna utvecklas utöfver hvad

förut sagts.

Vare sig emellertid den ena eller den andra utvägen komme att

anlitas, blefve dock kostnaden så betydlig, att det syntes vara oundgängligt

att för ändamålet anlita telegrafverkets vinstmedel från flera

statsregleringsperioder. Det syntes telegrafstyrelsen därför nödvändigt,

att, ehuru telegrafstyrelsen då ännu icke vore beredd att afgifva förslagtill

de för ifrågavarande behof lämpligaste anordningarna, redan af

1906 års vinstmedel från rörelsen finge, i likhet med hvad som enligt

Riksdagens år 1896 fattade beslut hade skett för anskaffande af medel

för uppförande af ett nytt posthus i Stockholm, för utvidgning af telegrafverkets

lokaler i hufvudstaden reservera så stort belopp, som lämpligen

kunde för ändamålet disponeras.

På grund af hvad sålunda anförts hade telegrafstyrelsen för ifrågavarande

ändamål inberäknat ett belopp af 100,000 kronor i det under

rubriken »Fastigheter)) i förslaget till 1906 års stater uppförda anslag.

Uti statsverkspropositionen till 1905 års Riksdag föreslog Kungl.

Maj:t också, bland annat, att för utvidgning af telegrafverkets lokaler i

Stockholm finge reserveras ett belopp af 100,000 kronor; och blef detta

förslag bifallet af Riksdagen, som förklarade sig anse detsamma vara

på goda skäl grundad!.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N;o 79,

5

Sedan telegrafstyrelsen därefter i förslaget till 1907 års stater för

ifrågavarande ändamål upptagit 200,000 kronor samt Kungl. Maj:t i

statsverkspropositionen till 1906 års Riksdag framställt förslag därom,

medgaf Riksdagen, att för ändamålet finge reserveras ytterligare ett

belopp af 200,000 kronor.

1 sin underdåniga skrifvelse den 30 november 1906 angående förslag

till utgiftsstater för telegrafverket för år 1908, däri telegrafstyrelsen

uti det under rubriken »Fastigheter» uppförda belopp 1,000,000

kronor för nyssberörda ändamål inberäknat ett belopp af 200,000

kronor, anförde telegrafstyrelsen bland annat följande.

Behofvet af större lokaler för telefonstationen i Stockholm hade

blifvit allt mer trängande. Telefonnätet hade där hastigt utvecklat sig

så att — såsom framginge af en i skrifvelsen intagen öfversikt —

antalet apparater, som vid slutet af år 1896 uppgått till 3,670, vid 1905

års slut ökats till 13,954.

Med en sådan ökning i antalet telefonapparater kunde den dåvarande

stationslokalen endast för få år bereda tillräckligt utrymme för de

anordningar, som erfordrades för betjänande af det stigande antalet

abonnenter.

Äfven telegrafstationen vore i den närmaste framtiden i behof af

ökadt utrymme. Då alla för ändamålet lämpliga lokaler i pensionsinrättningens

bredvidliggande hus redan vore af telegrafstyrelsen förhyrda,

kunde ej heller detta behof med dåvarande resurser tillfredsställas.

Då telegrafstyrelsen sålunda ansett sig böra under den allra närmaste

tiden gå i författning om anskaffande af utvidgade lokaler för

ifrågavarande stationer, hade styrelsen uppgjort ett villkorligt köpeaftal

angående förvärfvandet af de telegrafverkets pensionsinrättning tillhöriga

egendomarna'' n:r 2 och 3 i kvarteret hEolus med adressnummer 8 Slottsbacken

och 3 Telegrafgränd, hvilka egendomar gränsade intill telegrafverkets

fastighet och redan då till största delen förhyrdes för telegrafverkets

behof.

Berörda till inköp ifrågasatta egendomar innehålla en areal af

sammanlagdt 933,2 kvadratmeter och hade af de sakkunniga, som af

telegrafstyrelsen för ändamålet tillkallats, värderats till 527,000 kronor.

Enligt den villkorliga öfverenskommelsen vore köpeskillingen bestämd

till 520,000 kronor, men finge detta belopp tills vidare, intill utgången

af år 1912, innestå hos pensionsinrättningen mot 41/s procent årlig

ränta, dock med rätt för telegrafstyrelsen att före denna tid efter därom

sex månader förut till säljaren lämnadt meddelande verkställa afbetalningar

å köpeskillingen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

Beträffande användandet af ifrågavarande fastigheter hade styrelsen

tänkt sig, att därå befintliga byggnader skulle nedrifvas och i stället

uppföras ett nytt hus, som tillsammans med den telegrafverket tillhöriga

egendomen n:r 2 Skeppsbron skulle lämna fullt tillräckliga lokaler för

såväl telegraf- och telefonstationerna som äfven styrelsen. Ritningar

för denna nybyggnad vore under utarbetande, och hade telegrafstyrelsen

för afsikt att i samband med statförslaget för år 1909 inkomma med

kostnadsförslag härför samt föreslå, att de för utvidgande af telegrafstyrelsens

lokaler i Stockholm reserverade medel finge användas för detta

ändamål.

De enligt nådigt bemyndigande den 22 juni 1906 för afgifvande af

yttrande och förslag i fråga om förändrad organisation af telegrafstyrelsen

m. m. tillkallade kommitterade framhöllo i sitt den 14 januari 1.907

afgifna betänkande beträffande nu ifrågavarande stationsbyggnader, att

de fullkomligt delade telegrafstyrelsens uppfattning om nödvändigheten

däraf, att för telegrafverkets större telefonstationer bereddes lokaler i

verkets egna fastigheter. Enligt hvad kommitterade inhämtat, erfordrades

emellertid under de närmaste åren, på grund af telefonrörelsens allt

snabbare tillväxt, utvidgade eller nya lokaler till så stort antal af

telegrafverkets stationer i de större al rikets städer, att erforderliga medel

för desammas anskaffande icke kunde erhållas från telegrafverkets öfverskott

under dessa år.

På grund häraf föreslogo kommitterade, att telegrafstyrelsen måtte

beredas utväg att för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof

erhålla ett byggnadslån å tre miljoner kronor, hvilket lån skulle förräntas

och amorteras enligt samma grunder, som funnes bestämda för

de af telegrafstyrelsen under de senare åren för fortsatt utveckling af

statens telefonväsende erhållna lånemedel.

Kommitterade framhöllo, att genom den af dem sålunda föreslagna

anordningen skulle anslaget till fastigheter i telegrafverkets utgiftsstater

icke behöfva uppgå till högre belopp än det, som funnes i 1907 års

stater upptaget, eller 500,000 kronor. Telegrafstyrelsen skulle icke heller

behöfva på provisoriska anordningar eller flyttningar af stationer nedlägga

ansenliga belopp, som, om erforderliga lokaler i rätt tid anskaffades,

kunde inbesparas, hvarförutom de olägenheter både för allmänheten

och för expeditionspersonalen, som alltid medföljde olämpliga och trånga

lokaler, kunde undvikas.

Af det föreslagna byggnadslånet skulle, enligt kommitterades åsikt,

till stationsbyggnad i Stockholm användas 500,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

7

IJti sitt öfver kommitterades förslag afgifna underdåniga utlåtande

anförde telegrafstyrelsen, att styrelsen i likhet med kommitterade funne

det synnerligen önskvärdt, att ifrågavarande lån blefve beviljadt, hvarjämte

styrelsen beträffande utvidgningen af telegrafverkets lokaler i

Stockholm upplyste, att kostnaden därför beräknats uppgå till omkring

1.100.000 kronor.

Det torde här böra anmärkas, att telegrafstyrelsen då icke hade

uppgjort något som helst förslag, än mindre några ritningar eller någon

kostnadsberäkning, utan den uppgifna summan afsåg det approximativt

beräknade belopp, hvartill en om- och sammanbyggnad af fastigheterna

i kvarteret iEoius antogs uppgå, under förutsättning naturligtvis att de

sålunda erhållna lokalerna vore för ifrågavarande behof tillräckliga.

I enlighet med Kung! Maj:ts därom i propositionen n:r 84 till

1907 års Riksdag framställda förslag medgaf Riksdagen, att för utvidgning

af telegrafverkets lokaler i Stockholm finge reserveras ytterligare

200.000 kronor, och att för telegrafverkets behof finge inköpas ofvan

omförmälda fastigheter n:r 2 och 3 i kvarteret yEolus i Stockholm för

520.000 kronor, samt bemyndigade riksgäldskontoret att tillhandahålla

telegrafstyrelsen för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof ett

lånebelopp af 3,000,000 kronor.

I sin nu ifrågavarande skrifvelse anför telegrafstyrelsen beträffande

stationsbyggnaderna i Stockholm följande:

»Sedan genom statsmakternas beslut en första utgångspunkt vunnits

för ordnandet af stationsfrågan i Stockholm, lämnade telegrafstyrelsen

åt arkitekten hos öfverintendentsämbetet Aron Johansson i uppdrag att

uppgöra ritningar till den nya byggnaden å egendomarna n:r 2 och 3

i kvarteret kEolus. Denna hade man tänkt sig skola sammanbyggas

med den telegrafverket förut tillhöriga fastigheten vid Skeppsbron, så

att byggnadskomplexet å hela kvarteret iEolus komme att bilda en enda

byggnad. Fastigheten vid Skeppsbron skulle därvid i hufvudsak bibehållas

oförändrad, med undantag af de mindre ändringar i inredningen

och fasaden, som hufvudsakligen betingades af sammanbyggnaden med

det nya huset.

Då emellertid under utarbetandet af dessa ritningar skulle tillgodoses

de särskilda behof på betydligt ökadt utrymme, hvilka gjort sig

gällande såväl för telegrafstationen till följd af korrespondensens under

de senaste åren fortgående stegring som ock i synnerhet för telefonstationen

på grund af telefonnätets hastiga utbredning och särskildt med

hänsyn till införandet af det nya centralbatterisystemet, visade det sig

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

snart, att, om erforderligt utrymme för de olika afdelningarna skulle

kunna beredas, det blefve nödvändigt att underkasta äfven byggnaden

vid Skeppsbron en fullständig ombyggnad till, om möjligt, större höjd

än dess nuvarande. Detta skulle åter, bland annat, nödvändiggöra omfattande

och dyrbara grundförstärkningar.

Om telefonrörelsen i hufvudstaden komme att tillväxa lika hastigt

som under de senaste åren, hvilket man med tämligen stor säkerhet

torde kunna förutsätta, skulle dock, oaktadt den ifrågasatta ombyggnaden

af den gamla telegrafbyggnaden, de lokaler, som vunnes för inrymmandet

af telefonstationen, efter några få år, äfven de, vara otillräckliga.

Enligt detta ombyggnadsförslag skulle nämligen ett antal af högst

27,000 abonnenter kunna betjänas. Rikstelefonnätets utveckling inom

hufvudstaden ställer dock vida större kraf på stationens kapacitet, hvilket

framgår af följande siffror från de senaste fem åren.

Antalet telefonapparater utgjorde:

Inom etaden

> Stockholm,

Inom det under

fonstation lydande

redovisnings-

området,

st.

st.

vid

slutet

af

år

1903.........

........ 9,358

10,843

»

D

1904..........

........ 10,613

12,308

»

»

»

1905.........

......... 11,985

13,954

»

»

»

1906..........

......... 13,361

15,639

»

»

1907..........

