Skrifvelse till Kungl. Maf.t angående kontroll öfver vården och förvaltningen af donationer och stiftelser.
1909-03-16 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 2TU 1909:8, Skrifvelse till Kungl. Maf.t angående kontroll öfver vården och förvaltningen af donationer och stiftelser.
Dokumentets text
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N;o 2) Utlåtande N:o 8.
1
N:o 8.
Ank. till Riksd. kansli den 16 mars 1909, kl. 2 e. in.
Andra Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande (n:o 2) i
anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maf.t
angående kontroll öfver vården och förvaltningen af
donationer och stiftelser.
I motion, n:o 89, inom Andra Kammaren liar herr Karlsson i Mo
hemställt, »att Riksdagen ville i underdånig skrifvelse till Kungl. Maj:t
anhålla, det Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta och inför Riksdagen framlägga
förslag till anordnande af verksam kontroll öfver vården och förvaltningen
af donationer och stiftelser, antingen dessa afsetts till allmännyttiga
ändamål eller till enskilda personers eller företags bästa.» Motionären
hänvisar vid början af sin motivering till en motion, väckt i Första
Kammaren 1897 af herr G. Billing, där hemställan gjordes, att Riksdagen
ville i underdånig skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t
täcktes vidtaga de åtgärder, som kunde finnas nödiga för åstadkommande
af kontroll öfver vården och förvaltningen af fromma stiftelser inom landet.
Denna motion föranledde en riksdagsskrifvelse till Kungl. Maj:t
den 8 maj 1897, af följande lydelse:
»Inom Riksdagen har i gjord framställning fråga väckts om vidtagande
af åtgärder för att åstadkomma kontroll öfver vården och förvaltningen
af fromma stiftelser inom landet.
I afseende å behofvet häraf har hufvudsakligen anförts följande.
Bill. till Riksd. Prof. 1909. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 8 Höft. (N:o 8.) 1
Riksdagens
skrifvelse
1897.
2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o S.
De belopp, som årligen genom testamentarisk^ dispositioner eller
gåfvor ansloges för allmännyttiga ändamål, till understöd af fattiga, för
barnavård och sjukvård, för utdelning af stipendier och pensioner m. m.,
vore ej obetydliga. Enligt det af statistiska centralbyrån uppgjorda sammandrag
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse!- för åren 1886—1890 hade hela antalet fromma stiftelser, för hvilka redogörelser
lämnats, år 1890 uppgått till 7,102 med ett kapitalbelopp af
184,661,081 kronor, hvartill måste göras något tillägg för vissa till
kapitalbeloppet okända eller icke fullständigt kända stiftelser.
Att dessa betydliga gåfvomedel omsorgsfullt förvaltades och användes
för de afsedda syftemålen vore af stor vikt, och en verksam kontroll
härå från det allmännas sida syntes vara väl befogad. I sistnämnda
afseende vore emellertid för närvarande ganska illa beställdt. Väl hade
genom särskilda kungl. cirkulär å rikets konsistorier lagts vårdnaden om
fromma stiftelser i allmänhet, med undantag af sådana, som blifvit ställda
under särskild publique styrelse’ eller upprättats för undervisningsverk.
Dessa cirkulärs bestämmelser hade dock otvifvelaktigt blifvit genom nyare
lagstiftning till väsentliga delar upphäfda. I alla händelser vore konsistorierna
icke i stånd att såsom sig borde utöfva uppsikt öfver fromma
stiftelser, bland annat därför, att några allmänna föreskrifter, ägnade att
bringa uppkomsten af nya stiftelser till konsistoriernas kännedom, icke
blifvit gifna. Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande lämnade visserligen
redogörelser för fromma stiftelser, men af enahanda skäl, som nyss
nämnts, vore äfven dessa myndigheter urståndsätta att öfva en verksam
och säker kontroll. Också lämnade de statistiska uppgifterna i fråga om
tillförlitlighet i detta afseende mycket öfrigt att önska, ett förhållande,
som äfven af officiella uttalanden bestyrkts.
Huru bristfälliga de anordningar än vore, som vidtagits i syfte att
bringa stiftelsernas tillvaro till vederbörande myndigheters kunskap, syntes
det likväl i många fall vara ännu sämre sörjdt i fråga om förvaltningen
och redovisningen af en del af dessa stiftelsers medel. En mängd
donationer handhades nämligen af korporationer eller enskilda inrättningar
eller personer, och i fråga om dylika stiftelser vore staten för
närvarande icke i tillfälle att öfva en betryggande och tvifvelsutan högst
behöflig tillsyn.
