Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 1 § i förordningen angående beskattning af socker m. m.

1909-04-16 · 35 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 32 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1909:22, Betänkande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 1 § i förordningen angående beskattning af socker m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

1

N:o 22.

Ank. till Riksd. kansli den 20 april 1909, kl. 10.30 f. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af

1 § i förordningen angående beskattning af socker m. m.

I en inom Andra Kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, n:o 173, har herr A. J. Christiernson jämte-tre andra af

kammarens ledamöter hemställt,

»att Riksdagen måtte

dels antaga följande förslag till

Förordning angående ändrad lydelse af 1 § i förordningen den 11 oktober

1907 angående beskattning af socker.

1. För allt socker, som inom riket tillverkas eller dit införes,

skall, på sätt i denna förordning närmare bestämmes, vid sockrets utlämnande

till fritt bruk erläggas skatt med 16 öre för hvarje kilogram.

För det socker, som tillverkas vid de redan anlagda råsockerfabrikerna

i Östergötland och Västergötland och utlämnas till fritt bruk antingen

omedelbart från samma fabriker eller från raffinaderiet i Lidköping efter

där verkställd raffinering, utgår dock skatten under tiden till utgången

af augusti månad år 1910 med 13 öre samt under tiden från och med

den 1 september samma år till utgången af augusti månad 1912 med

15 öre, allt för ett kilogram räknadt; ägande Kungl. Maj:t att meddela

behöfliga kontrollföreskrifter.

Bih. till Biksd. Prof. 1909. 5 Sami. 1 Afd. 22 Höft. (N:o 22).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

För socker, som till riket införes, skall därjämte erläggas tull

enligt tulltaxan.

2. Till socker räknas ej honung, stärkelsesocker (glykos) och

maltsocker (maltos) samt ej heller sump eller melass, i hvilka sockerhalten

är mindre än sjuttio procent af ton-substansens vikt.

Sockerhalten utrönes genom direkt polarisation, därest icke kontroll-

och justeringsstyrelsen på framställning af tillverkaren förordnar,

att sockerhalten skall bestämmas genom fullständigare kemisk analys.

3. För socker, som enligt de föreskrifter, Kungl. Maj:t vill meddela,

gjorts till förtäring af människor obrukbart (denaturerats), erlägges

ej skatt;

dels förklara, att den ändrade lydelsen af berörda författningsrum

skall träda i kraft från och med den dag, som af Kungl. Maj:t bestämmes

:

dels ock besluta,

att tullsatserna af nedannämnda slag af socker från och med sistberörda

dag skola utgöra följande belopp, nämligen

å socker, raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och kak- samt

krossadt eller pulveriseradt socker, 10 öre för kilogram;

å socker, oraffineradt, till färgen icke mörkare än n:o 18 af den

i världshandeln gällande holländska standard, likaledes 10 öre för

kilogram;

å socker, till färgen mörkare än samma standardnummer, äfven

om varan inkommer i upplöst eller flytande tillstånd, 6 öre för kilogram;

att från och med samma dag den i § 9 i underrättelser om hvad

vid tulltaxans tillämpning iakttugas bör under vissa villkor medgifna

restitution af tullmedlen vid utförsel sjöledes från stapelstad af raffinera

dt socker, topp-, kandi- och kak-, hvilket tillverkas inom riket af utländskt

råämne, skall utgå med 7 öre för kilogram sådant socker; samt

att de i tulltaxan bestämda tilläggsafgifter till nu gällande tullsatser

å vissa slag af socker, som tillverkats i vissa där särskildt angifna

länder, skola tilläggas nyss angifna tullsatser».

Till stöd härför hafva motionärerna anfört följande.

»Allmänt erkännes, att sockerindustrien i vårt land i hög grad

har varit och allt fortfarande är favoriserad och premierad af statsmakterna.

Och denna allmänna mening fastslår, att sockerindustriens

undantagsställning är till stor skada för landet dels därigenom att den

stora konsumtionsartikeln socker onaturligt fördyrats dels genom den

enorma kapitalhopning på ett relativt litet antal händer, som sker i

skydd af det monopol, staten genom de stadgade tull- och skattesatserna

faktiskt tillerkänt sockerindustrien.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22. 3

Att donna allmänna mening uto i landet trängt fram ända till

Konungens rådsbord framgick vid terra årets riksdag, då Kungl. Maj.t

i framlagd proposition n:o 10 yrkado på sockerskattens höjande och

tullens sänkande med i båda tallen tro öre. Statsrådet och chefen tör

finansdepartementet motiverade den kungl. propositionen med bland annat

följande ord: . .

»Skyddet för den inhemska sockerproduktionen bör gifvetvis icke

"öras större, än som erfordras för sockerindustriens bestånd och lugna

utveckling. Ändamålet med skyddet är alltså vunnet, när sockret kan

säljas till sådant pris, att detsamma betalar produktionskostnaderna samt

lämnar det i produktionen nedlagda kapitalet en skälig vinst. Hvad

produktionen därutöfver på grund af skyddsanordningarna inbringar

måste tillfalla staten eller det allmänna, om icke skyddet skall få karaktär

af premie åt en mindre grupp producenter.»

I sak är här med all önskvärd tydlighet framhållet, att staten ej

bör tillstädja ett dylikt premierande af privata producenter. Dessvärre

hade Kungl. Maj:t icke tagit steget fullt ut och föreslagit hela premiens

borttagande; det blef i stället blott en mindre del af densamma,

som föreslogs skola indragas till statsverket. I nogsam hågkomst är

den ytterst ifriga agitation, som, trots de tungt vägande och orubbliga

sakskälen i regeringsförslaget, från sockerindustriens sida igångsattes

för att motverka förslaget. Sedan gammalt besitta denna närings män

stora möjligheter att göra sig gällande. Icke minst förnimmes denna

makt i en mängd tidningar, som alltid uppträda, som hade de varit

sålda åt sockermonopolet med hull och hår. Icke i något fall har i

vårt land den storkapitalistiska faran för det fria ordet gjort sig sä

starkt gällande, som just när det gällt frågan om sockerindustriens

ställning.

Grundmotivet i sockermonopolets agitation mot samhällets rätt bär

alltid varit talet om industriens dåliga läge. Vid det tillfälle, då striden

stod om produktbeskattningens införande, skref en af sockermonopolets

»mest bemärkte män» (trustens chef?): »Vi stå inför en kris, liknande

den som i början af 1870-talet inträffade, och oaktadt fabrikernas läge

nu är gynnsammare än det då var, torde det icke komma att dröja

länge, förrän ånyo stora och dyrbara fabrikskomplex stå öde här i landet».

Produktbeskattningen infördes och sockerintressenternas vinst blef fortfarande

lysande.

Äfven i fjol återupprepades samma skådespel. Sockermonopolets

tidningar sfcrefvo och jämrade sig öfver den olycka, som hotade sockerindustrien.

Och äfven på många andra sätt sökte monopolet påverka

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Bevillningsutskottets Betänkande N;o 22.

icke minst Riksdagen. Ja, man gick så långt, att man sökte, och i ett

fall lyckades, att lå fram arbetare att petitionera — om monopolets

bibehållande i oförändrad lukrativ form! Men hela denna rörelse till

förmån för den vinstgifvande premiens bibehållande verkade dock icke

längre så öfvertygande som förut. Man förstod hvem som låg bakom

och rörde trådarna till de marionetter, som agerade med i den stora

komedien. Några sakliga skäl för sina förmåners bibehållande kunde

sockermonopolet icke framföra. Betecknande för denna brist på sakskäl

var diskussionen i nationalekonomiska föreningen, där sockertrustens

chef och souschef skulle framlägga sina motskäl. De misslyckades icke

blott i sina försök att öfvertyga, utan i sin brist på sakliga skäl gåfvo

de ytterligare bevis på det sjuka i sin sak.

Utan mellankomsten af eu annan part, betodlareintresset, skulle

säkerligen det ursprungliga af regeringen framlagda förslaget till skatteförhöjning

ha vunnit Riksdagens bifall. Men sockertrusten visste att

begagna sig af betodlarna och skjuta dem framför sig, och inför hotet

om att landtmännen skulle upphöra med betodlingen böjde sig både

Kungl. Maj:t och Riksdagen: Skatteförhöjningen fick först om några år

träda i full kraft, på det att industrien måtte beredas skäligt rådrum

»att anpassa sig efter de nya förhållandena», som det så vackert hette.

När Kungl. Maj:t framlade sin proposition om sockerskattens

höjande och tullens sänkande och då Riksdagen gick att fatta sitt beslut

i . frågan, var visserligen kändt, att sockerindustrien varit synnerligen

gifvande, men ännu hade icke uppgörelsen mellan svenska sockerfabriksaktiebolaget

och de i detsamma uppgående fabrikerna ägt rum. Först

när detta skedde, slutet af förra året, var det möjligt att få en tydlig inblick

i dithörande förhållanden. Nu vet man liur mycket sockerfabrikerna

genom tullskyddet kunnat brandskatta den konsumerande allmänheten.

. Visserligen är slutuppgörelse ännu icke träflad, men man vet

dock i det närmaste hvad säljarna bekommit för sina aktier. Då parterna

iakttagit Btor hemlighetsfullhet — tydligen anser man, att det är bäst

om bytet kan fördelas i största tysthet, ungefär som hade det gällt

orättmätigt åtkommet gods — har det varit svårt att skaffa upplysningar

från alla fabriker. Vi få därför nöja oss med att anföra några

exempel, visande aktiernas ursprungliga värde och de pris de betingat

eller komma att betinga vid slutuppgörelsen.

Hököpinge sockerfabrik: Aktiernas ursprungliga värde 200 kronor,

betalda med 1,150 kronor.

Högsta utdelningen, år 1901, icke mindre än 100 procent.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22. 5

Hälsingborgs sockerfabrik: Aktierna nominellt 500 kronor, betalda

af timsten med 1,720 kronor, möjligen 1,770 kronor.

Högsta utdelning 20 procent.

Örtofta sockerfabrik: Ursprungligen inbetaldt 100 kronor per aktie.

