Sök i Ratio Lex

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o ti) Utlåtande N:o 21

1909-04-16 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 5TU 1909:21, Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o ti) Utlåtande N:o 21

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o ti) Utlåtande N:o 21.

1

N:o 21.

Ank. till Riksd. kansli den 16 april 1909, kl. 1 e. ni.

Andra Kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande n:o 5, i anledning

af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t

angående lättnader för sjöfolket med afseende å tiden

för fullgörande af värnplikten.

Till utskottets behandling har blifvit hänvisad en inom Andra Kam- Motionen.

maren af herrar C. G. Lindley, N. Edv. Lindberg, K. A. Borg och A.

J. Christiernson väckt motion, n:o 188, däri hemställts, att Riksdagen behagade

besluta att i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om snar utredning

om hvilka lättnader, som kunna beredas sjöfolket med afseende på

tiden för fullgörandet af deras värnplikt, samt därefter till Riksdagen inkomma

med de förslag, hvartill utredningen må kunna föranleda.

Till stöd för denna hemställan hafva motionärerna anfört följande:

»Sjöfolket har i högre grad än andra arbetaregrupper fått vidkännas

den nya härordningens ökade värnpliktsbördor, men till denna öfningstid

kommer därjämte en oftast lång väntetid före inryckningen.

Till följd af anställningens natur har sjöfolket ytterst svårt att

kunna anpassa sig efter de tider, som inryckningen äger rum, och ställes

häraf i en svår belägenhet. Samtidigt måste dock medgifvas, att äfven

för arbetarne i land kunna dylika förhållanden ibland göra sig gällande,

enär många arbetsgifvare hafva en lätt förklarlig obenägenhet att anställa

ungdom i värnpliktsåldern, hvilken sedermera efter någon kortare tid måste

lämna sin anställning. Har dylik ung arbetare likväl fått anställning, så

kan han stanna kvar till den tid, då han skall inställa sig för värnpliktens

fullgörande.

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 8 Sand. 2 Afd. 2 Band. 20 Höft. (N:o 21.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o ål.

Annorledes förhåller sig saken för sjöfolket. Afmönstrar en sjöman

eller eldare på hösten, blir han i allmänhet, om han befinner sig i värnpliktsåldern,

nekad rätt att ånyo utmönstra, så vida sjömanshusombudsmannen

befarar, att han ej skall hinna tillbaka före inställelsedagen. Det

är i allmänhet mycket svårt, för att icke säga hart när omöjligt, för sådan

sjöman eller eldare att vinna tillfällig anställning i land, i all synnerhet

om arbetslösheten inträder på senhösten. Äfvenså är sjöfolket i allmänhet

urståndsatt att upptaga täflan med arbetarne i land på grund af de senares

större lokalkännedom och förbindelser på de olika arbetsplatserna. Dessutom

saknar sjöfolket oftast de för anställning i land nödvändiga yrkes-,

fack- eller vanekunskaperna.

Har en sådan situation inträffat, så bli dess verkningar merendels

rent af ohyggliga. Vanligtvis stannar sjöfolket kvar i de större sjöstäderna

i hopp om att vinna lämplig hyra eller anställning. Under tiden

förbrukas deras kassa, så att de efter någon tids förlopp befinna sig i utblottadt

tillstånd. Deras tillhörigheter vandra så småningom till pantbanken

och, då de icke längre kunna betala, bli de utkörda från sjömanshem

och andra ställen, där de tagit in.

Ett system, som lämnar sådant resultat, kan aldrig få betraktas som

tillfredsställande. I all synnerhet bör staten vara angelägen om att undanröja

alla från dess sida påverkande och bidragande omständigheter, där

så är möjligt. En välbehöflig reform i denna riktning vore därför, om

de militära myndigheterna kunde ordna det så, att värnplikten när som

helst kunde påbörjas.

I samband härmed torde såsom ett exempel kunna påpekas, att Storbritannien

har sin flottas reserv inrättad efter några liknande principer.

Därstädes finnes, som bekant, ingen obligatorisk värnplikt. Flottans bemanning

utgöres af för ändamålet värfvadt manskap.

Samma förhållande gör sig äfven gällande beträffande reserven. De

af handelsflottans sjömän och eldare, som därtill äro hågade och kvalificerade,

kunna vinna inträde i denna reserv och äro därvid skyldiga att

årligen undergå en månads exercis. I ersättning därför erhålla de en viss

veckolön under exercistiden samt ett mindre belopp pr år, s. k. »retainer»,

som utbetalas kvartalsvis. Denna tjänstgöring blir på så sätt icke någon

börda för det brittiska sjöfolket. De kunna när som helst anmäla sig till

tjänstgöring, som vanligtvis kan fullgöras i hvilken större sjöstad som helst,

där sjöfolket är bosatt. Äfvenså bör påpekas, att brittiska regeringen på

senare tiden utsträckt denna rätt till inträde i flottans reserv att omfatta

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 21. 3

äfven det utländska sjöfolk, som någon längre tid seglat på brittiska fartyg.

