Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående täckande af brist i extra ordinarie anslag till uppförande af nya byggnader för armén.

1908-05-01 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1908:95, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående täckande af brist i extra ordinarie anslag till uppförande af nya byggnader för armén.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

1

N:o 95.

Ank. till Rikscl. kansli den 1 maj 1908, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående

täckande af brist i extra ordinarie anslag till uppförande

af nya byggnader för armén. (l:a U. A.)

I en till Riksdagen aflåten, till statsutskottet för förberedande handläggning

öfverlämnad proposition (n:o 51) har Kungl. Maj:t, under

åberopande af ett propositionen bilagdt utdrag af protokollet öfver

landtför s var särenden den 31 januari innevarande år, föreslagit Riksdagen

medgifva,

att till täckande af brist i de extra ordinarie anslag till uppförande

af nja byggnader för armén, hvilka af Riksdagen åren 1901

och 1902 beviljats, finge användas dels 1,500,000 kronor af landtförsvarets

fond för byggnader och andra försvarsändamål, dels 1,750,000

kronor utaf den vid 1902 års riksdag till statsverkets kassaförlags fond

öfverförda summan, 6,500,000 kronor, samt dels högst 165,403 kronor

51 öre af fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar.

Till nyssberörda statsrådsprotokoll har t. f. departementschefen

rörande denna framställning anfört följande:

»Genom nådigt beslut den 31 maj 1907 bemyndigades statsrådet

och chefen för landtförsvarsdepartementet att tillkalla sakkunniga personer

för att inom landtförsvarsdepartementet biträda med verkställande

Bill. till Biksd. Prot. 1908. 4 Sami. 1 Afd. <57 Hiift. (N:o 95.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

Kasernbyggnadsfrågan

vid 1901 ärs

Kiksdag.

af utredning angående den brist, som, enligt hvad kändt vore, uppstått

i de åren 1901 och 1902 af Riksdagen beviljade anslag å extra ordinarie

stat till uppförande af nya byggnader för armén, samt sättet för

fyllandet af nämnda brist; och i skrifvelse den 14 juni förstnämnda år

anmodades på grund häraf ledamoten af Riksdagens Första Kammare,

generalmajoren m. in. herr friherre N. A. H. Palmstierna och ledamoten af

Riksdagens Andra Kammare, landtbrukaren m. m. C. Persson i Stallerhult

att verkställa berörda utredning och afgifva förslag till bristens fyllande.

Den 6 december nästlidet år afgåfvo de sakkunniga utlåtande i

ämnet.

Innan jag yttrar mig om de sakkunnigas utredning angående

bristens storlek, torde jag få redogöra för de anslag, hvarom nu är

fråga, och för de omständigheter, under hvilka berörda anslag af

Riksdagen blifvit beviljade.

Såsom framgår af statsrådets och chefens för landtförsvarsdepartementet

anförande till statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden

den 11 januari 1901, hvilket finnes bifogadt statsverkspropositionen

under fjärde hufvudtiteln till samma års Riksdag, hade chefen för Generalstaben

i samband med utarbetandet af förslaget till ny härordning

låtit verkställa en utredning af kostnaderna för de byggnadsarbeten,

som för det nya härordningsförslagets genomförande skulle blifva erforderliga.

Dessa kostnader beräknades uppgå till 47,991,750 kronor.

Uti en vid nämnda utredning fogad promemoria rörande de verkställda

beräkningarna anfördes hufvudsakligen, hurusom man, beträffande

härens förläggning i fredstid, tänkt sig denna så ordnad, att hvarje

regemente och kår i regeln skulle hafva en hufvudstation, där truppförbandets

expedition, förvaltning och skolor skulle vara förlagda

och dit dess värnpliktige inkallades till sin första utbildning, samt en

mötesplats, dit truppförbandet skulle sammandragas under repetitionsöfningarna.

Oaktadt ett sammanförande af hufvudstationen och

mötesplatsen till en och samma ort skulle medfört afsevärda fördelar

med hänsyn till såväl fredsöfningar som mobilisering, hade man för

flertalet regementen dock icke ansett sig kunna föreslå en sådan anordning,

emedan hufvudstationen alltid, där så ske kunde, för personalens

skull syntes böra förläggas till en stad eller ett större samhälle,

men i den omedelbara närheten af en dylik ort icke alltid för rimligt

pris stode att finna en terräng af sådan beskaffenhet, som erfordrades

för en mötesplats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

Uti det förslag till beredande af nya eller ökade lokaler för arméns

förläggning och utbildning, som lagts till grund för kostnadsberäkningarna,

hade därför upptagits dels ett fullständigt kasernetablissemang å

truppförbandets hufvudstation — kompletteradt eller nyuppfördt, allt

eftersom regementet förut varit garnisoneradt å platsen eller icke —

dels ock, där så ansetts nödigt, eu komplettering af byggnaderna ä

truppförbandets mötesplats.

Beträffande kasernetablissemangen hade man ansett, att dessa, allt

efter olika truppslags behof, borde utgöras af kanslibyggnad, kaserner

till erforderligt antal, arrestbyggnad, kokinrättning, sjukpaviljong, stallutrymme

för truppförbandets samtliga såväl officers- som nummerhästar

samt vid artilleriet och ingenjör trupperna äfven sommarstall för legda

hästar, exercishus, ridhus samt åtskilliga andra byggnader såsom afträaen

och gödselstäder, badinrättning, förrådsbyggnad, sjukstall, skosmedja

in. in.

Vid beräkningen af det utrymme, som erfordrades i olika byggnader,

hade man utgått från de föreskrifter, som alltsedan 1883 varit

fastställda för sådana byggnader, hvarvid dock gjorts mindre modifikationer,

som utan fara för tjänstgöringens behöriga gång eller truppens

välbefinnande ansetts kunna vidtagas till besparings vinnande. Särskild

kostnad för 113m marketenterilokaler hade icke i förslaget upptagits, enär

man ansett, att djdika lokaler skulle kunna anordnas, på sätt hittills ägt

rum, å de indelta regementenas mötesplatser.

Angående kostnaderna för de erforderliga kasernbyggnaderna hade

det icke varit möjligt att uppgöra någon detaljerad beräkning för hvarje

särskild byggnad och ort; detta dels därför att förläggningsorterna

då ännu ej kunnat definitivt bestämmas, dels ock därför att af flere

skäl de härför erforderliga noggrannare undersökningarna å ort och

ställe ännu icke kunnat verkställas, utan hade beräkningarna gjorts

efter vissa normaltyper till de pris, som under de senare åren i medeltal

varit gällande för utförda byggnader af liknande slag och beskaffenhet,

hvarefter man inom vissa gränser proportionerat sig till totalkostnaden

för hvarje särskild byggnad äfvensom till kostnaderna för »Diverse

arbeten, omkostnader och oförutsedda utgifter»; och hade man därigenom

ansett sig; kunna borteliminera de stora olikheter, som i afseende

å såväl materialpriser som arbetskostnader gjorde sig gällande å

olika orter inom ett land så vidsträckt som vårt — allt under förutsättning

att Riksdagen medgåfve, det Kungl, Maj:t finge af det öfverskott,

som vid ett etablissemangs utförande kunde uppstå, anvisa hvad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

som vid ett annat kunde visa sig utöfver den beräknade medelkostnaden

vara af nöden.

