Betänkande, i anledning af Kungl. Maj.-ts pvpositioner dels om ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen angående bevillning af fast egendom, samt af inkomst den 13 september 1907, dels ock angående en inkomstskatt att upptagas i riksstaten för år 1910.
1909-04-26 · 19 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 15 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1909:25, Betänkande, i anledning af Kungl. Maj.-ts pvpositioner dels om ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen angående bevillning af fast egendom, samt af inkomst den 13 september 1907, dels ock angående en inkomstskatt att upptagas i riksstaten för år 1910.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.
1
Nso 25.
Ank. till Riksd. kansli den 26 april 1909, kl. 4 e. m.
Betänkande, i anledning af Kungl. Maj.-ts pvpositioner dels om
ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen angående
bevillning af fast egendom, samt af inkomst den 13 september
1907, dels ock angående en inkomstskatt att upptagas
i riksstaten för år 1910.
(2:a A.)
I proposition n:o 69, som hänvisats till bevillningsutskottet, har Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att besluta, att 11 § 2 mom., 27 § 1 mom., 35 §,
39 § 1 och 2 mom. samt 56 § 2 mom. i förordningen angående bevillning
af fast egendom samt af inkomst den 13 september 1907 måtte erhålla
den förändrade lydelse, som vid propositionen fogade- förslag utvisade.
Yid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 5 mars 1909 bar Departecbefen
för finansdepartementet, enligt propositionen bilagdt protokoll öfver mentschefen.
ftnansärenden för nämnda dag, anfört följande:
»Genom nådiga förordningen angående bevillningsafgifter för särskilda
förmåner och rättigheter den 23 oktober 1908 har från och med 1909
års början införts en ny ordning för beskattningen af den inkomst, som
utlänningar och vissa i utlandet bosatta svenska undersåtar bereda sig
genom vissa bär i riket gifna offentliga föreställningar. Den härigenom
Bill, till Biksd. Prof. 1909. 5 Sami. 1 Afd. 25 Höft. (N:o 25). 1
2 Bevillningsutslcottets Betänkande N:o 25.
inflytande skatten, hvilken till sina allra väsentligaste beståndsdelar fördelas
emellan stat och kommun, är afsedd att innefatta en fullständig beskattning
af ifrågavarande inkomst och således motsvara såväl allmän bevillning
och inkomstskatt som äfven kommunalutskylder. Häraf blir följden,
att de, som träffats af den särskilda bevillningsafgiften, icke höra erlägga
allmän bevillning, inkomstskatt eller kommunalutskylder för inkomst, som
härflutit af sålunda beskattad verksamhet. Enligt gällande bestämmelser
skulle emellertid de svenska undersåtar, hvarom här är fråga, och ofta äfven
utlänningar blifva skyldiga att utgöra allmän bevillning och inkomstskatt
för denna inkomst. I bevillnings- och inkomstskatteförordningarna bör
därför införas ett stadgande, hvarigenom dylik inkomst frikallas från inkomsttaxering,
och då debitering af kommunalutskylder beror af bevillningstaxeringen,
medför befrielse från inkomstbevillning jämväl befrielse
från kommunalutskylder.
Enligt 4 § 10 mom. i den af mig nyss omnämnda förordningen den
23 oktober 1908 kan frihet från den särskilda bevillningsafgiften äga rum
i vissa fall, nämligen för offentligt föredrag, som är att hänföra till andaktsöfning
eller föreläsning vid läroanstalt, samt då Eders Ivungl. Maj:t till
följd af särskilda omständigheter för visst fall medgifvit befrielse från bevillningsafgift.
Om nu frihet från allmän bevillning och inkomstskatt göres
beroende af att särskild hevillningsafgift erlagts, skulle det i vissa fall,
eller då de subjektiva förutsättningarna för skattskyldighet enligt bevillnings-
och inkomstskatteförordningarna förelåge, inträffa, att vederbörande,
som åtnjutit befrielse från den särskilda bevillningsafgiften, i stället blefve
skyldig erlägga allmän bevillning, inkomstskatt och kommunalutskylder för
sin förevarande inkomst. Då detta uppenbarligen icke är åsyftadt och ej
heller vore lämpligt, bör det ifrågasatta stadgandet om befrielse från allmän
bevillning och inkomstskatt äfven gälla det fall, att frihet från den
särskilda bevillningsafgiften åtnjutits enligt 4 § 10 mom. i förordningen
den 23 oktober 1908.
Såsom jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 14 februari 1908
framhållit, kunde den af mig nu föreslagna ändringen i bevillnings- och
inkomstskatteförordningarna icke genomföras redan vid 1908 års riksdag i
sammanhang med antagandet af de nya bestämmelserna om den särskilda
bevillningsafgiften. Denna utgår nämligen från och med 1909 års början
och afser det löpande årets verksamhet. Inkomsttaxeringen däremot omfattar
inkomsten för nästföregående år. Följaktligen påkallar erläggande
af särskild hevillningsafgift befrielse från inkomsttaxering först vid 1910
. Bevillningsutskottets Betänkande N;o 25. 3
års taxeringsfÖrrättningar, hvilka skola regleras af de beslut i ämnet, som
fattas af innevarande års Eiksdag.
