Sök i Ratio Lex

Första Kammarens Tillfälliga UtsJeotts (N:o 2) Utlåtande N;o 19

1909-05-04 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1909:19, Första Kammarens Tillfälliga UtsJeotts (N:o 2) Utlåtande N;o 19

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga UtsJeotts (N:o 2) Utlåtande N;o 19.

1

Nio 19.

Ank. till Kiksd. kansli den 4 Maj 1909, kl. 4 e. m.

Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande N:o 9 i

anledning af väckt motion om skrifvelse till Konungen i

fråga om utredning angående de skatte- och inkomstkällor

inom kommun, hvilka må komma till användning,

när kommunens inkomster minskats genom införande af

så kalladt lokalt veto.

Till utskottets behandling har hänvisats en af herr Hildebrand väckt

motion, n:o 47, hvaruti motionären föreslår, att Riksdagen ville i skrifvelse

till Kungl. Maj:t hemställa, det Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning

rörande de skatte- och inkomstkällor, som må kunna användas af

kommun, hvars inkomster minskats på grund af så kallade lokalt veto, och

till Riksdagens pröfning snarast framlägga däraf möjligen föranledda förslag.

Motionären anför till en början: »nykterhetsrörelsen är för närvarande

inom de germanska eller öfvervägande germanska folken en af tidens märkligaste

företeelser, och detta med all rätt. Man må ha hvilken uppfattning

som helst af alkoholens rent fysiologiska verkningar, man må vara anhängare

af absolut spritdrycksförbud, af lokalt veto eller af något annat

restriktionssystem såsom moderat nykterhetsvän eller vara tämligen likgiltig

för hela frågan — en och hvar torde dock inse, att alkoholmissbruket

åstadkommer oerhördt mycket ondt. Det är vissa individers, vissa familjers,

Bih. till Riksd. Frat. 1909. 8 Samt. 2 Afd. 1 Band. 19 Käft. (N:o 19.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 19.

vissa samhällens förbannelse. Det förslappar individens energi och moral

och inverkar menligt på det kommande släktet. För folken är det en lifsfråga

att bekämpa det.»

I en allmän öfversikt påpekar motionären de reformkraf kring hvilka

nykterhetsrörelsens hufvudintresse samlats. Ett af dessa är det lokala vetot

och på angifna grunder finner motionären detta vara nykterhetsvännernas

närmaste mål.

Efter en historik öfver de vid riksdagar ne 1893, 1894, 1896, 1902,

1907 och 1908 väckta, men alltid fallna frågorna om införandet af den

form af lokalt veto, som genom folkomröstning efter hufvudtalet inom

kommun afgör om medgifvande eller vägran af sökt utskänkningsrätt,

anför motionären vidare:

»Den egentliga striden gäller icke egentligen kommunens rätt att vägra

utskänkningsrättighet, ty den rätten finnes redan i lag stadgad. Krafvet

från de absolutistiska nykterhetsorganisationerna går ut på folkomröstning

inom kommunen, med lika och direkt rösträtt för både män och kvinnor,

under det man å andra sidan hänvisar till att det lokala vetot redan

kommit till användning i flertalet landskommuner, och att den nya kommunala

röstskalan alldeles direkt kommer att medföra en förskjutning till

förbudsifrarnes fördel. Nu vet man emellertid, att slagorden ha en stor

betydelse, och därför har man på radikalt nykterhetsvänligt håll sökt skilja

mellan termerna »kommunalt veto», som vi redan hafva och där omröstning

sker efter graderad skala, samt »lokalt veto», som nykterhetsvännerna

önska och hvars mest karaktäristiska egenskap är att beslutet fattas medelst

omröstning med lika och direkt rösträtt. Hela denna särskiljning

af termerna synes vara ganska olämplig, eftersom den lätt afvänder uppmärksamheten

från det viktigaste, rätten för kommunen att själf bestämma.

