Betänkande i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kung!. Maj:t angående omedelbart utöfvande å allmän rådstuga eller kommunalstämma af beslutanderätten i frågor rörande rättighet till försäljning af brännvin, vin och Öl.
1909-05-06 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevLU 1909:5, Betänkande i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kung!. Maj:t angående omedelbart utöfvande å allmän rådstuga eller kommunalstämma af beslutanderätten i frågor rörande rättighet till försäljning af brännvin, vin och Öl.
Dokumentets text
Sammansatta Bevillnings- (och Lag-)utskott«ts Betänkande N;o 5
1
N:o 5.
Ank. till Riksd. kansli den 7 maj 1909 kl. 3 e. m.
Sammansatta bevillnings- och lagutskottets betänkande i anledning
af väckta motioner om skrifvelse till Kung!. Maj:t
angående omedelbart utöfvande å allmän rådstuga eller
kommunalstämma af beslutanderätten i frågor rörande
rättighet till försäljning af brännvin, vin och Öl.
I tvenne inom Riksdagen väckta motioner, hvilka för förberedande
behandling öfverlämnats till sammansatta bevillnings- och lagutskottet,
har föreslagits, att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t skulle anhålla
om utarbetande af förslag till sådana ändringar i nu gällande
författningar, att beslutanderätten i frågor rörande rättighet till försäljning
af brännvin, vin och Öl skulle utöfvas omedelbart å allmän rådstuga
eller kommunalstämma.
Så har herr K. J. Ekman i en inom Första Kammaren väckt Motion I: l.
motion, n:o 1, anfört:
»Frågan om ett ökadt inflytande för kommunerna beträffande rätten
till detaljhandel med brännvin, vin och Öl har inom de breda lagren af
vårt folk alltmera trädt i förgrunden. I den mån sträfvandena härutinnan
uppbäras af ett verkligt nykterhetsintresse och af omsorgen om
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 5 Sami. 2 Afd. 5 Höft. (Ko 5.) 1
2 Sammansatta Bevillnivgs- (och Lag-)utslcottets Betänkande B:o 5.
vårt folks fysiska och andliga väl, äro de ock förtjänta af synnerligt
beaktande. I detta afseende behöfver jag endast hänvisa till de skäl,
som upprepade gånger från sakkunnigt håll anförts inom Eiksdagen vid
behandlingen af hithörande spörsmål.
Enligt nu gällande förordningar om försäljning af brännvin och om
försäljning af vin och Öl af den 9 juni 1905 äger å landet kommunen —
med undantag allenast för äldre gästgifverier samt utskänkning vid badorter
in. m. — rätt att förhindra all utskänkning eller utminutering af
såväl brännvin som vin och Öl, och torde de allra flesta landskommuner
i riket äfven hafva begagnat sig af denna rättighet. I städerna har
kommunen samma makt, utom i fråga om tillstånd att till afhämtning
försälja vin och Öl. Emellertid hafva dessa bestämmelser för städerna
i allmänhet icke i nykterhetsvänligt intresse ledt vidare än till mer
eller mindre omfattande inskränkningar i försäljningsrättigheternas antal.
Totalt förbud lärer ha beslutats endast af en enda af landets städer.
Krafvel på ett ökadt kommunalt inflytande uti ifrågavarande afseende
har sålunda sin största betydelse för städerna. Att dessa hittills
visat sig mera obenägna än landsbygdens kommuner att begagna sig af
sin makt härutinnan torde bero på flera samverkande orsaker, icke
minst den att de ekonomiska intressena af spritdrycksförsäljningen äro
ofantligt mycket större i städerna än på landsbygden. Som bekant
kommer dock detta intresse till följd af de vid förordningen om försäljning
af brännvin den 9 juni 1905 fogade öfvergångsstadganden att så
småningom i väsentlig grad minskas.
Eu annan orsak är emellertid otvifvelaktigt att söka däruti, att —
under det att beslutanderätt i hithörande frågor inom landskommunerna
nästan undantagslöst utöfvas omedelbart å kommunalstämmorna — enahanda
beslutanderätt däremot i städerna nästan lika undantagslöst utöfvas,
icke omedelbart å allmänna rådstugan utan medelbart genom stadsfullmäktige.
Det stora flertalet af dessa väljes icke uteslutande eller i
första rummet med hänsyn till nykterhetsfrågorna utan med hänsyn till
kandidaternas ställning och förmåga med afseende å kommunens förvaltning
i det hela. Och mången, som vid en personlig omröstning
angående en speciell nykterhetsfråga skulle vara benägen att stödja de
nykterhetsvänliga sträfvandena, anser sig, då fråga är om val af stadsfullmäktige,
icke kunna taga särskild hänsyn till dessa, utan röstar på
den kandidat, som i allmänhet sedt är bäst skickad att utföra ett
gagneligt kommunalt arbete.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammansatta Bevittnags- (och Lag-)utskottds Betänkande N:o 5.
