Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående en extra inkomstskatt att upptagas i riksstaten för år 1910 äfvensom en i ämnet väckt motion.

1909-05-21 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1909:38, Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående en extra inkomstskatt att upptagas i riksstaten för år 1910 äfvensom en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 38.

1

N:o 38.

Auk. till Riksd. kansli den 21 maj 1909, kl. 1.20 e. m.

Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

en extra inkomstskatt att upptagas i riksstaten för år

1910 äfvensom en i ämnet väckt motion.

Genom proposition, n:o 71, af den 5 sistlidne mars har Kungl.

Maj:t, under åberopande af bland annat, det vid propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof fogade protokoll öfver finansärenden för

den 12 sistlidne januari, föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till

fyllande af statsverkets behof för år 1910 åtaga sig en särskild bevillning

af 2,400,000 kronor under benämning af extra inkomstskatt att,

utan sammanblandning med öfriga kronoutskylder,, på grund af 1910

års inkomstskattetaxering utgå med 15 öre för hvarje hundratal åt. det

enligt förordningen om inkomstskatt beräknade belopp, efter hvilket

den vanliga inkomstskatten utgår; börande denna extra inkomstskatt på

enahanda sätt som bevillningen af fast egendom samt af inkomst af

vederbörande vid de för betalning af kronoutskylder infallande uppbördsstämmorna

uppbäras och i behörig ordning redovisas.

Enligt ofvan omförmälda statsrådsprotokoll har chefen för finansdepartementet,

sedan af honom verkställd beräkning af bevillningarnas

belopp gifvit vid handen, att för fyllande af statsverkets behof för ai

1910 ytterligare en summa af 2,400,000 kronor måste anskaffas, anfört

följande:

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 5 Sami. 1 Åfd. 36 Höft. (N:o 38.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 88.

»Med hänsyn särskildt till den omständigheten att, på sätt föreslagits,

i 1910 års riksstat skulle till mötande af motsedd brist i 1908

års statsreglering upptagas ett belopp, ungefärligen motsvarande nyss

angifna summa, anser jag, att denna bör anskaffas genom eu tillfällig,

extra beskattning af sådan natur, att skattesystemet i öfrigt däraf ej

påverkas. Den skattekälla, som härvid själfmant erbjuder sig, är inkomstskatten.

Denna skatt lämpar sig nämligen synnerligen väl såsom en

reserv skattekälla, ägnad, bland annat, att i enastående fall anlitas för

fyllandet af tillfälliga behof af mera säregen art. Då ett sådant fall

nu föreligger, synes mig lämpligt, att det omförmälda beloppet, 2,400,000

kronor, fylles medelst anlitande af en särskild, extra inkomstskatt.

Att nämnda skatt, hvilken, ehuru densamma bör debiteras, uppbäras

och redovisas i enahanda ordning som inkomstskatten för nästkommande

år i öfrigt och såsom ett tillägg till denna, dock gifvetvis

allenast är afsedd att vara af helt och hållet tillfällig natur, torde

med all tydlighet framgå af hvad jag nyss anfört.

Inkomstskatten har, med tillämpning af för denna skatt nu gällande

grunder, af statskontoret, liksom äfven af mig, för år 1910 beräknats

inflyta med 16,000,000 kronor. Då skatten nu utgår efter en skattesats

af en krona för hvarje fulla 100 kronor af den inkomst, hvarå

skatten beräknas, behöfves för anskaffande af det erforderliga beloppet,

2,400,000 kronor, ett tillägg af 15 procent till nyssnämnda skattesats.

Jag hemställer alltså, att i 1910 års riksstat må upptagas en

särskild, extra inkomstskatt, att utgå med 15 procent af den vanliga

inkomstskatten, eller således med 15 öre för hvarje fulla 100 kronor

af den inkomst, hvarå den vanliga inkomstskatten beräknas, och att

denna extra inkomstskatt uppföres med ett belojop af 2,400,000 kronor.»

I sammanhang med den kungl. propositionen har utskottet till

behandling förehaft eu af herr vice talmannen Staaff m. fl. inom Andra

Kammaren väckt motion, n:o 221, däruti yrkats, dels att Riksdagen

måtte afslå Kungl. Maj:ts proposition n:o 18 angående ändrad lydelse af

vissa §§ i förordningen angående tillverkning och beskattning af maltdrycker,

dels ock att Riksdagen, med arfslag å Kungl. Maj:ts proposition

n:o 71 angående en extra inkomstskatt att upptagas i riksstaten för år

1910, måtte såsom bidrag till fyllande af statsverkets behof för år 1910

åtaga sig. en särskild bevillning af 5,800,000 kronor under benämning

af extra inkomstskatt att, utan sammanblandning med öfriga kronoutskylder,

på grund af 1910 års inkomstskattetaxering utgå med 36 öre

för hvarje hundratal af det enligt förordningen om inkomstskatt beräk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 38. 3

nade belopp, efter hvilket den vanliga inkomstskatten utgår; börande

denna extra inkomstskatt på enahanda sätt som bcvillningen af fast

egendom samt af inkomst af vederbörande vid de för betalning af

kronoutskylder infallande uppbördsstämmorna uppbäras och i behörig

ordning redovisas.

Motionärerna hemställde därjämte, att för den händelse statsverkets

behof icke skulle erfordra ett så stort belopp, som de förutsatt, Riksdagen

måtte åtaga sig det mindre belopp, hvaraf behof föreflinnés och

att den extra inkomstskatten sålunda måtte utgå med en därefter jämkad

skatteprocent.

