Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21

1909-04-16 · 33 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 20 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1909:21, Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

1

N:o 21.

Ank. till Riksd. kansli 16 april 1909 kl. 1 e. in.

Betänkande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till förordning angående ändrad lydelse af vissa §§ i

förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrifning

m. m. äfvensom en i ämnet väckt motion.

Under åberopande af bilagdt statsrådsprototroll öfver finansärenden

den 5 nästlidne mars har Kungl. Maj:t i en till Riksdagen afgifyen

proposition, n:r 96, som hänvisats till bevillningsutskottet, föreslagit Riks^

dagen att besluta, att §§ 4, 5, 7, 8, 10, 11, 15 och 16 samt det till § 6

hörande formulär n:r 2 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrifning

skulle erhålla den förändrade lydelse, som af ett vid propositionen

fogadt förslag utvisades.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t har, enligt ofvan omförmälda

protokoll, chefen för finansdepartementet, efter gemensam beredning

med chefen för justitiedepartementet, anfört följande:

»På anmälan af chefen för justitiedepartementet, inom hvilket nu

beredes förslag till de särskilda bestämmelser i afseende å upprättande af

röstlängd för val till Riksdagens andra kammare, hvarom 26 § af den

utaf Riksdagen antagna lagen om val till Riksdagen förmäler, har till

finansdepartementet öfverlämnats att upprätta förslag till de ändringar i

förordningen om mantalsskrifning, som till främjande af det med löistnämnda

bestämmelser afsedda ändamål ansetts böra förutsättas.

I afseende härå har af chefen för justitiedepartementet erinrats, att

första villkoret för att röstlängden skall kunna uppfylla sitt ändamål är,

att de personer, röstlängden upptager, äro kyrkoskrifna å samma ställe

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 5 Sami. 1 Afd. 21 Häft. (N:o 21). 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

som det, där de äro mantalsskrifna. Motsatsen är nu alltför ofta rådande

i sådana fall, där giltig anledning därtill ej finnes. Likaså det förhållandet,

att en person är mantalsskrifven utan att vara kyrkoskrifven. En

förändring, som, såvidt möjligt, bringar ordning och reda i medborgarnas

registrering, är därför i och för sig synnerligen önsklig. Nödvändigheten

häraf blir dock särskildt framträdande, när man betänker, att upplysning

om vissa förhållanden, hvilka föranleda till uteslutning från deltagande i

de politiska valen, icke kan meddelas af annan än prästerlig myndighet.

År någon vanfrejdad, eller är han utländsk undersåte eller har han ej''

fullgjort honom åliggande värnpliktsöfningar, skall anteckning härom göras

i röstlängden. Men om denna samma person är mantalsskrifven å

annan ort ån där han är kyrkoskrifven, eller än mera, om han är mantalsskrifven

utan att någonstädes vara kyrkoskrifven, är det föga eller

ingen utsikt för, att angifna diskvalificerande fakta blifva veterfiga för

den, som upprättar röstlängden.

I afseende å möjligheten, att röstlängden skall kunna grundas på

den för året upprättade mantalslängden, har därjämte af chefen för justitiedepartementet

framhållits nödvändigheten af en anordning, hvarigenom

mantalslängden kan föreligga afslutad och justerad redan tidigt på året;

en anordning, som i motiveringen till vallagens bestämmelser om röstlängd

angifvits såsom förutsättning för omförmälda 26 § i samma lag.

Sedan ärendet sålunda blifvit till min behandling öfverlämnadt,

har jag med biträde af tillkallade sakkunniga inom departementet låtit

upprätta förslag till ändring af mantalsskrifningsförordningen i angifna

syften.

Det önskemål, som af chefen för justitiedepartementet främst berörts,

. eller åstadkommandet af en sådan ordning, att en persons mantalsskrifning

komme att grunda sig, icke på lösa uppgifter, utan på ett genom

kyrkoskrifningen gifvet faktiskt underlag, har länge varit framhållet.

Hittills har detta önskemål dock ansetts icke kunna utan alltför betydande

olägenheter förverkligas.

Hvad man förut närmast velat ernå var att finna säkerhet för, att

husförhörslängden eller, såsom den nu benämnes, församlingsboken vid

tidpunkten för mantalsskrifningsförrättningen innehölle noggranna uppgifter

om alla de förhållanden, hvilka böra däri antecknas. Detta i

ändamål att mantalsskrifningen, hvilken ju är grundad hufvudsakligen på

kyrkoskrifningen, skall kunna lämna ett resultat, som i möjligaste mån

riktigt uttrycker de faktiska förhållandena. Med nuvarande ordning kan

detta alltför ofta icke ernås.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 3

Redan vid 1862—63 års riksdag väcktes till ändamålets vinnande

motion inom prästeståndet, som för sin del uttalade sig för motionärens

förslag. En år 1871 tillsatt kommitté förordade ändringar, syftande till

samma mål. Likaså en kommitté, som ar 1874 tillsattes för afgifvande

af förslag till reglering af landsstatens löneförhållanden m. in. Och slutligen

upptogs den sålunda uttalade tanken med styrka af den kommitté,

som den 14 december 1889 afgaf förslag till förordning angående mantalsskrifning

och hvars arbete till hufvudsaklig del ligger till grund för

den nu gällande förordningen i ämnet.

Det medel, genom livilket sistnämnda kommitté sökte vinna det

åsyftade målet, var detsamma som af tidigare kommittéer föreslagits,

nämligen att uppgifterna till muntalsskrifningen skulle aflämnas till pastor,

som därigenom kunde komma i tillfälle att kort före mantalsskrifningen

verkställa en noggrann justering af husförhörslängden. För erhållande af

fullständigare upplysningar föreslogs äfven eu något utsträckt skyldighet

för allmänheten att lämna uppgifterna skriftligen.

Förslaget, att de för mantalsskrifningen afsedda uppgifter skulle allämnas

till pastor för att användas jämväl vid föregående justering af husförhörslängden,

utgjorde, enligt uttalande af 1889 års kommitté, den viktigaste

af de då förordade ändringarna. Det blef dock ej ens framlagdt för Riksdagen.

Tungt vägande invändningar hade mot förslaget i denna del framställts,

särskilt af prästerliga myndigheter. Det erinrades bland annat,

att förslaget icke skulle medföra åsyftad verkan, utan tvärtom orsaka oreda

och oordning. De afgifna skriftliga uppgifterna skulle nämligen i regeln

behöfva rättas och kompletteras. Enligt hvad erfarenheten gifyit vid

handen, är det på landsbygden oundgängligen nödvändigt, att anteckningarna

i församlingsboken göras i vederbörande husfäders närvaro.. Förslaget

skulle således medföra, att pastor finge hjälpa de uppgiftspliktiga med

uppgifternas rättande; han skulle i verkligheten till och med nödgas tjänstgöra

såsom skrifbiträde åt dem. Och följden af allt detta blefve, att det

för prästerskapets egentliga kallelse främmande bestyret med mantals

skrifningen i väsentlig mån komme att öfverflyttas från mantalsskrifningsförrättaren

till pastor.

Den af 1889 års kommitté förordade anordningen, att mantalsuppgifterna

skulle i större utsträckning aflämnas skriftligen, ''ann ej god

kännande i Riksdagen. Anordningen ansågs blifva betungande för ett

stort antal mantalsskrifningsskyldiga, särskildt ägare af mindre fastigheter,

utan att för mantalsskrifningsförrättningen medföra motsvarande

nytta. I öfverensstämmelse med Riksdagens åsikt innehåller också nuvarande

mantalsskrifningsförörd ning ej annat än hvad i afseende härå

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

tidigare var gällande, eller att på landsbygden allmoge och mindre skrifkunniga

personer äga att meddela sina mantalsuppgifter muntligen.

Behofvet af ett mera tillfredsställande civilståndsregister, än det

mantalslängd en nu erbjuder, måste af det förut sagda anses ådagalagdt.

Att det ej blifvit mindre under senare tider torde för en hvar vara uppenbart.

Befolkningen på en ort är numera mycket mera rörlig än förut;

till och med bland den jordbrukande befolkningen äro flyttningar från

en ort till en annan mycket vanliga.

Den fordran på cn ändring i afseende å mantalsskrifningen, som

hittills mera i den allmänna ordningens intresse uppställts, bör af nyss

anförda skäl hafva ökat i giltighet. Men numera tillkommer ett nytt intresse

af den betydelse, att dess tillgodoseende helt enkelt synes blifva en

nödvändighet; det nämligen att mantaMängden må bereda möjlighet för

upprättandet af en riktig röstlängd. A ena sidan är det af°vikt att

kunna hålla kontroll däröfver, att personer, som icke uppfylla hvad lag

stadgar såsom villkor för rösträtt, ej må tillåtas deltaga i de politiska

valen. Och å andra sidan är det af kanske än större vikt, att personer, som

uPPfyda dessa villkor, icke må blifva sin rösträtt förlustiga på den grund,

att de af liknöjdhet eller okunnighet underlåtit att kyrkoskrifva sig å den

ort, i hvars mantalslängd de blifvit upptagna.

Att personer bruka vara kyrkoskrifna å annan ort än den, där de

äro inantalsskrifna, eller att någon är mantalsskrifven utan att någonstädes

vara kyrkoskrifven kan måhända i en eller annan landsdel sägas vara

sällsynta undantag. Men i andra trakter är förhållandet tyvärr ytterst

vanligt. Mantalsskrifningsförordningen stadgar, att en hvar skall mantalsskrifvas

där han är bosatt. Detta senare faktum fastställes utan afseende

därå, huruvida personen är i orten kyrkoskrifven. En person kan hafva

bosatt sig i en kommun utan att hafva uttagit flyttningsbetyg från den

kommun, där han förut var boende. Detta är ofta fallet i fråga om

tjänstfolk och lösa ai’betare. Eller en person kan hafva uttagit flyttningsdag

men uraktlåtit att aflämna det till pastor i den församling, dit han

inflyttat. I närheten af stora städer eller andra industricentra äro båda

fallen särskildt talrika. Så t. ex. framgår af senast tillgängliga folkmängdssiffror,

att i en Stockholm angränsande kommun skillnaden i antal

mellan den inantalsskrifna och den kyrkoskrifna befolkningen utgjorde

ej mindre än 1,771 personer; en skillnad, som, enligt hvad vederbörande

tjänstemän bekräftat, knappast kan tillskrifvas annan orsak än uraktlåtenheten

att aflämna flyttningsbetyg.

I fråga om den verkan, sådan uraktlåtenhet må öfva på de ifrågavarande

personernas politiska rösträtt, har chefen för justitiedepartementet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. >>

såsom sin mening uttalat, att dessa icke kunna vid röstlängdens upprättande

ens däri upptagas. En sådan åtgärd skulle nämligen strida mot

både den tankegång, som ligger till grund för bestämmelserna i 26 §

vallagen, och dessa bestämmelsers tydliga innehåll.

