Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om förbud mot handels idkande å söckendag utöfver viss tid.

1909-04-21 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1909:45, Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om förbud mot handels idkande å söckendag utöfver viss tid.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

1

N:o 45.

Ank. till Riksd. kansli den 22 april 1909 kl. 3 e. in.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om förbud mot handels idkande å söckendag utöfver

viss tid.

Genom en den 26 februari 1909 dagtecknad proposition, n:o 95,

hvilken af båda kamrarna hänvisats till lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet förda protokoll,

föreslagit Riksdagen att antaga här nedan införda förslag till lag om förbud

mot handels idkande å söckendag utöfver viss tid.

Utskottets yttrande.

1904 års lagutskott hemställde, i anledning af då väckta motioner,

att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t måtte begära utredning, huruvida

och på hvilka villkor kommun kunde berättigas att bestämma viss

tid, under hvilken inom kommunen belägna handelsbutiker skulle hållas

stängda, samt för Riksdagen framlägga det förslag till lagbestämmelser,

hvartill utredningen kunde gifva anledning. Denna utskottets hemställan

bifölls af Andra Kammaren, men blef af Första Kammaren afslagen. Vid

1905 års riksdag, då motion i ämnet ånyo väcktes, uttalade lagutskottet,

att de föreslagna lagbestämmelserna icke syntes höra utsträckas

att omfatta landsbygden, utan hemställde, att lagstiftningen skulle, afse

allenast stadskommun eller sådant samhälle i öfrigt, för hvilket ordningsBih.

till Riksd. Prot. 1909. 7 Sami. 44 Höft. (N:o 45). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

stadgan för rikets städer vore gällande. Denna hemställan vann dock

ingendera kammarens bifall. När Riksdagen slutligen år 1906, i öfverensstämmelse

med lagutskottets förslag, beslöt aflåta skrifvelse i ämnet till

Kungl. Maj:t, togs däruti afstånd från tanken att i förevarande hänseende

skilja mellan land och stad, och den hemställan, hvari skrifvelsen utmynnade,

affattades lika med 1904 års lagutskotts nyssberörda hemställan. Då i det

nu föreliggande förslaget byggts på denna hufvudprincip — om likställighet

mellan land och stad — vill utskottet, i öfverensstämmelse med den uppfattning,

som uttalats af 1904 och 1906 års lagutskott samt i sistnämnda års

riksdagsskrivelse, och hvilken uppfattning äfven af statsrådet och chefen

för justitiedepartementet omfattats i hans yttrande till det vid ifråo-avarande

proposition i utdrag fogade statsrådsprotokollet, äfven för sin del

framhålla, att en lagstiftning af denna art visserligen, synes äga sitt hufvudsakligaste

intresse för de större stadssamhällena, men att däraf enligt

utskottets uppfattning icke följer, att dess tillämplighet bör inskränkas

till dylika samhällen. Skulle ett förbud i enlighet med lagförslagets

föreskrifter i fråga om öppenhållande af handelsbod, i stad

eller på landet, visa sig obehöfligt eller olämpligt, torde med all säkerhet

kunna förutsättas, att ett sådant förbud icke i strid mot ett sålunda befintligt

berättigadt intresse kommer att genomföras eller i allt fall icke

att blifva bibehållet. A andra sidan kan icke förnekas och får icke förbises,

att i många fall, särskild! i fråga om landsbygd, som gränsar till

stad eller till sådant stadslilånande samhälle, som ofvan sägs,e väsentliga

olägenheter kunna uppstå, därest icke möjlighet förefinnes att äfven med

afseende på landskommuner tillämpa ifrågavarande lagstiftning.

Beträffande i öfrigt de hufvudsynpunkter, som vid utarbetande af

lagförslaget i fråga varit bestämmande, och hvilka utskottet för sin del

finner riktiga, får utskottet hänvisa till propositionen. Endast beträffande

vissa detaljer i förslaget har utskottet ansett sig böra föreslå några

jämkningar.

