Sök i Ratio Lex

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2

1909-04-27 · 53 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 51 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1SärU 1909:2, Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. kansli den 27 April 1909 kl. 3 e. m.

Särskilda utskottets, n:o 1, utlåtande n:o 2, i anledning af dels

Kungl. Majis proposition, n:o 40, med förslag till ecklesiastik

boställsordning, dels väckta motioner i ämnet.

Uti en den 19 februari 1909 dagtecknad proposition, n:o 40, hvilken

af kamrarna öfverlämnats till förberedande behandling af särskilda utskottet,

har Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda, i

statsrådet och högsta domstolen förda protokoll, föreslagit Riksdagen att

antaga här nedan införda förslag till ecklesiastik boställsordning.

Till utskottet hafva jämväl hänvisats två med anledning af propositionen

väckta motioner, nämligen af herr E. L. Petersson inom Första Kammaren,

n:o 59, angående ändring i omförmälda lagförslags bestämmelser om

byggnadsskyldigheten vid kyrkoherdars och komministrars bostadsboställen

samt af herr O. A. Berg inom Andra Kammaren, n:o 219, angående ändring

i och tillägg till hvad samma förslag innehåller om boställshafvares

rätt under olika omständigheter att förfoga öfver stråfoder å bostället m. m.

Genom förevarande proposition inbjudes Riksdagen för femte gången

att med Kungl. Maj:t samverka till åstadkommande af en ecklesiastik boställsordning.

Förslag till sådan lagstiftning hafva nämligen åren 1889,

1894, 1903 och 1908 förelagts Riksdagen, utan att tillvinna sig dess godkännande.

Hvad som kommit dessa lagstiftningsförsök att stranda har

varit svårigheten att reglera byggnadsskyldigheten vid kyrkoherdars och

Bill. till Riksd. Prot. 190.9. 8 Sami. 1 Afd. 2 Häft. (N:o 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

komministrars bostadsboställen på landet, ett ämne som, bland andra,

naturligtvis utgjort föremål för bestämmelser i samtliga författningsförslagen.

Gällande lag- Till belysning af nu gällande lagstiftning i omförmälda ämne till‘byggnad»-

låter sig utskottet erinra om följande.

•kylighet V‘d Enligt 26 kap. 2 § byggningabalken skall i prästgård vara stufva

Zch komini- med två kamrar, kök, brygghus med bakugn, bod med dubbel botten och

"bostads v^st^ius> lada med tu golf och l°ga> samt fähus och stall, alla till

boställen på den storlek och beskaffenhet, som blifvit bestämdt i kungl. resolutionen

landet. den \ augusti 1727. Dessa hus, kallade socknemännens sju laga hus,

skola socknemännen antvarda kyrkoherden färdiga med tak och innanrede,

och han är sedan skyldig att hålla dem vid makt med egen kostnad.

När husen af ålder och bruk och ej af prästens vanrykt förfalla, skola

socknemännen dem bygga och bättra på sin kostnad. Men om prästgård

efter dess ägor och lägenheter tarfvar flera hus, skall prästen bygga och

uppehålla dem själ! eller gälda det som brister. Finnes vid husesyn, att

präst byggt mer, än han i årlig byggnad bort, skall han därför njuta betalning

af den, som efterkommer; dock må hus, som i 27 kap. 3 § stå

för tre års byggnad, räknas å prästbol för fem års byggnad, och de mindre

därefter. Bygger präst flera hus, än prästgård tarfvar, till sin bekvämlighet,

och vill ej den, som sedan i hans ställe kommer, behålla dem

efter laga mätning, må han, som byggt, dem bortföra.

Dessa föreskrifter — hvilka gälla endast å landet belägna kyrkoherdeboställen

— hafva, i hvad prästens egen byggnadsskyldighet angår,

närmare bestämts genom kungl. resolutionen på prästerskapets besvär

den 10 augusti 1762. Däri erinrades, att Kungl. Maj:t uppå allmogens

besvär år 1727 resolverat, till förekommande af egenvillighet å bägge sidor,

huru många hus icke allenast till antalet utan ock till ett visst mått eller

alntal församlingen ålåge bygga, och på det att vid den öfriga byggnaden,

som af prästerna själfva borde besörjas, i lika måtto lag och icke domarens

godtycke måtte äga rum, meddelades föreskrift om storleken och beskaffenheten

af vissa hus, som prästerna hade att bygga i mangården, och

vissa hus, som borde finnas i ladugården.

Stadgandet i 26 kap. 2 § byggningabalken om kyrkoherdes och

socknemännens gemensamma underhållsskyldighet beträffande socknemännens

sju laga hus har ofta gifvit anledning till tvister mellan präst och

församling, i det att man än velat ålägga boställshafvaren all underhållsskyldighet,

utom när husen tarfvat ansenlig förbättring, såsom t. ex. an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (X:o 1) Utlåtande JV.o 2. 3

bringande af nytt tak, än åter velat anse boställshafvaren pliktig att afhjälpa

endast sådana brister, som genom hans vanvård uppkommit.

Den för socknemännen i lag stadgade skyldigheten att nybygga och

underhålla särskilda hus å prästgårdar på landet har icke någon motsvarighet

beträffande komministers-, kapellpredikants-och pastoratsadjunkters

boställen därstädes. Om socknemännen å dylika boställen hafva nybyggnads-

och underhållsskyldighet, beror sådant på särskilda undantagsstadganden

eller medgifvanden.

I ett anförande till statsrådsprotokollet af den 2 oktober 1908 (sid.

47—55) framhåller departementschefen, bland annat, följande allmänna

synpunkter i afseende å regleringen af byggnadsskyldigheten vid kyrkoherdars

och komministrars bostadsboställen på landet:

»Den förmån af fri bostad, som enligt prästlöneregleringskommitténs

den 19 juni 1903 afgifna — i denna del af såväl Eders Kungl. Maj:t som

kamrarna vid 1908 års riksdag godkända — förslag bör tillkomma hvarje

innehafvare af ordinarie prästerlig beställning, kan, såsom naturligt är och,

enligt hvad jag i det föregående meddelat, äfven ifrågasatt blifvit, på olika

sätt beredas tjänsteinnehafvaren, helst de förändrade bestämmelser i fråga

om byggnadsskyldigheten, som kunna varda meddelade, skulle afse förhållandena

först under en kommande löneregleringsperiod.

Eders Kungl. Maj:ts vid omförmälda riksdag framlagda förslag härutinnan,

såvidt nämligen fråga är om innehafvare af ecklesiastikt bostadsboställe

på landet, gick sålunda ut därpå, att boställshafvaren skulle nybygga

och underhålla boställets alla laga hus, men för den därmed förenade

kostnaden erhålla särskild godtgörelse af pastoratet. I motsats

häremot föreslog i sitt först afgifna utlåtande det för löneregleringsfrågans

behandling vid riksdagen tillsatta särskilda utskottet, att nybyggnads- och

underhållsskyldigheten beträffande nämnda slag af boställen borde öfverflyttas

på pastoratet. Sedermera tillstyrkte utskottet i ett samman] ämkningsförslag

den modifikationen i sitt första förslag, att boställshafvaren

skulle förpliktas att till hälften med pastoratet deltaga i pastoratets kostnad

för fullgörande af nybyggnads- och underhållsskyldigheten i afseende å

vissa, af utskottet uppräknade hus, som icke ansågos erforderliga för att

bereda boställshafvaren fri bostad; i sammanhang hvarmed utskottet emellertid,

pa det att icke boställshafvarens inkomster skulle nedbringas under

det belopp, som eljest borde tillkomma honom, föreslog ett tillägg till 6 §

i förslaget till lag om reglering af prästerskapets aflöning, åsyftande att

bereda boställshafvaren ersättning för hans andel af byggnadskostnaden

genom afräkning å boställets uppskattade afkastning.

Allmänna

synpunkter i

afseende å

byggnadsskyldighetens

reglering.

Departementschefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Af de anförda förslagen synes mig ej något äga afgjordt företräde

framför de andra, och olägenheter kunna påvisas hos dem alla. Den

fria bostadsförmånen skulle väl enklast beredas tjänsteinnehafvaren därigenom,

att nybyggnads- och underhållsskyldigheten vid vederbörande boställe

i sin helhet ålades antingen boställshafvaren mot ersättning eller

ock pastoratet; men det af särskilda utskottet i dess sammanjämkningsförslag

förordade sättet torde icke heller medföra någon svårighet.

Med hänsyn till de omständigheter, jag nu går att beröra, anser jag

mig dock icke böra tillstyrka, att en reglering af skyldigheten att nybygga

och underhålla de laga husen å kyrkoherdars och komministrars bostadsboställen

på landet verkställes i full öfverensstämmelse med något af

de nämnda förslagen.

Då jag den 6 mars 1908 inför Eders Kung! Maj:t utvecklade grunderna

för reglering af prästerskapets aflöning, sedan tiden för nu gällande

löneregleringar utlupit, yttrade jag mig tillika om sättet för det ecklesiastika

boställsväsendets ordnande, såsom framgår af det statsrådsprotokoll,

hvilket fogats vid den till 1908 års riksdag afgifna, förut omförmälda

propositionen i löneregleringsfrågan (s. 171—206).

Jag framhöll därvid, bland annat, hurusom tjänstemäns aflönande

medelst jordbruksboställen vore en löneform, hvilken i vårt land kunde

sägas hafva blifvit i princip utdömd redan med indragningen på 1870- och

1880-talen af flertalet utaf de till civil- och militiestaterna anslagna boställena,

och jag erinrade tillika om de skäl, som anförts till stöd för den

åsikten, att jordbruksboställen i regeln icke borde ingå bland tjänstemäns

löneförmåner. Hvad i allmänhet anmärkts mot jordbruks förenande med

tjänstebefattning ägde enligt min mening tillämplighet jämväl i fråga om

det ecklesiastika boställsväsendet, utom då i följd af särskilda omständigheter

— såsom svårighet för tjänsteinnehafvaren att utan eget jordbruk i

vissa trakter af vårt land få behofven af lifsförnödenheter och vissa tjänstbarheter

tillgodosedda — jordbruk understundom måste bedrifvas för

tjänsteinnehafvarens egen räkning.

Rörande dispositionen af de med jordbruk förenade bostadsboställen,

som ej måste af antydda skäl brukas af prästerna själfva, ansåg jag visserligen,

att afkastningen af dem fortfarande borde bibehållas såsom löneförmån

för de präster, till hvilkas bostad de vore afsedda, men att jordbruket

å samma boställen borde, äfven mot innehafvarnas bestridande,

utarrenderas, hvarje gång under högst 20 år. I fråga om bostadsboställe,

hvilket ej blefve föremål för dylik obligatorisk utarrendering, syntes mig

böra åt innehafvaren af bostället inrymmas större frihet vid utarrendering

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens Särskilda Utskotts (M:o 1) Utlåtande X.o 2.

af jordbruket därå, i syfte att nyttjanderättsupplåtelsen skulle kunna på

förhand bestämmas till viss tid, äfven i detta fall högst 20 år, och ej såsom

nu vara inskränkt till boställshafvarens ovissa besinningstid. De principiella

bestämmelserna rörande dessa olika slag af utarrendering — obligatorisk

och frivillig — inrymdes i G, 12 och do §§ af förslaget till lag om

reglering af prästerskapets aflöning.

1 sitt yttrande angående grunderna för ordnande af det ecklesiastika

boställsväsendet förklarade sig särskilda utskottet (utlåtande n:o 1, s. 129)

vilja på det kraftigaste understödja förslaget om obligatorisk utarrendering

af prästerskapets bostadsboställen, eu form för utarrendering, som enligt

utskottets åsikt borde i största möjliga omfattning tillämpas. Ehuru den

frivilliga utarrenderingen syntes utskottet icke kunna komma till någon

större användning, ansåg dock utskottet, att denna form borde upptagas

vid sidan af den obligatoriska, helst utskottet antog, att en del mindre

boställen bäst lämpade sig för frivillig upplåtelse. Hvad i förslaget till

lag om reglering af prästerskapets aflöning stadgats angående utarrendering

af prästerskapets med jordbruk förenade bostadsboställen godkändes jämväl

af båda kamrarna.

Det synes vid angifna förhållanden påtagligt, att i eu snar framtid

— vare sig vid de först infallande löneregleringarna eller i samband med

dem som efter 20 år ånyo måste företagas — flertalet af kyrkoherdars

och komministrars med jordbruk förenade bostadsboställen kommer att

upplåtas på arrende under en längre, på förhand bestämd tid.

De ecklesiastika tjänsteinnehafvarna skulle följaktligen, utom i särskilda

undantagsfall, småningom varda befriade från allt bestyr med jordbruk.

Men blir det regel, att skötseln af prästerskapets jordbruksboställen icke

omhänderhafves af tjänsteinnehafvarna själfva, utan öfverlämnas åt personer,

som ej äro anställda för uppehållande af religionsvården inom pastoraten,

^ vore det uppenbarligen mindre lämpligt att pålägga pastoraten eller

bibehålla dem vid skyldigheten att, ensamma eller i förening med någon

annan, nybygga och underhålla de för jordbrukets behof erforderliga

husen å dessa boställen. Med eu sådan anordning skulle nämligen i de

flesta fall svårligen kunna undvikas förvecklingar mellan pastoratet och

den som brukar bostället, enär i mellanhafvandet mellan pastoratet och en

arrendator icke lärer kunna förväntas den hänsynsfullhet, som väl oftast

utmärker det inbördes förhållandet mellan församlingsborna och deras

själasörjare.

Under öfverläggningarna inom Andra Kammaren rörande särskilda

utskottets förslag till lag om reglering af prästerskapets aflöning och

till ecklesiastik boställsordning framhölls också med styrka af flera talare,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

hurusom det, till undvikande af trakasserier och obehag samt ökade kostnader

för pastoraten, vore af högsta vikt, att, vid regleringen af byggnadsskyldigheten

beträffande prästerskapets med jordbruk förenade bostadsboställen

på landet,pastoraten—hvilka visserligen borde tillhandahålla prästen

bostad med tillhörande ekonomihus — dock blefve ställda utom hvarje

befattning med nybyggnad och underhåll åt'' de hus, som kunde förväntas

varda upplåtna åt en arrendator af boställsj orden.

En dylik lösning af frågan om fördelning af byggnadsskyldigheten

vid de laga husen å nämnda boställen innebär icke någon nyhet. Denna

fördelningsgrund uppställdes ju, såsom den meddelade historiken utvisar,

redan i en af chefen för ecklesiastikdepartementet till kommittén för ordnande

af prästerskapets aflöning den 18 november 1861 aflåten skrifvelse,

däri till öfvervägande framställdes, huruvida icke församling på landet,

liksom i stad, borde bekosta byggnad och underhåll af passande bostad

åt sin präst, men denne däremot förpliktas att hålla sitt boställe försedt

med alla de åbyggnader, som vore nödiga för boställets skötsel. Samma

princip upptogs jämväl i flertalet af de förslag till ecklesiastik boställsordning,

som under årens lopp blifvit afgifna.

På grund af det anförda och då de förslag till byggnadsskyldighetens

reglering, hvilka utgått från den grundsatsen, att berörda skyldighet

borde odelad åläggas endera af de nu byggnadsskyldiga parterna — enligt

1908 års proposition boställshafvaren, enligt särskilda utskottets första

förslag pastoratet — ej vunnit Riksdagens gillande, anser jag mig böra

såsom mest ändamålsenlig och lämplig tillstyrka en sådan fördelning af

ifrågavarande börda, att å kyrkoherdars samt komministrars och med

dem likställda prästers bostadsboställen på landet själfva bostadshusen

skola uppbyggas och underhållas af pastoratet, men ladugårds- eller jordbrukshusen

uppbyggas och underhållas af boställshafvaren. Om, såsom

ju är förutsatt, boställets jordbruk i regeln kommer att utarrenderas, lärer

boställshafvaren endast undantagsvis komma att besväras med fullgörandet

af den honom åliggande nybyggnads- och underhållsskyldigheten. Det

ligger nämligen så godt som i sakens natur, att omsorgen därom bör

öfver flyttas på arr endatorn.