För hvarje gammal aktie bär utan vederlag lämnats 2 nya. Timsten

har betalat aktierna med 200 kronor, hvadan lör hvar inbetald aktie ä

100 kronor erhållits 900 kronor.

Lunds sockerfabrik i Staffanstorp: Vid bolagets bildande betalades

aktierna med 100 kronor. Sedermera har på hvarje gammal aktie

lämnats två nya å 100 kronor. Då aktierna åt trusten betalas med

350 kronor, erhålles för hvarje gammal aktie 1,050 kronor.

Högsta utdelning 100 procent.

Malmö sockerfabrik i Arlöf: Ursprungliga aktievärdet 200 kronor.

Vidare bekommit utan vederlag för hvarje gammal 2 nya, likaledes å

200 kronor. Värdet å aktierna har sedan utan vederlag höjts till 400

kronor. Aktierna lära af timsten betalas med 2,000 kronor.

Aktierna skulle således ha återbetalats 30 gånger. Försäljningen

af Arlöfsgården kommer att öka detta tal.

Högsta utdelning 10 procent, livilket utgör 60 procent på inbetalda

kapitalet.

Landskrona , sockerfabrik: Hvarje aktie lydde ursprungligen å 1,500

kronor. Deras värde höjdes sedermera utan vederlag till 10,000 kronor,

hvarjämte för hvarje gammal aktie bekommits en ny å 10,000 kronor.

Dessa betalas af trusten med 42,000 kronor, möjligen något mer. Det

inbetalda kapitalet återbetalas således minst 56 gånger, då för inbetalda

1,500 kronor erhålles cirka 84,000 kronor.

Högsta utdelningen 11 procent eller 146,6 procent på inbetalda

kapitalet.

Hvilka enorma värden som skapats genom utpressning af den konsumerande

allmänheten framgår redan af finansministerns anförande till

statsrådsprotokollet den 13 januari 1908, då han uppskattar det inbetalda

kapitalet till mindre än en tredjedel af trustens aktiekapital. Genom

exemplen här ofvan framgår, att det verkligen inbetalda kapitalet säkerligen

är betydligt mindre än hvad herr finansministern uppskattade det

till. Ännu så sent som år 1900 uppgick det i sockerindustrien nedlagda

kapitalet till i rundt tal omkring 30,000,000 kronor. De senare

verkställda ökningarna, som fram till 1906 uppgingo till ett 15-tal

miljoner, ha blott till obetydlig del skett genom inbetalning af nya

pengar. Det ökade aktiekapitalet har i stället tillkommit genom öfvervärderingar

och utdelningar af fonderade vinster. Med stöd af denna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

erfarenhet bör man uppskatta det kapital i sockerindustrien, soni verkligen

är inbetaldt och därför med skäl kan göra anspråk på att förräntas,

till högst 35,000,000 kronor. Sockertrusten har emellertid pressat upp

aktiekapitalet till den ofantliga summan af 135,000,000 kronor och söker

göra gällande det denna summa, nära fyra gånger det verkliga värdet,

är hvad industrien skall förränta, om aktieägarna skola erhålla skälig

utdelning pa sina pengar. Under årtionden har svenska folket nödgats

öfverbetala sitt socker, nu skall den konsumerande allmänheten tvingas

att förränta ett oblygt uppskrufvadt kapital. Ett mera verksamt utsugningssystem

torde knappast kunna utfunderas. Men när saken drifves

så långt, då går skammen på torra land. Med skäl kan man inför detta

lörhallande fordra att sockerindustriens intressenter böra nöja sig med

den hopsamlade öfverbetalningen utan att en hög tvångsränta ytterligare

utkräfves af de arma konsumenterna.

Med största hänsynslöshet ha de olika sockerfabrikerna, ingen

nämnd och ingen giömd, sökt förhindra, att landets invånare skulle

draga någon förmån af sockerindustriens skyddade ställning. Betodlarna

ha måst tillgripa hårda medel för att erhålla rimlig betalning för sin

vara, och törst när betodlarna sågo sig tvungna att genom sin organisation

hota med allmän betodlarstrejk, läto sockerfabrikerna förmå sig

till medgifvanden åt jordbruket, som dock i första rummet borde ha

haft att påräkna fördelar åt tullskyddet. En ännu större oginhet än

mot betodlarna har sockerindustrien visat sina arbetare. Lönerna ha

utan hänsyn till arbetarnas behof och industriens förmåga att betala

länge hållits nere vid minimigränsen, och endast med stora ansträngningar

har det lyckats arbetarna att höja lönen något i proportion till

lefnadskostnaderna. För att exemplifiera sockerindustriens uppträdande

mot arbetarna ma anföras hurusom arbetarna för några år sedan vid

en fabrik fingo strejka i flera veckor för att ernå — ett hälft öres förhöjning

i timlönen.

Har sockerindustrien utåt utmärkt sig genom brandskattning af

befolkningen, underbetalning af betorna och njugga löner åt arbetarna,

sa har den dock i ett afseende visat en mindre berömvärd frikostighet.

I fråga om löner, tantiémer, arfvoden och presenter till styrelseledamöter

och högre tjänstemän har det aldrig varit tal om sockerindustriens

5)betryckta ställning». Arfvodena ha varit efter svenska förhållanden

onaturligt höga och tydligen tilltagna efter de rofgiriga amerikanska

monopol- och trustbolagens principer. Till fabriksdirektörer med minimala

kompetenskraf — ty den kommersiella och tekniska sakkunskapen

har ofta tack vare monopolet skjutits åt sidan såsom varande af under
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22. 7

ordnad betydelse — ha utbetalats ersättningar, som utgått med belopp

öfverstigande hvad t. ex. sex å sju statsråd åtnjuta i lön. Och mycket

bättre synes det inte blifva för framtiden, ty cheferna för de olika

raffinaderierna — samma män som i de flesta fall blifvit enormt rika

genom sin föregående »verksamhet» inom industrien — komma hädanefter

att aflönas med 20 å 25,000 kronor om året. Trustchefens sammanlagda

årslön beräknas öfverstiga etthundratusen kronor.

Trots att sockertrusten icke funnits till stort mer än ett år har

man dock redan haft tillfälle erfara, att den kommer att bli en sträng

herre, som ej skall sky några medel, då det gäller konsumenternas

ytterligare beskattning. Icke nog med att den inhemska konkurrensen

''fullständigt försvunnit, äfven den utländska synes sockertrusten kunna

helt ignorera. I en tidning i Sundsvall berättades i slutet af föna aret

om eu importör i Söderhamn, som förbigått sockertrusten och inköpt

ett parti socker från Tyskland, dill straff härför satte brusten nei

priset på sockret i Söderhamn och trakten däromkring med icke mindre

än 5 öre per kilogram dels genom direkt prissänkning, dels genom

fraktlindring. Då prisnedsättningen betydde, att konkurrenterna kunde

sälja billigare, måste afsikten med trastens åtgärd ha varit att statuera

ett exempel och en gång för alla visa hur det går den som ej köper

af trusten.

Import af socker från t. ex. Tyskland har under nära nog hela det

förflutna året varit ekonomiskt fördelaktigare än köp af svenskt socker.

Det tyska har nämligen kunnat köpas för ett pris af 25 å 26 öre pr

kilogram fritt i sydsvensk hamn, hvithet med tillägg ad tull och skatt

gör 55 å 56 öre, då däremot det svenska sockret betingat 60 öro per

kilogram eller 4 å 5 öre meta. Det oaktadt har ej någon nämnväid

import ägt ram och skulle säkerligen icke alls ha förekommit, om icke

lönestriden mellan sockerfabrikerna och arbetarna samt däraf följande

svårigheter att erhålla svenskt socker förmått eu del grossister och återförsäljare

att vända sig till utlandet. En del af dem liar sedermera

fortsätt att importera det billigare utländska sockret. Hela importen år

1908 af raffineradt socker uppgår dock till blott 2,841,320 kilogram

eller cirka 2 Vs procent af hela årskonsumtionen.

Underligt synes det, att köpmännen, trots den stora vinst som

varit att påräkna, icke brytt sig om att köpa socker från utlandet.

Denna afvikelse från vanlig köpmannaregel, att köpa där lägsta pris

står att vinna, kan heller icke förklaras på mer än ett sätt: man vågar

icke! Så stor är sockertrustens makt, att ingen vill utsätta sig för

risken af att stöta sig med den mäktiga. Exemplet från Söderhamn

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

visar, hur trusten kan straffa en fullt loflig och lojal konkurrens. Tack

vare denna makt ha konsumenterna inom landet tvingats betala sockret

afsevärdt högre än hvad ställningen å världsmarknaden betingat. Dubbel

brandskattning sålunda!

Berättelsen öfver svenska sockerfabriksaktiebolagets första verksamhetsår

tio manader af åren 1907—1908 — visar ett öfverskott

af kronor 8,839,997: io, hvilket efter en årskonsumtion af 110,000 tons

socker gör en nettovinst af 9.6 öre pr kg. Dragés härifrån den beslutade

men ännu icke i kraft trädande skatteförhöjningen af 3 öre per

kilogram, återstår en vinst af 0.6 öro. Beräknas det i sockerindustrien

nedlagda kapitalet till 35,000,000 kronor skulle en vinst af 2.6 öre per

kilogram socker gifva icke blott skälig ränta med 5 procent på kapitalet

utan äfven en summa af 1,110,000 kronor till afskrifningar och afsättningar.

