Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående personligt lönetillägg åt viss personal vid telegrafverkets linjedistrikt.
1909-04-20 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1909:101, Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående personligt lönetillägg åt viss personal vid telegrafverkets linjedistrikt.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 101.
7
N:0 101.
Ank. till Riksd. kansli den 20 april 1909, kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående personligt lönetillägg åt viss personal
vid telegrafverkets linjedistrikt. (2 U. A.)
I en den 26 nästlidne mars till Riksdagen aflåten, till statsutskottets
förberedande behandling öfverlämnad proposition (n:o 150) har
Kungl. Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver civilärenden samma dag föreslagit Riksdagen medgifva, att linjeunderbefäl
eller reparatör, som före utgången af år 1908 förordnats
att uppehålla extra sådan befattning, äfvensom linjearbetare, som före
nämnda tidpunkt befordrats till ordinarie reparatör, må, därest han vid
tillträdande af ordinarie befattning skulle erhålla lägre aflöning än det
arfvode han förut uppburit, såsom personligt tilllägg till lönen uppbära
skillnaden, intill dess hans aflöning stigit till samma belopp.
* Departementschefens anförande i ämnet till berörda statsrådsprotokoll
är af följande lydelse:
»I den nya aflöningsstat för telegrafverket, som med ingången af år
1908 trädde i kraft, uppfördes större delen af det förut å extra stat
varande linjeunderbefälet å ordinarie stat under de särskilda graderna
linjemästare af l:a och 2:a lönegraden samt linjeförmän af l:a och 2:a
lönegraden, hvarjämte äfven flertalet reparatörer upptogs å ordinarie
stat. De därvid fastställda minimiaflöningarna för linjeförmännen af
båda lönegraderna äfvensom för reparatörerna understego emellertid vissa
af de lönebelopp, som linjeförmännen, reparatörerna och linjearbetarna
kunde enligt förut gällande bestämmelser uppnå.
I sådant afseende ber jag få nämna, att den enligt gällande aflöningsreglemente
utgående begynnelseaflöningen utgör för linjeförmän af l:a
lönegraden 1,020 kronor, för linjeförmän af 2:a lönegraden 900 kronor
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 101.
och för reparatörer 840 kronor, hvartill kommer fri bostad eller hyresbidrag,
som till beloppet bestämmes af telegrafstyrelsen, dock minst femton,
högst trettio procent af aflöningen. De olika stationsorterna äro med
hänsyn till lefnadskostnadernas storlek indelade i fyra grupper med olika
hyresbidrag. Till de reparatörer och linjeförmän af l:a lönegraden, som
äro stationerade å orter tillhörande de två första grupperna, utgår därjämte
enligt af telegrafstyrelsen fastställda grunder dyrortstillägg med
tio eller femton procent af dem tillkommande aflöning.
Sammanlagda begynnelseinkomsten för nu nämnda tjänstemän utgör
i de olika grupperna:
Linjeförman
Linjeförman
af l:a löne- graden.
Kr.
af 2:a löne- graden.
Kr.
Reparatör.
Kr.
Grupp I ............
1,518
1,253
50
» II ...............
1,397
—
—
—
1,144
—
»» in.........
1,270
—
—
—
1.015
—
» IV............
—
—
—
—
990
—
—
—
1,150
—
—
—
Å orter tillhörande IV gruppen finnas icke linjeförmän af l:a lönegraden
stationerade, medan linjeförmän af 2:a lönegraden icke hafva
någon bestämd stationeringsort utan flytta från ort till ort, allt efter
som arbetet det påkallar.
De i aflöningsreglementet fastslagna aflöningsbestämmelserna öfverensstämma
i hufvudsak med dem, som föreslagits af de för frågans
utredning tillsatta kommitterade. Vid utarbetande af förslaget i denna
del närvoro en linjemästare af 2:a lönegraden, en linjeförman af 2:a
lönegraden och en reparatör, och hade dessa icke något att erinra mot
de föreslagna aflöningsbeloppen.
