Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2
1909-04-27 · 53 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 51 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1SärU 1909:2, Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2
Dokumentets text
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
1
N:o 2.
Ank. till Riksd. kansli den 27 April 1909 kl. 3 e. m.
Särskilda utskottets, n:o 1, utlåtande n:o 2, i anledning af dels
Kungl. Majis proposition, n:o 40, med förslag till ecklesiastik
boställsordning, dels väckta motioner i ämnet.
Uti en den 19 februari 1909 dagtecknad proposition, n:o 40, hvilken
af kamrarna öfverlämnats till förberedande behandling af särskilda utskottet,
har Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda, i
statsrådet och högsta domstolen förda protokoll, föreslagit Riksdagen att
antaga här nedan införda förslag till ecklesiastik boställsordning.
Till utskottet hafva jämväl hänvisats två med anledning af propositionen
väckta motioner, nämligen af herr E. L. Petersson inom Första Kammaren,
n:o 59, angående ändring i omförmälda lagförslags bestämmelser om
byggnadsskyldigheten vid kyrkoherdars och komministrars bostadsboställen
samt af herr O. A. Berg inom Andra Kammaren, n:o 219, angående ändring
i och tillägg till hvad samma förslag innehåller om boställshafvares
rätt under olika omständigheter att förfoga öfver stråfoder å bostället m. m.
Genom förevarande proposition inbjudes Riksdagen för femte gången
att med Kungl. Maj:t samverka till åstadkommande af en ecklesiastik boställsordning.
Förslag till sådan lagstiftning hafva nämligen åren 1889,
1894, 1903 och 1908 förelagts Riksdagen, utan att tillvinna sig dess godkännande.
Hvad som kommit dessa lagstiftningsförsök att stranda har
varit svårigheten att reglera byggnadsskyldigheten vid kyrkoherdars och
Bill. till Riksd. Prot. 190.9. 8 Sami. 1 Afd. 2 Häft. (N:o 2.) 1
2
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
komministrars bostadsboställen på landet, ett ämne som, bland andra,
naturligtvis utgjort föremål för bestämmelser i samtliga författningsförslagen.
Gällande lag- Till belysning af nu gällande lagstiftning i omförmälda ämne till‘byggnad»-
låter sig utskottet erinra om följande.
•kylighet V‘d Enligt 26 kap. 2 § byggningabalken skall i prästgård vara stufva
Zch komini- med två kamrar, kök, brygghus med bakugn, bod med dubbel botten och
"bostads v^st^ius> lada med tu golf och l°ga> samt fähus och stall, alla till
boställen på den storlek och beskaffenhet, som blifvit bestämdt i kungl. resolutionen
landet. den \ augusti 1727. Dessa hus, kallade socknemännens sju laga hus,
skola socknemännen antvarda kyrkoherden färdiga med tak och innanrede,
och han är sedan skyldig att hålla dem vid makt med egen kostnad.
När husen af ålder och bruk och ej af prästens vanrykt förfalla, skola
socknemännen dem bygga och bättra på sin kostnad. Men om prästgård
efter dess ägor och lägenheter tarfvar flera hus, skall prästen bygga och
uppehålla dem själ! eller gälda det som brister. Finnes vid husesyn, att
präst byggt mer, än han i årlig byggnad bort, skall han därför njuta betalning
af den, som efterkommer; dock må hus, som i 27 kap. 3 § stå
för tre års byggnad, räknas å prästbol för fem års byggnad, och de mindre
därefter. Bygger präst flera hus, än prästgård tarfvar, till sin bekvämlighet,
och vill ej den, som sedan i hans ställe kommer, behålla dem
efter laga mätning, må han, som byggt, dem bortföra.
Dessa föreskrifter — hvilka gälla endast å landet belägna kyrkoherdeboställen
— hafva, i hvad prästens egen byggnadsskyldighet angår,
närmare bestämts genom kungl. resolutionen på prästerskapets besvär
den 10 augusti 1762. Däri erinrades, att Kungl. Maj:t uppå allmogens
besvär år 1727 resolverat, till förekommande af egenvillighet å bägge sidor,
huru många hus icke allenast till antalet utan ock till ett visst mått eller
alntal församlingen ålåge bygga, och på det att vid den öfriga byggnaden,
som af prästerna själfva borde besörjas, i lika måtto lag och icke domarens
godtycke måtte äga rum, meddelades föreskrift om storleken och beskaffenheten
af vissa hus, som prästerna hade att bygga i mangården, och
vissa hus, som borde finnas i ladugården.
Stadgandet i 26 kap. 2 § byggningabalken om kyrkoherdes och
socknemännens gemensamma underhållsskyldighet beträffande socknemännens
sju laga hus har ofta gifvit anledning till tvister mellan präst och
församling, i det att man än velat ålägga boställshafvaren all underhållsskyldighet,
utom när husen tarfvat ansenlig förbättring, såsom t. ex. an
-
Riksdagens Särskilda Utskotts (X:o 1) Utlåtande JV.o 2. 3
bringande af nytt tak, än åter velat anse boställshafvaren pliktig att afhjälpa
endast sådana brister, som genom hans vanvård uppkommit.
Den för socknemännen i lag stadgade skyldigheten att nybygga och
underhålla särskilda hus å prästgårdar på landet har icke någon motsvarighet
beträffande komministers-, kapellpredikants-och pastoratsadjunkters
boställen därstädes. Om socknemännen å dylika boställen hafva nybyggnads-
och underhållsskyldighet, beror sådant på särskilda undantagsstadganden
eller medgifvanden.
I ett anförande till statsrådsprotokollet af den 2 oktober 1908 (sid.
47—55) framhåller departementschefen, bland annat, följande allmänna
synpunkter i afseende å regleringen af byggnadsskyldigheten vid kyrkoherdars
och komministrars bostadsboställen på landet:
»Den förmån af fri bostad, som enligt prästlöneregleringskommitténs
den 19 juni 1903 afgifna — i denna del af såväl Eders Kungl. Maj:t som
kamrarna vid 1908 års riksdag godkända — förslag bör tillkomma hvarje
innehafvare af ordinarie prästerlig beställning, kan, såsom naturligt är och,
enligt hvad jag i det föregående meddelat, äfven ifrågasatt blifvit, på olika
sätt beredas tjänsteinnehafvaren, helst de förändrade bestämmelser i fråga
om byggnadsskyldigheten, som kunna varda meddelade, skulle afse förhållandena
först under en kommande löneregleringsperiod.
Eders Kungl. Maj:ts vid omförmälda riksdag framlagda förslag härutinnan,
såvidt nämligen fråga är om innehafvare af ecklesiastikt bostadsboställe
på landet, gick sålunda ut därpå, att boställshafvaren skulle nybygga
och underhålla boställets alla laga hus, men för den därmed förenade
kostnaden erhålla särskild godtgörelse af pastoratet. I motsats
häremot föreslog i sitt först afgifna utlåtande det för löneregleringsfrågans
behandling vid riksdagen tillsatta särskilda utskottet, att nybyggnads- och
underhållsskyldigheten beträffande nämnda slag af boställen borde öfverflyttas
på pastoratet. Sedermera tillstyrkte utskottet i ett samman] ämkningsförslag
den modifikationen i sitt första förslag, att boställshafvaren
skulle förpliktas att till hälften med pastoratet deltaga i pastoratets kostnad
för fullgörande af nybyggnads- och underhållsskyldigheten i afseende å
vissa, af utskottet uppräknade hus, som icke ansågos erforderliga för att
bereda boställshafvaren fri bostad; i sammanhang hvarmed utskottet emellertid,
pa det att icke boställshafvarens inkomster skulle nedbringas under
det belopp, som eljest borde tillkomma honom, föreslog ett tillägg till 6 §
i förslaget till lag om reglering af prästerskapets aflöning, åsyftande att
bereda boställshafvaren ersättning för hans andel af byggnadskostnaden
genom afräkning å boställets uppskattade afkastning.
Allmänna
synpunkter i
afseende å
byggnadsskyldighetens
reglering.
Departementschefen.
4 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Af de anförda förslagen synes mig ej något äga afgjordt företräde
framför de andra, och olägenheter kunna påvisas hos dem alla. Den
fria bostadsförmånen skulle väl enklast beredas tjänsteinnehafvaren därigenom,
att nybyggnads- och underhållsskyldigheten vid vederbörande boställe
i sin helhet ålades antingen boställshafvaren mot ersättning eller
ock pastoratet; men det af särskilda utskottet i dess sammanjämkningsförslag
förordade sättet torde icke heller medföra någon svårighet.
Med hänsyn till de omständigheter, jag nu går att beröra, anser jag
mig dock icke böra tillstyrka, att en reglering af skyldigheten att nybygga
och underhålla de laga husen å kyrkoherdars och komministrars bostadsboställen
på landet verkställes i full öfverensstämmelse med något af
de nämnda förslagen.
Då jag den 6 mars 1908 inför Eders Kung! Maj:t utvecklade grunderna
för reglering af prästerskapets aflöning, sedan tiden för nu gällande
löneregleringar utlupit, yttrade jag mig tillika om sättet för det ecklesiastika
boställsväsendets ordnande, såsom framgår af det statsrådsprotokoll,
hvilket fogats vid den till 1908 års riksdag afgifna, förut omförmälda
propositionen i löneregleringsfrågan (s. 171—206).
Jag framhöll därvid, bland annat, hurusom tjänstemäns aflönande
medelst jordbruksboställen vore en löneform, hvilken i vårt land kunde
sägas hafva blifvit i princip utdömd redan med indragningen på 1870- och
1880-talen af flertalet utaf de till civil- och militiestaterna anslagna boställena,
och jag erinrade tillika om de skäl, som anförts till stöd för den
åsikten, att jordbruksboställen i regeln icke borde ingå bland tjänstemäns
löneförmåner. Hvad i allmänhet anmärkts mot jordbruks förenande med
tjänstebefattning ägde enligt min mening tillämplighet jämväl i fråga om
det ecklesiastika boställsväsendet, utom då i följd af särskilda omständigheter
— såsom svårighet för tjänsteinnehafvaren att utan eget jordbruk i
vissa trakter af vårt land få behofven af lifsförnödenheter och vissa tjänstbarheter
tillgodosedda — jordbruk understundom måste bedrifvas för
tjänsteinnehafvarens egen räkning.
Rörande dispositionen af de med jordbruk förenade bostadsboställen,
som ej måste af antydda skäl brukas af prästerna själfva, ansåg jag visserligen,
att afkastningen af dem fortfarande borde bibehållas såsom löneförmån
för de präster, till hvilkas bostad de vore afsedda, men att jordbruket
å samma boställen borde, äfven mot innehafvarnas bestridande,
utarrenderas, hvarje gång under högst 20 år. I fråga om bostadsboställe,
hvilket ej blefve föremål för dylik obligatorisk utarrendering, syntes mig
böra åt innehafvaren af bostället inrymmas större frihet vid utarrendering
5
Riksdagens Särskilda Utskotts (M:o 1) Utlåtande X.o 2.
af jordbruket därå, i syfte att nyttjanderättsupplåtelsen skulle kunna på
förhand bestämmas till viss tid, äfven i detta fall högst 20 år, och ej såsom
nu vara inskränkt till boställshafvarens ovissa besinningstid. De principiella
bestämmelserna rörande dessa olika slag af utarrendering — obligatorisk
och frivillig — inrymdes i G, 12 och do §§ af förslaget till lag om
reglering af prästerskapets aflöning.
1 sitt yttrande angående grunderna för ordnande af det ecklesiastika
boställsväsendet förklarade sig särskilda utskottet (utlåtande n:o 1, s. 129)
vilja på det kraftigaste understödja förslaget om obligatorisk utarrendering
af prästerskapets bostadsboställen, eu form för utarrendering, som enligt
utskottets åsikt borde i största möjliga omfattning tillämpas. Ehuru den
frivilliga utarrenderingen syntes utskottet icke kunna komma till någon
större användning, ansåg dock utskottet, att denna form borde upptagas
vid sidan af den obligatoriska, helst utskottet antog, att en del mindre
boställen bäst lämpade sig för frivillig upplåtelse. Hvad i förslaget till
lag om reglering af prästerskapets aflöning stadgats angående utarrendering
af prästerskapets med jordbruk förenade bostadsboställen godkändes jämväl
af båda kamrarna.
Det synes vid angifna förhållanden påtagligt, att i eu snar framtid
— vare sig vid de först infallande löneregleringarna eller i samband med
dem som efter 20 år ånyo måste företagas — flertalet af kyrkoherdars
och komministrars med jordbruk förenade bostadsboställen kommer att
upplåtas på arrende under en längre, på förhand bestämd tid.
De ecklesiastika tjänsteinnehafvarna skulle följaktligen, utom i särskilda
undantagsfall, småningom varda befriade från allt bestyr med jordbruk.
Men blir det regel, att skötseln af prästerskapets jordbruksboställen icke
omhänderhafves af tjänsteinnehafvarna själfva, utan öfverlämnas åt personer,
som ej äro anställda för uppehållande af religionsvården inom pastoraten,
^ vore det uppenbarligen mindre lämpligt att pålägga pastoraten eller
bibehålla dem vid skyldigheten att, ensamma eller i förening med någon
annan, nybygga och underhålla de för jordbrukets behof erforderliga
husen å dessa boställen. Med eu sådan anordning skulle nämligen i de
flesta fall svårligen kunna undvikas förvecklingar mellan pastoratet och
den som brukar bostället, enär i mellanhafvandet mellan pastoratet och en
arrendator icke lärer kunna förväntas den hänsynsfullhet, som väl oftast
utmärker det inbördes förhållandet mellan församlingsborna och deras
själasörjare.
Under öfverläggningarna inom Andra Kammaren rörande särskilda
utskottets förslag till lag om reglering af prästerskapets aflöning och
till ecklesiastik boställsordning framhölls också med styrka af flera talare,
6 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
hurusom det, till undvikande af trakasserier och obehag samt ökade kostnader
för pastoraten, vore af högsta vikt, att, vid regleringen af byggnadsskyldigheten
beträffande prästerskapets med jordbruk förenade bostadsboställen
på landet,pastoraten—hvilka visserligen borde tillhandahålla prästen
bostad med tillhörande ekonomihus — dock blefve ställda utom hvarje
befattning med nybyggnad och underhåll åt'' de hus, som kunde förväntas
varda upplåtna åt en arrendator af boställsj orden.
En dylik lösning af frågan om fördelning af byggnadsskyldigheten
vid de laga husen å nämnda boställen innebär icke någon nyhet. Denna
fördelningsgrund uppställdes ju, såsom den meddelade historiken utvisar,
redan i en af chefen för ecklesiastikdepartementet till kommittén för ordnande
af prästerskapets aflöning den 18 november 1861 aflåten skrifvelse,
däri till öfvervägande framställdes, huruvida icke församling på landet,
liksom i stad, borde bekosta byggnad och underhåll af passande bostad
åt sin präst, men denne däremot förpliktas att hålla sitt boställe försedt
med alla de åbyggnader, som vore nödiga för boställets skötsel. Samma
princip upptogs jämväl i flertalet af de förslag till ecklesiastik boställsordning,
som under årens lopp blifvit afgifna.
På grund af det anförda och då de förslag till byggnadsskyldighetens
reglering, hvilka utgått från den grundsatsen, att berörda skyldighet
borde odelad åläggas endera af de nu byggnadsskyldiga parterna — enligt
1908 års proposition boställshafvaren, enligt särskilda utskottets första
förslag pastoratet — ej vunnit Riksdagens gillande, anser jag mig böra
såsom mest ändamålsenlig och lämplig tillstyrka en sådan fördelning af
ifrågavarande börda, att å kyrkoherdars samt komministrars och med
dem likställda prästers bostadsboställen på landet själfva bostadshusen
skola uppbyggas och underhållas af pastoratet, men ladugårds- eller jordbrukshusen
uppbyggas och underhållas af boställshafvaren. Om, såsom
ju är förutsatt, boställets jordbruk i regeln kommer att utarrenderas, lärer
boställshafvaren endast undantagsvis komma att besväras med fullgörandet
af den honom åliggande nybyggnads- och underhållsskyldigheten. Det
ligger nämligen så godt som i sakens natur, att omsorgen därom bör
öfver flyttas på arr endatorn.
