Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition n:o 81 angående statsunderstöd till kommunala och enskilda läroanstalter, äfvensom i anledning af inom Riksdagen väckta motioner i dithörande ämnen.

1909-05-06 · 117 sidor, varav 111 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 111 av 117 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2SärU 1909:4, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition n:o 81 angående statsunderstöd till kommunala och enskilda läroanstalter, äfvensom i anledning af inom Riksdagen väckta motioner i dithörande ämnen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande Ko 4.

1

N:o 4.

Ant. till Kiksd. kansli den 7 maj 1909, kl. 2 e. m.

Särskilda utskottets n:o 2 utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds

proposition n:o 81 angående statsunderstöd till kommunala

och enskilda läroanstalter, äfvensom i anledning af inom

Riksdagen väckta motioner i dithörande ämnen.

I en till Riksdagen aflåten, till behandling af särskilda utskottet n:o

2 hänvisad proposition, n:o 81, af den 12 februari 1909 har Kungl. Maj:t,

under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för samma dag, återkallat den i 1909 års statsverksproposition

å ordinarie stat gjorda framställning beträffande uppförande

å riksstatens åttonde hufvudtitel af ett anslag med rubrik: kommunala och

enskilda läroanstalter och föreslagit Riksdagen, att dels med uteslutande ur

riksstaten af det under åttonde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till

understöd åt enskilda läroverk, högst 60,000 kronor, och det under samma

hufvudtitel upptagna anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom, 380,000

kronor, å nämnda hufvudtitel under rubrik: kommunala och enskilda läroanstalter

uppföra ej mindre

ett anslag med titel: kommunala mellanskof å 85,000 kronor,

ett anslag med titel: högre flickskolor å 375,000 kronor,

ett anslag med titel: enskilda läroverk å 120,000 kronor och

ett anslag med titel: enskilda lärarinneseminarier å 20,000 kronor,

dessa fyra anslag utgörande ett gemensamt reservationsanslag, än äfven

ett förslagsanslag med titel: lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda

kommunala och enskilda läroanstalter å 190,000 kronor;

Bill. till Rilcsd. Prot. 1909. 8 Samt. 1 Afd. 4 Häft. (N:o 4.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

dels godkänna följande grunder och villkor för tilldelande af understöd

från:

A. Anslaget till kommunala mellanskolor.

1. Af anslaget till kommunala mellanskolor må understöd kunna

utgå ej mindre till samskolor, som under år 1909 åtnjutit understöd från

anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom, än äfven till skolor, som

utgöra öfverbyggnader på den egentliga folkskolan och i afseende å inträdesfordringarna

förutsätta det kunskapsmått, som inhämtas i högsta årskursen

af folkskola, anordnad enligt gällande normalplans typ Litt. A.

2. På den ort, där skolan är upprättad, skall finnas folkskola anordnad

enligt gällande normalplans typ Litt. A.

3. '' Skolan skall omfatta minst tre årsklasser utöfver den egentliga

folkskolan och i dessa klasser under de senaste tre åren hafva haft i medeltal

sammanlagdt minst 18 lärjungar.

4. Hvarje årsklass skall i läroämnena åtnjuta skild undervisning.

5. Vid skola, däri gossar undervisas, skall finnas minst en manlig

lärare med full tjänstgöring, och vid skola, däri flickor undervisas, skall

finnas minst en kvinnlig lärare med full tjänstgöring. Har kommun endast

en kommunal mellanskola, skall denna vara afsedd för såväl gossar

som flickor.

6. Undervisningen skall fortgå under minst 36 läsveckor om året,

påsk- och pingstferier samt tillfälliga lofdagar inberäknade.

7. Kommunen skall anslå de medel, som utöfver skolans öfriga inkomster

erfordras, för att skolan under den tid, för hvilken statsunderstöd

sökes, skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler och erforderlig

undervisningsmateriell samt kunna aflöna de vid skolan anställda

lärarinnor enligt de i sådant afseende stadgade grunder, hvarjämte kommunen

skall bidraga till lärarinnornas pensionering enligt de grunder,

som framdeles må varda stadgade.

8. Därest terminsafgifter upptagas af lärjungarna, skall frågan om

befrielse från eller nedsättning i sådana afgifter handläggas af en nämnd,

bestående af skolans inspektor och föreståndare eller föreståndarinna samt

en af kommunalstyrelsen utsedd ledamot, och skall härvid iakttagas, att

terminsafgifter ej må uttagas af medellösa lärjungar från kommunen.

9. Skolan skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets allmänna

läroverk samt vara underkastad den kontroll och de bestämmelser

i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N.o 2) Utlåtande N:o 4. 3

10. Statsunderstödet till kommunala mcllanskolor må kunna utgå,

därest skolan omfattar tre årsklasser utöfver den egentliga folkskolan, med

högst 3,G00 kronor och, därest skolan omfattar flera sådana klasser, med

högst 4,800 kronor, hvarjämte skola, däri flickor undervisas, må kunna

erhålla ett särskildt understöd till undervisning i huslig ekonomi, ej öfverstigande

600 kronor, allt för år räknadt.

11. Samskola, som för år 1909 åtnjutit understöd från anslaget till

högre skolor för kvinnlig ungdom, må, ändock att de här stadgade villkor

ej till alla delar uppfyllas, intill utgången af år 1912, på de villkor

Kungl. Maj:t äger bestämma, kunna komma i åtnjutande af understöd från

anslaget till kommunala mellanskolor, dock under förutsättning att kommunen

eller enskilda donatorer till skolans uppehållande lämna ett bidrag,

hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp som statsunderstödet.

B. Anslaget till högre flickskolor.

1. Af anslaget till högre flickskolor må understöd kunna utgå till

flickskola, som har till ändamål att utöfver omfånget för folkskolans

verksamhet meddela allmän medborgerlig bildning och som fyller ett å

orten verkligen förefintligt bildningsbehof.

2. Skolan skall omfatta minst fyra årsklasser utöfver den egentliga

folkskolan och i dessa klasser under de senaste tre åren hafva haft i medeltal

sammanlagdt minst 24 lärjungar.

3. Undervisningen skall fortgå under minst 36 läsveckor om året,

påsk- och pingstferier samt tillfälliga lofdagar inberäknade.

4. Skolan skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler

och erforderlig undervisningsmateriel!; dess undervisning skall vara

ändamålsenligt anordnad, och de vid skolan anställda lärarinnor skola aflönas

enligt de i sådant afseende stadgade grunder.

5. Kommunen eller enskilda donatorer skola till skolans uppehållande

lämna ett bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma

belopp som det från anslaget till högre flickskolor utgående understödet,

samt dessutom tillhandahålla föreståndaren eller föreståndarinnan bostad,

bestående af minst tre rum och kök, eller motsvarande hyresersättning,

äfvensom bidraga till de vid skolan anställda lärarinnornas ålderstillägg

med hälften af det belopp, staten för samma ändamål tillskjuter, så ock

till lärarinnornas pensionering enligt de grunder, som framdeles må varda

stadgade.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens Särskilda Utskotts (Ko 2) Utlåtande N:o 4.

6. Befrielse från och nedsättning i terminsafgifter skola medgifvas

till den omfattning Kungl. Maj:t bestämmer.

7. Statsunderstöd till högre flickskola må kunna utgå, därest skolan

omfattar fyra årsklasser utöfver den egentliga folkskolan, med högst 4,400

kronor och, därest skolan omfattar flera sådana klasser, med högst 5,200

kronor, hvarjämte skolan må kunna erhålla ett särskildt understöd till

undervisning i huslig ekonomi, ej öfverstigande 1,000 kronor.

År skolan förbunden med gymnasium, må understödet kunna ökas,

dock ej med högre belopp än 2,000 kronor, under förutsättning

a) att gymnasiet omfattar minst tre årsklasser, samt att antalet lärjungar

i gymnasiets tre högsta årsklasser under de senaste tre åren uppgått

i medeltal till sammanlagd t minst 18,

■ b) att föreståndaren eller föreståndarinnan erhållit rätt att vid läroanstalten

anställa studentexamen, samt

c) att kommunen eller enskilda donatorer till gymnasiets uppehållande

lämna ett bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma

belopp som statsunderstödet, samt bidraga till de å gymnasiet anställda

lärarinnornas ålderstillägg och pensionering, på sätt här ofvan i afseende

å flickskolan i öfrigt blifvit stadgadt.

8. Skolan skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets allmänna

läroverk samt vara underkastad den kontroll och de bestämmelser

i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

9. Flickskola, som för år 1909 åtnjutit understöd från anslaget till

högre skolor för kvinnlig ungdom, må, ändock att de här stadgade villkor

ej till alla delar uppfyllas, intill utgången af år 1912, på de villkor

Kungl. Maj:t äger bestämma, kunna komma i åtnjutande af understöd

från anslaget till högre flickskolor, dock under förutsättning att kommunen

eller enskilda donatorer till skolans uppehållande lämna ett bidrag,

hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp som statsunderstödet.

C. Anslaget till enskilda läroverk.

1. Af anslaget till enskilda läroverk må understöd kunna utgå till

enskildt läroverk, som ej är berättigadt till understöd från något af öfriga

i reservationsanslaget till kommunala och enskilda läroanstalter ingående

särskilda anslag, men som genom en framgångsrik och för det allmänna

gagnelig verksamhet på uppfostrans och undervisningens område gör sig

förtjänt af understöd från statens sida.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4. 5

2. Läroverket skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler

och erforderlig undervisningsmateriell; dess undervisning skall vara

ändamålsenligt anordnad, och de vid läroverket anställda lärarinnor skola

aflönas enligt de i sådant afseende stadgade grunder. Därjämte skall läroverket

bidraga till lärarinnornas pensionering enligt de grunder, som framdeles

må varda stadgade.

3. Läroverket skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets

allmänna läroverk samt vara underkastadt den kontroll och de bestämmelser

i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

4. Statsunderstöd till enskildt läroverk må kunna utgå för det skolstadium,

som i afseende på undervisningens mål motsvarar realskolan, med

högst 9,000 kronor och för det skolstadium, som i nämnda afseende motsvarar

gymnasiet, med högst 6,000 kronor, dock att understödet till läroverk,

som i större omfattning anlitar manliga lärarkrafter, må kunna ökas

för hvardera stadiet med högst 2,000 kronor.

D. Anslaget till enskilda lärarinneseminarier.

1. Af anslaget till enskilda lärarinneseminarier må understöd kunna

utgå till enskildt seminarium, som har till ändamål att utbilda lärarinnor

för undervisningen vid högre flickskolor och annan därmed jämnställd

undervisning.

2. Seminariet skall omfatta minst två årsklasser och i afseende på

inträdesfordringarna förutsätta minst det kunskapsmått, högre flickskola,

som är berättigad till statsunderstöd, afser att bibringa.

3. De vid seminariet anställda lärarinnorna skola aflönas enligt de i

sådant afseende stadgade grunder.

4. Seminariet skall bidraga till lärarinnornas pensionering enligt de

grunder, som framdeles må varda stadgade.

5. Seminariet skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets

allmänna läroverk samt vara underkastadt den kontroll och de bestämmelser

i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

6. Statsunderstöd till enskildt lärarinneseminarium må kunna utgå

med högst 1,500 kronor för hvarje läsafdelning.

E. Anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda kommunala

och enskilda läroanstalter.

Af anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda kommunala

och enskilda läroanstalter skola till hvarje läroanstalt, som åtnjuter

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

understöd från något af de i reservationsanslaget till kommunala och enskilda

läroanstalter ingående särskilda anslag, under den tid statsunderstöd

åtnjutes, utgå följande bidrag, för läsår räknadt:

1) 200 kronor för hvarje ämneslärarinna, som är berättigad till en

aflöning af minst 1,400 kronor i lista, 1,700 kronor i 2:dra och 2,000

kronor i 3:dje lönegraden, samt

2) två tredjedelar af de ålderstillägg, som enligt här nedan stadgade

grunder tillförsäkras föreståndarinnor och lärarinnor;

dels och godkänna följande grunder för lärarinnepersonalens aflöning vid

statsunderstödda kommunala och enskilda läroanstalter, med rätt för Kungl.

Maj :t att utfärda de närmare bestämmelser, som för tillämpning af dessa

grunder må finnas erforderliga:

1. Vid läroanstalter, som åtnjuta understöd från något af de i reservationsanslaget

till kommunala och enskilda läroanstalter ingående särskilda

anslag, skola föreståndarinnorna och lärarinnorna åtnjuta aflöning till minst

följande belopp, för läsår räknadt:

a) föreståndarinna: 2,000 kronor i lista och 2,300 kronor i 2:a lönegraden

samt därjämte bostad, bestående af minst tre rum och kök, eller

motsvarande hyresersättning;

b) ämneslärarinna med full tjänstgöring: därest hon aflagt de prof,

som erfordras för behörighet till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt

läroverk, 1,400 kronor i lista, 1,700 kronor i 2:a och 2,000 kronor i 3:e

lönegraden, eljest 1,200 kronor i lista, 1,500 kronor i 2:a, 1,800 kronor i

3:e och 2,000 kronor i 4:e lönegraden;

c) timlärarinna i läroämne: 60 kronor för hvarje veckotimme;

d) öfningslärarinna: 60 kronor för hvarje veckotimmes undervisning

i välskrifning, teckning, musik och gymnastik samt 50 kronor för hvarje

veckotimmes undervisning i handarbete, hvarjämte lärarinna med minst 6

veckotimmars undervisning i ett eller flera af dessa öfningsämnen äger

åtnjuta ålderstillägg, beräknadt efter veckotimme, af 10 kronor i 2:a och

20 kronor i 3:e lönegraden.

Därest bestämmelser angående skyldighet för lärarinna att lämna

bidrag till sin egen pensionering framdeles varda utfärdade, må från de

här stadgade aflöningarna afdragas ett belopp, motsvarande nämnda bidrag.

Den tjänstgöring, som här afses, skall vara förlagd till klasserna öfver

de förberedande, dock att ämneslärarinna med full tjänstgöring må kunna

fullgöra intill en tredjedel däraf i de förberedande klasserna.

Med full tjänstgöring förstås tjänstgöring till ungefärligen den omfattning,

som åligger ämneslärarinna vid allmänt läroverk.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (R:o 2) Utlåtande N:o 4. 7

Aflöning för lärarinna, som tillträdt sin tjänst före utgången af år

1909, må ej understiga hvad hon skulle hafva rätt att uppbära, därest

de under år 1909 gällande bestämmelser fortfarande ägde giltighet.

2) I afseende på uppflyttning i högre lönegrad skall iakttagas:

att rätt till lönetursberäkning för uppflyttning i högre lönegrad tillkommer

ämneslärarinna, som aflagt de prof, hvilka erfordras för behörighet

till ordinarie äinneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk eller folkskola,

eller som genomgått af Kungl. Maj:t för ändamålet godkändt enskildt

lärarinneseminarium, samt öfningslärarinna, som genomgått teckningslärarkurs

vid tekniska skolan i Stockholm eller musiklärarkurs vid musikkonservatorium

eller gymnastiklärarkurs vid gymnastiska centralinstitutet eller

af Kungl. Maj:t för ändamålet godkänd lärarinnekurs i handarbete, dock

att lärarinna, som på annat sätt än här sägs förvärfvat sig motsvarande

utbildning för sitt kall, må af Kungl. Maj:t kunna tilläggas ifrågavarande

förmån;

att lärarinna må för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig

tjänstgöring, som, efter det rätt till lönetursberäkning förvärfvats, blifvit

fullgjord vid under inseende af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk

ställd läroanstalt, vid folkskoleseminarium eller vid folkskola, därest tjänstgöringen

varit förlagd till det stadium och haft den omfattning, som

här ofvan stadgats som villkor för åtnjutande af aflöning i högre lönegrad;

att uppflyttning i högre lönegrad äger rum efter fem år;

att ansökningar om uppflyttning i högre lönegrad pröfvas af öfverstyrelsen

för rikets allmänna läroverk; samt

att i öfrigt skall i tillämpliga delar gälla hvad angående läroverksadjunkters

uppflyttning i högre lönegrad är stadgadt.

Lärarinna äger att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig

tjänstgöring, fullgjord före den 1 januari 1910 vid allmänt läroverk, folkskoleseminarium

eller folkskola, äfvensom vid enskild skola, som stått

under af Kungl. Maj:t förordnad inspektion eller som vid den tid, tjänstgöringen

ägt rum, enligt då gällande bestämmelser skulle hafva varit berättigad

till statsunderstöd, därest ansökan därom gjorts.

Lärarinna, som vunnit anställning vid statsunderstödd kommunal eller

enskild läroanstalt före den 1 april 1909, må, ändock att hon ej fullgjort

de prof, som här ofvan stadgats som villkor för rätt till lönetursberäkning,

likväl komma i åtnjutande af denna förmån, sedan hon under 10 lästerminer

bestridt tjänstgöring af den art, som berättigar till åtnjutande af aflöning

i högre lönegrad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utledande N:o 4.

Frågan om statsunderstöd åt enskilda läroanstalter vid senaste Riksdagar.

d 1907 ån På Kungl. Maj:ts förslag höjde 1906 års Riksdag den lägsta lagstad
Riktdag.

gade lönen för ordinarie folkskollärarinna från 700 kronor till 900 kronor.

Denna allmänna lönereglering föranledde åtskilliga kommuner, företrädesvis

i städerna, att höja de där anställda ordinarie folkskollärarinnornas löner

med afsevärda belopp. Då enligt 1902 och 1906 årens Riksdagars beslut

de vid de statsunderstödda flick- och samskolorna anställda ämneslärarinnorna

med full tjänstgöring skulle erhålla aflöning, uppgående minst till

ordinarie folkskollärarinnas inom samma kommun bestämda lägsta aflöning,

med inberäknande af naturaförmånerna, medförde den allmänna löneregleringen

för de ordinarie folkskollärarinnorna en afsevärd höjning af lönerna

för ämneslärarinnorna vid nämnda flick- och samskolor. På grund häraf

inkommo representanter för en mängd dylika skolor till Kungl. Maj:t med

framställningar, däri sökandena, under förklarande att skolorna icke kunde

med då utgående statsunderstöd bära den ökade utgift, som af denna löneförhöjning

förorsakades, anhöllo om ökade understödsbelopp, motsvarande,

tillsammans med kommunernas lika stora bidrag, skolornas af nyss angifna

orsak ökade utgiftsumma. Med anledning häraf föreslog Kungl. Maj:t i

nådig proposition 1907 års Riksdag att på extra stat för år 1908 bevilja

ett anslag af 156,000 kronor att utgå med ena hälften år 1907 och andra

hälften år 1908, för att användas som bidrag till bestridande af de ökade

utgifter, som förorsakades, i följd af 1906 års Riksdags äfvensom vederbörande

kommuners beslut om höjning af minimilönen för ordinarie folkskollärarinna,

de högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor, hvilka

åtnjöte understöd från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom, dock

under villkor att kommunen eller enskilda donatorer för samma ändamål

lämnade bidrag, hvars värde, för år räknadt, uppginge till minst samma

belopp som statens till äggsunderstöd.

Riksdagen beslöt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts

förslag med tilläggande af bestämmelserna, att det ifrågavarande tilläggsunderstödet

uteslutande skulle användas till förbättring i lönerna för de

lärarinnor, som tjänstgjorde i klasserna öfver de förberedande, samt att

skola, som ville komma i åtnjutande af tilläggs understöd, skulle vara underkastad

det af Riksdagen förut fastställda villkor i afseende å lärarinnornas

minimiaflöning.

I sin skrifvelse den 31 maj 1907 angående regleringen af utgifterna

under riksstatens åttonde hufvudtitel hänvisade Riksdagen i anledning af

Kungl. Maj:ts berörda framställning till sitt i annat sammanhang gjorda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4. 9

uttalande angående önskvärdheten af en gemensam plan för användningen

af de olika till privata läroanstalter beviljade anslagen.

I proposition till sistnämnda års Riksdag föreslog Kungl. Maj:t likaledes

höjning af förslagsanslaget till enskilda liiroverk å 60,000 kronor till

120,000 kronor eller med 60,000 kronor. I sin nämnda skrifvelse den 31

maj 1907 angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde

hufvudtitel anförde Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts sistnämnda

framställning, bland annat, att Riksdagen »i likhet med departementschefen

ansåge talande skäl föreligga att genom ökadt understöd till de enskilda

läroverken af nu ifrågavarande art bereda dem ekonomisk lättnad i deras

för vårt undervisningsväsende betydelsefulla verksamhet såsom försöksskolor,

där olika undervisningsformer och metoder, äfvensom skolorganisationer

kunde pröfvas», men att Riksdagen »icke kunnat undgå att finna, att

ej mindre de för närvarande utgående anslagen till enskilda läroanstalter,

såväl det nu ifrågavarande som det anslag, från hvilket understöd lämnades

till högre skolor för kvinnlig ungdom och till samskolor, än äfven det

anslag till tilläggsunderstöd åt sistnämnda skolor, som Riksdagen, såsom

förut omnämnts, beviljat, sakna med önskvärd tydlighet angifven begränsning

i afseende å de särskilda slags läroverk, som skola från det ena eller

andra anslaget tillgodoses, hvilket åter haft till följd att, såsom det vill

synas Riksdagen, i vissa fall understöd tilldelats en skola från ett af anslagen,

under det att det andra anslaget med lika goda skäl skulle kunnat

användas». ----»En uppdelning af hvart och ett af anslagen på de olika

läroverksformer, som böra af dem tillgodoses, och utfärdandet af allmänna

bestämmelser angående eventuella villkor för de sålunda uppdelade anslagens

åtnjutande» syntes Riksdagen »därför skäligen kunna ifrågasättas»,

och anhöll Riksdagen därför i berörda skrifvelse, att Kungl. Maj:t »måtte

låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till gemensam plan för

fördelningen och användningen af de nu utgående anslagen till enskilda

läroanstalter». Riksdagen ansåg sig, i afvaktan på denna plan, icke böra

föreslå någon förändring af det ordinarie anslaget till understöd åt enskilda

läroverk, utan anvisade till förhöjning af detta anslag på extra stat

för 1908 ett anslag af 50,000 kronor.

I anledning af denna Riksdagens skrifvelse anbefallde Kungl. Maj:t

den 28 juni 1907 öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk att efter

verkställd utredning till Kungl. Maj:t inkomma med det af Riksdagen begärda

förslaget. Under fortgången af arbetet med den begärda utredningen,

hvilken öfverstyrelsen efter därtill erhållet bemyndigande verkställde med

biträde af 4 särskildt tillkallade sakkunnige, remitterades till öfverstyrelsen

för utlåtande dels ett förslag till reglering af lönerna åt lärarinne
Bih.

till Ilikscl. Prot. 1909. 8 Samt. 1 Afd. 4 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

kåren vid de högre flickskolorna och i sammanhang därmed till nya grunder

för beräkning af statsanslaget till nämnda skolor, dels äfven ett förslag

till pensionsreglering för lärarekåren vid statsunderstödda flick- och

samskolor, hvilka förslag, på uppdrag af föreningen af lärarinnor och

lärare vid Sveriges högre flick- och samskolor, utarbetats af en vid nämnda

förenings ombudsmöte den 9 april 1907 tillsatt kommitté, öfverstyrelsen

afgaf den 11 november 1907 utlåtande och förslag på en gång med anledning

af det af Kungl. Maj:t i skrifvelse den 28 juni 1907 gifna uppdraget

och det förstnämnda af nyssberörda förslag. I särskild skrifvelse

den 20 december 1907 afgaf öfverstyrelsen utlåtande rörande det sistnämnda

förslaget om pensionsreglering för lärarkåren vid statsunderstödda

flick- och samskolor.

vid 1908 ån I proposition till Riksdagen angående statsunderstöd till kommunala

Riksdag. ock enskilda läroanstalter den 13 mars 1908 (Kungl. Maj:ts proposition

n:o 163) föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen att

dels med uteslutande ur riksstaten af det under riksstatens åttonde

hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till understöd åt enskilda läroverk,

äfvensom af det under samma hufvudtitel upptagna anslaget till högre

skolor för kvinnlig ungdom, å nämnda hufvudtitel under rubrik: kommunala

och enskilda läroanstalter uppföra ej mindre

ett anslag med titel: kommunala mellanskolor å 85,000 kronor,

ett anslag med titel: högre flickskolor å 375,000 kronor,

ett anslag med titel: enskilda läroverk å 120,000 kronor,

ett anslag med titel: enskilda lärarinneseminarier å 20,000 kronor,

dessa fyra anslag utgörande ett gemensamt reservationsanslag, än äfven

ett förslagsanslag med titel: lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda

kommunala och enskilda läroanstalter å 190,000 kronor;

dels godkänna af Kungl. Maj:t föreslagna grunder och villkor för

tilldelande af understöd från dessa anslag;

dels ock godkänna af Kungl. Maj:t föreslagna grunder för lärarinnepersonalens

aflöning vid statsunderstödda kommunala och enskilda läroanstalter.

I sin skrifvelse den 1 juni 1908 angående reglering af utgifterna under

riksstatens åttonde hufvudtitel anförde Riksdagen, i anledning af ofvannämnda

proposition, att propositionen föresloge ej blott en afsevärd ökning af de statsanslag,

som dittills utgått till flickskolor, vissa samskolor och andra enskilda

läroverk, utan äfven en djupt ingripande förändring i statens ställning

till dessa undervisningsanstalter. Därtill komme, att den kungl.

propositionen hemställde om Riksdagens godkännande af förslag om inrättande

af en ny, hittills ej i vårt land förekommande skolform och

således kunde sägas innehålla förslag om en skolreform, som helt visst

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4. 11

skulle få en djupt ingripande betydelse för landets undervisningsväsende,

utan att dock lämna någon antydan om huru många skolor af den nya

formen skulle, under nuvarande förhållanden, kunna väntas blifva upprättade,

en sak, hvarom utredning vore önskvärd. Häraf framginge, att

den kungl. propositionen påkallade en mycket noggrann pröfning, och detta

så mycket mera som de i densamma innehållna förslagen å ena sidan

väsentligen skilde sig från hvad af vederbörande sakkunnige under ämnets

förberedande behandling föreslagits och å andra sidan, för så vidt af den

kungl. propositionen framginge, själf ej gjorts till föremål för pröfning

af någon sakkunnig myndighet. Vid sådant förhållande och då den kungl.

propositionen inkommit till Riksdagen först den 9 april 1908 samt det

för Riksdagen varit en omöjlighet att med tillräcklig noggrannhet pröfva

ett till sin innebörd och sina konsekvenser så djupt ingripande och så

vidtomfattande ärende som det, hvarom den kungl. propositionen handlade,

så ansåge sig Riksdagen icke kunna för det dåvarande bifalla

densamma. Riksdagen ansåge alltså, att de å ordinarie stat utgående

anslagen till enskilda läroverk och högre skolor för kvinnlig ungdom

borde för år 1909 upptagas till samma belopp som för år 1908. Då

emellertid ifrågavarande läroanstalter borde jämväl för år 1909 erhålla

understöd utöfver det ordinarie anslaget, hade Riksdagen ansett sig höra

för år 1909 bevilja samma anslag å extra stat som för år 1908

eller 50,000 kronor för enskilda läroverk och 78,000 kronor för högre

skolor för kvinnlig ungdom och samskolor, med rätt för Kungl. Maj:t att

under iakttagande af i hufvudsak hittills gällande villkor för anslagets åtnjutande,

med fasthållande särskildt af villkoret, att statsbidrag ej kunde

beviljas till högre belopp än hvad af kommuner eller enskilde tillskötes, i

öfrigt vidtaga de jämkningar vid anslags beviljande, som af förhållandena

kunde anses påkallade.

Riksdagen hade alltså icke i vidare mån för det dåvarande bifallit

Kungl. Maj:ts förevarande proposition än, att Riksdagen i anledning af

densamma

dels med oförändrade belopp i riksstaten å ordinarie stat under åttonde

hufvudtiteln uppfört såväl anslaget till understöd åt enskilda läroverk,

såsom förslagsanslag högst, med 60,000 kronor som ock anslaget till högre

skolor för kvinnlig ungdom med 380,000 kronor;

dels ock på extra stat för år 1909 anvisat

ej mindre till förhöjning af understöden åt enskilda läroverk ett anslag

af 50,000 kronor,

än äfven till beredande af tilläggsunderstöd åt högre skolor för kvinnlig

ungdom och samskolor ett belopp af 78,000 kronor,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

med rätt för Kungl. Maj:t att under iakttagande af i hufvudsak

hittills gällande villkor för anslagens åtnjutande, med fasthållande särskilt

af villkoret, att statsbidrag ej kunde beviljas till högre belopp än

hvad af kommuner eller enskilde tillskötes, i öfrigt vidtaga de jämkningar

vid anslags beviljande, som af omständigheterna kunde anses påkallade.

vid inne- I propositionen n:o 81 till nu församlade Riksdag angående stats”“iwiedog™

understödda kommunala och enskilda läroanstalter har Kungl. Maj:t med

en del smärre detaljändringar förnyat sin ofvannämnda proposition; och

ha Riksdagens båda kamrar genom beslut den 10 sistlidne mars hänvisat

årets proposition till utskottet för förberedande behandling.

Utskottet har förutom den kungl. propositionen jämväl haft att behandla

åtskilliga genom motioner i Riksdagen i anledning af den kungl.

propositionen väckta förslag, nämligen

motion af herr Juhlin (l:a K. n:o 65),

motion af herr Johansson i Jönköping (2:a K. n:o 222),

motion af herr Berg i Stockholm m. fl. (2:a K. n:o 237), samt

motion af herr Sundström (2:a K. n:o 262), äfvensom

motion af herr Berg i Stockholm om ändring af § 1 i gällande bestämmelser

angående anslag till högre folkskolor m. m. (2:a K. n:o 147).

Då utskottet nu går att afgifva sitt utlåtande, vill utskottet uppdela

sin framställning i följande hufvudafdelningar:

I. Anslagens fördelning efter olika läroverksformer (sid. 13).

II. De särskilda villkoren för åtnjutande af understöd från de olika

anslagen till enskilda läroanstalter (sid. 22.)

III. Grunder för lärarinnepersonalens aflöning vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter (sid. 41).

IV. Bestämmelser angående anslag till kommunala mellanskolor (sid. 51).

V. Ändrade bestämmelser angående anslag till högre folkskolor (sid. 60).

VI. Om anslagens belopp (sid. 68).

VII. Slutyrkanden (sid. 72).

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

13

I. Anslagens fördelning efter olika läroverksformer.

Såsom förut nämnts, uttalade Riksdagen i skrifvelse den 31 maj 1907, A''“ns''- Mar-l>

att det syntes Riksdagen skäligen kunna ifrågasättas, huruvida icke hvart slagen,

och ett af anslagen till enskilda skolor skulle uppdelas på de olika läro- fördelning.

verksformer, som borde af dem tillgodoses.

I den kungl. propositionen N:o 81 föreslår nu Kungl. Maj:t Riksdagen

att med uteslutande ur riksstaten af det under åttonde hufvudtiteln uppförda

förslagsanslaget till understöd åt enskilda läroverk och det under

samma hufvudtitel upptagna anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom

a nämnda hufvudtitel under rubrik: kommunala och enskilda läroanstalter

uppföra ej mindre

ett anslag med titel: kommunala mellanskof,

ett anslag med titel: högre flickskolor,

ett anslag med titel: enskilda läroverk,

ett anslag med titel: enskilda lärarinneseminarier, dessa fyra anslag

utgörande ett gemensamt reservationsanslag, än äfven

ett förslagsanslag med titel: lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda

kommunala och enskilda läroanstalter.

Här föreslås alltså, att de statsunderstödda enskilda läroanstalterna skola

indelas i kommunala mellanskolor, högre flickskolor, enskilda läroverk och

enskilda lärarinneseminarier. För hvar och en sådan grupp föreslås ett

särskildt anslag, hvilka anslag dock sammanföras till ett reservationsanslag.

Däijämte skola alla grupperna vara delaktiga i ett förslagsanslag till lönetillägg

åt lärarinnorna.

För att förstå denna terminologi, måste man observera, att här ordet

»kommunal» användts i annan bemärkelse än den vanliga, i det att därmed

betecknas icke blott skolor, som ägas af kommunen, utan äfven sådana,

som blott understödjas af kommunen men ägas af enskilda personer

eller bolag. Vidare har införts en ny benämning »mellanskola», hvarmed

förstås en öfverbyggnad på folkskolan, som har realskolexamen till mål.

Öfverst yreisen för rikets allmänna läroverk hade i sitt utlåtande före- öfver»tyrd»en

slagit skolornas uppdelning i om antingen»

a) högre flickskolor med minst sju klasser; fördelning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

b) högre samskolor och högre goss-skolor med hufvudafdelningar motsvarande

realskola och gymnasium;

c) sexklassiga samskolor å orter, där allmänt läroverk ej finnes;

d) sexklassiga goss-skolor.

Dessa skolor skulle vara delaktiga i samma anslag. Därjämte föreslogs

ett särskildt anslag till understöd åt seminariekurser för utbildande af

lärarinnor.

Ur förstnämnda anslag skulle understöd kunna beviljas äfven till vissa

skolor, som nu ha understöd men icke låta inordna sig i den anförda

grupperingen, och till skolor af ny form, som möjligen kunde uppstå och

befinnas värda understöd.

Berr Berg, Herr Berg m. fl. ha i deras motion yrkat på följande ändringar i den

m. fl:, ”^‘»"fördelning, som Kungl. Maj:t föreslår: 1) egentliga kommunala mellanskolor

°fördelning S afskiljas från de öfriga, så att första gruppens namn blir »enskilda mellanskolor»

; 2) den tredje gruppens namn förändras från det alltför obestämda »enskilda

läroverk» till »högre goss- och samskolor». Därjämte yrka motionärerna,

som icke anse lämpligt att i ordet kommunal inlägga annan betydelse

än den vanliga, att hela reservationsanslagets titel skall vara »enskilda

läroanstalter». De egentliga kommunala mellanskolorna föreslås

blifva delaktiga i ett förslagsanslag till »understöd åt högre folkskolor

och kommunala mellanskolor», som skulle uppföras under riksstatens åttonde

hufvudtitel i stället för nuvarande förslagsanslaget till understöd åt högre

folkskolor.

Kungl. Maj:ts, öfverstyrelsens och de nämnda motionärernas förslag

skilja sig från hvarandra i fråga om småläroverken (lägre goss- och samskolor,

mellanskolor) samt de enskilda läroverken (högre goss- och samskolor,

försöksläroverk).

öfver,tyrei,en 1) Småläroverken (lägre goss- och samskolor, mellanskolor).

omv‘erUnr0'' Ofverstyrelsen skärpte i sitt förslag betydligt ° de villkor, en lägre

goss- eller samskola skulle uppfylla för att kunna fa understöd. Skolan

skulle ha minst sex klasser (nu fem) öfver de förberedande och minst tva

manliga lärare med full tjänstgöring. Lärare och lärarinnor skulle ha

aflagt vissa examina och prof, de lörra skulle vara behöriga för ordinarie

.anställning vid allmänt läroverk. Förekomme samläsning af olika årsklasser,

skulle statsunderstödet reduceras.

På detta sätt ansåg sig ofverstyrelsen kunna vinna garanti för att

dessa skolor, sedan de svagare af dem måst upphöra, skulle kunna föra

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4. 15

sina lärjungar till ett bildningsresultat, som vore likvärdigt med realskolans.

Då på sådant sätt de betänkligheter i väsentlig mån syntes häfda,

som framställts mot tilldelande af understöd åt nya samskolor, ansåg

öfverstyrelsen, att det kunde ifrågasättas, »huruvida icke inskränkningen

af rätten att erhålla understöd af statsmedel till endast sådana skolor, som

redan före utgången af år 1902 uppfyllde villkoren för att kunna erhålla

dylikt, borde borttagas i sammanhang med nya grunders trädande i kraft.