Sålunda har det till en början synts utskottet, som om den i 2 §

af förslaget medgifna rätten att i fråga om matvaruaffärer och cigarrbutiker

bestämma viss senare stängningstid, än den eljest enligt förslaget

allmänna, lämpligen borde utsträckas att omfatta äfven bodar, där hufvudsakligen

tidningar försäljas, så kallade tidningskontor. De skäl, som

af föredragande departementschefen anförts till stöd för en dylik bestämmelse

i fråga om bodhandeln med lifsförnödcnheter och tobaksvaror,

synas nämligen äfven kunna åberopas för ett liknande medgifvande med

afseende å tidningshandeln. Ett sådant medgifvande torde äfven vara med

billigheten öfverensstämmande, då, som bekant, tidningar i stor utsträck
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

ning försäljas i cigarraffärerna, och därjämte enligt 15 § i förslaget tidningshandel

får bedrifvas utomhus under hvad tid som helst. Jämlikt de

engelska lagbestämmelserna om stängningstid är också, enligt hvad departementschefen

erinrat, all tidningshandel undantagen från lagens tillämplighetsområde.

1 öfrig! har utskottet beträffande första stycket af förslagets 4 § ansett

det böra uttryckligen uttalas, huru beslut af stadsfullmäktige, allmän

rådstuga eller kommunalstämma, som i paragrafen afse?, skall komma

till magistratens eller annan stadsstyrelses eller kronofogdes kännedom.

I 8 § har uttrycket »vara öppen» utbytts mot orden »hållas öppen».

Förslagets 14 § stadgar, att i fråga om köping, som icke utgör egen

kommun, samt municipalsamhälle skall hvad i lagen om kommun sägs

äga motsvarande tillämpning, och att i följd däraf förbud, som besfutes

af kommun, till hvilken köping eller municipalsamhälle hör, icke

skall gälla köpingen eller samhället. Häraf synes väl enligt utskottets

mening följa, att medlem af här afsedd köping eller af municipalsamhälle

icke äger att å kommunalstämman för den kommun, köpingen eller

samhället tillhör, deltaga i öfverläggningar och beslut uti förevarande

frågor. Då emellertid tvekan härom möjligen kunde uppkomma, särskild!

med hänsyn därtill, att medlem af dylik köping eller municipalsamhälle

regelmässigt äger rätt att deltaga i afgörandet af kommunens angelägenheter,

har det synts utskottet lämpligt, att paragrafen blefve i nu angifna

hänseende förtydligad. Därvid har utskottet äfven i så måtto ändrat förslagets

ordalydelse som uttrycket »förbud, som beslutes af kommun», ersatts

med »af kommunen enligt denna lag fattadt beslut». Såsom föremål

för kommunal myndighets beslut jämlikt denna lag kan nämligen förekomma

äfven annan fråga än den om meddelande af förbud, som i

lagen afses.

På »-rund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, under förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition, n:o 95, icke kunnat i oförändradt

skick af Riksdagen bifallas, måtte för sin del

antaga följande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

(Kungl. Maj:ts förslag.) ...... (Utskottets förslag.)

Lag

om förbud mot handels idkande å söckendag utöfver viss tid.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Därest inom kommun yppas behof af förbud mot att handelsbod

å söckendag hålles till salu öppen utöfver viss tid, må sådant förbud meddelas

i enlighet med hvad nedan sägs.

2 §.

