Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af motion angående utredning rörande skogsarbetarnes ställning och lefnadsförhållanden i Norrland m. m.

1909-02-26 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 4TU 1909:2, Utlåtande, i anledning af motion angående utredning rörande skogsarbetarnes ställning och lefnadsförhållanden i Norrland m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 2

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. kansli den 26 febr. 1909, kl. 1 e. m.

Andra Kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande, i anledning

af motion angående utredning rörande skogsarbetarnes

ställning och lefnadsförhållanden i Norrland m. m.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till fjärde tillfälliga utskottet

hänvisad motion, n:o 88, har herr Joh. Widén hemställt, »att Riksdagen

ville i skrifvelse till Kuugl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes dels

verkställa utredning såväl rörande skogsarbetarnes ställning och lefnadsförhållanden

i Norrland samt, i den mån det finnes önskligt, äfven i andra

i detta afseende jämförliga landsdelar, som ock angående de åtgärder, som

må finnas nödiga för tillgodoseende af behofvet därstädes af en under sunda,

ekonomiska och hygieniska förhållanden lefvande duglig skogsarbetarestam,

och dels därefter vidtaga de åtgärder och, i den mån Riksdagens medverkan

kräfves, till Riksdagen göra de framställningar, som af denna utredning

föranledas».

Till stöd för denna hemställan anför motionären följande:

En fråga, som på de senare åren börjat tränga sig fram till allt

större beaktande, är frågan om de norrländska skogsarbetarnes ställning

och lefnadsförhållanden. Då denna fråga är af den allra största betydelse

för den norrländska skogsskötseln och därmed för hela denna landsdelsutveckling

samt den redan börjat tagas om hand på vissa enskilda håll, har

Bill. till Riksd. Frot. 1909. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 2 Käft. (N:o 2). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 2.

jag ansett angeläget att i tid påkalla äfven statsmakternas uppmärksamhet

för densamma.

I första rummet har uppmärksamheten på denna fråga väckts från

läkarehåll. Vid svenska provinsialläkareföreningens årsmöte i Sundsvall

den 8—10 juli 1907 väcktes af extra provinsialläkaren i Frostvikens distrikt

A. Hassler denna fråga till lif medelst ett föredrag öfver ämnet:

»Hvad bör och kan åtgöras till förbättring af skogsarbetarnes bostadsförhållanden

under af verknings- och flottningstiden ?» I detta föredrag

lämnar han en, på vissa punkter kanske nog så drastisk, skildring af skogsarbetarnas

lefnadsförhållanden. Han erinrar om att frågan förr varit föremål

för behandling och omnämnd såväl i åtskilliga förste provinsialläkares

rapporter som i tidningspressen. »Missförhållandena», säger han, »gälla i

första hand bostäderna, timmerkojorna med deras trångboddhet, otroliga

snusk och i hög grad hälsovådliga beskaffenhet i öfrigt; i närmaste anslutning

härtill och under slika förhållanden psykologiskt lättförklarligt kommer

det eländiga tillståndet med mat och beklädnadsfrågan.» — — —

»Typen för en norrländsk timmerkoja torde vara de fleste bekant,

om ej annat så genom någon fotografi, där hon tar sig nog så pittoresk

ut i den snötyngda skogen. Till jämförelse med dem på andra trakter

lämnas härmed en beskrifning öfver en sådan från norra Jämtland. Uppförd

af otimradt virke med sparsamt mellanlägg af mossa eller hö, som

ofta till följd af slarfvigt arbete bortfaller, så att ej blott vinden har fritt

spelrum utan äfven t, o. m. hela handen kan föras ut genom luckorna, är

kojan af delad i två rum, för arbetare och hästar.

Rummet är längs ytterväggarna försedt med en sammanhängande

hylla af klufna smågranar för den gemensamma bädden, som för öfrigt

består af litet hö, gamla säckar och mer eller mindre af ohyra besatta

klädespersedlar: i midten af kojan tronar eldpallen, öfver hvilken rökhufven

fortsätter i en alltid öppen »skorsten», i regeln bestående af en packlåda,

hvars botten utslagits — något försök till tätning eller annan åtgärd för

att få röken att verkligen passera lådan-skorstenen torde sällan stå att

finna. Men där finns ju godt drag genom väggarna, och i regeln måste

ändå dörren öppnas, då för en normal människa kölden är att föredraga

framför brandröken. Inför dessa just ej behagliga alternativ stå dock de

stackars invånarne — en olidlig hufvudvärk af röken eller otrefnad och

förkylningar genom det kalla draget. Golfvet i kojan består af marken,

sådan den befinnes på platsen, med ett lager af spån efter upptimringen,

men under vinterns förlopp förvandlas det sakta, men säkert i en sur och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 2. 3

