Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
1909-03-19 · 112 sidor, varav 100 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 100 av 112 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1909:10, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
1
N:o 10.
Ank. till Riksd. kansli den 19 mars 1909, kl. 5 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
nionde hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
(I. A.
Ordinarie anslag.
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.
l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna Landtbrukspropositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl. m>tmtuna.ld
Maj:t under nionde liufvudtiteln i punkten 1 föreslagit Riksdagen [l.1)]
dels att medgifva, att Kungl. Maj:t måtte äga att under år 1909 utöfver
beloppet af den i gällande stat för landtbruksinstitutet vid Ultima
upptagna anslagspost »extra lärare, arfvoden», 2,250 kronor, för beredande
af ökadt arfvode åt extra läraren i nationalekonomi, ekonomilagfarenhet
och kommunalrätt vid institutet af till Kungl. Maj:ts förfogande
stående medel använda ett belopp] af 250 kronor; dels ock
att med förklarande, att den i staten för landtbruksinstitutet vid
Ultuna upptagna anslagspost »extra lärare, arfvoden», nu 2,250 kronor,
skulle från och med år 1910 höjas med 1,000 kronor till 3,250
R Hänvisar till punkt i Kungl. Maj:ts proposition.
Bill. till Tliksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft. (N:o 10.)
1
2 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
kronor, höja det under anslagstiteln undervisningsanstalter för jordbruk
och landtmannanäringar uppförda anslaget till nämnda landtbruksinstitut
från 55,000 kronor med 1,000 kronor till 56,000 kronor.
Den till stöd för framställningen förebragta utredningen återfinnes
å sid. 2—8 i det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden den 12 januari 1909, hvartill utskottet tillåter
sig hänvisa.
Utskottets
yttrande
Den föreslagna anslagsökningen är, enligt hvad utredningen i
ärendet gifver vid handen, afsedd dels till arfvode med 750 kronor till
en extra lärare i trädgårdsskötsel, dels ock till arfvodesökning med
250 kronor till extra läraren i nationalekonomi, ekonomilagfarenhet
och kommunalrätt.
Med hänsyn därtill, att trädgårdsskötseln under de senaste åren
kommit att intaga en allt viktigare plats i landthusliållningen, har
utskottet ansett sig böra biträda förslaget om ett bättre tillgodoseende
af undervisningen däri vid ifrågavarande landtbruksinstitut. I likhet
med departementschefen finner äfven utskottet detta lämpligen böra
åstadkommas därigenom, att denna undervisning för framtiden bedrifves
i mera praktisk riktning än hittills kunnat ske och för sådant ändamål
öfverfiyttas till en särskild, praktiskt utbildad lärare från lektorn
i botanik, zoologi och trädgårdsskötsel, hvars undervisning, i betraktande
af den nödvändiga beskaffenheten af denna lärares utbildning,
väl hufvudsakligen måste vara af teoretisk art och hvilken genom en
sådan anordning skulle blifva i tillfälle att mera odeladt ägna sig åt
undervisningen i sina hufvudämnen, botanik och zoologi. Och som utskottet
icke haft något att erinra emot beloppet af den föreslagna aflöningen
till den nye läraren, tillstyrker utskottet framställningen i
denna del.
Hvad härefter beträffar arfvodet till extra läraren i nationalekonomi,
ekonomilagfarenhet och kommunalrätt vill utskottet erinra
därom, att redan vid institutets ombildning år 1891 af såväl dess dåvarande
styrelse som landtbruksstyrelsen framhölls nödvändigheten af
att bestämma denne extra lärares arfvode till 1,000 kronor. Till detta
belopp uppgår också det arfvode, som den extra läraren i ifrågavarande
ämnen vid Alnarps landtbruksinstitut uppbär.
Med afseende härå och på de i öfrigt i statsrådsprotokollet anförda
skäl har utskottet ansett sig böra tillstyrka Ivungl. Maj:ts förslag
jämväl i denna del.
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
3
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen må
a) medgifva, att Kungl. Maj:t må äga att under
år 1909 utöfver beloppet af den i gällande stat för
landtbruksinstitutet vid Ultuna upptagna anslagspost
»extra lärare, arfvoden», 2,250 kronor, för beredande
af ökad t arf vode åt extra läraren i nationalekonomi,
ekonomilagfarenhet och kommunalrätt vid institutet, af till
Kungl. Maj:ts förfogande stående medel använda ett
belopp af 250 kronor; samt
b) med förklarande, att den i staten för landtbruksinstitutet
vid Ultima upptagna anslagspost »extra
lärare, arfvodennu 2,250 kronor, skall från och med
år 1910 höjas med 1,000 kronor till 8,250 kronor,
höja det under anslagstiteln undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmannanäringar uppförda anslaget
till nämnda landtbruksinstitut från 55,000 kronor
med 1,000 kronor till 56,000 kronor.
2:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkten 2 föreslagit, att Riks- Trädg&rdmndagen
må ej mindre medgifva, att under förevarande anslagstitel må, deordnande.
under benämningen »trädgårdsundervisningen», uppföras ett anslag å [2.]
sammanlagdt 86,800 kronor, däraf dels 4,800 kronor till 4 stipendier,
ett hvart å 1,200 kronor, att på af Kungl. Maj:t föreskrifna villkor
utdelas till personer, hvilka önska utbilda sig till trädgårdskonsulenter
eller lärare i trädgårdsskötsel eller eljest förvärfva högre utbildning
i trädgårdsfacket, dels 12,000 kronor till upprätthållande af en trädgårdsskola
vid Alnarp, dels ock 20,000 kronor till upprätthållande af
två trädgårdsskolor, eu i mellersta och en i norra Sverige; än äfven
vid bifall till hvad under denna och föregående punkt föreslagits, med
höjande af slutsumman af anslagstiteln »till undervisningsanstalter för
jordbruk och landtmannanäringar» från 320,100 kronor med 37,800 kronor
till 357,900 kronor, i riksstaten uppföra de under ifrågavarande
anslagstitel ingående anslagen under följande uppställning:
bestämdt anslag:
till landtbruksinstituten in. in....................................... kronor 307,900: —
förslagsanslag:
till understöd åt landtmannaskolor.............................. ,, 50,000: —
Summa kronor 357,900: —
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Motion.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en
inom Andra Kammaren af herr J. 0. Forssell vackt motion (n:o 144),
däruti föreslagits att, därest Riksdagen bifölle Kungl. Maj:ts proposition
om inrättande af trädgårdsskolor, Riksdagen äfven ville utöfver
hvad Kungl. Magt behagat äska i undervisningsmateriell till desamma
bevilja ett belopp af 450 kronor till hvardera trädgårdsskolan för inrättande
af mönsterbigårdar, hvari undervisning i modärn biskötsel
kunde meddelas.
Beträffande de skäl, som förebragts till stöd för Kungl. Maj:ts
framställning, tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet, sid.
8—40, liksom utskottet i afseende å den af motionären lämnade utredningen
tillåter sig hänvisa till motionen.
Kungi. Maj:ts förevarande framställning afser att ordna trädgårdsund
ervisningen i landet i enlighet med ett af landtbruksstyrelsen uppgjordt,
af Kungl. Maj: t i hufvudsak godkändt förslag.
Enligt detta förslag skulle den högre trädgårdsundervisningen (för
utbildande af trädgårdskonsulenter, lärare i trädgårdsskötsel m. fl.) för
närvarande blifva nöjaktigt tillgodosedd genom beviljande af medel till
fyra årligen utgående stipendier, hvardera å 1,200 kronor, att för bedrifvande
af trädgårdsstudier under tvåårig vistelse utomlands tilldelas
personer, som hade tillräcklig utbildning i trädgårdsskötsel för att på
denna väg kunna vidare förkofra sina kunskaper i facket.
Beträffande den lägre trädgårdsundervisningen — hvilken skulle
hafva till hufvudsakligt ändamål att utbilda dugliga trädgårdsmästare,
men därjämte vid sidan af denna dess egentliga verksamhet hafva till
uppgift att genom anordnande af kortare specialkurser bland allmänheten
sprida kunskap om och väcka intresse för såväl trädgårdsskötselns
skilda grenar som olika trädgårdsprodukters rationella tillgodogörande
— skulle denna förläggas till fem därför särskildt inrättade
trädgårdsskolor, hvaraf en skulle vara belägen i södra, tre i mellersta
och en i norra Sverige. Skolan i södra Sverige borde förläggas till
Alnarp och, liksom öfriga dit förlagda landtbruksundervisningsanstalter,
helt göras till en statsinstitution. De öfriga trädgårdsskolorna
skulle däremot i likhet med landtbruksskolorna samt andra lägre undervisningsanstalter
på landthushållningens område, enligt Kungl. Maj:t,s
bestämmande i hvarje fall, förläggas till enskilda egendomar eller trädgårdar,
som genom en högt stående trädgårdskultur ägde därför nödiga
betingelser samt med hvilkas innehafvare i sådant fall kontrakt på viss
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlutande N:o 10-
tid borde upprättas och på detta sätt villkoren för skolans uppehållande
bestämmas.
Verksamheten vid de sålunda upprättade skolorna skulle bedrifvas
enligt följande
* Hufvadgrunder för med understöd af statsmedel inrättade trädgårdsskolor.
1. Trädgårdsskolas ändamål är att meddela undervisning i trädgårdsskötsel
samt öfning och färdighet i trädgårdsarbetenas utförande,
ordnande och ledning.
2. Lärokursen är tvåårig, och skall undervisningen så ordnas,
att nya elever hvarje år kunna emottagas.
3. Undervisningen meddelas i hvarje lärokurs på två afdelningar,
hvardera omfattande en undervisningstid af ett år.
Undervisning skall meddelas i:
Svenska språket,
Välskrifning,
Räkning, t. o. m. enkel regula de tri,
Geometri, ytors och solida figurers beräkning,
Bokhålleri samt uppsättandet af affärsbref, fakturor o. d.,
Ritning,
Botanik,
Läran om växtsjukdomar, deras orsaker och motarbetande,
Zoologi med särskild hänsyn till för trädgården nyttiga och skadliga
djur samt de sjukdomar, som förorsakas af dessa,
Kemi med särskild hänsyn till de kemiska föreningar och företeelser,
som äro af betydelse för växtlifvet,
Fysik och meteorologi,
Jordarts- och gödsellära,
Fältmätning och afvägning samt jords torrläggning,
Trädgårds- och parkanläggningskonst,
Köksväxtodling,
Blomsterodling,
Fruktodling och fruktkännedom,
Trädskoleskötsel,
Fröodling och sortförädling,
Binde- och dekorationskonst.
Trädgårdsalsters konservering och användning samt vinberedning,
Biskötsel.
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
4. Denna undervisning'' fördelas på de olika årskurserna, så att
under första årskursen föreläsningarna upptaga omkring 300 timmar
och förevisningar samt öfningar 140 timmar,
samt under andra årskursen föreläsningar upptaga omkring 450
timmar samt förevisningar och öfningar 200 timmar.
5. Synnerlig vikt skall läggas på utbildningen af lärlingarnas
yrkesskicklighet, och böra dessa därföre deltaga, undervisas och öfvas
i alla förekommande trädgårdsarbeten, såsom köksväxtodling, blomster-,
frukt- och fröodling på kalljord och under glas, trädskoleskötsel, trädgårdsanläggningars
utförande och skötsel m. in.
6. Det praktiska arbetet i trädgården skall så ordnas, att
eleverna erhålla tillräcklig tid öfrig för själfstudier.
7. Vid trädgårdsskola skola årligen anordnas kortare specialkurser
i särskilda grenar af trädgårdsodling eller därmed sammanhängande
ämnen, och böra sådana kurser anordnas äfven för personer, som icke
hafva trädgårdsodling till sitt yrke, såsom folkskolelärare, trädskötare
inom fruktföreningar, in. fl. För äldre trädgårdsmästare böra repetitionskurser
uti vissa speciella delar af trädgårdsskötseln anordnas.
8. Vid trädgårdsskola bör finnas plats för minst 20 elever.
9. För att vinna inträde vid skolan erfordras att vara fylld 21
år, äga folkskolebildning samt under minst tre år hafva allvarligt deltagit
i olika trädgårdsgöromål.
Äfven kvinnor skola äga att såsom elever genomgå trädgårdsskola.
10. Eleverna erhålla fri undervisning, kost och bostad.
Deltagare i special- eller repetitionskurser, hvarom i punkten 7
sägs, bekosta själfva kost och bostad, men må på särskild pröfning af
landtbruksstyrelsen bero, om och i hvilka fall deltagare däri skola
erlägga någon afgift för undervisningen.
11. Vid hvarje trädgårdsskola skall finnas en vid densamma fast
anställd föreståndare.
12. Undervisningen i fruktodling och fruktkännedom, trädskoleskötsel
samt köksväxt- och blomsterodling fördelas mellan föreståndaren
och tvenne vid skolan fast anställda lärare. Undervisningen i öfriga
läroämnen jämte handledningen i praktiska öfningar och arbeten lämnas
af biträdande lärare till erforderligt antal.
13. Vid trädgårdsskola skall finnas: fruktträdgård, trädskolor
för fruktträd, parkträd och bärbuskar, köksträdgård och blomsterträdgård,
jämte frukt-, persiko- och vinhus, öfvervintringshus, förökningsoch
varmhus, kallhus, samt varma och kalla kaster äfvensom drifbänkar. >
7
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Hvad anginge undervisningens omfattning samt behofvet af de i
punkten IB af förenämnda hufvudgrunder för skolorna omförmälda
anläggningar in. m. syntes en olikhet kunna komma i fråga mellan å
ena sidan skolorna i södra och mellersta Sverige samt å andra sidan
den föreslagna skolan i Norrland, för hvilken undervisningen kunde i
flera afseenden inskränkas.
Beträffande kostnaden för genomförandet af den sålunda föreslagna
organisationen af trädgårdsundervisningen, hölle landtbruksstyrelsen
före, att särskild hänsyn borde tagas till den tillämnade skolan
vid Alnarp på grund af den ställning, samma skola skulle komma att få
såsom statsinstitution, hvarföre också vid beräkningen af det erforderliga
statsanslaget afseende borde fästas jämväl å den till skolan hörande
trädgårdens ekonomi.
Med hänsyn till dessa synpunkter hade landtbruksstyrelsen förordat
följande utgifts- och inkomststat för trädgårdsskolan i Alnarp:
Utgifter.
1 föreståndare..........................
...... 4,000
kronor
2 underlärare å 2,000 kronor ... 4,000
Extra lärare.............................
....... 1,000
>
1 arbetsförman.......................
....... 900
»
Kost för 20 elever.................
....... 7,200
»
Extra arbete, körslor och
dit-
hörande .............................
....... 2,200
»
Inköp af växter och frö......
...... 1,200
Underhåll af byggnader
och
inventarier........................
....... 2,000
Undervisningsmateriell och
un-
derhän däraf ..................
...... 850
»
Uppvärmning och belysning
...... 1,000
»
Städning och eldning............
...... 800
»
Läkare och medicin...............
...... 250
»
Diverse utgifter........................
...... 600
»
Inkomster
Försäljning af växter............
... 14,000 kronor
Statsanslag.................................
... 12,000
»
o ----------7 ----^
och trädgårdsprodukter
för 300 kronor,
jämte bostad och bränsle.
20,000 kronor.
20,000 kronor.
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Det erforderliga årliga statsanslaget till skolan i Alnarp beköfde
således ej sättas högre än till 12,000 kronor. Däremot erfordrades eu
större nybyggnad till bostad åt lärare och manliga elever vid skolan
samt inredning af en ny lärosal i den å stället nu befintliga skolbyggnaden,
hvarför på extra stat äskats ett anslag af 40.000 kronor, till
hvilken fråga utskottet under punkt 23:o här nedan återkommer.
Vidkommande kostnaderna för de trädgårdsskolor, hvilka skulle
förläggas till enskilda egendomar, hade landtbruksstyrelsen med afseende
å de olika förhållandena mellan å ena sidan mellersta Sverige och
å andra sidan Norrland behandlat frågan om kostnaderna särskilt för
hvardera af dessa områden.
De olikheter i skolornas stater, som sålunda betingades af de
olika förhållandena inom mellersta Sverige och Norrland, afsåge
dels antalet fasta lärare, i det att vid skolorna i mellersta Sverige
måste anställas två dylika lärare, medan i Norrland, där undervisningen
i fruktodling och fruktkännedom samt skötsel och anläggning af
frukt-, persiko- och vinhus äfvensom i vinberedning, fruktkonservering
och biskötsel kunde icke oväsentligt inskränkas, endast en fast lärare
behöfde anställas, samt dels antalet elever, hvilket vid hvarje skola inom
mellersta Sverige kunde beräknas till 20 men i Norrland till endast 15.
Med ledning af sagda förhållanden hade landtbruksstyrelsen uppgjort
följande
Förslag till inkomst- och utgiftsstat för trädgårdsskola
i mellersta Sverige.
3.600 elevdagsverken å 2
Inkomster.
kronor................
... kronor
Föreståndaren ....................
Utgifter.
................... kr.
3,000
2 fasta lärare å 1,500 kr
3,000
—
Extra lärare ........................
1,000
—
Kosthåll, bostad, tvätt och städning
för 20 elever under 365 dagar
å 1 kr.............................................. »
7,300
Undervisningsmateriell
»
400
—
Sk olin ventarier.....................
..................... »
200
—
Transport kr.
14,900
—
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
9
Transport kr. 14,900: —
Lyse och bränsle .................................... » 1,300: —
Underhåll af de byggnader, som tillkomma
på grund af skolans förläggande
till platsen..................... » 1,000:— kronor 17,200: —
Förslag till inkomst- och utgiftsstat för trädgårdsskola i Norrland.
Inkomster.
2,700 elevdagsverken å 2 kronor ...............................
Utgifter.
kronor 5,400: —
Föreståndare .............................................
kr.
3,000
—
1 fast lärare .............................................
1,500
—
Extra lärare .............................................
1,000
—
Kosthåll, bostad, tvätt och städning
för 15 elever under 365 dagar
å 1 kr.................................................
5,475
Undervisningsmateriell...........................
>
400
—
Skolinventarier m. m............................
>
225
—
Lyse och bränsle ....................................
»
1,200
—•
Underhåll af byggnader........................
»
600
—
— kronor 13.400:
De brister, som till följd af otillräckliga inkomster förefunnes,
utgörande för trädgårdsskola i mellersta Sverige 10,000 kronor och
för trädgårdsskola i Norrland 8,000 kronor, motsvarade alltså de belopp,
som, för att skolorna skulle komma till stånd, måste fyllas af
statsmedel.
I det af landtbruksstyrelsen sålunda uppgjorda förslaget till trädgårdsundervisningens
ordnande har departementschefen icke förordat
annan saklig ändring, än att, då försiktigheten syntes bjuda, att man,
innan man förverkligade landtbruksstyrelsens plan i hela dess omfattning,
sökte vinna erfarenhet om, huru dessa med statsmedel upprättade
trädgårdsskolor komme att verka och i hvilken mån de från allmänhetens
sida vunne anslutning, till en början endast tre skolor skulle
upprättas, en i Alnarp, en i mellersta och en i norra Sverige, samt
att den sistnämnda skolan skulle inrättas till samma omfattning, som
skolan i mellersta Sverige, på det samma kompetens skulle medfölja
genomgåendet af de olika skolorna.
Bill. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft.
o
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Utskottets
yttrande.
Bland jordbrukets binäringar intager trädgårdsskötseln, hufvudsakligen
till följd af det intresserade och målmedvetna arbete, som af
hushållningssällskap och enskilda med eller utan understöd af allmänna
medel därå nedlagts, numera ett mycket framstående rum. Trädgårdsskötselns
betydelse för den allmänna landthushållningen manar utan
tvifvel till bemödanden att vidare utveckla denna näring. Ett betydelsefullt
led i och tillika eu nödvändig förutsättning för denna utvecklings
fortgång är otvifvelaktigt trädgårdsundervisningens ordnande genom
statens försorg på ett lämpligt och ändamålsenligt sätt. Det i Kungl.
Maj :ts förevarande framställning nu framlagda förslaget i sådant syfte synes
utskottet vara väl afpassadt efter landets förhållanden och af beskaffenhet
att på ett tillfredsställande sätt kunna fylla sitt ändamål. Utskottet
har därför funnit sig böra i hufvudsak biträda detsamma.
Beträffande den högre trädgårdsundervisningen anser utskottet,
i likhet med departementschefen, att behofvet däraf, innan någon erfarenhet
på området vunnits och innan den lägre trädgårdsundervisningen
blifvit fullt ordnad, bör kunna tills vidare nöjaktigt tillgodoses
genom inrättande af stipendier för studier utomlands; och har
utskottet icke något att erinra emot de föreslagna stipendiernas antal
och belopp.
I afseende å antalet och belägenheten af de för den lägre trädgårdsundervisningens
tillgodoseende af departementschefen föreslagna
trädgårdsskolorna äfvensom i afseende å omfattningen af den undervisning,
som i dem skulle meddelas, och de fordringar, som skulle
uppställas för vinnande af inträde i skolorna, har utskottet ej heller
funnit anledning till erinran. Däremot har utskottet, ehuru det icke
är tilltalande att på något sätt ställa skolorna på olika plan, icke
kunnat biträda Kungl. Maj:ts förslag därutinnan, att alla trädgårdsskolorna
skulle inrättas till samma storlek. Visserligen torde skillnaden
mellan södra och mellersta Sverige med hänsyn till de på trädgårdsodlingen
inverkande förhållandena icke vara större än att de dit förlagda
trädgårdsskolorna i allt väsentligt kunna inrättas efter samma plan;
och har utskottet därför i afseende å dessa skolor icke något att erinra
emot det af departementschefen beräknade antalet elever och
lärare in. m. Men mellan Norrland å ena sidan och de öfriga delarna
af landet å andra sidan torde skillnaden i berörda hänseende därémot
vara så stor, att den norrländska skolans organisation ej lärer kunna
undgå att däraf påverkas. Till följd af det i Norrland rådande klimatet
kunna gifvetvis de praktiska öfningarna vid trädgårdsskolan därstädes
under inga förhållanden drifvas i samma grad som vid de sydligare
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
11
skolorna, vare sig i afseende å längden af den tid, öfningarna under
året kunna pågå, eller beträffande det växtmaterial, desamma kunna
omfatta. Då nu eleverna, Indika för att vinna inträde vid skolorna
måste hafva en afsevärd, genom flerårigt praktiskt arbete inhämtad
erfarenhet i trädgårdsskötseln, med visshet kunna förutsättas önska
genomgå trädgårdsskola för att vinna ej endast teoretisk utan äfven
ökad praktisk utbildning i sitt yrke, kan äfven med säkerhet antagas,
att inträdessökande, hvilken erhållit sin förberedande utbildning i
landets sydligare delar och således i regel redan före inträdet i
skolan deltagit i så långt drifven trädgårdsskötsel, att sådan af klimatiska
skäl ej kan förekomma vid den norrländska skolan, endast
i undantagsfall komme att söka sig in i denna skola. Den norrländska
skolans elever skulle således i regeln komma endast från
Norrland. I betraktande häraf finner utskottet det af departementschefen
för denna skola beräknade elevantalet af 20 allt för högt och
anser detsamma utan risk kunna åtminstone för det närvarande nedsättas
till det af landtbruksstyrelsen beräknade antalet 15, hvilket
antal också torde vara tillräckligt för Norrlands behof af utbildade
trädgårdsmästare, äfven om dessa skulle rekryteras uteslutande med
elever från ifrågavarande skola. Då sålunda, beträffande den norrländska
skolan, elevantalet torde böra beräknas lägre än vid de andra
skolorna samt den tid, som kan ägnas åt den teoretiska undervisningen,
måste blifva längre än motsvarande tid vid de andra skolorna i mån,
som tiden för de praktiska öfningarna blifver kortare, torde för den
teoretiska undervisningens bedrifvande vid denna skola i samma omfattning
som vid de andra skolorna ej erfordras samma antal fasta
lärare som vid dessa. Med hänsyn härtill anser sig utskottet böra
biträda landtbruksstyrelsens förslag jämväl i hvad det afser lärarnas
antal vid den norrländska trädgårdsskolan.
För de afvikelser från den af departementschefen omfattade
meningen, utskottet sålunda biträdt och hvartill utskottet föranledts,
utom af ofvan angifna omständigheter, jämväl af samma skäl, som
förmått departementschefen att reducera de af landtbruksstyrelsen föreslagna
fem trädgårdsskolorna till endast tre, har utskottet hämtat ett
ytterligare stöd från den erfarenhet, som vunnits från de norrländska
landtbruksskolorna, hvilka, från början inrättade efter samma plan
som de i öfriga delar af landet belägna, sedermera måst underkastas
eu förändrad organisation. Skulle emellertid erfarenheten ådagalägga,
att den till Norrland förlagda trädgårdsskolan lämpligen bör uppehållas
till samma omfattning som de andra skolorna, lärer Riksdagen
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
icke komma att undandraga sig beviljandet af erforderliga medel för
skolans utvidgande till full likställighet med de öfriga skolorna.
I detta sammanhang har utskottet velat särskildt framhålla, att
utskottet med de inskränkningar beträffande de praktiska öfningarna
vid skolan i Norrland, som utskottet ansett betingade af där rådande
förhållanden, ingalunda afsett någon inskränkning i de enligt utskottets
mening synnerligen viktiga specialkurser, hvilka jämlikt de förslagsvis
uppgjorda hufvudgrunderna för trädgårdsskolorna skulle vid desamma
anordnas. För sådana kurser lämpar sig, enligt utskottets förmenande,
den norrländska skolan fullt ut lika väl som någon af de öfriga
skolorna.
Beträffande herr Forssells ofvannämnda motion delar utskottet
motionärens mening om vikten af biskötseln och önskvärdheten af densammas
understödjande. Som emellertid i den af Kungl. Maj:t framlagda
planen för trädgårdsskolorna ingår obligatorisk undervisning i
detta ämne och alltså, vidkommande skolorna i mellersta och norra
Sverige, det torde åligga ägarna till de trädgårdar eller egendomar,
dit skolorna blifva förlagda, att anordna lämpliga bigårdar och anskaffa
öfrig för undervisningen i biskötsel nödig materiell samt, beträffande
trädgårdsskolan i Alnarp, det af Kungl. Maj:t begärda anslaget väl
kommer att så användas att, om ej första året af skolans verksamhet,
så dock inom kort tid en mönsterbigård blifver upprättad, finner utskottet
den af motionären föreslagna höjningen af det under förevarande
punkt äskade anslaget icke af behofvet påkallad.
Af den af utskottet förordade inskränkningen beträffande trädgårdsskolan
i norra Sverige skulle följa, att statens kostnader för
samma skola kunde nedbringas från af departementschefen beräknade
10,000 kronor till af landtbruksstyrelsen föreslagna 8,000 kronor eller
med 2,000 kronor. Häraf skulle åter blifva en följd, att anslaget till
»trädgårdsundervisningen» icke behöfde uppföras till högre belopp än
34.800 kronor. Då vidare, enligt hvad utskottet inhämtat, det i statsrådsprotokollet
omnämnda, för innevarande läsår med 8,000 kronor
från förevarande anslagstitel utgående understödet till Adelsnäs’ trädgårdskola
i Östergötland efter trädgårdsundervisningens ordnande på
sätt föreslagits icke kommer att blifva erforderligt, torde, utan att de
under punkterna 1 och 2 af nionde hufvudtiteln framställda anslagskrafven
åsidosättas, den af Kungl. Maj:t föreslagna höjningen af anslagstitelns
slutsumma kunna nedbringas med 10,000 kronor eller till
27.800 kronor.
