Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om införande af öppen omröstning i Riksdagens kamrar.

1909-05-04 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1909:10, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om införande af öppen omröstning i Riksdagens kamrar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

1

Nso 10.

Ank. till Biksd. kansli den 4 Maj 1909, kl. 12 midd.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner

om införande af öppen omröstning i Riksdagens kamrar.

Uti en inom Andra Kammaren Täckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, n:o 225, har herr Sven Persson hemställt, att Riksdagen

måtte antaga att hvila till vidare grundlagsenlig behandling följande

Förslag

till ändrad lydelse af §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen.

§ 60.

När ärende--— därom tillåtas. Omröstning skall ske öppet

och medelst namnupprop. Befinnas i mål, där blott enkel pluralitet erfordras,

de afgifna rösterna lika delade, nedlägge talmannen i en därtill

afsedd rösturna en ja-sedel och en nej-sedel, båda lika samt hvar för sig

slutna och hoprullade och afgöres då omröstningens utgång genom den

sedel, som en af kammarens ledamöter på anmodan af talmannen ur rösturnan

upptager.

§ 65.

När i fråga---Riksdagens beslut. Om vid sammanräkning

af de afgifna rösterna dessa befinnas fika delade, nedlägge Andra KamBih.

till Riksd. Prof. 1909. 3 Sami. 5 Höft. (N:o 10). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

marens talman i en därtill afsedd rösturna en ja-sedel och en nej-sedel,

båda lika samt hvar för sig slutna och hoprullade, och afgöres då omröstningens

utgång genom den sedel, som en af kammarens ledamöter på anmodan

af talmannen ur rösturnan upptager.

§ 75.

Alla val skola ske med slutna sedlar och iakttages därvid, att namnsedlarna,

så framt de skola blifva gällande, böra vara enkla, hoprullade,

omärkta och fria såväl från all tvetydighet i anseende till personernas''

namn, som från oriktighet i anseende till deras antal. Mellan personer,

som vid val undfått lika antal röster, skiljes genom lottning, när så erfordras.

Vidare har till utskottets behandling hänvisats en inom Andra Kammaren

af herr vice talmannen Karl Staaff samt herrar Th. af Callerholm, friherre

Carl Carlson Bonde, E. A. Nilson, Johan Ericsson, Karl Starbäck,

I). Persson i Tällberg, Fridtjuv Berg, K. G. Karlsson, L. Gast. Broomé,

Ad. Wiklund, Joll. Ström, Ernst Beckman, Axel Schotte, Jacob Pettersson

och G. Jansson väckt motion, n:o 260, däruti motionärerna hemställt, att

Riksdagen måtte såsom hvilande till vidare grundlagsenlig behandling antaga

följande förslag till ändrad lydelse af §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen.

§ 60.

När ärendet -— — därom tillåtas. Omröstningen skall ske öppet och

medelst namnupprop. Befinnas i mål, där blott enkel pluralitet erfordras,

de afgifna rösterna lika delade, nedlägge talmannen i en därtill afsedd

rösturna en ja-sedel och en nej-sedel, båda lika samt hvar för sig slutna

och hoprullade, och afgöres då omröstningens utgång genom den sedel,

som en af kammarens ledamöter på anmodan af talmannen ur rösturnan

upptager.

§ 65.

När i fråga — — — — Riksdagens beslut. Om vid sammanräkningen

af de afgifna rösterna dessa befinnas lika delade, nedlägge Andra

Kammarens talman i en därtill afsedd rösturna en ja-sedel och en nej-sedel,

båda lika samt hvar för sig slutna och hoprullade, och afgöres då omröstningens

utgång genom den sedel, som en af Andra Kammarens ledamöter

på anmodan af talmannen ur rösturnan upptager.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

3

§ 75.