Den närmare fördelningen af de laga hus, för hvilka de byggnadsskyldiga
intressenterna skola hafva att ansvara, torde, med anslutning
till särskilda utskottets sammanjämkningsförslag, böra utföras på det sättet,
att sätesbyggning, visthus, hushållskällare, brygghus, vedbod, hemlighus
och brunn skola nybyggas och underhållas af pastoratet, öfriga laga hus
af boställshafvaren.
Hvad sålunda föreslagits afser, såsom af det föregående torde vara
7
Riksdagens Särskilda Utskotts (K:o 1) Utlåtande N:o 2.
tydligt, endast förhållandena på landet. Beträffande byggnadsskyldigheten
vid de laga husen å kyrkoherdars och komministrars bostadsboställen i
städerna, torde dessa boställens innehafvare, hvilka ju för närvarande ej
äro betungade med någon sådan skyldighet, jämväl för framtiden böra
helt och hållet fritagas därifrån.
Varder byggnadsskyldigheten vid jordbruksboställena fördelad enligt
angifna grunder, måste naturligtvis tillses, att de kostnader, som drabba
boställshafvarna på landet i följd af deras ansvarighet för nybyggnad och
underhåll af jordbrukshusen, i en eller annan form ersättas dem. Detta har
heller icke förbisetts af särskilda utskottet, enligt hvars sammanjämkningsförslag
skulle vid uppskattning af bostadsboställes afkastning tagas hänsyn
till boställshafvaren åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet beträffande
vissa af boställets laga hus. Dessutom skulle årsberäkning för nybyggnad
enligt synerätts bestämmande äga rum. Men denna senare anordning,
hvars uppgift allenast är att fördela byggnadsskyldighetens börda
på olika boställshafvare, så att den ej enbart drabbar föregångaren,
under det att efterträdaren skonas, bereder eljest icke någon fördel såsom
motvikt mot boställshafvarnas byggnadskostnad i det hela.
Erforderligt byggnadskapital skulle alltså enligt utskottsförslagets
innebörd — såsom ock i öfverensstämmelse med gällande lagstiftnings
syfte — beredas boställshafvaren därigenom, att han af sitt boställes afkastning
inbesparar hvad som anses motsvara kostnaderna för fullgörande
af hans byggnadsskyldighet vid detsamma. Erfarenheten visar emellertid,
att dylika besparingar sällan göras, och att vid förefallande behof läsvägen
måste anlitas. Skulle ock ett kapital hafva blifvit på angifvet sätt
hopsparadt af eu boställshafvare och denne undslipper nybyggnad, äger
ju, såsom af prästlöneregleringskommittén äfven anmärkts, efterträdaren,
som måste bygga, ej tillgodogöra sig detta kapital.
Till af hjälpande af svårigheterna för en boställshafvare vid byggnadsskyldighetens
fullgörande har kommittén med anledning häraf föreslagit,
att den del af boställshafvarens aflöning, som är afsedd till betäckande af
hans byggnadskostnader vid bostället, skall af pastoratet utgöras i form
af ett särskilt årligt anslag, hvilket ej får användas för andra ändamål.
Kärnpunkten i berörda förslag är uppenbarligen den däri inneslutna
principen om ett alltjämt fortgående uppsamlande af medel till ett byggnadskapital
af den storlek, som för hvarje särskilt boställe erfordras.
Detta uppslag, hvilket tillgodogiordes i 1908 års förslag till lag om reglering
af prästerskapets aflöning och till ecklesiastik boställsordning, bör
enligt min mening ej släppas, ty på den anvisade vägen gifves säker utsikt
8 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
att komma från den nuvarande, allt annat än tillfredsställande ordningen
med ytterst ojämn fördelning mellan olika boställshafvare af byggnadsskyldighetens
börda och med en vanligen betungande skuldsättning för den
boställshafvare, som måste tillhandahålla de för fullgörande af samma
skyldighet nödiga penningmedlen.
Den anordning, jag till byggnadskostnadernas reglering ämnar föreslå,
öfverensstämmer också i allt hufvudsakligt med hvad i samma syfte af mig
blifvit vid föregående behandling af detta ärende tillstyrkt, och hvarom
de förut återgifna delarna af mitt anförande till statsrådsprotokollet för
den 6 september 1907 närmare förmäla.
I ett viktigt afseende skilja sig emellertid de båda förslagen från
hvarandra. Jag anser nämligen numera, med hänsyn till de inom Andra
Kammaren uttalade önskemålen om byggnadsskyldighetens fördelning,
att några direkta bidrag från pastoratets sida till den åsyftade byggnadsfonden
ej böra utkräfvas. De belopp, som enligt bestämmelse vid löneregleringen
årligen skola afsättas till godtgörande af boställshafvarens kostnader
dels för nybyggnad och därmed likställd förbättring dels för underhåll
af de laga hus å bostadsboställe på landet, för hvilka boställshafvaren
skall ansvara, torde i stället böra tillvägabringas på det sättet, att kyrkorådet
af de församlingsafgifter, som äro afsedda till kontant lön åt tjänsteinnehafvaren
och hvilka skola af kyrkorådet kvartalsvis till honom utbetalas,
innehåller så stor andel, som motsvarar samma belopp. Skulle i något
sällsynt undantagsfall — såsom då boställets afkastning är synnerligen
betydande — pastoratets skatteplikt ej behöfva tagas i anspråk för lönens
uppbringande till erforderlig höjd, bör naturligtvis boställshafvaren af egna
medel tillskjuta byggeadsbidraget och inleverera detsamma till kyrkorådet.
Hvad boställshafvaren, i följd af sin bi dragsskyldighet till byggnadsfonden,
bekommer mindre i församlingsafgifter eller måhända nödgas
direkt utgifva, varder honom ersatt på den omvägen, att — såsom jämväl
särskilda utskottet föreslagit — vid uppskattningen af boställets afkastning
göres ett mot den beräknade byggnadskostnaden svarande afdrag.
Boställsafkastningen får därigenom, sedan brukningskostnaderna blifvit
frånräknade, karaktären af en verklig nettobehållning, som med fullt
skäl kan ställas till boställshafvarens fria förfogande eller åtminstone icke behöfver
till någon del reserveras för att bereda medel till boställets bebyggande.
Då det kan hända, att vid boställshafvares frånträdande af bostället
kostnad, som drabbat honom för nybyggnad eller underhåll af jordbrukshusen,
ej blifvit till fullo gulden, emedan tillräckliga medel ännu icke hunnit
för ändamålet uppsamlas, torde det vara lämpligast, att afträdaren bibe
-
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande AV o 2. 9
hålles vid rätten till godtgörelse ur de för bestridande af nybyggnads- och
underhållskostnaderna inom pastoratet afsedda inedlen, i den mån sådana
blifva tillgängliga. Om det nämligen ålades tillträdaren att gälda afträdarens
fordran, mot det att tillträdaren i sin tur tillförsäkrades rätt till
ersättning af omförmälda medel, är det fallet icke uteslutet, att afträdaren
ej utfår sin fordran. Dessutom torde det medföra mindre svårighet för
afträdaren att, när han behöft upplåna något af byggnadskapitalet, förränta
och amortera en gammal skuld, än för tillträdaren att ikläda sig
nya förbindelser för att kunna tillhandahålla det mot afträdarens fordran
svarande beloppet. §jf|^§ |j • , ■. ■. r.lr>itE$3l
. ..... m......
-''“''silf'' Arsberäkning efter en eller annan grund för de laga hus, boställshafvaren
får sig ålagdt att nybygga och underhålla, kan uppenbarligen icke
för framtiden ifrågakomma. Med de nya löneregleringarnas tillämpning
skulle nämligen byggnadskostnaderna drabba föregående och efterföljande
boställshafvare med ungefärligen samma tyngd, därest, på sätt jag föreslagit,
för en löneregleringsperiod i sänder bestämmes, med hvilket fast
belopp hvarje innehafvare af ett boställe skall, oberoende af byggnadsarbetenas
omfattning under hans besittningstid, för hvarje år af löneregleringsperioden,
genom afstående af en del af den kontanta lönen, bidraga
till kostnaderna för fullgörande af byggnadsskyldigheten vid dessa
laga hus.
Om stadganden angående reglering af byggnadsskyldigheten vid de
laga husen å kyrkoherdars samt komministrars och med de senare likställda
prästers bostad sboställen på landet varda meddelade i enlighet med
de grunder, jag i det föregående utvecklat, torde det förslag till ecklesiastik
boställsordning, hvilket af Eders Kung! Maj:t framlades för nästförflutna
riksdag, kunna i öfriga delar, utan väsentliga ändringar, ånyo
föreläggas Riksdagen. Dock lärer, vid förslagets förnyade granskning, all
möjlig hänsyn böra tagas jämväl till de ändringsyrkanden, som framställdes
af särskilda utskottet vid 1908 års riksdag.»
Den af herr E. L. Petersson inom Första Kammaren väckta motionen,
n:o 59, hvilken afser nu omhandlade ämne, lyder sålunda:
»Om ''hvarje tjänstgörande präst skall erhålla, jämte fri bostad, aflöning
i öfrigt, så beräknad, att honom därigenom beredes en efter tjänstegrad
och ämbetsåligganden äfvensom lefnadskostnaderna i orten eller andra
särskilda förhållanden lämpad anständig bärgning’ (§ 1 i det genom Kungl.
Maj:ts proposition n:o 39 nyss framlagda förslaget till lag om reglering
Bih. till Riksd. Prot. 1909. 8 Sami. 1 Afd. 2 Häft. 2
10 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande X:o 2.
af prästerskapets aflöning), så bör ju tillses, att såvidt, möjligt icke genom
sättet, hvarpå aflöningen tilldelas, intrång sker icke blott på ''bärgningen’
utan äfven på ’ärn betsåligganden as’ behöriga fullgörande. Prästen skall
vara lärare och själasörjare, men det bör icke fordras, att han skall vara,
vare sig jordbrukare eller byggmästare, eller, för att använda i herr Daniel
Perssons i Tällberg vid föregående riksdag väckta motion, n:o 288, Andra
Kammaren, förekommande uttryckssätt: ''om man med fog kan säga, att
prästens ämbetsställning och utbildning äro inriktade på fyllandet af helt
andra uppgifter än skötsel af jordbruk med därtill hörande binäringar,
så torde detta i än högre grad kunna sägas, då det gäller uppförandet af
åbyggnader. Prästen bör, ostörd af omsorgen om skog, åker och äng,
helt få ägna sin tid och sina krafter åt uppbyggande af Guds församling
och icke af lador och visthus m. m. Det synes mig också vara meningslöst
att ålägga prästen en sådan börda som att sköta om byggande och
underhåll af hus, då han ändå skulle blifva berättigad till full ersättning
för därmed förenade kostnader.’ Det särskilda utskott, som i fjol behandlade
prästlöneregleringsfrågorna, visade sig också behjärta dessa synpunkter
och beslöt utan meningsskiljaktighet föreslå, att alla de till bostadsboställen
af andra och tredje klassen hörande laga husen skulle nybyggas och underhållas
af pastoratet; hvarjämte af utskottet föreslogos bestämmelser, som
syftade till boställenas utarrendering på längre tid. Förslaget om byggnadsskyldighetens
öfverflyttande på pastoratet vann icke Andra Kammarens
godkännande, men jag hyser den förhoppningen, att motståndet
i denna del skall kunna öfvervinnas. Skälen, som af utskottet åberopades
och som refereras på sid. 46 i innevarande års proposition n:o
40, synas mig mycket talande. Särskildt tillåter jag mig att understryka
det påståendet, att ’ett billigare och ändamålsenligare arbete’ är
genom den föreslagna ordningen att förvänta. Kommunen, som i öfrigt
har att utföra allehanda byggnadsarbeten (för kyrkans underhåll, uppförande
och underhåll af skolhus med lärarebostäder o. s. v.), kan genom
att ställa sina olika byggnadsarbeten i sammanhang med hvarandra, genom
afpassande af lämpliga tider och en planmässig fördelning af tillgängliga
arbetskrafter bereda sig ej oväsentliga lättnader. Det synes alldeles påtagligt,
att en kommun med sina resurser skall bygga billigare än en
enskild person, som med sådana angelägenheter icke är, ja icke ens bör
vara förtrogen. Då nu pastoratet äfven enligt Kungl. Maj:ts propositioner
har att vidkännas kostnaderna för ifrågavarande byggnads- och underhållsarbeten,
bör det tydligen för detsamma vara en fördel att själft få utföra
dessa arbeten, liksom det bör räknas som en fördel för församlingen, att
prästen genom befrielsen från berörda bestyr sättes i stånd att till hennes
Riksdagens Särskilda btskotls (Ko 1) Utlåtande Ko 2. 11
bästa mera ostördt ägna sig åt sitt egentliga kallelsearbete. Eu icke ringa
förenkling i själfva proceduren liksom i lagbestämmelserna för hithörande
angelägenheter vore ock på denna väg att vinna.
På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag vördsamt anhålla, att
Riksdagen måtte besluta sådana ändringar i Kungl. Maj:ts detta år till
densamma aflåtna propositioner n:o 39 och 40, som betingas af att, på
sätt förra året särskilda utskottet n:o 1 föreslagit, å bostadsboställen af
andra och tredje klasserna äfvensom med sådant boställe i sambruk förenadt
löningsboställe alla laga hus skola nybyggas och underhållas af pastoratet.
»
Föreliggande författningsförslag —■ resultatet af grundliga utredningar
och förslag samt af omsorgsfull granskning från riksdagsdelegationers
och äinbetsmyndigheters sida — synes utskottet innefatta en i det hela
lycklig lösning af den uppgift som förelegat.
Af framträdande betydelse hos förslaget är, att byggnadsskyldigheten vid
kyrkoherdars och komministrars bostadsboställen på landet blifvit reglerad
efter en princip, som tager hänsyn till dessa boställens dubbla egenskap
att å ena sidan bereda tjänsteinnehafvaren bostad och å andra sidan utgöra
föremål för jordbruk. Att pastoratet nybygger och underhåller de för
det förstnämnda ändamålet erforderliga husen synes vara i sin ordning,
lika väl som billigheten fordrar, att pastoratet befrias från all dylik
befattning med hus, hvilka äro afsedda att, hädanefter i regeln, begagnas
— ej af församlingens präst — utan af någon tredje person, nämligen
den som på arrende öfvertager skötseln af boställets jordbruk.
En annan viktig grundsats, som förslaget inför, är likställigheten
mellan kyrkoherdar och komministrar, såvidt angår fördelningen af byggnadsskyldigheten
vid deras boställen. Pastoratet skall nämligen för framtiden
nybygga och underhålla komministerns bostadshus såväl som kyrkoherdens.
Härigenom undanröjes det obestridligen stötande i nuvarande
ordning, enligt hvilken byggnadsskyldigheten odelad åligger de tjänsteinnehafvare,
som äga minsta förmågan att bära tyngden af densamma.
LTppsamlandet af medel inom pastoraten till bestridande af kostnaderna
dels för nybyggnad och dels för underhåll af jordbrukshusen vill
utskottet jämväl framhålla såsom en värdefull nyhet hos förslaget. Ur
synpunkten af tjänsteinnehafvarnas ekonomiska intressen torde nyttan af
en sådan anordning vara uppenbar. Men genom densamma kommer äfven
helt säkert boställsjordens öfverlämnade åt dugliga arrendator att ej
oväsentligt underlättas, då ju de tilltänkta fondernas hopsamlade kapital
skulle få, under behörig kontroll, för sitt ändamål användas, ehvad den,
Utskottet»
12 Riksdagens Särskilda Utskotts (S:o 1) Utlåtande N:o 2.
som verkställer nybyggnads- och underhållsarbetena vid jordbrukshusen,
är boställshafvaren själ!'' — när bostället ej blifvit utarrenderadt — eller
en i författningsenlig ordning antagen arrendator.
