Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kungl. Maf.t angående kontroll öfver vården och förvaltningen af donationer och stiftelser.

1909-03-16 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1909:8, Skrifvelse till Kungl. Maf.t angående kontroll öfver vården och förvaltningen af donationer och stiftelser.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N;o 2) Utlåtande N:o 8.

1

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 16 mars 1909, kl. 2 e. in.

Andra Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande (n:o 2) i

anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maf.t

angående kontroll öfver vården och förvaltningen af

donationer och stiftelser.

I motion, n:o 89, inom Andra Kammaren liar herr Karlsson i Mo

hemställt, »att Riksdagen ville i underdånig skrifvelse till Kungl. Maj:t

anhålla, det Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta och inför Riksdagen framlägga

förslag till anordnande af verksam kontroll öfver vården och förvaltningen

af donationer och stiftelser, antingen dessa afsetts till allmännyttiga

ändamål eller till enskilda personers eller företags bästa.» Motionären

hänvisar vid början af sin motivering till en motion, väckt i Första

Kammaren 1897 af herr G. Billing, där hemställan gjordes, att Riksdagen

ville i underdånig skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t

täcktes vidtaga de åtgärder, som kunde finnas nödiga för åstadkommande

af kontroll öfver vården och förvaltningen af fromma stiftelser inom landet.

Denna motion föranledde en riksdagsskrifvelse till Kungl. Maj:t

den 8 maj 1897, af följande lydelse:

»Inom Riksdagen har i gjord framställning fråga väckts om vidtagande

af åtgärder för att åstadkomma kontroll öfver vården och förvaltningen

af fromma stiftelser inom landet.

I afseende å behofvet häraf har hufvudsakligen anförts följande.

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 8 Höft. (N:o 8.) 1

Riksdagens

skrifvelse

1897.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o S.

De belopp, som årligen genom testamentarisk^ dispositioner eller

gåfvor ansloges för allmännyttiga ändamål, till understöd af fattiga, för

barnavård och sjukvård, för utdelning af stipendier och pensioner m. m.,

vore ej obetydliga. Enligt det af statistiska centralbyrån uppgjorda sammandrag

af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse!- för åren 1886—1890 hade hela antalet fromma stiftelser, för hvilka redogörelser

lämnats, år 1890 uppgått till 7,102 med ett kapitalbelopp af

184,661,081 kronor, hvartill måste göras något tillägg för vissa till

kapitalbeloppet okända eller icke fullständigt kända stiftelser.

Att dessa betydliga gåfvomedel omsorgsfullt förvaltades och användes

för de afsedda syftemålen vore af stor vikt, och en verksam kontroll

härå från det allmännas sida syntes vara väl befogad. I sistnämnda

afseende vore emellertid för närvarande ganska illa beställdt. Väl hade

genom särskilda kungl. cirkulär å rikets konsistorier lagts vårdnaden om

fromma stiftelser i allmänhet, med undantag af sådana, som blifvit ställda

under särskild publique styrelse’ eller upprättats för undervisningsverk.

Dessa cirkulärs bestämmelser hade dock otvifvelaktigt blifvit genom nyare

lagstiftning till väsentliga delar upphäfda. I alla händelser vore konsistorierna

icke i stånd att såsom sig borde utöfva uppsikt öfver fromma

stiftelser, bland annat därför, att några allmänna föreskrifter, ägnade att

bringa uppkomsten af nya stiftelser till konsistoriernas kännedom, icke

blifvit gifna. Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande lämnade visserligen

redogörelser för fromma stiftelser, men af enahanda skäl, som nyss

nämnts, vore äfven dessa myndigheter urståndsätta att öfva en verksam

och säker kontroll. Också lämnade de statistiska uppgifterna i fråga om

tillförlitlighet i detta afseende mycket öfrigt att önska, ett förhållande,

som äfven af officiella uttalanden bestyrkts.

Huru bristfälliga de anordningar än vore, som vidtagits i syfte att

bringa stiftelsernas tillvaro till vederbörande myndigheters kunskap, syntes

det likväl i många fall vara ännu sämre sörjdt i fråga om förvaltningen

och redovisningen af en del af dessa stiftelsers medel. En mängd

donationer handhades nämligen af korporationer eller enskilda inrättningar

eller personer, och i fråga om dylika stiftelser vore staten för

närvarande icke i tillfälle att öfva en betryggande och tvifvelsutan högst

behöflig tillsyn.