Förbud, hvarom i 1 § förmäles,

skall angifva viss tid, då bod må

öppnas, ej före klockan sju förmiddagen,

och viss tid, då bod skall

stängas, ej senare än klockan åtta

eftermiddagen. Dock må för bod,

där handel idkas allenast med lifsförnödenheter,

tiden för öppnandet

sättas till klockan sex förmiddagen

samt för sådan bod eller bod, där

hufvudsakligen tobak eller hvad däraf

är förfärdigadt hålles till salu, stängningstiden

sättas till klockan nio

eftermiddagen. Jämväl må stängningstiden

å aftonen före sön- eller

helgdag och under två veckor närmast

före julaftonen bestämmas till

klockan nio eftermiddagen och i

fråga om bodar, som i nästföregående

punkt omförmälas, till klockan

tio eftermiddagen.

2 §•

Förbud, hvarom i 1 § förmäles,

skall angifva viss tid, då bod må

öppnas, ej före klockan sju förmiddagen,

och viss tid, då bod skall

stängas, ej senare än klockan åtta

eftermiddagen. Dock må för bod,

där handel idkas allenast med lifsförnödenheter,

tiden för öppnandet

sättas till klockan sex förmiddagen

samt för sådan bod eller bod, där

hufvudsakligen tobak eller hvad

däraf är förfärdigadt eller tidningar

hållas till salu, stängningstiden sättas

till klockan nio eftermiddagen. Jämväl

må stängningstiden å aftonen

före sön- eller helgdag och under

två veckor närmast före julaftonen

bestämmas till klockan nio eftermiddagen

och i fråga om bodar,

som i nästföregående punkt omförmälas,

till klockan tio eftermiddagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutukottets Utlåtande N:o 45.

(.Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

3 §•

Förbud skall gälla alla bodar inom kommunen; och må tiderna för

bods öppnande och stängning ej bestämmas olika för bodar af samma slag

eller, utöfver hvad ofvan är sagdt, för skilda slag af bodar.

4 §•

Förbud må beslutas för stad af

stadsfullmäktige eller, där sådana ej

finnas, af allmänna rådstugan samt

för kommun å landet af kommunalstämman;

och varde sådant beslut,

därest stadsfullmäktige eller allmän

rådstuga fattat detsamma, utaf magistraten

eller i stad, där magistrat

ej finnes, utaf den för dylik stad

särskildt tillsatta styrelse samt, därest

kommunalstämma fattat beslutet, utaf

kronofogden i orten med eget utlåtande

Konungens befallningshafvande

underställdi.

Magistrat eller stadsstyrelse, hvarom

nyss är sagdt, eller kronofogde

äge väcka förslag om fattande af

sådant beslut, som i första stycket

omförmäles.

Innan dylikt beslut underställes

Konungens befallningshafvande, gifve

magistraten eller stadsstyrelsen eller

kronofogden föreningar af handelsidkare

eller handelsbiträden, om sådana

föreningar finnas inom kommunen

eller angränsande kommuner,

så ock där bosatta personer, hvilkas

rätt beröres af beslutet, tillfälle att

yttra sig öfver detsamma.

4 §•

Förbud må beslutas för stad af

stadsfullmäktige eller, där sådana ej

finnas, af allmänna rådstugan samt

för kommun å landet af kommunalstämman.

Beslutet skall underställas

Konungens befallningshafvande och

för sådant ändamål öfverlärnnas,

därest stadsfullmäktige eller allmän

rådstuga fattat detsamma, till

magistraten eller i stad, där magistrat

ej finnes, till den för dylik stad

särskildt tillsätta styrelse samt, därest

kommunalstämma fattat beslutet, till

kronofogden i orten, hvarefter beslutet

a f sagda myndighet med eget utlåtande

till Konungens befallningshafvande

insändes.

Magistrat eller stadsstyrelse, hvarom

nyss är sagdt, eller kronofogde

äge väcka förslag om fattande af

sådant beslut, som i första stycket

omförmäles.

Innan dylikt beslut insändes till

Konungens befallningshafvande, gifve

magistraten eller stadsstyrelsen eller

kronofogden föreningar af handelsidkare

eller handelsbiträden, om sådana

föreningar finnas inom kommunen

eller angränsande kommuner,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

I Stockholm skall stadsfullmäktiges

beslut, utan magistratens utlåtande,

underställas öfverståthållarämbetet,

som öfver beslutet hör föreningar

och enskilda, på sätt förut

är sagdt.