För närvarande förekomma ganska talrika undantag från de allmänna
reglerna i fråga om hvem nybyggnads- och underhållsskyldigheten vid
andra och tredje klassernas — kyrkoherdars och komministrars bostadsboställen
på landet åligger samt om fördelningen af denna skyldighet. I
allmänhet gäller, såsom redan blifvit antydt, beträffande andra klassens
boställen, att vissa hus nybyggas af boställshafvaren, som till dem äfven har
underhållsskyldigheten, och vissa af pastoratet, samt att rörande dessa senare
underhållsskyldigheten är på visst sätt delad mellan boställshafvaren
och pastoratet. A tredje klassens bostadsboställen a landet aligger nybyggnads-
och underhållsskyldigheten i allmänhet boställshafvaren. Undantagen
gälla dels vissa orter inom riket och dels enstaka boställen. I
Skåne och vid vissa boställen annorstädes hvilar sålunda nybygge adsoch
underhållsskyldigheten i sin helhet på boställshafvaren. Eljest bestå
undantagen oftast däri, att pastoratet öfvertagit antingen 1) ost ,ä Ils h af v aren s
hela ifrågavarande skyldighet eller ock större eller mindre del däraf.
Någon gång har ett utbyte i skyldigheter skett mellan boställshafvaren
och pastoratet. I enstaka fall hafva enskilda åtagit sig nybyggnads- och
underhållsskyldigheten; och i andra fall åter förekommer, att ett af tva
eller flera församlingar bestående pastorat icke efter eljest gällande bestämmelser
fullgör skyldigheten, utan att församlingarna efter särskilda
grunder sig emellan fördelat densamma, eller att en eller vissa af församlingarna,
med den eller de öfrigas befriande, iklädt sig hela skyldigheten.
När nu ordnandet af byggnadsskyldigheten ställes i samband med
framläggandet af nya grunder för prästerskapets aflöning, hafva, såsom
riktigt måste anses vara, — med undantag endast för de boställen, hvilkas
innehafvare äro delägare i den säregna inrättning, som benämnes skanska
prästerskapets byggnadskassa — alla hittills gällande undantag, sa vidt de
ej röra enskilds rätt, förklarats skola upphöra att gälla. Hvad åter angår
de undantag, som röra enskilds rätt och hvilka i allmänhet bestå däri, att
i vissa patronella pastorat byggnadsskyldigheten helt eller delvis aligger
patronus eller att något bruk åtagit sig denna skyldighet, torde vid löneregleringarnas
verkställande åtgärder kunna vidtagas för att jämväl i sadana
fall få byggnadsskyldigheten Överflyttad på pastoratet.
Utan att i öfrigt redogöra för de hufvudgrunder, på hvilka det föreliggande,
vidlyftiga författningsförslaget är byggdt, anser sig utskottet emellertid
böra göra det allmänna uttalandet, att utskottet vid förslagets granskning
ej funnit anledning att framställa några erinringar mot dessa grunder.
Jliksdagcns Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2. 13
I den af lierr E. L. Petersson väckta motionen, enligt hvilken pastoratet
skulle svara för all nybyggnads- och underhållsskyldighet vid kyrkoherdars
och komministrars bostadsboställen å landet, uppställes en mot
den kungl. propositionens viktigaste hufvudgrund stridande princip. Af
sådan anledning och då ordnandet af byggnadsskyldigheten enligt den af
motionären förordade principen ej skulle stå väl tillsammans med boställsjordens
brukande genom arrendatorer — det viktiga mål, hvartill reformeringen
af boställsväsendet syftar —, kan utskottet icke understödja motionärens
framställning.
Utskottet öfvergår härefter till en redogörelse för de ändringsförslag,
utskottet vid granskningen af det kungliga förslagets detaljer funnit anledning
framställa.
3 §..
Särskilt fårhus lärer numera icke vara behöfligt vid något boställe.
Där utrymme för får ej alldeles kan undvaras, må af synerätten föreskrifvas
särskild fårkätte i fähuset.
Hvad Kungl. Maj:ts förslag innehåller därom att — utöfver den hushållskällare,
som för förvaring af födoämnen m. m. ovillkorligen bör finnas
å alla bostadsboställen — de laga husen å jordbruksboställena skulle kunna,
efter synerätts bepröfvande, ökas med ytterligare en källare, anser sig utskottet
höra afstyrka, såsom medförande en oberäknelig och i hvarje fall
onödig kostnad. I den mån sist åsyftade källare skulle användas till
förvar af rotfrukter, kan detta förfaringssätt, såsom väl ock i allmänhet
sker, ersättas genom anordningar ute på marken, hvilka äro billigare och
lika säkra.
I enlighet med de af utskottet sålunda uttalade åsikterna har paragrafen
blifvit omredigerad. _
4 §.
Huruvida å andra och tredje klassernas bostadsboställen utan jordbruk
drängstuga, stall och vagnshus höra finnas såsom laga hus, har enligt Kungl.
Maj:ts förslag gjorts beroende däraf, om »boställshafvaren för tjänsteresor
behöfver hålla häst och åkdon». En ändring af paragrafen härutinnan
har emellertid utskottet ansett sig böra vidtaga, till betonande af, att det
åligger synerätt att pröfva, om boställshafvaren kan vara nödsakad att
för tjänsteresor hålla häst och åkdon. Endast om detta finnes vara för
-
Data lj»
granskning.
14 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
hållandet, hör synerätten äga att såsom laga hus å nämnda slag af
boställen föreskrifva ifrågavarande tre byggnader.
Sista punkten har af utskottet uteslutits ur paragrafen, då det synts
icke vara skäligt, att å bostadsboställe utan jordbruk skulle — jämte de i
paragrafen uppräknade byggnaderna — kunna såsom laga hus föreskrifvas
ytterligare något eller några af de byggnader, som enligt 3 § äro afsedda
för bqställen, å Indika jordbruk bedrifves.
A andra sidan har till paragrafen gjorts ett tillägg därom, att —
såsom vid boställe med jordbruk — jämväl beträffande boställe utan
jordbruk brunn må kunna af synerätten föreskrifvas, när behofvet så
fordrar.
5 § 1 mom.
Sedan 3 §, i hvad den innehåller bestämmelser om fårhus, blifvit
ändrad, och då å bostadsboställe med jordbruk svinhus knappast lärer
kunna undvaras, har det i momentet meddelade undantagsstadgandet om
uteslutande af fårhus eller svinhus, där i följd af ortens förhållanden eller
något med jordbruk förenadt bostadsboställes särskilda beskaffenhet skötsel
af får eller svin ej lämpligen kan äga rum, uteslutits.
8 § 2 mom.
Inrättandet i sätesbyggning af tilläfventyrs erforderligt brandfritt hvalf
har, genom ändring af momentet, uttryckligen gjorts beroende däraf, att
sätesbyggningen skall ny- eller ombyggas. Synerätten skall följaktligen
icke äga befogenhet att, mot vederbörandes bestridande, föreskrifva vidtagandet
i afseende å sätesbyggningen af en dylik anordning såsom ett
alldeles fristående byggnadsarbete.
9 §•
1 mom.
Såsom enligt utskottets mening öfverflödig, har bestämmelsen om särskild
anordning för luftväxling uteslutits.
2 mom.
En omkastning af ordalagen har vidtagits till utmärkande däraf, att
momentet afsedda hus skola uppföras efter ortens sed.
Riksdagens Särskilda Vtskotts (N:o 1)™ Utlåtande N:o 2. 15
3 mom.
Den villkorliga föreskriften, att brygghus skall innehålla anordning
för brygd, har, såsom mindre tidsenlig, uteslutits.
Med anledning af det obestämda i stadgandet, att »brygghus skall
innehålla anordningar för tvätt»} har utskottet ersatt detta stadgande med
en bestämmelse därom, att brygghus skall vara försedt med pannmur,
d. v. s. en i muren fastgjord panna eller gryta.
4 mom.
I afseende å uteslutandet af fårhus hänvisas till hvad utskottet anfört
under 3 §.
34 och 39 §§.
Ändring i förenämnda paragrafer — äfvensom i 60 § — yrkas af
herr O. Å. Berg inom Andra Kammaren uti motionen n:o 219, hvilken är
af följande lydelse:
»I § 34 af ecklesiastika boställsordningen föreslår Ivungl. Maj:t, att
vid fråga om halmförsäljning från boställe Konungens befallningshafvande
skall afgöra detta efter noggrann pröfning hvarje gång och sedan domkapitlet
yttrat sig. Detta i sin ordning torde då remittera ärendet till kontraktsprosten
o. s. v., för att få ortsmyndighets omdöme att stödja sig på.
Härmed skapas onödig omgång och mångskrifveri, något som vår tid hatar
och som saklöst kan afvaras.
Vid afflyttning uppstår frågan om öfverblifvet foder. Vill efterträdaren
ej lösa detta, så må ju afträdaren fritt förfoga däröfver. Vill han
åter det lösa, så skall hälften af det i orten gångbara priset betalas. Kunna
de ej sämjas härom, oaktadt mångenstädes markegångspris tinnes åsatt
härför, skola skiljemän anlitas. Deras dom har i alla kontrakt om kronans
domäner hittills varit slutgiltig. Det synes då olämpligt att vid ecklesiastika
boställen bereda möjlighet att efter skiljedomen gå till domstol med
tvister härom inom 90 dagar efter delgifningen. Härmed skapas tydligen
en praktiskt sedt mycket olämplig bestämmelse. Tillträdes bostället den
1 maj och kompromissdomen är klar t. ex. 10 maj, kan endera parten
strax före 10 augusti stämma till domstol. Han kan därvid fästa afseende
vid nya årsväxtförhållanden m. m., med ett ord uppskjuta lösepenningens
fastställande, tills hänsyn till den nya skörden blifva medbestämmande. För
en tillträdare, som kanske i god tro gjort fullständig kreatursuppsättning
strax i början, och som måst fodra upp af stråfodret med samma, ligger
Motion af
herr O. A.
Berg.
16 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
häri något ovisst och oberäkneligt, som ej verkar nyttigt. Därjämte kan
man tänka sig i fråga om utarrenderade boställen, att en affattande arrendator,
som köpt och flyttar till ett hemman i närheten, därmed skulle kunna
så godt som tvinga sig till rätten att bortföra fodret, ehuru tillträdaren
gärna ville lösa det efter normala pris. Hellre än att sväfva i ovisshet
om den slutliga prissättningen, afstår denne; därmed kommer man faktiskt
i strid med den nyare uppfattningen, som säger, att en afflytande äger
blott half rätt till öfverblifvande foder, resten tillkommer fastigheten för
kommande skördar.
Jämväl i § 37 bör skiljemannadomen vara afgörande.
I § 39 må stadgas — liksom vid kronodomän — att nödigt vårfoder
åtminstone för dragare och oundgängligen behöfliga kor skall lämnas af
afträdaren utan ersättning; dock må undantag härifrån göras, då redan nu
utnämnd boställshafvare afflyttar från innehafvande beställning. Då emellertid
olika orter kräfva olika tider och möjligen något olika kvantiteter, så
torde bestämmandet lämpligast böra uppdragas åt af- och tillträdessynen.
Med anledning af det anförda får jag hemställa, att Riksdagen behagade
för sin del besluta följande ändrade lydelse i Kungl. Maj:ts proposition
n:o 40.
§ 34.
Hvad boställe — — förenadt med jordbruk.
Stråfoder må boställshafvaren icke från sådant boställe bortföra utan
särskildt tillstånd. Detta sökes--förhållanden, meddelas.
Har boställshafvaren, när han skall afträda bostället, stråfoder utöfver
den myckenhet som i § 39 säges, hembjude det efterträdaren angående
val af sådana stadgar. Vill efterträdaren ej lösa fodret, må afträdaren det
bortföra.
§ 39.
Å alla med jordbruk förenade boställen vare afträdaren skyldig att
utan ersättning tillhandahålla efträdaren dels stråfoder för framfödande af
oundgängligen nödiga kor och dragare, tills ny skörd kan väntas, dels efter
vanliga förhållanden vid afträdestiden befintlig gödselmängd eller ock däremot
i värde svarande myckenhet foder.
Ställer eldsolycka hinder häremot, må annan öfverenskommelse träffas
eller skiljemän, utsedda enligt lagen den 28 oktober 1887, döma mellan
parterna.
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
17
§ 60.
Mom. 7. Myckenhet af det stråfoder, afträdaren skall utan ersättning
tillhandahålla, efterträdaren, bestämmes.
Vinnes utredning — — lämna ersättning.»
o o
Ur 34 § har, såsom motionären hemställt, uteslutits föreskriften, att
domkapitlets yttrande skall inhämtas, innan Kungl. Maj:ts befallningshafvande
pröfvar af boställshafvaren gjord ansökning om tillstånd att före
afträdande! af bostället därifrån bortföra stråfoder. Genom en dylik omgång
skulle nämligen afgörandet af ifrågavarande ärende mången gång
onödigtvis fördröjas utöfver den tid, då fördelaktigaste köpeanbudet kunnat
erhållas.
Några af utskottet härutöfver vidtagna ändringar beträffande 34 §
lära ej erfordra förklaring.
Då det lagligen icke torde kunna förvägras boställshafvare, hvilken
ej nöjes med gode männens beslut i fråga om den ersättning, som efterträdaren
bör till honom utgifva för öfvertaget stråfoder, att draga tvisten
under rättens pröfning, afstyrker utskottet bifall till omförmälda motion,
såvidt den afser ändring uti hvad 34 § härutinnan stadgar.
Enär det för tillträdande boställshafvare måste vara af synnerlig vikt
att vid boställets mottagande erhålla tillräcklig myckenhet foder för
kreaturens framfödande, intill dess ny fodertillgång hunnit framkomma,
anser utskottet, lika med motionären, att det bör åläggas afträdaren att,
utan ersättning, tillhandahålla tillträdaren vårfoder till visst belopp. Boställets
behof af dylikt foder torde, i enlighet med motionärens förslag,
lämpligen kunna pröfvas vid af- och tillträdesyn.
Såsom motionären jämväl antydt, skall på grund af 23:dje punkten
andra stycket i kungl. kungörelsen angående förändrade grunder för förvaltningen
af kronans jordbruks domäner den 4 juni 1908 arrendator af
kronan tillhörig jordbruksegendom likaledes åläggas att vid egendomens
afträdande kostnadsfritt tillhandahålla tillträdaren stråfoder; och skall beloppet
däraf på visst sätt bestämmas.
I hufvudsaklig öfverensstämmelse med motionärens förslag har utskottet
gjort ett tillägg till 39 §.
Hvad motionären i öfrig! föreslagit till ändring af nämnda paragraf
innefattar enligt utskottets åsikt ej någon förbättring och kan därför icke
af utskottet tillstyrkas. Däremot hafva, i samband med den af utskottet
Bih. tiU Rikta. Prot. ISOS. $ Sami. 1 Afd. 2 Haft. 3
18
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
företagna omredigeringen af 39 §, erforderliga ändringar blifvit gjorda i
60 § 7 mom. samt i 74 § 3 mom.
36 §.
Paragrafen har ändrats i syfte, att tillträdare af boställe må äga att
någon tid före tillträdet inrymmas — utom i en del andra hus — jämväl
i brygghuset.
43 §.