I fråga om motionärernas första hemställan har utskottet redan

tidigare afgifvit utlåtande (n:r 26).

Till stöd för sin hemställan uti nu ifrågavarande hänseende hafva

motionärerna anfört följande:

»Lyckligast vore nu utan tvifvel, om Riksdagens granskning af Motion usel.

statsverkspropositionen kunde medföra det resultat, att inkomstbehofvet

väsentligen minskades. Men då det är omöjligt att förutse, huru denna

granskning kan utfalla, finna vi det nödvändigt att föreslå ett annat

medel till statsbehofvens täckande än den af Kungl. Maj:t föreslagna

höjningen af maltskatten. Och i sådant afseende ''erbjuder sig själfmant’

för att tala med chefens för finansdepartementets egna ord i

statsrådsprotokollet angående inkomsterna (sid. 16) inkomstskatten.

Den extra inkomstskatt, som är af Kungl. Maj: t i propositionen

n:o 71 föreslagen, uppgår till 15 procent af den vanliga inkomstskatten

eller 15 öre för hvarje hundratal af det bei''äknade belopp, efter hvilket

den vanliga inkomstskatten utgår. Höjningen, beräknas skola tillföra

statskassan ett belopp af 2,400,000 kronor.

För att på samma väg åvägabringa ett belopp af 5,800,000 kronor

— eller nyssnämnda 2,400,000 kronor + det belopp, 3,400,000 kronor,

som maltskattens höjning skulle inbringa — borde alltså erfordras

en extra inkomstskatt motsvarande 36,2 5 procent af den vanliga inkomstskatten

eller i jämnadt tal 36 öre för hvarje hundratal af det beräknade

belopp, efter hvilket den vanliga inkomstskatten utgår.

Vi tro icke, att mot en sådan höjning af inkomstskatten skulle

kunna göras någon befogad invändning.

Följande tabell utvisar för olika inkomstbelopp den nu utgående

skatten, samma skatt med det tillägg Kungl. Maj:t föreslagit och samma

skatt med det tillägg, som i denna motion förordas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o

38.

Inkomst.

Kr.

Nu utgående

skatt.

Samma skatt med

det tillägg Kungl.

Samma skatt med

det i denna motion

Maj:t föreslagit.

förordade tillägg.

1,000

2

2,30

2,72

19,04

2,000

14

16;10

4,000

40

46,00

54,4 0

6,000

60

69,00

81,60

10,000

120

138,00

163,00

20,000

345

396,7 5

469,20

50,000

1,345

1,546,75

1,829,20

80,000

2,545

2,926,75

3,461,20

100.000

3,545

4,076,7 5

4,821,20

Skattebeloppen bli, som man finner, ganska måttliga.

Synnerligen önskvärdt vore emellertid, om man kunde fritaga de

lägsta inkomstklasserna från den föreslagna höjningen. Vi skulle också

gifvetvis hafva föreslagit detta, i händelse det varit möjligt att under

sådan förutsättning beräkna skattens hela belopp. Men detta torde icke

vara fallet, då inkomststatistik, utvisande antalet skattskyldige för

hvarje inkomstklass saknas.»

De af Riksdagen beslutade anslag nödvändiggöra, sedan Riksdagen

numera bifallit Kungl. Maj:ts förslag om höjning af maltskatten och under

förutsättning att Riksdagen godkänner bevillningsutskottets beräkning

af bevillningarna för år 1910, icke högre tillskott till inkomsterna än

2,400,000 kronor. Då utskottet sålunda saknar anledning att hemställa

om bifall till den höjning af den af Kungl. Maj:t föreslagna extra

inkomstskatten, som af motionärerna förordats, får utskottet hemställa,

Ko) att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

ifrågavarande proposition, såsom bidrag till fyllande

af statsverkets behof för år 1910 åtaga sig en särskild

bevillning af 2,400,000 kronor under benämning af

extra inkomstskatt att, utan sammanblandning med

öfriga kronoutskylder, på grund af 1910 års inkomstskattetaxering

utgå med 15 öre för hvarje hundratal

af det enligt förordningen om inkomstskatt beräknade

belopp, efter hvilket den vanliga inkomstskatten utgår;

börande denna extra inkomstskatt på enahanda sätt

som bevillningen af fast egendom samt af inkomst

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 38. 5

al'' vederbörande vid do för betalning af kronoutskylder

infallande uppbördsstämmorna uppbäras och i behörig

ordning redovisas;

2:o) att herrar Staaffs m. fl. förevarande motion,

i hvad den rör en extra inkomstskatt, icke må vinna

Riksdagens bifall.

Stockholm den 21 maj 1909.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

Reservationer:

af herr Brallting, som ansett, att utskottet bort taga under öfvervägande,

om ej den extra inkomstskatten lämpligare skulle uttagas på

sådant sätt, att de lägsta inkomstgrupperna kunnat alldeles därifrån

fritagas och i stället något högre procent beräknas för de höga inkomstgrupperna;
samt

af herrar G. Jansson i Krakerud, J. Bromée i Billsta och

KvarnzeliuSi som instämt med herr Bran ting.

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 5 Sami. 1 Afd. 36 Käft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1909:230 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående en extra inkomstskatt att upptagas i riksstaten för år 1910. '' s. 7 i texten