Jag hemställer således, att i. 11 § 2 mom. bevillningsförordningen
och 15 § 2 mom. inkomstskatteförordningen måtte införas stadganden åt
innehåll, att utlänning eller i utlandet bosatt svensk undersåte, som enligt
förordningen angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter
den 23 oktober 1908 erlagt bevillningsafgift för vissa offentliga föreställningar,
frikallas från bevillning respektive inkomstskatt för inkomst af
föreställning, för hvilken dylik afgift utgjorts eller befrielse från afgift enligt
4 § 10 mom. i sistnämnda förordning åtnjutits.
Under åberopande af hvad jag förut denna dag anfört vid tillstyrkande
af nådig proposition med förslag till förordning angående konungariket
Sveriges stadshypotekskassa m. m. föreslår jag, att i 11 § 2 mom. bevillningsförordningen
och 15 § 1 mom. inkomstskatteförordningen bland de
institutioner, som åtnjuta frihet från bevillning respektive inkomstskatt,
upptages konungariket Sveriges stadshypotekskassa.
Vidare tillåter jag mig framhålla behofvet däraf att i skatteförfattningarna
införas stadganden, hvarigenom de skattskyldiges till ledning för
egen taxering aflämnade uppgifter blifva tillgängliga för statistisk bearbetning.
, ,
Med Eders Kungl. Maj:ts medgifvande och på Riksdagens darom
gjorda framställning pågår för närvarande inom finansdepartementet utarbetande
af förslag till reformerad lagstiftning angående den direkta statsbeskattningen,
och komma därvid i främsta rummet frågorna om ändrade
grunder för skatt å inkomst och om införande af förmögenhetsskatt.
Men att framlägga förslag i sådant syfte möter betydande svårigheter, ^ om
man icke med någon större grad af säkerhet kan bedöma, hur den ifrågasatta
beskattningen skall komma att verka. Härför fordras emellertid kännedom
om inkomstens och förmögenhetens fördelning emellan landets invånare.
Med afseende på förmögenhetens fördelning föreligger hittills icke någon
allmän statistik. En viktig källa, till hvilken man är hänvisad för att
vinna kunskap i detta ämne, är taxeringslängderna. Genom att jämföra den
däri upptagna inkomstskattetaxeringen med bevillningstaxenngen kan man
visserligen erhålla någon ledning för att bedöma huru stor del af den till
inkomstskatt taxerade inkomsten kan anses härröra af förmögenhet, såvidt
denna utgöres af fast egendom, utlånade penningar samt aktier och bank
-
4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.
lotter. Men då å ena sidan inkomstskattetaxeringen i taxeringslängderna är
upptagen i en enda summa, samt å andra sidan bevillningstaxeringen ofta
är fördelad på olika kommuner, är det gifvet, att en sådan jämförelse är
mycket svår att verkställa och ändock i regel icke kan anses gifva ett
tillförlitligt resultat. Däremot innehålla de skattskyldiges själfdeklarationer
ett godt material för bedömandet af deras förmögenhetsförhållanden. Då
själfdeklarationerna nämligen erbjuda specificerade uppgifter om de inkomstkällor,
som stått till de skattskyldiges förfogande, och om dessas afkastning,
kan man däraf draga tämligen säkra slutsatser åtminstone angående de
väsentligaste beståndsdelarna i förmögenheten.
Hvad beträffar inkomstens fördelning, lämna väl taxeringslängdernas
uppgifter om inkomstskattetaxeringen ett i det stora hela ganska tillfredsställande
material för en statistik däröfver, åtminstone såvidt fråga är om
att bilda ett underlag för skattepolitiken. Men en ordnad inkomststatistik
har äfven andra viktiga uppgifter af socialstatistisk innebörd, och till en
ordnad inkomststatistik hör ej blott att meddela de skattskyldiges och inkomsternas
fördelning efter beloppen i olika inkomstgrupper, utan äfven
att angifva huru de skattskyldiga och deras inkomster i hvarje inkomstgrupp
uppdelas efter yrken, för att man skall kunna vinna kännedom om, i
hvilken grad de särskilda näringsgrenarna bidraga till den samlade inkomsten,
samt om inkomstfördelningen inom de särskilda yrkesgrupperna. För
åstadkommande af en sådan statistik, som redan är genomförd i flera främmande
länder, erfordras tillgång till själfdeklarationerna, hvilka såsom
nämndt innehålla en uppdelning af de skattskyldiges inkomster efter de
olika källor, hvarifrån de härflyta.
I skattestatistiskt afseende är tillgång till själfdeklarationerna nödvändig
i ett annat afseende, nämligen i fråga om aktiebolags och enskilda
bankbolags taxering. Dessa bolag äga vid inkomstskattetaxeringen åtnjuta
visst afdrag för utdelning till delägarna, I hvilken mån denna afdragsrätt
inverkar på bolagens taxering, är utan tillgång till själfdeklarationerna,
den enda källa där säkra uppgifter härutinnan äro att hämta, omöjligt att
utreda. Men det är gifvet, att utan en sådan utredning en statistik öfver
bolagens inkomstbeskattning icke kan vara i stånd att gifva någon användbar
ledning för bedömande af frågor om ändrade grunder för denna beskattning.
