Sök i Ratio Lex

forsta Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N;o 30

1909-05-19 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1909:30, forsta Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N;o 30

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

forsta Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N;o 30.

N:o 20.

Ank. till Riksd. kansli den 20 Maj 1909, kl. 10 f. in.

Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande N:o 16,

angående Andra Kammarens fattade beslut rörande skrifvelse

till Kungl. Maj:t om upphörande af tullbevakningens

patrullering medelst segling och rodd å vissa kuster m. m.

Andra Kammaren liar på framställning af sitt fjärde tillfälliga utskott

med anledning af lierr Thorssons motion N:o 234 för sin del beslutat, att

Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller:

dels om utredning i syfte att kustbevakningens patrullering genom

segling och rodd å vissa af våra kuster måtte helt eller delvis upphöra,

samt i ersättning för den eventuellt indragna, dyrare sjöpatrulleringen

måtte, om så anses nödigt, å mera trafikerade platser anställas kustuppsyningsmän

för bevakningens upprätthållande,

dels ock undersöka, huruvida icke ett närmare samarbete kan åstadkommas

emellan den inre och yttre bevakningen i syfte att å mindre

hamnplatser, använda samma personal för såväl den inre som den yttre

bevakningen.

Sedan sagda beslut delgifvits Första Kammaren, har kammaren hänvisat

frågan till sitt andra tillfälliga utskott. Till stöd för sin hemställan

har motionären anfört bland annat:

Tullbevakningen af våra gränser såväl till lands som sjöss har tid

efter annan genomgått vissa förändringar, afsedda att afpassa densamma

efter rådande växlingar, på såväl handelns som det tullpolitiska området.

Därvid bär dock sjöpatrulleringen allt intill senaste tid hufvudsakligen

skett med rodd- och segelbåtar, med det undantag i fråga om segelbåtarne,

Bik, till Riksd. Prof. 1909. 8 Sami. 2 AJd. 1 Band. 29 Höft. (N:o 30). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 30.

att under år 1907 försök anställdes att medelst motorer göra dessa mera

framkomliga.

På begäran af Kungl. Maj:t ställde 1908 års Riksdag till förfogande

20,000 kronor för ytterligare anskaffning af motorer, och af allt att döma

stå vi inför en hastig och dyrbar utveckling på detta område. Enligt

hvad som framgår af de yttranden, hvilka afgifvits af kustbevakningsbefälet

i denna fråga, skulle den årliga båtlegan komma att höjas med

minst åttio procent jämte skyldighet för tullverket att för motorernas drifvande

tillhandahålla det nödvändiga bränslet. För denna dubbla stegring

i den årliga underhållskostnaden skulle visserligen patrulleringsom rådena

något utvidgas och, som Kungl. Maj:t i 1908 års proposition uttrycker

sig, »personalens antal i någon mån minskas».

Som häraf synes framgå, har Riksdagen att emotse en ökning i kostnaderna

för bevakningen i tvenne afseenden, först ifråga om den nu under

utredning varande nya lönestaten för tullverkets personal (hvaraf särskild!

de, som äro anställda vid den yttre bevakningen, med nu gällande lönestat,

äro lägre aflönade än sina kolleger i den inre bevakningen) och

sedan i förnöjdt anslag till anskaffande af motorer i bevakningsbåtarna,

Det är helt naturligt Riksdagens plikt att sörja för att icke tullverkets

personal blir vare sig i tjänstgörings- eller i ekonomiskt hänseende sämre

ställd än statens tjänstemän inom andra grenar af förvaltningen, men i

samband med dessa löneregleringar måste Riksdagen tillse, att icke gamla

byråkratiska former och åskådningar omöjliggöra utnyttjandet af arbetskraften

på det mest ändamålsenliga sättet. Det synes mig, att den kinesiska

mur, som sedan gammalt skilt den yttre och inre bevakningen åt

inom tullverket och som kostat svenska staten ansenliga summor, nu

skulle kunna raseras, så att t. ex. eu liten stad, där trafiken icke är af

större dimensioner, än med eu klok arbetsfördelning såväl den yttre

som inre bevakningen kunde anförtros åt samma personer, detta icke

längre till följd af byråkratiska former skulle förhindras. Hittills hav

det helt enkelt ansetts som omöligt, att en person, som antagits till

yttre bevakning, kunnat sköta den inre och tvärtom. Den förmedlande

länken emellan de båda grenarne af bevakningen skall väl vara tullförvaltaren.