Bland de i statistiska centralbyråns förutnämnda sammandrag under

namn af ''fromma stiftelser’ upptagna stiftelser, fonder och kassor ingå

otvifvelaktigt många inrättningar, som ej böra anses såsom fromma stif
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 8. 3

telser. Såsom sådana bör man nämligen, enligt Riksdagens mening, ej

räkna föreningar, som af enskilde bildats i syfte att genom sammanskott

eller eljest tillgängliga medel bereda delägare pension eller sjukkjälp

eller sterbhusen begrafningshjälp, såsom pensionsanstalter, sjuk- och

begrafningskassor, hundramannaföreningar in. fl. Vidare må anmärkas,

att ett stort antal af de uppgifna inrättningarne eller fonderna, och helt

visst de, som innehafva de största tillgångarne, äro på grund af meddelade

bestämmelser underkastade granskning dels genom kammarrätten,

dels genom kommunala myndigheter eller eljest. Det måste emellertid

antagas, att många stiftelser eller fonder finnas, hvilka icke äro underkastade

någon pålitlig tillsyn. Bestämmelser i ämnet äro visserligen

meddelade genom kungl. cirkulär af den 24 april 1788, den 10 oktober

1806, den 13 juli 1809 och den 17 september 1856 med flera författningar.

Men dessa bestämmelser bereda vederbörande hvarken tillräcklig

kännedom om befintliga stiftelser eller erforderliga krafter för utöfvande

af den tillsyn, som finnes nödig. Därigenom har möjliggjorts, att, såsom

det stundom inträffat, donationer blifvit använda för annat ändamål än

det af donator tydligen afsedda, eller ännu svårare oegentligheter vid

donationers förvaltning förekommit, så att till och med afbräck måst

uppstå i den verksamhet, som med stiftelsen åsyftats.

Riksdagen anser för den skull, att i de fall, då fromma stiftelsers

räkenskaper icke redan äro föremål för granskning af någon statens myndighet,

tillsyn från statens sida öfver vården och förvaltningen af stiftelsernas

egendom är af nöden. Denna tillsyn synes dock icke böra i

allmänhet utsträckas till en noggrann pröfning af hvarje utgifts behörighet,

utan inskränkas till en granskning af behållningens placering och huruvida

afkomsten användts i donators syfte.

Under åberopande af hvad i ärendet anförts, får Riksdagen härigenom

anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för

Riksdagen framlägga förslag till sådana åtgärder, som kunna finnas nödiga

för åstadkommande af kontroll öfver vården och förvaltningen af

fromma stiftelser inom landet.»

I anledning af denna riksdagsskrifvelse tillsatte Kungl. Maj:t den

29 november 1901 en kommitté, bestående af herrar R. Dickson, ordförande,

samt P. Fahlbeek, B. Hasselrot, P. "Waldenström och A. Åkerman.

Åt denna kommitté uppdrogs att utarbeta förslag till lagbestämmelser,

dels angående den rättsliga ställning, som kunde pröfvas böra

tillkomma annan förening än sådan, som har ekonomisk verksamhet till

Utskottets utlåtande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra Kammarens Tillfälliga TJtskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 8.

sin uppgift, dels ock beträffande kontroll öfver vården och förvaltningen

af så kallade fromma stiftelser. Genom särskild remiss öfverlämnades

därefter till kommittén äfven den senare riksdagsskrifvelse (n:o 64) af den 1

maj 1901, hvarom föreliggande motion erinrar. Häruti anhöll Riksdagen,

att Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, hvilka åtgärder borde vidtagas,

på det att kapitaltillgångarna för de donationer och stiftelser, angående

hvilka uppgifter meddelades i de Kungl. Maj:ts och rikets kammarrätts

och Riksdagens revisorers granskning underkastade räkenskaperna, måtte,

där så ske kunde, komma att i samma räkenskaper upptagas. Kommittén

inkom den 21 december 1903 till Kungl. Maj:t med förslag bland

annat till »lag om offentligen erkända stiftelser» jämte motivering till

förslaget. I förslaget och motiveringen upptogos jämväl den nu af motionären

framkastade frågan om utsträckandet af kontrollen äfven till enskilda

stiftelser. Enligt hvad utskottet inhämtat, hafva öfver nämnda lagförslag

yttranden inkommit till Kungl. Maj:t från rikets samtliga domkapitel.

Då sålunda Kungl. Maj:t beaktat Riksdagens skrivelser såväl af

den 8 maj 1897 som den 1 maj 1901, och det med visshet torde kunna

motses, att ett förslag i förevarande ämne inom den närmaste framtiden

kommer att föreläggas Riksdagen, finner utskottet i frågans nuvarande

läge ingen anledning till något ingripande från Riksdagens sida, och får

därför hemställa,

att ifrågavarande motion icke må till någon Andra

Kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 mars 1909.

På utskottets vägnar:

KNUT KJELLBERG.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.