Is u äro själfdeklarationerna i tryckfrihetsförordningen omgärdade
med det skyddet, att de »ej må utlämnas till andra än dem, som enligt
skatteförfattningarna äga taga del» däraf. För att själfdeklarationerna
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25. 5
skola kunna utlämnas för statistisk bearbetning, måste således medgifvande
därtill linnas i skatteförfattningarna. Dessa innehålla väl i sin
nuvarande lydelse, att skattskyldiges uppgifter till ledning för egen taxering
skola vara tillgängliga för de ämbets- och tjänstemän, Indika i och för sin
befattning däraf erhålla del. Åt detta stadgande lärer emellertid näppeligen
kunna gifvas den tolkningen, att deklarationerna skulle få utlämnas till
de statistiska tjänstemännen, än mindre till de mera tillfälligt anställda
biträden, som i det statistiska arbetet användas för den första bearbetningen
af primär uppgifter na. Därför måste för ändamålets vinnande i
skatteförfattningarna insättas bestämmelser, genom hvilka deklarationerna
få utlämnas för statistisk bearbetning.
Bevarandet af sekretessen för själfdeklarationerna är emellertid med
rätta att anse såsom en så viktig angelägenhet, att deras utlämnande för
ifrågavarande syfte bör omgifvas med en stark begränsning. Jag har i
sådant afseende tänkt mig, att utlämnande skulle få ske endast till den
ämbetsmyndighet, som af Eders Kung! Maj:t förordnats att verkställa den
statistiska bearbetningen, i hvilket hänseende väl i regel kunna ifrågakomma
allenast det centrala statistiska ämbetsverket eller ock finansdepartementet.
Men jämte det således särskild! förordnande för hvarje gång skulle
erfordras, bör enligt min mening utlämnandet ske endast i den ordning
och med iakttagande af de särskilda föreskrifter, som Eders Ivungl. Maj:t
kan finna godt fastställa. Därvid torde särskild! komma i fråga att bestämma,
att offentliggörandet af resultatet icke må afse så små administrativa
områden, att inkomsttagarna skulle kunna röjas. Genom sådant stadgande
och andra likartade föreskrifter synes mig nödig trygghet skola vinnas,
för att sekretessen i möjligaste mån bevaras.
I själfva skatteförfattningarna anser jag dock böra stadgas, att de
personer, som för verkställande af den statistiska bearbetningen fått själfdeklarationer
om händer, icke må yppa innehållet däraf för någon utom
tjänsten. För öfverträdande häraf synes böra bestämmas samma straff
och ersättningsskyldighet, som är o stadgade för ordförande i eller ledamot
af taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd eller kronans ombud hos pröfningsnämnd
eller beskattningsnämnd biträdande tjänsteman, som obehörigen
yppar innehållet af skattskyldigs meddelade uppgift eller upplysning.
De lagrum, som beröras af de utaf mig nu föreslagna föreskrifterna,
äro 27 § 1 mom. och 56 § 2 mom. bevillningsförordningen samt 34 §
2 inom. och 40 § 2 mom. inkomstskatteförordningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
ö Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.
Slutligen får jag föreslå, att i bevillningsförordningen måtte införas
några ändringar, som föranledas af mitt förut denna dag framställda förslag
om ändrad lydelse af vissa paragrafer i nådiga förordningen om mantalsskrifning
den 6 augusti 1894.
En af dessa ändringar följer omedelbart af den ifrågasatta bestämmelsen
i § 11 mantalsskrifningsförordningen, enligt hvilken den tid, då
mantalslängden senast skall aflämnas till ordföranden i taxeringsnämnden,
framflyttats från den 15 mars till den 20 mars. Då enahanda stadgande
är meddeladt i 35 § bevillningsförordningen, bör detta lagrum undergå
motsvarande förändring.
Denna framflyttning af tiden för mantalslängdens aflämnande beror
därpå att mantalslängden, som hittills af pastor omedelbart tillställts taxeringsnämndens
ordförande, funnits böra, efter det densamma undergått
granskning af pastor, återställas till häradsskrifvaren i syfte att af denne
justeras med afseende på det förestående upprättandet af röstlängd för val
till ^Riksdagens Andra Kammare. För sådan justering har således anslagits
en tid af högst fem dagar, hvarefter mantalslängden bör af häradsskrifvaren
aflämnas till taxeringsnämndens ordförande.
Enligt den uppgjorda planen skall röstlängden på landet upprättas af
häradsskrifvaren och af honom aflämnas till vederbörande senast den 25
juni. För fullgörande af detta nya åliggande har det befunnits nödigt att
bereda häradsskrifvaren någon lindring i den arbetsbörda, som nu under
ifrågavarande tid påhvilar honom, och har det visat sig, att sådan lindring
kan ske,. därigenom att häradsskrifvaren befrias från den honom enligt
39 § bevillningsförordningen åliggande skyldigheten att, sedan han från
taxeringsnämndens ordförande omkring den 20 maj fått emottaga de upprättade
taxeringslängderna, summera dessa. Jag erinrar, att jämlikt de
före år 1908 gällande bestämmelserna summeringen af taxeringslängderna
ålåg bevillningsberedningens ordförande, samt att det vid sammanslagningen
af bevillningsberedningen och taxeringsnämnden till en instans ansågs innebära
. en ändamålsenlig arbetsfördelning att på häradsskrifvaren öfverflytta
taxeringslängdernas summering. Då detta bestyr nu med afseende på den
häradsskrifvaren af annan anledning ålagda ökade arbetsbördan icke hinner
af honom utföras, ligger det närmast att uppdraga summeringens verkställande
åt taxeringsnämndens ordförande.