Han har nämligen i uppdrag att i viss män äfven öfvervaka

den yttre bevakningen, och för denna tjänst utgår ett större eller mindre

bidrag i form af båtlega till underhåll af en båt — som ytterst sällan

användes för bevakning af personalen. Så långt vågar jag mig icke

gå, att jag föreslår de båda grenarnes sammanslagning, men jag dristar

mig påkalla en undersökning i afsikt att åstadkomma ett intimare sam
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Forsta Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o .10. 3

arbete dem emellan. Vidare dristar jag mig påkalla undersökning i syfte

att borttaga sjöpatrulleringen å vissa sträckor af vår kust, så att båtlcgor

så långt möjligt inbesparas samt att bevakningen ordnas så, att uppsyningsman

placerades på tätare bebyggda platser. Där bevakningen kan

ytterligare inskränkas, vore det väl ej omöjligt att för kustbevakningen

anställa personer efter samma principer som t. ex. gränsstationsföreståndarne

vid norska gränsen. Våra grannland Tyskland och Danmark ha,

såvidt jag vet, sin kustbevakning ordnad med hufvudsakligen tullbevakning.

Då 1902 års tullstatskommitté behandlade frågan om gränsbevakningen

i Lappmarken, yttrade kommittén, »att den inkomst, statsverket

kunde förvänta af införseln till dessa trakter, näppeligen kunde uppväga

utgifterna för den nödtorftigaste gränsbevakning därstädes». Kommittén

föreslog därför endast tillfällig bevakning af dessa gränssträckor. En

noggrann undersökning skulle helt säkert ge vid handen, att för ansenliga

sträckor af vår kust kunde framställas liknande frågor, som 1902

års kommitté gjorde för bevakningen af lappmarksgränsen. Hur ställer

sig kostnaden? Hvad är resultatet?

Jag har genom en tjänsteman i generaltullstyrelsen erhållit en »förteckning

öfver de af kust- och gränsbevakningspersonalen i Sverige under

åren 1899—1908 gjorda tullbeslag». Denna förteckning fogas som bilaga

till motionen och jag vill endast här göra några kompletteringar. Under

tio år ha gjorts 43 tullbeslag af kustbevakningen inom följande kustbevakningsdistrikt,

nämligen Göteborg 11, Marstrand 1, Lysekil 3, Strömstad

2, Falkenberg 1, Halmstad 3, Helsingborg 4, Landskrona 2, Malmö

8, Simrishamn 1, Kalmar 3, Västervik 2, och Nyköping 1. Värdet af

de beslagtagna varorna kan sättas till omkring 1,500 kronor. Ser man

närmare på den specificerade förteckningen, framgår däraf oförtydbart,

att intet organiseradt smuggleri numera bedrifves vid våra kuster. Under

samma tid ha inga beslag gjorts inom följande bevakningsdistrikt, nämligen

Dalarö, Furusund, Öregrund, Gäfle, Söderhamn, Hudiksvall, Sundsvall,

Härnösand, Örnsköldsvik, Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå, Haparanda,

Mera, Visby, Oskarshamn, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg,

Åhus, Ystad, Trelleborg och Varberg.

Som af föregående framgår, har värdet af det under tio år beslagtagna

godset icke betäckt aflöningen till en jaktuppsynmgsman för ett år.

Men under samma tid hafva säkerligen aflöning och båtlegaafgifter för

kustbevakningspersonalen uppgått till omkring 4 miljoner kronor. För

1909 utgår i båtlega till den egentliga bevakningspersonalen (häri ej

s. 4 Kontrollera mot PDF

Andra Kam

marens utskotts

yttrande.

4 Första Kammarens Tillfälliga Utsliotts (N:o 2) Utlåtande N:o 30.

inräknadt tullförvaltare- och kustbevakningschefer) omkring 75,000 kronor

samt aflöning till samma personal omkring 525,000 kr. eller tillsammans

omkring 600,000 kr.

Som jag förut erinrat om, sitter nu en kunglig kommitté för att

förbereda en ny aflöningsstat; det vore önskligt, om denna stat kunde

atföljas af eu omorganisationsplan, hvarigenom den yttre bevakningen

trots den tilltänkta löneförhöjningen kunde blifva mindre kostbar. Den

därigenom ledigvordna personalen kunde helt säkert delvis placeras inom

den inre bevakningen, där personalen enligt en till kungl. generaltullstyrelsen

ställd skrifvelse har å de större tullplatserna en medeltjänstgöringstid

af 14 a 16 timmar och å de mindre 13 ä 15 timmar pr dygn.

