Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj.t angående tillägg till kommunalförfattningarna, åsyftande att i kommuner af större utsträckning bereda de röstberättigade större möjlighet att deltaga i kommunala af göranden.

1909-03-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1909:26, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj.t angående tillägg till kommunalförfattningarna, åsyftande att i kommuner af större utsträckning bereda de röstberättigade större möjlighet att deltaga i kommunala af göranden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 26.

1

N:o 26.

Ank. till Riksd. kansli den 8 mars 1909, kl, 1 e. in.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.

Maj.t angående tillägg till kommunalförfattningarna,

åsyftande att i kommuner af större utsträckning bereda

de röstberättigade större möjlighet att deltaga i kommunala

af göranden.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad

motion, nro 4, hafva herrar Carl Lindhagen och E. F. Hellberg anfört

följande:

»Vid förra årets riksdag påyrkades undersökning ur olika synpunkter

om de till lappinarksbefolkningen donerade statsskogarnes vård

och brukande samt förslag till lagstiftning och eventuellt äfven andra

åtgärder för upprätthållande af dessa skogars vid afvittringen afsedda

ändamål. Motionen, som enhälligt afstyrktes af tillfälligt utskott inom

Andra Kammaren, föll redan i denna kammare.

Det är dock på upprätthållandet af nämnda ändamål, landtbefolkningens

öden beror i de af statsmakterna och myndigheterna åsidosatta

utmarker, som kallas lappmarkerna. Ingen utväg står denna

befolkning till buds för att skydda sig mot utsugningen och inga

vänner synas de äga bland de mäktige, som vilja göra något verkligt

för dem.

En annan orsak, hvilken, om'' ej på samma sätt, dock i sin mån

mångenstädes bidrager till att drifva lappmarkernas landtbefolkning mot

undergång, är de oefterrättliga kommunalpolitiska förhållandena, som

beröfva den inflytande på kommunens angelägenheter. Detta beror,

frånsedt rösträttslöshet, på dels bolagsväldet och dels den faktiska

omöjligheten för det stora flertalet att utöfva någon rösträtt. Det förra

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 7 Samt. 25 Höft. (N:o 26.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

LagtitskoUets Utlåtande N:o 26-

missförhållandet skulle, antages det, såvidt afser afgörandena å stämmorna,

bli väsentligen stäckadt genom det hyllande förslaget om ändringi

kommunalförfattningarne. Det andra kommer att kvarstå.

En lappmarksbo, som känner väl till dessa för öfrigt allmänt

bekanta förhållanden, lämnar härom följande skildring. ''Våra kommunalförordningar’,

säger lian, ''anpassade efter små församlingar, utesluta

med säkerhet tre fjärdedelar af den röstberättigade befolkningen från

möjligheten att begagna sig af sin rösträtt. Hvad skulle man t. ex.

säga i södra Sverige, om det utkomme en förordning som påbjöde,

att i hvarje län skulle hållas stämmor blott på ett ställe och att till

dessa stämmor skulle folket från länets alla delar kallas medelst kungörelse

2 söndagar i en kyrka. Otvifvelaktigt skulle man skratta åt en

sådan förordning såsom varande mer än vanvettig. Men i de stora

norrlands- och särskildt lapp mark skom 111 uneri i a praktiseras en dylik

förordning och detta trots dessa kommuner nästan fullständigt sakna

kommunikationer. Hafva stämmoordförandena 2 söndagar å rad låtit

sina stämmokungörelser uppläsas i kyrkan, så är därmed folket på 60,

70, 80, 90 å 100 kvadratmil lagligen kalladt till stämman. I regel

införes en annons i ortstidningarne, men om tidningen med annonsen

hinner i tid fram betyder absolut ingenting. Allt är lagligt och några

pampar, som bo i kyrkostaden eller dess omedelbara närhet besluta

om kommunens angelägenheter. För alla de öfriga återstår endast

rätten och plikten att betala skatt. År det ej hög tid på att något

göres för att afskaffa en sådan orättvisa, eu orättvisa som har så ytterligt

menliga följder för dessa kommuner.’