........ 15,197

17,811

Under det att antalet rikstelefonapparater inom Stockholm under

femårsperioden 1898—1902 ökades med 2,623 eller med 49 % utgjorde

ökningen under den senaste femårsperioden 1903—1907 5,839

eller 62 %. Antalet telefonapparater inom hela Stockholmsområdet

ökades under nämnda femårsperioder med respektive 46 % och 64 %.

Anledningen till denna betydliga stegring i rikstelefonnätets i hufvudstaden

utbredning torde i viss mån bero på att samtrafiken med Stockholms

enskilda telefonnät den 1 juni 1903 upphörde.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

9

Telefoninkomsterna inom redovisningsområdet utgjorde:

år 1903........................... kronor 698,628:97

» 1904......................... » 919,952:36

» 1905.......................... » 1,071,946:97

» 1906........................... » 1,247,958:41

)) 1907.......................... » 1,504,650:36

Ökningen i telefoninkomsterna vid Stockholms station under den

senaste femårsperioden uppgick sålunda till 115 %.

Antalet afgiftsbelagda telefonsamtal inom samma område uppgick till:

år 1903 ...... 763,708 perioder

» 1904 ............... 920,759 »

» 1905 .............. 1,085,051 »

» 1906 ............... 1,256,486 »

» 1907 ............... 1,462,678 »

Ökningen under den senaste femårsperioden uppgick sålunda till

91 % för de afgiftsbelagda samtalen.

Den å Stockholms telefonstation använda personalen uppgick till:

år 1903........................... 193 personer

» 1904........................... 273 »

» 1905........................... 300 »

» 1906........................... 358 »

)) 1907.......................... 450 »

Således en ökning under de senaste fem åren af 133 %.

Äfven den af Stockholms telegrafstation forum lade telegrafkorrespondensen

är underkastad en ständigt fortgående ökning, visserligen

icke så hastig och betydlig som telefonrörelsens, men dock så afsevärd,

att stationens hittills mera provisoriskt tillgodosedda behof af ökadt utrymme

kräfver en rationell anordning af lokalerna, icke endast för tillfället,

utan äfven i lämplig mån för framtiden, som, icke aflägsen, kommer

att ställa ännu högre kraf i detta afseende.

Här nedan angifna siffror lämna en föreställning om telegrafrörelsens

ökning i Stockholm under de senaste fem åren.

Bih. Ull Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 46 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N;o 79.

Antalet telegramexpeditioner utgjorde:

år 1903 ................................. 2,058,928

» 1904 ................................. 2,126,003

» 1905 ................................ 2,273,281

» 1906 ................................. 2,489,355

» 1907 ................................. 2,748,144

Således en ökning af 33 %.

Vid Stockholms telegrafstation uppburet telegramporto utgjorde:

år 1903............... kronor 596,913:34

» 1904............... » 735,710:10

» 1905............... 5> 761,550:18

» 1906............... » 702,634:09

)) 1907............... » 784,141:48

Således en ökning af 31 %.

Den å Stockholms telegrafstation använda personalen utgjorde:

år 1903 ........................ 209 personer

» 1904 ........................ 206 ))

» 1905 ........................ 208 »

» 1906 ........................ 243 »

» 1907 ....................... 265 »

Således eu ökning af 27 %.

Antalet telefonerade telegram uppgick till:

från abonnenter

till abonnenter

summa

år 1903.....

.... 80,518

40,172

120,690

» 1904...

.... 84,750

41,674

126,424

» 1905.....

.... 95,431

42,153

137,584

» 1906.....

.... 107,650

48,078

155,728

» 1907.....

.... 119,567

55,390

174,957

Denna i särskilda lokaler inrymda afdelning visar således en ökning*

i rörelsen af 45 %.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

11

Denna telegraf- och telefonrörelsens alltjämt fortgående tillväxt i

hufvudstaden återspeglar rörelsens stegring i dess helhet, och det är

gifvet, att denna i sinom tid kommer att föranleda behof af ökadt lokalutrymme

äfven för själfva telegrafstyrelsen. Den från och med innevarande

år genomförda omorganisationen med dess förenklade arbetsmetoder

och betydliga minskning af antalet tjänstemän hos styrelsen

har visserligen medfört, att de af styrelsen disponerade tjänstelokalerna,

som förut ingalunda motsvarade behofvet, för närvarande kunna i det

stora hela anses vara tillräckliga, men uppenbarligen kommer särskild!

rikstelefonväsendets hastiga tillväxt öfverallt i landet att framdeles

kräfva ökning i antalet biträdande tjänstemän, hufvudsakligen i de lägre

graderna, inom flertalet af styrelsens olika afdelningar med däraf följande

behof af större utrymme.

Då rörelsens omfattning och tillväxt i viss mån gifver en föreställning

om styrelsens arbetsbörda, torde det icke vara ur vägen att här

anföra några siffror rörande telegrafverkets inkomster, värdet af dess

kapitaliserade egendom samt antalet telefonapparater under åren 1902—

1906, hvilka siffror lämna en ganska tillförlitlig bild öfver telegrafverkets

utveckling under dessa år. Motsvarande siffror för år 1907 äro

ännu icke tillgängliga, hvarför femårsperioden måste omfatta ofvannämnda

år.

Telegrafverkets inkomster — afkastningen från verkstaden ej inberäknad

— utgjorde:

år 1902.................................................. 6,741,569 kronor

» 1903................................................... 7,232,946 »

» 1904................................................... 8,064,891 »

» 1905................................................. 9,139,442 »

>. 1906................... 10,261,446 ))

Således en ökning under angifna femårsperiod af 52 %.

Värdet af telegrafverkets kapitaliserade egendom uppgick till:

vid slutet af år 1902 ........................ 33,517,673 kronor

» » » » 1903 ....................... 35,495,549 »

» » » » 1904 ...... 38,179,998 »

» » )) » 1905 ........................ 40,882,554 »

» » )) » 1906 ........................ 44,089,148 »

Således en ökning af 32 %.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

Antalet i rikstelefonnätet inkopplade telefonapparater utgjorde:

vid slutet af år 1902 ............................................. 61,400

» » » » 1903 67,740

» » » » 1904 74,512

)) » » » 1905 81,994

» » » » 1906 90,811

Således en ökning af 48 %.

I början af innevarande år uppgick sammanlagda antalet telefonapparater

till 103,518.

Det ökade arbetet bos styrelsen kännetecknas äfven, dock endast

till en viss grad, af antalet hos styrelsen handlagda mål. Detta utgjorde:

år 1902......... 10,196

» 1903.................................... 10,224

» 1904....................................... 12,263

» 1905...................................... 13,298

» 1906...................................... 14,215

utvisande således en ökning af 39 %.

För att nu återgå till Stockholms telefonstation, torde de rörande

stadens rikstelefonnät här ofvan anförda siffrorna tämligen otvetydigt

gifva vid handen, att detta nät befinner sig i en ovanligt hastig tillväxt

och att denna tillväxt år för år proportionellt ökas. Med denna för

öfrigt särdeles gynnsamma tillväxt för ögonen har telegrafstyrelsen måst

beräkna, att den nuvarande telefonstationslokalen inom några få år skulle

vara otillräcklig. Den ombyggnad af densamma eller de andra anordningar

för vinnande af fullt tillräckligt utrymme, som häraf med oafvislig

nödvändighet betingas, måste emellertid, om någon möjlighet därtill

kunde beredas, företagas i samband med det sedan flera år tillbaka

af telegrafstyrelsen omfattade önskemålet att anordna Stockholms telefonnät

efter modernaste mönster med användande af det så kallade centralbatterisystemet.

Telegrafstyrelsen måste nämligen erkänna, att Stockholms

telefonnät för närvarande icke kan anses fylla de fordringar man

måste ställa på ett modernt telefonnät.

Att det numera till en nödvändighet blifna önskemålet att godtgöra

efterblifvenheten härutinnan icke förut förverkligats, har dock icke berott

på någon försummelse hos telegrafstyrelsen att följa med telefonteknikens

oaflåtliga framsteg, utan har uteslutande haft sin orsak i det för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

13

hållandet, att telegrafverket genom de af Stockholms stadsfullmäktige

härför uppställda villkoren allt sedan år 1895 hindrats att utvidga clet

sedan länge alldeles otillräckliga jordkabelnätet i staden och tvingats

att med sina ledningar söka sig fram öfver hustaken. Sedan den hämsko,

som därigenom lagts på rikstelefonnätets utvidgning, genom stadsfullmäktiges

beslut den 9 december 1907 slutligen bortfallit, bär telegrafstyrelsen

nu blifvit iståndsatt att äfven i hufvudstaden tillämpa de

senare årens förbättringar i telefontekniken.

Äfven en annan på rikstelefonnätets utveckling i hufvudstaden inverkande

faktor kan numera och bör således också tagas i beräkning.

Telegrafstyrelsen kan nämligen efter jordkabelnätets behöriga utvidgning

tillmötesgå en under de senare åren från många båll med ökad

ifver uttalad önskan att genom tillhandahållande af billigare så kallade

bostadstelefoner bereda äfven sådana personer, som mera sällan behöfva

telefonera och därför funnit den nu utgående årsafgiften för hög, fördelen

att komma i förbindelse med rikstelefonnätet.

Sedan Riksdagen tre särskilda gånger afslagit af Kungl. Maj:t

gjorda framställningar om att genom köp eller köpe- och bytesaftal införlifva

de enskilda telefonnäten i Stockholm med rikstelefonnätet, lärer

föga utsikt finnas att ett sådant införlifvande kan äga rum, åtminstone

icke förrän i eu aflägsnare framtid. Men äfven om genom omständigheter,

som nu icke kunna förutses, detta skulle ske inom den närmaste

tiden, skulle det icke utesluta nödvändigheten af den rikstelefonnätets

omläggning, hvars genomförande icke längre bör undanskjutas.

Rikstelefonnätet i Stockholm har, såsom förut påvisats, redan nu

hunnit en sådan utveckling och befinner sig i en så snabb tillväxt, att

det nuvarande systemet icke längre kan tillgodose teknikens kraf, likasom

det äfven ur ekonomisk synpunkt blifvit olämpligt. Hopförandet

af alla abonnentledningar till en enda station utan afseende på abonnenternas

olika korrespondensbehof och bostad är en primär anordning,

som måste öfvergifvas, så fort nätet vunnit en viss utsträckning. Dess

olämplighet gör sig ännu mera kännbar, då den enda stationen är belägen

på sidan om den lifligaste telefonrörelsen. En tekniskt rationel]

och ekonomiskt fördelaktig drift kräfver då, att, såsom numera äfven

tillämpas vid de nyare, större telefonnäten i utlandet, de mest använda

telefonledningarna, de så kallade affärstelefonerna, inledas i en centralt

belägen hufvudstation, under det att de mindre ofta använda och därför

billigare bostadstelefonerna sammanföras i mindre, distriktsvis förlagda

så kallade understationer, hvilka genom erforderligt antal förbindelseledningar

sammanknytas med hufvudstationen. Härigenom blifva drifts
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

anordningarna smidigt lämpade efter trafikens varierande behof, på samma

gång möjlighet vinnes att tillhandahålla billigare telefonabonnemang för

den glesare korrespondensen. En sänkning af abonnemangsafgifter kan

nämligen icke ske, så länge alla ledningar skola indragas till en enda

station, emedan då såväl de på ledningslängden beroende kostnaderna

för telefonförbindelsens anordnande som ock sjkifva stationsanordningarna

blifva för dyrbara.

Med behofvet af denna rätt genomgripande systemförändring i sikte

har telegrafstyrelsen funnit nödig förtänksamhet bjuda att vid uppgörandet

af ifrågavarande byggnadsförslag redan nu ordna stationsförhållandena

så, att desamma icke efter någon tid återigen skulle behöfva

undergå omändringar, hvilka då skulle kräfva betydligt större kostnader.