Vid beräkningarnas uppgörande hade man utgått jämväl från den

förutsättningen, att nödig mark för etablissemangen antingen kunde

erhållas från kronan redan tillhöriga egendomar, eller af härför intrésserade

kommuner skulle fritt ställas till förfogande för ändamålet.

Af den beräknade byggnadssumman, 47,991,750 kronor, ansågs

imgefär hälften eller närmare bestämdt 23,908,650 kronor erfordras för

de arbeten, som borde vara afskräde före utgången af de sex första

öfvergångsåren till den nya härordningen (första perioden). Återstoden,

24,083,100 kronor, skulle användas till öfriga i sammanhang med förslagets

fullständiga genomförande stående byggnadsarbeten (andra

perioden).

Uppförandet af samtliga erforderliga byggnader kräfde sålunda en

summa af i medeltal 4,000,000 kronor om året under den till 12 år

beräknade öfvergångstiden, men en jämn fördelning af kostnaderna

under hela denna tid ansågs icke vara den för ändamålet lämpligaste.

Tvärtom syntes det fördelaktigast, om tiden för byggnadernas utförande

kunde så mycket förkortas, som med god hushållning läte sig göra,

då man härigenom skulle kunna i väsentlig mån undanrödja de svårigheter

med afseende å förläggningen, som eljest under öfvergångstiden

måste ställa sig hindrande för de värnpliktiges utbildning. Chefen för

Generalstaben föreslog därför, att den för första perioden beräknade

summan skulle fördelas på 4 år, åren 1902—1905, med ett belopp

af i rundt tal 6,000,000 kronor för hvarje år.

Öfver hvad chefen för Generalstaben sålunda föreslagit hade arméförvaltningen

å fortifikationsdepartementet afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande samt därvid anfört, bland annat, (1901 års statsverksproposition

under fjärde hufvudtiteln, sid. 97) att mot det upprättade kostnadsförslaget

icke något af större betydenhet befunnits vara att erinra

vid den granskning, som af fortifikationsdepartementets militärbyrå

blifvit verkställd. Att kostnadsuppgifterna i anseende till den jämförelsevis

korta tid, som stått till buds för förslagets uppgörande, icke

kunnat grundas på några för hvarje särskildt arbete i detalj utarbetade

förslag, och att sålunda granskningen lika litet kunnat ske annorlunda

än i stort, ansåge sig arméförvaltningen knappast behöfva särskildt

påvisa. Synbarligen hade vid förslagets uppgörande den grundsats

gjort sig gällande, att den största sparsamhet borde iakttagas i afseende

å såväl det yttre som de inre anordningarna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

5

De för omkostnader ock oförutsedda utgifter upptagna beloppen

kunde måhända tyckas vara höga, men torde snarare kunna betecknas

såsom låga, då man besinnade, att för dessa byggnad sfrågors lösning

fortifikationens krafter icke på långt när skulle räcka till, hvadan civila

biträden ej allenast för förslagens uppgörande utan äfven för byggnadskontrollen

måste anlitas.

Rörande kostnadssummornas beräknande syntes i öfrigt böra anmärkas,

att man i vissa hänseenden, särskild!; hvad anginge kanslioch

arrestbyggnader, ansett sig kunna grunda beräkningarna på ett

något knappare utrymme, än som i senast uppförda kasernetablissemang

tagits i anspråk för dylika ändamål. Sålunda hade kostnaden för

kanslihuset vid ett infanteriregemente eller större kavalleriregemente

upptagits till endast 100,000 kronor samt vid ett mindre kavalleriregemente

till 90,000 kronor, hvilket vore ungefärligen 20 procent mindre

än samma byggnader skulle kosta, beräknade efter dittills följda normer.

Arméförvaltningen ville visserligen ej bestrida, att det kunde

blifva möjligt att uppföra kanslihus för ungefär dessa nedsatta kostnadsbelopp,

men anspråken på bekvämlighet och utrymme måste då

i jämbredd med kostnadsnedsättningen inskränkas.

Hvad anginge fördelningen af byggnadsanslaget, vore det enligt

arméförvaltningens mening tydligt, att detsamma i sin helhet måste

blifva tillgängligt inom en kortare tidrymd än som beräknats för härordningens

genomförande, på det att inkvarteringen skulle kunna, i den

mån härordningens utveckling framskrede, behörigen besörjas och lokaler

för öfningarna i rätt tid erhållas. Åtta år vore för sådant ändamål

den längsta byggnadsperiod, på hvilken anslaget borde fördelas, med

6,000,000 kronor årligen.

Vidare ville arméförvaltningen framhålla nödvändigheten däraf, att

byggnadsauslaget genast från första början bestämdes för en tillräckligföljd

af år, på det att, när uppförandet af ett etablissemang väl en

gång vore påbörjadt, arbetena å detsamma icke måtte blifva försenade

på grund af bristande tillgång på medel. Ett fördröjande af byggnadsarbetena

skulle icke allenast lända härordningens genomförande till

men utan äfven kunna föranleda ökade utgifter, hvaraf åter en rubbning

af de beräknade kostnadssummorna otvifvelaktigt lätt kunde blifva

en följd.

Härjämte tilläte sig arméförvaltningen fästa uppmärksamheten därpå,

att de undersökningar, som utförts å de orter, där kasernetablissemang

tänkts förlagda, icke varit och ej heller kunnat vara annat än okulära.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

Platsundersökningar, utförda till sådan omfattning, att full klarhet i

förhållandena kunnat vinnas, skulle, då det gällde en så vidt omfattande

byggnad sfråga, blifva icke allenast mycket tidsödande utan äfven

så kostsamma, att de knappast kunde komma till verkställighet förrän

i samband med byggnadernas uppförande. Sådana undersökningar

hade nu så mycket mindre kunnat ske, som förläggningsorterna ännu

icke kunnat definitivt bestämmas. Men under dessa förhållanden vore

den faran icke alldeles utesluten, att det vid planläggningen eller utförandet

kunde uppstå arbeten eller utgifter, som icke på förhand kunnat

förutses.

På grund af hvad i ärendet blifvit anfördt, ansåge arméförvaltningen

försiktigheten bjuda, att särskilda medel för eventuella fall blefve

reserverade. Med den tillgång, som, enligt hvad arméförvaltningen å

annat ställe i sitt utlåtande påvisat, kunde beräknas blifva tillgänglig

genom försäljning af en del kronan tillhöriga, för något landtförsvarets

ändamål icke längre behöfliga tomter, skulle jämväl för detta

ändamål en utväg kunna beredas.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj: t den 11 januari 1901

yttrade dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet, bland

annat, att han i likhet med arméförvaltningen ansåge, att, därest någon

kostnad för inköp af mark för kasernetablissemang m. m. skulle behöfva

beräknas, ifrågavarande utgifter lämpligen kunde bestridas med tomtförsälj

ningsmedel. Han ansåge nämligen, att sådana medel rätteligen

borde i fall som detta tjäna såsom en reservfond, och de syntes äfven

lämna tillgång till gäldande af alla kostnader, som möjligen på en eller

annan ort kunde kräfvas till lokaler för arméns förläggning och utbildning

utöfver dem, som vore beräknade och upptagna i det af chefen

för Generalstaben uppgjorda sammandraget öfver dessa kostnader.