Som i andra stycket af paragrafen förutsättes, att om kronofogde är
förhindrad mottaga förordnande såsom ordförande vid ekonomisk besiktning,
Kung! Maj:ts befallningshafvande kan förordna annan kronobetjänt
såsom ordförande, och då kronofogden i allmänhet icke torde besväras
med ifrågavarande uppdrag, har utskottet ansett den förändringen böra
vidtagas, att andra stycket uteslutes och ordet »kronofogden» i första
stycket ersättes med »kronobetjänt». Utan afseende därå om kronofogden
har förhinder, skulle i följd af ändringen annan kronobetjänt författningsenligt
kunna omedelbart erhålla ordförandeuppdraget.
46 §.
I paragrafen har införts ett tillägg därom, att, endast när vederbörande
kontraktsprost har förfall, annat ombud må af domkapitlet — som skall
pröfva förfallet — förordnas att å domkapitlets vägnar närvara vid ekonomisk
besiktning.
51 § 2 mom.
Rättvisa och billighet fordra enligt utskottets mening, att ersättningar
för ekonomiska besiktningar å bostadsboställen af andra och tredje klasserna
eller med dem förenade löningsboställen gäldas, icke af pastoratet
ensamt, utan af pastoratet och boställshafvaren till hälften hvardera; i
öfverensstämmelse hvarmed momentet ändrats.
52 §.
Till undvikande af onödiga kostnader och besvär har högsta antalet
nämndemän, som må kallas att, jämte domaren, förrätta husesyn å landet,
nedsatts från sex till fyra.
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
19
57 § 2 mom.
Angående den här vidtagna ändringen hänvisas till hvad under 46 §
bl Hvit anför dt.
60 § 7 mom.
Såsom första stycket i momentet har införts ett tillägg därom, att
vid af- och tillträdessyn skall bestämmas myckenheten af det stråfoder,
afträdaren skall jämlikt 39 § — sådan den lyder enligt utskottets förslag
— tillhandahålla efterträdaren.
65 §.
2 mom.
Då enligt utskottets åsikt den fordran skäligen kan uppställas, att
kostnad för laga syn å hvarje annat boställe än bostadsboställen af första
klassen samt de löningsboställen, som innehafvas af biskopar eller skola
vara i författningsenlig ordning utarrenderade, skall — liksom utskottet vid
51 § 2 mom. föreslagit i fråga om kostnad för ekonomisk besiktning —
gäldas af pastoratet och boställshafvaren till hälften hvardera, har momentet
i sådant syfte ändrats.
3 mom.
Med ändring af momentet har kostnaden för af- och tillträdessyn
blifvit fördelad sålunda, att den skall gäldas af pastoratet, afträdare och
tillträdare till en tredjedel hvardera beträffande alla andra än de i 2 mom.
af denna paragraf särskildt angifna boställena.
74 § 3 mom.
Enär bestämmelsen angående sådan särskild öfverenskommelse, som i
momentet omförmäles, efter utskottets förmenande ej torde få någon större
praktisk betydelse, har samma bestämmelse uteslutits.
Däremot hafva — till skyddande af sådana boställshafvares rätt, hvilka
åtnjuta löneförmåner enligt nu gällande löneregleringar — tillägg gjorts
dels därom, att stadgandena i 51 § 2 mom. och 65 § 2 och 3 mom., så
-
20 Jtiksdugens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
vidt dessa stadganden afse bostadsboställen af andra och tredje klasserna
äfvensom löningsboställen, hvilka innehafvas af kyrkoherdar och komministrar,
skola tillämpas först vid de ekonomiska besiktningar och husesyner,
som hållas, efter det lönereglering, fastställd på grund af lagen om
reglering af prästerskapets aflöning, vunnit tillämpning beträffande det
pastorat, där bostället finnes, dels därom, att afträdare af med jordbruk
förenadt boställe icke kan förr än efter sist angifna tidpunkt förpliktas
att, på sätt i 39 § är stadgadt, utan ersättning tillhandahålla efterträdaren
viss myckenhet stråfoder.
Utskottets
hemställan.
På grund af hvad utskottet nu anfört, får utskottet hemställa,
att Riksdagen — under förutsättning att Riksdagen
för sin del antager det af utskottet i utlåtandet n:o 1
tillstyrkta förslaget till lag om reglering af prästerskapets
aflöning — må, med förklarande att Kungl. Maj:ts
förslag till ecklesiastik boställsordning icke kunnat oförändradt
antagas, i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande
proposition och den af herr O. A. Berg i ämnet väckta
motionen n:o 219, men med afslag å herr E. L. Peterssons
motion n:o 59, så vidt nu är i fråga, för sin del
antaga följande förslag till:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
2i
Ecklesiastik boställsordning.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
Med ändring af hvad lag eller författning innehåller häremot stridande
förordnas som följer:
I Kap.
Om hvad med boställen förstås och särskilda slag af desamma.
1 §■
1. Såsom boställen anses i denna boställsordning alla de hemman
och lägenheter, som äro anslagna till bostad eller aflöning åt biskopar,
kyrkoherdar, komministrar, kapellpredikanter och pastoratsadjunkter eller
till prästänkesäten, äfvensom de hemman och lägenheter, hvilkas afkomst
ingår till prästerlig löneregleringsfond.
2. Boställen, som äro afsedda till löntagares bostad, kallas i denna
författning bostadsboställen; och må för hvarje prästerlig befattning endast
ett boställe såsom bostadsboställe anses. Övriga boställen kallas löningsboställen.
2 §.
Bostadsboställen indelas i tre klasser; och omfattar
första klassen: bostadsboställen för biskopar;
andra klassen: bostadsboställen för kyrkoherdar;
tredje klassen: bostadsboställen för komministrar, kapellpredikanter och
pastoratsadjunkter.
22
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
II Kap.
Om laga hus.
3 §■
A bostadsboställen, förenade med
jordbruk, på landet och i stad skola,
där ej synerätt enligt 5 § medgifver
undantag, finnas följande laga hus:
1) sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare,
4) brygghus, 5) vedbod,
6) hemlighus, 7) drängstuga, 8) vagnshus,
9) spannmålsbod, 10) redskapshus,
11) stall, 12) fähus, 13) fårhus
eller, å mindre boställen, i fähuset
anbringad särskild fårkätte, 14) svinhus
och 15) en eller flera lador samt
loge eller logar efter behofvet, hvarjämte
af synerätt må, där sådant
pröfvas nödigt, å dessa boställen såsom
laga hus föreskrifvas ytterligare
en källare samt brunn.
4 §•
Bostadsboställen utan jordbruk
på landet och i stad skola, där ej
synerätt enligt 5 § medgifver undantag,
vara försedda med dessa laga
hus: 1) sätesbyggning, 2) visthus,
3) hushållskällare, 4) brygghus, 5)
vedbod och 6) hemlighus, äfvensom
7) drängstuga, 9) stall och 9) vagnshus,
de tre sist nämnda husen dock
å andra och tredje klassernas bostadsboställen
endast i det fall, att boställshafvaren
för tjänsteresor behöfver hålla
häst och åkdon. Erfordras å bostadsboställe
utan jordbruk flera hus än
3 §.
o
A bostadsboställen, förenade
med jordbruk, på landet och i stad
skola, där ej synerätt enligt 5 § medgifver
undantag, finnas följande laga
hus: 1) sätesbyggning, 2) visthus,
3) hushållskällare, 4) brygghus, 5)
vedbod, 6) hemlighus, 7) drängstuga,
8) vagnshus, 9) spannmålsbod, 10)
redskapshus, 11) stall, 12) fähus,
13) svinhus och 14) en eller flera lador
samt loge eller logar efter behofvet,
hvarjämte, där sådant af synerätt
pröfvas nödigt, må ytterligare
föreskrifvas en brunn äfvensom särskild
fårkätte i fähuset.
4 §,
Bostadsboställen utan jordbruk
på landet och i stad skola, där ej
synerätt enligt 5 § medgifver undantag,
vara försedda med dessa laga
hus: 1) sätesbyggning, 2) visthus,
3) hushållskällare, 4) brygghus, 5)
vedbod och 6) hemlighus, äfvensom,
där sådant af synerätt pröfvas nödigt,
en brunn. A första klassens bostadsboställen
utan jordbruk skola såsom
laga hus jämväl finnas: 7) drängstuga,
8) stall samt 9) vagnshus; och
må nämnda hus föreskrifvas äfven
för andra och tredje klassernas sä
-
23
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Kungl. Maj:ts förslag:
nu är sagdt, mä efter omständigheterna
af synerätt föreskrifvas ytterligare
något eller några af de i 3 §
omförmälda hus.
5 §•
1. Där, i följd af ortens förhållanden
eller något med jordbruk
förenadt bostadsboställes särskilda beskaffenhet,
skötsel af får eller svin ej
lämpligen kan äga rum, må fårhus
eller svinhus kunna uteslutas.
2. Å bostadsboställe af tredje
klassen må jämväl följande hus: visthus,
brygghus, drängstuga, vagnshus
och spannmålsbod, ett eller flera, uteslutas,
när de kunna undvaras.
Utskottets förslag:
dana bostadsboställen, där, enligt synerätts
bepröfvande, boställshafvaren
är nödsakad att för tjänsteresor hålla
häst och åkdon.
5 §.
o
A bostadsboställe af tredje klassen
må följande hus: visthus, brygghus,
drängstuga, vagnshus och spannmålsbod,
ett eller flera, uteslutas,
när de kunna undvaras.
6 §•
Löningsboställen bebyggas efter hvad för kronohemman är stadgadt,
där ej dessa boställen antingen, såsom icke afsedda för jordbruk, erfordra
hus af särskild beskaffenhet, eller ock, såsom brukade gemensamt med
bostadsboställen eller af annan anledning, af synerätt pröfvas kunna undvara
alla eller vissa af de för kronohemman föreskrifna hus.
7 §■
Sätesbyggning jämte hushållskällare, om sådan anordnas under sätesbyggningen,
uppföres,. där läget så medgifver, på lämpligt afstånd från
annan åbyggnad. Ofriga laga hus, som för hvart boställe föreskrifvas,
skola sammanbyggas, i den mån sådant pröfvas lämpligt. I allmänhet
bör dock undvikas sadant sammanförande af hus, att därigenom sammanblandning
af boställshafvares och annans nybyggnads- och underhållsskyldighet
uppstår.
Alla hus skola läggas och inrättas så, att eldfara så vidt möjligt,
undvikes samt brandförsäkring af desamma ej förhindras eller fördyras.
24
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Kungl. Maj ds förslag:
8 §.
1. Sätesbyggning å bostadsboställe
af första klassen bygges efter
ritning, som för hvarje fall fastställes
af Kungl. Maj:t.
2. För sätesbyggning å bostadsboställe
af andra klassen må föreskrifvas
minst sex, högst nio boningsrum,
af hvilka ett tillika skall vara
expeditionsrum, jämte kök, skafferi,
erforderliga kontor samt en eller två
förstugor. Där det finnes vara af
behofvet påkalladt, inrättas ett brandfri
hvalf.
3. För sätesbyggning å bostadsboställe
af tredje klassen må föreskrifvas
minst fyra, högst sex boningsrum
jämte kök, skafferi, erforderliga
kontor och en eller två förstugor.
9 §•
1. Sätesbyggning å bostadsboställe
uppföres på stenfot af minst
fem decimeters höjd ofvan jord, med
väggar företrädesvis af tegel eller
timmer, men äfven, där något af
dessa ämnen ej lämpligen kan föreskrifvas,
af annat ändamålsenligt
byggnadsämne. Till byggnaden i öfrigt
användas de ämnen, som finnas lämpliga
och öfverensstämma med ortens
o
sed. Boningsrummen göras sa stora,
som behofvet i hvarje fall fordrar,
omkring tre meter höga, och skola
vara försedda med nödiga och lämpliga
anordningar för uppvärmning och
Utskottets förslag:
8 §.
1. Sätesbyggning å bostadsboställe
af första klassen bygges efter
ritning, som för hvarje fall fastställes
af Kungl. Maj:t.
2. För sätesbyggning å bostadsboställe
af andra klassen må föreskrifvas
minst sex, högst nio boningsrum,
af hvilka ett tillika skall
vara expeditionsrum, jämte kök,
skafferi, erforderliga kontor samt en
eller två förstugor. Där vid ny- eller
ombyggnad af dylik sätesbyggning
ett brandfritt hvalf finnes vara af behofvet
påkalladt, skall sådant inrättas.
3. För sätesbyggning å bostadsboställe
af tredje klassen må föreskrifvas
minst fyra, högst sex boningsrum
jämte kök, skafferi, erforderliga
kontor och en eller två
förstugor.
9 §.
1. Sätesbyggning å bostadsboställe
uppföres på stenfot af minst
fem decimeters höjd ofvan jord,
med väggar företrädesvis af tegel
eller timmer, men äfven, där något
af dessa ämnen ej lämpligen kan
föreskrifvas, af annat ändamålsenligt
byggnadsämne, Till byggnaden i
öfrigt användas de ämnen, som finnas
lämpliga och öfverensstämma
med ortens sed. Boningsrummen
göras så stora, som behofvet i hvarje
fåll fordrar, omkring tre meter
höga, och skola vara försedda med
nödiga och lämpliga anordningar för
25
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Kungl. Maj ds förslag:
luftväxling. Alla boningsrum förses
med dubbelfönster, gipsade, boaserade
eller spända tak, oljemålning å panel,
dörrar, dörr- och fönsterinfattningar
samt tapeter eller lämplig målning
å väggarna.
2. Öfriga laga hus å bostadsboställe
uppföras af ändamålsenliga
byggnadsämnen efter ortens sed till
den storlek, behofvet i hvarje fall
fordrar.
3. Brygghus skall innehålla anordningar
för tvätt och, där så erfordras,
äfven för brygd och bakning.
4. Stall, fähus och fårhus förses
med skullar eller andra foderrum.
Utskottets förslag:
uppvärmning. Alla boningsrum förses
med dubbelfönster, gipsade, boaserade
eller spända tak, oljemålning
å panel, dörrar, dörr- och fqnsterinfattningar
samt tapeter eller lämplig
målning å väggarna.
2. Öfriga laga hus å bostadsboställe
uppföras efter ortens sed af
ändamålsenliga byggnadsämnen till
den storlek, behofvet i hvarje fall
fordrar.
3. Brygghus skall vara försedt
med pannmur och, där sä erfordras,
äfven ined bakugn.
4. Stall och fähus förses med
skullar eller andra foderrum.
10 §.
Sätesbyggning af trä skall inom tid, som för hvarje särskildt fall af
synerätt bestämmes, förses med brädfodring eller annan tjänlig beklädnad
samt anstrykas med rödfärg eller annan färg. För sätesbyggning af annat
ämne äfvensom för andra laga hus å bostadsboställen må efter behofvet
och ortens sed tjänlig beklädnad och anstrykning föreskrifvas.
11 §•
Där vid husesyn eller ekonomisk besiktning föreskrift meddelas om
storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten af laga hus å bostadsboställe,
iakttages, å ena sidan, att byggnadens varaktighet och boställshafvarens
skäliga behof tillgodoses samt, å andra sidan, att de med byggnadsskyldighetens
fullgörande förenade kostnader ej varda mer än nödigt
betungande.
o
III Kap.
Om nybyggnads- och underhållsskyldigheten å de laga hnsen.
12 §.
För bostadsboställe af första klassen galle hvad särskildt är förordnadt
i fråga om hvem skyldigheten att nybygga och underhålla därtill
hörande laga hus åligger.
Bih. liU Riksd. Frot. 1909. 8 Samt. 1 Åfd. 2 Häft.
4
26
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Kungl. May.ts förslag: Utskottets förslag:
13 §.
Å bostadsboställen af andra och tredje klasserna på landet skola
sätesbyggning, visthus, hushållskällare, brygghus, vedbod, hemlighus och
brunn, för så vidt de där böra enligt denna författning såsom laga hus
finnas, nybyggas och underhållas af pastoratet, öfriga laga hus å sådana
boställen nybyggas och underhållas af boställshafvaren.
14 §.
