Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till lag angående folkskoleväsendet i vissa städer, lag om ändrad lydelse af 1 § i kungl. förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 och lag om ändrad lydelse af 2 och 28 §§ i lagen angående uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn den 13 juni 1902, dels ock inom Riksdagen i ämnet väckta motioner.

1909-04-23 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1909:48, Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till lag angående folkskoleväsendet i vissa städer, lag om ändrad lydelse af 1 § i kungl. förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 och lag om ändrad lydelse af 2 och 28 §§ i lagen angående uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn den 13 juni 1902, dels ock inom Riksdagen i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:r 48.

1

N:o 48.

Ank. till Eiksd. kansli den 23 april 1909, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj-.ts proposition med förslag

till lag angående folkskoleväsendet i vissa städer, lag

om ändrad lydelse af 1 § i kungl. förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862

och lag om ändrad lydelse af 2 och 28 §§ i lagen angående

uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade

barn den 13 juni 1902, dels ock inom Riksdagen

i ämnet väckta motioner.

Uti en den 26 februari 1909 dagtecknad proposition, n:o 103, hvilken

af båda kamrarna blifvit till lagutskottet hänvisad, har Kungl. Maj:t, under

åberopande af propositionen bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden, föreslagit Riksdagen att antaga nedanstående förslag till

l:o) lag angående folkskoleväsendet i vissa städer;

2:o) lag om ändrad lydelse af 1 § i kungl. förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862; och

3:o) lag om ändrad lydelse af 2 och 28 §§ i lagen angående uppfostran

åt] vanartade och i sedligt afseende försummade barn den 13 juni 1902.

I sammanhang med ifrågavarande proposition har utskottet till behandling

förehaft tre i anledning af densamma afgifna, till utskottet hänvisade

motioner, nämligen motionen n:o 66 inom Första Kammaren af herr

Bill till Rikd. Prat. 1909. 7 Sami. 47 Höft. (N:o 48.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

Sam. Clason samt motionerna inom Andra Kammaren, n:o 218 af herr

Värner Rydén och n:o 226 af herr J. Byström, i hvars yrkande instämt

herrar Adolf Janson, Smeds Lars Olsson och Karl Otto.

Herr ciasons Herr Clasons motion är af följande lydelse:

motion. proposition, n:o 103, har Kungl. Maj:t förnyat den framställning om

lag angående folkskoleväsendet i vissa städer m. m., som vid förlidet års

riksdag framlades i proposition, n:o 181, men då af Riksdagen afslogs.

Med hänsyn härtill anhåller jag att härmed få upprepa den motion (n:o

69), som då i anledning af nämnda kungl. proposition väcktes af mig jämte

hrr Lars Berg, B. L. Petersson, K. J. Ekman och P. Sörensson, och i hvars

syfte då jämväl instämde hrr grefve (Just. Lewenhaupt, frih. Carl Klingspor,

C. H. von Mentzer, Carl H. Björck, P. Em. Lithander, Herman Högberg,

Alfred Sandwall och C. A. Sjöcrona.

De skäl, på hvilka vårt yrkande då stödde sig, hafva nämligen enligt

min uppfattning sedan dess långt ifrån att minskas i giltighet snarare

vuxit i styrka. Det beslut, som innevarande Riksdag fattat med hemställan

om utredning, bland annat, under hvilka villkor det måtte kunna tilllåtas

medlem af svenska kyrkan att, äfven utan uppgifven afsikt att öfvergå

till annat trossamfund, utträda ur kyrkan, pekar nämligen hän mot

uppkomsten af större skillnad än hittills mellan den borgerliga och den

kyrkliga kommunen, och under sådana förhållanden blir gifvetvis det i

förlidet års kungl. proposition framförda argumentet, att »stadsfullmäktige

väljas i det närmaste af samma valmanskår, som bildar kyrkostämma»,

allt mindre hållbart. Att förslaget, såsom i år betonas, icke skulle bidraga

till skolans skiljande från kyrkan, synes icke heller kunna upprätthållas,

då man framdeles måste få att räkna med en borgerlig valmanskår, af hvilken

åtskilliga medlemmar kunna väntas stå icke blott utanför den nuvarande

kyrkan eller nuvarande kristna dissenters, utan äfven utanför hvarje

kristlig åskådning.

Hvad åter angår förslagets detaljer, så tillåter jag mig på det bestämdaste

understryka hvad i fjolårets motion yttrades om den otydlighet

och oegentlighet i förslagets första paragraf, som skulle kunna möjliggöra,

att en kyrklig kommun skulle kunna mot sin egen vilja beröfvas en del

af sin i lag stadgade kommunala själfbestämningsrätt.

Med åberopande i öfrigt af de skäl, som anförts i fjolårets, här såsom

bilaga medföljande motion, får jag alltså hemställa,

att Riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts proposition n:o 103

icke kan af Riksdagen bifallas, måtte i skrifvelse till Kung]. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning angående sådan ändring

i kyrkostämmoförordningen af den 21 mars 1862, att kyrkostämmas be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

slutanderätt må, om sådant af henne beslutas, kunna öfverlåtas åt särskilda

fullmäktige samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill

denna utredning kan föranleda.

Detta förslag ansluter sig, såsom af åberopade motion framgår, till

innehållet nära till det af 1895 års särskilda kommitterade omfattade och

öfverensstämmer i hufvudsak med det positiva beslut i ärendet denna kammare

fattade vid 1896 års riksdag. Principiellt riktigast synes mig också,

att ändtligen en sådan utredning verkligen kommer till stånd. Emellertid

har vid 1908 års kyrkomöte äfven framställts ett slags medlingsförslag i

frågan, hvilket där vann 2 rösters majoritet, och som innebar en hemställan,

att Kungl. Magt ville »låta verkställa utredning om och i hvad mån

kyrkostämmas beslutanderätt kunde öfverlåtas åt eller fördelas emellan

särskilda af kyrkostämma valda fullmäktige och i vissa fall åt stads- eller

'' kommunalfullmäktige, samt framlägga det förslag, hvartill denna utredning

kunde föranleda». Därest lagutskottet icke skulle kunna i dess helhet tillmötesgå

min framställning, hemställer jag subsidiärt, att det ville förorda

detta kyrkomötets medlingsförslag.»

Med afseende å den vid herr Clasons motion fogade bilagan får

utskottet hänvisa till motionen.

Herr Rydén har i sin motion anfört följande: nerv Rydéns

»Kungl. Maj:t har i propositionen n:o 103 ånyo till Riksdagens prof- motion.

ning framlagt det förslag till lag angående folkskoleväsendet i vissa städer

m. m„ som vid 1908 års riksdag af Riksdagen afslogs. I anledning

af Kungl. Maj:ts dåvarande framställning tillät jag mig att väcka en motion

(n:o 315) af följande innehåll.

''Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående folkskoleväsendet

i vissa städer utgör svar på framställningar från några stadssamhällen

om öfverflyttning af beslutanderätten angående folkskolans angelägenheter

från kyrkostämman till stadsfullmäktige. Till sitt ursprung äro

dessa ansökningar från vissa städer ett utslag af en kommunal reaktion,

som icke kunnat finna sig i att de små röstägarne i städerna med det

stigande intresset för medborgerliga angelägenheter börjat deltaga i förhandlingarna

å kyrkostämmorna. Den mängd invändningar mot kyrkostämmornas

lämplighet som budgetbestämmande korporationer, hvilka

plötsligt framkommo, så snart några nya anleten bröto af mot den gamla

kända kyrkostämmoidyllen, där kyrkoherden, ett par af hans vänner och

vaktmästaren utgiorde stämmomenigheten, äro i mycket uppkonstruerade.