Icke så få svenska sjömän och eldare ha gjort detta och bland dem

torde många här hemma på vårt lands bekostnad ha undergått sin första

utbildning, under det att andra ha undandragit sig att här fullgöra sin

värnplikt till följd af förut i motionen påpekade och andra inom facket

rådande missförhållanden.

Då ett land som Storbrittannien — hvars försvar hufvudsakligen hvilar

på flottan och dess bemanning — kan utbilda sin reserv med ett dylikt

utbildningssystem, bör det ligga inom möjligheternas område att äfven i

vårt land anpassa värnpliktens fullgörande efter inom sjöfarten rådande

förhållanden.

Alla dessa skäl tala för att frågan är af den vikt och betydelse, att

den behöfver sakkunnig utredning.»

Af motiveringen till den utaf motionärerna gjorda hemställan torde

framgå, att med motionen närmast åsyftas de å sjömanshus inskrifna värnpliktiga.

För de i inrikes sjöfart utan mönstring tjänstgörande sjömän,

som ej äro inskrifna å sjömanshus, erbjuda sig gifvetvis i allmänhet mindre

svårigheter att anpassa sig efter tiden för värnpliktsöfningarna. Hvad

angår de svenska sjömän, som vid värnpliktens inträdande tjänstgöra å

utländska fartyg, torde såsom regel gälla, att dessa äro inskrifna å sjömanshus.

Enligt 25 § 1 mom. värnpliktslagen tilldelas flottan:

a) alla å sjömanshus inskrifna maskinister och eldare samt af öfriga

å sjömanshus inskrifna värnpliktiga de, som tolf månader eller därutöfver

varit inmönstrade till sjöfart; samt

b) andra värnpliktiga, hvilka anses vara för flottan behöfliga, till det

antal som Konungen pröfvar erforderligt.

De värnpliktiga, som tilldelas flottan, inskrifvas antingen till s. k.

allmän tjänst eller ock till sjötjänst, stationstjänst eller fastningstjänst.

Såvidt Konungen ej för särskilda fall annorlunda bestämmer, tillhöra enligt

33 § värnpliktslagen nämnda värnpliktiga under hela sin tjänstetid i

beväringen den tjänst vid flottan, hvartill de sålunda blifvit inskrifna.

Det sammanlagda årliga hehofvet af värnpliktiga i de två förstnämnda

grupperna, hvilka omfatta dem, som erhålla sin utbildning ombord å fartygen

och äro afsedda att tillgodose fldttans bemanningsbehof, har de senare

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra Kammarens Tillfälliga? Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 21.

åren utgjort omkring 1,800. Till fyllande af detta behof hafva erhållits

omkring 1,200 i gruppen för allmän tjänst och 600 i sjötjänstgruppen.

Till allmän tjänst skola enligt 27 § ] mom. värnpliktslagen, jämförd

med 30 § inskrifningsförordningen, uttagas de under a) här ofvan omnämnda

värnpliktiga äfvensom andra å sjömanshus inskrifna värnpliktiga

till. de* antal, Konungen bestämmer. Medan under de senare åren till

dylik tjänst ej uttagits andra än först omnämnda värnpliktiga, har emellertid

i år föreskrifvits, att från vissa sjömanshus skola till sådan tjänst uttagas

alla därstädes inskrifna värnpliktiga. Det jämförelsevis ringa antal å sjömanshus

inskrifna värnpliktiga, som icke uttages till allmän tjänst, plägar

tilldelas hären. F b

Gifvet är, att yrkessjöfolket lättast skall kunna tillgodogöra sig den

sjömilitära utbildning, som erfordras för tjänst ombord å flottans fartyg.

Då emellertid flertalet å sjömanshus inskrifna värnpliktiga användes i

utrikes sjöfart och sålunda i händelse af mobilisering icke är att påräkna för

omedelbart inträdande i tjänstgöring ombord, är det tydligtvis af vikt att

äga tillgång äfven å andra för dylik tjänstgöring utbildade värnpliktiga,

Indika kunna förväntas omedelbart inställa sig vid mobilisering. Detta

behof tillgodoses af sjötjänstgruppen, till hvilken företrädesvis uttagas

■värnpliktiga från de flottans stationer närmast belägna inskrifningsområden

och vissa andra vid kusten belägna dylika områden, där tillgång å för

ändamålet lämpliga beväringsmän tinnes.

