Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kungl. Maj:t rörande vidsträcktare användning af lägre tjänstemän och betjänte vid tullverket i högre befattningar.

1909-05-07 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1909:21, Skrifvelse till Kungl. Maj:t rörande vidsträcktare användning af lägre tjänstemän och betjänte vid tullverket i högre befattningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga UtsJeotts (N:o 2) Utlåtande A’:o 21.

1

tf:0 21.

Ank. till Eiksd. kansli den 7 maj 1909, kl. 4 e. m.

Första Kammarens Andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 11

angående Andra Kammarens fattade beslut om skrifvelse

. till Kungl. Maj:t i anledning af herr Lindleys motion

n:o 195 om skrifvelse till Kungl. Maj:t rörande vidsträcktare

användning af lägre tjänstemän och betjänte

vid tullverket i högre befattningar.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion har herr Lindley hemställt,

att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj it anhåller, att den kommitté,

som af Kungl. Maj:t tillsatts för granskning af tullverkets stater,

måtte anbefallas att äfven fästa sin uppmärksamhet vid huruvida icke vid

tullverket lägre tjänstemän och betjänte i större utsträckning, än hvad

hittills varit fallet, kunna användas i anställningar, som nu besättas med

tjänstemän af högre rang, och därigenom inbespara användandet af öfverkvalificerad

arbetskraft.

Andra Kammaren har på tillstyrkan af sitt tillfälliga utskott för

sin del med anledning af förevarande motion beslutat: att Riksdagen i

skrifvelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att de inom kungl. finansdepartementet

den 23 sept. 1908 tillkallade sakkunnige må anbefallas att

fästa sin uppmärksamhet på, om ej vid tullverket lägre tjänstemän och

betjänte, i större utsträckning än nu, skulle kunna användas i enklare

uppdrag, som utföras af deras öfverordnade, samt utreda, huruvida det

vore möjligt och lämpligt att till tjänstemannagrad uppflytta framstående

betjänte för bestridande af vissa befattningar.

Bih. till Rtksd. Prof. 1909. 8 Samt. 2 Afd. 1 Band. 21 Höft. (N:o 21). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 21.

Motionärens

motivering.

Sedan sagda beslut delgifvits Första Kammaren, har denna kammare

hänvisat denna fråga till sitt andra tillfälliga utskott.

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört:

»Vid behandlingen af 7:de hufvudtiteln i 1908 års statsverksproposition

— tullstaten — fästes undertecknads uppmärksamhet vid den

mängd af nya tjänstemän, som af tullverket begärdes att blifva uppförda

å ordinarie stat. Saminanlagdt 97 befattningar och af dessa icke mindre

än 50 tjänstemän i högre befattningar: 1 förste kontrollör, 16 kontrollörer

i andra lönegraden, 22 kammarskrifvare i tredje lönegraden, 4 kammarskrifvare

i andra lönegraden, 7 kammarskrifvare i första lönegraden samt

6 uppsyningsman och 41 vaktmästare i första, andra och tredje lönegraderna.

Disproportionen i behofvet af högre och lägre tjänsteinnehafvare

är särdeles iögonfallande.

Vid närmare granskning af tullverkets stater under de senaste 10

åren framträder med full tydlighet, att här föreligger en allmän tendens

att utöka antalet högre tjänstebefattningar.

Af bifogade tabell (bilaga A)* framgår, att de högre tjänstemannaposterna

ha under 1 O-årsperioden 1898—1908 stigit:

i Stockholm.

Kontrollörer.......från 9 till 28 st. — 311 X.

Kammarskrifvare.....från 22 till 67 st. — 304 X.

Vaktmästare.......från 88 till 142 st. = 161 X.

i Göteborg.

Kontrollörer.......från 7 till 24 st. = 342 X.

Kammarskrifvare......från 22 till 40 st. = 181 X.

Vaktmästare.......från 81 till 131 st. — 161 X.

(Vaktmästarekårens ökningsprocent minskas, om man medräknar

roddarne såsom vaktmästare 1898; dessa hafva nämligen nu borttagits.)