stinkande smörja af kol, allehanda affall och matrester — eu veritabel

»kjokkenmodding». All denna härlighet upplyses i bästa fall af ett par

minimala fönstergluggar, där ej enda tillgången för ljuset är dörren och

rökfånget. Rundt om väggarna sitta hyllor med fläskbitar, sockerstycken

och brödpaket i ljuflig blandning med svarta tobakssnuggor och smutsiga

klädespersedlar; omkring eklpallen och i taket hänga blöta skodon och

plagg. Detta snuskiga hullerombuller kan ju ej direkt skrifvas på arbetsgifvarens

konto, men man må endast hafva klart för sig, att i denna

trängsel och i detta mörker kan svårligen någon ordning eller ens något

behof af ordning finnas bland eu hop uttröttade, genomsvetta eller genomblöta

arbetare, som endast tänka på att få i sig någon föda och sedan söka hvila.

På den trånga eklpallen skall så matlagningen ske — ofta för hvarje

person särskilt — och här komma vi till en mycket viktig punkt i denna

mörka tafla: denna matlagning består i 9 fall af 10 i stekning af amerikanskt

fläsk och kaffekokning, och detta morgon middag och kväll dag ut

och dag in under flera månader. Att denna ytterst enformiga kost i längden

måste hafva ett fördärfligt inflytande på allmänna hälsotillståndet och

därmed på arbetsförmågan och inkomsten — allt arbete betalas efter ackord

— är själfklart.

Ofvan berörda förhållanden gälla för arbetet i skogen vid timmerdrifningen;

vårens flottningar bjuda på om möjligt ännu orimligare, för den

oinvigde otroliga förhållanden. Under detta ytterst uppslitande och ansvarsfulla

arbete saknas i regeln tillgång till äfven en så enkel bostad som

kojan; arbetaren är här hänvisad att tillbringa de mycket sparsamma hvilostunderna

på den ännu frusna marken utan annat underlag än i bästa fall

litet granris och utan annat skydd mot vårens nyckfulla väderlek än det,

som vildmarken bjuder djuren».

För att ernå en ändring i dessa förhållanden ifrågasatte d:r Hassler,

att lagen angående skydd mot yrkesfara måtte utsträckas att gälla skogshandteringen

i de norrländska skogarne, hvarjämte han föreslår vissa bestämmelser

rörande timmerkojornas beskaffenhet, såsom att »kojorna uppföras

af tillräckligt skrädda stockar, så att väggarna efter vederbörlig diktning

blifva dragfria;

ett tätt och fast golf inlägges, äfvenledes dragfritt;

eldpallen bör bibehållas för upplysning och torkning, men skorstenen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (Ko 4) Utlåtande N:o 2.

infogas tätt i taket och göres tillräckligt hög för att förekomma inräkning,

hvarjämte rökgången förses med spjäll;

för matlagning och för uppvärmning insättes i kojan en — eller i

större kojor två — järnspisar med plåtskorsten;

dörren göres dragfri, och minst två fönster af 1 kvadratmeters yta

insättas, hvarjämte på kortväggarna uppslås skåp för förvaring af matvarorna,

och framför fönstren fällbara bord placeras;

liggbritsarne afdelas genom tillräckligt höga bräden i skilda sofplatser

af minst 75 centimeters bredd, och hvarje liggplats förses med

halmstoppad madrass och kudde».

»Med antydda förändringar», säger han, »regleras beläggningen i

kojan till ett resonligt mått och en efter rådande undantags förhållanden

lämpad bostad skulle vinnas, som utan betänkligheter kunde godtagas».

Vidare påyrkar han, att åtminstone i de större kojorna en särskild

karl anställes för matlagning, städning, tvätt och renhållning af kläder o. s. v.

samt eu gemensamt drifven proviantering och hushållning, hvilken borde

väsentligt nedbringa kostnaden därför.

För flottningslederna erfordras uppförande af kojor på rimligt afstånd

och af något bättre kvalitet än ofvan skisserade normalkoja, då dessa behöfva

tagas i anspråk oftast hvarje år, eller ock, om så anses lämpligare

och mindre betungande, sofsäckar af godkänd kvalitet.

Uppförandet af kojor borde påligga arbetsgifvaren eller hans ombud

och ej bortslutas vid entreprenad.

Detta ur Hasslers föredrag.