Under^de senare åren,, då utbildningstiden för värnpliktiga vid flottan

omfattat 172 dagar, har tjänstgöringen för nu nämnda två grupper varit

sa. anordnad, att de till allmän tjänst inskrifna fullgjort densamma i en

följd med början omkring den 8 januari året efter det inskrifningen skett,

under det att de till sjötjänst inskrifna fullgjort hälften af tjänstgöringen

under inskrifningsåret och andra hälften däraf under närmast påföljande

år med början hvardera året omkring den 3 juli.

Sedan öfningstiden för värnpliktiga vid flottan från och med 1908

utsträckts till 300 dagar, har emellertid i enlighet med af fjolårets Riksdag

fattadt beslut sådan ändring vidtagits i 27 § 1 mom. värnpliktslagen att,

på sätt Konungen närmare förordnar, tjänstgöringen skall — där ej särskilda

omständigheter föranleda annan ordning — fullgöras af de till

allmän tjänst inskrifna i en följd under första och andra året och af de

till sjötjänst inskrifna jämväl i* en följd under andra året.

På sätt Kungl. Maj:ts proposition n:o 167 till fjolårets Riksdag närmare

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra Kammar ms Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 21. 5

utvisar, åsyftades med berörda ändring, att tjänstgöringen regelmässigt

skulle fullgöras af do till allmän tjänst inskrifna från midten af november

det år, inskrifningen skett, till midten af september påföljande år och af

de till sjötjänst inskrifna från midten af februari till midten af december

året efter det inskrifningen ägt rum. Med nämnda framflyttning af tjänstgöringstiden

för de till allmän tjänst inskrifna afsågs att dels vinna nödig

tid för rekrytutbildning och förberedande öfniugar, innan specialutbildningen

i de ombord anordnade skjut- och signal- med flera skolor i midten af

april toge sin början, och dels förebygga, att tjänstgöringen komme att

fortgå efter det de i början af juli begynnande eskaderöfningarna afslutats

under loppet af september, då nämligen ett betydande antal befäl och

manskap erfordrades för arbetet i skolorna i land. Af tjänstgöringstiden

för de till sjötjänst inskrifna var åter första delen intill början af juli

afsedd att användas till rekrytutbildning och förberedande öfningar, tiden

mellan början af juli och midten af september till deltagande i eskaderöfningarna

och återstoden till undervisning i ombord anordnade, jämväl

för en mindre del af stammen afsedda skolor. Den nu angifna anordningen

ansågs vara väl egnad att å ena sidan hålla flottans krigsberedskap

i fråga om bemanningen vid makt under hela året samt å andra sidan

möjliggöra en tillfredsställande utbildning för nämnda två grupper af

värnpliktiga och tillika bereda nödig personaltillgång för flottans eskaderöfningar.

I full öfverensstämmelse med hvad som sålunda angifvits i nämnda

proposition har tjänstgöringen för de under 1908 inskrifna värnpliktiga,

som tilldelats ifrågavarande två grupper, blifvit anordnad; och hafva

enahanda bestämmelser under sistlidne januari meddelats beträffande dem,

som vid detta års inskrifningsförrättningar komme att tilldelas samma

grupper. Inryckningsdagen för de till allmän tjänst inskrifna har för

båda årsklasserna satts till den 20 november.

Innan utskottet inlåter sig å pröfning af den i motionen gjorda hemställan,

anser sig utskottet böra ytterligare beröra några bestämmelser i

gällande författningar, som äga betydelse för bedömandet af förevarande

spörsmål.

Värnpliktslagen inrymmer ej rätt för värnpliktig att erhålla uppskof

med inträdandet i tjänstgöring till senare dag än den för året bestämda

inryckningsdagen. Däremot möter ej hinder att få fullgöra tjänstgöringen

under tidigare eller senare år än det bestämda. För bifall till ansökan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts, (N:o 5) Utlåtande N:o 21.

att ett tidigare år få fullgöra tjänstgöringen erfordras, förutom målsmans

och husbondes samtycke, allenast att vara vapenför och i öfrigt lämplig

till den tjänstgöring, som ansökningen afser. Uppskof med tjänstgöring

till nästföljande år kan enligt 17 § 1 mom. värnpliktslagen, jämförd med

28 § inskrifningsförordningen, vid inskrifningen medgifvas å sjömanshus

inskrifven värnpliktig, som enligt intyg af sjömanshusombudsman, magistratssekreterare

eller svensk konsul är förhyrd å fartyg i utrikes fart för hela

seglationstiden under året eller ock för utrikes resa, som beräknas vara i

minst tre månader och infaller under den tid, tjänstgöringen är afsedd att

äga rum. Uti ett af delegerade inom 1907 års generalskommission utarbetadt

förslag till ändringar i inskrifningsförordningen har framför ordet

»infaller» inskjutits »till någon del». Fortfar ofvan nämnd anledning till

uppskof med tjänstgöring, må förlängdt uppskof hvarje gång för ett år af vederbörande

inskrifningsnämnd beviljas den värnpliktige; dock att tjänstgöringen

skall taga sin början senast det år, under hvilkethan fyller 24 år. Yppas för

inskrifven värnpliktig efter det inskrifningsförrättningarnaafslutats sådan anledning

till uppskof med tjänstgöring, som nu nämnts, är han jämlikt 17 § 2 mom.