Det innersta motivet för de stora röstägarne att ej sällan gentemot en

stor majoritet af röstande genomtrumfa dessa framställningar har varit att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

beröfva de små röstägarne yttranderätten i folkskoleangelägenheter. Så har

saken uppfattats å ömse sidor. Och detta har varit anledningen till den

strid, som förts i flera af våra stadssamhällen om denna fråga. Striden

har varit hopplös för de små röstägarne. Deras röster ha drunknat i den

hundragradiga skalans syndaflod.

Närmast till hands och öfverensstämmande med en vidt utbredd mening

bland folkskolebamens föräldrar i de städer, från hvilka framställningarna

kommit, vore sålunda att yrka afslag på hela denna proposition.

Då det emellertid torde vara lönlöst att så göra, då frågan kommit till

den punkt, där den nu befinner sig, torde folkskolevännernas krafter böra

inriktas på att åstadkomma det mesta möjliga af den förhandenvarande

situationen. Att framställa förslag om förbättringar af den föreliggande

propositionen, där så befinnes nödigt, måste nu vara uppgiften.

I främsta rummet fäster man sig då vid den föreslagna folkskolestyrelsens

organisation.

Kungl. Maj:ts förslag angående folkskolestyrelsens sammansättning

upptager egentligen tre valkorporationer: i kraft af sitt ämbete eller i

städer med flera kyrkoherdar på grund af domkapitlets förordnande är

en prästman själfskrifven ledamot, stadsfullmäktige utse hälften af det

jämna antalet ledamöter, som skolstyrelsen upptager utöfver den själfskrifna

ledamoten, och kyrkostämman utser den andra hälften.

Granskar man nu denna sammanställning af en styrelse, som i allt

väsentligt kommer att bli jämförlig med en af stadsfullmäktiges öfriga

nämnder eller styrelser, träda genast vissa oformligheter i dagen. Folkskolestyrelsen

skall enligt stadsfullmäktiges beslut förvalta folkskolebudgeten

och är inför stadsfullmäktige ansvarig för denna sin förvaltning. Det

synes då vara en organisatorisk orimlighet, att majoriteten af folkskolestyrelsen

tillsättes af andra korporationer än stadsfultmäktige. Skolstyrelsen

skall utgöras af lägst 9, högst 21 ledamöter. I förra fallet utses 4 af

stadsfullmäktige och 5 af andra korporationer, i senare fallet 10 respektive

11. Tydligt är, att en sådan anordning skall kunna bli rent af omöjlig,

om skarpare konflikter skulle uppstå mellan den borgerliga kommunen

och den kyrkliga. Om förvaltningen af skolans angelägenheter skulle ske

i uppenbarlig strid mot stadsfullmäktiges önskningar och beslut, komme

den anslagsgifvande myndigheten dock att sakna organ att göra sig af

med denna styrelses majoritet.

För en sådan organisatorisk oformlighet kan visserligen öfverstyrelsen

för Stockholms stads folkskolor åberopas som exempel. Men denna styrelses

sammansättning är i sig själf oformlig, äfven om man under en

öfvergångstid på grund af historiska förutsättningar måste tolerera, att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N;o 48. 5

stadsfullmäktige icke liga tillsatta majoriteten af öfverstyrelsen. Till exempel

för landet i öfrigt, som icke dragés med motsvarande kvarlefvor af

gamla föråldrade organisationsformer, bör organisationen i Stockholm sannerligen

icke i denna del tjäna.

Det naturligaste är ju utan all gensägelse, att stadsfullmäktige tillsätta

hela folkskolestyrelsen, och jag skulle ha framställt förslag härom,

därest icke stadsfullmäktige i våra städer i stort sedt vore i sa hög grad

ensidiga representationer för sådana samhällsklasser, hvilkas barn icke erhålla

sin undervisning i folkskolan. I likhet med de af ecklesiastikministern

tillkallade sakkunniga finner jag det oundgängligen nödvändigt,

att man ordnar det så, ’att målsmännen för barn i folkskolan

få en direkt hand med i fråga om skolstyrelsens sammansättning samt

på så sätt känna sig mera intresserade af och för folkskolans angelägenheter’.

Utan den starkt framåtdrifvande faktor, som föräldraintresset

innebär, hämmas hvarje skola i sin utveckling. Folkskolan kan icke i

våra städer undvara detta intresse, och man måste därför på något sätt

trygga dess behöriga inflytande på folkskolans ledning. Det är väl ock

i någon mån detta, som varit bestämmande för Kungl. Maj:ts förslag att

förlägga valet af folkskolestyrelsens ena hälft till kyrkostämma.

I den mån denna anordning åsyftat att bereda föräldraintresset inflytande

i folkskolestyrelsen, är det emellertid enligt min uppfattning fullkomligt

förfeladt, så länge man nämligen bibehåller nu gällande röstgrund.

Vare sig man valt utvägen att låta stadsfullmäktige ensamma eller kyrkostämman

ensam utse hela folkskolestyrelsen synas mig utsikterna, att föräldraintresset

skulle i någon mån ha blifvit tillgodosedt, ljusare. I längden

skulle väl ingendera af dessa institutioner kunnat motsätta sig ett så berättigadt

kraf, om den ensam burit ansvaret för folkskolestyrelsens sammansättning.

Men nu öppnar Kungl. Maj:ts förslag en utväg till hvad

man kallat en ’ansvarsdivision’ för de stora röstägarnes ovillighet att

göra en eftergift åt föräldrarnas kraf. Stadsfullmäktige kunna skjuta öfver

ansvaret på kyrkostämman och kyrkostämman på stadsfullmäktige. Och

resultatet blir i hvarje fall ogynnsammare än om en enda valkorporation

burit hela ansvaret. Det synes mig därför obetingadt fördelaktigare, därest

röstgrunden vid detta val lämnas oförändrad, att stadsfullmäktige äfven

ur föräldraintressets synpunkt välja hela folkskolestyrelsen.

Då emellertid från olika håll förslag framkommit, som afse att pa

ett någorlunda effektivt sätt tillförsäkra föräldrarne inflytande pa folkskolestyrelsens

sammansättning synes mig något af dessa vara värdt att

upptagas vid frågans afgörande.

Två vägar kunna tänkas för att trygga de små röstägarnes och för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

äldramaktens rätt. Den ena är att bibehålla röstgrunden oförändrad men

införa en ny valkorporation för folkskolestyrelsens ena hälft, en så kallad

föräldrastämma, vid hvilken endast folkskolebarnens föräldrar och målsmän

ägde utöfva rösträtt. Den andra är att vid detta val bibehålla en

nu befintlig valkorporation, men införa röstning per capita bland de kommunalt

röstberättigade. Båda vägarna synas vara framkomliga. Men då

de största sympatierna under frågans förberedande behandling synas ha

tillkommit den sistnämnda utvägen, torde det vara klokast att stanna vid

denna. Föredragande departementschefen synes till och med ha omfattat

denna röstning per capita med sympati. ’Den tanke’, yttrar han, ’som

tagit sig uttryck i de nu omnämnda framställningarna, kan ju synas tilltalande,

och betydelsen för folkskolan af att densamma utaf barnens föräldrar

och målsmän omfattas med intresse och förtroende får icke underskattas’.

Tanken har emellertid synts statsrådet för radikal’, och han

afvisar den därför med en förmodan, att föräldraintresset ändå skall under

de nya förhållandena veta att göra sig gällande.