Mot den föreslagna uppställningen af de under ifrågavarande
anslagstitel ingående anslagen har utskottet icke något att erinra.
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
13
Med åberopande af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att Riksdagen må
a) med afslag å herr Forssells ofvannämnda
motion, medgifva, att under förevarande anslagstitel
må, under benämningen »trädg årds under visning en»,
uppföras ett anslag, å sammanlagdt 34,800 kronor,
däraf dels 4,800 kronor till 4 stipendier, ett hvart
å 1,200 kronor, att på af Kungl. Maj:t föreskrifna
villkor utdelas till personer, hvilka önska utbilda sig
till trädgårdskonsulenter eller lärare i trädgårdsskötsel
eller eljest förvärfva högre utbildning i trädgårdsfacket,
dels 12,000 kronor till upprätthållande af en
trädgårdsskola vid Alnarp, dels ock 18,000 kronor till
upprätthållande af två trädgårdsskolor, en i mellersta
och en i norra Sverige; samt
b) med höjande af slutsumman af anslagstiteln
»till undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar»
från 320,100 kronor med 27,800
kronor till 347,900 kronor, i riksstaten uppföra de
under ifrågavarande anslagstitel ingående anslagen
under följande uppställning:
bestämdt anslag:
till landtbruksinstituten m. m. .. kronor 297,900: —
förslagsanslag :
till understöd åt landtmannaskolor » 50,000: —
Summa kronor 347,900: —
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
3:o) Uti punkt 3 under nionde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen, att
dels medgifva, att från och med år 1910 i gällande stat för centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet måtte bland
posterna för aflöning införas »vikariatsersättning, 2,100 kronor», hvarigenom
statens slutsumma skulle ökas till 112,100 kronor;
Centralanstalten
för
försöksväsendet
yå
jordbruksområdet.
[3.]
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Utskottets
yttrande.
dels besluta,
ej mindre att tredje stycket af de af Riksdagen godkända villkor
och förbehåll för åtnjutande af de i staten för samma centralanstalt
för föreståndare och öfverassistenter upptagna aflöningsförmåner måtte
från och med ingången af år 1910 erhålla följande ändrade lydelse:
»att föreståndare eller öfverassistent må uppbära tjänstgöringspenningar
endast för den tid, han verkligen tjänstgjort eller åtnjutit
semester; skolande för den tid, tjänstinnehafvaren eljest varit från
tjänstgöring befriad, dessa aflöningsförmåner utgå till den, som tjänsten
förrättar»;
än äfven att efter sjätte stycket af samma villkor och förbehåll
skulle införas ett nytt stycke af följande lydelse:
»att föreståndare och öfverassistenter äga årligen, när sådant
utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester,
de förra en hvar under eu och en half månad och de senare en hvar
under en månad»;
dels ock höja det under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet
af jordbruk och landtmannanäringar» uppförda anslag till centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, nu 106,000 kronor,
med 2,100 kronor till 108,100 kronor.
Berörda tredje stycke af omförmälda villkor och förbehåll är af
följande lydelse:
»Att föreståndare eller öfverassistent må uppbära tjänstgöringspenningar
endast för den tid, han verkligen tjänstgjort; skolande för
den tid, tjänstinnehafvaren åtnjutit tjänstledighet, dessa aflöningsförmåner
utgå till den som tjänsten förrättat.»
Beträffande utredningen i ärendet i öfrigt tillåter sig utskottet
hänvisa till statsrådsprotokollet sid. 41—45.
Då ifrågavarande befattningshafvare äro af sina tjänster oafbrutet
upptagna hela tjänstetiden, synas de böra i likhet med öfriga ordinarie
tjänstemän erhålla viss kostnadsfri ledighet; och då den för dem föreslagna
semesterns längd är densamma, som i allmänhet gäller för med
dem jämnställda befattningshafvare, anser utskottet sig böra tillstyrka
den för beredande af en sådan semester föreslagna förändringen i villkoren
och förbehållen för åtnjutande af de i staten för ifrågavarande
anstalt för föreståndare och öfverassistenter upptagna aflöningsförmåner.
Den föreslagna nya aflöningsposten till vikariatsersättning i centralanstaltens
stat är en gifven följd af medgifvande af rätt till semester
i ofvannämnda utsträckning för ifrågavarande tjänstemän.
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
15
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må
I. medgifva, att från och med år 1910 i gällande
stat för centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet må bland posterna för aflöning införas
»vikariatsersättning, 2,100 kronor», hvarigenom
statens slutsumma ökas till 112,100 kronor;
II. besluta,
a) att tredje stycket af de af Riksdagen god*
kända villkor och förbehåll fför åtnjutande af de i
staten för samma centralanstalt för föreståndare och
öfverassistenter upptagna aflöningsförmåner må från
och med ingången af år 1910 erhålla följande ändrade
lydelse:
»att föreståndare eller öfverassistent må uppbära
tjänstgöringspenningar endast för den tid, han
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester; skolande
för den tid, tjänstinnehafvaren eljest varit från tjänstgöring
befriad, dessa aflöningsförmåner utgå till den,
som tjänsten förrättar;» och
b) att efter sjätte stycket af samma villkor och
förbehåll skall införas ett nytt stycke af följande
lydelse:
»att föreståndare och öfverassistenter äga årligen,
när sådant utan hinder för göromålens behöriga
gång kan ske, åtnjuta semester, de förra en hvar
under en och en half månad och de senare en hvar
under en månad»; samt
III. höja det under anslagstafla »befrämjande
i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar» uppförda
anslag till centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet, nu 106,000 kronor, med 2,100
kronor till 108,100 kronor.
Bifall härtill föranleder icke någon höjning af anslagstitelns till
befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar slutsumma.
4:o) Under 4:de punkten har Kung]. Maj:t föreslagit Riksdagen Höjning af
att dels från och med 1910 öka det under förevarande anslagstitel anslml m
till understöd utaf premiermg ax nötboskap anvisade belopp, 100,000 nötboskap.
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Utskottets
yttrande.
kronor, med 20,000 kronor eller till 120,000 kronor, däraf 30,000 kronor
skola användas för tilläggspris för tjurar, tillhörande tjurförening, med
rätt för Kungl. Maj:t att, därest sistnämnda belopp i sin helhet eller
till någon del under något år ej skulle behöfva för detta ändamål
tagas i anspråk, anvisa det sålunda tillgängliga beloppet för andra
till nötboskapspremieringen hörande ändamål; dels besluta, att för åtnjutande
af understöd från anslaget fortfarande skola gälla enahanda
villkor som i afseende å de för premiering af nötboskap nu anslagna
medel; dels ock medgifva, att af anslaget må användas erforderligt
belopp till fortsatt utgifvande af en riksstambok öfver ayrshireboskap.
Syftemålet med förevarande framställning är att åstadkomma eu
vidsträcktare tillämpning än hittills kunnat ske af bruket att i sammanhang
med nötboskapspremieringarna utdela tilläggspris för tjurar,
tillhörande tjurförening.
De för åtnjutande af understöd från för premiering af nötboskap
nu anslagna medel stadgade villkor återfinnas i Kungl. Maj:ts förnyade
reglemente för den med statsmedel understödda nötboskapspremieringen
inom riket den 11 november 1904.
Beträffande utredningen för öfrigt i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet
sid. 46—54.
I likhet med departementschefen anser utskottet intet tvifvel
råda därom, att nötboskapspremieringen i väsentlig mån bidragit till
det glädjande framåtskridande, nötboskapsafveln har att uppvisa bland
landets mindre jordbrukare. Därtill hafva ock säkerligen de under de
senaste åren bildade tjurföreningarna, hvilka väl kunna betraktas som
ett led i nötboskapspremieringen, mäktigt bidragit. Det vidare utvecklandet
och spridandet af denna föreningsrörelse synes utskottet
därför synnerligen angeläget. Och då utdelandet vid premieringarna
af tilläggspris för tjurar, tillhörande tjurförening, utan tvifvel kraftigt
verkat i denna riktning, finner utskottet det välbetänkt att vidare
fortgå på den sålunda inslagna vägen. Utskottet, som icke haft något
att erinra mot beloppet af den äskade anslagshöjningen eller mot framställningen
i öfrigt, får alltså hemställa,
att Riksdagen må
a) från och med 1910 öka det under förevarande
anslagstitel till understöd utaf premiering af nötboskap
anvisade belopp, 100,000 kronor, med 20,000
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
17
kronor eller till 120.000 kronor, däraf 30,000 kronor
skola användas för tilläggspris för tjurar, tillhörande
tjurförening, med rätt för Kungl. Maj:t att, därest
sistnämnda belopp i sin helhet eller till någon del
under något år ej skulle behöfva för detta ändamål
tagas i anspråk, anvisa det sålunda tillgängliga beloppet
för andra till nötboskapspremieringen hörande
ändamål;
b) besluta, att för åtnjutande af understöd från
anslaget fortfarande skola gälla enahanda villkor som
i afseende å de för premiering af nötboskap nu
anslagna medel; samt
c) medgifva, att af anslaget må användas erforderligt
belopp till fortsatt utgifvande af en riksstambok
öfver ayrshireboskap.
Under förutsättning af bifall härtill kommer anslaget till »befrämjande
i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar» att ökas med
20,000 kronor eller från 270,800 kronor till 290,800 kronor.
Länsveterinärer och veterinärstipendiater.
5:o) Under 5:te punkten af förevarande liufvudtitel har Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att i afvaktan på den proposition angående
aflöningsreglering för länsveterinärer, Kungl. Maj:t kunde komma att
aflåta till Riksdagen, tillsvidare förslagsvis beräkna en höjning i anslaget
till länsveterinärer och veterinärstipendiater med 40,000 kronor eller
från 60,500 kronor till 100,500 kronor.
I detta ämne kommer utskottet att framdeles under Riksdagen
afgifva utlåtande, i sammanhang hvarmed utskottet torde finna anledning
att meddela yttrande angående de af grefve A. Hamilton i Första
Kammaren och herr E. L. Camitz i Andra Kammaren väckta motionerna
i fråga om ordnandet af distriktveterinärväsendet; hvilket utskottet
skolat för Riksdagen
anmäla.
Hästafvelns förbättrande.
6:o) Vidare har Kungl. Maj:t under punkten 6 föreslagit Riksdagen
dels att godkänna ett i statsrådsprotokollet intaget, af departeBih.
till Rikad. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft. 3
Länsveterinärer
och veterinärstipendiater.
[5.]
Stuteriöfvtrstyr
elsen.
[6.]
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
mentschefen tillstyrkt förslag till stat för stuteriöfverstyrelsen, att gälla
från och med. den 1 januari 1910, äfvensom de villkor och. bestämmelser,
som af departementschefen föreslagits för åtnjutande af de i
samma stat för styrelsens sekreterare upptagna aflöningsförmånerna,
dels att medgifva, att styrelsens nuvarande sekreterare efter erhållande
af fullmakt å den nya sekreterareänsten må för rätt till ålderstillägg
tillgodoräkna sig den tid, han förut på grund af konstitutorial bestridt
befattningen såsom styrelsens sekreterare, dels ock att — för beredande
af tillfälle för styrelsens nuvarande sekreterare att under år 1909 helt
och hållet ägna sig åt sin tjänst hos styrelsen — medgifva, att af de
för innevarande år till hästafvelns befrämjande tillgängliga medel ett
belopp af högst 3,000 kronor må till honom utbetalas såsom godtgörelse
för de aflöningsförmåner, han för vinnande af ledighet från
annan af honom innehafd statstjänst må komma att afstå.
Den föreslagna staten för stuteriöfverstyrelsen är af följande
utseende:
Lön
Tjänst-
görings-
pennin-
gar
Orts-
tillägg
Summa
Styrelsens chef, arfvode
1 ledamot, d:o..................
1 d:o , d:o ...................
1 sekreterare.......................
Till vikariatsersättning och
extra biträde ..............
Till vaktmästares aflöning
och expenser in. m. ...
Summa| — j — j — j 14,350!
6,000
— 500
— i 500
3,600 1,800 400 5,800
600
— I — — ! 950;
Är chefen bosatt utanför ''
Imfvudstaden, åligger i
honom att för detta j
arfvode själf bekosta I
de resor, som af honom |
företapas för inställel- i
se till tjänstgöring i !
styrelsen samt ^ för j
hemresa _ efter sådan I
tjänstgöring, hvaremot
för de tjänsteresor, som
i öfrigt af honom företagas,
han äger uppbära
särskild reseoch
traktamentsersättning.
Ledamot, som liksom
chefen äger vara bosatt
utom hufvudstaden,
äger utöfver arfvodet
uppbära rese- oclitraktamentsersättning
för
de af uppdraget föranledda
resor.
{Efter fem år kan lönen
) höjas med 500 kronor
\ och efter 10 år med
\ ytterligare 500 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
1!)
I öfrigt hänvisas, beträffande utredningen i ärendet, till statsrådsprotokollet
sid. 55—82.
Utskottet anser visserligen nuvarande organisation af den högsta
ledningen af statens verksamhet på hästväsendets område icke fullt
tillfredsställande i administrativt hänseende. Ehuruväl därför önskligt
varit, att ett mera fullständigt förslag till stuteriväsendets omorganisation
nu förelegat, har dock utskottet, som icke varit i tillfälle att
lämna någon anvisning, i hvilken riktning en sådan omorganisation
lämpligen skulle gå, funnit sig böra i det lxufvudsakliga understödja
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag såsom åsyftande att förläna stuteriöfverstyrelsen
fastare administrativa former än den hittills haft.
En följd af stuteriöfverstyrelsens i jämförelse med öfriga ämbetsverk
säregna organisation är, att chefens personliga arbetsinsats är i
särskildt hög grad af afgörande betydelse för ämbetsverkets hela verksamhet.
Af så mycket större vikt är då, att ifrågavarande chefsbefattning
kan anförtros åt en verkligt skicklig fackman. Hittills har det
visserligen lyckats att för befattningen, oaktadt knappheten af de därmed
förenade afiöningsförmånerna, erhålla så kvalificerade innehafvare. Men
uppenbarligen kan detta förhållande icke beräknas i längden fortfara,
åtminstone icke om, såsom önskligt är, valet af den sjålfskrifne ledaren
af hela hästväsendet i landet skall kunna träffas ej blott inom en
trängre ekonomiskt oberoende krets af för hästafvel intresserade personer
utan äfven bland den stora mängden af fackmännen på området.
Det torde därför enligt utskottets mening vara nödvändigt, att med
befattningen förenas en ej alltför knappt tillmätt aflöning, hvars
belopp dock, i betraktande af den chefen medgifna förmånen att kunna
förlägga sin tjänstgöring hufvudsakligen utom hufvudstaden, synes, på
sätt Kungl. Maj: t föreslagit, kunna bestämmas till 6,000 kronor att
utgå i form af arfvode.
Vid bestämmande för chefen af ett arfvode till nämnda belopp
synes något mera regelbunden tjänstgöring i hufvudstaden kunna honom
åläggas. Det torde nämligen vara för allmänheten af vikt att vinna
visshet om att kunna på vissa bestämda tider få tillfälle att i stuteriväsendet
rörande angelägenheter meddela sig med dess chef. Föreskrift
synes därför böra meddelas om att chefen skall på regelbundet återkommande,
förut kungjorda tider vara tillstädes å tjänsterummet i
hufvudstaden; och torde de närmare bestämmelser, som i detta afseende
böra meddelas, lämpligen böra intagas i den instruktion, som torde
komma att för chefen utfärdas.
Utskottets
yttrande.
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
I likhet med departementschefen är utskottet af den mening, att
ledamöterna i ifrågavarande styrelse, hvilka i sin nuvarande egenskap
af ledamöter i stuterikommissionen icke uppbära annan ersättning än
rese- och traktamentsersättning för af uppdraget föranledda resor,
billigtvis böra åtnjuta någon godtgörelse för sitt arbete i styrelsen;
och har utskottet icke något att erinra emot det af Kungl. Maj:t i
sådant afseende föreslagna arfvode af 500 kronor.
Beträffande sekreterarebefattning hos styrelsen anser utskottet,
att densamma, i betraktande af mångfalden och omfattningen af de
till befattningen hörande uppgifter, bör i afseende å grad och aflöning
likställas med sekreteraretjänster hos de centrala ämbetsverken i allmänhet.
Och då Kungl. Maj:ts förslag härutinnan äfvensom i afseende
å de vid befattningen föreslagna aflöningsvillkoren öfverensstämmer
med hvad 1907 års Riksdag vid regleringen af löneförhållandena vid
statskontoret i sådant hänseende fastställt, har utskottet funnit sig
böra tillstyrka förslaget i denna del.
Däremot finner utskottet, särskildt i betraktande af den betydliga
löneförhöjning, hvaraf styrelsens sekreterare genom den nya statens
antagande skulle komma i åtnjutande, icke tillräckliga skäl föreligga
att medgifva den nuvarande sekreteraren förmånen att för rätt till
båda ålderstilläggen tillgodoräkna sig den tid, han förut på grund af
konstitutorial bestridt befattningen såsom styrelsens sekreterare, men då
han, såvida han icke finge tillräkna sig någon del af denna tid, skulle
lida minskning i sina nu af statsverket utgående löneförmåner, anser
utskottet billighet kräfva, att han får tillgodoräkna sig den för grundläggande
af första ålderstillägget erforderliga tid af fem år.
På grund af hvad sålunda anförts och i anslutning till hvad
O O
Kungl. Maj:t i öfrigt föreslagit får utskottet hemställa,
att Riksdagen må
O
a) godkänna följande aflöningsstat för stuteriöfverstyrelsen
att gälla från och med den 1 januari
1910:
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
21
Lön.
Tjänst-
görings-
Orts-
pennin-
tillägg.
gar.
Är chefen bosatt
Styrelsens chef, arfvode
6,000
utanför liufvudsta- den, åligger honom
att för detta arfvode
själf bekosta de re- sor, som. af honom
företagas _ för in- ställelse till tjänst- görinir i styrelsen
samt för hemresa
efter sådan tjänst-
''
göring, hvaremot
för de tjänsteresor,
som i {ifrigt af ho- nom företagas, han
.
500
äger uppbära sär- skild rese - och trak- '' tamentsersättning.
Ledamot, som liksom
chefen äger vara bo- satt utom hufvud-
_
—
_
staden, iiger utöfver
arfvodet uppbära
500
_
-—
_
rese- och trakta- mentsersättning för
de af uppdraget för-
anledda resor.
j Efter fem år kan lö-
3,600
1,800
400
5,800''
1 sekreterare ...............
j kronor och efter 10
år med ytterligare
500 kronor.
1
Till vikariatsersättning
och extra biträde ......
—
—
—
600
Till vaktmästares aflöning
och expenser m. m. ...
—
—
—
950,
Summa
—
—
—
14.350
b) godkänna följande villkor och bestämmelser
för åtnjutande af förenänmda för styrelsens sekreterare
upptagna aflöningsförmåner, nämligen:
att sekreteraren skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i
åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad
organisation af styrelsen eller eljest i allmänhet kan
varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom
därest styrelsens ställning inom statsförvaltningen så
förändras, att densamma ej längre kan såsom själfständigt
ämbetsverk anses, eller därest vissa styrelsen
tillhörande göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk,
vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad
och den aflöning han innehar, efter ny eller förändrad
arbetsordning sköta de med befattningen förenade
göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra
i det verk, till livilket göromålen öfverlämnas;
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
att med sekreterarbefattningen icke må förenas
annan tjänst å rikets, kakel agens eller kommuns stat;
att med nämnda befattning ej heller må förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i
styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts
oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt,
eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller
bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som
helst, såframt ej stuteriöfverstyrelsen uppå därom
gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka
hinderligt för tjänstgöringen hos styrelsen, finner uppdraget
eller befattningen kunna få tills vidare mottagas
och bibehållas;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast
för den tid, sekreteraren verkligen tjänstgjort eller
åtnjutit semester, men för den tid, han eljest varit
från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som
erhållit förordnande att uppehålla befattningen;
att, då sekreteraren af sjukdom hindras att sin
befattning förrätta, han äger uppbära hela lönen
jämte ortstillägget, men att, därest han undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer
eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning
afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad
att sköta befattningen, han kan förpliktas
att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar
afstå så mycket af lönen eller ortstillägget, som för
befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas
skäligt;
att aflöning ej må utgå till sekreteraren för tid,
hvarunder han af hållit sig från tjänstgöring utan att
hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller
kunna styrka giltigt förfall;
att, därest sekreteraren varder afstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans
aflöning, som icke af styrelsen pröfvas höra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden
innehållas, såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom
uppbära något däraf;
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
23
att i fråga om förhöjning af lönen efter viss
tids fortsatt innehafvande af befattningen tidpunkten
för första förhöjningen bestämmes att inträda efter
fem är, under villkor att sekreteraren under mer än
fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för
att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan
statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,
dock att härvid icke må föras honom till last den
tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen
efter ytterligare fem år, på samma villkor, under iakttagande,
hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas
förrän vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder
den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;
att likväl, därest sekreteraren, då han intjänat
stadgad tid för erhållande af löneförhöjning, redan
uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar
honom till pension, han icke må samma förhöjning
tillträda;
att sekreteraren äger årligen, när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta
semester under en och en half månad;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,
entledigande eller dödsfall själfva lönen
äfvensom ortstillägget utgå till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå
äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad
i särskild lag angående civila tjänstinneliafvares rätt
till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande
eller såvidt angår tjänsteinnehafvare, som
därefter tillträder befattningen, vid tillträdet till densamma
stadgadt; samt
att sekreteraren skall vara skyldig underkasta
sig, efter Ivungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af
eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja
befattningen eller utgå för bestyr i sammanhang därmed;
c) på det sätt bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
framställning — i hvad densamma afser medgifvande
för styrelsens nuvarande sekreterare att efter erhållande
af fullmakt å den nya sekreterartjänsten få för
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Stuteris tåtel).
[7-]
rätt till ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, lian
förut på grund af konstitutorial bestridt befattningen
såsom styrelsens sekreterare — att sekreteraren må för
sådan rätt tillgodoräkna sig fem år af berörda tid; samt
d) medgifva, att — för beredande af tillfälle för
styrelsens nuvarande sekreterare att under år 1909
helt och hållet ägna sig åt sin tjänst hos styrelsen
— af de för innevarande år till hästafvelns befrämjande
tillgängliga medel ett belopp af högst 8,000 kronor
må till honom utbetalas såsom godtgörelse för de
aflöningsförmåner, han för vinnande af ledighet frän
annan af honom innehafd statstjänst må komma att afstå.
7:o) Kung!. Maj:t har, under punkt 7, föreslagit Riksdagen att
dels godkänna de i statsrådsprotokollet intagna, af departementschefen
tillstyrkta förslagen till stater för hingstdepåerna vid Strömsholm
och Flyinge, att gälla från och med den 1 januari 1910, äfvensom de
villkor och bestämmelser, som af departementschefen föreslagits för
åtnjutande af de i samma stater för ordinarie befattningshafvande
upptagna aflöningsförmånerna;
dels förklara
ej mindre, att enhvar, som med eller efter ingången af år 1910
tillträder befattning såsom depåchef, beridare, bokhållare eller veterinär
vid hingstdepå, skall vara pliktig att underkasta sig förberörda villkor
och bestämmelser; än äfven att de förutvarande innehafvare af dylika
befattningar, hvilka icke före viss af Kungl. Maj:t bestämd dag anmäla,
att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda
villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,
skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner
äfvensom, i den män ej annat föranledes af bestämmelserna i gällande
lag angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid den rätt
till pension, som dittills tillkommit dem, samt att hvad sålunda
stadgats i fråga om rätt att varda bibehållen vid förutvarande förmåner,
skall äga motsvarande tillämpning å nuvarande läkaren vid
Strömsholms hingstdepå, därest han ej inom förelagd tid förklarar sig
villig att afgå från sin nuvarande anställning och mottaga förordnande
å läkarbefattningen enligt den nya staten;
dels godkänna den af departementschefen föreslagna öfvergångsstaten
för skollärarbefattningen vid Strömsholms hingstdepå;
samt dels vid godkännande af de af departementschefen i 6:e och
7:de punkterna under förevarande hufvudtitel tillstyrkta nya staterna
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
25
för stuteriöfverstyrelsen och. hingstdepåerna höja reservationsanslaget
till hästafvelns förbättrande, nu 273,200 kronor, med 17,850 kronor till
291,050 kronor, däraf särskild! 160,000 kronor till prisbelöningar af hästar.
Omförmälda af departementschefen tillstyrkta stater äro sammanställda
på följande sätt, nämligen för Strömsholms hingstdepå:
Tjänst-
1
1
i
Lön.
görmgs-
pennin-
Arfvode.
Summa.
I
gar.
Chef ............................................
4,000
2,000
6,000
Beridare........................................
(med skyldighet att vid stallskolan
undervisa i ridning)
1,500
1,200
—
2,700
Efter 5 år kan lön eu j
höjas med 300 kronor!
och efter 10 år med!
Bokhållare....................................
1,500
1.200
—
2,700
ytterligare 300 kronor.
Veterinär ....................................
1,500
600
—
2,100
(med skyldighet att vid stallskolan
undervisa i veterinärlöra och hof-
Läkaren skall vara pirk-
:
tig att mot åtnjutande
beslag)
af de arfvoden, som nu
äro eller i vederbörlig
Läkare ........................................
—
—
700
700
ordning varda fast-
Anm. Samtliga åtnjuta därjämte fri bostad
med trädgård och fritt bränsle.
ställda, bestrida jäm- väl läkarvården vid
Summa
—
—
—
14,200
ridskolan och vid re- montdcpån å Utnäs löt .
och för Fly inge hingstdepå:
Lön.
! Tjänst- |
i görings-j Summa.
, pennin
-
:Chef ....................................................
| Beridare................................................|
(med skyldighet alt vid stallskolan under-j
j visa i ridning)
i Bokhållare............................................
| Veterinär ............................................
(med skyldighet att vid stallskolan under-;
] visa i veterinärlära och hofbeslag)
I Anm. Samtliga åtnjuta därjämte fri bostad med
trädgård, och fritt bränsle.
Summa
4,000
1,500
1,500
1,500
I
2,000
1,200
,200
600
6,000
2,700
2,700!
2,100:
Efter 5 år kan lönen höjas
med 300 kronor och efter !
10 år med ytterligare 300 J
kronor.
:
—| 13,500
I afseende å skollärarbefattningen vid Strömsholms hingstdepä
har departementschefen föreslagit följande, med hvad därntinnan nu gäller
sammanfallande
Bih. till Rilcsd. Prof. 1909. 4 Sami. 1 Åfd. 10 Höft.
4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Öfvergångsstat.
'' Skollärare
Kontant
aflöning
Kronor
och beten
St. KLm
G00
no . j 1 Åtnjuter därjämte fri bostad, planterings
—
O. i 4 ; / land och 2 parlass gödsel för hvarje 8.815
'' ar dä ra t .
De i nuvarande stater för depåchefer, beridare, bokhållare samt
veterinärer och läkaren vid Strömsholm upptagna kontanta aflöningsförmånerna
uppgå tillhopa till 19,200 kronor. Enligt de af departementschefen
föreslagna staterna uppgå samma aflöningar sammanlagdt till
27,700 kronor. Skillnaden mellan dessa båda belopp, 8,500 kronor,
utgör alltså den summa, hvarmed för genomförande af nu ifrågavarande
lönereglering anslaget till hästafvelns förbättrande skulle behöfva höjas.
Utredningen i öfrigt i ärendet återfinnes å sid. 8S—131 i statsrådsprotokollet,
dit utskottet tillåter sig hänvisa.
Utskottets
yttrande.