Med anledning af det läge, hvari denna fråga kommit till följd af dess

föregående behandling, funne sig öfverstyrelsen för närvarande endast böra

ge uttryck åt den förvissningen, att fall understundom skulle inträffa, då

starka skäl kunde förebringas för tilldelande af statsunderstöd åt en eller

annan enskild samskola, som hittills icke åtnjutit sådant. De högre folkskolorna,

i hvilkas intresse inskränkningen blifvit vid tågen, syntes icke i

alla mindre samhällen och under alla förhållanden vara den lämpligaste

skolformen. Den utvägen stode emellertid alltid öppen att i förekommande

fall göra direkt framställning till Riksdagen».

Mot öfverstyrelsens förslag, att inga andra lägre läroverk än de sexklassiga

skulle nämnas bland de skoltyper, som borde af staten understödjas,

anmälde läroverksrådet Lagerstedt sin reservation. Han yrkade,

att bland de skolgrupper, som vore delaktiga i anslaget, skulle nämnas

icke blott sexklassiga samskolor utan äfven samskolor, »hvilka afse att

föra sina lärjungar till realskolexamen men som icke börja med en klass

motsvarande den första vid de allmänna läroverken utan ansluta sig till

genomgången sexårig folkskolekurs (inberäknadt småskola) eller eventuellt

till annat stadium af folkskolan, högre än det som motsvarar inträdet i

de allmänna läroverkens första klass».

Det är att märka, att oaktadt öfverstyrelsen icke biföll detta yrkande,

så var den dock icke obenägen att understödja dylika öfverbyggnader på

folkskolan, nu af Kungl. Maj:t kallade mellanskolor. Kort tid efter afgifvande

af sitt utlåtande tillstyrkte nämligen öfverstyrelsen, att understöd

matte tilldelas Grevesmtlhlska skolan i Stockholm. Och i sitt utlåtande

framhåller öfverstyrelsen, att det med säkerhet kunde förväntas, att parallellt

med de allmänna läroverken och de enskilda läroverk, som öfverstyrelsens

förslag afsåge, i den närmaste framtiden skulle komma att utveckla

sig mer eller mindre afvikande skolformer, hvilka förtjänade att af

staten understödjas. Då öfverstyrelsen ansåge det för tidigt att nu uppställa

några bestämda grunder för sådana skolors understödjande, inskränkte

_ öfverstyrelsen sig till att föreslå, att medel för sådant ändamål

ställdes till Kungl. Maj:ts förfogande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

chef In om*" I fråga om småläroverkens understöd yttras i det den kungi. pro
småiäro■

positionen bifogade statsrådsprotokollet bland annat följande.

verken. »Af den till detta protokoll fogade historik framgår, att Riksdagen,

som år 1896 medgaf, att understöd från anslaget till högre skolor för

kvinnlig ungdom jämväl skulle kunna tilldelas samskolor å orter, där

allmänt läroverk för gossar ej funnes, sedermera i så måtto ändrat uppfattning

angående lämpligheten af att staten understödde dylika skolor,

att Riksdagen inskränkt rätten till delaktighet af ifrågavarande anslag till

samskolor, som före utgången af år 1902 fullgjort då gällande villkor

för erhållande af understöd från anslaget eller upprättats å orter, hvilkas

läroverk genom 1904 års Riksdags och Kungl. Maj:ts beslut underkastats

indragning. Orsaken till den af Riksdagen sålunda beslutade inskränkningen

i samskolans rätt till statsunderstöd torde, såsom af berörda historik

framgår, åtminstone delvis vara att söka i den af två motionärer inom

Andra Kammaren påvisade olämpligheten af att staten gynnade uppkomsten

landet rundt af smärre med folkskolorna konkurrerande samskolor.

Riksdagens omförmälda beslut har gifvit upphof åt en skolfråga, som

synes böra lösas i sammanhang med frågan om fastställande af nya grunder

för statens understödjande af enskilda skolor. Under de senare årtiondenas

ekonomiska uppsving hafva i samband med landets fortgående

industrialisering och kommunikationsväsendets utveckling uppstått en del

stadsliknande samhälligheter, hvilka i afseende å såväl invånarantal som

kommersiell och industriell betydelse för den kringliggande orten öfverträffa

ej så få städer, där allmänt läroverk af ålder varit inrättadt. Sålunda

funnos år 1906, förstadssamhällen oräknade, omkring 30 köpingar

och municipalsamhällen, som räknade mera än 2,000 invånare, af dessa 5

med ett invånarantal af 3,000—4,000 och 8 med 4,000 invånare eller därutöfver.

Härvid har jag icke tagit med i räkningen de folkrika samhällen,

som fortfarande tillhöra den landskommun, där de äro belägna.

Det säger sig själft, att å flera af dessa orter behofvet af en skolbildning,

som går utöfver omfånget för folkskolans verksamhet, skall göra sig

gällande. Också hafva under senare tiden till ecklesiastikdepartementet

ingått talrika förfrågningar, huruvida de å sådana orter upprättade samskolorna

skulle kunna komma i åtnjutande af statsbidrag, änskönt de icke

uppfyllde de af Riksdagen för sådan förmån stadgade villkor.» — — —

»Då det bildningsbehof, på hvars förhandenvaro jag sålunda fäst uppmärksamheten,

torde få anses berättigadt, synas åtgärder för dess tillgodoseende

böra vidtagas. I sådant afseende torde det icke vara lämpligt att

föreslå Riksdagen att utvidga samskolornas rätt till delaktighet i flickskoleanslaget,

enär de af mig förut omnämnda skäl, som åtminstone delvis

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4. 17

bestilrnt Riksdagens hållning i denna fråga, synas hafva oförminskad giltighet.

Men om Riksdagen icke är villig att understödja klasser, som äro

parallella med folkskolan, torde Riksdagen däremot icke befinnas ovillig

att lämna bidrag till klasser utöfver den egentliga folkskolan. Och om

dessa klasser anordnas så, att de föra lärjungarna fram till hufvudsakligen

samma bildningsmål som statens realskolor, så torde behofvet af högre

allmänbildning å dessa orter vara behörigen tillgodosedt. Som villkor för erhållande

af statsunderstöd bör stadgas, att folkskolan å orten skall vara

anordnad enligt gällande normalplans typ Litt. A. Med hänsyn till den

ifrågasatta nya skolformens ändamål får denna fordran icke eftergifvas.»

»Den nya skolformen torde i brist på annat namn lämpligen kunna

kallas mellanskola, alldenstund den utgör ett mellanstadium mellan folkskolan

och gymnasiet. För inträde i mellanskolans lägsta klass bör fordras

det kunskapsmått, som inhämtas i folkskola, anordnad på sätt nyss nämnts.

Med hänsyn till skolans betydelse för orten, bör som villkor för dess understödjande

af staten föreskrifvas, att kommunen ikläder sig ekonomisk

garanti för skolans behöriga skötsel under den tid, för hvilken understöd

sökes.» — — — — — — — — — — — — — — —--

»De af mig ifrågasatta skolorna torde i allmänhet komma att blifva

fyraåriga. Då emellertid äfven treårig mellanskola kan under synnerligen

gynnsamma omständigheter föra sina lärjungar fram till realskolexamen,

bör sådan skola ej uteslutas från möjligheten till delaktighet i det anslag,

som för ifrågavarande ändamål må komma att beviljas.» —----

»Jag anser sålunda, att af Riksdagen bör äskas ett ordinarie anslag

med titel: kommunala mellanskolor, från hvilket understöd må kunna utgå

till tre- eller fyraklassiga skolor, som utgöra öfverbyggn åder på folkskolan

och i afseende å kunskapsfordringarna förutsätta det kunskapsmått, som

inhämtas i högsta årsklassen af folkskolan, anordnad enligt gällande normalplans

typ Litt. A.»

Af det nu ur statsrådsprotokollet anförda framgår det, att departe- Kungi. Majas

mentschefen, som liksom öfverstyrelsen insett, att det på många orter Hnnes.^rorerL.

ett nu icke tillgodosedt behof att bereda ungdomen tillfälle att aflägga

realskolexamen, icke ansett det troligt, att Riksdagen skulle vilja tillgodose

^ detta, behof genom att understödja nya enskilda skolor, blefve dessa

än likvärdiga’ med statens realskolor, utan därför upptagit och utvecklat

reservantens i öfverstyrelsen tanke att bland de till understöd berättigade

skolformerna upptaga öfverbyggnader på folkskolan med realskolexamen

som mål och att angifva de villkor, på hvilka understöd åt dem måtte

kunna beviljas.

Bill. till Riksd. Prat. 1909. 8 Sami. 1 Afd. 4 Häfi.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Riksdagens Särskilda Ltskotts (N:o 2) Mlåtande N-.o 4.

I anslutning till departementschefens yttrande föreslår den kung!

propositionen, att som första grupp af understödsberättigade skolor uppföres

«kommunala mellanskolor >, innefattande dels egentliga kommunala

mellanskof, dels enskilda, af kommunen understödda mellanskof, dels

lägre samskolor, som år 1909 åtnjuta understöd.

I fråga om de lägre samskolor, som nu åtnjuta understöd, öfverensstämmer

Kungl. Maj:ts förslag i hufvudsak med öfverstyrelsens och

innebär sålunda en betydlig skärpning af nu gällande villkor. En öfvergångstid

af tre år lämnas dock, såväl i den kungl. propositionen som i

öfverstyrelsens förslag; först efter denna tid skola de nya villkoren vara

fullt uppfyllda. Skärpningen afser att garantera skolans likvärdighet med

en statens realskola. Det fordras däremot icke af skolan, att den skall

lägga om sin undervisning till likhet med de nya mellan skolorna. Den

skall ha frihet att göra det och sålunda blifva en enskild mellanskola,

men den skall ej behöfva det utan kan äfven efter öfvergångstiden fortfarande

vara organiserad som en realskola.

Mot ett af en motionär vid förra riksdagen framställdt yrkande, att

lägre Barnskola, som nu har understöd, efter viss öfvergangstid ej ma

kunna få understöd, med mindre den omorganiserats till mellanskola,

framhålles i statsrådsprotokollet, att ifrågavarande samhällens ekonomiska

bärkraft i regel är så ringa, att de flesta af dessa samskolor måste, om

de skola kunna fortsätta sin verksamhet, efter det de föreslagna villkoren

för understöds erhållande börjat tillämpas, ombildas till mellanskolor.

Men om än sålunda förhållandena själfva komma att medföra den af

motionären påyrkade omorganisationen af flertalet af dessa skolor, skulle

det dock kunna hända, att en bestämd föreskrift om omorganisationens

fullbordande inom viss tid skulle kränka häfdberättigade intressen.

nerv Bergs Herr Berg m. fl. ansluta sig i sin motion till Kungl. Maj:ts förslag

^småiäro"däri, att mellanskolor, som äro öfverbyggnader på folkskolan och ha realverken.

skolexamen till mål, skola understödjas, samt att lägre samskolor, som nu

icke åtnjuta understöd, icke må kunna få understöd, med mindre de äro

mellanskolor.

Men samma motionärer skilja sig från Kungl. Maj:t däri, att lägre

samskolor, som nu åtnjuta understöd, icke må få understöd längre än till

utgången af år 1914, med mindre de da ombildats till mellanskolor.

Därjämte yrka de, såsom redan nämnts, att mellanskolor, som verkligen

ägas af kommunen, skola skiljas från de enskilda mellanskolorna,

hvilka endast understödjas af kommunen. De förra skolorna skulle icke

vara delaktiga af de enskilda skolornas reservationsanslag utan af anslaget

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2'') Utlåtande N:o 4. 19

till högre folkskolor. Detta yrkande motivera de dels därmed, att det ej

vore lämpligt att ha samma bestämmelser för understöden åt kommunala

och åt enskilda skolor, då det läge i sakens natur, att statens ekonomiska

förpliktelser vore större mot de skolor, som den öfverlåtit åt sina organ

kommunerna, än mot dem, som ägdes af enskilda, dels därmed, att det ur

flera synpunkter blefve fördelaktigt för kommunerna och deras mellanskolor,

att dessa finge understöd ur anslaget till högre folkskolor i stället

för ur anslaget till enskilda läroanstalter. Den närmare motiveringen

anföres i afdelning IV af utskottets utlåtande.

Då, såsom departementschefen framhåller, man kan antaga, att flertalet

af de 22 statsunderstödda lägre samskolorna komma att af ekonomiska

skäl ombilda sig till mellanskolor, finnes det, enligt utskottets menino-,

icke anledning att efter en viss öfvergångstid medgifva bibehållandet af ett litet

fåtal statsunderstödda privatskolor af en typ, som icke vidare skulle få upprättas.

Utskottet finner sig böra instämma i ofvannämnda motionärers yrkanden vauiut om

i så måtto, att utskottet föreslår, 1) att första gruppen af de läroanstalter, >måiäro•

som skola vara delaktiga af reservationsanslaget, benämnes »enskilda mellan- verkenskolor»,

2) att lägre samskola, som år 1909 åtnjuter understöd ur anslaget

till högre skolor för kvinnlig ungdom, må få understöd ur anslaget till

»enskilda mellanskolor», dock icke längre än till utgången af år 1914, med

mindre den ombildats till mellanskola, 3) att kommunal mellanskola icke

må få understöd ur anslaget till enskilda läroanstalter.

Frågan om de kommunala mellanskolornas anslag skall utskottet upptaga

efter att ha behandlat de enskilda läroanstalternas anslag i dess helhet.

2) De enskilda läroverken (högre goss- och samskolor, försöksskolor).

Den andra punkt, i hvilken den kung! propositionen afviker från

öfverstyrelsens förslag med afseende på läroverkens gruppering och anslagens

uppdelning, rör de »enskilda läroverken».

Som bekant är det för närvarande den olikhet mellan anslaget till

»högre skolor för kvinnlig ungdom» och anslaget till »enskilda läroverk»,

att som villkor för understöd från det förra stipulerats bland annat, att

kommun eller enskilda skola gifva skolan ett understöd till lika värde som

statsunderstödet, under det sådant villkor icke stipulerats i fråga om understöd

ur det senare anslaget. Ej heller har i fråga om sistnämnda anslag

någonting bestämts angående klassers eller lärjungars antal, skolans

organisation o. s. v. Anledningen härtill har varit, att detta anslag afsetts

till understöd af försöksskolor, som, emedan de arbetade under friare former

än statsläroverken eller de kommunalt understödda skolorna, hade

större möjlighet att pröfva nya undervisningsformer och metoder.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

I sin skrifvelse af den 31 maj 1907 påpekade Riksdagen, att de båda

anslagen sakna med önskvärd tydlighet angifven begränsning i afseende

å de särskilda slags läroverk, som skulle från det ena eller andra anslaget

tillgodoses, hvilket åter haft till följd att, såsom det ville synas Riksdagen,

i vissa fall understöd tilldelats en skola från ett af anslagen, under det

att det andra anslaget med lika goda skäl kunde hafva användts.

öfverstyrei- Vid behandlingen af denna fråga kom öfverstyrelsen till den upp‘Ten"kilda

att de skolor, som nu erhålla understöd såsom »enskilda läro
läroverken».

verk», icke kunna anses vara försöksskolor i högre grad än åtskilliga af

dem, som få understöd från »anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom».

öfverstyrelsen finner sig böra uttala, att »karaktären af försöksläroverk

icke längre lämpar sig för att särskilja grupper af skolor, hvilka

böra erhålla understöd från olika anslag och efter särskilda grunder. Man

vinner sålunda endast en sväfvande gräns, enär nämnda karaktär, som

egentligen i större eller mindre grad bör tillkomma hvarje insiktsfullt

ledd enskild skola, i regel icke är en permanent egenskap. Det kan nämligen

inträffa, att en skola, som under en viss tid förtjänat att i en särskild

mening benämnas försöksläroverk, under ändrade förhållanden besitter

denna karaktär i vida mindre grad än åtskilliga skolor, som aldrig med

detta namn betecknats», öfverstyrelsen, som sålunda icke i någon de

»enskilda läroverkens» egenskap af försöksskolor kunde finna något särmärke,

ansåg därför, att de borde åtnjuta understöd på i hufvudsak samma

villkor som de högre flickskolorna. Alltså skulle kommunerna bidraga

äfven till de förra.

Däremot föreslog öfverstyrelsen, att medel skulle ställas till Kungl.

Maj:ts förfogande att, på villkor som Kungl. Maj:t ägde bestämma, användas

till befrämjande af särskilda försök vid statsunderstödda skolor och

till understöd af skolor af helt ny form.

Flertalet af de nu såsom »enskilda läroverk» understödda skolorna

ingår i öfverstyrelsens skema för skolornas uppdelning i grupperna »högre

samskolor» och »högre goss-skolor».

Kungi. Maja, Hvad öfverstyrelsen sålunda föreslagit ifråga om de »enskilda läropropotiiion^

verken» vann icke Kungl. Maj:ts godkännande.

daiärollricen.-» I det propositionen bilagda statsrådsprotokollet framhålles gentemot

öfverstyrelsen, att när kommunen har ett påtagligt intresse af att skolan

upprätthålles, så bör staten fordra kommunens bidrag till skolan. Men i

och med detsamma blir skolan mindre fri i sitt arbete och mindre ägnad

att vara en försöksskola än en, som icke har den betydelse för orten, att

kommunalt bidrag till skolan kan fordras. Det kommunala bidraget for
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

■ Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande Ä:o 4. 21

dras och ges, när skolan fyller ett bildningsbehof, som ej annars å orten är fylldt.

Därför blir denna skola mera bunden i sitt arbete af hänsyn till statsläroverkens

arbetssätt än en, som icke har eller ens kan få kommunalt understöd.

På grund häraf bör ett anslag fortfarande stå till Kungl. Maj:ts förfogande

för understödjande af skolor, hvilka icke understödjas af kommunen

och just därför mer än andra äro ägnade att tjänstgöra som försöksskolor.

Däraf får dock icke följa, att man alltid kan fordra, att dessa

skolor skola syssla med pedagogiska försök, en fordran som, såsom öfverstyrelsen

påpekat, alltför lätt skulle leda till artificiella åtgärder.

I anslutning till hvad departementschefen sålunda anfört, föreslår

kungl. propositionen, att ett särskildt anslag för ändamålet uppföres. I

brist pa bättre namn föreslås bibehållande af den gamla benämningen

»enskilda läroverk».

I denna fråga ställa sig herr Berg m. fl. i sin motion på den kungl. IIerr Bergs

propositionens sida i hufvudsaken och önska sålunda fortfarande ett anslag,”/''”0^”

ur hvilket understöd skall kunna tilldelas, utan att kommunalt bidrag läroverken».

fordras. Men de finna den gamla benämningen »enskilda läroverk» olämplig

och vilseledande. Den bör enligt deras åsikt utbytas mot någon, som

är i någon mån utmärkande för dessa skolors art, och de föreslå därför:

»högre goss- och samskolor».

Utskottet gillar äfvenledes propositionens förslag, att ett särskildt an- uuicottet om

slag för detta ändamål uppföres^ fortfarande som hittills. Hvad titeln be- Urdlrfen^

träffar, ger utskottet företräde åt motionärernas förslag. Därigenom vinnes

den af Riksdagen begärda tydliga begränsningen af anslaget i afseende

å de skolor, som skola vara delaktiga i detsamma.

Därjämte vill utskottet påpeka, att om än det i allmänhet är riktigt,

att, såsom departementschefen framhåller, en skola mister något af sin

frihet, då den får understöd af kommunen, så kan dock en skola vara

förtjänt af understöd ur detta anslag, ehuru den har sådan betydelse för

sin kommun, att äfven denna bidrager till densamma. I sådant fall får

skolans ställning till kojnmunen icke utgöra ett hinder för att den må få

understöd af staten. A andra sidan får frånvaron i bestämmelserna för

detta anslag af stadgande om skyldighet för kommun eller enskilda att

bidraga till skolan icke medföra, att Kungl. Maj:t skulle underlåta att fordra

sådant bidrag i de fall, där det är tydligt, att skolans uppehållande är ett

verkligt intresse för den ort, där den finnes.

I anslutning till hvad som nu anförts, anser utskottet, att de kom-m,koUtt* «*- munala mellanskolornas anslag bör skiljas från de enskilda läroanstalter-*

delning efter

olika läroverk»

former.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

nas och att i stället för de nu utgående båda anslagen till »högre skolor

för kvinnlig ungdom» och »till enskilda läroverk» bör uppföras under

rubrik enskilda läroanstalter, dels ett reservationsanslag innefattande

ett anslag med titel: enskilda mellanskolor,

ett anslag med titel: högre -flickskolor,

ett anslag med titel: högre goss- och samskolor,

ett anslag med titel: enskilda lärarinneseminarier,

dels ett förslagsanslag med titel lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter.

Dock vill utskottet uttala, att den omständigheten, att rubriken är

enskilda läroanstalter, icke bör utgöra'' ett hinder för att understöd

må ur detsamma beviljas en skola, som icke är enskild, utan kommunal.

Endast för kommunala mellanskolor skall det, enligt utskottets

förslag, finnas ett särskildt anslag, för hvilket gälla andra villkor och bestämmelser.

II. De särskilda villkoren för åtnjutande af understöd från

de olika anslagen till enskilda läroanstalter.

1) Anslaget till enskilda mellanskolor.

Kong!. Maj:t har föreslagit följande bestämmelser:

Kungi. Maj:ts 1. Af anslaget till kommunala mellanskolor må understöd kunna

fortiag. ej min(Jre till samskolor, som under år 1909 åtnjutit understöd från

anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom, än äfven till skolor, som

utgöra öfverbyggnader på den egentliga folkskolan och i afseende å inträdesfordringarna

förutsätta det kunskapsmått, som inhämtas i högsta årskursen

af folkskola, anordnad enligt gällande normalplans typ Litt. A.

2. På den ort, där skolan är upprättad, skall finnas folkskola anordnad

enligt gällande normalplans typ Litt. A.

3. Skolan skall omfatta minst tre årsklasser utöfver den egentliga

folkskolan och i dessa klasser under de senaste tre åren hafva haft i medeltal

sammanlagdt minst 18 lärjungar.

4. Hvarje årsklass skall i läroämnena åtnjuta skild undervisning-!

5. Vid skola, däri gossar undervisas, skall finnas minst en manlig

lärare med full tjänstgöring, och vid skola, däri flickor undervisas, skall

finnas minst en kvinnlig lärare med full tjänstgöring. Har kommun endast

en kommunal mellanskola, skall denna vara afsedd för såväl gossar

som flickor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

6. Undervisningen skall fortgå under minst 36 läsveckor om året,

påsk- och pingstfericr samt tillfälliga lofdagar inberäknade.

7. Kommunen skall anslå de medel, som utöfver skolans öfriga inkomster

erfordras, för att skolan under den tid, för hvilken statsunderstöd

sökes, skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler och erforderlig

undervisningsmateriell samt kunna aflöna de vid skolan anställda

lärarinnor enligt de i sådant afseende stadgade grunder, hvarjämte kommunen

skall bidraga till lärarinnornas pensionering enligt de grunder,

som framdeles må varda stadgade.

8. Därest terminsafgifter upptagas af lärjungarna, skall frågan om

befrielse från eller nedsättning i sådana afgifter handläggas af en nämnd,

bestående af skolans inspektor och föreståndare eller föreståndarinna samt

en af kommunalstyrelsen utsedd ledamot, och skall härvid iakttagas, att

terminsafgifter ej må uttagas af medellösa lärjungar från kommunen.

9. Skolan skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets allmänna

läroverk samt vara underkastad den kontroll och de bestämmelser

i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

10. Statsunderstödet till kommunala mellanskolor må kunna utgå,

därest skolan omfattar tre årsklasser utöfver den egentliga folkskolan, med

högst 3,600 kronor och, därest skolan omfattar flera sådana klasser, med

högst 4,800 kronor, hvarjämte skola, däri flickor undervisas, må kunna

erhålla ett särskild! understöd till undervisning i huslig ekonomi, ej öfverstigande

600 kronor, allt för år räknadt.

11. Samskola, som för år 1909 åtnjutit understöd från anslaget till

högre skolor för kvinnlig ungdom, må, ändock att de här stadgade villkor

ej till alla delar uppfyllas, intill utgången af år 1912, på de villkor

Kungl. Maj:t äger bestämma, kunna komma i åtnjutande af understöd från

anslaget till kommunala mellanskolor, dock under förutsättning att kommunen

eller enskilda donatorer till skolans uppehållande lämna ett bidrag,

hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp som statsunderstödet.

Öfverstyrelsen föreslog, att alla enskilda skolor, som tillhörde de iöfvtr»ynnen>

dess förslag (se sid. 3) nämnda grupperna, utom lärarinneseminarierna, fotlag.

skulle vara delaktiga af ett och samma anslag på i hufvudsak samma

villkor, hvilka formuleras på följande sätt:

»Såsom allmänna villkor för åtnjutande af statsunderstöd enligt de i

§ 8 här nedan angifna grunder gälla:

a) att med afseende på vid skolan anställda lärares och lärarinnors

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N.o 4.

behörighet, tjänsteåligganden och aflöningsförmåner iakttages hvad i §§ 3,

4, 5, 6 och 7 här nedan stadgas, samt att i fråga om samma lärarpersonals

pensionering skall gälla hvad som därom kan varda särskildt stadgadt;

b) att lärjungeantalet i skolans klasser öfver de förberedande under

de senaste tre åren varit i medeltal sammanlagdt minst sex gånger så

stort som nämnda klassers antal, och att i fråga om sexklassig samskola

och sexklassig goss-skola minst hälften af det sålunda beräknade lärjungeantalet

tillhört skolans tre högsta klasser;

c) att lärjungar i den utsträckning, som i § 9 sägs, varda kostnadsfritt

eller mot nedsatt afgift i skolan undervisade;

d) att vid skolan är anställd en legitimerad läkare med skyldighet att

öfvervaka lärjungarnas fysiska uppfostran samt sundhetsförhållandena vid

skolan;

e) att genom intyg af hälsovårdsnämnd eller vederbörande provinsialläkare

styrkes, att skolans lokaler äro i hygieniskt afseende tillfredsställande;

f) att läsåret omfattar minst 36 läsveckor, påsk- och pingstferier samt

tillfälliga lofdagar inberäknade;

g) att kommun eller enskild donator understöder skolan på sätt i §

8 mom. 3 sägs;

h) att bolag eller enskild person, som nedlagt kapital i skolan, ej

tillgodogör sig högre ränta än 4 procent på det nedlagda kapitalet;

i) att af Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande utsedd revisor

årligen granskar skolans räkenskaper och förvaltning samt däröfver

till Kungl. Maj:ts befallningshafvande afgifver berättelse;

k) att berättelse om skolans verksamhet, affattad enligt fastställd plan,

årligen insändes till kungl. ecklesiastikdepartementet och till kungl. öfverstyrelsen

för rikets allmänna läroverk;

hvarjämte skall iakttagas, att, därest öfverstyrelsen för rikets allmänna

läroverk icke i särskilda fall finner skäl medgifva undantag, vid sexklassig

samskola skola vara anställda minst två och vid högre samskola minst

fyra manliga lärare med sådan tjänstgöring, som i § 4 mom. 2—3 sägs,

samt att vid sagda skolor enahanda bestämmelser skola gälla i fråga om

minimiantalet af kvinnliga lärare.»

Det under g) omnämnda understödet från kommun eller enskild

donator skulle utgöras af

»dels lönetillägg till lärare och lärarinnor, nämligen

l) ett kontant bidrag af 100 kronor till hvart och ett af de ålderstillägg,

som utgå till lärare eller lärarinnor i andra och högre lönegrader,

2) ortstillägg å den ort, där sådant skall förekomma;

dels årsanslag till skolan, hvilket anslag skall utgå med

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

1) ett bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma

belopp som statens årsanslag till skolan, dock att kommunens bidrag för

skolor, hvilka hittills åtnjutit understöd från anslaget till enskilda läroverk,

ej behöfver uppgå till mer än hälften af sagda anslag;

2) i händelse understöd af statsmedel utgår för undervisning i huslig

ekonomi, ett bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma

belopp som statens understöd för ändamålet.»

Under den första treårsperioden skulle vissa lindringar i dessa fordringar

medgifvas.

Herr Berg m. fl. föreslå i sin motion följande ändringar i Kungl.

Maj:ts förslag angående de enskilda mellanskolorna:

1. -^f anslaget till enskilda mellanskolor må understöd kunna utgå

dels till enskilda skolor, som utgöra öfverbyggnader på den egentliga

folkskolan och i afseende å inträdesfordringarna förutsätta det kunskapsmatt,

som inhämtas i högsta klassen af folkskola, anordnad enligt gällande

normalplans typ litt. A, dels intill utgången af år 1914 äfven till samskola,

som icke jitgör öfverbyggnad på folkskola, men för år 1909 åtnjutit understöd

från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom.

3. Skolan skall omfatta minst fyra årsklasser utöfver den egentliga

folkskolan och i dessa klasser under de senaste tre åren hafva haft i

medeltal sammanlagdt minst 32 lärjungar.

7. Skolan skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler

och erforderlig undervisningsmateriell, och de vid skolan anställda

lärarinnor skola aflönas enligt de i sådant afseende stadgade grunder.

8. Kommun eller enskilda donatorer skola till skolans uppehållande

lämna ett bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma

belopp som det från anslaget till enskilda mellanskolor utgående understödet,

äfvensom bidraga till de vid skolan anställda lärarinnornas ålders
-

Herr Bergs

m. fi:s

förslag.

tillägg med hälften af det belopp, staten för samma ändamål tillskjuter,

så ock till lärarinnornas pensionering enligt de grunder, som framdeles

må varda stadgade.

10. Statsunderstödet till enskilda mellanskolor må kunna utgå med

högst 4,800 kronor, hvarjämte---för år räknadt.

11. Samskola---— ändock att de i punkterna 2 —10 stadgade

villkoren ej till alla delar uppfyllas —--understöd från anslaget

till enskilda mellanskolor---som statsunderstödet.

Herr Juhlin yrkar i sin motion den ändring i den kungl. propositionen, Herr Miim

att mellanskof må kunna erhålla understöd endast om allmänt läroverk för,lanicke

finnes å orten. Ur motionen må anföras:

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 8 Sami. 1 Afd. 4 Hälft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Utskottets

utlåtande.

26 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

»Af det propositionen bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden framgår, att den sålunda föreslagna nya skolformen,

benämnd kommunal mellanskola, är i första hand afsedd att i en del talrikare

befolkade stations- och industrisamhällen ersätta bristen på statsläroverk.

De kommunala mellanskolorna skulle följaktligen hafva samma

ändamål som de under 1890-talet upprättade privata samskolorna, hvilka

enligt beslut af 1896 års Riksdag kunde komma i åtnjutande af statsunderstöd,

under förutsättning att den ort, där sådan skola anordnats,

vore i afsaknad af allmänt läroverk. I viss mån samma ändamål hafva

jämväl de högre folkskolorna. Men äfven till dessa senare skolor utgår

statsunderstödet endast i det fall, att allmänt läroverk ej finnes i orten

upprättadt.

Grundtanken i statens skolpolitik gentemot de orter, där behofvet af

en bildning utöfver omfånget för folkskolans verksamhet giort sig gällande,

bar, såsom det anförda gifver vid handen, varit den att antingen upprätta

allmänt läroverk eller och lämna understöd till privat eller kommunal skola.

Enligt nu berörda nådiga proposition skulle emellertid understöd från

anslaget till kommunala mellanskolor jämväl kunna utgå till skolor å

orter, där staten redan upprättat allmänt läroverk (sid. 30—31) och i så

måtto afser propositionen en väsentlig ändring i statens hittills förda

skolpolitik.

Då några afgörande skäl för en sådan ändring ej blifvit anförda i

den kung! propositionen, och då ort, där allmänt läroverk finnes, icke har

behof af kommunal mellanskola eller under alla förhållanden icke har

behof af sådan skola i samma grad som ort, där allmänt läroverk icke

finnes, hemställer jag,

att Riksdagen beslutar,

att punkt I bland grunderna och villkoren för tilldelande af understöd

från anslaget till kommunala mellanskolor skall lyda sålunda:

Af anslaget till kommunala mellanskolor må understöd kunna utgå

ej mindre till samskolor, som under år 1909 åtnjutit understöd frän anslaget

till högre skolor för kvinnlig ungdom, än äfven till sådana å orter,

där allmänt läroverk icke finnes, upprättade skolor, som utgöra ölverbyggnader

på den egentliga folkskolan och i afseende å inträdesfordringarna

förutsätta det kunskapsmått, som inhämtas i högsta årskursen af folkskola,

anordnad enligt gällande normalplans typ litt. A.»

Vid jämförelse mellan Kungl. Maj:ts och öfverstyrelsens förslag finner

utskottet, att de viktigare af bestämmelserna i det senare influtit i det

s. 27 Kontrollera mot PDF

Biksdarjens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4. 27

förra, om än i annan formulering och med i vissa fall ändradt innehåll,

men att en del mindre viktiga bestämmelser uteslutits i det förra, uppenbarligen

därför att de ansetts kunna inflyta i de särskilda bestämmelser,

som Kung], Maj:t enligt punkt 9 af Kungl. Majrts förslag äger att utfärda,

ra de bada förslagens, olikhet i fråga om mellanskolorna och om understöd

åt samskolor, hvilka nu ej åtnjuta understöd, har utskottet redan i

aidelmng I riktat uppmärksamheten.

ro ^er£s fl;s förslag skiljer sig, såsom äfvenledes redan framhållits,

från Kungl. Maj :ts först och främst däri, att 1) egentliga kommunala

mrfa”™,or afskild, 2) lägre samskola, som nu åtnjuter understöd, icke

ma fa understöd längre än till och med år 1914 utan att ha ombildat sig

till mellanskola. Utskottet har i afd. I i dessa punkter anslutit sig till

motionärerna.

Rörande de särskilda punkterna i Kungl. Maj:ts förslag vill utskottet

anföra följande:

Punkt 1. .Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall mellanskola, kommunal

i egentlig mening eller enskild, kunna erhålla understöd, äfven om allmänt

läroverk finnes å orten.

Med anledning af herr Juhlins motion och då utskottet anser, att statens

uppoffringar för bildningsanstalter med realskolexamen som mål, belägna

a samma ort, böra begränsas, vill utskottet föreslå, att till punkt 1 fogas

ett moment af följande lydelse: Mellanskola å ort, där allmänt läroverk

eller statsunderstödd mellanskola finnes, må erhålla understöd, endast om

lärjungeantalet i motsvarande klasser af allmänt läroverk resp. i redan.

befintlig statsunderstödd mellanskola under de senaste tre åren uppgått i

medeltal till 100.

I öfrigt bör punkten enligt utskottets mening ändras i öfverensstämmelse

med herr Bergs m. flis förslag.

Punkt 2. För att en kommunal mellanskola skall på fyra år kunna

föra till realskolexamen, bör den icke mottaga andra lärjungar än sådana,

som visat sig innehafva de kunskaper, hvilka meddelas i folkskola, anordnad

enligt gällande normalplans typ Litt. A. I likhet med herrar Berg

m. fl. anser utskottet emellertid, att uppställandet af en sådan inträdesfordran

ingalunda kräfver, att folkskolan på platsen nödvändigt måste vara

just af nämnda typ; det ifrågavarande bildningsmåttet kan nämligen mycket

väl under gynnsamma omständigheter inhämtas äfven i andra skolformer.

På grund häraf föreslår utskottet, att punkt 2 i Kungl. Makts förslag

utgår. ° J

. Men då det är angeläget, att inträdesfordringarna hållas uppe på den

angifna höjden, bör det stadgas, att särskild inträdespröfning skall fordras.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

Punkt 3. Angående årsklassernas antal yttrar departementschefen,

att mellanskolan i allmänhet torde komma att blifva fyraårig. Han anser

likväl, att en treårig mellanskola kan under synnerligen gynnsamma omständigheter

föra fram till realskolexamen och att därför äfven denna

typ bör kunna erhålla understöd.