Denna förmodan lär dock nog knappast vara mera än en from önskan.

Äfven om det hvilande rösträttsförslaget skulle komma att antagas,

förefinnes ingen som hälst möjlighet för de små röstägarne att af egen

kraft få en representant vald i våra städer å ett område, där icke proportionella

val tillämpas. Och hvad det radikala’ angår, så stå vi väl nu

i begrepp att införa röstning pr capita å ett annat område, där man förut

fasat tillbaka för radikalismen i en sådan anordning. Det synes ej

vara farligare att tillämpa denna princip vid val af en del af skolstyrelsen

än vid val af präst.

Då sålunda denna framställning kommer att upptaga lika rösträtt vid

val af folkskolestyrelsens ena del, synes mig dock icke lämpligt att förlägga

detta val till kyrkostämman.

Detta af flera skäl.

Folkskolan är en alla föräldrars angelägenhet. Vid kyrkostämman

utestängas dissenters från rösträtt. Och detta synes mig vara en principiell

orättvisa, då det gäller folkskoleangelägenheter. I § 6 mom. 2 af

Kungl. Maj:ts ifrågavarande lagförslag föreskrifves angående ledamot af

folkskolestyrelsen: ’1 öfverläggning och beslut om ärende, som rör kristen
domsundervisningen

må icke deltaga ledamot, som är af främmande trosbekännelse

eller anmält sig till utträde ur svenska kyrkan.’ Antages

detta stadgande, framträder till fullo orättvisan i att utestänga dissenters

från val af ledamot i folkskolestyrelsen.

Det synes därjämte vara att underhålla en onödig och olämplig dualism

i folkskolestyrelsens organisation att fördela dess val på både den

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

borgerliga och kyrkliga kommunen. Skall man nu taga steget att förflytta

folkskolan i våra städer under den borgerliga kommunens intresseområde,

så finnas inga talande skäl för att göra det blott till eu del.

Slutligen torde rent valtekniska skäl tala för att valen ske annorstädes

än å kyrkostämma. Lämpligast ur alla synpunkter synes vara, att

ifrågavarande val förrättas å allmän rådstuga, vid hvilken äfven dissenters

äga rösträtt och å hvilken stadsfullmäktigevalen förrättas.

Kung! Maj:ts förslag angående folkskolestyrelsens sammansättning

upptager, såsom ofvan påpekats, kyrkoherden eller, där flera kyrkoherdar

finnas, den domkapitlet därtill förordnar att vara själfskrifven ledamot af

folkskolestyrelsen. Däremot slopas den nuvarande anordningen, att ordförandeplatsen

skall beklädas af kyrkoherden, vare sig han därför är

skickad eller icke. Folkskolestyrelsen skall enligt Kungl. Maj:ts förslag

själf välja sin ordförande. Härmed har andeligen på den punkten sunda

förnuftet kommit till heders, fast man eljest på vissa håll sökt göra

kristendomens vara eller icke vara beroende på den prästerliga själfskrifvenheten

i skolrådet. Men ecklesiastikministern har blott stannat på halfva

vägen, då han föreslagit en prästman som själfskrifven ledamot af skolrådet.

Anordningen motiveras därmed, att kristendomsundervisningen inom

folkskolan fortfarande bör innehafva den framskjutna ställning, att samma

undervisning bör äga sin särskilda målsman inom skolstyrelsen. Detta

uttalande kan knappast bero på annat än en missuppfattning. Hvad den

''framskjutna ställningen’ angår, bestämmes den icke af de skilda städernas

skolstyrelser utan af Kungl. Maj:t. Och beträffande undervisningens

bedrifvande i detta ämne är prästerskapet jämlikt folkskolestadgans 63 §

tillförsedt rätten att ''utöfva sorgfällig uppsikt’ öfver densamma. Det har

icke ansetts nödigt att skrifva några lagparagrafer beträffande de allmänna

läroverken, att t. ex. en ledamot af öfverstyrelsen skall vara prästman,

utan man har antagit, att den saken reglerar sig själf med hänsyn till de

praktiska behofven. Det öfverensstämmer ock föga med de åsikter och

principer, som på andra områden göra sig gällande — att bibehålla själfskrifvenhet

å ett område som detta. Det borde ock för prästmannen

kännas mindre tillfredsställande att sitta i skolstyrelsen på grund af sitt

ämbete än på grund af medborgares förtroende. Ur dessa och många

andra synpunkter torde äfven det själfskrifna ledamotskapet i folkskolestyrelsen

böra förkastas.

Den plats i skolstyrelsen, som härigenom skulle uppstå inom det nu

föreslagna antalets ram, borde tydligen besättas af stadsfullmäktige, som

härigenom homme att tillsätta majoriteten inom folkskolestyrelsen.

Folkskolestyrelsen skulle sålunda tillsättas enligt följande grundsatser.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

Antalet ledamöter skall, såsom Kungl. Maj:t föreslagit, vara udda, minst

9, högst 21. Den prästerliga själfskrifvenheten upphör. Stadsfullmäktige

välja det antal, som är närmast öfver hälften. Återstoden väljes å allmän

rådstuga af de kommunalt röstberättigade genom lika rösträtt.

En så sammansatt folkskolestyrelse synes mig vara bra mycket mera

än den af Kungl. Maj:t föreslagna ägnad att gifva de för vår folkskolas

utveckling nödiga intressena tillfälle att komma till sin rätt, utan att den

därför åsidosätter ganska långt gående kraf på varsamhet och kontinuitet

i utvecklingen.

I enlighet med dessa grundsatser hemställer jag under anhållan, att

lagutskottet ville företaga nödiga jämkningar och omformuleringar i den

här nedan föreslagna lagtexten,

att Riksdagen ville för sin del besluta att § 4 i Kungl. Maj:ts förslag

till lag angående folkskoleväsendet i -sussa städer må erhålla följande

lydelse:

§ 4.

Folkskolestyrelsen utgöres af ett udda antal bland stadens vid fullmäktigeval

röstberättigade inbyggare utsedda ledamöter, minst nio och

högst tjuguen, af hvilka stadsfullmäktige utse det antal, som närmast

öfverstiger hälften, och återstoden väljes enligt de bestämmelser, som gälla

för val af stadsfullmäktige, dock så, att vid detta val hvarje röstberättigad

endast äger en röst.

Val af — — — — afgångne.

Suppleanter för de valda ledamöterna må ock utses till det antal,

som anses erforderligt.

Kvinna, som —--— uppdraget.

Ett bifall till ofvanstående framställning kräfver en lätt verkställd

jämkning i öfvergångsbestämmelserna, hvilken lagutskottet benäget torde

verkställa.’

Vid behandlingen i lagutskottet afstyrktes som bekant Kungl. Maj:ts

proposition, och i följd däraf kommo de i anledning af densamma väckta

motionerna icke under lagutskottets pröfning. Fem reservanter från Andra

Kammaren ansågo, att utskottet bort i hufvudsak tillstyrka de i propositionen

upptagna lagförslagen och fördenskull ingå i pröfning af de särskilda

bestämmelserna i desamma jämte tillhörande motioner. Då nu

Kungl. Maj:t å nyo framlagt proposition i frågan och departementschefen

icke i sitt bemötande af min motion från fjolårets riksdag framlagt något

som helst skäl, som jag funnit öfvertygande gentemot de af mig anförda,

upprepar jag härmed min framställning från fjolårets riksdag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

Yrkandet om rösträtt pr capita vid val af folkskolestyrelsens ena hälft

kan jag med så mycket större kraft vidhålla, som Kungl. Maj:t nu föreslagit

sådan röstning vid prästval.