Af samma tabell framgår äfven, att dessa tjänstetillsättningar ha

synnerligast ägt rum under senare delen af denna 10-årsperiod. Tullverkets

matriklar för åren 1898, 1904 och 1908 visa samtidigt till jämförelse

följande siffror:

* Hörande denna tabell hänvisas till motionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts CN:o 2) Utlåtande N:o 21.

Uppbörd.

1897

1903

1907

Stockholm . .

Göteborg . . .

Hela riket . .

. . 16,541,186

. . 9,542,694

. . 43,755,017

20,737,412

10,490,169

57,036,606

21,960,434

11,928,367

60,689,768

Omkostnader.

1897

1903

1907

2,700,170

3,486,359

4,495,483

Omkostnader °/

i 5,9

5,9

7,2

Procentstegringen i tullverkets omkostnader under den senare tidsperioden

torde nog till en stor del få tillskrifvas de efter år 1903 inträdande

löneförhöjningarna, men en betydande del måste dock påföras

ofvan påpekade tendens att tillsätta högre tjänstemän för att utföra det

arbete, som förut handhafts af lägre tjänstemän och betjänte.

I motiveringarna till framställningarna för inrättandet af dylika

nya tjänstebefattningar har det som oftast anförts sådana skäl som:

». . . . måste det nämligen anses mindre lämpligt, att föreståndarebefattningen

vid (ifrågavarande) expedition fortfarande som hittills anförtros

åt en tjänsteman af endast kontrollörs grad». Efter det framställningen

bifallits har förutvarande kontrollör fått en högre titel och

åtföljande löneförhöjning samt därigenom ökad kompetens att sköta sitt

ansvarsfulla ämbete. Man torde icke förvånas, att den misstanken vinner

insteg, att dessa tjänstetillsättningar till stor del äro tillkomna för att

möjliggöra en snabbare befordran, med ty åtföljande löneförhöjningar.

Misstankarna i detta hänseende styrktes åtskilligt genom ett samtal, som

undertecknad förlidet år hade med tulldirektören i Göteborg och hvari

ifrågavarande person betonade, att han ansåg ett dylikt förfaringssätt

fullt legitimt och korrekt.

Utan att här vilja ingå på principerna vid ett sådant befordringssätt,

måste jag dock bemärka, att dess tillämpning synes ha gått ut på

att endast bereda befordringsmöjligheter åt de högre tjänstemännen, under

det de lägre tjänstemännen eller betjänte hela lifvet igenom äro hänvisade

att stanna vid en grad, utan någon nämnvärd utsikt till befordran.

Det är därför ingen dag för tidigt, ätt en undersökning verkställes om

huruvida icke åt lämpliga personer inom tullverkets betjänte kunna an
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens

utskotts

yttrande.

4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 21.

föitios ansvarsfullare poster, än de nu bekläda, och därigenom beredas

dessa grupper större befordringsmöjligheter samt åt statsverket afsevärda

besparingar.

Som ytterligare stöd för denna motion torde påpekas, att Kungl.

Maj:t nu uppdragit åt en för ändamålet tillsatt kommitté att granska

tullverkets stater, och torde det därför vara synnerligen lämpligt, att äfven

dessa ofvan anförda synpunkter därvid måtte tagas under ompröfning.»

Den af motionären omnämnda kommittén utgöres af inom kungl.

finansdepartementet den 23 sept. 1908 tillkallade sakkunniga, nämligen:

ledamoten af Riksdagens Första Kammare v. konsul O. Trapp, ledamoten

af Riksdagens Andra Kammare landtbrukaren K. Karlsson i Mo samt l:e

kontrollören E. Kock, hvilka jämte generaltulldirektören äga att inkomma

med förslag till revision af tullverkets stater.

Andra Kammarens tillfälliga utskott n:o 4 yttrar:

Med anledning af i motionen lämnade sifferuppgifter, som visade

det anmärkningsvärda förhållandet, att antalet kontrollörs- och kammarskrifvarebefattningar

mellan 1897 och 1907 ökats i stor utsträckning i

jämförelse med vaktmästaretjänsterna, allt under det att tulluppbörden

ej stigit med mer än 16.9 mill. kr., anhöll utskottet om kungl. generaltullstyrelsens

uttalande i frågan. Generaltullstyrelsens svar är af följande

lydelse.