Det är uppenbarligen af stor vikt, att examen aflagd vid mellanskolan

blir fullt likvärdig med realskoleexamen. Men med nu gällande

fordringar i denna examen torde, enligt utskottets mening mellanskolan

icke kunna medhinna realskolans kurser på tre år, utan att lärjungarna

utsättas för faran af att öfveransträngas. Grevesmilhlska skolan i

Stockholm är visserligen blott treårig. Men den bygger icke på folkskolans

fjärde klass utan på den femte. Och äfven i denna skola lär, efter

hvad som uppgifvits, arbetet vara ganska forceradt.

På grund häraf anser utskottet, att mellanskolan bör vara fyraårig.

I detta sammanhang yttrar sig departementschefen om skolan bör

upptaga två obligatoriska främmande språk eller blott ett. Utskottet anser

sig icke behöfva ingå på denna fråga, hvars besvarande kan anstå, till

dess en undervisningsplan för mellanskola skall utarbetas. I realskolexamen

aflagd vid mellanskola måste tydligen två språk ingå, så länge

detta gäller om examen aflagd vid statens realskola.

Hvad lärjungeantalets minimum beträffar ha herr Berg m. fl. i sin

motion yrkat siffrans höjning till 32. Utskottet finner sådan höjning befogad,

ehuru den bilagda tabellen angående elevantalet i statsunderstödda

enskilda läroanstalter visar, att åtskilliga af de lägre samskolorna hösttermin

1908 ännu icke nått detta lärjungeantal.

Punkt 5. Kungl. Maj:t har föreslagit, att, om en kommun har endast

en kommunal mellanskola, skall denna vara afsedd för såväl gossar som

flickor. Denna bestämmelse torde icke vara lämplig i fråga om enskilda

mellanskolor.

Punkt 6. Det är tydligt, att mellanskola, som på 4 år skall i åtskilliga

ämnen medhinna samma kurs som realskolan på 6 år, icke kan

reda sig med kortare läsår än realskolan, med mindre faran för lärjungarnas

öfveransträngning skulle ökas. På grund häraf bör läsveckornas antal

höjas från 36 till 38.

Punkterna 7 och 9. Då bestämmelserna skola afse endast enskilda mellanskolor,

torde punkterna böra formuleras i likhet med motsvarande punkter

rörande de högre flickskolorna.

Punkt 10. Det uttalande angående skolans inspektion, som utskottet

gör vid motsvarande punkt i bestämmelserna rörande högre flickskolor,

afser äfven de enskilda mellanskoloma.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4. 29

Punkt 11 ändras med anledning af, att skola med blott tre årsklasser

icke skall understödjas. Att här understödet icke göres beroende af lärjungeantalet

är en viktig olikhet med såväl de nu gällande bestämmelserna

som öfverstyrelsens förslag. Utskottet yttrar sig om denna fråga under 2)

»anslaget till högre flickskolor».

Understödet föreslås kunna utgå med samma belopp, per klass räknadt,

som statsunderstöd till högre folkskola.

Punkt 12 bör ändras så, att det tydligt framgår, från hvilka villkors

uppfyllande dispens må kunna medgifvas intill utgången af 1912.

Med afseende på den nya formuleringen af punkterna hänvisar utskottet

till sitt slutyrkande.

2) Anslaget till högre flickskolor.

Kungl. Maj:t har föreslagit följande bestämmelser:

1. Af anslaget till högre flickskolor må understöd kunna utgå till Maja»

flickskola, som har till ändamål att utöfver omfånget för folkskolans fiT,la9- verksamhet meddela allmän medborgerlig bildning och som fyller ett å

orten verkligen förefintligt bildningsbehof.

2. Skolan skall omfatta minst fyra årsklasser utöfver den egentliga

folkskolan och i dessa klasser under de senaste tre åren hafva haft i

medeltal sammanlagdt minst 24 lärjungar.

3. Undervisningen skall fortgå under minst 36 läsveckor om året,

påsk- och pingstferier samt tillfälliga lofdagar inberäknade.

4. Skolan skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler

och erforderlig undervisningsmateriell; dess undervisning skall vara

ändamålsenligt anordnad, och de vid skolan anställda lärarinnor skola aflönas

enligt de i sådant afseende stadgade grunder.

5. Kommunen eller enskilda donatorer skola till skolans uppehållande

lämna ett bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma

belopp som det från anslaget till högre flickskolor utgående understödet,

samt dessutom tillhandahålla föreståndaren eller föreståndarinnan bostad,

bestående af minst tre rum och kök, eller motsvarande hyresersättning,

äfvensom bidraga till de vid skolan anställda lärarinnornas ålderstillägg

med hälften af det belopp, staten för samma ändamål tillskjuter, så ock

till lärarinnornas pensionering enligt de grunder, som framdeles må varda

stadgade.

6. Befrielse från och nedsättning i terminsafgifter skola medgifvas

till den omfattning Kungl. Maj:t bestämmer.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Utskottets

utlåtande.

30 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

7. Statsunderstöd till högre flickskola må kunna utgå, därest skolan

omfattar fyra årsklasser utöfver den egentliga folkskolan, med högst 4,400

kronor och, därest skolan omfattar flera sådana klasser, med högst 5,200

kronor, hvarjämte skolan må kunna erhålla ett särskild! understöd till

undervisning i huslig ekonomi, ej öfverstigande 1,000 kronor.

År skolan förbunden med gymnasium, må understödet kunna ökas,

dock ej med högre belopp än 2,000 kronor, under förutsättning

a) att gymnasiet omfattar minst tre årsklasser, samt att antalet lärjungar

i gymnasiets tre högsta årsklasser under de senaste tre åren uppgått

i medeltal till sammanlagdt minst 18,

b) att föreståndaren eller föreståndarinnan erhållit rätt att vid läroanstalten

anställa studentexamen, samt

c) att kommunen eller enskilda donatorer till gymnasiets uppehållande

lämna ett bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma

belopp som statsunderstödet, samt bidraga till de å gymnasiet anställda

lärarinnornas ålderstillägg och pensionering, på sätt här ofvan i afseende

å flickskolan i öfrigt blifvit stadgadt.

8. Skolan skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets allmänna

läroverk samt vara underkastad den kontroll och de bestämmelser

i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

9. Flickskola, som för år 1909 åtnjutit understöd från anslaget till

högre skolor för kvinnlig ungdom, må, ändock att de här stadgade villkor

ej till alla delar uppfyllas, intill utgången af år 1912, på de villkor

Kungl. Maj:t äger bestämma, kunna komma i åtnjutande af understöd

från anslaget till högre flickskolor, dock under förutsättning att kommunen

eller enskilda donatorer till skolans uppehållande lämna ett bidrag,

hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma belopp som statsunderstödet.

I fråga om öfverstyrelsens förslag hänvisas till 1) »anslaget till enskilda

mellanskolor», där det anförts. Dess viktigare afvikelser från Kungl.

Maj:ts förslag beröras nedan under de särskilda punkterna.

Herr Bergs m. flis ändringsyrkanden i vissa punkter anföras äfvenledes

vid dessa punkters behandling.

Med afseende på de särskilda punkterna vill utskottet anföra följande:

Punkt 2. Om skolan har fyra årsklasser öfver den egentliga folkskolan

och därjämte, såsom nu alltid är fallet, de klasser, som äro pa
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4. 31

rallella med folkskolans tre högsta eller de allmänna läroverkens tre lägsta

klasser, så kommer alltså skolan att vara sjuklassig.

Då för närvarande endast fordras, att skolan skall vara femklassig, innebär

den nya formuleringen en skärpning af villkoren, öfverstyrelsen hade

föreslagit, att skolan skulle vara minst sju k las-i g. För närvarande finns det

endast två statsunderstödda flickskolor med blott sex klasser. Alla öfriga

ha sju eller åtta klasser.

Att märka är, att punktens formulering är sådan, att flickskolan kan,

om den så vill, indraga sina med folkskolan parallella klasser, helt eller

delvis.. Detta hade ej varit möjligt, om, såsom öfverstyrelsen föreslagit,

det stipulerats, att flickskolan skulle vara minst sjuklassig. I statsrådsprotokollet

yttras härom följande:

„ »Enligt öfverstyrelsens. förslag skulle inga andra högre flickskolor än

sadana, som hafva minst sju klasser, kunna komma i åtnjutande af statsunderstöd.

^ \inner detta förslag afseende, skulle en skola gå miste om

bidrag flan statens sida, därest en eller flere af dess lägre klasser btefve

indragna. För min del kan jag icke finna lämpligt, att staten med dylika

medel söker tvinga de högre flickskolorna att upprätthålla med folkskolan

parallella klasser. Staten bör i denna fråga ställa sig neutral och hvarken

framtvinga eller förhindra bibehållandet af dylika klasser. Som villkor

för erhållande af statsunderstöd bör därför föreskrifvas, att skolan skall

hafva ett visst antal årsklasser utöfver den egentliga folkskolan, med full

frihet för skolans målsmän att vid densamma inrätta lägre klasser till det

antal, som förhallandena påkalla och medgifva.»

Med afseende.på lärjungeantalet fordras i nu gällande bestämmelser,

att skolan haft minst 30 lärjungar, d. v. s. minst 6 per klass. I anslutning

härtill föreslås i propositionen, att skolan i klasserna öfver folkskolan

skall ha minst 24 lärjungar.

Berr Berg m. fl. ha i sin motion yrkat siffrans höjning till 32.

o Utskottet har för denna frågas bedömmande låtit verkställa utredning

angående elevantalet under höstterminen 1908 i de särskilda klasserna af

de statsunderstödda enskilda läroanstalterna (se bilagan).

.Efter tagen del af denna utredning har utskottet funnit den ifrågasatta

höjningen fullt befogad.° Men därjämte vill utskottet betona, att äfven detta

tal är alldeles för lagt, da fråga är om skola, som konkurrerar med annan flickskola

på samma ort. Utskottet vill understryka hvad i statsråd-protokollet.

yttras därom, att man icke bör genom beviljande af statsunderstöd

»främja uppkomsten a samma ort af mindre, med hvarandra konkurrerande

skolor. Ty. ju mindre en skola är, desto sämre är i regel dess

ekonomiska ställning och desto sämre dess undervisning. En alltför

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

stor frikostighet från statens sida kan motverka det syfte, man vill

vinna, och medföra en sänkning af den högre kvinnobildningen. Då

redan nu konkurrensen mellan flickskolor å en eller annan ort är så stor,

att den knappast kan kallas sund, bör det vid tillämpningen af de

förordade bestämmelserna tillses, att ingen ny skola erhåller statsunderstöd,

med mindre en noggrann utredning gifvit vid handen, att den

verkligen fyller ett förefintligt bildningsbehof. Anslaget till högre

flickskolor får icke betraktas som ett förslagsanslag, hvari hvarje skola,

som uppfyller de stadgade minimifordringarna, skulle äga delaktighet.»

Punkt 4. Utskottet föreslår, att orden »dess undervisning skall vara

ändamålsenligt anordnad» må utgå, såsom innebärande en själfklar fordran.

Punkt 5. Här bör det bestämda »kommunen» utbytas mot det obestämda

»kommun», hvarigenom formuleringen blir lika med den nu

använda.

Utskottet vill framhålla, att framdeles såsom hittills bidrag af landsting

må räknas som kompensation till statsbidrag.

Utskottet finner, att det skulle vara alltför betungande för kommunen

att tillhandahålla föreståndaren eller föreståndarinnan bostad bestående af

minst tre rum och kök eller motsvarande hyresersättning. Något dylikt

kräfves ej för närvarande af kommunen. Utskottet hemställer därför, att

detta utgår ur punkten.

I punkten föreslås, att kommun eller enskilda donatorer skola vara

pliktiga att bidraga till lärarinnornas ålderstillägg med hälften af det

belopp, hvartill staten för samma ändamål bidrager. Motiveringen härför

anför utskottet här nedan i afdelning III (sid. 41).

Vidare föreslås, att kommun eller enskilda donatorer skola bidraga

till lärarinnornas pensionering enligt de grunder, som framdeles ma varda

bestämda. I fråga härom vill utskottet hänvisa till hvad utskottet vid

behandling af frågan om löneregleringen yttrar om lärarinnornas pensionering,

och nämner här endast, att sadant bidrag alagts kommun

eller enskilda donatorer såsom kompensation till att staten betalar mer än

dessa till lönetilläggen.

Punkt 7. Enligt nu gällande bestämmelser kan understöd till högre

flickskola utgå ur det ordinarie anslaget med högst 45 kronor för lärjunge

och högst 4,500 kronor för skola, dock med tillägg af högst 500

kronor för undervisning i huslig ekonomi. Härtill kommer under de senaste

åren ett understöd ur extra ordinarie anslag för beredande af löneförhöjning

åt lärarinnorna.

Frånsedt understödet till undervisning i huslig ekonomi och sistnämnda

understöd, som naturligtvis måste rätta sig efter lärarinnornas

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4. 33

lärarinnornas antal, är det sålunda läijungeantalet intill en viss gräns, som

är bestämmande för statsunderstödets maximibelopp.

öfverstyrelsen föreslog, att understödets maximum, statens bidrag till

lärarinnornas lönetillägg oräknadt, skulle beräknas dels efter årsklassernas,

dels efter lärjungarnas antal.

Den kungi. propositionen går ett steg längre och föreslår, att understödets

maximum, bidraget till lönetilläggen oräknadt, skall bero endast

af årsklassernas antal.

Enär det är uppenbart, att hvarken en skolas utgifter eller, än mindre,

dess behof af understöd växer proportionellt mot lärjungeantalet — tvärtom

kan behofvet af understöd ökas, när lärjungeantalet sjunker —, finner

utskottet sig böra tillstyrka propositionens förslag i denna del.

Hvad de af Kungl. Maj: t föreslagna understödsbeloppen, 4,400 resp.

5,200 kronor, beträffar, så äro de afvägda efter undersökning af skolornas

ekonomi och lämnas därför utan anmärkning.

I fråga om understödet för undervisning i huslig ekonomi föreslog

öfverstyrelsen, efter verkställd utredning, följande bestämmelser:

»Till högre skolor för kvinnlig ungdom och samskolor, hvilka visat

sig äga på lämpligt sätt anordnad undervisning i huslig ekonomi, må

enligt grunder, som Kungl. Magt kan finna skäligt närmare bestämma,

utgå ett särskildt understöd af högst 400 kronor om året för kurs i ämnet,

hvilken omfattar en lärjungegrupp, samt ytterligare högst 200 kronor för

hvarje därutöfver tillkommande lärjungegrupp, dock att dylikt understöd

ej till någon skola må utgå med högre belopp än 1,000 kronor.»

Kungl. Makt föreslår samma maximum för detta understöd utan att

fixera närmare villkor för dess åtniutande.

Utskottet biträder för sin del Kungl. Maj:ts förslag.

Propositionens förslag öfverensstämmer med öfverstyrelsens däri, att

ett särskildt understöd skulle kunna utgå till med högre flickskola förbundet

gymnasium, sedan detta nätt en viss utveckling.

I betraktande af att allt flera lefnadsbanor öppnats för kvinnan, där

studier, för hvilka studentexamen är utgångspunkten, kräfvas, anser utskottet

det riktigt, att staten understödjer kvinnliga gymnasier. Sådant

understöd torde vara nödvändigt, om kompetenta lärare skola kunna anställas

och erforderlig unrlervisningsrnateriell anskaffas. I båda hänseenden

torde det understundom brista i de nu förefintliga kvinnliga gymnasierna,

hvilkas ekonomi ofta är svag, oaktadt årsafgifterna äro mycket höga

(300-400 kr.).

Herr Berg in. fl. ha i sin motion äfven uttalat sig om understöd åt

Bill. till Rilcsd. Prof, 1900. 9 Sami. 1 Afd. 4 Haft.

b

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

med högre flickskola förbundet gymnasium. De finna det »betänkligt, att

staten skulle i någon starkare grad uppmuntra anordnandet af gymnasialafdelningar

i samband med de högre (s. k. åttaklassiga) flickskolorna, och

hemställa därför, att bestämmelserna härom så formuleras, att statsunderstöd

åt med flickskola förbundet gymnasium må kunna lämnas endast å

ort, der verkligt behof af sådant gymnasium befinnes föreligga».

Motionärerna yrka därför, att bestämmelserna angående statsunderstöd

åt gymnasier skola lyda:

>Å ort, där ett verkligt bildningsbehof så kräfver, kan understöd tilldelas

med högre flickskola förbundet kvinnligt gymnasium, och må i så

fall understödet till läroanstalten kunna ökas, dock ej med högre belopp

än 2,000 kronor, under förutsättning, a) att gymnasiet omfattar minst tre

årsklasser, samt att antalet lärjungar i dess tre högsta årsklasser under de

tre senaste åren uppgått i medeltal till sammanlagdt minst 24 —--i

öfrig!, blifvit stadgadt.

Finnes å samma ort mer än ett med högre flickskola förbundet gymnasium,

må dock understöd ej utgå till mer än ett, så länge dettas lärjungeantal

i de tre högsta årsklasserna ej under de tre senaste åren i

medeltal öfverstigit 60.»

De här föreslagna ändringarna i Kungl. Maj:ts förslag utgöras hufvudsakligen

däraf, att lärjungeantalets minimum höjts från 18 till 24 och att

i sista momentet upptagits en bestämmelse, som afser att hindra uppkomsten

å samma ort af konkurrerande gymnasier, innan verkligt behof däraf

föreligger.

Med afseende på höjningen af minimum från 18 till 24 finner utskottet

denna icke välbetänkt. För att flickskolan skall få understöd fordras enligt

utskottets förslag, att den i sina 4 eller 5 högsta klasser haft minst 32

lärjungar. Men detta lärjungeantal räcker tydligen på långt när icke till

för att en flickskola skall kunna bära upp ett gymnasium med 18 lärjungar

i de tre högsta klasserna. Siffran 18 för gymnasiet innebär alltså

en strängare fordran än siffran 32 för flickskolan.

Däremot är utskottet ense med motionärerna däruti, att staten bör

noga tillse, att ej understödet gifves så, att det lockar till upprättande å

samma ort af fler gymnasier, än behofvet kräfver. Utskottet föreslår alltså

införande i bestämmelserna af ett moment, motsvarande motionärernas

andra,0 men af denna lydelse:

A samma ort må statsunderstöd ej tilldelas flera högre flickskolor

för med dem förbundna gymnasier, utan att i samtliga dessa gymnasier

de tre högsta klasserna under de senaste tre åren varit i lämplig grad

fvllda.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens Särskilda Utskotts (i\:o 2) Utlåtande N:o 4.

Punkt 8. Med afseende på inspektionen af statsunderstödda fliek- och

sainskolor yttrade departementschefen vid föredragning af fiolårets proposition

bl. a. följande:

»Som villkor för att högre flickskola eller samskola skall kunna komma

i åtnjutande af statsunderstöd föreskref 1896 års Riksdag, såsom framgår

af bilagan till detta protokoll, att vederbörande cforalstyrelse skall styrka,

ej mindre att anordningarna vid skolan äro i hygieniskt hänseende" tillfredsställande

och undervisningen så ordnad, att öfveransträngning af lärjungarna

därigenom icke föranledes, än äfven att legitimerad läkare är

vid skolan anställd. I anslutning härtill förordnade Kungl. Maj:t i tidigare

utfärdade cirkulär angående fördelning af anslaget till högre skolor

för kvinnlig ungdom, att de statsunderstödda skolorna skulle under den

tid, för hvilken understödet beviljats, stå under inseende af vederbörande

cforalstyrelse och den inspektor, denna myndighet ägde förordna. 1 proposition

till 1902 års Riksdag föreslog Kungl. Maj:t, att eforalstyrelsernas

nu omnämnda åligganden skulle öfverflyttas på vederbörande skolläkare.

Riksdagen vidhöll emellertid sitt år 1896 fattade beslut. Sedan år 1904

en . öfverstyrelse för de allmänna läroverken inrättats, förordnade Kungl.

Maj:t år 1905 vid fördelning af anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom

för perioden 1906—1908, att skolorna skulle stå under inseende åf

öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk och den inspektor, denna myndighet

ägde förordna. I öfverensstämmelse härmed föreslog Kungl. Maj:t

1906 års Riksdag att stadga, att öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk

skulle utse inspektor vid de statsunderstödda skolorna, samt att denne

inspektor — ej, såsom förut varit bestämdt, eforus — skulle styrka, att

anordningarna vid skolan vore i hygieniskt hänseende tillfredsställande

och undervisningen sa ordnad, att öfveransträngning af lärjungarna därigenom

icke föranleddes. Men Riksdagen vidblef äfven denna gång sitt

meromnämnda beslut angående ifrågavarande skolors inspektion.

Enligt nu gällande bestämmelser stå alltså de statsunderstödda flickskolorna

och samskolorna under dubbel inspektion. Å ena sidan har

nämligen Kungl. Maj:t föreskrifvit, att dessa skolor skola stå under inseende

af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk och den inspektor,

denna myndighet äger förordna. Å andra sidan har Riksdagen stadgat,

att vederbörande eforalstyrelser skola afgifva de omförmälda intygen angående

de hygieniska förhållandena samt undervisningens anordning vid

skolorna. Då det nu rimligtvis icke kan fordras, att eforerna skola taga

personlig kännedom om alla dylika skolor i deras stift, måste de äga rätt

att för fullgörande af denna uppsiktsplikt förordna ombud vid de särskilda

skolorna. Och då eforus skall intyga, att undervisningen är så anordnad,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 lliksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

att öfveransträngning af lärjungarna därigenom icke föranledes, måste han

eller hans representant äga rätt att granska undervisningsplanen i dess

helhet och undervisningens anordning i öfrigt, samt att, där så erfordras,

påkalla rättelse i hithörande förhållanden. Men samma befogenhet tillkommer

ock den af öfverstyrelsen förordnade representanten vid skolan.

Att detta förhållande behöfver ändras torde vara uppenbart. Det skulle

eljest kunna hända, att den eforala inspektorn finner skolans undervisning vara

sådan, att statsunderstöd ej bör vidare utgå till densamma, under det att

den af öfverstyrelsen förordnade inspektorn finner allt godt och väl, eller,

omvändt, att den förre tillstyrker statsbidrag, under det den senare finner

undervisningen olämpligt anordnad.» —

»Såvidt jag kan finna, kan denna fråga endast lösas på följande sätt.

Antingen skall eforus afgifva de erforderliga intygen öfver förhållandena

vid skolan, och då bör denna myndighet utse skolans inspektor, eller ock

skall öfverstyrelsen utse inspektor, och då bör denne utfärda omförmälda

intyg. Emellertid synes mig Eders Kungl. Maj:t icke hafva anledning föreslå

Riksdagen att gifva föreskrift vare sig i den ena eller den andra riktningen?

Det förslag, som må komma att föreläggas Riksdagen, torde i

förevarande hänseende endast höra innehålla föreskrift därom, att skola,

för åtnjutande af statsunderstöd, skall stå under statskontroll. Närmare

bestämmelser angående sättet för utöfvande af denna kontroll torde sedermera

böra lämnas af Eders Kungl. Maj:t. Skulle emellertid Riksdagen

fortfarande vidblifva sitt beslut om eforalstyrelsernas skyldighet att öfva

uppsikt öfver ifrågavarande skolor, har jag för afsikt att föreslå Eders

Kungl. Maj:t att förordna, att eforalstyrelserna skola utse inspektörer vid

de statsunderstödda flick- och samskolorna liksom vid de allmänna läroverken.

»

Dessa uttalanden anföras åter till det statsrådsprotokoll, som bilagts

den kungl. propositionen i år, hvarjämte det erinras om att 1908 års

Kyrkomöte anhållit, att Kungl. Maj:t ville meddela sådana bestämmelser,

att åt eforus måtte beredas samma ställning till de statsunderstödda flickoch

samskolorna som enligt §§ 201 och 204 i läroverksstadgan tillkommer

honom i förhållande till de allmänna läroverken.

Denna fråga beröres äfven af herr Berg m. fl. i deras motion, där det

bland annat anföres:

»Chefen för ecklesiastikdepartementet har nu i propositionens motivering

(ss. 64, 65) på ett åskådligt och öfvertygande sätt påvisat det oefterrättliga

i denna dualism och kraftigt betonat nödvändigheten af dess undanröjande.

Men han har ej ansett sig själf böra framlägga något förslag

i detta afseende, utan helt och hållet hänskjuta till Riksdagen, huruvida

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskott (N:o 2) Utlåtande N.o 4. 37

den vill lämna inspektionen öfver ifrågavarande anstalter åt eforerna eller

åt läroverksöfverstyrelsen. Skulle Riksdagen härvid besluta att icke göra.

ändring i hittills gällande bestämmelser om eforalstyrelsernas skyldighet

att öfva uppsikt öfver skolorna, har han förklarat sig ämna föreslå Kungl.

Maj:t att förordna, att det skall vara eforalstyrelserna, som hädanefter

hafva att utse inspektörer vid de statsunderstödda flick- och samskolorna

(se propositionen s. 65).

Oss förefaller det, som om den fråga, hvilken sålunda af statsrådet

och chefen för ecklesiastikdepartementet riktats till Riksdagen, ej skulle

kunna på mer än ett sätt besvaras. Sedan inseendet öfver privatskolorna

blifvit genom 1904 års Riksdags beslut anförtrodt åt läroverksöfverstyrelsen,

synes det icke ligga någon mening i att den hygieniska tillsynen öfver

ifrågavarande skolor skulle åläggas en annan myndighet, för hvars

sakkunskap på det speciellt hygieniska området ju dessutom alls ingen

garanti linnes. Vi anse därför, att Riksdagen bör besvara den förfrågan

angående dess önskan i förevarande sak, som propositionen innehåller,

med en otvetydig förklaring, att den vill hafva nämnda hygieniska tillsyn

uppdragen åt samma myndighet, som fått sig den öfriga inspektionen

anförtrodd.»

Motionärerna yrka:

»att Riksdagen må för sin del besluta, att inspektionen öfver vissa

statsunderstödda flickskolors och samskolors hygieniska förhållanden icke

vidare skall tillkomma eforalstyrelserna, ulan i likhet med inspektionen i

öfrigt ombesörjas af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.»

I öfverensstämmelse med den af motionärerna uttalade uppfattningen

anser utskottet, att inspektionen öfver de hygieniska förhållandena vid

statsunderstödda flickskolor icke vidare bör tillkomma eforalstyrelserna,

utan i likhet, med inspektionen i öfrigt ombesörjas af öfverstyrelsen för

rikets allmänna läroverk.

Däremot anser utskottet lämpligt, att i de ytterligare bestämmelser,

som Kungl. Maj:t torde komma att utfärda rörande undervisningen i dessa

skolor, den bestämmelse intages, att det tillkommer vederbörande eforus

att hafva uppsikt öfver det sätt, på hvilket kristendomsundervisningen handhafves,

i likhet med hvad som gäller beträffande allmänna läroverk.

Hvad utskottet sålunda anfört bör, enligt utskottets mening, äga tilltampning

på inspektionen öfver statsunderstödda kommunala och enskilda

mellanskolor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Itilcsdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

3) Anslaget till högre goss- och samslolor.

Kungl. Maj: t s

förslag.

Herr Bergs

m. H:s

förslag.

Utskottets

utlåtande

Kungl Maj:t har föreslagit följande bestämmelser:

1. Af anslaget till enskilda läroverk må understöd kunna utgå till

enskildt läroverk, som ej är berättigadt till understöd från något af öfriga

i reservationsanslaget till kommunala och enskilda läroanstalter ingående

särskilda anslag, men som genom en framgångsrik och för det allmänna

gagnelig verksamhet på uppfostrans och undervisningens område gör sig

förtjänt af understöd från statens sida.

2. Läroverket skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler

och erforderlig undervisningsmateriel!; dess undervisning skall vara

ändamålsenligt anordnad, och de vid läroverket anställda lärarinnor skola

aflönas enligt de i sådant afseende stadgade grunder. Därjämte skall läroverket

bidraga till lärarinnornas pensionering enligt de grunder, som framdeles

må varda stadgade.

0. Läroverket skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets

allmänna läroverk samt vara underkastadt den kontroll och de bestämmelser

i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

4. Statsunderstöd till enskildt läroverk må kunna utgå för det skolstadium,

som i afseende på undervisningens mål motsvarar realskolan, med

högst 9,000 kronor och för det skolstadium, som i nämnda afseende motsvarar

gymnasiet, med högst 6,000 kronor, dock att understödet till läroverk,

som i större omfattning anlitar manliga lärarkrafter, må kunna ökas

för hvardera stadiet med högst 2,000 kronor.

Herr Berg m. fl. ha i sin motion föreslagit:

1. Af anslaget till högre goss- och samskolor må understöd kunna

utgå till sådana läroverk af nämnda slag, hvilka genom värdefulla pedagogiska

försök eller eljest genom framgångsrik verksamhet på uppfostrans

och undervisningens område befinnas kunna i särskild grad gagna skol
Ö

Ö Ö Ö

väsendet i det hela.

2. Läroverket skall omfatta sex årsklasser utöfver den egentliga folk
O

O

skolan och i dessa klasser under de tre senaste åren hafva haft i medeltal

sammanlagdt minst 48 lärjungar.

3—5. Till innehållet lika med punkterna 2—4 i propositionen.

Utskottet har redan i första afdelningen af sitt utlåtande biträdt herr

Bergs m. fl:s yrkande om utbytande i anslagstiteln af »enskilda läroverk»

mot »högre goss- och samskolor».

O O

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4. 39

Häraf följer, att punkt 1 måste omformuleras, och finner utskottet

motionärernas förslag lämpligt. Här framhålles dessa skolors betydelse

som försöksskolor, dock icke på sådant sätt, att anställande af pedagogiska

försök uppställes som oeftergifligt villkor för åtnjutande af statsunderstöd.

Utskottet anser, att motionärernas punkt 2 icke är lämplig, då eu

dylik bestämmelse torde alltför mycket binda Kungl. Maj:ts frihet att

understödja skolor af nya former.

I punkt 2 af Kungl. Maj:ts förslag böra orden »dess undervisning

skall vara ändamålsenligt anordnad» utgå; se motsvarande punkt ifråga

om de högre flickskolorna (sid. 32).

Punkt 5 innehåller bestämmelser lika med de nu gällande, med till—

lägg af, att läroverk, som i större utsträckning använder manliga lärarkrafter,

må kunna erhålla ett tilläggsunderstöd af högst 4,000 kronor.

För understödets beräkning hade öfverstyrelsen föreslagit samma grunder

som för högre flickskolor jämte ett dylikt tilläggsunderstöd för de

manliga lärarnas skull. Förutsättning för öfverstyrelsens förslag var, att

kommunalt bidrag skulle fordras.

Då, såsom redan anförts, utskottet anser, att kommunalt eller enskild!

bidrag till dessa skolor icke ovillkorligen skall fordras, ansluter sig utskottet

till Kung], Maj:ts förslag i denna punkt.

Angående motiveringen för tilläggsunderstödet hänvisas till hvad utskottet

yttrar angående löneregleringen för lärarepersonalen.

4) Anslaget till enskilda lärarinneseminarier.

Kungl. Maj:t har föreslagit följande bestämmelser: Kungl. Maj:ts

1- Af anslaget till enskilda lärarinneseminarier må understöd kunna t''ör,la9- utgå till enskildt seminarium, som har till ändamål att utbilda lärarinnor

för undervisningen vid högre flickskolor och annan därmed jämnställd

undervisning.

O

2. Seminariet skall omfatta minst två årsklasser och i afseende på

inträdesfordringarna förutsätta minst det kunskapsmått, högre flickskola,

som är berättigad till statsunderstöd, afser att bibringa,

3. De vid seminariet anställda lärarinnorna skola aflönas enligt de i

sådant afseende stadgade grunder.

4. Seminariet skall bidraga till lärarinnornas pensionering enligt de

grunder, som framdeles må varda stadgade.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

5. Seminariet skall stå under inseende af öfverstyrelsen för rikets

allmänna läroverk samt vara underkastadt den kontroll och de bestämmelser

i öfrigt, som Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

6. Statsunderstöd till enskildt lärarinneseminarium må kunna utgå

med högst 1,500 kronor för hvarje läsafdelning.

I fråga om dessa bestämmelser har intet ändringsyrkande framkommit,

och utskottet lämnar dem också för sin del utan anmärkning.

5) Anslaqet till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter.

Kungi. Maj-.ti Af anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda kommufårsiag.

nala och enskilda läroanstalter skola till hvarje läroanstalt, som åtnjuter

understöd från något af de i reservationsanslaget till kommunala och enskilda

läroanstalter ingående särskilda anslag, under den tid statsunderstöd

åtnjutes, utgå följande bidrag, för läsår räknadt:

1) 200 kronor för hvarje ämneslärarinna, som är berättigad till en

aflöning af minst 1,400 kronor i l:sta, 1,700 kronor i 2:dra och 2,000

kronor i 3:dje lönegraden, samt _ „

2) två tredjedelar af de ålderstillägg, som enligthur nedan stadgade

grunder tillförsäkras föreståndarinnor och lärarinnor.

o

utskottets Uppförandet af ett anslag till lärarinnornas lönetillägg, af hvilket

utlåtande. aUa stat8understödda enskilda skolor skola vara delaktiga, motiveras af

den lönereglering för lärarinnor, som Kungl. Maj.t föreslår. Det är nämligen

tydligt, att skall en lönereglering för lärarinnor vid enskilda skolor

kunna genomföras, måste det ordnas så, att lönetilläggen så litet som

möjligt trycka den enskilda skolans budget. Kljest blefve följden den,

att skolan mången gång frestades, ja kanske af sin klena ekonomi tvingades

att bland flera sökande välja icke den bästa, utan den billigaste.

Löneregleringen kunde då komma att blifva illusorisk för alla lärarinnor

vid de svagare skolorna, i det de måhända kunde komma i valet mellan

att uppsägas eller att afstå från sina intjänade ålderstillägg.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall nu staten betala ~/% af alderstilläggen

och, i fråga om mellanskolor och högre flickskolor, kommun eller

enskilda donatorer V3 af desamma. Högre goss- eller sam skola och lärarinneseminarium,

för hvilkas understöd af staten icke ställfs som villkor

understöd af kommun eller enskilda, skall däremot själf bestrida /3 af

ålderstilläggen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (R:o 2) Utlåtande N:o 4. 41

Äfven öfverstyrelsen föreslog ett anslag till lönetillägg åt lärarepersonalen.

Punkt 1) bör enligt utskottets mening formuleras: 200 kronor för

hvarje ämneslärarinna med full tjänstgöring, som förvärfvat behörighet

till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk.

Lärarinna med denna behörighet skall, enligt den föreslagna löneregleringen

under de första 15 åren af sin tjänstgöring åtnjuta 200 kronors

högre aflöning än den, som visserligen är berättigad till lönetursberäkning

men icke är behörig för allmänt läroverk. Då det tydligen måste anses

som ett allmänt intresse, att förvärfvande af den högre kompetensen uppmuntras,

och denna uppmuntran i form af lönetillägg icke kan kräfvas

af den enskilda skolan, som då skulle frestas .att undvika att anställa

lärarinnor med högre kompetens, så har Kung! Maj:t föreslagit, att detta

lönetillägg af 200 kronor skall utgå af statsmedel.

Det framgår af det nu anförda, att staten skulle öfvertaga det mesta

af lönetilläggen åt lärarinnorna. Såsom kompensation härtill tänker sig

Kungl. Mnj:t, att kommun eller enskilda donatorer eller anstalten själ!’

skall förpliktigas till att vid en blifvande pensionsreglering åt lärarinnorna

bidraga till pensionsafgifterna (se sid. 32).