Jag hemställer följaktligen, att Riksdagen ville för sin del besluta,

att § 4 i Kungl. Maj ts förslag till lag angående folkskoleväsendet i vissa

städer må erhålla följande lydelse:

§ 4.

Folkskolestyrelsen utgöres af ett udda antal bland stadens vid fullmäktigeval

röstberättigade inbyggare utsedda ledamöter, minst nio och

högst tjuguen, af hvilka stadsfullmäktige utse det antal, som närmast öfverstiger

hälften, och återstoden väljes enligt de bestämmelser, som gälla

för val af stadsfullmäktige, dock så, att vid detta val hvarje röstberättigad

endast äger en röst.

Val af — — — — afgångne.

Suppleanter för de valda ledamöterna må ock utses till det antal, som

anses erforderligt.

Kvinna, som — — — — uppdraget.

Ett bifall till ofvanstående framställning kräfver en lätt verkställd

jämnkning i öfvergångsbestämmelserna, hvilken lagutskottet benäget torde

verkställa.

Därest någon jämkning i lagtextens formulering eller i någon af

lagens öfriga delar skulle befinnas erforderlig för vinnande af motionens

syfte, vill jag härmed äfven ha framställt motion om sådana förändringar.

»

Herr Byströms motion har följande lydelse: nere Byttrsms

»I Kungl. Maj:ts proposition n:o 103 med förslag till lag angående mottonfolkskoleväsendet

i vissa städer föreslås bland annat, att en folkskolestyrelse

skall bildas, och att den skall enligt § 4 sammansättas sålunda, att utom

ordföranden kyrkostämman väljer halfva antalet ledamöter och stadsfullmäktige

andra hälften, I denna styrelse kan det då inkomma personer

med ganska olika meningar i en del frågor, och böra väl dessa personer

hafva rätt att inom vanliga gränser tala och rösta i de ärenden, som styrelsen

får att behandla.

I kungl. förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma, kyrkoråd

och skolråd säges i § 4: ''Rättighet att deltaga i kyrkostämmans öfver
läggningar

och beslut tillkommer, på landet, den som på kommunalstämma,

och i stad, den som vid allmän rådstuga rösträtt äger: främmande reli
Bih.

tiU Rilcsd. Prat. 1.90.9. 7 Samt. Afd. Band. Iläft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

gionsbekännare och de, som till utträde ur svenska kyrkan sig anmält,

dock härifrån undantagne.’

För att såsom mig synes, alltfort rörande skolärenden uppehålla den

numera föga lämpliga bestämmelsen i nyssnämnda kyrkolagsparagraf har

Kung! Maj:t, stödd af vissa kyrkliga myndigheter, nu inryckt i skollagsförslagets

§ 6 följande moment:

I öfverläggning och beslut om ärende, som rör kristendomsundervisningen,

må icke deltaga ledamot, som är af främmande trosbekännelse

eller anmält sig till utträde ur svenska kyrkan.’

Om nu en så kallad främmande trosbekännare, t. ex. en duktig och för

saken intresserad metodist, som ju icke kunnat få utträda ur statskyrkan

utan att bekänna sig vara en kristen, blefve invald i folkskolestyrelsen,

skulle han icke få deltaga i ärenden, som röra kristendomsundervisningen,

under det att kanske en annan ledamot, som föga eller intet intresse hade

för sådana frågor, skulle få däri deltaga. Kan detta vara rätt och klokt?

Enligt hvad som statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet

anför till statsrådsprotokollet hafva år 1907 tillkallade sakkunnige, nämligen

kammarrättsrådet J. Östberg, kontraktsprosten K. E. Edlund och folkskoleinspektören

A. Friden haft att inkomma med förslag till ifrågavarande

bestämmelser. Dessa sakkunnige synas icke hafva tänkt sig, att det

vore nödvändigt att utestänga en dissenter, om han valdes till ledamot i

folkskolestyrelsen, från rätten att liksom öfriga valda ledamöter deltaga i

folkskolestyrelsens alla angelägenheter.

Då denna fråga förevar i Andra Kammaren 1908, hade herr Emil

Hammarlund ett anförande, ur hvilket förljande synes mig lämpligen kunna

anföras här:

''Särskild! vill jag fästa uppmärksamheten på en motion af herr Byström,

uti hvilken han föreslagit, att den bestämmelsen i lagförslaget

måtte utgå, hvilken säger, att dissenters, som möjligen sitta i skolstyrelse,

icke skola få deltaga i behandlingen af frågor, som röra kristendomsundervisningen.

En sådan inskränkning finnes icke här i Stockholm, och jag

tror icke heller att den är behöflig.’

Man torde också få anse, att Riksdagen ställer sig något annorlunda

nu än förr till en fråga sådan som den föreliggande. På grund af motioner,

däribland en af mig, om att dissenters skulle i ärenden, som rörde

skolan, äga rätt att på kyrkostämma deltaga i likhet med öfriga röstberättigade

medlemmar, har som bekant Riksdagen innevarande år i enlighet

med lagutskottets tillstyrkan fattat beslut om en skrifvelse till Kungl. Maj:t,

hvari det bland annat anhålles, att Kungl. Maj:t ville taga under öfvervägande,

''huru gällande lagstiftning lämpligast må kunna ändras därhän,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

att främmande trosbekännare och de, som anmält sig till utträde ur kyrkan,

ej på grund däraf uteslutas från rätt att deltaga i afgörandet af frågor,

som icke pröfvas vara af beskaffenhet att böra allenast af kyrkans medlemmar

handläggas’, och inkomma till Riksdagen med däraf föranledt lagförslag.

I motiveringen härtill heter det: ’I främsta rummet framställer

sig till besvarande frågan, hur tillfälle må kunna beredas främmande trosbekännare

eller dem, som blott anmält sig till utträde ur statskyrkan, att

fortfarande utöfva inflytande på sådana till kyrkostämmas handläggning

hörande ärenden, som icke äro af beskaffenhet att böra allenast af kyrkans

medlemmar afgöras. Denna fråga kräfver i själfva verket sin lösning redan

under nu bestående förhållanden med afsennde på villkoren för rätt till

utträde ur statskyrkan. I herr Byströms förevarande motion har också,

utan att vidgad rätt till utträde ur statskyrkan därvid ifrågasatts, hemställts

om ändring i angifvet syfte af förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862. Om emellertid ordnandet af

denna angelägenhet redan under nuvarande förhållanden synes af beliofvet

påkalladt, lärer det vara uppenbart, att så i ännu högre grad blefve fallet,

därest vidgad rätt till utträde ur statskyrkan skulle medgifvas’.

Som exempel på att äfven en dissenter kan med fördel användas i

fråga om förtroendeuppdrag på skolans område må anföras: I en socken

i mellersta Sverige invaldes en frikyrklig person, som lagligen utträdt ur

statskyrkan, i skolrådet. När man sedan frågade prästen, som väl visste

hvad han gjorde, och som för öfrigt äfven varit ledamot af Riksdagen,

huru han kunde tillåta, att en främmande trosbekännare invaldes i skolrådet,

svarade han, att dels ville folket hafva honom och dels var han en

af de bästa och mest intresserade för skolan.

I en socken i Uppland fanns en handlande, som ej var på statskyrkligt

sätt döpt som barn och sålunda ej heller konfirmerad. Men han tillhörde

baptistförsamlingen. Han hade haft en del kommunala uppdrag.