Till alla delar instämde departementschefen i de åsikter, som uttalats

beträffande nödvändigheten af att byggnadsarbetena med sådan

kraft bedrefves, att svårigheterna med ordnandet af truppernas förläggning

imder öfvergångstiden kunde i möjligaste mån öfvervinnas, och de

med en provisorisk förläggning alltid förenade kostnaderna förminskas.

Han erkände därför fullkomligt såväl det berättigade uti de framställningar,

som blifvit gjorda angående behofvet af ett byggnadsanslag,

beräknadt efter 6,000,000 kronor om året, som äfven det från byggnadssynpunkt

särdeles önskvärda däri, att dessa anslag beviljades på

en gång för de närmaste åren för att sedan år efter år anvisas. Men

med hänsyn till öfriga stora och viktiga anslagsbehof under första öfver
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

7

gångsåret nödgades lian likväl afstå från yrkande härom och ansåge sig

icke böra begära större byggnadsanslag för år 1902 än 4,000,000 kronor.

Det sålunda ifrågasatta anslaget, 4,000,000 kronor, skulle enligt departementschefens

förslag användas till bestridande af kostnaderna för

ändringsarbeten samt till- och nybyggnader å infanteriregementenas

mötesplatser, äfvensom för uppförande af åtskilliga i första hand erforderliga

byggnader vid nya kasernetablissemang för Västmanlands och

Hallands regementen, Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen,

Lifregementets husarer, Bodens ingenjörkår samt Svea och Göta trängkårer.

I öfverensstämmelse härmed föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen att

för uppförande af nya byggnader för armén på extra stat för år

1902 anvisa 4,000,000 kronor. Riksdagen, som ansåg, att ett belopp

af 230,200 kronor, motsvarande den för uppförande af vissa byggnader

för Västmanlands regemente beräknade kostnad, icke borde beviljas,

biföll Kungl. Maj:ts framställning i öfrigt samt anvisade alltså för

ändamålet 3,769,800 kronor, hvaraf 1,972,800 kronor voro afsedda för

ändringar samt till- och nybyggnad af baracker å infanteriregementenas

mötesplatser.

Sedan 1901 års Riksdags beslut angående ny härordning blifvit

godkändt af Kungl. Maj: t, uppdrog chefen för landtförsvarsdepartementet

åt chefen för fortifikationen att låta utarbeta detaljerade förslag

ej mindre till typer för nya kasernetablissemang åt de truppförband af

olika truppslag, hvilka antingen i och med den nya härordningen komme

att uppsättas eller, ehuru förut ingående i armén, icke ägt kaserner,

än ock till förändring och tillbyggnad af sådana redan befintliga etablissemang,

på hvilka den nya härordningen i afseende å utrymme ställde

större kraf än den gamla.

Med underdånig skrifvelse den 30 december 1901 öfverlämnade

chefen för fortifikationen till Kungl. Maj:t yttrande och förslag i ämnet,

åtföljdt af ritningar och kostnadsförslag till dels nya, fullständiga kasernetabiissemang

för Karlskrona grenadjärregemente, Hallands, Västmanlands

och Norrbottens regementen, Vaxholms grenadjärregemente, Gottlands

infanteriregemente, Lifregementets husarer, Smålands husarregemente,

fem skvadroner af hvart och ett utaf Skånska husar- och dragonregementena,

fem batterier af Norrlands artilleriregemente, Bodens

ingenjörkår, fästningsingenjörkompanierna i Karlskrona och Vaxholm

äfvensom för trängkårerna, med undantag af Norrlands trängkår, dels

Kasernbyggnadsfrågan

vid

1902 års Riksdag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

ock utvidgnings- och förändringsarbeten å de redan befintliga kasernetablissemangen

för Svea och Göta lifgarden, Lifgardet till häst, Skånska

busar- och dragonregementena, Kronprinsens husarregemente, Norrlands

dragonregemente, de sex fältartilleriregementena, Fälttelegrafkåren

och Norrlands trängkår. Kostnaderna för samtliga ifrågavarande nybyggnads-

och förändringsarbeten beräknades uppgå till 22,795,000

kronor.

Då sedermera föredragning af detta ärende skedde inför Kungl.

Maj:t, yttrade chefen för landtförsvarsdepartementet (1902 års statsverksproposition

under fjärde hufvudtiteln, sid 86), att de nya beräkningarna

beträffande totalkostnaderna lämnat ett resultat, som icke i nämnvärd

mån afveke från resultatet af förut för samma ändamål gjorda summariska

beräkningar, om än i åtskilliga fall öfverföring af en del utaf

den för ett etablissemang beräknade summan till kostnaden för ett annat

varit nödvändig, såväl på grund af de ändringar, Riksdagen beslutat i

afseende å truppförbandens sammansättning, som ock till följd af de olika

material- och arbetspriserna å olika orter m. m.

Beträffande byggnadsarbetenas fördelning mellan en första och en

andra byggnadsperiod vore denna i det af chefen för Generalstaben år

1900 afgifna förslaget uppgjord endast med hänsyn till det olika behof

af byggnader, som för armén beräknades komma att göra sig gällande

dels före och dels efter den tidpunkt, då de värnpliktiges öfningar

skulle komma att utsträckas till hela den omfattning, det nya härordningsförslaget

afsåg.

Denna princip för byggnadsarbetenas fördelning hade äfven nu i

hufvudsak blifvit följd; men härvid hade dock gjorts den ändring, att

de särskilda arbeten, som ansetts nödiga för fullbordande af ett och samma

etablissemang, ej vidare delats på olika perioder, utan i stället upptagits

blott på den ena, för att frågor om infordrande af entreprenadanbud

m. m. rörande hela etablissemanget måtte kunna i ett sammanhang

behandlas.

Hela kostnaden för de byggnadsarbeten, som erfordrades i och för

arméns förläggning och utbildning intill den tidpunkt, då beväringsöfningarna

komme att utsträckas till full enlighet med det antagna härordningsförslaget,

uppginge, oberäknadt den summa af 1,972,800 kronor,

som 1901 års Riksdag beviljat för ändringar samt till- och ombyggnad

af baracker å infanteriregementenas mötesplatser, till ett belopp af

22,795,000 kronor, livilket, såsom af chefen för fortifikationen angifvits, vore

afsedt för tillgodoseendet af dels samtliga till specialvapnen hörande truppförbands

behof af nya eller utvidgade kasernetablissemang, med undan
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

9

tag dock af etablissemang för Positionsartilleriregementet och Gottlands

artillerikår dels ock behofvet af dylika etablissemang för de infanteriregementen,

som genom den antagna härordningen blifvit nybildade,

eller hvilkas dittills använda sommaretablissemang icke, utan att härå

nedlades allt för stora kostnader, kunde fylla behofvet ens under

ifrågavarande öfvergångsperiod, eller hvilkas dåvarande vinteretablissemang

vore otillräckliga.