De aflöningsbelopp, som förut voro gällande för motsvarande klasser
af telegrafverkets personal, utgingo i form af årsarfvode till extra linjeförmän
och extra reparatörer samt såsom dagaflöning till fast anställa
arbetare. Dessa aflöningar hade fastställts väsentligen genom bestämmelser,
som af telegrafstyrelsen utfärdats den 19 juni 1905 och den 15
augusti 1906.
De begynnelse- och slutaflöningar, för år räknadt, som denna personal
kunnat uppnå, visas af följande sammanställning, hvarvid, beträffande
arbetare, antagits, att dagaflöning utgår under 300 dagar årligen:
Statsutskottets Utlåtande N:o 101.
9
Extra linjeförman af l:a lönegraden:
Begynnelseaflöning................................................................ Kronor 1,110:
Slutaflöning efter 15 år........................................................ ® 1,850:
Extra linjeförman af 2:a lönegraden:
Begynnelseaflöning .................................................................. ® 900:
Slutaflöning efter 12 år ....................................................... » 1,320:
Extra reparatör i Stockholm:
Begynnelseaflöning ............................................................. ® 1,000:
Slutaflöning efter 15 år......................................................... » 1,500:
Extra reparatör ä annan ort:
Begynnelseaflöning ................................................................. * 1,000:
Slutaflöning efter 12 år........................................................ 5 1,420:
Vanlig arbetare i Stockholm och vissa andra platser:
Begynnelseaflöning .................................................................. * 975:
Slutaflöning efter 8 år............................................................ » 1,350:
Vanlig arbetare ä annan ort;
Begynnelseaflöning ................................................................. » 900:
Slutaflöning efter 8 år............... ^ 1,275:
Yrkesarbetare i Stockholm och vissa andra platser:
Begynnelseaflöning ................................ ® 1,050:
Slutaflöning efter 8 år........................................................ ^ 1,425:
Yrkesarbetare å annan ort:
Begynnelseaflöning ............................. » 975:
Slutaflöning efter 8 år.......................................................... » 1,350:
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 4 Sand. 1 Afd. 68 Höft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 101.
Såsom förman tjänstgörande arbetare i Stockholm
och vissa andra platser;
Begynnelseaflöning..................................... kronor 1,050: — å 1,200: —
Slutaflöning efter 8 år................................... » 1,425: — å 1,575: —
Såsom förman tjänstgörande arbetare
ä annan ort:
Begynnelseaflöning ................................. » 975: — å 1,125: —
Slutaflöning efter 8 år ................................. » 1,350: — å 1,500: —
Den bristande öfverensstämmelsen mellan förutvarande och blifvande
aflöningsbelopp hade emellertid afsetts att uppvägas af det nya aflöningsreglementets
föreskrifter, att vid uppflyttning i högre löneklass tjänsteman
skulle tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens
trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig
på grund af fullmakt eller konstitutorial eller, beträffande de i staten
ny uppförda befattningarna, på grund af förordnande, samt att tjänsteman,
som vid tillträdande af den nya aflöningsstaten, 1908 års stat, skulle
erhålla lägre aflöning än den aflöning eller det arfvode han förut uppbud,
ägde såsom personligt tillägg till lönen uppbära skillnaden, intill
dess hans aflöning stigit till samma belopp.
Kommitterade framhöllo i motiveringen till dessa föreskrifter, som
oförändrade förekommo i deras förslag, att det läge i sakens natur, att
den tid eu tjänsteman innehaft sin befattning, innan de nya staterna
trädde i kraft, borde tillgodoräknas honom och likaså att, där själfva
befattningen först då uppfördes å ordinarie stat, föregående tjänstetid
å befattningen på grund af förordnande borde medföra samma rätt.