Socknens kyrkoherde, som i Rf och lära var statskyrkotrogen, men human

och vänlig mot alla, ville hafva den ifrågavarande handlanden, som också

i flere år insamlat prästlönen, in i skolrådet. Handlanden, som intresserade

sig mycket för att barn och ungdom skulle få så bra fostran som möjligt,

blef af annan person än prästen föreslagen till ledamot af skolrådet och

vald, utan att prästen därom sade något. Men sedan valet skett bad han

att få anteckna reservation till protokollet, ty, sade han, det kan hända,

att någon gör anmärkning öfver att kyrkostämman invalt i skolrådet en

man, som är odöpt och okonfirmerad, och då måste jag hafva något att

åberopa.

Det är ju tänkbart, att om man antager den ifrågavarande lagbestäm
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Utskottets yttrande.

12 Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

melsen, flera sådana fall skulle kunna komma att inträffa. Att äfven dissenters

kunna vara lämpliga för förtoendeuppdrag på skolområdet vitsordas

ju också af KungL Maj:t, då det i propositionen säges:

''Det har såsom skal mot öfverflyttningen anförts, att valrätt och valfrihet

till stadsfullmäktige skulle tillkomma jämväl främmande religionshekännare

och dem, som anmält sig till utträde ur svenska kyrkan, hvadan

sådana personer kunde komma att såsom ledamöter af stadsfullmäktige

och äfven af skolstyrelsen utöfva inflytande på folkskoleärendenas afgörande.

Jag kan icke heller finna detta skäl afgörande. Folkskolan är

ju en skola, äfven för deras barn, som icke tillhöra svenska statskyrkan.

Det finnes intet skäl, hvarför icke dessa utomstående, från hvilka man

dock ofta sett mycket stora bevis på kärlek till och omvårdnad om den

svenska folkundervisningen, skulle få hafva ett ord med i frågor rörande

denna undervisning.’

På grund af hvad jag nu anfört, vågar jag vördsamt föreslå, att Riksdagen

matte besluta, att andra stycket i § 6 i lagförslaget angående folkskoleväsendet

i vissa städer, hvilket framlägges i Kungl. Maj:ts proposition

n:o 103, och som lyder: 1 öfverläggning och beslut om ärende, som rör

kristendomsundervisningen, må icke deltaga ledamot, som är af främmande

trosbekännelse eller anmält sig till utträde ur svenska kyrkan’, måtte utgå.»

Den meningen har i senare tid gjort sig allt starkare hörd, att den

behandling, som i allmänhet kommer folkskoleärendena i våra städer till

del, icke är tillfredsställande. Man framhåller, att dessa ärenden numera

i motsats mot hvad som kan hafva varit förhållandet vid tillkomsten

af gällande kommunallagar — nått en sådan omfattning och

betydelse, att de icke längre lämpa sig för behandling å kyrkostämma.

Denna tungt arbetande institution med dess hundra- och tusental af röstberättigade

har nämligen hvad städerna angår icke längre ansetts fylla de

uPPgiffer, man i vara dagar ställer på en beslutande församling. Men

oalsedt detta förhållande gör sig med styrka gällande ett behof, att ledningen

af folkskoleväsendets alltmer omfattande ekonomi lägges i händerna

pa den myndighet, som eljest handhar städernas ekonomiska frågor.

Härigenom skulle vinnas en i allmänhet eftersträfvansvärd större enhet

och planmässighet i behandlingen af dylika frågor. Nu antydda förhallanden,

som särskild! framträdt i de större städerna, hafva legat till

grund dels för tillkomsten af lagen angående folkskoleväsendet i Stockholm

den 15 maj 1903, och dels vidare för särskilda under åren 1906 och 1907

till Kungl. Maj:t ingifna framställningar från kyrkostämmorna i Linköping,

Norrköping, Jönköping, Malmö, Lund, Örebro och Gäfle, samtliga afseende

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lagutskottets Ullätande N;o 48.

att beslutanderätten i folkskolefrågor skulle i ungefär enahanda ordning

som i Stockholm öfverflyttas till stadsfullmäktige.

De nu föreliggande lagförslagen, hvilka i sak i allo öfverensstämma

med 1908 års kungl. förslag i ämnet, afse att råda bot å förefintliga

missförhållanden och tillmötesgå ofvanomförmälda och andra framkomna

klagomål öfver den nuvarande ordningen. För sådant ändamål skall enligt

förslagen i stad, där stadsfullmäktige finnes, Konungen på därom

gjord framställning äga förordna, att folkskoleväsendet samt frågor om

uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn skola

utgöra en för hela staden gemensam angelägenhet, hvilken staden såsom

kommun har att vårda. Närmast skola dessa frågor handhafvas af en

folkskolestyrelse, hvilken till stadsfullmäktige intager ungefär samma ställning,

som de af fullmäktige utsedda nämnder. Folkskolestyrelsen utgöres

af kyrkoherden eller, där i en stad finnas flera stadsförsamlingar med

särskilda kyrkoherdar, den bland desse, som domkapitlet utser, samt, efter

stadsfullmäktiges bepröfvande, af minst åtta, högst tjugo andra ledamöter,

utsedda till häften af stadsfullmäktige och till hälften af kyrkostämman

eller, där stadsförsamlingarna äro flera, af kyrkostämmorna hvar för sig

enligt af domkapitlet för hvarje gång bestämd fördelning. Styrelsen äger

att inom sig utse ordförande samt är berättigad att åt särskilda, inom

densamma utsedda nämnder öfverlämna beslutanderätten i vissa frågor.

Utskottet finner de hufvudprinciper, hvarå de ifrågavarande lagförslagen

sålunda äro byggda, väl afvägda, och kan utskottet såväl beträffande

i allmänhet de synpunkter, hvilka vid förslagens utarbetande varit bestämmande

som i fråga om de af herrar Clason och Rydén i ofvan intagna,

af dem afgifna motioner framställda yrkanden, hvilka öfverensstämma

med de af dem m. fl. i motioner vid förlidet års riksdag i ämnet framställda,

hänvisa till statsrådet och chefens för ecklesiastikdepartementet

yttrande till det vid propositionen i utdrag fogade statsrådsprotokollet.

Beträffande den mening nästlidet års lagutskott uttalade i den föreliggande

frågan — att vid sidan af den nya folkskolestyrelsen skolrådet borde

kvarstå såsom en enligt utskottets uppfattning nyttig förbindelseled mellan

styrelsen å ena sidan och hemmet och föräldraintresset å den andra —

har utskottet icke ansett sig böra genom ett vidhållande af denna mening

äfventyra frågans lösning. Visserligen anser utskottet fortfarande det vara

af vikt, att församlings- och lokalintresset med afseende å skolväsendet tillfredsställande

beaktas, men vill utskottet hoppas, att detta skall ske genom

föreskriften, att i stad, för hvilken den föreslagna lagen förklarats tillämplig,

kyrkostämman eller, där församlingarna äro flere, kyrkostämmorna hvar för

sig, enligt angifven fördelning, tillerkänts rätt att i folkskolestyrelsen utse

ett lika stort antal ledamöter, som skall väljas af stadsfullmäktige.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