Sedan departementschefen därpå redogjort för de byggnadsarbeten,

som upptagits i fortifikationens förslag, samt lämnat några upplysningar

angående de föreslagna etablissemangen, yttrade han vidare, att, om

från summan af samtliga nu beräknade kostnader, 22,795,000 kronor,

droges summan af de för påbörjande af kasernetablissemang åt Lifregementets

husarer, Bodens ingenjörkår, Första Göta och Första Svea trängkårer,

Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen samt Norrbottens

regemente redan af 1901 års Riksdag beviljade, ofvan omförmälda anslagen,

sammanlagdt 1,797,000 kronor, så erfordrades för uppförande

eller utvidgning af de i förut nämnda förslag uppräknade kasernetablissemangen

ytterligare 20,998,000 kronor, eller i rundt tal 21,000,000

kronor, en summa, som icke torde behöfva öfverskridas under antagande

likväl, att belopp, som möjligen kunde besparas å ett etablissemang,

finge användas för uppförande af ett annat, hvartill den beräknade

summan kunde visa sig vara otillräcklig.

Om beviljandet af sistnämnda belopp, 21,000,000 kronor, på extra

stat för åren 1903, 1904 och 1905 blef framställning gjord hos Riksdagen.

Vid 1901 års Riksdag hade emellertid inom båda kamrarna framhållits

önskvärdheten däraf, att utlåtande öfver förslag till de för den

nya härordningens genomförande behöfliga nya etablissemangen före

dessa förslags slutliga pröfning afgåfves af personer, hvilka stode utanför

den militära myndighet, som uppgjort de planer och beräkningar,

hvarpå förslagen grundades. Med anledning häraf uppdrog Kungl.

Maj:t enligt nådigt bref den 8 november 1901 åt en af fyra utaf Riksdagens

ledamöter sammansatt granskningsnämnd att afgifva utlåtande

öfver ofvan omförmälda, inom fortifikationen utarbetade planer med tillhörande

detaljritningar och kostnadsförslag. Nämnden afgaf i februari

1902 det begärda utlåtandet, hvilket, tillika med chefens för fortifikationen

yttrande i ärendet, öfverlämnades till 1902 års statsutskott, i

hvars betänkande n:o 76, sid. 23 och följande, det hufvudsakligaste af

dessa handlingars innehåll finnes återgifvet.

Bill. till Bilml. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Afd. 57 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

De viktigaste af de förändringar i fortifikationens planer och ritningar,

som föreslogos i granskningsnämndens utlåtande, voro följande.

Infanterikasernerna skulle uppföras i 3 eller 4 våningar med plats för

en bataljon i hvarje kasern, medan enligt fortifikationens förslag kasernerna

skulle vara till antalet 6 och uppföras i 2 våningar med förläggning

af ett kompani i hvar våning. Utrymmet skulle beräknas för 60

värnpliktige vid hvarje kompani, under det att enligt fortifikationens

förslag plats beräknats för 52 och enligt chefens för Generalstaben ursprungliga

förslag för 44 värnpliktige. Särskilda sjukpaviljonger skulle uppföras

i vissa fall, då däremot fortifikationen föreslagit sjuklokalerna förlagda

i kasernbyggnaderna. De af fortifikationen föreslagna särskilda arrestbyggnaderna

för manskapet skulle borttagas och i stället ar r estlokaler na

förläggas till kasernbyggnadernas jordvåningar, detta dock under förutsättning

att alla hygieniska kraf i fråga om luftutrymme, ljus och fuktfrihet

blefve tillgodosedda.

Vid granskningsnämndens utlåtande var fogad följande tabell, utvisande

grunderna för fortifikationens beräkningar af kostnaderna för

utförande af byggnader för militära behof inom olika delar af riket,

därvid såsom normalpris antagits de i Stockholm gällande arbets- och

materialpris:

»Inom Första arméfördelningen beräknas kostnaderna enligt normalprisen

med 5 procent afdrag;

» Andra d:o enligt d:o med 10 procent afdrag;

» Tredje d:o enligt d:o » 5 » » (i Sköfde 10 procent

afdrag);

» Fjärde d:o enligt normalprisen;

» Femte d:o enligt d:o;

» Sjätte d:o enligt d:o med 10 procent förhöjning (i Östersund med

20 procent och i Boden med 30 procent förhöjning).»

I sitt med anledning af granskningsnämndens utlåtande den 22

mars 1902 afgifna underdåniga yttrande anmärkte chefen för fortifikationen,

beträffande nämndens kostnadsberäkningar, att extra kostnader

för grunder, sprängnings- och planerings- m. fl. arbeten säkerligen

skulle komma att å flera ställen uppstå, äfvensom att nämndens kostnadsberäkningar

för öfrigt i flera fall vore för låga.

Med föranledande af granskningsnämndens förslag ansåg Riksdagen,

att den för ifrågavarande kasernetablissemang erforderliga anslagssumman

kunde nedsättas till 21,747,000 kronor. Då häraf vid före
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

11

gående Riksdag beviljats 1,797,000 kronor, erfordrades ytterligare

19,950,000 kronor, som alltså af Riksdagen beviljades, och hvaraf för

år 1903 å extra stat anvisades en tredjedel eller 6,650,000 kronor.

Utaf det sålunda beviljade beloppet, 19,950,000 kronor, anvisades

sedermera vid hvar och en af 1903 och 1904 årens Riksdagar ytterligare

eu tredjedel eller 6,650,000 kronor, att utgå å extra stat för

åren 1904 och 1905.

Med de medel, som sålunda beviljats under åren 1901 och 1902

(3,769,800 + 19,950,000 == 23,719,800 kronor), skulle, enligt hvad jag nu

anfört, förutvarande kasernetablissemang kompletteras och nya etablissemang

uppföras för samtliga truppförband af kavalleriet, artilleriet — med

undantag af Positionsartilleriregementet och Gottlands artillerikår —:

ingenjörtrupperna och trängen äfvensom följande af infanteriet, nämligen,

Svea och Göta lifgarden, Karlskrona grenadjärregemente, Hallands regemente,

Vaxholms grenadjärregemente, Västmanlands och Norrbottens regementen

samt Gottlands infanteriregemente. Därjämte skulle kostnaderna

för tillbyggnader å de gamla mötesplatserna af samma medel bestridas. Angående

nytt etablissemang för Positionsartilleriregementet är ännu ingenting

bestämdt och till etablissemang för Gottlands artillerikår äro särskilda

medel anvisade. Därefter återstå etablissemang för 20 infanteriregementen.

För 5 af dessa äro kasernetablissemang under uppförande

genom chefens för fortifikationen och arméförvaltningens fortifikationsdepartements

försorg; för öfriga 15 regementen skola kasernetablissemang

uppföras genom en särskild kasernbyggnadsnämnd.

De anslag, hvarom nu är fråga, utgöras sålunda af

dels det af 1901 års Riksdag anvisade anslaget å kronor 3,769,800: —

dels det af 1902 års Riksdag beviljade samt då

och de två närmaste åren därefter af Riksdagen

anvisade anslaget å ................................. » 19,950,000: —

eller tillhopa kronor 23,719,800: —

Fråndrages det af 1901 års Riksdag för ändringar

samt till- och nybyggnad af baracker å

infanteriets mötesplatser beviljade beloppet > 1,972,800: —

återstå kronor 21,747,000: —

för komplettering af äldre och uppförande af nya kasernetablissemang.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

De sakkunnigas

utlåtande.