Utskottet tillstyrker för sin del Kungl. Maj:ts förslag till bestämmelser

med afseende på nu ifrågavarande anslag.

III. Grunder för lärarinnepersonalens aflöning vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter.

Da Riksdagen år 1902 höjde anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom

ansåg Riksdagen, som genom en på Kungl. Maj:ts föranstaltande

gjord undersökning af dessa skolors ekonomi erfarit, hur svagt lärarinnorna

voro aflönade, det behöfligt, att grunderna för tilldelande af understöd

fullständigades med en bestämmelse, hvarigenom vid statsunderstödd

skola anställd ämneslärarinna med full tjänstgöring garanterades en viss

minimilön. Denna bestämmelse gäller ännu och lyder:

»att ämneslärarinna, som har sin hufvudsakliga tjänstgöring i klasserna

öfver de förberedande, skall för 24 timmars undervisning i veckan

under trettiosex läsveckor om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga

lofdagar inberäknade, erhålla aflöning, uppgående minst till ordinarie folkskollärarinnas

inom samma kommun för åtta månaders tjänstgöring beBih.

till Riksd. Prof. 1909. 8 Sami 1 Afd. 4 Höft. 6

Historik.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Riksdagens Särskilda Utskotts (A'':o 2) Utlåtande N:o 4.

stämda lägsta aflöning med inberäknande af naturaförmånerna, eller, om

ordinarie folkskollärarinna icke vore inom kommunen anställd, lägsta lagstadgade

lön för ordinarie folkskollärarinna, likaledes med inberäknande

af naturaförmånerna, samt för mindre eller större antal läsveckor eller

veckotimmar i proportion härtill.»

Ehuru lärarinnornas ställning genom denna bestämmelse väsentligt

förbättrats, är det dock uppenbart, att den alltjämt är sämre än folkskollärarinnornas.

De senare ha fast anställning, rätt till ålderstillägg, rätt

till viss lön under sjukdom, rätt till pension — allt förmåner, som de

enskilda skolornas lärarinnor sakna.

Sedan på Kungl. Maj:ts förslag 1906 års Riksdag höjt den lägsta lagstadgade

lönen för ordinarie folkskollärarinna med 200 kronor och i följd

häraf folkskollärarinnelönerna höjts i flertalet kommuner, medförde ofvannämnda

bestämmelse en afsevärd höjning af lönerna för ämneslärarinnorna

vid de skolor, som åtnjöto understöd från nämnda anslag.

Sådan höjning kunde emellertid, enligt hvad representanter för

flera af dessa skolor i till Kungl. Maj:t ingifna framställningar förklarade,

skolorna icke bära med då utgående understöd. Med anledning häraf

föreslog Kungl. Maj:t 1907 års Kiksdag att på extra stat bevilja ett tillläggsunderst

>d åt dessa skolor för åren 1907 och 1908, tillsammans 156,000

kronor, att användas som bidrag till bestridande af deras i följd af löneförhöjningen

ökade utgifter.

Riksdagen beslöt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts

förslag.

Ofvan anförda bestämmelse om viss minimilön åt ämneslärarinnorna

gällde icke i fråga om understöd åt »enskilda läroverk». Men då 1907

års Riksdag, med anledning af en kungl. proposition, till förhöjning af

understöden till dessa läroverk på extra stat för ar 1908 anvisade ett belopp

af 50,000 kronor, uttalade Riksdagen bland annat, att de förhöjda

understöden i första hand syntes böra komma lärarpersonalen till godo i

de fall. där behof af löneförbättring skäligen kunde anses föreligga.

1908 års Riksdag beviljade för innevarande år å extra stat såväl ett

tilläggsunderstöd å 78,000 kronor till högre skolor för kvinnlig ungdom

som ett belopp af 50,000 kronor till förhöjning af understöden till »enskilda

läroverk».

öfverstyrei- I sitt förslag till bestämmelser angående statsunderstöd åt enskilda

förslag. sp0]0r upptar öfverstyrelsen äfven förslag till bestämmelser angående lärarepersonalens

aflöningsförmåner.

Rörande frågan om behofvet af en lönereglering för lärarinnorna vid

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (.N:o 2) Utlåtande N:o 4. 43

do högre flickskolorna hänvisar öfverstyrelsen därtill, att en sådan för

hvarje kår utgjorde hufvudvillkoret för en tryggad ekonomisk ställning.

Med insikt härom hade statsmakterna sedan länge beredt förmånen af en

lönereglering åt de lärarkårer, som stode närmast den nu ifrågavarande,

nämligen lärarpersonalen vid de allmänna läroverken och vid folkskolorna.

Att lärarinnorna vid de högre flickskolorna i detta afseende blifvit mindre

väl tillgodosedda, kunde ingalunda väcka förundran. Orsaken vore tydligen

att söka däri, att det jämförelsevis sent blifvit erkändt, att högre undervisning

för flickor vore ett statsintresse, jämförligt med den högre undervisningen

för manliga lärjungar och med folkundervisningen, samt jämväl

— och måhända förnämligast — däri, att det ansetts möta alltför stora

vanskligheter att genomföra en lönereglering i fråga om lärarpersonalen

vid skolor, Indika visserligen med ganska stora belopp understödts af staten

och kommunerna, men Indika likväl i regel vant i enskilda personers,

sällskaps eller bolags ägo.

öfverstyrelsen hoppades emellertid kunna visa, att dessa svårigheter,

ehuru visserligen stora, likväl stode att öfvervinna. För öfrigt tilläte sig

öfverstyrelsen att äfven i detta sammanhang erinra om den ofvan omtalade

bestämmelsen i den nådiga kungörelsen den 13 juni 1902, hvarigenom

aflöningen för vissa lärarinnor vid enskilda skolor gjorts beroende af

folkskollärarinnornas minimilöner. Det torde icke kunna anses oberättigadt

att betrakta denna bestämmelse såsom en första åtgärd i riktning af en

lönereglering för sagda lärarinnor. Och såsom ett ytterligare steg i samma

riktning måste anses det förut omnämnda uttalandet af 1907 års Riksdag

rörande billigheten däraf, att lärarinnor, hvilka på grund af ålder i tjänsten

eller andra omständigheter åtnjutit en aflöning utöfver den bestämda

minimilönen, måtte varda bibehållna i en högre lönegrad.

Om det alltså, fortsätter öfverstyrelsen, på grund af det sagda syntes

kunna göras gällande, att en lönereglering för lärarpersonalen vid de högre

flickskolorna, åstadkommen genom statsmakternas försorg, redan vore erkänd

såsom principiellt berättigad, borde det å andra sidan framhållas,

att den enda bestämmelse härom, som funnes utfärdad, nämligen i nyssnämnda

nådiga kungörelse, förutom att den i öfrigt vore otillfredsställande,

blifvit affattad i alltför obestämda ordalag. Det hade af denna anledningicke

sällan befunnits svårt att afgöra, huruvida i särskilda'' fall kungörelsens

bestämmelse ägt tillämplighet eller icke, hvarför det kommit att inträffa,

att lärarinnor gått miste om den förmån, Kungl. Maj:t och Riksdagen

velat åt dem bereda.

Ur öfverstyrelsens förslag till lönereglering må följande hufvudpunkter

anföras:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande Ko 4.

1) För anställning som ämneslärare fordras att vara behörig för anställning

som ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk (dock att profårskursen

kan utbytas mot annan kurs). För anställning som ämneslärarinna

fordras antingen behörighet för ordinarie ämneslärarinnetjänst vid

allmänt läroverk eller folkskola eller ock att hafva genomgått enskildt

lärarinneseminarium, som af Kungl. Maj:t för ändamålet godkändts.

2) För lärarinnorna är begynnelselönen 1,300 kr. och slutlönen 1,900

kr., lika för alla ämneslärarinnor med full tjänstgöring. I mellanliggande

lönegrader äro däremot lönerna olika för lärarinnor med högre (= behörighet

för anställning vid allmänt läroverk) och med lägre kompetens,

så att dessa senare först efter längre tids tjänstgöring komma upp till slutlönen.

Därjämte skola lärarinnorna åtnjuta ortstillägg till de belopp, hvarmed inom

den kommun, där skolan är belägen, ordinarie folkskollärarinnas lägsta

aflöning öfverstiger 1,300 kronor, dock högst 200 kronor.

3) Manlig lärare skall åtnjuta minst samma aflöningsförmåner som

kvinnlig. Men då dugliga manliga lärare icke kunna erhållas för samma

aflöning som lärarinnor, föreslås, att goss- och samskolorna skola erhålla

tilläggs understöd att användas till förbättring af de manliga lärarnes löner,

beräknadt efter 1,000 kronors förhöjning åt hvarje lärare.

I öfverstyrelsens förslag gör Kungl. Maj:t tre principiella förändringar:

1) kompetensvillkoren inskränkas till att gälla endast lärarinnor (icke manliga

lärare) och endast lönetursrätt (icke anställning), 2) bestämmelser om

de manliga lärarnas aflöning uteslutas, 3) ortstilläggen borttagas.

Departements- I sitt anförande till statsrådsprotokollet påpekade departementschefen,

kompetenebe- att hittills ingå kompetensbestämmelser föreskrifvits som villkor för tillstämmeisema.

delande af understöd från anslagen till högre flickskolor och till understöd

åt enskilda läroverk. Läroverksöfverstyrelsen hade nu i sitt förslag

hemställt, att för behörighet till lärartjänst vid statsunderstödd enskild

läroanstalt skulle erfoi-dras, då fråga vore om läroämne, att hafva fullgjort

de prof, som medförde behörighet till anställning som ordinarie ämneslärare

eller ämneslärarinna vid allmänt läroverk eller ämneslärarinna vid

folkskola, eller ock att hafva genomgått något af de statsunderstödda enskilda

lärarinneseminarierna, eller att af Kungl. Maj:t befunnits hafva på

annat sätt förvärfvat erforderlig utbildning för lärarkallet.

Införandet af dessa kompetensfordringar kunde emellertid departementschefen

icke tillstyrka. Ifrågavarande skolor anlitade ej sällan för

undervisningen särskild! å det högsta stadiet medverkan af framstående

personer från andra verksamhetsområden, exempelvis vetenskapen, konsten

och kyrkan, hvilka icke ägde den utbildning i öfrigt, att de skulle kunna

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (i\:o 2) Utlåtande N:o 4.

45

tillerkännas behörighet till ordinarie lärartjänst vid allmänt läroverk eller

folkskola. Mot detta förhållande hade departementschefen i hufvudsak

intet att anmärka, snarare syntes honom denna anordning ägnad att främja

ett rikare andligt lif på uppfostrans och undervisningens område. Den

afsedda garantien i fråga om lärarkårens vederbörliga utbildning kunde

vinnas därigenom, att staten för det första sörjde för att lärarinnorna

erhölle en någorlunda god ekonomisk ställning, för det andra

understödde enskilda lärarinneseminarier och därmed beredde ökadt tillfälle

till utbildning för blifvande lärarinnor oeh för det tredje åtoge sig den

väsentliga kostnaden för det tillägg i lön, som borde tillförsäkras lärarinna

på grund af hennes högre formella kompetens. Om så skedde, komme

kompetensfrågan, enligt departementschefens mening, att lösa sig af sig

själf. Och skulle i något fall friheten missbrukas, så att en skola använde

formellt och reellt obehörig lärarinna, skulle nog läroverksöfverstyrelsen

och, om så påfordrades, Kungl. Maj:t äga utvägar att eftertryckligt

reagera däremot.

Af dessa skäl motsatte sig ock departementschefen de förslag, som

redan förra året framkommo och som innevarande år upprepats i den

af herr Johansson i Jönköping väckta motionen n:o 222 samt gå ut

därpå, att för anställning som ämneslärare eller ämneslärarinna vid mellanskola

skulle fordras åtminstone samma formella kompetens som för anställning

såsom ordinarie lärare eller lärarinna vid högre folkskola.

Ehuru sålunda departementschefen icke ville föreslå kompetensfordringar

för behörighet till anställning vid ifrågavarande skolor, uppställde han för lärarinnorna

vissa kompetensfordringar, i hufvudsak desamma som öfverstyrelsen

föreslagit, för erhållande af lönetursrätt. Då han icke föreslog någon

lönereglering för lärarna, bortfalla för dessa alla kompetensbestämmelser.

Med afseende pa lönereglering för de manliga lärarna yttrade departe-öePar<eme«<*- mentschefen vid föredragningen 13 mars 1908, under erinran därom, att cdee^J,”a

hittills intet stadgats om lärarepersonalens aflöning än att ämneslärarinna lärarnas «/- med full tjänstgöring skall ha viss minimilön, bl. a. följande: isning.

»Öfverstyrelsen har nu föreslagit, att statens garanti för erhållande

af en viss minimiaflöning skall utsträckas till samtliga de vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter anställda lärare och lärarinnor i

såväl läroämnen som öfningsämnen. Med afseende å behofvet af en sådan

garanti förefinnes enligt min mening en ganska stor skillnad mellan manliga

och kvinnliga lärare. Vid ifrågavarande skolor uppgick under läsåret

1906—1907 antalet kvinnliga ämneslärare med full tjänstgöring till

omkring 640 och antalet manliga sådana lärare till omkring 55. Under

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Riksdagens Särskilda Utskotts (R:o 3) Utlåtande N:o 4.

det att de förra, som utgöra det öfvervägande flertalet, i allmänhet hafva

ringa möjligheter till befordran på andra lefnadsbanor, hafva de senare,

som utgöra ett jämförelsevis litet fåtal, för sig vägen öppen till det offentliga

såväl högre som lägre undervisningsväsendets vidsträckta verksamhetsområden.

Därför är under nuvarande förhållanden anställningen vid enskild

skola för lärarinnorna att anse som deras egentliga lefnadsuppgift

och lefvebröd, för lärarna åter mestadels en öfvergångsplats till anställning

i statens tjänst. Erinras bör ock, att tillgången på manliga lärare icke

är så stor, att de löpa fara att få lönerna nedpressade genom konkurrensen.

Vid öfvervägande af nu anförda omständigheter har jag icke för

närvarande funnit tillräcklig anledning att föreslå, att den ifrågavarande

statsgarantien skall utsträckas jämväl till de manliga lärarna.»

Därjämte ansåg departementschefen de lönebelopp, som eldigt öfverstyrelsens

förslag skulle garanteras lärarna, vara alltför små.

Däremot biträdde departementschefen öfverstyrelsens förslag, att vissa

skolor, som använda manliga lärare i större utsträckning, må erhålla särskild!

understöd till förbättring af dessa lärares löner. Han inskränkte

dock detta till »de enskilda läroverken.»

Dchef!nmom‘'' Med afseende på ortstilläggen yttrar departementschefen bl. a. föl
ortstiiiägg.

jande:

»Skall en sådan aflöningsform införas, så synes mig, att början bör göras

med statens egna skolor. Ty staten kan väl svårligen fordra, att lärarinnorna

vid de enskilda skolorna skola komma i åtnjutande af ortstillägg, då staten

icke bereder den i dess tjänst anställda lärarpersonalen motsvarande förmån.

Och om för öfrigt behofvet af ortstillägg föreligger, så torde detta

behof vara mera kännbart för de manliga lärarna, hvilka böra vara och

mestadels äro familjeförsörjare, än för de kvinnliga lärarna, hvilka icke i

samma utsträckning hafva att sörja för andras uppehälle. Till stöd för

sin mening kan öfverstyrelsen åberopa, att de nu gällande bestämmelserna,

enligt hvilka ämneslärarinna vid högre flickskola skall åtnjuta minst samma

aflöning som ordinarie folkskollärarinna å orten, i själfva verket utgöra

en tillämpning af principen om dyrortstillägg. Men öfverstyrelsen synes

mig ha förbisett, att, då Riksdagen fattade ifrågavarande beslut, detta

berodde därpå, att jämförelsen med ordinarie folkskollärarinnornas aflöningsvillkor

var den, som då låg närmast till hands. Sedan dess hafva statssamskolor

inrättats, och det lider väl intet tvifvel, att det är aflöningsförhållandena

vid dessa skolor, som nu böra tagas till utgångspunkt för bestämmande

af den vid de enskilda skolorna anställda lärarinnepersonalens.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

minimiaflöning. Jag afstyrker alltså förslaget i livad det afser bestämmelser

om ortstillägg.»

OO

Kungl. Maj:t föreslår Riksdagen

att godkänna följande grunder för lärarinnepersonalens aflöning vid

statsunderstödda kommunala och enskilda läroanstalter, med rätt för Kungl.

Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser, som för tillämpning af dessa

grunder må finnas erforderliga:

1) Vid läroanstalter, som åtnjuta understöd från något af de i reservationsanslaget

till kommunala och enskilda läroanstalter ingående särskilda

anslag, skola föreståndarinnorna och lärarinnorna åtnjuta aflöning till minst

följande belopp, för läsår räknadt:

a) föreståndarinna: 2,000 kronor i l:sta och 2,300 kronor i 2:a lönegraden

samt därjämte bostad, bestående af minst tre rum och kök, eller

motsvarande hyresersatin ing;

b) ämneslärarinna med full tjänstgöring: därest hon aflagt de prof,

som erfordras för behörighet till ordinarie ämneslärarinnotjänst vid allmänt

läroverk, 1,400 kronor i lista, 1,700 kronor i 2:a och 2,000 kronor i 3:e

lönegraden, eljest 1,200 kronor i lista, 1,500 kronor i 2:a, 1,800 kronor i

3:e och 2,000 kronor i 4:e lönegraden;

c) timlärarinna i läroämne: 60 kronor för hvarje veckotimme;

d) öfningslärarinna: 60 kronor för hvarje veckotimmes undervisning

i välskrifning, teckning, musik och gymnastik samt 50 kronor för hvarje

veckotimmes undervisning i handarbete, hvarjämte lärarinna med minst 6

veckotimmars undervisning i ett eller flera af dessa öfningsämnen äger

åtnjuta ålderstillägg, beräknadt efter veckotimme, af 10 kronor i 2:a och

20 kronor i 3:e lönegraden.

Därest bestämmelser angående skyldighet för lärarinna att lämna

bidrag till sin egen pensionering framdeles varda utfärdade, må från de

här stadgade aflöningarna afdragas ett belopp, motsvarande nämnda bidrag.

Den tjänstgöring, som här afses, skall vara förlagd till klasserna öfver

de förberedande, dock att ämneslärarinna med full tjänstgöring må kunna

fullgöra intill en tredjedel däraf i de förberedande klasserna.

Med full tjänstgöring förstås tjänstgöring till ungefärligen den omfattning,

som åligger ämneslärarinna vid allmänt läroverk.

Aflöning för lärarinna, som tillträdt sin tjänst före utgången af år

1909, må ej understiga hvad hon skulle hafva rätt att uppbära, därest

de under år 1909 gällande bestämmelser fortvarande ägde giltighet.

2) I afseende på uppflyttning i högre lönegrad skall iakttagas:

att rätt till lönetursberäkning för uppflyttning i högre lönegrad till
-

Kungl. jirop.

om lönereglering

åt lärarinnor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

kommer ämneslärarinna, som aflagt de prof, hvilka erfordras för behörighet

till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk eller folkskola,

eller som genomgått af Kungl. Maj:t för ändamålet godkändt enskildt

lärarinneseminarium, samt öfningslärarinna, som genomgått teckningslärarkurs

vid tekniska skolan i Stockholm eller musiklärarkurs vid musikkonservatorium

eller gymnastiklärarkurs vid gymnastiska centralinstitutet eller

af Kungl. Maj:t för ändamålet godkänd lärarinnekurs i handarbete, dock

att lärarinna, som på annat sätt än här sägs förvärfvat sig motsvarande

utbildning för sitt kall, må af Kungl. Maj:t kunna tilläggas ifrågavarande

förmån;

att lärarinna må för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig

tjänstgöring, som, efter det rätt till lönetursberäkning förvärfvats, blifvit

fullgjord vid under inseende af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk

ställd läroanstalt, vid folkskoleseminarium eller vid folkskola, därest tjänstgöringen

varit förlagd till det stadium och haft den omfattning, som här

ofvan stadgats som villkor för åtnjutande af aflöning i högre lönegrad;

att uppflyttning i högre lönegrad äger rum efter fem år;

att ansökningar om uppflyttning i högre lönegrad pröfvas af öfverstyrelsen

för rikets allmänna läroverk; samt

att i öfrigt skall i tillämpliga delar gälla hvad angående läroverksadjunkters

uppflyttning i högre lönegrad är stadgadt.

Lärarinna äger att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig

tjänstgöring, fullgjord före den 1 januari 1910 vid allmänt läroverk, folkskoleseminarium

eller folkskola, äfvensom vid enskild skola, som stått under

af Kungl. Maj:t förordnad inspektion eller som vid den tid, tjänstgöringen

ägt rum, enligt då gällande bestämmelser skulle hafva varit berättigad till

statsunderstöd, därest ansökan därom gjorts.

Lärarinna, som vunnit anställning vid statsunderstödd kommunal eller

enskild läroanstalt före den 1 april 1909, må, ändock att hon ej fullgjort

de prof, som här ofvan stadgats som villkor för rätt till lönetursberäkning,

likväl komma i åtnjutande af denna förmån, sedan hon under 10 lästerminer

bestridt tjänstgöring af den art, som berättigar till åtnjutande af

aflöning i högre lönegrad.

utsicottet om I fråga om de förut påpekade hufvudsakliga olikheterna mellan Kungl.

löneregie- Maj:ts och öfverstyrelsens förslag vill utskottet uttala följande:

ringen. Kompetensfordringarna för lärarinnor gälla för åtnjutande af ålders
tillägg,

som till 2/3 utgå af statsmedel, och af ett lönetillägg å 200 kronor,

som utgår af statsmedel (till lärarinna med högre kompetens). Däremot

har skolan frihet att anställa en lärarinna, som icke har formell kompe
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens Särskilda Utskotts (S:o 2) Utlåtande N:o. 4.

tens, utan att detta, såsom öfverstyrelsen föreslagit, för skolan medför

någon nedsättning i statsunderstödet.'' Sådan lärarinna har icke rätt till

några lönetillägg utan endast till den stadgade minimilönen (1,200 kronor).

Om skolan därutöfver beviljar henne lönetillägg, så bidrager staten icke till

dessa tillägg.

De löneförmåner, som sålunda tillförsäkras en formellt kompetent

lärarinna framför eu, som saknar den formella kompetensen, torde, hvad

de enskilda läroanstalterna angår, utgöra en tillräcklig garanti för lärarinnekårens

vederbörliga utbildning.

2) Hvad de manliga lärarna beträffar, förefinnes icke någon dylik

garanti, enär lönereglering icke föreslås för dem.

Borttagandet af bestämmelser angående dessa lärares kompetens och

aflöning är af stor betydelse för de enskilda mellanskolorna och de högre

goss- och samskolorna, hvilka alla behöfva manliga lärare i relativt stort

antal. Särskilt märkes, att öfver styrelsens förslag tillförsäkrade skolorna

bidrag till de manliga lärarnes ålderstillägg lika väl som till lärarinnornas.

Utskottet finner emellertid, liksom departementschefen, att frågan om

de manliga lärarnas löner och kompetens för närvarande bör anstå.

3) Borttagandet af ortstiliäggen innebär för eu mycket stor del af*

lärarinnorna en betydlig sänkning af de löneförmåner, som öfverstyrelsens

förslag velat tillförsäkra dem. De, som inneha den högre kompetensen,

få någon ersättning härför genom 1) höjning af lönen i första lönegraden

från 1,300 kronor till 1,400 kronor eller det belopp, som en

extra ordinarie lärarinna vid en statssamskola erhåller, om hon är behörig

för ordinarie anställning, 2) höjning af lönen i högsta lönegraden

från 1,900 kronor till 2,000 kronor eller samma belopp, som ordinarie

lärarinna vid statssamskola får i högsta lönegraden. De, som

inneha den lägre kompetensen, få visserligen sistnämnda höjning, men få

däremot lönen i första lönegraden reducerad från 1,300 kronor till 1,200

kronor eller det belopp, som eu extra ordinarie lärarinna vid eu statssamskola

erhåller, om hon icke är behörig till ordinarie anställning.

De sålunda föreslagna lönebeloppen synas utskottet icke för höga.

En jämförelse, som ligger nära till hands, är den med de löner, som

äro fastställda för lärarinnor vid högre folkskolor. Dessa åtnjuta i första

lönegraden D400 kronor samt bostad och bränsle och erhålla tre ålderstillägg

å 200 kronor. Begynnelse- och slutlön äro alltså desamma, som

nu föreslagits för lärarinnorna vid de enskilda skolorna, men därtill

kommer bostad och bränsle. Vidare märkes, att dessa löneförmåner äro

fastställda för ett arbetsår af 30 läsveckor, under det de enskilda skolornas

läsår är minst 36 läsveckor.

Bih. till Riksd. Prot. 1.90,9 1 Afd. 4 Haft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

Lärarinnepersonalens

pensionering.

50 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

I öfrigt vill utskottet, som finner sig böra i hufvudsak tillstyrka

Ivungl, Maj:ts förslag, endast anföra följande:

fin följd af den ändring utskottet föreslagit i punkt 5 af bestämmelsen

angående anslaget till högre flickskolor, blir att i punkten 1 a) om föreståndarinnas

löneförmåner orden »bestående af minst 3 rum och kök»

böra utgå.

Gymnastiklärarinna synes böra komma i åtnjutande af ålderstillägg,

om hennes undervisningsskyldighet uppgår till minst 4 veckotimmar. Kungl.

Maj:t föreslår 6 veckotimmar, men i ganska många skolor lär undervisningen

i gymnastik vara så ordnad, att lärarinnan icke har 6 veckotimmar och

sålunda enligt Kungl. Maj:ts förslag icke skulle kunna få ålderstillägg. Sänkes

siffran till 4, återstå endast några få skolor, där gymnastiklärarinnan icke

skulle kunna få ålderstillägg.

Bestämmelserna i fråga om uppflyttning i högre lönegrad gifva icke

anledning till annan anmärkning än den, att lärarinna bör för uppflyttning

i högre lönegrad få räkna sig till godo tjänstgöring äfven vid småskoleseminarium

och vid högre folkskola.

• Innan utskottet lämnar frågan om lärarinnepersonalens aflöning, vill

utskottet med några ord beröra frågan om samma personals pensionering.

Angående Riksdagens ställning till den senare inhämtas i den historik,

som bilagts den kungl. propositionen, följande:

1896 års Riksdag medgaf, på Kungl. Maj:ts förslag, att af anslaget

till högre skolor för kvinnlig ungdom ett årligt bidrag finge lämnas till

pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för kvinnlig

ungdom, motsvarande högst 10 kronor för en hvar af de delägare, som

erlade årsafgift. Detta bidrag höjdes af 1902 års Riksdag till 30 kronor.

1903 års Riksdag uppförde, med återkallande af nämnda medgifvande,

under riksstatens tionde hufvudtitel ett förslagsanslag å 19,000 kronor

till bidrag till pensionering af lärarinnor vid högre flick- och samskolor,

af hvithet anslag bidrag af högst 30 kronor för lärarinna skulle

kunna lämnas till såväl pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges

högre skolor för kvinnlig ungdom som ock till svenska lärarinnornas

pensipnsförening.

År 1905 beslöt Riksdagen i anledning af en inom Första Kammaren

väckt motion, att ett årligt bidrag af högst 60 kronor skulle utgå till

hvarje vid högre skola för kvinnlig ungdom eller högre samskola anställd

lärarinna, som ägde delaktighet vare sig i pensionsinrättningen för lärarinnor

vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom eller i svenska lärarinnornas

pensionsförening, med villkor att af eller för henne i endera af

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Riksdagens Särskilda Itskotls (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

dessa pensionsanstalter under nästföregående år insatts minst GO kronor.

1 sammanhang härmed höjde Riksdagen förslagsanslaget till bidrag till

pensionering af lärarinnor vid högre fiick- och samskolor med 21,000 kronor

eller frän 19,000 kronor till 40,000 kronor.

Den årsafgift af 120 kronor, hvaraf sålunda staten nu betalar hälften,

räcker till en pension af ungefär 580 kronor vid den nu stadgade pensionsåldern

af 55 år, om den inbetalas allt ifrån det lärarinnan är 25 år

gammal. Men ej ens denna normalpension kan uppnås af mer än ett

ringa fåtal af de nu tjänstgörande lärarinnorna, enär ofvanstående afgift

erlagts endast efter år 1905, då statsbidraget höjdes. Förut var normalpensionen

ungefär 400 kronor. Men ej heller denna var tillförsäkrad alla.

De flesta ha nämligen först efter 25-årsåldern börjat erlägga sin pensionsafgift,

hvilket betydligt reducerar pensionsbeloppet. Och många ha helt

underlåtit att betala sin andel af pensionsafgiften och sålunda gått miste

om statens bidrag: de äro sålunda nu utan all pensionsrätt.

Det nu anförda visar, att lärarinnan, såsom förhållandena nu äro, icke

kan påräkna en tillräcklig pension, när hon i skolans tjänst uppnår en

ålder, då hennes krafter icke längre räcka till för skolarbetet. Hvad betydelse

detta har för skolan och undervisningen, torde ligga i öppen dag.

Den kungl. propositionen berör pensionsfrågan endast i så måtto, att

den 1) i fråga om kommuns eller enskilda donatorers bidrag till mellanskolor

och högre flickskolor föreslår den bestämmelsen, att i detta skall

ingå äfven bidrag »till lärarinnornas pensionering enligt de grunder, som

framdeles må varda stadgade», 2) i fråga om de »enskilda läroverkens»

och de enskilda lärarinneseminariernas förpliktelser gentemot lärarinnorna

föreslår motsvarande bestämmelse, 3) föreslår åläggande för lärarinnorna

att bidraga till egen pensionering.

Utskottet, som finner dessa bestämmelser lämpliga, anser sig dock

på frågans närvarande ståndpunkt icke böra ingå på densamma.

IYT. Bestämmelser angående anslag till kommunala

mellanskolor.

1 den riksdagsskrivelse af den 31 maj 1907, som är närmaste anledningen

till föreliggande kungl. proposition, begärde Riksdagen, såsom förut

blifvit anfördt, utarbetande och framläggande af förslag till gemensam plan

för fördelningen och användningen af de hittills utgående anslagen till

enskilda läroanstalter. Läroverksöfverstyrelsen begränsade sig också i sin skri
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 4.

velse af den 14 november 1907 till den sålunda uppställda uppgiften.

Men icke så Kung!. Magt, som i propositionen medtagit äfven en skolår!

af kommunal natur, den kommunala mellanskolan. Anledningen härtill

har varit den, att Kungl. Maj:t funnit det i propositionen framlagda förslaget

om statsunderstöd till de privata lägre samskolorna (de enskilda mellanskolorna)

böra såsom konsekvens medföra ett förslag om statsunderstöd äfven

åt s. k. kommunala mellanskolor.

Departements- 1 det anförande till statsrådsprotokollet, som är bifogadt propositionen,

chllZnlnah”ev''mmv departementschefen därom, att Riksdagen genom upprepade beslut

mellanskolan, visat sig icke vilja gynna uppkomsten landet rundt af en mängd privata

lägre samskolor, Indika delvis vore parallella med den egentliga folkskolan.

I samma anförande framhåller han vidare, att Riksdagen genom denna

sin hållning gifvit upphof åt en skolfråga, som syntes honom böra lösas i

sammanhang med frågan om fastställande af nya grunder för statens understödjande

af enskilda skolor, nämligen den om en lämplig utveckling af

öfverbyggnaderna på folkskolan.

Från derå af de orter, där behofvet af en skolbildning gående utöfver

omfånget för den egentliga folkskolans verksamhet gjort sig gällande,

hade nämligen — upplyses det — under senare tiden till ecklesiastikdepartementet

ingått talrika förfrågningar, huruvida därstädes upprättade

privata lägre samskolor skulle kunna komma i åtnjutande af statsbidrag.

Svaret hade måst utfalla nekande, och hade i stället anvisning lämnats å anslaget

till understöd åt högre folkskolor. Flerstädes hade emellertid då

visat sig en bestämd obenägenhet mot anlitande af just denna utväg, enär

genomgåendet af en högre folkskola ej förde till realskoleexamen och alltså

ej gåfve någon allmänt erkänd kompetens. Då en far gjorde uppoffringar,

för att hans son skulle erhålla ett högre mått af bildning, gjorde han det

icke enbart af rent bildningsintresse utan framför allt med tanke på den

större utsikt till framtida bärgning, som sonen genom de fortsatta studierna

kunde vinna. Man månde om detta förhållande hysa hvilken uppfattning

som hälst, det vore icke desto mindre ett faktum, som man vid lagstiftningen

måste taga hänsyn till. Hvad ifrågavarande orter eftersträfvade —

så förklarades det från flera håll — vore ej en högre folkskola utan en skola,

som kunde föra lärjungarna fram till realskoleexamen. Orsaken härtill

vore, att nämnda examen medförde behörighet till inträde i en mängd

fackskolor och till anställning i åtskilliga statstjänster, hvartill komme,

att den genom denna sin officiella värdering erhållit högre kurs i den

allmänna uppfattningen och förty betraktades som en viktig merit äfven

vid ansökan om enskild tjänst. Att af Riksdagen utverka statsunderstöd

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 4.

till nya privata lägre samskolor, ledande till realskoleexamen men delvis

parallella med folkskolan, vore visserligen i betraktande af Riksdagens förutvarande

hållning fullständigt utsiktslöst. Men om Riksdagen ej vore villig

att understödja klasser, som vore parallella med egentliga folkskolan, skulle

den däremot sannolikt icke befinnas ovillig att lämna bidrag till klasser

utöfver denna, hvilkas undervisning ledde till hufvudsakligen" samma bildningsmål

som realskolan. I stället för privata lägre samskolor skulle i

sa fall ifrågavarande orter erhålla statsunderstödda kommunala mellanskolor,

d. v. s. läroanstalter, Indika vore så organiserade, att de utgjorde

ett mellanstadium mellan folkskolan och gymnasiet.

På nu anförda skäl har i propositionen förslaget om statsunderstöd

åt de hittillsvarande privata lägre samskolorna, hvilka Kungl. Maj:t tänker

sig efter hand på frivillighetens väg omdanade till enskilda mellanskolor,

blifvit förknippadt med ett förslag om understödjande i stadsliknande samhällen

af så kallade kommunala mellanskolor, och Kungl. Ma:jt har till och

med funnit dessa båda förslag stå i så nära inbördes beroende af hvarandra,

att de nämnda skolarterna, trots sina väsentliga skiljaktigheter i öfrigt, ansetts

böra sammanföras under ett enda anslag, för hvilket valts den gemensamma

men ensidiga och därför i förevarande användning något oegentliga

titeln »kommunala mellanskolor».

En följd häraf är, att för de verkliga kommunala mellanskolorna blifvit

af Kungl. Maj:t föreslagna samma bestämmelser som för de enskilda mellanskolorna

eller privata lägre samskolorna, d. v. s. de förut å sid. 2 och 3

i detta betänkande återgifva.