(Utskottets förslag.)

så ock där bosatta personer, hvilkas

rätt beröres af beslutet, tillfälle att

yttra sig öfver detsamma.

I Stockholm skall stadsfullmäktiges

beslut, utan magistratens utlåtande,

underställas öfverståthållarämbetet,

som öfver beslutet hör föreningar

och enskilda, på sätt förut

är sagdt.

5 §•

Beslut, som i 4 § omförmäles, skall af Konungens befallningshafvande

oförändradt fastställas eller ock ogillas.

6 §•

Meddeladt förbud skall ofördröjligen af Konungens befallningshafvande

allmängöras genom dess införande i lånskungörelserna och uppläsande

i kommunens'' kyrkor samt genom dess intagande i minst en tidning

inom orten.

7 §.

I afseende å ändring eller upphäfvande af förbud, som förut är

nämndt, galle hvad om sådant förbuds meddelande är stadgadt.

8 §■

Under tid då bod af visst slag

ej må vara öppen, må ej heller

vara, hvarmed handel i dylik bod

idkas, utomhus hållas till salu, med

mindre Konungens befallningshafvande

därtill lämnat tillstånd. Sådant

tillstånd må gifvas allenast för

visst tillfälle och då särskilda omständigheter

därtill föranleda.

8 §•

Under tid, då bod af visst slag

ej må hällas öppen, må ej heller

vara, hvarmed handel i dylik bod

idkas, utomhus hållas till salu, med

mindre Konungens befallningshafvande

därtill lämnat tillstånd. Sådant

tillstånd må gifvas allenast för

visst tillfälle och då särskilda omständigheter

därtill föranleda.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

(.Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

9 §•

Hvar, som öfverträder förbud, hvarom i 1 § förmärs, böte första

gången från och med fem till och med tjugu kronor, andra gången från

tjugu till och med femtio kronor samt därefter hvarje gång från femtio

till och med etthundra kronor.

Den, som i strid mot hvad i 8 § är stadgadt håller vara till salu,

straffes med böter från och med fem till och med tjugu kronor.

10 §.

Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse, som

i 9 § omförmäles, fortsätter eller förnyar samma förseelse, skall, för hvarje

gång stämning därför utfärdats och delgifvits, fällas till de böter, som för

dylik förseelse äro bestämda.

11 §•

För förseelse, som i 9 § sägs, vare, där den med husbondes vetskap

begås af hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person, husbonden

ansvarig, liksom vore förseelsen begången af honom själf.

12 §.

Förseelse, som i 9 § omförmäles, skall åtalas af allmän åklagare, i

stad hos polisdomstol, därest särskild sådan är inrättad, men eljest hos

poliskammare och, där sådan icke finnes, vid allmän domstol samt å

landet vid allmän domstol; och galle i fråga om klagan öfver domstols

eller poliskammares beslut i dessa mål hvad i allmänhet angående besvär

i brottmål finnes förordnadt.

13 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, skola tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas

enligt allmän strafflag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

(Kungl. Maj:ts förslag,) (Utskottets förslag.)

14 §.

I fråga om köping, som icke utgör

egen kommun, samt municipalsamhälle

skall hvad i denna lag

om kommun sägs äga motsvarande

tillämpning; och må förty förbud,

som beslutes af kommun, till

hvilken köping eller municipalsamhälle

hör er, icke gälla köpingen eller

samhället.

14 §.

I fråga om köping, som icke utgör

egen kommun, samt municipalsamhälle

skall hvad i denna las om

kommun sägs äga motsvarande tilllämpning.