I betraktande af det kräfvande och ansvarsfulla arbete, som åligger
tjänstemännen vid statens hingstdepåer såsom handhafvare af landets
dyrbaraste hästmateriel anser utskottet en förhöjning af dessa tjänstemäns
aflöningar vara af omständigheterna påkallad. Och då utskottet
icke tunnit något att erinra vare sig emot de af departementschefen
för hingstdepåerna föreslagna staterna hvad beträffar aflöningarnas
belopp och deras fördelning i lön och tjänstgöringspenningar, eller,
vidkommande läkarens vid Strömsholms hingstdepå aflöning, densammas
uppförande såsom arfvode eller emot de för åtnjutande af de i staterna
upptagna löneförmånerna uppställda, med hvad Riksdagen i sådant
hänseende förut fastställt i tillämpliga delar öfverensstämmande villkor
och bestämmelser, finner utskottet sig böra tillstyrka, att dessa stater
äfvensom berörda aflöningsvillkor varda af Riksdagen antagna.
Beträffande omförmälda aflöningsvillkor har utskottet emellertid
velat uttala att, då veterinärerna vid de båda hingstdepåerna skulle
komma i åtnjutande af samma löneförmåner ehuru antalet hästar vid
hingstdepåen vid Strömsholm är betydligt mindre än hästantalet vid
depåen vid Flyinge, denna omständighet bör vederbörligen beaktas vid
bestämmande af de särskilda arfvodena för veterinären vid Strömsholm
lör bestridandet af befattningen såsom lärare vid ridskolan därstädes
i veterinärlära och hofbeslag samt sjukvården för samtliga vid densamma
befintliga hästar äfvensom sjukvården vid remontdepåen å
Utnäs löt.
Statsutskottets Utlåtande N:o 10-
27
I anslutning till livad Kungl. Maj:t i (ifrigt föreslagit och med
hänvisning till hvad utskottet under nästföregående punkt anfört i
fråga om den för antagandet af den utaf utskottet tillstyrkta nya
aflöningsstaten för stuteriöfverstyrelsen erforderliga höjningen af förevarande
anslagstitels slutsumma, hemställer utskottet,
att Riksdagen må
a) godkänna följande stater för hingstdepåerna
vid Strömsholm och Flyinge att gälla från och med den
1 januari 1910, nämligen för Strömsholms hingstdepå:
!
Lön.
Tjänst-
görings-
A rf-
Summa.
pennin-
vode.
gar.
Chef...........................
4,000
2,000
(5,000,
1,500
1,200
2,700;
1
(med skyldighet att vid
stallskolan undervisa i
ridning)
Efter 5 år kan lönen
höjas med 300 kro- , nor och efter 10 år
med ytterligare 300
; i,5oo
1,500
1,200
(100
—
2,700
kronor.
2,100
(med skyldighet att vid
j stallskolan undervisa i
veterinärlära och liof- beslag)
Läkaren skall varu
pliktig att mot åt- njutande af de arf- voden, som nu Uro
I
eller i vederbörlig
Läkare........................
Anm. Samtliga åtnjuta dur-
—
700
700
ordning varda fast-j
ställda, bestrida
jämväl läkarvår-
jämte fri bostad med
den vid ridskolan
trädgård och fritt
och vid remont-
bränsle.
depån å Utnäs löt.
Summa
; —
—
—
14200
och för Flyinge hingstdepå:
Lön.
Tjänst- gö rings- pennin- gar.
Summa.
1
i
Chef ....................................
4,000
2,000
(5,000
1
i
1
1,500
1,500
1,500
1,200
1,200
(500
2,700
(med skyldighet alt vid stall- skolan undervisa i ridning)
Bokhållare ........................
Veterinär ............................
2,700
2,100
I
; Efter 5 ur kan lönen
\ höjas med 300 kro- / nor och efter 10 år
1 med ytterligare 300
i kronor.
(med skyldighet att vid stall- skolan undervisa i veterinärlära
och hofbeslag).
Anm. Samtliga åtnjuta därjämte
fri bostad med trädgård ocli
fritt bränsle.
Summa
—
-
Bl.rtoo
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
b) godkänna följande allmänna villkor ock
bestämmelser för åtnjutande af de i staterna för ordinarie
befattningshafvande upptagna aflöningsförmåner.
nämligen:
att ordinarie befattningshafvande skall vara
underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändrad organisation af vederbörande hingstdepå
eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt
i sådant hänseende, äfvensom därest göromålen vid
depå helt eller delvis öfverfiyttas till annan anstalt
eller myndighet, vara pliktig att, med bibehållande
af den tjänstegrad och den aflöning, han innehar,
efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med
befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts
förordnande, tjänstgöra vid den anstalt eller myndighet,
till hvilken göromålen öfverlämnas;
att med ordinarie befattning vid hingstdepå icke
må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller
kommuns stat;
att emellertid veterinären och bokhållaren vid
Strömsholms hingstdepå skola vara pliktiga att mot
de arfvoden, som äro eller framdeles varda i vederbörlig
ordning bestämda, bestrida, den förre befattningen
såsom lärare vid ridskolan därstädes i veterinärlära
och liofbeslag samt sjukvården för samtliga vid
densamma befintliga hästar äfvensom sjukvården vid
remontdepåen å Utnäs löt och den senare räkenskapsförarbefattningen
vid skolan;
att med ordinarie befattning ej heller må förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot
i styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl.
Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad
slag som helst, såframt ej, hvad angår depåchef,
Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare af annan
befattning, stuteriöfverstyrelsen uppå därom gjord
framställning och efter pröfning, att ifrågavarande
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
29
kinderligt för tjänstgöringen vid depån, finner uppdraget
eller befattningen kunna få tills vidare mottagas
och bibehållas;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast
för den tid, befattnings innnekafvare verkligen tjänstgjort,
men för den tid, han varit från tjänstgöring
befriad, skola utgå till den, som erhållit förordnande
att uppehålla befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att sin befattning
förrätta, äger uppbära hela lönen, men att den,
som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda
angelägenheter eller särskilda uppdrag eller i behörig
ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest
är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan
förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar
afstå så mycket af lönen, som för
befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas
skäligt;
att aflöning ej må utgå till tjänsteman förtid.
hvarunder han afhållit sig från tjänstgöring utan
att hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;
att därest tjänsteman varder afstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans
aflöning, som icke af stuteriöfverstyrelsen pröfvas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under
tiden innehållas, såvida ej styrelsen finner skäligt
låta honom uppbära något däraf;
att, därest förhöjning af lönen efter viss tids
fortsatt innehafvande af befattning är i staten medgifven,
tidpunkten för första förhöjningen bestämmes
att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren
under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,
med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund
af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, och för andra förhöjningen
efter ytterligare fem år, på samma villkor, under
iakttagande, hvad hvar och eu af omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre aflöningen ej får
tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit
uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas
den tid, som före de nya aflöningsstaternas trädande
i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått
den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar honom
till pension, icke må samma förhöjning tillträda;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,
entledigande eller dödsfall själfva lönen utgår
till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå
äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla
hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension är vid tiden för de nya lönestaternas
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till
befattningen stadgadt; samt
att den, som tillträder någondera af de nya
atiöningsstaterna, skall vara skyldig underkasta sig,
efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning
eller utgå för bestyr i sammanhang därmed;
c) förklara
ej mindre, att enhvar, som med eller efter ingången
af år 1910 tillträder befattning såsom depåchef,
beridare, bokhållare eller veterinär vid hingstdepå,
skall vara pliktig att underkasta sig förberörda
villkor och bestämmelser;
än äfven att de förutvarande innehafvare af
dylika befattningar, hvilka icke före viss af Kungl.
Maj:t bestämd dag anmäla, att de vilja underkasta
sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och
bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill
förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande
aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej
annat föranledes af bestämmelserna i gällande lag
angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension,
vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem,
samt att hvad sålunda stadgats i fråga om rätt att
Statsutskottets Utlåtande N;o 10.
31
varda bibehållen vid förutvarande förmåner, skall äga
motsvarande tillämpning å nuvarande läkaren vid
Strömskolms hingstdepå, därest han ej inom förelagd
tid förklarar sig villig att afgå från sin nuvarande
anställning och mottaga förordnande å läkarebefattningen
enligt den nya staten;
d) godkänna följande öfvergångsstat för skollärarebefattningen
vid Strömsholms hingstdepå:
!
[ Kontant 1 Kofoder i pn,„,v„.i
aflöning, joch beten.!
! 1
! i
Kronor. | St. j Kbm.
i
i
j Skollärare ............j
600 ! 2 ; 28.2 7 1
(Åtnjuter därjämte fri bo- t stad, plantera gsland och
| 2 parlass gödsel för hvarje
l 8.815 ar däraf.
e) vid godkännande af de af utskottet i närmast
föregående och denna punkt tillstyrkta nya staterna
för stuteriöfverstyrelsen och hingstdepåerna höja reservationsanslaget
till hästafvel^ förbättrande, nu
273,200 kronor, med 17,850 kronor till 291,050
kronor, däraf särskildt 160,000 kronor till prisbelöningar
af hästar.
lid bifall härtill kommer anslaget till kästafvelns förbättrande att
i sin helhet höjas från 274,270 kronor till 292,120 kronor.
Skogsväsendet.
8:o) I 8:de punkten af förevarande hufvudtitel har Kung!. Maj:t
föreslagit Riksdagen att
dels medgifva, ej mindre att af reservationsanslaget till kronoskogarnas
förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet
för åren 1909 och 1910 ett belopp af 12,000 kronor må användas till
utvidgning af skogsskolorna vid Grönsinka, Bjurfors och Ivolleberga, än
äfven att af samma anslag för år 1909 ett ytterligare belopp af 6,800
kronor må användas till anställande under samma år af en tredje
skogsingenjör samt förhöjning i anslagen till de redan anställda skogsingenjörernas
resor;
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
dels ock för fortsatt anställande af en tredje skogsingenjör och
för höjning af anslagen till de nu redan anställda skogsingenjörernas
resor äfvensom för bestridande af ökade förvaltningsutgifter in. m.
höja reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet, nu 2.568,850 kronor, med 305,000
kronor till 2,873,850 kronor.
Vid bifall härtill skulle anslaget till skogsväsendet erhålla följande
uppställning:
bestämdt anslag:
för skogsstaten ..................... kronor 1,113,500: —
,, statens skogsläroverk ... „ 89,050: — kronor 1,202,550: —
förslagsanslag:
till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten
och skogsläroverken................................................... ,, 110,000: —
reservationsanslag:
till enskilda skogsundervisningen
................................. kronor 7,600: —
till kronoskogarnas förvaltning
och befrämjande af
skogsväsendet i allmänhet ,, 2,873,850: —_,, 2,881,450: —
Summa kronor 4,194,000: —
hvarigenom det nuvarande anslaget till skogsväsendet i dess helhet
skulle ökas med 305,000 kronor.
Från reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet, utgå, bland annat, kostnaderna
för statens sex till skogsbevakares utbildning afsedda skogsskolor, vid
hvilka jämte den hufvudsakligen af statsmedel uppehållna enskilda
skogsskolan vid Skogshåll af utrymmesskäl för närvarande kan antagas
endast 90 lärjungar årligen, däraf 14 vid Bjurfors skola och 12 vid
hvardera af Grönsinka och Kolleberga skolor. Genom den af Kungl.
Maj:t föreslagna utvidgningen af sistnämnda tre skolor skulle enhvar
af dem kunna mottaga 20 lärjungar om året, hvarigenom således antalet
af de årligen vid skogsskolorna utbildade bevakarna skulle kunna ökas
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
33
med 22. Enligt den uppgjorda beräkningen skulle de erforderliga
kostnaderna för skolornas utvidgning utgöras af dels kostnader för
lokalernas utvidgning, nämligen för Grönsinka skola 3,500 kronor, för
Bjurfors skola 500 kronor och för Ivolleberga skola 6,500 kronor, dels
ock kostnader för anskaffande af inventarier, uppgående för alla tre
skolorna till 1,500 kronor, eller sålunda tillhopa 12,000 kronor för
en gång.
Af berörda reservationsanslag bestrides vidare kostnaderna för
två skogsingenjörer för tjänstgöring i de delar af landet, där lagen
angående vård af enskildes skogar och kungl. förordningen angående
skogsvårdsstyrelser icke äger tillämpning. Dessa ingenjörer åtnjuta ett
årligt arfvode af 3,000 kronor jämte rese- och traktamentsersättning,
som beräknats till 800 kronor om året för hvardera. Den af Kungl.
Maj:t nu föreslagne tredje skogsingenjören, som jämväl är afsedd för
nämnda delar af landet, skulle erhålla årsarfvode till samma belopp
som de redan befintliga ingenjörerna. Som emellertid det för skogsingenjör
hittills beräknade årliga belopp till rese- och traktamentsersättning
visat sig alldeles otillräckligt, har departementschefen ansett
detsamma böra för den nye ingenjören liksom ock för de förutvarande
beräknas till 1,800 kronor, således beträffande de senare till ett med
1,000 kronor utöfver det nuvarande förhöjdt belopp. — På grund
häraf skulle ifrågavarande anslag behöfva höjas med 6,800 kronor,
hvaremot behofvet i nämnda hänseende för år 1909 kunde tillgodoses
från årets reservationsanslag, som därtill lämnade tillgång.
Beträffande öfriga utgifter, som bestridas af reservationsanslaget
i fråga, har departementschefen — under erinran att han redan till
statsrådsprotokollet den 12 januari 1907 vid pröfningen af fråga om
anslagsbeloppen för år 1908 framhållit, att man uppenbarligen för
framtiden måste räkna med eu alltjämt fortgående höjning af utgifterna
från nu ifrågavarande anslag — vid beräkning af behofven för år 1910
af rörelsekapital för skötseln af statens skogar, liksom vid beräkningen
af behofven för innevarande år, tagit till utgångspunkt det belopp,
som utgör skillnaden mellan de senast fastställda generalförslagens
sammanlagda slutsummor. Detta belopp har departementschefen, efter
afdrag "af en summa, som ej kunde inverka på beräkningen, funnit
uppgå till 297,466 kronor, hvilket belopp alltså jämte de för skogsingenjörerna
erforderliga 6,800 kronor, tillsammans 304,266 kronor,
utgör den af Kungl. Maj:t med ett, för utjämnande af slutsumman
af samtliga anslag till skogsväsendet, till 305,000 kronor jämkadt
Bih. till Biksd. Prof. 1909. i Sami. 1 Afd. 10 Höft. 5
opaginerad Kontrollera mot PDF
34:
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Utskottets
yttrande.
belopp äskade höjningen af reservationsanslaget till kronoskogarnas
förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet.
I afseende å den i öfrigt förebragta utredningen i ärendet tillåter
sig utskottet att hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 133—140 och
143—153.
Till följd af den ökade efterfrågan från enskildes sida å utbildade
skogsbevakare, som tack vare det under de senaste åren hos allmänheten
i allt högre grad väckta intresset för en rationell och intensivare
skogsskötsel gjort sig mer och mer gällande, har det antal bevakare,
som årligen utgår från skogsskolorna, numera visat sig allt för ringa
för att kunna fylla både statens och enskildes behof. Ilen af departementschefen
för af hjälpande af denna olägenhet föreslagna åtgärden
att utvidga vissa skogsskolor i syfte att möjliggöra utbildandet af ett
större antal elever finner utskottet därför af förhållandena påkallad
och välbetänkt. Och då utskottet icke haft något att erinra vare sig
emot det föreslagna sättet för skolornas utvidgning eller emot den
därför beräknade kostnaden, samt utskottet, med hänsyn till kostnadens
beskaffenhet af tillfällig utgift, finner det lämpligt, att densamma
bestrides af reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning och
befrämjande af skogsväsendet i allmänhet, anser sig utskottet böra
tillstyrka Ivungl. Maj:ts framställning i förevarande afseende.
Då det är af vikt, att det uti ifrågavarande landsdelar vaknade
intresset för eu bättre skogsvård tillgodoses och att det ökade behofvet
af ingen)örsbiträde så vidt möjligt tillfredsställes, anser sig utskottet böra
förorda Kungl. Maj:ts förslag om anställande redan under år 1909 af
en tredje skogsingenjör, till hvilkens aflöning för innevarande år medel
synas kunna beredas på sätt Kungl. Maj:t föreslagit. Emot det för
denna tjänsteman föreslagna årsarfvodet, 3,000 kronor, eller samma
arfvode, som de redan nu anställda skogsingenjörerna åtnjuta, liksom
emot hvad af Kungl. Maj:t föreslagits beträffande förhöjningen i det
belopp, som bör beräknas till rese- och traktamentsersättning för hvar
och en af skogsingenjörerna, har utskottet icke något att erinra.
I afseende å den för bestridande af ökade förvaltningsutgifter
m. m. äskade höjningen af reservationsanslaget till kronoskogarnas
förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet har utskottet
ej heller funnit anledning till erinran.
På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
35
att Riksdagen må
a) medgifva, ej mindre att af reservationsanslaget
till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i allmänhet för åren 1909 och 1910
ett belopp af 12,000 kronor må användas till utvidgning
af skogsskolorna vid Grönsinka, Bjurfors och
Kolleberga, än äfven att af samma anslag för år 1909
ett ytterligare belopp af 6,800 kronor må användas
till anställande under samma år af eu tredje skogsingenjör
samt förhöjning i anslaget till de redan
anställda skogsingenjörernas resor; samt
b) för fortsatt anställande af en tredje skogsingenjör
och för höjning af anslagen till de nu redan
anställda skogsingenjörernas resor äfvensom för bestridande
af ökade förvaltningsutgifter m. m., höja
reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning
och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet, nu
2,568,850 kronor, med 305,000 kronor till 2,873,850
kronor.
Vid bifall härtill kominer anslaget till skogsväsendet att erhålla
följande uppställning:
bestämdt anslag:
för skogsstaten ........................... kr. 1,113,500: ■—-
„ statens skogsläroverk................. ,, 89,050:— kr. 1,202,550: —
förslagsanslag:
till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten och
skogsläroverken .......................................................... ,, 110,000: —
reservationsanslag:
till enskilda skogsundervisningen ... kr. 7,600: —
till kronoskogarnas förvaltning och
befrämjande af skogsväsendet i
allmänhet .................................. ,, 2,873,850:— ,, 2,881,450: —
Summa kr. 4,194,000: —
36
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Landtmäteristaten.
[9.]
Skiften och
afvittring av.
[10.]
Härigenom skulle således anslaget till skogsväsendet i dess helhet
ökas med 305,000 kronor.
Landtmäteristaten.
9:o) Kungl. Maj:t har, under 9:de punkten, föreslagit Riksdagen
att med afseende å den proposition med förslag till fullföljande af den
föregående år påbörjade omorganisationen af landtmäteristaten i orterna,
Kungl. Maj:t komme att till Riksdagen aflåta, i det under nionde
hufvudtiteln uppförda anslag till landtmäteristaten i dess helhet, nu
233,400 kronor, tillsvidare beräkna en förhöjning till 553,400 kronor,
eller med 320,000 kronor.
Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen afgifva utlåtande, hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen
-
anmäla.
Skiften och a fri t (ringar.
10:o) Under 10:de punkten har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att med afseende å de förslag, Kungl. Maj:t må komma att förelägga
Riksdagen angående dels ordnandet af afvittringsförhållandena inom
de områden af Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker, beträffande
hvilka afvittringsutslag ännu icke meddelats, dels ock beredande
af statsbidrag till laga skiften inom Juckasjärvi och Karesuando socknar,
tillsvidare upptaga anslaget till skiften och afvittringar såsom förslagsanslag
till oförändradt belopp.
Jämväl beträffande denna framställning kommer utskottet att
längre fram under riksdagen afgifva särskild! utlåtande, hvilket utskottet
härmed skolat för Riksdagen
anmäla.
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
37
Sveriges geologiska undersökning.
ll:o) Vidare har Kungl. Maj:t i punkt 11 af förevarande hufvud- Sv™9.e’ka
titel föreslagit Riksdagen att dels besluta, att Sveriges geologiska under- J^erlfkning.
sökning från och med år 1910 skall uppföras å ordinarie stat, samt [11.]
dels godkänna det i statsrådsprotokollet intagna, af departementschefen
framlagda förslaget till stat för undersökningen, att gälla från och
med den 1 januari 1910, äfvensom de villkor och bestämmelser, som af
departementschefen föreslagits för åtnjutande af de i samma stat upptagna
aflöningsförmåner.
Det af departementschefen framlagda förslaget till stat för Sveriges
geologiska undersökning är af följande utseende:
1
Kronor
:
Tjänst-
Lön.
görings-
penningar.
Summa.
Chefen................................
6,200
2,800
9,000
Härtill kunna komma fyra
i
ålderstillägg, hvart och ett|
å 500 kronor, det första efter [
i 1 tjänsteman ....................
10 tjänstemän ................
2,600
1,400
4,0001
5 år, det andra efter ytter- j
ligare 5 år, det tredje efter!
26,000
14.000
40,000|
nya 5 år och det fjärde j
efter än ytterligare 5 år. Af j
hvarje ålderstillägg utgöra!
350 kronor lön och 150 kronor j
ti änstgöringspenningar.
1 förste vaktmästare ...
900
600
1,500
1 vaktmästare ................
i Till extra geologer och
700
500
1,200
/Efter 5 år kan lönen höjas j
( med 100 kronor.
andra biträden samt vi- kariatsersättning ..........
_
_
O
O
O
cd
r—1
! För skötande af biblio-
tekariegöromål................
Till uppmuntran af veten-
—
500
skapligt författarskap....
—
1,000
Till expenser ....................
—
—
10,000
Summa
—
j — j 80,200
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skola, så
länge denna förmån kvarstår, å lönen afdragas 250 kronor årligen.
38
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Då Sveriges geologiska undersökning inrättades år 1858 antog
man, att dess verksamhet skulle blifva af mera temporär beskaffenhet,
i anledning hvaraf den uppfördes å extra stat, där den sedermera alltjämt
fått kvarstå.
Ämbetsverkets personal består för närvarande af en chef samt
11 tjänstemän, nämligen 10 geologer och en aktuarie, tillika bibliotekarie.
Af geologerna är en malmgeolog, en kemist och en tillika amanuens.
Dessutom kunna enligt instruktionen af chefen antagas biträdande
geologer till det i stat bestämda antal samt i män af behof extra
biträden och andra tillfälliga biträden. Slutligen finnas vid undersökningen
anställda en förste och en andre vaktmästare.
Institutionens arbeten bedrifvas under sommaren å fältet, härefter
det då insamlade materialet under öfriga tider af året bearbetas å
tjänsterummet. De egentliga fältarbetena, hvaruti — förutom aktuarien
— amanuensen och kemisten icke deltaga, utföras för närvarande af de
åtta öfriga geologerna med tillhjälp af extra geologer.
Den ännu i hufvudsak gällande aflöningsstaten för personalen vid
Sveriges geologiska undersökning antogs vid 1875 års riksdag. Enligt
densamma bestämdes aflöningarna:
för chefen till 7,000 kronor;
för tjänsteman vid institutionen till 2,500 kronor med fyra ålderstillägg,
hvart och ett å 500 kronor, efter 5, 10, 15 och 20 år;
för biträdande tjänsteman till belopp från och med 1,000 till
och med 2,400 kronor; samt
för vaktmästaren till 750 kronor.
i; Från och med år 1878 uppfördes ä staten 600 kronor till aflöning
åt en andre vaktmästare, och vid 1900 års riksdag höjdes begynnelseaflöningen
för tjänsteman vid institutionen från 2,500 till 3,000 kronor,
utan förhöjning af slutaflöningen.
Dessutom hafva 1907 och 1908 års Kiksdagar på förslag af Kungl.
Maj:t beviljat medel för beredande af tillfällig aflöningsförbättring åt
en hvar af elfva tjänstemän med 900 kronor och åt förste vaktmästaren
med 350 kronor.
Utöfver den fasta aflöningen tillkomma tjänstemän vid institutionen
vissa arfvoden.
I sådant hänseende möta först arfvodena, hvart och ett å 500
kronor, till amanuensen för vård af samlingarna samt till bibliotekarien.
För dessa arfvoden kräfves minst två timmars dagligt arbete utöfver
den allmänna byråtiden. Såsom förut omnämnts, bestrider en geolog
amanuensbefattningen, medan aktuarien tillika är bibliotekarie.
Statutskottets Utlåtande N:ö 10.
39
Vidare förekomma arfvoden, tillsammans 1,500 kronor om året,
åt geologerna såsom extra ersättning för sådana af chefen anbefallda
vinterarbeten, som denne finner icke kunna verkställas å den ordinarie
arbetstiden.
Dessutom åtnjuta chefen, geologerna och fältbiträden ersättning
enligt resereglementet för i undersökningens intresse företagna resor.
Utöfver de ersättningar, som utgå af statsmedel, åtnjuta vidare
tjänstemännen vid Sveriges geologiska undersökning ersättning för mera
detaljerade forskningar, ländande till speciellt gagn för någon viss trakt,
som få, när de i jordbrukets, bergshandteringens eller andra näringars
intresse af enskilda eller kommuner begäras, efter i hvarje särskildt
fall erhållet samtycke af chefen för jordbruksdepartementet, genom institutionens
försorg utföras, med villkor att planen för de allmänna
arbetena ej därigenom rubbas, att däraf föranledda kostnader ersättas
af dem, som påkallat utredningarna, och att ersättningarna redovisas
i verkets räkenskaper.
Den för innevarande år gällande staten för Sveriges geologiska
undersökning upptager
Till aflöningar m. in.......................................................... kronor 68,650
» inventararier m. m., böcker m. m. samt ved m. m.
tillhopa ................. » 6,550
Summa kronor 75,200.
Dragés härifrån det belopp af posten till aflöningar
in. in., som utgår till ålderstillägg.......................... » 10,500
Återstår kronor 64,700.
Sistnämnda belopp 64,700 kronor understiger den föreslagna
statens slutsumma 80,200 kronor med 15,500 kronor, hvilket sistnämnda
belopp således skulle utgöra den anslagsökning, som uti nu ifrågavarande
hänseenden skulle erfordras.
Enligt gällande instruktion har Sveriges geologiska undersökning
till uppgift att, med iakttagande af vetenskapens fordringar och med
särskild fäst uppmärksamhet på berg- och jordarternas betydelse i ekonomiskt
hänseende, inhämta tillförlitlig kännedom om landets allmänna
40
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Utskottets
yttrande.
geognostiska beskaffenhet. Emellertid har undersökningens verksamhet
hittills företrädesvis varit af vetenskaplig och kartografisk natur, i
öfverensstämmelse hvarmed det alldeles öfvervägande flertalet af tjänstemännen
ägt sin hufvudsakliga kompetens på den teoretiska geologiens
och den geologiska kartläggningens områden.
Den hufvudsakligaste innebörden af Kung]. Maj:ts föreliggande
förslag är en omorganisation af instutionens verksamhet därhän, att
dess krafter blifva, jämnsides med kartarbetena, mer än hittills varit
fallet inriktade på praktiska uppgifter i näringslifvets tjänst. Detta
skulle åstadkommas därigenom, att de åtta fältgeologerna efter den
olika beskaffenheten af ämnet för deras verksamhet arbetade på två
sektioner, en praktisk och en kartografisk-teoretisk, kvilka inom sig
skulle hafva särskilda representanter för de viktigaste sektionen tillhörande
hufvudriktningarna inom geologien enligt följande plan:
praktiska sektionen: 1) malmgeolog,
2) stenindustrigeolog,
3) agrikulturgeolog (representerande äfven
ler- och torfindustri),
kartografisk-teoretiska sektionen:
4) urbergsgeolog,
5) kvartärgeolog,
G) paleontolog och stratigraf,
7) torfgeolog,
8) hydrogeolog (representerande äfven väg
och
vatten bygga adsfrågor).