Såsom förut framhållits, skulle man äfven med den fullständiga

ombyggnad af hela kvarteret /Bolus, hvartill under förarbetena förslag

uppgjordes, icke kunna möta lokalfiehofvet för längre tid än några år

framåt. Om ock den nyss angifna omläggningen af nätet skulle tänkas

kunna uppskjutas under denna tid, skulle man i alla händelser därefter

stå inför stationsfrågan lika olöst som nu, och de på eu sådan ombyggnad

nedlagda kostnaderna hade till större delen varit onödiga. En byggnad

å nämnda kvarter skulle nämligen icke kunna användas för att där inreda

en hufvudstation inom Stockholm.

Förutom de tekniska svårigheter, som de Staden inom broarna omslutande

vattendragen ställa i vägen för anläggningen af erforderliga

ledningar, måste man i första hand taga i betraktande läget. Hufvudstationens

läge bör väljas så, att de till densamma ingående ledningarnas

medellängd blir den minsta möjliga. Af telegrafstyrelsen verkställda

undersökningar hafva gifvit till resultat, att, om hänsyn tages såväl till

läget af de nuvarande aflarstelefonerna som, så vidt nu kan förutses, till

den utandning hufvudstaden under de närmaste decennierna kommer att

undergå, en sådan hufvudstation bör vara belägen inom det område,

som begränsas af Hamngatan, Regeringsgatan, Nya Kungsgatan och

Norrlandsgatan. Att förvärfva en tillräckligt stor tomt för hufvudstationens

räkning vid någon af de nämnda område begränsande hufvudgatorna,

hvilket ur vissa synpunkter skulle varit ganska tilltalande, anser

telegrafstyrelsen dock vara oekonomiskt, på grund af de därstädes betingade

höga tomtpriserna. Så begäres och betalas till exempel för tomter

utefter den nyutlagda förlängningen af Kungsgatan 600 kronor per kvadratmeter.

Ur rent trafikteknisk synpunkt är ett dylikt mera monumentalt

läge icke heller nödvändigt. Telegrafstyrelsen har därför sökt

förvärfva en tomt vid någon af de inom området befintliga mindre

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

15

gatorna, där tomtprisen ännu icke äro så högt uppdrifva, och styrelsen

har äfven lyckats erhålla en tillräckligt stor samt till belägenhet och

form lämplig fastighet, hvilken ändock icke betingat något oskäligt pris.

Enligt ett med arkitekterna V. Dorph och A. J. Höög upprättadt preliminärt

köpekontrakt har telegrafstyrelsen, under förutsättning af Eders

Kungl. Maj:ts och Riksdagens godkännande, inköpt tomterna n:r 3, 21,

22 och 25 i kvarteret Jericho, belägna mellan Jakobsbergsgatan och Lästmakargatan

och omfattande en areal af 2,278,4 kvadratmeter. Det aftalade

priset, 646,000 kronor eller 283 kronor 50 öre per kvadratmeter,

måste med hänsyn till de rådande tomtprisen inom Stockholms centralare

delar anses synnerligen skäligt. Fastigheten skulle tillträdas den 1 juli

1908. Telegrafstyrelsen skulle öfvertaga betalningsskyldigheten för

200,000 kronor i fastigheten intecknad gäld samt erlägga återstoden

af köpeskillingen, 446,000 kronor, vid tillträdet.

Hvad beträffar de för bostadstelefonerna afsedda understationerna

har telegrafstyrelsen tänkt sig, att den nuvarande stationen vid Skeppsbron

skulle användas såsom understation för Staden inom broarna och

Södermalm, tills dess abonnentantalet inom den senare stadsdelen vuxit

så, att en särskild understation där blir behöflig. Understationen för

Norrmalm skulle inrymmas i den till uppförande föreslagna byggnaden

i kvarteret Jericho — under det att de för de öfriga stadsdelarna erforderliga

understationerna, som endast fordra mindre utrymme, utan

olägenhet kunna inrymmas i förhyrda lägenheter, helst uti fastigheter

tillhörande telegrafverkets pensionsanstalter.

Den omläggning af rikstelefonnätet i Stockholm, som telegrafstyrelsen

på nu angifna skäl är nödsakad företaga, innebär naturligtvis

icke någon förändring af det redan befintliga kabelnätet, utan endast

dettas disponerande och utvidgning efter en annan rationellare plan samt

den till centralbatterisystem förändrade stationsinredningens uppsättande

i den nya liufvudstationen i stället för i den nuvarande telefonstationen,

jämte interurbanväxelbordens öfverflyttning till hufvudstationen.

Innan telegrafstyrelsen närmare redogör för de i enlighet med den

nya planen uppgjorda förslagen till stationsanordningarna, tillåter sig

styrelsen här beröra den ekonomiska fördel, som hufvudstationens förläggande

till den föreslagna tomten i kvarteret Jericho skulle innebära.

Om man utgår från förhållandena vid 1908 års början, skulle en

sådan anordning medföra, att 3,575 kilometer i jordkablar befintliga

abonnentledningar blefve disponibla. De i norra stadsdelarna boende

abonnenternas ledningar skulle nämligen minskas med 6,001 kilometer,

under det att ledningarna till affärstelefonerna i Staden inom broarna

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N;o 79.

och å Södermalm skulle ökas med 2,426 kilometer, hvadan skillnaden

— 3,575 kilometer — blefve disponibel för nytillkommande abonnenter.

Om man endast värderar dessa kabelledningar till 100 kronor per kilometer,

skulle således eu besparing på en gång af 357,500 kronor

omedelbart uppstå. För att utröna den besparing, som årligen skulle

uppkomma genom minskad ledningslängd, liar telegrafstyrelsen låtit

undersöka, huru mycket de under åren 1906 och 1907 nytillkommande

abonnenternas ledningar skulle hafva minskats i längd, om hufvudstationen

varit förlagd i kvarteret Jericho. Däraf har framgått, att denna

besparing skulle hafva utgjort

under år 1906 ...................................................... 320,6 km.

» » 1907 ...................................................... 477,4 »

eller tillsammans 798,0 km.

det vill säga i medeltal per år 399,0 km. Med användande äfven nu af

det låga priset 100 kronor per km. skulle således den årliga besparingen

i medeltal hafva utgjort 39,900 kronor samt för år 1907 uppgått till

nära 50,000 kronor. Allt efter som nätet tillväxer kommer dock, enär

tillväxten är större i de norra stadsdelarna, denna summa att ökas.

Sedan telegrafstyrelsen sålunda kommit till den insikt, att det nuvarande

systemet med en enda telefonstation måste af såväl tekniska

som ekonomiska skäl snarast möjligt öfvergifvas och i stället rikstelefonnätet

anordnas med en hufvudstation och understationer, äfvensom

att af samma skäl en hufvudstation icke kan vara belägen i Staden

inom broarna, utan måste förläggas betydligt längre norrut, har styrelsen

låtit utarbeta förslag till en sådan anordning af telefonstationsförhållandena

i Stockholm, som rikstelefonnätets nuvarande och framtida utveckling

därstädes kräfver och för hvilket styrelsen nu kommer att närmare

redogöra.

Därvid tillåter sig telegrafstyrelsen förutskicka den anmärkningen,

att då det nu gäller en så omfattande ombyggnad af telefonnätet, som

den nu förestående, det för telegrafstyrelsen varit angeläget att se till,

att erforderligt utrymme för utvidgning beräknats under en afsevärd tid

framåt. En ganska dyrköpt erfarenhet härutinnan ända från rikstelefonnätets

första utvecklingsperiod har nämligen lärt telegrafstyrelsen, att

ökningen i abonnentantal och trafik alltid blifvit större, än man med stöd

af den föregående tidens anvisningar trott sig böra beräkna. Lokaler,

som enligt den beräknade utvidgningen af en station skulle varit tillräckliga

ett tjugutal år, hafva ofta redan några få år efter inflyttningen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79,

17

visat sig alldeles för trånga, och följden har blifvit dyrbara ändringar

eller flyttningar. I de af telegrafverket själft byggda stationshusen

söker telegrafstyrelsen därför alltid bereda utrymme för stationen, äfven om

utvecklingen skulle gå betydligt snabbare än man haft anledning vänta.

Då man emellertid icke kan låta stora lokaler stå tomma i afvaktan på

telefonnätets ökning, har telegrafstyrelsen funnit det mest ekonomiskt

och praktiskt att tillgodose det framtida behofvet af ökadt utrymme på

sådant sätt, att de lokaler, som för nämnda ändamål finnas böra reserveras,

till en början inredas till bostäder eller kontorslokaler för att

genom uthyrning såsom sådana lämna skälig inkomst i förhållande till

byggnadskostnaderna, till dess de behöfva tagas i anspråk för telegrafverkets

eget behof. Hyrestiden måste naturligtvis då bestämmas med

hänsyn till stationens beräkneliga utvecklingshastighet, så att lokalerna

alltid säkert kunna vara disponibla, då behofvet af desammas användande

till deras ursprungligen afsedda ändamål framträder. Stundom kunna

äfven i de reserverade lokalerna inrymmas sådana telegrafverkets expeditioner,

som, när lokalerna behöfvas för sitt egentliga ändamål, utan

olägenhet eller större kostnad kunna flyttas till annan plats. Genom

sådana anordningar har telegrafverket kunnat utan särskild kostnad åt

sig bevara möjligheten att, allt efter stationernas utvidgning, undan för

undan tillgodose behofvet af större lokaler.

Tillbyggnaden i kvarteret TEolus.

Enligt de af arkitekten Aron Johansson uppgjorda ritningarna skulle

å tomterna n:r 2 och 3 i kvarteret JEolus uppföras en ny byggnad,

som skulle sammanbyggas med telegrafverkets byggnad å tomten n:r 1

i samma kvarter. A den sistnämnda byggnaden skulle endast företagas

de ändringar, som betingades af hopbyggandet med den nya byggnaden

eller som erfordrades för att å telegraf- och telefonstationerna bereda

fullt lämpliga och rymliga lokaler. Hufvudingången skulle förläggas

mot Slottsbacken, men mindre trappuppgångar anordnas såväl i den åt

Skeppsbron som i den åt Österlånggatan vettande delen af byggnaden,

och äro dessa trappor äfven afsedda att i händelse af eldsvåda tjänstgöra

såsom reservutgångar för den talrika stationspersonalen.

I det genom hopbyggandet erhållna byggnadskomplexet skulle källarvåningen

innehålla lokaler för värmeledningen, elektricitetsverk för belysningen,

telegrafstationens accumulatorer samt vattentank för vissa kabeloch

trådprof äfvensom förrådsrum. I denna våning skulle äfven inredas

bad- och duschrum för stationernas personal och arbetarna.

Bill. till Rihsd Prof. 1908. 4 Samt. 1 Afä. 46 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

Bottenvåningen innehåller lokaler för telegrafstationens expeditioner

för afgående och ankommande telegram samt för telefonsamtal från talhytt.

Till samtliga dessa lokaler, till hvilka allmänheten har tillträde,

blir såsom förut ingången från Skeppsbron. Vidare finnas i denna våning

lokaler för materialprofningsanstalten och hufvudförrådet samt

bostadslägenheter för portvakt och maskinist.

Hela våningen en trappa upp tages i anspråk af telegrafstationen.