Efter en diskussion, hvarunder läkare från andra norrländska län i

hufvudsak vitsordade Hasslers skildring, beslöts att genom förste provinsialläkarne

i Norrland och Dalarne inhämta upplysningar i ämnet från respektive

tjänsteläkare, Indika borde meddelas provinsialläkareföreningens styrelse.

Jag har satts i tillfälle att taga del af de yttranden, som på grund

häraf afgifvits af provinsialläkare och extra provinsialläkare i Jämtlands

län. Af dessa läkare vitsorda nästan alla riktigheten af Hasslers uppgifter,

äfven om några anse dem lida af någon öfverdrift, samt behofvet

af åtgärder. Så säger extra provinsialläkaren i Rätans distrikt, att han

»varit i tillfälle konstatera alla de i nämnda föredrag påpekade svåra missförhållanden,

intet nämndt och intet glöm dt»; hvarjämte han bestrider för

Jämtland och Härjedalen riktigheten af det gjorda påståendet, att allmogens

vanliga lif i hemmen icke vore bättre. Extra provinsialläkaren i Hammerdals

distrikt säger, att »hans iakttagelser och erfarenheter beträffande skogsarbetarnes

bostadsförhållanden m. m. i intet hänseende afviker från hvad

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 2.

d:r Hassler i sitt föredrag (ifver detta ämne framhållit». Extra provinsialläkaren

i Stuguns distrikt upplyser, att skogsarbetarnes lefnadsförhållanden

därstädes »öfverensstämma i hufvudsak med de i d:r Hasslers föredrag

beskrifna, med reduktion af delvis förekommande öfverdrifter» o. s. v.

Enligt den redogörelse, som vid provinsialläkareföreningens årsmöte

i Stockholm 1908 aflämnades för de upplysningar, som i detta ämne inhämtats

genom förste provinsialläkarne i Värmland, Dalarne och Norrland,

hade 40 tjänsteläkare inkommit med upplysningar; och af dessa instämma

omkring 30 eller de fleste, som på området i fråga förmält sig hafva egen

erfarenhet, hufvudsakligen i d:r Hasslers uttalanden. Detta gäller framförallt

timmerkojorna samt hvad därtill hörer under själfva afverkningen. Här

betonas särskilt af några läkare det sorgliga faktum, att minderårige, så

fort de vid 13—14 års ålder blifvit konfirmerade, kastas ut i skogen att

deltaga i arbetet, till stor våda för de ungas hälsa. Åtskilliga läkare, ett

tiotal, säga sig sakna personlig erfarenhet i frågan. I ungefär lika många

distrikt uppgifves, att inga timmerkojor finnas; utan där äro på grund af

mindre afstånd och bättre kommunikationer skogsarbetarne under arbetsperioden

inlogerade uti hyrda rum i byar, gårdar och äfven fäbodar, af

hvilka sistnämnda en del uppgifvas vara något så när vinterbonade. En

eller annan läkare uppgifver timmerkojorna vara väl inrättade med ordentligt

golf, murad spis och skorsten eller åtminstone i bättre skick än Hassler

omnämner. Därjämte framställas erinringar eller ändringsförslag i afseende

å det af honom antydda sättet för kojornas inrättande. Det betonas

äfven af en eller annan, att en stor del af arbetarne själfva vilja

hafva det på det beskrifna sättet och att arbetet på öfvertygelsens väg

därför är mycket viktigt.

Beträffande de åtgärder, som anses böra vidtagas, framhålla en del

läkare, att lagen angående minderårigas användning till arbete i industriellt

yrke samt yrkesfarelagen böra i tillämpliga delar blifva gällande äfven

beträffande skogsafverkningen och timmerflottningen. En provinsialläkare

anser »frågan böra öfverlämnas till yrkesinspektionens utredning».

Hvad angår förhållandena vid flottlederna anser en del läkare förbättringar

för manskapet här vara allra mest behöfliga.

Detta innefattar i korthet hufvuddragen af hvad från läkarehåll hittills

i denna sak förekommit. Äfven om erfarenheterna kunna vara olika

på l olika orter, äfven om i en del skildringar en viss öfverdrift understundom

kan göra sig märkbar, och äfven om meningarna ännu äro föga

stadgade om hvad som kan och bör göras, är det dock uppenbart, att för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra Kammarens Tillfällig a UtsJcotts (N:o 4) Utlåtande N:o 2.

hållandena icke äro tillfredsställande, utan att något bör åtgöras för att få

dem bättre.

