Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kung!. Maj:t angående omedelbart utöfvande å allmän rådstuga eller kommunalstämma af beslutanderätten i frågor rörande rättighet till försäljning af brännvin, vin och Öl.

1909-05-06 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevLU 1909:5, Betänkande i anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kung!. Maj:t angående omedelbart utöfvande å allmän rådstuga eller kommunalstämma af beslutanderätten i frågor rörande rättighet till försäljning af brännvin, vin och Öl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Bevillnings- (och Lag-)utskott«ts Betänkande N;o 5

1

N:o 5.

Ank. till Riksd. kansli den 7 maj 1909 kl. 3 e. m.

Sammansatta bevillnings- och lagutskottets betänkande i anledning

af väckta motioner om skrifvelse till Kung!. Maj:t

angående omedelbart utöfvande å allmän rådstuga eller

kommunalstämma af beslutanderätten i frågor rörande

rättighet till försäljning af brännvin, vin och Öl.

I tvenne inom Riksdagen väckta motioner, hvilka för förberedande

behandling öfverlämnats till sammansatta bevillnings- och lagutskottet,

har föreslagits, att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t skulle anhålla

om utarbetande af förslag till sådana ändringar i nu gällande

författningar, att beslutanderätten i frågor rörande rättighet till försäljning

af brännvin, vin och Öl skulle utöfvas omedelbart å allmän rådstuga

eller kommunalstämma.

Så har herr K. J. Ekman i en inom Första Kammaren väckt Motion I: l.

motion, n:o 1, anfört:

»Frågan om ett ökadt inflytande för kommunerna beträffande rätten

till detaljhandel med brännvin, vin och Öl har inom de breda lagren af

vårt folk alltmera trädt i förgrunden. I den mån sträfvandena härutinnan

uppbäras af ett verkligt nykterhetsintresse och af omsorgen om

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 5 Sami. 2 Afd. 5 Höft. (Ko 5.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta Bevillnivgs- (och Lag-)utslcottets Betänkande B:o 5.

vårt folks fysiska och andliga väl, äro de ock förtjänta af synnerligt

beaktande. I detta afseende behöfver jag endast hänvisa till de skäl,

som upprepade gånger från sakkunnigt håll anförts inom Eiksdagen vid

behandlingen af hithörande spörsmål.

Enligt nu gällande förordningar om försäljning af brännvin och om

försäljning af vin och Öl af den 9 juni 1905 äger å landet kommunen —

med undantag allenast för äldre gästgifverier samt utskänkning vid badorter

in. m. — rätt att förhindra all utskänkning eller utminutering af

såväl brännvin som vin och Öl, och torde de allra flesta landskommuner

i riket äfven hafva begagnat sig af denna rättighet. I städerna har

kommunen samma makt, utom i fråga om tillstånd att till afhämtning

försälja vin och Öl. Emellertid hafva dessa bestämmelser för städerna

i allmänhet icke i nykterhetsvänligt intresse ledt vidare än till mer

eller mindre omfattande inskränkningar i försäljningsrättigheternas antal.

Totalt förbud lärer ha beslutats endast af en enda af landets städer.

Krafvel på ett ökadt kommunalt inflytande uti ifrågavarande afseende

har sålunda sin största betydelse för städerna. Att dessa hittills

visat sig mera obenägna än landsbygdens kommuner att begagna sig af

sin makt härutinnan torde bero på flera samverkande orsaker, icke

minst den att de ekonomiska intressena af spritdrycksförsäljningen äro

ofantligt mycket större i städerna än på landsbygden. Som bekant

kommer dock detta intresse till följd af de vid förordningen om försäljning

af brännvin den 9 juni 1905 fogade öfvergångsstadganden att så

småningom i väsentlig grad minskas.

Eu annan orsak är emellertid otvifvelaktigt att söka däruti, att —

under det att beslutanderätt i hithörande frågor inom landskommunerna

nästan undantagslöst utöfvas omedelbart å kommunalstämmorna — enahanda

beslutanderätt däremot i städerna nästan lika undantagslöst utöfvas,

icke omedelbart å allmänna rådstugan utan medelbart genom stadsfullmäktige.

Det stora flertalet af dessa väljes icke uteslutande eller i

första rummet med hänsyn till nykterhetsfrågorna utan med hänsyn till

kandidaternas ställning och förmåga med afseende å kommunens förvaltning

i det hela. Och mången, som vid en personlig omröstning

angående en speciell nykterhetsfråga skulle vara benägen att stödja de

nykterhetsvänliga sträfvandena, anser sig, då fråga är om val af stadsfullmäktige,

icke kunna taga särskild hänsyn till dessa, utan röstar på

den kandidat, som i allmänhet sedt är bäst skickad att utföra ett

gagneligt kommunalt arbete.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Bevittnags- (och Lag-)utskottds Betänkande N:o 5.

Därest frågorna rörande rätt till handel med spirituösa drycker

undantoges från stadsfullmäktiges beslutanderätt och förlädes till allmänna

rådstugan, där nykterhetsintressena mera obehindradt kunde

komma till sin rätt, skulle helt visst nykterhetssaken därpå vinna, i ali

synnerhet efter den betydande demokratisering af den kommunala rösträtten,

som redan blifvit preliminärt beslutad.