Därest frågorna rörande rätt till handel med spirituösa drycker
undantoges från stadsfullmäktiges beslutanderätt och förlädes till allmänna
rådstugan, där nykterhetsintressena mera obehindradt kunde
komma till sin rätt, skulle helt visst nykterhetssaken därpå vinna, i ali
synnerhet efter den betydande demokratisering af den kommunala rösträtten,
som redan blifvit preliminärt beslutad.
Tanken att från kommunens valda fullmäktige undantaga beslutanderätten
i visst eller vissa ämnen, såsom bär ofvan antydts i fråga om
försäljningen af spritdrycker, är redan nu icke främmande för våra kotnmunallagar.
Förordningen om kommunalstyrelse på landet innehåller
nämligen i 33 § att, om kommunens beslutanderätt är ölverlåten å kommunalfullmäktige,
vissa i nämnda paragraf uppräknade ärenden, såsom
afhändande af kommunen tillhörig fastighet m. m., likväl ej må åt
kommunalfullmäktige upptagas, utan skola alltid å kommunalstämma
handläggas. _
Ett sådant undantag beträffande försäljningen af spirituösa drycker
är så mycket mera befogadt, som frågan härom är af en så viktig och
omfattande social och sedlig innebörd och berör så omedelbart hemmen
och de enskilda medlemmarna af kommunen, att den omedelbara beslutanderätten
här otvifvelaktigt är den naturligaste och riktigaste. Och da de
röstägande på landsbygden i regeln hafva denna fördel, synes det vara
fullt berättigadt att fordra, att äfven städernas röstberättigade invånare,
män och kvinnor, må beredas rätt att i en sedlighetsfråga af så genomgripande
betydelse som den nu nämnda själfva omedelbart besluta för
eller emot. _ „ ,
Jag anser sålunda, att beslutanderätten i alla sådana frågor rörande
rättighet till försäljning'' af spirituösa drycker, hvilka enligt förordningarna
om försäljning af brännvin samt af vin och Öl skola hänskjutas till kommunens
afgörande eller utlåtande, bör tillkomma — icke stadsfullmäktige
eller kommunalfullmäktige, genom hvilka kommunens beslutanderätt endast
medelbart utöfvas — utan kommunens röstberättigade medlemmar omedelbart
å allmän rådstuga eller kommunalstämma äfven i de kommuner,
där stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige finnas.
Anmärkas bör, att frågan härom kan bedömas alldeles oberoende
af frågan om införande af lokalt folkomröstningsveto. Ty dels är det
ovisst, om denna fråga under den närmaste framtiden kan biingas till
lösning, och dels skulle ju allt framgent det af mig antydda sättet för
utöfvande af kommunernas beslutanderätt äga tillämplighet och blifva
opaginerad Kontrollera mot PDF
Motion II:
183.
i Sammansatta Bevillnings- (och Lag-)utskottets Betänknde N:o 5.
nykterhetssaken till gagn i alla de kommuner, där folkomröstningen komme
att utfalla till förmån för spritdrycksförsäljningens bibehållande, för bestämmande
af den större eller mindre omfattningen af denna försäljning.
För reformens genomförande erfordras emellertid åtskilliga ändringar
i de nu gällande kommunallagarna och, såsom eu följd däraf, äfven jämkningar
i de omförmälda försäljningsförordningarna; och '' då nämnda
ändringar lämpligast torde böra genom Kungl. Maj:ts försorg utarbetas
hemställer jag vördsamt, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Makt
anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen, i
den . mån sådant grundlagsenligt bör ske, framlägga förslag till sådana
andringar i gällande författningar, att beslutanderätten i frågor rörande
rättighet till försäljning af brännvin, vin och Öl må tillkomma kommunens
röstberättigade medlemmar omedelbart å allmän rådstuga eller kommunalstämma
äfven i kommuner, där stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige
finnas.»
I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 182, hafva herrar
Gnst. Månsson och S. J. Larsson i Gallstad yrkat, »att Riksdagen ville
i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Mai:t låta
utarbeta och för Riksdagen, i den mån sådant grundlagsenligt bör ske,
framlägga förslag till sådana ändringar i gällande författningar, att beslutanderätten
i. frågor rörande rättighet till försäljning af spirituösa,
vin och Öl må tillkomma kommunens röstberättigade medlemmar omedelbart
å allmän rådstuga eller kommunalstämma.»
Motionärerna stödja detta yrkande på en så lydande motivering:
»Frågan om ett ökadt inflytande för kommunerna, beträffande rätten
till utskärning af spirituösa, vin och Öl, har inom den allmänna folkmeningen
alltmera gjort sig gällande.
För att motivera skälet för ett sådant ökadt inflytande torde endast
behöfva påpekas det kända förhållandet, att på många platser utskänkning
förekommer rakt i strid mot samhällets flertals önskan.
Inom Riksdagen har ju denna folkmening tagit sig uttryck i det
s. k. »lokala vetot». Men då detta är grundadt på »allmänna folkomröstningens»
princip, torde det dröja ännu i många år, innan detta
önskemål kan förverkligas.