Gentemot herr Clasons yrkande vill utskottet, i likhet med lagutskottet

nästlidet år, ytterligare framhålla, att detsamma afser icke blott

de ärenden, hvarom i den kungl. propositionen är fråga, utan äfven de

kyrkliga ärendena, samt att förslaget i sistnämnda del innebär en omgestaltning

af nu rådande förhållanden, hvilken, såvidt utskottet kan döma,

icke uppbäres af någon allmän mening inom de samhällen, om Indika här

är fråga. Genom tillskapande af en sådan särskild ny korporation, som i

denna motion ifrågasattes, skulle det ofvan uttalade viktiga önskemålet om

folkskolebudgetens öfverflyttande till stadens allmänna representation fortfarande

förblifva obeaktadt. Beträffande särskildt den af sistnämnde

motionär framhållna, numera tillkomna omständigheten, att innevarande

års riksdag i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhållit om utredning, under

hvilka villkor det må tillåtas medlem af svenska kyrkan att äfven utan

uppgifven afsikt att öfvergå till annat trossamfund utträda ur kyrkan,

samt att häraf kunde följa, att skillnaden mellan den borgerliga och

kyrkliga kommunen till skada för folkskolan förstorades, finner utskottet

detta argument desto mindre förtjäna beaktande, som Riksdagen i samma

skrifvelse äfven begärt utredning i syfte, att främmande trosbekännare

och de, som anmält sig till utträde ur statskyrkan, ej på grund däraf

skola uteslutas från rätt att deltaga i afgörandet af kommunala* frågor,

som icke pröfvas vara af beskaffenhet att böra endast af kyrkans medlemmar

handläggas. Till dessa frågor synas — såsom i den motion,

hvarpå sistnämnda framställning grundades, också framhölls — böra i

allmänhet höra äfven folkskolefrågor.

Beträffande herr Rydéns yrkande kan utskottet, lika med föredragande

departementschefen, icke finna riktigt, att kyrkostämman beröfvas allt inflytande

på folkskolestyrelsens sammansättning, hvarigenom ju det lokala

intresset och församlingsintresset skulle alldeles bortelimineras. Ej heller

kan utskottet anses lämpligt, att vid val till folkskolestyrelse annan röstgrund

tillämpas än den, som i allmänhet är eller skall blifva gällande i

fråga om kommunala afgöranden. \ idare vill utskottet icke medverka

till att, såsom i samma motion påyrkas, beröfva folkskoleundervisningen

den särskilda kyrkliga representant, som kyrkoherden i egenskap af själfskrifven

ledamot i styrelsen enligt förslaget är ämnad att fortfarande vara.

Enligt den kungl. propositionen skall den framställning, hvarpå beslut

om den ifrågavarande lagstiftningens tillämpning för en stad skall

grundas, utgå antingen från stadsfullmäktige i staden eller från kyrkostämma.

Departementschefen framhåller till statsrådsprotokollet, att en

framställning från endera af dessa myndigheter syntes böra vara tillräcklig

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

för att få frågan upptagen till pröfning, men att naturligtvis i hvarje fall

den andra myndigheten skulle blifva hörd i ärendet. Lika med hvad som framhållits

bland annat i motiveringen i herr Clasons omförmäla motion,

kan utskottet icke finna det annat än mindre egentligt, att en kyrklig

kommun sålunda skall kunna alldeles mot sin vilja beröfvas en del af

sin kommunala själfbestämningsrätt. Det synes utskottet, som om initiativet

till en den kyrkliga kommunen så starkt berörande lindring i förhållandena

som den här afsedda riktigast borde utgå från den myndighet,

som för närvarande författningsenligt har att i första hand besluta angående

ifrågavarande ärenden, d. v. s. från kyrkostämma eller, där i en

stad finnas flera dylika, från någon af dem. I enlighet härmed föreslår

utskottet, att orden »stadsfullmäktige eller» i 1 § af förslaget till lag

angående folkskoleväsendet i vissa städer utgå.

Med framhållande bland annat af den vidgade rätt för främmande

trosbekännare och dem, som anmält sig till utträde ur svenska kyrkan,

att deltaga i kommunala afgöranden, som kan väntas blifva en följd af

innevarande års riksdags förutberörda, i ämnet aflåtna skrifvelse till Kungl.

Maj:t, har herr Byström uti sin ofvan intagna motion upprepat sitt äfven

vid nästlidet års riksdag framställda yrkande, att ur sistnämnda lagförslag

måtte utgå det i andra stycket af dess 6 § meddelade stadgande,

att i öfverläggning och beslut om ärenden, som röra kvistendomsundervisningen,

icke må deltaga ledamot i folkskolestyrelse, som är af främmande

trosbekännelse eller anmält sig till utträde ur svenska kyrkan.

På de i motionen anförda skäl och då enligt utskottets uppfattning den

omständigheten, att en person tillhör statskyrkan, väl icke är något säkert

kriterium på intresse från hans sida för frågor rörande undervisningen i

kristendom, utan fastmer sådant intresse enligt erfarenhetens vittnesbörd

ofta i samma eller högre grad kan förefinnas hos dissenters, har utskottet

ansett sig böra biträda detta yrkande, som äfven öfverensstämmer med

hvad som redan gäller beträffande folkskoleöfverstyrelsen i Stockholm.

På grund af hvad sålunda förekommit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, under förklarande att Kungl. Maj:ts

ifrågavarande proposition n:o 103 icke kunnat i oförändradt

skick af Riksdagen bifallas, måtte, med afslag

å herrar Clasons och Rydéns omförmälda motioner, i

anledning af propositionen och herr Byströms förevarande

motion för sin del antaga följande:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

LAG

angående folkskoleväsendet i vissa städer.

Härigenom förordnas som följer:

(Kungl. May.ts förslag.)

§ 1.

I stad, där stadsfullmäktige finnas

och Konungen på framställning

af stadsfullmäktige eller kyrkostämma

därom förordnat, skola folkskoleväsendet

samt frågor om uppfostran åt

vanartade och i sedligt afseende försummade

barn utgöra en för hela

staden gemensam angelägenhet, hvilken

staden såsom kommun har att

vårda.

I sådan stad skola kostnaderna

för ofvannämnda ändamål beslutas

och utgöras på sätt om kommunalutskylder

är stadgadt; dock att vederbörande

skoldistrikt bibehållas vid

den dem enligt gällande folkskolestadga

tillkommande rätt att, såsom

bidrag till kostnaderna för skolväsendet,

af hvar och en, som erlägger

mantalspenningar, upptaga en särskild

afgift.

(Utskottets förslag.)

§ 1.

I stad, där stadsfullmäktige finnas

och Konungen på framställning af

kyrkostämma därom förordnat, skola

folkskoleväsendet samt frågor om

uppfostran åt vanartade och i sedligt

afseende försummade barn utgöra en

för hela staden gemensam angelägenhet,

hvilken staden såsom kommun

har att vårda.

I sådan stad skola kostnaderna

för ofvannämnda ändamål beslutas

och utgöras på sätt om kommunalutskylder

är stadgadt; dock att vederbörande

skoldistrikt bibehållas vid

den dem enligt gällande folkskolestadga

tillkommande rätt att, såsom

bidrag till kostnaderna för skolväsendet,

af hvar och en, som erlägger

mantalspenningar, upptaga en särskild

afgift.

§ 2.

Folkundervisningen i stad, där denna lag äger tillämpning, ordnas

enligt af Konungen utfärdade bestämmelser.

§ 3.