Bland de i statistiska centralbyråns förutnämnda sammandrag under
namn af ''fromma stiftelser’ upptagna stiftelser, fonder och kassor ingå
otvifvelaktigt många inrättningar, som ej böra anses såsom fromma stif
-
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 8. 3
telser. Såsom sådana bör man nämligen, enligt Riksdagens mening, ej
räkna föreningar, som af enskilde bildats i syfte att genom sammanskott
eller eljest tillgängliga medel bereda delägare pension eller sjukkjälp
eller sterbhusen begrafningshjälp, såsom pensionsanstalter, sjuk- och
begrafningskassor, hundramannaföreningar in. fl. Vidare må anmärkas,
att ett stort antal af de uppgifna inrättningarne eller fonderna, och helt
visst de, som innehafva de största tillgångarne, äro på grund af meddelade
bestämmelser underkastade granskning dels genom kammarrätten,
dels genom kommunala myndigheter eller eljest. Det måste emellertid
antagas, att många stiftelser eller fonder finnas, hvilka icke äro underkastade
någon pålitlig tillsyn. Bestämmelser i ämnet äro visserligen
meddelade genom kungl. cirkulär af den 24 april 1788, den 10 oktober
1806, den 13 juli 1809 och den 17 september 1856 med flera författningar.
Men dessa bestämmelser bereda vederbörande hvarken tillräcklig
kännedom om befintliga stiftelser eller erforderliga krafter för utöfvande
af den tillsyn, som finnes nödig. Därigenom har möjliggjorts, att, såsom
det stundom inträffat, donationer blifvit använda för annat ändamål än
det af donator tydligen afsedda, eller ännu svårare oegentligheter vid
donationers förvaltning förekommit, så att till och med afbräck måst
uppstå i den verksamhet, som med stiftelsen åsyftats.
Riksdagen anser för den skull, att i de fall, då fromma stiftelsers
räkenskaper icke redan äro föremål för granskning af någon statens myndighet,
tillsyn från statens sida öfver vården och förvaltningen af stiftelsernas
egendom är af nöden. Denna tillsyn synes dock icke böra i
allmänhet utsträckas till en noggrann pröfning af hvarje utgifts behörighet,
utan inskränkas till en granskning af behållningens placering och huruvida
afkomsten användts i donators syfte.
Under åberopande af hvad i ärendet anförts, får Riksdagen härigenom
anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för
Riksdagen framlägga förslag till sådana åtgärder, som kunna finnas nödiga
för åstadkommande af kontroll öfver vården och förvaltningen af
fromma stiftelser inom landet.»
I anledning af denna riksdagsskrifvelse tillsatte Kungl. Maj:t den
29 november 1901 en kommitté, bestående af herrar R. Dickson, ordförande,
samt P. Fahlbeek, B. Hasselrot, P. "Waldenström och A. Åkerman.
Åt denna kommitté uppdrogs att utarbeta förslag till lagbestämmelser,
dels angående den rättsliga ställning, som kunde pröfvas böra
tillkomma annan förening än sådan, som har ekonomisk verksamhet till
Utskottets utlåtande.
4 Andra Kammarens Tillfälliga TJtskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 8.
sin uppgift, dels ock beträffande kontroll öfver vården och förvaltningen
af så kallade fromma stiftelser. Genom särskild remiss öfverlämnades
därefter till kommittén äfven den senare riksdagsskrifvelse (n:o 64) af den 1
maj 1901, hvarom föreliggande motion erinrar. Häruti anhöll Riksdagen,
att Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, hvilka åtgärder borde vidtagas,
på det att kapitaltillgångarna för de donationer och stiftelser, angående
hvilka uppgifter meddelades i de Kungl. Maj:ts och rikets kammarrätts
och Riksdagens revisorers granskning underkastade räkenskaperna, måtte,
där så ske kunde, komma att i samma räkenskaper upptagas. Kommittén
inkom den 21 december 1903 till Kungl. Maj:t med förslag bland
annat till »lag om offentligen erkända stiftelser» jämte motivering till
förslaget. I förslaget och motiveringen upptogos jämväl den nu af motionären
framkastade frågan om utsträckandet af kontrollen äfven till enskilda
stiftelser. Enligt hvad utskottet inhämtat, hafva öfver nämnda lagförslag
yttranden inkommit till Kungl. Maj:t från rikets samtliga domkapitel.
Då sålunda Kungl. Maj:t beaktat Riksdagens skrivelser såväl af
den 8 maj 1897 som den 1 maj 1901, och det med visshet torde kunna
motses, att ett förslag i förevarande ämne inom den närmaste framtiden
kommer att föreläggas Riksdagen, finner utskottet i frågans nuvarande
läge ingen anledning till något ingripande från Riksdagens sida, och får
därför hemställa,
att ifrågavarande motion icke må till någon Andra
Kammarens åtgärd föranleda.
Stockholm den 16 mars 1909.
På utskottets vägnar:
KNUT KJELLBERG.
Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1909.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.