I sistnämnda hänseende erinrades i öfrigt, att den personal, hvarom vore
fråga, nämligen hufvudsakligen underbefäl vid linjearbetena samt reparatörer,
redan å extra stat tilldelats motsvarande förmån. Då därjämte
vid tillämpningen af den nya aflöningsstaten ett fåtal tjänstemän skulle
erhålla lägre aflöning än de förut åtnjöte samt en del — hufvudsakligen
reparatörer — skulle erhålla lägre aflöning än det arfvode de
då på grund af särskildt visad duglighet uppbure, ansågo kommitterade
nödigt att i aflöningsreglementet intoges bestämmelse om, att sådan
tjänsteman såsom personligt tillägg ägde uppbära skillnaden mellan den
aflöning han uppbure eller det förut åtnjutna arfvodet och den honom
enligt stat tillkommande aflöning, intill dess hans aflöning stigit till de!
belopp han vid tillträdandet af den nya aflöningsstaten uppburit.
Statsutskottets Utlåtande N:o 101.
11
Af de vid förslagets uppgörande befintliga 44 linjeförmän af l:a
och 45 af 2:a lönegraden uppfördes från och med 1908 å ordinarie stat
endast respektive 37 och 40; och af då befintliga 193 reparatörer
uppfördes från början endast 180 å ordinarie stat.
I öfverensstämmelse med här ofvan förut angifna föreskrifter i aflöna
gsreglemente t tilldelades den personal, som sålunda kunde med ingången
af år 1908 öfverföras å ordinarie stat, viss aflöningsklass, och
erhöll den i öfrigt, när så erfordrades, personligt lönetillägg med sådant
belopp, att de särskilda befattningshafvarna icke kommo att lida någon
minskning i sin förut innehafda aflöning. Allt linjeunderbefäl och alla
reparatörer kunde dock, med hänsyn till antalet ordinarie befattningar,
icke flyttas öfver till ordinarie stat.
Genom de för telegrafverket fastställda utgiftsstaterna för år 1909
hafva emellertid ytterligare ett antal ordinarie befattningar tillkommit,
däribland 4 linjeförmansbefattningar af lista och 6 dylika befattningar
af 2:dra lönegraden samt 30 reparatörsbefattningar. Härigenom har
telegrafstyrelsen beredts tillfälle att till ordinarie befattning öfverföra
en del af den extra personal, som icke kunde beredas sådan anställning
vid 1908 års ingång.
I underdånig skrifvelse den 22 december 1908 har telegrafstyrelsen
nu anfört, att af dem, som telegrafstyrelsen ansett böra i främsta rummet
komma i åtanke vid tillsättande af dessa nya befattningar vid telegrafverket,
skulle på grund af här ofvan närmare angifna förhållanden
rörande aflöningen flertalet efter vunnen befordran erhålla en lägre aflöning
än den de nu å extra stat uppbära, då möjligheten att genom
tilldelande af personligt lönetillägg reglera ett sådant missförhållande
icke numera, såsom vid den nya statens trädande i kraft, stode styrelsen
till buds. Detta inträffade nämligen nu med en linjeförman af l:a och
en af 2:a lönegraden samt med 26 reparatörer.
Af dessa äro, meddelar telegrafstyrelsen, de båda linjeförmännen
anställda med kontrakt såsom extra linjeförmän och skulle vid nu
skeende befordran erhålla en ordinarie aflöning, som med respektive
353 och 250 kronor understege deras nuvarande kontraherade aflöningsbelopp.
Hvad beträffar de 26 reparatörerna, äro, enligt hvad styrelsen
vidare anför, deras nuvarande jämförelsevis höga aflöningar beroende
för sex af dem därpå, att de äro anställda med kontrakt såsom extra
reparatörer, och för de återstående därpå, att de samtliga såsom äldre
linjearbetare hunnit motsvarande långt upp på den förut antydda löneskalan,
hvarvid bör anmärkas, att af dessa alla utom två med bibe
-
12
StatsutsJcottets Utlåtande N:o 101.
hållen arbetaraflöning förordnats att under längre eller kortare tid
tjänstgöra såsom extra reparatör eller förman. Vid befordran af ifrågavarande
26 reparatörer skulle deras ordinarie löneförmåner understiga
deras nuvarande aflöningsbelopp för tre af dem med respektive 706,
486 och 410 kronor, för tre med belopp mellan 300 och 400 kronor,
för sju med belopp mellan 200 och 300 kronor, för åtta med belopp
mellan 100 och 200 kronor och för fem med belopp mellan 10 och
100 kronor. Sammanlagda understigande beloppet utgör för reparatörerna
5,786 kronor 25 öre eller således i medeltal 222 kronor 55 öre
per man.