1 motsats till hvad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit yrka herr Berg Herr Berss

m- fl- i sin motion n:o 237, att de verkliga kommunala mellanskolorna0™i kommunala

måtte frigöras ur sin i propositionen föreslagna hopfogning med de privata mtliantkoian.

lägre samskolorna och i stället sammanföras med de till ursprung och syfte

med ^ dem närmast likställda högre folkskolorna samt erhålla delaktighet i

clet för dessa senare beviljade anslaget jämte alla andra dem tillförsäkrade

förmåner. De föreslå därför, dels att i stället för det i riksstaten under

åttonde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till »understöd åt högre folkskolor»

må under samma hufvudtitel uppföras ett förslagsanslag till »understöd

åt högre folkskolor och kommunala mellanskolor», dels att de för

sistnämnda skolor erforderliga bestämmelserna inryckas i kungl. kungörelsen

angående anslag till högre folkskolor den 28 juni 1907. Afsikten

härmed angifves i motionen vara att tillförsäkra de kommunala mellanskolorna

vissa afsevärda fördelar, som de högre folkskolorna redan äga. Sålunda

kan kommun, som vill upprätta högre folkskola och ikläder sig de stad
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Riksdagens Särskilda Utskotts (R:o 2) Utlåtande N:o 4.

gade förbindelserna, på förhand vara säker om att få understöd och att

bekomma detta redan från första läsåret, och de vid högre folkskola anställda

manliga och kvinnliga lärarnas kompetens, aflöning och pensionering

äi''0 i’edan på ett jämförelsevis tillfredsställande sätt ordnade, hvaremot

enligt den kungl. propositionen understödet till skolorna skulle bli

beroende af lärjungeantalet under de tre senaste åren och alltså ej kunna

fås förr än tidigast efter tre år, hvarjämte endast frågan om lärarinnornas

men icke om lärarnas aflöning skulle enligt propositionen vara ordnad

samt spörsmålet om såväl lärai’innoi''s som lärares kompetens helt eller delvis

lämnas åsido.

Herr Sund- Medan enligt den kungl. propositionen understödet till kommunala

sir-cms “0<t0n u kolor gpuj]e utorå från ett för dem och de enskilda läroanstalterna

naja mellan- wmensamt reservationsanslag samt enligt herr Bergs in. fi:s motion tran

skolan. t*ör de kommunala mellanskolorna och de högre folkskolorna gemensamt

förslagsanslag, har ett tredje förslag rörande samma sak blifvit framlagdt

genom motionen n:o 262 af herr Sundström. »I den kungl. propositionen

n:o 81 föreslås», yttras det häri, »att under ett gemensamt reservationsanslag

sammanföra två till ursprung och beskaffenhet mycket olika skolarter:

å ena sidan de nu bestående privata samskolorna, å andra sidan de

anstalter af alldeles ny art, som skulle benämnas kommunala mellanskolor,

och af hvilka endast en enda ännu erhållit Kungl. Maj:ts erkännande,

nämligen realskolelinjen vid högre folkskoleafdelningen i Malmö. Med

rätta har i den inom Andra Kammaren väckta motionen n:o 237 häremot

invändts, att verkliga kommunala mellanskolor icke kunna tänkas komma

till stånd annat än i anslutning till de kommunala högre folkskoleafdelningarna

och de högre folkskolorna, hvarför i nämnda motion yrkats, att

de kommunala mellanskolorna skulle erhålla delaktighet i det för högre

folkskolor afsedda förslagsanslaget. Det låter emellertid äfven tänka sig,

att saken kunde så ordnas, att de föreslagna kommunala mellanskolorna

hvarken sammanfördes med de bestående privata samskolorna eller med

de bestående högre folkskolorna utan finge karaktären af en alldeles fristående

skolart, som erhölle undei’stöd från ett särskildt förslagsanslag men

på villkor, som för kommunerna och skolorna vore lika förmånliga som de

för högre folkskolor fastställda». För att få möjligheten af en anordning

i denna riktning pröfvad i sammanhang med förut framkomna förslag till

frågans lösning hemställer motiomtren, att ett förslagsanslag med titeln

»understöd åt kommunala mellanskolor» skall i riksstaten uppföras.

utikoitet om Det kan icke bestridas, att de senaste årens skolpolitik gjort behofvet

dmManTkoiåna?i^ en kommunal öfverbyggnad på folkskolan med realskoleexamen såsom

mål alltmera aktuellt, och att sålunda Kungl. Maj:t haft full anledning att

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

söka bringa denna viktiga fråga till en lösning. Men enligt utskottets mening

bär det icke varit lyckligt, att Kungl. Maj:t sammanbundit frågan om de

kommunala mellanskolorna med frågan om de privata lägre samskolorna.

Detta bär nämligen gjort, att i den kungl. propositionen de kommunala

mellanskolorna allt för mycket lösryckts ur sitt naturliga och historiskt

gilna samband med de högre folkskolorna och de högre folkskoleafdelningarna.

Det är detta samband, som herr Berg m. 11. i motionen n:o 237

velat bevara för att såmedelst möjliggöra högre folkskolors organiska

utveckling till kommunala mellanskolor, där eu sådan utveckling befinncs

vara af de lokala förhållandena påkallad. Utskottet delar i detta hänseende

motionärernas uppfattning. Då de kommunala mellanskolorna hafva till

mål att förbereda sina lärjungar till realskoleexamen, är det emellertid

gifvet, att de måste förete flera särdrag, som skilja dem från de högre

folkskolorna, hvilka icke äro i samma grad inriktade på en examen och

bundna vid en därtill ledande lärokurs. Utskottet ansluter sig därför till

det af herr Sundström i hans motion n:o 262 framlagda förslaget och förordar

alltså, att de kommunala mellanskolorna uppföras såsom en skolår!

för sig med understöd från ett särskild! anslag att utdelas enligt enkom

för dem afpassade grunder.

Beträffande dessa grunder må påpekas följande:

Punkterna 1, 2, 3 och 6. Utskottet hänvisar till hvad utskottet anfört

i fråga om motsvarande bestämmelser för den enskilda mellanskolan.

Se sid. 27.

Punkt 7. Utskottet föreslår en redaktionell ändring, som är motiverad

däraf, att kommunen är ägare till skolan.

Punkt 11. För lärare och lärarinnor vid kommunala mellanskolor

bär Kungl. Maj:t icke föreslagit strängare kompetensbestämmelser än för

lärare eller lärarinnor vid enskilda mellanskolor och andra privata läroanstalter.

Redan vid förra årets Riksdag framkommo förslag, som gingo därpå

ut att för anställning som ämneslärare eller ämneslärarinna vid kommunal

mellanskola skulle fordras åtminstone samma formella kompetens som för

anställning såsom ordinarie lärare eller lärarinna vid högre folkskola. Detsamma

föreslås af herr Johansson i Jönköping i hans vid innevarande

Riksdag väckta motion n:o 222.

Departementschefen berör denna fråga i sitt anförande till statsrådsprotokollet.

Han anser, att en dylik skärpning vore obehöflig, enär de kommunala

mellanskolorna skulle, i olikhet med hvad som gäller om de högre folkskolorna,

stå under inseende af läroverksöfverstyrelsen, hvilken ju ägde nödiga förutsätt
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Riksdagens Särskilda Utskotts (X:o 2) Utlåtande N:o 4.

ningar för att pröfva, huruvida formellt inkompetent.lärare ägde reell kompetens,

och säkerligen icke skulle underlåta att, vid afgifvande af yttrande öfver

ansökning om statsunderstöd eller examensrätt, taga hänsyn därtill, huruvida

vederbörande skola anställt lärare, som vore både formellt och reellt

inkompetent. Och att för de kommunala

petensbestämmelser, från hvilka alla privata läroanstalter vore befriade

och borde vara befriade, skulle enligt departementschefens mening vara

mycket oegentligt.

I motsats härtill anför herr Johansson bland annat: »Därest den om
ständigheten,

att en skola står under läroverksöfverstyrelsens inseende, skulle

göra det obehöflig! att ha föreskrifter om viss kompetens för behörighet

att anställas som lärare vid samma skola, så borde ju dylika föreskrifter

vara öfverflödiga i fråga om alla läroanstalter, som lyda under läroverksöfver

styr elsen. Eu sådan uppfattning torde emellertid ingen vilja förfäkta.

A andra sidan bör uppmärksammas, att den kommunala mellanskolan blir

en läroanstalt, hvars tvenne lägsta klasser komma att motsvara en tvåklassig

högre folkskola, och som skiljer sig från en dylik skola väsentligen

blott därigenom, att undervisningen i densamma fortsättes uppåt

genom ytterligare en eller två årsklasser. Under sådana förhållanden vill

det synas tämligen bakvändt, att man för den ena af dessa skolarter,

högre folkskolan, hvilken slutar på ett lägre plan, vidhåller en bestämd

högre lärarkompetens, medan man för den kommunala mellanskolan, som

afser att från samma utgångspunkt föra sina lärjungar till en högre kunskapsnivå,

icke stadgar någon lärarkompetens alls eller nöjer sig med en

lägre sådan.»

För bedömande af de olika yrkandenas innehåll meddelas här en sammanställning

af de för kommunala mellanskolor föreslagna kompetensbestämmelserna,

sådana de skulle blifva dels enligt propositionen, dels enligt

herr Johanssons samt herr Bergs m. flis motioner.

Rätt till lönetursberäkning

skulle vid kommunal mellanskola enligt

propositionen tillkomma

lärarinnor,

som aflagt de prof, hvilka erfordras för

behörighet till ordinarie änmeslärarinnetjänst

vid allmänt läroverk (statens samskolor),

d. v. s. antingen genomgått den treåriga

kursen vid högre lärarinneseminariet eller

fullgjort hvad beträffande akademiska exa
-

tillhommer vid högre folkskola enligt

gällande författning

lärarinnor,

som förvärfva! behörighet till adjunktstjänst

vid folkskoleseminarium, d. v. s.

antingen genomgått den treåriga kursen vid

högre lärarinneseminariet och därvid erhållit

vissa högre betyg för undervisningsskicklighet

samt i metodik och pedagogik

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Riksdagens Särskilda Utskotts (N;o 2) Utlåtande N;o i.

mina och profårskurs för behörighet såsom

adjunkt vid allmänna läroverken erfordras;

som aflagt de prof, hvilka erfordras för

behörighet till ordinarie ämneslärarinnetjänst

vid folkskola;

som genomgått af Kungl. Maj:t för

ändamålet godkändt enskildt lärarinneseminarium

;

som hvarken hafva den högre eller den

lägre formella kompetens, hvilken ofvan

angifvits, utan på annat sätt förvärfvat sig

motsvarande utbildning för sitt kall och af

Kung! Maj:t tillagts förmånen aflönetursberäkning;
lärare:
ingå.

och därefter genomgått eu vid seminarium

anordnad profårskurs eller med goda vitsord

under minst ett år tjänstgjort vid ett

statens seminarium eller fullgjort hvad

beträffande akademiska examina, profårskurs

och tjänstgöring erfordras för behörighet

såsom adjunkt vid allmänt läroverk;

som blifvit genom intyg om genomgången

pröfning väl vitsordade för studier vid universitet

och antingen med godt vitsord

genomgått den praktiska öfningskursen vid

ett folkskoleseminarium eller på annat af

Kungl. Maj:t godkändt sätt förvärfvat sig

undervisningsskicklighet;

som med goda vitsord genomgått folkskoleseminarium

samt därefter med hänsyn

till fortsatta studier eller väl vitsordad

tjänstgöring vid högre folkskola eller högre

afdelning af folkskola eller annan motsvarande

undervisningsanstalt af Kungl.

Maj:t blifvit förklarade behöriga att antagas

till ordinarie lärare vid högre folkskola;

som erhållit godkändt afgångsbetyg från

högre lärarinneseminarium;

lärare,

som hafva ofvan angifna formella kompetens.

Behörighet till anställning

skulle vid kommunal mellanskof enligt såsom ordinarie vid högre folkskola tillpropositionen

tillkomma äfven kommer enligt gällande författning endast

lärare och lärarinnor utan någon formell lärare och lärarinnor med ofvan angifna

kompetens. formella kompetens.

Egentliga grunden till att Kungl. Maj:t icke velat fastställa några

oeftergifliga kompetensfordringar för lärare eller lärarinnor vid kommunala

mellanskolor har uppenbarligen varit den, att inga sådana fordringar

ansetts kunna bestämmas för lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor.

Om nu, såsom utskottet förordar, sammankopplingen mellan de

Bih. till Rik sd. Prof. 1.909. 8 Sami. 1 Afd. 4 Höft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

enskilda och de kommunala mellanskolorna upplöses, torde ock de väsentligaste

skäl bortfalla, hvilka anförts mot förslaget att höja kompetensvillkoren

för de senare till åtminstone jämnhöjd med de nu för högre folkskolor

gällande. Utskottet tillstyrker därför, att så måtte ske.

Beträffande de ekonomiska förmånerna för lärare och lärarinnor har

Kungl. Maj:t i fråga om kommunala mellanskolor icke föreslagit andra

bestämmelser än för enskilda mellanskolor och alla öfriga enskilda läroanstalter.

Utskottet har å annat ställe omnämnt läroverksöfverstyrelsens yrkanden

i detta hänseende äfvensom de reduktioner, Ivungl. Maj:t häri vidtagit,

i det att för de manliga lärarna föreslagits ingen minimiaflöning och för de

kvinnliga lärarna något lägre lönebelopp än de för lärarinnor vid högre

folkskolor gällande.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka dessa förslag i fråga om lärarinnor

och lärare vid rent enskilda läroanstalter. Det synes dock utskottet påtagligt,

att de icke gärna kunna äga tillämplighet äfven på lärarinnor och lärare vid

de kommunala mellanskolorna, sedan dessa blifvit frigjorda ur sin tilltänkta förbindelse

med de privata lägre samskolorna (de enskilda mellanskolorna). Här

måste utan tvifvel jämförelsen med de högre folkskolorna vara den närmast normerande.

Bortser man från de större städerna, är det nämligen ganska sannolikt,

att kommunala mellanskolor i regel komma att uppstå genom

ombildning af vissa högre folkskolor, och det torde vara orimligt, att en dylik

ombildning af en skola skulle medföra den verkan, att dess lärare och lärarinnor

därigenom komme i en sämre ekonomisk ställning. Enligt de upplysningar,

som departementschefen i sitt anförande till statsrådsprotokollet lämnat,

skall vid de enskilda läroanstalterna antalet kvinnliga lärare förhålla sig

till antalet manliga som 640 till 55, och för de senare lär deras anställning

vid ifrågavarande anstalter mestadels vara endast en öfvergångsplats till

anställning i statens tjänst. Förhållandena äro emellertid vid de högre folkskolorna

helt andra och komma väl att bli så äfven vid de kommunala mellanskolorna.

I betraktande häraf har såväl af herr Johansson i Jönköping

som af herr Berg m. fl. föreslagits, att hvad som för närvarande är

stadgadt beträffande löneförhållandena vid högre folkskolor bör åtminstone

tills vidare tjäna som norm äfven för de kommunala mellanskolorna. Detta

måste anses så mycket mera billigt, som vid dessa senare läsåret skulle bli

afsevärdt längre än det för de högre folkskolorna såsom minimum nu

fastställda. Utskottet föreslår därför en bestämmelse, som i löne- och pensionshänseende

tillförsäkrar lärare och lärarinnor vid kommunala mellanskolor

full likställighet med lärare och lärarinnor vid högre folkskolor.

För underlättande af en jämförelse meddelas följande sammanställning

af löne- och pensionsförmånerna sådana de vid kommunala mellanskolor skulle

blifva dels enligt propositionen, dels enligt herr Johanssons samt herr

Bergs m. fl:s motioner.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

59

Den lagstadgade minimiaflöningen

skulle id kommunal mellanskof enligt

propositionen blifva

för lärare:

ingen;

för lärarinna med den högre formella

kompetensgraden :

begynnelselön 1,400 kronor och

ålderstillägg 2 å 300 kronor b vartdera;

för annan lärarinna:

begynnelselön 1,200 kronor och

ålderstillägg 2 å 300 kronor, 1 å 200

kronor;

för sjukvikarie:

ingen.

är vid högre folkskola

enligt gällande författning

för lärare:

begynnelselön 1,500 kronor,

ålderstillägg 3 å 300 kronor hvardera,

tjänlig bostad och nödigt bränsle eller

ersättning därför;

för lärarinna:

begynnelselön 1,400 kronor,

ålderstillägg o å 200 kronor kvartdera,

tjänlig bostad och nödigt bränsle eller

ersättning därför;

för manlig sjukvikarie:

arfvode 190 kronor för läsmånad,

tjänlig bostad och vedbrand eller ersättning

därför, minst 100 kronor;

för kvinnlig sjukvikarie:

arfvode 180 kronor för läsmånad,

tjänlig bostad och vedbrand eller ersättning

därför, minst 100 kronor.

Pensioneringen

skulle vid kommunal mellanskof

enligt propositionen så ordnas,

att lärare icke erhölle pension men

att för lärarinna ställdes i utsikt att erhålla

pension enligt grunder, som framdeles

må varda stadgade.

är vid högre folkskola

enligt gällande författning så ordnad,

att kommunerna för både lärare- och

lärarinnetjänster äga delaktighet i folkskollärarnas

pensionsinrättning.

V. Ändrade bestämmelser angående anslag till högre folkskolor.

Motioner vid

Herr Berg i Stockholm har i motion i (2:a K. n:o 147) hemställt, arets Riksdag.

att Riksdagen måtte dels besluta sådan ändring i bestämmelserna angående

anslag till högre folkskolor, att § 1 af dessa bestämmelser erhåller

följande lydelse:

s. 60 Kontrollera mot PDF

Utskottets

utlåtande.

60 Biksdagens Särskilda Utskotts (N;o 2) Utlåtande N:o 4.

»Högre folkskola, hvarmed förstås en sådan skola, som för ett eller

gemensamt för flera skoldistrikt på landet eller i stad, där allmänt läroverk

icke finnes, inrättas i ändamål att bereda barn, som genomgått den

egentliga folkskolan eller på annat sätt vunnit motsvarande kunskaper,

tillfälle att inhämta ett högre mått af bildning, utan att barnen dragas

från sina vanliga lefnadsförhållanden eller nödig öfning för duglighet och

härdighet vid arbete, kan erhålla understöd af statsmedel,

dels till högst dubbla beloppet af hvad till skolan i distriktet sammanskjutes,

dock högst 1,200 kronor årligen för hvarje årsklass och för

hvarje skola ej öfverskridande 4,800 kronor om året,

dels ock därutöfver två tredjedelar af i § 2 omförmälda ålderstillägg

till lärares aflöning, allt under de här nedan angifna villkor»;

dels öka förslagsanslaget: »understöd åt högre folkskolor» från dess

nuvarande belopp, 32,000 kronor, till 58,000 kronor, eller med 26,000

kronor.

Herr Berg i Stockholm in. fl. ha i motion (2:a K. n:o 237), såsom

redan anförts (sid. 53), yrkat, att kommunala mellanskolor och högre

folkskolor må vara delaktiga i samma förslagsanslag och att för den skull

de för de förra skolorna nödiga stadgandena inryckas i bestämmelserna

angående anslag till högre folkskolor. Därjämte yrka de, att i första

punkten orden »på landet eller i stad, där allmänt läroverk icke finnes»

må utgå.

Ehuru de förslag, som i den kungl. propositionen framläggas, icke

omedelbart afse de högre folkskolorna, äro de dock ägnade att medelbarligen

i högst betydande grad inverka på dessa skolors utveckling.

Medan sambandet mellan de kommunala mellanskolorna och de enskilda

mellanskolorna blifvit i det propositionen bifogade anförandet till statsrådsprotokollet

starkt betonadt, har å andra sidan i samma anförande framhållits

det samband, som förefinnes mellan de föreslagna kommunala mellanskolorna

och de hittills bestående öfverbyggnaderna på folkskolan, nämligen

de högre folkskoleafdelningarna och de högre folkskolorna. Därest

Riksdagen gillar förslaget om kommunala mellanskolor, torde — yttrar

härom föredragande departementschefen — »en därmed i viss mån sammanhängande

fråga böra tagas under ompröfning. I de största städerna, där

folkskoleväsendet är väl ordnadt, har det, allt sedan realskoleexamen infördes

vid statsläroverken, varit ett önskemål att få anordnade öfverbyggnader

på folkskolan, där dennas mera begåfvade lärjungar kunde fortsätta

sina studier till realskoleexamen. — — — I Malmö finnes en fyraårig

öfverbyggnad på folkskolan, kallad Malmö stads borgarskola, som genom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

nådigt beslut denna dag (d. v. s. den 12 februari 190!)) tilldelats rätt att

anställa realskoleexamen, dock endast för en tid af tre år. Äfven i andra

städer äro, efter hvad jag inhämtat, dylika realskolekurser planerade. Nu

är min mening den, att dessa i städerna anordnade kurser böra af staten

understödjas enligt samma grunder som de ifrågasatta kommunala mellanskolorna

i de nämnda stadsliknande samhällena.»

Det oupplösliga samband, som alltså råder mellan frågorna om de kommunala,

mellanskolorna och om de privata lägre samskolorna å ena, hållet samt

om folkskolans öfverbyggnad er å det andra, påvisades af departementschefen

redan i motiveringen till fjolårets proposition, hvaruti bland annat framhölls,

att det föreliggande förslagets hufvudstyrka läge däri, att såväl de

högre folkskolornas som de privata lägre samskolorna,s historia pekade

hän mot den kommunala mellanskolan, hvilken följaktligen vore att anse

som en organisk utveckling ur skolformer, som förut funnits förhanden.

Den »organiska utveckling», som här beröres, och som innebär, att

kommunala mellanskolor skola uppstå genom ombildning af högre folkskolor

och högre folkskoleafdelningar (liksom enskilda mellanskolor genom

ombildning af privata lägre samskolor), kan gifvetvis tänkas leda till den

utgången, att folkskolans hittillsvarande öfverbyggnader slutligen skola fullständigt

uppgå i kommunala mellanskolor, och att de högre folkskolorna och

de högre folkskoleafdelningarna följaktligen för framtiden skola försvinna.

Denna möjlighet har icke blifvit obeaktad vid framläggandet af förevarande

proposition. »Nära till hands ligger», yttrade föredragande departementschefen

härom i fjolårets motivering till propositionen, »den frågan,

huruvida icke den högre folkskolan skall komma att duka under i konkurrensen

med den kommunala mellanskolan.»

Det svar, som han vid samma tillfälle lämnade på denna synnerligen

betydelsefulla fråga, gick därpå ut, att den framkastade farhågan

förmodligen ej skulle komma att besannas. »Då den högre folkskolan»,

yttrade han, »är en för vissa orter väl afpassad och flerstädes

mycket omhuldad skolform, torde denna farhåga vara ogrundad, så mycket

mera som de villkor, under hvilka de kommunala mellanskolorna skulle

understödjas af staten, torde lägga hinder i vägen för eu talrikare öfvergång

från den ena skolformen till den andra.»

Med detta förhoppningsfulla antagande kunde dock de nära till

hands liggande betänkligheterna ingalunda anses på ett tillfredsställande

sätt undanröjda. 1 eu vid förra årets riksdag inom Andra Kammaren

väckt motion n:o 298 yttrades härom bland annat: »Visserligen

förhåller det sig så, att den högre folkskolan är en för vissa orter ganska

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande -V.o 3.

val afpassad och flerstädes äfven mycket omhuldad skolform. Men detta

lärer ingalunda kunna rädda hennes fortvara, i fall den befolkning, som

underhåller henne, får klart för sig, att den genom att förvandla högre

folkskolan till en kommunal mellanskola skulle dels säkrare vinna den

förmån för sina barn, hvilken så många lifligt eftertrakta, nämligen tillträde

till realskoleexamen, dels för sin skola erhålla vida rikligare årligt

statsbidrag, nämligen intill 4,800 kronor i stället för som nu intill 2,400

kronor. Skulle föreliggande proposition om kommunala mellanskolor vinna

bifall, utan att de högre folkskolorna samtidigt komme i åtnjutande af ett

lika kraftigt understöd från statens sida, så lider det intet tvifvel, att de

senare skulle inom kort fullständigt duka under i den ytterst ojämna

täflan, som de då finge att utstå. — — — De nuvarande högre folkskolorna

komma då att med allra första ombildas till kommunala mellanskolor,

och om nya högre folkskolor framgent upprättas, torde de få betydelse

endast såsom ett slags medel att kringgå den i propositionen föreslagna

bestämmelsen, att en skola ej skulle kunna i egenskap af kommunal

mellanskola erhålla statsunderstöd, innan den under tre år haft minst

tre klasser och i dessa sammanlagdt. minst 18 lärjungar. På grund af

denna bestämmelse skulle det för en kommun, hvars ledande män önskade

eu läroanstalt med 4,800 kronors statsunderstöd och rätt till anställande

af realskoleexamen, befinnas vara ekonomiskt fördelaktigt att först provisoriskt

upprätta en högre folkskola med 2,400 kronors statsbidrag och

att därpå, sedan ett dylikt bidrag under de tre föreskrifna vänteåren åtnjutits,

förvandla densamma till kommunal mellanskola. Blefve det till

högre folkskolan utgående högsta statsbidraget ökat från 2,400 kronor till

3,600 kronor, komme antydda omväg till erhållande af en kommunal mellanskola

med därtill hörande förmåner och rättigheter måhända att för vederbörande

inom kommunerna synas ännu mera lockande. Lämnar staten de

högre folkskolorna i en sämre ställning än mellanskolorna, hjälper det sålunda

icke, huru omhuldade af sin orts befolkning och huru väl afpassade

för dess behof de förra än må vara; deras undergång är i alla händelser

gifven. Detta antagande är mer än en farhåga, det är en visshet.»

Utskottet delar till fullo de sålunda anförda betänkligheterna, och det

finner ett särskild! skäl till största varsamhet i fråga om allt, som kan

innebära en fara för högre folkskolans fortvara, i den omständigheten, att

denna alltsedan år 1860 bestående skolart, hvilken länge varit i hög grad förbisedd

och försummad, under det senaste årtiondet varit stadd i en stark och

synnerligen lofvande utveckling, som det vore orätt att nu ohjälpligen

stäcka.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4. 63

l tskottets ställning till frågan liar emellertid icke uteslutande kunnat

bestämmas af nu anförda hänsyn till en skolart, som Riksdagen själ!'' på

eget initiativ skapat och för hvars fulla tillgodogörande tiden först

nu börjat mogna. Huru beaktansvärda dessa hänsyn än må vara,

skulle de ej ensamma hafva utgjort ett afgörande hinder för utskottet

att förorda ett sådant förhållande mellan högre folkskola och kommunal

mellanskola, att den högre folkskolan ovillkorligen måste organiseras

med färre klasser än den kommunala mellanskolan, så vida utskottet

kunnat finna några tillfyllestgörande grunder anförda för fastställande af

ett så egendomligt förhållande de båda skolarterna emellan.

Så har emellertid icke vant förhållandet; tvärtom tala alla sakliga

skäl för motsatsen.

Hvad då först angår de högre folkskolor, Indika vederbörande kommuner

på grund af sin höga uppskattning af det värde, som realskoleexamen

anses äga för barnens utkomstmöjligheter, vilja omorganisera med nämnda

examen såsom mål, skulle de genom fastställande af eu lagstadgad skillnad

i klassantal mellan högre folkskola och kommunal mellanskola komma

i en särdeles underlig ställning. Så länge klassantalet är olika och anslagen

äro skilda, är det nämligen omöjligt att finna ett enkelt, naturligt och fullt

betryggande sätt för öfvergången från den förra skolformen till den senare.

Sålunda har blifvit ifrågasatt, att en högre folkskola skulle kunna få understöd

såsom sådan för högst tre årsklasser, men att densamma, då den ville

öfvergå till kommunal mellanskola, skulle anordna sin undervisningsplan i

dessa tre klasser i öfverensstämmelse med de bestämmelser, som gälla för

kommunal mellanskola, och därpå ingå med anmälan om sin önskan till

Kungl. Maj it, hvarefter densamma skulle kunna, efter pröfning af öfverstyrelsen

för rikets allmänna läroverk, omedelbart erkännas såsom kommunal

mellanskola och följaktligen erhålla understöd ur anslaget till

kommunala mellanskolor. Den skulle alltså med understöd ur anslaget

till högre folkskolor först ordna sig såsom treklassig högre folkskola

(ehuru i enlighet med kommunala mellanskolans undervisningsplan),

sedan i egenskap af treklassig högre folkskola anmäla sin anhållan om

öfvergång samt få denna anhållan pröfvad och möjligen bifallen, därpå

formligen erkännas såsom kommunal mellanskola och slutligen på

grund häraf erhålla möjlighet att från anslaget till kommunala mellanskolor

bekomma det understöd till en fjärde årsklass, hvarförutan den

svårligen lärer kunna inrätta en sådan klass och genom densamma föra

sina lärjungar fram till realskoleexamen. Förutsätter man nu, att en

högre folkskola omedelbart sedan den hunnit inrätta sig såsom treklassig

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande jV:o 4.

och medan den ännu endast under två läsår varit i tillfälle att arbeta

efter mellanskolans undervisnings plan, skulle kunna få sin förmåga att

genom en fyraårig kurs föra lärjungarna fram till realskoleexamen vederbörligen

undersökt och bedömd, så kunde man visserligen genom den

ifrågavarande proceduren erhålla en kommunal mellanskola, men denna

skulle i rak strid mot tredje punkten i de af utskottet för kommunala

mellanskolor föreslagna villkoren kunna vara treklassig, icke fyraklassig.

Anser man åter, att en skolas förmåga att tjänstgöra såsom mellanskola

med realskoleexamen som mål icke kan med någon grad af säkerhet pröfvas,

utan att den åtminstone fått påbörja sin verksamhet såsom fyraklassig,

så skulle följden blifva den, att vederbörande kommun nödgades bekosta en

fjärde klass, innan den kunnat erhålla det härför behöfliga statsunderstödet. I

motsats till denna metod för en högre folkskolas ombildning till kommunal

mellanskola linner utskottet enda rätta lösningen vara den, att högre folkskola

tillerkännes rätt att som sådan få understöd för lika många klasser

som kommunal mellanskola, men att tillika bestämmes, att den må öfverföras

till sistnämnda kategori, först sedan den ordnat sig fullständigt enligt

mellanskolans undervisningsplan. Innan skolan hunnit så långt, lärer

någon verklig pröfning af dess förmåga att föra sina lärjungar fram till

realskoleexamen näppeligen vara tänkbar.

Mot fastställande af ett sådant förhållande mellan högre folkskola och

kommunal mellanskola, att den förra ovillkorligen måste stanna vid en

lägre nivå än den senare, tala emellertid enligt utskottets mening skäl af

ännu mera vägande betydelse. Yrkandet på bestämmande af en dylik

oöfverstiglig skillnad i utvecklingsmöjlighet hvilar på den grundåskådningen,

att så snart en öfverbyggnad på folkskolan sträcker sig utöfver

tre år, kan den icke hafva någon sj anständig uppgift, oberoende af realskoleexamen,

utan måste till hela sin anordning inriktas uteslutande på

nämnda examen. Det är i öfverensstämmelse med denna grundåskådning

som det yrkats, att från anslaget till högre folkskolor aldrig skulle kunna

fås understöd till en fjärde årsklass, ja att understöd till en tredje klass

skulle därifrån kunna erhållas endast af sådan högre folkskola, som redan

vore stadd i omvandling till kommunal mellanskola.

Utskottet kan icke dela den uppfattning, som i dessa yrkanden tagit

sig uttryck. Det uppskattar visserligen till fullo vikten af att tillträde

till realskolexamen hålles så öppet, som förhållandena medgifva. I öfverensstämmelse

med de åsikter, som uttalats i den af herr Berg m. fl.

väckta motionen n:o 237, anser utskottet inga hinder böra möta, att de

högre folkskolorna å sådana orter, där befolkningen själf finner det önsk
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (i\T:o 2) ( adlande N:o i. 65

ligt, kunna ombildas till kommunala mellanskolor med realskolekurs och

sålunda blifva i stånd att bibringa sina lärjungar den »för praktiska behof

lämpade kurs i allmän medborgerlig bildning», som realskoleexamen alltifrån

början uttryckligen varit afsedd att vitsorda, och utskottet ansluter

sig likaledes i allo till nämnda motionärer, då de yttra: »Att bereda de mest

studiebegåfvade af folkskolans hundratusental lärjungar tillfälle att förvärfva

de praktiska fördelar, som afläggande! af nämnda examen kan medföra,

får på inga villkor göras till monopol för städerna och de stora

stadsliknande industrisamhällena, utan tillfället härtill bör stå öppet för

alla de kommuner, hvilka kunna och vilja ikläda sig de därför erforderliga

uppoffringarna.»

Utskottet är sålunda långt ifrån att underskatta värdet af realskoleexamen

och af den därpå inriktade kommunala mellanskolan. Utskottet

har tvärtom upptagit det uppslag, som propositionen i förevarande afseende

gifvit, och sökt utveckla detsamma till något vida mer, än det

enligt propositionen skulle kunnat blifva. Men å andra sidan har utskottet

ej häraf låtit förleda sig att öfverdrifva examensväsendets värde i

allmänhet samt realskoleexamens och mellanskolans betydelse i synnerhet

och att för deras skull förbise nödvändigheten äfven af sådana öfverbyggnader

på folkskolan, som åsyfta en af nämnda examen oberoende

och ännu mera omedelbart på det medborgerligt praktiska lifvets kraf anlagd

undervisning.

Såsom i det propositionen åtföljande utdraget ur statsrådsprotokollet

påpekas, hafva folkskolans olika öfver byggnader flera i någon mån skilda

uppgifter att fylla. En af dem är att bibringa de folkskolelärj ungar,

hvilkas anlag gå i sådan riktning, den bildning, som meddelas i realskolan.

En annan, minst lika viktig och ojämförligt mera omfattande, är

att tillgodose behofvet af en på någon särskild gren af praktisk verksamhet

mera direkt inriktad och efter förhållandena på hvarje ort närmare afpassad

undervisning. Af dessa båda uppgifter skulle den förra hufvudsakligen tillkomma

den kommunala mellanskolan, den senare åter de andra öfverbyggnaderna

på folkskolan, bland dem äfven de högre folkskolorna. »På hvad sätt

dessa skola för ifrågavarande ändamål organiseras, är», såsom föredragande

departementschefen med rätta framhåller, »en fråga af högsta vikt, enär en ökad

insikt hos näringarnas utöfvare i alla grader är en förutsättning för att

vi skola kunna i görligaste mån utnyttja våra naturliga resurser och såmedelst

bestå i den ekonomiska täflingskampen nationerna emellan, ett

lifsvillkor för vårt land. Också hafva under senare tider krafven på en

omdaning i praktisk riktning af folkskoleväsendet, sårskildt folkskolans

öfverbyggnader, framträdt med alltjämt ökad styrka.---Med hän
Tiih.

till Rilcscl. Prof. 1,900. S Sami. 1 Afd. 4 Raft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

syn till det allt starkare framträdande behofvet af en på praktisk verksamhet

inriktad undervisning för dem, som lämnat den egentliga folkskolan,

torde en omorganisation af folkskolans öfverbyggnader i nu angifven

riktning vara ägnad att stärka dessas konkurrenskraft, så att de komma

att lägga hinder i vägen för en opåkallad tillströmning till de kommunala

mellanskolorna och en af förhållandena icke motiverad utbredning af

denna skolform, och i så måtto kan en sådan omorganisation anses som

ett från många synpunkter önskvärdt och viktigt komplement till inrättandet

af kommunala mellanskolor.»

Utskottet delar i det väsentliga denna uppfattning och anser i öfverensstämmelse

härmed, att liksom statsunderstöd till enskilda mellanskolor krafvel''

såsom oumbärligt komplement det af Kungl. Maj:t föreslagna understödet till

kommunala mellanskolor, så förutsätter ock detta senare ett minst lika verksamt

understödjande och upphjälpande af de högre folkskolorna. Hållas de

högre folkskolorna under flera eller färre år nere vid ett statsbidrag af högst

3,600. kronor samt till följd häraf vid en organisation med högst tre klasser

under det att såväl enskilda som kommunala mellanskolor gynnas med

rikligare statsbidrag och utrustas med fyra klasser, så är det gifvet,

att de högre folkskolornas konkurrenskraft i täflingskampen inom kort

skall vara bruten, att äfven sådana lärjungar, hvilkas bildningsbehof bäst

skulle tillgodoses genom högre folkskolor, komma att i stället strömma

till de fyraklassiga mellanskolorna, att de högre folkskolorna, följaktligen

för att kunna fortbestå skola tvingas att inrätta sig såsom kommunala

mellanskolor med realskoleexamen såsom uteslutande mål, samt att de

högre folkskolorna alltså, när man en gång efter hvarjehanda kommittéutredningar

m. in. blefve färdig att normera deras verksamhet genom

fastställande af detaljerade undervisningsplaner för alla de olika arter, i

hvilka de enligt sakens natur lämpligen böra kunna specialisera sig, måhända

icke längre finnas till.