Den närmare fördelningen af de laga hus, för hvilka de byggnadsskyldiga

intressenterna skola hafva att ansvara, torde, med anslutning

till särskilda utskottets sammanjämkningsförslag, böra utföras på det sättet,

att sätesbyggning, visthus, hushållskällare, brygghus, vedbod, hemlighus

och brunn skola nybyggas och underhållas af pastoratet, öfriga laga hus

af boställshafvaren.

Hvad sålunda föreslagits afser, såsom af det föregående torde vara

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens Särskilda Utskotts (K:o 1) Utlåtande N:o 2.

tydligt, endast förhållandena på landet. Beträffande byggnadsskyldigheten

vid de laga husen å kyrkoherdars och komministrars bostadsboställen i

städerna, torde dessa boställens innehafvare, hvilka ju för närvarande ej

äro betungade med någon sådan skyldighet, jämväl för framtiden böra

helt och hållet fritagas därifrån.

Varder byggnadsskyldigheten vid jordbruksboställena fördelad enligt

angifna grunder, måste naturligtvis tillses, att de kostnader, som drabba

boställshafvarna på landet i följd af deras ansvarighet för nybyggnad och

underhåll af jordbrukshusen, i en eller annan form ersättas dem. Detta har

heller icke förbisetts af särskilda utskottet, enligt hvars sammanjämkningsförslag

skulle vid uppskattning af bostadsboställes afkastning tagas hänsyn

till boställshafvaren åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet beträffande

vissa af boställets laga hus. Dessutom skulle årsberäkning för nybyggnad

enligt synerätts bestämmande äga rum. Men denna senare anordning,

hvars uppgift allenast är att fördela byggnadsskyldighetens börda

på olika boställshafvare, så att den ej enbart drabbar föregångaren,

under det att efterträdaren skonas, bereder eljest icke någon fördel såsom

motvikt mot boställshafvarnas byggnadskostnad i det hela.

Erforderligt byggnadskapital skulle alltså enligt utskottsförslagets

innebörd — såsom ock i öfverensstämmelse med gällande lagstiftnings

syfte — beredas boställshafvaren därigenom, att han af sitt boställes afkastning

inbesparar hvad som anses motsvara kostnaderna för fullgörande

af hans byggnadsskyldighet vid detsamma. Erfarenheten visar emellertid,

att dylika besparingar sällan göras, och att vid förefallande behof läsvägen

måste anlitas. Skulle ock ett kapital hafva blifvit på angifvet sätt

hopsparadt af eu boställshafvare och denne undslipper nybyggnad, äger

ju, såsom af prästlöneregleringskommittén äfven anmärkts, efterträdaren,

som måste bygga, ej tillgodogöra sig detta kapital.

Till af hjälpande af svårigheterna för en boställshafvare vid byggnadsskyldighetens

fullgörande har kommittén med anledning häraf föreslagit,

att den del af boställshafvarens aflöning, som är afsedd till betäckande af

hans byggnadskostnader vid bostället, skall af pastoratet utgöras i form

af ett särskilt årligt anslag, hvilket ej får användas för andra ändamål.

Kärnpunkten i berörda förslag är uppenbarligen den däri inneslutna

principen om ett alltjämt fortgående uppsamlande af medel till ett byggnadskapital

af den storlek, som för hvarje särskilt boställe erfordras.

Detta uppslag, hvilket tillgodogiordes i 1908 års förslag till lag om reglering

af prästerskapets aflöning och till ecklesiastik boställsordning, bör

enligt min mening ej släppas, ty på den anvisade vägen gifves säker utsikt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

att komma från den nuvarande, allt annat än tillfredsställande ordningen

med ytterst ojämn fördelning mellan olika boställshafvare af byggnadsskyldighetens

börda och med en vanligen betungande skuldsättning för den

boställshafvare, som måste tillhandahålla de för fullgörande af samma

skyldighet nödiga penningmedlen.

Den anordning, jag till byggnadskostnadernas reglering ämnar föreslå,

öfverensstämmer också i allt hufvudsakligt med hvad i samma syfte af mig

blifvit vid föregående behandling af detta ärende tillstyrkt, och hvarom

de förut återgifna delarna af mitt anförande till statsrådsprotokollet för

den 6 september 1907 närmare förmäla.

I ett viktigt afseende skilja sig emellertid de båda förslagen från

hvarandra. Jag anser nämligen numera, med hänsyn till de inom Andra

Kammaren uttalade önskemålen om byggnadsskyldighetens fördelning,

att några direkta bidrag från pastoratets sida till den åsyftade byggnadsfonden

ej böra utkräfvas. De belopp, som enligt bestämmelse vid löneregleringen

årligen skola afsättas till godtgörande af boställshafvarens kostnader

dels för nybyggnad och därmed likställd förbättring dels för underhåll

af de laga hus å bostadsboställe på landet, för hvilka boställshafvaren

skall ansvara, torde i stället böra tillvägabringas på det sättet, att kyrkorådet

af de församlingsafgifter, som äro afsedda till kontant lön åt tjänsteinnehafvaren

och hvilka skola af kyrkorådet kvartalsvis till honom utbetalas,

innehåller så stor andel, som motsvarar samma belopp. Skulle i något

sällsynt undantagsfall — såsom då boställets afkastning är synnerligen

betydande — pastoratets skatteplikt ej behöfva tagas i anspråk för lönens

uppbringande till erforderlig höjd, bör naturligtvis boställshafvaren af egna

medel tillskjuta byggeadsbidraget och inleverera detsamma till kyrkorådet.

Hvad boställshafvaren, i följd af sin bi dragsskyldighet till byggnadsfonden,

bekommer mindre i församlingsafgifter eller måhända nödgas

direkt utgifva, varder honom ersatt på den omvägen, att — såsom jämväl

särskilda utskottet föreslagit — vid uppskattningen af boställets afkastning

göres ett mot den beräknade byggnadskostnaden svarande afdrag.

Boställsafkastningen får därigenom, sedan brukningskostnaderna blifvit

frånräknade, karaktären af en verklig nettobehållning, som med fullt

skäl kan ställas till boställshafvarens fria förfogande eller åtminstone icke behöfver

till någon del reserveras för att bereda medel till boställets bebyggande.

Då det kan hända, att vid boställshafvares frånträdande af bostället

kostnad, som drabbat honom för nybyggnad eller underhåll af jordbrukshusen,

ej blifvit till fullo gulden, emedan tillräckliga medel ännu icke hunnit

för ändamålet uppsamlas, torde det vara lämpligast, att afträdaren bibe
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande AV o 2. 9

hålles vid rätten till godtgörelse ur de för bestridande af nybyggnads- och

underhållskostnaderna inom pastoratet afsedda inedlen, i den mån sådana

blifva tillgängliga. Om det nämligen ålades tillträdaren att gälda afträdarens

fordran, mot det att tillträdaren i sin tur tillförsäkrades rätt till

ersättning af omförmälda medel, är det fallet icke uteslutet, att afträdaren

ej utfår sin fordran. Dessutom torde det medföra mindre svårighet för

afträdaren att, när han behöft upplåna något af byggnadskapitalet, förränta

och amortera en gammal skuld, än för tillträdaren att ikläda sig

nya förbindelser för att kunna tillhandahålla det mot afträdarens fordran

svarande beloppet. §jf|^§ |j • , ■. ■. r.lr>itE$3l

. ..... m......

-''“''silf'' Arsberäkning efter en eller annan grund för de laga hus, boställshafvaren

får sig ålagdt att nybygga och underhålla, kan uppenbarligen icke

för framtiden ifrågakomma. Med de nya löneregleringarnas tillämpning

skulle nämligen byggnadskostnaderna drabba föregående och efterföljande

boställshafvare med ungefärligen samma tyngd, därest, på sätt jag föreslagit,

för en löneregleringsperiod i sänder bestämmes, med hvilket fast

belopp hvarje innehafvare af ett boställe skall, oberoende af byggnadsarbetenas

omfattning under hans besittningstid, för hvarje år af löneregleringsperioden,

genom afstående af en del af den kontanta lönen, bidraga

till kostnaderna för fullgörande af byggnadsskyldigheten vid dessa

laga hus.

Om stadganden angående reglering af byggnadsskyldigheten vid de

laga husen å kyrkoherdars samt komministrars och med de senare likställda

prästers bostad sboställen på landet varda meddelade i enlighet med

de grunder, jag i det föregående utvecklat, torde det förslag till ecklesiastik

boställsordning, hvilket af Eders Kung! Maj:t framlades för nästförflutna

riksdag, kunna i öfriga delar, utan väsentliga ändringar, ånyo

föreläggas Riksdagen. Dock lärer, vid förslagets förnyade granskning, all

möjlig hänsyn böra tagas jämväl till de ändringsyrkanden, som framställdes

af särskilda utskottet vid 1908 års riksdag.»

Den af herr E. L. Petersson inom Första Kammaren väckta motionen,

n:o 59, hvilken afser nu omhandlade ämne, lyder sålunda:

»Om ''hvarje tjänstgörande präst skall erhålla, jämte fri bostad, aflöning

i öfrigt, så beräknad, att honom därigenom beredes en efter tjänstegrad

och ämbetsåligganden äfvensom lefnadskostnaderna i orten eller andra

särskilda förhållanden lämpad anständig bärgning’ (§ 1 i det genom Kungl.

Maj:ts proposition n:o 39 nyss framlagda förslaget till lag om reglering

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 8 Sami. 1 Afd. 2 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande X:o 2.

af prästerskapets aflöning), så bör ju tillses, att såvidt, möjligt icke genom

sättet, hvarpå aflöningen tilldelas, intrång sker icke blott på ''bärgningen’

utan äfven på ’ärn betsåligganden as’ behöriga fullgörande. Prästen skall

vara lärare och själasörjare, men det bör icke fordras, att han skall vara,

vare sig jordbrukare eller byggmästare, eller, för att använda i herr Daniel

Perssons i Tällberg vid föregående riksdag väckta motion, n:o 288, Andra

Kammaren, förekommande uttryckssätt: ''om man med fog kan säga, att

prästens ämbetsställning och utbildning äro inriktade på fyllandet af helt

andra uppgifter än skötsel af jordbruk med därtill hörande binäringar,

så torde detta i än högre grad kunna sägas, då det gäller uppförandet af

åbyggnader. Prästen bör, ostörd af omsorgen om skog, åker och äng,

helt få ägna sin tid och sina krafter åt uppbyggande af Guds församling

och icke af lador och visthus m. m. Det synes mig också vara meningslöst

att ålägga prästen en sådan börda som att sköta om byggande och

underhåll af hus, då han ändå skulle blifva berättigad till full ersättning

för därmed förenade kostnader.’ Det särskilda utskott, som i fjol behandlade

prästlöneregleringsfrågorna, visade sig också behjärta dessa synpunkter

och beslöt utan meningsskiljaktighet föreslå, att alla de till bostadsboställen

af andra och tredje klassen hörande laga husen skulle nybyggas och underhållas

af pastoratet; hvarjämte af utskottet föreslogos bestämmelser, som

syftade till boställenas utarrendering på längre tid. Förslaget om byggnadsskyldighetens

öfverflyttande på pastoratet vann icke Andra Kammarens

godkännande, men jag hyser den förhoppningen, att motståndet

i denna del skall kunna öfvervinnas. Skälen, som af utskottet åberopades

och som refereras på sid. 46 i innevarande års proposition n:o

40, synas mig mycket talande. Särskildt tillåter jag mig att understryka

det påståendet, att ’ett billigare och ändamålsenligare arbete’ är

genom den föreslagna ordningen att förvänta. Kommunen, som i öfrigt

har att utföra allehanda byggnadsarbeten (för kyrkans underhåll, uppförande

och underhåll af skolhus med lärarebostäder o. s. v.), kan genom

att ställa sina olika byggnadsarbeten i sammanhang med hvarandra, genom

afpassande af lämpliga tider och en planmässig fördelning af tillgängliga

arbetskrafter bereda sig ej oväsentliga lättnader. Det synes alldeles påtagligt,

att en kommun med sina resurser skall bygga billigare än en

enskild person, som med sådana angelägenheter icke är, ja icke ens bör

vara förtrogen. Då nu pastoratet äfven enligt Kungl. Maj:ts propositioner

har att vidkännas kostnaderna för ifrågavarande byggnads- och underhållsarbeten,

bör det tydligen för detsamma vara en fördel att själft få utföra

dessa arbeten, liksom det bör räknas som en fördel för församlingen, att

prästen genom befrielsen från berörda bestyr sättes i stånd att till hennes

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda btskotls (Ko 1) Utlåtande Ko 2. 11

bästa mera ostördt ägna sig åt sitt egentliga kallelsearbete. Eu icke ringa

förenkling i själfva proceduren liksom i lagbestämmelserna för hithörande

angelägenheter vore ock på denna väg att vinna.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag vördsamt anhålla, att

Riksdagen måtte besluta sådana ändringar i Kungl. Maj:ts detta år till

densamma aflåtna propositioner n:o 39 och 40, som betingas af att, på

sätt förra året särskilda utskottet n:o 1 föreslagit, å bostadsboställen af

andra och tredje klasserna äfvensom med sådant boställe i sambruk förenadt

löningsboställe alla laga hus skola nybyggas och underhållas af pastoratet.

»

Föreliggande författningsförslag —■ resultatet af grundliga utredningar

och förslag samt af omsorgsfull granskning från riksdagsdelegationers

och äinbetsmyndigheters sida — synes utskottet innefatta en i det hela

lycklig lösning af den uppgift som förelegat.

Af framträdande betydelse hos förslaget är, att byggnadsskyldigheten vid

kyrkoherdars och komministrars bostadsboställen på landet blifvit reglerad

efter en princip, som tager hänsyn till dessa boställens dubbla egenskap

att å ena sidan bereda tjänsteinnehafvaren bostad och å andra sidan utgöra

föremål för jordbruk. Att pastoratet nybygger och underhåller de för

det förstnämnda ändamålet erforderliga husen synes vara i sin ordning,

lika väl som billigheten fordrar, att pastoratet befrias från all dylik

befattning med hus, hvilka äro afsedda att, hädanefter i regeln, begagnas

— ej af församlingens präst — utan af någon tredje person, nämligen

den som på arrende öfvertager skötseln af boställets jordbruk.

En annan viktig grundsats, som förslaget inför, är likställigheten

mellan kyrkoherdar och komministrar, såvidt angår fördelningen af byggnadsskyldigheten

vid deras boställen. Pastoratet skall nämligen för framtiden

nybygga och underhålla komministerns bostadshus såväl som kyrkoherdens.

Härigenom undanröjes det obestridligen stötande i nuvarande

ordning, enligt hvilken byggnadsskyldigheten odelad åligger de tjänsteinnehafvare,

som äga minsta förmågan att bära tyngden af densamma.

LTppsamlandet af medel inom pastoraten till bestridande af kostnaderna

dels för nybyggnad och dels för underhåll af jordbrukshusen vill

utskottet jämväl framhålla såsom en värdefull nyhet hos förslaget. Ur

synpunkten af tjänsteinnehafvarnas ekonomiska intressen torde nyttan af

en sådan anordning vara uppenbar. Men genom densamma kommer äfven

helt säkert boställsjordens öfverlämnade åt dugliga arrendator att ej

oväsentligt underlättas, då ju de tilltänkta fondernas hopsamlade kapital

skulle få, under behörig kontroll, för sitt ändamål användas, ehvad den,

Utskottet»

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens Särskilda Utskotts (S:o 1) Utlåtande N:o 2.

som verkställer nybyggnads- och underhållsarbetena vid jordbrukshusen,

är boställshafvaren själ!'' — när bostället ej blifvit utarrenderadt — eller

en i författningsenlig ordning antagen arrendator.