Vid alla val, h vil ka alltid skola ske med slutna sedlar, iakttages —

— — — erfordras.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina förslag,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

Såsom herr Staaff och medmotionärer erinrat förelåg vid nästlidet års utskottets

riksdag en af honom m. fl. väckt motion af enahanda innebörd, som den yttrande.

nu förevarande. Uti sitt öfver motionen afgifna utlåtande anförde konstitutionsutskottet

hufvudsakligen följande:

»Ur principiell synpunkt sedt, torde det näppeligen kunna med fog

bestridas, att det öppna omröstningssättet äger ett afgjordt företräde framför

det slutna. Riksdagsmannauppdraget är ett i alldeles särskild mening

offentligt uppdrag och bör såsom sådant utöfvas offentligt. I full öfverensstämmelse

härmed äro också i regeln Riksdagens förhandlingar offentliga,

och allt hvad som därunder förekommer och yttras tages till protokoll,

som blifva för allmänheten tillgängliga. Denna grundsats har man

emellertid icke ansett sig böra tillämpa beträffande själfva sättet för frågornas

afgörande. I stället för att äfven härvid låta offentligheten komma

till sin rätt, har man funnit sig böra föreskrifva, att afgörandet skall ske

genom sluten omröstning, och har denna afvikelse från den eljest följda

grundsatsen motiverats därmed, att man velat möjliggöra för en representant

att oberoende af hvarje påtryckning fatta sitt beslut endast på grund

af egen öfvertygelse.

Äfven om utskottet icke vill bestrida, att den slutna omröstningen

någon gång kan göra det lättare för representanten att sjanständigt fatta

sitt beslut, har utskottet icke kunnat finna denna omständighet innebära

ett fullgiltigt skäl för en afvikelse från den eljest tillämpade grundsatsen

om riksdagsförhandlingarnas offentlighet. Ifrågavarande undantagsbestämmelse

anser utskottet hafva så mycket mindre fog för sig, som den ytterst

synes hvila på den för enhvar själfständig representant förödmjukande

uppfattningen, att han icke skulle våga Öppet fullgöra sin plikt att handla

efter bästa samvete och öfvertygelse. Härtill kommer, såsom herr Staaff

och medmotionärer jämväl framhållit, att den slutna omröstningen ingalunda

lämnar någon säker garanti för att representanterna vid frågornas

afgörande alltid fatta sina beslut med hänsyn till hvad det allmännas bästa

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

kräfver. Ty lika väl som detta omröstningssätt bereder representanten

tillfälle att oberoende af påtryckning följa sin egen öfvertygelse, lika väl

underlättar det för honom möjligheten att låta sin röst bestämmas af

mindre goda bevekelsegrunder. Redan denna omständighet, att en representant

med det nuvarande omröstningssättet kan tänkas afgifva sin röst

på annat sätt, än man af hans uppträdande under de föregående förhandlingarna

haft anledning förvänta, synes innebära tillräckligt skäl för vidtagande

af den utaf motionärerna föreslagna reformen.

Utskottet delar ock den af herr Staalf och medmotionärer uttalade

mening, att valmännen kunna äga befogade anspråk på att i större utsträckning,

än med det nuvarande omröstningssättet är möjligt, vinna

kännedom om sina representanters ställning till de olika och mångskiftande

frågor, som komma under Riksdagens bedömande. Riksdagens ledamöter

erhålla ju sitt viktiga och ansvarsfulla uppdrag på grund af det förtroende

deras väljare sätta till dem till följd af den verksamhet de utöfvat och de

uttalanden de före valen haft. Det kan då, efter utskottets förmenande,

icke vara mer än rätt och billigt, att valmännen också sättas i tillfälle

att utan svårighet erfara, huruvida de valda representanternas verksamhet

i Riksdagen varit sådan, att de motsvarat det dem gifna förtroendet och

fortfarande äro däraf förtjänta.

Slutligen vill utskottet erinra, att öppen omröstning förekommer i ett

stort antal länder såsom Norge, Danmark, Tyskland, Österrike, Ungarn,

Schweiz, Nederländerna, Belgien, England, Frankrike, Italien och Nordamerikas

Förenta stater, och har, såvidt utskottet har sig bekant, detta

omröstningssätt i dessa länder på ett tillfredsställande sätt bestått

profvet.»