värnpliktslagen, jämförd med 93 § inskrifningsförordningen, berättigad att

— i händelse han, med företeende af intyg utaf nyssnämnda beskaffenhet

rörande uppskofsanledningen, hos vederbörande sjörullföringsområdesbefälhafvare

ansöker om uppskof till nästföljande år med den förestående

tjänstgöringen —- af denne befälhafvare undfå det sålunda äskade uppskofvet.

Önskar sådan värnpliktig ytterligare uppskof med tjänstgöring,

är han emellertid pliktig att vid följande årets inskrifningsförrättning hos

vederbörande inskrifningsnämnd göra framställning därom. Ansökningar

om uppskof med tjänstgöring kunna af de värnpliktiga göras genom sjömanshusombudsmännen.

Jämlikt 137 § inskrifningsförordningen må till tjänstgöring inkallad

värnpliktig icke påmönstras å handelsfartyg för resa, som hindrar honom

att i laga tid inställa sig till den föreskrifna tjänstgöringen, för så vidt

icke i 28 § af samma förordning omnämndt fall (se ofvan) är för handen

och han i anledning däraf i föreskrifven ordning gjort ansökan om uppskof

med tjänstgöringen. Enligt hvad utskottet inhämtat, lärer denna

bestämmelse af vederbörande mönstringsförrättare tillämpas med varsamhet

och i allmänhet ej komma till användning i andra fall, än då det

är uppenbart, att vederbörande sjöman afsiktligt ämnar undandraga sig

fullgörandet af tjänstgöringen. Uti det af delegerade inom 1907 års ge
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 21. 7

neralskommission utarbetade förslag till lindringar i inskrifningsförordningen

har det i 137 § stadgade förbud mot påmönstring gjorts beroende

af att den värnpliktige ej förut ansökt eller vid påmönstringcn ansöker

om uppskof med tjänstgöringen, hvarförutom till §:n fogats det tillägg,

att i sistnämnda fall mönstringsförrättaren skulle vara skyldig att insända

till honom öfverlämnad ansökan till vederbörande rullföringsbefälhafvare.

Värnpliktig, som är antagen i annans tjänst eller arbete, må enligt

9 § värnpliktslagen ej af arbetsgivare hindras att i behörig tid inställa

sig till tjänstgöring. På grund af detta stadgande, för hvars öfverträdelse

1907 års generalskommission ansett böra stadgas straffpåföljd af böter

från och med 50 till och med 500 kronor, må sålunda fartygsbefälhafvare

icke vägra å fartyget inmönstrad värnpliktig afmönstring, då sådan erfordras

för att sätta den värnpliktiga i stånd att fullgöra honom åliggande tjänstgöring.

Sker afmönstring för sådant ändamål å utländsk ort, torde

endast i undantagsfall förekomma, att den värnpliktige, enligt gällande

bestämmelser angående aflöning för flottans värnpliktiga under fredstid,

kommer i åtnjutande af någon ersättning för sin hemresa. Understöd i

sådant afseende torde emellertid understundom hafva åtnjutits enligt de i

konsulatförordningen för nödställda sjömän å utländsk ort gifna bestämmelser.

Så snart tjänstgöringstiden för flottans till allmän tjänst inskrifna

värnpliktiga blifvit meddelad vederbörande sjörullföringsområdesbefälhafvare,

hvilket i regel torde ske under loppet af januari månad, åligger denne befälhafvare

enligt 96 § inskrifningsförordningen att för hvarje särskildt

sjömanshus utfärda kungörelse om de sjömanshuset tillhörande, i flottan

inskrifna värnpliktigas tjänstgöring. Sådan kungörelse, i hvilken, förutom

uppgift å tid och ort för inställelse till tjänstgöring, skall intagas bland

annat en erinran om att förhyrning å handelsfartyg icke befriar från

inställelse till tjänstgöring i annat fall än att nppskof med densamma

erhållits jämlikt 17 § värnpliktslagen, anslås offentligen inom hvarje kommun

inom sjömanshusdistriktet samt införes i en eller flera af de inom

distriktet mest spridda tidningar, hvarförutom samma kungörelse så snart

ske kan tillställes sjömanshusombudsmannen jämte de personer inom distriktet,

som äga verkställa påmönstring af besättning å handelsfartyg.