Utförandet af de arbeten, till hvilka dessa anslag- blifvit beviljade,

bar af Kungl. Maj:t uppdragits åt chefen för fortifikationen. Största

delen däraf äro numera fullbordade, under det att en del äro under

utförande och ett (Östgöta trängkår) ännu icke påbörjats.

Uti förenämnda af de sakkunniga afgifna utlåtande, hvari de äfven

lämnat en redogörelse för kasernbyggnadsfrågans behandling vid Riksdagen,

hafva de vidare anfört följande.

Enligt en af chefen för landtförsvarsdepartementet till de sakkunniga

öfverlämnad, af chefen för fortifikationen upprättad tablå öfver

ställningen den 31 december 1906 af förenämnda anslag, 21,747,000

kronor, beräknades sammanlagda kostnaden för de redan fullbordade

eller i utförande varande arbeten, hvilka af anslaget skulle bekostas, till

23,570,849 kronor 19 öre.

Rörande de ännu icke påbörjade etablissemangen hade tablån icke

innehållit några beräkningar. Till förstnämnda arbetens utförande hade

af de anslagna medlen afsetts ett belopp af 21,028,250 kronor, hvarjämte

för samma ändamål, enligt hvad berörda tablå närmare utvisade,

ytterligare funnits tillgängligt ett belopp af 220,599 kronor 19 öre; och

beräknades alltså fullbordandet af berörda arbeten komma att med

2,322,000 kronor öfverskrida de för ändamålet disponibla medlen.

På grund af det till de sakkunniga lämnade uppdraget att verkställa

utredning rörande den brist, som kunde uppstå i de af 1901 och

1902 årens Riksdagar till nya byggnader för armén beviljade medel,

hade de, med biträde från såväl arméförvaltningens fortifikationsdepartement

som fortifikationens kasernbyggnadsafdelning och med ledning af

de från vederbörande byggnadskontrollanter eller fortifikationsbefälhafvare

inkomna redogörelser öfver de af dem eller under deras uppsikt

utförda kasernbyggnadsarbeten, genomgått fortifikationsdepartementets

räkenskajjer från och med år 1901 till och med den 30 juni 1907 och

på sådant sätt erhållit exakt uppgift å de belopp, hvilka under nämnda

tid utbetalats från anslaget. Med ledning af upprättade entreprenadkontrakt

och andra aftal hade de vidare beräknat de belopp, hvilka

återstode att utbetala för redan utförda eller aftalade arbeten. För bestämmande

af den ytterligare kostnad, som för byggnadsarbetenas fullbordande

kunde återstå, hade de haft tillgång till inom fortifikationen

uppgjorda beräkningar.

Resultatet af den sålunda verkställda utredningen framginge af en

tablå (bil. A), hvilken för öfverskådlighetens skull uppdelats i tre utdelningar,

nämligen:

a) fullbordade (eller i det närmaste fullbordade) etablissemang;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

13

b) under uppförande varande etablissemang; samt

c) ännu (den 1 juli 1907) ej påbörjade etablissemang.

Af denna tablå framginge, att för här ifrågavarande kasernetablissemang

intill den 1 juli 1907 utbetalts för själfva byggnadsarbetena

21,614,654 kronor 39" öre samt för byråkostnader i Stockholm 229,226

kronor 25 öre eller således sammanlagdt ett belopp af 21,843,880

kronor 64 öre.

Hela kostnaden för de under a) upptagna etablissemangen hade

beräknats till 16,466,000 kronor, för de under b) upptagna till 7,332,500

kronor samt för de under c) upptagna till 3,068,000 kronor, hvadan

alltså fullbordandet af samtliga de etablissemang, till hvilka Riksdagen

åren 1901 och 1902 anslagit medel — med undantag för 5 skvadroner

af Skånska husarregementet — hafva beräknats skola draga eu kostnad

af 26,866,500 kronor; och då de disponibla medlen, enligt hvad tablån

utvisade, uppginge till 23,432,549 kronor 19 öre, skulle å berörda arbeten

uppstå en brist af 3,433,950 kronor 81 öre eller omkring 14,6

procent af de tillgängliga medlen.

Beträffande förhållandet mellan den beräknade och den verkliga

kostnaden för de olika etablissemangen hafva de sakkunniga hänvisat till

nyssnämnda tablå.

På grund af dem lämnadt bemyndigande att i de till dem hänskjuta

ärenden påkalla yttranden och upplysningar från ämbetsverk

och myndigheter, till hvilka de kunde finna erforderligt att för sådant

ändamål hänvända sig, hafva de sakkunniga anmodat chefen för fortifikationen

att inkomma med yttrande angående orsakerna till uppkomsten

åt ifrågavarande brist.

Enligt de af bemälde chef i anledning häraf afgifna yttranden

skulle den uppkomna bristen i hufvudsak vara att tillskrifva följande

omständigheter, nämligen:

att den för utrednings verkställande angående kasernfrågan disponibla

tiden varit för kort för en fullständig och allsidig pröfning af

frågan samt noggranna beräkningars uppgörande;

att de såsom erforderliga först kalkylerade beloppen nedpressats

från 56 miljoner till 48 miljoner kronor, utan att denna nedpressning

varit grundad på detaljberäkningar;

att platserna för de nya kasernetablissemangen i allmänhet icke

varit vid beräkningarnas uppgörande bestämda, hvarför en tillförlitlig''

utredning angående de blifvande kostnaderna för grundläggnings-,

planerings- och dylika arbeten ej kunnat ske och ej heller kostnaderna

för vatten-, afiopps- och belysningsledningar kunnat annat än approximativt

beräknas;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

att, då ritningarna sedermera i detalj utarbetats, åtskilliga fordringar

och behof tillgodosetts, hvilka vid de approximativa beräkningarnas

uppgörande ej kommit till vederbörligt beaktande;

att enligt meddelad order grundläggningsarbetena beräknats under

förutsättning af god grund och till ett endast af källare eller kälen

betingadt djup, då däremot i verkligheten på många ställen grundförstärkningar

eller djupare grunder måst utföras;

att, med hänsyn därtill att kostnadsberäkningarna ej borde öfverstiga

de beviljade anslagen, vid beräkningarnas uppgörande medel ej

upptagits för sprängningsarbeten för grunder, källare, rörgrafvar, planering

och dylikt, ehuru sådana arbeten dock senare i liera fall visat

sig oundgängliga och dragit dryga kostnader;

att ingen nämnvärd höjning företagits i den såsom erforderlig för

första periodens arbeten hos Riksdagen anmälda kostnadssumman af

omkring 24,000,000 kronor, oaktadt det antal värnpliktiga, för hvilka

infanterietablissemangen skulle byggas, ökats från 44 man till 60 för

hvarje kompani, medan kostnadssumman rätteligen bort ökas med omkring

500 kronor för hvarje man, hvarmed antalet ökats;

att granskningsnämndens kostnadsberäkningar, hvilka lagts till

grund för anslagets beviljande, i vissa fall varit allt för låga i förhållande

till de af nämnden föreslagna förändringarna;

att i vissa fall kostnadsökning uppstått därigenom, att man måst

frångå de af granskningsnämnden föreslagna anordningarna och gjorda

utrymmesberäkningarna. Så till exempel hade det visat sig omöjligt

att förlägga arrestlokalerna till kanslihusens jordvåningar, utan hade

dessa i stället måst förläggas i bottenvåningarna, hvarjämte det visat

sig nödvändigt att öka antalet celler, till följd hvaraf de af nämnden

beräknade kostnaderna för kanslihusen betydligt öfverskridits; samt

att en afsevärd prisstegring å materiel och arbetspriser under

byggnadstiden ägt rum, hvilken prisstegring i genomsnitt kunde beräknas

till minst 15 procent.