Vid röstlängdens upprättande har man att särskilja tva olika moment,

det ena upptagandet i längden af vissa personer, och det andra

antecknandet om, hvilka af de sålunda upptagna äro röstberättigade, för

att blifva i längden upptagen erfordras blott att uppfylla sådana rent

fysiska eller personliga villkor för politisk valrätt, med afseende å hvilka

någon förändring ej kan inträda under det år, längden kommer till stånd:

nämligen att vara af manligt kön och att hafva vid årets -början uppnått

24 års ålder. Af de öfriga valrättsvillkoren åter beror, huruvida eu i

längden upptagen person skall där antecknas såsom röstberättigad eller ej,

och bestämmandet häraf anknyter sig till en tidpunkt, då röstlängden

redan måste vara upplagd. Men om upptagandet i röstlängd sålunda i

motsats till antecknandet om rösträtt sker oberoende af de flesta i § 16

riksdagsordningen uppställda valrättsvillkoren, är däremot i annat afseende

förstnämnda åtgärd bunden vid strängare förutsättning. En hvar, som

upptagits i röstlängden, skall nämligen, enligt vallagens uttryckliga föreskrift,

där antecknas såsom röstberättigad, så framt ej styrkes att han

brister i något af hvad lag stadgar såsom villkor för rösträtt. Då däremot

någon dylik föreskrift ej är gifven beträffande upptagandet i röstlängd,

måste häraf slutas, att ingen bör upptagas där med mindre vederbörligen

styrkes att han äger de kvalifikationer, hvilka, på sätt nyss är sagdt, härför

äro afgörande. Men i fråga om en person, som mantalsskrifvits i

kommunen utan att vara där kyrkoskrifven, vet man icke att han uppfyller

ens ett af de första villkoren för rätt till deltagande i de politiska valen, det

att hafva nått stadgad åldersgräns. Det årtal, som för honom angifves i

mantalslängden, är endast en lös uppgift, ej, såsom i fråga om de kyrkoskrifna,

ett faktum. Och i röstlängden skola ej upptagas andra än män,

om hvilka man vet, att de fyllt 24 år.

I afseende å antecknandet i röstlängden om hvilka som skola vara

röstberättigade är, enligt hvad nyss nämndes, regeln denna: hvarje man,

som uppnått stadgad åldersgräns, anses kvalificerad, intill dess någon anledning

till hans diskvalificering kommit i dagen. Denna regel måste, för

så vidt de i grundlagen fastställda villkor för utöfvande af rösträtt skola

kunna iakttagas, ovillkorligen hvila på den förutsättning, att de diskvalificerande

fakta, om hvilka röstlängden bör lämna upplysning, verkligen kunna

komma till röstlängdsupprättarens kännedom. Riktigheten af denna tolkning

framgår äfven omedelbart af åberopade 26 § vallagen. Från den där gifna

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

regeln är stadgadt undantag beträffande dem, hvilka icke varit i kommunen

mantalsskrifna så länge, att de under sistförflutna året skolat därstädes

erlägga utskylder. Huruvida dessa nyinflyttade fullgjort den skattskyldighet,

som må hafva ålegat dem i den ort, där de tidigare varit mantalsskrifna,

kan nämligen icke utan särskilda åtgärder utrönas. Då de därför själfva

ålagts bevisskyldighet i afseende å skattskyldighetens fullgörande,'' har,

såsom ock af motiveringen framgår, anledningen därtill varit, att reo-eln

icke kunnat på dem tillämpas. Men, såsom tidigare framhållits, icke heller

i fråga om de i mantalslängden upptagna, ej kyrkoskrifna personerna kan

tillämpning af den angifna regeln äga rum. ‘ Och således skulle dessa

personer, om .de blefve upptagna i röstlängden, själfva hafva att förebringa

bevisning åtminstone därom, att de nått stadgad ålder, vore svenska

medborgare och välfrejdade samt fullgjort sina värnpliktsöfningar.

På det att emellertid icke ifrågavarande personer skola utsättas för

alla de olägenheter, som följa af att ej blifva vid röstlängdens upprättande

däri upptagna, är det tydligen af vikt att tillse, huruvida icke genom

förbättrade anordningar i afseende å mantalsskrifningen faran för en talrikare

förekomst af nyss antydda fall skall kunna undanröjas. Utan

olägenhet och besvär för såväl den enskilde som de i mantalsskrifningen

deltagande myndigheterna kan detta uppenbarligen ej ske. Men bestämmelserna

om medborgarnes registrering böra ej få vara så bristfälliga,

att de kunna för den enskilde föranleda till förlust af viktina rättigheter.

Härvid bör dock, såsom redan antydts, vara angeläget att icke

allt för mycket betunga prästerskapet med göromål, som kunna anses

vara för dess verksamhet främmande. Och det bör äfven sörjas för, att

de enskilda icke påläggas skyldigheter, som de kunna finna obilliga eller

rent af tryckande. Medlet att tillgodose dessa båda intressen hafva de

tillkallade sakkunniga funnit i en utveckling af kommunalombudsinstitutionen.

Enligt mantalsskrifningsförordningen skall för hvarje mantalsskrifningsdistrikt

utses ett antal ombud att närvara vid mantalsskrifningen för

att därvid tillhandagå med upplysningar. Det inflytande, dessa kommunalombud

nu öfva på mantalsskrifningen, är, efter hvad som upplysts,

ganska ringa, i de flesta fall kanske alldeles betydelselöst. Ombudens

närvaro vid förrättningen lärer också af dem själfva betraktas såsom ganska

onödig. År denna uppfattning allmän, måste institutionen i dess

nuvarande skick anses mer eller mindre förfelad. Tydligt är dock att

den, rätt utvecklad, bör blifva till ovärderlig nytta icke minst för de

enskilda.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningmtskottets Betänkande N:o 21.

7

De anspråk på noggrannhet och fullständighet, som måste ställas

på mantalslängden såsom grundval för cn blifvande röstlängd, torde göra

det oundvikligt, att alla de enskilda, som nu äro uppgiftspliktiga till

mantalsskrifningen, skola vara skyldiga att afkunna sina uppgifter skriftligen.

Med hänsyn till vallagens bestämmelser om röstlängd måste nämligen

mantalslängden hädanefter innehålla anteckning om eu del förhållanden,

som hittills för mantalsskrifningen varit utan större betydelse.

Af skäl, som längre fram skola angifvas, lärer till en början hvarje

till myndig ålder kommen man böra särskild! upptagas med utsättande

af hans fullständiga förnamn samt det tillnamn, personen själf använder,

hvilket numera icke alltid är det, som af fadrens i dagligt tal använda

förnamn härledes. Enligt formuläret till mantalslängden skall visserligen

för alla värnpliktiga utsättas jämte födelsedag fullständiga för- och tillnamn.

Men denna föreskrift, som ansetts för närvarande äga betydelse endast

i afseende å de inskrifning ssky Idig a, har med hänsyn till den tidsutdräkt,

som i stora socknar skulle vara förenad med ett antecknande vid mantalsskrifningsförrättningen

af de fullständiga namnen, ganska allmänt så tillämpats,

att i regel endast de inskrifningsskyldiga upptagits med utsättande

af fullständiga namn och födelsedag. Den tid, som med anledning af de

nya anspråken på mantalslängden måste åtgå för mantalsskrifningsförrättningarna,

skulle säkerligen behöfva fördubblas, om ej de enskilda

lämnade det erforderliga materialet. Men då den för dessa förrättningar

tillmätta tiden af 45 dagar redan nu är knapp, särskildt i stora fögderier

med ett 40—50-tal socknar, och en förlängning i tiden ej är tänkbar,

måste redan häraf framgå nödvändigheten af att de enskilda själfva

lämna material för mantalsskrifningen.

Enligt 26 § vallagen är vidare hvarje man af minst tjugufyra års

ålder, som icke varit i kommunen mantalsskrifven å sådan tid, att han

under sistförflutna kalenderåret skolat därstädes erlägga utskylder, i allmänhet

själf bevisskyldig därom, att han erlagt de honom påförda utskylder, hvilka

under sistförflutna året förfallit till betalning. Mantalsskrifningsförrättaren

måste således särskildt taga reda på, hvilka som äro nyinflyttade.

Af egna längder kan han icke skaffa sig denna kännedom, i allt fall icke

utan ett orimligt besvär. Pastor kan icke heller alltid därom lämna tillförlitlig

upplysning, enär en person, som först nyligen låtit kyrkoskrifva

sig i kommunen, ju lång tid dessförinnan kan hafva varit där mantalsskrifven.

Men det är ej nog med att mantalsskrifningsförrättaren fått kännedom

om, att en viss person är nyinflyttad i kommunen. Det är ofta af

vikt att äfven veta, hvar denne person förut varit boende. Ilar per
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande Ar:o 21.

sonen, såsom ofta händer, inflyttat från en kommun i samma fögderi,

åligger det, enligt 26 § vallagen, röstlängdsupprättaren att tillse, huruvida

personen där under sistförflutna året fullgjort sin skattskyldighet.

Om så tinnes, har röstlängdsupprättaren att upptaga personen i röstlängden

såsom röstberättigad, därest ej af de för röstlängdsupprättaren tillgängliga

handlingar tillika framgår, att personen tidigare brustit i skattskyldighetens

fullgörande.

För den händelse, att en person efter senaste mantalsskrifning flyttat

från ett hemvist till ett annat inom samma kommun, är det med hänsyn

till kontrollen öfver skattskyldighetens fullgörande äfven af vikt, att anteckning

göres om detta tidigare hemvist. Upplysning härom skall af annan

anledning redan nu meddelas, men om mantalsuppgiften lämnas muntligen,

är det alltför sannolikt, att i brådskan vid mantalsskrifningen den

behöfliga upplysningen uteblir.

År det af dessa skäl uppenbart, att, i likhet med hvad nu gäller

för städer och köpingar, äfven på landsbygden mantalsuppgifterna böra

aflämnas skriftligen, torde dock det statsintresse, som härvid är bestämmande,

föranleda att blanketter till dessa uppgifter kostnadsfritt tillhandahållas

de uppgiftspliktiga. Endast då kan möjlighet vinnas, att

uppgifterna blifva så fullständiga, som behofvet kräfver.

Af de tillkallade sakkunniga har föreslagits, att blanketter till

mantalsuppgifter skola finnas tillgängliga hos kommunalombuden och i

stad dessutom å ställen, som magistraten bestämmer. Och de sakkunniga

hafva såsom sin mening uttalat, att kommunalombuden borde hafva till

uppgift att på begäran af dem, som själfva ej kunna nöjaktigt ifylla

blanketterna, hjälpa dem härmed och i öfrigt biträda de uppgiftspliktiga

med uppgifternas fortskaffande till vederbörlig myndighet.

Om eu sådan anordning kommer till stånd, synes mig att från

den enskildes synpunkt inga befogade anmärkningar kunna riktas mot den

utsträckning af uppgiftsskyldigheten, som de nya förhållandena nödvändiggöra.

Numera skola väl de uppgiftspliktiga vara få, som icke själfva

eller med hjälp af sitt husfolk kunna göra erforderliga anteckningar å

blanketterna. Men de, som icke se sig i stånd härtill, hafva då endast

att vända sig till närmaste kommunalombud, som verkställer ifyllandet

och i öfrigt, om så önskas, ombestyr uppgifternas framlämnande. På åtskilliga

platser, synnerligast folkrika socknar, skall till och med den föreslagna

anordningen medföra en väsentlig lättnad för den enskilde. Genom

rättigheten att å en för honom själf lämplig tid få aflämna uppgifter till

kommunalombudet och att därefter slippa allt vidare besvär besparas den

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 9

enskilde olägenheten af att vid mantalsskrifningsförrättningen få kanske

i timtal vänta på att blifva i tur till uppgiftens afrinnande.