För närvarande förekomma ganska talrika undantag från de allmänna

reglerna i fråga om hvem nybyggnads- och underhållsskyldigheten vid

andra och tredje klassernas — kyrkoherdars och komministrars bostadsboställen

på landet åligger samt om fördelningen af denna skyldighet. I

allmänhet gäller, såsom redan blifvit antydt, beträffande andra klassens

boställen, att vissa hus nybyggas af boställshafvaren, som till dem äfven har

underhållsskyldigheten, och vissa af pastoratet, samt att rörande dessa senare

underhållsskyldigheten är på visst sätt delad mellan boställshafvaren

och pastoratet. A tredje klassens bostadsboställen a landet aligger nybyggnads-

och underhållsskyldigheten i allmänhet boställshafvaren. Undantagen

gälla dels vissa orter inom riket och dels enstaka boställen. I

Skåne och vid vissa boställen annorstädes hvilar sålunda nybygge adsoch

underhållsskyldigheten i sin helhet på boställshafvaren. Eljest bestå

undantagen oftast däri, att pastoratet öfvertagit antingen 1) ost ,ä Ils h af v aren s

hela ifrågavarande skyldighet eller ock större eller mindre del däraf.

Någon gång har ett utbyte i skyldigheter skett mellan boställshafvaren

och pastoratet. I enstaka fall hafva enskilda åtagit sig nybyggnads- och

underhållsskyldigheten; och i andra fall åter förekommer, att ett af tva

eller flera församlingar bestående pastorat icke efter eljest gällande bestämmelser

fullgör skyldigheten, utan att församlingarna efter särskilda

grunder sig emellan fördelat densamma, eller att en eller vissa af församlingarna,

med den eller de öfrigas befriande, iklädt sig hela skyldigheten.

När nu ordnandet af byggnadsskyldigheten ställes i samband med

framläggandet af nya grunder för prästerskapets aflöning, hafva, såsom

riktigt måste anses vara, — med undantag endast för de boställen, hvilkas

innehafvare äro delägare i den säregna inrättning, som benämnes skanska

prästerskapets byggnadskassa — alla hittills gällande undantag, sa vidt de

ej röra enskilds rätt, förklarats skola upphöra att gälla. Hvad åter angår

de undantag, som röra enskilds rätt och hvilka i allmänhet bestå däri, att

i vissa patronella pastorat byggnadsskyldigheten helt eller delvis aligger

patronus eller att något bruk åtagit sig denna skyldighet, torde vid löneregleringarnas

verkställande åtgärder kunna vidtagas för att jämväl i sadana

fall få byggnadsskyldigheten Överflyttad på pastoratet.

Utan att i öfrigt redogöra för de hufvudgrunder, på hvilka det föreliggande,

vidlyftiga författningsförslaget är byggdt, anser sig utskottet emellertid

böra göra det allmänna uttalandet, att utskottet vid förslagets granskning

ej funnit anledning att framställa några erinringar mot dessa grunder.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jliksdagcns Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2. 13

I den af lierr E. L. Petersson väckta motionen, enligt hvilken pastoratet

skulle svara för all nybyggnads- och underhållsskyldighet vid kyrkoherdars

och komministrars bostadsboställen å landet, uppställes en mot

den kungl. propositionens viktigaste hufvudgrund stridande princip. Af

sådan anledning och då ordnandet af byggnadsskyldigheten enligt den af

motionären förordade principen ej skulle stå väl tillsammans med boställsjordens

brukande genom arrendatorer — det viktiga mål, hvartill reformeringen

af boställsväsendet syftar —, kan utskottet icke understödja motionärens

framställning.

Utskottet öfvergår härefter till en redogörelse för de ändringsförslag,

utskottet vid granskningen af det kungliga förslagets detaljer funnit anledning

framställa.

3 §..

Särskilt fårhus lärer numera icke vara behöfligt vid något boställe.

Där utrymme för får ej alldeles kan undvaras, må af synerätten föreskrifvas

särskild fårkätte i fähuset.

Hvad Kungl. Maj:ts förslag innehåller därom att — utöfver den hushållskällare,

som för förvaring af födoämnen m. m. ovillkorligen bör finnas

å alla bostadsboställen — de laga husen å jordbruksboställena skulle kunna,

efter synerätts bepröfvande, ökas med ytterligare en källare, anser sig utskottet

höra afstyrka, såsom medförande en oberäknelig och i hvarje fall

onödig kostnad. I den mån sist åsyftade källare skulle användas till

förvar af rotfrukter, kan detta förfaringssätt, såsom väl ock i allmänhet

sker, ersättas genom anordningar ute på marken, hvilka äro billigare och

lika säkra.

I enlighet med de af utskottet sålunda uttalade åsikterna har paragrafen

blifvit omredigerad. _

4 §.

Huruvida å andra och tredje klassernas bostadsboställen utan jordbruk

drängstuga, stall och vagnshus höra finnas såsom laga hus, har enligt Kungl.

Maj:ts förslag gjorts beroende däraf, om »boställshafvaren för tjänsteresor

behöfver hålla häst och åkdon». En ändring af paragrafen härutinnan

har emellertid utskottet ansett sig böra vidtaga, till betonande af, att det

åligger synerätt att pröfva, om boställshafvaren kan vara nödsakad att

för tjänsteresor hålla häst och åkdon. Endast om detta finnes vara för
-

Data lj»

granskning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

hållandet, hör synerätten äga att såsom laga hus å nämnda slag af

boställen föreskrifva ifrågavarande tre byggnader.

Sista punkten har af utskottet uteslutits ur paragrafen, då det synts

icke vara skäligt, att å bostadsboställe utan jordbruk skulle — jämte de i

paragrafen uppräknade byggnaderna — kunna såsom laga hus föreskrifvas

ytterligare något eller några af de byggnader, som enligt 3 § äro afsedda

för bqställen, å Indika jordbruk bedrifves.

A andra sidan har till paragrafen gjorts ett tillägg därom, att —

såsom vid boställe med jordbruk — jämväl beträffande boställe utan

jordbruk brunn må kunna af synerätten föreskrifvas, när behofvet så

fordrar.

5 § 1 mom.

Sedan 3 §, i hvad den innehåller bestämmelser om fårhus, blifvit

ändrad, och då å bostadsboställe med jordbruk svinhus knappast lärer

kunna undvaras, har det i momentet meddelade undantagsstadgandet om

uteslutande af fårhus eller svinhus, där i följd af ortens förhållanden eller

något med jordbruk förenadt bostadsboställes särskilda beskaffenhet skötsel

af får eller svin ej lämpligen kan äga rum, uteslutits.

8 § 2 mom.

Inrättandet i sätesbyggning af tilläfventyrs erforderligt brandfritt hvalf

har, genom ändring af momentet, uttryckligen gjorts beroende däraf, att

sätesbyggningen skall ny- eller ombyggas. Synerätten skall följaktligen

icke äga befogenhet att, mot vederbörandes bestridande, föreskrifva vidtagandet

i afseende å sätesbyggningen af en dylik anordning såsom ett

alldeles fristående byggnadsarbete.

9 §•

1 mom.

Såsom enligt utskottets mening öfverflödig, har bestämmelsen om särskild

anordning för luftväxling uteslutits.

2 mom.

En omkastning af ordalagen har vidtagits till utmärkande däraf, att

momentet afsedda hus skola uppföras efter ortens sed.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Vtskotts (N:o 1)™ Utlåtande N:o 2. 15

3 mom.

Den villkorliga föreskriften, att brygghus skall innehålla anordning

för brygd, har, såsom mindre tidsenlig, uteslutits.

Med anledning af det obestämda i stadgandet, att »brygghus skall

innehålla anordningar för tvätt»} har utskottet ersatt detta stadgande med

en bestämmelse därom, att brygghus skall vara försedt med pannmur,

d. v. s. en i muren fastgjord panna eller gryta.

4 mom.

I afseende å uteslutandet af fårhus hänvisas till hvad utskottet anfört

under 3 §.

34 och 39 §§.

Ändring i förenämnda paragrafer — äfvensom i 60 § — yrkas af

herr O. Å. Berg inom Andra Kammaren uti motionen n:o 219, hvilken är

af följande lydelse:

»I § 34 af ecklesiastika boställsordningen föreslår Ivungl. Maj:t, att

vid fråga om halmförsäljning från boställe Konungens befallningshafvande

skall afgöra detta efter noggrann pröfning hvarje gång och sedan domkapitlet

yttrat sig. Detta i sin ordning torde då remittera ärendet till kontraktsprosten

o. s. v., för att få ortsmyndighets omdöme att stödja sig på.

Härmed skapas onödig omgång och mångskrifveri, något som vår tid hatar

och som saklöst kan afvaras.

Vid afflyttning uppstår frågan om öfverblifvet foder. Vill efterträdaren

ej lösa detta, så må ju afträdaren fritt förfoga däröfver. Vill han

åter det lösa, så skall hälften af det i orten gångbara priset betalas. Kunna

de ej sämjas härom, oaktadt mångenstädes markegångspris tinnes åsatt

härför, skola skiljemän anlitas. Deras dom har i alla kontrakt om kronans

domäner hittills varit slutgiltig. Det synes då olämpligt att vid ecklesiastika

boställen bereda möjlighet att efter skiljedomen gå till domstol med

tvister härom inom 90 dagar efter delgifningen. Härmed skapas tydligen

en praktiskt sedt mycket olämplig bestämmelse. Tillträdes bostället den

1 maj och kompromissdomen är klar t. ex. 10 maj, kan endera parten

strax före 10 augusti stämma till domstol. Han kan därvid fästa afseende

vid nya årsväxtförhållanden m. m., med ett ord uppskjuta lösepenningens

fastställande, tills hänsyn till den nya skörden blifva medbestämmande. För

en tillträdare, som kanske i god tro gjort fullständig kreatursuppsättning

strax i början, och som måst fodra upp af stråfodret med samma, ligger

Motion af

herr O. A.

Berg.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

häri något ovisst och oberäkneligt, som ej verkar nyttigt. Därjämte kan

man tänka sig i fråga om utarrenderade boställen, att en affattande arrendator,

som köpt och flyttar till ett hemman i närheten, därmed skulle kunna

så godt som tvinga sig till rätten att bortföra fodret, ehuru tillträdaren

gärna ville lösa det efter normala pris. Hellre än att sväfva i ovisshet

om den slutliga prissättningen, afstår denne; därmed kommer man faktiskt

i strid med den nyare uppfattningen, som säger, att en afflytande äger

blott half rätt till öfverblifvande foder, resten tillkommer fastigheten för

kommande skördar.

Jämväl i § 37 bör skiljemannadomen vara afgörande.

I § 39 må stadgas — liksom vid kronodomän — att nödigt vårfoder

åtminstone för dragare och oundgängligen behöfliga kor skall lämnas af

afträdaren utan ersättning; dock må undantag härifrån göras, då redan nu

utnämnd boställshafvare afflyttar från innehafvande beställning. Då emellertid

olika orter kräfva olika tider och möjligen något olika kvantiteter, så

torde bestämmandet lämpligast böra uppdragas åt af- och tillträdessynen.

Med anledning af det anförda får jag hemställa, att Riksdagen behagade

för sin del besluta följande ändrade lydelse i Kungl. Maj:ts proposition

n:o 40.

§ 34.

Hvad boställe — — förenadt med jordbruk.

Stråfoder må boställshafvaren icke från sådant boställe bortföra utan

särskildt tillstånd. Detta sökes--förhållanden, meddelas.

Har boställshafvaren, när han skall afträda bostället, stråfoder utöfver

den myckenhet som i § 39 säges, hembjude det efterträdaren angående

val af sådana stadgar. Vill efterträdaren ej lösa fodret, må afträdaren det

bortföra.

§ 39.

Å alla med jordbruk förenade boställen vare afträdaren skyldig att

utan ersättning tillhandahålla efträdaren dels stråfoder för framfödande af

oundgängligen nödiga kor och dragare, tills ny skörd kan väntas, dels efter

vanliga förhållanden vid afträdestiden befintlig gödselmängd eller ock däremot

i värde svarande myckenhet foder.

Ställer eldsolycka hinder häremot, må annan öfverenskommelse träffas

eller skiljemän, utsedda enligt lagen den 28 oktober 1887, döma mellan

parterna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

17

§ 60.

Mom. 7. Myckenhet af det stråfoder, afträdaren skall utan ersättning

tillhandahålla, efterträdaren, bestämmes.

Vinnes utredning — — lämna ersättning.»

o o

Ur 34 § har, såsom motionären hemställt, uteslutits föreskriften, att

domkapitlets yttrande skall inhämtas, innan Kungl. Maj:ts befallningshafvande

pröfvar af boställshafvaren gjord ansökning om tillstånd att före

afträdande! af bostället därifrån bortföra stråfoder. Genom en dylik omgång

skulle nämligen afgörandet af ifrågavarande ärende mången gång

onödigtvis fördröjas utöfver den tid, då fördelaktigaste köpeanbudet kunnat

erhållas.

Några af utskottet härutöfver vidtagna ändringar beträffande 34 §

lära ej erfordra förklaring.

Då det lagligen icke torde kunna förvägras boställshafvare, hvilken

ej nöjes med gode männens beslut i fråga om den ersättning, som efterträdaren

bör till honom utgifva för öfvertaget stråfoder, att draga tvisten

under rättens pröfning, afstyrker utskottet bifall till omförmälda motion,

såvidt den afser ändring uti hvad 34 § härutinnan stadgar.

Enär det för tillträdande boställshafvare måste vara af synnerlig vikt

att vid boställets mottagande erhålla tillräcklig myckenhet foder för

kreaturens framfödande, intill dess ny fodertillgång hunnit framkomma,

anser utskottet, lika med motionären, att det bör åläggas afträdaren att,

utan ersättning, tillhandahålla tillträdaren vårfoder till visst belopp. Boställets

behof af dylikt foder torde, i enlighet med motionärens förslag,

lämpligen kunna pröfvas vid af- och tillträdesyn.

Såsom motionären jämväl antydt, skall på grund af 23:dje punkten

andra stycket i kungl. kungörelsen angående förändrade grunder för förvaltningen

af kronans jordbruks domäner den 4 juni 1908 arrendator af

kronan tillhörig jordbruksegendom likaledes åläggas att vid egendomens

afträdande kostnadsfritt tillhandahålla tillträdaren stråfoder; och skall beloppet

däraf på visst sätt bestämmas.

I hufvudsaklig öfverensstämmelse med motionärens förslag har utskottet

gjort ett tillägg till 39 §.

Hvad motionären i öfrig! föreslagit till ändring af nämnda paragraf

innefattar enligt utskottets åsikt ej någon förbättring och kan därför icke

af utskottet tillstyrkas. Däremot hafva, i samband med den af utskottet

Bih. tiU Rikta. Prot. ISOS. $ Sami. 1 Afd. 2 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

företagna omredigeringen af 39 §, erforderliga ändringar blifvit gjorda i

60 § 7 mom. samt i 74 § 3 mom.

36 §.

Paragrafen har ändrats i syfte, att tillträdare af boställe må äga att

någon tid före tillträdet inrymmas — utom i en del andra hus — jämväl

i brygghuset.

43 §.

