Sök i Ratio Lex

Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 2) Utlåtande. Ko 9

1909-04-16 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1909:9, Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 2) Utlåtande. Ko 9

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 2) Utlåtande. Ko 9.

N:o 9.

Ank. till Riksd. kansli den 16 April 1909, kl. 4 o. m.

Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande

N:o 5 i anledning af väckt motion angående skrifvelse till

Kungi. Maj.t i fråga om upprättande af en lånefond för

odling, utdikning och annan jordförbättring.

Första Kammaren har till utskottets behandling hänvisat en inom

denna kammare af friherre Gyllenstierna väckt motion n:o 54, hvari motionären

hemställer, »att Riksdagen ville besluta att i underdånig skrifvelse

anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t efter vederbörlig utredning framlägga

förslag till bestämmelse om upprättande af eu lånefond för hela riket,

i lättare åtkomlig form för odling, utdikning och annan jordförbättring,

samt om afsättande af nödiga medel till en dylik fond.

Såsom stöd för sin motion anför motionären:

»Kändt är att af Sveriges jord befinna sig stora vidder till följe af

bristande utdikning i sådant skick, att de icke bära vare sig skog eller

jordbruksprodukter. Andra kanske lika stora områden ligga öde af annan

anledning bevuxna med ljung eller lika värdelösa växter.

Då hela ägo vid den efter Sveriges officiella statistik i afrundade tal

är 41. millioner hektar, utgöres däraf omkring 21 millioner af skogbärande

mark. Af återstående uppgår odlad mark och naturlig äng tillsammans

endast till 5 millioner, således 15 millioner hektar jord, som för närvarande

är värdelös. Af dessa bör man väl kunna beräkna, att minst en tredjedel

kan på ett eller annat sätt bringas i kultur, och äfven förr eller senare

kommer att göra det. Men äfven på den ofvan beräknade odlade och

skogbärande marken återstår mycket att göra för att böja dess bärkraft.

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 8 Samt. 2 Afd. 1 Band. 9 Käft, (N:o 9). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 9.

Det torde vara ostridigt, att en ökning af jordens afkastning äfven

om den frambringas med lånade medel i hög grad verkar välgörande på

landets ekonomiska förhållanden, då det däremot icke alltid är säkert, att

den som verkställer arbetet skördar någon vinst. För statsmakterna föreligger

därför om icke en skyldighet, så dock ett behof, som bevisar klok

omtanke om framtiden, att i möjligast utsträckta grad och på billigaste

villkor tillhandahålla medel för dem, som vilja offra tid och arbetskrafter

på jordens kidtivering. Nutidens jordbruk krafvel- för att gifva högsta

möjliga afkastning ett rörelsekapital, som i de flesta fall saknas hos dess

innehafvare.

Hvad har hittills åtgjorts härvidlag? Odlingslånefonderna och frostminskningsanslagen

äro afsedda för större odlingsföretag och kräfva, innan

bidrag från dem kunna erhållas, förarbeten och utredningar, hvilka icke af

hvem som helst kunna åstadkommas. Enligt uppgift hafva härtill anslagna

medel under sista året till fullo disponerats. Premieringen af småbruk och

utlämnande af premielån kan visserligen i många fall anses som en indirekt

hjälp till höjandet af jordens alstringsförmåga, men dels är ansökningsrätten

inskränkt till brukare af mindre än 12 hektar åker, dels

fordras andra betingelser för att kunna få del af dessa anslag, hvilka ofta

icke kunna uppfyllas, särskildt af dem som mest äro i behof af hjälp.

Premieringen af odlingsföretag är inskränkt, antagligen för att anslaget

skall räcka till för brukare af endast 6 hektar, Skogsvårdsstyrelserna hafva

icke medel tillräckliga för kultivering af våra oändliga kalmarker eller utdikning

af de stora vidderna försumpad mark.

Om någon anser, att dessa hittills anslagna medel äro under nuvarande

förhållanden tillräckliga och stå fullt i proportion med öfriga för landets

utveckling och uppehållande nödiga utgifter, så ber jag få uttala som min

uppfattning, att han icke tillräckligt klart ser sakens stora innebörd. Sant

är, att man icke med konstlade medel bör framkalla en kultur, som sedan

kanske icke kan bibehållas, men med den alltjämt ökade efterfrågan på

lifsförnödenheter och andra jordbruksalster lär man icke behöfva befara detta.