Där äro inrymda apparatsalar för Morse-, Wheatstone- och Murrayexpeditionerna

samt lokaler för lokaltelegrafexpeditionen, telegramtelefoneringsexpeditionen,

telegrafdirektören och hans kontorspersonal, den utländska

kontrollen äfvensom kapprum, frukostrum och toalettrum för den manliga

och kvinnliga telegrafpersonalen.

I våningen tvä trappor upp äro belägna styrelsens sessionsrum samt

rum för generaldirektören, telegraffullmäktige, linje- och trafikbyråcheferna,

linjebyråns kansli, notarie och ingenjörer, kamreraren och

hufvudkassören, trafikbyråns kontrollör, personalexpedition, notarier samt

kontrakts- och katalogexpeditionen.

Våningen tre trappor upp innehåller lokaler för telefonstationen med

erforderliga kapprum och toalettrum äfvensom ruin för administrativa

byråchefen, administrativa byråns kansli, sekreteraren, utrikesafdelningen,

revisionen, ombudsmansexpeditionen, statistikern samt linjebyråns ritkontor.

Våningen fyra trappor upp är upptagen af lokaler för telefonstationen

och för telegrafverkets undervisningsanstalt. För den sistnämnda

behöfvas, förutom kapprum och toalettrum, icke mindre än 11 rum, nämligen

två rum för föreståndaren, lärarna och biblioteket, två större föreläsningsrum,

två större rum för undervisningen i telegrafering å Morse-,

Sounders-, Wheatstone- och Murrayapparater, ett större rum för undervisningen

i elektriska mätningar, två rum för samlingarna af telegrafoch

telefonapparater samt fysiska apparater, ett rum för undervisningen

i kemi samt ett rum för vaktmästaren och förrådseffekter.

I tornbyggnaden äro lokaler för styrelsens arkiv inredda.

Enligt af arkitekten Johansson utförda beräkningar skulle kostnaden

för byggnadsarbetet uppgå till:

för nybyggnaden....................................... 585,000 kronor

» ombyggnads- och ändringsarbeten

å gamla byggnaden........................ 65,000 »

» värmeledning m. in............................ 50,000 »

Summa 700,000 kronor,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

19

hvartill skulle komma 20,000 kronor, som telegrafstyrelsen, efter samråd

med arkitekten, anser böra upptagas för oförutsedda utgifter, hvadan

hela kostnaden beräknas uppgå till 720,000 kronor.

Nybyggnaden i kvarteret Jericho.

Såsom förut framhållits skulle i den nya byggnaden inrymmas

hufvudstation för Stockholms rikstelefonnät. Då antalet rikstelefonapparater

i hufvudstaden under de senaste sju åren ungefär fördubblats,

anser telegrafstyrelsen, att hufvudstationen bör anordnas så, att utrymme

linnes för betjänande af minst 50,000 abonnenter, dels omedelbart af de

direkt till hufvudstaden ingående dels medelbart af dem, hvilkas ledningar

äro indragna till de förut omnämnda understationerna, hvilka

åter med erforderligt antal så kallade trunkledningar stå i förbindelse

såväl med hufvudstationen som med hvarandra. Dessutom måste i stationsbyggnaden

finnas plats bland annat för interurbanstation, landslinjeexpedition,

som betjänar de till växelstationerna under Stockholm

utgående ledningarna, expedition för de till understationerna utgående

förbindelseledningarna, uppsättningsexpedition, droskstation samt öfverkoppling,

relärum och undersökning, äfvensom erforderliga kontorslokaler

för telefondirektörens expedition.

För linjedistriktsbyrån förhyras för närvarande kontors-, arbetsoch

förrådslokaler på olika ställen i staden. Detta provisoriska och för

dessa arbeten högst obekväma tillstånd skulle nu slutligen kunna upphöra

och distriktsbyrån i hufvudstationen erhålla välbehöfliga och för

dess säregna behof lämpliga lokaler.

Arkitekten Aron Johansson, som uppgjort ritningen äfven till denna

byggnad, har lyckats synnerligen väl skilja sig från uppgiften att bereda

det för de olika anspråken lämpligaste utrymme åt alla de afdelningar,

som böra hafva sin plats i den nya byggnaden. För att vinna

ändamålsenligt utrymme åt de stora telefonsalarna, som måste vara försedda

med takljus, skulle enligt förslaget byggnaden utföras i I-form

med fasader åt såväl Jakobsbergsgatan som Lästmakargatan samt med

ett sig midt öfver tomten sträckande mellanparti.

I nedre källaren anordnas lokaler för linjedistriktsbyråns omfattande

förråd af telegraf- och telefonmateriel, verktyg m. m. Den öfre källarvåningen,

som delvis är försedd med takbelysning, inrymmer samlingsrum

för underbefäl och arbetare, elektricitetsverk, ångpannerum och kol
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

förråd samt förrådslokaler för apparater och ömtåligare materiel, äfvensom

badinrättning för personalen.

I bottenvåningen finnas linjedistriktsbyråns kontorslokaler, ram för

telefonstationens inkassera^ af telefonafgifter samt bostadslägenhet för

portvakt, maskinist och stationsreparatör.

Våningen en trappa upp inrymmer telefondirektörens tjänsterum samt

telefonstationens kontorslokaler äfvensom en del reservram, som framdeles

skola användas för telefonstationens utvidgning, men som under

tiden inredas till bostadslägenheter afsedda för uthyrning, eller att

upplåtas åt sådan personal vid telegrafverket, som är berättigad till fri

bostad.

I de"* ofvan för belägna entresolvåningarna finnas i den nedre rum för

telefonstationens elektriska maskiner och accumulatorer samt kapprum,

toalettrum, frukostrum och samlingsrum för telefonstationens talrika

expeditionspersonal. I den öfre entresolvåningen finnas rum för undersökningen,

droskstationen, katalogexpeditionen, reläsal samt rum för

telefonstationens tekniska personal.

öfverstå våningen upptages af de tre stora telefonsalarna. Mellersta

salen rymmer 120 telefonister och hvardera af sidosalarna 95 telefonister.

Under första tiden, då eu af dessa senare salar kommer att användas

till interurbanexpedition, lämnar den plats för omkring 160 interurbantelefonister.

Arkitekten Johansson har beräknat kostnaden för denna byggnad

till 900,000 kronor. Till oförutsedda utgifter anser telegrafstyrelsen

efter samråd med arkitekten, att i kostnadsberäkningen dessutom bör

upptagas ett belopp af 14,000 kronor, hvadan hela kostnaden beräknas

uppgå till 914,000 kronor.»

B. Stationsbyggnad i Göteborg.

I ofvanberörda underdåniga skrifvelse den 30 november 1906 anförde

telegrafstyrelsen .beträffande föreslagen ny telegrafstationsbyggnad

i Göteborg bland annat följande.

I Göteborg disponerade telegrafverket för sin station den enligt

Kungl. Maj:ts nådiga bref den 2 maj 1890 af Göteborgs stad mot vederlag

af statens andel i förra Ostindiska kompaniets fastighet till

Kungl. Maj:t och kronan öfverlåtna egendomen n:r 35 uti 2:a roten af

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

21

Göteborgs stad, hvilken egendom vore belägen i hörnet af Västra Hamngatan

och Vallgatan. Het å denna egendom uppförda hus, som förut

disponerats af stadens latinläroverk och därefter af dess auktionskammare,

hade af telegrafverket öfvertagits år 1892 och under detta och

därpå följande år undergått delvis om- och tillbyggnad för sitt nya

ändamål. Den lokal, som år 1892 ansetts tillräcklig för ganska lång

framtid, hade emellertid på grund af telefonväsendets snabba tillväxt

då blifvit otillräcklig.

Utvecklingen af telefonverksamheten i Göteborg under de senaste

tio åren framginge af en i skrifvelsen intagen öfversikt, enligt hvilken

vid slutet af år 1896 funnos 3,182 telefonapparater samt vid slutet af

år 1905 8,706 apparater.

På grund al denna starka utveckling af telefonverksamheten, och

då befintliga byggnader redan till fullo tagits i anspråk, hade telegrafstyrelsen

måst vidtaga åtgärder lör att snarast möjligt vinna större

utrymme.

Det syntes då naturligt att genom en om- och tillbyggnad på den

nuvarande tomten söka bereda det behöfliga utrymmet, i hvilket afseende

man tänkt sig, att det nuvarande huset skulle dels förses med en

tillbyggnad inne på gården, i hvilken byggnad interurbanstationen

skulle inrymmas, dels i viss mån ombyggas för vinnande af bättre

skydd mot eldfara, dels ock påbyggas för att bereda det nödiga utrymmet

för lokalstationen; och hade förslag i enlighet härmed jämväl

blifvit uppgjordt. Det hade dock därvid visat sig, att ett sådant företag

skulle i flera afseenden medföra betänkliga vådor, hvarom den för

förslagets uppgörande tillkallade sakkunnige hade anfört följande.

Den byggnad, som här skulle med betydande kostnader ombyggas,

vore redan före telegrafstationens inflyttande använd för åtminstone två

skilda ändamål och hade i och för desamma undergått förändringar i

olika delar.

Då ifrågasatta genomgripande ombyggnad blefve alltså den tredje

i _ ordningen. Den kännedom om byggnaden, den sakkunnige ägde från

sitt kontrollantskap vid senaste ombyggnadsarbetet, gjorde, att han med

tvekan motsåge eu sådan förnyad omarbetning. Murarna kunde anses

svaga, fyllda som de vore af igensatta dörr- och andra muröppningar

såväl inuti som i fasaderna; det äldre murvei’ket vore illa utfördt

med ett troligen lerblandadt kalkbruk; grunden vore åtminstone icke

säker. Uppläggningen af de mycket grafva järnbalkkonstruktioner, som

i ombyggnadsförslaget nödvändiggjorts för de brandisolerade betonggolfvens

skull, hade beräknats kunna ske på gammalt befintligt mur
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

verk. Risken vore ej utesluten, att rifning, om- och nymurningar i

större utsträckning, än hvad dittills tänkts, härvid kunde blifva behöfliga.

Och dock finge driften inom huset under tiden ej afbrytas. De

stora träbjälklagen öfver första och andra våningarna hade vid senaste

ombyggnaden visat sig delvis svårt skadade af röta, i synnerhet i bjälkändar,

hvilka skador likväl då botats nödtorftigt genom plank- och

bjälkskarfningar i de afskurna, sjuka delarnas ställe, men hur varaktig

verkan häraf skulle blifva kunde ej sägas. Äfven om dessa lagningar

lyckades hålla sig friska, kunde man dock påstå, att husets samtliga

bjälklag vore i förhållande till de ovanligt stora spännvidderna hårdare

ansträngda än de borde vara. Äfven efter en omsorgsfull och i många

afseenden förnyande och förstärkande ombyggnad syntes det gamla

huset ej kunna blifva af den beskaffenhet, att det motsvarade de stora

värden, som skulle nedläggas på detsamma och som det vore afsedt att

inrymma. Utförandet af det projekt, som förelåge till ombyggnad af

den nuvarande telegraf- och telefonstationen, borde därför anses blott

som en nödfallsutväg, hvilken kunde tillgripas endast i det fall, att inga

andra utvägar stode till buds.