Då konstitutionsutskottet icke funnit anledning att frångå den af utskottet

vid nästlidet års riksdag i frågan sålunda uttalade uppfattning,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med anledning af förevarande

motioner, antaga att hvila till vidare grundlagsenlig

behandling följande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

5

Förslag

till

ändrad lydelse af §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse:)

§ 60.

När ärende skall slutligen afgöras,

böra därtill börande handlingar uppläsas,

så framt någon kammarens

ledamot sådant äskar. Ej må något

mål, däri öfverläggning ägt rum, till

slutligt afgörande företagas, förr än

kammaren på talmannens hemställan

förklarat öfverläggningen slutad;

börande därefter proposition framställas.

Kan fråga blifva föremål

för bifall eller afslag, bör talmans

första proposition lyda på bifall.

Om denna besvaras med nej, och

anmärkningar i saken blifvit under

öfverläggningen gjorda, bör den följande

propositionen i enlighet med

dem uppställas. Innefattar ett förslag

flera delar, som ej lämpligen

kunna i ett sammanhang afgöras,

bör särskild proposition å hvardera

delen framställas i enahanda ordning,

som nu är föreskrifven. — Proposition

skall alltid endast med ja eller

nej besvaras, och talmannen tillkännagifve

sin uppfattning af det

svar, som lämnats, hvarvid skall

bero, så vida ej votering begäres,

(Föreslagen lydelse:)

§ 60.

När ärende skall slutligen afgöras,

böra därtill hörande handlingar uppläsas,

så framt någon kammarens

ledamot sådant äskar. Ej må något

mål, däri öfverläggning ägt rum, till

slutligt afgörande företagas, förr än

kammaren på talmannens hemställan

förklarat öfverläggningen slutad;

börande därefter proposition framställas.

Kan fråga blifva föremål

för bifall eller afslag, bör talmans

första proposition lyda på bifall.

Om denna besvaras med nej, och

anmärkningar i saken blifvit under

öfverläggningen gjorda, bör den följande

propositionen i enlighet med

dem uppställas. Innefattar ett förslag

flera delar, som ej lämpligen

kunna i ett sammanhang afgöras,

bör särskild proposition å hvardera

delen framställas i enahanda ordning,

som nu är föreskrifven. — Proposition

skall alltid endast med ja eller

nej besvaras, och talmannen tillkännagifve

sin uppfattning af det

svar, som lämnats, hvarvid skall

bero, så vida ej votering begäres,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse:)

hvilken då ej må vägras; en hvar i

öfrigt obetaget att låta sin särskilda

mening i protokollet antecknas. Ingen

må försöka att beslutet genom

ny öfverläggning upprifva. — Då

voteras skall, bör voteringsproposition

jämte tydlig kontraproposition

genast författas, justeras och anslås,

samt omröstningen strax därefter

verkställas; men ej må proposition

göras, om votering skall äga rum,

ej heller någon omröstning därom

tillåtas.

Omröstningen skall alltid ske med

tryckta och omärkta, enkla, slutna och

hoprullade sedlar, och hör, till undvikande

af lika röstetal för ja och nej,

i mål, där blott enkel pluralitet erfordras,

talmannen vid hvarje omröstning

jöre sedlarnas uppräkning en

bland dem uttaga och genast förseglad

aflägga. Om vid sammanräknandet

af de öfriga sedlarna rösterne befinnas

lika delade, skall den förseglade sedeln

öppnas och afgöra beslutet. Är

pluralitet redan vunnen, bär den aflagda

sedeln ouppbruten genast förstöras.

§ 65.