För öfrigt finge helt naturligt här som annorstädes om organisationen ske

i mån af afgång från tjänsten.

Motionären har framhållit, huru tullbevakningen vid Sveriges kuster

under tidernas lopp genomgått flere förändringar allt efter växlingen af

sättet föi handelsförbindelsernas uppehållande och landets varierande

tullpolitiska läge. Det var ju naturligt, att en kustbevakning, som, på

den tid då all samfärdsel sjöledes skedde medelst segelfartyg, kunde

anses fylla alla berättigade kraf på effektivitet, måste undergå förändring

i och med ångfartygens öfvertagande af varuutbytet för att äfven då

kunna fylla sin uppgift. De förändringar vårt kustbevakningssystem

genomgått äro dock ej stora, men från att i äldre tider hafva utgjorts

af ensamt sjöbevakning, öfvergick man i en senare tid till företrädesvis

kustbevakning. Denna kustbevakning var ursprungligen till största delen

beriden, för att hastigare kunna förflytta sig längs stranden, men ändrades

detta under 1800-talets senare del, så att för närvarande beridna kustvakter

endast finnas vid Haparanda och på Öland, hvarjämte samtidigt

eu . återgång till ökad sjöbevakning ägde rum. Enligt tullverkets tjänstgöiingsi

eglemente, som daterar sig från 1831, skall sjöbevakningen

patrullera för att hindra, upptäcka och beifra seglationsbrott samt oloflig

införsel, utförsel eller transport af handelsvaror, medan kustbevakningen

till lands utom en motsvarande uppgift äfven hade att vid inträffande

skeppsbrott, strandningar och annan sjöskada utöfva nödig tillsyn och

bevaka kronans rätt.

Enligt 1909 års utgiftsstater för tullverket består kustbevakningen

af följande personal:

2 kustbevakningschefer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 30.

Sjöbevakning:

1 öfveruppsyningsman,

1 uppsyningsman och

2 vaktmästare (anställda å kustbevakningsångaren i Haparanda),

41 jaktuppsyningsmän,

65 kustuppsyningsmän och

147 kustroddare.

Lancltbevakningen:

1 kustbevakningsförman,

37 kustvakter.

Summa 297 personer med ett årligt anslag af öfver 400,000 kronor.

Bevakningen till sjös bestrides af sjöbevakningen, hufvudsakligen

medelst större eller mindre seglande tulljakter eller tullbåtar, som af

bevakningspersonalen anskaffas och underhållas mot ersättning genom å

tullverkets stat upptagen båtlega.

Med undantag för bevakningsdistrikten Göteborg och Bohuslän och

Halland samt Skåne och Blekinge, där kustbevakningspersonalen lyder

under respektive två chefer, är personalen i öfrigt indelad distriktsvis och

sorterar under vederbörande tullförvaltare samt i Stockholm och Göteborg

under öfverinspektoren vid vederbörande tullbevakningsinspektion. Sammanhanget

mellan yttre och inre bevakningen förefaller dock vara väl löst,

och synes hufvudsakligen bestå i kustuppsyningspersonalens skyldighet

att till vederbörande tullförvaltare inlämna rapport om sjöbevakningens

utförande samt eventuella beslag. Motionären har anfört den ringa mängd

beslag, som gjorts af kustbevakningen under åren 1899—1908, och angifvit,

att medan värdet af dessa beslag uppgå till sammanlagdt cirka 1,500

kronor, utgöra kostnaderna för bevakningen cirka 400,000 kronor pr år.

Genom hvad utskottet inhämtat från generaltullstyrelsen har i enlighet

med bifogade förteckning de beslag, som under åren 1889—1908 blifvit

gjorda genom kustbevakningen, varit stadda i ett så godt som ständigt

aftagande. Det framgår äfven af samma förteckning, att beslagen så

godt som uteslutande skett vid de delar af kusten, som gränsa mot

andra länder, Haparanda distrikt, några af Skånes distrikt, samt Strömstads

distrikt.