För att emellertid i möjligaste mån undvika, att detta på grund af
den allmänna marknadens stegrade arbetspriser nu inträffade förhållande
skall ständigt kanna upprepas, bär styrelsen funnit lämpligt, att, likasom
numera extra linjemästare icke förordnas, hädanefter ej heller extra
linjeförmän anställas. Hvad åter beträffar reparatörerna, torde, säger
styrelsen, bebofvet af dylika kunna växa hastigare, och bar det därför
synts styrelsen nödvändigt, att, då bebofvet af sådana befattningar öfverskrider
det å stat uppförda antalet, detsamma öfvergångsvis, innan det
å ordinarie stat hunnit fyllas, tillgodoses genom ett lämpligt antal förordnanden
såsom extra ordinarie reparatör med viss fixerad aflöning
såsom sådan. Telegrafstyrelsen bar fördenskull i en samtidigt aflåten
underdånig skrifvelse anhållit, att, i likhet med hvad förhållandet är med
andra klasser af verkets extra personal, Eders Kungl. Maj:t måtte bestämma
aflöningen äfven för denna kategori af den extra personalen,
och bar telegrafstyrelsen därvid föreslagit sådan aflöning, att densamma
icke öfverstiger motsvarande befattnings begynnelseaflöning å ordinarie
stat. Meningen vore, att en linjearbetare, som önskade blifva reparatör, skulle,
innan han kunde påräkna att blifva ordinarie sådan, hafva under en tid
af ungefär ett år uppehållit förordnande såsom extra ordinarie reparatör,
och skulle fördenskull vid behof sådana förordnanden anslås till ansökning
lediga.
Den sålunda föreslagna anordningen kan, efter telegrafstyrelsens
uppfattniug, icke börja tillämpas förr än tiden för de af telegrafstyrelsen
för ifrågavarande extra personal senast utfärdade aflöningsbestämmelsernas
giltighet utlupit eller den 1 juli 190y.
Under den närmaste tiden kommer emellertid, anför telegrafstyrelsen,
såsom af det föregående framgår, att inträffa, att vid befordran till
ordinarie befattning samma oöfverensstämmelse mellan förut innehafd
aflöning och den i staten upptagna begynnelseaflöningen, som styrelsen
för vissa till befordran nu ifrågaställda personer framhållit, kommer att
Statsutskottets Utlåtande N:o 101.
13
visa sig för äfven några af de redan nn förordnade extra linjeförmän
och reparatörer, som icke kunnat ifrågakomma till befordran. Telegrafstyrelsen
har därför låtit undersöka, för hvilka sålunda återstående en
sådan eventualitet kan tänkas inträffa, och har denna undersökning gifvit
vid handen, att af nio extra linjeförmän af l:a lönegraden lyra
skulle vid befordran erhålla en aflöning, som understege deras nuvarande
med, om alla då uppnått den högsta aflöningsklassen såsom arbetare,
178 kronor för en och 103 kronor för en hvar af de öfriga tre.
För de extra linjeförmännen af 2:a lönegraden kan en aflöningsminskning
icke ifrågakomma. Bland tjugo återstående extra reparatörer
skulle däremot en aflöningsminskniug inträda för fjorton med belopp,
växlande mellan 435 och 35 kronor, eller tillsammans 1,970 kronor,
hvilket åter utgör i medeltal 140 kronor per man.
En del af verkets extra linjepersonal skulle således, därest den befordrades
till ordinarie befattningar och finge uppbära aflöning enligt
den för respektive befattningar fastställda lägsta aflöningsklassen, komma
att lida större eller mindre minskning i förutvarande aflöningsförmåner,
ehuru de redan nu på förordnande uppehålla motsvarande befattningar.