Men det är icke endast från de hygienska fordringarnas målsmän,

som man haft uppmärksamheten fästad på denna angelägenhet. Äfven

skogsägarne och skogshandteringens yrkesmän hafva insett vikten af att i

Norrlands skogsbygder äga en under sunda och ekonomiskt betryggande

förhållanden lefvande god skogsarbetarekår. Jag har mig bekant, att trävarubolag

— och sådant vitsordas jämväl i provinsialläkarnes uppgifter —

tagit sig an sina skogsarbetare för att göra deras lif drägligare, till deras

nyttjande uppfört timmerkojor af annan och bättre beskaffenhet, än ofvan

skildrade, samt äfven i öfrigt vidtagit åtgärder för bättre tillgodoseende af

dessa arbetares förhållanden. Men härmed är det ej nog; åtgärderna härutinnan

böra sättas i system, så att de kunna mera allmänligen genomföras.

Det är endast härigenom de sociala vådor kunna aflägsnas, som eljest

kunde blifva följden af ett låt-gå-system i detta stycke.

Från skogshandteringens målsmän har äfven en annan sida af denna

arbetarfråga påkallat uppmärksamhet, om än denna på det närmaste sammanhänger

med den ofvan berörda. Och det är behofvet af rikligare och

delvis äfven bättre kvalificerade arbetskrafter för skogarnas skötsel i Norrland.

Vid Norrlands skogsmannaförbunds årsmöte i Sollefteå 1907 framfördes

denna sak af jägmästaren Harald Wedholm; och den dryftades

vidare vid föreningens för skogsvård i Norrland årsmöte i Östersund år

1908. Särskild! framhölls där egnahemsfrågans betydelse för vinnande af

detta mål. Ju mera krafven på en fullt rationell skötsel af skogstillgångarna

göra sig gällande, framhåller Wedholm, dess mer gör sig ock gällande

behofvet af duglig arbetskraft. »Eåmaterialets stegrade pris, förbättrade

kommunikationer och en mångsidigare industriell användning af virket

hafva framtvingat en noggrannare aptering af virket vid afverkningen och

en varsammare behandling af detsamma vid transporten; men inom detta

område står ännu mycket att vinna genom vana och intresserade arbetare.

Tillsyn öfver sådant arbete kan näppeligen göras fullt effektiv. Det skulle

af förmännen kräfva allestädesnärvaro». Han pekar vidare på de skogs-,

kultur- och andra skogsvårdsarbeten, som på sista tiden börjat vidtagas

»och för hvilka arbetsfältet årligen förstoras». Allt som allt, behofvet af

duglig arbetskraft blifver stadigt större. Emellertid »det börjar redan förnimmas

brist på arbetskraft, där skogsvårdsarbeten i någon utsträckning

planeras. Och ändock är det blott ett fåtal skogsägare, som ännu igångsatt

dylika arbeten och säkerligen ingen, som uppbringat dem till full motsvarighet

ens med den löpande afverkningen». Han förordar därför åt
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 2. 7

gärder i ändamål att få till stånd nedsättandet af fasta skogsarbetare på

därtill lämpliga platser i skogarna, hvaraf lian vill för framtiden söka få

fram »icke blott den erforderliga kvantitativa ökningen i arbetskraft», utan

äfven en arbetskraft, som är »fullt kvalificerad för de mera grannlaga

arbeten, som ingå i skogsskötseln».

Det är, framhåller Wedholm vidare, högst angeläget, att åtgärder vidtagas

i syfte att skogsarbetarne icke behöfva arbeta under ogynnsammare

förhållanden än vare sig industri- eller jordbruksarbetarne. »Jag har sökt

visa», säger lian, »att det är till skogsägarnes nytta, ja, rent utaf en nödvändighet

för skogarnas skötsel, att det vidtages bättre anordningar för den

härtill erforderliga arbetskraften. Men det är också endast en gärd af rättvisa».

Och därpå fäster han uppmärksamheten på skillnaden mellan de

åtgärder, som vidtagits för att förbättra sågverksarbetarnes förhållanden,

och det stillastående vid den gamla dåligheten, som gjort sig gällande för

skogsarbetarnes vidkommande.

Det är enligt Wedholms mening en fast skogsarbetarebefolkning, som

bör med därtill tjänliga åtgärder uppmuntras att slå sig ned i skogsbygderna.

Körande beskaffenheten af dessa åtgärder eller sättet för upplåtelserna

har han icke yttrat sig i föredraget; det skulle bero på en

kommande utredning att finna det lämpligaste sättet därför,

Vid ofvan omförmälda möte i Östersund uttalade sig ock mötet bland

annat för önskvärdheten af att alla skogsägare måtte söka bereda sina

skogsarbetare möjlighet till bosättning å lämpliga lägenheter å eller i närheten

af arbetsfältet. Och tänkte man särskilt på att detta kunde ske

i form af egna hem, hvilket därför borde genom lämpliga åtgärder underlättas.