Såsom laga förfall för uteblifvande från tjänstgöring anses enligt 43 §

1 mom. värnpliktslagen, om man är sjuk eller i Konungens och rikets

tjänst uppbådad eller faren eller sitter i häkte; dock att vederbörande äga,

opaginerad Kontrollera mot PDF

B Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 21.

då andra än nu sagda förfall förebäras, att pröfva, huruvida de äro af den

vikt, att de må gälla såsom laga förfall.

I det af kommerskollegium den 22 november 1900 afgifna utlåtande

öfver förslaget till nu gällande värnpliktslag framhölls bland annat, att,

såvida ej sjömannen under längre tid före den väntade inkallelsen afhölle

sig från att taga anställning i utrikes sjöfart, kunde äfven med iakttagande

af all på honom ankommande omtanke lätt inträffa, att inställelse i rätt

tid blefve för honom omöjlig. Sådant kunde t. ex. ske till följd af förändrad

destination af det fartyg, hvarå han vore förhyrd, eller sjöolycka

eller andra inträffande händelser och omständigheter, som ej kunnat af

honom förutses.

Yederbörande departementschef yttrade med anledning häraf vid ärendets

föredragning i statsrådet den 7 januari 1901, att ofvan återgifna

föreskrift om pröfning af andra förfall än de särskilt omnämnda bland

annat afsåg just sådana af kommerskollegium anförda tillfällen, då sjöman

utan eget förvållande kunde blifva hindrad att i tid inställa sig till

tjänstgöring.

Genom nu gällande värnpliktslag ställdes de värnpliktiga under strafflagen

för krigsmakten jämväl i fråga om åtlydnad af inkallelse till tjänstgöring

i fredstid. Förfallolöst uteblifvande från sådan tjänstgöring hänföres,

i händelse uteblifvandet ej öfverstiger åtta dagar, till olofligt undanhållande

och bestraffas i ty fall enligt 68 § i strafflagen för krigsmakten, där ej

återfall i brottet skett eller omständigheterna äro synnerligen försvårande,

med disciplinstraff. Öfverstiger uteblifvandet nämnda antal dagar, straffas

åter den brottslige såsom rymmare, d. v. s. första gången med disciplinstraff

och följande gånger med strängare straffart.

A inryckningsdagen uteblifven värnpliktig, som under loppet af tjänstgöringstiden

antingen frivilligt inställer sig eller ock af myndigheterna

hämtas till tjänstgöring, äger enligt 115 § inskrifningsförordningen icke

att tillgodoräkna sig den tid, han varit från tjänstgöringen frånvarande,

såframt densamma öfverstiger åtta dagar, och skall sådan värnpliktig, i

händelse berörda tid öfverstiger en tredjedel af den föreskrifna tjänstgöringstiden,

efter undergåendet af tilläfventyrs ålagd eller ådömd bestraffning

för uteblifvandet, utaf vederbörande befälhafvare eller chef hemförlofvas

för att först tillsammans med nästa årsklass fullgöra sin tjänstgöring.

Har däremot vid den värnpliktiges inställelse en tredjedel af tjänstgöringstiden

ännu icke tilländalupit, får han enligt af Konungen med stöd af

sistnämnda paragraf i kommandoväg meddelad bestämmelse, oafsedt huruvida

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 21. 9

han anses hafva ägt laga förfall för sitt uteblifvande eller icke, utan afbrott

fullgöra sin tjänstgöring, hvilken sålunda kommer att fortgå, i händelse

densamma begynt senast å åttonde dagen efter inryckningen, till den

bestämda utryckningsdagen och, därest den begynt senare, så lång tid

efter nämnda dag, som hans uteblifvande omfattat. Då, på sätt af den

förut lämnade redogörelsen framgår, yrkessjömännen i allmänhet, såsom

uttagna till allmän tjänst vid flottan, numera hafva att fullgöra 300 dagars

tjänstgöring i en följd, tillåtas alltså de af dessa sjömän, som inom 100

dagar efter den bestämda inryckningsdagen eller, om denna, såsom i år

är fallet, satts till den 20 november, inom den 1 påföljande mars inställa

sig eller hämtas till tjänstgöring, att i en följd fullgöra densamma.

1907 års generalskommission har emellertid af den orsak, att olofligt

undanhållande allt vanligare förekommer bland de värnpliktiga, hemställt,

att värnpliktig ej skulle få tillgodoräkna sig den tid, han förfallolöst uteblifvit,

därest undanhållandet omfattat ett dygn eller mera, hvarförutom

delegerade inom kommissionen föreslagit sådan ändring i ofvannämnda

föreskrift angående hemförlofning af de efter inryckningsdagen inkomna

värnpliktiga, att till allmän tjänst i flottan uttagen värnpliktig, hvars

inställelse sker senare än å 60:de dagen efter inryckningsdagen skulle efter

undergåendet af eventuell bestraffning hemsändas för att först tillsammans

med nästa årsklass fullgöra sin tjänstgöring.