I denna fråga hafva från Eders Kungl. Maj:ts samtliga befallningshafvande
inkommit af mig infordrade utlåtanden, vid hvilka för flera län
fogats jämväl yttranden från vederbörande häradsskrifvare eller uppbörds
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 35. •
förvaltningar. De allra flesta af dessa myndigheter hafva tillstyrkt, att
summeringar måtte åläggas taxeringsnämndens ordförande. Det synes mig
också påtagligt, att denne bör kunna åtaga sig detta arbete, h vilket med
afseende å taxeringsdistriktens jämförelsevis ringa omfattning säkerligen i
regel icke lärer för honom blifva synnerligen betungande, hvarjämte summeringens
utförande gifvetvis skall för honom lända till en nödig kontroll
öfver att hans under taxeringsarbetet i längderna införda anteckningar äro
riktiga. Jag hemställer därför om vidtagande af sådana ändringar i 39 §
bevillningsförordningen, att summeringen af taxeringslängderna ålägges
taxeringsnämndens ordförande och häradsskrifvaren befrias från detta bestyr.
Flera af de hörda myndigheterna hafva i detta sammanhang föreslagit
vissa jämkningar i de fastställda tiderna för de olika skeden, i hvilka
taxeringsarbetet sönderfaller. Jag anser mig icke böra i sakens nuvarande
läge, då samtliga föreskrifter om taxeringsförfarandet äro underkastade
revision med afseende på den af mig nyss omnämnda ifrågasatta omdaningen
af den direkta beskattningen, af dessa förslag förorda mera än det
af ett stort antal myndigheter framställda förslaget om ändring af 3o §
bevillningsförordningen i fråga om den tid, då längdblanketter skola af
lämnas
till taxeringsnämndens ordförande.
Det åligger nämligen häradsskrifvaren och vederbörande tjänsteman
i stad att senast den 15 mars aflämna blanketter till taxeringslängder,
i hvilka, hvad fast egendom angår, då skola vara införda fastigheternas
benämning och ägare. Denna tid är alltså densamma som hittills
varit fastställd för mantalslängdens aflämnande till taxeringsnämndens
ordförande. Då det nu föreslås, att sistnämnda längds aflämnande må
uppskjutas till den 20 mars, skulle följaktligen, om det af mig nyss berörda
stadgandet i 35 § bevillningsförordningen behålles oförändradt, blanketter
till taxeringslängder aflämnas den 15 mars och mantalslängden den
20 mars. En sådan anordning synes mig icke vara lämplig, utan samtliga
längderna böra och kunna enligt min mening fortfarande aflämnas
samtidigt, och detta så mycket hellre som de enligt förevarande förslag
skola tillhandahållas af samma tjänsteman, under det hittills, såsom jag
förut framhållit, mantalslängden aflämnats af pastor och blanketterna till
taxeringslängder af häradsskrifvaren eller vederbörande stadstjänsteman.»
De af Ivungl. Maj:t sålunda föreslagna ändringarna i bevillningsförordningen
hafva vid granskning af bevillningsutskottet befunnits böra tillstyrkas.
Utskottet.
8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.
Hvad först beträffar det i 11 §2 mom. föreslagna nya stadgandet
under /. star detta i samband med Eiksdagens förra året fattade béslut
angående särskild beskattning af utlänning eller i utlandet bosatt svensk
undersåte för inkomst af vissa offentliga föreställningar och afser att förekomma
dubbelbeskattning.
, ,De af. Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i 27 § 1 inom. afse att
bereda möjlighet för granskning af självdeklaration erna i syfte att med
bevarandet af nödig sekretess för sagda deklarationer ernå en, såvidt möiligt,
fullständig inkomststatistik. Utskottet måste gifva departementschefen
rätt såväl däruti, att en sådan statistik är nödvändig som grund för en
rättvis inkomstbeskattning, som däri, att denna statistik svårligen kan
astadkommas, om icke ifrågavarande deklarationer ställas till deras disposition,
som skola utarbeta densamma. Då det är af yttersta vikt att bevara
den sekretess, hvarmed själfdeklarationerna hittills omgärdats vill
utskottet hafva uttaladt, att bestämmelsen, att själfdeklaration, där besvär
fullföljas, skall biläggas besvärshandlingarna, enligt hvad utskottet inhämtat,
öfverensstämmer med nu rådande praxis och icke på något sätt
minskar själfdeklarationens natur af hemlig handling.
Uti 35 § vidtagen ändring af tiden för öfverlämnande till taxeringsnämnds
ordförande^ af mantalslängd samt en särskild på samma handling
ör nästföregående år grundad längd öfver inom taxeringsdistriktet belägna
fastigheter äfvensom i 39 § föreslaget öfverflyttande på taxeringsnämndens
ordförande af skyldigheten att summera taxeringslängden föranledas af
, nju ^aJ:ts förslag om ändrad lydelse af vissa paragrafer i mantalsskriinmgsiörordningen.
Utskottet har icke heller något att erinra mot formuleringen af de
utaf Ivungl. Maj:t sålunda föreslagna ändrade stadgandena.