Hvad som ofvan anförts har gällt närmast med afseende på enskilda

skogsägare eller skogsåverkare. Men det gäller äfven med afseende på

staten såsom skogsägare. I allmänhet torde skogsafverkningsarbetarne icke

hafva det bättre på statens skogar än på de enskildas. Åtgärder äro äfven

här icke mindre af nöden. Huruvida och i hvilken mån dessa böra

läggas på skogsägaren eller afverkaren, torde en blifvande utredning få klargöra,

Att äfven från statens sida åtgärder äro angelägna för att erhålla

en duglig skogsarbetarestam, är emellertid uppenbart, Därhän syftade väl

ock de upplåtelser af skogstorp, som under senaste årtionden ägt rum på

statsskogarna i de båda nordligaste länen, men klagomålen rörande verkningarna

af dessa upplåtelser äro alltför många, för att det skulle vara att

anbefalla att, utan vidare, taga dessa till efterföljd. Enligt trontalet har

man att förvänta proposition om upplåtelser i utsträckt omfattning af egna

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

8 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 2.

hem på kronans egendomar. Måhända kan genom dessa upplåtelser äfven

den här berörda synpunkten i viss mån tillgodoses.

Med det ofvan anförda tror jag mig hafva påvisat, att skogsarbetarefrågan

i Norrland, från olika synpunkter och af intresserade från skilda

läger, börjat tilldraga sig en förtjänt uppmärksamhet. För en rätt insikt

om dess stora vikt torde härtill endast behöfva erinras om den ofantliga

betydelse, som skogarna i Norrland samt ett ändamålsenligt och framtidsmässigt

tillgodogörande af desamma hafva för hela vårt land och dess

ekonomi. För en rätt utveckling af den norrländska skogshandteringen är

det icke minst betydande momentet, huru arbetarefrågan i framtiden skall

gestalta sig.

För detta ändamål synes det mig af vikt, att statsmakterna här gripa

in och det utan dröjsmål; eljest kunna de lätt komma för sent. Endast

genom ett dylikt ingripande kan det, som ofvan antydts, blifva system och

enhet i det hela.

Hvad som främst behöfves är en utredning af frågan ur olika synpunkter,

af hvilka ofvan berörts en del hufvudsakliga, utan att jag därför

kan anse mig hafva uttömt ämnet. Och på denna utredning böra sedan

grundas de åtgärder, som för frågans rätta ordnande böra vidtagas.»

Hvad först angår den ifrågasatta utredningen rörande de norrländska

skogsarbetarnes ställning och lefnadsförhållanden, vill utskottet

till en början erinra, att de arbetsstatistiska undersökningar, som hittills

ägt rum i vårt land, endast i mycket ringa mån afsett skogsarbetarnes

— lika litet som landtarbetarnes i allmänhet — förhållanden. Enligt

den plan för det arbetsstatistiska arbetet, — hvilket som bekant omomhänderhafves

af en särskild afdelning inom kommerskollegium —, som

af Kungl. Maj:t år 1903 fastställts, och som därefter hufvudsakligen

blifvit följd, skall nämnda arbete afse dels och i främsta rummet en fortlöpande

socialstatistik af allmän art och dels mera mångsidiga specialundersökningar.

Den fortlöpande socialstatistiken af allmän art behandlar hufvudsakligen

följande olika spörsmål, nämligen förhållandena å arbetsmarknaden,

arbetslösheten, den offentliga arbetsförmedlingen, arbetskonflikter, lifsmedelspriser,

bostadspriser, byggnadsverksamheten samt arbetsgifvares och

arbetares organisationsväsende. Af dessa ämnen bär flertalet uteslutande

eller hufvudsakligen afsett förhållandena i städer och därmed likartade

industrisamhällen och belyser sålunda endast industriarbetarnes ställning.

Endast om statistiken rörande arbetsförmedling, arbetskonflikter och orga
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 4) Utlåtande N:o 2. 9

nisationsväsende kan sägas, att de helt eller delvis omfattat äfven skogsöda

andra landtarbetare.

Specialundersökningarna åter behandla antingen vissa sociala spörsmål,

som anses vara af särskild vikt, eller ock förhållandena inom någon

viss betydelsefull näringsgren. Dessa undersökningar hafva hittills afsett

dels förhållandena vid bagerier, tobaksfabriker, större och mindre mekaniska

verkstäder, vissa specialverkstäder äfvensom tryckerier och därmed

förenad handtering, dels arbetstidens längd inom de industriella yrkena,

dels de kollektiva arbetsaftalen och dels slutligen arbetslösheten i riket.