På grund af här ofvan anförda omständigheter hade telegrafstyrelsen

ansett sig höra taga i allvarligt öfvervägande, huruvida det ej vore

lämpligare att söka ordna frågan om större lokal för stationen i Göteborg

genom nybyggnad på annan tomt i stället för genom om- och

tillbyggnader på den gamla. Ätskilliga omständigheter utom de af den

sakkunnige här ofvan angifna betänkligheterna talade för vidtagandet

af eu sådan åtgärd. Genom fullföljande af förslaget till nuvarande

stationens om- och tillbyggnad vunnes visserligen utrymme för själfva

telefonstationen under omkring 10 år framåt, men efter denna tid förefunnes

ingen möjlighet att bibehålla stationen på nuvarande tomt. För

utvidgning af telegrafstations- och kontorslokalerna, hvilken måste tänkas

behöflig med den växande telegraftrafiken och abonnenttillströmningen,

funnes föga eller ingen möjlighet. För linjedistriktsbyrån, dess förrådsoch

verkstadslokaler funnes ingen plats inom byggnaden. De kostnader

för telefontekniska anordningar — växelbord m. in. — som i alla händelser

under de närmaste åren måste nedläggas på Göteborgs station,

beräknades till nära 500,000 kronor; och denna kostnad ökades oupphörligt

i jämbredd med abonnentökningen.

Det syntes telegrafstyrelsen då betydligt fördelaktigare att nedlägga

dessa kostnader i ett nytt hus med moderna, fullt brandfria konstruktioner

och med tillfälle till utvidgning. Ett sådant nybyggnadsföretag

toge naturligtvis längre tid i anspråk än om- och tillbyggnaden. Tele
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79. 23

fondriften kunde dock under byggnadsåren skötas i de nuvarande lokalerna.

. Genom att provisoriskt inrymma interurbanstationen, livilkens

flyttning vore relativt billig, i nuvarande förråds- och verkstadslokaler

kunde ökadt utrymme för tillfället beredas för den lokala telefonstationen.

Telegrafstyrelsen hade därför efter noggrann utredning af denna

fråga ansett, att den för telegrafverket och allmänheten bästa lösningen

al lokalfrågan .i Göteborg vore, att snarast möjligt eu ny tomt inköptes,

å hvilken en tidsenlig station med brandfria anordningar och med möjligheter

till framtida utvidgning kunde uppföras, hvarefter den nu disponerade

egendomen eventuellt kunde försäljas.

Af det ofvannämnda byggnadslånet å 3,000,000 kronor vore 900,000

kronor afsedda att användas till inköp af tomt och uppförande af eu

stationsbyggnad i Göteborg.

Telegrafstyrelsens hemställan, att för telegrafverkets behof måtte,

efter Kungl. Maj:ts pröfning och godkännande, få inköpas för byggnadstomt

lämplig fastighet i Göteborg, blef af Kungl. Maj:t och Riksdagen

bifallen.

.1 sin stafvelse den 2 mars 1908 anför telegrafstyrelsen beträffande

stationsbyggnaden i Göteborg:

»Telegraf- och telefonrörelsen i Göteborg är näst efter den i Stockholm

den största i landet och befinner sig liksom don senare i en hastig

tillväxt. Nedan anförda tablaer torde lämna en föreställning såväl om

rörelsens omfattning som om dess ökning under de senaste fem åren.

Antalet telefonapparater utgjorde:

vid slutet af år 1903 .......................... 7 443

» » » » 1904 8^046

» » » » 1905 8,706

» » » » 1906 9,609

» » » » 1907 11,022

Således en ökning under de senaste fem åren af 48 %.

Telefoninkomsterna uppgingo till:

år 1903 ........................... kronor 565,186: 12

» 1904 » 657,490: 04

» 1905 » 757,504: 80

» 1906 ........................... » 847,818: 39

» 1907 ........................... » 958,729: 25

Således eu ökning af 70 %.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

Antalet afgiftsbelagda telefonsamtal utgjorde:

år 1903 ............................... 465,566 perioder

» 1904 ................................. 524,797 »

» 1905 ............................... 624,182 »

» 1906 ................................. 711,666 »

» 1907 ................................ 878,454 »

Således en ökning af 89 %.

Antalet telegramexpeditioner uppgick till:

år 1903 ....................

» 1904 ................

» 1905 ...................

» 1906 .....................

» 1907 .....................

Således en ökning af 15 %.

. 1,120,473

.. 1,111,298

.. 1,151,205

.. 1,190,257

.. 1,290,185

Antalet telefonerade telegram utgjorde:

från abonnent till abonnent Summa

år 1903 .............................. 33,921 27,755 61,676

5, 1904 53,397 31,624 85,021

» 1905 66,699 34,605 101,304

» 1906 75,937 38,131 114,068

» 1907 94,451 46,255 140,706

Således en ökning i sammanlagda antalet telefonerade telegram af

128 ''%.

Det å Göteborgs station uppburna telegramportot uppgick till:

år 1903 ...............

» 1904 ...................

» 1905 ...................

» 1906 ..................

» 1907 ...................

Således en ökning af 31 %.

kronor 330,996: 82

» 346,141: 22

» 367,927: 27

» 401,256: 77

» 434,446: 69

Den å telegraf- och telefonstationerna i Göteborg, hvilka till och

med utgången af år 1907 voro förenade under en gemensam föreståndare,

använda personalen utgjorde:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

25

år 1903

» 1904

» 1905

» 1906

» 1907

257 personer

260,. »

282 »

312 »

334 »

Således en ökning af 30 %.

Af ofvanstående redogörelse framgår, att särskild t telefonrörelsen i

Göteborg befinner sig i en snabb tillväxt. Antalet telefonapparater har

under de senaste fem åren ökats med nära 50 % och det blir endast

med stor svårighet och genom vidtagandet af provisoriska anordningar,

som plats för behöfiiga nya växelbord kan beredas inom den nuvarande

telefonstationslokalen under den tid, som åtgår till uppförandet af byggnad

för och inredningen af en ny station.

För nedbringandet af kostnaderna för telefonstationens flyttning

var det af vikt för telegrafstyrelsen att om möjligt förvärfva en tomt

belägen i närheten af det nuvarande stationshuset. Då denna fastighet

har ett centralt läge, var det äfven af hänsyn till den trafikerande allmänhetens

bekvämlighet önskligt, att en närbelägen tomt förvärfvades för

den nya stationen.

Sedan ett den ”/bo augusti 1907 mellan telegrafstyrelsen och drätselkammaren

i Göteborg upprättadt preliminärt köpeaftal angående försäljning

af en del af Sahlgrenska sjukhusets förra tomt till ett pris af

158 kronor 25 öre per kvadratmeter icke vunnit stadsfullmäktiges godkännande,

träffades den 27 september/l oktober 1907 nytt aftal angående

försäljning till telegrafverket af den Göteborgs stad tillhöriga

så kallade kaserntomten. Enligt detta aftal, som gällde under förutsättning

af Kungl. Maj:ts och stadsfullmäktiges godkännande, försålde

staden till telegrafstyrelsen det i nu gällande stadsplan upptagna kvarter,

som begränsas • af Kungsgatan, Kaserntorget och Kaserngränden, och

hvithet innefattade en areal af 3,592 kvadratmeter. Köpeskillingen,

som utgjorde 449,000 kronor, eller 125 kronor per kvadratmeter, skulle

erläggas å tillträdesdagen den 1 april 1908.

Med hänsyn till tomtens centrala och fria läge, hvilket gjorde den

särdeles lämplig för det afsedda ändamålet, måste den öfverenskomna

köpesumman anses mycket skälig.

Köpeaftalet godkändes af stadsfullmäktige den 24 oktober 1907

och genom nådigt bref den 29 november 1907 har Kungl. Maj:t lämnat

sitt bifall till köpet äfvensom bemyndigat telegrafstyrelsen att till

gäldande af köpeskillingen i riksgäldskontoret lyfta ett belopp af 449,000

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 46 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

kronor af det utaf 1907 års Riksdag för anskaffande af lokaler för telegrafverkets

behof anvisade lånebelopp af 3,000,000 kronor.

Telegrafstyrelsen har lämnat arkitekten, lektorn vid Chalmers tekniska

läroanstalt Hans Hedlund i uppdrag att uppgöra ritningar och

kostnadsberäkningar till den ifrågasatta stationsbyggnaden. De flerstädes

i Bohuslän förefintliga säregna grundförhållanden förekomma

äfven inom Göteborgs område, där marken ofta består af ett mer eller

mindre mäktigt lager af blålera, så kallad Göteborgslera, hvilande på

den stundom starkt lutande berggrunden. De svårigheter, som på grund

häraf uppstå vid grundläggningens konstruktion och beräkningen af

kostnaden för densamma, hafva föranledt telegrafstyrelsen att, sedan

tomten noga undersökts genom täta jordborrningar, uppdraga åt en

särskild sakkunnig, öfverstelöjtnanten P. Ax. Lindahl, att utarbeta förslag

till grundläggningsarbetenas utförande och uppgöra kostnadsberäkningar

för desamma.

Enligt de af lektorn Hedlund uppgjorda ritningarna skulle byggnaden

erhålla hufvudfasad mot Kungsgatan med en lägre flygelbyggnad

åt Kaserntorget. I källarvåningen finnas lokaler för centraluppvärmning,

elektricitetsverk för belysningen och telegrafstationens accumulatorer,

erforderliga förrådsrum, rum för undersökning och reparatörer, verkstadsrum,

rum för linjeunderbefälet, samlingsrum och badinrättning för

arbetarna m. m.

Bottenvåningen inrymmer rum för allmänheten, telegrafstationens

afdelningar för ankommande och afgående telegram, lokaltelegraf, expedition

för telefonerade telegram, telefondirektörens expedition, linjedistriktsbyrån

jämte för de olika lokalerna erforderliga kapprum och

toalettrum.

Telegrafapparatsalen samt kapp- och toalettrum för den manliga

och kvinnliga telegrafpersonalen äfvensom telegrafdirektörens expedition

äro förlagda i våningen en trappa upp. Där finnas äfven lokaler för

Det Store Nordiske Telegrafselskabs svenska telegrafstation, hvilken

måste, liksom nu äger rum, vara förlagd omedelbart intill statens telegrafapparatsal,

så att utväxlingen af den af bolaget förmedlade utländska

korrespondensen utan tidsutdräkt kan ske. För de af telegrafselskabet

disponerade lokalerna erlägges hyra till telegrafverket. De i

denna våning befintliga reservrum, som icke genast behöfva tagas i

bruk för expeditionslokaler, inredas till bostadslägenheter. En del af

denna våning är, på grund af telegrafapparatsalarnas större höjd än de

öfriga expeditionslokalerna, entresolerad och inrymmer frukost- och sam
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

27

lingsrum för telegrafpersonalen samt en del reservrum, som tills vidare

skulle inredas till bostadslägenheter, afsedda att uthyras eller att upplåtas

till sådana tjänstemän vid telegrafverket, som äro berättigade att

erhålla fri bostad.

Den ofvanför telegrafapparatsalen belägna våningen, som på grund

af sin ringa höjd är att betrakta såsom en entresolvaning, inrymmer

bland annat telefonisternas kapprum samt toalett- och badrum, äfvensom

reläsal, öfverkoppling och rum för telefonstationens elektriska maskiner

och accumulatorer.

Såväl nyss nämnda entresolvåning som den öfverstå våningen, innehållande

de stora telefonsalarna, sträcker sig endast öfver hufvudbyggnaden

åt Kungsgatan.

I telefonsalarna finnes plats för 197 lokaltefonister och 126 interurbantelefonister.

I det af lektorn Hedlund uppgjorda kostnadsförslaget för den ifrågasatta

nybyggnaden äro kostnaderna beräknade till:

själfva byggnaden.................................................. kronor 882,000

värmeledning.......................................................... » 67,000

ledningar för gas, vatten, aflopp m. m.......... » 22,000

ritningar, kontroll m. m................... »_54,000

kronor 1,025,000.