I fråga om orsakerna till kostnadsökningen vid de särskilda etablissemangen

hade chefen för fortifikationen vid sin omförmälda skrifvelse

fogat särskilda uppgifter.

Vidare hade de sakkunniga dels från öfverintendentsämbetet, dels

från Stockholms stads byggnadschef, dels ock från enskilda byggmästare

i skilda delar af riket begärt upplysningar ej mindre, i hvad mån

byggnadskostnaderna kunde anses hafva ökats under tiden från och

med år 1901 till och med år 1906, än äfven angående priset för kubikmeter

för de genom respektive myndigheters eller byggmästares för
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

15

sorg under angifna tid uppförda byggnader, Indika kunde anses i någon

män jämförbara med kasernbyggnader, därvid dock ej belysnings- och

rörlednings- liksom ej heller sprängnings- och grundläggningsarbeten

under normalt djup i priset medräknats. Ur de inkomna svaren

hafva de sakkunniga anfört följande.

Beträffande frågan om byggnadskostnadernas ökning hade upplysts

:

af öfverintendentsämbetet, att vid nämnda tidperiods slut kostnaderna

för byggnadsmateriel kunde anses hafva varit i mellersta Sverige

15 samt i norra och södra Sverige 20 procent högre än vid periodens

början och arbetslönerna i mellersta Sverige 20 samt i norra och södra

Sverige 25 procent högre än vid periodens början, samt att i allmänhet

byggnadskostnaderna ställde sig högre i mellersta än i södra Sverige

och högst i norra Sverige;

af byggmästaren F. O. Petterson i Göteborg, att prisstegringen

under tiden 1900—1906 torde kunna beräknas för arbetslöner till omkring

SO å 35 procent, för järnbalkar och trä till omkring 50 procent,

för murtegel till omkring 15 procent, hvadan man med sannolikhet

finge sätta genomsnittsstegringen för hel byggnad till omkring 35 å 40

procent;

af byggmästaren P. N. Dahlgren i Malmö, att arbetslönerna under

tiden 1901—1906 stigit i genomsnitt med omkring 24 procent och

byggnadsmaterialierna med i genomsnitt ungefär 19 procent; samt

af byggmästaren Axel Lindström i Örebro, att byggnadskostnaderna

i allmänhet kunde under nämnda tid anses hafva ökats med omkring

15 procent.

Enligt en med ledning af de från nyssnämnda myndigheter och

enskilda personer äfvensom från chefen för fortifikationen lämnade

uppgifter upprättad tablå angående förhållandet mellan byggnadskostnaderna

för de genom fortifikationens försorg under åren 1901—1906 uppförda

kasernetablissemang å ena samt därmed jämförbara, genom öfverintendentsämbetets,

Stockholms stads byggnadskontors eller enskilda

byggmästares försorg uppförda byggnader å andra sidan framginge, att

de af fortifikationen uppförda byggnaderna i allmänhet, trots de beräknade

anslagsbeloppens öfverskridande, dragit lägre kostnad än andra

motsvarande byggnader.

Nu ifrågavarande kasernbyggnadsarbeten hade i allmänhet utförts

med användande af entreprenadsystemet. Endast kasernetablissemangen

för Vaxholms och Karlskrona grenadjärregementen, Norrbottens regemente,

Norrlands artilleriregemente i Boden samt Bodens ingenjörkår

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

hade uppförts direkt genom vederbörande fortifikationsbefälhafvare.

Anmärkningsvärd! vore, att vid de på sistberörda sätt verkställda arbeten

de anslagna medlen i några fall (Vaxholms och Karlskrona grenadjärregementen)

öfverskridits i betydligt högre grad än i allmänhet

vid''de samtidigt utförda arbeten, å hvilka entreprenadsystemet tillämpats.

Detta öfverskridande torde, enligt de sakkunnigas mening, i berörda

fall till stor del hafva berott på arbetsledningens bristande förmåga

att på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt planera och utföra

ett arbete af den omfattning, som här varit i fråga. Erinras borde

dock, att det äfven gåfves fall, då byggnadsarbeten, som af fortifikationen

direkt utfördes, beräknats lämna öfverskott.

De proportionsvis största bristerna hade i allmänhet uppstått vid

arbeten med vatten-, aftoppa- och belysningsledningar samt vid planerings-,

grusnings- och stensättningsarbeten.

Utan att för öfrigt närmare inlåta sig på frågan om anledningarna

till anslagens öfverskridande ansåge de sakkunniga sig dock böra såsom

sin mening uttala, att såsom därtill i hög grad bidragande orsaker

torde särskild! få anses dels den under byggnaclsperioden inträffade

prisstegringen å såväl lefvande arbetskrafter som byggnadsmateriel,

dels — i flera fall — vid anslagens beviljande ej beräknade svåra

terrängförhållanden, hvilka förorsakat dyrbara sprängnings- och planeringsarbeten

för de i allmänhet i samma plan utan hänsyn till terrängen

förlagda talrika och stora byggnaderna, dels ock den ökning

i utrymme utöfver do ursprungligen beräknade måtten, som i fråga om

flera af de i ett kasernetablissemang ingående byggnaderna ägt rum.

Såsom af bil. A. framginge, hade på de redan fullbordade eller under

utförande varande kasernbyggnadsarbeten beräknats uppstå dels på

vissa håll brister på sammanlagdt 2,613,050 kronor 81 öre dels på

andra håll öfverskott å tillhopa 74,600 kronor, hvadan aliså den brist,

som i första hand borde täckas, belöpte sig till 2,538,450 kronor 81 öre.