Å bostadsboställen af andra och tredje klasserna i stad nybyggas och
underhållas alla laga hus af pastoratet.
15 §.
o
A löningsboställen åligger nybyggnads- och underhållsskyldigheten
boställshafvaren.
16 §.
Uppkommande brister å boställes insynade hus skola afhjälpas, i den
mån sådant föreskrifves eller eljest blifver nödigt.
17 §.
Nybyggnad af sätesbyggning eller visthus, brygghus, drängstuga,
spannmålsbod, stall, fähus, loge med lada å bostadsboställe eller därmed i
sambruk förenadt löningsboställe må icke företagas, utan att synerätt därom
beslutar; och må på bostadsboställe af andra eller tredje klassen å landet
eller med dylikt boställe i sambruk förenadt löningsboställe nybyggnad af
annat laga hus eller åtgärd, som i 20 § 2 mom. omförmäles, ej heller
vidtagas af boställshafvare, utan att föreskrift därom meddelats af synerätt
eller vid ekonomisk besiktning.
18 §.
Boställshafvare vare skyldig väl vårda sådana till hans begagnande
upplåtna hus, som af annan nybyggas och underhållas. Brister, som å
dylika eller andra å boställe insynade hus uppkomma genom boställshafvarens
vanvård, skola af honom på egen bekostnad afhjälpas.
27
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Kungl. Maj:ts förslag:
Utskottets förslag:
19 §.
1. I afseende på boställshafvares och församlings rått att till nybyggnad
och förbättring af boställes hus samt boställshafvares rått att i öfrigt
till husbehof använda boställes sko^stillgång lände till efterrättelse hvad
c~i Ö O
särskildt är stadgadt.
2. Andra å boställe tillgängliga byggnadsämnen, som icke äro att
hänföra till den boställshafvaren ensam tillkommande afkastningen af bostället,
må, där sådant kan ske utan men för bostället eller boställshafvaren,
jämväl af annan nybyggnads- och underhållsskyldig användas till nybyggnad
och förbättring å bostället. Förslår tillgången ej till både boställshafvares
och annan byggnadsskyldigs behof, hafve boställshafvare
bästa rätten.
20 §.
1. Vid nybyggnad af boställshafvares laga hus å bostadsboställe af
andra eller tredje klassen på landet eller med sådant boställe i sambruk
förenadt löningsboställe skall, där ej annat föranledes af bestämmelserna i
18 och 27 §§, den af synerätt vid arbetets godkännande fastställda kostnad
godtgöras boställshafvaren af de medel, som enligt lagen om reglering
af prästerskapets aflöning skola för sådant ändamål årligen afsättas och af
vederbörande kyrkoråd förvaltas; dock att vid nybyggnad i följd af brandskada
dylik godtgörelse icke må utgå för den kostnad, som motsvarar uppburen
brandskadeersättning.
Omedelbart efter byggnadsarbetets godkännande skall godtgörelsen
till boställshafvaren utbetalas af de på sätt ofvan blifvit nämndt uppsamlade
medlen. Hvad därvid tilläfventyrs brister skall jämte ränta därå
efter fem för hundra, allt efter som för ändamålet afsedda medel inflyta,
tillhandahållas boställshafvaren, äfven om han frånträder bostället, innan
nybyggnadskostnaden blifvit på angifvet sätt till fullo godtgjord.
2. Hvad sålunda stadgats om ny byggnadskostnad galle ock om kostnad
för förbättring af boställshafvares laga hus å de i 1 mom. omförmälda
boställen, när tak med tillhörande sparrverk ånyo uppföres, eller
hus, med bibehållande af gammalt sparrverk, förses med ny taktäckning,
eller yttervägg i sin helhet eller till större delen ombygges, eller å gammalt
hus anbringas ny brädfodring med anstrykning därå eller annan ändamålsenlig
beklädnad.
28 '' Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Kungl. Maj ds förslag: Utskottets förslag:
8. Sedan nybyggnad eller förbättring, hvarom i denna § sägs, blifvit
i behörig ordning beslutad, må boställshafvaren, till bestridande af kostnad,
för hvilken han enligt bestämmelserna i denna § äger att undfå godtgörelse,
erhålla förskott af de medel, som redan blifvit uppsamlade, därest
han ställer fullgod säkerhet för det förskotterade beloppet.
4. Innan kostnad för nybyggnad eller förbättring blifvit förutvarande
boställshafvare till fullo godtgjord, vare efterträdande boställshafvare
ej berättigad att af medel, som i denna § afses, erhålla godtgörelse
för eller förskott å kostnad för honom åliggande nybyggnads- eller
förbättringsarbeten.
21 §.
Kostnaden för underhåll af boställshafvares laga hus å bostadsboställe
af andra eller tredje klassen på landet eller med sådant boställe i sambruk
förenadt löningsboställe skall, där ej annat föranledes af bestämmelserna i
18 och 27 §§, boställshafvaren, på sätt här nedan sägs, godtgöras af de
medel, som enligt lagen om reglering af prästerskapets aflöning skola för
detta ändamål årligen afsättas och af vederbörande kyrkoråd förvaltas.
Då boställshafvaren visar sig hafva gjort utgift för underhållsarbete,
som blifvit af synerätt eller vid ekonomisk besiktning föreskrifvet, skall
godtgörelse för utgiften, i den mån densamma icke öfverstiger den enligt
vederbörligt syne- eller besiktningsinstruinent för arbetet beräknade kostnad,
omedelbarligen till boställshafvaren utbetalas af omförmälda medel.
Har för arbete, som nu är sagdt, den beräknade kostnaden öfverskridits,
eller har boställshafvaren gjort utgift för underhållsarbete, som ej blifvit
honom ålagdt, äge han jämväl af ifrågavarande medel bekomma godtgörelse
för sådan utgift, så vidt densamma af synerätt eller vid ekonomisk besiktning
pröfvas hafva varit af behofvet påkallad. I händelse underhållsarbete
föranledts af brandskada., skall hvad i 20 § sägs i fråga om godtgörelse
för sålunda orsakad kostnad äga motsvarande tillämpning.
Därest i förekommande fall de uppsamlade medlen icke förslå till
godtgörelsens gäldande, skall bristen jämte ränta därå efter fem för hundra
till boställshafvaren, ehvad han fortfarande innehar eller afträdt bostället,
utbetalas efter hand som medel härför blifva tillgängliga, och skall alltid
förutvarande boställshafvares fordran äga företräde till betalning framför
efterträdande boställshafvares.
29
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1J Utlåtande N:o 2.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
IV Kap.
Om andra byggnader än de laga linsen.
22 §.
1. Finner synerätt, att på bostadsboställe eller därmed i sambruk förenad!
löningsboställe insynadt torp eller fäbodeställe bör bibehållas eller
nytt sådant bör insynas eller insynad kvarn bör kvarblifva, skall boställshafvare
där uppföra och underhålla de byggnader, som af synerätten föreskrifvas.
2. Hvad i 1 mom. stadgas om torphus galle ock om hus på nyodling,
som efter frihetsår återgår till boställe.
23 §.
Alla andra byggnader än de i 3, 4, 6 och 22 §§ omförmälda äro öfverloppshus,
hvilka tillträdaren äger att från afträdaren lösa till det värde,
som, i brist af åsämjande, synerätten därå sätter. Har tillträdaren vid afoch
tillträdessynen tillkännagifvit sin afsikt att ej lösa öfverloppshus, eller
underlåter han att inom en månad efter synen förklara sig villig därtill,
må afträdaren bortföra huset inom tid, som vid synen föreskrifves. År
till huset byggnadsvirke hämtadt från boställets skog och har icke virket
utgjorts af sådan andel i skogens afkastning, som, enligt hvad särskildt
är stadgadt, i vissa fall kan, utöfver husbehofvet, tillkomma boställshafvaren,
må huset ej bortföras, innan afträdaren för virket utgifvit ersättning
till belopp, som synerätten bestämmer; skolande ersättningen användas till
boställets nytta enligt de närmare föreskrifter synerätten meddelar.
Har ej afträdaren inom den bestämda tiden bortfört öfverloppshus,
som han berättigats borttaga, tillfälle huset tillträdaren med den rätt,
med hvilken afträdaren innehaft detsamma.
30
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
V Kap.
Om brandförsäkring.
24 §.
Alla hus, hvilkas nybyggnad åligger boställshafvare, vare han pliktig
att uti allmänt brandförsäkringsverk eller brandstodsförening med reglemente
fastställdt af Kungl. Maj:t eller uti brandstodsförening för härad
eller län med reglemente fastställdt af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
brandförsäkra för domkapitlets räkning till husens fulla, i behörig ordning
uppskattade värde; och skall sådan försäkring af honom behörigen
vidmakthållas.
25 §.
Brandskadeersättning uppbäres af domkapitlet, som tillhandahåller boställshafvaren
ersättningsbeloppet, hvarvid domkapitlet äger förordna, huruvida,
innan lyftning får ske, säkerhet hos domkapitlet skall ställas för
medlens användande till återställande af hvad genom branden blifvit förstördt.
26 §.
Brandskadeersättning, som boställshafvare lyftat, skall redovisas vid
nästa ekonomiska besiktning eller husesyn.
27 §.
Boställshafvare, som försummat sin skyldighet att taga eller vidmakthålla
brandförsäkring, svare själf för brandskada och bygge nytt upp för
hvad som brunnit, utan rätt till godtgörelse för byggnadskostnaden i hvad
den motsvarar värdet af det brunna.
31
Riksdagens Särskilda Uiskolts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
VI Ivap.
Om ägornas vård och brok samt om fördelning till godtgörande på
vissa år af kostnad eller förlust, som boställshafvare
kan få vidkännas.
28 §.
Boställshafvare skall väl häfda samt i god växtkraft hålla boställes
åker och äng, gräfva och vidmakthålla nödiga diken, efter hvad därom är
stadgadt, samt, i öfverensstämmelse med den särskilda plan, som angående
befintliga hagmarkers ändamålsenliga skötsel må vara fastställd, röja och
vårda sådana marker.
29 §.
1. Boställshafvare skall väl vårda och vidmakthålla trädgård. Om å
bostadsboställe trädgård är otillräcklig eller alldeles saknas'', bör, där det
kan ske med fördel, den gamla utvidgas eller ny anläggas efter hvad
synerätt pröfvar skäligt. Vid nästpåfoljande af- och tillträdessyn må, om
synerätt finner afträdaren icke hafva innehaft bostället så länge, att afkastningen
därunder kan anses hafva ersatt utvidgnings- eller anläggningskostnaden,
denna kostnad till belopp af högst femhundra kronor fördelas
af synerätt till godtgörande på viss tid, beräknad från den dag, utvidgningen
eller anläggningen börjats, och till högst tio år efter dåvarande
boställshafvares afträde.
2. I afseende på skogens skötsel och vård lände till efterrättelse
hvad därom särskildt är stadgadt.
3. Torfmosse skall ändamålsenligt begagnas.
30 §.
1. Om hägnad i ägoskillnad mot annans jord galle hvad därom är
stadgadt. Den hägnad, boställshafvare åligger i ägoskillnad hålla, skall
vid boställes afträdande aflämnas i fredgillt stånd.
32 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
2. Om på yrkande af granne boställshafvare måst deltaga i uppförande
af nytt stängsel, och synerätt finner kostnaden för boställshafvarens
andel däri uppgå till högre belopp, än han anses böra vidkännas, må hägnadskostnaden
af synerätten fördelas till godtgörelse på det antal år, som
pröfvas skäligt, dock icke öfverstigande tjugu, räknadt från den tid, då
stängslet blifvit fullbordadt.
3. Inom boställes ägoområde vare boställshafvare ej förbunden att
hålla hägnad; dock att hägnad, som vid hans tillträde funnits, skall fortfarande
underhållas, intill dess vid syn eller ekonomisk besiktning annorlunda
förordnas.
31 §•
1. I fråga om nyodling eller uppröjning af beteshage å boställes
skogsmark galle hvad därom särskildt är stadgadt.
2. Vill boställshafvare för tillämnad odling af kärr, mosse eller annan
oländig mark, däraf i dess närvarande skick föga eller ingen afkomst kan
erhållas, tillförsäkra sig rätt till frihetsår, enligt hvad därom särskildt är
stadgadt, göre anmälan om företaget hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
som därefter iakttager hvad gällande författningar i sådant fall föreskrifva.
När frihetsår beviljas, bestämme Kungl. Maj:ts befallningshafvande, om
och hvilka byggnader å den odlade lägenheten böra finnas. Virke till
dessa byggnader äfvensom till de för odlingen nödiga hägnader jämte erforderligt
bränsle äger boställshafvaren under den tid, han innehar äfven
själfva bostället, hämta från dess skogsafkastning; men sedan han afträdt
bostället, åtnjuter han icke annan rätt till afkastning af skogen, än att
därifrån, så vidt, dåvarande innehafvare af bostället ändock kan från skogen
få sitt virkesbehof fylldt, virke till hägnad i odlingslägenhetens yttergränser
må tagas efter utsyning af vederbörande skogstjänsteman.
3. Vid frihetsårens slut skall den odlade lägenheten, till åker och
äng behörigen häfdad, jämte erforderliga hägnader och byggnader i försvarligt
skick till bostället afträdas utan ersättning; och skall i fråga om
utrönandet af lägenhetens beskaffenhet tillämpas hvad angående syn mellan
jordägare och arrendator är i allmänhet stadgadt.!
32 §.
Odling genom flåhackning och bränning af torf må icke verkställas
utan särskildt därtill af Kungl. Maj:ts befallningshafvande gifvet tillstånd.
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2. 33
Kttngl. Maj-.ts förslag: Utskottets förslag:
33 §.
]. Om fördelning till godtgörande på vissa år af den kostnad, boställshafvare
kan hafva under sin besittningstid fått vidkännas med anledning
af laga skifte, skogsindelning, deltagande i vattenafledningsföretag för samfällig
jords odling eller förbättring, nybyggnad af kyrka eller andra allmänna
hus, uppförande af broar eller anläggning af vägar, galle hvad
därom särskildt är stadgadt; och vare efterträdare ej skyldig att annorlunda
än på grund af sådan fördelning vidkännas de kostnader, som i
dessa afseenden bort utgå före hans tillträde af bostället.
2. Därest boställshafvare för all framtid brandförsäkrat insynadt hus
genom inbetalning, på en gång eller i särskilda poster, af hela den för
sådan försäkring bestämda afgift, må denna vid nästföljande af- och tillträdessyn
till godtgörande fördelas på vissa, högst tjugu år, räknade från
den tid, då första inbetalningen skedde.
3. Har nybyggnad eller förbättring eller annan åtgärd, därför boställshafvare
förklarats skyldig svara, blifvit af efterträdande boställshafvare
verkställd, och kan det visas, att denne, utan egen försummelse, varit urståndsatt
att hos företrädaren utfå den härför bestämda kostnadsersättning,
må den förlust, hvilken sålunda uppstått för efterträdaren, efter synerätts
pröfning fördelas till godtgörande på vissa, högst tjugu år, räknade från
denne boställshafvares tillträde.
4. Finnes vid af- och tillträdessyn, att afträdaren måst för nybyggnad
af laga hus å första klassens bostadsboställe eller å löningsboställe,
som innehafves af biskop, eller för sådan förbättring af dessa hus, som
afses i 20 § 2 mom., eller för uppförande af byggnader, hvarom i 22 §
sägs, vidkännas större kostnad, än synerätt pröfvar motsvara för afträdarens
besittningstid skålig utgift i berörda hänseende, må, där ej sådant fall,
som i 3 mom. afses, är för handen, den öfverskjutande kostnaden, såsom
synerätten finner skäligt, fördelas till godtgörande på vissa, högst tjugu
år från nämnde boställshafvares frånträdande af bostället.
Bill. till lliksd. Pro!. 1909. 8 Sami. 1 Afd 2 Höft.
o
34
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Kungl. Maj:ts förslag:
Utskottets förslag:
VII Kap.