Kostnaden för elektrisk belysning samt oförutsedda

utgifter anser telegrafstyrelsen

böra upptagas till ..................................... » 40,000

Härtill kommer kostnaden för grundläggningsarbetet,

af öfverstelöjtnanten Lindahl

beräknad till.......................................... »_186,000

eller tillsammans kronor 1,251,000.»

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

De för nu ifrågavarande nybyggnader erforderliga medel äro sammanförda

i nedanstående

Tablå

öfver kostnaderna för telegrafverkets stationsbyggnader i Stockholm

och Göteborg.

Stockholm.

Kvarteret iEolus: Tomtinköp...... 520,000: —

Byggnadskostnad ............... 720,000: — 1,240,000: —

Kvarteret Jericbo: Tomtinköp...... 646,000: —

Byggnadskostnad ............... 914,000:- 1,560,000:— 2,800,000: —

Göteborg.

Kaserntomten: Tomtinköp......... 449,000: —

Grundläggning.................. 186,000: —

Byggnadskostnad ........... 1,025,000: —

Elektrisk belysning och

oförutsedda utgifter ... 40,000: — 1,700,000:_

Summa kronor 4,500,000: —

Af dessa medel finnas redan nu disponibla:

Reserverade medel för utvidgning af telegrafverkets

lokaler i Stockholm

i 1906 års stater

i) 1907 » »

» 1908 » »

100,000: —

200,000: —

200,000: — 500,000: —

Af det utaf 1907 års Riksdag anvisade byggnadslån

å 3,000,000 kronor äro afsedda

att användas till stationsbyggnad i Stockholm

................................................................. 500,000: —

Till inköp af tomt och uppförande af en stationsbyggnad

i Göteborg.......................... 900,000: — 1,400,000:_

Summa kronor 1,900,000: —

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

29

Det felande beloppet, 2,600,000 kronor, har telegrafstyrelsen tänkt

sig skulle kunna erhållas på följande sätt:

influten försäljningssumma för telegrafverkets nuvarande

fastighet i Göteborg............................................................... 250,000: —

anvisande af telegrafverkets öfverskott under rubriken

»Fastigheter» i telegrafverkets utgiftsstater för åren

1910 och 1912 ....................................................................... 350,000: —

af Riksdagen anvisadt byggnadslån .......................................... 2,000,000: —

Summa kronor 2,600,000: —

Telegrafstyrelsen anför vidare:

»Beträffande försäljningssumman för telegrafverkets nuvarande fastighet

i Göteborg har telegrafstyrelsen genom sakkunniga låtit värdera

denna fastighet, och hafva dessa uppgifvit, att ett pris af omkring

250.000 kronor torde kunna beräknas erhållas vid försäljningen.

Med det centrala läge, denna fastighet äger, har telegrafstyrelsen så

mycket mera skäl att beräkna minst denna summa, som försäljningen

icke kan ske förrän tidigast om fem år, under hvilken tid priset för så

välbelägna tomter som denna antagligen kommer att ytterligare stiga.

Enligt den i Kungl. Maj:ts proposition n:r 84 till 1907 års Riksdag

(sid. 120) intagna byggnadsplanen är afsedt att i telegrafverkets utgiftsstater

för år 1910 föreslå upptagandet under rubriken »Fastigheter» af

100.000 kronor till stationsbyggnad i Stockholm. Vidare skulle under

samma rubrik för stationsbyggnad i Ystad upptagas för åren 1912, 1913

och 1914 tillsammans 200,000 kronor. Då emellertid aftal numera lärer

kunna träffas med generalpoststyrelsen om förhyrande till telegrafverket

af hela öfre våningen i den postverket tillhöriga fastigheten i nämnda

stad, hvarigenom telegrafverkets behof af stationslokal i Ystad torde

blifva tillgodosedt för en lång framtid, blifver angifna belopp 200,000

kronor i stället disponibelt för stationsbyggnaderna i Stockholm och

Göteborg. Genom att ett år framskjuta påbörjandet af några af de

mindre stationsbyggnader, som enligt byggnadsplanen skulle börja byggas

under år 1912, kunna såväl nyss omnämnda belopp 200,000 kronor som

ytterligare 50,000 kronor utaf de i byggnadsplanen under rubriken

»Fastigheter» föreslagna belopp under år 1912 disponeras till nybyggnaderna

i Stockholm och Göteborg. På grund häraf har telegrafstyrelsen

i sin härofvan intagna beräkning kunnat upptaga 350,000 kronor

af telegrafverkets öfverskottsmedel.

Återstående för dessa nybyggnader erforderliga medel, två miljoner

kronor, synas telegrafstyrelsen böra tillhandahållas styrelsen såsom lån

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

under samma villkor, som föreskrifvits för det af 1907 års Riksdagbeviljade

byggnadslånet å tre miljoner kronor. Under de närmaste åren

erfordras utvidgade eller nya lokaler för ett stort antal af telegrafverkets

stationer i de större städerna såsom Galle, Östersund, Örebro, Landskrona,

Västerås in. fl., till följd hvaraf i telegrafverkets utgiftsstater

måste till nya fastigheter under några år framåt upptagas jämförelsevis

höga belopp. Sedan emellertid behofvet af egna stationslokaler för rikets

större telefonstationer blifvit fylldt, kan detta anslag högst betydligt

minskas. Skulle ofvannämnda för nybyggnaderna i Stockholm och Göteborg

erforderliga belopp af två miljoner kronor upptagas i staterna

såsom anslag, måste nybyggnaderna i de öfriga större städerna uppskjutas

fem å sex år, och telegrafverket därigenom åsamkas onödiga

kostnader till betydande belopp för provisoriska anordningar eller flyttningar

å dessa platser. Då telegrafstyrelsen årligen erhåller de medel,

som behöfvas för nya telefonstationer, telefonledningar och telefonnät, i

form af lån, synes det telegrafstyrelsen helt naturligt, att äfven de medel,

som erfordras till anskaffandet af lokaler för nu ifrågavarande stationer,

böra upplånas, då de ej på annat sätt kunna för tillfället göras disponibla.

En så omfattande affär som statens telefonväsende bör icke genom bristande

rörelsekapital nödgas nedlägga stora summor i provisoriska anordningar,

som kunna undvikas, om medel till behöfliga utvidgningar

finnas tillgängliga. Endast i Stockholm skulle, såsom förut framhållits,

de föreslagna stationsanordningarna medföra en minskad utgift af omkring

50,000 kronor om året för nya abonnentledningar.

Uti nyssnämnda proposition n:r 84 till 1907 års Riksdag framhöll

äfven dåvarande civilministern i fråga om det då föreslagna lånet till

byggnader, att förslaget syntes välbetänkt, och att därigenom kostnaderna

för telegrafverkets fastighetsaffärer, som ju ägde bestående värde

för framtiden, komme att fördelas på en längre tidsföljd, något som ur

alla synpunkter måste anses lämpligt.

Telegrafstyrelsen hyser så mycket mindre tvekan att föreslå anvisandet

af dessa medel i form af lån, som Riksdagen förut godkänt

en sådan anordning och något så öfverhängande behof af lokaler för

rörelsens tillgodoseende som nu ifrågavarande icke kan skönjas å andra

håll än i de städer, för hvilka medel redan äro i ofvannämnda byggnadsplan

beräknade. Dessutom har telegrafstyrelsen hittills alltid sett

sig i stånd att, till och med före den fastställda tiden, fullgöra de villkor

beträffande ränte- och kapitalinbetalningar, som vid lånens beviljande

uppställts. Af de lån, telegrafstyrelsen erhållit för telefonväsendet under

åren 1883—1907, nämligen:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

31

från statskontoret ........................................................ kronor 1,430,000: —

x> riksgäldskontoret ............................................... » 28,284,400: —

eller tillsammans kronor 29,714,400: —

äro till och med utgången af år 1907, förutom ränta, återbetalda:

till statskontoret ........................................................... kronor 1,384,000: —

» riksgäldskontoret................................................. » 16,009,400: —

eller tillsammans kronor 17,393,400: —

Telegrafstyrelsens skuld å erhållna lånemedel för

telefonväsendets utveckling utgjorde sålunda

vid ingången af år 1908.................................... kronor 12,321,000:—.»

På grund af hvad ofvan blifvit anfördt har telegrafstyrelsen i underdånighet

hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

dels medgifva:

att å telegrafverket tillhöriga tomterna n:r 2 och 3 i kvarteret

iEolus i Stockholm må uppföras en tillbyggnad till telegrafverkets

fastighet n:r 1 i samma kvarter för en kostnad icke öfverstigande

720.000 kronor;

att för telegrafverkets behof må inköpas egendomarna n:r 3, 21, 22

och 25 i kvarteret Jericho i Stockholm för 646,000 kronor samt att å

nämnda tomt må uppföras en telefonstationsbyggnad för en kostnad icke

öfverstigande 914,000 kronor;

att å telegrafverket tillhörig tomt i Göteborg må uppföras en stationsbyggnad

för en kostnad icke öfverstigande 1,251,000 kronor;

att för gäldande af förfallen köpeskilling för fastigheten i kvarteret

Jericho i Stockholm äfvensom för byggnadsarbetenas påbörjande i Stockholm

må användas dels de för utvidgning af telegrafverkets lokaler i

Stockholm reserverade medel, 500,000 kronor, och dels det belopp,

500.000 kronor, som af det utaf 1907 års Riksdag anvisade byggnadslån

å tre miljoner kronor afsetts för stationsbyggnad i Stockholm; samt

att för påbörjande af byggnadsarbetet i Göteborg må användas det

belopp, som, efter gäldande af köpeskillingen för den inköpta tomten i

Göteborg, återstår af de 900,000 kronor utaf samma byggnadslån, som

afsetts för inköp af tomt och uppförande af en stationsbyggnad i Göteborg;
dels

ock bemyndiga riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen

för uppförande af stationsbyggnader för telegrafverkets behof

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

Departements
chefens
yttrande.

i Stockholm och Göteborg i enlighet med styrelsens förslag ett lånebelopp

af 2,000,000 kronor att, i mån af behof och sedan detta för

hvarje gång blifvit af Kungi. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i

riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift,

som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas

riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas

medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill

lämna tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad förut

af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas.»

Behofvet af förändrade och betydligt utvidgade lokaler för telegrafoch

telefonstationerna i Stockholm har redan blifvit af Kung!. Maj:t och

Riksdagen erkändt. Sålunda hafva, på sätt af den förut lämnade redogörelsen

framgår, för ifrågavarande ändamål af telegrafverkets öfverskottsmedel

under senare år reserverats sammanlagdt 500,000 kronor,

hvarjämte af det telegrafstyrelsen utaf 1907 års Riksdag beviljade byggnadslånet

å 3,000,000 kronor ett belopp af 500,000 kronor afsetts att

användas till stationsbyggnad i Stockholm.

På grund af Riksdagens medgifvande inköptes också under år

1907 de omedelbart intill nuvarande stationsbyggnaden vid Skeppsbron

gränsande fastigheterna n:r 2 och 3 i kvarteret Aeolus. Enligt den

mycket skisserade plan, som i sammanhang med framställningen om

berörda fastigheters inköpande af telegrafstyrelsen framlades, hade

styrelsens afsikt varit, att nu befintliga byggnader å de inköpta fastigheterna

skulle nedrifvas och i stället därå uppföras ett nytt hus, som

skulle sammanbyggas med stationshuset vid Skeppsbron. Detta senare

åter skulle i hufvudsak bibehållas i oförändradt skick allenast med de

smärre ändringar i afseende å inredningen och fasaden, som kunde betingas

af sammanbyggnaden. Genom fullföljande af denna plan beräknade

telegrafstyrelsen då att erhålla fullt tillräckliga lokaler såväl för

telegraf- och telefonstationerna som för styrelsen.