Då emellertid härför erforderliga medel icke torde kunna erhållas utan

Riksdagens hörande, och det synts de sakkunniga lämpligt, att Riksdagen

på en gång finge sig förelagd frågan om ersättande af hela den

brist, som uppstått eller kunde komma att uppstå för uppförande af

alla de kasernetablissemang, till hvilka medel beviljats åren 1901 och

1902, hade de ansett sig böra afgifva yttrande jämväl angående de

medel, som utöfver redan anslagna belopp torde komma att erfordras

för dem af ifrågavarande etablissemang, som ännu icke påbörjats, och

hvilka i nyss berörda bilaga sammanförts i gruppen c). Då, enligt

hvad af nämnda bilaga framginge, för sistnämnda ändamål beräknats

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

17

komma att erfordras ytterligare ett belopp af 895,500 kronor, uppginge

alltså hela bristen, såsom ofvan nämnts, till 3,433,950 kronor 81

öre. Do sakkunniga ville dock särskild! framhålla, att häri icke inginge

det belopp, som utöfver det af Riksdagen anslagna torde komma

att erfordras för uppförande af etablissemang för de fem skvadroner

af Skånska husarregementet, hvilka, jämlikt Riksdagens med anledning

af Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning år 1907 fattade beslut,

skola förläggas till annan ort än Hälsingborg. Då den blifvande

förläggningsorten för nämnda fem skvadroner ännu icke blifvit bestämd,

och det med hänsyn till den ort, som kunde blifva utsedd, möjligen

blefve fråga om uppförande jämväl af officersbostäder, samt på

grund häraf tiden ännu icke syntes vara inne att hos Riksdagen göra

framställning om de ytterligare medel, som till följd af regementets

uppdelning på två å skilda orter förlagda förband blefve erforderliga, hade

de sakkunniga ansett sig för närvarande kunna lämna denna fråga

å sido.

Såsom nyss anmärkts skulle alltså den brist, angående hvars täckande

de sakkunniga hade att afgifva utlåtande, uppgå till ett belopp

af 3,433,950 kronor 81 öre. Uti en af chefen för landtförsvarsdepartementet

till de sakkunniga öfverlämnad underdånig skrifvelse. hade

emellertid arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet anhållit, att

ett belopp af 18,547 kronor 30 öre, som ännu återstode oersatt af

kostnaden för anläggande af ett järnvägsspår mellan Visby och Visborgs

slätt, hvilken kostnad af arméförvaltningen förskjutits från extra ordinarie

anslaget till nya byggnader för armén, måtte få ersättas från

ordinarie anslaget till arméns byggnader, mötesfält och kommendantsskapsutgifter

samt fortifikationens öfningar och material. Därest denna

framställning vunne nådigt bifall, borde den angifna bristsumman minskas

med sistnämnda belopp och alltså utgöra 3,415,403 kronor 51 öre.

Hvad anginge sättet för bristens täckande hade det synts de sakkunniga

önskvärd!, att detta kunde ske, utan att ett särskild t anslag

hos Riksdagen behöfde äskas, och hade de fördenskull undersökt, huruvida

för ändamålet erforderliga medel på annat sätt stode att erhålla.

I första hand hade de härvid funnit böra komma i fråga den af

1902 års Riksdag grundade »fonden för landtförsvarets byggnader och

andra försvarsändamål», hvilken, enligt Riksdagens beslut, af statskontoret

förvaltas och förräntas, att af Kungl. Maj:t, efter inhämtande

i hvarje fall af Riksdagens medgifvande, användas. Redan i det vid

Kungl.'' Maj:ts proposition till nämnda Riksdag angående fondens bildande

fogade statsrådsprotokollet hade dåvarande chefen för landtförsvarsdepartementet

anfört, att enligt hans åsikt ifrågavarande medel borde utgöra

Bih. till BiJcsd. Prof. 1908. 4 Sami 1 Å/d. 57 Eäft. . 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

en reservfond, att anlitas för oförutsedda och icke på förhand beräkneliga

utgifter för de förestående militära byggnadsföretagen, i motsats

mot ändamålet med den fond, om hvars bildande Kungl. Maj:t uppå

förslag af statsrådet och chefen för finansdepartementet enligt statsrådsprotokollet

den 11 januari 1902 beslutat hos Riksdagen göra framställning,

och hvars ändamål skulle vara att täcka de för kasernbyggnadernas

uppförande nödvändiga och hufvudsakliga kostnaderna, hvilka

med visshet kunde beräknas komma att uppstå.

Enligt från statskontoret inhämtad uppgift utgjorde fondens kapitalbehållning

vid 1906 års slut 1,383,976 kronor 59 öre och den 28

november 1907 1,503,018 kronor 25 öre; hvaraf de sakkunniga ville

föreslå, att 1,500,000 kronor användes till täckande af förenämnda brist.

I proposition till 1902 års Riksdag hade Kungl. Maj:t vidare föreslagit,

att till en fond för bestridande af kostnader för kasernbyggnader

måtte i riksstaten för år 1903 afsättas ett belopp af 7,650,000 kronor.

Riksdagen beslöt emellertid, med afslag å denna framställning, att i

riksstaten för år 1903 till »statsverkets kassaförlagsfond» öfverföra

6,500,000 kronor, dock med bibehållen rätt för Riksdagen att framdeles

öfver beloppet på annat sätt förfoga. Af detta belopp hade sedermera

från kassaförlagsfonden till statsregleringsfonden öfverförts 3,250,000

kronor, hvarjämte Riksdagen däraf för hvartdera af åren 1905—1907

till uppförande af kasernbyggnader anvisat 500,000 kronor eller tillsammans

1,500,000 kronor, hvadan alltså (efter den 15 februari 1907)

å kassaförlagsfonden återstode till Riksdagens förfogande ett belopp

af 1,750,000 kronor.

Jämväl dessa medel ansåge de sakkunniga kunna användas till täckande

af ifrågavarande brist.

I den mån ytterligare medel för ändamålet erfordrades, ansåge de

sådana kunna tagas från de under åren 1907 och 1908 uppkommande

allmänna besparingar å fjärde hufvudtiteln.

På grund af det anförda hemställde de sakkunniga, att hos 1908

års Riksdag framställning måtte göras därom, att för täckande af den

brist, som uppstått eller kunde komma att uppstå i de åren 1901 och

1902 af Riksdagen beviljade anslag å extra ordinarie stat till nya byggnader

för armén, måtte få i mån af behof användas

dels af landtförsvarets fond för byggnader och

andra försvarsändamål.................................................... kronor 1,500,000: —

dels af statsverkets kassaförlagsfond.................. » 1,750,000: —

dels och af de under åren 1907 och 1908 uppkommande

allmänna besparingarna å riksstatens

fjärde hufvudtitel högst................................................. » 165,403:51

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

19

Af det anförda framgår, att, enligt de sakkunnigas utredning,

bristen i de af Riksdagen under åren 1901 och 1902 beviljade anslag

till nya byggnader för armén uppgår till 3,415,403 kronor 51 öre.

Enligt förenämnda tablå (bil. A) utgör bristen beträffande fullbordade

och under uppförande varande etablissemang (2,613,050: 81—74,600 —)

2,538,450 kronor 81 öre, eller efter afdrag af förenämnda 18,547 kronor

30 öre, utgörande ej ersatt del af kostnaden för ett järnvägsspår, 2,519,903

kronor 51 öre. Återstående beloppet af bristen i sin helhet eller 895,500

kronor har beräknats vara behöflig!, utöfver redan beviljade medel, för

uppförande af etablissemang för Skånska dragonregementet, för fem skvadroner,

förlagda till Hälsingborg, af Skånska husarregementet samt för

Östgöta trängkår, hvarå arbetena ännu ej påbörjats vid den tid, tablån

afser eller den 1 juli 1907.