Häremot har gjorts den invändningen, att Riksdagen icke bör bevilja

bidrag vare sig till en tredje eller därjämte äfven till en fjärde årsklass

vid högre folkskola, utan att läroplaner för dessa klasser samtidigt föreligga,

enär det annars vore att befara, att kommuner kunde erhålla statsunderstöd

och ikläda sig själfva dryga ekonomiska uppoffringar för en

undervisning, som måhända vore så oändamålsenligt anordnad, att den

snarare gjorde skada än gagn.

Utskottet kan icke dela dessa farhågor. Man har enligt dess mening

ingen rimlig anledning att antaga, att kommuner skulle pålägga sig de uppoffringar,

som för en mera utvecklad högre folkskola kräfvas, utan att

denna skola tillgodoser just de praktiska bildningsbehof, som på orten

s. 67 Kontrollera mot PDF

Riksdagms Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

67

verkligen förefinn as, samt på ett förståndigt sätt afpassas efter nämnda mål.

Utan tvifvel vore det ganska förmånligt, om en samling undervisningsplaner

för högre folkskolor af olika typer kunde på förhand vara för

kommunerna tillgänglig, men alldeles nödvändigt kan dock detta ingalunda

anses. Både för folkskola och fortsättningsskola har Riksdagen beviljat

statsbidrag, innan normalplan för dem utarbetades, och hvad de högre folkskolorna

beträffar, har Riksdagen hvarken för de enklassiga eller de tvåklassiga

någonsin uppställt fordran på några reglementerande och uniformerande

bestämmelser. Riksdagen måste gifvetvis känna grundkaraktären

af och syftet med de läroanstalter, som den understödjer. Men hvad de

högre folkskolorna angår, ha deras grundkaraktär och syfte varit fastslagna alltsedan

kungl. kungörelsen den 23 april 1858, hvari såsom deras ändamål

bestämdes, att de skulle för sådana arbetsklassen tillhörande barn, hvilka

blifvit begåfvade med bättre fattningsförmåga och lifiigare håg att lära,

lämna tillfälle att vinna något högre mått af bildning och inhämta gagneliga

kunskaper utan att därigenom dragas ifrån sina vanliga lefnadsförhållanden

eller nödig öfning för duglighet och härdighet vid kroppsarbete. Denna

grundkaraktär och detta syfte ha ock blifvit orubbade, ehuru i enskildheter

vissa modifikationer i uttryckssättet måst vidtagas. Den genomgripande

sociala utveckling, som för den senaste tiden varit ett så utmärkande

drag, har helt naturligt gjort själfva formuleringen i någon

mån oförenlig med nutida uppfattning och därigenom i behof af rättelse.

Då kungörelsen för mer än ett halfsekel sedan utfärdades, fanns ännu

— såsom äfven vid dess senaste omredigering framhölls — i allmänna medvetandet

ståndsskilnad^! kvar i sin gamla skärpa, och den tidens enklare

samhällsförhållanden gåfvo ock något skäl för de då använda uttrycken.

Men sedan dess har jordbrukets och industriens utveckling i betydlig grad

utplånat de skarpa gränslinjerna mellan kropps- och intelligensarbetare: den

ena behöfver ju lika väl som den andra både kropps- och själsutveckling i

barndomen och ungdomen för att under mannaåren uppnå större duglighet i

■sitt yrke. På grund af dessa skäl fann ock 1907 års Riksdag, att de föråldrade

uttrycken i den äldsta författningen borde ersättas med andra,

som bättre motsvarade högre folkskolans verkliga art och ändamål i vår tid.

Den högre folkskolan kan numera ej få vara en klass-skola; den måste vara en

för alla samhällsklassers barn tillgänglig praktisk öfverbyggnad på den

egentliga folkskolan. Såsom ett uttryck för denna riktigare och vidare åskådning

utbytte 1907 års Riksdag det förut i kungörelsen kvarstående ordet »kroppsarbete»

mot det mera omfattande ordet »arbete» samt ersatte den dittills gällande

bestämmelsen, att högre folkskolans läsår skulle få omfatta »högst trettio

veckor» med en ny af innehåll, att denna skolas undervisning skall »fortgå trettio

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

veckor hvarje år, därest ej Kungl. Maj:t på gjord ansökning annorlunda

bestämmer».

Genom dessa af Riksdagen vidtagna betydelsefulla ändringar har det blifvit

möjligt att bättre afpassa den högre folkskolan efter de ökade anspråk på skolbildning,

som det praktiska lifvet i våra dagar i växande grad kräfver.

Så länge den stannar vid endast en eller två klasser, kunna emellertid

dessa anspråk endast i ringare grad uppfyllas; det är, såsom all erfarenhet

visar, just de följande åren, som i förevarande hänseende helt naturligt hafva

det allra största värdet. Men om högre folkskolan nu kommer i åtnjutande af

samma ekonomiska uppmuntran från statens sida, som i föreliggande proposition

blifvit föreslagen för den på realskoleexamen inriktade enskilda

eller kommunala mellanskolan, samt därjämte i hufvudsak bibehålies vid

sin nuvarande frihet att anpassa sig efter de behof, som på hvarje ort

närmast kräfva tillgodoseende, lider det enligt utskottets mening intet

tvifvel, att denna skola skall för vårt folks uppfostran till allmän medborgerlig

bildning och praktisk duglighet erhålla en betydelse, som man

icke kan nog högt uppskatta.

Två förslag i nu antydd riktning föreligga i form af motioner inom

Andra Kammaren med anledning af den kungliga propositionen, den ena,

n:o 147, väckt före propositionens framkomst, den andra, n:o 237, efter dess

aflämnande, båda åsyftande att bereda högre folkskolan möjlighet till den

utveckling i yttre och inre hänseende, den vidsträcktare utbredning och

rikare organisation, hvars behöflighet utskottet i det föregående motiverats

I öfverensstämmelse härmed förordar utskottet en bestämmelse, som gifver

alla de kommuner, hvilka ikläda sig vissa förpliktelser, rätt att för högre

folkskola erhålla statsunderstöd med högst 1,200 kronor årligen för hvarje

årsklass och för hvarje skola ej öfverskridande 4,800 kronor om året.

I fråga om sådan högre folkskola, som ombildas till kommunal mellanskola,

bör enligt utskottets förslag stadgas, att öfvergång medgifves först

sedan mellanskolans undervisningsplan i dess helhet blifvit tillämpad och

sedan undervisningens beskaffenhet och lärarnas kompetens blifvit af läroverksöfverstyrelsen

pröfvade. f.

VI. Om anslagens belopp.

utskottet oin .1) Rörande anslaget till kommunala mellanskolor märkes följande:

enskilda1 lår o- Enligt utskottets förslag skall detta anslags titel blifva »enskilda

anstalter, mellanskolor» och de egentliga kommunala mellanskolor erhålla ett särskildt

anslag.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlutande N:o 4. 69

De enskilda mellanskolorna (de lägre sa-mskolorna) hade under 1908 tillsammans

ett understöd af ungefär 50,000 kronor. Enligt de nu föreslagna

bestämmelserna skulle samma skolor med sin nuvarande utveckling

kunna erhålla ungefär 60,000 kronor, förutom understöd för undervisningen

i huslig ekonomi. Emellertid måste dessa skolor, för att öfverhufvud få

behålla understöd, under de närmaste åren utveckla sig, så att de få 4

klasser öfver folkskolan i stället för de 2 eller 3, de nu ha. Därigenom

blifva de berättigade till högre understöd än det ofvan beräknade.

I betraktande af att sannolikt under de närmaste åren några af dessa

skolor blifva rent kommunala mellanskolor, anser dock utskottet, att

anslaget till enskilda mellanskolor icke bör sättas högre än till 60,000 kronor.

2) I fråga om anslaget till högre flickskolor har utskottet ingen

anmärkning att gorå mot det föreslagna beloppet, då detta är afvägdt efter

undersökning af dessa skolors ekonomi och af den betydelse, löneregleringen

kommer att få för denna.

3) Mot Kungl. Maj:ts förslag ifråga om anslagen till enskilda läroverk»

eller, såsom de i utskottets förslag benämnas, »högre goss- och

samskolor» samt till enskilda lärarinneseminarier har utskottet icke

någon erinran att o-öra.

o o

4) Förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnorna skulle enligt Kungl.

Maj:ts förslag vara gemensamt för kommunala mellanskolor och enskilda

läroanstalter. Men enligt utskottets förslag skall det tillgodose endast de

enskilda läroanstalterna.

För Kungl. Maj:ts beräkning af det anslag, som för ifrågavarande ändamål

vore behöfligt under den närmaste tiden, hade emellertid de egentliga

kommunala mellanskolorna knappast någon betydelse, enär nya sådana

enligt de af Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna icke förr än tidigast

efter tre år skulle kunna blifva understödsberättigade.

I betraktande häraf finner utskottet sig icke kunna föreslå någon

sänkning af detta anslags belopp.

Utskottet föreslår alltså, att de för de enskilda läroanstalterna afsedda

anslagen må uppföras med följande belopp:

anslaget till enskilda mellanskolor ............................................. kronor 60,000

» » högre flickskolor...................................................... » 375,000

* * » goss- och samskolor ................................ » 120,000

* » » enskilda lärarinneseminarier .................. » 20,000

förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnorna vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter.......................................... » 190,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet ov

anslaget till

högre folkskolor.

Utskottet om

anslaget till

kommunala

mellanskolor.

Jämförelse

mellan nuvarande

och

föreslagna

anslag.

7q Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

> I fråga om anslaget till högre folkskolor vill utskottet anföra följande:

Under 1908 åtnjöto 21 högre folkskolor understöd till ett sammanlagdt

belopp af 34,800 kronor. Om dessa 21 skolor tillökades med en ny årsklass,

skulle härför kräfvas ett ökadt anslag af 25,200 kronor, statsbidrag till

lönetilläggen oräknadt. Då det nu icke torde kunna förutsättas, att alla

skolorna så utvecklas redan under nästa år, anser utskottet det af herr

Berg i Stockholm föreslagna beloppet 58,000 kronor vara tillräckligt.

I följd af de bestämmelser, som utskottet föreslagit i fråga om de

kommunala mellanskolorna, torde blott en eller högst två sådana kunna

blifva berättigade till understöd under nästa år. Utskottet anser därför det

af herr Sundström föreslagna beloppet 10,000 kronor vara tillräckligt.

För år 1909 äro i riksstaten uppförda till understöd åt enskilda

läroanstalter:

till högre skolor för kvinnlig ungdom dels å ordinarie stat... 380,000 kr.,

dels å extra stat ......... 78,000 kr.,

till enskilda läroverk dels å ordinarie stat.................................... 60,000 kr.,

dels å extra stat .............................. 50,000 kr.,

Summa 568,000 kr.

Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att med uteslutande ur riksstaten

af anslagen till nämnda läroanstalter uppföra under rubrik kommunala

och enskilda läroanstalter :

ett anslag till kommunala mellanskolor......................................... 85,000 kr.,

» » » högre flickskolor ......................................................... 375,000 kr.,

» » » enskilda läroverk......................................................... 120,000 kr.,

» » » enskilda lärarinneseminarier.................................... 20,000 kr.,

dessa fyra anslag utgörande ett gemensamt reservationsanslag

samt ett förslagsanslag till lönetillägg åt lärarinnor vid statsuderstödda

kommunala och enskilda läroanstalter .................. 190,000 kr.,

Summa 790,000 kr.

Utskottet föreslår Riksdagen att med uteslutande ur riksstaten af

anslagen till ofvannämnda läroanstalter uppföra under rubrik enskilda

läroanstalter:

s. 71 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (R-.o 2) Utlåtande N:o 4. 71

ett anslag till enskilda mellanskolor ............................................... 60,000 kr.,

3 s » högre flickskolor......................................................... 375,000 kr.,

» » » högre goss- och samskolor....................................... 120,000 kr.,

3 » » enskilda lärarinneseminarier.................................... 20,000 kr.,

dessa fyra anslag utgörande ett gemensamt reservationsanslag,

samt ett förslagsanslag till lönetillägg åt lärarinnor vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter ....................................... 190,000 kr.

Summa 765,000 kr.

Därjämte föreslår utskottet Riksdagen att dels höja förslagsanslaget

till högre folkskolor från 32,000 kr. till 58,000 kr., dels uppföra ett förslagsanslag

till kommunala mellanskolor å 10,000 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens Särskilda Utskotts (no 2) Utlåtande N:o 4.

VII. Slutyrkanden.

På grund af hvad som ofvan anförts, får utskottet föreslå Riksdagen

att med anledning af den kungl. propositionen n:o 81 och de till utskottet

öfverlämnade motionerna af herr Juhlin (l:a K. n:o 65), herr Johansson

i Jönköping (2:a K. n:o 222), herr Berg i Stockholm (2:a K. n:o 147),

herr Berg i Stockholm m. fl. (2:a K. n:o 237) samt herr Sundström (2:a

K. n:o 262) besluta:

I. att å riksstatens åttonde hnfvudtitel under rubrik: enskilda

läroanstalter uppföra ej mindre

ett anslag med titel: enskilda mellanskolor å 60,000 kronor,

ett anslag med titel: högre flickskolor å 375,000 kronor,

ett anslag med titel: högre goss- och samskolor å 120,000

kronor,

ett anslag med titel: enskilda lärarinneseminarier å 20,000

kronor,

dessa fyra anslag utgörande ett gemensamt reservationsanslag,

än äfven

ett förslagsanslag med titel: lönetillägg åt lärarinnor vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter å 190,000 kronor,

att utgå under iakttagande af nedan angifua bestämmelser:

A. Bestämmelser om aflöning af lärarinnorna vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter:

För lärarinnepersonalens aflöning vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter gälla följande grunder, med

rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser,

som för tillämpning af dessa grunder må finnas

erforderliga:

1. Vid läroanstalter, som åtnjuta understöd från

något af de i reservationsanslaget till enskilda läroanstalter

ingående särskilda anslag, skola föreståndarinnorna

och lärarinnorna åtnjuta aflöning till minst följande

belopp, för läsår räknadt:

a) föreståndarinna: 2,000 kronor i l:a och 2,300

kronor i 2:a lönegraden samt därjämte bostad eller hyresersåttning;
b)

ämneslärarinna med full tjänstgöring: därest

hon aflagt de prof, som erfordras för behörighet till

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk, 1,400

kronor i l:a, 1,700 kronor i 2:a och 2,000 kronor i 3:e

lönegraden, eljest 1,200 kronor i l:a, 1,500 kronor i 2:a,

1,800 kronor i 3:e och 2,000 kronor i 4:e lönegraden;

c) timlärarinna i läroämne: 60 kronor för hvarje

veckotimme;

d) öfningslärarinna: 60 kronor för hvarje veckotimmes

undervisning i välskrifning, teckning, musik och

gymnastik samt 50 kronor för hvarje veckotimmes undervisning

i handarbete, hvarjämte lärarinna med minst

4 veckotimmars undervisning i gymnastik eller minst

6 veckotimmars undervisning i ett eller flera af de

öfriga af dessa öfningsäinnen äger åtnjuta ålderstillägg,

beräknadt efter veckotimme, af 10 kronor i 2:a och 20

kronor i 3:e lönegraden.

Därest bestämmelser angående skyldighet för lärarinna

att lämna bidrag till sin egen pensionering

framdeles varda utfärdade, må från de här stadgade aflöningarna

afdragas ett belopp, motsvarande nämnda bidrag.

Den tjänstgöring, som här afses, skall vara förlagd

till klasserna öfver de förberedande eller till läsafdelning

af med skolan förbundet lärarinneseminarium, dock

att ämneslärarinna med full tjänstgöring må kunna fullgöra

intill en tredjedel däraf i de förberedande klasserna.

_ Med full tjänstgöring förstås tjänstgöring till ungefärligen

den omfattning, som åligger ämneslärarinna vid

allmänt läroverk.

Aflöning för lärarinna, som tillträdt sin tjänst före

utgången af år 1909, må ej understiga hvad hon skulle

hafva rätt att uppbära, därest de under år 1909 gällande

bestämmelser fortfarande ägde giltighet.

2. I afseende å uppflyttning i högre lönegrad skall

iakttagas:

att rätt till lönetursberäkning för uppflyttning i

högre lönegrad tillkommer ämneslärarinna, som aflagt

de prof, hvilka erfordras för behörighet till ordinarie

ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk eller folkskola,

eller som genomgått af Kung!. Maj:t för ändamålet

godkändt enskildt lärarinneseminarium, samt öfningsBih.

till Riksd. Prot. 1909. S Sami. 1 Afd. 4 Höft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

lärarinna, som genomgått teckningslärarkurs vid tekniska

skolan i Stockholm eller musiklärarkurs vid musikkonservatorium

eller gymnastiklärarkurs vid gymnastiska

centralinstitutet eller af Kungl. Maj:t för ändamålet

godkänd lärarinnekurs i handarbete, dock att lärarinna,

som på annat sätt än här sägs förvärfvat sig motsvarande

utbildning för sitt kall, må af Kungl. Maj:t kunna

tilläggas ifrågavarande förmån;

att lärarinna må för uppflyttning i högre lönegrad

tillgodoräkna sig tjänstgöring, som, efter det rätt till

lönetursberäkning förvärfvats, blifvit fullgjord vid under

inseende af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk

ställd läroanstalt, vid folkskoleseminafium, vid småskoleseminarium,

vid högre folkskola eller vid folkskola,

■ därest tjänstgöringen varit förlagd till det stadium och

haft den omfattning, som här ofvan stadgats som villkor

för åtnjutande af aflöning i högre lönegrad;

it | att uppflyttning i högre lönegrad äger rum efter

fem år;

att ansökningar om uppflyttning i högre lönegrad

pröfvas af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk;

samt

att i öfrigt skall i tillämpliga delar gälla hvad

angående läroverksadjunkters uppflyttning i högre lönegrad

är stadgadt.

Lärarinna äger att för uppflyttning i högre lönegrad

tillgodoräkna sig tjänstgöring, fullgjord före den 1

januari 1910 vid allmänt läroverk, tolkskoleseminarium,

småskoleseminarium, högre folkskola eller folkskola äfvensom

vid enskild skola, som stått under af Kungl. Maj:t

förordnad inspektion eller som vid den tid, tjänstgöringen

ägt rum, enligt då gällande bestämmelser skulle hafva

varit berättigad till statsunderstöd, därest ansökan därom

gjorts.

Lärarinna, som vunnit anställning vid statsunderstödd

enskild läroanstalt före den 1 april 1909, må,

ändock att hon ej fullgjort de prof, som här ofvan stadgats

som villkor för rätt till lönetursberäkning, likväl

komma i åtnjutande af denna förmån, sedan hon under

s. 75 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4. 75

10 lästerminer bestridt tjänstgöring af den art, som berättigar

till åtnjutande af aflöning i högre lönegrad.

B. Bestämmelser i fråga om anslaget till lönetillägg åt

lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.

Af anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter skola till hvarje läroanstalt,

som åtnjuter understöd från något af de i reservationsanslaget

till enskilda läroanstalter ingående särskilda

anslag, under den tid statsunderstöd åtnjutes,

utgå följande bidrag, för läsår räknadt:

1) 200 kronor för hvarje ämneslärarinna med full

tjänstgöring, som förvärfvat behörighet för ordinarie ämneslärarinnetjänst

vid allmänt läroverk, samt

2) två tredjedelar af de ålderstillägg, som enligt

ofvan under A. stadgade grunder tillförsäkras föreståndarinnor

oeh lärarinnor.

C. Särskilda bestämmelser i fråga om anslaget till

enskilda mellanskolor.

1. Af anslaget till enskilda mellanskolor må understöd

kunna utgå dels till enskilda skolor, som utgöra

öfverbyggnader på den egentliga folkskolan och i afseende

å inträdesfordringarna förutsätta det kunskapsmått,

som inhämtas i högsta klassen af folkskola, anordnad

enligt gällande normalplans typ litt. A, dels intill utgången

af år 1914 äfven till samskola, som icke utgör

öfverbyggnad på folkskola, men för år 1909 åtnjutit

understöd från anslaget till högre skolor för kvinnlig

ungdom.

Enskild mellanskola å ort, där allmänt läroverk eller

statsunderstödd mellanskola finnes, må erhålla understöd,

endast om lärjungeantalet i motsvarande klasser af allmänt

läroverk resp. i redan befintlig statsunderstödd

mellanskola under de senaste tre åren uppgått i medeltal

till 100.

2. Inträdessökande skall vid offentlig pröfning visa

sig innehafva det i punkt 1 omnämnda kunskapsmåttet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

3. Skolan skall omfatta minst fyra årsklasser utöfver

den egentliga folkskolan och i dessa klasser under

de senaste tre åren hafva haft i medeltal sammanlagdt

minst 32 lärjungar.

4. Hvarje årsklass skall i läroämnena åtnjuta skild

undervisning.

5. Vid skola, däri gossar undervisas, skall finnas

minst en manlig lärare med full tjänstgöring, och vid

skola, däri flickor undervisas, skall finnas minst en

kvinnlig lärare med full tjänstgöring.

6. Undervisningen skall fortgå minst 38 läsveckor

om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga lofdagar

inberäknade.

7. Skolan skall till sitt förfogande hafva tjänliga

undervisningslokaler och erforderlig undervisningsmateriell,

och de vid skolan anställda lärarinnorna skola aflönas

enligt de i sådant afseende stadgade grunder.

8. Kommun eller enskilda donatorer skola till

skolans uppehållande lämna ett bidrag, hvars värde

för år räknadt uppgår till minst samma belopp som det

från anslaget till enskilda mellanskolor utgående understödet,

äfvensom bidraga till de vid skolan anställda

lärarinnornas ålderstillägg med hälften af det belopp,

staten för samma ändamål tillskjuter, så ock till lärarinnornas

pensionering enligt de grunder, som framdeles

må varda stadgade.

9. Befrielse från och nedsättning i terminsafgifter

skola medgifvas till den omfattning Kungl. Maj:t bestämmer.

10. Skolan skall stå under inseende af öfverstyrelsen

för rikets allmänna läroverk samt vara underkastad

den kontroll och de bestämmelser i öfrigt, som Kungl.

Maj:t kan finna godt föreskrifva.

11. Statsunderstödet till enskilda mellanskolor må

kunna utgå med högst 4,800 kronor, hvarjämte skola,

däri flickor undervisas, må kunna erhålla ett särskildt

understöd till undervisning i huslig ekonomi, ej öfverstigande

600 kronor, allt för år räknadt.

12. Samskola, som för år 1909 åtnjutit understöd

från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom,

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande™N:o 4.

må, ändock att de i punkterna 2—10 stadgade villkor ej

till alla delar uppfyllas, intill utgången af år 1912, på

de villkor Kungl. Maj:t äger bestämma, kunna komma i

åtnjutande af understöd från anslaget till enskilda mellanskolor,

dock under förutsättning att kommun eller enskilda

donatorer till skolans uppehållande lämna ett

bidrag, hvars värde för år räknadt uppgår till minst

samma belopp som statsunderstödet.

D. Särskilda bestämmelser i fråga om anslaget till

högre flickskolor.

1. Af anslaget till högre flickskolor må understöd

kunna utgå till flickskola, som har till ändamål att

utöfver omfånget för folkskolans verksamhet meddela

allmän medborgerlig bildning och som fyller ett å orten

verkligen förefintligt bildningsbehof.

2. Skolan skall omfatta minst fyra årsklasser utöfver

den egentliga folkskolan och i dessa klasser under

de senaste tre åren hafva haft i medeltal sammanlagdt

minst 32 lärjungar.

3. Undervisningen fortgår under minst 36 läsveckor

om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga lofdagar

inberäknade.

4. Skolan skall till sitt förfogande hafva tjänliga

undervisningslokaler och erforderlig undervisningsmateriell

och de vid skolan anställda lärarinnorna skola

aflönas enligt de i sådant afseende stadgade grunder.

5. Kommun eller enskilda donatorer skola till skolans

uppehållande lämna ett bidrag, hvars värde för år

räknadt uppgår till minst samma belopp som det från

anslaget till högre flickskolor utgående understödet, samt

dessutom bidraga till de vid skolan anställda lärarinnornas

ålderstillägg med hälften af det belopp, staten

för samma ändamål tillskjuter, så ock till lärarinnornas

pensionering enligt de grunder, som framdeles må varda

stadgade.

O

6. Befrielse från och nedsättning i terminsafgifter

skola medgifvas till den omfattning Kungl. Maj:t bestämmer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 4.

7. Statsunderstöd till högre flickskola må kunna

utgå för år räknadt, därest skolan omfattar fyra årsklasser

utöfver den egentliga folkskolan, med högst 4,400

kronor och, därest skolan omfattar flera sådana klasser,

med högst 5,200 kronor, hvarjämte skolan må kunna

erhålla ett särskildt understöd till undervisning i huslig

ekonomi, ej öfverstigande 1,000 kronor.

År skolan förbunden med gymnasium, må understödet

kunna ökas, dock ej med högre belopp, för år

räknadt, än 2000 kronor, under förutsättning

a) att gymnasiet omfattar minst tre årsklasser, samt

att antalet lärjungar i gymnasiets tre högsta årsklasser

under de senaste tre åren uppgått i medeltal till sammanlagdt

minst 18,

b) att föreståndaren eller föreståndarinnan erhållit

rätt att vid läroanstalten anställa studentexamen, samt

c) att kommun eller enskilda donatorer till gymnasiets

uppehållande lämna ett bidrag, hvars värde för

år räknadt uppgår till minst samma belopp som statsunderstödet,

samt bidraga till de å gymnasiet anställda

lärarinnornas ålderstillägg och pensionering, på sätt här

ofvan,, i afseende å flickskolan i öfrigt blifvit stadgadt.

A samma ort må statsunderstöd ej tilldelas flera

högre flickskolor för med dem förblinda gymnasier,

utan att i samtliga dessa gymnasier de tre högsta

klasserna under de senaste tre åren varit i lämplig grad

8. Skolan skall stå under inseende af öfverstyrelsen

för rikets allmänna läroverk samt vara underkastad

den kontroll och de bestämmelser i öfrigt, som

Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

9. Flickskola, som för år 1909 åtnjutit understöd

från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom,

må, ändock att de här stadgade villkor ej till alla delar

uppfyllas, intill utgången af år 1912, på de villkor

Kungl. Maj:t äger bestämma, kunna komma i åtnjutande

af understöd från anslaget till högre flickskolor,

dock under förutsättning att kommun eller enskilda

donatorer till skolans uppehållande lämna ett bidrag,

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Biksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande A''.o 4.

hvars värde för år räknadt uppgår till minst samma

belopp som statsunderstödet.

E. Särskilda bestämmelser i fråga om anslaget till

högre goss- och samskolor.

1. Af anslaget till högre goss- och samskolor må

understöd kunna utgå till sådana skolor af nämnda

slag, Indika genom värdefulla pedagogiska försök eller

eljest genom framgångsrik verksamhet på uppfostrans

och undervisningens område befinnas kunna i särskild

grad gagna skolväsendet i det hela.

2. Skolan skall till sitt förfogande hafva tjän
liga

undervisningslokaler och erforderlig undervisningsmateriell

och de vid skolan anställda lärarinnorna skola

aflönas enligt de i sådant afseende stadgade grunder.

3. Skolan skall bidraga till lärarinnornas pensionering

enligt de grunder, som framdeles må varda

stadgade.

4. Skolan skall stå under inseende af öfver
styrelsen

för rikets allmänna läroverk samt vara underkastad

den kontroll och de bestämmelser i öfrigt, som

Kungl. Majrt kan finna godt föreskrifva.

5. Statsunderstöd till högre goss-skola eller högre

samskola må kunna utgå, för år räknadt, för det skolstadium,

som i afseende på undervisningens mål motsvarar

realskolan, med högst 9,000 kronor och för det

skolstadium, som i nämnda afseende motsvarar gymnasiet,

med högst 6,000 kronor, dock att understödet

till läroverk, som i större omfattning anlitar manliga

lärarkrafter, må kunna ökas för hvardera stadiet med

högst 2,000 kronor.

F. Särskilda bestämmelser i fråga om anslaget till

enskilda lärarinneseminarier.

1. Af anslaget till enskilda lärarinneseminarier må

understöd kunna utgå till enskildt seminarium, som har

till ändamål att utbilda lärarinnor för undervisningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

vid högre flickskolor och annan därmed jämnställd

undervisning.

2. Seminariet skall omfatta minst två årsklasser

och i afseende på inträdesfordringarna förutsätta minst

det kunskapsmått, högre flickskola, som är berättigad

till statsunderstöd, afser att bibringa.

3. De vid seminariet anställda lärarinnorna skola

aflönas enligt de i sådant afseende stadgade grunder.

4. Seminariet skall bidraga till lärarinnornas pensionering

enligt de arunder, som framdeles må varda

stadgade.

5. Seminariet skall stå under inseende af öfverstyrelsen

för rikets allmänna läroverk samt vara underkastadt

den kontroll och de bestämmelser i öfrigt, som

Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

6. Statsunderstöd till enskildt lärarinneseminarium

må kunna utgå, för år räknadt, med högst 1,500 kronor

för hvarje läsafdelning;

II. att vid bifall till hvad utskottet i föregående punkt föreslagit,

ur riksstaten utesluta det under åttonde hufvudtiteln uppförda

förslagsanslaget till understöd åt enskilda läroverk å högst

60,000 kronor, och det under samma hufvudtitel upptagna anslaget

till högre skolor för kvinnlig ungdom å 380,000 kronor;

III. att höja det nu å riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda

förslagsanslaget till högre folkskolor å 32,000 kronor till 58,000

att utgå i enlighet med nu gällande bestämmelser, dock med följande

ändrade lydelse af första punkten:

Af anslaget till högre folkskolor må understöd kunna

utgå till skolor, som för ett eller gemensamt för flera

skoldistrikt inrättas i ändamål att bereda barn, som

genomgått den egentliga folkskolan eller på annat sätt

vunnit motsvarande kunskaper, tillfälle att inhämta ett

högre mått af allmänt medborgerlig och praktisk bildning,

utan att barnen därigenom dragas från sina vanliga

lefnadsförhållanden eller nödig öfning för duglighet

och härdighet vid arbete. Understödet kan för hvarje

skola utgå

s. 81 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4. 81

dels till högst dubbla beloppet af hvad till skolan

i distriktet sammanslå utes, dock högst 1,200 kronor årligen

för hvarje årsklass och för hvarje skola ej öfverskridande

4,800 kronor om året,

dels ock därutöfver två tredjedelar af i punkt 2

omförmälda ålderstillägg till lärares aflöning, allt under

de i punkterna 2—6 angifna villkor.

önskar kommun få högre folkskola af Kungl. Maj:t

erkänd som kommunal mellanskola, må sådant ske först

sedan mellanskolans undervisningsplan i dess helhet

blifvit i skolan tillämpad och sedan skolans undervisning

samt lärarnas kompetens blifvit af öfverstyrelsen

för rikets allmänna läroverk pröfvade;

IT. att vid bifall till hvad utskottet föreslagit i föregående punkt,

å riksstatens åttonde hufvndtitel uppföra ett förslagsanslag under

titel kommunala mel lanskol or å 10,000 kronor att utgå i enlighet

med nedan angifna bestämmelser:

1. Af anslaget till kommunala mellanskolor må

understöd kunna utgå till af kommun upprättade och

underhållna skolor, som utgöra öfverbyggnader på den

egentliga folkskolan och i afseende å in (rädesfor dr i n garn a

förutsätta det kunskapsmått, som inhämtas i högsta

årskursen af folkskola, anordnad enligt gällande normalplans

typ Litt. A.

Kommunal mellanskola å ort, där allmänt läroverk

eller statsunderstödd mellanskola filmes, må erhålla

understöd, endast om lärjungeantalet i motsvarande

klasser af allmänt läroverk resp. i redan befintlig

statsunderstödd mellanskola under de senaste tre åren

uppgått i medeltal till 100.

2. Tnträdessökande skall vid offentlig pröfning visa

sig innehafva det i punkt 1 omnämnda kunskapsmåttet.

3. Skolan skall omfatta fyra årsklasser utöfver den

egentliga folkskolan och i dessa klasser hafva sammanlagdt

minst 32 lärjungar.

4. Hvarje årsklass skall i läroämnena åtnjuta skild

undervisning.

5. Vid skola, däri gossar undervisas, skall finnas

minst en manlig lärare med full tjänstgöring, och vid

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 8 Sami. 1 Afd. 4 Höft. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

skola, däri flickor undervisas, skall finnas minst en

kvinnlig lärare med full tjänstgöring. Finnes i kommun

endast en kommunal mellanskola, skall denna vara afsedd

för såväl gossar som flickor.

6. Undervisningen skall fortgå under minst 38

läsveckor om året, påsk- och pingstferier samt tillfälliga

lofdagar inberäknade.

7. Skolan skall till sitt förfogande hafva tjänliga undervisningslokaler

och erforderlig undervisningsmateriell.

8. Därest terminsafgifter upptagas af lärjungarna,

skall frågan om befrielse från eller nedsättning i sådana

afgifter handläggas af en nämnd, bestående af skolans

inspektor och föreståndare eller föreståndarinna samt

en af kommunalstyrelsen utsedd ledamot, och skall härvid

iakttagas, att terminsafgifter ej må uttagas af medellösa

lärjungar från kommunen.

9. Skolan skall stå under inseende af öfverstyrelsen

för rikets allmänna läroverk samt vara underkastad

den kontroll och de bestämmelser i öfrigt, som Kungl.

Maj:t kan finna godt föreskrifva.

10. Statsunderstödet till kommunal mellanskola

utgår med 4,800 kronor, hvarjämte skola, däri flickor

undervisas, må kunna erhålla ett särskildt understöd

till undervisning i huslig ekonomi, ej öfverstigande 600

kronor, allt för år räknadt.

11. I fråga om kompetensbestämmelser för lärare

och lärarinnor, om dessas aflöning och pensionering

samt om aflönande af vikarie under tjäntledighet på

grund af sjukdom gäller för kommunal mellanskola,

hvad i dessa hänseenden är för högre folkskola stadgadt.

Stockholm den 6 maj 1909.

På utskottets vägnar:

FREDR. PETTERSSON.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

Öfversikt öfver elevantalet höstterminen 1908 i de särskilda klas1909

åtnjuta statsunderstöd från anslagen till högre

Läroverk

Antal klasser fördelade på

olika stadier

A n i

a 1

1 å

r j

u n

gar

Förberedande

Egentliga

1

2

3

Summa

1

2

3

4

5

6

Gossar

Flicka

I. Högre fliek-

skolor.

Arvika.

Elem.-sk. f. fl.............

3 förb., 8 eg. sk................

4

6

13

7

16

10

6

16

20

12

15

Borås.

Elem.-lvk f. fl.............

3 förb., 8 eg. sk................

25

25

18

29

39

20

22

14

30

24

13

Eksjö.

Läroverk f. fl.............

2 förb., 7 eg. sk.'') ............

—

—

11

4

7

11

7

11

9

12

11

Enköping.

Elem.-sk. f. fl.............

3 förb., 6 eg. sk.2) ............