Att åter anordningen för kommunalombuden skall medföra ett

visst på sina orter kanske ganska kännbart besvär är väl att vänta, men

å andra sidan kommer det dem anförtrodda uppdraget att nu få en helt

annan betydelse än förut. Det blir för dem ett personligt intresse att

väl uppfylla sitt uppdrag, hvarigenom ju ett viktigt inlägg af dem göres i

eu offentlig förrättning. Och om, såsom det väl är att antaga, tillräckligt

antal ombud väljas, bör uppdraget icke för hvarje särskild af dem blifva

alltför betungande.

Mantalsuppgiften kan emellertid af lätt insedda skäl ej godtagas

utan att dessförinnan hafva blifvit af offentlig myndighet kontrollerad.

Denna kontroll läi’er under nuvarande förhållanden ej kunna utöfva^ af

annan än pastor. Honom åligger nu att årligen särskildt för mantalsskrifningen

rätta och komplettera församlingsboken samt fastighetslängden.

Detta sker vid husförhör eller s. k. förskrifningar, och han har härvid

att för hvarje gård eller lägenhet inhämta sådana upplysningar, som äga

betydelse'' äfven för mantalsskrifningen.

Om det nu stadgas, att mantalsuppgifterna skola företes för pastor

för att af honom förses med intyg att han granskat dem, lärer enligt de

sakkunnigas och äfven min mening något ökadt besvär därigenom icke

tillskyndas prästerskapet. Efter ett åskådligt blankettformulär meddelas

pastor skriftligen de upplysningar, som han eljes skulle hafva att själf

efterfråga med all den tidsspillan, som dåraf följer. Äro de a blanketten

lämnade uppgifterna riktiga, har han endast att med sin underskrift vitsorda

deras öfverensstämmelse med församlingsboken. Eljes har han att

i särskild kolumn anteckna de anmärkningar, hvartill granskningen gifven

anledning, samt de upplysningar i öfrigt, hvilka mantalslängd^^ bör

meddela. Obekväm eller betungande för pastor synes anordningen ej blifva.

Olämplig kan den så mycket mindre sägas vara, som den i en mindre

utvecklad form redan här och hvar tillämpas af framstående prästmän.

Och då uppgifterna kunna till pastor aflämnas äfven efter husförhöret,

synes åt den därvid förekommande kyrkliga förrättningen kunna ägnas

mera tid än nu är möjligt.

Har uppgiftsmaterialet blifvit på angifna sätt behandladt, lärer

själfva mantalsskrifningen sedermera kunna förrättas både snabbt och bekvämt

samt lämna ett tillförlitligt resultat. Af de uppgiftspliktiga, antingen

personligen eller genom kommunalombuden, aflämnas de med pastors

intyg försedda mantalsuppgifterna. Hvad därutöfver kan behöfva inhämtas

eller hvad efter pastors granskning af uppgifterna inträffat meddelas af

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 5 Sami. 1 Afd. 21 Raft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

pastor eller kommunalombuden, de senare numera intresserade deltagare

i förrättningen.

Genom nu angifna förfarande bör säkerhet vinnas för att mantalslängden

kommer att noggrant och fullständigt upptaga hvad däri bör

antecknas. Men ännu är ej tillräckligt sörjdt för befordrande af det utaf

chefen för justitiedepartementet uttalade önskemål i afseende å mantalsoch

kyrkoskrifningarnas sammanfallande. Sålunda kommer det alltjämt att

inträffa, att personer, som vid förrättningen mantalsskrifvas, ej aflämnat

sina flyttningsbetyg och således ej äro kyrkoskrifna i mantalsskrifningsorten.

Det medel, som, enligt de i afseende å kyrkoboksföringen gifna

föreskrifter, står pastor till buds för att häri vinna rättelse, har antagligen,

såsom tyvärr ofta synes vara fallet, icke haft afsedd verkan. Eller

den till orten nykomne har måhända ej hunnit att under den korta

tiden efter sin ankomst anskaffa sitt flyttningsbetyg. För utmärkande

af berörda förhållande torde, med hänsyn till dess här förut framhållna be*

lydelse för röstlängden, i mantalslängden göras eu anteckning, som angifver,

att mantalsuppgiften för sådan person är obestyrkt, Har flyttningsbetyget

sedermera blifvit till pastor aflämnadt antingen före den''15

januari påföljande år, d. v. s. den dag, då pastor skall hafva tillställt

mantalsskrifningsförrättaren den i § 10 mantalsskrifningsförordningen afsedda

tilläggsförteckning, eller ock vid den tid, då den upprättade mantalslängden

af pastor för justering jämföres med församlingsboken, bör

naturligtvis det förändrade förhållandet anmärkas och anteckningen om

den obestyrkta mantalsuppgiften öfverstrykas i mantalslängden.

_ Men om den ifrågavarande personen ännu den 15 januari icke aflämnat

flyttningsbetyg, när sådant ålegat honom, måste, förutsatt att pastor vidtagit

den åtgärd, som på honom ankommer för infordrande af betyget, det antagande

vara befogad!, att den försumlige tredskas. I allt fall är det i den allmänna

ordningens och den ifrågavarande personens eget intresse af vikt, att

ytterligare åtgärd vidtages för att han må blifva kyrkoskrifven i mantalsskrifningsorten.

I öfverensstämmelse med de tvångsåtgärder, hvarom mantalsskrifningsförordningen

förut meddelar föreskrift, torde därför böra stadgas,

att mantalsskrifningsförrättaren skall omedelbart efter den 15 januari

förelägga en hvar inom distriktet mantalsskrifven person, hvilken försummat

honom åliggande skyldighet att aflämna flyttningsbetyg, att inom viss

lämplig tid hafva fullgjort denna sin skyldighet. Tredskas ändå den försumlige,

synes på anmälan af krono- eller stadsbetjäningen Konungens befallningshafvande

böra förelägga honom att vid vite fullgöra sin kyrkoskrifningsskyldighet.

I regel skall väl genom sådana tvångsåtgärder den

försumlige kunna förmås att före mantalslängdens slutliga granskning och

c- o o o

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillning »utskottets Betänkande N:o 21.

justering hafva låtit kyrkoskrifva sig i mantalsskrifningsorten. Det åsyftade

målet skulle då, så långt det är möjligt, vara nådt, och inga olägenheter

af den tidigare försummelsen sedermera behöfva för honom uppkomma

med hänsyn till rätten att deltaga i riksdagsmannaval.

För beredande af möjlighet att, kunna grunda röstlängden på en justerad

mantalslängd, synes den anordning böra vidtagas, att pastor, i stället

för att nu efter slutad granskning afkunna mantalslängd^! jämte sina å

särskild förteckning upptagna anmärkningar till taxeringsmyndigheten, återsänder

både längd och förteckning till mantalsskrifningsförrättaren, på det

att han må kunna med ledning af pastors granskningsförtecknirig vederbörligen

rätta mantalslängden. Denna bör därmed anses justerad. Enär

emellertid den för pastors granskning nu anslagna tid lärer vara för knappt

tillmätt, har det synts lämpligt, att mantalslängden tillställes pastor för

granskning fem dagar tidigare än nu skall ske. Och då för mantalslängdens

slutliga justering af mantalsskrifningsförrättaren ansetts böra tillmätas

en tid af fem dagar, kan således mantalslängden komma taxeringsmyndigheten

tillhanda den 20 mars eller endast fem dagar senare än den

nu fastställda tiden.>

Efter att hafva uppläst ett i öfverensstämmelse med nu gjorda uttalande

affattadt förslag till ändrad lydelse af §§ 4, 5, 7, 8, 10, 11, 15

och 16 samt det till § 6 hörande formulär n:r 2 i förordningen angående

mantalsskrifning, anförde departementschefen vidare:

»Med afseende å hvad förslaget i § 4 innehåller därom, att mantalsuppgiften,

när den vid mantalsskrifningen aflämnas, bör vara försedd

med intyg af pastor i mantalsskrifningsorten att uppgiften, såvidt försainlingsboken

därom lämnar upplysning, är med denna öfverensstämmande,

bör anmärkas, att i visst fall, nämligen det som afses i tredje

punkten af § 3 mom. 1, denna föreskrift vore obillig eller rent af

omöjlig att efterlefva. Den, som först nästa år kommer att för öfvertagande

af fast egendom eller rörelse eller tillträdande af tjänst inflytta

i kommunen, har mången gång fullt giltiga skäl att, intill dess

denna flyttning skett, fortfarande vara kyrkoskrifven i den kommun, där

han ännu är boende. Honom bör således beredas viss tid efter flyttningen

att förete intyg af pastor i mantalsskrifningsorten. Då pastors granskning

af mantalslängden skall vara fullgjord senast den 15 mars, eller dagen

efter den vanliga fardagen å landet, kan det ej fordras, att den nyinflyttade

dessförinnan skall hafva aflämnat sitt flyttningsbetyg. Möjlighet

måste således beredas honom att längre fram få hos raantalsskrifningsförrättaren

styrka, att han blifvit i orten kyrkoskrifven. Med hänsyn till

den för prästerna stadgade fardag synes tiden, inom hvilken den nyinflyt
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

tade skall äga att sålunda komplettera sin mantalsuppgift, höra utsträckas

till maj månads utgång. Att denna komplettering sker i en justerad mantalslängd

synes ej innebära någon oegentlighet, ty den öfverstrykning af en anteckning

om obestyrkt mantalsuppgift, som, därest efter justeringen företes

intyg om fullgjord kyrkoskrifning, sålunda kommer att ske i mantalslängden,

afser icke något mantalsskrifningen rörande förhållande utan

endast röstlängden. I sakens natur ligger, att allenast den, som i sin

mantalsuppgift uppgifvit sig komma att först senare inflytta i kommunen,

må efter mantalslängdens justering äga rätt att medels företeende af pastors

intyg få den ifrågavarande anteckningen i mantalslängd^! öfverstruken.

Enär det icke sällan inträffar, att å den förteckning, som i § 7

mom. 3 af nuvarande förordning om mantalsskrifning omförinäles, upptagas

jämväl de personer, som inom distriktet åtnjuta fattigunderstöd, har

ansetts nödigt, att lagrummet förtydligas därhän, att så icke må ske.

Detta synes nu vara så mycket mera nödvändigt, som ju nyssnämnda

personer i regel icke komma att äga rösträtt, hvaremot sådan rätt tillkommer

dem, hvilka, på grund af fattigdom eller sjuklighet, af kommunalstämman

eller stadsstyrelsen ansetts böra befrias från erläggande af mantalspenningar.

Då det emellertid för mantalsskrifningsförrättaren är af

vikt att på ett ställe få sammanförda de personer, som åtnjuta fattigunderstöd,

har föreslagits, att dessa skola af fatt ig v är (lss ty r elsen upptagas

för sig på en förteckning. Denna kan då äfven tjäna till grundval för antecknandet

i röstlängden af dem, Indika, såsom häftande för fattigunderstöd,

skola på sådan grund diskvalificeras, och till förteckningen synes

därefter behöfva fogas endast vissa kompletterande uppgifter.