Hvad vidare beträffar förenämnda omorganisation äfvensom angående
utredningen i öfrigt i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till statsrådsprotokollet sid. 155 — 202.
Den i Kungl. Maj:ts förevarande framställning åsyftade omläggningen
af Sveriges geologiska undersöknings arbete i mera praktisk
riktning finner utskottet i betraktande af en sådan åtgärds störa betydelse
för jordbruket, bergsliandteringen och åtskilliga andra näringar
synnerligen beaktansvärd. Med hänsyn till denna omorganisation af
ämbetsverket, hvilken torde komma att bereda detsamma en uppgift
af mera stadigvarande art, men jämväl till den omständigheten, att de
arbeten, som hittills varit undersökningens hufvuduppgift, eller kartarbetena,
redan betingat institutionens fortvara under ett hälft århun
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
41
drade och, så vidt nu kan afgöras, alltjämt synas komma att påkalla
densammas verksamhet, finner utskottet sig böra tillstyrka, att Sveriges
geologiska undersökning varder uppförd å ordinarie stat.
Då samma skäl, som legat till grund för andra under senaste
åren beslutade löneregleringar, äga giltighet äfven beträffande det nu
ifrågavarande ämbetsverket, anser sig utskottet böra biträda hvad
Kungl. Maj:t i anslutning till löneregleringskommitténs förslag hemställt
i fråga om föreliggande lönestat; och har utskottet endast
velat erinra att, såsom hittills, chefen ansetts böra jämställas med öfverdirektör
i normalgrad och de ordinarie tjänstemännen med lektorer
vid rikets elementarläroverk.
I fråga om de för aflöningsförmånernas åtnjutande föreslagna
villkor och bestämmelser, hvilka i hufvudsak öfverensstämma med hvad
Riksdagen i dylika afseenden förut beslutat och hvilka, i hvad de därifrån
afvika, synas vara påkallade af de vid undersökningen rådande
säregna förhållandena, har utskottet icke något att erinra.
Beträffande den för närvarande medgifna, till bibehållande ifrågasatta
rätten för tjänstemännen vid undersökningen att årligen under
viss tid utöfver semestern erhålla ledighet från befattningen vid ämbetsverket
för utförande af geologiska undersökningar på uppdrag af enskilda,
har utskottet, som väl inser dessa undersökningars stora betydelse
för såväl allmänheten som ämbetsverket och som i öfrigt icke
haft något att däremot erinra, likväl velat uttala den bestämda uppfattningen,
att dylik ledighet ej bör medgifvas för längre tid än högst
en månad om året och ej må föranleda särskild kostnad för statsverket.
Dock har utskottet funnit, att, då chefen, hvilken, såsom hittills, ansetts
böra jämställas med öfverdirektör i normalgrad, emellertid enligt den
föreslagna staten skulle erhålla högre pension än sådana öfverdirektörer,
anmärkning af innehåll, att pensionsunderlaget för chefen skall vara
detsamma som för öfverdirektörer i allmänhet, eller 5,700 kronor, bör
införas i staten.
I anslutning till hvad Kungl. Maj:t i öfrigt föreslagit, hemställer
utskottet,
att Riksdagen må
a) besluta, att Sveriges geologiska undersökning
från och med år 1910 skall uppföras å
ordinarie stat;
b) godkänna följande stat för undersökningen,
att gälla från och med den 1 januari 1910.:
Bih. till Rilcsd. Prat 1900. f Samt. 1 Afd. 10 Höft.
G
42
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
K
r o n
o r
|
Tjänst-
1
i
Lön.
görings-
pen-
ningar.
Summa.
! Chefen ..................
6,200
2,800
9,000
•
j 1 tjänsteman .........
j 10 tjänstemän.........
i
I 1 förste vaktmästare
2,600
26,000
900
1,400
14,000
600
4,000^
40,000/
1,500
Härtill kunna komma
fyra ålderstiUägg, hvart
och ett å 500 kronor, det
första efter 5 är, det
andra efter ytterligare
5 år, (let tredje efter
nya 5 år och det fjärde
efter än ytterligare 5 år.
Af hvarje ålderstiUägg
utföra 350 kronor lön
och 150 kronor tjänst- göri n gspen ni n gar.
j 1 vaktmästare.........
Till extra geologer och
700
500
1,200
i Efter 5 år kan lönen höjas
\ med 100 kronor.
i andra biträden samt
vikariatersättning ...
För skötande af biblio-
_
13,000
1
tekariegöromål ......
Till uppmuntran af
500 ;
vetenskapligt förfat- tarskap..................
_
t
1,000
)
Till expenser .........
—
10,000
Summa
-
—
80,200 |
Anm. 1. Pensionsunderiaget för chefen utgör 5,700 kronor.
Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad
samt bränsle, skola, så länge denna förmån kvarstår, å lönen afdraeras
250 kronor årligen.
c) godkänna följande villkor ock bestämmelser
för åtnjutande af de i staten upptagna aflöningsförmåner,
nämligen:
att innehafvare af ordinarie befattning vid
Sveriges geologiska undersökning skall vara underkastad
den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller
jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändrad organisation af verket eller dess
särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda
stadgad, samt i sådant hänseende äfvensom, därest
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
43
verkets ställning inom statsförvaltningen så förändras,
att detsamma ej längre kan såsom själfständigt verk
anses, eller därest vissa ifrågavarande verk tillhörande
göromål öfverflyttas till annat verk, vara pliktig att,
med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning
han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordningsköta
de med befattningen förenade göromål eller,
efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det
verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;
att med ordinarie befattning vid Sveriges geologiska
undersökning icke må förenas annan tjänst å
rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning vid nämnda verk
ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande
eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit
såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom
tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan
tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej,
hvad angår chefen för Sveriges geologiska undersökning,
Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare af
annan befattning, verkets chef uppå därom gjord
framställning och efter pröfning, att ifrågavarande
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka
hinderligt för tjänstgöringen vid Sveriges geologiska
undersökning, finner uppdraget eller befattningen
kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;
att tjänsteman vid Sveriges geologiska undersökning
allenast genom verkets förmedling och under
villkor i öfrigt, som i verkets instruktion varda angifna,
må åtaga sig praktiskt geologiska undersökningar
åt enskilda;
att tjänsteman vid verket är skyldig att tjänstgöra
å den särskilda befattning, där chefen, till befordrande
af arbetets oafbrutna gång, finner honom
lämplig och behöflig;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast
för den tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort
eller åtnjutit semester, men för den tid, han
eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till
opaginerad Kontrollera mot PDF
u
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
den, som erhållit förordnande att uppehålla befattningen
;
att den, som af sjukdom hindras att sin befattning
förrätta, äger uppbära hela lönen, men att den,
som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, utförande
af praktiskt geologiska undersökningar åt
enskilda, enskilda angelägenheter i öfrigt, tjänstgöring
hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra
särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges
från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad
att sköta befattningen, kan förpliktas att under
ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå
så mycket af lönen, som för befattningens uppehållande1
erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att aflöning ej må utgå till tjänsteman eller
betjänt för tid, hvarunder han af hållit sig från tjänstgöring
utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänsteman eller betjänt varder afstängd
från tjänstgöring eller i häkte tagen, den
del af hans aflöning, som icke af chefen pröfvas
böra användas till befattningens uppehållande, skall
under tiden innehållas, såvida ej chefen finner skäligt
låta honom uppbära något däraf;
att, därest förhöjning af aflöningen efter viss
tids fortsatt innehafvande af befattning i samma
lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för första
förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år,
under villkor att innehafvaren under mer än fyra
femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att
vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens
tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock
att härvid icke må föras honom till last den tid han
åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om
sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma
villkor, för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske,
efter än ytterligare fem år, på samma villkor samt
för fjärde förhöjningen, i händelse sådan kan äga rum,
efter ytterligare fem år, äfvenledes på samma villkor;
45
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda
förhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får
tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter
det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;
börande löntagare därvid tillgodoräknas den
tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i
kraft förflutit från hans tillträde till befattningen på
grund af förordnande;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande af aflöningsförhöjning, redan
uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar
honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda
;
att chefen och öfriga tjänstemän äga årligen,
när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång
kan ske, åtnjuta semester, en hvar under en och en
half månad, dock hvad beträffar geologer i regel icke
under den tid, då fältarbeten pågå;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,
entledigande eller dödsfall själfva lönen utgår
till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå
äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla
hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till
befattningen stadgadt; samt
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten,
skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj :ts
bestämmande, upphörande af eller minskning i extra
inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed.
Vid bifall härtill kommer det ordinarie anslaget till Sveriges
eologiska undersökning att uppgå till 80,200 kronor.
46
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Åiderstiiiägg.
Åiderstiiiägg 12:o) Under punkt 12 bär Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
boja det under nionde bufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ålderstdlägg
från 47,500 kronor till 100,000 kronor eller med 52,500 kronor.
e till stöd för», framställningen anförda skälen återfinnas i statsrådsprotokollet,
sid. 203.
Ifrågavarande anslagsökning är en naturlig följd af de delvis
mycket omfattande omorganisationer och löneregleringar för åtskillio-a
under jordbruksdepartementet tydande verk ocli stater, bvilka dels af
1907 och 1908 årens Riksdagar beslutats och dels redan äro innevarande
Riksdag förelagda eller komma att af Kungl Makt för densamma
framläggas.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må böja det under nionde hufvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till åiderstiiiägg från
47,500 kronor till 100,000 kronor eller med 52.500
kronor.
♦
Vägunderhållet på landet.
Ang. väckta 13:o) I innevarande års riksstat är för bidrag till vägunderhållet
■motioner. å landet uppfördt ett förslagsanslag å 1,000,000 kronor.
Uti särskilda inom Riksdagen väckta, till sammansatta stats- och
lagutskottet remitterade motioner har föreslagits dels sammanstämmande
k??: A- H. G. Högberg, i motion n:r 26, i Första Kammaren, och herr
A. Wiklund, i motion n:r 52, i Andra Kammaren, att Riksdagen, i syfte
att tre tjugondedelar af kostnaden för vintervägunderhållet å landet
må lämnas af statsmedel, måtte besluta, att det af Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
under nionde bufvudtiteln äskade förslagsanslaget å
1,000,000 kronor såsom bidrag till vägunderhållet på landet måtte höjas
med 175,000 kronor till 1,175,000 kronor, dels och af grefve B. G.
Hamilton, i motion n:r 71, i Andra Kammaren, att Riksdagen, i syfte
att af uppskattade kostnader för underhållet af allmän väg, bro och
fäijA tre tiondedelar skola utgå af statsmedel, måtte besluta, att det
åt Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde bufvudtiteln för
åi 1910 äskade förslagsanslag å 1,000,000 kronor såsom bidrag till
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
47
vägunderhållet på landet höjes med 1,000,000 kronor till 2,000,000
kronor.
Sedan det sammansatta utskottet öfver dessa motioner afgifvit
utlåtande och Riksdagen med anledning däraf fattat beslut, kommer
statsutskottet att framställa det förslag, hvartill förhållandena må föranleda;
hvilket utskottet skolat för Riksdagen
anmäla.
Skogsinköp.
14:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:r 119) har
herr C. Lindhagen föreslagit, att Riksdagen ville för inköp af skogbärande
eller till skogsbörd duglig mark anvisa dels på ordinarie stat
500,000 kronor och dels af lånemedel 2,500,000 kronor.
Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen afgifva yttrande; hvilket utskottet ansett sig nu böra för
Riksdagen
anmäla.
Öfriga ordinarie anslag.
15:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för
innevarande år finnas å nionde hufvudtiteln uppförda, har Kungl. Maj:t
icke föreslagit någon annan ändring än att förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved in. m., nu 40,461 kronor, måtte för
utjämnande af hufvudtitelns slutsumma höjas med 53 kronor till 40,514
kronor.
Utskottet hemställer,
att samtliga ordinarie anslag under nionde
hufvudtiteln, som här ofvan icke blifvit särskildt
omförmälda, må för år 1910 fastställas till samma
belopp som i innevarande års riksstat; dock att i
anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. in.
må göras den jämkning, som till jämnande af hufvud.
titelns slutsumma kan erfordras.
Ang, väckt
motion.
Skrifmaterialier
m. rn,
[13]-
48
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Aflöning åt
ytterligare en
kanslisckreterare
inom
jordbruksdepartementet.
[14-]
Utskottets
yttrande.
Arfvode åt
extra föredragande
inom
jordbruksdepartement
et
m. m.
[15-]
Extra anslag.
Med anledning af de framställningar, som gjorts i afseende å tillfälliga,
till nionde hufvudtiteln liänförliga behof, får utskottet afgifva
följande yttrande och förslag.
Departementets afdelning af Kung!. Majrts kansli.
16:o) Kungl. Maj:t har under punkt 14 föreslagit Riksdagen att
för beredande af lön, 2,500 kronor, och tjänstgöringspenningar, 1,500
kronor, åt en kanslisekreterare inom jordbruksdepartementets afdelning
af Kungl. Maj:t kansli på extra stat för år 1910 anvisa ett belopp
af 4,000 kronor.
Under erinran att Riksdagen för hvart och ett af åren 1907—1909
på Kungl. Maj:ts förslag för nu angifna ändamål på extra stat anvisat
samma belopp, som nu af Kungl. Maj:t begäres, och då enahanda
anslag synes vara behöfligt äfven för nästkommande år, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må, för beredande af lön, 2,500
kronor, och tjänstgöringspenningar, 1,500 kronor,
åt en kanslisekreterare inom jordbruksdepartementets afdelning
af Kungl. Maj:ts kansli på extra stat för år 1910
anvisa ett anslag af 4,000 kronor.
17:o) Kungl. Maj:t har vidare, under punkt 15, föreslagit Riksdagen
att, under förutsättning att en regeringsrätt för pröfning af
administrativa besvärsmål inrättas och träder i verksamhet under år 1909,
på extra stat för år 1910 anvisa för beredande af arfvode åt en extra föredragande
inom jordbruksdepartementet m. in. ett anslag af 7,000 kronor
med rätt för Kungl. Maj:t att låta häraf förskottsvis under år 1909
af tillgängliga medel i mån af behof utanordna högst 3,000 kronor.
I afseende å de skäl, som åberopats till stöd för framställningen,
tillåter sig utskottet att hänvisa till förberörda, statsverkspropositionen
bilagda statsrådsprotokoll öfver jordbruksärenden för den 12 januari
1909, sid. 205—211.
Statsutskottets Utlåtande Ko 10.
49
Från ifrågavarande anslag afses att följande utgifter skola bestridas,
nämligen: särskild! arfvode å en kanslisekreterare med 1,500
kronor för år 1909 och 2,000 kronor för år 1910 samt arfvode till
eu amanuens med 1,500 kronor för år 1909 och 2,000 kronor för
år 1910.
Beträffande inrättandet af regeringsrätten anförde statsrådet och
chefen för civildepartementet vid föredragningen af punkten 1 under
sjätte liufvudtiteln, att målens beredning och föredragning inför regeringsrätten
förutsattes skola anförtros åt ämbets- och tjänstemän i de
särskilda statsdepartementen. Huruvida föredragningen under alla förhållanden
skulle kunna tillfredsställande uppehållas utan förstärkning
i ett eller annat departements arbetskrafter, kunde icke på förhand
afgöras. Skulle sådant visa sig ovillkorligen påkalladt och af Riksdagen
beviljadt anslag ej lämnade tillgång för ändamålet, borde emellertid
erforderliga medel kunna anvisas från allmänna besparingar eller
under förskottstitel, intilldess närmare erfarenhet vunnits.
Ehuruväl sålunda förutsatts, att till en början icke några särskilda
anslag skulle utgå för bestridande af kostnaderna för ärendenas
beredning och deras föredragning inför regeringsrätten, finner utskottet
dock af hvad i statsrådsprotokollet angående nu ifrågavarande anslag
anföres otvetydigt framgå, att ett så stort antal synnerligen maktpåliggande
och omfattande mål komma att utan kammarkollegium såsom
mellaninstans direkt gå till Kungl. Maj:t och handläggas af regeringsrätten,
att beredandet och föredragningen af dessa mål, hvilket skall
ske genom ämbets- och tjänstemän inom jordbruksdepartementet, kommer
att tillföra detta departement eu så stor arbetsbörda, att den
öfverskrider de krafter, som stå till departementets förfogande. En
ökning af departementets arbetsstyrka synes därför redan nu vara af
förhållandena påkallad; och då utskottet icke haft något att erinra
mot det af Kungl. Maj:t föreslagna sättet för denna angelägenhets ordnande,
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, under förutsättning att eu
regeringsrätt för pröfning af administrativa besvärsmål
träder i verksamhet under år 1909, på extra stat
för år 1910 anvisa för beredande af arfvode åt en extra
föredragande inom jordbruksdepartementet rn. rn. ett anslag
af 7,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att låta
häraf förskottsvis under år 1909 af tillgängliga medel
i mån af behof utanordna högst 3,000 kronor.
Bih. till Iliksd. Prat. 190!). 4 Samt. 1 Afd. 10 Höft. 7
Utskottets
yttrande.
50
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Undervisningsmateriell
förlandtbruks-
och mejeriinstitutet
vid Alnarp.
[16.]
Utskottets
yttrande.
Understöd åt
mindre bemedlade
lärjungar
vid landtmannaskolor.
[17.]
Förhöjda
understöd åt
landtbruksskolorna
i
Västernorr - lands, Västerbottens
och
Norrbottens
län.
[18.]
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.
18:o) Kungi. Maj:t bär vidare föreslagit Riksdagen att till undervisningsmateriell
för landtbruk- och mejeriinstitutet vid Alnarp å extra
stat för år 1910 anvisa ett anslag af 3.000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 212.
Hos 1907 års Riksdag gjorde Kungl. Maj:t framställning om beviljande
å ordinarie stat af medel till undervisningsmateriell för landtbruks-
och mejeriinstitutet vid Alnarp. Riksdagen, som emellertid
ansåg behofvet af ökade medel för anskaffande af dylik materiell icke
vara af stadigvarande natur, biföll på det sätt framställningen, att de
för ändamålet erforderliga medlen, 3,000 kronor, beviljades å extra
stat för år 1908. Enahanda belopp anvisades, likaledes å extra stat,
för samma ändamål af nästlidet års Riksdag. Då, enligt hvad utredningen
gifver vid handen, behof af anslaget synes förefinnas jämväl för
år 1910, hemställer utskottet,
att Riksdagen må till undervisningsmateriell för
landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat
för år 1910 anvisa ett anslag af 3,000 kronor.
19:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,
att Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1908
och 1909 ägt rum, må till understöd åt mindre bemedlade
lärjungar vid sådana landtmannaskolor, som åtnjuta
bidrag af statsmedel, på extra stat för år 1910
anvisa ett anslag af 10,000 kronor, att utgå under
de villkor, Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.
20:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
och under erinran, att Riksdagen, med bifall till af Kungl. Maj:t i
ämnet gjorda framställningar, för hvarje år från och med år 1902
anvisat å extra stat ett anslag af 6,000 kronor för höjning från 4,000
kronor till 6,000 kronor af det till enhvar af de inom Västernorrlands,
Västerbottens och Norrbottens län inrättade tre landtbruksskolor ut
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
51
gående understöd af statsmedel, för genomförande af omorganisation
af dessa skolor på sådant sätt, att kurserna vid desamma utan minskning
af den teoretiska undervisningen förändrades från tvååriga till
ettåriga; och då denna omorganisation visat sig vara till gagn för
skolornas verksamhet, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må för höjning från 4,000 kronor
till 6,000 kronor af det till enhvar af de inom Viister
norrlands,
Västerbottens och Norrbottens län inrättade
tre landtbruksskolor utgående understöd af statsmedel å
extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 6,000
kronor.
21:o) Under punkt 19 af förevarande hufvudtitel har Kungl. Maj:t Vredrika-Breföreslagit
Riksdagen att å extra stat för år 1910 bevilja ett anslag Sif (ut7landthus.
4,000 kronor till beredande af statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets nåUningsskoia
landthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande af lärarinnor. 11(1 m gyn”0''
Den till stöd för framställningen förebragta utredningen åter- L
finnes i statsrådsprotokollet, sid. 213 — 219, dit utskottet tillåter sig
hänvisa.
För ifrågavarande ändamål beviljade 1908 års Riksdag å extra
stat för innevarande år ett anslag af 8,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att af tillgängliga medel förskottsvis under år 1908 utaf nämnda
anslag utanordna ett belopp af 4,000 kronor.
Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas har Kungl. Maj:t
föreskrifvit såsom villkor för anslagets åtnjutande, att tre elever skulle
äga åtnjuta kostnadsfri undervisning, dock utan att vara befriade från
avgifter för kost och logi; att för inträde i skolan skulle erfordras,
att sökande erhållit högre flickskolebildning eller visade sig eljest
hafva förvärfvat motsvarande kunskaper eller genomgått folkhögskolekurs;
att sådana inträdessökande, som därjämte kunde förete intyg om
praktisk duglighet och vana vid landtliga göromål, skulle äga företräde;
att afgiften för undervisning, kost, logi och lyse ej finge öfverstiga
600 kronor för år; att plan för undervisningen skulle underställas
landtbruksstyrelsens pröfning och godkännande; samt att till landtbruksstyrelsen
skulle tre månader efter lärokursens afsilande ingifvas
berättelse om skolans verksamhet.
Tillika stadgades såsom förutsättning för anslagets utbetalande,
att det med intyg från landtbruksstyrelsen styrktes, att undervisningen
vid skolan bedrefves på tillfredsställande och med dess ändamål öfver
-
Utskottets
yttrande.
Kringresande
jordbrukskonsulenter
i
Dalarna och
Norrland.
[20.]
52 Statsutskottets Utlåtande N:a 10.
ensstämmande sätt samt att tre elever vid skolan åtnjöte kostnadsfri
undervisning.
Beträffande den af Kungl. Maj:t hos nästlidne års Riksdag gjorda
framställningen i förevarande ämne yttrade Riksdagen i sin skrifvelse
den 1 juni 1908 angående regleringen af utgifterna under riksstatens
nionde hufvudtitel, att den af Fredrika-Bremer-förbundet inrättade
landthushållningsskola för utbildande af lärarinnor enligt Riksdagens
mening vore väl förtjänt att komma i åtnjutande af statsunderstöd.
Det syntes nämligen vara af synnerlig vikt att för den med statsmedel
understödda, betydelsefulla verksamhet, som numera bedrefves
för att bibringa landtbefolkningens kvinnor insikt och praktisk färdighet
rörande de i ett hem förekommande hushållsgöromål, hvilka hvilade
på dem, äga tillgång till för sin uppgift väl utbildade lärarinnor.
Hvad Riksdagen sålunda anfört torde allt fortfarande äga giltighet.
Och då än vidare skolan i betraktande af såväl dess organisation
som dess praktiskt ordnade undervisning synes väl rustad att fylla sitt
ändamål samt densamma, enligt hvad af utredningen inhämtas, för
uppehållande af sin gagneliga verksamhet är i afsevärd omfattning
hänvisad till gåfvomedel, anser utskottet skolan böra erhålla understöd
af statsmedel jämväl för nu ifrågavarande år.
Beträffande de utaf Kungl. Maj:t för anslagets åtnjutande föreskrifna
villkor har utskottet icke något att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må å extra stat för år 1910 bevilja
ett anslag af 4,000 kronor till beredande af statsbidrag
åt Fredrika-Bremer-förbundets landthushållningsskola
vid Rimforsa för utbildande af lärarinnor.
22:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad som för
hvart och ett af åren 1908 och 1909 ägt rum, såsom
bidrag till aflöning åt tolf kringresande jordbrukskonsulenter
i Dalarna och Norrland, under villkor, att konsulenternas
rese- och traktamentsersättning bekostas
af landsting, hushållningssällskap eller eljest, samt på
de villkor i öfrigt, Kungl. Maj:t kan finna godt före
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
53
skrifva, på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag
af 30,000 kronor att af Kungl. Maj:t i män af behof
för ändamålet användas.
23:o) Vidare har Kungl. Maj:t, under punkt 21, föreslagit Riksdagen
att till bestridande af kostnader för byggnadsarbeten för trädgårdsskolan
vid Alnarp på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af
40,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att af nämnda belopp under
innevarande år från tillgängliga medel förskottsvis utanordna hvad som
må erfordras för byggnadsarbetets påbörjande redan under sistnämnda år.
Hvad af departementschefen i detta ärende anförts återfinnes
under punkt 2 i statsrådsprotokollet, särskildt å sid. 21, 29, 32, 37 och 38.
Ifrågavarande anslag är afsedt för vissa byggnadsarbeten, som,
vid bifall till hvad utskottet under punkt 2 här ofvan hemställt om
anvisande af medel till upprätthållande af en trädgårdsskola vid Alnarp,
skulle behöfva utföras därstädes, nämligen en nybyggnad för lärare
och manliga elever samt inredning af eu ny lärosal i nuvarande skolbyggnaden
vid Alnarp.
Då byggnadsarbetena i fråga synas vara erforderliga för upprättandet
vid Alnarp af en trädgårdsskola enligt den af departementschefen
framlagda, af utskottet biträdda plan samt utskottet icke funnit
anledning till erinran emot de därför beräknade kostnaderna, får
utskottet hemställa,
att Riksdagen må till bestridande af kostnader
för bygtfhadsarbeten för trädgårdsskolan vid Alnarp på
extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 40,000
kronor med rätt för Kungl. Maj:t att af nämnda belopp
under innevarande år från tillgängliga medel
förskottsvis utanordna hvad som må erfordras för byggnadsarbetets
påbörjande redan under sistnämnda år.
Veterinärundervisningen m. in.
24: o) Under punkt 22 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
— med förklarande att samma stat, som för år 1909 blifvit för veterinärbakteriologiska
anstalten af Riksdagen godkänd, skall vara gällande
äfven för år 1910 — för uppehållande af anstaltens verksamhet under
Byggnadsarbeten
för
trädgårdsskolan
vid
Alnarp.
[21-J
Utskottets
yttrande.
Veterinärbak
teriologiska
anstalten.
[22.]
Utskottets
yttrande.
Bidrag till
kostnaderna
för allmänna
landtbruksmöten.
Prisbelöningar
vid
allmänna
landtbruksmöten.
[23, 24.]
lledskapspröfningsanstalter.
[25.]
54 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
sistnämnda år på extra stat för samma år anvisa ett anslag af 21,320
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, sid. 220
och 221.
På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade
1908 års Riksdag medel för inrättande af en veterinär bakteriologisk
anstalt samt fastställde därvid stat för anstalten för innevarande år,
slutande å 21,320 kronor. Då, enligt livad departementschefen anfört
till statsrådsprotokollet, anstalten ännu icke trädt i verksamhet samt
således någon erfarenhet om möjligen erforderliga förändringar i staten
ännu icke kunnat vinnas, hemställer utskottet,
att Riksdagen må — med förklarande att samma
stat, som för år 1909 blifvit för veterinärbakteriologiska
anstalten af Riksdagen godkänd, skall vara
gällande äfven för år 1910 — för uppehållande af
anstaltens verksamhet under sistnämnda år på extra stat
för samma år anvisa ett anslag af 21,320 kronor.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
25:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,
*
att Riksdagen, i likhet med hvad som skett för
hvart och ett af åren 1907—1909, må på extra stat
för år 1910 anvisa
a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna
för allmänna landtbruksmöten 7,500 kronor; samt
b) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten
12,500 kronor.