Inom landtförsvarsdepartementet tillkallade sakkunniga för utarbetande

af förslag till bestämmelser i fråga om efterlysning af uteblifna värnpliktiga

m. m. hafva dock sedermera uti ett den 25 sistlidne februari afgifvet

betänkande hemställt om den ändring i sistnämnda förslag, att värnpliktiga,

tilldelade flottan i allmän tjänst, borde tillåtas inträda i tjänstgöring senare

än å 60:e dagen, förslagsvis å 90:e eller 120:e dagen.

Enligt tillgängliga uppgifter hafva af de till allmän tjänst vid flottan

uttagna värnpliktiga i medeltal för hvarje år under perioden 1904—1908

efterspanats och efterlysts såsom uteblifna från tjänstgöring 226 personer,

däraf frivilligt inställt sig efter tjänstgöringens början 65 personer och

genom myndigheternas försorg hämtats 12 personer.

På därom af utskottet framställd begäran hafva till utskottet öfverlämnats

dels från sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition följande,

flottans båda stationer omfattande:

Bill. till Riksd. Prat. 1909. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 20 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Ändra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 21.

* Uppgift & efterinställda, till allmän tjänst inskrifna värnpliktiga.

Inställda inom 8 dagar ........................

Inställda senare än 8 dagar ..................

Däraf utan att laga förfall kunnat företes

1907

1908

87

88

87

79

13

11»

dels och från chefen för beväringskompaniet vid flottans station i Stockholm

i följande tabell sammanställda uppgifter å efterinställda, till allmän

tjänst vid nämnda station inskrifna värnpliktiga:

1907—9:e januari

1908—9:e januari

1908—20 november

Genom

Genom

Genom

Frivilligt

Konungens

Frivilligt

Konungens

Frivilligt

Konungens

»Inställelsetid.

Bef:s försorg

Bef.s försorg

Bef:s försorg

Föreburit

Föreburit

Föreburit

Föreburit

Föreburit

förfall

CD

förfall

CD

förfall

CD

förfall

CD

förfall

CD

förfall

p

som an-

som an-

som an-

som an-

3

som an-

3

3?

33

setts gälla

33

setts gälla

g>

setts gälla

a

setts gälla

g?

setts gälla

setts gälla

som Taga

cL

som laga

Q»

som laga

eu

som laga

s.

som laga

eu

som laga

c

enl.

enl.

enl.

®

enl.

enl.

©

V. L. §43

V. L. §48

V. L. § 48

V. L. § 43

V. L. § 43

V. L. § 43

Inställda inom 8

dagar efter in- ryckningsdagen;

tillrättavisade,

bestraffade eller

frikända å Stock- holms bevä- ringsaf delning,

(ej medtagna i af-

gifna rapporter)

Inställda senare,

men innan l/3-del

i

7

2

2

1

9

af tjänstgörings- tiden gått till

ända och sålun- da fått kvar- stanna i tjänst

i

9

1

2

1

14

1

4

8

30

3

4

Inställda sedan 7a-

del af tjänstgö- ringstiden gått

till ända, hvar- för de enl. I.

-

F. § 115 mom.

2, hemförlofvats

(eventuel! efter

aftjänt straff) för

att nästa år ånyo

inkallas .........

7

2

4

1

4

1

1

->

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 5) Utlåtande N:o 21. 11

Dessa uppgifter, af hvilka de i sistintagna tabell för nu pågående

tjänstgöring lämnade afse tiden intill den 25 sistlidne mars, utvisa, i

hvilken afsevärd utsträckning de i 43 § 1 mom. värnpliktslagen gifna

bestämmelser om laga förfall komma till användning i fråga om efterinställda

sjömän. Att antalet efterinställda värnpliktiga till nu pågående

tjänstgöring varit betydligt större än hvad fallet varit de närmast föregående

åren torde väl bero därpå att den för sista årsklassen företagna,

jämförelsevis sent kungjorda framflyttningen af inryckningsdagen ej hunnit

blifva allmänt känd för sjöfolket. Hvad angår de värnpliktiga vid flottans

station i Stockholm, hvilkas inställelse skett inom åtta dagar efter inryckningsdagen,

hafva dessa, i den mån de ej ansetts hafva ägt laga förfall försitt

uteblifvande, i regel erhållit allenast en tillrättavisning för sin försummelse.

I de fall åter, då bestraffning för efterinställda värnpliktiga vid nämnda

station förekommit, har straffpåföljden vanligen utgjort 1—3 dagars vaktarrest.