I allmänhet är landtbefolkningen på grund af de långa afstånden

försatt i en särdeles ogynnsam ställning vid utöfvandet af sin politiska

och kommunala medborgarrätt i förhållande till befolkningen i städer

och liknande samhällen. Uti så omfattande kommuner som exempelvis

lappmarkssoeknarne är tillståndet ofta oefterrättligt. Hvilka utvägar,

som kunna tillitas för att åstadkomma en rimligare ordning, där det

behöfves, kräfver naturligtvis eu närmare utredning.

Flera möjligheter stå härvid till buds, när det gäller val och

särskildt sådana som på grund af sin betydelse väcka större uppmärksamhet.

I det hvilande förslaget till lag om val till Riksdagen föreskrifves

sålunda, att, vid val till Andra Kammaren, kommun, som til? följd af

folkmängdens storlek, sam färdsförhållandena eller andra orsaker finnes

icke lämpligen böra utgöra ett enda valdistrikt, må delas i två eller flera.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 26.

Denna bestämmelse blir dock säkerligen icke ensam tillfyllestgörande

för sådana kommuner, om hvilka bär är fråga. I kungl. propositionen

om det hvilande rösträttsförslaget anmärktes ock, att lösningen däraf borde

afundas, innan åtgärder vidtogos i det högst beaktansvärda syftet att

de, som af sitt yrke eller sin tjänst äro hindrade att personligen deltaga

i riksdagsman!! avalen, skola äga möjlighet att till val förrättaren insända

sina röstsedlar. Enahanda hänsyn bör, måhända med lika log, visas

dem, som af sin boningsort måste anses faktiskt hindrade att deltaga

i valet.

Hvad sålunda ifrågasatts för de enbart politiska valen, äger

giltighet äfven för de kommunala. I det hvilande förslaget till ändring

i vissa delar af förordningen om landsting stadgas emellertid, att val

till landsting förrättas i valkrets å landet kommunvis vid första ordinarie

kommunalstämma under året. Här gifves ingen anvisning till beredande

af ökade möjligheter för vidsträcktare kommuners invånare att kunna

begagna sig af sin rösträtt. Meningen att dessa val skola gifva ett

proportionellt uttryck för de valberättigades uppfattningar om de åskådningssätt,

som skola göra sig gällande i landstingen och därigenom

medelbart i Första Kammaren, blir särskild! för många af dessa kommuner

väsentligen en lag på papperet. Särskild! kommer den betryckta, i

obygderna bosatta landtbefolkningen att vara utesluten från hvarje

möjlighet att bevaka sin talan. Häri bör rättelse omedelbart ske.

Åtgörandet af sådana kommunala ärenden, som icke äro att hänföra

till val, kunna åter svårligen äga rum genom rösternas upptagande

på olika lokaler eller insändande till kommunalstämmans ordförande,

ehuru det visserligen icke är ogörligt, när det gäller någon viss betydelsefull

fråga exempelvis i beskattningsafseende, att insända svar med

ja eller nej på en utsänd proposition i ämnet. 1 allmänhet måste

här kommunens medlemmar sammanträda till gemensamma öfverläggningar.

Ett förslag till ny författning i detta hänseende, atsedt åtminstone

för vissa af de vidsträckta kommunerna i norra delarna af

riket, har, på sätt bilagan till denna motion utvisar, uppsatts af den

ofvan åberopade lappmarksbon, hvilken vidfoga! förslaget en motivering,

som lämnar eu belysande inblick i lappmarksförhållanden. I hvad mån

detta förslag lämpar sig för flera olika orter är svårt att säga. Men

förslaget förtjänar i alla fall en utredning i samband med frågan, om

hvad som verkligen kan göras åt saken i sin helhet.

På grund af hvad sålunda anförts hemställes: att Riksdagen ville

hos Kungl. Maj:t anhålla om framläggande snarast möjligt af ett sådant

tillägg till kommunalförfattningarne, att i kommuner af större utsträck
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 26.

Utskottets yttrande.

ning, särskildt lappmarkssocknarna, utväg må, där sådant erfordras,

beredas den kommunalt röstberättigade befolkningen att i största möjliga

utsträckning deltaga såväl i kommunala val i synnerhet till landsting

som i öfriga kommunala afgöranden isynnerhet rörande beskattningsfrågor.