26:o) Kungl. Maj:t har vidare, under punkt 25, föreslagit Riksdagen
att, till fortsatt uppehållande af de vid landtbruksinstitutet vid
Ultuna samt landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp inrättade
anstalter för profning af maskiner och redskap för landtbrukets behof,
anvisa å extra stat för år 1910 ett anslag af 12,500 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
55
I afseende å de skal. som anförts till stöd för denna framställning.
tillåter sig utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 222—225.
För uppehållande af ifrågavarande profningsanstalter, för h vilka
kostnaderna under den första tiden af deras tillvaro bestreds af donerade
medel, beviljade Riksdagen på framställningar af Kungl. Maj:t för hvart
och ett af åren 1908 och 1909 å extra stat 10,000 kronor. Beträffande
anslaget för innevarande år hade, enligt hvad statsrådsprotokollet upplyser,
landtbruksstyrelsen hos Kungl. Maj:t gjort framställning om detsammas
höjande till 12,500 kronor eller till samma belopp, som nu
äskas för år 1910, men föranledde detta icke Kungl. Maj: t att för
innevarande år begära högre anslag än som utgått för nästlidne år.
Nu har landtbruksstyrelsen åter inkommit till Kungl. Maj:t med en
liknande framställning, åsyftande för 1910 erforderligt anslag; och har
landtbruksstyrelsen därvid åberopat en af profningsanstalternas styrelse
afgifven redogörelse, hvaraf inhämtas, att inkomsterna och utgifterna
för profningarna under år 1910 förslagsvis beräknats till respektive
2.000 kronor och 14,500 kronor.
Då nu Kungl. Maj:t biträdt landtbruksstyrelsens sistberörda framställning,
i afseende å hvilken utskottet icke funnit anledning till
erinran, och särskild! med hänsyn till den ökning i profningsarbetet år
1910, som är att emotse med anledning däraf, att allmänt svenskt landtbruksmöte
kommer att hållas år 1911, finner utskottet sig böra hemställa,
att Riksdagen må, till fortsatt uppehållande af de
vid landtbruksinstitutet vid Ultuna samt landtbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp inrättade anstalter för profning
af maskiner och redskap för landtbrukets behof, anvisa
å extra stat för år 1910 ett anslag af 12,500 kronor.
27:o) Under punkt 26 af förevarande hufvudtitel har Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1910 anvisa såsom
bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets och
näringarnas behof — inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap,
hvart för sig eller ^förening, förbundit sig att upprätta laboratorium
och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel
för kemist och assistent än äfven aflöningen till dessa och
laboratorietjänaren äfvensom de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll
samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof —
6.000 kronor för hvarje station eller tillhopa 48,000 kronor.
Utskottets
yttrande
Kemiska
stationer.
[26.]
56
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Utskottets
yttrande.
Af den i ärendet lämnade utredningen framgår, att antalet af de vid
de kemiska stationerna under tiden från slutet af 1880-talet, då, beträffande
sju af de för närvarande befintliga åtta stationerna, beloppet af det
alltsedan dess för hvarje särskild station utgående statsunderstöd först bestämdes,
och intill de sist förflutna åren verkställda undersökningarna
mer än fördubblats, samt att till följd häraf jämväl landstings- och
hushållningssällskaps anslag till stationerna under samma tid måst
nära nog fördubblas. Den nu begärda höjningen af statsanslaget med
2,000 kronor för hvarje station är afsedd att, utan landstings och hushållningssällskaps
ytterligare betungande, möjliggöra i främsta rummet
höjning af assistenternas vid stationerna löner och anställandet af extra
biträden, hvarför skulle erfordras tillsammans för hvarje anstalt omkring
1,500 kronor, samt förbättring af anstalternas utrustning. Det både nämligen,
enligt hvad landtbruksstyrelsen upplyst, yppats svårigheter att få
lediga assistentbefattningar återbesatta med kompetenta personer till följd
af det missförhållandet, att de ordinarie assistenterna i allmänhet åtnjöte
en aflöning, som icke stode i rimligt förhållande till deras utbildningstid,
deras ansträngande och flerstädes långvariga tjänstgöring samt de
allestädes höga lefnadskostnaderna och som icke tilläte dem att bilda
familj.
Beträffande utredningen i öfrigt i ärendet tillåter sig utskottet
att hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 225—233.
Det synes utskottet vara af vikt att assistenterna vid de
kemiska stationerna, hvilka skola enligt gällande reglemente vid föreståndarnas
för stationerna ledighet förestå stationerna på eget ansvar
och därför böra hafva samma kompetens som föreståndarna, beredas
en så nöjaktigt tillmätt aflöning, att befattningarna kunna blifva med
väl kvalificerade personer besatta. Och då, enligt hvad utredningen i
ärendet gifver vid handen, förhållandet mellan landstingens och hushållningssällskapens
bidrag till stationerna och statsanslaget sedan den
tid, då det senare fastställdes till dess nuvarande belopp, förskjutits
högst betydligt till landstingens och hushållningssällskapens nackdel,
finner utskottet det billigt, att statsanslaget nu ökas. Utskottet, som
icke haft något att erinra i afseende å beloppet af den begärda anslagshöjningen,
hemställer alltså,
att Riksdagen må å extra stat för år 1910
anvisa såsom bidrag till underhåll af åtta kemiska
stationer för jordbrukets och näringarnas behof — inom
Statsutskottets Utlåtande N:o 10. 57
de orter, där landsting eller hushållningssällskap,
hvart för sig eller i förening förbundit sig att upprätta
laboratorium och bekosta ej mindre lokal för
detta jämte bostad eller hyresmedel för kemist och
assistent än äfven aflöningen till dessa och laboratorietjänaren
äfvensom de årliga utgifterna för laboratoriets
underhåll samt till inköp af böcker och
inventarier för stationens behof — 6,000 kronor för
hvarje station eller tillhopa 48,000 kronor.
28:o) Vidare och på grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda fram- anställning
får utskottet hemställa, anstaitoiom
Norrbottens
att Riksdagen, i likhet med hvad som för ett \oh
flertal föregående år ägt rum, må såsom bidrag till L ''!
underhåll af en för öfre Norrland afsedd kemisk-växtbiologisk
anstalt inom Norrbottens län — under villkor
att från länets landsting och hushållningssällskap eller
eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll med
sammanlagdt minst 6,750 kronor — på extra stat
för år 1910 anvisa ett anslag af 11,250 kronor.
29:o) Kungl. Maj:t har, under punkt 28, föreslagit Riksdagen att FröUnu-oiipå
extra stat för år i910 till Kungl. Maj:ts förfogande anvisa ett an- “pocrT’
slag af 10,000 kronor, för att — med högst 1,000 kronor för hvarje L *■*
anstalt — användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter, som
af landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i förening,
understödjas med minst samma belopp som statsbidraget och hvilka
anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i afseende på
analysmetoder och öfriga förhållanden, som af Kungl. Maj:t fastställas.
De skäl, som anförts till stöd för framställningen, återfinnas i
statsrådsprotokollet, sid. 234—243, dit utskottet tillåter sig hänvisa.
För hvart och ett af åren 1887—1908 har Riksdagen till Kungl.
Maj:ts förfogande ä extra stat anvisat ett anslag å 10,000 kronor för
att användas till understöd — med högst 1,000 kronor till hvarje
anstalt — åt sådana frökontrollanstalter, som af landsting eller hushållningssällskap,
hvart för sig eller i förening, understöddes med minst
samma belopp som statsbidraget och hvilka anstalter ville underkasta
Bih. till IUksd. Prat. 1909. 4 Samt. 1 Afd. 10 Höft. >8,
58
Statsutskottets Utlåtande N:o JO.
sig de villkor och föreskrifter i afseende å analysmetoder och öfriga
förhållanden, som af Kungl. Maj:t fastställdes.
Under den tid, berörda anslag sålunda beviljats, har upprepade
gånger fråga väckts om förändrad organisation af det statsunderstödda
frökontrollväsendet i landet förnämligast i syfte att få denna verksamhet
mer centraliserad. Hvarje gång har emellertid frågan, enär
densamma kräft vidare utredning, tills vidare undanskjutits.
Emellertid föreläde Kungl. Maj:t nästlidne års Riksdag förslag till
förändrad organisation af frökontrollväsendet, hvilket förslag gick därpå
ut, att statsunderstöd skulle lämnas endast fyra i olika delar af landet
belägna, bättre än de hittillsvarande utrustade frökontrollanstalter.
Riksdagen för sin del uttalade sig dock för den nuvarande anordningen
med ett relativt stort antal frökontrollanstalter, spridda öfver
hela landet, samt ansåg, att de brister, som enligt sakens natur måste
vidlåda denna anordning, skulle blifva i det hela afhjälpta genom upprättande
af en central frökontrolianstalt, hvilken anstalt Riksdagen
föreställde sig lämpligen kunna anordnas i samband med den redan
befintliga centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
hvarigenom kostnaderna för eu sådan central frökontrolianstalt skulle
kunna nedbringas.
Riksdagen anvisade alltså på extra stat för innevarande år till
Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag af 10,000 kronor för att på hittills
brukligt sätt utgå till understöd åt af hushållningssällskapen inrättande
frökontrollanstalter och anhöll tillika, att Kungl. Maj:t måtte
efter verkställd utredning taga i öfvervägande, huruvida icke en central
frökontrolianstalt borde inrättas i samband med centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet, och därefter till Riksdagen inkomma
med det förslag, hvartill förhållandena kunde föranleda.
Enligt hvad departementschefen i ifrågavarande ärende till
förberörda statsrådsprotokoll anfört har nu Kungl. Maj:t anbefallt verkställandet
af den af Riksdagen sålunda begärda utredningen, men synes
departementschefen hafva funnit denna utredning gifva vid handen,
att någon särskild besparing i kostnader icke skulle stå att vinna
genom det ifrågasatta förläggandet af den föreslagna centrala frökontrollanstalten
till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
hvilken anordning för öfrigt ur viss angifven synpunkt syntes
departementschefen mindre lämplig; och hade förty departementschefen
för det närvarande funnit det förut öfliga anslaget böra af Riksdagen
äskas på vanliga villkor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
59
Utskottet, som med hänsyn till frågans nuvarande läge icke har
något att erinra emot Kung]. Maj:ts förevarande framställning, får
alltså hemställa,
att Riksdagen må på extra stat för år 1910
till Kungl. Maj:ts förfogande anvisa ett anslag af
10,000 kronor, för att — med högst 1,000 kronor
för hvarje anstalt — användas till understöd åt
sådana frökontrollanstalter, som af landsting eller hushållningssällskap,
hvart för sig eller i förening, understödjas
med minst samma belopp som statsbidraget
och hvilka anstalter vilja underkasta sig de villkor
och föreskrifter i afseende på analysmetoder och öfriga
förhållanden, som af Kungl. Maj:t fastställas.
30:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet vidare,
att Riksdagen, i likhet med hvad som skett beträffande
hvart och ett af åren 1908 och 1909, må
såsom bidrag till åtgärder för befordrande af den inhemska
klöfver- och gräsfröodlingen på extra stat för
år 1910 anvisa ett belopp af 15,000 kronor.
Älgar der för
befordrande
af den
inhemska
klöf ver- och
gräsfrö*
odlingen.
129.1
31:o) Under punkt 30 af förevarande hufvudtitel har Kungl. Maj:t Sveriges utföreslagit
Riksdagen att, med förklarande för sin del att de i statsråds- sadcd™^n''n,Jprotokollet
omförmälda, af departementschefen föreslagna villkoren och
bestämmelserna för tilldelande för framtiden af statsanslag åt Sveriges
utsädesförening skola tillsvidare i hufvudsak lända till efterrättelse, å
extra stat för år 1910 bevilja ett anslag af 25,000 kronor såsom bidrag
till uppehållande af utsädesföreningens praktiskt-vetenskapliga verksamhet.
Den förebragta utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet å sid.
244—285.
Ofvannämnda, med ledning af de sakkunniges förslag atfattade
villkor och bestämmelser äro af följande lydelse:
»I. Föreningens stadgar skola fastställas af Kungl. Maj:t.
II. En af Kungl. Maj:t för ett år i sänder utsedd person skall
vara ledamot i föreningens mindre styrelse med enahanda befogenhet
60
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
som öfriga ledamöter i nämnda styrelse, skolande kostnaderna härför
bestridas af föreningen med belopp; som i brist af godvillig öfverenskommelse
skall bestämmas af landtbruksstyrelsen.
III. Ett ombud för statens räkning skall äga deltaga i revisionen
af föreningens förvaltning, skolande kostnaden härför bestridas af föreningen
med belopp, som i brist af godvillig öfverenskommelse skall
bestämmas af landtbruksstyrelsen.
IY. Föreningen skall i afseende å sin verksamhet vara underkastad
inspektion från statens sida, hvilken inspektion skall utöfvas
af landtbruksstyrelsen.
Y. Föreningens nuvarande filialer få ej nedläggas utan medgifvande
af landtbruksstyrelsen.
VI. Föreningen skall årligen till Kungl. Maj:t afgifva redogörelse
för sin verksamhet och förvaltning.
VII. Föreningen skall hvarje år i minst lika stor utsträckning
som under år 1906 till mindre jordbrukare utlämna goda utsäden
såsom försträckning samt af andra medel än statsanslag bestrida däraf
föranledda kostnader.
VIII. Alla frågor rörande öfverlåtelse af utsädesföreningens
stammar till förökning och försäljning skola handläggas af en kommission,
bestående af tre ledamöter, af hvilka eu, som är kommissionens
ordförande, utses af Kungl. Maj:t, eu väljes af hushållningssällskapens
ombud i föreningens större styrelse samt den tredje utses af föreningens
mindre styrelse. För sistnämnda två ledamöter utses jämväl suppleanter.
Kostnaderna för kommissionen skola betalas af föreningen.
IX. Stammarnas öfverlåtelse skall äga rum efter förutgående täflan,
därest icke Kungl. Maj:t på framställning af kommissionen finner lämpligt
medgifva, att uppgörelse utan sådan täflan må äga rum med svenska
landtmännens riksförbund eller allmänna svenska utsädesaktiebolaget.
X. I fråga om stammarnas öfverlåtelse till förökning och försäljning
skola följande bestämmelser gälla, nämligen:
1. Förmedlaren bör för fullgörandet af sina förpliktelser ställa
säkerhet, som kan godkännas af förenämnda kommission.
2. Förmedlaren skall visa sig förfoga öfver så stort och så välskött
jordbruk, att utsädesstammarnas förökning under de första åren
kan anses betryggad.
3. Förmedlaren skall äfven visa sig förfoga öfver tidsenliga och
vid besiktning, verkställd genom mindre styrelsens försorg, godkända
magasinslokaler med alla de rensnings- och sorteringsmaskiner m. m.,
som befinnas vara nödiga för utsädets vederbörliga skötsel.
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
61
4. Anbud skola omfatta alla utbjudna stammar, tillhörande en
eller flera af nedanstående grupper:
a) hvete, råg och korn,
b) hafre,
c) trindsäd,
d) klöfver och gräsfrö,
e) rotfruktsfrö och potatis.
5. öfverlåtelsen skall omfatta rätt för förmedlaren att ensam
under kontraktstiden af föreningen erhålla alla de till den eller de
öfverlåtna grupperna hörande utsädesstammar, som af föreningens mindre
styrelse anses färdiga att utsläppas till allmän odling, samt att under
samma tid ensam under föreningens kontroll och plomb saluhålla utsäde
af de öfvertagna stammarna, med den inskränkning, som här
nedan under 8 sägs.
6. Förmedlaren skall i det kontrakt, som skall upprättas mellan
föreningen och honom, tillförbindas att i öppna marknaden tillhandahålla
utsäde af alla de stammar, till hvilka han enligt öfverlåtelsekontraktet
har förfoganderätt.
7. Förmedlaren skall dock vara berättigad att vägra mottaga
honom erbjudna utsädesstammar, hvilka det i sådant fall skall vara
föreningen förbehållet att i den ordning kommissionen bestämmer öfverlåta
åt annan till förökning och försäljning under föreningens kontroll
och plomb.
8. Förmedlaren skall äfven vara berättigad att, om han anser
en mottagen stam icke längre vara värd att föras i handeln, efter hos
föreningens mindre styrelse därom gjord anmälan upphöra att tillhandahålla
densamma i marknaden. Därefter skall föreningen vara förbehållet
att till annan öfverlåta stammen på sätt under 7 härförut sägs.
9. Förmedlaren skall förbinda sig att ställa sig till efterrättelse
de föreskrifter beträffande odlingen af de öfvertagna stammarna och
från dem kommande skördar, som föreningens mindre styrelse kan
finna behöfliga för stammarnas bibehållande vid full sortrenhet och
fullgod kvalitet. Denna förbindelse skall särskildt innefatta förpliktelse
för fönnedlaren att, så länge han för en stam i marknaden, mottaga
de föryngringar, som föreningens mindre styrelse anser behöfvas för
stammens vidmakthållande, samt att ställa sig till efterrättelse af den
mindre styrelsen meddeladt förbud att vidare såsom utsäde försälja
stammar, som blifvit uppblandade eller af annan orsak befunnits olämpliga
för praktiken.
62
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
10. Förmedlaren skall i afseende å förökningen ocli spridningen
af de öfvertagna stammarna tillförbindas att vara underkastad den
kontroll å odlingsfält och i magasin, som föreningens mindre styrelse
anbefaller. Kontrollen skall omfatta äfven de odlingar, som efter medgifvande
af mindre styrelsen anförtros åt andra jordbrukare, och alla
till de öfverlåtna stammarna hörande grödor, som af förmedlaren
inköpas från vederbörande odlare för försäljning som utsäde.
11. Den af föreningens tjänstemän utöfvade kontrollen får icke
utsträckas till andra utsädesvaror än dem, som tillhöra de öfvertagna
stammarna.
12. Förmedlaren skall vara förbunden att ersätta föreningen
dess kostnader för kontrollens utöfvande, hvilken dock skall ordnas så,
att den med bibehållande af full effektivitet ej onödigt fördyras.
13. Förmedlaren skall vidare förpliktas att icke, utan medgifvande
af föreningens större styrelse, ingå något aftal rörande odling
i utlandet af från föreningen öfvertagna stammar. Träffas uppgörelse
med allmänna svenska utsädesaktiebolaget, skall bolaget särskild! tillförbindas
att, så fort ske kan, bringa förbindelsen med dess tyske
reproduktör att upphöra.
14. Förmedlaren skall dessutom förbinda sig att ej, utan medgifvande
af föreningens större styrelse, samtidigt med de från föreningen
öfvertagna stammarna föra i marknaden andra sorter eller varor
af samma växtart som dessa. Hvad sålunda föreskrifvits skall dock
icke utgöra hinder för att, där uppgörelse kan, efter ty förut är sagdt,
träffas med svenska landtmännens riksförbund, detta må berättigas försälja
utsäde, som odlats af medlemmar i föreningar, hvilka äro anslutna
till förbundet.
15. Föreningens mindre styrelse skall vara förbehållet att yttra
sig öfver de pris, till hvilka utsäden af de från föreningen bekomna
stammarna skola tillhandahållas allmänheten.
16. Förmedlaren skall vara tillförbunden att för den under 5 an
gifna
rätten till utsädesföreningen erlägga dels för hvarje år i förväg
ett årspris af 200 kronor för hvarje öfverlåten stam, som han för i
i handeln, samt dels före årets utgång en viss royalty å hela den årliga
omsättningen af de öfvertagna stammarna. Denna royalty skall, där
ej underhandsuppgörelse träffas, bestämmas sålunda, att anbud om
öfvertagande af förmedlingar skall upptaga . jämväl beloppet af den
royalty, som erbjudes.
17. Öfverenskommelse om öfvertagande af förmedlingen skall
afse en tid af 10 år i sänder. Vid utgången af denna tid skall såväl
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
63
förmedlarens rätt att få utsädesvaror kontrollerade af föreningen som
ock hans skyldighet att betala afgifter till föreningen upphöra, och
föreningen skall därefter vara berättigad att till annan öfverlämna föryngringar
af redan utlämnade stammar.
18. I kontraktet skall intagas förbehåll därom, att, om förmedlaren
skulle på otillfredsställande sätt fullgöra sina åtagna förbindelser och
därmed riskera utsädesföreningens ställning och lugna utveckling, föreningens
mindre styrelse må upphäfva det ingångna kontraktet. Förmedlaren
skall ock vara berättigad att uppsäga kontraktet, om föreningen
icke uppfyller sina åtagna förbindelser. Efter skedd och godkänd
uppsägning skola de ömsesidiga förpliktelserna med årets utgång
upphöra att gälla.
19. Slutligen skall i det kontrakt, som afslutas mellan föreningen
och förmedlaren, stadgas, att, om tvist uppstår rörande rätta tolkningen
af detsammas bestämmelser eller i annat afseende rörande förhållandet
mellan föreningen och förmedlaren samt deras inbördes rättigheter
och skyldigheter, saken icke får dragas inför domstol utan skall afgöras
enligt lagen om skiljemän den 28 oktober 1887.
20. För att uppgörelse skall kunna träffas med aktiebolag, er
fordras
särskild^ att den för bolaget gällande bolagsordningen innehåller
bestämmelser ''
dels därom, att
a) Kungl. Maj:t skall äga utse en ledamot i bolagets styrelse;
b) ett ombud för statens räkning skall äga årligen deltaga i
granskningen af bolagets räkenskaper och förvaltning;
c) till aktieägarna ej må för något år utdelas mer än 5 procent
å det inbetalta aktiekapitalet, dock att i bolagsordningen må stadgas,
att, i händelse till aktieägarna under något år icke utdelats hvad de,
efter ty nyss är sagdt, ägt högst utbekomma, underskjutande beloppet
må kunna framdeles till dem utbetalas; samt
d) den vinst, som därutöfver kan uppstå, sedan den i lag stadgade
afsättningen till reservfond ägt rum samt i öfrigt för bolagets
utveckling behöfliga medel reserverats äfvensom nödiga afskrifningar
gjorts, skall tillfalla föreningen och omedelbart utbetalas till denna för
att användas till främjande af dess mål;
dels ock därom, att, därest uppgörelse kommer till stånd, ändring
i bolagsordningen uti nyssangifna hänseenden under tiden för uppgörelsens
giltighet icke må företagas utan medgifvande af förenämnda kommission.
64
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Utskottets
yttrande.
21. Skall stammarnas öfverlåtelse äga rum efter förutgående
täflan, må den tid, efter hvilken förmedlaren skall vara beredd att
börja öfvertagandet af stammar, icke bestämmas kortare än ett år
från det kungörelse om anbudens infordrande varit första gången
införd i allmänna tidningarna.
XI. Har täflan ägt rum, tillkommer det förenämnda kommission
att antaga det eller de anbud, som synas gifva största säkerhet, att
de utlämnade stammarna komma att tillhandahållas allmänheten i oförsämradt
skick, hvarjämte afseende ock skall fästas vid beloppet af den
ersättning, som anbudsgifvare erbjuder sig att erlägga.»
Då Riksdagen förlidet år beviljade anslag till Allmänna Svenska
Utsädesföreningen, anhöll Riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte framlägga
till pröfning efter förnyade utredningar uppgjordt förslag om öfvertagande
af föreningens utsädesstammar under sådana garantier, att
såväl föreningens som den jordbrukande allmänhetens intressen blefve
på ett fullt betryggande sätt tillgodosedda.
Genom fastställande af ofvan intagna villkor och bestämmelser
är afsedt att de äskade garantierna skulle uppnäs. Dessa villkor och
bestämmelser torde emellertid, på sätt departementschefen äfven erinrat,
genom sin omständlighet och detaljerade beskaffenhet kunna vara ägnade
att bereda vissa praktiska svårigheter vid träffande af eu eventuell
uppgörelse.
Hvad beträffar punkt IX i förenämnda villkor och bestämmelser
upplyser departementschefen visserligen, att stora utsikter lära förefinnas,
att en öfverenskommelse skall komma till stånd med riksförbundet;
och enligt utskottets åsikt vore det i många afseenden förmånligt
om så kunde ske, men det torde kunna befaras att, sedan en
allsidig utredning öfver de med stammarnas öfvertagande till förökning
förenade kostnaderna företagits, förbundet ej ser sig i stånd att
inlåta sig på ett dylikt företag, helst det torde blifva nödvändigt att
i Utsädesföreningens närhet förfoga öfver ganska ansenliga jordarealer
och lämpliga magasinsbyggnader. Utan tvifvel är Allmänna Svenska
Utsädesaktiebolaget, som på sin tid bildades uteslutande med uppgift
att till förökning mottaga föreningens stammar, i många afseenden
väl skiclcadt för en dylik verksamhet. Om än erfarenheten från ettföregående
samarbete mellan föreningen och bolaget ej varit uppmuntrande
för en fortsättning däraf, torde dock numera utsikterna
att med detta bolag träffa överenskommelser på ett för föreningens
syften fördelaktigt sätt ej vara uteslutna. Men då numera detta bolags
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
65
verksamhet äfven omfattar andra affärsgrenar än den, för hvilken bolaget
ursprungligen bildades, torde vara ovisst, huruvida bolaget är
villigt att underkasta sig sådana villkor, som utaf de sakkunniga i
punkt X mom. 20 föreslagits skola gälla för bolag såsom förmedlare,
eller att dels blott 5 % ränta skulle få beräknas på aktiekapitalet,
dels bolaget skall äga skyldighet att till föreningen afstå all på bolagets
rörelse uppkommande vinst, sedan nödiga afskrifningar verkställts.
Hvad slutligen beträffar stammarnas utlämnande till förökning
efter förutgången täflan — hvarifrån på grund af ofvannämnda bestämmelser
bolag torde vara uteslutna — så har redan förut ett dylikt
förfaringssätt försökts, dock utan resultat. Skola enskilda personer
öfvertaga stammarna till förökning, blir den kontroll, som skall
från föreningens sida utöfvas, om den skall vara fullt betryggande, så
dyrbar, att detta förfaringssätt äfven för framtiden torde blifva resultatlöst.
Visserligen hafva de sakkunnige för att nedbringa kontrollkostnaderna
föreslagit, att stammarna skola gruppvis utbjudas, exempelvis
på eu hand höstsädes- och kornstammar, men med skäl kan
ifrågasättas, huruvida eu sådan anordning kan vara tillrådlig, då det
ju ofta kan inträffa, att bland dessa stammar finnas sådana, kvilka ej
kunna förökas på hvilka orter som helst.
Med den åsikt utskottet alltså hyser om svårigheten att med
fasthållande af de utaf de sakkunnige föreslagna villkor i punkt X kunna
träffa uppgörelse om öfvertagande af föreningens stammar till förökning,
anser utskottet ej lämpligt föreslå Riksdagen att fastslå desamma
till ovillkorlig efterrättelse, utan torde det böra lämnas åt
Kungl. Maj:t att söka träffa uppgörelse med ledning af de föreslagna
villkoren. I)å dessutom möjlighet finnes, att en förmånlig och fullt
betryggande uppgörelse skulle kunna träffas under hand med någon
annan förmedlare än Landtmännens riksförbund eller Allmänna Svenska
Utsädesaktiebolaget, anser utskottet, att Kungl. Maj:t bör äga frihet
att, efter den i förslaget omförmälda kommissionens framställning,
äfven träffa aftal med annan förmedlare än de tvenne ofvan nämnda.
Mot öfriga af de föreslagna villkoren har utskottet icke något
att erinra.
