Utlåtande, i anledning af vackt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående skyldighet för hank att, då lån utlämnas, därom underrätta dem, som äro betalnings skyldig a för lånet.
1909-05-06 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BLU 1909:5, Utlåtande, i anledning af vackt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående skyldighet för hank att, då lån utlämnas, därom underrätta dem, som äro betalnings skyldig a för lånet.
Dokumentets text
Sammansatta Banko- (och Lag-)ut$kottets Utlutande N:o 5.
3
N:o 5.
Ant. til! Riksd. kansli deri G maj 1909, kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af vackt motion om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående skyldighet för hank att, då lån utlämnas,
därom underrätta dem, som äro betalnings skyldig a för
lånet.
Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 62, liar herr Lundgren
förslagit, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj it anhålla
om utredning och framläggande för Riksdagen af förslag därom, att i
gällande banklagstiftning måtte med afseende å banks utlåningsrörelse
införas en bestämmelse angående skyldighet för banken att, dä lån utlämnas,
därom underrätta dem, som äro betalningsskyldiga för lånet.
Efter öfverenskommelse mellan bankoutskottet och lagutskottet bär
denna motion öfverlämnats till behandling af sammansatt banko- och
lagutskott.
I fråga om motiveringen till motionärens förevarande hemställan får
utskottet hänvisa till motionens innehåll.
Motionären finner i de växelförfalskningar, som gång efter annan
förekommit inom landet, en anledning för Riksdagen att vidtaga åtgärder,
som kunna i möjligaste mån förebygga dylika brottsliga handlingar, samt
ifrågasätter såsom enklaste sättet härför, att bank eller penninginrättning,
som drifver utlåning af penningar, för hvarje belånad växel eller annan
lånebandling underrättar alla de personer, hvilkas namn förekomma å
handlingen.
Redan nu torde bankerna i stor omfattning iakttaga att vid belåning
af växlar och andra lånehandlingar underrätta vederbörande, som äro
ansvariga för förbindelserna, om belåningen. Enligt de upplysningar, ut
-
4 Sammansatta Banko- (och Lag-)utskottets Utlåtande N:o o.
skottet sökt anskaffa beträffande praxis i detta afseende, lärer emellertid
någon fullt bestämd sådan ej utvecklat sig. Dankerna verkställa i allmänhet
avisering, eu del dock med uteslutande af lån å mindre belopp
eller med andra modifikationer, till förekommande däraf att aviseringen
skulle i förhållande till gagnet däraf medföra för stora kostnader. Såsom
det visat sig, medför nämligen eu fullt genomförd avisering, utom ej
ringa besvär, äfven en mycket afsevärd kostnad.
Otvifvelaktigt synes det emellertid utskottet, att avisering i de fall,
där ej ändock full säkerhet förefinnes för förbindelsernas riktighet,
skulle i de af motionären afsedda hänseenden vara till gagn. Och utskottet
finner därför önskvärd!, att den antydda praxis alltmera genomföres.
Att genom lagstiftningen göra aviseringen till ett bestämdt åliggande
för bankerna svnes likväl möta vissa betänkligheter. Först och
främst synes nämligen eu dylik föreskrift vara eu förvaltningsdetalj,
som icke har sin plats i banklagen. Vidare skulle eu oeftergiflig skyldighet
för bankerna att för hvarje belånad handling underrätta alla de
personer, hvilka å densamma finnas tecknade såsom ansvariga i en eller
annan form, i många fall, där något tvifvel om riktigheten ej kan förefinnas,
blifva onödigt betungande och kostsam. Och därest en sådan
skyldighet i lag fastsloges, skulle utan tvifvel kostnaden härför i form
åt ökade låneomkostnader påläggas den allmänhet, som nödgas anlita
Inne vägen. Slutligen torde i allt fall full säkerhet icke vara vunnen,
att icke förfalskade lånehandlingar kunde förekomma och äfven varda
belånade; erfarenheten har nämligen visat, att, äfven där avisering ägt
rum, dylik belåning icke kunnat helt förebyggas.
På grund af dessa betänkligheter, hvilkas praktiska betydelse utskottet
icke kan underkänna, finner utskottet sig icke kunna tillstyrka
införande i banklagstifningen af bestämmelser med den innebörd, motionären
föreslagit, samt hemställer därför,
att herr Lundgrens ifrågavarande motion icke
må af Eiksdagen bifallas.
Stockholm den 6 maj 1909.
På det sammansatta utskottets vägnar:
JOHAN AVIDÉN.
Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1909.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.