Nu torde man nog med fog kunna säga, att en jämförelse mellan

beslagens storlek och bevakningskostnaderna ej bör göras eller i allt

fall ej kan tillmätas någon betydelse, då det ju kan förutsättas, att

smugglingen skulle i afsevärd grad hafva ökats, om ej kustbevakningen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första Kammarens Tillfälliga Utsliotts (N:o 2) Utlåtande N:o 30.

funnits, och att denna, om den ock ej gjort några afsevärda beslag, dock

i så måtto verkat gynnsamt, att den afhållit från smugglingsförsök. Ensamt

ur denna synpunkt synes det utskottet vara tydligt, att en kustbevakning

ej endast är behöflig utan nödvändig, men frågan är huruvida

den nuvarande organisationen af densamma fyller de kraf,

som i vår tid kunna och böra ställas på densamma, eller om ej en omorganisation

bör kunna medföra afsevärda fördelar för det allmänna.

Sedan utskottet af anförda skäl med stöd af bestämmelserna rörande

kustbevakningen i vissa främmande land funnit, att vid kala kuster landtbevakningen

kommer så godt som uteslutande till användning, medan vid

kuster omgifna af skärgård sjöbevakningen får träda i stället, erinrar utskottet,

att vårt lands kustnatur är växlande, på vissa ställen kal och skärgårdsfattig

samt på andra ställen försedd med stora, vidstäckta skärgårdar,

hvarefter utskottet fortsätter:

Ett för hela landet likartadt bevakningssystem såsom det för närvarande

är ordnadt, synes därför ej kunna anses vara det ur olika synpunkter

bästa, utan torde detsamma lämpligare böra ordnas med tagen

hänsyn till beskaffenheten af de olika kuststräckor, som skola bevakas.

Vid bedömandet af bevakningens effektivitet synes äfven hänsyn

böra tagas till det förhållande, att förut, när det nuvande systemet

genomfördes, så godt som all samfärdsel skedde medelst segelfartyg, och

att kommunikationerna i land voro dåliga. Sedan dess har allt större

del af varuinförseln öfvertagits af ångfartyg, samfärdsmedeln till lands

afsevärdt förbättrats och, ej minst viktigt, ett vidt utbredt nät af telefonförbindelser

kommit till stånd, allt förhållanden, som synas utskottet

kunna inverka vid val af system för olika delar af landet.

Det förefaller dock, som om en extra landtbevakning skulle å vissa

sträckor af kusten kunna vara tillfylles, särskilt med hänsyn till vårt

utvecklade telefonväsende, hvarigenom snabba underrättelser kunna lämnas

till närmaste bevakningsplats, medan åter behof af modernare bevakningsfartyg

torde kunna göra sig gällande å andra sträckor af landet, hvarjämte

ekonomisk fördel möjligen kan vinnas genom att kustbevakningen i större

utsträckning underordnas tullförvaltame i de respektive distrikten.

Som för närvarande eu omreglering af tullverkets stater pågår, och

som denna sannolikt äfven kommer att innefatta någon omorganisation af

tullverket, anser utskottet det vara af särskild betydelse, att den af

motionären väckta frågan blir uppmärksammad.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga UtsTcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 30. 7

I likhet med Andra Kammarens utskott finner utskottet det vara af

betydelse, att den af motionären väckta frågan blir uppmärksammad.

Utskottet har emellertid inhämtat, att för närvarande genom sakkunniga,

tillkallade af chefen för kungl. finansdepartementet, granskning

för den af Andra Kammarens utskott omförmälda omreglering af tullverkets

stater verkställes, att de sakkunniga på grund af sin instruktion hafva att

taga under öfvervägande, bland annat, huruvida några förändringar beträffande

själfva organisationen af tullverket med hänsyn till rådande förhållanden

vore af behofvet påkallade, äfvensom att de sakkunniga hafva

sin uppmärksamhet fästad på frågan om möjligheten och lämpligheten af

förändring i afseende å sjöpatrulleringen.

Då således den af motionären väckta frågan utan att någon Riksdagens

skrifvelse aflåtes lärer blifva uppmärksammad, synes det utskottet,

som om skrifvelse i ämnet icke vore behöflig.

I anledning däraf får utskottet hemställa,

att Första Kammaren icke måtte biträda Andra

Kammarens i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 19 Maj 1909.

På utskottets vägnar:

Utskottet»

yttrande.

A. WACHTMEISTER.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.