Ovisst är enligt utskottets åsikt, huruvida, sedan det interimistiska
aftalet med Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget den 30 juni
upphör och ej förnyadt aftal med nämnda bolag kommer till stånd,
någon uppgörelse under den närmaste framtiden kan träffas, ty, äfven
om riksförbundet skulle besluta sig för att öfvertaga föreningens stammar,
kräfves nog en ganska lång tid, innan förbundet hinner ordna
Bih. till It i k$</. Prof. 1900. 4 Sand. 1 Afil. 10 Höft. 9
66
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
sig därför, men denna omständighet bör ej utgöra hinder för Riksdagen
att för år 1910 bevilja föreningen samma anslag, som utgått alltsedan
år 1905. Föreningens verksamhet bedrifves nämligen fortfarande
på ett förtjänstfullt sätt och understödjes af en stor del af landets
hushållningssällskap, men, om statsanslaget skulle indragas eller nedsättas,
kan befaras att föreningen till skada för jordbruksnäringen
skulle nödgas upphöra med sin verksamhet. Utskottet hemställer
därför,
att Riksdagen må, med förklarande för sin del
att de i statsrådsprotokollet omförmälda, af departementschefen
föreslagna villkoren och bestämmelsenia
för tilldelande för framtiden af statsanslag åt Sveriges
utsädesförening skola tills vidare i hufvudsak lända till
efterrättelse, å extra stat för år 1910 bevilja, såsom
bidrag till uppehållande af utsädesföreningens praktiskt-vetenskapliga
verksamhet, 25,000 kronor.
Elev iboskups- 32:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hem
sksttei
och stiiller utskottet,
mejeri- 7
hushållning.
[31.] att Riksdagen, i likhet med hvad som under
föregående år ägt rum, må till utbildande af en elev
i boskapsskötsel och mejerihushållning på extra stat för
år 1910 anvisa 1,000 kronor.
i
Anställande 33:o) Med anledning af framställning i ämnet af Kungl. Maj:t
af torfingen- hemställer utskottet vidare,
jörer oeh torfassistenter.
[32.] att Riksdagen, i likhet med hvad som under
föregående år ägt rum, må för anställande af en förste
och en andre torfingenjör samt tre torf assistenter på
extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 25,000
kronor.
Torf skolan 34:o) Med erinran, att Riksdagen år 1907 på förslag af Kungl.
vidMarkaryd. ]VIaj:t till upprätthållande af en torfskola under åren 1908—1912 be
I-
-I viljat ett anslag af 35,000 kronor och däraf på extra stat för hvartdera
af åren 1908 och 1909 anvisat ett belopp af 7,000 kronor får
utskottet, på grund af Kungl. Maj:ts i punkt 33 gjorda framställning,
hemställa,
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
67
att Riksdagen må af det utaf 1907 års Riksdag
beviljade anslag å 35,000 kronor till upprätthållande
af en torf skola under åren 1908—1912 på extra
stat för år 1910 anvisa ett belopp af 7,000 kronor.
35:o) I enlighet med hvad Kungl. Maj:t föreslagit och med erinran,
att Riksdagen för åren 1902, 1905 och 1907 för nedannämnda ändamål
å extra stat beviljat sammanlagdt 145,000 kronor, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen, i likhet med hvad beträffande
innevarande år ägt rum, må medgifva, att Kungl.
Maj:t må för vidtagande af sådana åtgärder, som kunna
finnas vara ägnade att främja lösningen af frågan angående
lämpligaste sättet att tillgodogöra den i latidets
torf mossar befintliga bränsletillgång, under år 1910 i
mån af behof disponera hvad vid utgången af år 1909
icke blifvit användt af de tidigare för samma ändamål
å extra stat beviljade medel.
Åtgärder för
att främja
tillgodogörandet
a)
den i landets
torfmossar
befintliga
bränsletillaäng.
[34.]
36:o) I punkt 35 af förevarande hufvudtitel har Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att till understöd åt Svenska mosskulturföreningen
på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 35,000 kronor.
Svenska
mosskulturfÖreningen.
[35.]
Departementschefen, hvars yttrande i ärendet till statsrådsprotokollet
återfinnes å sid. 287—292 af det vid statsverkspropositionen
fogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden, har tillstyrkt
aflåtande af förevarande framställning och därvid tillika uttalat,
att, därest densamma af Riksdagen bifölles, Kungl. Maj:t torde vilja
angående villkoren för anslagets åtnjutande meddela enahanda bestämmelser,
som stadgats i fråga om det till föreningen för innevarande
år beviljade anslag, och sålunda, bland annat, föreskrifva, att ett för
statens räkning utsedt ombud, för hvilket kostnaden skulle bestridas
af föreningen, skulle deltaga i revisionen af föreningens förvaltning,
med skyldighet att om revisionen afgifva yttrande till jordbruksdepartementet,
samt att föreningen fortfarande skulle i afseende å sin
verksamhet vara underkastad särskild inspektion från statens sida,
hvilken inspektion framdeles, liksom för innevarande år, borde tillkomma
landtbruks styrelsen.
68
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Utskottets
yttrande.
Åtgärder för
höjande af
det mindre
jordbruket.
[3 6.]
Till understöd åt Svenska mosskulturföreningen liar Riksdagen
på extra stat för hvarje år från och med år 1890 anvisat statsanslag,
som för hvart och ett''af åren 1906—1909 utgjort 20,000 kronor.
I den män förtroendet för Svenska mosskulturföreningens verksamhet
vuxit bland landets jordbrukare har ock föreningen sett sig
nödsakad att gifva denna verksamhet allt större omfattning för att
kunna tillgodose alla de kraf, som ställas på densamma. Då de flesta
af landets hushållningssällskap eller landsting med ej obetydliga belopp
understödja föreningen, har hon helt naturligt ej ansett sig kunna
motsätta sig dessa kraf. Särskildt har under de senare åren föreningen
äfven med stora uppoffringar tagit sig an ett mycket fruktbringande
upplysningsarbete bland de mindre jordbrukare genom anordnande af
undervisningskurser och verkställande af fria jordanalyser samt genom
kringresande undervisare m. m., en verksamhetsgren, som föreningen,
enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas, har för afsikt att, om
dess ekonomi det medgifver, ytterligare utvidga. Ehuruväl Riksdagen,
såsom ofvan nämnts, under de senare åren beviljat föreningen anslag
af 20,000 kronor om året, hafva likväl föreningens tillgångar varit
otillräckliga för att möta de med den utvidgade verksamheten förenade
ökade kostnaderna, hvarigenom föreningens ekonomi betänkligt
rubbats. Så mycket angelägnare är det därför, att föreningen icke
undandrages det understöd från statsverket, hvaraf hon är i behof och
utan hvilket det ej kan för föreningen blifva möjligt att på den inslagna
vägen fullfölja sin gagnande verksamhet; och då statsverkets
uppoffring i detta fall synes väl motvägas af den nytta, som genom
föreningen beredes vår raskt framåtskridande jordbruksnäring, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må till understöd åt Svenska mosskulturför
eningen på extra stat för år 1910 anvisa ett
anslag af 35,000 kronor.
37:o) Kungl. Maj:t har vidare, under punkt 36, föreslagit Riksdagen
att till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket ä extra
stat för år 1910 bevilja ett anslag af 240,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda belopp förskottsvis under innevarande
år af tillgängliga medel utanordna 18,000 kronor.
Till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket har Riksdagen
hvarje år allt sedan år 1901 anvisat anslag, som från att för år 1902
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
69
hafva uppgått till 25,000 kronor alltjämt ökats så, att för innevarande
år beviljats ett anslag af 200,000 kronor, däraf dock 20,000 kronor
afsetts att användas till täckande af beräknad brist i anslaget för år 1908.
Af återstående 180,000 kronor äro 50,000 kronor afsedda att i
första hand användas till understödjande och premiering af sådana
mindre odlingsföretag, hvillta icke på annat sätt kunna komma i åtnjutande
af statsbidrag, samt 10,000 kronor beräknade att användas
till anordnande af undervisning, som afser att främja det mindre jordbruket,
men icke på annat sätt kan komma i åtnjutande af statsunderstöd.
Den 2 oktober 1908 har Kungl. Maj:t utfärdat dels förnyadt
reglemente för med statsmedel understödda åtgärder till höjande af
det mindre jordbruket och dels kungörelse angående statsanslag till
åtgärder för höjande af det mindre jordbruket att lända till efterrättelse
tills vidare och så länge anslag för berörda ändamål fortfarande
anvisas.
Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas är fördelningen å
de olika hufvudposterna och slutsummorna af de utgifter, som från
anslaget till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket utgått
under åren 1906 och 1907 samt beräknats för åren 1908—1910, följande:
År
Premiering af mindre
jordbruk.
Kontrollföreningar.
Studie-
Små-
brukar-
Summa.
pris.
prem.
lån.
organisa-
tion.
årsanslag.
resor.
kurser.
1906 ..
29,470
16,177
9,750
14,104
10.791
80,292
1907 ..
30,800
33.000
15,350
14,100
11,250
15,929
15,402
102,831
1908 ...
23,500
9,750
16,825
16,625
20,630
120,330
1909
36.000
30,000
10,000
20,000
17,000
25,000
138,000
1910 ...
39,000
35,000
13,000
25,000
20,000
30,000
162,000
Härvid är, beträffande åren 1909 och 1910, emellertid att märka,
dels att i de sålunda beräknade utgifterna icke ingå sådana, som, vidkommande
år 1909, skola bestridas af de för premiering af sådana
mindre odlingsföretag, hvilka icke på annat sätt kunna komma i åtnjutande
af statsbidrag, och för anordnande af undervisning, som afser
att främja det mindre jordbruket, men icke på annat sätt kan komma
i åtnjutande af statsunderstöd, afsedda belopp, respektive 50,000 kronor
och 10,000 kronor, af anslaget för detta år, dels ock att kostnaderna
för kontrollföreningarna beräknats högre än för föregående år, beroende
70
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
därpå, att statsbidraget till organisation af nybildad kontrollförening,
livilket hittills utgått med 150 kronor, tänkts, för påskyndande af
kontrollföreningsrörelsens utveckling, skola höjas till 200 kronor, hvilket,
om syftemålet uppnås, skulle i sin ordning medföra hastigare ökning
i krafven å årsanslag till föreningarna.
Af hvad sålunda sagts torde framgå, att af det för år 1910 äskade
anslaget, 240,000 kronor, är afsedt: till premiering af mindre odlingsföretag
samma belopp som för år 1909 eller 50,000 kronor, för anordnande
af undervisning, som afser att främja det mindre jordbruket
men icke på annat sätt kan komma i åtnjutande af statsunderstöd,
likaledes samma belopp som för år 1909 eller 10,000 kronor, för öfriga
åtgärder under år 1910 till höjande af det mindre jordbruket 162,000
kronor samt till täckande af beräknad brist i anslaget för år 1909
18,000 kronor.
I afseende å utredningen i öfrigt i ärendet tillåter sig utskottet
hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 292—297.
Utskottets
yttrande.
Hvad först angår det i förevarande anslag ingående belopp, som
i allmänhet är afsedt för åtgärder till höjande af det mindre jordbruket,
anser utskottet att, då intresset för de åtgärder i berörda syfte, som
på grund af därtill beviljade anslag hittills kunnat vidtagas, från den
jordbrukande allmänhetens sida alltjämt ökats, tillräckliga medel för
ändamålet icke böra saknas. Beträffande det af Kungl. Maj:t i ifrågavarande
afseende äskade beloppet har utskottet visserligen ansett ettstatsbidrag
af 200 kronor för nybildande af kontrollförening väl högt,
men dock i betraktande af dessa föreningars stora betydelse och
önskvärdheten af rörelsens vidare utveckling, och då utskottet finner
sig böra i öfrigt förorda Kungl. Maj:ts framställning i denna del, icke
på grund af nämnda förhållande velat föreslå någon nedsättning af det
begärda anslagsbeloppet.
Vidkommande det till understödjande och premiering af vissa
mindre odlingsföretag afsedda beloppet vill utskottet erinra därom, att
vid beviljande af anslag för likartade ändamål i allmänhet plägar, för
åstadkommande af en effektiv kontroll öfver anslagets användande,
föreskrifvas, att hushållningssällskap, landsting eller ortsmyndighet, som
har fördelningen af anslaget om hand, skall äfven med egna medel
bidraga för vinnande af anslagets ändamål. Bet kunde därför med
skäl ifrågasättas, huruvida icke jämväl vid ifrågavarande anslag borde
fästas ett villkor af nyssnämnda beskaffenhet.
Statsutskottets Utlåtande N:o 10. • 71
Då emellertid hushållningssällskapens medel äro strängt anlitade
för främjandet af det mindre jordbruket, vill utskottet ej föreslå ett
dylikt förfaringssätt men anser sig dock böra ifrågasätta, huruvida icke
ytterligare bestämmelser lämpligen borde införas i ofvannämnda författningar,
åsyftande att åvägabringa nödig kontroll öfver anslagsmedlens
rätta användning; och har utskottet vidare velat framhålla, att nämnderna
för premiering af det mindre jordbruket synas kunna åtaga sig att,
vare sig i sin helhet eller genom delegerad medlem, verkställa premiering
äfven af mindre odlingsföretag.
Under uttalande häraf får utskottet hemställa,
att Riksdagen må till åtgärder för höjande af det
mindre jordbruket å extra stat för år 1910 bevilja ett
anslag af 240,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att låta utaf nämnda belopp förskottsvis under innevarande
år af tillgängliga medel utanordna 18,000
kronor.
38:o) Under punkt 37 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att f^dctZlnZl
till anställande af en statskonsulent för det mindre jordbruket på extra jordbruket.
stat för år 1910 anvisa ett anslag å G,500 kronor. [37.]
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 298 — 300 i statsrådsprotokollet.
Anställandet af en statskonsulent för det mindre jordbruket synes
utan tvifvel vara af stor betydelse för ett ändamålsenligt utnyttjande
af de betydande statsanslag, som numera utgå för det mindre jordbrukets
höjande. På grund häraf och då de till årsarfvode för konsulenten
och till bestridande af kostnaden för hans resor beräknade
beloppen öfverensstämma med hvad som i sådant afseende förut bestämts
för annan statskonsulent inom jordbruksväsendet, får utskottet,
under åberopande i (''ifrigt af hvad statsrådsprotokollet i ärendet innehåller,
hemställa,
att Riksdagen må till anställande af en statskonsulent
för det mindre jordbruket på extra stat för år
1910 anvisa ett anslag å 6,500 kronor.
39:o) Vidare har Kungl. Maj:t, under punkten 38, föreslagit Riks- ^ZZpTotdagen
att å extra stat för år 1910 bevilja dels till ökadt statsbidrag nmgar.
till fortgående smörprofningar ett anslag af 10,000 kronor samt dels [38.]
72
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Utskottets
yttrande.
till anställande i samband med smörprofningarna af särskilda undersökningar
af vattenhalten i svenskt exportsmör ett anslag af G.000
kronor, eller tillhopa 16,000 kronor.
1 afseende å de skäl, som anförts till stöd för framställningen,
tillåter sig utskottet att hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 300—313.
Under en följd af år har Kungl. Maj:t till smörprofningar i Malmö
och Göteborg anvisat statsbidrag från anslaget till befrämjande i allmänhet
af jordbruk och landtmannanäringar, hvithet bidrag under de
senare åren utgått med 15,000 kronor årligen. Såsom ökadt statsbidrag
till dessa smörprofningar har därjämte Riksdagen för hvart och
ett af åren 1906—1909 beviljat å extra stat 10,000 kronor; och synes
jämväl för år 1910 enahanda anslag böra beviljas för uppehållande af
smörprofningarna i hittillsvarande omfattning.
Som emellertid i England, hufvudmarknaden för den svenska
smörexporten, numera gäller en lag, hvarigenom förbjudes import af
smör, innehållande öfver 16 procent vatten, och hvari stadgas höga
böter äfvensom eventuellt konfiskation af varan såsom straff för öfverträdelse,
torde omsorgen om den för landet i nationalekonomiskt afseende
så betydelsefulla smörexporten kräfva, att möjlighet beredes till
en vidsträcktare kontroll i fråga om vattenhalten hos exportsmöret.
Det skulle nämligen uppenbarligen kunna blifva till oberäknelig skada
ej blott för vederbörande exportör utan för hela den svenska smörexporten
på England, om svenskt smör, låt vara endast ett enstaka
parti, blefve på grund af nämnda lag konfiskeradt. Visserligen torde,
såsom i vissa till Kungl. Maj:t afgifna yttranden i ärendet synes åsyftas,
det anslag Kungl. Maj:t för ändamålet äskat icke kunna möjliggöra
en fullt effektiv kontroll öfver exportsmöret. Vid bedömandet af anslagets
ändamålsenlighet och behöflighet torde emellertid icke ensamt
denna synpunkt böra anläggas, utan torde därvid böra beaktas jämväl
den omständigheten, att det begärda anslaget säkerligen skulle i
väsentlig grad bidraga till att å exportmarknaden befästa förtroendet
för den svenska varan. Enligt hvad utskottet inhämtat har äfven af
den svenska mejeriagenten i London vid flere tillfällen kraftigt framhållits,
hurusom en åtgärd i sådant afseende vore väl behöflig för att
stödja den svenska smörexporten i konkurrensen med andra länders export.
På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
att Rikdagen må å extra stat för år 1910
bevilja
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
73
a) till ökadt statsbidrag till fortgående smörprofningar
ett anslag af 10,000 kronor; samt
b) till anställande i samband med smörprofningarna
af särskilda undersökningar af vattenhalten i svenskt exportsmör
ett anslag af 6,000 kronor
eller sålunda tillhopa 16,000 kronor.
40:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hemställer
utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, till anställande af en statskonsulent
i svinskötsel på extra stat för år 1910 anvisa ett
anslag af 6,500 kronor.
Statskonsulent
i svinskötsel.
[39.]
41:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, Fjäderfäaf.
hemställer utskottet vidare,
[40.]
att Riksdagen må, i likhet med hvad som skett
för innevarande år, till fjäderfäafvelns befrämjande å
extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 20,000
kronor.
42:o) Kungl. Maj:t har, under punkt 41, föreslagit Riksdagen Afveiscentra
dels att såsom bidrag till upprätthållande af de år 1906 utsedda afför nötboskap.
velscentra för nötboskap på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag *• '' *
af 10,000 kronor, dels ock att såsom bidrag till bestridande af kostnaderna
för förnyad täfling för utseende af afveiscentra för nötboskap
på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 12,000 kronor.
Departementschefens yttrande i detta ärende innefattas å sid.
314 och 315 af förberörda statsrådsprotokoll.
Då Kungl. Maj:ts förevarande äskanden öfverensstämma med tidi- utskottets
gare framlagda och af Riksdagen gillade planer för framtida anslags- yttrande.
behof, nämligen år 1902 för bildande och upprätthållande af afveiscentra
för nötboskap och år 1908 för anordnande af förnyad täflan
för utseende af afveiscentra, hemställer utskottet,
Bih. till Jliksd. Prat. 1909. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft.
10
74
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
att Riksdagen må
a) såsom bidrag till upprätthållande af de år
1906 utsedda afvelscentra för nötboskap på extra stat
för år 1910 anvisa ett anslag af 10,000 kronor, och
b) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna
för förnyad täfling för utseende af afvelscentra för nötboskap
på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag
af 12,000 kronor;
tillsammans 22,000 kronor.
Anslag till
främjande af
nötboskapsafveln
inom
Norrbottens
län.
[42.]
43:o) Vidare och i öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts framställning
i ämnet hemställer utskottet,
att Riksdagen, i likhet med hvad som för hvart
och ett af åren 1907—1909 ägt rum, må till främjande
af nötboskaps af vein inom Norrbottens län anvisa
på extra stat för år 1910 ett anslag af 5,000 kronor.
Motion angå- 44:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 171) har
ende nrotn/t/na / \ /
af amerikan- herr O. Alfr. Berg föreslagit, att Riksdagen måtte till Kungl. Maj:ts
Sk<1ridslap ***" förfogande för inköp och profning af arbetsbesparande amerikanska
jordbruksredskap ställa ett anslag för en gång af 8,000 kronor.
Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sin framställning
tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.
Utskottets
yttrande.
Anledningen till föreliggande motion synes vara den, att, sedan
1906 års Riksdag beviljat ett anslag å 7,000 kronor till studerande af
jordbrukets teknik och tekniska hjälpmedel i Amerikas Förenta stater
och Kanada samt Kungl. Maj:t lämnat direktören Victor Jonsson uppdrag
att företaga en sådan studieresa, denne vid sin återkomst ifrågasatt
inköp af ett antal arbetsbesparande amerikanska jordbruksredskap
för att profning med dem måtte kunna företagas. Enligt hvad utskottet
inhämtat och jämväl i motionen meddelas, har framställning
i omförmälda afseende ingifvits till landtbruksstyrelsen, som hos Kungl.
Maj:t hemställt om medels beviljande för ändamålet. Då sålunda föreliggande
fråga f. n. är föremål för Kungl. Maj:ts pröfning och Kungl.
Maj:t, därest köpet befinnes böra komma till stånd, antagligen lärer
kunna disponera för ändamålet erforderliga medel, hemställer utskottet,
att herr Bergs ifrågavarande motion icke må
af Riksdagen bifallas.
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
i
75
Hästafvel»* förbättrande.
45:o) Kungl. Maj:t har under punkt 43 föreslagit Riksdagen
att för bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå
på extra stat för år 1910 bevilja ett anslag af 4,630 kronor.
Departementschefens anförande till statsrådsprotokollet i detta
ärende återfinnes å sid. 317—319 därstädes.
För hvart och ett af åren 1905—1909 har Riksdagen på extra
stat beviljat ett anslag af 3,790 kronor för bestridande af kostnad för
extra personal vid Flyinge hingstdepå. hvilken personal från och med
förstnämnda år under en tid af sju månader årligen anlitats såsom
biträde vid ridning och skötsel af nämnda hingstdepå tillhöriga unghingstar
samt bestått af en officer och sex man, härtill kommenderade
från något af de i Skåne förlagda kavalleriregementena. Den nu ifrågasatta
höjningen af anslagsbeloppet är föranledd af en af stuteriöfverstyrelsen
uttalad önskan att kunna öka berörda extra personal med
ytterligare två menige.
Utskottet, som visserligen anser behof af ifrågavarande anslag
förefinnas jämväl för år 1910, har af hvad statsrådsprotokollet innehåller
i ärendet emellertid icke blifvit öfvertygadt om nödvändigheten
af den föreslagna höjningen däri och får alltså hemställa,
att Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och
ett af åren 1905—1909 ägt rum, må för bestridande
af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå på
extra stat för år 1910 bevilja ett anslag af 3,790
kronor.
46:o) T särskilda inom kamrarne väckta motioner hafva inom
Första Kammaren af friherre N. A. A. Trolle med flere (i motion n:o 22)
och inom Andra Kammaren af herr O. Nyländer med flera (i motion
n:o 83) sammanstämmande väckts förslag om, att Riksdagen måtte anvisa
och ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett belopp af 20,000 kronor för
beredande af anslag på de villkor, Kungl. Maj:t närmare må bestämma,
till föreningar, hvilka genom effektiva åtgärder för hingstuppfödning
Extra personal
vid
Flyinge
hingstdepå.
[43.]
Utskottets
yttrande.
Motioner om
anslag till
föreningar för
inhemsk
hästafvel.
Utskottets
yttrande.
Andre
instruktör
i husslöjd.
[44.]
76 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
eller på annat sätt söka befrämja tillvaratagandet af våra inhemskt
svenska häststammar.
Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sitt
förslag, tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.
Under framhållande, bland annat, att, sedan genom noggranna
forskningar ådagalagts, att landet besitter ett dugligt och utvecklingsmöjligt
inhemskt hästafvelsmateriell, den åsikt småningom stadgat
sig, att det vore ej allenast möjligt utan äfven ekonomiskt fördelaktigt
att vid hästafveln minska användningen af de främmande kulturraserna,
anhöll Riksdagen i skrifvelse den 6 maj 1903, med anledning af väckt
motion i fråga om vidtagande af åtgärder för att på bästa sätt tillvarataga
våra inhemska häststammar, att Kungl. Maj:t täcktes efter
verkställd utredning vidtaga de åtgärder, som från statens sida kunde
anses erforderliga för befrämjande af vår inhemska hästafvel.
Enligt hvad utskottet inhämtat är denna Riksdagens skrifvelse,
efter det vederbörande myndigheters däröfver infordrade yttranden inkommit,
föremål för Kungl. Maj:ts pröfning; och vid sådant förhållande
torde Riksdagen böra före beslut i ämnet afvakta det förslag, som lär
vara att från Kungl. Maj:t emotses, hvadan utskottet hemställer,
att friherre Trolles med flere och herr Nyländers
med flere ifrågavarande motioner icke må af Riksdagen
bifallas.
Befrämjande af husslöjden.
47:o) I anledning af Kungl. Maj:ts därom under punkt 44 gjorda
framställning hemställer utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för år 1910
anvisa,
a) till anställande af en andre instruktör i husslöjd,
2,000 kronor, och
b) såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören
Jonas Wallander, därest han fortfarande i
denna egenskap med godt vitsord tjänstgör, 1,500
kronor,
eller tillhopa 3,500 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
77
Fiskerinäringens understöd.
48:o) Kungl. Maj:t har, under punkt 45, föreslagit Riksdagen Underhåiuatt
till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk- °rJfJrif^%''
biologiska undersökningar af de Sverige omgifvande hafven samt för ”fartyg för
tillsyn och bevakning vid Sveriges hafsfisken under annan tid af året
än vintermånaderna, på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af hafsundlrsök.
34,000 kronor. ningar m. m.
I afseende å de skäl, som förebragts till stöd för framställningen,
tillåter sig utskottet att hänvisa till departementschefens i statsrådsprotokollet,
sid. 319—321, intagna anförande i ärendet.
Utskottet, som icke iunnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, får hemställa,
att Riksdagen i likhet med hvad för innevarande
år skett, må, till underhålls- och driftkostnad för ett
fartijg för hydrografisk-hiologiska undersökningar af de
Sverige omgifvande hafven samt för tillsyn och bevakning
vid Sveriges hafsfisken under annan tid af året än
vintermånaderna, på extra stat för år 1910 anvisa
ett anslag af 34,000 kronor.
49:o) Vidare och med anledning af Kungl. Maj:ts därom fram- Försäkrin
ställda förslag, hemställer utskottet, al''fartyget
Skagerak.
att Riksdagen må, till bestridande af kostnader
för försäkring af fartyget Skagerak, på extra stat för
år 1910 anvisa 5,200 kronor.
o0:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och Hydrografiskmed
hänvisning till hvad statsrådsprotokollet, sid. 321—323, innehåller
i ämnet, får utskottet hemställa, aökningar åt
de Sverige
att Riksdagen, må, till utförande af hydrografisk- uJfven.
biologiska undersökningar af de Sverige omgifvande hafven, [47.]
på extra stat för år 1910 bevilja
a) till omkostnader för tiden från och med den
1 maj 1910 till och med den 30 april 1911 21,000
kronor, samt
Undervinningskurser
i
navigation
för bohuslänska
fiskare.
[48.]
Södra Sveriges
fiskerifÖrening.
[49.]
Utskottets
yttrande.
78 Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
b) till täckande af Sveriges andel i kostnaderna
för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt
med laboratorium för tiden från och med den
22 juli 1910 till och med den 21 juli 1911 5.100 kronor,
eller tillsammans 26,100 kronor.
51:o) I anledning af hvad Kungl. Maj:t under punkten 48 föreslagit
och med hänvisning till departementschefens under nämnda punkt
i statsrådsprotokollet intagna anförande, hemställer utskottet vidare,
att Riksdagen må såsom bidrag till anordnande
af undervisningskurser i navigation för bohuslänska fiskare,
under förutsättning att Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap
och landsting för ändamålet bidraga
med tillsammans 2,000 kronor, på extra stat för år
1910 anvisa ett anslag af 2,250 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda belopp förskottsvis
under innevarande år af tillgängliga medel utanordna
1,125 kronor.
