Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6

1909-04-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1909:6, Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6.

1

JT:o 6.

Ank.''till Riksd. kansli den 20 april 1909, kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning a/ väckt

motion om ändring af § 79 regeringsformen.

Uti en inom Första Kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, n:o 49, hafva herrar C. A. Sjöcrona, Lars Berg, Herman

Béhm, friherre Hj. Palmstierna, J. M. Ekströmer, friherre Herman Fleming,

K. Bohnstedt, P. M. Carlberg, E. Fränekel, Carl H. Björck, Th. af Ekenstam

och P. Sörensson hemställt, att Riksdagen ville till hvilande för vidare

behandling i grundlagsenlig ordning antaga följande förslag till ändrad

lydelse af § 79, punkt 1 regeringsformen.

§ 79.

1 :o) Ingen förändring af rikets vapen eller flagga må göras, ej heller

någon bestämmelse om svenska skriftspråkets form eller beteckningssätt

meddelas utan Riksdagens samtycke.

Motionärerna hafva därjämte hemställt att, därest det föreslagna stadgandet

möjligen skulle anses böra införas på annan plats än den ofvan

förutsatta, eller dess formulering skulle tarfva rättelse, konstitutionsutskottet

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 3 Sami. 4 Httft. (Nis 6—9. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6.

Utskottets

yttrande.

måtte, om det gillade syftet af förslaget, däri vidtaga de ändringar, som

för ändamålet kunde anses lämpliga.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för det framlagda

förslaget, tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Motionärernas förevarande förslag, hvilket föranledts af Kungl. Maj:ts

nådiga cirkulär den 7 april 1906 angående gemensam norm för undervisning

i svensk rättskrifning vid åtskilliga läroanstalter och som åsyftar att gifva

Riksdagen medbestämmanderätt i frågor af denna natur, har utskottet icke

kunnat tillstyrka. Äfven om olika meningar hysas rörande lämpligheten

af de uti förenämnda cirkulär gifna bestämmelser, synes det nämligen

utskottet uppenbart, att frågor angående språkets skrifsätt och form

icke äro af beskaffenhet att böra göras till föremål för Konungens och

Riksdagens gemensamma lagstiftning. De regler för språkets stafning, som

kunna finnas erforderliga för undervisningen i rikets läroanstalter, böra,

enligt utskottets uppfattning, såsom hittills meddelas af Kungl. Maj:t, som

omhänderhar ledningen af undervisningsväsendet i öfrigt. Ett tillräckligt

korrektiv mot olämpliga eller för långt gående bestämmelser härutinnan

ligger såväl uti det konstitutionella ansvar Konungens rådgifvare äro underkastade

som uti den allmänna opinionen. Att Riksdagen skulle erhålla

medbestämmanderätt i frågor af denna art finner utskottet vara så mycket

mindre lämpligt som detta lätteligen skulle kunna leda därhän, att

reformer i den ena eller andra riktningen, om än aldrig så nödiga och

nyttiga, genom bristande samstämmighet mellan kamrarna komme att

fördröjas eller helt och hållet förhindras, hvilket åter i sin ordning skulle

hafva till följd, att talspråket så småningom komme att allt mer och

mer aflägsna sig från det officiella skriftspråket. Faran härför synes utskottet

vara så mycket större, som erfarenheten från andra länder visat, att

språkfrågor lätt öfvergå till rena partifrågor, då de dragas in under representationens

pröfning.

Utskottet anser sig slutligen böra mot den af motionärerna föreslagna

formuleringen erinra, att densamma går vida längre än afsikten

synes hafva varit. Under uttrycket >skriftspråkets form eller beteckningssätt»

ingå nämligen icke blott frågor rörande stafningen utan jämväl

frågor angående nya ordformer, användningen af stora bokstäfver och

skiljetecken m. m. Äfven en sådan fråga som afskaffandet af den förut

brukliga kurialstilen i ämbetsverken skulle hafva fallit under det af niotio
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6.

3

närerna föreslagna stadgandet. Men att draga dylika spörsmål under Riksdagens

pröfning, vore uppenbarligen orimligt.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att förevarande motion ej må föranleda någon

Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 april 1909.

På utskottets vägnar:

KARL STAAFF.

Reservationer:

af herrar Behm, Östberg, Sjöholm, von Mentzer och Björck, som under

åberopande af de i motionen anförda skäl hafva ansett, att utskottet bort

hemställa om bifall till det af motionärerna framställda förslaget;

af herrar Clason och Hallin.

Det skulle här antecknas, att herrar Blomberg, Nyström, Fdhlbeck och

Sundström icke deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.