Den i § 16 riksdagsordningen för rätt att deltaga i riksdagsmannavalen

fastställda åldersgräns angifves af åldern tjugufyra år. Det kunde

synas tillfyllest, att endast män, som uppnått denna åldersgräns, upptagas

på särskild rad för sig i mantalslängden i syfte att därigenom angifva,

Indika skola i röstlängden upptagas. Emellertid har såsom valrättsvillkor

uppställts jämväl fullgörande af skattskyldighet för de tre föregående åren.

Med hänsyn till kontrollen öfver detta fullgörande bör åt hvarje man, som

fyllt 21 ålder, utskrifvas särskild debetsedel. Af denna anledning kan det

därför vara lämpligt, att äfven dessa upptagas på särskilda rader i mantalslängden

med utsättande af deras fullständiga namn.

Den i § 8 mom. 5 intagna föreskrift, att pastor skall å särskild längd

upptaga alla inom distriktet mantalsskrifna personer, hvilka vid tiden för

förrättningen icke aflämnat flyttningsbetyg, innebär en maning för honom

att omedelbart infordra dylika betyg i de fall, då sådant infordrande dittills

ej kunnat ske. När sedan längden med därå gjorda anteckna o-ar in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

kommer till mantalsskrifningsförrättaren skild från den s. k. tilläggsförteckningen,

medför detta den fördel, att mantalsskrifningsförrättaren kan

med lätthet komplettera mantalslängden utan risk att därvid någon dubbelskrifves.

Skulle de mantals- men ej kyrkoskrifna personerna upptagas

å tillägo-sförteckningen, hade denna måst så uppställas, att däraf tydligt

framginge, hvilka af de där upptagna med fiyttningsbetyg från annat distrikt

inflyttade tillkommit efter mantalsskrifningsförrättmngen, och hvilka därvid

blifvit mantalsskrifna, oaktadt de då ej varit kyrkoskrifna. Men ett

sådant åtskiljande af personerna skulle vid denna tidpunkt knappast vara

möjligt för pastor att verkställa.

I öfverensstämmelse med hvad i § 4 föreslagits därom, att mantalsuppgift

skall upptaga fullständiga namn för hvarje till myndig ålder

kommen man, torde motsvarande ändring böra vidtagas äfven i fråga om

de uppo-ifter, som enligt § 5 skola aflämnas. Och då numera den förut

inrättade kronoarbetskåren helt och hållet upphört att finnas till, har i

mom. 3 af sistnämnda paragraf gjorts den ändring, som däraf föranledes.

I frå<m om Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker hira, enligt.

hvad från sakkunnigt håll inhämtats, de ifrågasatta ändringarna icke

medföra några svårigheter. För möjliggörande af att häradsskrifvare!! ma

aga tillgång till mantalslängden för upprättande af röstlängd, bör mantalslän°''den°

till denne aflämnas i två exemplar. När sedan längden efter pastors

granskning undergått justering, kan häradsskrifvaren genast börja arbetet

med röstlängdens upprättande, och först sedan detta arbete afslutats, böi

mantalslängden återställas till länsmannen.

Då angifvandet af hemmanens olika natur numera icke äger någon

betydelse för^mantalsskrifningen, torde i formuläret till mantalslängd uppdelningen

efter jordeboksnatur kunna borttagas. _

Den redovisning af värnpliktiga, som enligt inskrifningsförordnmgen

sker medelst de af mantalsskrifningsförrättarne uppgjorda inskrifningslistorna,

har föranledt många klagomål från såväl myndigheternas som ock

de värnpliktigas sida. Hufvudsakliga anledningen härtill torde kunna sökas

däri, att mantalsskrifningsförrättarne i brådskan vid förrättningarna icke

inhämtat fullständiga upplysningar om hithörande förhållanden. Äfven

torde till de öfverklagade bristerna hafva medverkat, att inskrifnmgslistorna

skola af mantalsskrifningsförrättarne aflämnas långt innan i regel

mantalslängderna hunnit fullständigas. Den granskning af listorna, som

det åli o-ger prästerskapet att verkställa och som helt säkert är mycket betungande,

har icke heller visat sig vara så effektiv, som ömkligt vant.

En "anordning, hvarigenom en fastare grund för inskrifpingslistornas uppgörande

kan erhållas, bör därför blifva välkommen. A ena sidan är det

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

nämligen af vikt, att inskrifningslistorna upptaga icke blott de för året

inskrifningsskyldiga utan äfven de äldre personer, som tidigare erhållit

uppskof med inskrifning eller antecknats såsom frånvarande eller af annan

orsak äro inskrifningsskyldiga. Och å andra sidan är det ej mindre viktigt

att förebygga hvad nu så ofta inträffar, nämligen att personer, Indika före

den lagstadgade värnpliktsåldern blifvit inskrifna, sedermera af missta"

uppföras å inskrifningslista, hvarigenom stort obehag tillskyndas dem och

mycket onödigt besvär för myndigheterna uppkommer.

En bättre ordning härutinnan har ansetts kunna vinnas därigenom,

att å mantalsuppgiften införas för redovisningen af värnpliktiga särskilda

kolumner, afsedda att af pastor ifyllas, när mantalsuppgiften hos honom

uppvisas för att förses med hans intyg. Den prästerskapet åliggande

skyldigheten att meddela mantalsskrifningsförrättaren erforderliga upplvsningar

rörande de värnpliktiga kan härigenom på ett enkelt och tidsbesparande

sätt fullgöras. Naturligtvis kommer antecknandet i kolumnerna

att. något öka pastors besvär med mantalsuppgifternas granskning. Men

därigenom skall, enligt hvad från sakkunnigt håll erkänts, mycket arbete

såväl vid mantalsskrifningsförrättningen som ock vid de pastor därefter

åliggande granskningarna vara undangjordt. Den nytta, anordningen skall

medföra till befordrande af möjligheten att få inskrifningslistorna från

början fullständiga och riktiga, torde icke vara tvifvelaktig.

Enligt § 4 inskrifningsförordningen och formuläret till mantalslängd

redovisas nu i mantalsiängden, utom de inskrifningsskyldiga och de, hvilkas

värnpliktsförhållanden ej med säkerhet kunnat utrönas, jämväl de, som

förut blifvit inskrifna, och de, som frikallats från värnpliktens fullgörande.

A inski ifningslistan däremot skall mantalsskrifningsförrättaren upptaga

allenast de två först nämnda kategorierna, ej de förut inskrifna eller de

frikallade. Redovisningen af de värnpliktiga i mantalsiängden kan ej hafva

något annat ändamål än det att tjäna till ledning för utskrifvande t af

mskrifningslistan. Det måste därför synas öfverflödigt och ändamålslöst

att i mantalsiängden redovisa andra värnpliktiga än dem, Indika böra upptagas

å inskrifningslistan. Och då särskildt prästerskapet torde äga berättigadt

anspråk att icke betungas med onödigt arbete, hafva i formuläret

till mantalslängd borttagits de två kolumner, som afse redovisningen af

e inskrifna och de frikallade. Denna åtgärd, hvilken chefen för landtförsvarsdepartementet

efter inhämtade upplysningar ansett sig kunna biträda,

förutsätter således eu motsvarande ändring af inskrifningsförordningen.

Enär förslaget föranleder till tryckning af nya blanketter till, bland

annat, själfva mantalsiängden, och särskildt häradsskrifvarna hafva behof

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottet» Betänkande N:o 21. lft

af de nya blanketterna redan tidigt på sommaren 1909 för tillskrifning af

längderna för år 1910, har ansetts angeläget, att de ifrågasatta ändringarna

må träda i kraft den 1 juni 1909.»

Efter tillkännagifvande att kammarrätten uti infordradt yttrande i

ämnet tillstyrkt förslaget i hufvudsak och att vissa af kammarrätten mot

det dit remitterade förslaget gjorda erinringar blifvit vid förslagets slutliga

affattning beaktade, anförde departementschefen vidare, att det, på

sätt af kammarrätten jämväl antydts, syntes böra omedelbart tagas under

öfvervägande, huruvida icke, med anledning af de nu ifrågavarande ändringarna

i mantalsskrifningsförordningen, någon ändring äfven af kyrkoskrifningsförordningen

kunde erfordras.»

I samband med behandlingen af föreliggande kungl. proposition har

utskottet jämväl förehalt en inom Andra Kammaren af herr Ch. Meurling

väckt motion, n:r 223, hvaruti hemställts,

»att Riksdagen behagade besluta,

1) att den skriftliga mantalsuppgift, som omförmäles i § 4 mom. 1

af Kungl. Maj:ts ''förslag till förordning angående ändrad lydelse i vissa

§§ i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrifning m. m.

endast må åläggas den, som ej muntligen eller skriftligen vid af pastor

anställd förskrifning lämnat nöjaktiga uppgifter för församlingsbokens

justering;

2) att beloppet af den årliga afgäld eller hyra, som erlägges, för

hvarje utarrenderad fastighet eller uthyrd lägenhet inom distriktet, icke

må af ägaren behöfva till inantalsskrifningen uppgifvas;

3) att föreskriften i § 7 mom. 1 om vederbörande länsmans närvaro

vid inantalsskrifningen ej må behöfva alltid tillämpas; samt

4) att i § 10 mom. 1 första stycket orden: ''de sistnämnda dock

endast såvida de — — dit inflyttat icke ma i mantalsförorduingen inföias.»

Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande.

»Genom Kungl. Maj:ts nådiga proposition n:r 96 har till Riksdagen

inkommit »förslag till förordning om ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen

den 6 augusti 1894 angående mantalsskrifning in. m.» Enligt

detta förslag skulle en afsevärd förändring ske med dessa förrättningar.

I de flesta kommuner, åtminstone på landsbygden, försiggå under

nuvarande förhållanden mantalsskrifningarna pa följande sätt: Efter det

pastor under de närmast föregående veckorna i olika delar af föi samlingen

hållit förskrifningar för komplettering och justering af församlingsboken,

hvarvid de mantalsskrifningsskyldige muntligen eller skriftligen

fått meddela erforderliga uppgifter, möter pastor på utsatt ort och tid

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

matalsskrifningsförrättaren med den sålunda justerade församlingsboken.

Pastor föreläser ur denna och mantalsskrifningsförrättaren införer i sin

konceptlängd de ändringar, som skett sedan föregående år. Skulle några

fel därvid insmyga sig, rättas dessa, då mantalslängden sedan öfversändts

till pastor att af honom justeras.

Annorlunda blir förhållandet om bestämmelserna i Kungl. Maj:ts

proposition skulle vinna gällande kraft. Sedan de uppgiftsskyldige såsom

hittills vid af pastor anställda förskrifningar lämnat sina uppgifter, skola

de förpliktas att ytterligare vid själfva mantalsskrifningen afl ii mim skriftliga

uppgifter efter utförligt formulär ej blott om sig själfva och sina

familjer utan ock i åtskilliga fall äfven om sådana, som själfva äro pliktiga

att vid samma tillfälle om sig lämna skriftliga uppgifter. Och

skola alla dessa uppgifter för att kunna godkännas vara försedda med

intyg af pastor, att de af honom blifvit granskade och jämförda med

församlingsboken. Tillika skall hvarje efter senaste mantalsskrifning ingången

afhandling angående ägande-, åbo- och arrenderätt till fast egendom

af fastighetens innehafvare äfven för mantalsskrifningsförrättaren

uppvisas.