Beträffande den i 11 § 2 mom. b. föreslagna befrielsen för konungabref
Sveriges stadshypotekskassa att erlägga inkomstbevillning, vill utskottet
anmärka, att Riksdagen ännu icke fattat beslut angående inrättande
åt denna kassa.
På grund af hvad ofvan anförts får bevillningsutskottet hemställa,
l:o) att Riksdagen, i anledning af Ivungl. Maj:ts
ifrågavarande proposition, n:o 69, om ändrad lydelse
af vissa paragrafer i förordningen angående bevillning
af fast egendom samt af inkomst den 13 september
1907, ville besluta, att 11 § 2 mom., 27 § 1 mom.,
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25. 9
35 §, 39 § 1 och 2 moln. samt 56 § 2 mom. i nämnda
förordning'' matt C erhålla dén förändrade lydelse, Som
härvid fogade förslag utvisar.
I fråga om konungariket Sveriges stadsliypotekskassää frikallande från
utgörande af inkomstbevillmng komm''ér utskottet att framdeles afgifva särskild!
utlåtande; hvilket utskottet tår för Riksdagen
2:o) anmäld.
1 Kungl. Maj:ts till bevillningsutskottet remitterade proposition n:o 70
har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen,
dels att till upptagande i riksstaten för år 1910 åtaga sig en särskild
bevillning af 16,000,000 kronor under namn af inkomstskatt, att på
enahanda sätt som bevillningen af fast egendom samt af inkomst af vederbörande
vid de för betalning af kronoutskylder infallande uppbördsstämmoma
uppbäras och i behörig ordning redovisas,
dels oek besluta, ätt nämnda inkomstskatt skall utgå i enlighet med
gällande förordning om inkomstskatt, dock att 15 §, 34 § 2 mom. och
40 § 2 mom. i förordningen skulle erhålla den förändrade lydelse, som
vid propositionen fogade förslag utvisade.
Med hänsyn till hvad för fyllande af statens inkomstbehof kräfves,
anser bevillningsutskottet sig böra tillstyrka, att Riksdagen jämväl för år
1910 åtager sig en särskild direkt skatt under namn af inkomstskatt.
Vidkommande den förordning i ämnet, som bör för samma ar följas, har
utskottet funnit, att, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, samma grunder, som
enligt förordningen om ihkömstskatt af deU 13 september 1907 med däri
genom förordningen den 16 oktober 1908 vidtagna ändringar under
innevarande år gälla för taxeringen till inkomstskatt, fortfarande böra i
hufvudsak tillämpas.
De af Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i 15 § 2 mom., 34 §
2 mom. och 40 § 2 mom. af förordningen stå i omedelbart samband med
Bih. till Biksd. Prot. 1909. 5 Samt. 1 Afd. 25 Eäft. 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.
de förut i detta betänkande omförmälda ändringarna af motsvarande bestämmelser
i bevillningsförordningen, och utskottet tillåter sig förty åberopa,
hvad i -dessa ämnen ofvan anförts. Beträffande den i 15 § 1 mom. föreslagna
bestämmelsen om befrielse från erläggande af inkomstskatt för
konungariket Sveriges stadshypotekskassa gäller likaledes, hvad utskottet
i fråga om nämnda kassa förut yttrat.
Bevillningsutskottet hemställer alltså,
3:o) att Riksdagen ville besluta, att gällande förordning
om inkomstskatt skall under år 1910 bibehållas
vid dess nuvarande lydelse, dock att 15 § 2 mom.,
34 § 2 mom. och 40 § 2 mom. i förordningen skola
erhålla den förändrade lydelse bifogade förslag utvisar.
I fråga om befrielse för konungariket Sveriges stadshypotekskassa att
erlägga inkomstskatt kommer utskottet att framdeles afgifva särskildt utlåtande;
hvilket utskottet får för Riksdagen
4:o) anmäla.
Likaledes kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande öfver hvad
Kungl. Maj:t i ifrågavarande proposition föreslagit beträffande inkomstskattesummans
storlek; hvilket utskottet jämväl får för Riksdagen
5:o) anmäla.
Stockholm den 26 april 1909.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CAVAL!!.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.
11
Reservation
af herr Branting, som anfört:
»Lika med utskottet anser äfven jag, att sekretess för själfdeklarationernas
detalj uppgifter är under nuvarande förhållanden af stor vikt, icke
minst med hänsyn till det eftersträfvansvärda syftet att fullt pålitliga uppgifter
må i dem så långt som möjligt erhållas. Men jag har icke kunnat
finna, lämpligt att drifva denna omsorg om sekretessen därhän, att den
kan komma att försvåra en objektiv vetenskaplig belysning af inkomstoch
förmögenhetsförhållandena i samhället. Utskottet har följt Kungl. Maj:ts
hemställan att blott tillåta, att ifrågavarande uppgifter må utlämnas för
statistisk bearbetning till den ämbetsmyndighet, som kan komma att erhålla
Kungl. Maj:ts särskilda uppdrag härför. Efter min mening bör man
icke genom riksdagsbeslut helt afskära möjligheten till en vetenskaplig bearbetning
af detta grundläggande inkomststatistiska material äfven genom
andra härför kvalificerade krafter än dem, Kungl. Maj:t förfogar öfver i
sina ämbetsverk, och kanske i vidare utsträckning än Kungl. Maj:t från
sin synpunkt finner af nöden att anbefalla. Att nödig kontroll härvid
bör äga rum, så att ett tillstånd till ett vetenskapligt studium af dessa
för många samhälleliga frågors belysning så viktiga aktstycken icke missbrukas
till förfång för enskilda uppgiftspliktige, är själffallet, men det skall
för visso icke öfverstiga Kungl. Maj:ts krafter att för de få fall, som härvid
torde komma i fråga, uppställa fullt betryggande villkor och närmare
bestämmelser.