Som i andra stycket af paragrafen förutsättes, att om kronofogde är

förhindrad mottaga förordnande såsom ordförande vid ekonomisk besiktning,

Kung! Maj:ts befallningshafvande kan förordna annan kronobetjänt

såsom ordförande, och då kronofogden i allmänhet icke torde besväras

med ifrågavarande uppdrag, har utskottet ansett den förändringen böra

vidtagas, att andra stycket uteslutes och ordet »kronofogden» i första

stycket ersättes med »kronobetjänt». Utan afseende därå om kronofogden

har förhinder, skulle i följd af ändringen annan kronobetjänt författningsenligt

kunna omedelbart erhålla ordförandeuppdraget.

46 §.

I paragrafen har införts ett tillägg därom, att, endast när vederbörande

kontraktsprost har förfall, annat ombud må af domkapitlet — som skall

pröfva förfallet — förordnas att å domkapitlets vägnar närvara vid ekonomisk

besiktning.

51 § 2 mom.

Rättvisa och billighet fordra enligt utskottets mening, att ersättningar

för ekonomiska besiktningar å bostadsboställen af andra och tredje klasserna

eller med dem förenade löningsboställen gäldas, icke af pastoratet

ensamt, utan af pastoratet och boställshafvaren till hälften hvardera; i

öfverensstämmelse hvarmed momentet ändrats.

52 §.

Till undvikande af onödiga kostnader och besvär har högsta antalet

nämndemän, som må kallas att, jämte domaren, förrätta husesyn å landet,

nedsatts från sex till fyra.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

19

57 § 2 mom.

Angående den här vidtagna ändringen hänvisas till hvad under 46 §

bl Hvit anför dt.

60 § 7 mom.

Såsom första stycket i momentet har införts ett tillägg därom, att

vid af- och tillträdessyn skall bestämmas myckenheten af det stråfoder,

afträdaren skall jämlikt 39 § — sådan den lyder enligt utskottets förslag

— tillhandahålla efterträdaren.

65 §.

2 mom.

Då enligt utskottets åsikt den fordran skäligen kan uppställas, att

kostnad för laga syn å hvarje annat boställe än bostadsboställen af första

klassen samt de löningsboställen, som innehafvas af biskopar eller skola

vara i författningsenlig ordning utarrenderade, skall — liksom utskottet vid

51 § 2 mom. föreslagit i fråga om kostnad för ekonomisk besiktning —

gäldas af pastoratet och boställshafvaren till hälften hvardera, har momentet

i sådant syfte ändrats.

3 mom.

Med ändring af momentet har kostnaden för af- och tillträdessyn

blifvit fördelad sålunda, att den skall gäldas af pastoratet, afträdare och

tillträdare till en tredjedel hvardera beträffande alla andra än de i 2 mom.

af denna paragraf särskildt angifna boställena.

74 § 3 mom.

Enär bestämmelsen angående sådan särskild öfverenskommelse, som i

momentet omförmäles, efter utskottets förmenande ej torde få någon större

praktisk betydelse, har samma bestämmelse uteslutits.

Däremot hafva — till skyddande af sådana boställshafvares rätt, hvilka

åtnjuta löneförmåner enligt nu gällande löneregleringar — tillägg gjorts

dels därom, att stadgandena i 51 § 2 mom. och 65 § 2 och 3 mom., så
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Jtiksdugens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

vidt dessa stadganden afse bostadsboställen af andra och tredje klasserna

äfvensom löningsboställen, hvilka innehafvas af kyrkoherdar och komministrar,

skola tillämpas först vid de ekonomiska besiktningar och husesyner,

som hållas, efter det lönereglering, fastställd på grund af lagen om

reglering af prästerskapets aflöning, vunnit tillämpning beträffande det

pastorat, där bostället finnes, dels därom, att afträdare af med jordbruk

förenadt boställe icke kan förr än efter sist angifna tidpunkt förpliktas

att, på sätt i 39 § är stadgadt, utan ersättning tillhandahålla efterträdaren

viss myckenhet stråfoder.

Utskottets

hemställan.

På grund af hvad utskottet nu anfört, får utskottet hemställa,

att Riksdagen — under förutsättning att Riksdagen

för sin del antager det af utskottet i utlåtandet n:o 1

tillstyrkta förslaget till lag om reglering af prästerskapets

aflöning — må, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förslag till ecklesiastik boställsordning icke kunnat oförändradt

antagas, i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och den af herr O. A. Berg i ämnet väckta

motionen n:o 219, men med afslag å herr E. L. Peterssons

motion n:o 59, så vidt nu är i fråga, för sin del

antaga följande förslag till:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

2i

Ecklesiastik boställsordning.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Med ändring af hvad lag eller författning innehåller häremot stridande

förordnas som följer:

I Kap.

Om hvad med boställen förstås och särskilda slag af desamma.

1 §■

1. Såsom boställen anses i denna boställsordning alla de hemman

och lägenheter, som äro anslagna till bostad eller aflöning åt biskopar,

kyrkoherdar, komministrar, kapellpredikanter och pastoratsadjunkter eller

till prästänkesäten, äfvensom de hemman och lägenheter, hvilkas afkomst

ingår till prästerlig löneregleringsfond.

2. Boställen, som äro afsedda till löntagares bostad, kallas i denna

författning bostadsboställen; och må för hvarje prästerlig befattning endast

ett boställe såsom bostadsboställe anses. Övriga boställen kallas löningsboställen.

2 §.

Bostadsboställen indelas i tre klasser; och omfattar

första klassen: bostadsboställen för biskopar;

andra klassen: bostadsboställen för kyrkoherdar;

tredje klassen: bostadsboställen för komministrar, kapellpredikanter och

pastoratsadjunkter.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

II Kap.

Om laga hus.

3 §■

A bostadsboställen, förenade med

jordbruk, på landet och i stad skola,

där ej synerätt enligt 5 § medgifver

undantag, finnas följande laga hus:

1) sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare,

4) brygghus, 5) vedbod,

6) hemlighus, 7) drängstuga, 8) vagnshus,

9) spannmålsbod, 10) redskapshus,

11) stall, 12) fähus, 13) fårhus

eller, å mindre boställen, i fähuset

anbringad särskild fårkätte, 14) svinhus

och 15) en eller flera lador samt

loge eller logar efter behofvet, hvarjämte

af synerätt må, där sådant

pröfvas nödigt, å dessa boställen såsom

laga hus föreskrifvas ytterligare

en källare samt brunn.

4 §•

Bostadsboställen utan jordbruk

på landet och i stad skola, där ej

synerätt enligt 5 § medgifver undantag,

vara försedda med dessa laga

hus: 1) sätesbyggning, 2) visthus,

3) hushållskällare, 4) brygghus, 5)

vedbod och 6) hemlighus, äfvensom

7) drängstuga, 9) stall och 9) vagnshus,

de tre sist nämnda husen dock

å andra och tredje klassernas bostadsboställen

endast i det fall, att boställshafvaren

för tjänsteresor behöfver hålla

häst och åkdon. Erfordras å bostadsboställe

utan jordbruk flera hus än

3 §.

o

A bostadsboställen, förenade

med jordbruk, på landet och i stad

skola, där ej synerätt enligt 5 § medgifver

undantag, finnas följande laga

hus: 1) sätesbyggning, 2) visthus,

3) hushållskällare, 4) brygghus, 5)

vedbod, 6) hemlighus, 7) drängstuga,

8) vagnshus, 9) spannmålsbod, 10)

redskapshus, 11) stall, 12) fähus,

13) svinhus och 14) en eller flera lador

samt loge eller logar efter behofvet,

hvarjämte, där sådant af synerätt

pröfvas nödigt, må ytterligare

föreskrifvas en brunn äfvensom särskild

fårkätte i fähuset.

4 §,

Bostadsboställen utan jordbruk

på landet och i stad skola, där ej

synerätt enligt 5 § medgifver undantag,

vara försedda med dessa laga

hus: 1) sätesbyggning, 2) visthus,

3) hushållskällare, 4) brygghus, 5)

vedbod och 6) hemlighus, äfvensom,

där sådant af synerätt pröfvas nödigt,

en brunn. A första klassens bostadsboställen

utan jordbruk skola såsom

laga hus jämväl finnas: 7) drängstuga,

8) stall samt 9) vagnshus; och

må nämnda hus föreskrifvas äfven

för andra och tredje klassernas sä
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Kungl. Maj:ts förslag:

nu är sagdt, mä efter omständigheterna

af synerätt föreskrifvas ytterligare

något eller några af de i 3 §

omförmälda hus.

5 §•

1. Där, i följd af ortens förhållanden

eller något med jordbruk

förenadt bostadsboställes särskilda beskaffenhet,

skötsel af får eller svin ej

lämpligen kan äga rum, må fårhus

eller svinhus kunna uteslutas.

2. Å bostadsboställe af tredje

klassen må jämväl följande hus: visthus,

brygghus, drängstuga, vagnshus

och spannmålsbod, ett eller flera, uteslutas,

när de kunna undvaras.

Utskottets förslag:

dana bostadsboställen, där, enligt synerätts

bepröfvande, boställshafvaren

är nödsakad att för tjänsteresor hålla

häst och åkdon.

5 §.

o

A bostadsboställe af tredje klassen

må följande hus: visthus, brygghus,

drängstuga, vagnshus och spannmålsbod,

ett eller flera, uteslutas,

när de kunna undvaras.

6 §•

Löningsboställen bebyggas efter hvad för kronohemman är stadgadt,

där ej dessa boställen antingen, såsom icke afsedda för jordbruk, erfordra

hus af särskild beskaffenhet, eller ock, såsom brukade gemensamt med

bostadsboställen eller af annan anledning, af synerätt pröfvas kunna undvara

alla eller vissa af de för kronohemman föreskrifna hus.

7 §■

Sätesbyggning jämte hushållskällare, om sådan anordnas under sätesbyggningen,

uppföres,. där läget så medgifver, på lämpligt afstånd från

annan åbyggnad. Ofriga laga hus, som för hvart boställe föreskrifvas,

skola sammanbyggas, i den mån sådant pröfvas lämpligt. I allmänhet

bör dock undvikas sadant sammanförande af hus, att därigenom sammanblandning

af boställshafvares och annans nybyggnads- och underhållsskyldighet

uppstår.

Alla hus skola läggas och inrättas så, att eldfara så vidt möjligt,

undvikes samt brandförsäkring af desamma ej förhindras eller fördyras.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Kungl. Maj ds förslag:

8 §.

1. Sätesbyggning å bostadsboställe

af första klassen bygges efter

ritning, som för hvarje fall fastställes

af Kungl. Maj:t.

2. För sätesbyggning å bostadsboställe

af andra klassen må föreskrifvas

minst sex, högst nio boningsrum,

af hvilka ett tillika skall vara

expeditionsrum, jämte kök, skafferi,

erforderliga kontor samt en eller två

förstugor. Där det finnes vara af

behofvet påkalladt, inrättas ett brandfri

hvalf.

3. För sätesbyggning å bostadsboställe

af tredje klassen må föreskrifvas

minst fyra, högst sex boningsrum

jämte kök, skafferi, erforderliga

kontor och en eller två förstugor.

9 §•

1. Sätesbyggning å bostadsboställe

uppföres på stenfot af minst

fem decimeters höjd ofvan jord, med

väggar företrädesvis af tegel eller

timmer, men äfven, där något af

dessa ämnen ej lämpligen kan föreskrifvas,

af annat ändamålsenligt

byggnadsämne. Till byggnaden i öfrigt

användas de ämnen, som finnas lämpliga

och öfverensstämma med ortens

o

sed. Boningsrummen göras sa stora,

som behofvet i hvarje fall fordrar,

omkring tre meter höga, och skola

vara försedda med nödiga och lämpliga

anordningar för uppvärmning och

Utskottets förslag:

8 §.

1. Sätesbyggning å bostadsboställe

af första klassen bygges efter

ritning, som för hvarje fall fastställes

af Kungl. Maj:t.

2. För sätesbyggning å bostadsboställe

af andra klassen må föreskrifvas

minst sex, högst nio boningsrum,

af hvilka ett tillika skall

vara expeditionsrum, jämte kök,

skafferi, erforderliga kontor samt en

eller två förstugor. Där vid ny- eller

ombyggnad af dylik sätesbyggning

ett brandfritt hvalf finnes vara af behofvet

påkalladt, skall sådant inrättas.

3. För sätesbyggning å bostadsboställe

af tredje klassen må föreskrifvas

minst fyra, högst sex boningsrum

jämte kök, skafferi, erforderliga

kontor och en eller två

förstugor.

9 §.

1. Sätesbyggning å bostadsboställe

uppföres på stenfot af minst

fem decimeters höjd ofvan jord,

med väggar företrädesvis af tegel

eller timmer, men äfven, där något

af dessa ämnen ej lämpligen kan

föreskrifvas, af annat ändamålsenligt

byggnadsämne, Till byggnaden i

öfrigt användas de ämnen, som finnas

lämpliga och öfverensstämma

med ortens sed. Boningsrummen

göras så stora, som behofvet i hvarje

fåll fordrar, omkring tre meter

höga, och skola vara försedda med

nödiga och lämpliga anordningar för

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Kungl. Maj ds förslag:

luftväxling. Alla boningsrum förses

med dubbelfönster, gipsade, boaserade

eller spända tak, oljemålning å panel,

dörrar, dörr- och fönsterinfattningar

samt tapeter eller lämplig målning

å väggarna.

2. Öfriga laga hus å bostadsboställe

uppföras af ändamålsenliga

byggnadsämnen efter ortens sed till

den storlek, behofvet i hvarje fall

fordrar.

3. Brygghus skall innehålla anordningar

för tvätt och, där så erfordras,

äfven för brygd och bakning.

4. Stall, fähus och fårhus förses

med skullar eller andra foderrum.

Utskottets förslag:

uppvärmning. Alla boningsrum förses

med dubbelfönster, gipsade, boaserade

eller spända tak, oljemålning

å panel, dörrar, dörr- och fqnsterinfattningar

samt tapeter eller lämplig

målning å väggarna.

2. Öfriga laga hus å bostadsboställe

uppföras efter ortens sed af

ändamålsenliga byggnadsämnen till

den storlek, behofvet i hvarje fall

fordrar.

3. Brygghus skall vara försedt

med pannmur och, där sä erfordras,

äfven ined bakugn.

4. Stall och fähus förses med

skullar eller andra foderrum.

10 §.

Sätesbyggning af trä skall inom tid, som för hvarje särskildt fall af

synerätt bestämmes, förses med brädfodring eller annan tjänlig beklädnad

samt anstrykas med rödfärg eller annan färg. För sätesbyggning af annat

ämne äfvensom för andra laga hus å bostadsboställen må efter behofvet

och ortens sed tjänlig beklädnad och anstrykning föreskrifvas.

11 §•

Där vid husesyn eller ekonomisk besiktning föreskrift meddelas om

storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten af laga hus å bostadsboställe,

iakttages, å ena sidan, att byggnadens varaktighet och boställshafvarens

skäliga behof tillgodoses samt, å andra sidan, att de med byggnadsskyldighetens

fullgörande förenade kostnader ej varda mer än nödigt

betungande.

o

III Kap.

Om nybyggnads- och underhållsskyldigheten å de laga hnsen.

12 §.

För bostadsboställe af första klassen galle hvad särskildt är förordnadt

i fråga om hvem skyldigheten att nybygga och underhålla därtill

hörande laga hus åligger.

Bih. liU Riksd. Frot. 1909. 8 Samt. 1 Åfd. 2 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Kungl. May.ts förslag: Utskottets förslag:

13 §.

Å bostadsboställen af andra och tredje klasserna på landet skola

sätesbyggning, visthus, hushållskällare, brygghus, vedbod, hemlighus och

brunn, för så vidt de där böra enligt denna författning såsom laga hus

finnas, nybyggas och underhållas af pastoratet, öfriga laga hus å sådana

boställen nybyggas och underhållas af boställshafvaren.

14 §.