Tanken att från kommunens valda fullmäktige undantaga beslutanderätten

i visst eller vissa ämnen, såsom bär ofvan antydts i fråga om

försäljningen af spritdrycker, är redan nu icke främmande för våra kotnmunallagar.

Förordningen om kommunalstyrelse på landet innehåller

nämligen i 33 § att, om kommunens beslutanderätt är ölverlåten å kommunalfullmäktige,

vissa i nämnda paragraf uppräknade ärenden, såsom

afhändande af kommunen tillhörig fastighet m. m., likväl ej må åt

kommunalfullmäktige upptagas, utan skola alltid å kommunalstämma

handläggas. _

Ett sådant undantag beträffande försäljningen af spirituösa drycker

är så mycket mera befogadt, som frågan härom är af en så viktig och

omfattande social och sedlig innebörd och berör så omedelbart hemmen

och de enskilda medlemmarna af kommunen, att den omedelbara beslutanderätten

här otvifvelaktigt är den naturligaste och riktigaste. Och da de

röstägande på landsbygden i regeln hafva denna fördel, synes det vara

fullt berättigadt att fordra, att äfven städernas röstberättigade invånare,

män och kvinnor, må beredas rätt att i en sedlighetsfråga af så genomgripande

betydelse som den nu nämnda själfva omedelbart besluta för

eller emot. _ „ ,

Jag anser sålunda, att beslutanderätten i alla sådana frågor rörande

rättighet till försäljning'' af spirituösa drycker, hvilka enligt förordningarna

om försäljning af brännvin samt af vin och Öl skola hänskjutas till kommunens

afgörande eller utlåtande, bör tillkomma — icke stadsfullmäktige

eller kommunalfullmäktige, genom hvilka kommunens beslutanderätt endast

medelbart utöfvas — utan kommunens röstberättigade medlemmar omedelbart

å allmän rådstuga eller kommunalstämma äfven i de kommuner,

där stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige finnas.

Anmärkas bör, att frågan härom kan bedömas alldeles oberoende

af frågan om införande af lokalt folkomröstningsveto. Ty dels är det

ovisst, om denna fråga under den närmaste framtiden kan biingas till

lösning, och dels skulle ju allt framgent det af mig antydda sättet för

utöfvande af kommunernas beslutanderätt äga tillämplighet och blifva

opaginerad Kontrollera mot PDF

Motion II:

183.

i Sammansatta Bevillnings- (och Lag-)utskottets Betänknde N:o 5.

nykterhetssaken till gagn i alla de kommuner, där folkomröstningen komme

att utfalla till förmån för spritdrycksförsäljningens bibehållande, för bestämmande

af den större eller mindre omfattningen af denna försäljning.

För reformens genomförande erfordras emellertid åtskilliga ändringar

i de nu gällande kommunallagarna och, såsom eu följd däraf, äfven jämkningar

i de omförmälda försäljningsförordningarna; och '' då nämnda

ändringar lämpligast torde böra genom Kungl. Maj:ts försorg utarbetas

hemställer jag vördsamt, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Makt

anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen, i

den . mån sådant grundlagsenligt bör ske, framlägga förslag till sådana

andringar i gällande författningar, att beslutanderätten i frågor rörande

rättighet till försäljning af brännvin, vin och Öl må tillkomma kommunens

röstberättigade medlemmar omedelbart å allmän rådstuga eller kommunalstämma

äfven i kommuner, där stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige

finnas.»

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 182, hafva herrar

Gnst. Månsson och S. J. Larsson i Gallstad yrkat, »att Riksdagen ville

i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Mai:t låta

utarbeta och för Riksdagen, i den mån sådant grundlagsenligt bör ske,

framlägga förslag till sådana ändringar i gällande författningar, att beslutanderätten

i. frågor rörande rättighet till försäljning af spirituösa,

vin och Öl må tillkomma kommunens röstberättigade medlemmar omedelbart

å allmän rådstuga eller kommunalstämma.»

Motionärerna stödja detta yrkande på en så lydande motivering:

»Frågan om ett ökadt inflytande för kommunerna, beträffande rätten

till utskärning af spirituösa, vin och Öl, har inom den allmänna folkmeningen

alltmera gjort sig gällande.

För att motivera skälet för ett sådant ökadt inflytande torde endast

behöfva påpekas det kända förhållandet, att på många platser utskänkning

förekommer rakt i strid mot samhällets flertals önskan.

Inom Riksdagen har ju denna folkmening tagit sig uttryck i det

s. k. »lokala vetot». Men då detta är grundadt på »allmänna folkomröstningens»

princip, torde det dröja ännu i många år, innan detta

önskemål kan förverkligas.