Enhvar kan lätt finna, hvilken besvärlig börda genom dessa föreskrifter

pålägges landsbygdens befolkning, där många hafva milslånga

vägar till förrättain<;sstället och knappast kunna fullgöra sin skyldighet

utan att anlita personers hjälp, hvilka nog icke utan ersättning åtaga sig

sådan hjälpräckning och således här få tillfälle till ett hittills på landsbygden

okändt sätt att, beskatta dem, som där bygga och bo. Då vidare

uppgifterna icke godkännas, förrän deras enlighet med pastors församlingsbok

blifvit, styrkt, så kunna ju dessa skriftliga uppgifter icke blifva

mera pålitliga än de, som gifvas direkt från pastor ur församlingsboken,

ty församlingsbokens anteckningar komma ju att ligga till grund för

uppgifterna från båda hållen. Tvärtom har man anledning att befara

mera oreda genom den föreslagna anordningen. I blott medelstora församlingar

skola mantalsuppgifterna kunna uppgå till flera hundra och i

många församlingar skola de räknas i tusental. Klart är att granskningen

af ett, så stort antal skriftliga aktstycken på den korta tid, som

för detta ändamål står till buds, ej kan ske med den noggrannhet, som

bär afses. Hittills hafva blott de skrifkunnige varit skyldiga att aflämna

skriftliga inantalsuppgifter. I praktiken har denna föreskrift vanligen

tillämpats så, att med få undantag landsbefolkningen vid dessa tillfällen

ej anmält sig såsom skrifkunniga, och de flesta mantalsskrifningsförrättare

hafva för denna underlåtenhet känt sig tacksamma, emedan

de uppgifter, som aflämnats, ofta varit ofullständiga och delvis olika

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 17

med pastors uppgifter och derföre blott föranledt osäkerhet ocli onödigt

besvär.

Förslag att till mantalsskrifningen så affordra hvarje mantalsskrifningsskyldig

mer eller mindre utförliga skriftliga uppgifter hafva flera

gånger påyrkats, men hittills icke vunnit Riksdagens bifall. Man har

insett, huru betungande en sådan anordning måste blifva för allmänheten,

utan att medföra motsvarande nytta. Villigt må erkännas, att å

eu del ställen kunna omständigheterna vara sådana, att många icke ordentligt

låta kyrkoskrifva sig och att många icke vid pastors förskrifningar

afl ämna nödiga uppgifter. Under sådana förhållanden finnes naturligtvis

ingen annan utväg än den af Kungl. Maj:t föreslagna. Men icke bör väl

hela den ordentliga delen af befolkningen underkastas onödiga och betungande

besvär för dessa oordentligas skull. Det må väl vara nog, om dessa

oordentliga åläggas de skyldigheter, som Kung]. Maj:ts proposition föreslår.

Vidare torde kunna ifrågasättas, huruvida det kan vara lämpligt att

här intaga den i § 1 inom. 1 3) af Kungl. Maj:ts proposition föreslagna

bestämmelsen, att mantalsuppgiften jämväl skall upptaga beloppet af den

årliga afgäld eller hyra, som erlägges för hvarje utarrenderad fastighet

eller uthyrd lägenhet inom distriktet. Sådana uppgifter antecknas icke i

församlingsboken och deras riktighet kan naturligtvis icke bestyrkas af

pastor. Bör icke den uppgiften hellre gifvas till taxeringsnämnden?

Föreskriften i § 10, att den längd, som pastor har att tillställa

häradsskrifvaren före den 15 januari, icke skall upptaga de personer,

hvilka uttagit flyttnings be tyg till annan församling, såvida icke från pastor

därstädes eller på annat tillförlitligt sätt underrättelse erhållits, att de dit

inflyttat, måste ofta föranleda, att personer mantalsskrifvas på två ställen,

dels emedan numera icke på utflytaningsbetygen antecknas, om dessa äro

utfärdade före eller efter mantalsskrifningen, dels emedan pastorerna icke

äro skyldiga att om personers inflyttning underrätta pastorsämbetena i

de församlingar, hvarifrån de utflyttat. Möjligheten, att ett afhämtadt

flyttningsbetyg icke i behörig tid inlämnas till pastor i inflyttningsorten,

är ju ock lika stor antingen betyget uttagits före eller efter mantalsskrifningen.

Faran, att personer kunna undandraga sig mantalsskrifning, undanröjes

sålunda icke genom denna föreskrift.

Om mantalsskrifningarna få fortgå på sätt hittills skett och således

icke behöfva föranleda någon stor folksamling, synes ock bestämmelsen i

§ 7 om kronolänsmans obligatoriska närvaro vid dessa förrättningar vara

tämligen öfverflödig.»

o o

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 5 Sami. 1 Afl. 21 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

Utskottet.

På sätt framgår af chefens för finansdepartementet ofvan intagna

yttrande, utgår föreliggande kungl. proposition från en tolkning af 26 §

i lag om val till Riksdagen, enligt hvilken tolkning den, som icke är

kyrkoskrifven i den kommun, i hvilken han är mantalsskrifven, icke kan

i röstlängden upptagas, med mindre han styrker, att han uppnått stadgad

åldersgräns, och icke kan i längden antecknas såsom röstberättigad, därest

han icke förebringar bevisning åtminstone därom, att han är svensk medborgare,

välfräjdad samt fullgjort sina värnpliktsöfningar.

Hvad först angår betingelserna för anteckning i röstlängden, vill

utskottet framhålla, att, då paragrafen föreskrifver, att röstlängden skall

efter mantalslängden upptaga alla manliga invånare inom vafdistriktet,

hvilkas ålder vid årets början ej understiger 24 år, däraf synes tydligt

framgå, att mantalslängden och icke församlingsboken skall tjäna till efterrättelse

vid röstlängdens upprättande och att någon bevisskyldighet i fråga

om uppnådd åldersgränsicke kan åläggas deri. som enligt mantalslängden

uppfyller detta villkor för rösträtt, därest icke tillgängliga handlingar eller

meddelade upplysningar gifva anledning antaga, att mantalslängdens uppgift

är felaktig. Säkerligen hade ifrågavarande stadgande om röstlängdens

grundande på mantalslängden icke erhållit sin nuvarande formulering, om

lagstiftaren hyst en sådan misstro mot mantalslängdens tillförlitlighet, som

kommit till uttryck i departementschefens ofvan intagna yttrande.

Icke heller i fråga om villkoren för att en i röstlängden uppförd

person skall där kunna antecknas såsom röstberättigad finner utskottet

ifrågavarande 26 § lämna rum för den af departementschefen häfdade

tolkning. Det stadgas uttryckligen, att hvar och en i röstlängden uppförd

person, om hvilken upplysning icke vinnes, att han brister i något

af hvad lag stadgar såsom villkor för rösträtt, skall i längden antecknas

såsom röstberättigad. Från denna regel stadgas ett, noga begränsadt undantag,

i hvilket bevisskyldighet ålägges den enskilde. Då sålunda lagstiftaren

för ett visst fall, där kännedom om ett diskvalificerande faktum

svårligen kunde stå röstlängdsupprättaren till buds, ålagt den enskilde bevisskyldighet,

torde han hafva utgått från den uppfattningen, att i intet

annat fall tillräckliga skäl föreligga att omkasta bevisbördan. Detta antagande

har äfven det skälet för sig, att lagstiftaren vid fastställande af

den enskildes bevisskyldighet i ofvan berörda undantagsfall visat särskild

omsorg därom, att icke för tung bevisbörda måtte honom åläggas, i det

hans förpliktelse begränsats till styrkande af att honom för sistförflutna

år påförda utskylder erlagts.

Med stöd af hvad nu anförts, vill utskottet såsom sin mening uttala,

att den bevisskyldighet för den enskilde, som departementschefen an
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillning»utskottets Betänkande N:o 21.

ser påkallad af de brister, hvilka må vidlåda nuvarande bestämmelser

rörande mantalsskrifning, saknar stöd i gällande lag och att följaktligen

de i den kungl. propositionen föreslagna åndringar i mantalsskrifningsförordningen

icke åro erforderliga ur synpunkten att undvika sådan bevissky

ldi shet.

Utskottet går nu att pröfva, huruvida och i hvad mån för ifrågavarande

ändringsförslag eljes tillräckliga skäl må vara förebragta, och har

därvid att först upptaga de förslag, som afse att befordra mantalslängdens

noggrannhet och fullständighet.

Härtill syfta i främsta rummet föreskrifterna, att mantalsuppgifterna

skola af samtliga uppgiftsskyldiga skriftligen afiämnas till pastor i församlingen

för att af honom förses med intyg, att de blifvit jämförda med församlingsboken,

äfvensom de stadganden, som afse kommunalombudsinstitutionens

utveckling. I fråga om upphäfvande af den allmoge och mindre

skrifkunniga på landsbygden medgitna rätt att meddela sina uppgifter

muntligen anser sig utskottet böra vidhålla den tidigare af Riksdagen

uttalade mening, hvilken också tagit sig uttryck i föreliggande motion,

att nämligen de kraf, som därigenom skulle ställas pa landtbefökningen,

för en stor del af denna blefve onödigt betungande. 1 vissa trakter af

landet lärer det också vara förenadt med synnerliga svårigheter att åstadkomma

en tillfredsställande skriftlig mantalsuppgift af den _ omfattning,

Kungl. Maj:ts förslag afser. För den ovane är ifyllandet af eu utförlig

blankett ofta en ganska svår uppgift, och tvifvelsutan skulle de skriftliga

uppgifterna på grund af otydlighet och missförstånd komma att föranleda

många fel i mantalslängdem hvilka vid uppgifternas muntliga meddelande

kunna undvikas. Den hjälp åt allmogen och de mindre skrilkurmiga, som

den kungl. propositionen afser att bereda genom kommunalombuden, skulle

knappast visa sig tillfyllestgörande. Och blefve den anlitad i sådan grad,

som särskildt i vissa trakter skulle vara af behof påkalladt för åstadkommande

af tillfredsställande skriftliga uppgifter, komme därigenom större

fordringar att ställas på kommunalombuden än som rimligen kunde utan

ersättning åläggas dem. Om kommunalombuden icke allestädes skulle med

tillräcklig noggrannhet och intresse gå vederbörande tillhanda, kunde viktiga

medborgerliga rättigheter äfventyras. Den ökning i pastors befattning

med mantalsskrifningen, som Kungl. Maj:ts förslag otvifvelaktigt skulle

medföra, anser sig utskottet heller icke kunna förorda.

På grund af hvad nu anförts finner sig utskottet böra hemställa,

att § 4 mom. 1, första stycket, och mom. 5 äfvensom § 7 mom. 1 må

bibehållas med nu gällande" lydelse, sistnämnda moment dock med en redaktionell

ändring i enlighet med Kungl. Majrts förslag. Såsom en kon
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

sekvens af dessa afvikelser från propositionen torde dels § 5 inom. 4 böra

oförändradt bibehållas, dels ock i § 15, första stycket, ordet »skall» böra

utbytas mot det i nuvarande § förekommande ordet »må».

. Ofriga äfvenledes i syfte af mantalslängdens noggrannhet och fullständighet

i den kungl. propositionen framställda ändringsförslag har utskottet

ansett sig kunna förorda. Af dessa förslag må särskilt framhållas

de, som röra ändringar i § 4 mom. 1, l:o), och mom. 6.