Därför torde skäl vara att tillse, huruvida ett på social sund grund
lallande steg i rätt riktning redan nu kunde tagas till nykterhetens
befrämjande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammansatta Bevillning!- (och Laj-)ulskottets Betänkande N:o 5. <r>
Du inom kort en ny kommunalförfattning föreligger med betydligt
förändrad och utsträckt rösträtt, vore enligt värt förmenande lämpligt
att öfverlämua beslutanderätten rörande utskänkning af spirituösa, vin och
Öl till allmän rådstuga i stad och kommunalstämma på landet.
För eu sådan reforms genomförande erfordras emellertid åtskilliga
ändringar i kommunallagarna som ock i gällande för sälj ningsförordningar,
hvilka ändringar lämpligast torde ske genom Kungl. Maj.ts försorg.»
Vidkommande först herr Ekmans ifrågakomma motion får utskottet
anföra följande:
Enligt nu gällande lagstiftning skall fråga om rätt till detaljhandel
med brännvin väckas i stad hos stadsfullmäktige eller, där sådana ej
finnas, hos allmän rådstuga. Afslås förslaget, kan ej frågan i annan
ordning upptagas till pröfning. Anses däremot detaljhandel med brännvin
böra medgifvas, skall stadsfullmäktiges eller allmänna rådstugans beslut
därom underställas vederbörande befallningshafvandes pröfning och vara
åtföljdt af magistratens yttrande i saken.
A landet väckes dylikt förslag genom framställning hos kommunalnämndens
ordförande, hvarefter förslaget, åtföljdt af kommunalnämndens
yttrande, öfverlämnas till kommunalstämmans pröfning.
Varder förslaget ogilladt af kommunalstämman, förfaller frågan. I
annat fall skall saken underställas Konungens befallningshafvandes pröfning,
som har att lämna annan kommun, för hvilken den ifrågasatta
rörelsen kan vålla'' olägenhet, tillfälle att yttra sig i saken.
Tillstånd att utskänka vin och Öl meddelas af Konungens befallningshafvande,
som ifråga om utskänkning i stad, med undantag af Stockholm,
har att infordra utlåtanden i saken från magistraten och stadsfullmäktige
eller, där sådana ej finnas, af allmän rådstuga. A landet skola yttranden
afgifvas af kommunalnämnd och kommunalstämma. Hafva de kommunala
myndigheterna, som i saken hörts, samfäldt afstyrkt inkommen ansökning,
må densamma ej bifallas.
Vidkommande rätten till försäljning af vin och Öl till afhämtning
äro särskilda föreskrifter gifna.
Af denna redogörelse torde framgå, att den nu gällande lagstiftningen
sökt omgärda beslutanderätten i frågor om försäljning af brännvin,
vin och Öl med de garantier, som kunna anses ägnade att förebygga
hvarje missbruk af denna rätt. Den vetorätt, som lagts i de kommunala
representationernas händer, har, enligt hvad statistiken gifver vid
Utskottets
yttrande.
6 Sammansatta Bevitlnings- (och Lag-)utskottets Betänkande N:o 5.
handen, ledt därtill, att utskänkningsrättigheternas antal i betydande
mån nedgått; och de inskränkningar, som genom beslut inom kommunerna
vidtagits med afseende på utöfvandet af dylika rättigheter, gå vida utöfver
de begränsningar, som i gällande lag äro stadgade. De myndigheter,
som hafva att träffa afgörande i dessa frågor, hafva onekligen i stort
sedt i sina beslut låtit sig ledas af uppfattningen om det allmänna bästa,
och utskottet har icke funnit, att några omständigheter blifvit förebragta
till stöd för en motsatt mening. Det allmänna bästa kan icke antagas
blifva bättre tillgodosedt genom beslut å allmän rådstuga eller kommunalstämma
än hos de korporationer, som utgöras af kommunens förtroendemän.
En tillfredsställande och verkligen vägledande utredning kan
lättast åstadkommas inom ifrågakomna delegationer. Då kommunernas
fullmäktige bära ansvaret för den ekonomiska förvaltningen inom kommunen,
vore det uppenbarligen icke rätt, att de ställdes utom hvarje
inflytande på afgörandet af frågor, som för kommunernas ekonomi hafva
stor betydelse.
Några skäl att för nu ifrågavarande ärenden föreskrifva ett annat
behandlingssätt än för öfriga ärenden, som falla under stadsfullmäktiges
eller kommunalfullmäktiges beslutanderätt, synas därför icke föreligga.
Då utskottet sålunda anser sig böra afstyrka herr Ekmans ifrågakomna
motion, lärer särskildt yttrande icke erfordras öfver herrar Månssons
och Larssons motion, n:o 182, hvilken, i hvad den afser ändring
af nu gällande föreskrifter, får anses sammanfalla med herr Ekmans
framställning.
Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motioner, n:o 1, af herr Ekman,
och n:o 182, af herrar Månsson och Larsson i Gallstad,
icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 6 maj 1909.
På sammansatta bevillnings- och lagutskottets vägnar:
AXEL SCHOTTE.
Sammansatta Bevillnings- (och Lag-)utskottets Betänkande N:o 5.
7
Reservation:
af herrar Schotte, 0. A. Ericsson i Ofvanmyra, Berg i Göteborg, grefve
Uamilton, Pettersson i Södertälje och Jansson i Edsbäcken emot utskottets
motivering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.