Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning af justitieombudsmannens framställning om ändring af 11 och 13 §§ i förordningen angående försäljning af brännvin den 9 juni 1905.

1909-02-04 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1909:2, Betänkande i anledning af justitieombudsmannens framställning om ändring af 11 och 13 §§ i förordningen angående försäljning af brännvin den 9 juni 1905.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Eiksd. kansli den 8 februari 1909, kl. 1 e. m.

Betänkande i anledning af justitieombudsmannens framställning

om ändring af 11 och 13 §§ i förordningen angående

försäljning af brännvin den 9 juni 1905.

(2:a A.)

Uti sin till innevarande Riksdag afgifna och i denna del till bevillningsutskottet

hänvisade ämbetsberättelse har justitieombudsmannen anfört:

»Sedan i 9 § af förordningen angående försäljning af brännvin den 9

juni 1905 bestämmelse meddelats i fråga om utskänkningsrörelse i stad

på grund af burskap eller särskildt privilegium, stadgas i 11 §: ''Om annan

detaljhandel med brännvin än den, som kan äga rum jämlikt 9 § här ofvan,

anses böra i stad idkas, må förslag därom väckas hos stadsfullmäktige

eller, där sådana ej finnas, hos allmän rådstuga. Stadsfullmäktige eller

allmänna rådstugan fatte därefter för sin del beslut i ärendet; börande

beslutet, därest rätt till detaljhandel med brännvin anses böra medgifvas,

innehålla antal försäljningsställen dels för utminutering och dels för utskänkning

äfvensom, där så anses nödigt, i hvilken trakt af staden hvarje

försäljningsställe må finnas.

Innefattar beslutet upplåtande af rätt till detaljhandel med brännvin,

skall magistraten med eget utlåtande i ärendet underställa detsamma Kungl.

Maj:ts befallningshafvandes pröfning. Medgifver Kungl. Maj:ts befallningshafvande

upplåtande af rätt till detaljhandel med brännvin, må försäljnings
Bih.

till Rilcsd. Prof. 1909. 5 Sami. 1 Afd. 2 Höft. (N:o 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

ställenas antal ej sättas högre än det af stadsfullmäktige eller allmänna

rådstugan beslutade, och skall Kungl. Maj:ts befallningshafvandes beslut

innehålla bestämmelse om tiden för beviljade rättigheters upplåtande,

hvilken tid må utgöra högst tre år.

Kungl. Maj:ts befallningshafvandes beslut i ämnet skall delgifvas magistraten

och kungöras i den tidning i länets residensstad, där allmänna

påbud för staden vanligen meddelas, och räknas tiden för anförande af

besvär öfver beslutet från dagen för kungörandet.’

Under min ämbetsutöfning har jag varit i tillfälle att iakttaga, hurusom

i visst afseende olika meningar gjort sig gällande angående detta

stadgandes innebörd.

I händelse stadsfullmäktige eller allmän rådstuga vid beslut, att rätt

till detaljhandel med brännvin må medgifvas, tillika utsatt, förutom försäljningsställenas

antal, i hvilken trakt af staden hvarje försäljningsställe

må finnas, skall enligt eu åsikt Konungens befallningshafvande, oberoende

däraf äga bestämma, att försäljningsställe må finnas i annan trakt af staden

än stadsfullmäktige eller allmän rådstuga sålunda för sin del beslutat.

Sedan klagomål hos mig anförts däröfver, att en länsstyrelse förfarit

i öfverensstämmelse med denna åsikt, och jag i anledning däraf infordrat

vederbörandes yttrande, anfördes i afgifven förklaring, att det torde vara

nog att hänvisa till ifrågavarande paragraf, där det "hette, att, om stadsfullmäktige

beslutat upplåtande af rättighet till detaljhandel med brännvin,

magistraten skall med eget utlåtande i ärendet ''underställa detsamma

Kungl. Maj:ts befallningshafvandes pröfning’. Att denna pröfning innefattade

beslutet i dess helhet och således äfven omfattade utskänkningsställenas

läge, vore, enligt länsstyrelsens mening, uppenbart. Bestämmanderätt

därutinnan tillhörde jämväl enligt förordningen angående försäljning

af brännvin in. in. den 24 maj 1895 Konungens befallningshafvande och

vore sålunda ingen nyhet.

Medgifvas måste, att länsstyrelsen haft ett visst stöd för sitt förfarande

i de ordalag, hvarmed bestämmelserna i fråga äro affattade. Stadgandet,

som uttryckligen utsäger, att försäljningsställenas antal ej må af

Konungens befallningshafvande sättas högre än det af stadsfullmäktige eller

allmänna rådstugan beslutade, iakttager ju fullständig tystnad med hänsyn

till förevarande spörsmål.