7

6

12

13

11

9

10

13

9

5

4

Eskilstuna.

Elem.-lvk f. fl.............

3 förb., 8 eg. sk.3) ............

10

18

16

24

20

23

17

23

18

17

19

Falun.

Elem.-lvk f. fl.............

3 förb., 8 eg. sk.4) ............

18

16

17

29

22

17

17

23

30

26

39

Gäfle.

Högre flickskola.........

3 förb., 8 eg. sk................

16

22

32

28

42

26

29

22

19

29

19

Lyceum f. fl.............

2 förb., 0 eg. sk................

i

—

2

2

4

6

4

4

11

4

6

Göteborg.

Hilda Bergs sk. f. fl....

3 förb., 8 eg. sk.5)...............

9

8

8

6

20

8

11

16

23

16

10

Fruntimmers föreningens

flickskola ...............

7 eg. sk............................

—

—

—

—

—

25

25

26

26

23

17

Mat. Halls sk. f. fl.......

3 förb.. 8 eg. sk.6) ............

34

26

29

—

89

31

27

25

33

40

23

Kjell bergska flicksk. ...

eg. sk. kl. 1, 3, 5, 7, seminari-

um: III och I samt fortsätt-

ningskurs par. med sem. I.

—

—

—

—

—

26

—

26

—

30

—

s. 85 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

85

serna, fördelade å olika stadier, af de läroanstalter, som under år

skolor för kvinnlig ungdom och till enskilda läroverk.

h ö

8 t t

e r m i

nen

19 0 8

skolan

G

ymnasiet

Summa

Anmärkningar

7

8

Summa

i

II

III

IV

Summa

lärjungar öfver

förberedande

11

8

98

12

6

141

—

—

—

-

—

—

6

-

67

-

—

—

—

—

—

'') »Företa klassen» är = förberedande.

Ht 08 ingå''lärj.'';i skolans s. k.^för- beredande afdelning.»

—

-

60

—

-

-

—

—

—

2) »Företa klassen» är = förberedande.

20

7

144

—

—

—

-

—

—

3) 3;e forb. kallas''»Nedre l:a klassen.»

15

33

200

—

—

—

—

—

—

4) 4:e, 6:e och 8;e klasserna delade på 2

afdelningar.

27

24

196

—

—

—

—

—

—

—

—

34

—

—

—

—

—

11

-

96

—

—

—

—

—

—

5) Innev. läsår inga lärj. i 8:e kl.

20

—

162

—

—

—

—

—

—

20

16

215

Sem. I

och

fortskl.

Sem. II

''

''

"

6) l:a, 2:a, 3:e, 4:e '' och 6:e klasserna

delade på 2 afdelningar.

25

—

107

16

18

—

—

34

141

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

✓

Antal klasser fördelade på

olika stadier

A n

t a 1

1

ä r j

u n

gar

Läroverk

Förberedande

Egentliga

1

2

3

Summa

1

2

3

4

5

6

Gossar|Flick:r

Majornas elem.-lvk f. fl.

3 förb., 8 eg. sk. 7) ............

30

29

43

34

68

33

61

27

43

27

26

Nya elem.-lvkt f. fl.......

3 förb., 8 eg. sk.8) ............

22

16

18

—

56

20

9

26

23

33

29

S. Budebecks elem.-sk.

3 förb., 8 eg. sk.*) Gymna-

20

25

21

15

Öl

34

36

32

35

38

35

G. Wigerts flicksk.......

sium 3 ringar ...............

3 förb., 8 eg. sk................

6

6

9

2

18

13

11

12

18

15

8

Halmstad.

H. elem.-lvkt f. kvinnl.

ungdom.................

3 förb., 8 eg. sk................

18

21

29

11

57

24

26

22

31

25

21

Hudiksvall.

Elem.-sk. f. fl.............

3 förb., 7 eg. sk................

6

4

8

8

9

12

14

8

13

22

17

Hälsingborg.

H. elem.-sk. f. fl..........

Kindergarten (6 el.)''3 förb.,

8 eg. sk..............T..........

18

32

18

29

39

13

13

19

23

16

20

Ebba Lundbergs h. lvk

f. fl......................

3 förb., 8 eg. sk. 4 ring.

gymn............................

10

7

9

8

18

12

19

17

22

18

26

Nya elem.-sk. f. fl.......

3 förb., 8 eg. sk................

8

9

9

10

16

10

13

18

20

12

16

Härnösand.

Elem.-lvk f. fl.............

3 förb., 7 eg. sk................

14

8

17

20

19

7

14

16

19

16

18

Jönköping.

Elem.-sk. f. fl.............

3 förb., 8 eg. sk................

9

10

21

19

21

11

12

21

23

23

18

Västra elem.-sk. f. fl....

3 förb., 8 eg. sk................

8

10

7

25

12

14

21

18

20

12

Kalmar.

Elem.-sk. f. fl.............

3 förb., 8 eg. sk. dessutom

husmoders-kurs (med 4

elever)...........................

10

19

18

22

25

22

15

18

19

21

24

Karlshamn.

Elem.-lvk f. fl.............

3 förb., 8 eg. sk................

16

17

18

21

30

11

16

24

16

24

17

Karlskrona.

H. lvk f. fl................

3 förb., 8 eg. sk.9) ............

20

25

34

36

44

18

22

30

35

32

33

Karlstad.

H. elem.-lvk f. fl.......

3 förb., 8 eg. sk. to)............

9

12

14

—

35

27

25

24

34

29

21

s. 87 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

87

h ö

3 t t

e r ra i

nen

19 0 8

---—-

skolan

Gymnasiet

Summa

Anmärkningar

7

8

Summa

i

II

III

IV

Summa

lärjungar öfver

förberedande

18

13

238

—

-

-

1

-

7) 2:a och 4:e klasserna delade på 2 af- delningar.

16

17

172

“““

—

—

—

—

8) 5:e och 6.e klasserna delade på 2 af- delningar.

41

14

265

7 — 5

2 —

1

70

335

Realskolexamensrätt. — Studentexamens- rätt. — *) l:a, 2:a, 3e, 4:e, 5:e, 6:e,

7:e klasserna delade på 2 afdelningar.

7

6

90

*—

—

—

—

—-

-

24

22

195

—

—

—

-

—

—

8

—

94

—

—

—

—

—

—

17

13

134

—

-

—

—

—

—

15

11

140

6

7

3

6

21

161

Studentexamensrätt.

13

11

113

—

—

—

—

-

—

12

—

102

—

—

-

—

-

-

16

14

138

_

13

14

124

—

—

—

—

—

—

15

17

161

—

_

_

_

20

12

140

-

-

—

—

-

—

30

28

228

—

-

-

—

—

—

9) Klass 3—8 delade på 2 afdelningar.

25

16

201

—

—

—

—

—

10) 3:e förb. klassen kallas »l:a klassens

nedre afdelning»; 4:e och 5:e klas- serna delade pa 2 afdelningar.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande lS:o 4.

Antal klasser fördelade på

A

n t

a 1

1 ä

r j

ungar

Läroverk

olika stadier

rorDereaanae

Lgenuigu

\

2

3

Summa

1

2

3

4

5

6

jossar| Flicka

Kristianstad.

Elem.-lvk f. fl.............

3 förb., 8 eg. sk................

10

18

22

27

23

19

17

21

19

23

19

Kristinehamn.

Elem.-lvk f. fl.............

3 förb., 8 eg. sk................

7

10

9

13

13

15

22

13

27

13

11

Landskrona.

Elem.-lvk. f. fl.............

3 förb., 8 eg. sk................

23

26

21

38

32

8

17

16

17

21

13

Lidköping.

Elem.-lvk f. fl.............

3 förb., 7 eg. sk................

11

6

10

8

19

8

12

8

14

7

8

Linköping.

Elem.-lvk f. fl.............

8 eg. sk.11)........................

—

—

—

—

—

16

28

28

52

41

32

Luleå.

Elem.-lvk f. fl.............

3 förb., 8 eg. sk................

17

11

24

25

27

11

14

12

27

18

17

Lund.

H. elem.-sk. f. fl..........

3 förb., 8 eg. sk.12)............

7

16

14

15

22

7

16

28

17

26

21

Fullständigt lvk f. fl....

3 förb., 8 eg. sk., 1 .gymna- sial afd.»........................

16

18

25

26

33

15

16

17

27

25

24

Malmö.

H. lvk f. fl................

T. Abergs h. lvk f. fl....

3 förb., 8 eg. sk.1S)............

3 förb., 7 eg sk.14) 1 särsk.

14

16

29

16

43

25

28

29

27

42

24

»realklass» par. med kl. 7

Gymnasium 4 ringar ......

13

18

25

6

60

38

40

51

45

57

»38

A. och E. Bunths sk. f. fl.

3 förb., 8 eg. sk................

17

20

25

11

61

12

9

16

16

16

10

Mariestad.

Elem.-lvk f. fl.............

3 förb., 8 eg. sk................

21

12

9

8

10

14

10

11

7

Norrköping.

Norra flicklvk...........

3 förb., 8 eg. sk...............

13

7

9

—

29

20

25

18

25

18

15

3 förb., 8 eg. sk.16)...........

15

14

23

15

37

36

25

16

22

16

22

Nyköping.

Elem.-sk. f. fl............

3 förb., 8 eg. sk...............

13

14

9

16

20

13

18

12

15

18

16

Oskarshamn.

Elem.-sk. f. fl............

3 förb., 8 eg. sk.16)...........

1 12

8

17

14

23

13

16

11

20

8

14

s. 89 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

89

Il ö s

t t

b r m i n e n

19 0 8

sko

a n

Gymnasiet

Summa

Anmärkningar

7

8

Summa

I

II

III

IV

Summa

läijungar öfver

förberedande

17

15

150

—

-

-

—

-

—

14

3

118

—

—

—

—

—

-

9

10

in

—

—

—

-

-

—

7

-

64

—

-

—

-

—

-

35

29

261

—

-

-

—

—

—

H) Klasserna 4—8 delade på 2 afdelningar.

18

10

127

—

-

—

-

-

—

29

12

166

—

—

-

1

—

-

12) Klass 7 delad på 2 afdelningar.

18

9

161

8

—

—

-

8

159

23

11

209

—

—

-

-

-

-

13) Klass 6 delad på 2 afdelningar.

11

14

7

287

100

16

13

16

15

60

347

14) »Första klassen» är = förberedande;

kl. 1—6 delade på 2 afd. Student- examensrätt. * + realkl. 7.

12

7

79

-

-

—

—

-

—

23

19

163

_

_

_

_

_

_

28

8

172

—

—

—

—

—

—

15) l:a och 7:e klasserna delade på 2 af- delningar.

13

17

122

—

—

-

-

-

-

6

—

88

-

—

-

—

—

—

16) Till följd af brist på läijungar har skolan

under läsåret 08—09 ingen åttonde klass.

12

Bill. till Riksd. Prot. 1.909. 8 Sami. 1 Afd. 4 Höft.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens Särskilda Utskotts (AV o 2) Utlåtande N:o 4.

Antal klasser fördelade på

olika stadier

A. n

tal

1

1 r j

u n

gar

Läroverk

Förberedande

Egentliga

1

2

3

Summa

1

2

3

6

Gossar

Flicka

Skara.

H. sk. f. kvinnl. ungdom

3 förb., 8 eg. sk.17)............

13

12

18

26

17

7

10

12

15

27

30

Sköfde.

*

Elem.-lvk f. fl.............

3 fort)., 8 eg. sk................

11

17

19

A 7

9

10

12

16

16

7

Stockholm.

Afzelii elem.-sk. f. fl....

3 fort)., 8 eg. sk.18)............

14

15

16

45

21

18

21

16

23

24

Ateneum f. fl.............

3 fort)., 8 eg. sk., 3 kl. »real- afd.» par. med kl. 5—7 ...

8

14

29

15

36

16

13

29

30

53

49

Brummerska sk..........

3 fort)., 8 eg. sk.19)............

61

78

81

143

77

*54

47

41

52

47

50

Detthowska sk.............

3 fort)., 7 eg. sk.20) ............

21

26

26

7

3

38

60

31

52

58

28

Kungsholms elem.-sk. f.

fl.........................

3 fort)., 8 eg. sk................

28

16

18

35

27

16

14

9

10

14

9

Kungsholms lärov. f. fl.

[1 lekklass (6 el.)] 3 fort)., 8

eg. sk............................

15

18

18

25

26

17

12

14

14

11

14

Lyceum f. fl................

3 fort)., 8 eg. sk................

10

12

15

6

31

9

13

10

12

11

17

Nya elem.-sk. f. fl......

3 förb., 8 eg. sk. + gymna- sium ...........................

10

10

6

7

19

9

11

11

16

16

13

Oskarsskolan ............

(f. d. Realskolan f. fl.)

3 förb., 7 eg. sk................

17

15

13

8

37

12

17

18

18

17

16

A. Sandströms sk.......

3 förb., 8 eg. sk.21)............

20

34

38

92

28

25

26

26

29

32

Södermalms h. läroan- stalt f. fl................

3 förb., 8 eg. sk.22) 3 gymna- sieringar........................

31

27

37

37

68

32

37

29

31

19

30

Wallinska sk.............

3 förb., 8 eg. sk.23) (Prakt,

fortsätta.-kurs) 4 gymnasie-

20

19

18

7

24

24

25

30

37

32

Ahlinska sk................

3 förb., 8 eg. sk.*) förb. sem.

kurs och fortsn.-kurs (6)

förb. gymnasieafd. (13) 3

gymnasieringar ...............

47

36

37

67

63

30

30

37

32

48

42

Östermalms högre läro- anstalt f. fl.............

3 förb., 8 eg. sk., 4 kl. gymna- siet (2 parallellt med 7—8).

6

2

14

22

13

8

14

13

12

15

s. 91 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2J Utlåtande N:o 4.

91

h ö

s t t

e r m i

nen

19 0 8

—

skolan

Gymnasiet

Summa

Anmärkningar

7

8

Summa

i

II

III

IV

Summa

lärjungar öfver

förberedande

2t

1!

136

—

—

—

—

—

—

17) Klass 6 delad på 2 afdelningar.

12

{

92

—

—

—

—

—

—

18

8

149

—

—

—

—

—

—

ls) Kl. 6 delad på 2 afdelningar.

40

43

48

24

49

254

383

306

—

—

—

—

—

Realskolexamensrätt.

’9) Samt! klasser fördelade på flera af- delningar. — *däraf 19 gossar.

Kealskolexamensrätt. — 2°) »Första kl.»

= förberedande. Klasserna 1, 2, 4, 5

och 7 fördelade på 2 afdelningar.

— Förbunden med nya lärarinne-

13

9

94

—

—

—

—

—

—

seminariet, se nedan.

11

4

97

—

—

_

_

_

7

10

89

3

16

12

15

46

135

Sludentexamensrätt.

4

3

83

6

3

5

5

19

102

Studentexamensrätt.

11

109

—

—

—

—

Förbunden med priv. lärarinneseminariet,

se nedan. /

32

38

236

2I) Alla klasser utom kl. 4 delad på 2

afdelningar. — Förbunden med Anna

Sandströms högre lärarinnesemina- rium.

16

12

206

8

— 1

0 — 8

26

232

Kl. 2 uppdelad på 2 afdelningar. —

Studentexamensrätt.

21

12

205

19

18

22

19

78

283

Studentexamensrätt. — 23) Kl. 4—6 upp- delade på 2 afdelningar.

40

''*45

323

1

3 — 18

— 20

61

374

Studentexamensrätt. — *) Kl. 1—4 och

6—8 delade på 2 afd., kl. 6 delad på

3 afd. — ** + förb. gymnasiekurs och

forts.-kurs med 19 elever.

9

4

88

5

6

5

3

19

107

Studentexamensrätt.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

Antal klasser fördelade pa

olika stadier

i

n t a 1

1 ä

r j u n g a r

Läroverk

Förberedande

Egentliga

2

3

Summa

1

2

3

4

5

6

Uossar| Flicka

Strängnäs.

Llpm -lvk f. fl.......

_

_

_

—

—

7

9

3

4

13

16

Sundsvall.

Lvk f. fl..................

3 förb., 8 eg. sk................

27

10

17

29

31

17

14

22

26

28

27

Söderhamn.

Elem.-lvk f. fl.............

3 fort)., 7 eg. sk................

4

7

10

8

13

11

6

16

7

7

9

Uddevalla.

3 forb., 8 eg. sk................

6

15

26

20

27

14

15

32

20

14

8

Umeå.

Elem.-lvk f. fl.............

3 förb., 7 eg. sk.24) ............

17

24

19

17

43

10

20

20

21

19

17

Uppsala.

H. elem.-lvk f. fl.......

3 forb., 8 eg. sk.25)''! gym*

nasiering .....................

10

14

18

4

2

22

20

25

16

28

32

3 förb., 8 eg. sk................

12

15

20

33

14

12

8

9

16

21

11

Var berg.

Elem.-lvk f. fl.............

3 förb., 7 eg. sk................

10

13

13

11

25

12

14

7

5

13

12

Visby.

17

3 forb., 8 eg. sk...............

6

22

15

20

23

12

19

22

22

17

Vänersborg.

Elem.-sk. f. fl.............

3 förb., 8 eg. sk................

8

9

7

9

15

9

6

18

12

14

9

Västervik.

11

16

5

20

12

8

12

12

8

11

8

Västerås.

H. elem.-lvk f. fl......

3 förb., 8 eg. sk...............

16

16

13

24

21

16

18

23

34

35

23

Växjö.

30

Elem.-lvk f. fl............

3 förb., 8 eg. sk...............

9

16

8

15

18

18

19

25

30

26

Ystad.

Elem.-sk. f. fl............

3 förb., 8 eg. sk...............

inalles

66

32

24

14

19

13

21

24

14

s. 93 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (S:o 2) Utlåtande N:o 4,

93

Il ö s t t

e r in i n e n

19 0 8

Anmärkningar

skolan

Gymnasiet

Summa

lärjungar öfver

förberedande

7

8

Summa

I

II

III

IV

Summa

7

3

62

—

—

—

—

—

—

20

26

180

—

—

—

—

—

—

14

10

127

—

—

—

—

—

—

12

—

119

—

—

—

—

—

—

M) »Första klassen» är = förberedande.

37

37

217

9

9

226

25) Kl. 6—8 fördelade på 2 afdelningar.

13

7

97

10

6

126

—

—

—

—

—

—

17

9

94

—

—

—

—

—

—

13

9

81

—

—

—

—

—

—

32

22

203

—

—

—

—

—

—

27

12

187

—

—

—

—

—

—

11

8

124

_

—

—

—

—

—

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

Läroverk

Antal klasser fördelade på

olika stadier

A n

t a 1

1

ä r j

u n

gar

Förberedande

Egen tliga

1

2

3

Summa

Gossar| Flicka

1

2

3

4

5

6

Örebro.

Elem.-sk. f. fl............

3 förb., 8 eg. sk.26)............

20

30

38

37

51

29

26

16

40

39

40

Nya elem.-sk. f. fl.......

3 förb., 7 eg. sk. s?)...........

7

9

14

20

10

6

17

15

12

17

14

Östersund.

Elem.-lvk f. fl.............

3 förb., 8 eg. sk................

8

8

9

7

18

9

22

18

28

30

15

II. Samskolor.

Avesta.

Elementarskola .........

5 eg. sk...........................

—

—

—

—

—

16

11

13

13

6

—

Bollnäs.

Enskilda lvk...............

2 förb., 5 eg. sk................

8—4

7

5

9

23

11

5

3

—

Borlänge.

Samskola ..................

6 eg. sk...........................

—

—

—

—

—

8

18

20

11

13

5

Djursholm.

Samskola ..................

3 förb., 8 eg. sk.28) 3 gymna-

sieringar .....................

23

43

36

67

45

44

39

26

37

19

22

Falkenberg.

Elementarskola .........

3 förb., 6 eg. sk................

8

12

10

16

14

14

24

19

18

14

6

Hedemora.

Samskola ..................

6 eg. sk............................

—

—

—

—

-

11

12

22

15

8

7

Hjo.

Samskola ..................

6 eg. sk............................

—

—

—

—

—

6

12

16

13

7

5

Hör.

Samskola ...............

6 eg. sk............................

—

—

—

—

—

5

6

8

9

4

—

Hörby.

Samskola ..................

6 eg. sk............................

—

—

—

—

—

8

7

12

11

7

7

Klippan.

Samskola ................

6 eg. sk............................|

—

—

—

—

—

6

—

11

13

9

3

s. 95 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

95

ll ö

8 t t

erm

i n e n 19 0 8

"

—

—

skolan

Gymnasiet

Summa

Anmärkningar

7

8

Gossai

Flick:

Summa

I

Il

III

IV

Summa

lärjungar öfver

förberedande

46

35

_

_

271

26) kl. 4—8 fördelade på 2

12

afdelningar.

—

—

93

—

—

—

—

—

—

271 »Första klassen» är =

förberedande.

14

11

—

—

147

—

—

—

—

—

—

-

30

29

59

—

—

—

—

—

—

—

—

29

22

Öl

—

—

—

-

—

-

-

—

61

24

75

—

—

—

—

—

—

8

4

109

90

199

12 —

5 — 8

*25

224

Studentexamensrätt. —

28) Klasserna 1—4 delade

på 2 afdelningar. — * 9

gossar, 16 flickor.

47

48

95

—

—

—

—

—

—

Realskolexamen srätt.

-

—

60

25

75

—

—

—

—

—

—

Realskolexamensrätt.

—

-

21

38

59

—

—

—

—

—

—

—

-

17

15

32

—

—

—

—

—

—

-

-

30

22

62 ''

—

—

-

—

—

—

Realskolexamensrätt.

—

—

14

28

42

—

—

—

—

—

-.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

A

n t

a 1

1 ä

rjungsr

Läroverk

Antal klasser fördelade pa

olika stadier

Förberedande

Egentliga

1

2

3

8umma

1

2

3

4

5

6

Gossar|Fliek:r

Lindesberg.

Samskola ..................

3 förb., 6 eg. sk........

9

6

24

21

18

13

19

29

15

10

12

Lysekil.

Samskola ..................

3 förb., o eg. sk........

7

9

14

12

18

10

20

14

10

8

—

Motala.

Samskola ..................

6 eg. sk....................

—

—

—

—

—

35

35

27

30

31

11

Mönsterås.

Samskola ..................

förb. afd., 6 eg. sk.....

11

6

5

7

5

6

6

5

11

Nora.

j Samskola ..................

3 förb., 6 eg. sk........

4

5

3

7

5

14

13

13

4

17

—

Ronneby.

Samskola ..................

3 förb., 5 eg. sk........

9

4

11

13

11

6

13

12

12

13

—

Seffle.

Samskola ..................

6 eg. sk....................

—

—

—

—

—

11

15

12

8

9

9

Simrishamn.

Samskola .................

3 förb., 6 eg. sk........

6

6

7

9

10

11

13

13

10

8

7

Sollefteå.

Samskola ..................

3 förb., 6 eg. sk.......

9

13

19

27

14

15

22

20

13

15

7

Söderköping.

Samskola ..................

6 eg. sk...................

—

—

—

—

—

19

31

23

18

15

6

Sölvesborg.

Samskola .................

6 eg. sk...................

—

—

—

—

—

10

2

7

11

7

-

Trollhättan.

Samskola .................

6 eg. sk...................

—

—

—

—

—

6

19

13

19

14

8

Värnamo.

Priv. elem.-lvk...........

5 eg. sk...................

—

—

—

—

—

6

5

10

8

7

-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

97

h ö

t t

erm

i n e n 19 0 8

—

s k

1 a

n

Gymnasiet

Summa

Anmärkningar

7

8

Gossar

Flicka

Samma

I

II

III

IV

Summa

lärjungar öfver

förberedande

—

—

49

49

98

—

—

—

—

—

—

—

—

30

32

62

-

—

—

—

—

—

t

—

—

98

71

169

—

—

—

—

—

—

—

—

29

11

40

—

—

—

—

—

—

—

—

34

27

61

—

—

—

—

—

—

—

—

27

29

56

—

—

—

—

—

—

—

—

40

24

64

—

—

—

—

—

—

—

—

14

48

62

—

—

—

—

—

—

—

—

39

63

92

—

—

—

—

—

—

—

—

64

48

112

—

—

—

—

—

—

Realskolexamensrätt.

—

—

14

23

37

—

—

—

—

—

—

—

—

45

34

79

—

—

—

—

—

Realskolexamensrätt.

—

—

25

11

36

—

—

-

—

—

Bih. till Rikad. Prof. 1909. 8 Sami. 1 Afd. 4 Häft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

Läroverk

Antal klasser fördelade på

olika stadier

Antal lärjungar

Förberedande

Summa

Gossar| Flicka

Egentligs

6

III. Enskilda

läroverk.

A. Läroanstalter

med studentexamen

som slutmål.

a) Gosskolor.

Beskowska sk. i Stockholm

.....................

Fjellstedtska sk. i Uppsala

.....................

Lunds privata elem.-sk.

Lundsbergs sk.. Nässundet,

Värmland........

b) SamsTcolor.

Göteborgs h. Barnskola..

Palmgrenska samskolan

i Stockholm.........

Sofi Almquists samskola

i Stockholm........

F.d. Stockholmsnya samskola,

numera Whitlockska

skolan.....

Uppsala ensk. läroverk

och privatgymnasium

3 förb., 6 eg. sk., gymnasium

med 4 ringar.............

7 klasser falla öfver förberedande

och delvis motsvarande

gymnasialklasser)...

Eealskola 3 s. k. afdeln.; gymnasium

3 ringar (och s. k

abiturient afd.)..............

10

9 klasser........................

3 förb.,29) 8 eg. sk., 3 gymnasieringar

........''.........

3 förb., 6 eg. sk.®>), 3 gymnasieringar

.................

3 förb., 8 eg. skA1), 4 gymnasieringar,

dessutom semi
-

Slöjd- och lek-klass 8 elever,

3 förb., 8 eg. sk.®), 3 gymnasieringar

...............

3 förb., mellanskof -f- kl. 8,

3 gymnasieringar ......

16

30

16

14

17

28

11

39

22

14

11

16

29

25

20

38

25

98

63

48

18

11

27

11

24

21

22

26

20 9

25

76

6 16 20 21

60 26

11

24

26

28

16

18

31

21

23

31

25

33

15

36

31

14

42

17

31 22

29

30

17

37

31

15

38

15

18 13

30

27

s. 99 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

99

ll ö

s t t

e r m i n e n

19 0 8

skolan

Gymnasiet

Summa

Anmärkningar

7

8

Summa

I

II

III

IV

Summa

lärjungar öfver

förberedande

117

25

32

24

26

107

224

Studentexamensrätt.

15

—

—

—

—

—

—

—

101

Studentexamensrätt. Latin böljar redan

läsas i 2:a klass och grekiska i 3:e

klass.

~

143

64

103

99 H

1

H 28

27

294

437

Studentexamensrätt, studentexamen ta- ges dels frän 3:e ring, dels från abitu- nientafd. — Bealskolexamensrätt.

—

—

—

17

8

7

3

—

115

Studentexamensrätt.

20

6

146

10-1

8—17

45

191

29) Kl. 1, 3 och 7 delade på 2 afdelnin- gar. — Studentexamensrätt.

165

29—3

0-27

86

251

Studentexamensrätt. — W) Kl. 5 och 6

delade på 2 afdelningar. — Bealskol- examensrätt.

3

10

178

19

16

8

15

58

236

31) Klasserna 1—5 delade på 2 afdel- ningar. — Studentexamensrätt.

13

7

151

9—1

1—3

22

173

Studentexamensrätt. — 82) Klasserna 1

och 3 delade^ på 2 afdelningar.

40

8

175

39—29—29

97

272

Studentexamensrätt. — Eealskolexamens- rätt.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

Läroverk

Antal klasser fördelade på

olika stadier

Antal lärjungar

Förberedande

Gossar Flicka

Summa

Egentliga

B. Läroanstalter

med realskoleexamen

som slutmål.

Eslöfs ensk. elem.-sk. f.

gossar numera Eslöfs

realskola (samskola)

Grewesmiihlska sämsk, i

Stockholm .........

C. Seminariekurser

för utbildande af

lärarinnor.

Anna Sandströms seminarium

i Stockholm...

Nya lärarinneseminariet

i Stockholm............

6 eg. sk..

f. n. 2 kl., ung. motsv. kl. 4

och 5 ........................

Privata lärarinneseminariet

i Stockholm...

Privata lärarinneseminariet

i Lund .........

3 afdelningar.

2 afdelningar.

3 afdelningar .

3 afdelningar.

36

16

28

21

36

20

31

Seminarieafdelningar

1

2

3

Sumn

38

26+1

20+4

89

13

10

—

23

25

31

14

70

25

23

. 22

70

s. 101 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (R:o 2) Utlåtande N:o 4.

101

h ö

s t t

e r m i

nen

19 0 8

skolan

Gymnasiet

Summa

Anmärkningar

7

8

Summa

I

II

III

IV

Summa

lärjungar öfver

förberedande

130

Den sammanslagna flick- och gosskolans

elevantal, jfr propositionen.

Realskolexamensrätt.

—

—

07

—

—

—

—

—

—

Realskolexamensrätt.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Förbundet med A. Sandströms skola i

Stockholm. — Siffrorna efter + gälla

extra elever.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Förbundet med Detthowska skolan i

Stockholm.

—

—

—

—

—

—

—

-

—

Förbundet med Oskarsskolan (f. d. Real- skolan f. flickor) i Stockholm.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Förbundet med h. elementarskolan f.

flickor i Lund.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N;o 4.

Reservationer:

Vid punkt I om bifall till förslagen angående högre folkskolor och

kommunala mellanskolor såsom förutsättning för bifall till förslagen

angående enskilda läroanstalter.

Af herrar F. Berg i Stockholm, J. Hellgren, L. J. Jansson i Djursätra,

E. Kristensson, J. O. Forsling, N. Larsson i Klagstorp, O. A. Ericsson i

Ofvanmyra och P. O. Lundell:

Utskottet har i betänkandets motivering, särskildt å sid. 52—68, på

ett efter vår mening bindande sätt ådagalagt, att de tre förslagen om

statsunderstöd åt enskilda läroanstalter, åt kommunala mellanskolor och

åt högre folkskolor icke kunna behandlas isolerade utan utgöra ett sammanhörande

helt. Frågan om de privata lägre samskolorna har af Kungl.

Maj:t befunnits så nära förknippad med frågan om kommunala mellanskolor,

att båda skolarterna i propositionen till och med sammanförts

under ett gemensamt anslag, och det ömsesidiga beroende, hvari kommunala

mellanskolor och högre folkskolor stå till hvarandra, är af den art,

att de sistnämnda för sitt fortbestånd med nödvändighet kräfva ett lika

verksamt understöd från statens sida, som kommer de förra till del. I

betraktande af det inbördes samband, som sålunda gör sig gällande, ha

vi funnit nödvändigt, att bifall till hemställandena angående de högre

folkskolorna och de kommunala mellanskolorna göres till förutsättning för

bifall till hemställandena angående de privata läroanstalterna, och i enlighet

härmed ha vi ansett, att ingressen till punkt I af utskottets förslag

bort hafva följande lydelse:

I. att vid bifall till hvad utskottet hemställt i punkt

III samt i punkt IV: 1 första stycket, 2—7 och 9—11,

å riksstatens åttonde hufvudtitel under rubrik: enskilda

läroanstalter uppföra ej mindre o. s. v. (återstoden lika

med utskottets förslag).

s. 103 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4. 103

Vid punkt I C: 1 af friherre Fleming ocli herr Hedenlund, hvilka ansett,

att man icke utan föregående utredning bör tvinga nu befintliga statsunderstödda

enskilda samskolor att ombilda sig till på folkskolan direkt

byggda mellanskolor, detta så mycket mindre som en dylik omläggning

till mellanskola torde komma att ske på de platser, där förhållandena så

kräfva och där ej en friare skolform kan befinnas mera påkallad, och att

därför punkt 1 af de särskilda bestämmelserna ifråga om anslaget till

enskilda mellanskolor bort hafva följande lydelse:

»Af anslaget till enskilda mellanskolor må understöd utgå dels till

enskilda skolor, som utgöra öfverbyggnader på den egentliga folkskolan

och i afseende å inträdesfordringarna förutsätta det kunskapsmått, som

inhämtas i högsta klassen af folkskola, anordnad enligt gällande normalplans

typ litt. A, dels till samskolor, som för år 1909 åtnjutit understöd

från anslaget till högre skolor för kvinnlig ungdom.

Mellanskola — — — — — — — — — — — — — — — —

100.»

Vid punkt IC:1 andra stycket om särskild! villkor för statsunderstöd

till enskild mellanskola i kommun, där kommunal mellanskola

finnes.

Af herrar N. Larsson i Klagstorp, F. Berg i Stockholm, J. Hellgren,

E. Kristensson, O. A. Ericsson i Ofvanmyra, J. O. Forsling och P. O. Lundell:

Enligt den uppfattning, som i herr Juhlins motion n:o 65 utvecklats,

skulle statens skolpolitik gentemot de orter, där behofvet af en bildning

utöfver den egentliga folkskolans verksamhet gjort sig gällande, hvila på

den principen, att antingen upprättar staten själf på orten allmänt läroverk,

eller ock lämnar den understöd åt kommunal eller privat skola därstädes.

Ändamålet med de af Kungl. Maj:t nu föreslagna mellanskolorna

borde därför vara att för en del orter »ersätta bristen på statsläroverk».

På grund häraf finner motionären, att departementschefen slagit in på en

alldeles oriktig väg, då han i propositionens motivering (sidd. 30, 31) såsom

sin mening uttalat, att realskolelinjen vid högre folkskoleafdelningen i

Malmö och de högre folkskoleafdelningarna i andra större städer borde af

staten understödjas enligt samma grunder som de ifrågasatta kommunala

mellanskolorna, detta ehuru i nämnda städer allmänt läroverk finnes.

För vår del kunna vi ej dela motionärens åskådning. Det förhåller

sig efter vår mening ingalunda så, att en mellanskola endast skulle vara

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

O

ett slags surrogat för en statens realskola. Åtminstone för två stora kategorier

af lärjungar skulle den vara hvad en vanlig realskola alldeles icke

kan vara, nämligen dels för flickorna, hvilka skulle hafva tillträde åtminstone

till de kommunala mellanskolorna, dels för de gossar, hvilkas fäder

af ekonomiska eller andra skäl ej vilja bestämma sina söner för realskolekursen,

innan dessa blifvit omkring 12—13 år gamla och deras studiebegåfning

med någon grad af säkerhet kan bedömas. En mellanskola har

således viktiga uppgifter att fylla, som realskolan icke tillgodoser. Om

föreskrifter nu fastställas, som alldeles omöjliggöra upprättandet af mellanskolor

å orter med realskola, så kommer detta för öfrigt endast att gifva

ökad styrka åt sträfvandena att genom indragning af de lägsta klasserna

i realskolan förvandla denna till en af staten underhållen mellanskola, en

förvandling som i grannlanden redan ägt rum.

Enär den af utskottet förordade bestämmelsen lider af samma fel som

den i herr Juhlins motion påyrkade, kunna vi ej biträda densamma. Då

emellertid statens uppoffringar för skolor af samma art på samma ort

otvifvelaktigt böra begränsas, föreslå vi i stället ett så lydande stadgande:

I kommun, där statsunderstödd kommunal eller enskild

mellanskola finnes, må statsunderstöd ej tilldelas

annan enskild mellanskola, utan att samtliga mellanskolors

klasser äro i lämplig grad fyllda.

Vid punkt I C; 9 om befrielse från eller nedsättning i terminsafgifterna

vid enskild mellanskola, som åtnjuter stats- och kommunalunderstöd.

Af herrar J. Helig ren, F. Berg i Stockholm, E. Kristensson, J. O.