Att för det i motionen åsyftade sjöfolket mången gång skall erbjuda

sig svårigheter att anpassa anställningen å handelsfartyg efter tiden för

värnpliktsöfningarnas fullgörande, ligger i sakens natur. Erfarenheten har

ock visat, att värnpliktiga sjömän ej sällan under höstmånaderna, efter skedd

afmönstring, å flottans stationer gjort framställning att få påbörja den dem

åliggande tjänstgöring å tidigare dag än som bestämts. Att dylika framställningar

ej kunnat villfaras, framgår af den förut lämnade redogörelsen.

Genom den framflyttning af inryckningstiden för de till allmän tjänst vid

flottan uttagna värnpliktiga, som skett från och med fjolåret, hafva emellertid

de i motionen skildrade svårigheterna för sjöfolket i nu föreliggande

hänseende blifvit i väsentlig mån mildrade. Då nämligen flertalet af de

fartyg, som lägga upp för vintermånaderna, torde göra detta vid den tidpunkt,

då tjänstgöringen för nämnda värnpliktiga numera tager sin början,

blir gifvetvis för den del af dessa värnpliktiga, som har anställning å dylika

fartyg, den eventuella väntetiden före inryckningen väsentligt mindre än

då inryckningen skedde först omkring den 8 januari. Möjligheten att

ernå tillfällig arbetsanställning i land är tydligtvis ock större under höstmånaderna

än längre fram mot årsskiftet. Jämväl ur synpunkten af önskvärdheten

för sjöfolket att efter tjänstgöringens afslutande kunna utan

väntetid vinna ny anställning å fartyg torde den under fjolåret träffade

anordningen med afseende å tjänstgöringstiden för de till allmän tjänst

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 21.

vid flottan uttagna värnpliktiga komma att visa sig jämförelsevis gynnsam.

Tager man därjämte hänsyn till ej mindre den åt nämnda grupp af värnpliktiga

beredda förmanen att fa fullgöra tjänstgöringen i en följd och därunder

inhämta färdigheter, af hvilka de kunna draga fördel vid utöfvande af sitt

yrke, än äfven den förut skildrade rätten för sjöfolk att erhålla uppskof med

tjänstgöringen till senare år och den stora utsträckning, hvartill bestämmelserna

om laga förfall komma till användning med afseende å efterinställda

sjömän, torde med fog kunna ifrågasättas, huruvida icke den

tunga, som värnpliktens fullgörande otvifvelaktigt innebär för den enskilde,

drabbar flera andra yrkesgrupper i jämförelsevis lika hög grad som sjöfolket.

Det må i detta hänseende allenast erinras, hurusom — med

frånseende af vissa undantagsfall — skyldighet föreligger för värnpliktiga

vid fotfolket, positionsartilleriet, fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna

och trängen att fullgöra särskilda repetitionsöfningar under andra,

tredje och fjärde åren samt för värnpliktiga vid rytteriet, fältartilleriet

samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna att tjänstgöra under sammanlagdt

365 dagar, fördelade i tre särskilda tidsperioder.

Gifvet är emellertid, att, i den mån lättnad med afseende å tiden

för värnpliktigt sjöfolks fullgörande af detsamma åliggande tjänstgöring

kan utan olägenhet i militärt hänseende åvägabringas, dylik lättnad ock

bör såväl af skyldig hänsyn till de värnpliktiga som ock för tillgodoseende

af handels- och sjöfartsintressena komma till stånd.

Motionärerna hafva i sådant hänseende framhållit önskvärdheten af

att värnplikten finge när som helst påbörjas. Det synes emellertid utskottet

uppenbart, att en sådan anordning icke lämpligen låter sig genomföra.

På sätt den föregående framställningen gifver vid handen, utnyttjas

tjänstgöringstiden för de till allmän tjänst vid flottan uttagna värnpliktiga

sålunda, att, sedan rekrytutbildningen och de förberedande öfningarna

afslutats, specialutbildningen i de ombord anordnade särskilda skolorna

vidtager så tidigt på våren, som klimatet det medgifver, för att i sin

ordning utåt sommaren efterföljas af deltagande i eskader- eller tillämpningsöfningarna.

Att det sålunda anordnade utbildningsarbetet, hvilket

är baseradt å ständig samöfning under tjänstgöringstiden af de å ett och

samma fartyg förlagda värnpliktiga, skulle blifva i hög grad lidande af

att de värnpliktiga finge å oregelbundna tider när helst de så funne för

godt. inträda i tjänstgöring, ligger i öppen dag. Då ifrågavarande värnpliktiga

erfordras för tillgodoseende af det ordinarie bemanningsbehofvet

å våra stridsfartyg, skulle utan tvifvel flottans stridsduglighet genom en

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utittande N:o 21. 13

sådan anordning i väsentlig mån nedsättas. Jiimväl ur rent organisatorisk

synpunkt skulle förvisso afsevärda svårigheter möta med afseende å såväl

utrustning af de för utbildningsarbetet erforderliga fartyg som ook disponerandet

af de för samma arbetes handledande nödiga befäl ooh manskap.