Med stöd af det anförda har jag därför inom utskottet yrkat, att Bevillningsförordningens
§ 27 1 inom., tredje stycket, måtte erhålla förslagsvis
följande lydelse:
Dylik uppgift skall tillhandahållas de ämbets- och tjänstemän, hvilka
i och för sin befattning med taxeringen böra erhålla del däraf, och skall
fördenskull jämväl, där besvär fullföljas, biläggas besvärshandlingarna. I
öfrigt må uppgift icke, utan att den uppgiftsskyldige skriftligen medgifvit
uppgiftens offentliggörande, vara för någon tillgänglig, dock att ifrågavarande
uppgifter må, på sätt Konungen förordnar, för statistisk bearbetning
utlämnas till den ämbetsmyndighet, åt hvilken Konungen uppdrager ut
-
12
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.
förandet af sådan bearbetning, eller undantagsvis, i och för vetenskapligt
forskningsändamål, till härför kvalificerad person, under de för den uppgiftsskyldige
betryggande garantier, Konungen i hvarje sådant fall kan finna
lämpligt föreskrifva.»
Herrar Hammarström, 0. A. Ericsson i Ofvanmyra och J. Bromée i
Bdlsta hafva begärt få antecknadt, att de icke deltagit i behandlingen af
detta ärende inom utskottet, herr Ericsson på grund af arbete inopi annat
utskott och herr Bromée på grund af sjukdom.
Bevillningsutskottets Betäckande N:o 25.
13
Förslag.
Beyilliiingsförordningen.
11 §•
1 mom. — — •—- — — — —- —• — ~
2 mom. Från utgörande af inkomstbevillning frikallas:
a) staten;
b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,
stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar
jämte andra fromma stiftelser: för all annan inkomst än den i 8 § 2 mom.
b) nämnda;
landsting, hushållningssällskap, städer och andra menigheter: för sådan
inkomst, som icke härflutit af rörelse eller yrke;
allmänna hypoteksbanken, allmänna kypotekskassan för Sveriges städer
och hypoteksföreningar;
järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga
ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, samt
sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli 1892, äfvensom sådana
rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att bereda vinst endast åt
insättare;
cj medlem af konungaätten: för af staten anvisadt anslag samt för
inkomst af kapital;
d) olönad svensk konsul: för annan inkomst än den, han härifrån
åtnjutit;
ej främmande makters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande
personer jämte deras betjäning:
om de icke är o svenska medborgare: för all annan inkomst än den,
som utgjorts af från Sverige uppburpn allmän eller enskild pension eller
erhållits genom här idkad rörelse;
14
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.
om de åro svenska medborgare: för den inkomst, de åtnjutit af sin
tjänst hos den främmande makten;
f) utlänning eller i utlandet bosatt svensk undersåte, som enligt förordningen
angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter
den 23 oktober 1908 erlagt bevillningsafgift för vissa offentliga föreställningar:
för inkomst af föreställning, för hvilken dylik afgift utgjorts eller
befrielse från afgift jämlikt förordningens 4 § 10 mom. åtnjutits;
g) utlänning, som bär vistas för att idka studier; samt
hj lappallmogen: för inkomst af renskötsel.
1 mom. Granskning af de skattskyldiges till ledning för egen taxering
lämnade uppgifter skall verkställas endast af vederbörande taxeringsmyndighets
ordförande med biträde i hvarje särskildt fall af den ledamot,
taxeringsmyndigheten utser, äfvensom bos pröfningsnämnd kronans ombud.
För innehållet af sålunda granskad uppgift må icke inom taxeringsmyndigbet
lämnas vidare redogörelse än som för taxeringen oundgängligen
erfordras; och må uppgift ej heller utan den skattskyldiges skriftligen
afgifna samtycke i taxeringsnämnds eller pröfningsnämnds protokoll intagas
i vidare män, än som på grund af föreskriften i 2 mom. påkallas.
Dylik uppgift skall tillhandahållas de ämbets- och tjänstemän, bvilka i och
för sin befattning med taxeringen böra erhålla del däraf, och skall fördenskiill
jämväl, där besvär fullföljas, biläggas besvärshandlingarna. I öfrigt må
uppgift icke, utan att den uppgiftsskyldige skriftligen medgifvit uppgiftens
offentliggörande, vara för någon tillgänglig, dock att ifrågavarande uppgifter
må, på sätt Konungen förordnar, för statistisk bearbetning utlämnas till den
ämbetsmyndighet, åt hvilken Konungen uppdrager utförandet af sådan bearbetning.
Efter taxeringsårets utgång skola uppgifterna med de undantag,
hvartill stadgande^ i nästföregående stycke föranleda, hos Kung! Maj:ts
befallningshafvande i försegladt konvolut behörigen förvaras, intill dess
fem år förflutit, hvarefter de förstöras.