I stad, som i § 2 afses, handhafva,s de i § 1 mom. 1 omförmälda

angelägenheter närmast af en folkskolestyrelse.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Med afseende å folkskoleväsendet tillhör det denna styrelse särskildt:

att i enlighet med gällande författningar och reglementen ordna och

med uppmärksamhet följa undervisningen, utöfva den ekonomiska förvaltningen

samt hafva tillsyn öfver de för folkskoleväsendet upplåtna lokaler;

att tillsätta och afskeda lärare äfvensom de tjänstebiträden, hvilka

ställas till styrelsens förfogande;

att ombesörja verkställighet af stadsfullmäktiges beslut i alla de fall,

där ej sådan verkställighet uppdragits åt vissa därtill utsedda personer;

att till stadsfullmäktige göra de framställningar och förslag, hvilka

omständigheterna kunna påkalla; samt

att afgifva de förberedande utlåtanden, som af stadsfullmäktige infordras.

Angående styrelsens skyldigheter med afseende å uppfostran åt vanartade

och i sedligt afseende försummade barn är särskildt stadgadt.

Det åligger styrelsen att före den 15 oktober hvarje år till stadsfullmäktige

afgifva förslag till nästföljande års utgifts- och inkomststat

rörande folkskoleväsendet och barnavården; skolande i utgiftsförslaget intagas

de utgifter, som redan äro beslutade att under det nästföljande året

utgå, äfvensom de, hvilka styrelsen därutöfver anser af behofvet påkallade

att under samma år utgå, samt i inkomstförslaget upptagas de inkomster,

som för det nästföljande året äro eller anses vara att påräkna.

§ 4.

Där ej Konungen med afseende å särskilda vid tiden för denna lags

utfärdande förefintliga förhållanden annorlunda förordnar, utgöres folkskolestyrelsen

af kyrkoherden i stadsförsamlingen eller, där i en stad flera

stadsförsamlingar med särskilda kyrkoherdar finnas, den bland dessa, som

domkapitlet utser, samt, efter stadsfullmäktiges bepröfvande, af ett Jämnt

antal ledamöter, minst åtta och högst tjugu, utsedda till hälften af stadsfullmäktige

bland stadens vid fullmäktigeval röstberättigade inbyggare och

till hälften af kyrkostämma eller, där stadsförsamlingarna äro derå, af

kyrkostämmorna hvar för sig enligt den fördelning dem emellan, som

domkapitlet för hvarje fall bestämmer, bland de å kyrkostämma röstberättigade.

Val af ledamot i folkskolestyrelsen gäller för en tid af fyra kalenderår.

Afgår vald ledamot under den tid, för hvilken han blifvit utsedd, väljes

annan ledamot för den tid, som återstått för den afgångne.

Bill. till Riksd. Prat. 1909. 7 Sami. A/d. Band. Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Domkapitlet, stadsfullmäktige och kyrkostämma må ock utse suppleanter

för de af dem valda ledamöterna till det antal, som anses erforderligt.

Kvinna, som blifvit utsedd till ledamot eller suppleant, är berättigad

att när som helst afsäga sig uppdraget.

§ 5.

Den som icke uppnått tjugufem års ålder; den som ej råder öfver

sig och sitt gods; den som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke,

på sätt lag förmår, gitter visa, att han är befriad från deras kraf; den

som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom utslag, som ännu

icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af sådant förtroende, eller den

som är ställd under framtiden för brott, hvilket medför nämnda påföljd;

samt den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan eller

att i rikets tjänst vidare nyttjas, må ej vara ledamot eller suppleant i

folkskolestyrelse.

§ 6.

Folkskolestyrelsen utser inom sig

för hvarje kalenderår ordförande och

vice ordförande. Styrelsen sammanträder

på ordförandens kallelse så

ofta han finner nödigt eller då minst

halfva antalet af ledamöterna gör

framställning därom.

I öfverläggning och beslut om

ärende, som rör kristendomsundervisningen,

må icke deltaga ledamot, som

är af främmande trosbekännelse eller

anmält sig till utträde ur svenska

kyrkan.

Ärende må icke hos folkskolestyrelsen

företagas till afgörande,

därest icke mer än hälften af ledamöternas

hela antal är tillstädes.

Dock äger styrelsen att åt särskilda

inom densamma för handläggning af

nedan angifna ärenden utsedda nämn
-

§ 6.

Folkskolestyrelsen utser inom

sig för hvarje kalenderår ordförande

och vice ordförande. Styrelsen sammanträder

på ordförandens kallelse

så ofta han finner nödigt eller då

minst halfva antalet af ledamöterna

gör framställning därom.

Ärende må icke hos folkskolestyrelsen

företagas till afgörande,

därest icke mer än hälften af ledamöternas

hela antal är tillstädes.

Dock äger styrelsen att åt särskilda

inom densamma för handläggning af

nedan angifna ärenden utsedda nämn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

/

Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

der, en hvar bestående af minst fyra

personer, öfverlämna att enligt de

närmare föreskrifter, som af styrelsen

meddelas, med styrelsens rätt

och befogenhet besluta om beviljande

af tjänstledighet åt och förordnande

af vikarier för lärare, om tillämpning

på enskilda fall af bestämmelser, antagna

af styrelsen, om åtgärder enligt

gällande folkskolestadga mot

vanartade skolbarn eller tredskande

föräldrar och målsmän samt för öfrigt

i mindre ärenden af ekonomisk natur;

skolande dock för giltigheten af dylik

nämnds beslut erfordras, att minst

tre af dess ledamöter deltagit i beslutet

och att samtliga tillstädesvarande

ledamöter varit om detsamma

ense.

Om folkskolestyrelses rätt att åt

nämnd uppdraga handläggningen af

ärenden rörande uppfostran åt vanartade

och i sedligt afseende försummade

barn gäller hvad särskildt är

stadgadt.

Af ofvanberörda nämnder vidtama

åtgärder skola vid folkskole
o

o

styrelsens nästföljande sammanträde

för styrelsen anmälas.

1»

(Utskottets förslag.)

der, en hvar bestående af minst fyra

personer, öfverlämna att enligt de

närmare föreskrifter, som af styrelsen

meddelas, med styrelsens rätt

och befogenhet besluta om beviljande

af tjänstledighet åt och förordnande

af vikarier för lärare, om tillämpning

på enskilda fall af bestämmelser,

antagna af styrelsen, om åtgärder

enligt gällande folkskolestadga mot

vanartade skolbarn eller tredskande

föräldrar och målsmän samt för öfrigt

i mindre ärenden af ekonomisk natur;

skolande dock för giltigheten af dylik

nämnds beslut erfordras, att minst

tre af dess ledamöter deltagit i beslutet

och att samtliga tillstädesvarande

ledamöter varit om detsamma

ense.

Om folkskolestyrelses rätt att åt

nämnd uppdraga handläggningen af

ärenden rörande uppfostran åt vanartade

och i sedligt afseende försummade

barn gäller hvad särskildt är

stadgadt.

Af ofvanberörda nämnder vidtagna

åtgärder skola vid folkskolestyrelsens

nästföljande sammanträde

för styrelsen anmälas.

§ 7.

Vid val till ordförande och vice ordförande samt, där så äskas, vid

öfriga val sker omröstning med slutna sedlar, och lotten skiljer mellan

dem, som erhållit lika antal röster.

I öfrigt verkställes omröstning öppet, och blir den mening gällande,

hvarom de flesta förena sig. Äro rösterna för olika meningar lika delade

gäller den mening, som biträdts af ordföranden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

Vid folkskolestyrelsens sammanträden föres protokoll, hvilket skall

genast eller sist vid nästa sammanträde justeras; dock kan, särskildt för

hvarje gång, uppdragas åt två eller flera af styrelsens ledamöter att, jämte

ordföranden, verkställa justeringen.

§ 9.