Enligt hvad utskottet inhämtat, hafva ock nu angifna olägenheter i ej

ringa omfattning gjort sig gällande beträffande efterinställda, till allmän

tjänst vid flottan inskrifna värnpliktiga, hvilka börjat tjänstgöringen någon

längre tid efter den bestämda inryckningsdagen.

De af motionärerna åberopade förhållanden med afseende å reservutbildningen

i Storbrittanniens flotta äro icke analoga. Medan i vårt land,

hvarest den å stat uppförda sjömanskåren ej upptager större antal än

4,000 man, de till allmän tjänst vid flottan uttagna värnpliktiga äro afsedda

att fylla behofvet af bemanning å flottans stridsfartyg och följaktligen

måste erhålla en för detta ändamål anpassad utbildning, användes

åter reservpersonalen i Storbrittanniens flotta, af hvilken omkring s/4''delar

ständigt äro mobiliserade, hufvudsakligen till trängtjänst.

Vid öfvervägande huruvida och i hvad mån andra åtgärder än den af

motionärerna förordade rätten för värnpliktigt sjöfolk att när som helst påbörja

sin tjänstgöring skulle kunna vidtagas till undanröjande eller mildrande

af de i motionen skildrade svårigheter, har det synts utskottet, som om

närmast tvänne utvägar i dylikt afseende skulle stå till buds. Dels skulle

nämligen en sådan anordning kunna tänkas genomförd, att. det till allmän

tjänst vid flottan uttagna sjöfolk, som på grund af anställning å handelsfartyg

hade svårt att inställa sig å den för nämnda grupp af värnpliktiga

bestämda inryckningsdagen, bereddes möjlighet att i stället erhålla sin utbildning

i sjötjänstgruppen, hvars inryckningsdag infaller först i midten

af februari månad. Och dels skulle det kunna ifrågasättas, huruvida icke

staten borde för det sjöfolk, som afmönstrat i och för värnpliktens fullgörande,

under väntetiden före inryckningen bereda tillfälle till lämpligt

arbete antingen å flottans stationer eller annorstädes.

Hvad angår förstnämnda alternativ framgår det af den å sidan 3 här

förut återgifna bestämmelsen i 33 § värnpliktslagen, att möjlighet till en

dylik anordning redan nu föreligger. Gifvet är emellertid, att betänkligheter

kunna yppas mot dess genomförande i större omfattning.

Beträffande det senare alternativet anser utskottet starka skäl föreligga

för en sådan anordning; och vill utskottet till stöd för denna sin

uppfattning åberopa följande uttalande af 1907 års generalskommission:

Bill. till Riksd, Prof. 1909. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 20 Häft. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 31.

»I samband med förslaget om utsträckt värnpliktstjänstgöring vill

generalskommissionen uttala sin anslutning till ett inom densamma uttaladt

önskemål, att värnpliktig, som saknar hem och icke funnit anställning

under tiden mellan första tjänstgöringens slut och repetitionsöfningens

början eller mellan afslutad repetitionsöfning och laga flyttningstid, må

efter därom gjord ansökan af truppförbandets chef tillåtas att under nämnda

tider kvarstanna i kasernen, där åtnjuta beklädnad och underhåll samt

sysselsättas på sätt Zonungen närmare bestämmer. Härigenom skulle kunna

förebyggas, att en del värnpliktiga komme att befinna sig utan arbete och

inkomster under de månader af första utbildningsåret, då de icke äro upptagna

af den lagstadgade militära tjänstgöringen.»

Det synes utskottet, som om de skäl, hvilka i detta yttrande anförts

till stöd för det däri uttalade önskemål, med samma styrka kunna åberopas

för den af utskottet ifrågasatta anordning för beredande af arbete åt

värnpliktigt sjöfolk, som efter verkställd afmönstring afbidar den bestämda

inryckningstiden. Utskottet vågar ock hålla för visst, att i samband

med pröfningen af generalskommissionens ofvannämnda uttalande äfven

skall tagas under bedömande lämpligheten af nyssberörda, för värnpliktigt

sjöfolk ifrågasatta anordning. Med hänsyn till den alfattning, som det af

motionärerna framställda yrkande erhållit, finner sig emellertid utskottet

förhindradt att med anledning af motionen i nu angifna hänseende förorda

en hemställan till Kungl. Maj:t.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon

Andra Kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 april 1909.

På utskottets vägnar:

BROK PETRÉX.

Victor Pettersons Bokindustri A.-B., Stockholm, 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.