2 mom. — —• — — — _ -_ _ _ _ _
Till taxeringsnämndens ordförande skall å landet häradsskrifvaren ooh
i stad, utom Stockholm, vederbörande tjänsteman senast den 20 mars, vid
27
35 §.
15
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.
bot af tre kronor för hvarje öfverskjutande (lag, hafva afliimnat på mantalslängden
för nästföregående år grundade, enligt fastställda formulär uppställda
längder, upptagande samtliga inom taxeringsdistriktet belägna fastigheter,
å hvilka jämlikt 5 § särskilda taxeringsvärden skola sättas, äfvensom
fastigheternas ägare eller i fall, som i 2 § sägs, deras innehafvare. Dessutom
böra vid samma tillfälle till taxeringsnämndens ordförande aflämnas
tillräckligt antal tryckta blanketter till taxeringslängden öfver inkomstbevillningen,
uti hvilken enligt fastställdt formulär uppgjorda längd taxeringsnämnden
införer alla de personer, som nämnden anser skyldiga att
dylik bevillning inom distriktet erlägga. I stad böra taxeringsnämnderna
till dessa längders upprättande och kompletterande åtnjuta nödigt biträde
af vederbörande uppbörds- eller annan därtill utsedd tjänsteman.
Före januari månads utgång skola till taxeringsnämndens ordförande
aflämnas, på landet af kommunalstämmas ordförande och i stad, utom
Stockholm, genom magistratens försorg, de i 39 § 4 mom. och 50 § 3 mom.
omförmälda afskrifter af taxerings! ängder och pröfningsnämndens särskilda
längder för nästföregående år.
I öfverensstämmelse med den för taxeringsmyndigheterna utfärdade
särskilda instruktionen och under tillämpning af de i denna förordning stadgade
grunder åligger det taxeringsnämnden att bestämma och uti taxeringslängderna
införa det fastighetsvärde och det inkomstbelopp, för hvilket
bevillning skall inom taxeringsdistriktet påföras hvarje skattskyldig, med
iakttagande därvid, att uppskattad inkomst af rörelse, yrke eller eljest
upptages på sätt bilagda formulär n:o 5 utvisar; och bör taxeringsnämnden
därvid följa den inom samma ort senast upprättade mantalslängd, hvilken
för sådant ändamål skall, sedan densamma blifvit i föreskrifven tid och
ordning granskad, jämte alla därtill hörande uppgifter och handlingar senast
den 20 mars tillställas ordföranden i ortens taxeringsnämnd.
Taxeringslängderna underskrifvas af taxeringsnämndens ordförande och
ledamöter.
Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta samhälle
förekommande fastighetsvärden och inkomstbelopp i längderna särskild!
angifvas och sammanföras. Om af fastighet endast en del faller inom
municipalsamhällets område, skall i anteckningskolumnen anmärkas, huru
stor del af fastighetens hela värde belöper å sagda del af fastigheten.
16
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.
39 §.
1 mötn. Senast fem dagar efter det taxeringsnämndens förrättningar
afslutats, skall taxeringsnämndens ordförande, på landet till häradsSkrifvaren
och i stad till vederbörande tjänsteman, öfverlämna de upprättade taxeringslängderna,
behörigen summerade, jämte mantalslängden med till densamma
hörande uppgifter och öfrigä handlingar äfvensom taxeringsnämndens protokoll;
börande, utom hvad Stockholms stad angår, därvid jämväl fogas
de enligt 35 § taxéringshämhdens ordförande tillhähdakomha afskrift^
af taxerihgslängder och pröfningsnämndens Särskilda längder för föregående
året.
Inom samma tid skall taxeringsnämndens Ordförande till Euhgl. Maj:ts
befallningshafvande insända de skriftliga uppgifter Och upplysningar, som
afläinnats till ledning vid taxeringen.
2 mom. Efter emottagandet af taxeringslängdema åligger det på
landet kärädsskrifvareh och i Stad vederbörande tjänsteman ej mindre att
ofördröjligen uträkna och i taxeringslängd en införd de bevillhingsafgifter,
som på grund äf taxeringsnämndernas beslut skola påföras, än äfven att
genom granskning af taxeringslängderna efterforska möjligen förelupen missskrifning
''eller annan oriktig anteckning och till kronans ombud hoS pröfningsnämnden
skriftligen framställa de anmärkningar, hvartill gtanskningen
gifvit anledning.
3 mom. — — — — — — —. — — .— — :
56 §.
1 inom. — — — — — — — — —. — _ _____ _ _
2 inom. Ordförande i och ledamot af taxeringsnämnd och plöfningsnämnd
samt kronans ombud hos pröfningsnämnd äfvensom beskattningsnärtind
biträdande tjänsteman får icke, utom vid vederbörande hämnds
sammanträde, yppa innehållet af skattskyldigs meddelade uppgift eller upp
lysning; Och må de under öfretläggningarha inom nämnderna lämnade upplysningar
och yttrade åsikter rörande enskildas ekonomiska ställning icke
på något sätt utspridas. Den häremot bryter väte, därest han på grund
af tjänstebefattning erhållit kännedom om det yppade förhållandet, underkastad
ansvar såsom för tjänstefel och straffes eljes med böter från och
med tjugufem till och med femhundra kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.
liar genom sådant yppande af hvad hemligt hållas bort skada uppkommit,
vare den felande därjämte skyldig skadan till fullo godtgöra.