Om öfverträdelse af nyttjanderätt till boställe.
34 §.
Hvad boställe tillhörer eller från
dess ä^or är hämtadt och icke kan
räknas till dess årliga afkastning, må
ej afhändas bostället, utan att sådant
är särskildt tillåtet, ej heller torf eller
skogseffekter, äfven om de kunna
anses tillhöra boställets årliga afkastning.
Gödsel må icke bortföras
från boställe, förenadt med jordbruk.
Stråfoder må boställshafvaren
icke förr än vid afträdestiden från
sådant boställe, som sist år sagdt,
bortföra utan särskildt tillstånd. Detta
sökes hos Kungl. Majrts befallningshafvande
och må för hvarje gång icke
medgifvas för längre tid än ett år.
Vid pröfning af ärendet tages i noggrant
öfvervägande, huruvida och
under hvilka villkor det begärda tillståndet,
utan skada för bostället,
kan, med hänsyn till där befintliga
förhållanden, meddelas. Innan dylikt
ärende afgöres, skall domkapitlets yttrande
inhämtas. Har boställshafvaren,
när han skall afträda bostället, foder
öfver, hembjude det efterträdaren
till pris motsvarande hälften af det
i orten för dylikt foder gångbara.
Vill efterträdaren det lösa, skall, där
ej öfverenskommelse träffas om den
ersättning, hvilken sålunda bör utgå,
denna bestämmas af tre gode män,
utsedda i den ordning, lagen om
34 §.
Hvad boställe tillhörer eller från
dess ägor är hämtadt och icke kan
räknas till dess årliga afkastning,
må ej afhändas bostället, utan att
sådairt är särskildt tillåtet, ej heller
torf eller skogseffekter, äfven om de
kunna anses tillhöra boställets årliga
afkastning. Gödsel må icke bortföras
från boställe, förenadt med jordbruk.
Stråfoder må boställshafvaren
icke frän sådant boställe, som sist
är sagdt, bortföra utan särskildt tillstånd.
Detta sökes hos Kungl.
Maj:ts befallningshafvande och må
för hvarje gång icke medgifvas för
längre tid än ett år. Vid pröfning
af ärendet tages i noggrannt öfvervägande,
huruvida och under hvilka
villkor det begärda tillståndet utan
skada för bostället, kan, med hänsyn
till där befintliga förhållanden, meddelas.
Har boställshafvaren, när han
skall afträda bostället, stråfoder utöfver
den myckenhet, som af ses i 39 §,
hembjude det efterträdaren till pris
motsvarande hälften af det i orten
för dylikt foder gångbara. Vill efterträdaren
det lösa, skall, där ej öfverenskommelse
träffas om den ersättning,
hvilken sålunda bör utgå, denna
bestämmas af tre gode män, utsedda
35
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Kungl. Maj:ts förslag:
skiljemän flen 28 oktober 1887 angående
val af sådana stadgar; ägande
part, som ej nöjes med gode männens
beslut, att draga tvisten under
rättens pröfning, så framt han sin
talan instämmer inom nittio dagar
från det beslutet honom tillställdes;
och skall i beslutet lämnas tydlig
hänvisning om hvad den missnöjde
har att iakttaga för tvistens dragande
under rättens pröfning. Beslutet
skall, änskönt någondera parten
vill söka domaren, gå i verkställighet,
där ej domaren eller öfverexekutor
annorlunda förordnar. Vill
efterträdaren ej lösa fodret, må afträdaren
det bortföra.
Utskottets förslag:
i den ordning, lagen om skiljemän
den 28 oktober 1887 angående val
af sådana stadgar; ägande part, som
ej nöjes med gode männens beslut,
att draga tvisten under rättens pröfning,
så framt han sin talan instämmer
inom nittio dagar från det beslutet
honom tillställdes; och skall i
beslutet lämnas tydlig hänvisning om
hvad den missnöjde har att iakttaga
för tvistens dragande under rättens
pröfning. Beslutet skall, änskönt
någondera parten vill söka domaren,
gå i verkställighet, där ej domaren
eller öfverexekutor annorlunda förordnar.
Vill efterträdaren ej lösa
fodret, må afträdaren det bortföra.
§•
35
Gör boställshafvare åverkan å bostället, eller öfverträder han eljest
sin nyttjanderätt, galle hvad i fråga om sådana förseelser, begångna af
brukare af legd jord, är i strafflagen stadgadt.
VIII Kap.
Om af- och tillträde.
36 §.
Boställe afträdes såsom hittills
den 1 maj; dock att tillträdaren
äger att den 14 mars öfvertaga brukningen
af boställets jord och få åt
sig upplåten hälften i husen, med
undantag af sätesbyggning, visthus,
hushållskällare och brygghus.
36 §.
Boställe afträdes såsom hittills
den 1 maj; dock att tillträdaren äger
att den 14 mars öfvertaga brukningen
af boställets jord och få åt sig
upplåten hälften i husen, med undantag
af sätesbyggning, visthus och hushållskällare.
36
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Kungl. Maj:ts förslag:
Utskottets förslag:
37 §.
o
Aret före boställes afträdande skall afträdare^ med bibehållande af
förut tillämpad växtföljd, låta åt tillträdaren verkställa trädesbruk, höstplöjning,
gräsfrö- och höstsädessådd mot ersättning, som, i brist af åsämjande,
bestämmes af tre gode män, utsedda i den ordning, lagen om skiljemän
den 28 oktober 1887 i fråga om val af sådana föreskrifver; ägande part,
som ej nöjes med gode männens beslut, att draga tvisten under rättens
pröfning, så framt han sin talan instämmer inom nittio dagar från det
beslutet honom tillställdes. Om meddelande i beslutet af hänvisning för
den missnöjde och om beslutets verkställighet skall hvad i 34 § är för där
afsedt fall stadgadt äga motsvarande tillämpning.
38 §.
År vid tiden för boställes afträdande icke bestämdt, hvem som kommer
att tillträda bostället, skall domkapitlet föranstalta, att bostället emellertid
varder behörigen brukadt och vårdadt, intill dess detsammas skötsel
och vård kan af tillträdare öfvertagas.
39 §.
o
A alla med jordbruk förenade
boställen vare afträdare!! skyldig att,
så vida icke sådant förhindras af omständigheter,
till hvilka han icke varit
vållande, utan ersättning tillhandahålla
efterträdaren den efter vanliga
förhållanden nödiga gödsel till första
vår- och höstutsädet eller däremot i
värde svarande myckenhet foder.
39 §-
o
A alla med jordbruk förenade
boställen vare afträdaren skyldig att,
så vida icke sådant förhindras af omständigheter,
till hvilka han icke varit
vållande, utan ersättning tillhandahålla
efterträdaren dels vårfoder till
den myckenhet som med hänsyn till
boställets behof blifvit af synerätt vid
af- och tillträdessyn bestämd, dels den
efter vanliga förhållanden nödiga gödsel
till första vår- och höstutsädet
eller däremot i värde svarande myckenhet
foder.
37
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o ‘J.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
IX Kap.
Om tillsyn å boställen samt om ekonomiska besiktningar och
husesyner.
40 §.
Domkapitlet bör tillse, att inom stiftet belägna boställen varda till
hus och ägor behörigen vidmakthållna samt att boställshafvare ej genom
sådan försummelse af nybyggnad eller underhåll, som kan förnärma boställets
och efterträdares rätt, ådrager bostället husröta. Anser domkapitlet
boställes rätt vara genom något af domstol eller annan myndighet meddeladt
beslut förnärmad, eller att vid sådant beslut icke iakttagits hvad i
11 § föreskrifves, skall domkapitlet i behörig ordning öfverklaga beslutet.
Öfver fullgörandet af boställshafvaren enligt 24 § åliggande brandförsäkringsplikt
hålle domkapitlet noggrann tillsyn.
41 §.
o
A alla boställen skola för tillsyn å deras häfd till hus och jord hållas
ekonomiska besiktningar så ofta sådana finnas nödiga och sist å femte
året efter det, då syn å häfden eller ekonomisk besiktning näst förut å
bostället förrättats.
42 §.
Domkapitlet skall före utgången af februari månad hvarje år till
Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända uppgift på de boställen, å hvilka
ekonomiska besiktningar böra under året hållas; ägande domkapitlet att i
händelse af särskildt behof äfven å annan tid hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande
äska ekonomisk besiktning å visst boställe.
43 §.
Ekonomisk besiktning förrättas,
efter Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
förordnande, på landet af kronofogden
i orten såsom ordförande jämte
43 §.
Ekonomisk besiktning förrättas,
efter Kungl. Maj:ts befallningshafvandes
förordnande, på landet af kronobeijänt
i orten såsom ordförande jämte
38
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Kungl. Maj:ts förslag:
två nämndemän, och i stad af magistratsperson
såsom ordförande jämte
två utaf magistraten utsedda sakkunniga
män. Biträdande besiktningsmännen
kallas af ordföranden.
År kronofogden hindrad, förordne
Kungl. Maj:ts befallningshafvande annan
kronobetjänt såsom ordförande.
Stanna besiktningsmännen i olika
meningar, galle hvad de flesta säga.
Har hvar sin särskilda mening, galle
ordförandens.
Utskottets förslag:
två nämndemän, och i stad af magistratsperson
såsom ordförande jämte
två utaf magistraten utsedda sakkunniga
män. Biträdande besiktningsmännen
kallas af ordföranden.
Stanna besiktningsmännen i olika
meningar, galle hvad de flesta säga.
Har hvar sin särskilda mening, galle
ordförandens.
44 §.
1. Såsom jäf mot besiktningsman galle: om han är med boställshafvare
eller annan part uti den skyldskap eller det svågerlag, som i
13 kap. 1 § rättegångsbalken om jäf mot domare sägs; eller om besiktningsman
är boställshafvares eller annan parts vederdeloman eller uppenbare
ovän; eller om besiktningsman eller den, som står till honom i sådan
skyldskap eller svågerlag, som nämndt är, äger i målet del eller eljest kan
af förrättningen vänta synnerlig nytta eller skada, därvid dock den omständighet,
att besiktningsmännens ordförande eller hans bemälde skyldeman,
såsom medlem af församlingen, är pliktig deltaga i kostnad för nybyggnad
och underhåll å boställe, ej må såsom jäf räknas. Har besiktningsman
å tjänstens vägnar rättegång med boställshafvare, eller söker
någon sak med besiktningsman eller tillfogar honom något med ord eller
gärning i uppsåt att honom därmed jäfvig göra, det må ej heller för jäf räknas.
2. Vet besiktningsmännens ordförande, att sådant jäf mot honom
är, anmäle det genast och utan att utsätta dag till förrättningen hos
Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som förordnar annan ordförande. Förekommer
dylikt jäf mot biträdande besiktningsman, göre därom omedelbart
anmälan hos ordföranden, hvilken ombesörjer inkallande af annan
besiktningsman.
45 §.
Besiktningsmännens ordförande utsätte tid för de åt honom uppdragna
ekonomiska besiktningar, med iakttagande, att de hållas å tjänlig
årstid och att, där så kan ske, besiktningar i samma ort förrättas omedelbart
efter hvarandra.
39
Riksdagens Särskilda Utskotts (N.o 1) Utlåtande N:o 2.
Kung!. Maj:ts förslag:
46 §.
Minst sex veckor före besiktningen
skall ordföranden om tiden
därför underrätta domkapitlet, hvilket
förordnar vederbörande kontraktsprost
eller annat ombud att å domkapitlets
vägnar närvara vid besiktningen.
Inom lika tid åligger det
ordföranden att, när församlings
rätt ifrågakommer, hos vederbörande
kyrkostämmoordförande påkalla
kyrkostämma för utseende af ombud
för församlingen att vid besiktningen
bevaka dess rätt. Om mottagandet
af underrättelse, hvarom nu är sagdt,
skall bevis genast af vederbörande
tillställas ordföranden. Öfriga parter
skola minst fjorton dagar före
besiktningen af ordföranden kallas
till densamma.
Utskottets förslag:
46 §.
Minst sex veckor före besiktningen
skall ordföranden om tiden därför
underrätta domkapitlet, hvilket förordnar
vederbörande kontraktsprost
eller, vid förfall för denne, annat
ombud att å domkapitlets vägnar
närvara vid besiktningen. Inom lika
tid åligger det ordföranden att, när
församlings rätt ifrågakommer, hos
vederbörandekyrkostämmoordförande
påkalla kyrkostämma för utseende af
ombud för församlingen att vid besiktningen
bevaka dess rätt. Om
mottagandet af underrättelse, hvarom
nu är sagdt, skall bevis genast af
vederbörande tillställas ordföranden,
öfriga parter skola minst fjorton
dagar före besiktningen af ordföranden
kallas till densamma.
47 §.
När ordföranden bevisligen iakttagit hvad enligt nästföregående §
åligger honom, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder för
besiktningens företagande.
48 §.
Anmäles vid förrättningen jäf mot ordföranden, och finna besiktningsmännen
det vara lagligen grundadt, inställes förrättningen, och göre ordföranden
anmälan om förhållandet hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
som förordnar annan ordförande. Förekommer mot biträdande besiktningsman
jäf, som af besiktningsmännen godkännes, ombesörje ordföranden
inkallande af annan besiktningsman i hans ställe. Ogillas jäfvet, skall förrättningen
fortgå; vederbörande obetaget att i sammanhang med hufvudsaken
klaga öfver beslut, hvarigenom jäfsanmärkning ogillats.
49 §.
Vid förrättningen hafva besiktningsmännen att iakttaga hvad här
nedan sägs:
40 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
1. Tillses, huruvida instrument öfver förut å bostället hållna ekonomiska
besiktningar och husesyner samt andra bostället rörande handlingar
fortfarande finnas i behåll, äfvensom huruvida de hus, hvilka det åligger
boställshafvaren att nybygga, äro vederbörligen brandförsäkrade och försedda
med nödig brandredskap, hvarjämte boställshafvaren affordras redovisning
för husröte- eller brandskadeersättning eller andra medel, hvilka
böra för boställets räkning redovisas.
2. Boställets hus och ägor besiktigas, hvarvid, när fråga uppstår om
nybyggnad eller underhåll af hus, efter noggrann pröfning meddelas yttrande,
huruvida behofvet af nybyggnads- eller underhållsarbete kan anses
hafva uppkommit genom boställshafvarens vanvård; och anmärkes hvad i öfrigt
enligt denna boställsordning finnes utgöra föremål för uppmärksamhet.
3. Om beträffande hus, som må nybyggas utan synerätts beslut, anmärkta
bristfälligheter finnas vara sådana, att fråga om nybyggnad uppstår,
undersökes, huruvida bristfälligheterna lämpligen kunna genom endast
bättrande afhjälpas eller nybyggnad skall anses nödig.
4. Föreskrifves enligt 3 mom. byggande af nytt hus, utse besiktningsmännen
därtill plats, hvilken, såvida utan skada för bostället eller
oskälig tillökning i byggnadskostnaden kan ske, lämpas efter boställshafvarens
önskan, och bestämma besiktningsmännen storleken, inredningen och öfriga
beskaffenheten af det nya huset samt uppgöra kostnadsförslag, hvarvid för
de byggnadsämnen, som erhållas från bostället, icke må beräknas annat
värde än som pröfvas motsvara erforderlig arbets- och forslingskostnad
jämte andra utgifter för byggnadsämnenas beredning.
5. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,
med utsättande af därför erforderlig kostnad.
6. I fråga om öfriga bristers af hjälpande meddelas nödiga föreskrifter.
Bristerna uppskattas i penningar.
7. Förordnande, som afses i 30 § 3 mom., gifves, när skäl därtill finnes.
8. Tid utsättes, inom hvilken föreskrifven nybyggnad, förbättring
eller annan åtgärd bör genom vederbörande vara verkställd.