52:o) Under punkt 49 af förevarande hufvudtitel har Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening
på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 15,500 kronor,
däraf till upprätthållande af föreningens fiskeriskola 8,500 kronor och
såsom bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet 7,000
kronor.
Såsom understöd åt södra Sveriges liskeriförening har Riksdagen
på extra stat för hvardera af åren 1908 och 1909 anvisat anslag med
8,500 kronor till upprätthållande af föreningens fiskeriskola och 5,000
kronor såsom bidrag till föreningens försöksverksamhet. Den nu ifrågasatta
anslagshöjningen är föranledd hufvudsakligen af föreningens behof
af ökad personal för sin alltmer omfattande verksamhet.
Beträffande den till stöd för framställningen förebragta utredningen
tillåter sig utskottet att hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 825 328.
Södra Sveriges fiskeriförenings hittills utöfvade verksamhet har
utan tvifvel varit af stort gagn för fiskerinäringen, såväl genom väckande
af intresset för denna näring, särskildt för fiskodling i dammar, som
ock genom spridande af kunskap i dess rätta bedrifvande. Med det
Statsutskottets Utlåtande No 10.
79
stigande intresset för fiskodling i dammar har emellertid, såsom utredningen
gifver vid handen, ej allenast behofvet af sakkunnig hjälp vid
anläggande af fiskdammar m. in. ökats utan äfven efterfrågan hos
föreningen på fiskyngel för utplantering stigit och föranledt föreningen
att utvidga sin fiskodlingsverksamhet. Då nu föreningen synes fortfarande
vara i behof af statsunderstöd samt den äskade förhöjningen i
bidraget till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet synes vara
af förhållandena påkallad, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må till understöd åt södra Sveriges
fiskeriörening på extra stat för år 1910 anvisa ett
anslag af 15,500 kronor, däraf till upprätthållande af
föreningens fiskeriskola 8,500 kronor och såsom bidragtill
föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet
7,000 kronor.
53:o) Under punkt 50 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
för bestridande af underhålls- och driftkostnader för ett fartyg för
fiskeriadministrationens behof på extra stat för år 1910 bevilja ett anslag
af 7,500 kronor.
De skäl, som åberopats till stöd för framställningen, återfinnas i
statsrådsprotokollet, sid. 329 och 330, dit utskottet tillåter sig att
hänvisa.
Ifrågavarande fartyg, för hvars anskaffande 1907 års Riksdag
anvisade medel och hvilket är afsedt att under åtta månader af året
användas företrädesvis i Östersjön för uppdrifvande därstädes af fiske
på öppna sjön medelst användande af sådana redskap som brukas i
Kattegatt, har, enligt hvad utskottet inhämtat, ehuru fullbordadt i
början af innevarande år, ej ännu användts och torde ej, på grund af
otillräckligheten af det till bestridande af fartygets underhålls- och
driftkostnader för året anvisade anslag, 5,000 kronor, kunna komma att
hållas i gång under hela den afsedda tiden.
Då emellertid det är af vikt, att fartyget framdeles varder under
den förutsatta tiden af året vederbörligen utnyttjadt, och för sådant
ändamål erfordras ökning i underhålls- och driftkostnaderna samt den
äskade anslagshöjningen icke torde vara för högt beräknad, hemställer
utskottet.
Underhålls•
och driftkostnader
för ett
fartyg för
fiskeriadministrationens
behof.
[50.]
Utskottets
yttrande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Motioner angående
fiskets
främjande
inom mellerst a
Sveriges
Östersjöområde.
Utskottets
yttrande.
SO Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
att Riksdagen må för bestridande af underhålls
och driftkostnader för ett fartyg för fiskeriadministrationens
behof på extra stat för år 1910 bevilja ett
anslag af 7,500 kronor.
54:o) Inom Första Kammaren bär grefve F. von Bosen i motion
n:o 29 och inom Andra Kammaren herr S. Palme i motion n:o 140
sammanstämmande föreslagit, att Riksdagen måtte till anställande af
undersökningar öfver möjligheten att genom fiskodling i större skala
befrämja fiskets utveckling inom mellersta Sveriges Östersjöområde
ställa till landtbruksstyrelsens förfogande ett belopp af 8,500 kronor
att utgå med 4,700 kronor år 1910, 1,900 kronor år 1911 samt 1,900
kronor år 1912.
Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för förslaget,
tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.
Medan det under nästföregående punkt omförmälda för fiskeriadministrationens
behof anskaffade fartyget är afsedt hufvudsakligen
för undersökningar rörande fisket i öppna sjön inom mellersta Sveriges
Östersjöområde, afser förevarande framställning undersökningar rörande
fisket i den inre skärgården inom samma vattenområde. Då dessa båda
slag af undersökningar på sätt och vis komplettera hvarandra, torde
de ock båda vara erforderliga för åstadkommande af en rationell ututveckling
af fiskerinäringen inom området. Utskottet är därföre förvissadt
om, att landtbruksstyrelsen, som har förstnämnda undersökningar
om hand, kommer att, då omständigheterna det medgifva, gå
i författning om åvägabringandet jämväl af undersökningar af det
senare slaget. Det synes förty icke vara af belrofvet påkalladt att nu
anslå medel för ändamålet. Härför talar också den omständigheten,
att, enligt hvad utskottet inhämtat, det för närvarande lärer möta
synnerligen stora svårigheter för landtbruksstyrelsen att till ledare af
de föreslagna undersökningarna förordna någon fiskeritjänsteman. Fiskeriadministrationens
personal är nämligen för närvarande synnerligen fåtalig,
enär två af de uti den af 1904 års Riksdag godkända staten för fiskeriadministrationen
upptagna fiskeriintendentsbefattningarna ännu ej kunnat
besättas, hvadan jämväl de göromål, som tillhöra de sålunda obesatta
befattningarna, måste uppehållas af den befintliga personalen. Med
hänsyn härtill och då dessutom en fiskeritjänsteman under den tid,
ofvannämnda fartyg kommer att hållas i gång, blifver såsom ledare
af de undersökningar, hvarför fartyget är afsedt, förhindrad att uppehålla
sina egentliga tjänstegöromål, hvilka alltså måste bestridas af
Statsutskottets Utlåtande N:o 10. 81
den öfriga personalen, torde denna personals arbetsbörda icke kunna
än ytterligare ökas.
På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
att grefve von Posens och herr Palmes ifrågavarande
motioner icke må af Riksdagen bifallas.
Den hydrografiska undersökningen af Sveriges färskvatten.
55:o) Under punkt 51 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att Hydrografiska
för uppehållande under år 1910 af verksamheten vid den hydrografiska ningen^t
byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer Sveriges färskpå
extra stat för samma år anvisa ett anslag af 50,000 kronor V\§\\
samt att för verkställande under år 1910 af hydrogeologiska special- L
undersökningar på extra stat för samma år anvisa ett anslag af 3,000
kronor, eller tillhopa 53,000 kronor.
För ifrågavarande ändamål är för innevarande år anvisadt ett
anslag af 49,400 kronor, däraf 46,400 kronor för den hydrografiska
byrån med underlydande observationsstationer samt 3,000 kronor för
hydrogeologiska specialundersökningar. I det för den hydrografiska
byrån för år 1910 äskade beloppet, 50,000 kronor, hvilket är afsedt
att disponeras på följande sätt, nämligen
Arfvode åt föreståndaren.................................
,, ,, eu byråingenjör ..........................
?? ?? ...........................
,, „ ,, vaktmästare..............................
Extra biträden samt gratifikation åt vaktmästaren
(högst 500 kronor) förslagsvis
Publikationer................................. ,,
Ved, ljus, papper och öfriga
expenser....................................... ,,
Resekostnader och handtlangning
vid mätningar ............. ,,
Observatörers arfvoden............ ,,
Komplettering och underhåll af
peglar och utrustning............ ,,
Anskaffning och uppsättning af
själfregistrerande peglar......... ,,
kronor 7,000:—
4,500: —
„ 4.500: —
„ 800: —
„ 6,000: —
,, 3,500: —
„ 2,000: —
„ 7,000: —
„ 8,000: —
„ 1,700: —
„ 5,000: —
Hih. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sami.
1 Åfd. 10 Höft
50,000: —
It
82
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Utskottets
yttrande.
Den lokala
förvaltningen
af statens
jordbruksdomäner.
[52, 53.]
ligger alltså den ifrågavarande höjningen med 3,600 kronor af förevarande
anslag; och är sistnämnda belopp fördeladt med 500 kronor
på posten »publikationer», 1,500 kronor på posten »komplettering och
underhåll af peglar och utrustning» samt 1,600 kronor å posten
»anskaffning och uppsättning af själfregistrerande peglar».
Beträffande utredningen i öfrigt i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet,
sid. 331 — 337.
För den föreslagna ökningen af anslagsposten till den hydrografiska
byrån utöfver hvad nästlidet års Riksdag för ändamålet beviljade
och för det fortsatta uppförandet af den vid samma Riksdag
tillkomna anslagsposten till de hydrogeologiska specialundersökningarna
synas fullgiltiga skäl hafva blifvit förebragta, hvadan utskottet, som i
utlåtande angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel afgifver yttrande angående det i statsrådsprotokollet omförmälda
anslaget till de meteorologiska observationerna, hemställer,
att Riksdagen må,
a) för upphållande under år 1910 af verksamheten
vid hydrografiska byrån med under densamma
omedelbart lydande observationsstationer, på extra stat
för samma år anvisa ett anslag af 50,000 kronor; samt
b) att, för verkställande under år 1910 af hydrogeologiska
specialundersökningar, på extra stat för samma
år anvisa ett anslag af 3,000 kronor;
eller tillhopa 53,000 kronor.
Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdoinäner.
56:o) Ivungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att å extra stat för
år 1910 anvisa till aflöning åt domänintendenter 35,500 kronor, samt
till resekostnader vid domänförvaltningen såsom förslagsanslag 45,000
kronor.
Under erinran att för bestridande af hithörande utgifter vore i
nu gällande riksstat såsom extra anslag anvisade dels till aflöning åt
domänintendenter och för uppehållande af domängöromålen hos länsstyrelserna
42,800 kronor, däraf 7,300 kronor för länsstyrelsernas räkning,
dels ock till resekostnader vid domänförvaltningen förslagsvis
45,000 kronor, samt att berörda för uppehållande af domängöromålen
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
83
hos länsstyrelserna afsedda belopp till följd af den af nästlidna års
Riksdag beslutade löneregleringen för länsstyrelserna icke vidare vore
behöfligt, hvarför ock Kungl. Maj:t den 31 december 1908 förordnat,
att de medel, 7,300 kronor, af omförmälda för år 1909 beviljade anslag
å 42,800 kronor, som ställts till länsstyrelsernas disposition för beredande
af biträde vid domänärendenas handläggning å landskontoren,
icke skulle för ändamålet utanordnas, har departementschefen i enlighet
med domänstyrelsens hemställan tillstyrkt aflåtande af förevarande
framställning.
Utskottet har icke haft något att emot denna framställning erinra
och hemställer alltså,
att Riksdagen må å extra stat för år 1910 anvisa
a) till aflöning åt domänintendenter 35,500 kronor,
samt
b) till resekostnader vid domänförvaltningen såsom
förslagsanslag 45,000 kronor.
Skogsinstitutet.
57:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning Extra tärarhemställer
utskottet vidare, krafter vid
tutet.
att Riksdagen, i likhet med livad för innevarande [54.]
år ägt rum, må till anställande af extra lärarkrafter
vid skogsinstitutet på extra stat för år 1910 anvisa
ett belopp af 8,000 kronor.
Landtmäteristaten.
58:o) Vidare har Kungl. Maj:t, under punkt 55, föreslagit Riks- Distriktsdagen
att med afseende å den proposition, Kungl. Maj:t, såsom under landtmätar''s
punkt 9 här ofvan omförmäles, komme att till Riksdagen aflåta an- ^55 j
gående fortsättande af landtmäteristatens omorganisation, till bestridande
af kostnaderna för vissa af distriktslandtmätare företagna tjänsteresor
tillsvidare här beräkna ett belopp af 30,000 kronor.
I det utlåtande, som utskottet under sistnämnda punkt förklarat
sig framdeles skola afgifva öfver Kungl. Maj:ts berörda proposi
-
84
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Undervisning
för landtmätare.
[56, 57.]
Utskottets
yttrande.
tion, kommer utskottet att yttra sig jämväl beträffande förevarande
anslagskraf; hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen
anmäla.
59:o) Under punkterna 56 och 57 har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att på extra stat för år 1910 anvisa, dels till bestridande
af kostnaderna för undervisning vid generallandtmäterikontoret af
landtmäterielever ett anslag af 8,000 kronor, och dels för anordnande
vid generallandtmäterikontoret af en kurs i triangelmätning ett anslag
af 5,500 kronor.
I afseende å de skäl, som anförts till stöd för denna framställning,
hänvisas till departementschefens yttrande i ärendet till statsrådsprotokollet
(sid. 339—344).
I den stat,. som till och med nästlidna år gällde för landtmäteristyrelsen,
ingick, bland annat, en post till arfvode åt lärare för landtmäterielevernas
undervisning å 3,000 kronor. I den af 1908 års Riksdag
antagna nya staten för nämnda ämbetsverk upptogs icke någon
utgiftspost för berörda ändamål utan beviljade Riksdagen därför å extra
stat ett särskildt anslag till belopp af 8,000 kronor, sålunda enahanda
belopp, som nu för ändamålet äskas för år 1910. För åvägabringande
af undervisning i triangelmätning har dels Kungl. Maj:t under åren
1904, 1905 och 1906 anvisat anslag af till Kungl. Maj:ts förfogande
stående medel och dels Riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag anvisat å
extra stat för år 1908 ett belopp af 5,000 kronor. För innevarande
år har anslag till dylik kurs icke funnits erforderligt.
Af hvad departementschefen anfört till statsrådsprotokollet finner
utskottet behofvet såväl af fortsatt undervisning för landtmäterielever
som ock af en ny kurs i triangelmätning till fullo ådagalagdt. Och då
utskottet icke har något att erinra beträffande de begärda anslagens
belopp, hemställer utskottet alltså,
att Riksdagen må på extra stat för år 1910 anvisa,
a) till bestridande af kostnaderna för undervisning
vid generallandtmäterikontoret af landtmäterielever
ett anslag af 8,000 kronor; samt
b) för anordnande vid generallandtmäterikontoret af
en kurs i triangelmätning ett anslag af 5,500 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
85
Rikets allmän it a kartverk.
60:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen Rikett
dels att för anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna lar^erk
kartverk, namngranskning m. m. på extra stat för år 1910 anvisa ett [58_61.]
anslag af 19,200 kronor,
dels att för höjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska kartverket
anställda kvinnliga ritare och ritbiträden på extra stat för år
1910 anvisa ett anslag af 1,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
för ändamålet användas,
dels att för anställande af ökad personal m. m. vid rikets allmänna
kartverks geodetiska afdelning på extra stat för år 1910 anvisa
ett anslag af 25,950 kronor,
dels ock att för anskaffande af instrument och inventarier vid
samma afdelning på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 30,950
kronor.
Vid 1908 års riksdag företogs på Kungl. Maj:ts förslag den
ändring i det ordinarie anslaget till rikets allmänna kartverk, att det
uppfördes i riksstaten under följande uppställning:
bestämdt anslag:
till aflöningar................................................................. kronor 67,900: —
förslagsanslag:
till ålderstillägg............................................................. n 21.400: —
reservationsanslag:
till kartarbetena m. m................................................ „ 131,500: —
summa kronor 220,800:—.
Härjämte anvisade Riksdagen, likaledes på framställning af Kungl.
Maj:t, å extra stat för innevarande år dels ett anslag af 19,200 kronor
för anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna kartverk,
namngranskning m. in. och dels ett anslag af 1,000 kronor, att enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande användas för höjning af arfvodena åt de
vid det ekonomiska kartverket anställda kvinnliga ritare och ritbiträden.
Af det ordinarie anslaget var för kartverkets geodetiska afdelning
afsedt ett belopp af 31,500 kronor, fördeladt på följande sätt:
86
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Kronor.
Kronor.
Bestämdt anslag.
Arfvoden till 4 geodeter å 2,000 kr........................
—
8,000
Förslagsanslag.
Ålderstillägg till 3 geodeter..........................................
—
4,500
Reservationsanslag.
Arfvode till extra arbetskraft ......................................
förmansarfvode till 1 geodet .......................................
till fältarbetena..................................................................
1,000
500
17,500
19,000
Kronor
. -
31,500
Enligt det i 1908 års statsverksproposition åberopade statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden för den 13 januari 1908 hade departementschefen
ställt i utsikt en höjning i det å extra stat uppförda
anslaget till anställande af ökad civil personal vid kartverket m. m., i
enlighet med hvad därutinnan föreslagits innevarande riksdag. De
nu ifrågasatta nya anslagsposterna äro afsedda att disponeras på följande
sätt:
Anslaget för anställande af ökad personal m. m. vid rikets allmänna
kartverks geodetiska afdelning:
Kronor.
Kronor.
a) Arfvoden:
till 4 geodeter å 2,000 ..................................
» extra arbetskraft, 2 biträden å 5 kr.
8,000
om dagen...................................................
med afdrag för nu utgående anslag
3,650
1,000
2,650
10,650!
j b) Fältarbeten:
till inspektion och rekognoscering..............
» 4 geodeter å 3,700 kr..........................
500
14,800
15,300
Summa
25,950]
Statsutskottets Utlåtande N:o 10. 87
Anslaget för anskaffande af instrument och inventarier vid samma
afdelning:
3 st. universalinstrument å 4,500 kr
1 » »
1 » polygoniseringsinstrument .........
3 » handkikare å 300 kr...................
3 * centreringsinstrument å 800 kr
1 » basmätningsapparat .....................
15 > heliotroper å 50 kr......................
15 » nattsignaler å 250 kr................
1 » räknemaskin....................................
3 » instrumentskåp å 150 kr.........
5 » arbetsbord med lådor å 50 kr.
5 » stolar å 10 kr...........................
Beträffande utredningen i öfrigt tillåter sig utskottet att hänvisa
till statsrådsprotokollet, sid. 345—358.
I likhet med departementschefen anser utskottet ett fullt tillförlitligt
och noggrant geodetiskt underlag vara en nödvändig förutsättning för
att ett verkligt godt resultat skall kunna framkomma af kartverkets arbeten;
och då i detta afseende icke blott de topografiska och ekonomiska
kartverken utan äfven det geologiska kartverket samt sjökarteverket
röna inverkan af de fel, som kunna förefinnas, torde det vara en angelägenhet
af stor vikt, att ett så beskaffad! underlag för kartarbetena
asdadkonimes. Af hvad departementschefen i ärendet anfört synes
adagalagdt, att det icke är möjligt att med de nuvarande arbetskrafterna
vid den geodetiska afdelningen hinna utföra de erforderliga
geodetiska mätningarna inom sådan tid, att icke arbetena såväl inom
det topografiska som det ekonomiska kartverket däraf fördröjas eller
eljest få erfara väsentliga olägenheter, hvadan en ökning af personalen vid
namnda afdelning synes vara af omständigheterna påkallad. Emot hvad
Kungl. Magt därutmnan föreslagit har utskottet icke något att erinra,
En gifven följd af personalens ökning torde blifva anskaffandet
åt ytterligare instrument och inventarier för de geodetiska arbetenaoch
har utskottet icke heller något att erinra i afseende å de därför
beräknade kostnaderna.
kronor 13,500
.............. » 1,700
.............. » 1,500
.............. » 900
.............. » 2,400
.............. » 4,500
.............. » 750
.............. » 3,750
.............. > 1,200
.............. » 450
.............. » 250
...............> 50
Summa kronor 30,950.
Utskottets
yttrande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anslag till
fältarbeten
och till
tryckning.
[62.]
8g Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
På grund af hvad sålunda anförts och i anslutning till hvad
Kung! Ma]:t föreslagit, hemställer utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för år 1910
anvisa
a) för anställande af ökad civil personal vid rikets
allmänna kartverk, namngranskning in. m. ett anslag af
19,200 kronor;
b) för höjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska
kartverket anställda kvinnliga ritare och ritbiträden
ett anslag af 1,000 kronor att enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande för ändamålet användas;
c) för anställande af ökad personal m. m. vid rikets
allmänna kartverks geodetiska afdelning ett anslag af
25,950 kronor; samt
d) för anskaffande af instrument och inventarier
vid samma afdelning ett anslag af 30,950 kronor.
Sveriges geologiska undersökning.
61 :o) Under punkt 62 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
till bestridande af kostnaderna under år 1910 för Sveriges geologiska
undersöknings fältarbeten och för utgifvande af de på nämnda institutions
undersökningar grundade kartor, afhandlingar och uppsatser på extra
stat för samma år bevilja ett anslag af 36,000 kronor.
I detta ämne har departementschefen till statsrådsprotokollet
anfört följande:
»Vid framläggande här förut af förslag om Sveriges geologiska
undersöknings uppförande för framtiden å ordinarie stat och till stat
för undersökningen m. m. framhöll jag, att vissa i den nuvarande
staten för undersökningen ingående poster, nämligen de, som afsåge
kostnaderna för fältarbeten och för tryckning, till följd af sin mera
växlande natur ej rätt väl lämpade sig till upptagande i den ordinarie
staten utan syntes alltjämt böra anvisas å extra stat.
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
89
Jag anförde vidare, att chefen för undersökningen uti en med
underdånig skrifvelse den 9 november 1908 öfverlämnad förslagsberäkning
rörande undersökningens utgifter under år 1910 upptagit berörda
kostnader till sammanlagdt 36,000 kronor eller 21,000 kronor för fältarbetena
och 15,000 kronor för tryckning, samt att jag icke hade
något att erinra mot de sålunda föreslagna beloppen, hvilka jag ansåge
böra i sin helhet beviljas såsom anslag.»
Med hänvisning till hvad som angående Sveriges geologiska undersökning
vidare anförts af departementschefen under punkt 11 i statsrådsprotokollet
och af utskottet under punkt 11 här ofvan, hemställer
utskottet,
att Riksdagen må till bestridande af kostnaderna
under år 1910 för Sveriges geologiska undersöknings
fältarbeten och för utgifvande af de på nämnda institutions
undersökningar grundade kartor, afhandlingar och uppsatser
på extra stat för samma år bevilja ett anslag
af 36,000 kronor.
62:o) Under erinran, att nästlidna års Riksdag på framställning Nybyggnad
af Kungl. Maj:t till verkställande af nybyggnad för Sveriges geologiska Jfohglskaun
undersökning beviljat ett belopp af 580,610 kronor och däraf anvisat dertukning.
å extra stat för år 1909 ett belopp af 100,000 kronor med rätt för [®^.]
Kungl. Maj:t att af sistnämnda belopp redan under år 1908 för byggnadsarbetets
påbörjande låta af tillgängliga medel utanordna 50,000 kronor,
får utskottet på grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
och med hänvisning till hvad statsrådsprotokollet^ innehåller i ämnet
(sid. 360), hemställa,
att Riksdagen må af det utaf 1908 års Riksdagbeviljade
anslaget å 580,610 kronor för verkställande
af nybyggnad för Sveriges geologiska undersökning å extra
stat för år 1910 anvisa ett belopp af 167,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att af sistnämnda belopp
redan under år 1909 låta af tillgängliga medel utanordna
83,500 kronor.
12
Bih. till Eiksd. Prof. 1009. 1 Samt. 1 Afd. 10 Haft.
90
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Kostnad för
vägdelningar.
[64.]
Särskilda
understöd till
synnerligt betungade
väghållningsdistrikt.
[65.]
Förekommande
och
hämmande af
tuberkelsjukdomar
hos
nötkreaturen.
[66.]
Vägunderhållet på landet.
68:o) På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställninghemställer
utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för år 1909 anvisa
för bestridande af statsverkets andel i kostnaden för
vägdelningar såsom förslagsanslag 50,000 kronor.
64:o) Vidare och i anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen, i likhet med hvad för hvardera
af åren 1907—1909 skett, må till understöd åt synnerligt
betungade väghållning sdistrikt på extra stat för år
1910 anvisa 150,000 kronor.
Förekommande och hämmande af tuberkelsjukdoinar hos
nötkreaturen.
65:o) Kungl. Maj:t har under punkt 66 föreslagit Riksdagen
att dels på extra stat för år 1910 till Kungl. Maj:ts förfogande
ställa ett anslag af 95,000 kronor, att användas till förekommande och
hämmande af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen, med rätt för Kungl.
Maj:t att utaf sagda belopp under år 1909 af tillgängliga medel förskottsvis
för ändamålet utanordna 10,000 kronor,
dels ock medgifva, att hvad vid utgången af år 1909 möjligen icke
blifvit användt af tidigare för ändamålet beviljade anslag må under
år 1910 användas för enahanda ändamål.
Beträffande departementschefens framställning i ärendet tillåtelse
utskottet att hänvisa till sid. 362—365 uti förevarande statsråds
O
protokoll.
Med hänsyn till vikten af att tillräckliga medel finnas till förfogande
för fortsatt främjande af arbetet för bekämpande af tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen, får utskottet hemställa,
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
91
att Riksdagen må
a) på extra stat för år 1910 till Kungl. Maj:ts
förfogande ställa ett anslag af 95,000 kronor, att
användas till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen, med rätt för Kungl. Maj:t
att utaf sagda belopp under år 1909 af tillgängliga
medel förskottsvis för ändamålet utanordna 10,000
kronor, samt
b) medgifva, att hvad vid utgången af år 1909
möjligen icke blifvit användt af tidigare för ändamålet
beviljade anslag må under år 1910 användas för
enahanda ändamål.
66:o) På grund af Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet, Norrländska
af dikning sanslaget.
att Riksdagen må i likhet med hvad för åren Allmänna
1908 och 1909 ägt rum . fr°st:
a) på extra stat för år 1910 ställa till Kungl. anslaget.
Maj:ts förfogande, under benämning norrländska [67, 68.]
af dikning sanslag et, till understödjande medelst statsbidrag
utan återbetalningsskyldighet af myrutdik
ningar
och vattenaftappningar inom Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, vare
sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling af
till åker eller äng lämplig jord eller minskning af
frostländighet för närliggande bygd, ett belopp af
700,000 kronor;
b) på extra stat för år 1910 ställa till Kungl.
Maj:ts förfogande, under benämning allmänna frostminskning
sanslag et, till understödjande medelst statsbidrag
utan återbetalningsskyldighet af sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar inom öfriga delen
af riket, hvilkas ändamål är att minska frostländigheten
för närliggande bygd, ett belopp af 200,000
kronor; samt
c) besluta, att i afseende å erhållande och tillgodonjutande
af statsbidrag från ifrågavarande båda
anslag skola tillämpas nu gällande allmänna villkor
och bestämmelser i sådant afseende.
92
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Afdikningar
å kronans
skogar i de
norrländska
länen och i
Kopparbergs
län.
69.]
Reglering af
flottleder.
[70.J
Skogsvårds - styrelsernas
verksamhet.
[71.]
Afdikningar å kronan tillhörig mark.
67:o) På grund af Kungl. Maj:ts framställning i ämnet hemställer
utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för år 1909
ägt rum, till bestridande af kostnader för afdikningar
å kronans skogar i de norrländska länen och i Kopparbergs
län, på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag
å 150,000 kronor.
Reglering af liottleder.
68:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts framställning i ärendet,
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år ägt rum, medgifva,
a) att under år 1910 inflytande flottningsafgifter
må användas till bestridande af kostnader för reglering
af flottleder inom riket;
b) att de medel, som af föregående års anslagtill
bestridande af kostnader för reglering af flottleder
i de norrländska länen äfvensom i Kopparbergs, Örebro
och Västmanlands län vid 1909 års slut må finnas
disponibla, må under år 1910 till enahanda ändamål
användas utan begränsning till -sussa län.
Uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.
69:o) Under punkt 71 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande af
skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, på extra stat för år 1910 anvisa ett
anslag af 67,500 kronor.
För ifrågavarande ändamål har Riksdagen för hvart och ett af åren
1905—1909 anvisat ett extra anslag å 60,000 kronor, hvilket belopp
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
98
efter af domänstyrelsen upprättadt förslag fördelats mellan 22 skogsvårdsstyrelser
med visst anslag till enhvar af dem, högst 4,000 kronor och
lägst 1,000 kronor.
I enlighet med 1908 års Riksdags beslut har emellertid frän och
med den 1 augusti 1908 tillkommit en ny skogsvårdsstyrelse, nämligen
för Gottlands läns landstingsområde. Och har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att såsom bidrag till nämnda skogsvårdsstyrelses verksamhet
anvisa ett årligt anslag af 7,500 kronor, i anledning hvaraf anslaget
till ifrågavarande ändamål föreslagits skola höjas till 67,500 kronor.
Med hänsyn till de särskilda lagbestämmelser, som äro stadgade
beträffande vården af enskilda skogar inom Gottlands län, samt den
ökade befogenhet, som genom nämnda stadgande!! tillagts skogsvårdsstyrelsen
inom nämnda läns landstingsområde, tillstyrker utskottet den
föreslagna höjningen i anslaget och får alltså hemställa,
att Riksdagen må, såsom bidrag till betydande af
kostnaderna för uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet, på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag
af 67,500 kronor.
Skogsodlingens befrämjande.
70:o) 1 anledning af Kungl. Maj:ts framställning i ämnet hemställer
utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för hvart och
ett af åren 1905—1909 ägt rum, iövskogsodlingens befrämjande
för år 1910 bevilja ett extra anslag af 100,000
kronor, att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att i
mån af tillgång tilldelas antingen skogsvårdsstyrelser,
till hvilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet
lämnat bidrag, eller i landstingsområde, där
sådan styrelse icke finnes, landsting eller hushållningssällskap,
under iakttagande, att i intetdera fallet statsbidrag
må till något landstingsområde utgå med högre
belopp än det, hvarmed landsting och hushållningssällskap
tillsammans eller ettdera af dem till ändamålet
bidragit, samt att landsting eller hushållnings
-
Utskoltets
yttrande.
Skogs
odlingens
befrämjande.
[72.]
94
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Förvaltningsbidrag
till
egnahemslån
e
förmedlare.
[73.]
Statsbidrag
till fraktafgifter
för kalk.
[74.]
sällskap, som undfått dylikt bidrag, skall vara skyldigt
att efter årets utgång till Kungl. Maj:ts vederbörande
befallningshafvande afgifva redogörelse öfver användningen
af de utaf staten samt af landsting eller
hushållningssällkap lämnade bidrag.
Förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlare.
71:o) Under punkt 73 tiar Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
för beredande under år 1910 af bidrag till egnahemslåneförmedlare för
betäckande af för dem genom lånerörelsen uppkommande kostnader
och möjliga förluster med ett belopp, motsvarande för hvarje låneförmedlare
en half procent af den ej till betalning förfallna kapitalskuld,
hvari låneförmedlaren på grund af från egnahemslånefonden
utbekomna statslån vid samma års början häftat till staten, å extra
stat för år 1910 anvisa ett förslagsanslag af 75,000 kronor.
Departementschefens framställning i ärendet återfinnes å sid. 374
—376 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke funnit anledning till någon erinran i anledning
af Kungl. Maj:ts berörda framställning, får alltså hemställa,
att Riksdagen må för beredande under år 1910
af bidrag till egnahemslåneförmedlare för betäckande af
för dem genom lånerörelsen uppkommande kostnader och
möjliga förluster med ett belopp, motsvarande för
hvarje låneförmedlare en half procent af den ej till
betalning förfallna kapitalskuld, hvari låneförmedlaren
på grund af från egnahemslånefonden utbekomna
statslån vid samma års början häftat till staten, å
extra stat för år 1910 anvisa ett förslagsanslag af
75,000 kronor.
Lindring af fraktkostnaderna för kalk.
72:o) Under punkt 74 har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att,
för lindring af fraktkostnaderna vid transport å järnväg af kalk.
kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behof, på extra stat för år
1910 anvisa, såsom förslagsanslag, 250.000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
95
För hvartdera af åren 1908 och 1909 har Riksdagen å extra stat
till lindring af fraktkostnaderna vid transport å järnväg af kalk,
kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behof såsom förslagsanslag
anvisat ett belopp af 200,000 kronor.
Då det hittills tillgängliga statsanslaget under nästlidna år visat
sig otillräckligt, har Kung! Maj:t hemställt, att en förhöjning af anslaget
med 50,000 kronor bör äga rum.
Utskottet har ansett den begärda ökningen af ifrågavarande
förslagsanslag af förhållandena påkallad, hvadan utskottet hemställer,
att Riksdagen må, för lindring af fraktkostnaderna
vid transport å järnväg af kalk, kalkstensmjöl och märgel
för jordbrukets behof, på extra stat får år 1910 anvisa,
såsom förslagsanslag, 250,000 kronor.
Befrämjande af afsättningen i utlandet af alster af svenskt
landtbruk och dess binäringar äfvensom fiskerinäringen.
73:o) Kung!. Maj:t har under punkt 75 föreslagit Riksdagen att
på extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 20,000 kronor, att af
Kungl. Maj:t användas till befrämjande af afsättning i främmande länder
af alster af svenska landtbruket och dess binäringar äfvensom fiskerinäringen.
Under riksstatens sjunde hufvudtitel bär för hvart och ett af åren
1897—1909 på extra stat uppförts ett anslag till befrämjande af afsättningen
i främmande länder af alster af svensk industri och svenska
näringar. Detta anslag, som för hvart och ett af åren 1906—1909
belöpt sig till 20,000 kronor, har till sin väsentligaste del tagits i
anspråk för uppehållande af dels eu mejeriagent- och landtbrukskonsulentbefattning
i England, dels ock en fiskeriagentur i norra Tyskland.
Allenast återstoden af anslaget, 1,500 kronor, har under åtskilliga
år i sammanhang med fördelningen af anslaget till handelsstipendier
tilldelats någon person för att i främmande länder verka för afsättning
af svenska industrialster.
Då emellertid 1908 års Riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts
framställning i ämnet, för år 1909 anvisat särskilda anslag till exportstipendier
och till handelsstudiestipendier, har departementschefen ansett,
Befrämjande
af af sättningen
i utlandet
af alster af
svenskt jordbruk
och dess
binäringar
äfvensom
fiskerinär
inuen.
[75.]
96
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
att här förut omförmälda anslag bör med afseende å de ändamål, hvartill
den ojämförligt största delen af anslaget faktiskt blifvit använd,
för framtiden naturligen och lämpligen i sin helhet uttryckligen anvisas
till befrämjande af afsättning i främmande länder af alster af svenskt
jordbruk och därmed sammanhängande näringar.
utskottets Utskottet, som till fullo insett vikten af att afsättningen i ut
sirande.
}an(iet utaf alster af svenskt jordbruk och dess binäringar äfvensom af
fiskerinäringen på det kraftigaste befrämjas, har särskildt velat framhålla
önskvärdheten af att åtgärder vidtoges till befordrande af export
utaf afvelsdjur af ayrshire- och låglandsboskap till Ryssland, hvartill
försök redan gjorts af Malmöhus läns hushållningssällskap och Svenska,
ay rshireföreningen.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må på extra stat för år 1910
anvisa ett anslag af 20,000 kronor, att af Kungl.
Maj:t användas till befrämjande af afsättning i främmande
länder af alster af svenska landtbruket och dess
binäringar äfvensom fiskerinäringen.
Internationella landtbruksinstitutet i Korn.
Internationella
landtbruksinstitut
et
i Rom.
[76.]
74:o) Med anledning af Kungl. Maj:ts framställning i ämnet hemställer
utskottet.
att Riksdagen må, i likhet med med hvad för
hvart och ett af åren 1907—1909 ägt rum, till bestridande
af kostnaden för Sveriges deltagande uti internationella
landtbruksinstitutet i Horn, på extra stat för
år 1910 anvisa 5,000 kronor.
Svenska fattigvårdsförbundet.
Svenska
fattigvårds
förbundet.
[77.]
75:o) På grund af Kungl. Majtts framställning i ärendet hemställer
utskottet.
att Riksdagen må, i likhet med hvad för år 1909
ägt rum, till understöd åt svenska fättigvårdsförbundet på
extra stat för år 1910 anvisa ett anslag af 8.000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
97
Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.
76:o) Kungl. Maj:t har under punkt 78 föreslagit Riksdagen att,
till betäckande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter,
anvisa å. extra stat för år 1910 ett anslag af 171,844 kronor.
Dessa utgifter finnas närmare angifna i statsverkspropositionen
å sid. 386—388, till hvilka utskottet tillåter sig hänvisa.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må, Ull betäckande af ofvan omförmälda,
af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter,
anvisa å extra stat för år 1910 ett anslag af 171.844
kronor.
Extra lönetillägg.
77:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkt 79 föreslagit Riksdagen
att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver
finansärenden den 12 januari 1909 angifna grunder, af extra lönetillägg
för innevarande ar åt en del tjänstemän och hetjänte uti jordbruksdepartementet
samt vid under sistnämnda departement lydande verk och stater, å
extra stat för år 1910 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af
20,000 kronor.
Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagens lopp afgifva särskilt utlåtande, hvilket utskottet härmed
skolat för Riksdagen
anmäla.
Stockholm den 19 mars 1909.
På statsutskottets vägnar:
(t. BILLINCt.
Ersättning för
af statskontoret
gjorda
förskott.
[78.]
Tillfällig löneförbättring.
[79-]
lutt. till Hiksd. Prof. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft.
13
98
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Reservationer:
Vid punkt 2 (ang. trädgårdsundervisningens ordnande):
af herrar A. W ibland och J. Ström, hvilka med biträdande af
utskottets förslag i öfrigt ansett, att utskottet bort hemställa,
att Riksdagen måtte bevilja 20,000 kronor till
upprätthållande af två trädgårdsskolor, en i mellersta
och en i norra Sverige, samt att Riksdagen måtte
höja slutsumman af anslagstiteln till »undervisningsväsendet
för jordbruk och landtmannanäringar» från
320,100 kronor med 29,800 kronor till 349,900 kronor;
Vid punkt 6 (ang. stuteriöfverstyrelsen):
af herrar E. Fränekel, grefve P. O. L. Klingspor, I. Wijk,
H. Andersson, F. W. Thorsson, A. Wiklund, M. E. Svallingson och
J. Ström, hvilka ansett, att utskottet under mom. c) bort hemställa,
att Riksdagen måtte afslå Kungl. Maj:ts förevarande
framställning i hvad densamma afsåge medgifvande
för styrelsens nuvarande sekreterare att efter
erhållande af fullmakt å den nya sekreterartjänsten
få för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid,
han förut på grund af konstitutorial bestridt befattningen
såsom styrelsens sekreterare;
vid punkt 11 (ang. Sveriges geologiska undersökning):
af herrar F. W. Thorsson och K. V. Rydén.
vid punkt 31 (ang. anslag till Sveriges utsädesförening):
af herr A. Ekman, som ansett, att utskottets motivering bort
hafva följande lydelse:
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
99
»Då Riksdagen---tillgodosedda.
Genom fastställande---uppgörelse.
Utskottet anser sig därför endast kunna tillstyrka, att desamma
vid tilldelande af statsanslag åt Sveriges utsädesförening skola i hufvudsak
lända till efterrättelse.
Då föreningens verksamhet fortfarande bedrifves på ett förtjänstfullt
sätt och. understödjes af en stor del af landets hushållningssällskap,
får utskottet, som icke funnit något att emot den gjorda framställningen
erinra, hemställa» etc.
af herrar F. W. Thorsson, A. Wiklund, K. Starhäck, F. Berg, J.
Ström och E. A. Nilson, hvilka instämt med herr Ekman;
af herr A aby Ericsson mot vissa delar af utskottets motivering.
Det skulle här antecknas, att herrar grefve C. 0. Taube, P. Sörensson,
C. Persson och D. Persson icke deltagit i förestående hufvudtitels
behandling inom utskottet äfvensom att herrar grefve A. F. Wachtmeister
och K. Starbäck icke närvarit vid behandlingen, den förre af
punkterna 8—77 och den senare af punkterna 1—4.
100
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Tabell öfver ordinarie anslagen under
1909 års riksstat anslår:
Anvisning
i kontant.
Indelning och därmed jämförlig
anvisning på förslag.
Summa.
Friheter.
Ersättningar.
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
17,000
53,700
57,600
320,100
— —
—
17,000
53,700
57,600
320,100
—
86,200
4,500
54,500
270,800
—
86,200
4,500
54,500
270,800
—
60,500
—
60,500
—
273,200
—
1,070
—
—
—
274,270
—
30.000
25.000
68.000
159,000
—
30.000
25.000
68.000
159,000
—
1,480,100
—
1,070
—
— —
—
1,481,170
—
Jordbruks
Departementschefen.
......................................................
Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli ....
Landtbruksstyrelsen .......................................................
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannatill
understöd åt landtmannaskolor). Nuvarande
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannaBestämdt
anslag:
till landtbruksinstituten m. in.........................
Förslagsanslag:
till understöd åt landtmannaskolor ................
Ökas med .......................................................
Veterinärundervisningen ................................................
Odlingshjälp åt krononybyggare, förslagsanslag ........
Landtbruksingenjörer och deras biträden....................
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
ökas
med ....................................................................
Länsveterinärer och veterinärstipendiater. Nuvarande
Ökas med ....................................................................
Hästafvel^ förbättrande, reservationsanslag (däraf säraf
hästar). Nuvarande belopp: »anvisning i kontant»
ökas med .................................................-...................
Till förekommande och hämmande af smittosamma
Befrämjande af hussljöjden............................................
Fiskerinäringens understöd............................................
Domänstyrelsen................................................................
'') Af Kungl. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
101
Litt. A.
riksstatens Nionde hufvudtitel.
Förslag till blifvande riksstat:
departementet.
näringar (däraf ett förslagsanslag å 50,000 kronor
belopp........................................................ 320,100: — i
näringar:
297,900: —
50,000: — 347,900: —
näringar. Nuvarande belopp ...
belopp...........................................
skildt 160,000 kronor till prisbelöningar
27,800: ■
270,800: —
20,000: —
60,500: - *)40,000: —
sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag
273,200: — i
17,850: — |
Anvisning i
kontant.
Kronor.
17,000
53,700
57,600
Indelning och därmed jämförlig
anvisning på förslag.
Friheter.
347,900
86,200
4,500
54,500
290,800;
I
.
100,500i
-
291,050
30.000
25.000
68.000
159,000
Kronor.
Ersättningar.
Kronor, ö.
Summa.
1,070
Transport) 1,585,750)—j 1,070] — | —
Kronor.
17,000
53,700
57,600
347,900
86,200
4,500
54,500
290,800
100,500
292,120
30.000
25.000
68.000
159,000
1,586,820
framdeles kommer utt afgifva särskild! yttrande.
102
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
1909 års riksstat anslår:
Anvisning i
kontant.
Indelning och därmed jämförlig
anvisning på förslag.
Friheter. ! Ersättningar.
Kronor, i ö. ''
Trpt 1,480,100 —
Kronor.
1,070
3,889,000-
12,000
233,400
63.000
50.000
10,830:
215.000
354
1,000,000
9,564;
175.000
47,500
100,000
40,461
10,000
S:a; 7,557,009
ö. I Kronor, ö.
Summa.
Kronor, j ö
1,481,170|—
Skogsväsendet:
Bestämdt anslag:
3,889,000
För skogsstaten.......................................................
För statens skogsläroverk ....................................
Förslagsanslag:
Till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten
Reservationsanslag:
Till enskilda skogsundervisningen ...............■........
Till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande
mänhet. Nuvarande belopp ............................
Ökas med ............................................................
12,000
233,400
220,800i—i —
6,635
25
1,664
Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag
- Landtmäteristaten. Nuvarande belopp........................
Ökas med ....................................................................
63,000j—jSkiften och afvittringar, reservationsanslag................
50,000 —iCtflyttningshjälp efter skiften, förslagsanslag ............
Rikets allmänna kartverk:
Bestämdt anslag:
Till aflöningar ........................................................
I Förslagsanslag:
Till ålderstillägg ...................................................
Reservationsanslag:
220,800''—i Till kartarbeten m. ............................................
»11 .
j Sveriges geologiska undersökning ................................
19,129— iöästgifvares friheter........................................................
215,000i - Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag
379
1,000,000
9,564
175,000
47,500
100,000- 40,461
10,000
Färjor och färjekarlar
Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag
Fattigvården i Stockholm och landsorten....................
Fattigvården i allmänhet................................................
Ålderstillägg, förslagsanslag. Nuvarande belopp........
ökas med ....................................................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag........
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsExtra
utgifter, reservationsanslag ...........................•••■•
7,730-
1,664!—i 7,566,403
*) Af Kungl. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
103
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning
kontant.
Indelning och därmed jämförlig
anvisning på förslag.
Samma.
Friheter.
Ersättningar.
-
Transport
Kronor.
1,585,750
ö.
Kronor.
1,070
ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
1,586,820
Ö.
........................................ 1,113,500: —
........................................ 89,050: —
1,202,550: —
''
och skogsläroverken............................
110,000: —
1
......................................... 7,600: -
af skogsväsendat i all-
................ 2,568,850: —
................ 305,000: — 2,873,850: —
2,881,450: —
4.194,000
12,000
553,400
63.000
50.000
4,194,000
12,000
553,400
63.000
50.000
. 233,400: —
. *)320,000: —
—
-
_
—
|
67,900:
21,400: —
. 131,500: -
220,800
80,200
10,830
215.000
354
1,000,000
9,564
175.000
100.000
100,000
40,461
10,000
—
—
— —
220,800
80,200
19,129
215.000
379
1.000,000
9,564
175.000
100.000
100,000
40,461
10,000
—
...................................................................
.... 47,500: —
..... 52,500: —
—
6,635
25
1,664
1
anslag.......................................................
_ _
-
— —
—
—
Summa;
8,420,359
—
7,730 —
1,664
8,429,753
-1
framdeles kommer afl afgifva särskild! yttrande.
104
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
\
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Nionde hufvudtitel.
Kronor. fl.
!_\\
| i
Jordbruksdepartementet.
Jordbruksdepartementets afdelning af Kung!. Maj.ts kansli:
i
Till aflöning åt ytterligare en kanslisekreterare ........... 4,000: —
» arfvode åt en extra föredragande inom jordbruksdepartementet
m. m..................................................... 7,000: — 11.000 ''—i
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannan (iringar.
Till undervisningsmateriell för landtbrnks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp .................................................... 3,000:
» understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana
landtmannaskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel 10,000
» förhöjda understöd åt landtbruksskoloma i Väster
norrlands,
Västerbottens och Norrbottens län ........ 6,000
j » beredande af statsbidrag åt Fredrika-Bremerförbundets
landthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande
af lärarinnor ................................................ 4,000
Bidrag till aflöning åt tolf kringresande jordbrukskonsulenter
i Dalarne och i Norrland ............................... 30,Q00:
Till bestridande af kostnader för byggnadsarbeten för
trädgårdsskolan vid Alnarp ........................................ 40,000: — j 93,000
Veterinårundervisningen :
Till uppehållande af verksamheten vid veterinärbakterio
-
logiska anstalten under år 1910
21,320
Transport j 125,320 [—I
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
105
Kronor.
ö. i
Transport
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtman nanäring ar:
kostnaderna för allmänna
Bidrag till
af
7,500: —
12.500: —
12.500: —
48,000: —
11,250:
10.000:
15,000:
25,000:
1,000:
bestridande
landtbruksmöten ...
Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten ........
» fortsatt uppehållande af de vid landtbruksinstitutet
vid Ultima samt landtbruks- och mejeriinstitutet vid
Alnarp inrättade anstalter för profning af maskiner
och redskap för landtbrukets behof ........................
Bidrag till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnas behof....................................
Bidrag till underhåll af en för öfre Norrland afsedd
kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län
Till understöd åt frökontrollanstalter................................
» åtgärder för befordrande af den inhemska klöfver
och
gräsfröodlingen ....................................................
Bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings
praktiskt vetenskapliga verksamhet ........................
Till utbildande af en elev i boskapsskötsel och mejerihushållning
....................................................................
» anställande af en förste och en andre torfingenjör
samt två torfassistenter ............................................
» upprätthållande af en torfskola ................................
» understöd åt svenska mosskulturföreningen ............
Bidrag till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket 240,000:
Till anställande af en statskonsulent för det mindre jordbruket
...................................................................... ....
» ökadt statsbidrag till fortgående smörprofningar m. m.
» anställande af en statskonsulent i svinskötsel ........
» fjäderfäafvelns befrämjande ........................................
Bidrag till bildande och upprätthållande af afvelscentra
för nötboskap m. in.....................................................
Till främjande af nötboskapsafveln i Norrbottens län ...
Hästafvclns förbättrande:
Befrämjande af husslöjden:
j Till anställande af en andre instruktör i husslöjd
ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallandei
Bih. till Kiksd. Prat. 1900. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft.
25,000: —
7,000: —
35,000: —
6,500:
! |
125.320 —:
16.000: —
6.500: —
20,000: —
22,000: -- 5,000: —
525,750 —
hingstdepå
3,790 -•
personligt
'' ................
3,500 !—
Transport
658,360 |—
It
opaginerad Kontrollera mot PDF
10G
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Kronor. ö.
Transport 658,360
Fiskerinäringens understöd:
Till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk-
biologiska undersökningar af de Sverige omgifvande
hafven samt för tillsjm och bevakning
vid Sveriges hafsfisken ................................................ 34,000: —
» försäkring af fartyget Skagerak ................................ 5,200: — j
» utförande af hydrografisk-biologiska undersökningar
af de Sverige omgifvande hafven ............................ 26,100: —
Bidrag till anordnande af undervisningskurser i navigation
för bohuslänska fiskare .................................... 2,250: —
Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening ............ 15,500: —
» bestridande af underhålls- och driftkostnader för
ett fartyg för fiskeriadministrationens behof ............ 7,500: — 90,550 j
Hydrografiska undersökningar af Sveriges färskvatten:
Till uppehållande af verksamheten vid hydrografiska byrån samt
för verkställande af hydrogeologiska specialundersökningar........ 53.000
Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner:
Till aflöning åt domänintendenter .................................... 35,500: —
» resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag 45,000: — 80,500
Skogsinstitutet :
Till anställande af extra lärarkrafter vid skogsinstitutet.................... 8.000
Landtmäter istaten:
Till bestridande af kostnaderna för vissa af distrikts
landtmätarne
företagna tjänsteresor . .. .............. *) 30,000: —
; » bestridande af kostnaderna för undervisning vid
generallandtmäterikontoret af landtmäterielever .... 8,000: —
j » anordnande vid generallandtmäterikontoret af en
kurs i triangelmätning ................................................ 5,500: -- 43,500
Rikets allmänna kartverk :
Till anställande af ökad civil personal vid rikets allmänna
kartverk, namngranskning m. m................. 19.200: —
Transport 19,200: — 1 933,910
*) Åt'' Kung!. Maja föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles kommer att afgifva
skildt. yttrande. f
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
107
Transport 19,200: -
Till förhöjning af arfvodena åt de vid det ekonomiska
kartverket anställda kvinnliga ritare och biträden 1,000: - » anställande af ökad personal in. in. vid rikets allmänna
kartverks geodetiska afdelning........................ 25:950: -
» anskaffande af instrument och inventarier vid rikets
allmänna kartverks geodetiska afdelning ................ 30,950: -
* Sveriges geologiska undersökning:
Till bestridande af kostnaderna under år 1910 af Sveriges
geologiska undersöknings fältarbeten och för ut
-
gifvande af därpå grundade kartor in. m............. 36.000: -
» verkställande af nybyggnad för Sveriges geologiska
undersökning ................................................................ 167,000: -
Vägunderhållet på landet:
Till bestridande af statsverkets andel i kostnaden för
vägdelningar, förslagsanslag ....................................... 50,000:
» understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt 150*000:
Diverse anslag:
Till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen ........................................................
» understödjande af myrutdikuingar och vattenaftappningar
inom Västemorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län (norrländska afdiknings
anslaget).
.......................................................................
» understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar
inom öfriga delen af riket, hvilkas
ändamål är att minska frostländigheten för närliggande
bygd (allmänna frostininskningsanslaget)
» afdikningar å kronans skogar i do norrländska länen
och i Kopparbergs län...............................................
Bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande
af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet...................
Till skogsodlingens befrämjande........................................
» beredande under år 1910 af bidrag till egnahemslåneförmedlare
för betäckande af för dem genom
lånerörelsen uppkommande kostnader och möjliga
förluster förslagsanslag ............................................
95,000:
700.000:
200,000:
150,000:
07.500:
lOOioOO:
75,000: —
Transport 1.387.500: —
Kronor, i ö.
933,910 |—
77,100
203.000 —
200,000 f—i
1.414.010 —
108
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
Kronor, i ö.
Transport 1,387.500: — 1,414,010
; Till lindring af fraktkostnaderna vid transport å järnväg
af kalk, kalkstensmjöl ock märgel för jordbrukets
behof, förslagsanslag.................................... 250,000: —
» befrämjande af afsättning i främmande länder af
alster af svenska landtbruket och dess binäringar
äfvensom fiskerinäringen............................................ 20,000: —
i » bestridande af kostnaden för Sveriges deltagande
uti internationella landtbruksinstitutet i Rom........ 5,000: — *
• » understöd åt svenska fattigvårdsförbundet ............ 8,000: —
» betäckande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter ..........................................;..... 171,844: — ,
» beredande af extra lönetillägg för år 1909 åt vissa
tjänstemän och betjänte i jordbruksdepartementet
samt därtill hörande ämbetsverk, förslagsanslag ....*) 20,000: — ; 1.862,344 |—
Summa] 3,276,354 —
*) Af Kungl. Maj:t föreslaget belopp, hvaröfver utskottet framdeles Rommel'' att afgifva särskilt
yttrande.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1909.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rättelse.
I statsutskottets utlåtande n:o 8
sid. 14, rad. 8 och 7 nedifrån står: anslaget till mynt- och kontrollverken;
läs:
anslaget till mynt- och kontrollverken
äfvensom förslagsanslaget
till omkostnader för kontrollverket.
Bih. till Eiksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rättelse.
I statsutskottets utlåtande n:o 8
sid. 37, rad 2 uppifrån står: vid punkt 4, mom. C
läs: vid punkt 4, mom. 3:o)
å samma sida rad 12 uppifrån står: vid punkt 4 mom. C
läs: vid punkt 4, mom. 4:o)
Bih. till Rik.sd. Vrot. 1909. 4 Samt. 1 Afd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rättelse
I statsutskottets utlåtande n:o 9
sid. 138, rad. 15 nedifrån står: och E. A. Nilson;
läs: E. A. Nilson och K. V. Rydén.
Rik. till Rilcsd. Prat. 1909. 4 Sami. 1 Afd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rättelse:
I statsutskottets utlåtande n:o 10
sid. 41, rad. 14 nedifrån står: Dock har utskottet;
läs: Vidare har utskottet.
%
Bih. till Riksd. Prot. 1909. 4 Sami. 1 Afd.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1909:190 Riksdagens Skrifvelse N.o 190 a1 i texten