Sålunda skulle eu nedsättning af sockertullen med 4 öre

per kilogram icke innebära någon som helst orättvisa mot det i sockerindustrien

nedlagda kapitalet. En dylik nedsättning komme att utan

någon rubbning i statens nuvarande inkomster af sockertillverkningen

tillförsäkra^ konsumenterna ett billigare socker. Och då detta kan ske

utan att någon enskilds berättigade intressen trädas för nära, föreligga

talande skäl för att Riksdagen genom en ytterligare nedsättning’ af

tullen fråntager sockerindustrien en del af dess nuvarande oberättigade

premie. ö

Framtiden kommer säkerligen att visa, att svenska sockerfabriksaktiebolagets

vinst. under dess första verksamhetsår icke på långt när

svarar mot den vinst, som verkligen kan erhållas. Först och främst

kan man förmoda, att den faktiska behållningen varit större än den

bokförda — de män som styra i trusten äro sedan gammalt vana att

icke låta de synliga vinsterna bli alltför stora — men dessutom har

trusten senare vidtagit en del »besparingar», hvilka komma att medföra

afse värd a förtjänster. Så t. ex. har krediten till grosshandlarne begränsats

till högst trettio dagar och för att erhålla sedvanlig kassarabatt

måste betalning ske på tio dagar. Och dessa regler tillämpas så strängt,

att likviden måste vara säljaren tillhanda på tionde dagen. Skulle den

vara afsänd tionde dagen, men icke komma fram förrän följande dag,

liskerai köparen att förlora kassarabatten. Dessa »besparingsåtgärder»

komma säkerligen att gifva socker!abriksaktiebolaget så stor extra behållning,

att vinsten älven efter en tullnedsättning skall kunna lämna

skälig ränta två gånger om.

Mot yrkandet i denna motion om ytterligare nedsättning af sockertullen

kommer säkerligen från sockerintresset närstående håll att anföras,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Benillningsutskottets Betänkande N:o 22. 9

att 1908 års Riksdag, genom sitt beslut om successiv förändring af tulloch

skattesatserna, gifvit sockerindustrien på hand att tills denna förändring

blifvit fullt genomförd skola inga andra förändringar företagas.

Formellt kan detta resonemang ha sitt delvisa berättigande, men Riksdagen

har att först och främst tillvarataga landets och hela befolkningens

intressen. Och just nu kräfves det, att något göres för att

ställa sockerindustrien i en mindre privilegierad och för den stora allmänheten

icke så betungande ställning. Ett uppskof blott på ett år

kommer säkerligen att försvåra en lösning af den brännande frågan:

definitiv uppgörelse mellan staten och sockerindustrien.

Ännu är det i stort sedt samma personer, som ägt aktierna i de

gamla sockerfabrikerna och nu äga aktierna i svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Säljarna af de nära fyrdubbelt öfverbetalade gamla fabrikerna

äro äfven genom sitt delägareskap i trusten köpare af samma

fabriker. En eventuell reducering af utdelningsmöjligheten drabbar

sålunda icke i nämnvärd grad tredje man. Under närmaste tiden innebär

detta intet annat än att de gamla aktieägarna förhindras att sälja

sina aktier till ett pris mångdubbelt högre än verkliga värdet. Att

meningen är att söka utplantera en del af de nya aktierna framgår

ganska tydligt. Det är säkerligen icke de gamla sockeraktiematadorernas

mening att siutsälja trustaktierna rubb och stubb — man vet sina

pappers goda utdelningsmöjligheter — men nyttan af en mindre dels

utplanterande kan icke öfverskattas.

Några tusen nya aktieägare skola bilda den »stora allmänhet» och

den »allmänna opinion», som i kritiska tider, da staten vill närmare

granska och eventuellt indraga sockermonopolet, skall skydda de gamla

aktieägarnas dyrbara rätt till tvångsränta. Ju flera händer man kan

sprida den för »allmänheten» afsedda delen af aktierna på, dess bättre

för de gamla aktieägarna. Först när detta skett och den s. k. allmänheten

till högt pris blir innehafvare af ett parti trustaktier kunna monopolisterna

från den gamla goda tiden vara fullt säkra på att äfven den

nya tiden skall för dem bli en god tid, om de också icke längre kunna

skära guld på samma grafva sätt som förut. Dessa nya aktieägare

skola bilda den mur, bakom hvilken de gamla skola veta att i det

längsta för statens behof bevara sina genom sockermonopolet tillskansade

rikedomar. Målmedvetet synes man bedrifva arbetet med utsläppandet

af de för »allmänheten» bestämda trustaktierna. Marknaden matas försiktigt

och skulle vid något tillfälle efterfrågan minskas och för stort

prisfall hota att uppstå, uppträda alltid andra köpare, som med skäl

Bih. till Biksd. Prof. 1909. 5 Sami. 1 Afd. 22 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

misstänkas vara säljarens ombud. Inom börsvärlden talas också om

ett anonymt konsortium för utsägning åt ett lämpligd antal sockertrustaktier.

En tullnedsättning redan vid denna riksdag skulle omintetgöra

dessa farliga planer, delvis befria svenska folket från att betala tvångsränta

till en liten grupp monopolister, samt bana väg för statens öfvertagande

af sockerindustrien. Sockerprisets sänkning skulle säkerligen

också hälsas med tillfredsställelse af konsumenterna.

När hiksdagen år 1908, i strid med Kungl. Maj:ts proposition

men i tro på idkarnes af sockerindustrien lojalitet, beslutade att skatteförhöjningen

skulle träda i kraft först deri 1 januari 1909, uttryckte

Hiksdagen _ i skrifvelse n:o 49 af den 31 mars 1908, det den »förutsätter

att idkarne af sockerindustrien icke genom någon af Riksdagens

beslut i iragan orsakad förhöjning af sockerpriset under innevarande år

helt eller delvis förtaga den afsedda verkan af den nu beslutade skatteregler

ingen». Hur denna Riksdagens uttalade förhoppning blifvit uppfylld,

framgår bland annat af att sockertrusten, såsom förut påpekats,

hållit försäljningspriset 4 å 5 öre högre än hvad det rätteligen bort

utgöra, om ställningen å världsmarknaden fått vara normerande. Men

äfven i ett annat fall har sockertrusten förfarit på ett sätt, som uppenbait.

bryter mot Riksdagens tydligt uttalade afsikt. Svenska sockerfabriksaktiebolaget

har nämligen för att i största möjliga män undslippa

den beslutade skatteförhöjningen af 2 öre per kilogram, anmält till beskattning

vid årsslutet en sockermängd, som var fyra gånger större än

den normala förbrukningen.

Skillnaden mellan till fritt bruk utlämnadt socker under de sista

månaderna åren 1907 och 1908 framgår af följande tabell.

Utlämnadt socker

till fritt bruk

Inbetald skatt

Utlämnadt socker

till fritt bruk

Inbetald skatt

år

kg-

kronor

år

kg-

kronor

1907

okt.

nov.

dec.

...... 10,438,708.9

...... 9,149,425.3

...... 7,971,104.0

1,254,883.71

1,373,514.67

1,747,863.98

1908

okt.

nov.

dec.

...... 11,144,930.7

...... 10,833,270.4

...... 34,207,488.6

1,218,897.90

1,500,800.0 9

1,498,440.08

Vid en sammanräkning finner man, att från sockerfabrikerna de

tre sista månaderna 1907 utlämnades 27,559,238,2 kilogram eller ungefär

hvad som svarade mot konsumtionen. Samma tid 1908 utlämnades

emellertid icke mindre än 50,185,649,7 kilogram eller mer än dubbelt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22. 11

mot livad konsumtionen kräfde. Åt denna enorma kvantitet torde vill

årsskiftot minst trettio miljoner kilogram ha legat kvar oförsäldt i

svenska sockerfabriksaktiebolagets magasiner. Vid de olika fabrikerna

bär man för att kunna undandraga staten den ökade skatten vidtagit

utomordentliga åtgärder. Bland annat bär man förhyrt stora magasinei,

där det osålda sockret blifvit upplagdt. Vid en del fabriker bar man

tagit så liten hänsyn, att man helt enkelt delat upp de gamla magasinen,

flyttat allt socker öfver från den ena delen till den andra och låtit

kronans ombud behålla under sin kontroll don tomma sidan åt magasinet.

Minst 000,000 kronor torde på detta sätt ha undandragits staten.

Dessa bär relaterade, mindre lojala manipulationer ha möjliggjorts

genom Riksdagens beslut att på förhand bestämma dagen för den högre

skattesatsens ikraftträdande, men ha dessutom i hög grad underlättats

genom bestämmelsen om tre månaders kredit med skattens erläggande,

''hvarom närmare stadgas i § 5 i förordningen angående beskattning af

socker af den 11 oktober 1907. Denna rätt till anstånd med betalningen

har vid detta tillfälle kommit sockertrusten synnerligen väl till pass.

Den 1 januari 1909 har timsten socker i sina magasin, beskattadt efter

den lägre afgiften, tillräckligt för konsumtionen minst tre månadei

framåt, samtidigt som den icke, tack vare tremånadersanståndet, behöfver

betala denna lägre afgift förrän då sockret är i det närmaste utsaldt.

Att vidare återförsäljarna nödgades betala inom trettio dagar gör saken

mera delikat, och ännu mera intressant blir saken af att trusten därigenom

sättes i tillfälle att till sin skatteundandragningsvinst lägga två

månaders ränta, uppburen på grund af skattekrediten. När staten visar

sin omsorg om sockerindustrien genom att bevilja tre månaders kredit,

visar samma industri sin omsorg om svensk handel genom att inskränka

krediten till högst trettio dagar.

Alla här åberopade omständigheter och förhållanden tala. med

oemotsäglig styrka om att soclcertrustens faktiska monopol äx i hög

grad samhällsfarligt. De föi''bindelser som fjolårets Riksdag kan anses

ha ingått å de närmast sälj andes vägnar — i den mån detta af grundlagarna

kan tillstädjas — bär sockertrusten själf löst genom uppenbait

bristande lojalitet mot Riksdagens uttalade vilja. Det är därför Riksdagens

både rätt och plikt att inskrida och taga afgörande! i sin hand.

Men ett slutligt ordnande af sockerfrågan kräfver, att staten öfvertager

hela sockerfabrikationen, — hvilket åter fordrar vidlyftiga förberedelser.

Alltså måste mera tillfälliga åtgärder med skyndsamhet vidtagas, så att

de mest skadliga verkningarna af det nuvarande monopolet måtte kunna

snarast begränsas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

Riksdagen kan för sin del göra detta, trots att fjolårets beslut om

tullnedsättning ännu icke trädt i full kraft i sin helhet, genom att besluta

om sockertullens ytterligare sänkning. Att vänta ända till 1913,

då hela skatteförhöjningen af tre öre utkräfves, skulle vara att i hög

grad förfela verkan af ett beslut och lämna sockerintressenterna tillfälle

att i god tid vidtaga sina försvarsåtgärder, staten och det allmänna till

stor skada. Ett uppskof med frågan innebär Riksdagens godkännande

af att allt Sveriges folk är skatt- och tributskyldigt under en liten

grupp innehafvare af sockerfabriksaktier.»