»I skrifvelse till kungl. generaltullstyrelsen den 18 dennes hafven

I, med anledning af en af herr C. G. Lindley inom Riksdagens Andra

Kammare väckt och till Eder remitterad motion om skrifvelse till Kungl.

Maj:t angående,vidsträcktare användande af lägre tjänstemän och betjäute

vid tullverket i högre beställningar, anhållit om upplysningar i följande

hänseenden, nämligen:

l:o) huruvida de i motionen lämnade uppgifter om stegringen af

antalet tjänster äfvensom om uppbördens belopp vore riktiga;

2:o) därest så vore förhållandet, hvilka de orsaker vore, som föranleda

att antalet högre tjänstemannabefattningar behöft ökas i så jämförelsevis

stark proportion; och

3:o) huruvida och i hvad mån en del af de göromål, som för när
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 21. 5

varande ålåge tjänstemännen, vore af beskaffenhet att kunna utföras af

betjänte eller af tjänstemän i lägre grad än nu vore fallet.

Med anledning häraf får styrelsen äran anföra följande.

Vid granskning af uppgifterna i den i motionen åberopade tabell och

i de därpå grundade uträkningarna ha befunnits, att dessa uppgifter icke

till alla delar öfverensstämma med verkliga förhållandena enligt de för

tullverket fastställda stater. På grund häraf öfverlämnas bifogade tablå,

utvisande en jämförelse mellan antalet befattningshafvare vid de olika tullafdelningarna

i Stockholm och i Göteborg under åren 1899, 1905 och

1909. Härjämte har styrelsen velat för underlättande af ett riktigt bedömande

af motionens förutsättningar i allmänhet lämna Eder fullständiga

uppgifter angående samtliga under ifrågavarande tidsperiod tillkomna nya

tjänster och uppbörden för hvarje år, och har styrelsen i sådant hänseende

låtit utarbeta och bifoga härmed två tablåer, utvisande den ena storleken

af tullverkets personal under hvart och ett af åren 1897—1909 och den

andra debiterade beloppet af tullmedel samt fyr- och båkmedel m. fl. afgifter

åren 1897—1908. För att icke tablåerna öfver personalen skola

blifva missvisande, måste emellertid följande omständigheter beaktas, nämligen:
dels

att af de i staten för år 1905 nyuppförda tjänstemannabefattningarna

27 tillkommit i utbyte emot samtidigt indragna befattningar i betjäntgrad

— öfveruppsyningsmans- och uppsyningsmanstjänster — hvilka, på

grund af beskaffenheten af de med desamma förenade göromål innehafts

af personer med tjänstemannakompetens, och att på grund häraf dessa

27 befattningar således i själfva verket icke böra medräknas bland öfriga

nya tjänster;

dels ock att efter genomförandet af nyssnämnda förändring styrelsen

med högst få undantag tillämpat den praxis, att de i staten kvarstående

betjäntbefattningarna af nyss angifna slag förbehållils betjänte, och att således

befordringsutsikterna för betjänte ökats, då icke, såsom förut ofta

skett, dessa befattningar blifvit besatta med tjänstemän.

Ett allmänt angifvande i öfrigt af orsakerna, hvarför de nya tjänsterna

varit behöfliga i just den inbördes proportion, som förenämnda tablå utvisar,

torde svårligen kunna ske, utan får styrelsen angående skälen för de

respektive tjänsternas inrättande hänvisa till hvad i de särskilda fallen af

styrelsen i sådant afseende anförts, hvilka skäl återfinnas i statsverkspropositionerna.

Såsom bidragande orsaker till ett jämförelsevis större behof

Rörande dessa tablåer hänvisas till Andra Kammarens tillfälliga utskotts utlåtande n:r22.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 21.

af nya befattningar i tjänstemannagrad än i betjäntgrad torde dock kunna

angifvas, att de under senare åren nytillkomna bestämmelserna rörande

uppbörd och redovisning af sockerskatt och särskildt de föreskrifter angående

mera detaljerade statistiska uppgifter, som införts genom den af Kungl.

Maj:t den 14 december 1906 fastställda statistiska varuförteckning, i ganska

väsentlig grad ökat tjänstemännens arbete, under det att i fråga om

de betjänte åliggande göromålen härigenom icke åstadkommits någon som

helst ökning.