Jag tänker nu icke endast på de stora öde markerna, där utom penningar

äfven kommer den stora svårigheten att skaffa folk. Närmast föreligger

ett stort behof för de allra flesta af våra mindre hemmansägare och landtbrukare,

särskildt i sämre lottade trakter, hvilka, med sina ännu mången

gång allt för stora arealer under eget bruk, ej uteslutande genom sitt eget

arbete kunna bringa dessa till högsta afkastning, att genom legdt arbete

utföra dikningsföretag eller andra jordförbättringar. Vanligaste formen för

detta arbete kan man tänka sig sålunda, att, om hjälp till odlingsföretag

s. 3 Kontrollera mot PDF

Törsta Kammarens Tillfälliga Utskotts (.N:o 2) Utlåtande, N:o 9. 3

kunde bekommas, barnen sättas i tillfälle att stanna i hemmet i stället

för att i förtid kastas in till städer och industrisamhällen. Genom famil
jens

förenade arbete skulle egendomen snart nog producera tillräckligt

både att föda familjen och amortera skulden.

Den, som känner den jordbrukande befolkningen på olika platser och

under olika förhållanden, vet, att mången ny åker skulle kunna brytas

och att det icke alltid är brist på arbetskraft, som är orsaken till att det

icke göres. Jag tror mig äfven veta, att många behjärta detta och att

det endast är svårigheten att finna en betryggande form för lånens utlämnande,

som gör att icke frågan redan är löst. Ett skäl för att frågan just

nu bör dryftas är den rådande arbetsbristen i städerna, då det ur social

synpunkt är önskligt att återbörda till landsbygden en arbetskraft, som

där så väl kan användas. Genom hushållningssällskapens ombuds skrifvelse

till Kungl. Maj:t om bildande af en täckdikningslånefond kan väl

endast eu del af frågan vara väckt till lif och då hushållningssällskapens

verksamhetsområden säkerligen äro för stora för att rätt kunna kontrollera

lånesökandes ekonomi, medlens behöflighet och rätta användning, deras

ansvarighet redan hårdt anlitad af egnahemsrörelsen, och arbetstiden för

deras förtroende- och tjänstemän ej kan räcka till för de besiktningar, som

erfordras, synas mig lånen på annat sätt böra förmedlas, exempelvis af

kreditföreningar, bildade på andelsprincipens grund, eller af kommunerna

genom kommunalnämnderna eller särskildt utsedda personer. Yisserligen

kunna kommunerna ej åläggas denna risk, men bör det väl ligga i deras

eget intresse att öka jordens produktion och därigenom sin egen bärkraft

och sina medlemmars ökade välstånd. Ansvarssummornas storlek bör

naturligen liksom öfriga kommunala lån af Kungl. Maj:t pröfvas. Skulle

någon ändring af kommunallagarna härför erfordras, borde väl detta icke

möta oöfverstigliga hinder. Den af Riksdagen 1906 beslutade norrländska

nyodlingsfonden och den af Kungl. Maj:t med anledning af Riksdagens

skrifvelse utfärdade kungörelsen angående villkoren för dess användande

synas mig vara lämpligaste formen för nytt anslag, afsedt för hela riket

med ändrade bestämmelser i den riktning att det kunde användas äfven

till förbättrande af redan odlad eller skogbärande mark samt förmedlas

äfven genom annan myndighet än hushållningssällskap och landsting.

De störa lifsfrågorna om landets representation, om försvaret, om

lagändringar, administration och förvaltning m. fl. hafva en benägenhet

att alltför mycket träda i förgrunden för dem, som samlas i politiskt arbete,

till den grad att icke alltid tillbörligt afseende fästes vid frågor,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o !).

Utskottets

yttrande.

som röra utvecklingen af landets naturliga inkomstkällor, hvilka man dock

icke helt bör öfverlämna åt den enskilda företagsamheten att utveckla.

Åtminstone i många trakter af vårt land föreligger här ett verkligt

stort behof, och är hela denna fråga af stor räckvidd och utomordentligt

stor betydelse för fosterlandets framtida ekonomiska välstånd

Motionären håller före, att från statens sida ännu icke tillräckligt

åtgjorts till höjande af vår svenska jords alstringsförmåga.

De statens hjälpkällor, som vid mera omfattande företag stå till buds,

nya odlingslånefonden och allmänna frostminskningsanslaget, anser motionären

vara omgjordade af alltför många villkor, hvarjämte han anför, att

de under det sist förflutna året till fullo disponerats.