Å bostadsboställen af andra och tredje klasserna i stad nybyggas och

underhållas alla laga hus af pastoratet.

15 §.

o

A löningsboställen åligger nybyggnads- och underhållsskyldigheten

boställshafvaren.

16 §.

Uppkommande brister å boställes insynade hus skola afhjälpas, i den

mån sådant föreskrifves eller eljest blifver nödigt.

17 §.

Nybyggnad af sätesbyggning eller visthus, brygghus, drängstuga,

spannmålsbod, stall, fähus, loge med lada å bostadsboställe eller därmed i

sambruk förenadt löningsboställe må icke företagas, utan att synerätt därom

beslutar; och må på bostadsboställe af andra eller tredje klassen å landet

eller med dylikt boställe i sambruk förenadt löningsboställe nybyggnad af

annat laga hus eller åtgärd, som i 20 § 2 mom. omförmäles, ej heller

vidtagas af boställshafvare, utan att föreskrift därom meddelats af synerätt

eller vid ekonomisk besiktning.

18 §.

Boställshafvare vare skyldig väl vårda sådana till hans begagnande

upplåtna hus, som af annan nybyggas och underhållas. Brister, som å

dylika eller andra å boställe insynade hus uppkomma genom boställshafvarens

vanvård, skola af honom på egen bekostnad afhjälpas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

19 §.

1. I afseende på boställshafvares och församlings rått att till nybyggnad

och förbättring af boställes hus samt boställshafvares rått att i öfrigt

till husbehof använda boställes sko^stillgång lände till efterrättelse hvad

c~i Ö O

särskildt är stadgadt.

2. Andra å boställe tillgängliga byggnadsämnen, som icke äro att

hänföra till den boställshafvaren ensam tillkommande afkastningen af bostället,

må, där sådant kan ske utan men för bostället eller boställshafvaren,

jämväl af annan nybyggnads- och underhållsskyldig användas till nybyggnad

och förbättring å bostället. Förslår tillgången ej till både boställshafvares

och annan byggnadsskyldigs behof, hafve boställshafvare

bästa rätten.

20 §.

1. Vid nybyggnad af boställshafvares laga hus å bostadsboställe af

andra eller tredje klassen på landet eller med sådant boställe i sambruk

förenadt löningsboställe skall, där ej annat föranledes af bestämmelserna i

18 och 27 §§, den af synerätt vid arbetets godkännande fastställda kostnad

godtgöras boställshafvaren af de medel, som enligt lagen om reglering

af prästerskapets aflöning skola för sådant ändamål årligen afsättas och af

vederbörande kyrkoråd förvaltas; dock att vid nybyggnad i följd af brandskada

dylik godtgörelse icke må utgå för den kostnad, som motsvarar uppburen

brandskadeersättning.

Omedelbart efter byggnadsarbetets godkännande skall godtgörelsen

till boställshafvaren utbetalas af de på sätt ofvan blifvit nämndt uppsamlade

medlen. Hvad därvid tilläfventyrs brister skall jämte ränta därå

efter fem för hundra, allt efter som för ändamålet afsedda medel inflyta,

tillhandahållas boställshafvaren, äfven om han frånträder bostället, innan

nybyggnadskostnaden blifvit på angifvet sätt till fullo godtgjord.

2. Hvad sålunda stadgats om ny byggnadskostnad galle ock om kostnad

för förbättring af boställshafvares laga hus å de i 1 mom. omförmälda

boställen, när tak med tillhörande sparrverk ånyo uppföres, eller

hus, med bibehållande af gammalt sparrverk, förses med ny taktäckning,

eller yttervägg i sin helhet eller till större delen ombygges, eller å gammalt

hus anbringas ny brädfodring med anstrykning därå eller annan ändamålsenlig

beklädnad.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 '' Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Kungl. Maj ds förslag: Utskottets förslag:

8. Sedan nybyggnad eller förbättring, hvarom i denna § sägs, blifvit

i behörig ordning beslutad, må boställshafvaren, till bestridande af kostnad,

för hvilken han enligt bestämmelserna i denna § äger att undfå godtgörelse,

erhålla förskott af de medel, som redan blifvit uppsamlade, därest

han ställer fullgod säkerhet för det förskotterade beloppet.

4. Innan kostnad för nybyggnad eller förbättring blifvit förutvarande

boställshafvare till fullo godtgjord, vare efterträdande boställshafvare

ej berättigad att af medel, som i denna § afses, erhålla godtgörelse

för eller förskott å kostnad för honom åliggande nybyggnads- eller

förbättringsarbeten.

21 §.

Kostnaden för underhåll af boställshafvares laga hus å bostadsboställe

af andra eller tredje klassen på landet eller med sådant boställe i sambruk

förenadt löningsboställe skall, där ej annat föranledes af bestämmelserna i

18 och 27 §§, boställshafvaren, på sätt här nedan sägs, godtgöras af de

medel, som enligt lagen om reglering af prästerskapets aflöning skola för

detta ändamål årligen afsättas och af vederbörande kyrkoråd förvaltas.

Då boställshafvaren visar sig hafva gjort utgift för underhållsarbete,

som blifvit af synerätt eller vid ekonomisk besiktning föreskrifvet, skall

godtgörelse för utgiften, i den mån densamma icke öfverstiger den enligt

vederbörligt syne- eller besiktningsinstruinent för arbetet beräknade kostnad,

omedelbarligen till boställshafvaren utbetalas af omförmälda medel.

Har för arbete, som nu är sagdt, den beräknade kostnaden öfverskridits,

eller har boställshafvaren gjort utgift för underhållsarbete, som ej blifvit

honom ålagdt, äge han jämväl af ifrågavarande medel bekomma godtgörelse

för sådan utgift, så vidt densamma af synerätt eller vid ekonomisk besiktning

pröfvas hafva varit af behofvet påkallad. I händelse underhållsarbete

föranledts af brandskada., skall hvad i 20 § sägs i fråga om godtgörelse

för sålunda orsakad kostnad äga motsvarande tillämpning.

Därest i förekommande fall de uppsamlade medlen icke förslå till

godtgörelsens gäldande, skall bristen jämte ränta därå efter fem för hundra

till boställshafvaren, ehvad han fortfarande innehar eller afträdt bostället,

utbetalas efter hand som medel härför blifva tillgängliga, och skall alltid

förutvarande boställshafvares fordran äga företräde till betalning framför

efterträdande boställshafvares.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1J Utlåtande N:o 2.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

IV Kap.

Om andra byggnader än de laga linsen.

22 §.

1. Finner synerätt, att på bostadsboställe eller därmed i sambruk förenad!

löningsboställe insynadt torp eller fäbodeställe bör bibehållas eller

nytt sådant bör insynas eller insynad kvarn bör kvarblifva, skall boställshafvare

där uppföra och underhålla de byggnader, som af synerätten föreskrifvas.

2. Hvad i 1 mom. stadgas om torphus galle ock om hus på nyodling,

som efter frihetsår återgår till boställe.

23 §.

Alla andra byggnader än de i 3, 4, 6 och 22 §§ omförmälda äro öfverloppshus,

hvilka tillträdaren äger att från afträdaren lösa till det värde,

som, i brist af åsämjande, synerätten därå sätter. Har tillträdaren vid afoch

tillträdessynen tillkännagifvit sin afsikt att ej lösa öfverloppshus, eller

underlåter han att inom en månad efter synen förklara sig villig därtill,

må afträdaren bortföra huset inom tid, som vid synen föreskrifves. År

till huset byggnadsvirke hämtadt från boställets skog och har icke virket

utgjorts af sådan andel i skogens afkastning, som, enligt hvad särskildt

är stadgadt, i vissa fall kan, utöfver husbehofvet, tillkomma boställshafvaren,

må huset ej bortföras, innan afträdaren för virket utgifvit ersättning

till belopp, som synerätten bestämmer; skolande ersättningen användas till

boställets nytta enligt de närmare föreskrifter synerätten meddelar.

Har ej afträdaren inom den bestämda tiden bortfört öfverloppshus,

som han berättigats borttaga, tillfälle huset tillträdaren med den rätt,

med hvilken afträdaren innehaft detsamma.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

V Kap.

Om brandförsäkring.

24 §.

Alla hus, hvilkas nybyggnad åligger boställshafvare, vare han pliktig

att uti allmänt brandförsäkringsverk eller brandstodsförening med reglemente

fastställdt af Kungl. Maj:t eller uti brandstodsförening för härad

eller län med reglemente fastställdt af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

brandförsäkra för domkapitlets räkning till husens fulla, i behörig ordning

uppskattade värde; och skall sådan försäkring af honom behörigen

vidmakthållas.

25 §.

Brandskadeersättning uppbäres af domkapitlet, som tillhandahåller boställshafvaren

ersättningsbeloppet, hvarvid domkapitlet äger förordna, huruvida,

innan lyftning får ske, säkerhet hos domkapitlet skall ställas för

medlens användande till återställande af hvad genom branden blifvit förstördt.

26 §.

Brandskadeersättning, som boställshafvare lyftat, skall redovisas vid

nästa ekonomiska besiktning eller husesyn.

27 §.

Boställshafvare, som försummat sin skyldighet att taga eller vidmakthålla

brandförsäkring, svare själf för brandskada och bygge nytt upp för

hvad som brunnit, utan rätt till godtgörelse för byggnadskostnaden i hvad

den motsvarar värdet af det brunna.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens Särskilda Uiskolts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

VI Ivap.

Om ägornas vård och brok samt om fördelning till godtgörande på

vissa år af kostnad eller förlust, som boställshafvare

kan få vidkännas.

28 §.

Boställshafvare skall väl häfda samt i god växtkraft hålla boställes

åker och äng, gräfva och vidmakthålla nödiga diken, efter hvad därom är

stadgadt, samt, i öfverensstämmelse med den särskilda plan, som angående

befintliga hagmarkers ändamålsenliga skötsel må vara fastställd, röja och

vårda sådana marker.

29 §.

1. Boställshafvare skall väl vårda och vidmakthålla trädgård. Om å

bostadsboställe trädgård är otillräcklig eller alldeles saknas'', bör, där det

kan ske med fördel, den gamla utvidgas eller ny anläggas efter hvad

synerätt pröfvar skäligt. Vid nästpåfoljande af- och tillträdessyn må, om

synerätt finner afträdaren icke hafva innehaft bostället så länge, att afkastningen

därunder kan anses hafva ersatt utvidgnings- eller anläggningskostnaden,

denna kostnad till belopp af högst femhundra kronor fördelas

af synerätt till godtgörande på viss tid, beräknad från den dag, utvidgningen

eller anläggningen börjats, och till högst tio år efter dåvarande

boställshafvares afträde.

2. I afseende på skogens skötsel och vård lände till efterrättelse

hvad därom särskildt är stadgadt.

3. Torfmosse skall ändamålsenligt begagnas.

30 §.

1. Om hägnad i ägoskillnad mot annans jord galle hvad därom är

stadgadt. Den hägnad, boställshafvare åligger i ägoskillnad hålla, skall

vid boställes afträdande aflämnas i fredgillt stånd.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

2. Om på yrkande af granne boställshafvare måst deltaga i uppförande

af nytt stängsel, och synerätt finner kostnaden för boställshafvarens

andel däri uppgå till högre belopp, än han anses böra vidkännas, må hägnadskostnaden

af synerätten fördelas till godtgörelse på det antal år, som

pröfvas skäligt, dock icke öfverstigande tjugu, räknadt från den tid, då

stängslet blifvit fullbordadt.

3. Inom boställes ägoområde vare boställshafvare ej förbunden att

hålla hägnad; dock att hägnad, som vid hans tillträde funnits, skall fortfarande

underhållas, intill dess vid syn eller ekonomisk besiktning annorlunda

förordnas.

31 §•

1. I fråga om nyodling eller uppröjning af beteshage å boställes

skogsmark galle hvad därom särskildt är stadgadt.

2. Vill boställshafvare för tillämnad odling af kärr, mosse eller annan

oländig mark, däraf i dess närvarande skick föga eller ingen afkomst kan

erhållas, tillförsäkra sig rätt till frihetsår, enligt hvad därom särskildt är

stadgadt, göre anmälan om företaget hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som därefter iakttager hvad gällande författningar i sådant fall föreskrifva.

När frihetsår beviljas, bestämme Kungl. Maj:ts befallningshafvande, om

och hvilka byggnader å den odlade lägenheten böra finnas. Virke till

dessa byggnader äfvensom till de för odlingen nödiga hägnader jämte erforderligt

bränsle äger boställshafvaren under den tid, han innehar äfven

själfva bostället, hämta från dess skogsafkastning; men sedan han afträdt

bostället, åtnjuter han icke annan rätt till afkastning af skogen, än att

därifrån, så vidt, dåvarande innehafvare af bostället ändock kan från skogen

få sitt virkesbehof fylldt, virke till hägnad i odlingslägenhetens yttergränser

må tagas efter utsyning af vederbörande skogstjänsteman.

3. Vid frihetsårens slut skall den odlade lägenheten, till åker och

äng behörigen häfdad, jämte erforderliga hägnader och byggnader i försvarligt

skick till bostället afträdas utan ersättning; och skall i fråga om

utrönandet af lägenhetens beskaffenhet tillämpas hvad angående syn mellan

jordägare och arrendator är i allmänhet stadgadt.!

32 §.

Odling genom flåhackning och bränning af torf må icke verkställas

utan särskildt därtill af Kungl. Maj:ts befallningshafvande gifvet tillstånd.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2. 33

Kttngl. Maj-.ts förslag: Utskottets förslag:

33 §.

]. Om fördelning till godtgörande på vissa år af den kostnad, boställshafvare

kan hafva under sin besittningstid fått vidkännas med anledning

af laga skifte, skogsindelning, deltagande i vattenafledningsföretag för samfällig

jords odling eller förbättring, nybyggnad af kyrka eller andra allmänna

hus, uppförande af broar eller anläggning af vägar, galle hvad

därom särskildt är stadgadt; och vare efterträdare ej skyldig att annorlunda

än på grund af sådan fördelning vidkännas de kostnader, som i

dessa afseenden bort utgå före hans tillträde af bostället.

2. Därest boställshafvare för all framtid brandförsäkrat insynadt hus

genom inbetalning, på en gång eller i särskilda poster, af hela den för

sådan försäkring bestämda afgift, må denna vid nästföljande af- och tillträdessyn

till godtgörande fördelas på vissa, högst tjugu år, räknade från

den tid, då första inbetalningen skedde.

3. Har nybyggnad eller förbättring eller annan åtgärd, därför boställshafvare

förklarats skyldig svara, blifvit af efterträdande boställshafvare

verkställd, och kan det visas, att denne, utan egen försummelse, varit urståndsatt

att hos företrädaren utfå den härför bestämda kostnadsersättning,

må den förlust, hvilken sålunda uppstått för efterträdaren, efter synerätts

pröfning fördelas till godtgörande på vissa, högst tjugu år, räknade från

denne boställshafvares tillträde.

4. Finnes vid af- och tillträdessyn, att afträdaren måst för nybyggnad

af laga hus å första klassens bostadsboställe eller å löningsboställe,

som innehafves af biskop, eller för sådan förbättring af dessa hus, som

afses i 20 § 2 mom., eller för uppförande af byggnader, hvarom i 22 §

sägs, vidkännas större kostnad, än synerätt pröfvar motsvara för afträdarens

besittningstid skålig utgift i berörda hänseende, må, där ej sådant fall,

som i 3 mom. afses, är för handen, den öfverskjutande kostnaden, såsom

synerätten finner skäligt, fördelas till godtgörande på vissa, högst tjugu

år från nämnde boställshafvares frånträdande af bostället.

Bill. till lliksd. Pro!. 1909. 8 Sami. 1 Afd 2 Höft.

o

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

VII Kap.