Den, som på grund af Konungens förordnande om statistisk bearbetning
af aflämnade uppgifter, som i 27 § 2 mom. sägs, erhållit del af dylik
uppgift, får ej för någon utom tjänsten yppa något af uppgiftens innehåll.
Vid öfverträdelse häraf vare den skyldige förfallen till ansvar och ersättningsskyldighet,
som ofvan omförmäles.
3 mom. — — — — — — ■—• ‘
4 mom. — — — — — — — —
Förordningen om inkomstskatt.
15 §.
1 mom. Inkomstskatt erlägges icke af:
a) staten;
b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,
stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar
jämte andra fromma stiftelser;
c) landsting, hushållningssällskap, kommuner och andra menigheter,
d) allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges
städer, och hypoteksföreningar;
é) järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmännyttiga
ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, samt
f) sparbanker, som afses i lagen den 29 juli 1892, äfvensom sådana
inländska rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att bereda vinst
endast åt insättare.
2 mom. Från utgörande af skatt för inkomst af kapital och arbete
frikallas, i den mån här nedan sägs:
a) medlem af konungaätten:
för af staten anvisadt anslag samt för inkomst af kapital;
b) olönad svensk konsul:
för annan inkomst än den, han härifrån åtnjutit;
c) främmande makters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande
personer jämte deras betjäning:
om de icke är o svenska medborgare:
Bih. till Eikscl. Prot. 1909. 5 Sami. 1 Afd. 25 Häft.
3
18 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.
för annan inkomst än don, som utgjorts af från Sverige uppburen
allmän eller enskild pension eller erhållits genom här idkad rörelse; dock
att personer tillhörande olönade konsulat icke äro frikallade från utgörande
af inkomstskatt för utdelning, som i 3 § c) omförmäles;
om de äro svenska medborgare:
för den inkomst, de åtnjutit af sin tjänst hos den främmande makten;
d) utlänning eller i utlandet bosatt svensk undersåte, som enligt förordningen
angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter
den 23 oktober 1908 erlagt bevillningsafgift för vissa offentliga föreställningar
:
för inkomst af föreställning, för hvilken dylik afgift utgjorts eller befrielse
från afgift jämlikt förordningens 4 § 10 mom. åtnjutits;
e) utlänning, som här vistas för att idka studier:
för annan inkomst, än som i 3 § c) omförmäles; samt
f) lappallmogen:
för inkomst af renskötsel.
34 §.
1 mom. — — — — ■— — — — .—. _ _ _ _ _____
2 mom. Granskning af de skattskyldiges till ledning för egen taxering
lämnade uppgifter skall verkställas endast af vederbörande taxeringsmyndighets
ordförande med biträde i hvarje särskildt fall af den ledamot,
taxeringsmyndigheten utser, äfvensom hos pröfningsnämnd kronans ombud.
För innehållet af sålunda granskad uppgift må icke inom taxeringsmyndighet
lämnas vidare redogörelse, än som för taxeringen oundgängligen
erfordras; och må uppgift ej heller utan den skattskyldiges skriftligen afgift
samtycke i taxeringsnämnds eller pröfningsnämnds protokoll intagas
i vidare mån, än som på grund af föreskriften i 3 mom påkallas.
Dylik uppgift skall tillhandahållas de ämbets- och tjänstemän, hvilka
i och för sin befattning med taxeringen böra erhålla del däraf, och skall
fördenskull jämväl, där besvär fullföljas, biläggas besvärshandlingarna. I
öfrigt må uppgift icke, utan att den uppgiftsskyldige skriftligen medgifvit
uppgiftens offentliggörande, vara för någon tillgänglig, dock att ifrågavarande
uppgifter må, på sätt Konungen förordnar, för statistisk bearbetning
utlämnas till den ämbetsmyndighet, åt hvilken Konungen uppdrager
utförandet af sådan bearbetning.
Efter taxeringsårets utgång skola uppgifterna med de undantag, hvartill
stadgandena i nästföregående stycke föranleda, hos Kungl. Maj:ts be
-
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25. 19
fallningshafvande i försegladt konvolut behörigen förvaras, intill dess fem
år förflutit, hvarefter de förstöras.
3 mom. — — — — — —
40 §.
1 mom. — — — — — — T- , ~7 ~T
2 mom. Om ansvar och ersättningsskyldighet för ordförande i och
ledamot af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd samt kronans ombud hos
pröfning snämnd och biträdande tjänsteman, som utom vid vederbörande
nämnds sammanträde yppar innehållet af skattskyldigs meddelade uppgift
eller upplysning eller som utsprider de under öfverläggningarna inom nämnderna
lämnade upplvsningar och yttrade åsikter rörande enskildas ekonomiska
ställning, så ock för den, som på grund af Konungens förordnande
om statistisk bearbetning af aflämnade uppgifter, som i 34 § 2 mom. sägs,
erhållit del af dylik uppgift och för någon utom tjänsten yppar något af
uppgifternas innehåll, är stadgadt i bevillningsförordningen.
3 mom. — — — — — —
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.