9. Har efter senast å bostället hållna ekonomiska besiktning eller
husesyn boställshafvaren för underhåll af laga hus gjort sådan utgift, för
hvilken han endast efter förutgången pröfning må erhålla godtgörelse såsom
i 21 § sägs, undersökes, huruvida och i hvad mån utgiften varit af
behofvet påkallad, samt meddelas beslut därom.
10. Beslut i fråga om gäldandet af kostnaderna för förrättningen
meddelas.
41
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Klingl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
11. Vid förrättningens afsittande tillkännagifves och i instrumentet
antecknas, att den med förrättningen missnöjde äger att, vid förlust af rätt
till vidare talan, inom trettio dagar efter förrättningens afsittande anmäla
sig å landet hos domaren och i stad hos rådstufvurättcns ordförande med
beg; tran om laga syn.
Omedelbart efter förrättningens afsittande skall ordföranden skriftligen
underrätta vederbörande kontraktsprost om tiden, inom hvilken vid förrättningen
föreskrifna arbeten skola vara verkställda.
50 §.
Senast inom fjorton dagar efter utgången af tid, som vid ekonomisk
besiktning blifvit bestämd för verkställande af föreskrifna arbeten, skall
den byggnadsskyldige till kontraktsprosten ingifva anmälan, att hvad vid
besiktningen föreskrifvits blifvit till alla delar fullgjordt, eller ock visa,
att förrättningen öfverklagats. Sådan anmälan skall vara vitsordad, för
annan byggnadsskyldig än boställshafvare, af denne, och, beträffande boställshafvaren
åliggande arbeten, af två utaf församlingen för sådant ändamål
a kyrkostämma utsedda ombud. Har förrättningen vunnit laga kraft,
men anmälan, hvarom här är sagdt, ej inom bestämd tid inkommit, anmäle
kontraktsprosten genast förhållandet hos domkapitlet, som har att
inom lämplig tid vidtaga åtgärder till bevarande af boställets och efterträdares
bästa antingen medelst begäran hos öfverexekutor, att hvad den
försumlige eftersatt må genom öfverexekutors ämbetsåtgärd varda för lega
pa hans bekostnad verkställdt, eller genom beredande af erforderlig säkerhet
hos honom för husrötebeloppet.
51 §.
1. Kronobetjänt och nämndeman samt konsistorieombud, när annan
ån vederbörande kontraktsprost därtill förordnats, erhålla för ekonomiska
besiktningar ersättning efter hvad särskildt är stadgadt. Af magistrat utsedda
biträdande besiktningsmän njuta ersättning lika med nämndemän.
2. Dessa ersättningar äfvensom 2. Dessa ersättningar äfvensom
lösen för det exemplar af instrumen- lösen för det exemplar af instrumentet,
soin i 67 § omförmäles, skola gäl- tet, som i 67 § omförmäles, skola gäldas
å första klassens bostadsboställen das å första klassens bostadsboställen
och de löningsboställen, som innehaf- och de löningsboställen, som innehafvas
af biskopar eller skola vara i för- vas af biskopar eller skola vara i för
Bih.
till Rikad. Prof. 1909. 8 Sami. 1 Afd. 2 luft. 0
42
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Kungl. Maj:ts förslag:
fattningsenlig ordning utarrenderade,
af boställshafvaren, men å hvarje
annat boställe, där icke på grund
af särskildt stadgande för visst fall
annorlunda medgifves, af pastoratet;
dock att, där besiktning i följd af
någon vederbörandes tredska eller
försummelse särskildt påkallats, den
tredskande eller försumlige skall vara
skyldig att enligt besiktningsmännens
bestämmande godtgöra boställshafvaren
eller annan hvad för sådan
besiktning bör utgifvas.
o ö
52 §.
Husesyn förrättas å tjänlig årstid,
på landet af domare jämte minst
två, högst sex nämndemän, allt efter
som domaren pröfvar nödigt, samt
i stad af rådstufvurätt; ägande å
landet domaren och i stad rådstufvurätten
att till rättens biträde vid synen,
där så finnes behöfligt, tillkalla
byggnadskunnig person.
Utskottets förslag:
fattningsenlig ordning utarrenderade,
af boställshafvaren, men å hvarje
annat boställe, där icke på grund af
särskildt stadgande för visst fall annorlunda
medgifves af pastoratet och
boställshafvaren till hälften hvardera;
dock att, där besiktning i följd af
någon vederbörandes tredska eller
försummelse särskildt påkallats, den
tredskande eller försumlige skall vara
skyldig att enligt besiktningsmännens
bestämmande godtgöra boställshafvaren
eller annan hvad för sådan
besiktning bör utgifvas.
52 §.
Husesyn förrättas å tjänlig årstid,
på landet af domare jämte minst
två, högst fyra nämndemän, allt efter
som domaren pröfvar nödigt, samt
i stad af rådstufvurätt; ägande å landet
domaren och i stad rådstufvurätten
att till rättens biträde vid
synen, där så finnes behöfligt, tillkalla
byggnadskunnig person.
53 §.
Husesyn är antingen laga syn eller af- och tillträdessyn.
54 §.
Laga syn hålles, då missnöje mot ekonomisk besiktning blifvit anmäldt,
äfvensom eljest då laga syn af domkapitlet eller byggnadsskyldig begäres.
55 §.
1. Af- och tillträdessyn hålles på begäran af domkapitlet i anledning
af ombyte utaf boställshafvare.
43
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Kung!. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
2. A boställe,, förenadt med jordbruk, skall sådan syn hållas året
näst före afträde!, när så tidigt blifvit bestämdt, hvem som efter afträdare!!
skall öfvertaga bostället. Kan syn ej det året hållas, må den äga rum
under afträdesåret, sist inom sex månader efter afträdet.
3. A boställe utan jordbruk vare af- och tillträdessyn ej nödig, där
ej nybyggnads- eller underhållsskyldighet åligger boställshafvaren, eller
denne eller vederbörande byggnadsskyldig senast vid afträdestiden hos domkapitlet
äskar sådan syn, eller domkapitlet eljest finner syn böra hållas.
Af- och tillträdessyn bör äfven i dessa fall förrättas, där så kan ske, året
före afträdet eller sist inom sex månader efter detsamma.
4. Då boställe för allmän kassas räkning stått under domkapitlets
förvaltning, vare vid boställets afträdande af- och tillträdessyn ej nödig,
med mindre sådan syn å någondera sidan äskas; börande efterträdande
boställshafvare, om han påyrkar syn, sist en månad efter tillträdet göra
framställning därom hos domkapitlet. Mottager boställshafvare boställe af
domkapitlet utan af- och tillträdessyn, svare sedan för allt hvad domkapitlet
under dess besittningstid i afseende på boställets bebyggande,
underhåll och vård ålegat.
56 §.
Husesyn begäres å landet hos domaren samt i stad hos rådstufvurättens
ordförande; och skola, när af- och tillträdessyn äskas, därvid tillika
insändas instrument öfver sista af- och tillträdessyn och därefter hållna
laga syner äfvensom sista ekonomiska besiktning, om sådan senare än
husesyn hållits, samt gällande hushållningsplan för bostället tillhörig skog.
57 §.
1. Då syn är begärd, skall domaren
eller rätten ej mindre utsätta tid
för densamma och därom underrätta
Kungl. Maj :ts befallningshafvande med
begäran vid af- och tillträdessyn,
att, om till bostället hör skog, för
hvilken hushållningsplan är fastställd,
samt andel i skogens afkastning ut
Ö
O
öfver liusbehofvet är boställshafvaren
tillerkänd, skogstjänsteman måtte
57 §.
1. Då syn är begärd, skall domaren
eller rätten ej mindre utsätta tid
för densamma och därom underrätta
Kungl. Maj :ts befallningshafvande med
begäran vid af- och tillträdessyn, att,
om till bostället hör skog, för hvilken
hushållningsplan är fastställd,
samt andel i skogens afkastning utöfver
liusbehofvet är boställshafvaren
tillerkänd, skogstjänsteman måtte
44
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Kungl. Maj:ts förslag: '' Utskottets förslag:
förordnas att vid synen biträda, än förordnas att vid synen biträda, än
äfven om tiden därför, minst två må- äfven om tiden därför, minst två månader
förut, underrätta domkapitlet, nader förut, underrätta domkapitlet,
hvilket förordnar vederbörande kon- hvilket förordnar vederbörande kontraktsprost
eller annat ombud att å traktsprost eller, vid förfall för denne,
dess vägnar vid synen bevaka bostäl- annat ombud att å dess vägnar vid
lets rätt och bästa. Inom lika tid synen bevaka boställets rätt och bästa,
åligger domaren eller rätten att, när Inom lika tid åligger domaren eller rätförsamlings
rätt ifrågakommer, hos ten att, när församlingens rätt ifrågavederbörandekyrkostämmoordförande
kommer, hos vederbörande kyrkopåkalla
kyrkostämma för utväljande stämmoordförande påkalla kyrkoaf
ombud till bevakande af försam- stämma för utväljande af ombud till
lingens talan. Om mottagandet af bevakande af församlingens talan.
Om mottagandet af underrättelse,
hvarom nu är sagd!, skall bevis genast
af vederbörande öfversändas till
domaren eller rätten. Domaren eller
rätten föranstalte ock, att öfriga par
-
underrättelse, hvarom nu är sagdt,
skall bevis genast af vederbörande
öfversändas till domaren eller rätten.
Domaren eller rätten föranstalte ock,
att öfriga parter varda minst fjorton
dagar, om de bo inom pastoratet, ter varda minst fjorton dagar, om
eljest en månad före synen till den- de bo inom pastoratet, eljest en måsamma
kallade; börande domaren till nåd före synen till densamma kalsynen
kalla nämnd. lade; börande domaren till synen
kalla nämnd.
2. Skall vid afträdandet boställe öfvertagas af domkapitlet för allmän
kassas räkning, och är den löntagare utnämnd, som efter domkapitlet
kommer att tillträda bostället, då bör jämväl sådan löntagare genom domkapitlets
försorg kallas till synen och bevis därom insändas till domaren
eller rätten.
58 §.
När domaren eller rätten bevisligen iakttagit hvad enligt nästföre
O
O O
gående § åligger dem, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder
för synens företagande.
59 §.
Vid laga syn behandlas de ämnen, som blifvit enligt denna boställsordning
eller annan författning till sådan syn hänskjutna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
-15
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) inlåtande N:o 2.
Kungl. Maj:ts förslagj: Utskottets förslag:
År, då missnöje mot ekonomisk besiktning blifvit anmäldt, klagan
tillika förd öfver beslut, hvarigenom mot besiktningsman gjordt jäf ogillats,
och linncr synerätten jäfsanmärkningen vara lagligen grundad, skall ny
besiktning verkställas af synerätten, som därvid meddelar de föreskrifter,
hvilka af omständigheterna linnas påkallade.
60 §.
Hvad i 49 § 1 mom. stadgas för ekonomisk besiktning galle äfven
för af- och tillträdessyn, och iakttages därvid tillika af synerätten följande:
1. Efterses och antecknas i hvad mån förut föreskrift nybyggnader,
förbättringar och andra åtgärder blifvit verkställda.
2. År sedan sista ekonomiska besiktning eller husesyn hus, som bör
finnas vid bostället, nybyggdt, tillses, huruvida det är i öfverensstämmelse
med gifna föreskrifter samt i öfrigt ändamålsenligt och med omsorg uppfördt.
Synerätten meddelar därefter beslut, huruvida huset må, i befintligt
skick eller sedan därå anmärkta felaktigheter och brister blifvit afhulpna,
insynas, eller om det skall utdömas.
3. Hvarje bostället i öfrigt tillhörande hus besiktigas, hvarvid, när
fråga uppstår om nybyggnad eller underhåll, efter noggrann pröfning meddelas
yttrande, huruvida behofvet af nybyggnads- eller underhållsarbete kan
anses hafva uppkommit genom boställshafvarens vanvård. Finnas anmärkta
bristfälligheter sådana, att fråga om nybyggnad uppstår, undersöker synerätten,
huruvida bristfälligheterna lämpligen kunna genom endast bättrande
afhjälpas eller nybyggnad skall anses nödig, hvarom synerätten då förordnar.
Föreskrifves byggande af nytt hus, utser synerätten därtill plats,
hvilken, såvida utan skada för bostället eller oskälig tillökning i byggnadskostnaden
kan ske, lämpas efter tillträdarens önskan. Utdömes eller felas
sätesbyggning å bostadsboställe af första klassen, hänvisas vederbörande
att föranstalta om ritning och hos Kungl. Maj:t söka fastställelse därå.
Utdömes eller felas annat bus, bestämmer synerätten storleken, inredningen
och öfriga beskaffenheten af det nya.
4. För den nybyggnad, hvars omfattning och beskaffenhet synerätt
bestämmer, uppgör synerätten kostnadsförslag, hvarvid för de byggnadsämnen,
som erhållas från bostället, icke må beräknas annat värde, än synerätten
pröfvar motsvara erforderlig arbets- och forslingskostnad jämte
andra utgifter för byggnadsämnenas beredning.
5. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,
med utsättande af därför erforderlig kostnad.
46
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Kungl. Maj ds förslag: Utskottets förslag:
6. Boställets ägor besiktigas. De brister, afträdaren låtit komma
sig till last i afseende på åkerns häfdande, öfriga ägors skötsel och vård,
hägnaders och dikens anbringande och underhåll samt torfmosses begagnande,
allt efter hvad för hvarje fall är stadgadt, antecknas, de åtgärder
och förbättringar, som i följd däraf erfordras, föreskrifvas och kostnaden
för desamma utsättes. Finnes antaget brukningssätt uppenbart leda till
skada för bostället, föreskrifves nödig rättelse.
7. Myckenheten af det stråfoder,
afträdaren skall utan ersättning tillhandahålla
efterträdaren, bestämmes.
Vinnes utredning därom, att åkerjordens
behöriga gödning försummats,
åläsrges afträdaren att tillföra bostäl
-
7. Vinnes utredning därom, att
åkerjordens behöriga gödning förålägges
afträdaren att tillbostället
gödningsämnen efter
behofvet fordrar eller därför
summats, —
föra
som
lämna ersättning.
let gödningsämnen efter som behofvet
fordrar eller därför lämna ersätt
-
8. Om till bostället hör skog, för hvilken hushållningsplan är fastställd,
samt andel i skogens afkastning utöfver husbehofvet är boställshafvaren
tillerkänd, skall synerätten dels undersöka huruvida kvarstående
del af den skog, som enligt hushållningsplanen varit till afverkning före
afträdestiden afsedd, lämnar tillgång till behöflig! virke för utförande af
de vid synen i afseende å boställets hus och hägnader föreskrifna arbeten,
för hvilka afträdaren har att svara utan rätt till godtgörelse, hvarom i 20
eller 21 § förmärs, dels ock bestämma om och i hvilken omfattning virke,
som erfordras för fullgörande af de nybyggnads- och underhållsarbeten, hvilka
pastoratet eller därtill hörande församling förpliktas verkställa, skall uttagas
af den enligt nämnda plan till afverkning före afträdestiden afsedda skog.
Förekommer i först omförmälda hänseende brist, förpliktas afträdaren
att i godtgörelse därför deltaga i förhållande till den andel, han fått af behållen
skogsafkastning tillgodonjuta. På lika sätt förfares i fråga om
kostnad för afhjälpande af anmärkt brist i afseende å skogsodlings- och
andra arbeten för skogsskötselns främjande.
9. Vid godkännande af byggnadsarbete, därför godtgörelse skall till
boställshafvaren utgå på sätt i 20 § finnes stadgadt, fastställer synerätten
det belopp, som pröfvas hafva utgjort skälig kostnad för berörda arbete.
10. Har efter senast å bostället hållna ekonomiska besiktning eller
husesyn boställshafvaren för underhåll af laga hus gjort sådan utgift, för
hvilken han endast efter förutgången pröfning må erhålla godtgörelse så
-
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande No 2.