Utskottet, som ansett ändamålsenligt att af Svenska sockerfabriksaktiebolaget

inhämta upplysningar angående vissa i motionen berörda

förhållanden, har med anledning häraf till bolaget aflåtit en så lydande

förfrågan:

»I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 173, har herr

A. J. Christiernson m. fl., på sätt motionen, af hvilken ett exemplar bifogas,

närmare utvisar, yrkat ändring af sockerbeskattningen. Vid

ärendets behandling inom utskottet har utskottet funnit det önskvärdt,

att Svenska sockerfabriksaktiebolaget ville meddela upplysningar i

följande hänseenden:

1) Uppgift om inhemska marknadens pris under åren 1907 och

1908 samt januari månad 1909, i hvad dessa pris afse dels bolagets

partipris och dels detalj handelspris å några af bolaget valda orter i

olika delar af landet;

2) Uppgift om den officiella (Magdeburger?) noteringen af utländskt

socker under sagda tid äfvensom om priset å utländskt socker,

tull och frakt inräknadt, i Stockholm, Göteborg och Malmö;

3) Uppgift om villkoren vid bolagets försäljningar under ofvan

angifveu tid, såväl hvad beträffar debitering af fraktkostnad som bedjande

af kredit, tillika med uppgift om vid hvilka tidpunkter eventuella

förändringar i berörda villkor vidtagits samt huruvida samma

villkor varit gällande på alla orter; samt

4) Närmare upplysning om ett å sid. 5 i motionen berördt fall

angående nedsättning af priset å socker inom viss del af landet jämte

uPPgift, huruvida å samma plats utländskt socker försålts till pris understigande

det officiellt noterade.

Slutligen anhålles, att Svenska sockerfabriksaktiebolaget, därest

bolaget icke vill eller kan å dessa frågor eller någon af dem lämna

svar, ville därom meddela benägen underrättelse.»

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22. 13

Från bolaget har utskottet mottagit följande svar jämte bilagor:

»Från bevillningsutskottet har på grund af en i Andra Kammaren

af Herr A. J. Christiernson väckt motion om ändring af sockerbeskattningen

blifvit oss tillställd en promemoria med hemställan, att vi ville

meddela upplysningar i fyra olika i promemorian angifna punkter, och

få vi med anledning härutaf anföra följande.

l:o) Bolagets resp. de äldre bolagens partipris, d. v. s. det pris,

hvartill engrosfirmorna köpa bolagets socker, har utgjort för toppsocker:

1 jan. 1907— 6 maj 1907 ........................... 55 öre per kilogram.

7 maj 1907—12 juli 1908 ......................... 56 „ „

12 juli 1908— 6 sept. 1908 ............... 59 ,, ,, ,,

7 sept. 1908—28 febr. 1909 ........................... 57 ,, ,, „

Prisförhöjningen den 12 juli 1908 blef nödvändig af följande

orsaker. Priserna i utlandet voro vid ifrågavarande tidpunkt, såsom

närmare kommer att framgå af svaret å bevillningsutskottets andra

fråga, betydligt högre än de svenska. Sedan 1 januari 1908 pågick

vid raffinaderiet i Arlöf strejk och sedan 6 april -s. k. sympatistrejk

vid raffinaderierna i Hälsingborg, Landskrona, Lund och Ystad, hvarjämte

vid raffinaderiet i Hasslarp arbetsinställelse äfven ägde rum.

Tills ifrågavarande tidpunkt hade det gått för sig att på ett något så

när tillfredsställande sätt förse den svenska allmänheten med inhemskt

socker, men nu började de tillgängliga lagerna att blifva uttömda och,

om öfverenskommelse icke kunde trälfas med de strejkande arbetarne,

var en import i mycket stor skala af utländskt socker oundgänglig.

Detta utländska socker, som komme att kosta importörerna cirka 4

öre mera än det svenska, skulle på grund af för handen varande förhållanden

utan allt tvifvel blifva bestämmande för detaljprisen å den

inhemska marknaden. Konsumenterna skulle således under alla förhållanden

få betala efter de högre prisen, under det att somliga köpmän

fortfarande hade billigt svenskt socker och således gjorde sig en extra

förtjänst af 4 öre per kilogram. Att under dylika omständigheter

köpmännen i det längsta skulle, i förhoppning att erhålla svenskt

socker, afhålla sig från import, ligger i sakens natur. Följden häraf

hade emellertid blifvit sockerbrist på många ställen inom landet, och

förhållandena hade blifvit odrägliga för såväl allmänheten som köpmännen.

De inhemska prisen måste för undvikande häraf höjas något

så när till paritet med de utländska.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

Då lagerbehållningarne voro i det närmaste uttömda, när strejken

den 20 juli slutade, då det icke var möjligt att omedelbart sätta alla

de stillastående raffinaderierna i gång, och då alltid en viss tidsperiod

förgår, innan sockret hinner blifva fårdigraffineradt, kunde jämvikt

mellan tillgången och efterfrågan å svenskt socker icke åstadkommas

förrän i början af september. Då dessutom de köpmän, som på grund

af strejkerna tvingats att importera utländsk vara, rättvisligen måste

lämnas tid att utan förlust realisera dessa sina lager, kunde prisnedsättningen

icke äga rum förrän den 6 september.

Hvad nu angår detaljhandelspriserna, så hafva vi under början

af den tidsperiod, som afses i bevillningsutskottets promemoria, icke

haft anledning taga närmare notis därom, dels därföre att de reglerats

genom konkurrensen mellan detaljhandlarne, och dels därföre att några

anmärkningar däremot icke kommit till vår kännedom. Vi tro oss

emellertid kunna antaga, att desamma i medeltal varit 4 å G öre öfver

de noterade partiprisen. Under strejktiden inträffade emellertid ett

annat förhållande. På grund af de stora svårigheter man under denna

tid hade att jämt sprida det tillgängliga sockret öfver hela landet uppstod

än bär än där en tillfällig brist. Då konkurrensen mellan detaljhandlarne

i följd häraf minskades, låg det för dem mycket nära till

hands att höja priserna, livilket äfven i stor utsträckning ägde rum.

Under denna tid lära enligt uppgifter, som kommit oss tillhanda,

detaljpriserna i många fall varit 10 å 14 öre högre än partipriserna.

Sedan åter normala förhållanden inträdt, hafva i många fall detaljhandlarne

haft svårt att glömma sina stora förtjänster under strejkperioden

och därföre endast motvilligt förmått sig till en prisreduktion.

Enligt de uppgifter, vi under december och januari på grund af dessa

förhållanden ansågo oss böra insamla, utgör detaljpriset för närvarande:

i Stockholm .

i Göteborg.....

i Malmö .........

i Lund ............

i Landskrona

i Ystad............

i Hälsingborg

i Halmstad ...

i Kristianstad

11

11

å toppsocker.

65 öre per kg.

65

65

63

64

65

65

67

66

11

11

11

11

11

11

11

11

11

å bitsocker.

66 öre per kg.

6** ii ii ii

66 „ >, „

64 „ „ „

65

66

66

68

67

11

11

11

11

11

11

11

11

11

11

11

För vår del anse vi dessa priser för höga, och hafva vi äfven

låtit vår uppfattning i detta afseende komma till resp. engrosförsäljares

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

kännedom, för att dessa i sin ordning skola därom underrätta sina

kunder detaljhandlarne. I afvaktan på resultatet häraf hafva vi uppskjutit

frågan om vidare åtgärder.

Det torde, för att prisen å svenska marknaden skola kunna jämföras

med priserna å utländskt importeradt socker, vara nödvändigt

att äfven lämna en kalkyl för de svenska priserna, sådana de ställa

sig i Stockholm, Göteborg och Malmö. Följande kalkyler äro uppgjorda

enligt nu gällande försäljningsvillkor.

Pris å svenskt toppsocker i fat i Stockholm.

Raffinaderiernas notering .................................................................. 57: —

Fatpackning ...................................................................................... 1: —

Frakttillägg......................................................................................... D —

Hemkörning ......................................................................................... 0; 20

59: 20

Afgår 2 % för papperstara ............................................................ l-J-J

58: 06

Afgår 4 % rabatt för engrosköpare ............................................. 2:_82_

55: 7 4

Pris å toppsocker i fat i Göteborg.

Raffinaderiernas notering .................................................................. 57: —

Fatpackning .................................... 1: —

Frakttillägg ......................................................................................... 0:50

Hemkörning ....................................................................................... 0: 20

58: 70

Afgår 2 % för papperstara ...........................................................

57: 56

Afgår 4 % rabatt för engrosköpare ........................................... 2: 30

55: 2 6

Pris å toppsocker i fat i Malmö.

Raffinaderiernas notering ................................................................ 57: —

Fatpackning ..................................................................................... 1: —

Hemkörning ...................................................................................... Q: 2 5

58: 25

Afgår 2 % för papperstara........................................................... 1: 14

57: ii

Transport 57: n

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

Transport 57: 11

Afgår 4 % rabatt för engrosköpare ............................................ 2: 28

54: 8 3

Pris å svenskt bitsocker i Stockholm.

Raffinaderiernas notering .............................................................. 5g._

Frakttillägg............................................................................................ j._

Hemkörning ...................................................................................... 0:20

59: 20

Afgår 4 % rabatt för engrosköpare ............................................. 2: 37

56: 83

Pris å svenskt bitsocker i Göteborg.

Raffinaderiernas notering ................................................................. 5g._

Frakttillägg ......................................................................................... 0: bo

Hemkörning .......................................................................................... 0:20

58: 7 0

Afgår 4 % rabatt för engrosköpare ........................................... 2: 35

. 56: 35

Pris å svenskt bitsocker i Malmö.

Raffinaderiernas notering ............................................................... 5g._

Hemkörning .......... 0: 25

58: 25

Afgår 4 % rabatt för engrosköpare ............................................. 2: 33

55: 92

Uträknadt enligt förestående

kalkyler har svenska priset utan ort

per 100 kilo toppsocker:

Stockholm.