Vidare har utskottet att yttra sig öfver de ändringsförslag, som afse

åstadkommande af en bättre öfverensstämmelse mellan församlingsbok och

mantalslängd. Hit höra dels föreslagen anteckning i mantalslängden om

bristande öfverensstämmelse med församlingsboken, dels ock de såsom ett

andra stycke i § 15 föreslagna bestämmelser om föreläggande för den,

som försummat aflämna flyttningsbetyg, att fullgöra nämnda skyldighet.’

Då det genom hvad departementschefen i denna del anfört äfvensom på

grund af för utskottet kända förhållanden får anses obestridligt, att i åtskilliga

kommuner väsentliga svårigheter vållats genom täta inflyttningar

af personer, som försumma att i behörig tid låta kyrkskrifva sig i kommunen,

och då olägenheterna häraf otvifvelaktigt ökas, i och med det att

mantalslängden skall läggas till grund för röstlängden, finner sig utskottet

böla tillstyrka ifrågavarande af Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelser

såsom ägnade att i sin män råda bot för nämnda missförhållande. I fråga

om anteckningen i mantalslängden angående bristande öfverensstämmelse

med församlingsboken har den omständigheten, att, enligt utskottets förslag,

mantalsuppgifterna icke skola ingifvas till pastor föranledt utskottet

att i §§ 8, 10 och 11 föreslå en omredigering af de af Kungl. Makt föreslagna

hithörande bestämmelser.

I fråga^ om § 4 mom. 1, 5:o), har utskottet föreslagit en ändring,

som synes påkallad dåraf, att äfven annan drifkraft än ånga numera användes

å fartyg.

Den i § 8 mom. 3 af utskottet föreslagna ändring afser att föremöjligheten

däraf, att personer, som endast för kortare tid lämnat

sin mantalsskrifningsort och hafva för afsikt att återvända, blifva strukna

ur mantalslängden.

I de vid Kungl. Maj:ts proposition fogade förslag till formulär har

utskottet icke anledning att påyrka andra ändringar än dem, som blifva en

följd af de af utskottet tillstyrkta ändringar i propositionens förslag till

förordning. Den omarbetning af ifrågavarande formulär, som sålunda eller

eljes må vara påkallad, torde lämpligen böra ske genom Kungl. Maj:ts

försorg i sammanhang med författningens utfärdande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottet# Betänkande N:o 21. 21

Pa grund åt hvad sålunda anförts, får bevillningsutskottet hemställa,

l:o) att Riksdagen, med förklarande att Kungl.

Maj:ts förslag icke kunnat oförändradt bifallas, måtte

antaga samma förslag med de ändringar, utskottets härvid

fogade författningsförslag utvisar;

2:o) att Riksdagen ville anhålla, det Kungl. Maj:t

måtte i sammanhang med utfärdande åt den nya förordningen

i ämnet fastställa lydelsen åt därtill hörande

formulär; samt

3:o) att herr Meurlings ofvanberörda motion, n:r

223, må få anses besvarad genom hvad utskottet här

ofvan under l:o) hemställt.

Stockholm den 16 april 1909.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLT.

Reservation

af herrar Cavalli, friherre C. J. Beck-Friis, friherre Kling spor, Å. E.

Håkanson, Åkerberg, Edvard. Bohnstedt, grefve A. Hamilton, lottning och

Danström, hvilka ansett, att den kungl. propositionen bort bifallas

samt af herr S. Söderberg i Hobborn.

Herrar Wester, friherre Trolle, Hedenlund, friherre Fleming och J.

Bromée i Billsta äfvensom herr Sandwall hafva begärt få antecknadt, att

de icke deltagit, de fem förstnämnde i behandlingen och den sistnämnde

i den slutliga behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Herr O. A. Ericsson i Ofvanmyra har anmält, att han på grund af

arbete inom annat utskott icke tagit del i ärendets behandling.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillning sutskottet s Betänkande N:o 21.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

»F ö r s 1 a g

till

Förordning
angående

ändrad lydelse af §§ 4, 5, 7, 8, 10, II, 15 och 16 samt det till § 6

hörande formulär n:r 2 i förordningen den 6 augusti 1894 angående

mantalsskrifning.

Härmed förordnas, att §§ 4, 5, 7, 8, 10, 11, 15 och 16 samt det

till § 6 hörande formulär n:r 2 i förordningen den 6 augusti 1894 angående

mantalsskrifning skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 4.

Mom. 1. En hvar, som ej hos

annan mantalsskrifves, har att årligen

vid mantalsskrifningen aflämna

uppgift enligt bifogade formulär n:r

1. Denna uppgift skall vara försedd

med intyg af pastor i mantalsskrifningsorten,

att uppgiften blifvit

jämförd med församlingsboken; och

skall pastor vid uppgiftens granskning

hafva därå antecknat hvad vid

granskningen anmärkts af beskaffenhet,

att upplysning därom bör vid

mantalsskrifningen meddelas. Den,

som på grund af § 3 mom. 1 tredje

punkten uppgifver sig komma att

först senare inflytta från annat distrikt,

må dock förete pastors intyg

i den ordning, § 11 oinförmäler.

Mantalsuppgiften skall upptaga:

§ 4.

Mom. 1. En hvar, som ej hos

annan mantalsskrifves, har att årligen

vid mantalsskrifningen aflämna

uppgift enligt bifogade formulär

ii.t 1.

Mantalsuppgiften skall upptaga:

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

]:o) namn, födelseår och födelsedag samt yrke eller tjänst och hemvist

för den uppgiftspliktige själf och dem, som höra till hans hushåll

eller till följd af aftal om biträde vid jordbruks- eller annan rörelse eller

af annan anledning skola hos honom mantalsskrifvas. Härvid iakttages,

att för hvarje man, hvilkens ålder vid slutet åt det år, mantalsskrifningen

afser, ej understiger tjuguett år, utsattes hans fullständiga förnamn och

hans tillnamn; att beträffande dem, hvilka ej äro svenska undersåtar, angifves

deras nationalitet; samt att särskilt för hvarje fastighet uppgifves

därvarande personal; och skall, där någon vid senaste mantalsskrifning var

boende å annat ställe, tillika uppgifvas hans förutvarande hemvist inom

distriktet eller, om han inflyttat från annat distrikt, detta distrikt och hans

därvarande hemvist;

2:o) den fasta egendom, han inom distriktet äger, besitter eller brukar,

och den rörelse, han där idkar;

3:o) beloppet af den årliga afgäld eller hyra, som erlägges för hvarje

af honom utarrenderad fastighet eller uthyrd lägenhet inom distriktet;

4:o) namn och hemvist för de å hans egendom inom distriktet boende

eller vid hans rörelse därstädes anställda personer, som äro pliktiga

att lämna särskilda man talsuppgifter;

5:o) fartyg, som af honom äges

eller för hvilket han är hufvudredare,

dess dräktighet och byggnadsmaterial

samt därå anbringad ångmaskins

drifkraft äfvensom befälhafvarens

namn och mantalsskrifningsort;

5:o) fartyg, som af honom äges

eller för hvilket han är hufvudredare,

dess dräktighet och byggnadsmaterial

äfvensom befälhafvarens namn och

mantalsskrifningsort samt, beträffande

maskindrifvet fartyg, drifkraftens

storlek;

6:o) den fasta egendom, som han äger, besitter eller brukar, och

den rörelse, han idkar inom annat distrikt; samt

7:o) namn och mantalsskrifningsort för personer, hvilka hos honom

uppehålla sig vid den tid uppgiften aflämnas, men icke böra inom distriktet

mantalsskrifvas.

Mom. 2. Den, som äger, besitter eller brukar fast egendom eller

idkar rörelse inom annat distrikt än det, hvarest han skall mantalsskrifvas,

åligger att jämväl till mantalsskrifningen i förstnämnda distrikt aflämna

angående egendomen eller rörelsen med den därtill hörande personal

så beskaffad uppgift, som i mom. 1 sägs.

Mom. 3. Den i mom. 1 och 2 stadgade uppgiftsskyldighet gäller i

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

tillämpliga delar äfven för allmänna ini''ättningars föreståndare, bolagsstyrelser

och i allmänhet dem, som vårda och förvalta annans egendom.

Mom. 4. Uppgifterna för de inom samma gård i stad, köping eller

municipalsamhälle boende personer skola insamlas och aflämnas af gårdens

ägare eller den hans ställe företräder.

Mom. 5. Inom hvarje kommun

skola årligen för mantalsskrifningen

väljas kommunalombud, hvilka hafva

att på begäran af de uppgiftspliktiga

biträda dem vid uppgiftsskyldighetens

fullgörande, särskildt med

mantalsuppgifternas uppsättande och

aflämnande. Kommunalombuden utses

till erforderligt antal för hvarje

mantalsskrifningsdistrikt af den

myndighet, som utöfvar kommunens

beslutanderätt.

Mom. G. Blanketter till mantalsuppgifter skola genom Kungl. Maj:ts

befallningshafvandes försorg kostnadsfritt tillhandahållas de uppgiftspliktiga

hos kommunalombuden och i stad dessutom å ställen, som magistraten

bestämmer.

§ 5.

Mom 1. Genom vederbörande chefers föranstaltande skall årligen aflämnas

uppgift, upptagande fullständiga namn samt födelseår och födelsedag

å arméns och flottans i garnisons- eller stationsort förlagda manskap

samt de vid kronans varf och verkstäder anställda arbetare; börande för de

sistnämnda jämväl uppgifvas yrke eller anställning.

Mom. 2. Sjömanshusdirektion åligger att för hvarje år, räknadt från

och med den 1 november, angående under året vid sjömanshuset påmönstrad

sjöfarande, som företett utflyttningsbetyg från én församling, hvilket

icke biifvit i annan församling inskrifvet, medelst utdrag af vederbörande

register meddela uppgift till förstnämnda församling.

Mom 3. Föreståndare för straffängelse eller tvångsarbetsanstalt skall

likaledes för hvarje år, räknadt från och med den 1 november, angående

en hvar till bestraffning eller allmänt arbete under året intagen och vid

dess utgång i rullorna kvarstående person, till den församling, personen

tillhör, meddela uppgift å fullständiga namn samt födelseår och födelse
-

Mom. 5. ,Pa landsbygden må

allmoge och mindre skrifkunniga äga

att antingen själfva eller genom annan

uppg ift splikt ig person muntligen

meddela sina uppgifter.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)

25

dag, anledningen till hans intagande

han ditkom, och den, då straff- eif

hans senast antecknade hostad inom

Mom. 4. De i denna § före*

skrifna uppgifter skola till vederbörande

pastor eller i § 13 omförmäld

församlingsföreståndare insändas

före den 8 november hvarje

år, och, efter det pastor eller församlingsföreståndaren

därå tecknat

intyg, att de öfverensstämma med

församlingsboken, af denne aflämnas

till mantalsskrifningsförrättaren;

skolande pastor eller församlingsföreståndare

likaledes till tnantalsskrifningen

medhafva de senast till

honom inkomna förteckningar öfver

vissa arbetare, Indika, enligt hvad

särskilt är eller varder stadgadt,

årligen skola af arbetsgivare eller

arbetsföreståndare meddelas.

§ 7.

Mom. 1. Vid mantalsskrifningen

skola tillstädesvara pastor eller, om

han har förfall, någon af honom

förordnad lämplig person, helst

annan inom församlingen tjänstgörande

präst, vederbörande städskål

eller länsman och fjärdingsman

äfvensom kommunalombuden.