Man finner också, att ifriga nykterhetsvänner använda båda termerna i

samma betydelse, hvilket gör att jag ansett mig i allmänhet kunna tala

om lokalt veto, med olika former för dess användning. De märkligaste

inläggen på senaste tid i frågan synas mig vara de fyra artiklar af lektor

P. Waldenström i Svenska Morgonbladet, i hvilka han framlagt den uppfattningen,

att det direkta omröstningsvetot icke alls behöfves, men väl en

del ändringar på helt annat håll.

Slutligen må anmärkas, att Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamling

utsändt frågor rörande det lokala omröstningsvetot till landets

samtliga kommuner, och att resultatet den 25 januari var, att 975 kommunala

stämmor instämt i den föreslagna resolutionen till förmån för det

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 19.

lokala vetot med direkt omröstning. Emot detta lokala veto hade endast

55 stämmor uttalat sig, under det 236 förklarat, att de ej upptoge frågan

till behandling. Tre städer hade uttalat sig, af dem 2 för det lokala omröstningsvetot

och 1 för absolut rusdrycksförbud. Från 26 städer hade

underrättelse ingått, att de icke upptagit frågan. Det kan således icke

förnekas, att rörelsen för denna vetoform är mycket utbredd.»

»Äfven med lokalt veto inträder förbudet mot försäljning af brännvin,

vin och Öl m. m., men skillnaden är dock mycket stor mellan detta system

och allmänt förbud för hela landet. Om lokalt veto användes, så kan

dock inom kommunen bosatt från annan ort inköpa de drycker han önskar

förtära, hvilket visar, att den individuella friheten dock får större utrymme.

Systemet är därjämte mera elastiskt, så till vida som ett beslut om användning

af det lokala vetot endast gäller ett fatal år och därför kan gå

tillbaka, om en stark stämning skulle finnas inom kommunen för en återgång

till äldre förhållanden. Några af de anmärkningar, som jag ofvan

riktat mot det allmänna förbudet, kunna förvisso göras äfven mot systemet

med lokalt veto. Det visar sig redan nu i många af våra förbudskommuner,

att man på allehanda olika sätt söker kringgå förbudet, men

missförhållandena kunna tydligen icke blifva lika svåra som i händelse

allmänt landsförbud infördes, för så vidt nämligen ej det lokala vetot skulle

komma till användning inom de största städerna, i hvilket fall försöken

att kringgå bestämmelserna helt visst skulle anta mycket svårartade former.

Hur man än bedömer det lokala vetots användning, måste man nog

helt enkelt sätta sig in i att detta system under de närmaste åren kommer

att tillämpas i ett allt större antal kommuner. Eedan med nuvarande

fyrkskala ha förhudsvännerna segrat i flertalet landskommuner och i eu

af våra minsta städer. Blir under den närmaste tiden den nya 40-gradiga

skalan gällande, med dess ofantliga omkastning på många håll af maktförhållandena,

torde vetorätten komma att användas både där förbudsvännerna

förut blifvit slagna och där frågan om lokalt förbud aldrig varit före.

Hela landsbygden torde väl komma att göras »torr», för att använda en

amerikansk term. Staden Säters föredöme kommer nog att följas af en

mängd småstäder, och man synes kunna vänta, att rörelsen kommer att

rätt kraftigt tränga fram äfven i våra medelstora städer.»

»Då mängden af nya lokala förbudsbeslut kommer att i hög grad inverka

på kommunernas finanser samt en påskyndad utveckling af systemet

med lokalt veto är en tydlig följd af den nya kommunala röstskalan, är

det synnerligen angeläget att i tid ordna med en utredning, huru kom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o S) Utlåtande N:o 19.

munerna skola ställa sig, då försäljniugsinkomsterna bortfalla. Så länge

det lokala vetot håller sig till landskommunerna, blifva de uppkommande

svårigheterna jämförelsevis små, men skulle det komma till användning

äfven i ett antal städer, kunna förhållandena blifva mera bekymmersamma

ur ekonomisk synpunkt. De inkomster, som förloras på ett håll, måste

gifvetvis återtagas på ett annat; och fråga kan då uppstå, om hela beloppet

med nödvändighet behöfver öka den direkta kommunala beskattningen,

eller om ej en fördelning med anlitande af olika skattekällor vore

tänkbar. Skulle mot förmodan det lokala vetot komma till användning

äfven i landets största städer, blefve nödvändigheten af en dylik fördelning

synnerligen trängande.»