Göteborg.

Malmö.

Vid 55 öres grundpris

53: 86.

53: 38.

52: 95.

». 56 „

54: 80.

54: 32.

53: 89.

11 59 ,, „

57: 62.

57: 14.

56: 71.

y> 57 ,, ,,

55: 74.

55: 26.

54: 83.

och per 100 kilo bitsocker:

Stockholm.

Göteborg.

Malmö.

Vid 55 öres grundpris

54: 91.

54: 43.

54: —.

j) 56 ,, „

55: 8 7.

55: 39.

54: 96.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

2:o) Den officiella Magdeburger noteringen afser råsocker basis

88 % rendement fritt ombord Hamburg samt dessutom raffinad för

inlandsförbrukningen, alltså inklusive konsumtionsskatt.

Yi bifoga (Bil. A) en grafisk tablå öfver dessa priser sept. 190G

—aug. 1908 samt (Bil. B) en tabell öfver samma priser sept. 1908—

februari 1909.

Då emellertid som förut nämndt raffinadnoteringen i Magdeburg

afser inlandsförbrukningen, bifoga vi (Bil. C) en tabell öfver raffinadpriserna

för export f. o. b. Hamburg, sådana de noterats af ett af

Tysklands största sockerexporthus. Som man finner, öfverensstämma

noteringarne ganska väl, men då efterfrågan i in- och utlandet icke

alltid äro lika, måste naturligtvis en del variationer förekomma, i all

synnerhet som sockerexporten ofta är beroende på rena spekulationer.

Priset å utländskt socker kalkyleras enligt bifogade bilagor D,

E & F i Stockholm, Göteborg och Malmö för samma konditioner, som

gälla för det svenska sockret. De upptagna kostnaderna på platsen

äro i enlighet med de kalkyler, som i februari blifvit upprättade och

oss tillställda af svenska engrosfirmor.

Ifrågavarande priser utgjorde för toppsocker:

Stockholm.

Göteborg.

Malmö.

1907

jan. 7.

M.

12: 12 Va.

55: 50.

55: 23.

55: 13.

maj 7.

>>

12: 75.

56: 59.

56: 32.

56: 22.

1908

juni 17.

15: 2 2 Va.

60: 97.

60: 70.

60: 60.

aug. 31.

>?

14: 50.

59: 68.

59: 41.

59: 31

dec. 23.

13: 50.

57; 92.

57: 65.

57: 55

1909

jan. 5.

5?

13: 50.

57: 92.

57: 65.

57: 55

febr. 22.

JJ

13: 5 0.

57: 92.

57: 65.

57:5 5

och var vid samma tider priset å svenskt toppsocker som följer i jämförelse

med det utländska i öre per kilo:

Stockholm. Göteborg. Malmö.

Svenskt.

Utländskt.

Svenskt.

Utländskt.

Svenskt.

Utländskt.

1907 jan. 7.

53: 86.

55: 50.

53: 38.

55: 23.

52: 9 5.

55: 13.

maj 7.

54: SO.

56: 59.

54: 32.

56: 32.

53: 89.

56: 22.

1908 juni 17.

54: so.

60: 9 7.

54: 32.

60: 70.

53: 89.

60: 60.

aug. 31.

57: 62.

59: 68.

57: 14.

59: 41.

56: 71.

59: 31.

dec. 23.

55: 7 4.

57: 9 2.

55: 26.

57: 65.

54: 83.

57: 55.

1909 jan. 5.

55: 74.

57: 92.

55: 26.

57: 65.

54: 83.

57: 55.

febr. 22.

55: 74.

57: 92.

55: 26.

57: 65.

54: 83.

57: 55.

Bill. till Riksd.

Prof. 1909.

5 Sami.

1 Afd.

22 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

För importera^ bitsocker voro priserna:

Stockholm.

Göteborg.

Malmö.

1907 jan.

7.

M.

12: G2 V3.

54: 42.

54: 15.

54: 05

maj

7.

13: 25.

55: 71.

55: 44.

55: 34

1908 juni

17.

??

15: 85.

60: 30.

60: 03.

59: 93

aug.

31.

>?

15: —.

58: SO.

58: 53.

58: 43

dec.

23.

14: 12 V2.

57: 26.

56: 9 9.

56: 89

1909 jan.

5.

??

14: 12 Vi.

57: 2G.

56: 99.

56: 89

febr.

22.

? J

14: 12 V2.

57: 26.

56: 99.

56: 89

Priset å impoi''teradt bitsocker, jämfördt med priset å den svenska

varan, framgår af följande tabell:

• Stockholm. Göteborg. Malmö.

Svenskt.

Utländskt.

Svenskt.

Utländskt.

Svenskt.

Utländskt.

1907 jan. 7.

54: 91.

54: 4 2.

54: 43.

54: 15.

54: —.

54: 05.

maj 7.

55: 87.

55: 71.

55: 39.

55: 44.

54: 96.

55: 34.

1908 juni 17.

55: 87.

60: 30.

55: 39.

60: 03.

54: 96.

59: 93.

aug. 31.

58: 75.

58: so.

58: 27.

58: 53.

57: 84.

58: 43.

dec. 23.

56: 8G.

57: 26.

56: 35.

56: 99.

55: 92.

56: 89.

1909 jan. 5.

56: 86.

57: 26.

56: 35.

56: 99.

55: 92.

56: 89.

febr. 22.

56: 86.

57: 26.

56: 35.

56: 99.

55: 92.

56: 89.

Det bör anmärkas, att det importerade utländska

sockret är till sin kvalitet underlägset det svenska.

raffinerade

3:o) Före den 6 juni 1908 levererades allt socker med ångare

till kuststäderna och med järnväg till järnvägsstationerna med samma

beräknade fraktkostnader, som om sockret kommit från närmaste

raffinaderi. Följden af denna bestämmelse, som icke kunde ändras,

så länge raffinaderierna tillhörde särskilda bolag, var, att mycket socker

sändes t. ex. från Göteborg till Stockholm och Skåne och från Stockholm

till Skåne. De fullständigt onödiga fraktkostnaderna, som på

detta sätt betalades, utgjorde just en af anledningarne till vårt bolags

bildande. Att ändring icke kunde göras genast, var emellertid naturligt,

enär de förändringar i försäljningssystemet, som äfven blefvo nödvändiga,

fordrade en hel del förberedelser.

Den 6 juni infördes den bestämmelsen, att alla kunder själfva

fingo betala järnvägsfrakterna, sådana som de i verkligheten voro.

Ändamålet med denna åtgärd var att gruppera kunderna kring de

raffinaderier, från Indika hvar och en hade de billigaste frakterna, och

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22. 19

innebar åtgärden icke något fördyrande af sockret. Då det är alldeles

gifvet, att en rationell distribuering af sockret icke skulle kunna

låta sig gorå, om hänsyn icke toges till fraktkostnaderna och hamnafgifterna

för råsockret, som förarbetades i de norra raffinaderierna,

debiteras efter ifrågavarande dag ett frakttillägg för Stockholms och

Norrköpings socker af 1 öre och för Göteborgs socker af U öie, som

således ingår i fraktberäkningen för det raffinerade sockret.

Det hade förut varit afsedt att vidtaga ifrågavarande ändringar

den lista sept., som var bestämd för försäljningssystemets omläggande,

men på grund af strejkerna blef åtgärden påskyndad och i sammanhang

därmed den bestämmelsen träffad, att kunderna i de större hamnstäderna

äfven fingo betala sjöfrakterna oafkortade. Härigenom undeilättades

nämligen den på grund af strejken eventuellt nödvändiga

importen i sjöstäderna, i följd hvaraf svårigheten att förse allmänheten

med socker något kunde minskas.

Det ingick ingalunda i planen för försäljningssystemets omläggande

att allt framgent fasthålla vid bestämmelsen af den 6 juni beträffande

järn vägsfrakter na. Sedan de noxra raffinaderierna så småningom

inom sitt naturliga afsättningsområde erhållit så många kunder,

som enligt deras förarbetningsförmåga ansågs lämpligt, fördelades

resten af orderna från de områden, som hafva billigaste frakterna, från

de norra raffinaderierna på de södra, och få dessa betala den skillnad

i frakt, som för kunden skulle uppstå mot om han tagit sockret från

närmaste raffinaderi.

För de kunder, som taga sitt socker på järnväg, blifva förhållandena

sålunda, hvad priserna angår, helt och hållet oförändrade,

sådana som de voro i början af 1907, med det undantag, att hänsyn

äfven tages till transportkostnaderna för råsockret. Skulle däremot

t. ex. någon kund i Stockholm vilja hafva Göteborgs socker, får han

själf betala frakten.

Hvad sjöfrakterna till de större hamnarne angår, så är det helt

naturligt, att det endast undantagsvis kan vara möjligt att låta kunderna

betala desamma. Då importvaran är lika stor i alla större kuststäder,

måste priserna där äfven hållas i jämnhöjd. Sedan efter strejkerna

normala förhållanden på svenska sockermarknaden i höstas ån^o

inträdt, återgick bolaget till samma bestämmelser rörande ångbåtsfrakterna,

som gällde före bolagets bildande, och gick till och med

längre för de större norrländska hamnarna, i det att bolaget dit lämnade

sockret helt och hållet fraktfritt.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

Då fråga är om besvarandet af utskottets förfrågan beträffande

krediten för kunderna, måste jämväl beröras frågan om rabatterna.

Före 1 sept. 1908 åtnjöto de större engrosfirmorna en försäljningsrabatt

af 2 procent. De kunde då betala sitt socker med 3 månaders

accept eller ock per 30 dagar, i hvilket fall de fingo åtnjuta ett

diskontoafdrag af 1 Va procent, således sammanlagdt 3 Va procent.

Detta system var särdeles osundt, enär firmor, som betalade med

3 månaders accept, skaffade sig rörelsekapital genom sin sockeraffär, i

det att de af sina kunder fingo likvid kontant eller i accept inom t. ex.

en månad och icke behöfde betala ut penningarne förrän ytterligare

2 månader därefter. De frestades härigenom till att ständigt öka sina

sockeraffärer och sålde socker utan ringaste förtjänst blott för att på

kreditväg skaffa sig ett förlagskapital. De köpmän, som skötte sina

affärer på ett solidt och korrekt sätt, blefvo härigenom lidande.