Forssling, N. Larsson i'' Klagstorp, O. A. Ericsson i Ofvanmyra och P. O.

Lundell:

I den kungl. propositionen föreslås, att därest vid mellanskola, vare

sig enskild eller kommunal, terminsafgifter af lärjungarna upptagas, så

skall frågan om befrielse från eller nedsättning i sådana afgifter handläggas

af en nämnd, bestående af skolans inspektor och föreståndare eller

föreståndarinna samt en af kommunalstyrelsen utsedd ledamot, och skall

härvid iakttagas, att terminsafgifter ej må uttagas af medellösa lärjungar

från kommunen. Sedan utskottet emellertid beslutat hemställa, att den i

propositionen förordade sammankopplingen af de privata och de kommunala

skolorna måtte upplösas, har det ersatt nämnda bestämmelse med en

annan, som ställer den enskilda mellanskolan i en långt friare ställning

s. 105 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4. 105

till kommunen än livad Kungl. Maj:t afsett. Detta kan ha något fog

för sig i fråga om sådan enskild mellanskola, som uppehälles genom donationsmedel,

men icke i fråga om den, som väsentligen beror på understöd

från stat och kommun. Beträffande enskild mellanskola af sistnämnda

art bör man enligt vår mening vara fullt berättigad att för studiebegåfvade

men mindre bemedlade barn till gengäld fordra vissa lättnader med afseende

å terminsafgifterna. Vi föreslå därför, att den af utskottet förordade

bestämmelsen måtte utbytas mot en så lydande:

9. Därest statsunderstödd enskild mellanskola åtnjuter

kommunalt understöd, skall frågan om befrielse

från eller nedsättning i terminsafgifterna handläggas af

en nämnd, bestående af skolans inspektor och föreståndare

eller föreståndarinna samt en af kommunalstyrelsen

utsedd ledamot, och skall härvid iakttagas, att terminsafgifter

ej må uttagas af medellösa lärjungar från bidragsgifvande

kommun.

Vid punkt I D: 7 a om villkor för ökadt statsunderstöd till högre

flickskola för med densamma förbundet gymnasium.

Af herrar L. J. Jansson i Djursätra, F. Berg i Stockholm, J. Hellgren,

E. Kristensson, J. O. Forssling, N. Larsson i Klagstorp, O. A. Ericsson

i Ofvanmyra och P. O. Lundett:

För det maximibelopp af statsunderstöd, som enligt nu gällande bestämmelser

kan tilldelas högre flickskola eller samskola, är intill en viss

gräns lärjungeantalet bestämmande. Skola skall för att vara understödsberättigad

ha minst 30 lärjungar i 5 klasser utöfver de förberedande.

Till grund för beräkningen ligger således ett minimum af i medeltal 6

lärjungar i hvarje klass. I föreliggande proposition föreslås visserligen, att

understödet skall uppdelas i två delar, den ena såsom lönetillägg åt lärarinnorna,

den andra såsom årsanslag till skolan, samt att sistnämnda årsanslag

hädanefter icke skall vara proportionellt efter antalet lärjungar utan

efter antalet årsklasser utöfver folkskolestadiet. Men för de klasser, hvilka

skulle berättiga till årsanslag, skulle fortfarande kräfvas ett visst minimum

af lärjungar, nämligen i medeltal 6 i hvarje klass. Sålunda skulle

för tre klasser i enskild eller kommunal mellanskola fordras 3X6 lärjungar,

för fyra klasser i högre flickskola 4X6 lärjungar och för tre

klasser i med högre flickskola förbundet gymnasium 3X6 lärjungar.

Häri har utskottet efter en för ändamålet föranstaltad utredning föreslagit

O o

Bill. till Riksd. Prat. 1909. 8 Sami. 1 Afd. 4 Raft. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

den ändringen, att till grund för beräkningen skalle läggas ett minimum

af i medeltal 8 lärjungar i hvarje klass, och i enlighet härmed har det

fordrat för fyra klasser i kommunal mellanskola 4 X 8 lärj ungar, för fyra

klasser i enskild mellanskola 4 X 8 lärjungar och för fyra klasser i högre

flickskola likaledes 4X8 lärjungar. Blott för de tre klasserna i med

högre flickskola förbundet gymnasium har utskottet gjort ett undantag

och såsom fordran uppställt ett minimum af i medeltal 3X6 lärjungar.

Det enda skäl, som för detta undantag anföres (sid. 34), är, att en högre

flickskola med endast 32 lärjungar i de fyra klasserna utöfver folkskolestadiet

ej är stor nog för att uppbära ett gymnasium med 18 lärjungar

i de tre högsta klasserna. Detta skäl synes oss emellertid icke i någon

mån öfvertygande. Då härtill kommer, att äfven ett minimum af 8 lärjungar

i hvarje klass måste anses synnerligen lågt, ha vi hemställt,

att i villkoren för statsunderstöd till högre flickskola

för med densamma förbundet gymnasium minimitalet

18 måtte utbytas mot minimitalet 24.

Vid motiveringen till punkt I D: 8 om önskvärdheten af nya bestämmelser

angående rätt för eforus att hafva uppsikt öfver högre

flickskolor samt statsunderstödda kommunala och enskilda mellanskolor.

Af herrar F. Berg i Stockholm, E. Kristensson och N. Larsson i

Klagstorp:

I öfverensstämmelse med en inom Andra Kammaren väckt motion n:o

237 har utskottet å sid. 37 uttalat den uppfattningen, att inspektionen

öfver de hygieniska förhållandena vid statsunderstödda flickskolor icke vidare

bör tillkomma eforalstyrelserna utan i likhet med inspektionen i öfrigt

ombesörjas af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.

I samband härmed har emellertid utskottet, utan någon härtill i

motionsform gifven anledning, uttalat den förmodan, att i de närmare

bestämmelser, som Kungl. Maj:t torde utfärda rörande undervisningen i

högre flickskolor samt statsunderstödda kommunala och enskilda mellanskolor,

en bestämmelse kommer att intagas, som gifver eforus en rätt till

uppsikt öfver ifrågavarande skolor, hvilken hittills icke varit honom tillförsäkrad.

Däremot har utskottet varit af den åsikten, §tt en dylik

uppsiktsrätt icke bör gifvas eforus vare sig vid de högre goss- och samskolorna

eller vid de enskilda lärarinneseminarierna.

Då vi ej kunna finna någon anledning, hvarför de högre flickskolorna

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Riksdagens Särskilda Utskotts (N;o 2) Utlåtande N:o 4.

jämte de kommunala och enskilda mellanskolorna skulle i förevarande hänseende

intaga en helt annan ställning än de högre goss- och samskolorna

samt de enskilda lärarinneseminarierna och det ifrågavarande uttalandet

äfven i öfrigt synes oss icke vara af omständigheterna påkalladt, hafva vi

yrkat,

att de båda stycken, som stå nederst å sid. 37 i

motiveringen till utskottets utlåtande, måtte utgå.

Vid motiveringen till punkt I D: 8.

Af herr C. II. v. Mentzer, som vid motiveringen å sid. 37 i utlåtandet

velat göra följande uttalande:

Ehuru jag helst sett, att den eforus enligt kyrkolagen tillkommande

rätten att hafva uppsikt öfver skolorna blifvit omnämnd i de särskilda bestämmelserna

om ifrågavarande anslag, så har jag dock inskränkt mig till

att yrka, att de två sista styckena å denna sida måtte erhålla följande lydelse:

»Däremot anser utskottet lämpligt, att i de ytterligare bestämmelser,

som Kungl. Maj:t torde komma att utfärda rörande undervisningen i dessa

skolor, den bestämmelse intages, att det tillkommer vederbörande eforus

att hafva uppsikt öfver kristendomsundervisningen i likhet med hvad som

gäller beträffande allmänna läroverk.

Hvad utskottet sålunda anfört bör enligt utskottets mening äga tillämpning

på inspektionen öfver samtliga i detta utlåtande omnämnda skolor.»

Vid punkt III.

Af herrar F. E. Pettersson, frih. O. H. A. Fleming, L. A. Hedenlund,

C. A. v. Mentzer, J. F. Nyström, grefve F. T. C. v. Rosen, E. A. G. A.

Wijkander och E. A. Lindblad, som hafva ansett, att utskottets utlåtande

i fråga om de förslag, som framställas under punkt III (sid 60 ff), borde

hafva följande lydelse:

Med anledning af de förslag, som framställts dels af herr F. Berg i

motion n:o 147 att Riksdagen måtte öka förslagsanslaget: »understöd åt

högre folkskolor» från dess nuvarande belopp 32,000 kronor till 58,000

kronor, eller med 26,000 kronor, dels af herr F. Berg in. fl. i motionen

n:o 237, att i stället för det i riksstaten under åttonde hufvudtiteln uppförda

förslagsanslaget till »understöd åt högre folkskolor» å 32,000 kronor

skall under samma hufvudtitel uppföras ett förslagsanslag till »understöd

s. 108 Kontrollera mot PDF

108 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

åt högre folkskolor och kommunala mellanskolor» å 60,000 kronor samt

att i samband härmed bland annat den ändringen skall vidtagas i kungl.

kungörelsen angående anslag till högre folkskolor den 28 juni 1907, att

statsunderstöd till sådana folkskolor skola gifvas för 4 årsklasser i stället

för nu åt högst 2, vill utskottet anföra följande:

Då de högre folkskolorna genom beslut vid 1856 — 58 års riksdag inrättades,

framhölls med mycken kraft att deras uppgift skulle vara att

meddela barn, som genomgått folkskolan, ett högre mått af bildning utan

att draga dem från deras vanliga arbete. Bland de uttalanden, som betonade

detta, vill utskottet anföra följande: »Detta — kräfver, att den till

arbetsduglighet uppvuxne lärjungen icke alltför lång tid af året vistas vid

skolan för att icke blifva för sitt framtida lefnadsyrke mindre skicklig

genom den förvekligande inverkan af studerkammarens stillhet.» — »Ändamålet

med dessa högre folkskolor måste i första rummet vara att åt —

barn, hvilka blifvit begåfvade med bättre fattningsförmåga — — bereda

tillfälle att inhämta för framtida själfstudier behöfliga förkunskaper — —

och detta utan att de genom skolan ryckas utur deras vanliga lefnadsförhållanden

eller för mycket afhållas från en för deras framtida arbetsduglighet

nödvändig ihärdighet uti kroppsarbetet.» — »De vanor och behof,

som där (i städerna) förvärfvas, äro föga ägnade för en lärjunge,

utgången ur och ämnad att fortfarande tillhöra den arbetande klassen;

läseterminernas långvarighet medgifver icke de för kroppsarbetsöfningen

behöfliga afbrott, som vid erv högre folkskola måste beredas.»

Afsikten med den högre folkskolan är alltså klart uttalad och i öfverensstämmelse

därmed stadgades i den kungl. förordningen om dessa skolor,

att de skulle vara ettåriga, och att undervisningen icke skulle draga barnen

från deras »vanliga lefnadsförhållanden eller nödig öfning för duglighet

och härdighet vid kroppsarbete.» Och ehuru stadgandet i nu gällande

lydelse utbytt ordet »kroppsarbete» mot »arbete», synes meningen dock

härigenom icke hafva väsentligen ändrats, då »arbete» i alla fall står i

motsats till skolstudier. Senare har det medgifvits att högre folkskola må

vara tvåårig.

Denna uppgift att meddela barn ett högre mått af bildning utan att

draga dem från arbete kan den högre folkskolan infria så länge den är

ett- eller tvåårig, helst som läsåret är betydligt kortare än vid andra skolor,

växlande enligt uppgift i den officiella skolstatistiken för år 1905 mellan

24 och 34 2/6 veckor, men för de flesta skolorna kortare än 30 veckor. Det

är till denna skoltyp, som staten hittills lämnat sina årliga bidrag.

Men om den högre folkskolan tillökas med ännu två klasser, skapas

tydligen därigenom en ny art af skola, för hvilken de äldre reglerna icke

s. 109 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4. 109

äro tillämpliga. En skola, som kvarhåller barnen under 4 år och med

längre terminer än de nu vanliga, måste draga dem från deras »vanliga

lefnadsförhållanden och från nödig öfning för duglighet och härdighet vid

arbete». Den 4-åriga skolans uppgift måste alltså blifva en annan än den

1- eller 2-åriga skolans.

Nu yrka likväl motionärerna, att staten skall anslå medel till den

högre folkskolans fullständiga omläggning, utan att angifva huru de tänkt

sig den fyraåriga högre folkskolans plan och ändamål. Utskottet förmenar,

att det knappast torde finnas något exempel därpå, att Riksdagen, såsom

nu föreslagits, gifvit ett understöd åt en institution, hvars uppgift icke ens

antydningsvis varit angifven, eller på premisser, som uppenbarligen äro

oriktiga. Den högre folkskola på ett eller två år, hvars ändamål angifves

i § 1 af kungörelsen af den 28 juni 1907, är, såsom utskottet framhållit,

en helt annan skoltyp än den, som motionärerna vilja införa.

Utskottet vill ingalunda förneka, att en fyraårig högre folkskola kan

så ordnas, att den får sin stora uppgift för folkundervisningen, men utskottet

måste fasthålla den uppfattningen, att först när det uppvisats hvari

denna uppgift skulle bestå och hur den skulle uppnås, först då kan Riksdagen

anslå medel till den nya skoltypen.

Skulle den fyraåriga högre folkskolan endast meddela insikter i vanliga

skolämnen, synes den i det närmaste komma att sammanfalla med de

kommunala mellanskolorna och alltså sakna berättigande såsom en särskild

skolart vid dessas sida; åtminstone har utskottet svårt att inse, att någon

väsentligare olikhet kan komma att förefinnas mellan dem. Om åter den

4-åriga högre folkskolan utbildas i mer praktisk riktning med undervisning

i merkantila, industriella eller jordbruksämnen, så kan den visserligen

komma att blifva af mycket gagn och väl värd statens understöd. Men

allt detta bör utredas, planer till eventuellt olika former af denna skola

böra vara i sina hufvuddrag utarbetade, innan ett förslag om anslag till

skolan kan af Riksdagen beviljas. Detta blir så mycket nödvändigare som

lärarne i de praktiska läroämnena måste hafva annan kompetens än vanliga

lärare. Då för närvarande en kommitté är tillsatt för att utarbeta

förslag till omläggning af vår folkundervisning, synes det vara lämpligt,

att Riksdagen inväntar denna kommittés utredning, innan den ändrar bestämmelserna

om högre folkskolan.

Men om utskottet på anförda skäl anser sig förhindradt att tillstyrka

bifall till förslaget om statsunderstöd för en tredje och fjärde klass åt den

högre folkskolan med dess nu fastställda ändamål, så tror dock utskottet att

den nu förefintliga 1- eller 2-åriga högre folkskolan är värd statens bidrag

i samma omfattning som hittills, dels därför att hon fyller ett verkligt

s. 110 Kontrollera mot PDF

110 Riksdagens Särskilda Utskotts f A'':o 2) Utlåtande N:o 4.

behof, dels äfven såsom en lämplig öfvergångsform till den kommunala

mellanskolan.

Kungl. Maj:t har föreslagit (under punkt A. 3), att den kommunala

mellanskolan, för att erhålla statsunderstöd, bland annat skall »under de

senaste tre åren hafva haft i medeltal sammanlagdt minst 18 lärjungar» i

sina tre eller fyra årsklasser. Detta skulle medföra, att en kommun icke

förr än tidigast efter 5 år kunde erhålla sådant understöd för en upprättad

mellanskola, en bestämmelse, som i praktiken torde omöjliggöra sådana

skolors uppkomst, åtminstone på landsbygden. Utskottet kan därför icke tillstyrka

detta förslag i oförändrad form, utan anser, att denna fråga kan på ett för

kommunerna mycket fördelaktigare sätt ordnas så, att den nuvarande högre

folkskolan, om kommunen så önskar, blir en öfvergångsform mellan folkskolan

och den kommunala mellanskolan. Om alltså en kommun önskar

en öfverbyggnad på folkskolan, skulle den inrätta först en, sedan två högre

folkskoleklasser. Vill kommunen sedan gå vidare, må i dessa båda klasser

undervisningen anordnas i öfverensstämmelse med den för de kommunala

mellanskolorna gällande arbetsordningen — något som säkert göres från

början, om man redan då har skolans öfvergång till mellanskola i sikte —

och lärarnas kompetens godkännas af öfverstyrelsen för de allmänna läroverken,

hvarefter anslag till en tredje årsklass omedelbart må beviljas åt

denna skola. När slutligen lärjungarna i denna klass äro uppflyttade till

den fjärde klassen och en sådan alltså inrättas, är skolan förvandlad till

en kommunal mellanskola och underkastad alla de för denna skolform

föreskrifna bestämmelser samt kommer i åtnjutande af för denna skola

bestämda anslag.

På detta sätt skulle den högre folkskolan kunna antingen fortfara i

sin nuvarande gestalt eller begagnas såsom en öfvergång till den kommunala

mellanskolan. Den ofvan påpekade olägenheten af Kungl. Majrts förslag

är härmed undanröjd, hvarjämte är vunnet ett enkelt och naturligt

sätt för öfvergången från den ena skolformen till den andra, och denna

öfvergång skulle i ekonomiskt afseende blifva synnerligen lätt och icke

förknippad med några vanskligheter, enär en kommun, som ville utbilda

en högre folkskola till mellanskola skulle alltifrån skolans första början

utan något afbrott erhålla statsunderstöd.

Vidare föreslå herr F. Berg in. fl. den förändring i nu gällande bestämmelser

angående anslag till högre folkskolor, att sådana skolor, som

nu icke få statsunderstöd, om de äro anlagda i stad, där allmänt läroverk

finnes, äfven om de inrättas i sådan stad, skola erhålla understöd af staten.

Utskottet, som icke sett några motiver anförda för denna ändring,

har icke funnit anledning att till detta förslag tillstyrka bifall.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande AV o 4. 111

På grund af hvad utskottet alltså anfört, får utskottet föreslå riksdadagen
att,

med bibehållande af det nu å riksstatens åttonde hnfvudtitel

uppförda förslagsanslaget till högre folkskolor vid 26,000

kronor, besluta den ändring i därför gällande bestämmelser, att

punkt 1 erhåller följande lydelse:

Högre folkskola, hvarmed förstås en sådan skola,

som för ett eller gemensamt för flera skoldistrikt på

landet eller i stad, där allmänt läroverk icke finnes,

inrättas i ändamål att bereda barn, som genomgått

den egentliga folkskolan eller på annat sätt vunnit

motsvarande kunskaper, tillfälle att inhämta ett högre

mått af bildning, utan att barnen dragas från sina vanliga

lefnadsförhållanden eller nödig öfning för duglighet

och härdighet vid arbete, kan erhålla understöd af statsmedel,

dels till högst dubbla beloppet af, hvad till skolan

i distriktet sammanskjutes, dock högst 1,200 kronor årligen

för hvarje årsklass och för hvarje skola ej öfverskridande

2,400 kronor om året, dels ock därutöfver två

tredjedelar af i punkt 2 omförmälda ålderstillägg till

lärarnes aflöning allt under de här nedan angifna villkor.

önskar kommun att högre folkskola utvecklas till

kommunal mellanskola, må sedan undervisningen anordnats

i öfversstämmelse med den för de kommunala

mellanskolorna gällande undervisningsplanen och öfverstyrelsen

för rikets allmänna läroverk pröfvat såväl lärarnas

kompetens som skolornas utrustning, understöd

tilldelas skolan af högst 1,200 kronor äfven för en tredje

årsklass.

Vid punkt IV af herr C. H. v. Mentzer, som ansett att utskottets

utlåtande i denna punkt bort hafva följande lydelse:

»Den reform af folkundervisningen i praktisk riktning, som för närvarande

förberedes, finner utskottet vara synnerligen beaktansvärd. Med

anledning häraf och då det med allt skäl‘kan befaras att, om ett större

antal kommunala mellanskolor blefve upprättadt, innan reformen genom
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Riksdagens Särskilda Utskotts ("N:o 2) Utlåtande N:o 4.

föres, tanken på inträde i dessa skolor skulle ställa sig i vägen för reformens

utförande i verkligheten, får utskottet föreslå,

att Kungl. Maj:ts förslag, i hvad det rörer anslag

till mellanskof, som ägas af kommun, icke måtte vinna

Riksdagens bifall i annan mån än att den enda nu statsunderstödda

skolan af detta slag nämligen »borgarskolan»

i Malmö må vara delaktig i anslaget till enskilda

mellanskolor».

Vid punkt IV.

Af herrar F. E. Pettersson, frih. O. H. A. Fleming, L. A. Hedenlund,

J. F. Nyström, grefve F. T. C. von Rosen, E. A. G. A. Wijkander och

E. A. Lindblad, som hafva ansett anledning ej föreligga att beslutet under

denna punkt göres beroende af bifall till beslutet under den näst föregående

punkt III, äfvensom varit af den åsikt i fråga om de förslag som framställas

under punkt IV, 11 (sid. 55 ff.), att utskottets utlåtande bort, i hvad

detta angår kompetens och lönevillkor för lärare vid kommunala mellanskolor,

hafva följande lydelse:

För lärare och lärarinnor vid kommunala mellanskolor har Kungl.

Maj:t icke föreslagit strängare kompetensbestämmelser än för lärare eller

lärarinnor vid enskilda mellanskolor.

Punkt 11. Utskottet har sid. 44 och 45 anfört departementschefens

motivering för åsikten, att inga kompetensbestämmelser borde uppställas

för lärares och lärarinnors anställning vid de statsunderstödda enskilda

skolorna.

Redan vid förra årets Riksdag framkommo förslag, som gingo därpå

ut att för anställning som ämneslärare eller ämneslärarinna vid kommunal

mellanskola skulle fordras åsminstone samma formella kompetens som för

anställning såsom ordinarie lärare eller lärarinna vid högre folkskola. Detsamma

föreslås af herr Johansson i Jönköping i hans vid innevarande

Riksdag väckta motion n:o 222.

Departementschefen berör denna fråga i sitt anförande till statsrådsprotokollet.

Han anser, att en dylik skärpning vore obehöflig, enär de

kommunala mellanskolorna skulle, i olikhet med hvad som gäller om de

högre folkskolorna, stå under inseende af läroverksöfverstyrelsen, hvilken

ju ägde nödiga förutsättningar för att pröfva, huruvida for mellt inkompetent

lärare ägde reell kompetens, och säkerligen icke skulle underlåta

att, vid afgifvande af yttrande öfver ansökning om statsunderstöd

s. 113 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4. 113

eller examensrätt, taga hänsyn därtill, huruvida vederbörande skola anställt

lärare, som vore både formellt och reellt inkompetent. Och att

för de kommunala mellanskolorna föreskrifva kompetensbestämmelser, från

hvilka alla privata läroanstalter vore befriade, skulle enligt departementschefens

mening vara mycket oegentligt.

I motsats härtill anför herr Johansson bland annat: »Därest den omständigheten,

att en skola står under läroverksöfverstyrelsens inseende, skulle

göra det obehöfligt att ha föreskrifter om viss kompetens för behörighet att

anställas som lärare vid samma skola, så borde ju dylika föreskrifter vara öfverflödiga

i fråga om alla läroanstalter, som lyda under läroverksöfverstyrelsen.

En sådan uppfattning torde emellertid ingen vilja förfäkta. A andra sidan

bör uppmärksammas, att den kommunala mellanskolan blir en läroanstalt,

hvars tvenne lägsta klasser komma att motsvara en tvåårig högre folkskola,

och som skiljer sig från en dylik skola väsentligen blott därigenom,

att undervisningen i densamma fortsättes uppåt genom ytterligare en eller

två årsklasser. Under sådana förhållanden vill det synas tämligen bakvändt,

att man för den ena af dessa skolarter, högre folkskolan, hvilken

slutar på ett lägre plan, vidhåller en bestämd högre lärarkompetens, medan

man för den kommunala mellanskolan, som afser att från samma utgångspunkt

föra sina lärjungar till en högre kunskapsnivå, icke stadgar

någon lärarkompetens alls eller nöjer sig med en lägre sådan».

Utskottet anser, att Kungl. Maj:t framlagt starkare skäl för sitt förslag

än motionärerna för sitt. De senares resonnemang hvilar på den

förutsättningen, att saknaden af bestämda kompetensvillkor för lärare vid

mellanskolorna skulle innebära, att dessa lärare skulle ha mindre kompetens

än lärarne vid högre folkskolor. Men de förbise härvid, att de förres

kompetens i hvarje särskildt fall skall pröfvas af öfverstyrelsen och att

denna styrelse mycket väl kan komma att fordra högre reell kompetens

för mellanskolans lärare än den, som är stadgad för den högre folkskolans.

Och enligt utskottets mening är det alldeles uppenbart, att detta måste

blifva fallet. En skola, som skall föra fram till realskolexamen och

alltså blir en med realskolorna parallell skola, måste gifvetvis hafva väl

så skickliga lärare som dessa senare. Den högre folkskolan åter i dess

nuvarande gestalt är blott en mindre öfverbyggnad på folkskolan, hvarför

det är helt naturligt att en folkskollärare »med väl vitsordad tjänstgöring

vid högre folkskola eller högre afdelning af folkskola eller annan motsvarande

undervisningsanstalt», kan förklaras behörig att antagas till lärare

vid en högre folkskola. Men för lärareplatser vid realskolan räcker som

bekant icke denna kompetens. Utskottet anser det därför vara att från

början leda de kommunala mellanskolorna in på ett annat plan, om det

Bih. till Riksd. Prof. 1.90.9. 8 Sami. 1 Afd. 4 Raft. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

fastsloges, att samma kompetens skulle fordras för deras lärare som för

den högre folkskolans. A andra sidan anser utskottet det icke heller vara

klokt att fordra samma formella kompetens af mellanskolans lärare som

af realskolornas, ty sannolikt skulle det därigenom blifva svårt, i många

fall omöjligt att för dem skaffa nödiga lärarkrafter. Kungl. Maj:t har här

gått en lämplig medelväg, då han föreslår att den reella kompetensen i

hvarje fall skall pröfvas af öfverstyrelsen, och om därvid en folkskollärare

eller t. o. m. en person, som icke aflagt någon examen, kan ådagalägga att

han besitter denna kompetens, må han antagas till lärare, men däremot

skulle det förebyggas, att enbart en »väl vitsordad tjänstgöring», låt vara i

förening med »göda vitsord» från folkskollärareseminarium skulle utan vidare

berättiga till lärareställning vid mellanskolan. Utskottet kan därför icke

tillstyrka förslaget att kompetensvillkoren för dessa lärare bestämmas lika

som för den högre folkskolans lärare, enär detta icke skulle innebära en

höjning i de förras kompetens utan i de flesta fall torde i verkligheten

blifva en lägre kompetens än den, som Kungl. Maj:t afsett.

Beträffande löneförmånerna för lärare och lärarinnor har Kungl. Maj:t

i fråga om kommunala mellanskolor icke föreslagit andra bestämmelser än

för stadsunderstödda enskilda mellanskolor. Utskottet har å annat ställe

omnämnt läroverksöfverstyrelsens yrkanden i detta hänseende äfvensom de

reduktioner, Kungl. Maj:t häri vidtagit, i det att för de manliga lärarna

föreslagits ingen minimiaflöning och för de kvinnliga lärarna lönebelopp

som något understiga de för lärarinnor vid högre folkskolor gällande.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka detta förslag i fråga om

lärarinnor och lärare vid rent enskilda läroanstalter. Det synes dock utskottet

påtagligt, att de icke gärna kunna allt framgent äga tillämplighet

äfven på lärarinnor och lärare vid de kommunala mellanskolorna.

Här måste utan tvifvel jämförelsen med realskolorna, som äro i afseende

på undervisningen och dess slutmål, realskolexamen, med dessa kommunala

mellanskolor tämligeu likställda, vara i någon mån normerande. Att

i löneförmåner likställa mellanskolornas lärare med den högre folkskolans,

är gifvetvis orimligt redan af det skälet att läsårets längd i den kommunala

mellanskolan blir mycket längre, i några fall ända till 14 veckor

längre, än läsåret i den högre folkskolan. Detta skulle tydligen medföra,

att lärarne föredroge tjänstgöringen i den senare skolan, hvilket ytterligare

skulle sänka nivån af mellanskolans lärare. Likaledes är det tydligt,

att om man, såsom utskottet, önskar större reell kompetens åt dessa lärare

än den, som nu är stadgad för den högre folkskolans, så måste äfven de

förras lön sättas högre. För att draga lärare med kompetens till befattning

vid allmänt läroverk öfver till mellanskolan — och utskottet tror att

s. 115 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N.o 2) Utlåtande N:o 4. 115

något härför måste göras, om mellanskolan och hennes examen skall hållas

i samma plan som realskolan och dess examen — bör vid löneregleringen

särskilda, af staten utgående lönetillägg gifvas mellan skollärare

med denna kompetens, alldeles som staten kommer att betala ett lönebidrag

till lärarinnor med sådan kompetens. Utskottet kan redan af dessa skäl icke

tillstyrka de yrkanden, som i denna punkt göras uti de motioner, som

väckts af herr Johansson i Jönköping och af herr Berg in. fl.

Men äfven af en annan orsak synes det utskottet omöjligt, att förorda

dessa motioner. Det är icke sed, att Riksdagen utan utredning och förslag

af Kungl. Maj:t beslutar lönestat för en tjänstemannakår. Ännu betänkligare

blir detta, då man afser, att äfven pensionsförhållandena

nu skulle bestämmas och det på sådant sätt, att dessa lärare skulle vara

berättigade att utfå pension från en pensionskassa, som är afsedd för en

helt annan kår, nämligen folkskollärarne. Utskottet förmenar, att Riksdagen

icke kan vara med om ett så nytt, genomgripande och till sina

konsekvenser oöfverskådligt förslag.

Emellertid anser utskottet lämpligt att tills vidare i öfverensstämmelse

med den kungl. propositionen låta de för aflöningen af lärarinnorna vid

de enskilda mellanskolorna fastställda grunderna gälla äfven för de kommunala

mellanskolorna, men föreslår, att Riksdagen i särskild skrifvelse

till Kungl. Maj:t måtte hemställa om utredning och förslag i fråga om aflönings-

och pensionsförmåner för såväl lärare som lärarinnor vid de kommunala

mellanskolorna.

Utskottet får alltså hemställa, att Riksdagen beslutar

IV. att å riksstatens åttonde hufvudtitel uppföra ett förslagsanslag

under titel kommunala mellanskolor å 10,000 kronor att

utgå i enlighet med nedan angifna bestämmelser:

1—10. Lika med utskottets förslag oförändradt.

11. De vid skolan anställda lärarinnorna skola, intill

dess särskilda bestämmelser därom blifva utfärdade,

aflönas enligt de för enskilda mellanskolor stadgade

grunder, hvarjämte kommunen skall bidraga till deras

pensionering enligt de bestämmelser, som framdeles må

vara utfärdade;

V. att i skrifvelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning

och förslag i fråga om ailönings- och pensionsförmåner åt

lärare och lärarinnor vid kommunala mellanskolor.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

Vid punkt IV: 1 andra stycket om särskild! villkor för statsunderstöd

till flera kommunala mellanskolor i samma kommun.

Af herrar N. Larsson i Klagstorp, F. Berg i Stockholm, J. Hellgren,

E. Kristensson, O. A. Ericsson i Ofvanmyra, J. O. Forssling och P. O.

Lundell:

Såsom redan i vår reservation vid punkt I C: 1 andra stycket blifvit

nämndt, ha vi icke helt kunnat biträda den af herr Juhlin väckta motionen,

ej heller godkänna den af utskottet med anledning häraf föreslagna bestämmelsen.

Denna är till sina konsekvenser synnerligen betänklig. På ett

flertal orter i Sverige skulle nämligen en enskild mellanskola, som åtnjuter

statsunderstöd, kunna förhindra kommun att upprätta en kommunal mellanskola.

Om en sådan enskild skola har till sitt förfogande donationsmedel,

så att den ej nödvändigt behöfver kommunens understöd, och dess elevantal

ej uppgår till 100, skulle alltså kommunen, om än aldrig så stort

kommunalt behof förefunnes att ex. förvandla en redan befintlig högre

folkskola till mellanskola, af denna privata skola vara förhindrad att åtnjuta

statsunderstöd för sin kommunala skola. Då en kommunal mellanskola

kommer att medföra ganska stora kostnader för kommunen, torde ej kunna

ifrågasättas, att kommuner skulle upprätta sådana skolor, utan att verkliga

behof föreligga. Vi föreslå därför, att det af utskottet i punkt IV: 1

andra stycket föreslagna stadgandet måtte utbytas mot följande:

I samma kommun må statsunderstöd ej tilldelas

flera kommunala mellanskolor, utan att i samtliga dessa

skolor klasserna äro i lämplig grad fyllda.

Vid punkt IV: 8 om terminsafgifter för kommunala mellanskolor.

Af herrar E. Kristensson, F. Berg i Stockholm och J. Hellgren:

Enligt den organisationsplan, som vunnit utskottets bifall, skulle kommunala

mellanskolor organiskt utvecklas ur bland annat de högre folkskolorna.

För dessa finnes för närvarande intet stadgande angående terminsafgifter.

På några håll upptagas sådana af eleverna, på andra icke.

Liksom vederbörande kommuner hittills ordnat denna sak utan olägenhet

beträffande de högre folkskolorna, så torde de äfven kunna bestämma om

terminsafgifterna, när en högre folkskola förvandlats till mellanskola. En

bestämmelse af här ifrågasatt art är sålunda enligt vår mening öfverflödig.

Men det ifrågavarande stadgandet kan dessutom komma att medföra vissa

olägenheter. Det kan nämligen inträffa, att flera kommuner slå sig sam
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N;o 4. 117

man om en skola, och i så fall torde tvifvel uppstå om hvilken kommuns

»kommunalstyrelse» skall utse den tredje ledamoten i den nämnd, som

har att bestämma om terminsafgifterna.

På grund af hvad vi sålunda anfört, och då vi jämväl anse, att staten

bör ha fullt förtroende för vederbörande kommuner, att de på bästa sätt

sörja för, att ingen mannamån begås, ifall terminsafgifter skulle upptagas

vid en kommunal mellanskola, få vi yrka,

att ifrågavarande stadgande om terminsafgifter

måtte helt utgå.

Bih. till Rikad. Prot. 1909. 8 Sami. 1 Afd. 4 Raft.

16

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

Innehållsförteckning: sid.

Kung! propositionen............................................................................................. 1

Frågan om statsunderstöd åt enskilda läroanstalter vid senaste Riksdagar ............ 8

I. Anslagens fördelning efter olika läroverksreformer.......................................... 18

II. De särskilda villkoren för åtnjutande af understöd från de olika anslagen till

enskilda läroanstalter:

1) . Anslaget till enskilda mellanskolor ......................................................... 22

2) . Anslaget till högre flickskolor .................................................................. 29

3) . Anslaget till högre goss- och samskolor................................................... 38

4) . Anslaget till enskilda lärarinneseminarier................................................ 39

5) . Anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter .......................................................................................... 40

III. Grunder för lärarinnepersonalens aflöning vid statsunderstödda enskilda läro
anstalter

........................................................................................................ 41

IV. Bestämmelser angående anslag till kommunala mellanskolor ........................ 51

V. Ändrade bestämmelser angående anslag till högre folkskolor........................ 59

VI. Om anslagens belopp.......................................................................................... 68

VII. Slutyrkanden ...................................................................................................... 72

Bilaga: Öfversikt öfver elevantalet höstterminen 1908 i de särskilda klasserna,

fördelade å olika stadier, af de läroanstalter, som under år 1909 åtnjuta statsunderstöd

från anslagen till högre skolor för kvinnlig ungdom och till enskilda

läroverk ...................................................................................................... 83

Reservationer.................................................................................................................. 102

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A.-B., 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.