Därför torde skäl vara att tillse, huruvida ett på social sund grund

lallande steg i rätt riktning redan nu kunde tagas till nykterhetens

befrämjande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Bevillning!- (och Laj-)ulskottets Betänkande N:o 5. <r>

Du inom kort en ny kommunalförfattning föreligger med betydligt

förändrad och utsträckt rösträtt, vore enligt värt förmenande lämpligt

att öfverlämua beslutanderätten rörande utskänkning af spirituösa, vin och

Öl till allmän rådstuga i stad och kommunalstämma på landet.

För eu sådan reforms genomförande erfordras emellertid åtskilliga

ändringar i kommunallagarna som ock i gällande för sälj ningsförordningar,

hvilka ändringar lämpligast torde ske genom Kungl. Maj.ts försorg.»

Vidkommande först herr Ekmans ifrågakomma motion får utskottet

anföra följande:

Enligt nu gällande lagstiftning skall fråga om rätt till detaljhandel

med brännvin väckas i stad hos stadsfullmäktige eller, där sådana ej

finnas, hos allmän rådstuga. Afslås förslaget, kan ej frågan i annan

ordning upptagas till pröfning. Anses däremot detaljhandel med brännvin

böra medgifvas, skall stadsfullmäktiges eller allmänna rådstugans beslut

därom underställas vederbörande befallningshafvandes pröfning och vara

åtföljdt af magistratens yttrande i saken.

A landet väckes dylikt förslag genom framställning hos kommunalnämndens

ordförande, hvarefter förslaget, åtföljdt af kommunalnämndens

yttrande, öfverlämnas till kommunalstämmans pröfning.

Varder förslaget ogilladt af kommunalstämman, förfaller frågan. I

annat fall skall saken underställas Konungens befallningshafvandes pröfning,

som har att lämna annan kommun, för hvilken den ifrågasatta

rörelsen kan vålla'' olägenhet, tillfälle att yttra sig i saken.

Tillstånd att utskänka vin och Öl meddelas af Konungens befallningshafvande,

som ifråga om utskänkning i stad, med undantag af Stockholm,

har att infordra utlåtanden i saken från magistraten och stadsfullmäktige

eller, där sådana ej finnas, af allmän rådstuga. A landet skola yttranden

afgifvas af kommunalnämnd och kommunalstämma. Hafva de kommunala

myndigheterna, som i saken hörts, samfäldt afstyrkt inkommen ansökning,

må densamma ej bifallas.

Vidkommande rätten till försäljning af vin och Öl till afhämtning

äro särskilda föreskrifter gifna.

Af denna redogörelse torde framgå, att den nu gällande lagstiftningen

sökt omgärda beslutanderätten i frågor om försäljning af brännvin,

vin och Öl med de garantier, som kunna anses ägnade att förebygga

hvarje missbruk af denna rätt. Den vetorätt, som lagts i de kommunala

representationernas händer, har, enligt hvad statistiken gifver vid

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatta Bevitlnings- (och Lag-)utskottets Betänkande N:o 5.

handen, ledt därtill, att utskänkningsrättigheternas antal i betydande

mån nedgått; och de inskränkningar, som genom beslut inom kommunerna

vidtagits med afseende på utöfvandet af dylika rättigheter, gå vida utöfver

de begränsningar, som i gällande lag äro stadgade. De myndigheter,

som hafva att träffa afgörande i dessa frågor, hafva onekligen i stort

sedt i sina beslut låtit sig ledas af uppfattningen om det allmänna bästa,

och utskottet har icke funnit, att några omständigheter blifvit förebragta

till stöd för en motsatt mening. Det allmänna bästa kan icke antagas

blifva bättre tillgodosedt genom beslut å allmän rådstuga eller kommunalstämma

än hos de korporationer, som utgöras af kommunens förtroendemän.

En tillfredsställande och verkligen vägledande utredning kan

lättast åstadkommas inom ifrågakomna delegationer. Då kommunernas

fullmäktige bära ansvaret för den ekonomiska förvaltningen inom kommunen,

vore det uppenbarligen icke rätt, att de ställdes utom hvarje

inflytande på afgörandet af frågor, som för kommunernas ekonomi hafva

stor betydelse.

Några skäl att för nu ifrågavarande ärenden föreskrifva ett annat

behandlingssätt än för öfriga ärenden, som falla under stadsfullmäktiges

eller kommunalfullmäktiges beslutanderätt, synas därför icke föreligga.

Då utskottet sålunda anser sig böra afstyrka herr Ekmans ifrågakomna

motion, lärer särskildt yttrande icke erfordras öfver herrar Månssons

och Larssons motion, n:o 182, hvilken, i hvad den afser ändring

af nu gällande föreskrifter, får anses sammanfalla med herr Ekmans

framställning.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motioner, n:o 1, af herr Ekman,

och n:o 182, af herrar Månsson och Larsson i Gallstad,

icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 maj 1909.

På sammansatta bevillnings- och lagutskottets vägnar:

AXEL SCHOTTE.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Bevillnings- (och Lag-)utskottets Betänkande N:o 5.

7

Reservation:

af herrar Schotte, 0. A. Ericsson i Ofvanmyra, Berg i Göteborg, grefve

Uamilton, Pettersson i Södertälje och Jansson i Edsbäcken emot utskottets

motivering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.