Frånsedt de nyssnämnda undersökningarna om arbetstidens längd och

om kollektivaftalen, som jämväl gälla vissa grupper af skogs- och landtarbetare,

hafva sålunda äfven specialundersökningarna hittills uteslutande

sysselsatt sig med industrien.

Att sålunda hittills hufvudsakligen de industriella arbetsförhållandena

varit föremål för statistisk undersökning, har sin naturliga förklaring i

det faktiska förhållande, att de aktuella ekonomiska och arbetarepolitiska

problemen först uppkommit inom de industriella yrkena. I samma mån

liknande eller andra spörsmål inom skogs- och landtarbetet tränga sig

fram till beaktande, uppstår naturligen samma behof af undersökning

och statistik på dessa områden.

Så har ock redan skett. Och Riksdagen har i skrifvelse till Kungl.

Maj:t den 30 maj 1907 anhållit om en utredning om lämpligaste

sättet för åstadkommande af en undersökning och statistisk utredning

rörande landtarbetarnes lefnadsförhållanden, samt framläggande för Riksdagen

af de förslag, som med anledning däraf kunde synas påkallade.

Med anledning häraf har Kungl. Maj:t den 14 juni samma år anmodat

kommerskollegium att inkomma med underdånigt utlåtande öfver den

gjorda framställningen. Detta utlåtande, för hvars utarbetande kommerskollegium

tillkallat särskilda sakkunnige på de olika arbetsområdena, däribland

äfven en från Norrland, föreligger ännu icke i fullt färdigt skick,

men enligt hvad utskottet erfarit, hafva kommitterade uppgjort en preliminär

plan, som inom den närmaste framtiden kommer att underställas

kollegii pröfning, till systematisk undersökning af och statistik öfver

landtarbetarnas ställning och lefnadsförhållanden, innefattande dels en

allmän orienterande undersökning af de olika landsdelarnas vanligast förekommande

brukningstyper, landtarbetaregrupper in. in., dels allmänna

årliga undersökningar rörande arbetslön och arbetstid, dels mera ingående

undersökningar rörande landtarbetarnes fördelning på olika yrkesspecialiteter

samt dessas personliga förhållanden, aflöning in. m., dels lokalBih.

till Biksd. Prot. 1909. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 2 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 2.

undersökningar för ingående utredningar af den landtbrukande befolkningens

ekonomiska villkor och lefnadsförhållanden på vissa lokalt begränsade

områden, så valda, att de kunna anses typiska för sin trakt, dels

ock slutligen specialundersökningar rörande såväl särskilda arbetaregrupper,

såsom skogs- och flottmogsarbetare, betodlingsarbetare o. s. v., som ock

särskilda spörsmål såsom bostadsfrågan, formerna för anställningen m. in.

Därest en dylik plan för arbetsstatistikens utsträckande till landtarbetarne

varder af Kungl. Maj:t godkänd, och de säkerligen rätt afsevärda

medel, som komma att erfordras för dess genomförande, blifva af

Riksdagen beviljade, skulle alltså däri komma att ingå äfven den statistiska

undersökning af skogsarbetarnes i Norrland och därmed likställda landsdelar

lefnadsförhållanden, som motionären påyrkat.

Det kunde vid sådant förhållande ifrågasättas, att man först borde

afvakta, huruvida ofvannämnda plan för anordnande af landtarbetarestatistik

kommer till utförande eller icke, innan man besvärar Kungl.

Maj:t med en ny framställning i ett ämne, som på visst sätt redan är

föremål för Kungl. Maj:ts pröfning. Men härvid är till en början att

märka, att den inom kommerskollegium planerade undersökningen af

landtarbetarnes förhållanden innebär en fortgående arbetsstatistik af sådan

omfattning, att densamma säkerligen först efter ganska lång tid kan förväntas

medföra den speciella utredning, som af motionären begärts, äfven

under antagande att den under de närmaste åren kunde, efter statsmakternas

godkännande, påbörjas. I motionen begäres en undersök

ning af mera summarisk och extra ordinär natur, ägnad att direkt läggas

till grund för ett skyndsamt afhjälpande af de svåraste missförhållandena

i de norrländska skogsarbetarnes lefnadsvillkor, särskildt i fråga om deras

bostäder under pågående skogsarbeten. Dessa missförhållanden äro —

äfven med frånseende af de öfverdrifter, som i vissa framställningar härom

må kunna förefinnas — enligt utskottets mening af den allvarliga beskaffenhet,

att en skyndsam undersökning däraf är af behofvet påkallad

utan afbidan på, när och i hvilken omfattning den ordinarie arbetsstatistiken

kommer att utsträckas till landtarbetarne. Denna undersökning

bör enligt utskottets mening utföras af kommerskollegii afdelning för

arbetsstatistik.