Utskottets

yttrande.

Utskottet ansluter sig fullt till motionärens uppfattning, att den nya

kommunala röstskalan skall medföra en påskyndad utveckling af systemet

med lokalt veto, samt antager, jämväl i likhet med motionären, såsom

möjligt, att det lokala vetot skall komma till användning äfven i ett antal

städer; vidare delar utskottet motionärens förmodan, att i landets största

städer vetot ej skall komma till användning. Innan emellertid utskottet

till afgörande företagit frågan, huruvida skrifvelse i motionens syfte bör

tillstyrkas eller icke, har utskottet dels till besvarande upptagit frågan,

huruvida utskottet borde tillstyrka Första Kammaren att biträda Andra

Kammarens fattade, till utskottets förberedande behandling hänvisade beslut

om skrifvelse till Kungl. Maj:t om utredning angående det allmännas

frigörande från ekonomiskt beroende af från rusdryckshandteringen härflytande

medel och dels sökt utröna, om brännvinsförsäljningsmedlen tillföra

den kommunala hushållningen inkomster af afgörande betydelse för densamma.

Om man granskar de statistiska uppgifterna rörande rikets lands- och

stadskommuners finanser för året 1906, det senaste, hvars siffror varit för

utskottet tillgängliga, så finner man, att landskommunerna samma år haft

utgifter till ett belopp om 45,419,419 kronor, men till täckande af dessa

utgifter af brännvinsförsäljningsmedlen, tillhopa 13,552,760 kronor, bekommit

endast 1,620,868 kronor. I förhållande till landskommunernas totala

utgiftssumma äro således inkomsterna från brännvinsförsäljningsmedlen ej

större, än att utskottet utan vidare vågar det påståendet, att om sistsagda

inkomster skulle minskas eller upphöra, så skulle däraf ej för landskommunerna

i det hela taget följa nämnvärda svårigheter. Med afseende å

städerna har utskottet uträknat, hvilken procent summan af städernas an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 19.

del i brännvinsförsäljningsmedlen för 1906 utgör af summan utaf städernas

samtliga inkomster dels i Stockholm, Göteborg och Malmö hvar för sig

och dels för öfriga städer tillsammans, samt därvid funnit denna procent utgöra

i Stockholm 6,34, i Göteborg 9,54, i Malmö 6,38 och i öfriga städer

10,53. Sagda år var den numera upphäfda kungl. förordningen angående

försäljning af brännvin den 24 maj 1895 ännu gällande; enligt denna

skulle af brännvinsförsäljningsmedlen från städerna tilläggas Stockholm

80 procent, städer, som icke deltaga i landsting, 70 procent och öfriga

städer 50 procent. De erhållna siffrornas betydelse framstår emellertid

klarare, om siffrorna sammanställas med siffrorna för bevillningen och

summan af städernas andelar i brännvinsförsäljningsmedlen. Utskottet har

därför här infört äfven dessa siffror samt likaledes intagit uppgift om utdebiteringen

på bevillningskronorna sålunda:

Summan af

Summan af

Eller i proc.

Utdeb.

Påförd

bevillning

städernas

samtliga

inkomster

städernas an- del i bränn- vinsförsälj-

af summan

af städernas

samtliga

per be- villnings- krona

ningsmedlen

inkomster

kronor

kronor

kronor

procent

kronor

Stockholm......

2,315,023

31,148,905

1,975,574

6,34

4,87

Göteborg ......

739,561

10,315,773

983,972

9,54

5,68

Malmö .........

372,958

5,874,914

374,745

6,38

5,49

Öfriga städer...