Denna personal skulle därigenom enligt styrelsens förmenande säkerligen
anse sig förhindrad att öfvergå på ordinarie stat. Detta skulle åter ovillkorligen
kännas såsom en orättvisa- mot dem det gällde, enär för dem
af deras kamrater, hvilka kunde vid 1908 års ingång befordras till ordinarie,
genom personliga lönetillägg bereddes en utväg till utjämnande
af skillnaden mellan deras förutvarande och blifvande aflöningar. Dessutom
skulle det, enligt telegrafstyrelsens mening, vara till skada för
verket, om den del af den lägre linjepersonalen, som förvärfvat sig den
största erfarenheten och yrkesskickligheten, icke skulle kunna erhålla
ordinarie anställning vid verket endast därför, att ifrågavarande funktionärer
på grund af sin långa tjänstetid och de på arbetsmarknaden
gällande arbetspriserna uppnått ett högre arfvode å extra stat än begynnelseaflöningen
för motsvarande ordinarie befattning. Flertalet af nu ifrågavarande
funktionärer skulle nämligen, såsom nyss anmärkts, hvarken
vilja eller kunna underkasta sig den med befordran till ordinarie tjänst
följande nedsättningen i deras inkomster utan föredraga att antingen
kvarstå å extra stat eller söka sig annan befattning utom telegrafverket.
Telegrafstyrelsen har därför funnit sig nödsakad att påkalla Eders
Kungl. Maj:ts nådiga medverkan därtill, att den nu ifrågavarande personalen
må kunna, då tillfälle därtill bjudes, öfverföras å ordinarie stat
utan minskning i sina förutvarande aflöningsförmåner. Det kan må
-
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 101.
hända, säger styrelsen, synas tvifvelaktigt, om den i det för telegrafverkets
tjänstemän gällande aflöningsreglementet, § 4 mom. 4:o, inrymda
bestämmelsen om rätt för Eders Kungl. Maj:t att, när telegrafverkets
intressen så fordra, tilldela tjänstemän aflöning efter högre klass än begynnelseaflöningen
bör i detta fall tillämpas. Denna bestämmelse afser
nämligen egentligen enstaka undantagsfall och, ehuru antalet af de
funktionärer, som nu äro i fråga, är mycket obetydligt i jämförelse med
antalet af telegrafverkets hela ordinarie personal, torde dock, då det i
alla fall gäller en viss kategori af personalen, en annan utväg vara
lämpligare. Därvid framställer sig, menar styrelsen, osökt jämförelsen
med dem, som vid sin befordran voro med nu ifrågavarande personal
fullt likställda och hvilka då erhöllo personliga lönetillägg, motsvarande
skillnaden mellan förutvarande extra och blifvande ordinarie aflöning.
Användningen af samma tillvägagångssätt beträffande nu ifrågavarande
personal skulle bibehålla nämnda likställighet, och, såsom af det föregående
framgår, de däraf föranledda kostnaderna skulle blifva jämförelsevis
mycket ringa. Därvid är ock att märka, att dessa kostnader komma
att år för år minskas allt efter som vederbörande uppnå högre löneklass,
hvilket efter nu gällande aflöningsreglemente sker med särdeles
korta mellanrum, till dess att dessa lönetillägg slutligen alldeles upphöra
att utgå.
På grund af hvad sålunda anförts har telegrafstyrelsen hemställt,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att linjeunderbefäl
eller reparatör, som före utgången afår 1908 förordnats att
uppehålla extra sådan befattning, äfvensom linjearbetare, som före nämnda
tidpunkt befordrats till ordinarie reparatör, må, därest han vid tillträdande
af ordinarie befattning skulle erhålla lägre aflöning än det arfvode
han förut uppbär, såsom personligt tillägg till lönen uppbära skillnaden,
intill dess hans aflöning stigit till samma belopp.
Då förslaget till nytt aflöningsreglemente för tjänstemän vid telegrafverket
framlades, framhölls, såsom förut nämnts, att en del tjänstemän,
hufvudsakligen reparatörer, som icke förut funnits upptagna å ordinarie
stat, skulle erhålla lägre aflöning än det arfvode de förut uppburit.