Enligt min mening stod emellertid den tolkning, länsstyrelsen förfäktade,

i strid mot den princip, hvarpå lagen är byggd. Uppenbarligen

skulle nämligen, om eu sådan tolkning vunne godkännande, den rätt öfver

brännvinsutskänkningen, som lagstiftaren velat tillerkänna stadsfullmäktige

eller allmän rådstuga, varda i högst väsentlig grad äfventyrad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2. 3

Vid pröfning af ofvanberörda ärende fann jag följaktligen, att länsstyrelsens

förfarande icke var riktigt, inen att, med hänsyn till lagens

oklarhet, detsamma icke kunde betraktas såsom fel i ämbetet.

Emellertid har jag ansett det vara af vikt, att i lagen införes en bestämmelse,

som förebygger vidare missuppfattning af ifrågavarande stadgandes

rätta mening.

En dylik lagändring påkallar tydligen äfven motsvarande jämkning

af 13 §.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag vördsamt hemställa, att

Riksdagen måtte för sin del besluta, att 11 och 13 §§ i förordningen angående

försäljning af brännvin den 9 juni 1905 skola erhålla följande ändrade

lydelse:

11 §. Om annan detaljhandel med brännvin än den, som kan äga

rum jämlikt 9 § här ofvan, anses böra i stad idkas, må förslag därom

väckas hos stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, hos allmän rådstuga.

Stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan fatte därefter för sin del

beslut i ärendet; börande beslutet, därest rätt till detaljhandel med brännvin

anses böra medgifvas, innehålla antal försäljningsställen dels för utminutering

och dels för iskänkning, äfvensom, där så anses nödigt, i

hvilken trakt af staden hvarje försäljningsställe må finnas.

Innefattar beslutet upplåtande af rätt till detaljhandel med brännvin,

skall magistraten med eget utlåtande i ärendet underställa detsamma Kungl.

Maj:ts befallningshafvandes pröfning. Medgifver Kungl. Maj:ts befallningshafvande

upplåtande af rätt till detaljhandel med brännvin, må försäljningsställenas

antal ej sättas högre eller försäljningsställe förläggas i annan

trakt af staden än stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan beslutat, och

skall Kungl. Maj:ts befallningshafvandes beslut innehålla bestämmelse om

tiden för beviljade rättigheters upplåtande, hvilken tid må utgöra högst

tre år.

Kungl. Maj:ts befallningshafvandes beslut i ämnet skall delgifvas magistraten

och kungöras i den tidning i länets residensstad, där allmänna

påbud för staden vanligen meddelas, och räknas tiden för anförande af

besvär öfver beslutet från dagen för kungörandet.

13 §. Vill någon väcka förslag, att annan detaljhandel med brännvin

än den utskänkning, som kan tillkomma innehafvare af gästgifveri, må i

socken å landet idkas, göre därom framställning hos kommunalnämndens

ordförande inom första hälften af mars månad året innan försäljningen

skall börja. Kommunalnämnden skall före slutet af samma månad däröfver

afgifva yttrande och däri, om detaljhandel tillstyrkes, föreslå antal

försäljningsställen dels för utminutering och dels för utskänkning, äfven
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

som i hvilken trakt af socknen hvarje försäljningsställe må finnas. Yttrandet

öfverlämnas till ordföranden i kommunalstämman, hvilken före april

månads utgång på kommunalstämma, som blifvit två söndagar å rad pålyst,

inhämtar socknemännens utlåtande i ämnet. Varder framställningen

af kommunalstämman ogillad, förfaller frågan. Har åter kommunalstämman

tillstyrkt inrättande af detaljhandel, insände, inom tre veckor från det

kommunalstämman blifvit hållen, ordförande kommunalstämmoprotokollet

och kommunalnämndens yttrande jämte eget utlåtande i ämnet till Kuno-1.

Maj:ts befallningshafvande. Varder framställningen icke genast af Kungl.

Maj:ts befallningshafvande afslagen, läte Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

därest trakt inom kommunen, hvarest detaljhandel skulle utöfvas, är så

belägen, att rörelsen kan vålla olägenhet för annan kommun, i kyrkan

inom denna kommun kungöra, att sådan framställning blifvit väckt, med

föreläggande för kommunen att, därest den har något att erinra mot bifall

till framställningen, inom viss bestämd tid och vid förlust af rättigheten

att i frågan vidare höras, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande inkomma

med yttrande.

Medgifver Kungl. Maj:ts befallningshafvande upplåtande af rätt till

detaljhandel med brännvin, må försäljningsställenas antal ej sättas högre

eller försäljningsställe förläggas i annan trakt af socknen än kommunalstämman

förordat, och skall Kungl. Maj:ts befallningshafvandes beslut innehålla

bestämmelse om tiden för beviljade rättigheters upplåtande, hvilken

tid må utgöra högst tre år.

Kungl. Maj:ts befallningshafvandes beslut skall delgifvas länsmannen i

orten och kommunalnämnden i den kommun, där fråga om detaljhandel

blifvit väckt, äfvensom kungöras i den tidning i länets residensstad, där

allmänna påbud för staden vanligen meddelas, och räknas tiden för anförande

af besvär öfver beslutet från dagen för kungörandet.»