Hvad slutligen beträffar den under 3:o) framställda frågan, anser styrelsen

sig icke lämpligen kunna nu göra något definitivt uttalande angående

det ämne, som i denna fråga afses. De göromål, hvilka åligga tullverkets

funktionärer, bestämmas nämligen af tullverkets tjänstgöringsreglemente,

och nu gällande reglemente, hvilket är af så gammalt datum som

den 1 oktober 1831, torde inom kort komma att ersättas af ett nytt, hvars

bestämmelser tydligen måste få afgörande betydelse för frågan om arbetsfördelningen

inom tullverket. Visserligen har ett af särskilde delegerade

utarbetadt förslag till nytt sådant reglemente nyligen inkommit till styrelsen,

men styrelsen har ännu icke hunnit vidtaga andra än förberedande

åtgärder för dess behandling. Styrelsen vill emellertid icke underlåta att i

detta sammanhang upplysa, att styrelsen hittills städse sökt konsekvent

tillämpa den allmänna principen, att de göromål, hvilka på grund af sin

beskaffenhet tillhöra tjänsteman, icke böra utom i alldeles särskilda undantagsfall

uppdragas åt betjänte. Såsom exempel på dylika undantagsfall

kan här angifvas, att vid gränsstationerna å gränsen mot Norge tullbehandlingen

af de varor, hvilka öfver stationen införas från Norge, är öfverlämnad

åt de egentligen för bevakningstjänst afsedde gränsridare, som af

styrelsen förordnats såsom gränsstationsföreståndare. Denna anordning har

sin grund däri, att varuinförseln i dessa trakter är jämförelsevis obetydlig

och omfattar företrädesvis till lifsförnödenheter hänförliga varuslag, hvilka

i allmänhet ej vålla större svårigheter vid tullbehandlingen. Ett ytterligare

exempel i antydda hänseende är, att styrelsen medgifvit, att, därest för

vågning af spannmål och annat gröfre gods tillgång till extra ordinarie

tjänstemän skulle saknas, tullförvaltning må uppdraga åt betjänte, som förvaltningen

anser därtill lämpliga, att under tjänstemans öfverinseende förrätta

sagda bestyr. Stockholm den 22 mars 1909.

Efter nådigste förordnande:

Gustaf Bergenstjerna.

Jacob von Sal foa. *

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 21.

Af skrifvelsen framgår, att kungl. generaltullstyrelsen i det väsentliga

bekräftar motionärens uppgifter, men på samma gång uttalas, att såsom

bidragande orsak till ett jämförelsevis större behof af nya befattningar i

tjänstemannagrad än i betjäntegrad kunde angifvas, att de under senare år

tillkomna bestämmelserna om uppbörd och redovisning af sockerskatt samt

föreskrifterna om varustatistik betydligt ökat tjänstemännens arbete. Samtidigt

meddelas, att förslag till omarbetning af tullverkets 78 år gamla

tjänstgöringsreglemente föreligger till behandling inom generaltullstyrelsen.

Under sådana förhållanden är det af särskild betydelse, att de af motionären

framhållna synpunkterna vinna beaktande. Han afser dels att få

till stånd en utredning, om ej en lämpligare arbetsfördelning kunde åvägabringas,

hvarigenom betjänte kunde öfvertaga mindre maktpåliggande

tjänstemannaförrättningar, dels att få utrönt, om ej betjänte kunde på

lämpligt sätt vinna befordringsmöjlighet till de lägre tjänstemannagraderna.

Enligt utskottets mening är det en af statsmakternas viktigaste uppgifter

att åstadkomma en god ekonomisk hushållning med det dyrbaraste

nationen äger — dess folkmaterial. Häri innebäres bland annat, att inhämtad

utbildning användes på sådana platser, där den kan bli fullt

utnyttjad, hvarigenom användandet af öfverkvalificerad arbetskraft undvikes,

samt att dugande förmågor släppas fram till ansvarsfullare platser utan

hinder af social eller ekonomisk art. Särskildt vid löneregleringar och

organisationsförändringar är det af vikt, att uppmärksamheten fästes på

denna sak. På grund häraf har utskottet ansett sig böra tillstyrka den

af motionären gjorda framställningen, och utskottet gör det så mycket

hellre, som någon ny kommitté ej behöfver tillsättas för ändamålet.

