Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående utredning rörande ändrade grunder för tillsättning af borgmästare samt af rådmän och magistratssekreterare i Stockholm m. m.

1909-04-16 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1909:7, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående utredning rörande ändrade grunder för tillsättning af borgmästare samt af rådmän och magistratssekreterare i Stockholm m. m.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

I

UMottets

yttrande.

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

ST:© 7.

Ank. till Riksd. kansli den 20 april 1909, kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt

motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående

utredning rörande ändrade grunder för tillsättning

af borgmästare samt af rådmän och magistratssekreterare

i Stockholm m. m.

Uti en inom Andra Kammaren vackt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, n:o 90, har herr P. Zimdahl hemställt, att Riksdagen ville

i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta anställa

utredning rörande ändrade grunder för tillsättning af borgmästare

samt af rådmän och magistratssekreterare i Stockholm äfvensom för Riksdagen

framlägga det förslag, hvartill en sådan utredning kunde föranleda.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt förslag, tillåter

sig utskottet hänvisa till motionen.

Uti äldre tider ingick i städernas borgerskaps privilegier rättigheten

att till borgmästaretjänster föreslå behörige män, af hvilka Konungen ägde

utnämna en. Denna städernas borgerskap tillerkända och genom Kungl.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7. 5

Maj:ts försäkran den 23 februari 1789 bekräftade rättighet bibehölls uti

1809 års regeringsform. Vid 1862—63 års riksdag utsträcktes denna rätt

till öfriga, till deltagande i riksdagsmannaval inom borgarståndet berättigade

invånare och öfvergick vid det nya representationsskickets antagande

till städernas samtliga invånare, hvilka äro berättigade att deltaga i riksdagsmannaval.

I samband med den vid innevarande års riksdag beslutade

politiska rösträttsreformen har ifrågavarande rätt öfverflyttats till i

städerna bosatta och i deras allmänna angelägenheter röstberättigade män.

Grunden till denna städernas befogenhet att medverka vid val af

borgmästare är att söka däri, att borgmästaren och rådmännen, på samma

gång de såsom rådstufvurätt handhafva den dömande myndigheten inom

staden, i egenskap af magistrat från äldre tider utgjort stadens styrelse och

utsetts af städernas menigheter. I och med den kommunala själfstyrelsens

införande och utveckling samt förändringen i öfrig! i städernas samhälleliga

förhållanden hafva emellertid åtskilliga af de administrativa åligganden,

som förut tillkommit magistraten, öfverflyttats på rent kommunala

myndigheter. Ännu äger dock magistraten, hvari borgmästaren är

själfskrifven ordförande, ett icke ringa inflytande på de kommunala angelägenheternas

skötande. Den verksamhet, som magistraten i sådant hänseende

utöfvar, består, bland annat, i upprättande af röstlängd, ledning af

allmän rådstuga och beredning af de ärenden, som där skola förekomma,

befogenhet att genom en sin medlem deltaga i stadsfullmäktiges öfverläggningar,

rätt till initiativ hos kommunens beslutande myndighet samt

inseendet öfver alla af stadskommunen tillsatta styrelser.

♦ Äfven om den kommunala verksamhet borgmästarne sålunda utöfva

i och för sig är af den vikt och betydelse, att det kan anses befogad!,

att stadsinvånarnes mening om hvilka personer må anses för borgmästaruppdraget

mest lämpliga, bör vid platsens tillsättande få göra sig hörd,

torde det dock vara uppenbart, att densamma icke kan innebära ett tillräckligt

skäl för bibehållande af den nuvarande ordningen för dessa tjänsters

besättande. Såsom motionären framhållit och såsom för öfrigt torde

vara allmänt bekant, är nämligen denna förenad med så afsevärda olägenheter

i skilda hänseenden, att en ändring härutinnan på goda skäl kan

ifrågasättas. Mer än en gång har det sålunda inträffat, att valmännen

vid upprättande af förslag till borgmästartjänster låtit sig ledas af

sådana synpunkter, att fordran på största möjliga skicklighet och erfarenhet

i domarevärf icke kunnat vid utnämningen behörigen tillgodoses.