Om öfverträdelse af nyttjanderätt till boställe.

34 §.

Hvad boställe tillhörer eller från

dess ä^or är hämtadt och icke kan

räknas till dess årliga afkastning, må

ej afhändas bostället, utan att sådant

är särskildt tillåtet, ej heller torf eller

skogseffekter, äfven om de kunna

anses tillhöra boställets årliga afkastning.

Gödsel må icke bortföras

från boställe, förenadt med jordbruk.

Stråfoder må boställshafvaren

icke förr än vid afträdestiden från

sådant boställe, som sist år sagdt,

bortföra utan särskildt tillstånd. Detta

sökes hos Kungl. Majrts befallningshafvande

och må för hvarje gång icke

medgifvas för längre tid än ett år.

Vid pröfning af ärendet tages i noggrant

öfvervägande, huruvida och

under hvilka villkor det begärda tillståndet,

utan skada för bostället,

kan, med hänsyn till där befintliga

förhållanden, meddelas. Innan dylikt

ärende afgöres, skall domkapitlets yttrande

inhämtas. Har boställshafvaren,

när han skall afträda bostället, foder

öfver, hembjude det efterträdaren

till pris motsvarande hälften af det

i orten för dylikt foder gångbara.

Vill efterträdaren det lösa, skall, där

ej öfverenskommelse träffas om den

ersättning, hvilken sålunda bör utgå,

denna bestämmas af tre gode män,

utsedda i den ordning, lagen om

34 §.

Hvad boställe tillhörer eller från

dess ägor är hämtadt och icke kan

räknas till dess årliga afkastning,

må ej afhändas bostället, utan att

sådairt är särskildt tillåtet, ej heller

torf eller skogseffekter, äfven om de

kunna anses tillhöra boställets årliga

afkastning. Gödsel må icke bortföras

från boställe, förenadt med jordbruk.

Stråfoder må boställshafvaren

icke frän sådant boställe, som sist

är sagdt, bortföra utan särskildt tillstånd.

Detta sökes hos Kungl.

Maj:ts befallningshafvande och må

för hvarje gång icke medgifvas för

längre tid än ett år. Vid pröfning

af ärendet tages i noggrannt öfvervägande,

huruvida och under hvilka

villkor det begärda tillståndet utan

skada för bostället, kan, med hänsyn

till där befintliga förhållanden, meddelas.

Har boställshafvaren, när han

skall afträda bostället, stråfoder utöfver

den myckenhet, som af ses i 39 §,

hembjude det efterträdaren till pris

motsvarande hälften af det i orten

för dylikt foder gångbara. Vill efterträdaren

det lösa, skall, där ej öfverenskommelse

träffas om den ersättning,

hvilken sålunda bör utgå, denna

bestämmas af tre gode män, utsedda

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Kungl. Maj:ts förslag:

skiljemän flen 28 oktober 1887 angående

val af sådana stadgar; ägande

part, som ej nöjes med gode männens

beslut, att draga tvisten under

rättens pröfning, så framt han sin

talan instämmer inom nittio dagar

från det beslutet honom tillställdes;

och skall i beslutet lämnas tydlig

hänvisning om hvad den missnöjde

har att iakttaga för tvistens dragande

under rättens pröfning. Beslutet

skall, änskönt någondera parten

vill söka domaren, gå i verkställighet,

där ej domaren eller öfverexekutor

annorlunda förordnar. Vill

efterträdaren ej lösa fodret, må afträdaren

det bortföra.

Utskottets förslag:

i den ordning, lagen om skiljemän

den 28 oktober 1887 angående val

af sådana stadgar; ägande part, som

ej nöjes med gode männens beslut,

att draga tvisten under rättens pröfning,

så framt han sin talan instämmer

inom nittio dagar från det beslutet

honom tillställdes; och skall i

beslutet lämnas tydlig hänvisning om

hvad den missnöjde har att iakttaga

för tvistens dragande under rättens

pröfning. Beslutet skall, änskönt

någondera parten vill söka domaren,

gå i verkställighet, där ej domaren

eller öfverexekutor annorlunda förordnar.

Vill efterträdaren ej lösa

fodret, må afträdaren det bortföra.

§•

35

Gör boställshafvare åverkan å bostället, eller öfverträder han eljest

sin nyttjanderätt, galle hvad i fråga om sådana förseelser, begångna af

brukare af legd jord, är i strafflagen stadgadt.

VIII Kap.

Om af- och tillträde.

36 §.

Boställe afträdes såsom hittills

den 1 maj; dock att tillträdaren

äger att den 14 mars öfvertaga brukningen

af boställets jord och få åt

sig upplåten hälften i husen, med

undantag af sätesbyggning, visthus,

hushållskällare och brygghus.

36 §.

Boställe afträdes såsom hittills

den 1 maj; dock att tillträdaren äger

att den 14 mars öfvertaga brukningen

af boställets jord och få åt sig

upplåten hälften i husen, med undantag

af sätesbyggning, visthus och hushållskällare.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

37 §.

o

Aret före boställes afträdande skall afträdare^ med bibehållande af

förut tillämpad växtföljd, låta åt tillträdaren verkställa trädesbruk, höstplöjning,

gräsfrö- och höstsädessådd mot ersättning, som, i brist af åsämjande,

bestämmes af tre gode män, utsedda i den ordning, lagen om skiljemän

den 28 oktober 1887 i fråga om val af sådana föreskrifver; ägande part,

som ej nöjes med gode männens beslut, att draga tvisten under rättens

pröfning, så framt han sin talan instämmer inom nittio dagar från det

beslutet honom tillställdes. Om meddelande i beslutet af hänvisning för

den missnöjde och om beslutets verkställighet skall hvad i 34 § är för där

afsedt fall stadgadt äga motsvarande tillämpning.

38 §.

År vid tiden för boställes afträdande icke bestämdt, hvem som kommer

att tillträda bostället, skall domkapitlet föranstalta, att bostället emellertid

varder behörigen brukadt och vårdadt, intill dess detsammas skötsel

och vård kan af tillträdare öfvertagas.

39 §.

o

A alla med jordbruk förenade

boställen vare afträdare!! skyldig att,

så vida icke sådant förhindras af omständigheter,

till hvilka han icke varit

vållande, utan ersättning tillhandahålla

efterträdaren den efter vanliga

förhållanden nödiga gödsel till första

vår- och höstutsädet eller däremot i

värde svarande myckenhet foder.

39 §-

o

A alla med jordbruk förenade

boställen vare afträdaren skyldig att,

så vida icke sådant förhindras af omständigheter,

till hvilka han icke varit

vållande, utan ersättning tillhandahålla

efterträdaren dels vårfoder till

den myckenhet som med hänsyn till

boställets behof blifvit af synerätt vid

af- och tillträdessyn bestämd, dels den

efter vanliga förhållanden nödiga gödsel

till första vår- och höstutsädet

eller däremot i värde svarande myckenhet

foder.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o ‘J.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

IX Kap.

Om tillsyn å boställen samt om ekonomiska besiktningar och

husesyner.

40 §.

Domkapitlet bör tillse, att inom stiftet belägna boställen varda till

hus och ägor behörigen vidmakthållna samt att boställshafvare ej genom

sådan försummelse af nybyggnad eller underhåll, som kan förnärma boställets

och efterträdares rätt, ådrager bostället husröta. Anser domkapitlet

boställes rätt vara genom något af domstol eller annan myndighet meddeladt

beslut förnärmad, eller att vid sådant beslut icke iakttagits hvad i

11 § föreskrifves, skall domkapitlet i behörig ordning öfverklaga beslutet.

Öfver fullgörandet af boställshafvaren enligt 24 § åliggande brandförsäkringsplikt

hålle domkapitlet noggrann tillsyn.

41 §.

o

A alla boställen skola för tillsyn å deras häfd till hus och jord hållas

ekonomiska besiktningar så ofta sådana finnas nödiga och sist å femte

året efter det, då syn å häfden eller ekonomisk besiktning näst förut å

bostället förrättats.

42 §.

Domkapitlet skall före utgången af februari månad hvarje år till

Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända uppgift på de boställen, å hvilka

ekonomiska besiktningar böra under året hållas; ägande domkapitlet att i

händelse af särskildt behof äfven å annan tid hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande

äska ekonomisk besiktning å visst boställe.

43 §.

Ekonomisk besiktning förrättas,

efter Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

förordnande, på landet af kronofogden

i orten såsom ordförande jämte

43 §.

Ekonomisk besiktning förrättas,

efter Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

förordnande, på landet af kronobeijänt

i orten såsom ordförande jämte

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Kungl. Maj:ts förslag:

två nämndemän, och i stad af magistratsperson

såsom ordförande jämte

två utaf magistraten utsedda sakkunniga

män. Biträdande besiktningsmännen

kallas af ordföranden.

År kronofogden hindrad, förordne

Kungl. Maj:ts befallningshafvande annan

kronobetjänt såsom ordförande.

Stanna besiktningsmännen i olika

meningar, galle hvad de flesta säga.

Har hvar sin särskilda mening, galle

ordförandens.

Utskottets förslag:

två nämndemän, och i stad af magistratsperson

såsom ordförande jämte

två utaf magistraten utsedda sakkunniga

män. Biträdande besiktningsmännen

kallas af ordföranden.

Stanna besiktningsmännen i olika

meningar, galle hvad de flesta säga.

Har hvar sin särskilda mening, galle

ordförandens.

44 §.

1. Såsom jäf mot besiktningsman galle: om han är med boställshafvare

eller annan part uti den skyldskap eller det svågerlag, som i

13 kap. 1 § rättegångsbalken om jäf mot domare sägs; eller om besiktningsman

är boställshafvares eller annan parts vederdeloman eller uppenbare

ovän; eller om besiktningsman eller den, som står till honom i sådan

skyldskap eller svågerlag, som nämndt är, äger i målet del eller eljest kan

af förrättningen vänta synnerlig nytta eller skada, därvid dock den omständighet,

att besiktningsmännens ordförande eller hans bemälde skyldeman,

såsom medlem af församlingen, är pliktig deltaga i kostnad för nybyggnad

och underhåll å boställe, ej må såsom jäf räknas. Har besiktningsman

å tjänstens vägnar rättegång med boställshafvare, eller söker

någon sak med besiktningsman eller tillfogar honom något med ord eller

gärning i uppsåt att honom därmed jäfvig göra, det må ej heller för jäf räknas.

2. Vet besiktningsmännens ordförande, att sådant jäf mot honom

är, anmäle det genast och utan att utsätta dag till förrättningen hos

Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som förordnar annan ordförande. Förekommer

dylikt jäf mot biträdande besiktningsman, göre därom omedelbart

anmälan hos ordföranden, hvilken ombesörjer inkallande af annan

besiktningsman.

45 §.

Besiktningsmännens ordförande utsätte tid för de åt honom uppdragna

ekonomiska besiktningar, med iakttagande, att de hållas å tjänlig

årstid och att, där så kan ske, besiktningar i samma ort förrättas omedelbart

efter hvarandra.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens Särskilda Utskotts (N.o 1) Utlåtande N:o 2.

Kung!. Maj:ts förslag:

46 §.

Minst sex veckor före besiktningen

skall ordföranden om tiden

därför underrätta domkapitlet, hvilket

förordnar vederbörande kontraktsprost

eller annat ombud att å domkapitlets

vägnar närvara vid besiktningen.

Inom lika tid åligger det

ordföranden att, när församlings

rätt ifrågakommer, hos vederbörande

kyrkostämmoordförande påkalla

kyrkostämma för utseende af ombud

för församlingen att vid besiktningen

bevaka dess rätt. Om mottagandet

af underrättelse, hvarom nu är sagdt,

skall bevis genast af vederbörande

tillställas ordföranden. Öfriga parter

skola minst fjorton dagar före

besiktningen af ordföranden kallas

till densamma.

Utskottets förslag:

46 §.

Minst sex veckor före besiktningen

skall ordföranden om tiden därför

underrätta domkapitlet, hvilket förordnar

vederbörande kontraktsprost

eller, vid förfall för denne, annat

ombud att å domkapitlets vägnar

närvara vid besiktningen. Inom lika

tid åligger det ordföranden att, när

församlings rätt ifrågakommer, hos

vederbörandekyrkostämmoordförande

påkalla kyrkostämma för utseende af

ombud för församlingen att vid besiktningen

bevaka dess rätt. Om

mottagandet af underrättelse, hvarom

nu är sagdt, skall bevis genast af

vederbörande tillställas ordföranden,

öfriga parter skola minst fjorton

dagar före besiktningen af ordföranden

kallas till densamma.

47 §.

När ordföranden bevisligen iakttagit hvad enligt nästföregående §

åligger honom, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder för

besiktningens företagande.

48 §.

Anmäles vid förrättningen jäf mot ordföranden, och finna besiktningsmännen

det vara lagligen grundadt, inställes förrättningen, och göre ordföranden

anmälan om förhållandet hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som förordnar annan ordförande. Förekommer mot biträdande besiktningsman

jäf, som af besiktningsmännen godkännes, ombesörje ordföranden

inkallande af annan besiktningsman i hans ställe. Ogillas jäfvet, skall förrättningen

fortgå; vederbörande obetaget att i sammanhang med hufvudsaken

klaga öfver beslut, hvarigenom jäfsanmärkning ogillats.

49 §.

Vid förrättningen hafva besiktningsmännen att iakttaga hvad här

nedan sägs:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

1. Tillses, huruvida instrument öfver förut å bostället hållna ekonomiska

besiktningar och husesyner samt andra bostället rörande handlingar

fortfarande finnas i behåll, äfvensom huruvida de hus, hvilka det åligger

boställshafvaren att nybygga, äro vederbörligen brandförsäkrade och försedda

med nödig brandredskap, hvarjämte boställshafvaren affordras redovisning

för husröte- eller brandskadeersättning eller andra medel, hvilka

böra för boställets räkning redovisas.

2. Boställets hus och ägor besiktigas, hvarvid, när fråga uppstår om

nybyggnad eller underhåll af hus, efter noggrann pröfning meddelas yttrande,

huruvida behofvet af nybyggnads- eller underhållsarbete kan anses

hafva uppkommit genom boställshafvarens vanvård; och anmärkes hvad i öfrigt

enligt denna boställsordning finnes utgöra föremål för uppmärksamhet.

3. Om beträffande hus, som må nybyggas utan synerätts beslut, anmärkta

bristfälligheter finnas vara sådana, att fråga om nybyggnad uppstår,

undersökes, huruvida bristfälligheterna lämpligen kunna genom endast

bättrande afhjälpas eller nybyggnad skall anses nödig.

4. Föreskrifves enligt 3 mom. byggande af nytt hus, utse besiktningsmännen

därtill plats, hvilken, såvida utan skada för bostället eller

oskälig tillökning i byggnadskostnaden kan ske, lämpas efter boställshafvarens

önskan, och bestämma besiktningsmännen storleken, inredningen och öfriga

beskaffenheten af det nya huset samt uppgöra kostnadsförslag, hvarvid för

de byggnadsämnen, som erhållas från bostället, icke må beräknas annat

värde än som pröfvas motsvara erforderlig arbets- och forslingskostnad

jämte andra utgifter för byggnadsämnenas beredning.

5. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,

med utsättande af därför erforderlig kostnad.

6. I fråga om öfriga bristers af hjälpande meddelas nödiga föreskrifter.

Bristerna uppskattas i penningar.

7. Förordnande, som afses i 30 § 3 mom., gifves, när skäl därtill finnes.

8. Tid utsättes, inom hvilken föreskrifven nybyggnad, förbättring

eller annan åtgärd bör genom vederbörande vara verkställd.