Utskottet har visserligen ej kunnat bilda sig någon bestämd föreställning,

om det är möjligt att åstadkomma, hvad motionären åsyftar,

men anser likväl sannolikt, att så kan vara förhållandet. Till stöd för

denna uppfattning vill utskottet erinra om att kungl. generaltullstyrelsen

i sin svarsskrifvelse ej ställer sig alldeles afvisande härtill, och genom

cirkulärskrifvelse den 15 april 1907 har styrelsen redan sökt verkställa

en lämpligare arbetsfördelning mellan tjänstemän och betjänte. Däri uttalas

»att, därest för vågning af spannmål och annat gröfre gods tillgång

till e. o. tjänstemän skulle saknas, tullförvaltning må uppdraga åt betjänte,

som förvaltningen anser därtill lämpliga, att under tjänstemans

öfverinseende förrätta sagda bestyr». I Stockholm förrättas också alla

vägningar på kaj af järnbalkar och spannmål m. m. af betjänte. Inom

packhuset lära de äfven bruka sortera godset vid vågarna och verkställa

utlämning af tullfritt gods. I Göteborg utföra vaktmästarna däremot ej

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

8 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 21.

o

dylikt arbete. A mindre tullstationer har det händt, att betjänte på

tillförordnande fått sköta öfverordnade platser och därvid behandlat gods

i packhuset och fört journaler m. m. Möjligen skulle enklare journalisering

och skrifgöromål i packhus och tullkammare kunna skötas af vaktmästare.

En utredning skulle i så fall visa, att vissa arbeten, som tjänstemän

nu utföra, kunde öfverlåtas på betjänte, eller att dessa kunde befordras

till sådana befattningar, där arbetet är af enklare beskaffenhet,

men likväl på grund af sin art — kontrollgöromål eller dylikt — kräfver

tjänstemannaställning af den, som utför detsamma.

I likhet med Andra Kammarens utskott anser utskottet det vara

af stor vikt, att inhämtad utbildning användes på sådan plats, där den

kan blifva fullt utnyttjad, hvarigenom användande af öfverkvalificerad

arbetskraft undvikes.

Men utskottet har inhämtat, att de af chefen för kungl. finansdepartementet

tillkallade sakkunnige redan, med anledning af lydelsen af den

instruktion de för sitt uppdrags fullgörande erhållit, beakta de synpunkter

motionären framhållit och hafva uppmärksamheten fästad på att, när

så kan anses möjligt och lämpligt, söka vidtaga ändringar af den art

motionären åsyftar.

Vid detta förhållande synes det utskottet, som om någon Riksdagens

skrifvelse i ämnet icke skulle vara behöflig.

I anledning häraf får utskottet hemställa,

att Första Kammaren icke måtte biträda Andra

Kammarens i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 7 maj 1909.

På utskottets vägnar:

A. WACHTMEISTER.

Herrar Benedicks, Lindblad och Högberg ha bedt få antecknadt, att

de icke inom utskottet deltagit i denna frågas behandling.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 21

9

Bilaga.

Nådigt bref till Kung]. Generaltullstyrelsen den 18 september 1908.

Vid föredragning häraf hafve Vi funnit godt bemyndiga chefen

för Vårt Finansdepartement att tillkalla högst tre sakkunniga personer

att jämte Eder generaltulldirektör Cederschiöld såsom ordförande verkställa

granskning af tullverkets stater i deras helhet samt afgifva förslag

till de ändringar i dessa stater, som finnas af omständigheterna

påkallade, därvid de sakkunniga skola hafva att taga under öfvervägande

jämväl, huruvida några förändringar i afseende å Generaltullstyrelsens och

särskildt den inom Styrelsen inrättade tullbehandlings- och upplysningsbyråns

organisation eller beträffande tullverkets organisation i öfrigt med

hänsyn till rådande förhållanden äro af behofvet påkallade. — — —

Stockholms slott den 18 september 1908.

GUSTAF.

Carl Sveartz.

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 21 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.