Såsom nämndt var emellertid denna plan i hög grad skisserad,

enär då endast afsågs inköp af fastigheter, som styrelsen sedan flera

år tillbaka förhyrt, samt reserverande af medel för det redan pröfvade

byggnadsbehofvet. Styrelsen hade i sakens dåvarande läge icke haft

anledning att klargöra för sig byggnadsföretaget i alla dess detaljer.

Nå gra ritningar eller kostnadsförslag hade därför icke heller blifvit uppsjö

rda.

När sedermera ingående beräkningar verkställdes och ritningar

uppgjordes, visade det sig snart, att den ursprungliga planen icke lämp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79. 35

ligen läte sig genomföras, enär tillgängliga utrymmen voro alltför

knappa och inom några få år säkerligen skulle befinnas otillräckliga.

En omständighet, som visat sig hafva en väsentlig betydelse på frågan

om behofvet af utrymme, har varit, att man skolat taga hänsyn till

önskemålet att kunna anordna Stockholms telefonnät efter centralbatterisystemet,

hvithet i sig visserligen innebär afsevärda fördelar men å

andra sidan kräfver stora lokaler.

Beträffande sakens vidare utveckling har jag inhämtat närmare

upplysningar^ från telegrafstyrelsen; och framgår af dessa jämte hvad

styrelsen i sin ofvan intagna skrifvelse anfört hufvudsakligen följande.

Sedan den ursprungliga planen måst öfvergifvas, uppgjordes nytt

förslag, enligt hvilket antalet våningar å den nya byggnaden i kvarteret

vEolus skulle ökas med två utöfver förut beräknadt, antal. Detta åter

nödvändiggjorde fullständig ombyggnad af det gamla huset vid Skeppsbron.

Centralbatterisystemet fordrar emellertid en hel våning för de

utom den egentliga telefonsalen befintliga tekniska anordningarna, såsom

öfverkoppling, mellankoppling, reläer, elektriska maskinerier och

dylikt. Af de gjorda utredningarna framgick, att, särskildt med hänsyn

till nyssnämnda omständighet, oaktadt den ökade höjden på byggnaden

plats endast under några få år skulle kunna beredas för alla de olika

afdelningar, som voro afsedda att inrymmas i det nya byggnadskomplexet.

Fråga uppstod nu, huruvida man ej skulle kunna flytta telegrafstationen

till någon annan byggnad exempelvis på nedre Norrmalm för

att därigenom bereda bättre utrymme åt öfriga afdelningar. En sådan

anordning afstyrktes emellertid af alla sakkunniga, som yttrade sig i

frågan. En verkställd undersökning utvisade, att å Stockholms station

omkring halfva antalet ankommande och afgående telegram utväxlas

med korrespondenter boende i Staden inom broarna och i trakten omkring

Gustaf Adolfs torg. Den nuvarande telegrafstationen har således

ett för sitt ändamål synnerligen gynnsamt läge. Såsom plats för en

hufvudtelefonstation är däremot byggnaden vid Skeppsbron, på sätt

af telegrafstyrelsens skrifvelse tydligen framgår, mycket ofördelaktig.

Nyssnämnda förslag måste därför öfvergifvas, då det ju icke gärna kunde

ifrågasättas att flytta telegrafstationen, som har ett mycket lämpligt

läge, men bibehålla telefonstationen på dess nuvarande olämpliga plats.

Att öka den nya byggnadens höjd med ännu en våning ansåg sig

arkitekten böra bestämdt afråda dels med anledning af grundförhållandena

och dels därför att tillstånd till uppförande af en byggnad med

så betydlig höjd å de ifrågavarande tomterna säkerligen icke skulle

Bill, till Biksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 46 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

kunna utverkas. Äfven om dessa hinder icke funnits, hade man ju

genom en sådan byggnads uppförande bundit fast en blifvande centralstation

för telefonväsendet vid en plats, som i ekonomiskt och tekniskt

afseende visat sig olämplig.

Telegrafstyrelsen har därför ansett sig redan nu böra vidtaga åtgärder

för att slutligen ordna stationsfrågan på det för allmänheten och

telegrafverket bästa sättet.

De för sådant ändamål gjorda undersökningarna hafva gifvit till

resultat, att en telefonhufvudstation lämpligen bör vara belägen inom

ett område, som begränsas af Hamngatan, Regeringsgatan, nya Kungsgatan

och Norrlandsgatan. Genom att förlägga stationen till ifrågavarande

trakt skulle man vinna bland annat den högst betydande fördelen,

att de till stationen ingående ledningarna blifva af minsta möjliga

längd, hvarigenom, såsom af telegrafstyrelsens utredning framgår, skulle

åstadkommas en afsevärd årlig besparing. Beräknad efter förhållandena

år 1907 skulle således denna besparing hafva belöpt sig till omkring

50,000 kronor. Hufvudstationens förflyttning till Norrmalm innebär

dessutom, att behofvet att framdraga ledningar öfver Norrström, något

som för närvarande medför betydande tekniska svårigheter, i väsentlig

mån inskränkes.

Med hänsyn till dessa och andra af telegrafstyrelsen påpekade omständigheter

synes mig synnerligen välbetänkt att redan nu ordna

stationsfrågan efter en dylik plan.

Telegrafstyrelsen har i sådan afsikt underställt Eders Kungl. Maj:ts

pröfning ett preliminärt köpekontrakt angående de inom ofvanberörda

område mellan Jakobsbergsgatan och Lästmakargatan belägna tomterna

n:r 3, 21, 22 och 25 i kvarteret Jericho, hvilka innehålla en areal af

2,278,4 kvadratmeter. Priset är 646,000 kronor, motsvarande.283 kronor

50 öre för kvadratmeter. Detta pris är ju i och för sig icke billigt,

särskild! i betraktande däraf att man icke kan taga hänsyn till annat

än markvärdet, då de å tomterna uppförda byggnaderna äro afsedda

att rifvas och för öfrigt i sitt nuvarande skick icke äro synnerligen

värdefulla. Emellertid äro fastigheterna taxeringsvärderade till 600,000

kronor, och, enligt hvad jag från telegrafstyrelsen inhämtat, har för

fastigheter i omedelbart grannskap till de nu ifrågavarande, och hvilka

varit på enahanda sätt bebyggda, begärts pris växlande mellan 352

kronor och 385 kronor för kvadratmeter. Vid sådana förhållanden

anser jag mig böra tillstyrka antagandet af förevarande anbud.

Af köpeskillingen skulle 446,000 kronor betalas kontant vid tillträdet

den 1 juli 1908. Betalning af återstående beloppet skulle ske

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

35

genom att köparen öfvertager betalningsansvaret för hela den i fastigheterna

intecknade gäld, 200,000 kronor. Enligt hvad jag inhämtat,

löpa inteckningsreverserna med 5 procent ränta, och äro de ställda på

betalning sex månader efter uppsägning.

Enligt det af telegrafstyrelsen framlagda förslaget skulle såväl å

de nyinköpta tomterna i kvarteret yEolus som å de till inköp föreslagna

tomterna i kvarteret Jericho uppföras nya byggnader, och skulle arbetena

därmed omedelbart påbörjas. Byggnad skostnaderna hafva beräknats

till 720,000 kronor för den förra och 914,000 kronor för den senare

byggnaden. _ Af telegrafstyrelsens utaf mig återgifna skrifvelse framgår

närmare (sid. 18—21 här ofvan), hur styrelsen tänkt sig, att de särskilda

byggnaderna skulle användas.

Emellertid har det synts mig kunna ifrågasättas, huruvida det

verkligen skulle vara af behofvet oafvisligen påkalladt att samtidigt

utföra båda byggnadsföretagen. Genom att till en början uppföra den nya

hufvudstationen å Norrmalm såsom af det mest trängande behofvet påkallad,

skulle man i alla händelser inbespara några års ränta å den icke

obetydliga kostnaden för byggnaden i kvarteret AKolus. Jag har därför

satt mig i förbindelse med vederbörande i telegrafstyrelsen och har

därvid erhållit den upplysning, att genom en sådan anordning visserligen

skulle uppstå en del olägenheter under de provisoriska förhållanden,

som under mellantiden måste blifva rådande, särskild! med afseende

å telegrafstationens anordnande efter den moderna snabbexpeditionens

kraf, men att telegrafstyrelsen, då dessa olägenheter kunna

väntas blifva efter en jämförelsevis kort tid undanröjda, ansåge desamma

icke vara oöfverkomliga.

Vid sådant förhållande anser jag mig böra förorda, att man för

närvarande stannar vid uppförandet af byggnaden i kvarteret Jericho.

Byggnaden skulle såsom nämnd t uppföras med fasader åt såväl

Jakobsbergsgatan som Lästmakargatan jämte ett midt öfver tomten

sig sträckande mellanparti. Öfverstå våningen skulle upptagas af tre

störa telefonsalar. Den mellersta och den åt Jakobsbergsgatan belägna

telefonsalen skulle användas för lokalstationen, under det att salen åt

Lästmakargatan till eu början skulle användas till interurbanstation.

Då lokalstationen behöfver taga äfven denna sistnämnda säl i anspråk,

skulle plats beredas för interurbanstationen i bottenvåningen och i

våningen en trappa upp åt Lästmakargatan, i hvilka våningar inredas

bostadslägenheter, till dess de behöfva tagas i anspråk för sitt egentliga

ändamål.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

Efter hvad nu kan beräknas skulle telefonstationens behof af utrymme

vara tillgodosedt under en tid af 25 år framåt samt, om eu del

af kontorslokalerna då flyttades, ännu ett femtal år. Med den ovisshet

som råder om huru telefonförhållandena komma att gestalta sig så

långt fram i tiden, torde det icke vara möjligt att uppgöra någon tillförlitlig

plan för längre tid.

Samtliga öfriga lokaler i denna nybyggnad skulle komma att tagas

i anspråk för elektricitetsverk och värmeledning, linjedistriktets och telefonstationens

apparat- och materialförråd, samlingsrum och verkstadsrum

för arbetarna, telefondirektörens och linjedistriktsbyråns kontorslokaler,

telefonpersonalens kapprum med omkring 360 klädboxar, toalettrum,

frukost- och samlingsrum, telefonstationens reläsalar, öfverkoppling,

mellankoppling, elektriska maskiner och accumulatorer, undersökning,

rum för stationens tekniska personal, droskstation, katalogexpedition

in. in.

Såsom nämndt sluta kostnadsberäkningarna å ett belopp af 914,000

kronor.

Mot dessa beräkningar har jag icke ansett mig kunna gorå någon

erinran, likasom jag ej heller för närvarande funnit anledning till anmärkning

mot de eskissritningar till byggnaden, som blifvit mig företedda.

Emellertid torde de färdiga ritningarna i sinom tid få underställas

Eders Kungl. Maj:ts pröfning.

Beträffande den föreslagna stationsbyggnaden i Göteborg till åter

jag mig erinra att, sedan 1907 års Riksdag medgifvit, att, efter Kungl.