Beträffande Skånska husarregementet äger ett särskild! förhållande

rum. För uppförande af etablissemang åt detta regemente ingick

i den af 1902 års Riksdag beviljade summan till nya byggnader

för armén ett belopp af 1,347,000 kronor. Med användande däraf skulle

dels det gamla etablissemanget i Hälsingborg utvidgas för fem skvadroner,

dels ett nytt etablissemang uppföras för återstående fem skvadroner.

Emellertid medgaf 1903 års Riksdag, på framställning af Kungl. Maj:t,

att regementets gamla kaserntomt, exercisfält och skjutbaneområde finge

till Hälsingborgs stad öfverlåtas, mot det att staden uppläte ett annat

område för regementets förläggning samt erlade 900,000 kronor kontant

till kronan, hvarom aftal därefter ingicks med staden. Till uppförande

af nytt etablissemang för regementets tio skvadroner fanns

alltså då tillgänglig en summa af (1,347,000 + 900,000 —) 2,247,000 kronor.

Sedermera uppstod fråga om, att icke hela regementet skulle förläggas

till Hälsingborg, och nästlidet år medgaf Riksdagen, i anledning af

därom afbiten nådig proposition (n:o 168), att aftalet med Hälsingborg

finge så ändras, att endast fem skvadroner skulle dit förläggas och att

staden skulle erlägga allenast 450,000 kronor kontant. I sin omförmälda

tablå (bil. A) hafva de sakkunniga såsom tillgång för bestridande

af kostnaderna för uppförande af ett etablissemang i Hälsingborg för

fem skvadroner af Skånska husarregementet upptagit dels hälften af

den utaf Riksdagen beviljade summan eller 673,500 kronor, dels det

belopp Hälsingborgs stad erlagt eller 450,000 kronor, tillhopa 1,123,500

kronor. Andra hälften af Riksdagens anslag, likaledes 673,500 kronor,

är reserverad och finnes under arméförvaltningens disposition för

att användas till uppförande af etablissemang för återstående fem

skvadroner, så snart förläggningsorten för dem blifvit bestämd. Då

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

ett dylikt etablissemang- i Hälsingborg nu beräknas kosta 1,440,000

kronor, skulle utöfver berörda, reserverade belopp, 673,500 kronor,

erfordras 766,500 kronor till etablissemang för dessa fem skvadroner,

men, om de komma att förläggas till norra delarna af riket, erfordras

sannolikt ett högre belopp. Enligt det vid förenämnda proposition

(n:o 168) fogade statsrådsprotokollet (sid. 22) beräknades kostnaden för

ett lika stort etablissemang i Boden till 1,955,000 kronor, däraf dock

300,000 kronor till officersbyggnader. Skulle ifrågavarande fem skvadroner

af regementet komma att dit förläggas, erfordras alltså 1,281,500

kronor utöfver den reserverade summan. Beträffande förläggningen af

regementet under den närmaste tiden har Kungl. Maj:t genom nådigt

bref den 15 november 1907 bestämt, att fyra skvadroner skola fortfarande

vara förlagda i de gamla byggnaderna i Hälsingborg, fyra skvadroner

skola förläggas till det af Skånska trängkåren förut innehafda

etablissemanget i Landskrona och återstående två skvadroner till Svea

artilleriregementes etablissemang i Stockholm. För ordnande af denna

förläggning erforderliga kostnader skola, enligt samma nådiga bref,

bestridas af fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar.

Angående sättet för fyllandet af den beräknade bristen, 3,415,403

kronor 51 öre, hafva de sakkunniga, såsom nämndt, föreslagit, att

af landtförsvarets fond för byggnader och andra

försvarsändamål skulle användas.............................. kronor 1,500,000: —

af den vid 1902 års riksdag till statsverkets kassaförlagsfond

öfverförda summan, 6,500,000 kronor,

skulle tagas i anspråk nu återstående ................ » 1,750,000: —

samt af fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar

högst ................................................. » 165,403: 51

eller tillhopa kronor 3,415,403: Öl

Mot de sakkunnigas förslag i detta hänseende finner jag intet att

erinra. Visserligen hafva hufvudtitelns allmänna besparingar under

senare åren måst starkt anlitas för åtskilliga ändamål såsom, bland

annat, till bestridande af kostnaderna för anläggandet af nya skjutbanor

å en del öfningsplatser, då särskilda medel därtill ej varit anvisade,

samt för inköp af mark till öfningsfält i de fall, då tillräckliga områden

ej ställts till förfogande af vederbörande kommuner, hvilka senare frågor

det varit nödvändigt att afgöra på samma gång som förläggningsfrågorna,

till förekommande af en eljes högst sannolik afsevärd prisstegring.

Hå emellertid dessa utgifter är o af öfvergående art och, hvad de

senare angår, hädanefter icke torde ifrågakomma annat än i sällsynta

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 95.

21

undantagsfall, torde det icke lida något tvifvel, att icke besparingarna

å hufvudtitelns allmänna anslag skola lämna tillgång jämväl till nu ifrågavarande

utgift, äfven om de på grund af reducering i antalet utaf vissa

i vederbörande stater uppförda beställningar och andra. förhållanden

samt genom vidtagna åtgärder för rekryteringens upphjälpande icke

skulle komma att uppgå till så höga belopp som hittills varit fallet.»

Enligt den af de särskildt tillkallade sakkunniga verkställda utredningen

uppgår den brist, hvars täckande nu är i fråga, till ett belopp

af sammanlagdt 3,415,403 kronor 51 öre. Däraf belöpa sig 2,538,450

kronor 81 öre på redan fullbordade eller under uppförande varande

etablissemang, och bör alltså denna summa i första hand ersättas,

medan återstoden af bristen eller 895,500 kronor beräknats uppkomma

på vissa etablissemang, hvilka ännu ej varit påbörjade vid den tid, då

de sakkunnigas utredning afslutades. Ehuru sistnämnda belopp icke

genast är erforderligt, torde det likväl vara lämpligt att, såsom de sakkunniga

ansett, på en gång afgöra frågan om täckande af den brist,

som uppstått eller beräknats komma att uppstå i de af Riksdagen åren

1901 och 1902 beviljade anslag till nya byggnader för armén. Med

hänsyn till den i ärendet förebragta utredningen synes framgå, att

någon nedsättning af det begärda beloppet icke torde kunna ifrågasättas.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må, med bifall till Kung]. Maj:ts

förevarande framställning, medgifva, att till täckande,

af brist i de extra ordinarie anslag till uppförande af

nya byggnader för armén, hvilka af Riksdagen åren

1901 och 1902 beviljats, må användas dels 1,500,000

kronor af landtförsvarets fond för byggnader och

andra försvarsändamål, dels 1,750,000 kronor utaf den

vid 1902 års Riksdag till statsverkets kassaförlagsfond

öfverförda summan, 6,500,000 kronor, samt dels högst

165,403 kronor 51 öre af fjärde hufvudtitelns allmänna

besparingar.

Stockholm den 1 maj 1908.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSÖN.

Herrar P. Paulson, D. Persson, och A. Wiklund hafva begärt få antecknadt,

att de icke deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 4 Sami. t Åfd. 57 Höft. 4

Utskottets

yttrande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1908:117 Riksdagens Skrifvelse N:o 117 s. 3 i texten