Enligt hvad utskottet inhämtat, har af den miljon, som Riksdagen

alltsedan år 1883, hvarje gång för fem år, medgifvit få årligen användas

till lån enligt vissa allmänna villkor och bestämmelser ur nya odlingslånefonden,

under senaste femårsperiod såsom låneunderstöd anvisats:

År 1904 388,050

» 1905 545,700

» 1906 623,550

» 1907 939,500

» 1908 1,272,000

Under sistlidna år har alltså miljonen öfverskridits, men enligt hvad

utskottet inhämtat har detta berott på, att två mycket störa torrläggningsföretag,

båda på Gottland, på en gång tillstött nämligen Korna- och

Storemyr med ett lån af 205,800 och Mästermyra med ett lån af 302,700,

hvarför anvisning å påföljande års tillgångar måste gifvas.

Emellertid lärer någon anledning att befara, att någon låneansökan

skulle behöfva afslås på grund af bristande medel i denna fond, alls icke

förefinnas.

Åf allmänna frostminskningsanslaget återstod vid utgången af år 1908

32,350 kronor.

För ensamt Norrland står det norrländska afdikningsanslaget till buds

och för Norrland och Dalarne den norrländska nyodlingsfonden.

Till stöd och hjälp för de odlingsföretag som för småbrukare kunna

förekomma, finnes att tillgå det anslag af 50,000 kronor, som numera

hvarje år plägar af Riksdagen beviljas, att i första hand användas till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Törsta Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 9. 5

understödjande och premiering af sådana mindre odliugsföretag, hvilka icke

på annat sätt kunna komma i åtnjutande af statsbidrag. Egna hems låneinstitutionen

är också af den art, att den bör i rätt stor omfattning framkalla

nyodlingar. Likaså måste, såsom äfven motionären framhåller, utlämnandet

af premielån samt premieringen af småbruk verka eggande för

småbrukares odlingshåg.

Otvifvelaktigt är dock, att odlingsföretag till art och omfattning liggande

emellan dem, för hvilka nya odlingslånefonden är att tillgå, och den

för hvilka småbrukarelånen stå till buds, kunna förekomma, och utskottet

vill icke bestrida, att eu fond för mellersta och södra Sverige, motsvarande

den nu endast för Norrland och Dalarne gällande fonden, skulle bidraga

till uppodlande af stora arealer nu obruten mark.

För låns utfående ur den norrländska nyodlingsfonden kräfves ingen

invecklad utredning, och denna fond har allt sedan den bildades varit synnerligen

hårdt anlitad. Anledningen till att Norrland och Dalarne härutinnan

äro mera gynnsamt ställda än öfriga delar af vårt land, torde få

sökas däri, att Norrland allmänt på grund af säregna förhållanden anses

vara den landsdel, där framför andra ny bygd bör brytas, och att för

Norrland gälla undantagslagar, som i andra hänseenden för denna landsända

föreskrifva strängare bestämmelser än nu för öfriga delar af riket

äro stadgade.

Att under nu rådande brist på arbetskrafter å landet genom ytterligare

lånemöjligheter egga hågen till nyodlingar i större omfattning, synes utskottet

emellertid icke vara lämpligt.

I vida delar af Svea- och Göta land är redan nu så mycken åker

bruten, att en stor del där af på grund af bristande arbetskraft icke får

den häfd, som vore önskvärd.

Därför synas stora skäl föreligga att i första hand egna den redan

brutna jorden eu intensivare skötsel, innan med lånta medel den odlade

arealen ytterligare ökas, och utskottet håller före, att det är lyckligare,

när gårdsinnehafvaren icke företager nyodling i annan ordning än vid

lägliga tillfällen och utan anlitande af lånevägen.

Motionären afser äfven, att den af honom föreslagna lagen skulle användas

förutom till nyodling och afdikning äfven till »annan jordförbättring.

»

Motionären erinrar själf om att hushållningssällskapens ombud sistlidet

år aflåtit en skrifvelse till Kungl. Maj:t angående bildande af en

täckdikningslånefond, och utskottet har inhämtat, att denna fråga är under

utredning hos landtbruksstyrelsen.

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 9 Höft. (N:o 9).

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 9.

Någon annan art af hvad motionären afser med »annan jordförbättring»,

anser utskottet i hvarje fall icke lämpligen, utom hvad småbruk

beträffar, böra utgöra föremål för statslåneunderstöd.

På grund af hvad nu anförts, hemställer utskottet,

att ifrågavarande motion icke må till någon åtgärd

föranleda.

Stockholm den 16 april 1909.

På utskottets vägnar:

A. WACHTMEISTER.

Stockholm 1909. O. L. Svan bäcks Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.