2,503,580

35,102,756

3,695,498

10,53

5,35

Numera gälla jämlikt kungl. förordningen den 9 juni 1905 ändrade

regler för fördelningen af de i städerna influtna brännvinsförsäljningsmedlen;

städernas andel i samma medel skola nämligen under loppet af vissa år

intill utgången af år 1919 småningom nedbringas, så att samma andel,

t. ex. år 1912, skall utgöra endast 40 procent för alla städer samt med

ingången af år 1920, då vidare sänkning upphör, endast 29 procent. Då

städernas inkomster af nämnda medel således under alla förhållanden skola

förminskas, har utskottet sökt beräkna, hvilken påföljd ensamt tillämpningen

af lagens fördelningsregler skall medföra för städernas hushållning,

därvid utskottet hänfört sina beräkningar till de nyss nämnda två åren.

För sina beräkningar har utskottet måst utgå från följande antaganden,

nämligen att utgifterna i stadssamhällena 1912 och 1920 till sin summa

skola vara desamma som 1906 samt att jämväl inkomsterna — frånsedt

brännvinsförsäljningsmedlen — skola uppgå till samma belopp, som sist
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 19.

sagda år, och att det för städerna icke skall finnas någon annan utväg

att täcka den genom minskningen i omförmäldta medel uppkomna bristen

i inkomster än genom ökad utdebitering å bevillningskronorna. Under

dessa förutsättningar ställa sig siffrorna sålunda:

Summan af

andelen i

bränn vinsför- säljnings- medlen.

I procent å

samtliga

inkomster.

Minskning

mot 1906.

Ökning i ut- debitering å

bevillnings- kronorna.

Nu behöflig

utdebitering å

bevillnings- kronorna.

Kronor.

Procent.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

År 1912.

Stockholm

987,786

3,17

987,787

0,43

5,30

Göteborg

562,270

5,45

421,702

0,57

6,25

Malmö ...

214,140

3,64

160,605

0,43

5,92

Städerna i

allmänhet

2,956,398

8,42

739,100

0,30

5,65

År 1920.

Stockholm

716,145

2,30

1,259,429

0,54

5,41

Göteborg

407,645

3,95

576,327

0,78

6,46

Malmö ...,

155,251

2,64

219,494

0,59

6,08

Städerna i

allmänhet

2,143,389

6,11

1,552,109

0,62

5,97

De anförda siffrorna, särskildt siffrorna rörande den procent, brännvinsförsäljningsmedlen

utgöra och beräknats komma att utgöra af städernas

samtliga inkomster, visa att, såvidt städerna angår, de medel en stadskommun

skulle förlora genom användning af lokalt veto väl i regel ej äro

större, än att de synas utan alltför störa svårigheter kunna återtagas

genom ökad utdebitering å bevillningskronorna, men dock tillräckligt afsevärda,

att en utredning enligt motionärens hemställan i och för sig ej är

opåkallad.

Som ofvan nämnts har utskottet förut till besvarande förehaft frågan,

huruvida utskottet borde tillstyrka Första Kammaren att biträda Andra

Kammarens beslut rörande skrifvelse till Kung! Maj:t om utredning angående

det allmännas frigörande från ekonomiskt beroende af från rusdryckshandteringen

härflytande medel och utskottet har på anförda skäl i

hufvudsak tillstyrkt Första Kammaren att biträda beslutet. Då vid verkställighet

af sistsagda utredning, hvilken utskottet antager skola komma

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 19. 7

till stånd, den fråga motionären väckt gifvetvis äfvenledes måste blifva

pröfvad, samt således den af honom önskade utredningen kan förväntas

blifva utförd i sammanhang med ofvan afsedda utredning, saknar utskottet

skäl tillstyrka motionen.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att herr Hildebrands ifrågavarande motion icke

måtte föranleda till någon vidare åtgärd af kammaren.

Stockholm den 4 maj 1909.

På utskottets vägnar:

A. WACHTMEISTER.

Herr Benedicks har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

behandlingen af detta ärende inom utskottet och herr Lindblad, att han icke

deltagit i den slutliga handläggningen däraf.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.