Beträffande därefter den i motionen framställda begäran om utredning

och åtgärder för tillgodoseende af Norrlands behof af en duglig

och tillräcklig skogsarbetarestam, så delar utskottet till fullo motionärens

mening, att denna fråga är i hög grad behjärtansvärd. En tillfredsställande

lösning däraf torde emellertid vara förenad med vissa svårigheter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N.o 2. 11

De hittills utförda skogsarbetena ha i stort sedt omfattat afverkning

och virkestransport för exploatering af urskogar. Först på senare tid

har hos oss som annorstädes efter sådan exploatering börjat ställas kraf

på en rationell skötsel af skogarna. En jämförelse mellan afverkningens

och virkestransportens utförande för ett 20-tal år sedan och nu visar,

att helt andra synpunkter göra sig gällande och att större fordringar på

yrkesskicklighet hos den enskilde arbetaren numera uppställas. Råmaterialets

stegrade pris, bättre kommunikationer och en mångsidigare

industriell användning af virket ha framkallat en varsammare behandling

af detsamma vid transporten, som därför kräfver vana och intresserade

arbetare. Till markförbättringsåtgärder och bedrifvande af en rationell

skogskultur, som på senare tid börjat införas, behöfves också särskildt

yrkeskunnigt folk, som är vant vid dylika arbetens utförande. I den

män staten och enskilda skogsägare vakna till insikt om nödvändigheten

af att snarast möjligt försätta all skogsmark i fullgodt skick genom

sörjande för ny återväxt, hjälpgallring af ungskog, ljushuggningar m. m.,

så uppstår behofvet af en duglig skogsarbetarestam, som blir fast bosatt.

Nedsättandet af fasta skogsarbetare på lämpliga platser i skogarna

skulle lämna den erforderliga kvantitativa ökningen i arbetskraft på

samma gång som utsikt bereddes att erhålla en väl kvalificerad arbetsstyrka.

En lösning af skogsarbetarnas bostadsfråga blir sålunda af behofvet

påkallad ej endast med tanke på de hälsovådliga förhållanden, under hvilka

skogsarbetarne nu lefva, utan äfven med tanke på produktionens behof

af utbildad och fullgod arbetskraft.

Det lär ej ankomma på utskottet att i detalj angifva hvilka åtgärder,

som böra vidtagas, men utskottet vill likväl lämna några antydningar

om hvad som i denna del kan ifrågasättas.

För en lösning af denna bostadsfråga måste man taga hänsyn till

det lefnadssätt olika grupper af skogsarbetare måste begagna under arbetets

utförande. Man kan, som af det föregående framgår, skilja på tre slag af

skogsarbeten, nämligen afverknings-, skogsvärds- och jlottningsarbeten.

Flottning sarbetena taga ofta sin början omedelbart efter islossningen

under kall och svår väderlek, hvarför det är oundgängligt, att varma bostäder

beredas åt manskapet. Respektive arbetsgivare borde åläggas ansvar

att ha sådana uppförda vid alla vattendrag, där flottning bedrifves.

Arbetet återkommer vid större flottleder i regel hvarje eller hvartannat

år, och bostädernas plats torde utan svårighet kunna bestämmas. Kon
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 2.

trollen öfver dessa bostäders befintlighet, liksom öfver att båtar, spelflottar

och annan materiel, hvarpå arbetarnas lif och välfärd beror, är i godt

skick, borde falla under yrkesinspektionens verksamhet.

Annorlunda ställa sig förhållandena vid afverkningsarbetena. Dessa

utföras än här och än där. Deras varaktighet på samma plats inskränkes

ofta till en vinter, och många år kunna förflyta, innan arbetena återupptagas

i trakten. Vid uttagande af afverkningsrättigheter och försålda utstämplingar

å enskilds eller kronans marker är det oftast hvarken samma

arbetsgifvare eller arbetare, som återkomma med arbetet.