När, i fråga om statsutgifter eller

bevillning, eller om reglera entariska

föreskrifter för riksbanken, dess inkomster

oeh utgifter, eller om ansvarsfrihet

för fullmäktige i riksbanken,

eller om riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning, inkomster

(Föreslagen lydelse:)

hvilken då ej må vägras; en hvar i

öfrigt obetaget att låta sin särskilda

mening i protokollet antecknas. Ingen

må försöka att beslutet genom

ny öfverläggning upprifva. — Då

voteras skall, bör voteringsproposition

jämte tydlig kontraproposition

genast författas, justeras och anslås,

samt omröstningen strax därefter

verkställas; men ej må proposition

göras, om votering skall äga rum,

ej heller någon omröstning därom

tillåtas. Omröstningen skall ske

öppet och medelst namnupprop. Befinnas

i mål, där blott enkel pluralitet

erfordras, de afgifna rösterna lika

delade, nedlägge talmannen i en därtill

af sedd rösturna en ja-sedel och

en nej-sedel, båda lika samt hvar för

sig slutna och hoprullade, och afgöres

då omröstningens utgång genom den

sedel, som en af kammarens ledamöter

på anmodan af talmannen ur rösturnan

upptager.

§ 65.

När i fråga om statsutgifter eller

bevillning, eller om reglementariska

föreskrifter för riksbanken, dess inkomster

och utgifter, eller om ansvarsfrihet

för fullmäktige i riksbanken,

eller om riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning, inkomster

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse:)

och utgifter, kamrarne fatta stridiga

beslut, som ej uppå vederbörligt utskotts

förslag varda sammanjämkade,

skola bägge kamrarne hvar för sig

rösta om de olika beslut, hvari

hvardera förut stannat; kommande

den mening, som därvid erhåller de

flesta ledamöters af båda kamrarna

sammanräknade röster, att gälla såsom

Riksdagens beslut. För att vid

sådan omröstning förekomma lika antal

röster, skall i Andra Kammaren

ajläggas och förseglas en sedel, hvilken,

i händelse de öfriga sammanräknade

rösterna utfalla lika, öppnas

och af gör frågan. Är pluralitet redan

vunnen, hör den aflagda sedeln oupphruten

genast förstöras.

§ 75.

Vid alla val iakttages, att namnsedlarne,

så framt de skola blifva

gällande, böra vara enkla, slutna,

hoprullade, omärkta och fria så väl

från all tvetydighet i anseende till

personernas namn, som från oriktighet

i anseende till deras antal.

Mellan personer, som vid val undfått

lika antal röster, skiljes genom

lottning, när så erfordras.

Stockholm den 4 maj 1909.

(Föreslagen lydelse:)

och utgifter, kamrarne fatta stridiga

beslut, som ej uppå vederbörligt utskotts

förslag varda sammanjämkade,

skola bägge kamrarne hvar för sig

rösta om de olika beslut, hvari

hvardera förut stannat; kommande

den mening, som därvid erhåller de

flesta ledamöters af båda kamrarna

sammanräknade röster, att gälla såsom

Riksdagens beslut. Om vid sammanräkningen

af de afgifna rösterna

dessa befinnas lika delade, nedlägge

Andra Kammarens talman i en därtill

af sedd rösturna en ja-sedel och en

nej-sedel, båda lika samt hvar för sig

slutna och hoprullade, och af g öres då

omröstningens utgång genom den sedel,

som en af Andra Kammarens ledamöter

på anmodan af talmannen ur

rösturnan upptager.

§ 75.

Alla val skola ske med slutna

sedlar, och iakttages därvid, att

namnsedlarne, så framt de skola

blifva gällande, böra vara enkla,

hoprullade, omärkta och fria såväl

från all tvetydighet i anseende

till personernas namn, som från

oriktighet i anseende till deras antal.

Mellan personer, som vid val

undfått lika antal röster, skiljes genom

lottning, när så erfordras.

På utskottets vägnar:

KARL STAAPF.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

Reservation:

af herrar Behm, Blomberg, Säve, Östberg, Fatbeck, Sjöholm, Clason, Bellinder

och von Mentor, hvilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att ifrågavarande motioner icke måtte föranleda

någon Riksdagens åtgärd.

Det skulle här antecknas, att herrar Nyström, Uppström, Jansson och

Larsson icke deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.

Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.