För att komma in på solidare basis för sockeraffärerna vidtogs

den 1 sept. 1908 den förändringen, att de större engrosfirmorna fingo

betala sitt socker på 30 dagar med 3 procent rabatt eller på 10

dagar med 4 procent rabatt, och är då i denna rabatt inbegripen

den förut s. k. försäljningsrabatten.

Bolaget förmenar sig härigenom hafva tagit ett steg mot det

eftersträfvansvärda målet att inskränka på det osunda kreditsystem,

som i allt för stor skala tillämpas vid varuomsättningen inom landet.

Några andra förändringar i vårt försäljningssätt, i hvad detsamma

kan angå den sockerkonsumerande allmänheten, äro icke gjorda,

hvaremot en del förenklingar blifvit företagna i andra afseenden, som

dock icke beröras af bevillningsutskottets promemoria, enär de röra

den inre organisationen af affären, såsom t. ex. vårt förhållande till

våra agenter och dylikt.

4:o) Hvad angår det i bevillningsutskottets fjärde fråga berörda

förhållande, anföra vi följande.

I bevillningsutskottets betänkande n:o 18 vid förra årets riksdag

motiveras den ändring, som föreslås uti Kungl. Maj:ts proposition om

ändring af sockerbeskattningen, därmed, att det är »af största betydelse

icke blott för jordbruket i vidsträckta delar af vårt land utan

äfven i allmänhet för vårt ekonomiska lif, att hvitbetsodlingen må

kunna utan afbrott bedrifvas och tillverkningen af råsocker inom

landet ostördt fortgå», och såvidt vi kunnat finna, har det äfven vant

på dessa skäl, som riksdag och regering godkänt bevillningsutskottets

förslag.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22. 21

I)en omsorg om hvitbetsodlingen, som statsmakterna härmed lagt

i dagen, hafva vi ansett det vara vår skyldighet att i vår män befordra,

och det har då fallit sig naturligt för oss att söka förhindra,

att sockertillverkningen och därigenom också hvitbetsodlingen åtminstone

under den i betänkandet omhandlade tiden komme att lida onödigt

intrång ''genom import af utländskt socker. Då det därför kom

till vår kännedom, att utländskt socker importerades, ansågo vi oss

böra ingripa däremot, om möjligt i sa god tid, att på samma gång

som ytterligare import förhindrades, vederbörande firma skulle, om

den ville, kunna göra sig i största måtto skadeslös för den redan

skedda importen genom reexport.

Enligt de upplysningar vi erhållit förhåller det sig nu med Söderhamns

importen på det sätt, att man dår af en eller annan anledning

fått för sig, att för utländsk raffinad skatten skulle kunna betalas år

1908 med 13 öre och tullen år 1909 med 15 öre, hvarigenom man

skulle kunnat få in sockret för 28 öre i stället för 30 öre per kilo.

Detta berodde naturligtvis på missuppfattning, men importen hade

icke desto mindre ägt rum. Att import vid samma tidpunkt icke i

någon utsträckning skedde till andra delar af landet, visar tillräckligt,

att de köpmän, som voro mera förtrogna med förhållandena, icke

ansågo det löna sig. Emellertid hade på grund af importen ti akten

kring Söderhamn blifvit klent försedd med svenskt socker under den

tid sjöfarten var öppen, då vi sålde vart toppsocker efter en notering

af 57 öre för lösa toppar fraktfritt Söderhamn. Då det utländska

sockret låg på nederlag och det var en möjlighet, att det åter kunde

komma att exporteras, om vi försåge trakten med billigt s\enskt

socker, nedsatte vi den 10 december för alla dem af våra kunder, som

bruka göra affärer på Söderhamnsdistriktet, priserna därstädes med 2

öre under vårt cifpris för Söderhamn. Sedan vi erfarit, att trots dessa

åtgärder det utländska sockret blifvit inom landet placeradt, blef prisnedsättningen

den 1 februari upphäfd.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

Bilaga A.

PREISBEWEGUNG

von Roll-und raffinirtem, Zucker -vvährcnd der Kampagnen 1306/07 und 1907/08

auf dem Magdeburger-und Pariser-Markt.

bie ■ ''■ Linibx tagen die Prxisberregung da

JH«

DU

DU

Rendemenl und Ra/Tirf/Tein iruhrend der Kompagne 7906/07.

• f * * » - - 7907/08.

Mti/i N?3 und Rafflnade gille Sort» • • , • 1906/07.

- " » " - . • 7907/08.

Magdeburger- ^farkttag''

Marit Octeber November Dezomber Jaguar Februar Mans April

* * 0 V 21 ! »ÖB* e n2e273Mnn>x7ntrMea*)7i3K>n tf

Franc*.

JaAnadurefiscAniSt r..

JUJtmin 1907/08. - M. SO,»

Jta/TOkn 1907/08.*—

Ka/rfTbui 1906/07.*__

Jahrtsdurchsdwitt r. «.

Ba/riTem006/07.

3€ 19.03-

-*• iu/r från 7907m

■> Ra/rmin 1906/01

Juftrr*.lunkTthnia r

JUFT g. S. 1906/07.

Ti''et8 JM 1907/08.

Jahresdnnfisdmitt v.

_WeiO XII 7907/06

Fr.Z9.Si.

VaSJTA 1907f08

Wfctf 2/13.1906/07.

WeiO yrj 1906/07.

Fn 29,90.

Ved» MfX 1906/07.

JahretJurAsAnia tf

tt-JUnd 1907/08.

JT.9.3,. _

-*■ 887-R-nd. 1907/08

Mrjtnd. 1906/07.

ed” fund 1907/08.

JahresdurchstfrrMt r.

M8.tr.

OSTfUnd. 1906/07.

September October NpVember Drzembor Jamiar Februar März April

Juli August

Pari ser Markttaée.

0 Cecgr kth Anst.u. Steindr.v G L Keller, BtrUn S.

Jfcutad» tudMråfcutri» Berba

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

23

F. 0. Lichts noteringar för,

Bilaga B.

88% råsocker f. o. b.

Hamburg pr 100 kg.

1908.

Okt.

Nov.

1909,

Finraffintul i

Magdeburg pr 50 kg.

4.

M.

19: 7 5.

M.

—

11.

»

19: 35.

»

20: 25.

18.

19: 60.

»

20: —.

25.

20: —.

»

20:—.

2.

»

19: 20.

»

20: —.

9.

19: 65.

»

19: 50.

16.

»

19: 95.

»

19: 75.

23.

»

21: 10.

20: 25.

30.

»

20: 10.

»

— —

6.

»

20: 40.

20: —.

13.

»

20: 30.

20: 12 Va.

20.

»

20: 60.

»

20: 12 V*.

27.

20: 75.

»

20: 12 V2.

4.

»

20: 45.

»

20: 12 Va.

11.

»

20: 10.

»

20: —.

18.

»

20: 35.

»

20:—.

25.

»

— —

— —

31.

»

20: 45.

»

20: —.

8.

20: 40.

»

20: —.

15.

20: 45.

»

20: 12 V».

22.

20: 60.

»

20: 12 Va.

29.

»

20: 5 5.

20: 12 Va.

5.

»

20: 20.

»

20: —.

12.

»

20: 20.

»

20:—.

19.

»

20: 25.

20:—.

26.

»

20: 60.

20:—.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 22.

Bilaga C.

Uppgift öfver de priser, — i Bni. pr 50 K:o f. o. b. — till Indika

jag såsom agent för Herrar Zuckschwerdt & Beuchel i Magdeburg haft

rättighet utbjuda prima toppar och tabletter (bitsocker) under tiden

1 Jan. 1907—28 Febr. 1909.

Obs. I listan äro alla ifrågavarande noteringar, som under tiden

kommit mig tillhanda, upptagna.

Dato

I:a toppar

Tabletter

(bitsocker)

Leverans-

tiden

Dato

I:a toppar

Tabletter

(bitsocker)

Leverans-

tiden

1907.

1 Jan. 7

12.12 V,

12.6 2 7a

Jan.—Mars

Aug. 28

13.2 5

13.7 5

Aug.—Sept.

21

12.12 7a

12.6 2 7g

Febr.—Maj

31

13.25

13.80

Sept. ;

28

12.12 V»

12.6 2 72

id

Sept. 16

13.2 5

13.7 5

Okt. —Dec.

Febr. 4

12.oo

12.50

id

23

13.2 5

13.7 5

Nov.—Dec.

11

12.oo

12.50

id

30

13.25

13.75

id

19

12.12 Va

12.6 2 7a

id

Okt. 7

13.12 7g

13.6 2 V,

id

25

12.3 7 V,

12.8 7 7g

Mars—Maj

14

12.8 7 7g

13.37 7g

id

Mars 6

12.3 7 7,

12.8 7 73

id

28

12.8 7 7g

13.3 7 7»

id

15

12.3 5

12.80

April—Maj

Nov. 9

12.87 7g

13.3 7 7g

id

19

12.3 7 72

12.87 7g

Mars—Juni

18

12.8 7 7g

13.3 7 7g

Dec.—Jan. !

April 5

12.3 7 7g

12.8 7 7g

id

25

12.8 7 72

13.37 7,

id

29

12.50

13.oo

Maj—Aug.

Dec. 6

12.8 7 7g

13.37 7,

Dec.—Mars

Maj 7

12.75

13.25

Juni—Aug.

9

13.oo

13.50

Jan.—Mars 1

15

13.oo

13.50

id

16

13.25

13.6 2 7g

id

21

13.oo

13.50

id

23

13.3 7 7g

13.75

id

Juni 3

13.2 5

13.75

id

30

13.37 7.

13.75

id

10

13.25

13.75

Juli—Sept.

24

13.2 5

13.7 5

id

1908.

Juli 1

13.oo

13.50

id

Jan. 8

13.3 5

13.75

id

9

13.oo

13.50

id

24

13.4 0

13.8 0

Jan.—Maj

29

13.oo

13.50

Aug.—Sept.