Maj:ts pröfning och godkännande, finge inköpas för byggnadstomt lämplig

fastighet i Göteborg, telegrafstyrelsen, enligt nådigt bemyndigande,

af Göteborgs stad inköpt en för ändamålet synnerligen välbelägen tomt,

upptagande det kvarter, som begränsas af Kungsgatan, Kaserntorget

och Kaserngränden.

Telegrafstyrelsen har nu hemställt om utverkande af bemyndigande

att å ifrågavarande tomt uppföra en byggnad, afsedd för såväl telegraf-

som telefonstation.

Byggnadskostnaderna hafva beräknats till 1,251,000 kronor. Då

priset för tomten belöpt sig till 449,000 kronor, skulle således kostnaden

för byggnadsföretaget i dess helhet uppgå till 1,700,000 kronor.

Att kostnaden ställer sig så pass hög, beror först och främst på

tomtens storlek, nära 3,600 kvadratmeter. Ehuru priset för kvadratmeter,

125 kronor, är jämförelsevis billigt, blir därför köpeskillingen

hög, såsom nämndt 449,000 kronor, eller mer än en fjärdedel af hela

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

37

kostnaden. Tomtens betydliga omfattning måste dock anses såsom eu

stor fördel, då densamma är tillräcklig för erforderliga utvidgningar

under en snart sagdt oöfverskådlig tid framåt. För öfrigt lärer det

icke varit möjligt att förvärfva äfven en afsevärdt mindre tomt till

billigare pris än den nu ifrågavarande, då de tomter, som på grund af

läget öfver hufvud taget kunnat komma ifråga, äro bebyggda med hus,

som för närvarande gifva hög afkastning.

Den byggnad, som å den inköpta tomten skulle uppföras, måste

emellertid också gifvas en betydande storlek för att kunna inrymma

alla de afdelaingar, för hvilka densamma är afsedd. Där måste sålunda

beredas plats för två stora telegrafstationer — telegrafverkets egen

och det Store Nordiske Telegrafselskabs — den förra den näst största

i landet. För telegrafstationen har telegrafstyrelsen tänkt sig anordna

särskilda apparatsalar för de olika expeditionerna: morse, wheatstone,

murray, lokaltelegraf och telegramtelefonering. Vidare skall utrymme

beredas för lokal- och interurbantelefonstationerna med omkring 300

expedierande telefonister. Dessa betydande grenar af rörelsen behöfva

gifvetvis omfattande kontors- och andra lokaler, hvarförutom kapprum,

toalettrum och samlingsrum för den talrika stationspersonalen

kräfva stora utrymmen. Den i Göteborg förlagda linjedistriktsbyrån

erfordrar för sina kontors- och förrådslokaler samt rum för underbefäl

och arbetare m. m. icke så ringa plats.

Från telegrafstyrelsen har vidare meddelats mig att, ehuru byggnadsförslaget

endast upptager så mycket reservutrymme, som kan anses kräfvas

med hänsyn till rörelsens snabba och oafbrutna tillväxt, byggnadens

kubikmassa, beräknad mellan källargolf och öfverstå våningens takbjälklag,

resp. ytterfasadens taklist, likväl uppgår till 49,000 kubikmeter.

Under förutsättning att golflagen utföras i betong och järn, gatufasaderna

i skånskt fasadtegel och naturlig sten samt gårdsfasaderna i fasadtegel,

bär byggnadens arkitekt beräknat bj-ggnadskostnaden till 18 kronor för

kubikmeter. Till stöd för denna kostnadsberäkning har arkitekten meddelat,

att de under senare tid af firman J. Dähn i Göteborg utförda kasernbyggnader

hafva — oberäknadt grundläggningsarbete, värmeledning, ledningar

för gas, vatten, aflopp m. m., elektriskt ljus, ritningar, kontroll och

oförutsedda utgifter — dragit en kostnad för kubikmeter af 14 till 16

kronor. Motsvarande siffror för stadsbiblioteket i Göteborg, uppfördt

år 1900, och kontoristföreningens hus i Göteborg hafva uppgått till

resp. omkring 16 kronor och 19 kronor. Särskildt med hänsyn till

de tunga belastningarna och däraf följande tunga järnkonstruktioner,

hvilka i nu ifrågavarande byggnad komma att tillämpas, har arkitekten

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

ansett sig böra i kostnadsberäkningarna upptaga ett medelpris af 18

kronor för kubikmeter, hvadan nu afsedda kostnader stiga till 882,000

kronor. Jag ber härvid dessutom få anmärka, att man med hänsyn till

byggnadens läge måst tillse, att densamma får ett tilltalande yttre.

Grundläggningskostnaderna blifva också betydande, icke mindre

än 186,000 kronor, detta beroende på de ogynnsamma grundförhållandena.

Med hänsyn till hvad sålunda blifvit, upplyst, har jag icke ansett

mig kunna göra någon erinran mot kostnadsberäkningarna eller anordningarna

sådana de nu föreslagits.

Beträffande sättet för erforderliga medels anskaffande har jag icke

något att erinra mot hvad telegrafstyrelsen föreslagit. Något anslag

å riksstaten skulle således icke erfordras för år 1909.

Vid bifall till hvad jag föreslagit skulle emellertid det af telegrafstyrelsen

ifrågasatta lånet å 2,000,000 kronor kunna minskas med

720,000 kronor, motsvarande den beräknade kostnaden för nybyggnaden

i kvarteret iEolus. För bättre öfversikt har jag med. ledning af telegrafstyrelsens

uppgifter låtit göra en sammanställning öfver de för

ifrågavarande ändamål erforderliga belopp samt därför tillgängliga och

ytterligare erforderliga medel.

År.

Stationsbyggnader

i Stockholm.

Stationsbyggnaden

i Göteborg

Summa.

Tillgängliga medel

Ytterligare erfor- derliga medel

Köpeskil- ling för

fastighe- ten i kv.

iEolus.

Köpeskil- ling för

fastighe- ten i kv.

Jericho.

Kostna- den för

byggna- den i kv.

Jericho.

Köpeskil

ting för

fastig- heten.

Bygg-

nadskost-

nad.

Anslag.

Lån.

Försälj- nings- medel.

Anslag.

Lån.

Summa.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kv.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

1908....

—

446,000

200,000

449,000

295,000

1,390,000

500,000

1,400,000

—

—

—

1,900,000

1909- ..

—

—

400,000

—

600,000

1,000,000

—

—

—

—

500,000

500,000

1910....

—

—

800,000

—

356,000

656,000

—

—

—

100,000

560,000

660,000

1911..

—

—

14,000

—

—

14,000

—

—

—

—

—

—

1912....

520,000

200,000

—

—

—

720,000

—

—

250,000

250,000

220,000

720,000

j Summa

520,000

646,000

914,000 449,000

1,251,000

3,780,000

500,000

1,400,000

250,000

|

350,000; 1,280,000

3,780,000

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79. 39

Beträffande först Kung! Maj:ts förslag om inköp af vissa tomter i

Stockholm för uppförande därå af en telefonstationsbyggnad har utskottet,

da utvidgade lokaler för telegraf- och telefonstationerna synas

oundgängligen af behofvet påkallade och de ifrågavarande tomternas

belägenhet och form äro för ändamålet lämpliga, funnit sig böra förorda

inköpet i fråga. Utskottet anser sig emellertid böra meddela, att,

enligt hvad utskottet funnit, i ofvanberörda statsrådsprotokoll förekommer

en misskrifning, i det att sammanlagda taxeringsvärdet å

ifrågavarande fastigheter angifves till 600,000 kronor. Då i denna summa

ingår jämväl taxeringsvärdet å tomten n:o 23 i samma kvarter med

adressnummer 52 vid Regeringsgatan, hvilken tomt, som enligt för utskottet

företedd karta omfattar 993 kvadratmeter, icke är föreslagen till

inköp, uppgår således taxeringsvärdet å de öfriga tomterna icke på

långt när till det angifna beloppet, men är utskottet, då särskilda värden

icke äro de olika tomterna åsätta, ej i tillfälle att lämna uppgift om

hvilket taxeringsvärde rätteligen belöper å tomterna 3, 21, 22 och 25.

I afseende å priset för tomterna, 646,000 kronor, synes detta visserligen

mycket högt; enligt hvad utskottet inhämtat, såldes desamma i augusti

1907 för ett pris af 465,036 kronor. Men då utskottet icke anser sig

1 ulfva anledning antaga att för statsverket gynsammare pris för närvarande

kan erhållas samt byggnadsfrågan är af den trängande natur,

att densamma icke utan allvarliga olägenheter vidare kan undanskjutas,

har utskottet icke velat motsätta sig anvisandet af det för inköpet äskade

beloppet.

Vidkommande förslaget om uppförande å telegrafverket tillhörig tomt

i Göteborg af en stationsbyggnad för en kostnad ej öfverstigande

1,251,000 kronor, har utskottet icke något att emot detsamma erinra.

Kung!. Maj:ts förslag i afseende å sättet för de erforderliga medlens

anskaffande anser sig utskottet jämväl böra biträda.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kung!. Maj:ts förevarande

framställning, må

a) medgifva:

Ro) att för telegrafverkets behof må inköpas tomterna

n:r 3, 21, 22 och 25 i kvarteret Jericho i Stockholm

för 646,000 kronor, och att å nämnda tomter

må uppföras en telefonstationsbyggnad för en kostnad

ej öfverstigande 914,000 kronor;

2:o) att å telegrafverket tillhörig tomt i Göteborg

Utskottets

yttrande.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

må uppföras eu stationsbyggnad för en kostnad ej

öfverstigande 1,251,000 kronor;

3:o) att för gäldande af den vid tillträdet förfallna

del af köpeskillingen för tomterna i kvarteret Jericho

i Stockholm äfvensom för byggnadsarbetenas påbörjande

å samma tomter må användas de för utvidgning

af telegrafverkets lokaler i Stockholm reserverade medel,

500,000 kronor, äfvensom det belopp, 500,000

kronor, som af det utaf 1907 års Riksdag anvisade

byggnadslån å 3,000,000 kronor afsetts för stationsbyggnad

i Stockholm; och

4:o) att för påbörjande af byggnadsarbetet i Göteborg

må användas det belopp, som, efter gäldande af

köpeskillingen för den i nämnda stad inköpta tomt,

återstår af de 900,000 kronor utaf samma byggnadslån,

som afsetts för inköp af tomt och uppförande

af stationsbyggnad i Göteborg; samt

b) bemyndiga riksgäldskontor att tillhandahålla

telegrafstyrelsen för uppförande af stationsbyggnader

för telegrafverkets behof i Stockholm och i Göteborg

ett lånebelopp af 1,280,000 kronor att, i mån af behof

och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl.

Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret

lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift,

som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen

förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år

från första lyftningsdagen återgäldas medelst af betalningar,

i den mån telegrafverkets medel därtill lämna

tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en

månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret

tillkännagifvas.

Stockholm den 6 april 1908.

På statsutskottets vägnar:

G. BI PUNG.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 79.

41

Reservation:

af herrar P. Pehrson i Törneryd, C. Persson, J. A. Sjö och E. Hammarlund.

Herrar H. P. lörnebladh, D. ■Persson och S. O. Nyländer hafva

begärt få antecknadt, att de icke deltagit i förestående ärendes behandling

inom utskottet.

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 46 Haft.

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1908:106 Skrifvelse till fullmäktige i riksgäldskontor angående tillhandahållande af medel för uppförande af stationsbyggnader för telegrafverkets behof i Stockholm och s. 1 i texten
  2. Rskr. 1908:69 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl''. Maj:ts proposition angående uppförande af byggnader för telegrafverkets behof i Stockholm och i Göteborg. s. 1 i texten