En hvar, hvilkens rätt är beroende

af mantalsskrifningen, äger att

för bevakande däraf öfvervara förrättningen.

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 5

i fängelset eller anstalten, dagen, då

;r arbetstiden går till ända, äfvensom

församlingen.

Mom. 4. De i denna § föreskrifna

uppgifter skola till vederbörande

pastor eller i § 13 omförmäld

församlingsföreståndare insändas

före den 8 november hvarje

år, och, efter det pastor eller forsa

inlingsföreståndaren däraf tagit de/,

af denne aflämnas till mantalsskrifningsförrättaren

; skolande pastor eller

församlingsföreståndare likaledes

till mantalsskrifningen medhafva de

senast till honom inkomna förteckningar

öfver vissa arbetare, hvilka,

enligt hvad särskild! är eller varder

stadgadt, årligen skola af arbetsgivare

eller arbetsföreståndare meddelas.

§ 7.

Mom. 1. Vid mantalssskrifningen

skola tillstädesvara pastor eller, om

han har förfall, någon af honom förordnad

lämplig person, helst annan

inom församlingen tjänstgörande

präst, vederbörande stadsfiskal eller

länsman och fjärdingsman samt kommunalombud,

hvilka, till erforderligt

antal för hvarje mantalskrifningsdistrikt

utses af den myndighet, som

utöfvar kommunens beslutanderätt.

Eu hvar, hvilkens rätt är beroende

af mantalsskrifningen, äger att

för bevakande däraf öfvervara förrättningen.

I. 1 Afd. 21 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. Majits förslag.) (Utskottets förslag.)

Mom. 2. Pastor eller hans ombud skall vid förrättningen tillhandahålla

forsamlingsboken, i hvilken alla sedan sista mantalsskrifning timade

förändringar skola, så vidt på pastor ankommit, hafva blifvit fullständigt

införda, och därur meddela erforderliga upplysningar. Han skall ock särskilt

meddela, hvad han har sig bekant rörande inflyttning till församlingen

af personer, som icke aflämnat flyttningsbetyg, eller om andra mantalsskrifningen

angående förhållanden, hvarom behöriga uppgifter icke inkommit;

ägande pastor, därest mantalsskrifningsdistriktet utgör mindre del

af socken, att i stället för församlingsboken tillhandahålla behörigt utdrag

däraf.

Mom. 3. Genom vederbörande kommunalombud bör vid mantalsskrifningen

aflämnas dels af fångvårdsstyrelse!! uppgjord förteckning å

dem, som inom distriktet åtnjuta fattigunderstöd, dels af kommunalstyrelsen

efter fångvårdsstyrelse^ hörande (i enlighet med bifogade formulär

n:r 3) upprättad förteckning å de personer inom distriktet, som till följd

af fattigdom eller sjuklighet böra från erläggande af mantalspenningar

befrias.

Mom. 4. Hvarje etter senaste mantalsskrifning ingången afhandling

angående ägande-, åbo- eller arrenderätt till fast egendom bör af fastighetens

innehafvare vid förrättningen uppvisas.

§ 8-

Mom. 1. 1 enlighet med för
samlingsboken

och efter granskning

af de aflämnade uppgifterna samt

med ledning jämväl af de upplysningar,

som af de vid förrättningen

närvarande kunna meddelas, skola i

mantalslängden för hvarje distrikt å

landet uppföras, särskildt för hvar

fastighet, till namn och födelseår

samt yrke eller tjänst alla de personer,

hvilka böra där mantalsskrifvas.

Härvid antecknas den förändring i

afseende å ägande-, åbo- eller nyttjanderätt

till fastigheten, som må

hafva inträffat. I öfrig-t iakttasres,

CD O 7

§ 8.

Mom. 1. I enlighet med församlingsboken

och efter granskning af

de aflämnade uppgifterna samt med

ledning jämväl af de upplysningar,

som af de vid förrättningen närvarande

kunna meddelas, skola i mantalslängden

för hvarje distrikt å landet

uppföras, särskildt för hvar fastighet,

till namn och födelseår samt

yrke eller tjänst alla de personer,

hvilka böra där mantalsskrifvas. Härvid

antecknas den förändring i afseende

å ägande-, åbo- eller nyttjanderätt

till fastigheten, som må hafva

inträffat. I öfrigt iakttages, att hvarje

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskoitets Betänkande A :o 21.

(Kungl. Ma jäs förslag.) (Utskottets förslag.)

att hvarje man, hvilkens ålder vid

slutet af det år, inantalsskrifningen

afser, ej understiger tjuguett år,

upptages för sig med utsättande åt

hans fullständiga namn; att, därest

mantalsuppgiften för sådan man ej

kunnat af pastor vitsordas, i längden

antecknas, att uppgiften är obestyrkt;

att särskild beteckning införes för

alla män af nämnda ålder, Indika

vid senaste inantalsskrifningen ej

voro mantalsskrifna inom distriktet;

samt att för dem. hvilka ej äro

svenska medborgare, antecknas deras

nationalitet.

I längden angifvas äfven de personer,

hvilka befrias från erläggande

af mantalspenningar, så ock de nisk

rifningsskyldiga samt de, hvilkas

värnpliktsförhållanden ej med säkerhet

kunnat utrönas; hvarjemte iakttages

att den, som saknar stadigt

hemvist, efteråt i längden särskild!

upptages, allt på sätt formuläret till

mantalslängd utvisar.

Mom. 2. Mantalslängd upprättas i stad i enahanda ordning, med

iakttagande att där upptagas kvarteren samt, i stället tur hemman och

brukningsdelar, gårdarnas och stadsjordarnus nummer och namn etter

tomte- och jordeboken.

man, hvilkens ålder vid slutet åt det

år, mantalsskritningen afser, ej understiger

tjuguett år, upptages för

sig med utsättande af hans fullständiga.

namn; att därest någon af dessa

icke är kyrkoskrifven i församlingen,

anteckning härom göres i längden; att

särskild beteckning införes för alla

män af nämnda ålder, hvilka vid

senaste inantalsskrifningen ej voro

mantalsskrifna inom distriktet; samt

att för dem, hvilka ej äro svenska

medborgare, antecknas deras nationalitet
1

längden angifvas äfven de personer,

hvilka befrias från erläggande

af mantalspenningar, så ock de nisk

rifningsskyldiga samt de, hvilkas

värnpliktsförhållanden ej med säkerhet

kunnat utrönas; hvarjämte iakttages

att den, som saknar stadigt

hemvist, efteråt i längden särskilt

upptages, allt på sätt formuläret till

mantalslängd utvisar.

Mom. 3. Af de i nästföregående

års mantalslängd upptagna personer

må, utom den, som atlidit, och den,

som bosatt sig å utländsk ort, på

sätt i § 1 sägs, icke någon annan

vid mantalskrifningen utelämnas än

den, som under årets lopp, efter att

hafva uttagit flyttningsbetyg, till

annat distrikt afflyttat eller vid för
-

i/om. 3. Af de i nästföregående

års mantalslängd upptagna personer

må, utom den, som atlidit, och den,

som bosatt sig å utländsk ort, på

sätt i § 1 sägs, icke någon annan

vid mantalskrifningen utelämnas än

den. som under årets lopp, efter

att hafva uttagit flyttningsbetyg, till

annat distrikt afflyttat eller vid för
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. Maj:ts förslagi)

(Utskottets förslag.)

rättningen styrker, att han för det

kommande året, enligt de i fråga

om behörig mantalsskrifningsort här

ofvan bestämda grunder, bör vara

mantalsskrifven inom annat distrikt;

dock att, därest under förrättningen

finnes, att någon, sorn i senaste

mantalslängd en för distriktet varit

upptagen, till annan ort sig begifvit,

utan att hafva uttagit flyttningsbetyg,

jämväl denne må, om vistelseorten

är okänd och anledning icke

förefinnes, att hans bortavaro endast

är tillfällig, kunna vid mantalsskrifningen

utelämnas, dock icke förrän

lian varit borta minst ett är.

Mom. 4. Uti de vid mantalsskrifningen förekommande ärenden skall

förrättningsmannen meddela beslut, som tillika med skälen därför antecknas

i det protokoll, som det åligger honom att vid förrättningen föra

och hvithet, jämväl bör upptaga namnen på de personer, som till följd

af sin tjänstebefattning eller såsom kommunalombud tillstädesvarit; börande

. i protokollet underrättelse intagas om hvad för vinnande af ändring

i förrättningsmannens beslut och mantalsskrifningsåtafärderna är att

iakttaga. n

Mom. 5. För ändamål, som i § 10 afses, har pastor eller hans

ombud att, å särskild längd upptaga de personer, hvilka blifvit mantalsskrifna

vid förrättningen men icke aflämnat fiyttningsbetyg; dock med

undantag för dem, som jämlikt § 3 inom. 1 tredje punkten uppgifvit sig

komma att först senare inflytta från annat distrikt.

Mom. 6. Efter mantalsskrifningsförrättningens slut undertecknas

mantalslängden af förrättningsmannen, pastor eller hans ombud och vederbörande

kommunalombud äfvensom, därest församlingsföreståndare eller

ombud för denne vid förrättningen tjänstgjort, af föreståndaren eller ombudet;

skolande de till förrättningsmannen aflämnade uppgifter äfvensom

de i § 7 mom. 3 omförmälda förteckningar biläggas mantalslängden.

rättningen styrker, att han för det

kommande året, enligt de i fråga

om behörig mantalsskrifningsort här

ofvan bestämda grunder, bör vara

mantalsskrifven inom annat distrikt;

dock att, därest under förrättningen

finnes, att någon, som i senaste

mantalslängden för distriktet varit

upptagen, till annan ort sig begifvit,

utan att hafva uttagit fiyttningsbetyg»

jämväl denne må, om vistelseorten

är okänd och anledning icke

förefinnes, att hans bortavaro endast

är tillfällig, vid mantalsskrifningen

utelämnas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

{Kungl. Maj ris förslag.) (Utskottets förslag.)

29

§ 10.

Mom. 1. Före den 15 januari hvarje år skall pastor tillställa vederbörande

magistrat eller häradsskrifvare dels den i § 8 mom. 5 omförmälda

längd” försedd med anteckning om dem, hvilka, efter det mantalsskrifning

föregående år förrättades, till pastor aflämnat flyttningsbetyg,

dels enligt bifogade formulär n:r 4 upprättad förteckning på alla efter

nämnda förrättning intill årets slut i mantalsskrifningsdistriktet födda och

döda samt med flyttningsbetyg från annat distrikt dit inflyttade, förut ej

där mantalsskrifna personer äfvensom från distriktet utflyttade personer, de

sistnämnda dock endast såvida de under förenämnda tid uttagit flyttningsbetyg

till annan församling och från pastor därstädes eller på annat tillförlitligt

sätt underrättelse erhållits om att de dit inflyttat.

Underlåter pastor att inom stadgad tid tillställa inantalsskrifningsförrättaren

nyssnämnda handlingar, skall mantalsskrifningsförrättaren genast

härom göra anmälan hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som har

att vid lämpligt vite förständiga vederbörande pastor om skyndsamt fullgörande

af berörda skyldighet.