Febr. 10

13.3 7 7,

13.8 7 7g

Febr.—Maj

23

13.io

13.50

id

17

13.3 7 7g

13.8 7 7g

id

Aug. 5

13.25

13.6 2 7, i

id

2å<

13.3 7 7g

13.8 7 7,

Mars—Maj

12

13.12 7,

13.6 2 7g

id

Mars 2

13.50

13.87 7,

April—Maj

16

13.oo

13.50

id

14

14.oo

14.25

id

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

or,

Dato

|

l:a toppar

Tabletter

(bitsocker)

Leverans-

tiden

Dato

Pa loppar

Taliletl er j

(bitsocker) J

Leverans-

tiden

Mars It»

14.1 2 Vs

14.37 Vs

April—Maj

Okt. 12

13.12 Vs

13.75

Okt.—Jan.

23

14.3 7 Vo

14.6 2 Va

April—Juni

19

13.2 5

13.8 7 Va

id

30

14.5 0

14.8 7 Vs

id

25

13.7 5

14.3 7 Vs

Nov.—Maj

April 6

14.50

14.8 7 Vo

April—Aug.

Nov. 2

13.6 2 Vs

14.25

id

13

14.7 5

15.12 Vs

id

9

13.7 5

14.50

Nov.—Mars

27

15.12 Vä

15.3 7 Vs

Maj—Aug.

10

13.7 5

14.5 0

Dec.—Mars

Maj 5

15.12 Vo

15.3 7 Va

id

24

13.75

14.5 0

id

11

15.12 Vo

15.37 Vo

id

30

13.7 5

14.5 0

id

Juni fi

15.22 Vo

15.8 5

Juni—Aug.

Dec. 9

13.6 2 Vs

14.3 7 Va

Jan.—Mars

9

15.2 2 Va

15.8 5

Juli—Aug.

14

13.50

14. i 2 Vs

id

17

15.2 2 1 o

15.85

id

23

13.5 0

14,12 Va

id

> J uli 23

14.37 1 2

lS.oo

Juli—Sept.

27

14.50

lö.oo

Aug.—Sept.

1909.

! Ang. '' 4

14.5 0

15.oo

id

Jan. 5

13.50

14.12 Va

Jan.—Mars

18

14.50

lS.oo

id

19

13.5 0

14.12 Va

Febr. — Maj

24

14.50

15.oo

id

28

13.5 0

14.12 Va

id

31

14.50

lS.oo

Sept.

Febr. 8

13.3 7 Vs

14.oo

id

Sept. 7

13.12 Vs

13.7 5

Okt.—Jan.

17

13.3 7 Va

14.oo

Mars—Maj

14

13.12 Vo

13.75

id

22

13.5 0

14.1 2 Va

!<*

29

13.12 Vs

13.75

id

28

13.5 0

14.i o

id

Köpenhamn 1 Mars 1909.

Kund Erichsen.

Bih. till Itiksd. Prof. 1909■ 5 Sami

1 Afä. 22 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

halm

Bilaga D.

Kalkyl öfver utländskt socker, importeradt ock försåldt i Stockan,

samma villkor, som svenskt socker där försäljes:

Toppsocker.

1907 jan. 7. Notering f. o. b. Hamburg för export per 50 kilogram M. 12: 12 y2.

Per 100 kilogram ...............................

Fatpackning

Afgår 1 % diskont

M. 24: 2 5

„ 2: —

M. 26: 25

„ 0: 26

M. 25: 99

å 89: 10= Kr. 23: 16

Assurans 1 ( % .........

.......................................... 0: oc

Frakt .......................

....................................... 1: —

Tull ock skatt.......

.......................................... 30: —

Lossning .................

......................................... 0: og

Lagerkostnader ......

......................................... 0: 4 7

Två körningar.........

........................................ 0:40

Hamnpenningar ......

......................................... 0: 3 5

Kr. 55: 50.

Bitsocker.

1907 jan. 7. Notering f. 0. b Hamburg för export per 50 kilogram M. 12:

Per 100 kilogram .

.................................. M. 25: 25

Afgår 1 % diskonto

............................... „ 0: 2 5

M. 25: —

å 89: 10 = Kr. 22: 08

Assurans 1U % ..........

......................................... 0: 0G

Frakt ........................

...................................... 1: —

Tull ock skatt..........

........................................ 30: —

Lossning ...................

..................................... 0: og

Lagerkostnader .....

.................................... 0: 47

Två körningar.........

...................................... 0: 40

Hamnpenningar.......

................................... 0: 35

Kr. 54: 42.

i: 02 72.

s. 27 Kontrollera mot PDF

bevillningsutskottets Betänkande N:o M.

27

Bilaga E.

Kalkyl öfver utländskt socker, importeradt och försåldt i Göteborg

på samma villkor, som svenskt socker där försäljes.

Toppsocker.

1907 jan. 7. Notering f. o. b. Hamburg för export per 50 kilogram M. 12: 12 ''h

Per 100 kilogram

.............................. M.

24: 25

Fatpackning

.............................. n

O* _

M.

26: 2 5

Afgår 1 % diskont

.............................

0: 26

M.

25: 9 9

ä 89: 10 = Kr.

23: 16

Assurans V* % ..............

0: 0G

Frakt .............................

1: —

Tull och skatt ..........

30: —

Lossning ......................

0: 06

Lagerkostnader

.....>..............................

0: 4 0

Två körningar

0:4 0

Hamnpenningar

0:15

Kr.

55: 23.

Bitsocker.

1907 jan. 7. Notering f. o. b. Hamburg för export per 50 kilogram M. 12: 62 ‘fr.

Per 100 kilogram M. 25: 2 5

Afgår 1 % diskont................................... 0: 25-

M 25: —

Assurans V* % ■■

Frakt .................

Tull och skatt

Lossning ...........

Lagerkostnader

Två körningar

Hamnpenningar

å 89: 10 — Kr. 22: os

........................... 0: OG

............................ 1: —

............................. 30: —

............................ 0: og

............................. 0: 40

............................ 0: 40

......................... 0: 15

Kr. 54: 1 5.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

Bilaga F.

Kalkyl öfver utländskt socker, importeradt och försåldt i Malmö

på samma villkor, som svenskt socker där försäljes:

Toppsocker.

3907 jan. 7. Isolering f. o. b. Hamburg för export per 50 kilogram M. 12: 12 ’/2.

Per 100 kilogram...................................... M. 24: 2 5

Fatpackning...............................................} 2: —

M.

26:

25

Afgår 1 % diskont.........

........................... M

0:

26

M.

25:

9 9

å 89: 10 — Kr.

23:

16

Assurans 1 , % ..................

0:

0 0

Frakt .................................

0:

75

Tull och skatt.................

30:

_

Lossning .......................

0:

0 0

Lagerkostnader ...............

......................

0:

35

Två körningar..................

0:

40

Hamnpenningar...............

0:

35

Kr. 55: 13.

Bitsocker.

1907 jan. 7. Notering f. o. b. Hamburg för export per 50 kilogram M. 12: c 2 */,.

Per 100 kilogram .................................... M. 25: 2 5

Afgär 1 % diskont.................................... „ 0: 2 5

M. 257 —

å 89: 10 — Kr.

Assurans Y.t % ...................................................

Frakt .................................................................

Tull och skatt...................................................

Lossning ...........................................................

Lagerkostnader.............................................

Två körningar...................................................

Hamnpenningar...............................................

Kr.

22: 08

0: 0t;

0: 75

30: —

0: 0G

0: 35

0: 4 0

0: 3 5

54: 05.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22. 29

Då Riksdagen år 1908 beslöt sådan ändring i 1907 års förordning

angående beskattning af socker, att tull- och skattesatserna å socker

skulle under åren 1909—1913 successivt höjas med vissa belopp, hvilade

detta beslut på den förutsättningen, att de sålunda bestämda satserna

icke skulle komma att ändras under den tid, för hvilken de blifvit

fastställda. .

Nu söka i föreliggande motion förslagsställarne visa, att Svenska

sockerfabriksaktiebolaget genom åtgärder i sin ‘affärsverksamhet löst

Riksdagen från de förbindelser, Riksdagen med ifrågavarande beslut

kunde anses hafva iklädt sig gentemot bolaget.

Vid öfvervägande af hvad i denna fråga förekommit har utskottet

funnit hvad motionären anfört icke innefatta anledning för Riksdagen

att frångå dess år 1908 fattade beslut rörande tull- och skattesatserna

å socker, och hemställer därför,

att förevarande motion, n:o 173, icke må vinna

Riksdagens bifall.

Stockholm den 16 april 1909.

Utskottet.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVÅLLI.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

Reservationer:

af herrar A. G. Karlsson i Göteborg-, G. Jansson i Krakerud,

J- Bromée i Bilista, F. O. Berg i Göteborg, Almqvist, Scliotte, Ilciing

och S. Söderberg i Hobborn, hvilka, med instämmande i utskottets hemställan,

ansett, att motiveringen bort hafva följande lydelse:

Då Riksdagen förra året beslöt, att förändringarna af tull- och

skattesatserna å socker skulle inträda successivt, skedde detta under den

uttalade förutsättningen, att industriens idkare icke skulle söka förtaga

verkan af skatteregleringen genom att under året med anledning af

Riksdagens beslut höja sockerpriset. Härigenom har Riksdagen sagt

ifrån, att den icke skulle komma att gilla någon sådan åtgärd af sockerindustriens

malsmän, hvarigenom den ökade skattetungan öfverflvttades

från industrien på konsumenterna.

I den föreliggande motionen har det emellertid uppgifvits, att

Svenska sockerfabriksaktiebolaget icke respekterat detta Riksdagens

uttalande, utan i strid häremot vidtagit åtgärder, hvilka höjt sockerpriserna

utöfver hvad som betingats af ställningen på den utländska

marknaden. Då utskottet håller före, att den privilegierade ställning,

sockerindustrien intager på grund af både tidigare och nuvarande lagstiftning,

gör det till en bjudande plikt för statsmakterna att i möjligaste

mån öfvervaka, att sockerbolagen icke missbruka denna sin ställning,

har utskottet ansett nödigt att ägna motionärernas framställning

ett synnerligen noggrant beaktande.