9. Har efter senast å bostället hållna ekonomiska besiktning eller

husesyn boställshafvaren för underhåll af laga hus gjort sådan utgift, för

hvilken han endast efter förutgången pröfning må erhålla godtgörelse såsom

i 21 § sägs, undersökes, huruvida och i hvad mån utgiften varit af

behofvet påkallad, samt meddelas beslut därom.

10. Beslut i fråga om gäldandet af kostnaderna för förrättningen

meddelas.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Klingl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

11. Vid förrättningens afsittande tillkännagifves och i instrumentet

antecknas, att den med förrättningen missnöjde äger att, vid förlust af rätt

till vidare talan, inom trettio dagar efter förrättningens afsittande anmäla

sig å landet hos domaren och i stad hos rådstufvurättcns ordförande med

beg; tran om laga syn.

Omedelbart efter förrättningens afsittande skall ordföranden skriftligen

underrätta vederbörande kontraktsprost om tiden, inom hvilken vid förrättningen

föreskrifna arbeten skola vara verkställda.

50 §.

Senast inom fjorton dagar efter utgången af tid, som vid ekonomisk

besiktning blifvit bestämd för verkställande af föreskrifna arbeten, skall

den byggnadsskyldige till kontraktsprosten ingifva anmälan, att hvad vid

besiktningen föreskrifvits blifvit till alla delar fullgjordt, eller ock visa,

att förrättningen öfverklagats. Sådan anmälan skall vara vitsordad, för

annan byggnadsskyldig än boställshafvare, af denne, och, beträffande boställshafvaren

åliggande arbeten, af två utaf församlingen för sådant ändamål

a kyrkostämma utsedda ombud. Har förrättningen vunnit laga kraft,

men anmälan, hvarom här är sagdt, ej inom bestämd tid inkommit, anmäle

kontraktsprosten genast förhållandet hos domkapitlet, som har att

inom lämplig tid vidtaga åtgärder till bevarande af boställets och efterträdares

bästa antingen medelst begäran hos öfverexekutor, att hvad den

försumlige eftersatt må genom öfverexekutors ämbetsåtgärd varda för lega

pa hans bekostnad verkställdt, eller genom beredande af erforderlig säkerhet

hos honom för husrötebeloppet.

51 §.

1. Kronobetjänt och nämndeman samt konsistorieombud, när annan

ån vederbörande kontraktsprost därtill förordnats, erhålla för ekonomiska

besiktningar ersättning efter hvad särskildt är stadgadt. Af magistrat utsedda

biträdande besiktningsmän njuta ersättning lika med nämndemän.

2. Dessa ersättningar äfvensom 2. Dessa ersättningar äfvensom

lösen för det exemplar af instrumen- lösen för det exemplar af instrumentet,

soin i 67 § omförmäles, skola gäl- tet, som i 67 § omförmäles, skola gäldas

å första klassens bostadsboställen das å första klassens bostadsboställen

och de löningsboställen, som innehaf- och de löningsboställen, som innehafvas

af biskopar eller skola vara i för- vas af biskopar eller skola vara i för
Bih.

till Rikad. Prof. 1909. 8 Sami. 1 Afd. 2 luft. 0

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Kungl. Maj:ts förslag:

fattningsenlig ordning utarrenderade,

af boställshafvaren, men å hvarje

annat boställe, där icke på grund

af särskildt stadgande för visst fall

annorlunda medgifves, af pastoratet;

dock att, där besiktning i följd af

någon vederbörandes tredska eller

försummelse särskildt påkallats, den

tredskande eller försumlige skall vara

skyldig att enligt besiktningsmännens

bestämmande godtgöra boställshafvaren

eller annan hvad för sådan

besiktning bör utgifvas.

o ö

52 §.

Husesyn förrättas å tjänlig årstid,

på landet af domare jämte minst

två, högst sex nämndemän, allt efter

som domaren pröfvar nödigt, samt

i stad af rådstufvurätt; ägande å

landet domaren och i stad rådstufvurätten

att till rättens biträde vid synen,

där så finnes behöfligt, tillkalla

byggnadskunnig person.

Utskottets förslag:

fattningsenlig ordning utarrenderade,

af boställshafvaren, men å hvarje

annat boställe, där icke på grund af

särskildt stadgande för visst fall annorlunda

medgifves af pastoratet och

boställshafvaren till hälften hvardera;

dock att, där besiktning i följd af

någon vederbörandes tredska eller

försummelse särskildt påkallats, den

tredskande eller försumlige skall vara

skyldig att enligt besiktningsmännens

bestämmande godtgöra boställshafvaren

eller annan hvad för sådan

besiktning bör utgifvas.

52 §.

Husesyn förrättas å tjänlig årstid,

på landet af domare jämte minst

två, högst fyra nämndemän, allt efter

som domaren pröfvar nödigt, samt

i stad af rådstufvurätt; ägande å landet

domaren och i stad rådstufvurätten

att till rättens biträde vid

synen, där så finnes behöfligt, tillkalla

byggnadskunnig person.

53 §.

Husesyn är antingen laga syn eller af- och tillträdessyn.

54 §.

Laga syn hålles, då missnöje mot ekonomisk besiktning blifvit anmäldt,

äfvensom eljest då laga syn af domkapitlet eller byggnadsskyldig begäres.

55 §.

1. Af- och tillträdessyn hålles på begäran af domkapitlet i anledning

af ombyte utaf boställshafvare.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Kung!. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

2. A boställe,, förenadt med jordbruk, skall sådan syn hållas året

näst före afträde!, när så tidigt blifvit bestämdt, hvem som efter afträdare!!

skall öfvertaga bostället. Kan syn ej det året hållas, må den äga rum

under afträdesåret, sist inom sex månader efter afträdet.

3. A boställe utan jordbruk vare af- och tillträdessyn ej nödig, där

ej nybyggnads- eller underhållsskyldighet åligger boställshafvaren, eller

denne eller vederbörande byggnadsskyldig senast vid afträdestiden hos domkapitlet

äskar sådan syn, eller domkapitlet eljest finner syn böra hållas.

Af- och tillträdessyn bör äfven i dessa fall förrättas, där så kan ske, året

före afträdet eller sist inom sex månader efter detsamma.

4. Då boställe för allmän kassas räkning stått under domkapitlets

förvaltning, vare vid boställets afträdande af- och tillträdessyn ej nödig,

med mindre sådan syn å någondera sidan äskas; börande efterträdande

boställshafvare, om han påyrkar syn, sist en månad efter tillträdet göra

framställning därom hos domkapitlet. Mottager boställshafvare boställe af

domkapitlet utan af- och tillträdessyn, svare sedan för allt hvad domkapitlet

under dess besittningstid i afseende på boställets bebyggande,

underhåll och vård ålegat.

56 §.

Husesyn begäres å landet hos domaren samt i stad hos rådstufvurättens

ordförande; och skola, när af- och tillträdessyn äskas, därvid tillika

insändas instrument öfver sista af- och tillträdessyn och därefter hållna

laga syner äfvensom sista ekonomiska besiktning, om sådan senare än

husesyn hållits, samt gällande hushållningsplan för bostället tillhörig skog.

57 §.

1. Då syn är begärd, skall domaren

eller rätten ej mindre utsätta tid

för densamma och därom underrätta

Kungl. Maj :ts befallningshafvande med

begäran vid af- och tillträdessyn,

att, om till bostället hör skog, för

hvilken hushållningsplan är fastställd,

samt andel i skogens afkastning ut
Ö

O

öfver liusbehofvet är boställshafvaren

tillerkänd, skogstjänsteman måtte

57 §.

1. Då syn är begärd, skall domaren

eller rätten ej mindre utsätta tid

för densamma och därom underrätta

Kungl. Maj :ts befallningshafvande med

begäran vid af- och tillträdessyn, att,

om till bostället hör skog, för hvilken

hushållningsplan är fastställd,

samt andel i skogens afkastning utöfver

liusbehofvet är boställshafvaren

tillerkänd, skogstjänsteman måtte

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Kungl. Maj:ts förslag: '' Utskottets förslag:

förordnas att vid synen biträda, än förordnas att vid synen biträda, än

äfven om tiden därför, minst två må- äfven om tiden därför, minst två månader

förut, underrätta domkapitlet, nader förut, underrätta domkapitlet,

hvilket förordnar vederbörande kon- hvilket förordnar vederbörande kontraktsprost

eller annat ombud att å traktsprost eller, vid förfall för denne,

dess vägnar vid synen bevaka bostäl- annat ombud att å dess vägnar vid

lets rätt och bästa. Inom lika tid synen bevaka boställets rätt och bästa,

åligger domaren eller rätten att, när Inom lika tid åligger domaren eller rätförsamlings

rätt ifrågakommer, hos ten att, när församlingens rätt ifrågavederbörandekyrkostämmoordförande

kommer, hos vederbörande kyrkopåkalla

kyrkostämma för utväljande stämmoordförande påkalla kyrkoaf

ombud till bevakande af försam- stämma för utväljande af ombud till

lingens talan. Om mottagandet af bevakande af församlingens talan.

Om mottagandet af underrättelse,

hvarom nu är sagd!, skall bevis genast

af vederbörande öfversändas till

domaren eller rätten. Domaren eller

rätten föranstalte ock, att öfriga par
-

underrättelse, hvarom nu är sagdt,

skall bevis genast af vederbörande

öfversändas till domaren eller rätten.

Domaren eller rätten föranstalte ock,

att öfriga parter varda minst fjorton

dagar, om de bo inom pastoratet, ter varda minst fjorton dagar, om

eljest en månad före synen till den- de bo inom pastoratet, eljest en måsamma

kallade; börande domaren till nåd före synen till densamma kalsynen

kalla nämnd. lade; börande domaren till synen

kalla nämnd.

2. Skall vid afträdandet boställe öfvertagas af domkapitlet för allmän

kassas räkning, och är den löntagare utnämnd, som efter domkapitlet

kommer att tillträda bostället, då bör jämväl sådan löntagare genom domkapitlets

försorg kallas till synen och bevis därom insändas till domaren

eller rätten.

58 §.

När domaren eller rätten bevisligen iakttagit hvad enligt nästföre
O

O O

gående § åligger dem, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder

för synens företagande.

59 §.

Vid laga syn behandlas de ämnen, som blifvit enligt denna boställsordning

eller annan författning till sådan syn hänskjutna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

-15

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) inlåtande N:o 2.

Kungl. Maj:ts förslagj: Utskottets förslag:

År, då missnöje mot ekonomisk besiktning blifvit anmäldt, klagan

tillika förd öfver beslut, hvarigenom mot besiktningsman gjordt jäf ogillats,

och linncr synerätten jäfsanmärkningen vara lagligen grundad, skall ny

besiktning verkställas af synerätten, som därvid meddelar de föreskrifter,

hvilka af omständigheterna linnas påkallade.

60 §.

Hvad i 49 § 1 mom. stadgas för ekonomisk besiktning galle äfven

för af- och tillträdessyn, och iakttages därvid tillika af synerätten följande:

1. Efterses och antecknas i hvad mån förut föreskrift nybyggnader,

förbättringar och andra åtgärder blifvit verkställda.

2. År sedan sista ekonomiska besiktning eller husesyn hus, som bör

finnas vid bostället, nybyggdt, tillses, huruvida det är i öfverensstämmelse

med gifna föreskrifter samt i öfrigt ändamålsenligt och med omsorg uppfördt.

Synerätten meddelar därefter beslut, huruvida huset må, i befintligt

skick eller sedan därå anmärkta felaktigheter och brister blifvit afhulpna,

insynas, eller om det skall utdömas.

3. Hvarje bostället i öfrigt tillhörande hus besiktigas, hvarvid, när

fråga uppstår om nybyggnad eller underhåll, efter noggrann pröfning meddelas

yttrande, huruvida behofvet af nybyggnads- eller underhållsarbete kan

anses hafva uppkommit genom boställshafvarens vanvård. Finnas anmärkta

bristfälligheter sådana, att fråga om nybyggnad uppstår, undersöker synerätten,

huruvida bristfälligheterna lämpligen kunna genom endast bättrande

afhjälpas eller nybyggnad skall anses nödig, hvarom synerätten då förordnar.

Föreskrifves byggande af nytt hus, utser synerätten därtill plats,

hvilken, såvida utan skada för bostället eller oskälig tillökning i byggnadskostnaden

kan ske, lämpas efter tillträdarens önskan. Utdömes eller felas

sätesbyggning å bostadsboställe af första klassen, hänvisas vederbörande

att föranstalta om ritning och hos Kungl. Maj:t söka fastställelse därå.

Utdömes eller felas annat bus, bestämmer synerätten storleken, inredningen

och öfriga beskaffenheten af det nya.

4. För den nybyggnad, hvars omfattning och beskaffenhet synerätt

bestämmer, uppgör synerätten kostnadsförslag, hvarvid för de byggnadsämnen,

som erhållas från bostället, icke må beräknas annat värde, än synerätten

pröfvar motsvara erforderlig arbets- och forslingskostnad jämte

andra utgifter för byggnadsämnenas beredning.

5. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,

med utsättande af därför erforderlig kostnad.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Kungl. Maj ds förslag: Utskottets förslag:

6. Boställets ägor besiktigas. De brister, afträdaren låtit komma

sig till last i afseende på åkerns häfdande, öfriga ägors skötsel och vård,

hägnaders och dikens anbringande och underhåll samt torfmosses begagnande,

allt efter hvad för hvarje fall är stadgadt, antecknas, de åtgärder

och förbättringar, som i följd däraf erfordras, föreskrifvas och kostnaden

för desamma utsättes. Finnes antaget brukningssätt uppenbart leda till

skada för bostället, föreskrifves nödig rättelse.

7. Myckenheten af det stråfoder,

afträdaren skall utan ersättning tillhandahålla

efterträdaren, bestämmes.

Vinnes utredning därom, att åkerjordens

behöriga gödning försummats,

åläsrges afträdaren att tillföra bostäl
-

7. Vinnes utredning därom, att

åkerjordens behöriga gödning förålägges

afträdaren att tillbostället

gödningsämnen efter

behofvet fordrar eller därför

summats, —

föra

som

lämna ersättning.

let gödningsämnen efter som behofvet

fordrar eller därför lämna ersätt
-

8. Om till bostället hör skog, för hvilken hushållningsplan är fastställd,

samt andel i skogens afkastning utöfver husbehofvet är boställshafvaren

tillerkänd, skall synerätten dels undersöka huruvida kvarstående

del af den skog, som enligt hushållningsplanen varit till afverkning före

afträdestiden afsedd, lämnar tillgång till behöflig! virke för utförande af

de vid synen i afseende å boställets hus och hägnader föreskrifna arbeten,

för hvilka afträdaren har att svara utan rätt till godtgörelse, hvarom i 20

eller 21 § förmärs, dels ock bestämma om och i hvilken omfattning virke,

som erfordras för fullgörande af de nybyggnads- och underhållsarbeten, hvilka

pastoratet eller därtill hörande församling förpliktas verkställa, skall uttagas

af den enligt nämnda plan till afverkning före afträdestiden afsedda skog.

Förekommer i först omförmälda hänseende brist, förpliktas afträdaren

att i godtgörelse därför deltaga i förhållande till den andel, han fått af behållen

skogsafkastning tillgodonjuta. På lika sätt förfares i fråga om

kostnad för afhjälpande af anmärkt brist i afseende å skogsodlings- och

andra arbeten för skogsskötselns främjande.

9. Vid godkännande af byggnadsarbete, därför godtgörelse skall till

boställshafvaren utgå på sätt i 20 § finnes stadgadt, fastställer synerätten

det belopp, som pröfvas hafva utgjort skälig kostnad för berörda arbete.

10. Har efter senast å bostället hållna ekonomiska besiktning eller

husesyn boställshafvaren för underhåll af laga hus gjort sådan utgift, för

hvilken han endast efter förutgången pröfning må erhålla godtgörelse så
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande No 2.