Genom att å förslaget uppföra, förutom den man velat gynna, tvenne andra

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

personer, hvilka antingen varit denne betydligt underlägsna i meriter eller

ock innehaft sådana befattningar, att man med säkerhet kunnat antaga,

att de icke velat blifva till platsen utnämnda, har man i själfva verket

beröfvat Kungl. Maj:t utnämningsrätten, i det strängt taget något val

mellan de å förslaget uppförda icke kunnat äga rum. Att en dylik ordning

för ifrågavarande tjänsters tillsättande skall vara ägnad att sänka

stadsdomstolarnas såväl kompetens som anseende, ligger i öppen dag. Den

skarpa gränslinje, som genom utnämningssättet kommit att uppdragas

mellan å ena sidan stadsdomstolarna och å andra sidan landt- och öfverdomstolarna,

har jämväl medfört den konsekvensen, att borgmästarne

i allmänhet äro afskurna från möjligheten af en förflyttning eller befordran

till sistnämnda båda slags domstolar. Härtill kommer vidare, att

ordningen för ifrågavarande befattningars tillsättande icke lämnar någon

som helst garanti för att en borgmästare i en mindre stad, han må hafva

skött sin tjänst med än så framstående skicklighet, kan vinna befordran

till dylik befattning i en större stad. Detta förhållande utgör naturligen

en orättvisa mot den förtjänte och beröfvar ifrågavarande tjänstehafvare

den sporre att söka väl fylla sitt kall, som befordringsutsikten alltid

innebär.

Ehuru utskottet således är med motionären ense därutinnan, att

flera skäl tala för en reform i förevarande hänseende, har utskottet dock

icke ansett sig böra tillstyrka det af honom väckta förslaget att i skrifvelse

till Kungl. Maj:t anhålla om verkställande af utredning och framläggande

af förslag i ämnet. Som bekant står frågan om en reform af

vårt processväsen på dagordningen. I främsta rummet torde denna reforna

komma att afse domstolarnas organisation. I samband härmed kommer uppenbarligen

frågan angående stadsdomstolarnas ställning öfverhufvud taget att

göras till föremål för en ingående behandling och pröfning. Då de missförhållanden,

hvilka äro förbundna med den nuvarande ordningen för

borgmästartjänsternas tillsättande, därvid gifvetvis komma att blifva beaktade,

har det synts utskottet mindre lämpligt att nu begära en särskild

utredning rörande ändrade grunder härutinnan, i synnerhet som en sådan

utredning icke kan begränsas till att afse endast spörsmålet om lämpligaste

sättet för nämnda tjänsters tillsättande. En dylik utredning måste

nämligen jämväl omfatta åtskilliga frågor af ekonomisk och administrativ

natur, hvilka i samband med en reform af ifrågavarande art måste finna

sin lösning.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

att förevarande motion ej må föranleda någon

Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 april 1909.

På utskottets vägnar:

KARL STAAFF.

Reservation

af herr Clason, som anfört:

»En ändring i sättet för tillsätttande af borgmästare samt rådmän

och magistratssekreterare i Stockholm kan ske på olika sätt. Den kan,

såsom utskottet anför, uppskjutas tills i samband med en reform af

hela vårt processväsen, då man väntar, att stadsdomstolarnas ställning

öfverhufvud taget kommer att göras till föremål för behandling. Men

den kan också tänkas genomförd äfven oberoende af en sådan eventuell

ombildning af stadsdomstolarna. Man kan exempelvis införa ett nytt valsätt,

som försvårar för en majoritet bland valmanskåren att utestänga de

mest meriterade. Man kan ock tänka sig sådana bestämmelser om pröfning

af ansökningarna, att undermåliga kandidater skulle utestängas. Då

nu processreformens utarbetande och dess genomförande utan tvifvel komma

att blifva mycket tidsödande, och då ingen för närvarande kan veta, hvilken

inverkan den kan komma att hafva på stadsdomstolarnas organisation,

men däremot utskottet själft erkänner den nuvarande ordningen för

här ifrågavarande tjänsters besättande vara ''förenad med så afsevärda

olägenheter i skilda hänseenden, att en ändring på goda skäl kan ifrågasättas’,

har jag ansett, att utskottet bort i här ofvan angifna syfte tillstyrka

motionen.»

Det skulle här antecknas, att herrar Béhm, Nyström, Fahlbeck och

Jansson icke deltagit i detta ärendes slutbehandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.