En förhöjning af sockerpriset, stridande mot förutsättningen för

Riksdagens beslut, kan tänkas verkställd på två sätt: antingen direkt,

härigenom att priset å svenskt socker stegras utöfver priset å utländskt

sadant med tillägg af tull och frakt — en åtgärd, hvilken på grund

af industriens så godt som fullständiga koncentrering under gemensam

ledning icke torde vara omöjlig — eller ock indirekt exempelvis genom

skärpta kredit- och fraktvillkor. En sådan indirekt höjning drabbar ju

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets Betänkande Ar:o 22.

närmast mellanhänderna, men går i sista hand ut ötver don konsumerande

allmänheten.

Före frågans allsidiga bedömande har utskottet ansett skäligt

att, bland annat, vända sig äfven till Svenska sockerfabriksaktiebolaget

med vissa frågor, Indika tillsammans med bolagets svar återfinnas i detta

betänkande, likaså bifogas (so bil. X) vissa officiella uppgifter angående

importen af socker under åren 1907 och 1908.

Utskottet har dock funnit nödigt att äfven på annat sätt försöka

vinna upplysningar, och af dessa upplysningar likasom af bolagets framställning

torde framgå, att priserna å svenskt socker fritt svensk hamn

under förra året i allmänhet icke ställt sig högre än å utländskt med tillägg

af tull, frakt och öfriga omkostnader. De från annat håll inhämtade

upplysningarna öfverensstämma med bolagets meddelande derutinnan,

att under årets första sex och en half månader priserna å svenskt socker

voro icke obetydligt lägre än å det utländska. Sedermera undergingo

visserligen priserna å svenskt socker förhöjning, men dock icke i sådan

grad, att anmärkning däremot torde kunna göras. Likväl bör nämnas,

att enligt meddelande från en norrländsk köpmannaförening, åt hvilket

meddelande utskottet satts i tillfälle att taga del, priserna å svenskt

socker voro högre än å det utländska, åtminstone i vissa delar af Norrland,

från den 12 juli till den 9 oktober förra året. Detta förhållande

torde, åtminstone delvis, varit beroende åt den åtgärd, som bolaget omnämner

i sitt svaromål (se ofvan sid. 19) och hvilken innebar, att kunderna

i de större hamnstäderna, tvärtemot livad såväl tidigare som senare varit

fallet, under sagda tid äfven fingo betala sjöfrakterna oafkortade. Enligt

bolagets meddelande var denna åtgärd betingad af förhållanden, som

uppstått med anledning af en långvarig arbetsnedläggelse vid vissa

sockerbruk, och de gamla anordningarna med fraktfrihet i de större

hamnstäderna tillämpades ånyo, sedan normala förhållanden på den svenska

sockermarknaden återinträd t.

Men om utskottet alltså finner, att på det hela taget någon anmärkning

knappast kan göras mot bolagets prisnoteringar, järn för dy med

utlandets, så har utskottet å andra sidan kommit till den uppfattningen,

att motionärernas framställning, i hvad den afser att ådagalägga industriens

bemödanden att genom en del andra åtgärder söka öfverflytta

någon del af skattetungan på mellanhänderna och därigenom indirekt

på konsumenterna, icke är ogrundad. Svenska sockerfabriksaktiebolaget

uppgifver visserligen, att dess nya fraktanordningar icke inneburit något

fördyrande af sockret. Emot denna uppgift stå emellertid köpmännens

klagomål på skilda orter. Och ostridigt torde vara, att åtminstone här

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

och hvar en förhöjning inträda delvis på grund af höjda fraktutgifter.

Då exempelvis köpmännen i Göteborg få betala s. k. fraktdifferens med

0.5 öre pr kilogram för socker, levereradt från det därstädes belägna

raffinaderiet, är det helt naturligt, om de försöka att öfverflytta denna

ökade kostnad på konsumenterna. Detsamma blir förhållandet med den

likaledes nya afgift af 0,2 öre per kilogram för transport från fabrikens

magasin till köparen, som numera uttages åtminstone i Göteborg. Härtill

komma de skärpta kreditbestämmelserna, Indika säkerligen för eu

del fullt solida fastän ej särskilt kapitalstarka köpare omöjliggöra inköp

till bolagets billigaste priser.

I motionen framhålles dessutom, att Svenska sockerfäbriksaktiebolaget

skulle ha missbrukat den makt, som dess monopolställning

skänker detsamma, genom att hindra lojal konkurrens. Enligt denna

framställning hade eu firma i Söderhamn sökt importera socker under

den tid, då bolaget höll sina priser öfver de utländska. För att döda

denna konkurrens skulle då bolaget hafva nedsatt priserna för Söderhamnsdistriktet

vida under de för öfriga delar af landet gällande.

Dolaget, som i sin skrifvelse vidkänner denna åtgärd, ger åt densamma

den innebörden, att bolaget därmed endast afsett att befordra den omsorg

om hvitbetsodlingen, som statsmakterna genom sin lagstiftning

ådagalagt. Utskottet anser sig icke böra underlåta att nämna, att den

norrländska köpmannaförening, hvars utlåtande utskottet förut omnämnt,

uttalar en skarp förkastelsedom öfver bolagets tillvägagående i detta

afseende. För egen del vill utskottet hafva uttalat, att det lämpligaste

sättet för bolaget att motarbeta den utländska konkurrensen och på

samma gång gynna den svenska hvitbetsodlingen torde vara att alltid

hålla priset å svenskt socker något längre än det utländska plus tull,

frakt och öfriga omkostnader. Skulle fråga vara om mer eller mindre

illojal konkurrens, exempelvis genom s. k. »dumping», då inträda

gifvetvis andra förhållanden, men härom har det denna gång, enligt

bolagets egen framställning, icke varit fråga.

Af ofvaustående torde framgå, att utskottet funnit, att sockerindustriens

målsmän icke varit alldeles utan skuld till den i vida kretsar

spridda stämning, som funnit uttryck uti förevarande motion. Dock kan

utskottet icke för närvarande tillstyrka den åtgärd, som motionärerna

föreslagit. Då riksdagen så nyligen som förra året fattade beslut om

nu gällande tullsatser samt om en öfvergångstid intill 1913 års början

för bestämmelsernas fulla ikraftträdande, skulle det icke vara riktigt

att utan tvingande skäl redan nu däri göra ändring. Dock vill utskottet

hafva uttalat, att en bestämd förutsättning för upprätthållandet af det

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

beslut, sorn form urets Riksdag fattade, är, att sockerindustrien icke på

något sätt missbrukar den starka maktställning, statsmakterna berådt

densamma genom sin lagstiftning;

samt af herrar Branting och Kvarnzelius, hvilka, med instämmande

i hufvudsak i den motivering, hvilken af herr K. G. Karlsson in. fl.

reservationsvis afgifvits, ansett att, då där påpekade förhållanden tydligt

ådagalagt, att Svenska sockerfabriksaktiebolaget genom olika åtgärder

öfverfört eu icke obetydlig del af den ökade beskattningen på den

konsumerande allmänheten och man knappast har anledning antaga,

att det mäktiga bolaget skall för framtiden fästa större afseende vid af

Riksdagen uttryckta platoniska önskningar och förhoppningar än det gjort

gentemot uttalandena i motiveringen till 1908 års riksdagsbeslut, utskottet

bort hemställa,

att Riksdagen måtte besluta

dels att tullsatserna å nedannämnda slag af socker

skulle utgöra följande belopp, nämligen:

å socker, raffineradt, alla slag, såsom topp-,

kandi- och kak- samt krossadt eller pulveriseradt

socker, 13 öre för kilogram;

å socker, oraffineradt, till färgen icke mörkare

än n:o 18 af den i världshandeln gällande holländska

standard, likaledes 13 öre för kilogram;

å socker, oraffineradt, till färgen mörkare än

samma standardnummer, äfven om varan inkomme i

upplöst eller flytande tillstånd, 8 öre för kilogram;

dels ock att restitutionsbeloppet enligt § 9 i

underrättelser om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas

bör måtte ändras i öfverensstämmelse härmed.

Herrar Hammarström och O. A. Ericsson i Ofvanmyra hafva begärt

få antecknadt, att de icke deltagit i behandlingen af detta ärende

inom utskottet, den senare på grund af arbete inom annat utskott.

Bill. till Piksd Prot. 1909. 5 Sami 1 Afd. 22 Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

Bil, X.

Import af socker under år 1907.

Socker, raffineradt, alla slag.

Januari........

............................................. kilogram

11,514

februari.....

12,953

Mars ...........

............................................ 7?

24,799

April............

............................................. 7?

36,830

Maj..............

...............................*........... 77

37,007

Juni .........

* ..................................... 77

23,773

Juli..............

.............................................. 77

29,353

Augusti ......

28,829

September...

............................................. 77

275,833

Oktober ......

69,110

November .

29,545

December ...

.............................................. 7*

29,018

Summa kilogram

608,564

Januari........

Socker, oraffineradt, alla slag.

.............................................. kilogarm

23,278

februari .....

_

Mars..........

............................................ 77

42,235

April...........

............................................. 77

19,473

Maj..............

..........‘................................... 77

63,341

Juni ...........

.............................................. 77

18,151

Juli..............

........................................... 77

21,548

Augusti .....

............. .............................. 77

22,506

September..

.............................................. 77

32,636

Oktober .....

24,798

November .

46,477

December .

............................................. 77

59,152

Summa kilogram 373,595

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande 22.

Import af socker under år 1908.

Socker, raffineradt, alla slag.

Januari

Februari

Mars ..........

April ........

Maj ...........

Juni ...........

Juli ..........

Augusti ....

September

Oktober.....

November

December .

............. 11,139

............. 16,062

.............. 22,083

50,712

.............. 115,335

..... 287,203

.............. 369,299

.............. 357,686

........... 303,186

............. 300,740

............. 646,519

.............. 361,356

Summa 2,841,320

Socker, oraffineradt, alla slag.

Januari .....

Februari

Mars...........

April ........

Maj ..........

Juni ..........

Juli ...........

Augusti .....

September

Oktober ...

November

December .

41,645

30,083

44,264

4,941

24,647

12,313

12,205

45,110

37,796

65,384

87,404

45,175

35

Summa 450,967

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.