Med anledning däraf intogs i aflöningsreglementet den bestämmelsen, att
sådan tjänsteman skulle såsom personligt lönetillägg äga uppbära skillnaden,
intill dess hans aflöning enligt aflöningsreglementet stigit till det
belopp han förut uppburit. Denna bestämmelse gällde dock endast
tjänstemän, som tillträdde den nya aflöningsstaten, d. v. s. 1908 års
stat. Sedermera hafva emellertid tillkommit ytterligare en del nya be
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 101.
15
fattningar såsom linjennderbefäl och reparatörer, och torde med all
sannolikhet ännu en tid årligen så blifva fallet. Då nu de aflöningsbestämmelser,
som vid utgången af år 1907 voro gällande för ifrågavarande
extra personal, allt fortfarande intill den 1 juli 1909 äga tillämpning,
är gifvet, att samma förhållande, som anmärktes i fråga om
vissa tjänstemän, som tillträdde 1908 års stat, visat sig och kommer att
visa sig beträffande eu del tjänstemän, som erhålla dessa nya befattningar.
Sålunda skulle en linjeförman af l:a och en af 2:a lönegraden
samt 26 reparatörer, som, enligt hvad jag inhämtat, numera utnämnts
till motsvarande med år 1909 nytillkomna befattningar, få vidkännas en
löneminskning, om de jämlikt aflöningsreglementets bestämmelser tilldelades
allenast begynneiseaflöningen i hvarje befattning. På sätt framgår
af telegrafstyrelsens utredning, skulle liknande förhållande kunna
komma att inträffa i fråga om ytterligare fyra extra linjeförmän åt l:a
lönegraden och 14 extra reparatörer.
Eders Kungl. Maj:t har emellertid, såsom Eders Kungl. Maj:t behagade
erinra sig, förut denna dag bifallit telegrafstyrelsens förut omförmälda
framställning om bestämmande af arfvode för extra reparatörer
att tillämpas från och med den 1 juli 1909. Härigenom torde ytterligare
upprepande af nu anmärkta förhållanden vara förebyggdt.
Samma skäl, som föranledt intagandet i aflöningsreglementet af bestämmelsen
om rätt till personligt lönetillägg för de tjänstemän, som
vid tillträdande af 1908 års aflöningsstat skulle komma att lida minskning
i sina förut utgående aflöningsförmåner, synas mig tala för att
motsvarande förmån beredes nu ifrågavarande tjänstemän. Att ordna
saken på sådant sätt, att Eders Kungl. Maj:t, med tillämpning af stadgandet
i § 4 mom. 4:o af aflöningsreglementet, tilldelade tjänstemännen
aflöning efter högre klass än begynnelseaflöningen, lärer icke böra ifrågakomma,
då stadgandet, såsom vid dess tillkomst uttalades, är afsedt att
komma till användning endast i sådana undantagsfall, då man tror sig
kunna genom att bjuda eu högre aflöning än den för normala förhållanden
bestämda vid verket fästa eller bibehålla en alldeles särskildt
dugande kraft.
Däremot synes mig icke några betänkligheter möta mot att tillerkänna
personliga lönetillägg, motsvarande skillnaden mellan de förutvarande
aflöningsförmånerna och den ordinarie begynnelseaflöningen i
hvarje särskildt fall, och detta så mycket mindre som här är fråga om
en företeelse af öfvergående natur med ringa ekonomisk räckvidd.»
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 101.
På grund af hvad i ärendet till stöd för framställningen förekommer,
får utskottet hemställa,
att Riksdagen må medgifva, att linjeunderbefäl
eller reparatör, som före utgången af år 1908 förordnats
att uppehålla extra sådan befattning, äfvensom
linjearbetare, som före nämnda tidpunkt befordrats till
ordinarie reparatör, må, därest han vid tillträdande af
ordinarie befattning skulle erhålla lägre aflöning än det
arfvode han förut uppburit, såsom personligt tillägg
till lönen uppbära skillnaden, intill dess hans aflöning
stigit till samma belopp.
Stockholm den 20 april 1909.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.
Stockholm, Iv. L. Beckmans Boktr., 1909.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.