Ordföranden för styrelsens protokoll eller är för deras ordentliga

förande ansvarig. Han har att med de tjänstebiträden, hvilka ställas till

styrelsens förfogande, ombesörja skriftväxlingen, mottaga alla till styrelsen

ställda skrivelser och framställningar, tillse, att räkenskaperna öfver

de medel, som styrelsen omhänderhar, ordentligt föras i enlighet med

gifna föreskrifter, samt vårda styrelsens handlingar och hålla register öfver

dem.

§ io.

Folkskolestyrelsen utser för hvarje kalenderår inom eller utom sig en

kassaförvaltare.

§ 11.

folkskolestyrelsen skall före den 1 mars till stadens drätselkammare

aflämna redovisning för de medel, styrelsen under nästföregående år omhänderhaft,

för att i stadens allmänna räkenskaper upptagas och tillika

med dem granskas.

§ 12.

Angående besvär öfver folkskolestyrelses beslut gäller hvad i lag eller

författning finnes stadgadt om besvär öfver skolråds beslut; dock att besvärstiden

skall räknas från den dag, underrättelse om beslutets meddelande

anslagits hos styrelsen eller beslutet genom utdrag af protokollet delgifvits

den klagande, den dagen likväl oräknad.

§ 13.

1. Där denna lag träder i tillämpning, skall, för så vidt ej på därom

gjord framställning Konungen annorlunda förordnat, staden omedelbart

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

öfvertaga de rättigheter, stadens församling eller församlingar hafva till

egendom och medel, som anslagits till eller användas för folkskoleväsendet

och uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn,

samt ikläda sig skyldighet att fullgöra de förbindelser i fråga om dessa

angelägenheter, för hvilka församlingen eller församlingarna häfta,

2. De före tidpunkten för denna lags tillämpning inom en stad i

vederbörlig ordning fattade beslut rörande aflönings- och pensionsförhållanden

skola äga samma giltighet, som om besluten fattats af stadsfullmäktige.

3. Angående dispositioner och testamentsanslag med afseende å de i

§ 1 mom. 1 omförmälda ändamål, hvilka före nyssnämnda tidpunkt blifvit

eller därefter blifva ställda under förvaltning af skolråd eller skolstyrelse,

gäller hvad särskildt är eller varder stadgadt.

§ 14.

För Stockholms stad gäller hvad särskildt är stadgadt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910.

Konungens förordnande om att lagen skall äga tillämpning för särskild

stad skall afse tiden från och med den 1 januari visst år efter det

sådant förordnande meddelats.

Från och med denna tidpunkt skall, där ej enligt § 4 annorlunda

förordnats, stadens folkskolestyrelse hafva den sammansättning, som i lagen

stadgats, i följd hvaraf val af ledamöter och suppleanter skola ske före

nämnda tidpunkt. Af de ledamöter och suppleanter, hvilka då utses, skola

halfva antalet af de utaf stadsfullmäktige valda och halfva antalet af de

utaf kyrkostämma valda eller, om detta antal icke är jämnt, det antal,

som är närmast under hälften, efter lottning utträda vid slutet af året

näst efter det, då lagen börjat tillämpas.

Skolväsendets räkenskaper för året närmast före sistberörda år granskas

enligt dittills gällande bestämmelser.

Folkskollärartjänst, som är förklarad ledig, då lagen träder i tillämpning,

tillsättes i dittills stadgad ordning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Lagutskottets Utlåtande N:o 48.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

LAG

om ändrad lydelse a? 1 § i kungl. förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att 1 § i kungl. förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 skall hafva följande ändrade

lydelse:

Hvarje kyrkoförsamling — — — — — —--— stadgar.

Har Kungl. Maj:t —---—--------stadgadt.

Angående vården af folkskolans och därmed sammanhängande angelägenheter

i vissa städer är särskildt stadgadt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910.

LAG

om ändrad lydelse af 2 och 28 §§ i lagen angående uppfostran

åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn

den 13 juni 1902.

Härigenom förordnas, att 2 och 28 §§ i lagen angående uppfostran

åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn den lo juni 1902

skola hafva följande ändrade lydelse:

2 §•

I hvarje skoldistrikt skall finnas en barnavårdsnämnd, hvilken det

åligger att i enlighet med denna lags bestämmelser taga vård om sådana

i 1 § omförmälda barn, som vistas inom distriktet. Denna nämnd utgöres

i stad, där folkskoleväsendet handhafves af stadsfullmäktige, af folkskolestyrelse

och eljest, där ej särskild barnavårdsnämnd tillsättes enligt

27 §, af skolrådet.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utletande N:o 48. 23

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

Folkskolestyrelse äger uppdraga handläggningen af i denna lag afsedda

ärenden åt en särskild nämnd, bestående, förutom af den själfskrifna eller

den af domkapitel eller i Stockholm af stadens konsistorium utsedda ledamoten,

af minst fyra utaf styrelsens öfriga ledamöter; skolande dock alla

framställningar till stadsfullmäktige göras af styrelsen i dess helhet.

28 §.

Då särskild styrelse på grund af 2 § utgör barnavårdsnämnd, skola, i

afseende å afgifvande af utgifts- och inkomstförslag för utöfvande af styrelsens

verksamhet i nämnda egenskap, beviljande af medel härtill, dessa

medels handhafvande, granskning af styrelsens förvaltning och räkenskaper

äfvensom ansvarsfrihet för styrelsen i samma egenskap, i motsvarande till—

lämpning gälla de särskilda föreskrifter, som meddelats rörande sådan styrelses

handhafvande af folkskoleväsendet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910.

Stockholm den 23 april 1909.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Reservationer:

Herr af Ekenstam har ansett, att utskottet bort hemställa om bifall

till herr Clasons ofvan omförmälda motion.

Herrar Zetterstrand, Ersson, Jansson i Edsbäcken, Olsson i See, Pettersson

från Södertälje, Forsberg, Karlsson i Fjäl och Léksell hafva ansett,

att utskottet bort tillstyrka 1 § i Kungl. Majt:s förslag till lag om folkskoleväsendet

i vissa städer, sådan denna paragraf lyder enligt propositionen.

Herrar Pettersson från Södertälje, Ersson, Karlsson i Fjäl och Leksell

hafva ansett, att utskottet bort hemställa om bifall till herr Rydéns förut

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Lagutskottets Utlåtande J\:o 48.

berörda motion, dock att den i kung!, propositionen upptagna bestämmelsen

om rätt för Konungen att med afseende å särskilda vid tiden

för den ifrågavarande lagens utfärdande förefintliga förhållanden medgifva

undantag från stadgandena om folkskolestyrelses sammansättning borde

bibehållas.

Herrar Forsberg och Olsson i See hafva ansett, att utskottet bort, med

bibehållande af nyssnämnda undantagsbestämmelse, tillstyrka bifall i öfrigt

till herr Rydéns motion, i hvad den angår sättet för val af ledamöter i

folkskolestyrelse.

Herrar Trygger, Ridderbjelke, Bergendahl, Nyström, von Baumgarten,

Magnuson och Gezelius hafva ansett, att utskottet bort afstyrka herr Byströms

ofvanomförmälda motion.

Herrar Zetterstrand, Jansson i Edsbäcken och Olsson i See hafva reserverat

sig mot vissa delar af utskottets motivering.

Herrar Budébeclt, Fahlén, Gustaf Andersson, Lorentz Petersson, Widén,

Åkerlund och grefve Hamilton hafva anhållit få här antecknadt, att de icke

deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.

Stockholm, Heeggströms Tvär Boktryckeri A. B., 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1909:155 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående folkskoleväsendet i vissa städer, lag om ändrad lydelse af 1 § i s. 7 i texten