Jämväl utskottet håller före, att gällande stadganden uti ifrågavarande

afseende förete en otydlighet, som bör afhjälpas. Såsom justitieombudsmannen

framhåller, synes genom sådan tolkning af hithörande bestämmelser,

som i det af honom omförmälda fallet ägt rum, den rätt öfver brännvinsutskänkningen,

som förordningen angående försäljning af brännvin den

9 juni 1905 inrymt åt de kommunala myndigheterna, stadsfullmäktige

eller allmän rådstuga i stad och kommunalstämma på landet, i viss mån

äfventyras. De kommunala myndigheterna torde också på grund af den

lokalkännedom, de besitta, vara mest skickade att afgöra öfver försäljningsställes

belägenhet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot den af justitieombuds
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

mannen föreslagna affattningen af 11 och 13 §§ i gällande brännvinsförsäljningsförordning,

hemställer alltså,

att Riksdagen måtte för sin del besluta, att 11 och

13 §§ i förordningen angående försäljning af brännvin

den 9 juni 1905 skola erhålla följande ändrade lydelse:

11 §. Om annan detaljhandel med brännvin än

den, som kan äga rum jämlikt 9 § här ofvan, anses

böra i stad idkas, må förslag därom väckas hos stadsfullmäktige

eller, där sådana ej finnas, hos allmän rådstuga.

Stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan fatte

därefter för sin del beslut i ärendet; börande beslutet,

därest rätt till detaljhandel med brännvin anses böra

medgifvas, innehålla antal försäljningsställen dels för

utminutering och dels för utskänkning äfvensom, där

så anses nödigt, i hvilken trakt af staden hvarje försäljningsställe

må finnas.

Innefattar beslutet upplåtande af rätt till detaljhandel

med brännvin, skall magistraten med eget utlåtande

i ärendet underställa detsamma Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

pröfning. Medgifver Kungl. Maj:ts

befallningshafvande upplåtande af rätt till detaljhandel

med brännvin, må försäljningsställenas antal ej sättas

högre eller försäljningsställe förläggas i annan trakt af

staden än stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan beslutat,

och skall Kungl. Maj:ts befallningshafvandes beslut

innehålla bestämmelse om tiden för beviljade rättigheters

upplåtande, hvilken tid må utgöra högst tre år.

Kungl. Maj:ts befallningshafvandes beslut i ämnet

skall delgifvas magistraten och kungöras i den tidning

i länets residensstad, där allmänna påbud för staden

vanligen meddelas, och räknas tiden för anförande af

besvär öfver beslutet från dagen för kungörandet.

13 §. Vill någon väcka förslag, att annan detaljhandel

med brännvin än den utskänkning, som kan tillkomma

innehafvare af gästgifveri, må i socken å landet

idkas, göre därom framställning hos kommunalnämndens

ordförande inom första hälften af mars månad året innan

försäljningen skall börja. Kommunalnämnden skall före

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

slutet af samma månad däröfver afgifva yttrande och däri,

om detaljhandel tillstyrkes, föreslå antal försäljningsställen

dels för utminutering och dels för utskänkning, äfvensom

i hvilken trakt af socknen hvarje försäljningsställe må

finnas. Yttrandet öfverlämnas till ordföranden i kommunalstämman,

hvilken före april månads utgång på kommunalstämma,

som blifvit två söndagar å rad pålyst, inhämtar

socknemännens utlåtande i ämnet. Varder framställningen

af kommunalstämman ogillad, förfaller frågan.

Har åter kommunalstämman tillstyrkt inrättande af detaljhandel,

insände, inom tre veckor från det kommunalstämman

blifvit hållen, ordföranden kommunalstämmoprotokollet

och kommunalnämndens yttrande jämte eget

utlåtande i ämnet till Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

Varder framställningen icke genast af Kungl. Maj:ts

befallningshafvande afslagen, läte Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

därest trakt inom kommunen, hvarest

detaljhandel skulle utöfvas, är så belägen, att rörelsen

kan vålla olägenhet för annan kommun, i kyrkan inom

denna kommun kungöra, att sådan framställning blifvit

väckt, med föreläggande för kommunen att, därest den

har något att erinra mot bifall till framställningen, inom

viss bestämd tid och vid förlust af rättigheten att i

frågan vidare höras, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

inkomma med yttrande.

Medgifver Kungl. Majrts befallningshafvande upplåtande

af rätt till detaljhandel med brännvin, må försäljningsställenas

antal ej sättas högre eller försäljningsställe

förläggas i annan trakt af socknen än kommunalstämman

förordat, och skall Kungl. Maj:ts befallningshafvandes.

beslut innehålla bestämmelse om tiden för

beviljade rättigheters upplåtande, hvilken tid må utgöra

högst tre år.

Kungl. Maj:ts befallningshafvandes beslut skall delgifvas

länsmannen i orten och kommunalnämnden i den

kommun, där fråga om detaljhandel blifvit väckt, äfvensom

kungöras i den tidning i länets residensstad, där

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

7

allmänna påbud för staden vanligen meddelas, och

räknas tiden för anförande af besvär öfver beslutet från

dagen för kungörandet.

Stockholm den 4 februari 1909.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

Friherre Trolle har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i den

slutliga behandlingen af detta betänkande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.