Det vanligaste förfaringssättet för åstadkommande af bostäder under

arbetet är, att arbetsgifvaren betalar arbetarne en rund summa som

ersättning för att de åt sig uppföra nödvändiga lägenheter. Att de under

sådana förhållanden bli mycket bristfälliga, är helt naturligt. Ett sätt

att afhjälpa missförhållandena vore möjligen att bygga bostäder utmed

de hufvudvägar, till hvilka basvägarna — utefter hvilka utdrifningen sker

— pläga sammanlöpa. Kostnaden komme då att fördelas på ett stort

arbetsområde och husen kunde tagas i anspråk under flera år. Emellertid

torde sådana bostäder knappast komma att tagas i bruk af andra än

körarne. Men det är också de, som äro i största behofvet af bättre

förhållanden. De ha nämligen ej blott sig själfva utan äfven sina hästar

och körredskapen att vårda. Huggarna däremot vilja alltid bo vid själfva

hygget, där de skola arbeta, och man kan ej gärna begära, att de efter

slutadt mödosamt dagsverke skola bege sig långväga till natthärberget.

Man måste sålunda förutsätta, att huggarnes bostäder ej kunna vara af

samma permanenta slag som öfriga skogsarbetares. Emellertid skulle en

afsevärd förbättring af deras kojor kunna vinnas genom bestämmelser,

som t. ex. ålägga upplåtaren af utstämplingar att ombesörja huggarbostädernas

uppförande, innan snö och käle inställt sig. Vissa minimifordringar

på en huggarkoja kunde äfven stipuleras.

I den mån skogsafverkningen enligt nutidens fordringar följes af

hyggesrensningar, skogsfrösådd och andra föryngringsåtgärder, komma

skogsvärdsarbetarna att efterträda huggarne och ta deras kojor i anspråk.

Vid en god skogshushållning skulle huggarkojan på detta sätt bli

användbar under mycket längre tid, än som åtgår för afverkningen i

trakten. Under sådana förhållanden kunde större anspråk på huggarkojornas

byggnadssätt uppställas, än eljes är förhållandet.

Skogsvärdsarbetarna skulle utgöra kärnan uti den behöfliga skogsarbetarestammen

och deras bosättning å skogsmarkerna göras för dem så

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 4) Utlåtande N:o 2. 13

betryggande som möjligt. Om de många nyodlingar, som finnas i skogarna,

upplätes på dylikt sätt till skogsarbetarne i stor utsträckning,

skulle med tiden en väl fördelad, tillgänglig och yrkesvan arbetskraft

erhållas. Å statens skogar ha sådana upplåtelser fortgått sedan år 1891

i Norrbottens och sedan år 1904 i Västerbottens län. År 1906 hade

det förra länet skogstorpen nått ett antal af 480 och i det senare af

146. Dessa i förhållande till skogsarealen försvinnande små siffror äro

ägnade att påkalla en utredning om på hvad sätt staten ytterligare bör

främja jordupplåtelser å sina skogsdomäner. Vid årets Riksdag har

Kungl. Maj:t uti nådig proposition n:o 43, äfven föreslagit att upplåtelser

af skogstorp enligt kungörelsen den 27 maj 1904 ej vidare skall äga

rum, men att i stället sådana till odling och bebyggande tjänliga lägenheter

i de sex nordliga länen, som kunde vara att tillgå på särskildt

gynnsamma villkor, skulle upplåtas åt mindre bemedlade eller obemedlade,

under förutsättning att hinder från skogsvårds- och brukningssynpunkt

ej finnes och att den jord, som upplåtes, är belägen i närheten af odlad

bygd och kommunikationsled.

Den reform, som härmed afses, tillgodoser emellertid hufvudsakligen

det mindre jordbrukets behof af odlingsmark å kronans domäner, men

berör ej direkt det af herr Widén väckta spörsmålet om att få till

stånd en bofast för skogsvårdsarbetet så godt som uteslutande ägnad

arbetarstam. En utredning af denna sak är därför af behofvet påkallad.

I hvad mån statsmakterna genom lagstiftning böra ingripa för att å

stora skogsvidder, som äro uti enskild ägo, vinna möjligast tillfredsställande

förhållanden i detta stycke, bör äfven tagas under ompröfning.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Andra Kammaren ville för sin del besluta,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes

dels verkställa utredning såväl rörande skogsarbetarnes

ställning och lefnadsförhållanden i Norrland

samt, i den mån det finnes önskligt, äfven i andra i

detta afseende därmed jämförliga landsdelar,

som ock angående de åtgärder, som må finnas

nödiga för tillgodoseende af behofvet därstädes af eu

under sunda ekonomiska och hygieniska förhållanden

lefvande duglig skogsarbetarestam,

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. S Häjt. S

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 2

och dels därefter vidtaga de åtgärder och, i den

mån Riksdagens medverkan kräfves, till Riksdagen göra

de framställningar, som af denna utredning föranledas.

Stockholm den 26 februari 1909.

På utskottets vägnar:

GUSP. SANDSTRÖM.

STOCKHOLM, SVENSKA BOKTKYCKEBI-AKTIEBOLAGET, 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.