47

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

som i 21 § sägs, undersökes huruvida och i hvad man utgiften varit af

behoivet påkallad samt meddelas beslut därom.

11. Äger afträdare!! jämlikt bestämmelserna i 20 och 21 §§ bekomma

ersättning för nybyggnad eller underhåll af boställets laga hus, lämnas

erforderlig föreskrift därom.

• 12. Beslut meddelas om fördelning på vissa år af kostnad eller förlust

i de fall, då sådan fördelning enligt denna författning är medgifven.

13. Tid utsättes, inom hvilken af synerätten föreskrifna arbeten

skola vara verkställda.

14. I allt annat, hvartill denna boställsordning föranleder, anställes

undersökning och meddelas föreskrift.

61 §.

1. På grund af hvad vid af- och tillträdessyn af rätten blifvit bestämdt,

skall, där så erfordras, emellan afträdare och tillträdare upprättas

och i synerättens utslag införas likvid, fullständigt upptagande å ena sidan

alla de belopp, hvilka påförts afträdare!!, och å andra sidan allt hvad

honom tillgodoförts.

Likviden, som inrättas efter hvad behofvet i hvarje fall fordrar, skall

tydligt utvisa hvad afträdaren eller tillträdaren blifver skyldig eller får

till godo.

2. Har af- och tillträdessyn hållits före af trädet, må afträdaren vid

uppgörelse med tillträdaren tillgodoräkna sig kostnaden för de afträdaren

ålagda arbeten, som han före afträdet verkställt.

62 §.

Sedan bostället afträdts, må afträdaren ej befatta sig med några arbeten

å bostället, utan skall hvad då brister af det, som på honom ankommer,

verkställas af tillträdaren mot rätt till därför upptaget kostnadsbelopp.

63 §.

I det fall, som i 57 § 2 mom. afses, äge den domkapitlet efterträdande

löntagaren att vid synen göra de anmärkningar i afseende å befintliga

brister, hvartill han finner anledning. Rättsförhållandet mellan

domkapitlet och honom må vid denna syn komma under bedömande allenast

där båda därom åsämjas, och vare efterträdande löntagaren endast i sådant

fåll behörig att fullfölja talan mot synerättens beslut.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

64 §.

Vid handläggning af ärenden, som förekomma vid laga syn, .skola de

för af- och tillträdessyn meddelade föreskrifter i tillämpliga delar lända

till efterrättelse.

65 §.

lång

ning

1. För husesyner njuta

efter hvad särskildt är

stadgadt.

och dagtraktamente enligt sällande

byggnadskunnig person ö

kostnad för husesyn räknas

mentet, som i 67 § omförmäles.

2. Kostnaden för laga syn skall

gäldas för bostadsboställen af första

klassen samt de löningsboställen, som

innehafvas af biskopar eller skola

vara i författningsenlig ordning utarrenderade,

af vederbörande boställshafvare

och för hvarje annat boställe

af pastoratet; dock att, där synerätten

finner, att synen blifvit utan giltig

orsak påkallad eller att, när synen

ägt rum efter anmälan om vanvård,

anmärkningen varit befogad, den skyldige

skall vara pliktig att, i den mån

synerätten pröfvar skäligt, godtgöra

boställshafvaren eller pastoratet hvad

för sådan laga syn bör

synerätt äfvensom konsistorieombud ersättSkogstjänsteman

erhåller reseersättsereglemente

och biträdande

godtgörelse efter synerättens bestämmande. Till

lösen för det exemplar af syneinstru
-

utgifvas.

gäldas

3. Kostnaden för af- och tillträdessyn

skall gäldas:

för bostadsboställe af första klassen

samt de löningsboställen, som

innehafvas af biskopar eller skola vara

i författningsenlig ordning utarrenderade,

utaf afträdare och tillträdare

till hälften hvardera;

Kostnaden för laga syn skall

för bostadsboställen af första

klassen samt de löningsboställen, som

innehafvas af biskopar eller skola vara

i författningsenlig ordning utarrenderade,

af vederbörande boställshafvare

och för hvarje annat boställe af

pastoratet och boställshafvaren till hälften

hvardera; dock att, där synerätten

finner, att synen blifvit utan giltig

orsak påkallad eller att, när synen

ägt rum efter anmälan om vanvård,

anmärkningen varit befogad, den skyldige

skall vara pliktig att, i den mån

synerätten pröfvar skäligt, godtgöra

boställshafvaren eller pastoratet hvad

för sådan laga syn bör utgifvas.

3. Kostnaden för af- och tillträdessyn

skall gäldas:

för bostadsboställe af första klassen

samt de löningsboställen, som

innehafvas af biskopar eller skola

vara i författningsenlig ordning utarrenderade,

utaf afträdare och tillträdare

till hälften hvardera; samt

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlutande N:o 2.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

för bostadsboställen af andra klas~ för hvarje annat boställe af pa
sen

och de löningsboställen, som af storatet, afträdare och tillträda^ till

kyrkoherdar innehafvas, af pastoratet, en tredjedel hvardera,

afträdare och tillträdare till en tredjedel

hvardera; samt

för hvarje annat boställe af pastoratet.

66 §.

Vederbörande inbyggnads- och underhållsskyldig skall inom eu månad

efter förloppet af den tid, då, enligt hvad honom genom synerätts laga

kraft ägande beslut blifvit förelagdt, anmärkta brister och felaktigheter

bort vara afhulpna eller föreskrifven nybyggnad verkställd, om fullgörandet

till domkapitlet ingifva anmälan, vitsordad, för annan nybyggnads- och

underhållsskyldig än boställshafvare, af denne, och, beträffande boställshafvaren

åliggande arbeten, af två utaf församlingen för sådant ändamål å

kyrkostämma utsedda ombud. Försummar nybyggnads- och underhållsskyldig

hvad nu är sagdt, skall öfverexekutor, på anmälan härom af domkapitlet,

vidtaga erforderliga åtgärder för verkställighet på den försumliges

bekostnad af hvad eftersatt blifvit. Skulle hvad domkapitlet såsom boställshafvare

blifvit ålagdt ej fullgöras, äger församlingen eller efterträdande

boställshafvare hos öfverexekutor påkalla verkställighet.

67 §.

Instrument öfver ekonomiska besiktningar och husesyner samt andra

bostället rörande handlingar skola, jämte förteckning å desamma, af boställshafvare

väl vårdas och förvaras, vid besiktningar och syner tillhandahållas

samt vid afträdandet till efterträdaren öfverlämnas.

X Kap.

Allmänna bestämmelser och öfvergångsstadganden.

68 §.

Hvad för boställshafvare i denna boställsordning är föreskrifvet skall

gälla ej mindre, i tillämpliga delar, för domkapitlet för den tid domkapitlet

Bill. till RiJcsd. Prof. 1909. 8 Samt. 1 Afd. 2 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Kungl Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

för allmän kassas räkning innehar boställe, än äfven för arrendator eller

brukare, som är i författningsenlig ordning antagen; dock att med afträdande

af i dylik ordning utarrenderadt boställe eller utarrenderad del

af boställe skall förhållas efter ty stadgas i 2 kap. 5 § i lagen om nyttjanderätt

till fast egendom, samt att, utan hinder af hvad här ofvan i

34 § är stadgadt, andra föreskrifter i afseende å gödsel och foder å sålunda

utarrenderad jord må i arrendekontrakt meddelas, när sådant pröfvas

nödigt eller lämpligt.

I fråga om löningsboställe, som är i författningsenlig ordning utarrenderadt,

skall, där ej bostället är med bostadsboställe i sambruk förenad^

beträffande de ämnen, som i 33 § 4 mom. afses, gälla hvad i arrendekontraktet

därutinnan må varda stadgadt.

I öfrigt skall i fråga om arrende, som i denna § afses, lända till

efterrättelse hvad i allmänhet gäller angående arrende af jord.

69 §.

Finner synerätt till boställe hörande jordbruk vara af så obetydlig

omfattning, att för boställen med jordbruk gifna bestämmelser till större

eller mindre del synas icke därå tillämpliga, äge synerätten förordna, om

och i hvilken män beträffande sådant boställe skola tillämpas för boställen

utan jordbruk i denna boställsordning meddelade stadganden.

70 §.

Utan hinder af beslut, som meddelats i fråga om Indika hus å boställe

skola finnas, eller af sådant förordnande, som i 69 § sägs, må synerätt,

på grund af sedermera inträffade förändrade förhållanden, i dessa

afseenden annorlunda förordna.

71 §•

I pastorat, bestående af både lands- och stadsförsamling, skall den

pastoratet åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet utgöras af de

särskilda församlingarna så, som i lag är stadgadt i fråga om afgifter,

hvarom för lands- och stadsförsamlingar gemensam kyrkostämma beslutar,

dock att, äfven om bostadsboställe är beläget i stad, landsförsamling icke

må påföras andel i mer än som motsvarar den pastorat åliggande nybyggnads-

och underhållsskyldighet å bostadsboställe af samma klass å landet.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2. 51

Kungl. Maj:ts förslag: • Utskottets förslag:

72 §.

Då löntagare, som saknar visst boställe, är berättigad till fri bostad,

skall bostadens beskaffenhet lämpas efter hvad därom för bostadsboställe

af motsvarande klass är i denna boställsordning stadgadt.

73 §.

1. Denna boställsordning afser icke de bostadsboställen, hvilkas innehafvare

äro delägare i skånska prästerskapets byggnadskassa.

2. Där eljest i fråga om visst boställe, i följd af särskildt stadgande,

öfverenskommelse eller annan giltig grund, nybyggnads- eller underhållsskyldigheten

helt eller delvis åligger annan än pastoratet, till pastoratet

hörande församling eller boställshafvaren, skall hvad sålunda hittills varit

gällande fortfarande tillämpas, intill dess annorlunda kan varda i laga

ordning bestämdt.

74 §.

1. Denna boställsordning skall, med iakttagande af hvad här nedan

sägs, tillämpas från och med den 1 maj 1910.

2. Biskop, som utnämnts före den 1 januari 1910, vare ej mot sitt

bestridande underkastad andra än de före denna boställsordnings utfär
-

dande gällande föreskrifter i afseende

hus å boställe, som han innehar.

3. Beträffande nybyggnad och

underhåll af de laga husen å boställen,

som äro anslagna till bostad

eller aflöning åt andra prästmän än

biskopar, skola för hvarje särskildt

boställe, intill dess lönereglering, fastställd

på grund af lagen om reglering

af prästerskapets aflöning, trädt i

kraft inom det pastorat, där boställshafvaren

är anställd, hittills gällande

föreskrifter tillämpas, såvida icke genom

öfverenskommelse, som af Kungl.

Maj:t fastställes, pastoratet och boställshafvaren

förenas därom, att med

på nybyggnad och underhåll af laga

3. Beträffande nybyggnad och

underhåll af de laga husen å boställen,

som äro anslagna till bostad

eller aflöning åt andra prästmän än

biskopar, skola för hvarje särskildt

boställe, intill dess lönereglering, fastställd

på grund af lagen om reglering

af prästerskapets aflöning, trädt i

kraft inom det pastorat, där boställshafvaren

är anställd, hittills gällande

föreskrifter tillämpas.

Stadgandena i 51 § 2 mom. och

65 § 2 och 3 mom., såvidt dessa

stadganden afse bostadsboställen af

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Utskottets förslag:

andra och tredje klasserna äfvensom

löningshoställen, livilka innehafvas af

kyrkoherdar och komministrar, skola

tillämpas först vid de ekonomiska besiktningar

och husesyner, som hållas,

efter det sådan lönereglering, som nu

är sagd, vunnit tillämpning beträffande

det pastorat, där bostället finnes.

Förr än efter sist angifna tidpunkt

kan afträdare af med jordbruk

förenadt boställe icke heller förpliktas

att, på sätt i 39 § är stadgadt, utan

ersättning tillhandahålla efterträdaren

viss myckenhet vårfoder.

4. Den rätt, som i följd af särskildt stadgande eller landssed på vissa

orter hittills tillkommit afträdande boställshafvare att efter sitt afträde njuta

skörden af den näst förut å bostället utsådda höstsäden, vare fortfarande

gällande till förmån för löntagare, som nämnts före den 1 januari 1910.

5. Hvad för vissa stift är i fråga om ersättning för odlingsarbeten

å prästboställen genom särskilda kungl. bref stadgadt skall fortfarande tilllämpas

beträffande de odlingar, hvilka äro påbörjade före år 1910.

6. De laga hus, som blifvit uppförda innan denna boställsordning,

efter hvad nu är sagdt, skall tillämpas, må ej, där de enligt förut gällande

stadganden äro godkända eller antagliga, utdömas därföre, att de ej öfverensstämma

med boställsordningen.

Kungl. Maj:ts förslag:

nybyggnads- och underhållsskyldighet

i afseende å bostadsboställe af andra

eller tredje klassen på landet skall

förhållas enligt de i 13 § angifna

grunder. Har öfverenskommelsen blifvit

af Kungl. Maj:t stadfäst, skall

densamma vara bindande äfven för

boställshafvare, som, innan lönereglering,

fastställd på grund af förordningen

den 11 juli 1862, upphör att

gälla, efterträder den boställshafvare,

med hvilken öfverenskommelsen träffats.

75 §.

1. Vid den af- och tillträdessyn, hvilken å bostadsboställe af första

klassen eller löningsboställe, som innehafves af biskop, hålles närmast efter

den 30 april 1910, skall synerätten dels, i den mån förhållandena sådant

påkalla, enligt förut gällande stadganden bedöma afträdarens nybyggnadsoch

underhållsskyldighet samt rättsförhållandet mellan honom och tillträdaren,

dels ock, så vidt stadgandet i 74 § 2 mom. medgifver, med tilllämpning

af denna boställsordning bestämma, hvilka laga hus böra å

bostadsbostället finnas.

2. önskar biskop, som utnämnts före den 1 januari 1910, att boställsordningen

må för boställe, som han innehar, redan under hans besinningstid

vinna fullständig tillämpning, göre anmälan därom vid husesyn; och

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

raeddele då synerätten i afseende å bostadsboställes laga hus sådan bestämmelse,

som här ofvan i 1 mom. omförmäles.

3. Dylik bestämmelse skall i afseende å de laga husen på hvarje bostadsboställe

af andra eller tredje klassen och med sådant boställe i sambruk

förenadt löningsboställe meddelas af synerätt vid den husesyn, som

enligt lagen om reglering af prästerskapets aflöning bör af domkapitlet

påkallas, då lönereglering enligt samma lag är i ordningen att företagas

beträffande det pastorat, där bostället finnes.

När sådan syn första gången förrättas, skall synerätten tillika meddela

de föreskrifter, som finnas erforderliga för att befintliga laga hus må

varda före den nya löneregleringens tillämpning försatta i fullgodt stånd

af den, sådant enligt dittills gällande bestämmelser åligger. Synerätten

pröfve ock, om och i hvad mån den nybyggnad af laga hus, hvilken

boställshafvaren i enlighet med dittills gällande bestämmelser verkställt

eller fått sig ålagd, bör anses vid tiden för den nya löneregleringens inträdande

öfverskjuta hvad honom ålegat att bygga. För därvid befunnen

öfverbyggnad njute boställshafvaren ersättning af pastoratet.

Stockholm den 27 april 1909.

På utskottets vägnar:

C. A. SJÖGRÖN A.

Reservation

af herrar Söderbergh och Nilsson i Skärhus, hvilka hemställa, att 9 § 1

mom. får den af Kungl. Maj:t föreslagna lydelse samt 3 mom. af nämnda

paragraf följande lydelse:

»Brygghus skall innehålla anordningar för tvätt och, där så erfordras,

äfven för bakning.»

Bih. till Riksd. Prat. 1909. 8 Sami. 1 Afd. 2 Haft.

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.