Medlem af sådan köping

eller af municipalsamhälle vare förty

ej berättigad att inom den kommun,

till hvilken köpingen eller samhället

hör, deltaga i där förekommande

öfverläggningar och beslut angående

ärenden, som i denna lag afses; ej

heller må af kommunen enligt denna

lag fattadt beslut gälla köpingen eller

samhället.

15 §.

Hvad i denna lag är stadgadt galle ej försäljning å apotek, eller af

brännvin, vin eller Öl, eller för resande afsedd försäljning vid järnvägseller

ångbåtsstationer, i järnvägsvagnar eller å ångbåtar, ej heller utomhus

bedrifven försäljning af tidningar eller i mindre omfattning af matvaror,

läskedrycker eller dylikt, eller eljest försäljning utomhus, om den idkas

i samband med värdshusrörelse.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1910.

Stockholm den 21 april 1909.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

9

Reservationer.

Herr Falilén, med hvilken instämt herrar Trygger, Ridderbjelke,

Gustaf Andersson, von Baurngarten, Magnuson och Gezelius, har ansett,

att utskottet bort hemställa, att ifrågavarande lag måtte erhålla tillämpning

endast å städer och köpingar, som utgöra egen kommun, samt att

till följd häraf 14 § i förslaget måtte utgå samt 15 § erhålla ordningsnumret

14 äfvensom nedanstående paragrafer gifvas följande ändrade lydelse:

1 §•

Därest inom stad eller köping, som utgör egen kommun, yppas behof

af förbud mot att handelsbod å söckendag hålles till salu öppen utöfver

viss tid, må sådant förbud meddelas i enlighet med hvad nedan sägs.

3 §•

Förbud skall gälla alla bodar inom staden eller köpingen; och må

tiderna för bods öppnande och stängning ej bestämmas olika för bodar af

samma slag eller, utöfver hvad ofvan är sagdt, för skilda slag af bodar.

4 §.

Förbud må beslutas för stad af stadsfullmäktige eller, där sådana

ej finnas, af allmänna rådstugan samt för köping af kommunalstämman.

Beslutet skall underställas Konungens befallningshafvande och för sådant

ändamål öfverlämnas, därest stadsfullmäktige eller allmän rådstuga fattat

detsamma, till magistraten eller i stad, där magistrat ej finnes, till den

för dylik stad särskilt tillsatta styrelse samt, därest kommunalstämma

fattat beslutet, till kronofogden i orten, hvarefter beslutet af sagda myndighet

med eget utlåtande till Konungens befallningshafvande insändes.

Magistrat eller stadsstyrelse, hvarom nyss är sagdt, eller kronofogde

äge väcka förslag om fattande af sådant beslut, som i första stycket omförmäles.

Innan dylikt beslut insändes till Konungens befallningshafvande,

gifve magistraten eller stadsstyrelsen eller kronofogden föreningar af

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 7 Sami. 44 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

handelsidkare eller handelsbiträden, om sådana föreningar finnas inom

staden eller köpingen eller angränsande kommuner, så ock där bosatta

personer, hvilkas rätt beröres af beslutet, tillfälle att yttra sig öfver detsamma.

I Stockholm skall stadsfullmäktiges beslut, utan magistratens utlåtande,

underställas öfverståthållarämbetet, som öfver beslutet hör föreningar

och enskilda, på sätt förut är sagdt.

6 §•

Meddelad t föi''bud skall ofördröjligen af Konungens befallningshafvande

allmängöras genom dess införande i länskungörelserna och uppläsande

i stadens eller köpingens kyrkor samt genom dess intagande i

minst en tidning inom orten.

Herr Lindhagen har yttrat:

»Till utskottet har liksom till Kungl. Maj:t framställningar i förevarande

ämne inkommit från föreningar för cigarr- och tobakshandlare.