»

Den fråga, motionärerna sålunda väckt, kan utskottet icke finna

annat än beaktansvärd. De säregna förhållanden, som i fråga om areal,

befolkning och kommunikationer äro rådande i de af motionärerna närmast

afsedda kommuner, eller de s. k. lappmarkssocknarna, torde vara

allmänt kända. Utskottet vill dock här anföra några för förhållandena

belysande exempel. Vilhelmina socken i Asele lappmark har en areal

af 87,5 kvadratmil och 6,493 invånare. Inom Piteå lappmark finnas

bland annat två kommuner, Arvidsjaur och Arjeploug, af hvilka den

förra, med 5,776 invånare, omfattar 59,7 kvadratmil och den senare,

med 2,495 invånare, 146,8 kvadratmil. Ännu längre mot norr vidgas

landskommunernas territoriella områden ytterligare. Sålunda har Jockmocks

socken med Kvickjocks kapell inom Luleå lappmark en areal af

194,3 kvadratmil, och Juckasjärvi socken i Torne lappmark 141,7

kvadratmil. Invånarnas antal i Jockmocks kommun uppgick år 1906

till 4,603 och i Juckasjärvi till 7,054. Gällivare socken slutligen har

eu ytvidd af 167,4 kvadratmil.

För kommuner af nu angifven eller liknande omfattning kunna

gällande bestämmelser i kommunalförfattningarna angående tiden för

stämmors och sammanträdens allmänniggörande och hållande, sättet för

rösträtts utöfvande m. m. icke anses vara lämpligt afpassade eller ens

behörigen fylla sitt ändamål. Såsom eljest skola här kommunal- och

kyrkostämmer hållas å ett för hela kommunen gemensamt ställe å de

därför i gällande författningar bestämda tider, och kungörelse därom

kan enligt författningarna ske endast fjorton dagar eller en vecka eller

ännu kortare tid förut. Under sådana förhållanden måste det gifvetvis

ofta nog inträffa, att stämmors och sammanträdens hållande blir otillräckligt

eller kanske alldeles icke bekantgjordt för invånare i stora delar

af kommunen, och detta ehuru måhända å stämman eller sammanträdet

skola afhandlas ärenden af största vikt för invånarna. Men äfven om

underrättelse om dylikt sammanträdes hållande skulle vunnit tillräcklig

spridning, är det uppenbarligen synnerligen ofta fallet, att kommunens

röstberättigade medlemmar äro förhindrade att komma tillstädes på

grund af de stora afstånden, vägarnas ofarbarhet vissa tider in. in.

Bestämmelserna i kommunalförfattningarna om rätt för röstägande att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 26. 5

öfverlåta sin talan och rösträtt på annan röstägande äro tydligen, särskild!

med deD begränsning de erhållit, i ringa män ägnade att afhjälpa

dessa missförhållanden.

Vid den ifrågavarande motionen har fogats ett »utkast till kommunalförordning

för de störa norrländska kommunerna». I hvad mån de

där upptagna förslagen böra vinna afseende för rådande af bot å nu

omtalade förhållanden, därom har utskottet icke kunnat bilda sig någon

bestämd mening. En närmare utredning i det syfte motionärerna föreslå

synes utskottet af behofvet påkallad, och torde denna utredning ådagalägga,

i hvad mån äfven andra kommuner af stor utsträckning på landet

än lappmarkssocknarna lämpligen böra inbegripas i den lagstiftning,

som i det ifrågasatta hänseendet kan komma till stånd.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i anledning af förevarande motion,

måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungi.

Maj:t täcktes låta utreda, i hvad män särskilda åtgärder

böra vidtagas för att i lappmarkssocknarna och andra

kommuner på landet af större utsträckning den kommunalt

röstberättigade befolkningen må beredas utväg

att i större omfattning, än för närvarande kan äga

rum, deltaga i kommunala afgöranden, samt för Riksdagen

framlägga det förslag, hvartill utredningen kan

gifva anledning.

Stockholm den 8 mars 1909.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER,

2

Bill. till Biksd. Prof. 1909. 7 Sami. 25 Höft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.