Där några förändringar icke inträffat mellan mantalsskrifningen och

årets slut, skall äfven sådant inom den stadgade tiden och vid äfventyr,

som ofvan sägs, hos mantalsskrifningsförrättaren anmälas.

Mom. 2. I mantalslängden in- Moja. 2. I mantalslängden in
föras

de rättelser och tillägg, som föras de rättelser och tillägg, som

föranledas af ofvan omförmäida längd föranledas af ofvan omförmålda längd

och förteckning, därvid beträffande

dem, för hvilka i mantalslängden

gjorts anteckning om obestyrkt mantalsuppgift,

men hvilka numera aflämnat

flyttningsbetyg, anteckningen

härom öfverstrykes; och skola nyssnämnda

handlingar biläggas mantalslängden.

och förteckning, därvid beträffande

dem, för hvilka i mantalslängden

gjorts anteckning, att de ej äro i församlingen

kyrkoshrifna, men hvilka

numera aflämnat flyttningsbetyg, anteckningen

härom öfverstrykes; och

skola nyssnämnda handlingar biläggas

mantalslängden.

§ Il
Man

talslängden jämte därtill hörande

bilagor samt det vid mantalsskrifningen

hållna protokoll skola,

§ 11-

Mantalslängden järnte därtill hörande

bilagor samt det vid mantalsskrifningen

hållna protokoll skola,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

{Kungi. Maj:ts förslag.)

vid bot af tre kronor för hvarje dag,

som därmed fördröjes, före den 1

mars af mantalsskrifningsförrättaren

aflämnas till vederbörande pastor,

hvilken har att med församlingsboken

jämföra mantalslängden och därvid

särskildt uppmärksamma, huruvida

med ledning af församlingsboken

numera kan vitsordas mantalsuppgift,

som i längden betecknats såsom

obestyrkt. De vid granskningen förekomna

anmärkningar skola upptagas

å en (i enlighet med hosföljande

formulär n:r 5 upprättad) förteckning,

som bifogas mantalslängden;

och skall denna med tillhörande

handlingar senast den 15 mars af

pastor återställas till mantalsskrifningsförrättaren

.

Sedan i anledning af pastors anmärkningar

vederbörliga rättelser och

tillägg ägt rum i mantalslängden,

skall längden anses justerad; dock

må den, som jämlikt § 3 mom. 1

tredje punkten anmält inflyttning

under året från annat distrikt, äga

att inom maj månads utgång hos

mantalsskrifningsförrättaren medelst

intyg af pastor i mantalsskrifningsorten

styrka uppgift om namn och

ålder; och skall, där så sker, för

honom i längden gjord anteckning

om obestyrkt man talsuppgift öfverst

rykas.

Senast den 20 mars skall den

justerade mantalslängden aflämnas

till ordföranden i taxeringsnämnden

för det ändamål, hvarom i förord
-

(Utskottets förslag.)

vid bot af tre kronor för hvarje dag,

som därmed fördröjes, före den 1

mars af mantalsskrifningsförrättaren

aflämnas till vederbörande pastor,

hvilken har att med församlingsboken

jämföra mantalslängden och därvid

särskildt uppmärksamma, huruvida

person, för hvilken i längden gjorts

anteckning, att han ej är i församlingen

kyrkoskrifven, numera aflämnat

flyttning sbetyg. De vid granskningen

förekomna anmärkningar skola

upptagas å en (i enlighet med

hosföljande formulär n:r o upprättad)

förteckning, som bifogas mantalslängden;

och skall denna med

tillhörande handlingar senast den

15 mars af pastor återställas till mantalsskrifningsförrättaren.

Sedan i anledning af pastors anmärkningar

vederbörliga rättelser

och tillägg ägt ruin i mantalslängden,

skall längden anses justerad;

dock må den, som jämlikt § 3 mom.

1 tredje punkten anmält inflyttning

under året från annat distrikt, äga

att inom maj månads utgång hos

mantalsskrifningsförrättaren medelst

intyg af pastor i mantalsskrifningsorten

styrka uppgift om namn och

ålder; och skall, där så sker, för

honom i längden gjord anteckning,

att han icke är i församlingen kyrkoskrifven,

öfverstrykas.

Senast den 20 mars skall den

justerade mantalslängden aflämnas

till ordföranden i taxeringsnämnden

för det ändamål, hvarom i förord
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskotteta Betänkande N:o 21.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

ningen angående bevillning af fast

egendom samt af inkomst förraäles.

Under den tid, mantalslängden

tinnes hos man t alsskrifni ngsfÅr rättaren

eller pastor, bör den hållas tillgänglig

för dem, som däraf önska

taga del.

Sedan årets pröfningsnämnd afslutat

sina göromål, emottagas mantalslängderna

af vederbörande häradsskrifvare

och magistrater för att,

jämte tillhörande bilagor bch jämlikt

formulär n:r 6 upprättadt sammandrag,

bifogas årets kronoräkenskaper;

börande duplettexemplar af samma

längder och sammandrag likasom

protokollen förvaras hos häradsskrifvarna

och magistraterna.

§ 15.

Uraktlåter uppgiftspliktig att i

behörig tid allämna mantalsuppgift,

skall, jämte det anteckning om de

försumliges namn och hemvist af förrättningsmannen

i protokollet verkställes,

"felande uppgift, om den försumlige

finnes inom orten, efter

anmodan af mantalsskrifningsförrättaren,

honom affordras genom stadsfiskal

i stad samt länsman eller fjärdingsman

på landet. Tredskas den

försumlige eller finnes han icke inom

orten, skall mantalsskrifningsförrättaren

anmäla förhållandet hos Kungl.

Maj:ts befallningshafvande, som äger

att med föreläggande af vite införskaffa

den felande handlingen.

(Utskottets förslag.)

ningen angående bevillning åt fast

egendom samt af inkomst förmäles.

Under den tid, mantalslängden

finnes hos mantalsskrifningsförrättaren

eller pastor, bör den hållas tillgänglig

för dem, som däraf önska

taga del.

Sedan årets pröfningsnämnd afslutat

sina göromål, emottagas mantalslängderna

af vederbörande häradsskrifvare

och magistrater för att,

jämte tillhörande bilagor och jämlikt

formulär n:r 6 upprättadt sammandrag,

bifogas årets kronoräkenskaper;

börande duplettexemplar af samma

längder och sammandrag likasom

protokollen förvaras hos häradsskrifvarna

och magistraterna.

§ 15.

Uraktlåter uppgiftspliktig att _ i

behörig tid afläinna mantalsuppgift,

ma, jämte det anteckning om _ de

försumliges namn och hemvist af förrättningsmannen

i protokollet verkställes,

felande uppgift, om den försumlige

finnes inom orten, efter anmodan

af mantalsskrifningsförrättaren,

honom affordras genom stadsfiskal

i stad samt länsman eller fjärdingsman

på landet. Tredskas den

försumlige eller finnes han icke inom

orten, skall mantalsskrifningsförrättaren

anmäla förhållandet hos Kungl.

Maj:ts befallningshafvande, som äger

att med föreläggande af vite införskaffa

den felande handlingen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

Genast efter mottagandet af den

i § 8 mom. 5 omförmälda längd skall

inantalsskrifningsförrättaren förelägga

en hvar därå upptagen person,

hvilken försummat honom åliggande

skyldighet att aflämna flyttningsbetyg,

att inom viss lämplig tid

efter föreläggandets delfående hafva

fullgjort omförmälda skyldighet. Delgifningen

af beslutet ombesörjes af

stadsfiskal i stad samt länsman på

landet. Dessa skola äfven vaka öfver

att föreläggandet efterlefves. Tredskas

den försumlige, har stadsfiskalen eller

länsmannen att skyndsamt därom

göra anmälan hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som förelägger

den försumlige att vid vite fullgöra

sin kyrkoskrifningsskyldighet.

Krono- och stadsbetjänt, som

verkställer infordrande af felande

uppgift eller delgifvande af föreläggande,

som ofvan sägs, äger att

därför af den försumlige undfå godtgörelse

med en krona för hvarje

förrättning.

O

Den, som genom uteblifven eller

oriktig uppgift, föranleder, att någon

skattskyldig undgår att utgöra mantalspenningar,

skall för gäldande däraf

vara ansvarig.

(Utskottets förslag.)

Genast efter mottagandet af den

i § 8 mom. 5 omförmälda längd skall

inantalsskrifningsförrättaren förelägga

en hvar därå upptagen person,

hvilken försummat honom åliggande

skyldighet att aflämna flyttningsbetyg,

att inom viss lämplig tid efter

föreläggandets delfående hafva fullgjort

omförmälda skyldighet. Delgifningen

af beslutet ombesörjes af

stadsfiskal i stad samt länsman på

landet. Déssa skola äfven vaka öfver

att föreläggandet efterlefves. Tredskas

den försumlige, har stadsfiskalen

eller länsmannen att skyndsamt därom

göra anmälan hos Kungl. Maj:ts

befallningshafvande, som förelägger

den försumlige att vid vite fullgöra

sin kyrkoskrifningsskyldighet.

Krono- och stadsbetjänt, som

verkställer infordrande af felande

uppgift eller delgifvande af föreläggande,

som ofvan sägs, äger att därför

af den försumlige undfå godtgörelse

med en krona för hvarje förrättning.

Den, som genom uteblifven eller

oriktig uppgift föranleder, att någon

skattskyldig undgår att utgöra mantalspenningar,

skall för gäldande

däraf vara ansvarig.

O

§ 16.

Mom. 1. Vid tillämpning af denna förordning inom Västerbottens

och Norrbottens läns lappmarker gäller till efterrättelse:

l:o) att mantalsskrifningarna verkställas af länsmännen;

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

{Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2:o) att Kungl. M:ij:ts befallningshafvande?; kungörelse om förrättningen

skall minst tre gånger före densamma i kyrkan uppläsas, där beliofvet

sådant kräfver, äfven å lappska eller tinska språket eller å båda

dessa språk;

3:o) att till mantalsskrifningen skall uppgifvas och i mantalslängden

antecknas jämväl hvarje persons nationalitet och språk;

4:o) att den del af lappbefolkningen, som kringflyttar utan stadiga

boningsplatser, skall mantalsskrifvas stam- eller byvis;

5:o) att lapplänsmän eller rotemästare, där sådana finnas, böra mantalsskrifningen

öfvervara vid vite af tre kronor;

6:o) att efter mantalsskrifningens slut och senast före januari månads

utgång mantalslängden skall i två exemplar med de till längden

hörande bilagor af förrättnings mannen aflämnas till den tjänsteman, hvilken

det åligger att upprätta taxeringslängd öfver fast egendom; skolande

denne tjänsteman för det ändamål och vid det äfventyr, som i § 11

sägs, före den 1 mars aflämna ena exemplaret af mantalslängden med

tillhörande bilagor till vederbörande pastor; och bör duplettexemplaret

efter vederbörlig justering återställas till förrättningsmannen, när röstlängden

för året blifvit upprättad.

Mom. 2. I fråga om mantalsskrifning i städerna Stockholm och

Göteborg gäller hvad därom särskildt är eller varder stadgadt.

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1909; dock att i afseende

å mantalslängd, som för året upprättats, äldre bestämmelser skola

tillämpas.

Bih. till Riksd. Prof. 1909. f> Sami. 1 A fd. 21 Hälft.

5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1909:159 Riksdagens Skrifvelse Ko 159 a1 i texten