Desses första klagomål gäller konkurrensen med restauranger, automater

och kaféer, där numera oförhindrad försäljning med cigarrer och

cigaretter lärer pågå icke blott till spisande och drickande gäster utan äfven

till andra, hvilka infinna sig blott för att tillhandla sig dylika varor. Det

är klart, att denna sistnämnda trafik äfventyrar att ökas efter de stängningstider,

som enligt den nu ifrågasatta lagen blifva gällande äfven för

cigarrbodar. Detta är en orättvisa, som under inga förhållanden bör få

af lagstiftningen omhägnas. Det synes böra tillses, att den försäljning af

tobak, som sker å restauranger, automater och kaféer, helst alltid äger

rum endast till dem, som där intaga någon förtäring.

Det antydes ock i den kungl. propositionen, att något bör göras häremot

eventuellt genom ny lagstiftning, i den mån sådan handel ej kan förhindras

redan med stöd af nu gällande lag. En sådan lagstiftning borde

dock ha trädt i kraft samtidigt med den nu föreslagna. Då så ej blir förhållandet,

hade en framställning i ämnet från Riksdagen till Kungl.

Maj:t varit på sin plats. Men då någon motion därom ej blifvit vackt,

hvilket från min sida i följd af myckna göromål försummats, så återstår

endast att inskränka sig till ett uttalande af den förhoppningen, att Kungl.

Maj:t af eget initiativ tar frågan om hand och förelägger den för nästa Riksdag.

Den andra erinran, som gjorts från cigarrhandlarnes sida, är, att

den största förtjänsten af handeln inflyter om aftnarna. De yrka därföre,

att lagen ej skall beröra cigarrbutiker eller att åtminstone stäng
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

ningstiden för sådana butiker må sättas senare på aftonen. Särskilt framhålles,

att sådana affärer hotas med undergång, Indika äro sina innehafvares

uteslutande inkomstkälla och hvilka innehafvas till största delen af

själf försörj are, ensamt i Stockholm uppgående till omkring 500, däraf största

delen kvinnor.

Denna erinran är förtjänt af beaktande. De större cigarrbutikerna,

hvilka få afyttra sina varor i större partier, drabbas säkerligen ur aftonhandelns

synpunkt ej så hårdt af den föreslagna stängningstiden. Värre

synes det vara med de ofvannämnda själfförsörjarne, hvilka lefva mest

på att sälja styckevis. En undersökning borde härom ha ägt rum.

Men då så ej skett, ha statsmakterna skyldighet att taga hänsyn till sannolikheterna

och vederbörandes egna påståenden. En lagstiftning i humanitärt

syfte förtjänar mycket litet namnet, om den söker vinna sitt mål

brutalt genom ätt på samma gång onödigtvis grusa en mängd småexistenser,

som inrättat sig efter bestående förhållanden så godt de kunnat.

Man bör i hvarje fall bereda dessa småhandlande något andrum. Den

danska butikstängningslagen innehåller också bestämmelser om, att det kan

medgifvas för cigarr- och tobakshandlare att sälja cigarrer, cigaretter och

tobak, men inga andra varor, senare på aftonen än den ordinarie stängningstiden,

hvarvid de dock icke må begagna sig af andra medhjälpare än

hustru och barn.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställes,

att Riksdagen måtte för sin del besluta följande

tillägg till 2 § i utskottets förslag:

För bod, där hufvudsakligen tobak eller hvad däraf

är förfärdigat eller tidningar hålles till salu, må stängningstiden

ock kunna i vidsträcktare mån än ofvan sägs sättas

till klockan tio eftermiddagen, därest försäljningen ombesörjes

af ägaren själf, hans hustru eller barn.»

Herr af Ekenstam har anhållit få här antecknadt, att han icke deltagit

i detta ärendes behandling inom utskottet.

Herr Rudebeck har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

den slutliga behandlingen af ärendet.

Stockholm 1909. Kung!. Boktryckeriet, P. Å. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1909:154 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om förbud mot handels idkande å söckendag utöfver viss tid. s. 3 i texten