47
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
som i 21 § sägs, undersökes huruvida och i hvad man utgiften varit af
behoivet påkallad samt meddelas beslut därom.
11. Äger afträdare!! jämlikt bestämmelserna i 20 och 21 §§ bekomma
ersättning för nybyggnad eller underhåll af boställets laga hus, lämnas
erforderlig föreskrift därom.
• 12. Beslut meddelas om fördelning på vissa år af kostnad eller förlust
i de fall, då sådan fördelning enligt denna författning är medgifven.
13. Tid utsättes, inom hvilken af synerätten föreskrifna arbeten
skola vara verkställda.
14. I allt annat, hvartill denna boställsordning föranleder, anställes
undersökning och meddelas föreskrift.
61 §.
1. På grund af hvad vid af- och tillträdessyn af rätten blifvit bestämdt,
skall, där så erfordras, emellan afträdare och tillträdare upprättas
och i synerättens utslag införas likvid, fullständigt upptagande å ena sidan
alla de belopp, hvilka påförts afträdare!!, och å andra sidan allt hvad
honom tillgodoförts.
Likviden, som inrättas efter hvad behofvet i hvarje fall fordrar, skall
tydligt utvisa hvad afträdaren eller tillträdaren blifver skyldig eller får
till godo.
2. Har af- och tillträdessyn hållits före af trädet, må afträdaren vid
uppgörelse med tillträdaren tillgodoräkna sig kostnaden för de afträdaren
ålagda arbeten, som han före afträdet verkställt.
62 §.
Sedan bostället afträdts, må afträdaren ej befatta sig med några arbeten
å bostället, utan skall hvad då brister af det, som på honom ankommer,
verkställas af tillträdaren mot rätt till därför upptaget kostnadsbelopp.
63 §.
I det fall, som i 57 § 2 mom. afses, äge den domkapitlet efterträdande
löntagaren att vid synen göra de anmärkningar i afseende å befintliga
brister, hvartill han finner anledning. Rättsförhållandet mellan
domkapitlet och honom må vid denna syn komma under bedömande allenast
där båda därom åsämjas, och vare efterträdande löntagaren endast i sådant
fåll behörig att fullfölja talan mot synerättens beslut.
48
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Kungl. Maj:ts förslag:
Utskottets förslag:
64 §.
Vid handläggning af ärenden, som förekomma vid laga syn, .skola de
för af- och tillträdessyn meddelade föreskrifter i tillämpliga delar lända
till efterrättelse.
65 §.
lång
ning
1. För husesyner njuta
efter hvad särskildt är
stadgadt.
och dagtraktamente enligt sällande
byggnadskunnig person ö
kostnad för husesyn räknas
mentet, som i 67 § omförmäles.
2. Kostnaden för laga syn skall
gäldas för bostadsboställen af första
klassen samt de löningsboställen, som
innehafvas af biskopar eller skola
vara i författningsenlig ordning utarrenderade,
af vederbörande boställshafvare
och för hvarje annat boställe
af pastoratet; dock att, där synerätten
finner, att synen blifvit utan giltig
orsak påkallad eller att, när synen
ägt rum efter anmälan om vanvård,
anmärkningen varit befogad, den skyldige
skall vara pliktig att, i den mån
synerätten pröfvar skäligt, godtgöra
boställshafvaren eller pastoratet hvad
för sådan laga syn bör
synerätt äfvensom konsistorieombud ersättSkogstjänsteman
erhåller reseersättsereglemente
och biträdande
godtgörelse efter synerättens bestämmande. Till
lösen för det exemplar af syneinstru
-
utgifvas.
gäldas
3. Kostnaden för af- och tillträdessyn
skall gäldas:
för bostadsboställe af första klassen
samt de löningsboställen, som
innehafvas af biskopar eller skola vara
i författningsenlig ordning utarrenderade,
utaf afträdare och tillträdare
till hälften hvardera;
Kostnaden för laga syn skall
för bostadsboställen af första
klassen samt de löningsboställen, som
innehafvas af biskopar eller skola vara
i författningsenlig ordning utarrenderade,
af vederbörande boställshafvare
och för hvarje annat boställe af
pastoratet och boställshafvaren till hälften
hvardera; dock att, där synerätten
finner, att synen blifvit utan giltig
orsak påkallad eller att, när synen
ägt rum efter anmälan om vanvård,
anmärkningen varit befogad, den skyldige
skall vara pliktig att, i den mån
synerätten pröfvar skäligt, godtgöra
boställshafvaren eller pastoratet hvad
för sådan laga syn bör utgifvas.
3. Kostnaden för af- och tillträdessyn
skall gäldas:
för bostadsboställe af första klassen
samt de löningsboställen, som
innehafvas af biskopar eller skola
vara i författningsenlig ordning utarrenderade,
utaf afträdare och tillträdare
till hälften hvardera; samt
49
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlutande N:o 2.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
för bostadsboställen af andra klas~ för hvarje annat boställe af pa
sen
och de löningsboställen, som af storatet, afträdare och tillträda^ till
kyrkoherdar innehafvas, af pastoratet, en tredjedel hvardera,
afträdare och tillträdare till en tredjedel
hvardera; samt
för hvarje annat boställe af pastoratet.
66 §.
Vederbörande inbyggnads- och underhållsskyldig skall inom eu månad
efter förloppet af den tid, då, enligt hvad honom genom synerätts laga
kraft ägande beslut blifvit förelagdt, anmärkta brister och felaktigheter
bort vara afhulpna eller föreskrifven nybyggnad verkställd, om fullgörandet
till domkapitlet ingifva anmälan, vitsordad, för annan nybyggnads- och
underhållsskyldig än boställshafvare, af denne, och, beträffande boställshafvaren
åliggande arbeten, af två utaf församlingen för sådant ändamål å
kyrkostämma utsedda ombud. Försummar nybyggnads- och underhållsskyldig
hvad nu är sagdt, skall öfverexekutor, på anmälan härom af domkapitlet,
vidtaga erforderliga åtgärder för verkställighet på den försumliges
bekostnad af hvad eftersatt blifvit. Skulle hvad domkapitlet såsom boställshafvare
blifvit ålagdt ej fullgöras, äger församlingen eller efterträdande
boställshafvare hos öfverexekutor påkalla verkställighet.
67 §.
Instrument öfver ekonomiska besiktningar och husesyner samt andra
bostället rörande handlingar skola, jämte förteckning å desamma, af boställshafvare
väl vårdas och förvaras, vid besiktningar och syner tillhandahållas
samt vid afträdandet till efterträdaren öfverlämnas.
X Kap.
Allmänna bestämmelser och öfvergångsstadganden.
68 §.
Hvad för boställshafvare i denna boställsordning är föreskrifvet skall
gälla ej mindre, i tillämpliga delar, för domkapitlet för den tid domkapitlet
Bill. till RiJcsd. Prof. 1909. 8 Samt. 1 Afd. 2 Höft. 7
50 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Kungl Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
för allmän kassas räkning innehar boställe, än äfven för arrendator eller
brukare, som är i författningsenlig ordning antagen; dock att med afträdande
af i dylik ordning utarrenderadt boställe eller utarrenderad del
af boställe skall förhållas efter ty stadgas i 2 kap. 5 § i lagen om nyttjanderätt
till fast egendom, samt att, utan hinder af hvad här ofvan i
34 § är stadgadt, andra föreskrifter i afseende å gödsel och foder å sålunda
utarrenderad jord må i arrendekontrakt meddelas, när sådant pröfvas
nödigt eller lämpligt.
I fråga om löningsboställe, som är i författningsenlig ordning utarrenderadt,
skall, där ej bostället är med bostadsboställe i sambruk förenad^
beträffande de ämnen, som i 33 § 4 mom. afses, gälla hvad i arrendekontraktet
därutinnan må varda stadgadt.
I öfrigt skall i fråga om arrende, som i denna § afses, lända till
efterrättelse hvad i allmänhet gäller angående arrende af jord.
69 §.
Finner synerätt till boställe hörande jordbruk vara af så obetydlig
omfattning, att för boställen med jordbruk gifna bestämmelser till större
eller mindre del synas icke därå tillämpliga, äge synerätten förordna, om
och i hvilken män beträffande sådant boställe skola tillämpas för boställen
utan jordbruk i denna boställsordning meddelade stadganden.
70 §.
Utan hinder af beslut, som meddelats i fråga om Indika hus å boställe
skola finnas, eller af sådant förordnande, som i 69 § sägs, må synerätt,
på grund af sedermera inträffade förändrade förhållanden, i dessa
afseenden annorlunda förordna.
71 §•
I pastorat, bestående af både lands- och stadsförsamling, skall den
pastoratet åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet utgöras af de
särskilda församlingarna så, som i lag är stadgadt i fråga om afgifter,
hvarom för lands- och stadsförsamlingar gemensam kyrkostämma beslutar,
dock att, äfven om bostadsboställe är beläget i stad, landsförsamling icke
må påföras andel i mer än som motsvarar den pastorat åliggande nybyggnads-
och underhållsskyldighet å bostadsboställe af samma klass å landet.
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2. 51
Kungl. Maj:ts förslag: • Utskottets förslag:
72 §.
Då löntagare, som saknar visst boställe, är berättigad till fri bostad,
skall bostadens beskaffenhet lämpas efter hvad därom för bostadsboställe
af motsvarande klass är i denna boställsordning stadgadt.
73 §.
1. Denna boställsordning afser icke de bostadsboställen, hvilkas innehafvare
äro delägare i skånska prästerskapets byggnadskassa.
2. Där eljest i fråga om visst boställe, i följd af särskildt stadgande,
öfverenskommelse eller annan giltig grund, nybyggnads- eller underhållsskyldigheten
helt eller delvis åligger annan än pastoratet, till pastoratet
hörande församling eller boställshafvaren, skall hvad sålunda hittills varit
gällande fortfarande tillämpas, intill dess annorlunda kan varda i laga
ordning bestämdt.
74 §.
1. Denna boställsordning skall, med iakttagande af hvad här nedan
sägs, tillämpas från och med den 1 maj 1910.
2. Biskop, som utnämnts före den 1 januari 1910, vare ej mot sitt
bestridande underkastad andra än de före denna boställsordnings utfär
-
dande gällande föreskrifter i afseende
hus å boställe, som han innehar.
3. Beträffande nybyggnad och
underhåll af de laga husen å boställen,
som äro anslagna till bostad
eller aflöning åt andra prästmän än
biskopar, skola för hvarje särskildt
boställe, intill dess lönereglering, fastställd
på grund af lagen om reglering
af prästerskapets aflöning, trädt i
kraft inom det pastorat, där boställshafvaren
är anställd, hittills gällande
föreskrifter tillämpas, såvida icke genom
öfverenskommelse, som af Kungl.
Maj:t fastställes, pastoratet och boställshafvaren
förenas därom, att med
på nybyggnad och underhåll af laga
3. Beträffande nybyggnad och
underhåll af de laga husen å boställen,
som äro anslagna till bostad
eller aflöning åt andra prästmän än
biskopar, skola för hvarje särskildt
boställe, intill dess lönereglering, fastställd
på grund af lagen om reglering
af prästerskapets aflöning, trädt i
kraft inom det pastorat, där boställshafvaren
är anställd, hittills gällande
föreskrifter tillämpas.
Stadgandena i 51 § 2 mom. och
65 § 2 och 3 mom., såvidt dessa
stadganden afse bostadsboställen af
52
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Utskottets förslag:
andra och tredje klasserna äfvensom
löningshoställen, livilka innehafvas af
kyrkoherdar och komministrar, skola
tillämpas först vid de ekonomiska besiktningar
och husesyner, som hållas,
efter det sådan lönereglering, som nu
är sagd, vunnit tillämpning beträffande
det pastorat, där bostället finnes.
Förr än efter sist angifna tidpunkt
kan afträdare af med jordbruk
förenadt boställe icke heller förpliktas
att, på sätt i 39 § är stadgadt, utan
ersättning tillhandahålla efterträdaren
viss myckenhet vårfoder.
4. Den rätt, som i följd af särskildt stadgande eller landssed på vissa
orter hittills tillkommit afträdande boställshafvare att efter sitt afträde njuta
skörden af den näst förut å bostället utsådda höstsäden, vare fortfarande
gällande till förmån för löntagare, som nämnts före den 1 januari 1910.
5. Hvad för vissa stift är i fråga om ersättning för odlingsarbeten
å prästboställen genom särskilda kungl. bref stadgadt skall fortfarande tilllämpas
beträffande de odlingar, hvilka äro påbörjade före år 1910.
6. De laga hus, som blifvit uppförda innan denna boställsordning,
efter hvad nu är sagdt, skall tillämpas, må ej, där de enligt förut gällande
stadganden äro godkända eller antagliga, utdömas därföre, att de ej öfverensstämma
med boställsordningen.
Kungl. Maj:ts förslag:
nybyggnads- och underhållsskyldighet
i afseende å bostadsboställe af andra
eller tredje klassen på landet skall
förhållas enligt de i 13 § angifna
grunder. Har öfverenskommelsen blifvit
af Kungl. Maj:t stadfäst, skall
densamma vara bindande äfven för
boställshafvare, som, innan lönereglering,
fastställd på grund af förordningen
den 11 juli 1862, upphör att
gälla, efterträder den boställshafvare,
med hvilken öfverenskommelsen träffats.
75 §.
1. Vid den af- och tillträdessyn, hvilken å bostadsboställe af första
klassen eller löningsboställe, som innehafves af biskop, hålles närmast efter
den 30 april 1910, skall synerätten dels, i den mån förhållandena sådant
påkalla, enligt förut gällande stadganden bedöma afträdarens nybyggnadsoch
underhållsskyldighet samt rättsförhållandet mellan honom och tillträdaren,
dels ock, så vidt stadgandet i 74 § 2 mom. medgifver, med tilllämpning
af denna boställsordning bestämma, hvilka laga hus böra å
bostadsbostället finnas.
2. önskar biskop, som utnämnts före den 1 januari 1910, att boställsordningen
må för boställe, som han innehar, redan under hans besinningstid
vinna fullständig tillämpning, göre anmälan därom vid husesyn; och
53
Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.
Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:
raeddele då synerätten i afseende å bostadsboställes laga hus sådan bestämmelse,
som här ofvan i 1 mom. omförmäles.
3. Dylik bestämmelse skall i afseende å de laga husen på hvarje bostadsboställe
af andra eller tredje klassen och med sådant boställe i sambruk
förenadt löningsboställe meddelas af synerätt vid den husesyn, som
enligt lagen om reglering af prästerskapets aflöning bör af domkapitlet
påkallas, då lönereglering enligt samma lag är i ordningen att företagas
beträffande det pastorat, där bostället finnes.
När sådan syn första gången förrättas, skall synerätten tillika meddela
de föreskrifter, som finnas erforderliga för att befintliga laga hus må
varda före den nya löneregleringens tillämpning försatta i fullgodt stånd
af den, sådant enligt dittills gällande bestämmelser åligger. Synerätten
pröfve ock, om och i hvad mån den nybyggnad af laga hus, hvilken
boställshafvaren i enlighet med dittills gällande bestämmelser verkställt
eller fått sig ålagd, bör anses vid tiden för den nya löneregleringens inträdande
öfverskjuta hvad honom ålegat att bygga. För därvid befunnen
öfverbyggnad njute boställshafvaren ersättning af pastoratet.
Stockholm den 27 april 1909.
På utskottets vägnar:
C. A. SJÖGRÖN A.
Reservation
af herrar Söderbergh och Nilsson i Skärhus, hvilka hemställa, att 9 § 1
mom. får den af Kungl. Maj:t föreslagna lydelse samt 3 mom. af nämnda
paragraf följande lydelse:
»Brygghus skall innehålla anordningar för tvätt och, där så erfordras,
äfven för bakning.»
Bih. till Riksd. Prat. 1909. 8 Sami. 1 Afd. 2 Haft.
6
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.